# ID: svediakorp-per2384
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,741
# sentences: 1,025
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.i FUR DEN TIDNING Utgiven a v ~~oclaldernokratiska Kvtnnokongressens Verkställande Utskott.
(&amp; de arg.)
Stockholin 19 13, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri: i.
- - i P M U ~ ~ ~ U O ~ S ~ ~ S: N:r 9 September, r - - Anna Lindhagen.
kvinnorna.
l. '
De raittslösa, de förtryck- ta; de utplundrade kvin- norna ha förlorat en ädel; alltid till h jalp beredd.
van.
Män m&amp;- böjda av smärta och fyllda.
av vemod st % vid August Be bels sista vilorum, de ha förlorat en stor ledare, en, oersättlig förkämpe.
Men kvinnorna ha förlorat mera.
August .Bebel var för kvinnorna den förste store väckaren, ban var den första manni- skan i proletariatets stora arm &amp; som i kvinnan 6iåg den förtryckta, den för-.
trampade, - den riittslös~.
.Hans.
röst .har icke endaet uppkallat kvinnorna ti-l1 kamp för en.
ny.
världs- - ordning, under vilken en- dast jämlikhet och frihet skall rada, han har .även för mannen .klarlagt kvin-.
' nornas rattskrav.
Han har.
ekakat tusendena samvete vaket, .s % att.
de ekulle se- det lidande, som pslagts tvinnorna.
Han - har som e n av- vhr t i d s främate män kant förstbelse.
för.
olikheten i - kö- anens * atilllning.
Han bar skildrat kvin-, P - p.
1913 och moderspliktens dubbla träldom.
Han har med ena- stbende han gatt till ratta med den bestgende ord- ningens stödjepelare, som för ' klara kvinnorna för un- derlagsna för att kunna döma dem rättslösa, sam- tidigt som de begara att hon bredvid moderskapets börda ' skall uthärda lön- arbetets möda.
: ~ u g u s Be- t bel har i sin bok » Kvin- nan och socialis » aen~ pb- visat, hur kvinnan var slavinna redan innan det fann8 slavar.
Ända in i ma nsklighetens urhistoria har han sträckt sina forsk- ningar över kvinnans stall- ~ s e r s i i t t n i h ur ~, ~ o r w h t far s s Morgonbris D..
P Annonser 8 sista sidorna pris 15 bre pr mm.
August Behel och Av Adelheid Popp.
- Morgonbrisg expedition a SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. 24436, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Redaktor:.
1: a) pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 örc pr fjardedels &amp; r; Lösnummer 10 Sic.
- L L ning hos olika folk och a raser och under olika re- ligioner.
Han har tilldelat r lismen den världeerövrande socia- uppgiften att aven ' v - Y / / /. '
.
.
.. w.-. '
!.,.
.
AUGUST.BEBE-L. '
.
...
.
.
....
I l.
.
.
.
7.
iian i hen ' nes djupaste förnedring och skarn, hin har ~ h u i s a t de ke.aj.6r; Bom fangela kvinnans- kropp.
och.
sjal.
som smida dem i lönarbetets eamt hustru- ' I befria kvicnorna och göra dem t-il1 likvärdiga och likaberättigade människor.
Och denne vän ha kvin- norna förlorat1 Den som med ojämförligt eldiga ord talat och skrivit mot alla fördomar, som verkat ban- brytande inom socialdemo- kratin för kvinnans erkan- nande som likaberättigad, denne beskyddare och van ha kvinnorna icke mera.
Vilken klass kvinnorna än tillhörds funno de i Bebel en förespråkare, d &amp; de behövde honom.
Icke endast arbeter-
skorna, utan alla kvinnor hade i hon.om en van, då de befunno sig i nöd.
Han förordade i den tyska riksdagen kvin- nornas likställighet med männen och lä1 ingen möjlighet gA förbi utan att påvisa, i vilken ovärdig stallning miljoner kvin- nor leva.
Då » L e x Heirize~, det lag.
förslag, s o m rörde prostitutionens regle- ring, förekom till behandling i tyska riks- dagen, var August Bebel fraktionens ta- lare.
.
H a n tog tillfallet i akt att " gå till det ondas rot.
Han Risslade de besittande klassernas.
, - förkastliga moral; de.
kunna icke umbära prostitutionen, men vilja icke bringa sina egna kvinnor och döttrar i beröring med den.
Bebel gjorde upp räkningeq - med faris6erna och piivisade, att.
.
d a.
r. '
d e t.
kvinnliga.
arbetet betalas sämst blomstrar prostitutionen starkast.
Lika litet som de besittande klassernas kvinnor vi1 ja eal ja sina .. kroppsliga ' behag för pengar, skulle de b ' reda lagrens kvin- nor finna sig dari, om.
de ej tvingadbe av de sociala förhAllandena.
.
.Vi agga ek, edra sociala ~&amp;hållapdim, mass- proletariseringen, alstrar detta onda, som ay- nes bli allt mera friiktanevart.
Men ni i~#ga icke blott, finns, ni- siga aven, den ar nödvandig, emedan .stora kretsar av .. man behöva prostitutionen.
Ni finna det i in ordning.
Jag menar daremot det vore sjalvklart att man, - om man vill straffa kvim norna som prostituera sig, aven måste straffa .mannen, som begagna och framkalla prostitu- tionen.
Det vore endaet konsekvent och riilt.
Yarför straffa det ena könet, men icke det andra?
Varför just lita dat kön g &amp; stniff- fritt, som bar den huvudsakliga skulden.
till prostitutionen ?^ Så har Bebel gått tillrätta med varje orättfärdighet och - med allt hyckleri.
Hur lyste och strålade icke ögonen på de proletarkvinnor, som eågo Bebel och hörde honom tala l Alla som last hans bok om, Kvinnan » älskade honom.
PA tusenden har han med denna bok först öppnat ögonen, så att de erkänt sitt läge, sin ~tallning i samhället.
.
Även Österrikes proletärkvinnor har han givit mod och impulser.
.
Hans litteriira verk om » Kvinnan » har blivit den arse- nal, ur vilken de hämtat sina vapen .för sina första strider mot fördomar och trångsynthet och för sin befrielse .. DA August Bebels namn flög over Wien entusiasmerades aven kvinnorna.
I Hermals, på landsvägen, vid .Schwender och Wienberger ha de ur hans rnun hamtat ny hiinförelse.
P &amp; de tyska partikongresserna;, d &amp; det ännu gällde att erövra en position för kvinnorna inom partiet, var han deraa van.
Al.ltsA icke endast vid offentliga förhandlingar.
Ännu mer som rådgivare, som visade den ratta viigen, röjde undan hinder och u~derlättade kvinnornas arbete i partiet.
Likasa .vid internationella kon- gresser, alltid var Bebel en av de för- sta och beredvilligaste att kampa för kvinnornas ratt.
Honom kan den inter- nationella socialdemokratin framför an- dra tacka att den nu i sina led .räknar en ståtlig arm6 av kvinnor.
Och varje lands och nations socialdemokrati tackar August Bebel att.
de fördomar brutits ' som upptornatis mot kvinnornas verk.
samhet i partiet.
Kvinnorna ha allr skäl att anse den dag, då Bebel föl alltid gick bort, eom en av de olyckli- gaste.
Men ' d a det, som var dödligt a i Bebel, förtäres av flammorna, m &amp; varjc arbetarekvinna dB stärka sin vilja, hämta kraft ur hans exemp.el, eörja för at1 hans ande, som icke dör, som lever i hans skrivna ord, skall finna ett hem överallt dar proletarlidande kännes; - Barns och mödrars rätt, Av dnnB Lindhagen.
Frågan i svenska riksdagen och lamp-.
liga " utvecklingslinjer hos oss.
Redan å r 1907 begärde ' riksdagen ut- redning med anledning av herrar P. Pahlbecks och P. Pehrssons.
motioner angående mera effektiva.
lagbestam- melser i syfte a t t biittre tillvarataga utom .äktenskapet födda barns och de- ras mödrars rätt.
Med anledning av petitiorier.
och uttalanden 1910 och 1911 gav regeringemi uppdrag %t lag- beredningen och fattigvårdslagstift- ningskommittén a t t avgiva särskilda förslag dels till lagstiftning, sam på ett effektivt satt tillgodoser utom äk- tenskapet födda barns och deras mö- drars rättsliga s$alln:irig, dels ock till lagstifthing angående mera effektiva bestämmelser mot gifts1 familjeförsör- jare, som försumma sin forsörjnings- plikt ...
- Motioner 1 samma syfte väcktes ock vid l 9 1 1 års riksdag a.v herrar V. Ry- den och G. Kronlund.
Vidare a r utredning av riksdagen begä.rd icke blott angående upphavan- de av ogift moders ratt till anonymi- tet utan- aven med anledning av h e r r V. Rydens motion om möjlighet för utom äktenskapet fött barn a t t erhålla kännedom om sin fader.
1912 väcktes a v herr V. Ryd.én mo- tion.
angående oäkta barns arvsrätt ef- ter fader och fädernefrander.
Vid 1913. års riksdag hade med an- ledning a v regeringens förslag till barnpensionering i ämnet väckts föi- jande motioner: 1:o. Av herr Pettersson i Söder- tälje m. fl.
i 2:a kammaren, vari före- slogs: " att riksdagen måtte hos k. m: t be- gära en allsidig utredning e j q n d r e - * Bakom fordran.
a t t f &amp; ändring i lagen angG.ende försumliga f ijrsörjare har redan länge stått en bestämd folkmening, vilken tagit sig uttryck i riksdagsmotioner, såsom om fri b att sh ja lp å t ensamma mödrar, om ef- fektiva åtgärder a t t e:fterh %lla försumliga Försörjare, om rätt för oiikta barn a t t erhälla vetskap om sina föräldrar.
Vidare har sven- ska fattigv %rdsf örljundet särskilt tagit denna fråga om hand.
Slutligen erinras om den petition till konungen från Stockholm och 3tockholms lan, som i december 1910 under- tecknades av 500 personer, alla arbetande ingrn ve~ksam:het dar erfarenhet vunnits om lagens brister i ifragavarande fall.
Liknan- iie petitioner inlämnades aven från Göte- borgs och Uppsala län.
a v frågan om pensioner till barn, an aven .de därmed sammanhängande fra- gorna om uttagande a v barnförsörj- ningisbidrag f r h i tredskande fäder och mödrar, om förskott 5 sådana bidrag från det allmännas sida, om skarpt kontroll över vården, sv barn och om förbättrad f örrnyndarevård sam t efter utredningens avslutande snarast möi- ligt till- riksdagen inkomma med de förslag, vartill densamma kan föran- leda. "
2: o. Av herr Zetterstrand i 2:a kammaren vari, utom vad förut nämnts, aven hemställdes om sådan.
ändring i regeringens förslag a t t pen- sionstillagg till ogift kvinna ' .må utgå endast i den mån iippfostringsh jalp.
från barnafader e j kan utfås.
3: o. Av herr V. iiydén i 2: a kam- maren, med hernsttillan om införandet av.
de.
gmnder " för barnpensioneringen soin föreslagits i herr Brantings re- servation samt a v herr 0.
Mannhei- mer i .l: a kammaren med f örslag om a t t inkomstgrhsen för erhållande av penshn ' för barn skulic höjas med 50 Vid inkomst diirutöver skulle kr.
barnpension, erhållas med- avdrag av hälften a.v det belopp, varmed maxi- mibeloppet å 300 kr.
för kvinna och 350 k r.
för man översteges;.
4:o. Av herr J. Berglund i l:aLkam- maren och a v herr C. Lindhagen och E. F. Hellberg i 2: a kammaren, vari.
,.
.
.
.
hemställdes: -.
" att riksda.gen ined anledning.
av propositionens f örslag.
om .pensione- ring för .barn till pensionsberättigad ogift moder måtte hos k. m:t anhålla, att till de uppdrag om utredning an- gående barns r a t t gentemot försymli,ga försörjare, som redan givits fattig- vårdslagstiftni,ngslcommittén och lag- beredningen, desamma ' även måtte f å i appdrag a t t inkomma med utredning angående sådan lagstiftning, varige- nom för barn till ogift moder, övergi- ven och frånskild hustru bidrag till underhåll utbetalas av det allmänna., utan a t t ett hiinväfidande för att er- hålla sådant bidrag behöver .ske .genom fattigvården.
och utan a t t det a v mot- tagaren erhallna bidraget anses såsom vrhållen fattig:h jalp. "
D.et för avgivande av utlåtande om förslag till lag om allman pensionsför- säkring tillsatta särskilda utskottet an-; &amp; g icke a t t barnpensioneringsfrågan kunde lösas vid 1913 grs riksdag, eme- l a n " åtskilliga a v de frågor, som äro ner eller mindre nära förbundna med len nu ifrågavarande pensioneringens inordnande, annu .icke n %tt sin lösning.
vårt land och delvis icke kunna förut- sattas bliva lösta förriin i. samband ned den revision av vår fattigvårds- .agstiftning, vartill som bekant förar- leten för närvarande pågå ".
I ut- ikottets betänkande.
säges vidare: " Under sådana- omständigheter har ut- ikottet, ehuru det finner det med ~arnpensioneringen avsedda syftet be- ijartansvart, icke ansett sig böra för- wda bifall till dess medtagande i nu törevarande lagförslag. "
Utskottet ' '.
?
Lagstadgad 10 timmars arbetsdag för kvinnor.
Stockholms soc.-dem.
kvinnors sam- organisation och Soc.- dem.
kvinnokon- gressens V. U. hade, med anledning av Till slut antogs följande resolution en- hälligt:, Mötet uttalar som sin mening, att det föreliggande förslaget om 10-timmars- dag för kvinnor som skydd blir helt obetydligt, d &amp; för det största antalet in- dustriarbetande kvinnor blide 10-timmars- dag och därunder redan förekommer; att särlagstiftning för ' kvinnor mindre skyddar dem %n skärper konkurrensen mellan man och kvinnor pli arbetsmark- naden och ökar svhrigheterna för kvin- norna att genom.
självständigt arbete för- sörja sig. » att &amp; den internationella arbetarskydds- konferens, som skall hallas i Bern nästa manad, bland andra ärenden frligan om lagstadgad, normalarbetsdag för kvinnor kommer att behandlas, utlyst ett möte.
tisdagen den 26 aug.
i Folkets Hus fijr de fackligt och politiskt intresserade ar- betarekvinnorna.
Schweiziska förbundsregeringen har ut- sänt ett förslag i. fragan till de.
regerin- gar, vilka komma att bli representerade Vi rikta uppmaning till kvinnoklub- vid konferensen.
Enligt detta skulle ar- barna att se till, att kv:innliga kandida- betstiden fixeras till 10 timmar pr dag ter f r h arbetarehall bliva uppjatta till och övertidsarbete kulle icke f &amp; äga rum p.ensionsnamnderna.
under mer än högst 6.0 timmar pr &amp; r.
Därvid torde klubbarna vanda sig till Inledare, var fru.
Agda Ostlund, som arbetarekommun eller till sot.-dem.
stads.
i sitt anförande framhöll, att en lag sh- på, platsen för samrad.
fullmäktige dan som den, vilken nu.ifrllgasatts, icke I lagen föreskrives att dedamöterna skulle komma att fil nagon större be$- jämte ett lika antal 8up:pleanter för dem delse i skyddsavseende i Vart land, eftex väljas för fyra &amp; r i sänder, p % landet au som.
stora grupper av industriarbeterskox kommunalslämma eller kommunrilfull- redan Atnjuta förminen att arbeta endast 10 timmar pr dag.
I en del fall ar ar- mäktige, i etäderna av stads full mak tig^ betstiden t. o. m. kortare än 10 timmar.
eller, där sadana ej .finnas, av allmän Men däremot skulle en lagstiftning helt radstuga.
Valbar till ord£örande ellei säkert medföra stora svhigheter .för visaa ledamot (liksom.
suppleant) i.
pensiona- arbeterskegrupper, särskilt inom saeong niirnnden är ' man eller kvinna (aver yrkena, och kommer att f &amp; eamma ver- gift), som är boende i kommunen, upp kan som det nyligen i vart land utfär- natt myndig Alder, äger medborgerlig1 dade forbudet mot kvinnors nattarbete, förtroende och rader över sitt g0ds.x En maximalarhetsdagslag blir till verk- Det kräves sAledes icke kommunal rösta lig nytta först d &amp; den omfattar b&amp;de rätt för att vara valbar i detta fall.
Av * * intresse torde vari att se, i vilker man och kvinnor och d &amp; den fast ställe^ utsträckning v&amp;ra kvinnor bliva invalda tiden till högst Atta timmar.
och uppmanas därför kvinnoklubbarnr I debatten underströkos ytterligare att omedelbart d &amp; kvinna fraln arbetare dessa synpunkter, varjämte man uttalade, hall blivit invald rapportera detsamma att en lagstiftning rörande arbetstiden borde föregis av en effektiv minimilöns- till V. U. lagstiftning.
-- -- Kvinnorna 0th pensionsnimnderna.
, - ville emellertid e j heller f örorda bifall till de ovannämnda skrivelseförslagen, enar utskottet ansåg det sannolikt " at-t de ämnen som d a r beröras redan iiro eller inom kort skola bliva föremål för utredning inom fattigvårdslagstift- ningskommittén eller lagberedningen '.
Reservation avgavs av herr Eriksson i Grangesberg för:bifall till vad i herr J.
E. Berglunds och herrar C. Lindha- gens och E. F. Hellbergs motioner yr- kats.
1:a kamniaren beslöt i enlighet med utskottsmajoriteten, medan d i r - emot 2: a kammaren utan votering bi- f öl1 if rågavarande f örslag om skrivelse.
Det framgår såväl a v utskottets mo- tivering, dar man antar a t t utredning aven utan riksdagsbeslut skulle komma a t t vidtagas, som a v den opinionsytt- ring, vilken framgått av 2:a kamm.a- rens hemställan om utredning angående sådan alimentationslagstiftning som i motionerna avhandlats, a t t beaktand.et av denna fråga anses av vikt i och för ett allsidigt bedomande a v barnavårds- lagstiftningen.
Det är därför a t t hop- p a s a t t såväl lagberedningen som fat- tigvårdslagstif tningsk0:mm-i komma a t t taga densain ciell utredning.
skola er spe- let självt till godo, emedan det blir ett bidrag till a t t barnen, slalrtets fra.m- tid, kunna f å det fysiskt bättre, och m e d a n ' det innebar aven ett moraliskt varde, då därigenom mödrar och barn kunna bindas samman.
Det ar val ock a t t hoppas at.1; ett systein, som ställer krav p å barnadfäderna, i 1Singden.
s l d l verka ansvarsva,clran&amp;.
Det förhkl- landet a t t samhället betalar u t och se- dan kräver igen, måst., så smhningon~ verka så, a t t det blir ~ a n l i g a r e an nu ar fallet a t t så plikttroget som möjligt själv lämna detta bidrag till barnets underhåll utan myndigheternas.
iiigri- pctnde.
Detta system måste emellertid vara förenat med inspektion, en fråga vil- kens allvarliga betydelae särskilt fram- triider i detta sammanhang.
Det torde därför vara på sin plats a t t har vid- röra den.
Den som utfår bidraget skulle an- tagligen anse a t t just frihet från kon- troll gör bidraget till en rättighet) för vilken man e j behöver utsatta sig för besök av främmande.
Såväl i Danmark som i Norge gör emellertid den rippfattningen sig gal- lande a t t samhället måste fordm kon- troll över h u r bidrag t,ill barns under- håll användes, E n siidan inspelction kunde 1am.pli- gen hos oss laggas under hälsovårds- nämnden, ' som redan har skyldighet, a t t förrätta barninspekiion i vissa fall, vilken inspektion d &amp; ocksa skulle komma a t t bliva.
delaktig av de för- bättrade besta.minelser, som kunna van- tas bliva införda, med omarbetandet av lagen om fosterbarns v5,i ' d.
I den han- delse person som åtnjuter pension eller bidrag för barn även har fattigvårds- understöd, borde inspektionen förrat- tas endast a v en myndighet, för a t t icke två olika m:yndigheter behövde in- spektera.
Genom införande a v obligatorisk in- spektion, då bidrag mottages från det allmänna) bör en så effektiv kontroll uppstå, a t t fall dar vanvård förekom- mer bliva kända.
I sådana fall bör naturligtvis barna.vårdsnämnd eller eventuellt särskilt upprättad förmyn- dareinstitution.
hava rattighet ingripa och fråntaga föräldrar förmynderska- pet.
Genom skarpt lagstiftning an- gående sedligt försummade barn, s % a t t denna bliver utvidgad a t t omfatta aven fysiskt försummade, samt strängare an hittills kan bevaka aven inom akten- skapet fött barns r a t t gentemot miss- handel eller vanvhrd från föräldrar, bleve en sådan lagstiftning an mer ef- fektiv.
Såväl enligt riorsk som enligt dansk lagstiftning ä r liksom hos oss ogift mor sitt barns naturliga förmyndare.
A t t en " verge '?
skulle tillsattas för varje barn fött utom äktenskapet) vil- ket dock e j synes innebära att, ogift mor e j skulle få, vara sitt barns natur- Genom det vid 1913 års riksdag framlagda barnpensio:neringsfiirslagel har frågan om bidrag f r i n det allmän.
na, oberoende a v fattigvård, blivit ak- tuell.
Av stor vikt synes mig vara at1 den vag, som lagstiftningsarbetet ho?
oss bör slå in på till skydd för enstim.
stående mödrars och deras barns rat1 då ännu en försörjare finnes, men vii, ken försummar sin f iirsörjningsplikt bör gå i den.riktningeri a t t bidrag kar erhållas i förskott av det allmanna.
Genom sådan förskottsutbetalning som delvis e j kan bliva ersatt ', f å r vis, serligen samhället en stor utgift.
Mer denna utgift kan delvis ' uppvägas ge nom minskad fattigvård.
Genom der merutgift, som ' andock kan tankas upp * Eller ock under en särslrild barnav&amp;rcis- komma, vinnes dock någon bestämt som då ocks % skulle hava uppsikt trygghet for mödrar och barn.
Dettr myndighet, över barn, som nu inspekteras av hälsovårds- är ett kapital, vilket kommer samhal, nämnden. '
liga förmyndare, har såsom nämnts fö- att aven de barn, för vilka mödrarna reslagits i såväl Norge som Danmark ej begärde eller ej kunde erhålla ali.
(dock icke i danska förslaget vid 1912 men tationsbidrag, kunde komma undei års riksdag).
någon samhallets kontroll.
A v e r I f örslaget till ny finsk lagstiftning, f r å n d e t i F i n l a n d f ö r e s l a g.
vilket i flera avseenden synes hava n a s y s t e m e t a r u p p s l a g I stora förtjänster, ar icke heller ogifi l a g s t i f t n i n g a t t h ä m t a.
Der moder fråntagen sin rätt att vara bar.
institution, som då skulle hava i upp.
nets naturliga förmyndare, men f6r.
drag .att bevaka moder3 och barns rätt mynderskapet kan f r h t a g a s henne, borde Vara kungl.
ma j: ts befallnings.
Dock synes uttrycket i själva lagtex havande eller den han i sitt ställe för.
ten om lösaktighet såsom skal för frAiz- ordnar.
Lämpliga personer kunde I tagandet av förmyndarratten vara varje kommun f örordnas till detta olämpligt införa, då detta uttryck ka,n Vill man icke lagga detta uppdrag j bliva föremål f ör divergerande tolknin- mindre kommuner på länsmannen el- gar.
inom olika kommuner.
E t t stad- ler annan ' tjänsteman, s &amp; kunde, s&amp;som gande såsom i dansk lag " samt i öv- finska f örslaget f öreslhr, barnavårds- rigt då vergeraadet bestämmer det ' ' man " tillsattas, vilka också enlig1 skulle möjligen vara 1Slmpligar.e.
detta förslag hava rattighet uppbära Det måste anses otidsenligt att bort- skäligt arvode.
I Stockholm och an- taga ur lagstiftningen ogift mors ratt dra av Sverges större stader behövde att vara sitt.
barns förmyndare.
Man inrättas ett helt verk i ungefärlig över- gär val snarare på den linjen att ensstämmelse.
med underfogdens kon.
stödja maternitetens princip och giira tor i Kristiania.
mödrarnas ratt allt mera gällande in- Då förd-ag till nya lagbestämmelser om äktenskapet.
Om genom samhallets i dessa frågor hos oss ar under utar- försorg en särskild institution upprat- betande eller utredningar därom bega- tas, som bevakar barnets ratt gentemot ras, måste man fasth&amp;lla, att v e r k- fadern samt dar så behövs aven emot g trygghet för bidragets modern, om genom halsovårdsnamnden e r h å l l a n d e - e n d a s t n å s g e - eller annan barninspektion alla barn, n o m a t t k o m m u n e n s j ä l v som mottaga bidrag frim det offentliga, l ä g g e r u t b i d r a g e t, då ju dels skola inspekteras, aven om de vistas Eörsumlig försörjare, aven om densam- hos en av sina foraldrar, om vidart.
ma kan uppspåras och effektivt satt denna inspektion har skyldighet att finnes att direkt uttaga bidraget av anmäla fall av dålig vhrd för en barna- arbetsgivaren, ofta kan sakna medel pK vårdsnämnd eller en f örinyndareinsti- grund av arbetslöshet eller s ju.kdom, tution, vilken har ratt att överta,ga dels bidraget omedelbart vid behov be- förmynderskapet - så blir detta ga- höver utfås.
ranti nog, om saken ordnas val och skö- Då vid utarbetandet av förslag till tes val.
Även en förmyndarinstitution införande av liknande alimentations- enligt tyskt system - eller dar modern lagstiftning i svensk lagstiftning som icke ar barnets naturliga förmyndare i Danmark hänsyn kan tagas till de - utan endast kan utses därtill - Itr xfarenheter man vuiinit i Danmark beroende av att den ordnas val och SIC &amp; mder lagens tillämpning, då vidare tes val för att kunna fungera till verlr- förslag till ändringar framlagts och lig nytta.
Men i förra fallet bibehål- lelvis antagits, vilka förslag för oss i les, jag skulle vilja saga, det djupt 3verge kunna tjäna till ledning, d. &amp; slut- moraliska i a t t icke utom äktenskapet .igen den allmänna meningen i Dan- fött barn genast vid födelsen sarstal- nark ar att denna lagstiftning givit les.
Man vill minska den rättsliga olik- en f örbättrad rättsställning till barn het, som nu finns mellan barn födda av försumlig försörjare, så synes intet inom och utom ' äktenskapet.
Må då ej skal föreligga, varför icke även hos oss en ny olikhet i stallet införas!
i S v e r g e utredriing omedel- I och med ratten fijr ensamstående b a r t b ö r f ö r e t a g a s a n g å e n - moder att utfå bidrag från det offent- d e i n f ö r a n d e t a v a l i m e n - liga bevakas barnets ratt till underhåll t a t i o n s l a g s t i f t n i n g, v a r i - i de allra flesta fall, d &amp; det ju ligger g e n o m b i d r a g f r å n d e t a l l - i moderns ekonomiska intresse att söka m ä n n a a v a n n a n m y n d i g h e t bidrag.
Ytterligare effektivitet skulle a n f a t t i g v å r d e n k a n u t b e.
ju detta alimentationssystem medf ora t a l a s i f ö r s k o t t.
D &amp; sådan ali.menta-tionslagstiftning om aven infördes skyldighet att vid måste kompletteras bl.
a. genom l a g ett utom äktenskapet fött barns .fö- delse uppgiva vem som vore eller kiin- stiftning angående barnpensionering, de anses vara barnafader, e t t tvång bör om möjligt u t v i d g a t f ö r - som dock en god alimentations1agstj.ft- s l a g t i l l b a r n p e n s i o n e r i n g Föreläggas riksdagen samtidigt.
Den ning möjligen kan görn överflödigt.
A t t f å s k y l d i g h e t l a g d p å tor ra bristen på lagstiftning hos oss i m y n d i g h e t e r n a a t t b e v a - Jverge å de områden som beröra bar- k a b a r n e t s r ä t t, i l i k h e t 3ens ratt har den enda och negativa m e d d e t s y s t e m s o m s e d a n iördelen a t t förslag till ny eller revi- l ä n g e v a r i t r å d a n d e i N o r g e, lerad lagstiftning på de områden, som s k u l l e p å e t t l ä m p l i g t s a t t leröra denna fråga, hör kunna utara k u n n a k o m p l e t t e r a e n 1a.g- * Annan titel vore kanske lämplig för ett s t i f t n i n g i e n l i g h e t m e d ippdrag avsett att innehavas saval nv man d e n i D a n m a r k r å d a n d e, så lom kvinnor.
, ' betas i ett ammanh hang.
F ö r s l a g till moderskapsförsakring bör därför också samtidigt framläggas, så iiven n y a f ö r s l a g a n g å e n d e l a g o m f o s t e r b a r n s v å r d 0 ' c.h lag angående försummade barn.
E n s t o r v i n s t skulle l i g g a d ä r u t i a t t dessa lag- förslag, samarbetade till överensstammelse s i n s- emellan, s a m t i d i g t framlit- des i n f ö r riksdag ' en, s å a t t enighet kunde vinnas inom b arnavårdslagstif tningen.
Guds vilda taglar.
Av FaWa Landsort.
Guds vilda fdgEar flyga egna banor, de baras fram med egBa vingars slag igenom regn och solsken, natt och dag ch simma e j med dammens tama svanor.
Guds vilda fåglar rakna inga anor Jn var av dem, ' hur liten an och svag, stolt lyder blott sitt eget vasens lag wh frdgar icke efter hönsens vanor.
Guds vilda fllglar sjunga egna s,ånger pm egen sorg och egen synd och ånger &gt;ch för att giva - egna fröjder ljud.
Guds vilda fåglar ha sin egen kyrka, lin egen tko, sitt eget satt att dyrka,) ch de lip ingen annan gud an Gud.
(Ur &gt;Rytmer och rim,, Ljud förlag.)
Egen jord.
.
.
, Storbonden i X. församling var en till ytterlighet girig inan.
H a n var allmänt fruktad av dem, vilka hade n &amp; got med honom att görn.
Gården sköt- te han med tillhjälp av sin ende son, som icke stod fadern efter, nar det gällde att plåga och tyrannisera f ol- ket.
Änkeman sedan flera år tillbaka sköttes hushållet av en ung kvinna med namnet ' Karin, vilken var .en god- hjärtad varelse och fick lida mycket f ö r sin husbondes brutalitets skull.
Ofta uppstod strid mellan dem, ty hon kunde icke giva folket så klen kost, som husbonden fordrade.
Karin hade i spada år mistat sina föräldrar, vilka varit statare hos storbonden, som trod- de sig göra både Gud och människor ?n tjänst med a t t upptaga den lilla, värnlösa varelsen.
Hennes barndom förflöt också tiimligen.
drägligt, ty så länge " kara mor ' ' levde, dugde det ej Eör storbonden att på något satt miss- randla eller förnärma den lilla.
Sorg- ligt nog fick Karin icke länge behålla sin moderliga beskyddarinna, emedan lon efter en lång tids sjukdom snart skattade åt förgängelsen.
Nu blev det a
MORGONBRIS en dyster tid för Karin, vilken unde " kara mors " ledning j tidigare år lär sig a t t sköta hushället, emedan ho:] nu fick ensam taga haud om det hel: och sålunda måste arbeta.
mycket öve sin förmåga.
Hon skötte dock plikt troget sitt arbete, fastän krafterna uri derstundom tycktes svikta och henne lemmar plågades på grund av överan s trängning.
Storbonden tycktes iiitdock icke upp skatta värdet av att äga en sådan upp offrande varelse i sin tjanst, ty fö: iner an tjänarinna fick hon icke rak nas, ehuru hon ändock icke fick upp bara någon lön för sin möda, ty en ligt storbondens menirig var hon ickc i behov av något mera an mat och klä der, om än det senare icke var mera a: [att Karin med knapp nöd kunde vist sig bland folk, som man säger.
Ni hände det sig, att en m g man kom til gården, vilken icke liknade de övrigt drängarna dar .i trakten.
Det sades att han var uppe ifrån landet ocl.
medförde många nya idéer, vilka vor (riktade på förbättring av jordbruket Följden blev, att storbonden gav ho nom friheter, vilka icke de andra kom mo i åtnjutande av.
Den unge man, ne märkte snart vilken duktig flick2 Karin var och gjorde allt för att vin, na henne för sin rakning.
Det uppstoi snart en varm viinslrap einellan dem som s &amp; småningom övergick till verk:.
lig kärlek.
.
Storbonden m5rbte ingenting av allt detta och blev helt förvanad, d3 Karin en dag begärde a t t få tala vid honom.
.Karin, vilken alltid var eil käck och modig ' flicka, började helt oförskräckt tala on1 huru val Edvin och hon kommo overens och att de gar- na önskade sig.ett eget litet bo.
- Jag tänkte därför bedja husbonden om en liten bit av vildmarlre~i där borta, soim ändock ligger alldeles obrukad och till ingen verklig nytta.
' Vi kunde kanske få göra dagsverken p3 gården och så- lunda så småningom betala vad deii På samma gång kunde jag kostar.
aven vara till.
nytta inomhus har, om det skulle behövas.
.
Storbonden brusade upp, ansiktet förmörkades av vrede.
- Karin!
ytt- rade han strängt; H u r u kommer det sig a t t du, som endast innehaft tjänst hos mig, kan fordra något?
Skulle icke Edvin och du vara nöjda med att såsom andra unga mannis or bliva.
s h - .taret Då ha ni ju ert le ebröd utan några bekymmer.
Har man hört p$ dylikt?
Vilka fordringar folk hava nu för tiden!
Tror du, att jag skulle slappa till jord å t er och på så satt avsöndra min egendoni?
t ej, hör du!
Därav blir det ingenting.
- Ja, men, invande Karin, husbon- dens agor skiljas ju av andras ifrån detta område och jag liar hört yttrin- gar om att husbonden tankte sälja det- ta stycke, ty det ligger ju öde och ar för övrigt bara sten och moras.
Vi hade dock tänkt oss a t t genom mycket arbete detta missf örhiillande skalle kunna undanrödjaa och jorden bliva ' $ brukbar.
Men nu svek modet hennc och hon började bittert gråta.
Öd mjukt bad hon husbonden förlåta hen nes djärvhet samt skyndade till göromål och lämnade storbonden en sam att reflektera över hennes oför synta begäran.
Karin syntes till de.
yttersta lugn, men inom henne utkam pades en het strid.
Nar arbetet föl dagen var slut träffade hon Edvin, vi1 ken genast förstod att deras förslag .ogillats.
Han f örs.öktc att trösta ICa rin med, att de nog c:kulle finna er plats, dar de kunde få sig en bil jord.
Han tillade: --- Vill du följ2 mig till inin heiiitrakt, s &amp; kanske vi h2 bättre lycka da.r?
Under min vistelse i Stockholm årer; 1893-94 blev jag på grund av sjuk.
dom av läkare tillrådd.
att tillbringa en sommar på landet.
Tillsammans med min kamrat begav jag mig till en skogrik trakt i det bördiga Östergöt- land.
Bostad fingo vi i en liten röd stuga, belagen i utkariten av en skog.
Övre lägenheten, besthende av endast ett litet rum, beboddes av en barnrik familj.
Att fa.ttigdonien tryckt sin stä.mpe1 på familjernedlenimarna det var något, som jag friin första stund kunde se, men att nöden var så stor, som den i verkligheten var, det fick jag senare kännedom om.
Tidigt en morgon väcktes vi av en sakta lmack- ning p i dörren.
Då vi i störst-a hast 5ppnade den, möttes vi av en liten grå- tande flicka, som med bonfallande röst bad oss titta upp till mamma, vilken varit mycket sjuk under ' natten.
Hand i land med den lilla skyndade vi uppför trapporna och stego in i det lilla: rum- net.
I sangen med e s liten gråtand: varelse ' bredvid sig låg den arma kvin- clan i svåra plågor; i en ~ o f f a och på zolvet Iågo de övriga ' barnen med ble- ca, förskrämda ansikten.
Har var mar hjälp.
av nöden: ett hastigt bud 3fter läkaren.
Den sjuka borde be- ?rias fråh det gråtande barnet samt dutligen borde hela barnskaran flyttas; il1 vårt rum och ma ' t göras i ordning Iör att stilla, deras hunger.
Läkaren; av icke något hopp 0n.i förbattring i ien sjukas tillstånd.
Han endast för- nådde lindra d.e svåra plågorna, var- Iör vi snart hade det klart för oss att ~ l l a dessa små inom kort skulle vara noderlösa.
Mannen, en jarnvagsarbe-, are, befann sig högt iippe i Norrland) c h fastan vi meddelat honom förhål- andet hade han ännu icke hunnit an- anda.
Det rörde mig djupt, då den; juka flera ghnger om dagen ängsligt) ch spörjande fcågade: - Har han innu i c h kommit?
Jag har så myc- et att tala .. med hono:m om '.
Mitt ijarta klappade av ångest då jag såg iuru det närmade sig lutet, tankande tt han icke skulle.
hinna fram i tid.
Slutligen förlorade hoii medvetandet) ch .låg .sanslös ett par dagar.
Vid varje steg utanför stugan trod-a ie jag att mannen anlände.
På afto- - - nen sista dagen hon levde kom han.
Ut- tröttad av den långa resan och nedbru- ten av sorg över sin hustrus tillstånd, kastade han sig på knä vid hennes dödsläger och klagande utbrast han: - 0, att jag ändock skulle komnia för sent!
Karin, min älskade, t.rofa- sta hustru, kan du icke höra din Ed- vins stamma!
Känner du icke längre mina varma, smekningar?
Hennes svar blev endast ett par korta dödsrossliii- gar.
En brusten blick och allt var slut.
Mannens sorg och f örtvivlan förmar icke min penna att skildra.
Ensam med alla dessa små moderlösa var, sasom det syntes, för mycket för ho- nom a t t bara.
Vi gjorde allt för att trösta och hjälpa den stackars man- nen; barnen behiillo vi hos oss, skaffa- de mat och kliider till dem samt ordna- de och styrde om begravningen.
överstökat och Då allt var vi följt hennes toft till gra- ven, bad mannen oss sitta ned- en stund för att lyssna till deras lev- nadsbeskrivning.
I korta, avbrutna meningar beskrev han ovanstående skildring och nu, avbröt han sin berat- telse, står jag har, en ensam, nedbru- ten man, med alla dessa sinå oförsörj- da barn, vilkas lott blir att kastas ut i vadden hit och dit.
Hela vårt liv har varit rikt på inotghgar, fattigdom och försakelse.
Det var s.åledes ej un- derligt att min hustru dukade under.
Hon har kampat en h3,rd kamp, utan att ha haft några fordringar på livet.
Ofta, då jag rasade i vredesmod över ett allt misslyckades för oss, lugnade hon mig och sade: - Den tid kommer n.og, då fosterlandet kommer att ime, 3uru illa det gör, då det förmenar sina söner och döttrar en egen liten torva.
3ch nu, fortsatte han, har det dock för- innats-henne några alnar av den dyr- bara fosterländska jorden.
J a g kan ej annat än kanna bittra) ch vemodiga känslor, då jag tanker ?å, huru annorlunda allt skulle varit,) m vi i början av vårt äktenskap hade igt en liten bit egen jord .. E j heller tyc- ger jag, att det vore.
för mycket, om varje son och dott.er i ~ å r kara t foster- and, som önskar att försörja sig och de sina, bleve försedd med en liten del av len obrukade jorden.
Alltså, jorden &amp; t fosttrlandets söner) ch döttrar!
Må detta bliva vårt val-; pråk!
Alma Jzger.
Alldeles bertsett f r h den fragan om kvin- lan som proletär är förtryckt., &amp; r hon det sa- om könsvarelse i det privatkapitalisti~ka sam- lället.
En mängd t v h g och hinder, Rom nannen ej alls kanher till, mota henne i allt lenneri görande och.
latande.
Mycket, som ar ' illåtet för mannen,.
ar henne för vägrat; m h g a iamhälleliga rattigheter eller friheter, som han iger, äro, om hon följer dem, ett fel, ja, en örbrytelse.
Hon lider bide som samhällsindi- rid och som könsvarelse.
Det ar svart att.av- röra i vilket hänseende hon,lider mest, och ördenskull är den önskan begriplig, som s % nånga kvinnor hysa, att de skulle hava varit ödda av man- och icke av kvinnkön.
August Bebel.
MORGONBRIS P. Sabroe.
Salomos ammas vavvisa.
De finska valen.
Finlands socialderrrokrater rycka Vid den stora; järnvagsolyckan i Dan- mark söndagen den 27 juli var ett av kamåt med allt större framgång.
Det ~ffren den bekante folketingsmannen P. levisa de sista lantdagsvalen, dar so- Av Oscar Levertin.
2ialdemokraterna åter vunnit fyra 3abroe.
Han befann sig p &amp; resa till Varde, platser till på bekostnad av det reak- lär han skulle halla ett par möten, då tionära gammalfinska partiet.
Av lant- Ingenting nytt under solen, ien obarmhärtiga döden drabbade ho- iiagens 200 representanter besitta so- hur du yves och tror.
nom, och för alltid tystnade den mst,: ialdernokrat.erqa n u 90 platser.
Oak- iilken outtröttligen talade för de smhs, ht den alltmer hotande politiska re- Samma vävnad i stolen aktionen, som gör allt för landet nyttigt Je misshandlade barnens sak.
spinde min mormors mor.
Sabroe har fran sin tidigaste ungdom arbete niistan omöjligt, och därav föl- Välj vad rätaning och rutning som helst, varit knuten till den danska arbetare- jande slapphet rycker socialdemokra- rörelsen.
Hans förmåga som agitator var tin ändå framom andra partier i hopp mönstret är tusende år.
s all synt.
Ingen förstod sa gom han att på bättre och friare tider.
Bland de Allting ar gammalt.
Gammalt är äldst.
genom sina eldiga ord väcka hänförelsk 90 socialdemokraterna äro 12 kvinnor, de flesta med flerårig erfarenhet.
De hos Ahörarna.
Evigt sl~ytteln går och gir.
Men om än hans livsgärning varit vigd borgerliga ha endast S kvinnliga re- it barnen har han även varit verksam presentanter.
Således tillsammans 20 p % manga andra omraden.
Som med- kvinnliga representanter.
Vid de olika Ingenting nytt under solen.
lem av t.janstehjonskoxnrnissionen har han laritdaga-rna sedan deu nya vallagens Minns det, storögda barn.
uträttat ett stort arbete, Han fick bl.
a. tillämpning voro kvinnorna represen- tillfälle att undersöka tjansteh jonens livs- terade på följande s a t t: Gyllene Eevnadsspolen villkor och särskilt bostadsförh~llandena ständigt för samma garn.
p % de stora gårdarna.
Sabroe blottade Slakt är lik släkt som art lik ärt, hänsynslöst alla missförh~llanden, och Soc.-dem.
.
.
9 13 12 10 9 12 bönderna vor0 atskilligt upprörda när Svensk.
.
.
.
.
l 3 4 3 3 4 skördar ej vad den sir.
2 1 2 1 2 Sabroe anlände och rev upp all gammal Ungfinn.
.
.
2 Ormen biter sig själv D sin stjärt.
Gammalfinn.
6 6 4 2 1 2 dentrian.
Dock, hans huvudintresse var de fat- Agrar.
.
.
.
.
l 1 - - - - Evigt skytteln gdr .och går.
tiga proletiirbarnen.
- Han undersökte för- Summa 19 25 2 1 17 14 20 hållandena på de offentliga och privata uppfostringsanstalterna och drog fram j Bland våra kvinnliga partivänner Ingentiuzg nytt under solen.
ljuset skandalösa saker ifråga o &amp; be.
a r a t t n2imna bl.
a. den kända tja- Alltid blott samma dans.
handlingen av de hemlösa barnen.
Del narinnef r &amp; .gans.
förf äktarinna Miina var isynnerhet två s. k. barnhem, Rebror Sillanpäa.
I sin tidigaste ungdom ha- Alskog trakterar fiolera, och Flakkebj ' erg, som blevo förerniil föl de hon s jalv f &amp; t t pröva tjänarinnans kväder om krona och krans.
Sabroes kritik.
Förhållandena pfi desss harda lott, varefter hon efter många hem vom moraliskt genomruttna.
Del svarigheter h a r höjt sig till en kand Drömmen dårar i koja och torn, lyckades Sabroe att avslöja all dennr agitator för tjanarinncfrhgan och som avlar, vissnar, förgår.
smuts och det elände, som de varnlösr sådan a r mycket älskad bland arbetare- Himmel och hel~ete, hustru och horn.
barnen voro föremål for, och oaktat stark * klassens kvinnor.
motstand - t) atyrelserna p &amp; dessa hen Hilja Parssinen har under flera å r Evigt skytteln går och g&amp;.
hade ett kraftigt stöd hos de maktapand (arbetat för folkets uppfostran som - slutade striden med fullständig trjum!
folkskollara&amp;nn.a och ä r en begåvad för Sabroe.
och entusiastisk talarinna.
Ingenting nytt under solen.
Resultatet av socidclemokratiens ock Aura Kiiskinen a r en energisk och främst Sabroes kritik blev barnlager, a \ outtröttlig agitator, som ofta företager Minns det, pilt i min vård!
1 okt.
1905.
Genom, denna lag blev (resor omkring landet för a t t aven till Varlderr ej vazer ur skalen.
alla privata s&amp;väl som .offentliga barn, de avliigsnaste byar bringa kunskapen Nöten är tanden för hird.
hem underkastade statens kontroll.
Mar om socialismen.
fick härigenom en garanti för en man.
Alma Jokinen spelar p &amp; kvinnornas Tanken rullar som hjulet ikring, niskovärdig behandling av fattiga barn ömmaste kanslor, då hon vet a t t röra yr av den cirkel den sldr, 1910 tillsatte regeringen en s. k. barn mödrarnas h jartan.
Hon känner deras kommission, som skulle tillse att denur känslor f ö r barnen och då hon talar stupar till sist i sin egen ring.
lag efterlevdes.
Det föll av sig självt at1 snyftar hela.
den kvinnl.iga åhöraréska- Evigt skytteln går och går.
Sabroe av sitt parti inaattes som repre.
ran.
sentant i denna kommission.
.
Nyvalda äro Hanna Kartinen och Sabroe var älskad av alla och frärnsi Sofia Hjulgren från Viborgs län, vil- Ingenting nytt under solen., av barnen och dem som i barnen st ket ligger ' i östra Finland, närmast framtiden.
För att hugfästa hans minn (~ ~ s s l a n och d, vars invånare aro i nar- Lusta, hunger och, död har bildats en Sabroefond att användat maste beröring med det ryska skräck- väva från polen till polen.
.
i proletarbarnene intreese, och troligtvit väldet .. kommer en staty av honom.
att resas: I februari nasta å r samlas den nya vavelz av svek och.
nöd.
.
.
Köpen~hamn.
.
8.
St-y.
lantdagen.
Det a r lagg tid till dess Blir du ej färdig, min bita dräkg?
.
och man lever i ständigt hopp, a t t för- Svepningsvitt ar mitt hår.
hållanden skola förz-ndras.
I den rättslösa stiillning man befinner sig, le- Somna vid väven skall slakt efter slakt.
ver man standigt av den enda tanken, Agitera far ~ v i ~ t ' s k t j t t e går.
l n och går.
.
.
a t t tsarväldet skall krossas och.
förgås i sitt eget fördärv: Det ä r ju .klart, MORGONBRIBI a t t en stat, som bygger hela sin makt på ' galgar, gendarmeriet och pro-, ', I ' '
MORGONBRIS P P 7 - volrationen, ej ka:n st &amp;] .ange.
J u iv- rigare den förföljer sina fiender - frihetskämparna - desto iiiirmare ar dess slut.
M.
P.
När varje medlem i samhället har så mycket som han behöver och icke kran- kes av sina medrnämniskor, har han inget intresse av att skada andra.
Avunden, ur vilken så utomordentligt m h g a för- brytelser i vår tid stamma, är en känsla som %r noga.
förbunden med vara egen- domsbegrepp; i socialismens och indivi- dualismens rike skall den försvinna.
Det ar anmärkningsvärt, att avunden ä r en fullständigt okänd företeelse hos ko:m- munisiiska stammar.
Om nu etaten icke skall regera, kan friigas vad den alls skall göra.
Staten skall vara en frivillig förening, som or- .ganiserar arbetet och producerar och f8r- delar de n6dvändiga varorna.
.
Staten skall göra det ' nyttiga.
Individen skall göra det sköna.
Oscar W2lde, Ulla Berhn.
Novell för Morgonbris av Elna Lindgren.
(Forte.
fr. föreg.
n:r.)
Efter en &amp; und saknade Tage sin fäst- mö.
Han gick, sökande efter henne, genom rummen.
Sh upplyste nagon ho- - nom om att Ulla.
lämnat balen.
Tage blev bestört.
Vad hade hänt?
Hade hon blivit .sjuk, eller vad i all världen var det?
Han sade hastigt farväl till sina vänner och skyndade till det hotell han och Ulla tagit in pi.
Framkom- men upplyste uppasserskan honom om att fröken Berhn kommit tillbaka, men att hon bett ej bliva störd.
Detta brydde ej Tage sig om.
Han var gränslöst för- bittrad p &amp; sin fastm6.
Vad var nu detta för summa pilhitt av Ulla., g &amp; ifrån ba len utan att saga till honom.
Om horn ocksil blivit sjuk, .skulle hon dock bett honom följa sig.
Han var ju snart hen- nes man.
- .Han gick till Ullas dörr och knackade, men, som inte n %got svar.
kom, försökte han öppna den.
Det gick inte, dörren var riglad.
.
Tage blev utom sig.
Han slog hart p &amp; dörren flera ganger.
.
- Öppna, hör du Ulla, öppna1 Vad m,enar du med dessa nycker?
Men dörren öppnades inte.
Förbittrad slog Tage en sista gáng på den, och gick sedan fram och Ater i korridoren.
Han skulle kunnat slagit Ulla, om hon visat sig nu.
Inne i sitt rum v att Ulla.
Hon börde nog Tage och tänkte visst inte undan- draga sig ' ett samtal med honom.
Men just nu kunde hon inte.
Hon var ej led~en, ej glad, ej förtvivlad.
Hon kände ' A, EDELFELT: Finsk bonde.
endast en förlamande känsla av besyn- honom att gifta sig, det var belöningen, nerligt lugn.
lönen för den onda gärningen.
All hen- SA löstes då konflikten av sig själv.
nes kärlek för honom kändes död.
Hon Hon hade nu fått klarhet, men en sa- kände avsky och hat för denne man, dan klarhet, s % grym, sårande just hen- som e81t sitt ' människovärde för en hög nes ömmaste punkt.
guld.
- Den man som hon hatat utan att Nu hade hon klarhet, nu såg hon kanna, den hon avskytt för hans usla vägen, nu kunde han få komma in.
garnings skull, en riktig tjuvgärning, Inte en röst i hennes inre höjdes till han var nu hennes fästman, den skulle hans försvar.
Han var dömd.
hon gifta sig med om ntigra veckor.
Ulla öppnade dörren.
Gud ske lov att hon ej redan var gift Tage gick fortfarande i korridoren.
med honom.
Det fanns ingen ursäkt Hans vrede hade börjat lämna rum för för en sådan handling som hans.
Att oro.
Kanske Ulla var allvarligt ' ejuk, fattiga, utarmade uslingar - blevo ~ t r e j k - kaneko, låg hon nu därinne och vred brytare, det kunde förklaras, nöden har sig i plågor, och så hade han burit sig ju ingen lag, men att en upplyst och sh illa &amp; t nyss.
Xar han nu såg henne bildad man gör n&amp;got &amp; dant endast för sta i dörren, till synes frisk, blev han kariärens skull, det kunde inte ursäktas glad och skyndade till henne.
Men och förlåta~l.
hans glädje väckte ej något gensvar hos Hon mindes SA val den strejken, da henne.
Stelt och allvarligt höll hon var bon ännu kvar vid seminariet; hur upp dörren för honom.
Han kände sig väl ' hon följt med den.
Hur hon .form- förvirrad av hennes underliga sätt, och ligt rasat över de unga man som vridit gick tyst in i rummet.
segern ur arbetarnas hrind.
Och vad Det var Ulla som först bröt tystna- var det för varden i den segern?
NAgra den.
Hennes röst gav en likhet med fattiga kronor, litet mindre arbetstid för skarpt, kallt, hart stAl.
att få en litet lättare tillvaro.
Dessa - Jasa, du Tage, du är en strejk- bildade unga man, som.
kommo fran brytare!
eoda hem med vårdad uppfostran, och Tage blev alldeles förvånad.
Detta 3ock icke vetat baltre Bn att hjälpa till var det minsta han väntat sig.
att slå dem som redan voro blodiga av - Vad menar du?
3e slag de fått.
Och bland dessa, nej, - Det jag säger.
Du är allts &amp; den, i spetsen för dessa hade Tage statt, han, som med beratt mod för egen vinning riddersmannen, typen f ö r en ädel man.
förstörde den harda stridens frukter för Jo, just en vacker, ädel man!
Visst vårt lands sämst avlönade arbetare.
hade hon.
hört talas om den energiske - Menar du lantarbetarestrejken för unge agronomen, men - hon minde ' sig tv &amp; år .sedan, s % har du blide rätt och ej ha hört hans namn.
Aldrig ett orätt.
Jag var vad du kallar strejkbry- ögonblick skulle hon dock ställt den tare, men ej för egen vinning utan för lumpne, smhaktige strejkbrytaren i sam- att radda skörden och därmed stora vär- band med sin ädle, store fästman.
Och den &amp; t vårt land.
det iiär arrendet som han talat s &amp; myc- - Jas %, för att radda skörden.
Tänkte ket om, det som gjort det möjligt för du aldrig en tanke p % att.
ds, nar .du ' '
MORGONBRIS Den faffiges klagan.
Agitera for Morgonbris!
Pad gör det väl om vi Zidu brist på vårt dagliga bröd, blott stilla vi kampa och strida och icke klaga vår nöd.
Vad gör det om krafterna svikta, blir skröplig och svag, blott tåliga in i det sista, ty flöden den har ingers lag.
om k.roppen Vad gör det om rosen på kinden får vika för fiirgess den grå, om likt agnar vi strös utav vinden, blott icke v i r klaga anddi.
Vad gör det se ' n war vi baddats uti en for tidig grav, vi kunde val undoc7~ ha raddats, men ingen oss iijaben gav.
Vad gör det niiv tiders förrunnit och stoftet ar gömf uti mull om vårt liv utan glädje försvunnit i en värld utav l i d a d e full.
ALMA J B G E R.
räddade skörden, slog du fattigt folk, folk som förut .vor0 slagna?
- Du ar överspänd, Ulla.
Vad me- nar d~ egentligen?
Tror du att kändo- stämningar och mjiikighet passar .för dem som stå .som arbetsgivare, bedrager du dig.
Det maste vara verkliga man att avgöra ~ å d a n a fragor.
Du skall inte 1Ata ditt hjärta tala högre an ditt ' förnuft!
- Jag vill lata rättvisan tala.
Vad hade du.
egentligen i den strideu att göra?
Var du arbetsgivare?
- Nej, men tänkte bli.
' Tage förlorade tåiamodet; förhöret ut- tråkar honom.
- Sluta upp med dessa barnsliga fragor,.
Ulla, du förstar i alla fall inte denna sak.
Tala.
i stället om varför du lämnade balen s % brådstörtat,, utan att aga till mig.
Ulla förbigAr hans senaste frliga, bon tar ringen av sin hand och räcker honom.
-.
- Kanske förstår jag det inte, men jag förstar dock att en man som ej har hjärta för de fattiga kan jag ej tillhöra.
Tag din ring och Ilit det vara slut rnel- lan oss.
Älskade jag dig ock högre an mitt liv, kunde jag dock ej förlåta dig detta.
- Ar du galen, Ulla, tycker du detta ar någon orsak att bryta för.
Skall en handling jag faktiskt gjort i ädelt syfte, för fosterlandets skull, skilja 038 At?
Ulla gAr inp &amp; honom och ser honom fast och mörkt i ögoiien.
- Säg, Tage, gjorde du det endast för skördens skull?
Tänkte du ej en enda g&amp;ng p &amp; att denna stora tjänst du gjorde dessa rika godeägare skulle verka ' ' * ' Under min vistelse i Stockholm har jag haft a t t göra med personer u r olika kretsar, och då jag råkade nämna Morgonbris, blevo mina åhörare för- undrade.
" Morgonbris?
Vad a r det för något? "
De hade al.d.rig vetat, a t t en dylik tidning existerade.
Vems kr felet, a t t v&amp;rt kvinnoorgan a r så litet kant bland publiken?
Det ar ditt fel, du läsare, emedan du e j gör något för a t t sp:ricla deii.
Det är ditt fel, a t t den e j kan utkomma of- tare an blott en gång i månaden.
Agi- tera, tala för Morgonbris, varthiin du &amp; n går!
Tag tidningun med dig och visa huru vackra bilder finnas tryckta i den, las något darilr och ' tala ined dina grannkvinnor om ett kvinnoor- gans betydelse för kvinnosaken!
Det skall ju uttrycka vårt förtryckta och försmäktade köns tankar och strävan, genom det skola vi framställa vår m h s k l i g a fordran till de maktägande, i det kunna vi resonera om olika frå- gor och spörsmål, sorn intressera oss i vår utveckling, genom det f å vi vetskap om våra systrars framsteg i andra länder.
- Se, allt detta f å r du från det lilla bladet, om du blott ville skaRa dig det.
Las dct!
Prenumerera på det fort!
Skriv .i det!
Skriv om den undertryckta kvinnans uppvaknan- dc från hennes långa sömn!
Skriv det så gripande, a t t läsaren skall rysa vid tanken på vad allt kvinnan har måst utstå!
Framställ den: raknande kvin- nans fordran om rösträtt och andra.
mänskliga rättigheter i sådana or- dalag och så genomträngande, a t t de skola klinga aven till de dövaste öron, så a t t ingen.
mer må frå- ga " vad Morgonbris Br för något "!
Morgonbris skall vara nämnd óverallt i alla kretsar, den ska11 vara arbeter- skornas älsklingsblad.
Vi måste avslöja kapitalismens grymheter i vårt blad, vi måste visa kvinnornas förtryck un- der kapitalets ok, deras nödstallda stallning med svältlöner i nutidens oor-.
ganiserade samhällsordning, deras li- danden, då deras män och söner bort- rövas dem, då deras döttrar störtas i olyckor.
Allt detta och tusen andra saker skola uppdagas och komma fram i vårt eget blads spalter.
Huru kant ä r icke vårt finska broderorgan " Työ- läisnainen "?
H u r stor uppståndelse väckte den icke, då den förfäktade t. ex. tjänarinnornas fraga?
Och dess redaktriser äro vitt berömda; de äro bide älskade och hatade för sitt ihar- diga arbete.
Man måste göra mera vasen a v sig, m a n.
måste höja sin röst fClr a t t bliva hörd.
Man f å r e j tröttna vid a t t forklara sammit sak tusen gån- ger för ' att bliva förstidd.
Man måste oftare samla talrika möten och i kraf- tiga ordalag vinna missornas sympati o välgörande p &amp; din framtid, som just d &amp; men männiekor som leva i ofrihet och ej stig vidare ljus ut?
riöd.
Därav kommer hatets ehnger.
Tage kunde ej möta hennes blick, ' Tage tyckte ej om så 1Anga resonne- han e8g åt sidan.
Förneka de själviska mang.
Han tyckte Ulla var överspänd, motiven kunde han inte.
detta ville han ta, bort, men han såg - Det kan val handa att aven det och hörde att det tjänade ej nhgot till. '
hade inflytande p % mig, men i si % fall Ett sista försök ville han göra för att var det val ingen synd.
Det ar ju bra hindra en brytning.
om man kan få de egna intressena att Ulla, kara - han nalkades henne sammanfalla med de allmännas.
och försökte fatta hennes hand - Ilit Ulla hanskrattar.
nu det förflutna vara glömt.
Jsp lovar Ord har du gott om, vackra för- dig att aldrig mer bli strejkbrytare.
klaringar.
Men säg, tänkte du aldrig Men Ulla drog sig bort frhn honom, p % att du faktiskt tog brödet fr %n arbe- - Det gör detsamma, Tage.
Jag tarnas barn?
kan i alla fall inte bli din hustru.
- Var nu inte barnslig, Ulla.
Vad Nu var Tages Mamod slut.
ha vi med dessa arbetare att göra.
De - Jaså, du kan inte det.
Ar du äro födda och fostrade i nöd och u m - rädd att bli förföljd av arbetarna om bäranden, tror du de kanna det, ej vana du gifter dig med en strejkbrytare?
Du vid annat &amp; om de äro?
Inte ett dugg ar hysterisk och galen, det ar vad du ar.
gör det dem '.
Men sii kommer en för- - Ar jag bysteriak för det jag hål- dömd socialist och talar om för dem ler p &amp; att varje människas plikt ar att att de lida nöd, att de svälta biide and- latta, ej tynga, p &amp; de tunga bördörna ligen och lekamligen.
Och strax äro pH de fattigas skuldror?
Vad är d &amp; du, de firdiga att följa denna.
Vet du, ar- Bom har dragit mans förbannelser, hust- betarna vor0 mycket belatnare förr, nar rura klagan och barns stilla jämmer deras arbetsdag började 4 om morgonen över dig.
Vad ar du?
och lönen ej var hälften SA stor som - Jag ar en strejkbrytare, och ar det nu.
De vor0 glada jämt da.
Under något jag ' ar stolt över, sb ar det just sang gingo de till och fr %n arbetet.
Nu den titeln och dess orsak.
sjunga de ock€&amp;, men det ar hatete Han ar.
vred nu, Tage, han hatar shger.
Vart har.
nu deras glädje tagit henne, kvinnan,, aom skulle blivit hans vägen 3 brud.
De stå mitt emot varandra och - Den glädjen de kände da var dju.
hatet bar bud mellan dem.
Så pekar retsi, dragarens glädje över att ' den fick Ulla på dörren.
behalla livet nar allt annát togs i f r h - G &amp;!
säger hon.
dem.
Den glädjen skola vi ej önska Han går hiinskrattande, Hans skratt dem tillbaka.
Nu ha de äntligen vak- ljuder länge i hennes öron.
nat.
De ha sett att de äro människor,, - ' - ' m;.
och hjälp, man måste skriva ixinehålls- natt det gradtal, som f8r den ifragava.
rika artiklar, soin skulle vinna gen- rande frukten eller köksväxten angivits, klang hos de förtryckta och angest hos TJpptager ett recept en steriliseringstid de maktägande f ör proletarkvinnans av l l / g timme vid 100 gr. C., sá rakna1 vaknande.
Man måste skaffa flera pre- man tiden fran den minut, dá termo- numeranter å t tidningen och därför an- metern i apparaten natt 100 gr. C. nonsera om den, sälja den överallt i I fraga om själva steriliseiingen galler staden och utom staden.
det som regel, a gröosaker upphettas Försök a t t hjälpa till med den sa- hastigt i apparaten: Frukter däremot, ken, du som laser de liar r d e r n a, t y och i all ccynnerhet lösa &amp; dana, upp- denna tidning kampar för ditt eget hettas langsamt.
verkställes upphett- blista!
Du gör såledcs nytta å t dig ningen för hastigt, falla dessa senare själv, om du agiterar för ~ o r ~ o n b r mera i ~.
tillsammana, d. v. s. de flyta upp M.
P. i glasen.
Vidare bör beaktas att grönsaker och svamp, inlagda p &amp; vida glas, steriliseras Ovansthende uppmaning är ekriven av 20-30 minuter liingre an siidana, som en kvinnlig partikamrat frán Finland, konserveras p % smala glas.
Det liggei som en tid vistats i Stockholm.
nämligen i sakens natur, att innehállel i ett mindre glas fortare blir genom- hettat %n i ett större., 9 Ur Konserveringsbok för svenska hemmen av Gzcstaf Lind och John Green tillåta, vi oss att även i detta nummer avskriva nAgra recept.
Denna gilng blir ' det behandlingen av frukt, bar och grönsaker enligt steriliseringsme- toden.
Sterilisering.
För att de pA konservglasen inlagda skola halla sig friska är det alltsa nödvhdigt att först döda bakte- rierna ävensom i glasen befintliga jast- och mögelsvampar etc. I fraga om fruk- ter och bär dödas dessa svampar etc. redan innan kokpunkten uppnlitts och på relativt kort tid, under det att i frliga oin grönsaker upphettningen i regeln maste ske till kokpunkten.
Men genom steriliseringen vinnes i detta fall även nligot annat, nämligen glasens lufttäta tillslutning.
Utom konserver innehalla glasen även luft.
Som följd av dennas utvidgningsförmAga uppstår vid upphett- ningen ett starkt tryck inuti glasen.
Detta tryck blir, i den man upphettnin- gen fortghr, starkare än fjadrarnas mot- tryck, varav följden blir den, att locken höja sig och en del luft tränger ut ur glasen.
SA snart apparaten med glasen lyftes ur det varma vattnet, blir fjadrarnas tryck &amp; terigen etarkare an trycket inifran.
Den yttre luften kan därför ej intränga i glasen.
I den man som avkylningen foragar, inträder dlunda en stark luft- förtunning ' inuti glasen, ett vakum, som det benämnes.
Den glasen omgivande luften trycker allt hardare mot väggar och lock.
Fjädrarna kunna lossas.
De äro numera obehövliga.
Förefinnes emel- lertid ett det allra minsta fel i själva glaset eller dar .tillslutningen sker, så att luften Anyo kan tränga in, dröjer det icke s &amp; länge förrän tomrummet Anyo blir fyllt med luft.
Det yttre lufttrycket verkar da icke längre och följden härav blir den, att locket lossnar.
Locket har icke stagit fast,, eom man plägar ut- trycka sig.
' Tiden för steriliseringen beräknas all- tid friin d e n minut, d &amp; temperaturen. '
Förkokning.
Vad eom hör till denna konserverings- metod ar en förkokning av frukter och grönsaker, och gives därom följande an- visning:, Vid sterilisering av lösa frukter pläga dessa pressas tillsammans och flyta upp i glaset, vilket salunda till större eller mindre del blir fyllt enbart med lag.
Siidana glas.
se icke vidare prydliga ut, oavsett att utrymmet i desamma icke tillvaratages pA basta möjliga sätt.
Det skulle kunnat fá rum mera frukt i gla- sen.
Genom att upphetta frukterna före steriliseringen förekommes detta frukter- nas sammanfallande i glasen.
Denna frukternas upphettning, vilken sker .i ockerl lag, benämnes vanligen förkokning, ett uttryck som möjligen kan synas nA- got oegentligt, alldenstund det mangen g h g endast blir frliga om en upphett- ning till 65-80 gr. C.
Till f örkokning kan användas antingen den för frukten i glasen avsedda lagen eller ocksa en särskild förkokningslag med 3-400 gram socker pr liter vatten.
Mot användande av särskild förkoknings.
lag kan nog den anmärkningen fram- ställas, att nhgon del av fruktsmaken.
.. gir f örlorad.
Förkokningen kan försiggii antingen i öppen gryta eller i de för frukten av- jedda glasen.
Använder man särskild Eörkokningslag, sker förkokningen alltid i öppen gryta.
Skall den verkstallas i glasen, fyllas dessa med frukt, socker- lagen Överhälles, glaeen ställas i appara- ten och upphettning företages.
Nar gla- gen blivit avkylda, tager man av inne- hallet i ett glas och fyller de övriga clarmed.
Vid förkokning i öppen gryta lägges frukten i den kalla eller Atminstone svala lagen, varefter upphettniugen långsamt Eörsigghr.
Iakttagas bör, att skalade Erukter miste hallae nedtryckta i lagen, enär de överst liggande annars mörkna.
Detsamma gäller även under det att gla- sen göras i ordning.
för steriliseringen.
Förkokningen kan understundom även inverka mbnligt pA produkten som kon- serverad.
Detta blir fallet om t. ex. frukterna förkokas för halrt, s % att de bliva för lösa och som följd därav vid inplockningen pA glasen falla för tätt tillsammans.
Det rymmes då icke till- räckligt .med lag i glasim, - och kompotten blir alltför syrlig, hur stark sockerlag än användes.
Dessutom bör ju i en fin kompott alltid finnas en viss mängd lagr Förkokningen € %r därför icke ske har- dare, an att frukterna fullständigt bi- behalla sin form.
Göra de detta, rym- mes mellan dem tillräckligt med lag, och kompotten blir fin bhde till utse- ende och smak., Här nedan nagra recept: Gurkor.
Bank- eller vaxthuegurkor skalas och skaras som pressgurkor, De plockas darefter ned i glasen med eller utan persilja.
En lag besthride av 20 gram salt,.lO gram citronsyra och 75 gram socker pr liter vatten iordninggöres.
.
Denna lag tömmes över gur- korna i glasen.
Glas: l /, liters vida.
Sterilisering vid 80 gr. C. i 30 minuter.
~meterilieering verketiillee efter 24 timmar vid 80 gr. C. i 15 minuter.
Vid " anvandningen förfares som vid inlägg- ning av färska presegurkor, d. v. s. man till- satter socker, salt, attika, peppar och persilja på vanligt satt.
Gurkor.
Smh felfria, vita eller gröna druvgurkor ekbljas och borstas val rena.
De Iaggae där- efter i Iampligt karl skiftesvis med salt och ffi st8 en dag.
Därefter avtorkas de väl och plockas ned i glasen tillsammans med dill- kronor, kvietar av dragon, amii eyltlökar samt digra lagerbarehlad och litet pepparrot.
Som lag anvandes helst god vinattika, som kokas upp, skummas och, sedan den kallnat, tömmes över gurkorna.
Glas: 1, l l /, och 2 liters vida.
Sterilisering vid 80 gr. C. i 10 minuter.
Lingon.
Vackra lingon renes.
och skölja ..
Sedan de fatt avrinna läggas de skiftesvis med socker i en gryta och upphettas där helt langeamt tills aockret strklter.
Nar innehallet i grytan svalnat, fyllas baren i glasen.
Under upp- hettningen erhallen lag t&lt;immes över bären och sterilisering företages.
G l a ~: l /, liters smala.
Sockerlag: 350 gram socker pr kg.
bar.
Sterilisering vid 80 gr. C. i 20 minoter.
Innehållet i ett l /, liters glaa vager i medel- tal 450 gram och beraknas racka till ' 5 per- eoner.
Inlagda på detta satt lämna lingonen en smaklig kompott, I.
.
...
.
.
.-.: ..
Vinbär,.
röda.
.
.
.
Baren skörds; h e d klase, rens&amp;:&amp;h sköl jas, varefter de plockas .j$ &amp; %?, seifan v.attnet hunnit rinna av.
Sock6rl+g till&amp;de&amp;&amp;~h tUm: mes varm över biirexi, Vilka &amp; dan ' £ulliiän- digt f A kallna.
Ett ' er eie&amp;uell ' &amp; £yi~rjin~.
.
..:.
av.
bar verkstiillee sterilieeringen.
.
... 1..
Glas: l /, litere smala.
.
.... ...
.
Sockerlag: 1,000 gram pr li&amp;.,, .. yitten.
- Sterilimring vid 80 gr. C. i.3 minuter.
.
, ',: '
Ett inligg i ristråttsfrågan,.
Uti Malmö Tidningens aftonblad lases fölJande anförda skal, varför kvinnorna q ' böra erhdlla politisk röst ratt^:, Därför att kviborna endast betalrr en försvinnande del av skatten till staten och icke fullgöra allmän varnplikt.
Därför att ett samhalle bor etyrae av man och hemmet ar kvinnans vilrld.
Därför att mannen vid all lagetiftning taga den atöreta hlneyn till kvinnorna och bar- nen, eom etii dem nara ..
Därför att kvinnornas arbeteförhå,lIanden församrae om kvinnorna indraga^ i de poli- tieka etriderna.
.
Darfor att k v i n n o r n a s hjartan börs helt tillhöra hemmen och det lander till riatio- nene baeta att derae praktieka bueh8lleför- stand kommer ' till nytta i hemmen.
Därför att statslivet ekulle.
taga skatln: iv ett kvinnoregemente under det att hemmen icke kunna undvara kvinnorna.
Dessa skal hava förviinat milngen tänkande man och, kvinna,.
och man förvånar sig ej minst över att redaktö- ren av ovan nämnda ' tidning velat in- föra dem uti sin tidning, dá de till stor del äro nästan löjliga.
Varför betalar (som redaktören av Malmö Tidningena aftonblad säger) kvinnorna endast B en försvinnande del av skatten till staten »?
&gt;Jo, därEör att de av mannen över huvud taget äro förbehillna lönande plateer.
D Darfor, att man ej tilldelar kvinnorna pil Mngt nar sh stor lön som manne ' n, även om de utföra samma arbete.
Därför, att kvinnornas arbete för öv- rigt ej av mannen varderas till nagon- ting,, och shledes anses de .flesta kvin- norna ej förtjäna nagonting eller hava nagra inkomster.
Varför fullgöra icke kvinnorna allmän ~arnplikt?
Därför att männen (vilka stiftat de nu varande lagarna) SA velat hava.
det.
För övrigt frilgas om aj kvinnorna, mera än mannen, vaga, .och måste viga sina liv för nationen, samhället och landet, i det att de framföda landets söner.
Var star det skrivet att » sam:ball ' et bor styras endast av mans och att hemmet, ar kvinnans värld ?^ Jb, en-.
dast uti mannens egoistiska hjärnor.
- Styr kanhanda inte mannen hemmet fraga.
ocksh 3 Osby (Skåne) den 30 juni 1913.
Taga männen (som ovan namnd.a tid- ning p&amp;sthr) den största hänsyn till L. Bender.
kvinnorna och barnen, vid all lagstift- n i n g?
~ Nej, - till sig själva.
Vidare phstiir tidningen, ' att kvinnor- nas arbetsförhallanden skulle föreiimras om de erhölle politisk rösträtt.
Förbliv outtröttlig i.
din agitation för I sa fall maste de över huvud taget alla vara mindre vetande om de ej för- Morgonbris.
Kom ihdg att d % därmed stode att använda den till sin fördel.
utför ett gott arbete för udra idber.
Det nästa skälet tidningen har att Uppmana &amp; ven kvinnorna tillhöra sitt anföra ar, # att kvinnornas hjartan böra helt tillhöra hemmen *, men vad man- facks organisa zon.
nens hjärtan böra tillhöra - darmed ar det antagligen ej sa noga - saker- ligen litet var som helat och över allt.
- Vidare säges uti.
tidningen att %det, t länder till nationens basta, att kvinnor- nas praktiska huehlillning kommer till nytta uti hemmen B.
Vill- tidningen därmed plist&amp;, att kvinnorna, om de erhalla politisk rösträtt, skulle övergiva hemmen?
D &amp; ligger det ju lika nara till hands att påst&amp;, att de skulle upp- höra med att gifta sig, och det skulle minst sagt vara löjligt att komma med ett dylikt plisthende.
För övrigt borde sunda förnuftet säga varje människa, att en naturlig maka och moder ej sviker sina plikter uti hemmet aven d &amp; hon erhåller politisk.
röstriitt, ty karle- ken till barnen - moderskärleken - svi- ker ej.
Tvärtom skall kvinnan, då hon erhhller politisk rösträtt, därigenom ' spor- ras till allt större verksamhet.
Till slut p&amp;st&amp;r tidningen att rstats- livet skulle taga skada av ett kvinno- regemente~.
Ordet D kvinnoregemente, häntyder ju pH, att landet skulle styras endast av kvinnor, likasom det nu sty- res av man.
- Redaktören av Malmö Tidningens aftonblad har eakerligen missförstátt saken en liten smula, ty kvinnorna äro över huvud taget ej s &amp; egoistiska att.
de vilja vara t ensamma herrar på tapp an.^, utan derae mal ar- likställighet med mannen så långt som möjligt,, att de m &amp; dela djuvt och lett&gt; med dem - ja, bliva, &gt;&gt;ett&gt; med dem - och icke endast tjänarinnor.
Má plipekas, att mannens aktion mot kvinnans politiska röstriitt börjats nitgot litet för sent.
De borde ' hava börjat för länge sedan med att halla kvinnorna uti okunnighet - ja, de borde .. ej till- latit kvinnorna att lära sig läsa eller skriva (ty de kunskaperna skulle ju nästan vara överflödiga för dem - de kunde nog laga mat, tvätta och skura ändå), ännu mindre borde mannen hava givit dem tillträde till seminarierna och universiteten.
Att nu tanka sig en man- lig folkskollärare och en kvinnlig eå- dan - en manlig postexpe.ditör och en kvinnlig - en manlig postmästare och en kvinnlig - en manlig doktor och en kvinnlig sidan - att tanka sig dessa man med politisk rösträtt, och dessa kvinn.or utan denna ratt.
- Undrar var herr redaktören av .Malmö Tidningens aftonblad finner rättvisan?
Mannen hava i sanning börjat sin ak- tion - för sent.
, Kvinnans politiska rösträtt, anses numera med skal endast vara en tids- P Barns och mödrars ratt, särskilt med hänsyn till frågan om bi- drag från försörjare och om barnpensio- nering.
Skrift av Anna Lindhagen: Norstedt &amp; Söners förlag.
Pris 40 öre.
Sakrikt och instruktivt leder förf.
oss in pH nuvarande stora brister i lagen angliende dessa fragor.
Stannar dock icke vid att papeka bristerna, utan ger oss en god sammanfattning av dessa lagars nuvarande läge i Danmark och Norge och framför B lämpliga utvecklings- linjer ho.s .oss .. Boken ger aven många bilder ur livet fran en ' samma mödrars.
.
värld.
Frågans nuvarande 1a.ge hos oss torde val, genom andra kammarens ' bifall till hrr Berglunds och Lind hagens skrivelse- förslag, vara sådan att den är förerniil för behandling inom silval lagberednin- gen.
som fattigvhddagstif tnin.gskommit- t h, (15 sannolikt k. m:t pilbjudit ut- redning; Skriften innehilller; Ensamma mödrars stallning; Barnpensionering (1913 års förslag); Lagstiftning mot försumliga f ö r s ö ~ jare; Sammanfattning av nyaste Zagandrin- gar och ändringsförslag i Danmark och.
Norge; Friigan i svenska riksdagefl och t a m p liga utvecklingslinjer hos oss.
Denna sa aktuella skrift torde kvin- norna ftirskaffa sig.
S.
S.
Drömd idyll.
Av Oscar Leverth.
.
Nar man ar helt ung föraktar .man idyllen.
.
Dess kvällslandskap med den långsamt dalande solen bak skogskantens grönska och den fredliga sången av .de små, viigorna i An, som aftontrött slingrar sig fram mellan de.
daggiga ängsvallarnsa; ar nhgot alldelea för stillfärdigt för.
ens oroligt klappande hjärta och det unga blodets önskningar om rstormiga upp- levanden och svindl ande .lycka.
Pa~sio: nem brandröda aftonrodnad m e d ha£tigt fram susande, sönderslitna skyar eller tragediens dystraste septembernatt med kulet mansken p&amp;.
stormigt vatten, det ar den, första ungdomens drömda land- skap, de enda omgivningar, som riktigt ' passa för den ' %tq=a lidelsen, den stora.
smärtan,.
och vad man nu allt kallar detta b.ullrande med pukor o.ch tam-tam, som man älskar när man ' ar ung.
Se- nare blir man bide mer ansprtikslös och mer kräsen i k in smak.
En .liten kvast angsblommor kan glädja en mer an en hel tropisk tradgard; men då.
skall ocksi buketten.
' .vara utan ett miss1 jud,: i akt-, sam stämning .knuten av ett hjärta, som försthr, med häggkvistar, som betyda varlycka, daggkhpa, som betyder delad ro, eamt först och sist .den vita syrenen, s,
-- M.
0.
R.
G O N ' B R 1 S den.
nordiska karleksmelankoliens l juva gina tunga flator.
Står jag pA tröskeln ikyggande ined .handen för ögonen mot blomma.
.
.
Men .denna bukett skall man .ock &amp; % iommarsolen, ser Jag genom .tradgllrdens blomster1,andens lejongap, $ ?h i sin hand i d * enda ratta.ögoqblicket Erukti radsvalv - det ar ömtåiigare att passa in den) ch riddarsporre ph ömse sidor om glin- bland dagens timmar an att finna platsen; en, pA vilken eorlet av min .älskades .bland rätterna för en sällsynt Iäckerhkt lilädningsf&amp;ll mot sanden hörs som en vid en högtidetaffel.
Helst, bör, den i 39ng, viIken helt fyller Mitt hjärta.
hemlighet vara smusslad på ens skriv- Längre.
bort ligger en gsrdsplan, dar bord - men icke upptäckas, förrän när katten sover i sanden vid det rinnande arbetet börjar gh trögt och de trhkiga brunnskaret, och nhgra tomma vagnar tankarna komma .. D, &amp; njuter man den 3tA friinspiinda och dammiga, givande ' NU AR DET MINSANN INTE SVART AT1 rätt med all dess skönhet oc ' h dess sy&amp;- m ljuv visshet av, att alla resor äro, FA EN FIN OCH BRA WATr SE ' N VI * FRTPr KRONANS TVATTPULVER: !_ bolik.
och känner hela lyckans tacksam ilut och man .är riktigt lyckligt och val c; r het mot den varsamma och fina hand, hemma.
Sedan taga de gröna ängarna Partilager i 6tockhol.m hos Daw.
Dahl,, ch de gula ' ' r~garna vid, med höga ax Triewaldsgrand som knutit den.
3.
Allrn;.
tel. 252 52.
Riks.
Är man ensam, fkr man binda sin 3ch blommor kring den .smala dikesrenen, 29 07. bukett själv.
Under de gangna Aren har iär man gAr mot aftonen med huvudena Partil?
ger för landsorten hos A.-B.
Tekn. jag beständigt p &amp; resor och.
.
strövt8g tätt nara varandra.
Sist inrarnas hela Fabr.
Kronan i Karlstad.
Ordertelefon 10 89.
Gamlat idyller at mig själv.
Det vill.
iialen av en skogsh m e d nigra stora säga: e &amp; snart jag funnit nhgon vr &amp; av 3ch lugna linjer - det ar äventyrslan- stora vår lycka.
Ända, tillla de ' t skym- världen, .dar allt, sol och stuga, .atmosfär det, dit man kan g % på upptäcktsresa mer sitter min iilskade vid sin vävsto!
.
och bohag hade detta ömtaligt avvagd.a ~ f t e r osedda gömmor med pyrola och och väver rutor, brokiga som mina tan- samband, som gör att man trivs, ' har jag linnéa och orörda, bruna.
tjärnar; det ar kar, och bArd, röd och klar som hennes gömt bilden därav i min fantasi, som 3tangslet.
mot omvärlden.
egon trofasthet, och vid fönstret har jag andra resenärer gömma fotografier i sin 1nväodigt har huset samma leende lagt mitt pappersblad bland krukorna kappsäck.
En fruktträdghrd, på vilkens ?ch ro och samma ljusa stillhet som m ' ed geranium och balsamin och leker av blomblad vita vägkrökar ' min dröm lindskapet omkring.
Dar äro de gladaste drömmande i hop svhrmodigt lyckliga rim.
tyckte .om att lustvandra, en sommar- rum med, idel lustiga och lantliga bohag.
Men nar solen sjunker,.
kärlekslyckans sval slottssal, d a r min tanke finn sig Men mest muntrar all malningen där- stora, lugna sommareol, stiger min älskade.
val framför den gotiskt stela och intri- inne,.
.. t y.
det finns knappast nagot fr8n upp fran sin väv, och leende tar hon gande helgonlegenden.
p A den gamla.
vaggar och tak ner till trappans ledstång fram ett spel dockkort, med vilket hon spiselns kakel, landskap och interiörer,, ch räckverk, ' somlicke är struket i I jusa, lekt som barn, och med de små korten allt har jag samlat, som andra samla men ej bjärta färger.
Jag kan SA val lägga vi en l&amp;ng patience, .som aldrig porsliner eller solfjädrar - jag har 8am- 3e.
barudan.
han.
var, den sorgloaa, trettio- vill gå.
.
Men nar e8, sommarnattens lat dem for att i dem f &amp; en tillflykt ' i %rs fyr, som kommit med ain färgpyts halva skymning faller in i rummet, nar min längtan, e n fristad i min sorg, ett) ch .gjort m&amp;ln.ingen,.
halvt artist, halvt tystnaden hörs.
som s&amp;ng och blommor- alibi, dit jag kunde fly undan, långt vagabond - veka .ögon men militärisk nas doft fAr en hemlighetsfull.
sötma, bort fr&amp;n verkligheten.
mustasch - med mycken glättig sång sträcker jag min arm om hennes liv och När det hela .blir för dumt &amp; h för x h en vacker, omedvetet vemodig pröm vihikar: trikigt och människorna för 1edsam.ma 3m lyckan inom sig.
Och han har millat Min ttlskade, en dag har gtitt, med sitt buller och sitt split, sluter jag diäI dessa smeksamma ornament och alla en ' dag vi fatt som gåva .. ögonen, och strax ar jag 1Angt borta.
lessa, ' omotiverade blomsterfestoner, me I.
sina.
ljusa blomsterslott Jag ar.
i nigon av mina idyller, stAr i iian kan visslade ' en sentimental visa och re ' n fjärilaiha sova ...
en vhrgrön bokskog vid, Rhen, bland sol- tänkte p &amp; niigot helt ungt flickebarn med Den yra elandan i sitt bo väven under det latta, ljusa löftaket eller hejdat skratt och blanka. ' agon.
har redan g !tt, till ro.
.
.
hör i mitt öra den värdigt lättjefulla 8angkammarn ar ett .riktigt litet brud- kadensen över en slottsgilrds gemak, med överfyllda blomsterkorgar Min alekade, ditt .huvud lagg klagsiska springvatten.
Och det angenii- på väggarna och tvil 1j.usblA slingor, som emot ' mitt hjilrta sakta. '
maste sällskap har jag med - natur- man ser vart man blickar. '
Vid taket, Nu eiolen sjönk bak.
skogens vägg.
ligtvis unga damer.
Idyllen ar ju strängt sver d &amp; vita herrgardsmöblerna, anda till Jag vill di ' n,,vila vakta ' .taget ' intet annat, an en ung kvinnas pegelr ramen, överallt slingra sig - de tv &amp; och vyssja ogontrösten min söndagsdrakt.
ljusblå linjerna, förföl ja varandra, mötas i vits drömmar in.
. '
Olyckligtvis äro.
dessa unga damer 3ch famnas.
Köket har ' en luft av gam- - icke lika mycket att lita p &amp; som dera; s maldags folkberättelse med den målade Min iilskade, en dag har gatt, omgivningar., De kunna görs en ' elaka bagen och kogret över flickornas fåll- en dag vi ekola sakna, spratt och ens idyll kan lika plötsligta bänk, det brinnande hjärtat på, drag- l&amp;, Herre, oss nar natt förgiitt ' vara krossad som e n shpbubbla, omilt kistan och de i rosor hopflätade namnen med eolen &amp; ter vakna.
vidrörd av en tanklös reskamrats finger.
p &amp; skåpets dörrflyglar, och den lilla Mitt hjartebarn, som tiinkt sig trött, spiseln, i vilken man ser de eldröda glö-.
För: att undvika sildana missöden har emot mitt bröst, Bov eött!
jag nu diktat, mig en idyll, som ej finns den ivrigt spraka mot den blänkande p % nå.gon av verklighetens kartor.
Jag kitteln, kommer en att tanka pil rod- .Sådan ar min drömda aleklingsidyll, har diktat ett hus i ett diktat landskap.
nande flickor, hösteagner och stekta och den borde jag leva mig in i, ty i Det är en Ijusmålad trabyggnad med kpplen.
den är allt diktat, och intet kan sålunda Men inne i den I h g a salen, där dc störa dess stamning.
Det ar först niir gröna fönsterluckor, en smal förstusvale, genom vilkens blå,- och vitmalade spjäloi stora pingstliljorna blomma, står huset1 man ar barnslig nog att ävlas att vilja iippelbl ' ommen faller in med kvällsvin.
tidmätare.
Det ar intet av de modern2 giva sina drömmar verklighet, som allt den, och stora fönsterbräden, till vilka stadsuren, scjm med sin nervösa, bråd det kommer med i spelet, som förbittrar svalorna komma tidigt i gryningen och ekande gång jäktar vara liv i feber .ock vara dagar.
: missförstånden, sveken och väcka mig och min älskade med sina kallt och obönhörligt som en hjartloi sorgerna.
Varför då ocksa envisas att otaliga morgonrop.
Lindarna och syre allmoseutdelerska minuterar ut vår glad, binda sin inbillning vid staden, dar man merna sta så tätt kring stugan, att dera.8 jes njuggt tillmätta timmar.
Nej, del bor, och människorna, man möter, nar: grenar rassla mot rutorna, och min .al, är en gammal moraklacka med rostigs man i sin hand har nyckeln till alla skade kan f r h sitt fönster.
bryta der lod, och dess tunga pendel phminner osi fantasiens riken, till alla de sollysta vita.
blomklasen, som hon sätter i sitl om tiden saktmodigt och vänligt, gorr lyckoland, där allt ar hand i hand utan skarp, sedan hon smhgnolande fast up1 v &amp; gamla mor, som halvt icke nans at en söndring och utan - en missuppfatt-, ', ', ' ' ' '.
.y ' ' ',,, ', ' ' '
Avdilninpskontorit: Kungsgatan 60 Nya.
Banken Stockholm.
.
Hemsparbossor kostnadsfritt.
liv a, Sparkassa k1 / 2 proc.
ning som grumla de gröna hackarna och de blommiga faltens högtidsro.
' Och dock, d u verklighetens egen nyck fulla och nödbjudna lycka, gå icke mil dörr förbi.
Det Er blott därför, att dl icke kommer och jag ar ensam, som ja leker med bilder och syner och med den söker besticka min längtan.
Kom blot1 och jag skall offra för dig mina vacb raste fantasier, ty jag vet val, att de: luilt, d u giver, ar SH.
mycket starkare L mina drömmars som stal ar starkare a 1 vax, och till och.
med i ditt kval finn en eggelse, som berusar.
SA kom, di livets egen trolska, saliggörande och sön derbrytande lycka, och jag skall lagg: .p &amp; ditt altare alla mina diktade idyller, fredligt doftande blom3terskörd. '
för IWGERSOLLI dagen säljas av lug&amp;solls amerikanska nr.
Varje u r med garanti.
Pris 6: --, 9: - (armbands-): och 10: - kr.
förgylld, nickel och oxid o- rad metall.
Kedjor fr. 60 öro-6 kr.
!t.
Insänd kr.
6, erhilles franco ett provnr i.
ömkad metall.
Klarabergsgatan 46, sToci&lt;noLm.
6: 60, 8: -, Amerikanska Urimporten, (Ur * Legender och visor&gt;.)
KOP Edra Arbetskläder, samt Herr; Morgonbris bör läsas.
av alla arbetare- kvinnor.
Dam- och Barnstrumpor.
hos Kooperativa Syfabriken Linnéa, Stora Vattugatan 5, 2 ty.
p Svenska LivrBuitefÖrsäkringsbolaget Lösnummerpris I0 öre.
Framtiden.
- Folkpensionering,, FolkförsBkring, Liwf Örsakring.
Subskribera A I Förmånligaste forsa kr inisvill kor.
Sot.-dem.
kvinnornas samorganisations August Bebels berömda arbete.
Sthlm styrelse sammantrader 3:dje fredagen varje manad kl. 7 e. m. al Bryggeriarb.-forb.
3xp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
iru A. Frösell, Vastrilannag.
48, 4 tr. Allm.
; el.
286 58.
~aksörskan traffaa for uppb6rd; redje fredagen kl. 7 e. m. forsta manaden i var je kvartal ii Bryggeriarb.-lörb.
exp.
.
i 16 haften a 25 öre, med Bebels porträtt.
9 häften utkomna.
Parmar a 50 öre.
TIDENS FORLAG, Stockholm.
l Stockholms Folkbank Huvudkontoret: Klarabergsgatan 23,.
Kommendörsgatan 25.
Avdeln.=kontor: Barnhusgatan I 6.
Pleminggatan 59 B. Lidingö Villastad. '
Depositions-Ränta Kapita1räkn.-Ränta Sparkasse-Ränta} 5 proc.
4 1, ' proc.
Kassafack från kr.
5 pr Hr.
, Kvinnan motarbetar; itt eget basta Sthlms ~ll ' m.
kvinnoklubb (eoc-dem) ivhAller ordina::; ie mate 1:eta och 3:dje mhn- dir bon avrader mannen att teckna forsak.
hgen i varje i h n a d kl. 8 e. m. ing a sitt eget eller bagge makarnas liv.
P i Obs.
I l: &amp; mhdagen .i P-salen, $:dje man- rund av mindre dodlighet ha kvinnor lagre 1agen.i D-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
~rernier i DE ' FORENADE.
Prerniebe.
rielse vid ejukäom och olycksfall, m. fl.
for- Kiruna soc.-dem.
krinnoklubb av- alne er.
lilller ordinarie moten.
1:sta och 3:ae manda- gen varje malnad i Folkets Hua ' lilla sal kl En arbetarhustru $80 e. m.
Styrelsen.
borde icke köpa annan symaskin än solidar-symaskinen, som är den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de med vart firmamärke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som pA teknikens nuvarande stindpunkt ar det högsta som kan uppnas och Överträffas icke av $got annat fabrikat.
Särskilt för- månliga betalningsvillkor.
Symaskinsaff %ren S O L I UAR, vasagiten 52, STOCKHOLM, - Hälsingborgs sots.-dem.
kvinno- [lubb avhaller mate 1:sta och 3:dje manda-: en i malnaden i Folkets Hus F- !al kl. 8 e. m. Sjukkassan har uppbörd andra motet i oanaden.
Slyrekek ~ e l f i v a r e sam.-dem.
kvinnoklubb vhHller ordinarie möte 1:eta och 3:dje man- lagen varje manad kl. 4 e. m.
Lokal: Nya.
pol keta Hus.
Styrelser),
