# ID: svediakorp-per2383
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,855
# sentences: 1,410
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING ' SUR D E N.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
(&amp; de hg.)
Stockholm 1913, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri - Prcnumrratlonsp * ls: N:r 8 Aug.
.
l l 1: 20 pr helt ar, 60 Sre pr halvt och 30 öre pr fjilrdedels ar.
Lösnummer 10 öre.
I.
Morgonbrisv expedi %on P SIGNE SVENSSON, Allm-Tel * 244 369 Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Redaktör: Anna Lindhagen.
* Annonser 3 sista sidorna pris 15 öre pr mm.
pA m&amp;nga '.
och l h g a &amp; r och kanske aldrig vetat vad verklig vila och ro i frisk luft unde?
en fri himmel och med Till Morgonbris läsarinnor har vii1 närande, god föda vill säga.
Denna redan nyheten natt, den glada och ' över- försakelse har gällt och galler dagligen raskande nyheten, att:till sommarvistelse bland s&amp;väl de inom industrien som &amp; t arbetarhustrur och självförsörjande kvin- nor ur arbetarklassen donerats en stor och vacker egendom, Mgr- holmen, belagen i Stockholms norra skari giird.
Att den verkli- gen ar stor först &amp; man, d i man vet, att den, bar&gt; 6 &amp; 7 kor, 2 hastar och i övrigt alla de två- och fyrbenta djur, som höra till ett val- skött och givande jord- bruk.
Att den aven ar vacker kunna kan- ske i n %gon m %n vid- stiiende fotografiska idyller giva en liten vink om - fast sk vackert som allting ar darute kan, man inte få, klart för sig PV dessa få, bilder,.
.
men-fotografen.är Idyll från Marholmen.
för dyr och Morgon-.
.
bris.
för fattig l inom ramen av ett fattigt hem nrbe-.
...
.
.
tande kvinnorna.
12 .pensionärera f &amp; samtidigt vistas Nar man har i första hand just tänkt A hemmet, fullständigt gratis; de.
aom.
på dem låter detta oss ju förstB, att ha råd och lägenhet ända, till 6 veckor.
man vet, att de ha det.
så utslitande.
Det är e j nv&amp;rt att.
första aad detta Ty ser man '.
p &amp; de inom industrien, skall betyda ' för dem, som kanske inte hantverket, butiken eller kontoret arbe- Ett eget, sommarhem.
l I.
tande, överallt möter man detta, att kvinnorna ha mindre betalt an man- nen, trots att de, åtminstone i de flesta fall,- utföra s a r n i a arbete: Kanske sva- ras: Det ar billigare för en kvinna att leva.
Delta är inte sant.
Men sant ar att hon, tack vare sin alltid lägre ersättning för sitt arbete fått lära sig, m &amp; s t lära sig, att försaka.
~ l l vad t hon s&amp;val som man- nen för sitt uppehälle behöver ar lika dyrt för henne som för honom.
Under det ban s %lunda kan ha råd att sanda bort sin tvätt och sin lagning m. m. maste hon p % B lediga stunder.
göra detta själv.
Dessa s m &amp; stunder som hon lika val som han s % val kunde behöva till vila eller andlig förströelee.
Och ser man p &amp; hemmen och hust- rurna, hur a r det dar?
Har menas de basta hemmen och de biista och goda hustrurna.
oftasr är det väl andA ss, det skall nog var och en, som känner en verklig mor och uppoffrande hustru kunna intyga, att hon av egen och fri vilja alltid tar det minsta och billigaste för sig, tanker på barnen forst, som äro små och &gt;stå i växten.
samt p5 far - som arbetar.
Det måste naturligtvis ocks &amp; erkännas, att vad det gäller hem
och hustrur undantag ges, som saker ligen och tyvärr ej kan riiknas till dc f&amp;.
Sådana hem, där en sladdrig ock oduglig hustru faktiskt drar ner dir förnt fattiga familjen, och da mannen!
boende å krogen faktiskt kan .förklarar om ock &amp; icke försvaras.
Sadant hö] till sådant, som dömea mycket strängt strängare an dar förhbllrtndet: är omvänt Kan8k.e med rätta.
Och på dem, son: äro så olyckliga att sta så lågt %r d.ei tröstlöst att tanka.
Okunnigheten, fat.
tigt folks farligaste fiende, parad mec råheten, ar detta fattiga folks riastar ständiga gast.
Men den vise vet, at1 sådant icke får dömas, ty icke skullc val.
den döma, som förhållanden och omständigheter gjort B bättres.
Vad som skall dömas -- och utdömas - ar dessa förhallanden och omständigheter, som det naturligtvis måste vara nhgot fel pli: det begriper i vår tid ' y r j e.
seende och tankande människa.
fö.rsta iniinadslönen av tjänarinnaii samt 2 i31k 50 p. av va.rdiiinan.
G m tjänarinnan ej kunde vara på platseu över Yrniinader, skaffades en annan plats för sam.ma betalning.
Under lop- pet av första ' året.
fingo 300 tjanarin- norc,plats genom denna byrå.
r 1 l J anarinnef ö,r eningen i Helsingf or8 Föreningen hade i .början stiftats pii fyllde i böqjan av detta å r 15 år.
Der kristlig grund; och så börjades och slu- blev .grundad år 1898 den 27 februar.
tandes dess fijrsta möten med bön och på initiativ av tjänarinnan Hilma Hell, korabång.
Men småningom lämnades man.
Hon hade linge .. tä.nkt på, at1 det åsido, då medlemmarna ansågo att en s %dan .förening vore av nöden til: de världsliga och andliga tingen ej att ' befrämja Grbättrandet av tja.
passade ihop.
Ofta blevo mötena.
bull- narinnornas stallnii~g.
För att i för.
vag vinna sympati och medverkar rande och vid diskuesioner~a om tja- vandrade hon ' omkring ' i staden frar: narinnornas f örhållande till viirdinrior- kök till lGk, förklarande en dylik för.
na sårades de sistnämnda och blevo enings mål och samlande namn på borta från.
mötena.
Samma å r bildades en sångkör, och listan.
Därefter vande hon sig till den lianda f örfiiktarinnan.
' av nykter- 1899 tillstallde f öreningen f ö r sina hetsfrågan, fru Alli Trygg-.Helenius: medlemmar kurser i ratt- och anmes- för att få ' hjalp.
Denna blev vald till shivning .. 8 ' ö.rat.a året hade f örenin- föreningens första ordförande på del gen inkomster av 1,001 mk 40 p. samt grundande mötet. '
Därefter valdes en utgifter 678 mk 20 p.
Efter tre ars f örlop-p blev fr. Miina kammitté av 25 persiner, vilken skulle Sillanpaa vald till ordförande och ar kommittén i.n- Men nu förstgr jag att likaren ropar utarbeta stadgarna:, .I .. det allt förtFa ' rande ' l: " gi-ngo 20 tjänarinnor och 5 yardinnor: B till dagordningen B, oeh undertecknad P å.
.f öreningens möten diskuterades har.
sannerligen ingenting emot att; Ater- Stadgarha ' ' godkanties redan på för- .om bildande.
av .. ett ' tja: esomoftast eningens.
allmänna .möte.
den .16, .mars; vända till den ljusa sommadyckan ute narinnehem, dar arbetslösa och arbets ' - då 400 tjänarinnor vo,ro närvarande.
i skargarden.
Det skulle naturligtvis sökantie ' tjänarinnor kunde.
.f å billig Snart darpä valdes f öreningens sty- sagas nbgot vackert till donator, gross- .slcydd; mot det f ördarv, som fristad och relse, best.ående .a?
: 3. vardinnor och handlare Nils Berg med fru, men ' det ofta hot.ade oerfarna ldntflickok ï sta- 7 t j änarinnor.
ar då inte alls roligt, da man har j den.
Efter många svårigheter hyrdes färskt ' minne den verkligt mi ' sslynta Knappt har nkgon förenings bildan- .uppByn fru Berg vi~ade da det tahdea de.
väckt ' en så stor sensation som Hel- år 1900 en liten lokal för detta anda- Dar.
f ingo tjänarinnorna natt- om D allt vackert som ' tått i tidningarna &amp;; singf6rs.
~j ' anarinnef örening, och det.
.
.
m harbarge .för 25 p: ' - Under .. loppet ' - av.
VArt tack .mås.te dock uttalas och.det till största delen bland dtadens fruar.
år hade.
i hemmet gastat 250 ett halvt giiller för shval gavan som för det Tidningarna skrevo flera hånande ar- personer tillsammans 2,430 nätter.
År nobla sätt på vilken den överi5ickts tiklar om saken.
Vid samma .tid bör- 1901 bildades vid sidan av hemmet ' e$ samt för den.
försthelse för de tankar jade föreningen utgiva .tillfälligtvis en tvatt- och strykningsanstalt samt l902 och rörelser vilka gh genom tiden, som publikation, " Palveli jatarlehti ", (tja- matsal, som var mycket.
beiokt, men .ligger bakom.
Den rikaste glädjen av narinneblad), vari.
.
tolkades.
förenin- ändå för sin biliighets sku1l " ej ' lonande sin vackra handling far val herrskapet gens ändamål.
Villset ändamål föï- Berg.
kanna, da de dag för dag ~ijalva ?ningen hade framgår av dess stadgar, att hållas ' uppe bch slopades efter ' 2: å&lt; Föreningen var alltid i svåra finan: - kunna se och bedöma verkningarna av i vars första paragraf säges, a t t: siella förhhllanden, ' men tack vare med, densamma.
Det basta och högsta i livet: " T janarinnef öreningens syfte ar att lemmarnas entusiasm ocih uppoffiingai ' godhet och kärlek, ha ' de visat sig agn.
p5 ömsesidig tillit samt förståelse mel- Vi kunna ej önska dem bättre an att !m värdfolket och tjänarinnorna nar- samt tillf al &amp; h j alp utifrån kunde för- f A lyssna till tonerna av denna käns- rna d e m till varandra för hemmets eningen utvidga sin verksamhet.
lornas ljuva orgelmusik, som födes da 32ista.
Detta andainål söker f öienin- 1bla.nd tillstall ' des lotterier.
och soa- kärleken.
tänds i ett hjärtas.
Och .den; en vinna genom a t t giva tjänarinnor- rder m. m. för att insamla pengar åt kärlek bör ej vara svag, m m slår ' broar i a bhde allmän och faciaGm ' bildning föreningen.
.
År 1904 flyttade förenin- gen till en större lokal.
som omfat ' t,ar.
över sil breda klyftor.
; amt utveckla dem till noggrant och ett ' helt hus, där föreningen har ha ' ft En stark hand har räckts ditöver, rjälvstandigt ' arbete. " '
sitt ' bos ' talle hittills.
dar man .kampar för människors ratt.
- Om .föreningens u.ppgifter sager an- År 1908 höjdes priset för första nat- Vi trycka den under tystnad.
ira paragrafen att,: .med 10 p. och år 1910 bestiimdes ten .J-a .S.
Tö&amp;.ningenk.
uppgift är.
: priset för första natten till 50 p. och a) att uppehålla en lokal, som inne- följande 35 p.
' Flera obemedlade fingo iluter en mötes- och las.e&amp;l, en arhets- fritt ' nattlogi och ofta betalades, hyran iörSedlingsanstilt samt ett billigt till- ?fteråt, då tjänarinnan fått plats.
.
.
iillli.gt ' hem för arbetssökande; Ur min levriad a s ~ u g u a t Bebel, hiiftet ' Redan från år 1903 hade föreningen b) att anordna föredrag, dislrussion börjat behandla frågan om huru G$- 15 ar utkommet.
Med detta b a h, som in- nehåller 180 sidor (hela verket ö25 stora lamt foradlande.
och upplivande sam- narinnornas arbetsdag kunde förkor- trycksidor), &amp; r även del 11 av Bebels berömda rvam.
; tas: ' Föreningen sökte få det till memoarverk fiillbordat.
Parmar till b %da de-.
j .att.
väcka hos sina imdlebniar stånd.
.génom .omsesidig - överenskom: larna tillhandahallae för ett ', pris ' av 50 öra Imsorg for framtids f o ' r t ' J ii n s t nelse med~a~rdinnorna pr styck.
och sände dar- Med hänsyn till den agitatoriska betydel-) ch.
uppmana till sphrsamhet genom Eör sina förslag till de olika borgerïigi sen av .att detta storelagna socialistiska stan- l tt giva råd om sparkassornas anviin- tvinnof öreningarna.
Den f öreslog at-t dardverk verkligen blir spritt bland arbetarna; lande inbetsdagen skulle förkortas till 16 aven i vart land och den politiska skolning d) att stifta och upp.ehälla ' sju1~- och: immar, att arbetet ej finge börja förc studiet av detsamma ger h a r e n, uppmana vi föreningarna att igangsattrt subskription h jal lp kassor. "
kl. 6 f. m. samt sluta kl. 9 e. m.; &lt;meil detsamma.
Enligt stadgarna grundlade förenin- indantag av särskilda fall.
samt .att en Inbundna .i elegant klotband kostar del I kr.
2: 50 och del II kr.
2: 75 med vanlig; en samma höst en arbetsförmedlings- mall.
i .veckan.
efter kl. 7 vore ledig försal jningsprovision.
lyrå .. För förmedling bestamdes 5 0 p.
) ch söndag turvis förmiddag .och var- iör inskrivning samt 10 % i v, den innan söndag.
.
.
eftermiddag - .efter.
kl:.
.
.
.3 .- - - e ' " ' ', ' ' ' ' '
C 3 - e. m., den lagsta månadslönen bestam.- ut av frkn R:s artiklar är, att hon des till 12] nk samt om arbetet s l c u ~ e känner en röstrattsdam.
som ar mycket utföras efter kl. 7 pi % kviillen- mkste osympatisk och att frku R. med denna för varje timme betalas 25 p. apostel för ögonen har klart för .sig att ' kvinnorna e j äro kvalificerade för den Ar 1905 slöt sig föreningen .till ".
ar-.
.
.
.
.
_.
politiska utmarkelsen.
Vidare bar frkn betarepartiet ...
.
.
.
: ...
Lite-.
, V &amp;; kommer viii: ibjhg den agi- R. last en rösträttsbok,.
skriven av en Från Kr 1904, bö~ja.d.e- ' fö.reningen: &amp; it jatlon ' mo2 namninsamlingen för kvin- rösträttskvinna och över denna bok flö- undersöka tj.5nare.lagstift&amp;iigen.
Mari ~6I,nas; ~r.&amp;trat / som i i $ras.
' @, bullrande dar okvädingsorden.
Ja, i sin tredje bevisade, a t t: dq &amp;;. %u.
g.&amp;llfi&amp;&amp;&amp;itj$i,na$+a= ..: .. ...
.
kik$$$lë: ' u$j - ui@&amp;r.; %nghöger fanorna, eller fjärde artikel i ämnet upprepar nelagen e j.
mo * a; ra ($ ' - nu:i.;; .$g&amp;n &amp;.
.
.
..?
!
;, c:: $.g&amp;.
: .h@a vederbörandes frkn R.: %Vare det iinnu en gAng sagt - rättibegrepp, d &amp; ' .den ' f i &amp; t a a ~ &amp; ~ ~ b &amp;, e.
i ~.
&amp; I %, @ iphiaglig * bri-i, 6 ' ppfo$ttan; för sitt allvar- jag blyges.
djupt att - hava haft den bo- de skyddar den ~tark.ar.e:~~t$n; - ~$~~i~,.
a.om: piderl~tenhets- ken ' i - min ' hand .. / iamrria haJi:: .&amp;väl.
SAdant ar ju ~ o r g - gen husvardin.
Ma6: l#mnad @ ': enipeti- bort slyngel- ligt och ' man måkte med ' deltagande tion om saken tilt~&amp;&amp;tdageo,, ': men, tills; bjmden att!
glö@ma:~~lägga.
ridare har det .&amp;j .. blivit nagra.
föriiii.- fasoneiha i etadat.
gillskap,:.
kotog en anda friga varför frkn R. m ' ed denna ' bok i dringar.
Li$&lt;as$ - h.ar f öreningen.
f or; ined f (itekriicke1ee;: och., ', ' vag trhkigare s i n hand.
och skammens rodnad p &amp; sina I drat a t t de egakildä, arbet&amp;f&amp;medlings- tö;.
.. - i !e.
valmenande, .yirgliigarna var, kinder.
and &amp; läst den.
bet stora.
publiklöj &amp; över sig.
i.
' .Men .i dika tecken kniper man sig ju l byråerna slc+ilk upphöra oih i .. stället 3rog h a n har därför eri djup bjartats för- Lätt .en .. appihd och f i k n R. fick enligt 1 träda korn+bnala qrbetsf öi.medlings- ståelse för det.
' k3ii.i ' partiet i det egen utgigo mång &amp; En massa tack- byråer.
Föreningen beslöt a t t samla .. tyata.
b a d gud bevara sig för sina van- ea.gelsebrev och uppm ' aningar att.
låta.
e n statistik om tjäiiarinnef örhålland~ri 1 n e r.
.
.
Ty didant händer ...
krycka sin artikel i broschyrform^ ' m,.
m;.
: och har gjort det redan.
ang,ående.hu-.
.
.
i Emellertid har - gr~mls, .Nya Dagligt vudstaden.
/: ' Ja.
e &amp; - %tt.
bar det mot stjärnorna R d a n f r å n sitt .försia arbetsår har &amp; llehinda - nu under ain koderna rubrik bara: man har vett nog att balla sig p i föreningen väckt frågan om utgivan- i Tidens frligor r. tagi.t- .upp.
den .. - fallna lätt ' sida!
D &amp; förlåtes m a n: till .. och med .. det av.ett eget organ.
Den h a r ocks:å då, @ .anteln och haller som .. .bast, p8 med om.
man bryter mot ' gamla traditionella och då.
utgivit nå-got .tillfälligt blad.
Bit.
låta flitiga viljor u-mycka den av ansthd ' ?ghetsbegrepp, att vid bemötandet ' Slutiigent å r ' 1905 k '.
föreningen till- unghögern åt ' .sitt öde lämnade nakna av - en motkt~ndar ' e hålla sig over var: stånd a t t utgiva e t t blad och beslöt ~admalsvhden~ Med andra ord, ' man dageris ' srnAsinthet '.
' ocli personliga anti- ' tjänarinnekongressen.
samnia, å r a t t bar med anledning.
av namninsamlingen a i r Men e t t ar visst, lite mar än utgiva e t t partiorgan, f ö r d e sociab- Pppnat sina epalter till vittnesmål för man- vin ner '.
i applåder friin mer.
eller demokratiska kvinnorna.
Följande &amp; r alla dem som inte vilja ha kvinnoröst- mindre omdömesgilla meningsfränder började ' Työläisnainen " (Arbetar- riittem och som ' kanna sig maniide att förlorar mpn, då: m a n glir miste om den.
partikrias kvinnan) utkomma och utk.ommkr, nu offentligt uttala detta.
Man .har dock aktning, som anners alltid.
kan varje vecka i storlek av 8 i 12 sidor.
ej tillämpat unghögertáktiken att end &amp; fran motstårid8reh&amp;ll.
.
.
: Frbn a r 1906 ' har föreningen sitt eget ena parten fAr yttra sig .i ' malet, spal-.
- Man skall ha respekt - för andras åsi k- terna st&amp;, fil vitt man kan finna, öppna ter heter &amp; t. Javiest, me &amp; det ar.
över- bibliotek.
lam&amp;it Ht den som förfaktar.den .motsatta, Redan å r 1906 började nian.
fordra för bada parterna.
Det ar emellertid bara ett par för- trtiindpunkteri a t t inge.
denna respekt .. sommarledighet å t.
tjänarinnorna och 1908 Valborgsledighet, vilka fordrin- svinnande foster för bland.
alla dessa Respektlösheten inför obevisade påat åen: gar till en del äro.
uppfyllda, ehuru e j massor mot som i denna.
polemik den; smhiinne, personligt käbbel eller.
På tjanarinnekongressen å r kommit till synes, - Si ekulle man härav vackra men.
tomma fraser må ursäktae.
.hänt.
1911 beslöt man a t t fordra en ledig döma om läget i landet har ju herr Ursak.tas inom vilket .parti den an fin- kval1 i veckan, resp. torsdag, åt t j ä - .Liridman~ * verkljgen t d a t sanning, nar ner.
sin näring; Denna respektlöshet mAste underteck- narinnorna i.
enlighet med bestammel- ha$ p&amp;stod, att ... det stora flertalet av serna i Amerika, som unna t ~ a n a r i n - Sverges kvinnor ej ville ha rösträtt.
nad i all underdanighet förklara sig norna ledighet varje torsdags efterrnid-,] Det torde dock ' finnas mer an en för- hysa.
' mot Eran, ja, .axiomet, .om man- klaring till varför frbn det andra lägret nens ofelbara.
Överlägsenhet över den.
dag efter kl. 2. s &amp;.
.f &amp; röster harts, mot antagonisterna.
svagare, kvinnan.
Jag kan inte hjälpa.
I de hem, varest det.finneU flera tja::,] Del, .. nä v a l rösterna i Allehanda inte att.
j-ag träffat eå mycket män som h t e narinnor, kunde man turvis .ge .åt derh E &amp;.
I h g t .ut över prenumerantstocken då alls st &amp; över mkdelniattan, pre.cis s o m ledighet en kväll i veckan, I anled.
ning av detta beslut ?ande s i g förenin- ddt '.
' galler denna tidning, dela, och detta vi - kvinnor, och jag har den uppfatt- gen till alla borgerliga ' ~lvirjnofjireniw 8kilet.
räcker kanske längre, ha verk- ningen, förlat mig det,: o, starka man- iligen, .. ineandarinnorna, om de ockeå liga släkte, att vi h a rätt gott om nulli- gar i huvudstaden med anhfillan om.
sky högt över dem som teter i vart.
land såväl i det stora par-: kvalutitativt denna ledighets beviljrinde .. A l l a.
f ör- bemött dem, .. st &amp; rent kvalitativt presterat lamentet som i.
andra offentliga still- eningarna svarade.
nekande, anseende detta vara omöjligt,.
e h o G de i princip 8 &amp;, föga att, fasta avseende vid, att tyst.
ställningar^, om vilka det i verkligt niden: fr ' ån röstrattshådl a r mycket för- stola och riksviktiga frhgor.
helt visst e j hade något emot deva.,.
.
.
.
&amp; $el j g. galler, att en elitgrupp av andligen Annat kunde man e j heMer vanta .. av.
.-:.
Det ar d &amp; &amp; da .temat: man, högre rangställda fijrat far.
tänka och dem, men det förlamar ' e$ ' föreningen ' s hem och barn, fosterlandet, gud och bönen strävan och den skall fortsatta i den som har med kända variationer dragits sedan utforma tankarna Ht.
Jag tanker närmaste framtiden med sin fordran av- mer - eller mindre sympatiska.
insäni mig att det nog kommer att gå så med om torsdagslrvallens ledighet för tja- darinpor.
- Till de senare hör utan tvivel oss kvinnor ock&amp;.
Vi ha ju bcks &amp; d e k som kunna tanka åt oss och vi andra.
narinnorna.
en ' fröken Stina Rydberg, enligt egen fil nöja oss med, att som vanliga me- M.
P. utsago anställd i statens tjänst (vad nu delmittiga världsmedborgare i sällskap den.
upplysningen, ja, till och med upp- med mannen-medelmåttorna st8 s9 gott repningen av densamma, kan ha med vi kan, dar vi bli ställda, och- i övrigt saken att skaffa, forsthr pill ' fröken It.
uträtta vår lilla borgerliga vardagsgär- Var och ek sona vilb arbeta för namn- bättre an vi, som inte .al.ls ha.sinne ning, d e n m % nu bestå i att utföra, det för sildant), till sitt temperament tyd- insamlingen ' skall hänvända sib til2 ligen allt för koleriskt anlagd för.
att ena arbetet eller det andra.
Och pA offentliga poater skola vi hoppas att röstfättsföreningen å resp. ort föv att beblanda sig med offentligheten samt i endast få placerade dem, som därtill- sin bevisföring ensidig och - förlat - äro kallade, d. v. s. benadade - erhålla listor.
niigot grön, men i egen-rättfärdighet lika hogt som vi akta dem, akta vi de mycket framsthende.
Vad man kan dra icke kallade, som hålla - aig därifran.
I l.antghet.
oeh.
kvinnlighet ' och många y.
.
, " ':.,; ' ' 1 1_ I, ' '; I. '
' ',, ' ' ',, ' ' ' ' ' ' ', ' ', ' ' ' '
4.
.
.
- .. -.
.
- - -.
- - -.
- -.
.
.,.
m.
- -.
Ty halst var p &amp; sin rätta plats hal och alltid i livet l För övrigt respeki för allt och alla som duger nhgot til: och nigot vill, på vilket omrade del vara m %, och m % det vara man ellei kvinna.
Det har nyligen traffande sagts at1 kvinnorna ännu till stw del tycks gå, i ki, nesiska skor, och hin traffande det p &amp; staendet ar förstir den val, som pi det yttersta i dessa dagar last inaan- darna i Allehanda.
Inte därför att dc gått mot rösträtten, men därför, att derac skal och bevis varit i fullständig sak- nad av all vanligt sunt förnuft och föl övrigt intet raknat med de faktorer un- der vilka vi leva - man har för be- kvämlighetens skull höjt sig över verk.
ljghetene mark.
Och s % gott var det!
Emellertid ar det inte bara kvinnliga insändare man haft att rakna med, vilket har papekns, inte för att försvara de senare - det vore oförsvarligt - men för att pilvisa, att de dock &amp; ro j fint allsk kap pii detta arans slagfaltl Man skulle till dessa, som så blint och absolut fastsla, att erkännandet av: kvin- nans politiska medborgarskap vore en ren och uppenbar olycka, vilja remit- tera tänkarens ord till ynglingen: Nj är lycklig Ni, som ännu är i de aren, d % man vet allt.
Det har emellertid bjudits på mycket rörande poänger och till en av dessa maste man rakna den mycket ofta Ater- kommande och alltid lika tacksamma om att kvinnan skall raddas &amp; t hemmet, vare sol.
hon nu och alltid är och skall vara.
Kvinnan ar för svag, hon skall sparas, skyddas, och det fk framför allt inte blasa nhgra politiska vindar p % henne.
Nej, just det.
Ty annars har det väl fatt blåsa ratt hart p &amp; henne ibland, utan att man lagt sig i den saken.
Hur manga ghnger skall val detta be- höva upprepas: Den fattiga kvinnan - såväl som den fattige mannen -- får gärna slita träl i hela sitt liv, hm eiz frihet under detta fattiga liv, den att svälta ihjäl, da ropas inte p &amp; skydd för det tunga oket från hennes wvaga skuldror^, en fras, som, nar det gäller rösträtten, rinner ur sh mången söt - och aven manlig - mun.
Och har äro vi inne p % klasskampen igen, det kan inte hjälpas.
Och det kan inte heller h jalpas: Till namninsamlingen för rösträtten kunna alla partiers kvinnor enas, ty det var ett gemensamt mål, men dar skiljas ocksa vara vägar.
Må de som trodde att det var må1c.t slå sig till ro da.
de natt dit.
För d.em, som i detta m %l sAg ett medel att se- dan användas i kulturkampen, grenar sig sedan vägen At olika hall och säkert tar det slut med s am arbetet.
Vilket val inte för nligon %r en nyhet.
Ty samma orsak som skapar kampen ska- par ju ocksh metoderna, och om dem kunna vi ju helt naturligt ej alla bliva vänner.
J-a X. Hammerfest kvinnoklubb.
Resebrev fran Norge.
Då jag på min långa Nordlands- och P ' innmarksfard kommit upp till Tromsö och Hammerfest och dar skulle tala f ör det norska arbetarpartiets kvinnoföre- ningar i de b %da staderna rann det mig i sinnet a t t det skulle intressera Mor- gonbris ' läsarinnor a t t f å se sina nor- ska kammter dar högst uppe i nord- Norge.
Hammerfest a r ju, som vi ve- ta, " världens nordligaste stad. "
och jag tror mig tryggt kunna saga a t t Han~merf ests Iivinnoklubb a r ' ' jordens nordligaste kvinno1d.ubb ".
Alltsi bad ja,g dem vara så goda och taga ett s p e c i e l 1 t k o r t f ö r; Morgonbris rakning - och ha d e t ' f a ~ d i g tills t jag kommer nedöver från Icirkenas daar borta vid Varang.erf jord.
Klubben stiftades 1911 och hasr gjort.
ett gott arbete.
F ö r det första ha de små arbetarekvinnorna kampat med niibbar och klor för a t t skaffa pengar till en partitidning i Hammer- fest ..
De annordnade en stor och val- lyckad basar .i detta syfte.
Och vidare hade de gjort en god insats vid sista stortingsvalet, då de agiterade för det- samma med liv och lust.
Nar jag var dä.ruppe hade aven för- eningen anordnat e t t stort agitations- möte, dar jag talade om: " Det princi- piella program " - motsvarande våra vanliga partiprogramföredrag.
.
Vi gjorde aven en den allra trevli- gaste utfärd till " Sadelen ", det höga utsiktsberget, efter mötets slut för att därifrån se midnattssolen och dricka kaffe och annat gott i det lilla kaféct i " jordens nordligaste lcirkeshall '.
V i ' Tromsö soc.-dem.
kvinnoförbund.
Och man lovade göra det.
Niir iag så komnier &amp; ter fick jag den i a r bilden.
I kortets mitt sitta fruarna Sofie Eriksen och f r u I. Nielsen, klubbens iörra ordförande och sekreterare samt Iru Larsen och dess nuvarande ordfö- rande f r u Bergendal .. Arbeta för namninsamlingen för Klubben räknar 90 medlemmar och d o t t en liten del äro sålunda avkonter-.
kvinnans politiska rosträtt!
ie jade.
kommo hem kl. 3 på morgonkvisten - ja.g mera död än levande efter den langa turen.
Sent skall jag.
glömma all den van- lighet som isades mig dar uppe a v alla e mina kamrater.
Med verklig saknad lämnade ' jag EIammerfest med dess glada minnen.
Den andra bilden visar " T r o m s ö soc.-dem.
k v i n n o f ö r b u n d ".
J a g låter dess ordförande f r u Gitta.
Jönsson själv relatera; litet.
av .klub- bens öden.
Fru Gitta hör till de m e s t e n e r- g i s k a och d u g l i g a kvinnor jag lart kanna,.
Det ligger ' kraft och lclok- het i högsta motto hoj denna energi- ska kvinna, som sitter med i f l e r s officiella: styrelser, arbetar med out- tröttlig energi i nykterhetsarbetet och i vårt inte ' partiarbete.
Fru Gitta är dotter till en kand Spetsbergsfantre hr Hagerup och hen- nes.
bror kapten.
Hagerup på Mala ' n- gen star henne.
trofast bi i hennes niångsliif tande arbete.
J+gj- var just i Tromsö ' då rneddelan- d e t kom om a t t d ' e q o r s ' k a 1tv ' innorn.a n u f å t t m e d b o r - gar ' ratt p å ' samma villkor s o m d e n o r s k a m i i n n e n och på v h r t stora kvinnomöte med cirka 600 personer meddelade just.
fru Jöns- so11 denna utomoqlentliga handelse i ett ' kort .och kärrduut.
tal,.
minnande.
Icviiinorria om d e t a n s v ' - a r de n u dangenom fått både mot landet och sig själva.
.
Det ar med stor h a r m o c h sorg vi svenska k v i n n o r se huru vara norska och finska och snart d a n s k a systrar gå om oss.
Me * n i d e s s a l a n d e r kvinnan aktas och äras som f u 1 l g o.
d m s d b o r - g a r e - anordnar nian här i Sverge hogerproteatmöten mot - v h r rö s t r ä t. t och,unghögerns (de unga högermännen) visa sin " mogen- het " genoin att öppet s k y m f a och b a n a.
de.
s v e n s k a k v i n n o r n a.
och den kamp d e nodgas föra för att f h s i n me.dborgarratt, erkänd!
Reflexionerna göra sig själva har- vidlag och sannerligen de landa " de svenske " till heder - m e n v ä l t i l l skam.
Vi behöva ej högtravande fraser av " beskiinkta herrar " vid festmiddagar - v a d vi svenska kvinnor behöva a r a t t f &amp; vårt.
männ,iskovar,de crkant: Sista dagen i Tromso voro vi samla- de ute p$ Reinen till en ' alldeles bedå- rande friluftsfest, anordnad ' av de nor- ska partivännerna, varvid fru Jönsson bad i ett friskt, hjärtevarmt tal mig taga med e.n halsning till de svenska k.vinnorna inom partiet, vilken hals- ning jag härmed aven bringai.
från " de norske ".
Eder.
.
.
K a t a D-m. '
' t Entusiasmen %r det enda som laker, det.
enda eom hamrnar blödningen.
.
*.
.
Ilet etarkaete av alli berusningsmedel heter vilja.
Att g &amp; genom livet utan att ha smakat; detta -.
det ar eom att g &amp; i ett diarnantfiilh och plocka tistlar .. ' * Vilket nonsene att tals om tillvarons me- ningslöehet!
Livet ar svart, d.arför menings- fullt i h-ögata grad.
.
-. (Ur.
n af of ismer^ av Vilhelm Ekelund.)
' ' Barn.
Ingenting är val så ljust och fagert soin den första ska.ra vårsagan mellan två unga människor!
Då står allt i ' blom, det är sol över till och med de stigar, d ä r.
nyss förut motgångar och bitterhet vävde sin mörka skymning, och tankarna fyllas med sång ..
Gåva ger gåva.
Så kommer barnet.
Barnet, det lilla skälvande spada liv, alstrat i kärlek, i ljusa drommax o m gramtiden, i Gmsesidiga lyckoförnim- melser!
Barnet, f ' öreningeliinken mel- lan de två, som, gav0 sig varann under st järnorna.
Det finnes ingenting l ju- saze och finare till för tanken ' än det- t a!
Det står en doft av poesi och blom över det, någonting skyggt, darrande, eteri~lct.
Och ändå.
.
.
Andå kan manniskosinnet bli så töcknigt, hjärtat s &amp; hart,.
tankarria s8 kalla, att de kunna offra det!
Men det blir intet Abrdiamsoffer.
Nej, nå- got förnedrande, fult, upprörande!
Något, som borde väcka till liv indig- ilatiopen hos mannen, smärtan hos kvinnan.
Ty det finnes mödrar, som offra sina barn i last och skam och ingen var- kunnar sig över dem!
De få kampa och synda ensamma, oförstådda, med moralens blytyngder ord sina fötter, ur stånd att med egna krafter resa sig ur mörkret och gripa efter det halinstrh; som heter ljus, frihet, ' lycka.
Lycka!
Det later som ett hånrop i deras öron.
Deras smarta går .över i bitterhet, bit- terheten i hån.
Och så kallas de un- dre va.rlden!
Det finfies modrar som börja sitt liv med ljusa förhoppnidgar.
Men mörk- ret tar dem i sitt våld, och livet, och de ä r o ej starka nog, danade att sp jar- na emot.
Och de lärnnas ensamma!
Och det finns m &amp;: .n, som äro p l i k t- förgätna, ärelösa, hjart- l ö s a,.
snara a t t ' skända en blomma men sena att l ' kta den komma i solske- net; ' Det .finns.m ä ' n, som kunna tram- pa på det de nyss smekte och gav vackm namn, .glömma vad det gavs dem i - det avgörande ö.gonblickets för- st.a heta berusning, som .våga f ö r n e- l~ a s i g s j a l v a; sina ord, eder, löf-.
.
.
ten!
Det finns m ä n, som fly nar livet sager till dem:.
- Se, detta %r ditt!
.
Varkunna dig xn det?
.
. '
De fly!
.
.
Skamligt, nesligt, fegt, som desertö- rer, som lämna sina kamrater i sticket 3ch hemsöka andra orter där de utföra marodörernas förnedrande roller.
Det finns man, som kunna förgäta stt d e en gång känt det ljust, stort och,.
.
varint, att de sagt:.
.
- Jag älskar dig ..:.
.
.
- De kunna förgäta det!
.
.
.
Och att de smekt, trott, lovat.
.
. '
, ' ', ' a Män?
Nej, de äro inga m ä ' n '!
De äro s å skamliga och fegajatt ordförråaet ännu ej har något passande namn för dem l De gora ratt i att de gömma .sig ull- dan, men borde helst göra det så at.t varlden aldrig behövde se dem mer!
De skulle lysas i baxn av alla rättsin- niga och förvisas ur samhället som pestsmittade ..
Ingen dom ar för hård f.
ör.
sådana!
Ty, låt oss vara an ni ng sen liga, ined handen på hjärtat och utan någon falsk blygsel, kvinnan ar nggot för mjukt och vackert av naturen kominet verk, för att förstöras i sådana van- dalers händer, vilka ej bekymra sig oni att en dröm går sönder, att en blomma bryts, en förhoppning slocknar.
Och att ett litet skälvande, spätt liv sattes i varlden utan far, utan någon annan an en i oorg och ingest försänkt kvin- na, som övergivits och lämnats ensam att lckmpa med ingesten och en förlo: rad lycka.
H o n får bära den moraliska domen, h o n får lida, h o n f år.
böja sitt .huvud inför förebråelsernas hån och skärpa.
Men h a n ar fågelfri, behåller sina.
medm&amp;nnis.kors och sitt.
samhälles.
akt * ning, stiger till och med i rang och, an- seende, blir belönad och undfår heders- uppdrag och förtroenden av just sam- ma samhälle, vilket han nyss förut ka- stat en börda &amp; t!
H a n k ö p e r sig i vissa fall fri från det moraliska an- svaret.
Kanske.
Och detta ar ännu nesligare!
.
Sälja den f örstf ödde!
At vem?
.
Är det då en skam att vara barna- far?
Är det en nesa att bara givga löften, a t t ge siila krafter, sitt liv och sin ömhet?
.
Eller anses det för mer att en liten kvinna någonstans skall g ?i med agg och ångest, måhända ännu med den dampade glöden i sin unga lyc- ka brannande i bröstet för att flamma upp &amp; ny0 om h a n kom tillbaka!
Ty s å d a n ar hon, kvinnan, alla rnotsä.
: g e h r till trots.
S å ' m y c k e t ar hon mäktig, att hon kan förneka sig själv och förlåta.
.
.
!
Så mycket kan h o ri ge!
.
Och anses det för heder, att någon skall tanka ringaktande om en och saga: - Ah, han var ingen man!
Men ett litet skälvande liv har bli- vit satt i varlden.
Det begärde ju inte att få komma dit.
Det var blodet.
.
.
Det stiger ett dovt rop mot himlen, ropet på l j u s Från fängelser, hospi- tal, sjukhus, från det skumma kyffet, från gatan och från tusende sargade, flämtande bröst.
Och från alla dessa, som.
i grandernas mörker treva sig fram till en stunds livsnjutning.
som ej längre våga sig fram förrän lyktorna tänts.
av fruktan.
att mötas av hånet och f ördömelsen.
Barn, barn, barn.
.
.
Små späda, skälvande, oskyldiga barn.
.
.
Och kvinnor, som kampa i .mörkret med ångest och f örtvivlap!
.
Hur kan vår kultiver-ade tid till- låta?
O l o f B r u n o.
...
MORGONBRIS Medborgarhma, - under hjartut ditt ska världens framtid kanske en gång baras, «r dina mfter ska den lille näras, - och lär du honom tanka stort och friit!
Medborgarinna - det ar dina bröst, som ska ett ba9.n, en vädd av löften amma.
Tand i hans sinne frihets helga fia9mna och viska trotsord shsom modertyöst!
Medborgarinna, - med ditt barn i knät ar du den mäktigaste makt bland mal&lt;tcr, ty bragdens sånger binds i stilla takter, och stora tankar går med duvofjat.
Medb; orgarinna, - andra stämmor hörs mer högljutt starka D vår stat måhända, Så exempelvis ' bodde en gammal men ingen finns som moderns till att: ömmerska tillsammans med sina, för- ildrar i en liten 1ä.genhet; fadern var tanda.
i9 %r och modern något &amp; r yngre.
Dot- en sinnets eld som ej av år förstiks.
ned fönster mot norr, där solen aldrig yser, ty att se solen kostar 50 kr .. inerz.
?r lägenhet och det har.den fattige ej ': åd med.
Hon är enögd den gamla, nen hon har sytt i femton år.
Förut nar hon hjälpt sina gifta syskon med varjehanda., men nu ar hon överflödig.
Allt ginge nog bra, om bara solen nå- gon gång, en aldrig så liten stund ville titta in genom rutan eller om man hade någon ledighet att gå ut om sommaren, då solen skiner, men då ar största brå.d- skan inom branschen, under det a.tt vintern bjuder på arbetslöshet,; ern hade att jä.mte sig själv försörja de bilda gamla.
.
Lagenheten hade be- Medborgarin~a, -- om en ghng likt svära botts i 21. år.
Dottern hade strykt taket och tapetserat om söndagarna, d &amp; dera stulta sorgen stinga ska ditt hjärta, varden ej ville bekosta reparationen.
I så vet att mer an alla troner bjärta lå.nga å r hade hon försörjt de båda ar frihetsstriden stor och dyrkansvärd.
gamla, som båda voro sjukliga, men då de voro ytterligt radda för fattigvår- Hannes Sköld.
den var .det endast att arbeta och det kunde gå- månader d &amp; dottern ej var med sin fot utom dörren.
ETamtning och hembärning av arbetet fick den På en vind.
bodde en gammal sjuk gamla modern ombesörja.
Söm=- västsömmerska och man tankte med fa- skan, själv i femtioårsåldern; var myc- sa på, det öde som väntade den gamle, ket hatslt på samhiillet och önskade om eld utbröte på vinden.
blott få vara i fre:d.
* # E t t rent av upprörande fall, dar Vid besök i arbetarebostadema karl hemarbete aldrig bort f &amp; förekomma, I en vindskupa, som med en halvhög man få höra och se rent av upprörande vägg avde1at.s till kök, bodde en söni- blev jag aven i tillfälle att se.
förhållan den.
Bostaden var två små kyffen till ruin merska med sinn två små flickor.
Rum- Angående bostäderna) som de fattigs met var litet, kallt och mörkt med fön- och ett litet kök, lyckligtvis å t solsi- bebo nämligen, gör man den ia.kttage1- ster - förlåt, glugg - å t en mörk dan.
Mannen var stensprängare, men sen att de äro ratt bra i Vasastaden.
gränd.
Arbetet var blåsk jortor.
Om inestadels arbetslös.
Äldsta gossen en jämförelsevis bra på Kungsholmen och hon började kl. 4 på morgonen och liten tolvåring, mycket klen till för- Cltiliga i staden mellan broarna.
I re- sydde till 12 på natten kunde .hon sy ståndet, nästan idiot, hade eftermidda- gel ar det så att vindsvåningen inretts tre dussin skjortor.
Tank tre dussin gama plats som springgosse och bi- till bostad i den sistnämnda statlsde- - och vad betalas s % for detta, oerhör- drog på så satt till underhållet.
S % var len.
Ilur &amp; et kunnat få ske förstår da arbete?
Jo: 2 kr.
pr dussin.
dar två små parvlar, som varje vecka man ej., men.
det förstår kanske hus- Två undersöktes på " tuberkulosen ".
Nåja, det blir ju 6 kr.
pr dag!
värdarna.
I de gamla husen ' ar det voro döda i lungsot.
Slutligen var Visserligen, om man för det första * alltså i vindsk.ciporna, vartill smala, kan kalla 20 timmar för en dag och s.å dar, då hustrun-modem, p &amp; vilken allt höga, mörka trappor leda upp, man EBr man för tillbehör taga ifrån ' minst ansvar tycktes vila.
Hon var liten, har a t t söka hemarbeterskan.
Oftast kr.
1: 80 på dessa 3 dussin; då står allt- blek och mager, med underlivslidande a r det lågt i tak, så lagt a t t man le- så.
kr.
4: 20 kvar.
Det a r; ju ett fruk- till allt annat elände.
Antagligen var digt når taket med handen.
Mark- tansvärt ansträngande arbete detta evi- även hon lungsjuk.
En fullständig värdigt nog, mitt i allt slit och trång- ga trampande på niaskinen och man liten kvinnoruin.
Hon påstod sig ' vars boddhet kunde man k0nst.ater.a en ge- frågar sig ovillkorligen: hur länge kan 37 år, jag skulle ha gissat på minst 67. n0m~5.end.e snygghet, utom i något en- en människa stå ut med detta?
Allde- Stackars lilla mor, forstörd av sjuk- staka fall.
les osökt ringde " Linnesångens " ord i dom och nattvak för sina sjuka barn I regel var man villig att lämna upp mina öron.
och dessutom tvungen att försörja fa- gifter, men bitterheten över att inte.
miljen på ett så dåligt avlönat hemar- effektivt göres för att f örbattra hemar bete som maikning av ylletröjor.
be terskornas sttillning var ganska all E n gammal kvinna sitter ensam i en Tank hur inycken smitta som spri- män.
mörk lägenhet fyra trappor åt gården des från sadan hem.
Tröjorna komma.
.. Nigra iakttag elser v d i upp tagan- det av hetnarhisuppgifter,
ut i marknaden utan desinfek- tion, köpas och begagnas ofta utan att förut ha blivit tvättade och det ar ju endast en ren tur om de ej föra smitta med sig.
* Så till s i ~ t nagra ord om kon kurrensen: Man påstår ju alltid att kvinnorna med sin billigare arbetskraft förstöra in- komstrnö jligheterna för mannen, En tydligen mycket skicklig gravörska, som genom uthållig- het och energi lyckats få upp: arhetsförtjansten ratt bra, fann le£ ter en överstanden sjukdom: att man hade tagit hennes ar- bete för 50 % under vad hon brukade erhalla och först efter mycket lang tid lyckades hon: f % phökt.
En annan trllkigbet, som även .förefinnes, är, att människor, forn ej behöva arbeta, sitta och.
arbeta för underpris.
SA exempelvis hade en fru, som ville ha nlilpengar, Atagit sig att sy bl&amp;- skjortor för 90 öre pr dussin, som an- nars anses lagt betalda med kr.
1: 75 pr dussin.
Arnanda Frösell.
L Efter Rzulyard Kipling.
.
(Ur Ord.
och bild.)
.
.
Om du har kvar ditt vett., när alla andra har tappat sitt - och skylla dig därför, tror p &amp; dig ajalv, nar andra tvivla, klandra, men ger dem rätt and &amp; så, långt sig bör, om utan slapphet du kan tiden bida, förtalad, avstii frHn martyrens pris och hatad, lugn med blanka vapen .strida .och - e j.
se alltför god ut, alltför vis, kan drömma - e j ge drömmen övertaget, .kan tänka skarpt, men handla ännu mer;.
o m mitt i segern eller nederlaget du oförvillad badas bländverk ser; - om lömskt din levnads sanning man för- vänder och bryter ned det verk, du gav din sjal, och du med nötta don i trötta händer tar verket upp pk nytt i ve och val; o m du kan våga allt vad du har vunnit och mista allting pA ett enda kast och, fast din hårda mödas lön försvunnit, se sorglös ut, som om dig intet brast; om d u kan hjärta, nerver, hjärna tvinga att tjäna dig f a ~ t deras tjänst är illut, till liv och handling döda krafter bringa med viljan blott, som säger stolt: hHll ut l om du kan hejda i dess flykt minuten och fylla den med evighetens.
lån - all Livets fullhet i din sjal blev gjuten, och du kan kalla dig - .en man, min son I Marholmen.
Ulla Berhn.
Novell för Morgonbris av Elna Linclgren.
De hade gatt förlovade ett helt Ar, Ulla Berhn och agronomen Tage Creu- zer, nu var det meningen de skulle gifta sig.
Tage hade, samtidigt som han för- lovat sig, arrenderat ett etörre gods och nu sag han att affaren gatt aA bra att han hade rhd tanka på bröllop.
Ulla Berhn var folkskollärarinna, en av sitt arbete SR ofantligt intresserad lärarinna, att det aldrig bade fallit n4gon i hennes församling in att tro det Ulla n&amp;gonsin skulle gifta sig.
Men nu var hon i alla fall pH i ä g därtill, till bilde sin och för- samlingens för vaning .. Ulla hade mött Tage första gangen på ett slädparti.
En underlig ödets nyck hade gjort att den som var bestiimd skulle köra för Ulla i sista stund blivit förhindrad komma och då sant återbud, och då, på, samma gåmg rekommenderat sin an Tage Creuzer till.
efterträdare, Ulla hade från första stund tyckt bra om Tage.
Han hade ett friskt, glatt ekratt, som genast fangalude, förresten verkade han som friek, .stark skogsluft, en smula berusande.
Aven Tage blev snart förtjust.
Ulla var just en flicka i hans smak.
Ingen flirt, ' ingen dum prydhet utan en käck, präktig och tilnkande kvinna.
Vidare vacker var hon inte, men hon var be- haglig och det var alldeles tillräckligt.
Förresten kunde hon allt emellanåt vara rent hänförande söt tyckte Tage.
Ett hade Tage mot sin fästmö, och det var hennes - manga funderingar och grubblerier pH sociala ting, saker som egentligen icke alla angick henne.
Tage hörde nämligen till den sortens män som anság kvinnans verksamhetskrets borde vara ' inom hemmet, allt annat skulle hon överlämna till den mera klarseende och försthdigare mannen.
Men detta ragade Tage e j siiga till Ulla, han tyckte det var förståndigare att vänta darmed till efter bröllopet.
Ulla kunde minsann bli SA besvärlig nsr ~ å d a n a frågor kommo p % tal.
Nu hade Tage varit i Ullas hem för att f &amp; ordnat med bröllopet.
Förata lys- ningsdagen bestämdes till pingstdagen.
Det var endast ett par veckor dit.
Ulla lat sin mor och fästmannen rAda, det var, tyckte hon, som om hon hade stiltt utanför det hela.
När de resone- rade om bröllopet tyckte hon alltid som det var nllgon annan än henne detta angick.
Hon hade ej ännu fAtt riktigt klart för sig att hon stod inför en av- görande och betydelsefull förändring i sitt liv.
Men ju närmare pingsthelgen kom, dess oroligare blev hon över va.d som väntade henfie, dess klarare förstod hon vad det var hon ämnade göra.
Hon frAgade sig med bävan om hon verkligen älskade Tage B &amp; högt att hon ville för hans skull avstå, f r k allt hon nu hade kärt: hennes arbete i skolan, de manga föreningar hon väckt till liv och som hade hennes intresse i s % hög grad.
Kunde hon avsta frhn allt detkr?
Men % andra sidan: skulle hon kunna avst8 fran Tage?
Tage som var ett s &amp; dant ideal för ' en verklig man.
Ban hade ju alla de egenskaper hon alltid fordrat den man skulle ha, vilken hon ekuUe taga till make.
Hans karaktär var utan vank, han var stark, modig, kraftig utan att vara hard.
Han hade visat sig öm som en kvinna emot henne ibland.
Hon erinrade $sig huru det hade varit under den gångna vintern, di % hon legat sjuk en liingre tid.
Tage hade genast kommit till henne, han hade varit dar hela tiden hennes sjukdom varade.
Han hade läst högt för henne, ur böcker som hon visate han annars ej tillde att läsa, men som hon älskade att höra.
Han hade talat med henne om livet och om döden som en livets föregångsman.
Emellanht satt han tyat bredvid henne och strök ömt hennes kinder, som en mor sitt sjuka barn.
- '.
MOSQONBRI.5, ingenting.
h a .den andra delen.
av aret.
kommenddti ' oner av .s&amp;.
framstAende spe-: Nej, täppans innehavare bör ha över- cialister som författaha .. till: Konserve-.
flöd på.
frukter, bar och grönsaker h e t ringsbok.
.. Den metoden ar d %.
ingefi.för fattig att .begagna -, sig- av.
Det behövs.
runt.
för de svenska hemmen av Gastaf Lind I P Koneerveringsbok for de svenska endast j och: allenast lite företagsamhet och John G r é e ~.
Wahlström &amp; \ Vid- hemmen, ha vi en god och eaker hand- och tillvaratagande av tid och tillfälle.
strand.
B i l l i ~ h e t ~ u p ~ l a g l a.
kr.
: häft-ad, ledning till kommande höat .. Boken ar för a t t, var och en husmor, och earskilt i synnerhet.
bra därför att ' den ar fullt den som har en tradgardstäppa, skall inbunden 2 kr.
Hittills har man i allmänhet ansett tillförlitlig.
Med h jalp av goda illustra.
kunna: förskaffa sig; ett fötrA (l .. av den konservering av frukt och grönsaker sa- tioner delger den oss ko.nserveringe- härligaste mat till vintern:: Inga dyr- soin l+, sllsom i all synnerhet niigot konstens allra, nyaste resultat.
Det ' ar bara apparater behövas vid torkning,.
som inte anginge de mindre bemedlade onödigt at " kasta bort tid ' och pengar inga.
utgifter till so ' cker eller ' förvarings- '.
.
.
.
.
.
hemmen.
Numera har den, uppfattnin- för att bevista k~nserv6ringskurser.
Hus- gen fått ge vika ' för en försthdigare: mödrar i enklare hem kunna genom att just de mindre bemedlade hemmen ar skaffa sig Konserveringsbo.k lärs ' sig lika det i all synnerhet som behöva ta vara mycket i konser.veringevag som genom på sommarens och höstens överflöd och att bevista dyrbara kurser.
Man k a n hiivor till kommande vinter.
Även om inte önska sig en tydligare lärobok.
Bokens första del handlar om den man inte har en tappa - och hur m h g a ha val det - utan allting m %- gamla goda och enkla.
konserveringsme- ste köpas eA kan man ändå f A såväl toden torkning.
Dess andra och digraste frdiit, - som grönsaker billigare på: hösten del om inläggning p &amp; hermetiskt slutna an.
senare ' p å.
vintern.
Man kan aven glas.
för att ' sedan.
behandla ' tillagning vara i tillfälle att själv plocka en del av marmelader, geléer och sa£ ter m. m.
Däremot ar den gamla metoden om in- skogsbär.
Men har man en aldrig eA liten tappa ealtning av grönsaker utesluten, vilken så ar det en sCor försumlighet att inte metod lyckligtvis alltmera .tycks komma odla &amp; dana gröneak.er; frukter och bar ur bruk, emedan .den fortager eij stor som bäst låt a sig sparas till vinterförrkd.
del naringsamnen ur produkterha. '
Man maste vara riktigt, glad över att Det ar varken ekononiicrkt ' eller f ö r i d - tigt att odla för att ha i överflöd blott e n E &amp; billig och saker konserveringö- en kort tid pA höstsidan, ' för att sedun metod som torkning far så varma re-.
Konserveringsbok,!
.
En see; hade säiakilt fäst sig kvar i hennes ' minne.
Det var en .kvEill febern varit så, hög, att t. o. m .. deras lugna; trygga, doktor befarat det värsta.
.
DA br.ast Tages sja1v.behars.kning.
Med hen- nes, feberheta band, i sin, tryckt mot sina ögon, p+ ' knä vid hennes - säng, hade han, den starke, oböjlige skogamannen, brustit i en häftig, oemotsthndlig grat.
Fastan sjuk, nastan yrande,.
eåg och kände Ulla detta, och nar hon sen tänkt därpå förstod hon att det.mAste varii en ofantligt mäktig känsla som skulle förma den alltid beharskade Tage att gråta.
eA bAde modern ' och doktorn, sågo de &amp;.
.
Det var alltid.
som en ström.
av de varmaste: kiinslor genomfor Ulla vid min- net av den stunden.
Hon kände i så- dana ögonblick så oemotståndligt ömt för Tage, att alla hennes tvivel på lämplig- heten av ett äkten~khp med - honom i eådana ögonblick alldeles f örsvunno.
Ta ge var ju mer an vard hennes kärlek, han: -, var vard.
, henne i allt.,, ja, h:an var lang5 framom henne.
Skulle bon g i f t a sig, v ' ar det.
nog bast att det blev med ho- nom.
.Till det.
resultatet kom hon all- tid, men '.
det var ju egentligen inte nå-.
got resultat.
.., En vecka före lysningsdagen vor0 Tage och Ulla bjudna i n till grannstaden p i en större bal.
Som .balen var tillstiilld av n&amp;gra gamla vänner till Tage, ville denne nödvändigt att de skulle resa dit.
Ulla ville ogärna .resa men lät övertala sig av Tage, och s8 for0 de då.
Balen var trevlig,, så Ulla ångrade ej a t t hon föUt med.
Ulla var för ' resten SA till sin fördel och blev så upp.
vaktad, att hon kunde ej annat.an finna det trevligt.
Tage var förtjust över ' del uppseende.
hans fästmö gjord.e, han vax - A, han sa han visste ej vem ni var.
stolt över henne, ' glad att snart ' få saga att hon var hans helt och utan Atervändo.
11 - Sa han det.
Ja, jag kan nog tro den händelsen.
., Tage tr#ff,ade många " ungdohsvänn &amp; ihan hälst vill pH balen, gamla skolkamrater,., ' som nu, / Ulla kände att - hon var på osäker likjom han själv, vor0 rangerade .man, Imark, att ' hon n i halst borde .tiga och somliga med fruar, andra med fäatmör, lej 1Atsas o m: något vidare, men hon .l kunde ej betvinga, sin nyfikenhet.
Hon, endast några fS.
utan bojor alls.
, .I balsalens ena hörn satt skadens ra- visste så ' L.&amp;$ om ' Tages föregaende liv, dikale tidningsredaktör.
Han .var också att nar ' det n8gon gång fanns tillfälle en av Tages gamla.vanner, men: de bada att fA höra xxigot, hon ock gärna be- hade ej nbgra hälsningar .för varandra.
gagnade sig därav.
Hon kunde ej neka Stolt och kallt bugade de sig för var- iig att fråga vidare.
andra, nar en av värdarna presenterade - Vad i a11 varlden vor0 ni dA osams dem.
Redaktöreris mörka ögon mötte Im, .en ' bagatell val?
Tages med ett.
s i intensivt hat i blic- - Nej, det var stora ' värden vi kam- ken, att Tage för ett ögonblick nästan pade med varandra om, insatserna vor0 förlorade sin självbehärskning.
Men.
detta lastan liv och död, åtminstone deras också endast för ett ögonblick.
Minut.en motsvarighet, Jag var nämligen ledare efter gick han stolt och rak förbi.
med för den stora 1antarb.etarestrej ken för tv &amp; Ulla vid sin arm, kr sedan. '
.
- Vem.
ar det?
frågade Ulla, som - ~antáibetarekrejken '?
Ja, det ' 3ror eett det stumma uppträdet,.
jag mig ' komma ih&amp;g.
Men vad hade -.
Vet inte.
kom Tages lakoniska rage med den saken att göra?
svar.
Ullas ansikte var ett enda stort frage- Balen .. var lkngt framskriden nar Ulla tecken.
och redaktören blevo presenterade för - Vet ni inte ' det?
Vet ni inte att varandra.
Strax därefter bjöd .han upp h g e var den som anskaffade strejkbry- henne till en dans.
De dansade-pHgra; are vid den strejken?
80m själv i varv.
' Under en paus ko.mmer Tage och 3petsea - för.- traktens unga snobbar ingrep gHr förbi.
Ulla sm&amp;log vanligt mot ho-) ch arbetade på storgodsen för att hjälpa nom, men Tage besvarade ej småleen- i e rika, h-änsynslösa godsägarna mot d e det, ban s&amp;g bister ut.
raa fattiga, utsugna arbetare.
Från de - Var det er fästman?
frågade ' re- dagarna kommer mitt outslackligtr hat till den ' mannen, Och jag baka önskar daktören.
- Ja.
Förstod ni det darEör att jag att han en 6nda dag fick kanna pA vad desja utsugna arbetare f % lida .och för- skrattade mot honom.
- Nej, därför att ban såg så ond ut, saka varenda dag livet igenom.
Men förresten, jag unnar inte den man?
- Menar ni .att det ar Tages fel att.
.
Ullas nen att få er.
arbetarna förlorade den gången?
Ulla blev förv&amp;nad.
- Känner ni röst ' är h&amp;rd och kall.
- Ja, .hans om ndgons.
Men ej nog honom?
- Ja, mer an väl.
.
därmed, han var brutal och h h d mot; l, -, ' ' ' '
MORGONBRIS kärl.
Varenda husmor kan pjalv till.
verka sina torkollor.
&gt;Man förfärdiga] smh till järnspiseln avpassade ramar au till hands varande lövtra, elisom ask, lönn, björk, asp eller dylikt, men där emot icke gärna av gran.
Ramarna förses med finmaskigt, förtent järntrhds- nät eller i brist därpå med tunt tyg, exempelvis gamla gardiner, o. dyl., och s &amp; har man torkollan färdig.
J u flera sadana torkollor man förskaffar sig, desto mera kan man torka.
När man s % ämnar börja torkningen, anbringaa en olla mitt över bakugnen pA järn- spiseln, dar ollan icke är e &amp; mycket j vägen, under .det spiseln för övrigt an- vlindes till kokning.
Man lägger en halv tegelsten underst i alla fyra hör- nen, s % att trävirket i ramarna ej tager skada av värmen ävensom för beford- rande av luftcirkulationen i den provi- soriska torkapparaten.
De övriga tork- ollorna uppställas sedan direkt ovanpi varandra utan nhgot mellanlägg, se fig. 1.
Medelst.
denna anordning, vilken .ar SA enkel och föga kostbar, att den med litet god vilja torde kunna anskaffas j nastan varenda hem, kan en husmoder torka allt vad ' hon behöver av tradg&amp;r- dens och skogens ätbara produkter utan att därför behöva använda nfigot bränsle, Hon f %r s &amp; att saga torkningen utförd p &amp; köpet, vad bränslet beträffar, nä] hon kokar ' familjens mat., Och nastan allting kan torkas.
Pr %o de grövsta rotfrukter till de spädastf persiljeblad.
De flesta saker skola doch förvällas lätt före torkningen.
Dessutom bör man hålla reda p8 temperaturen, som i medeltal bör hallas vid 89-90 ' varifrh dock ett och annat undantag gives.
Sh få exempelvia icke arter tor, kas vid högre värmegrad än 50-60 ' C, under det att äpplen vid torkningen6 början tåla ända till 100 " C.
För LkHd.
lighetens skull tillåta vi oss avskriva nAgra av de recept, som nu e &amp; for1 som möjligt bura komma till använd.
nin g.
9 efter grovleken i 6-8 delar.
De saltinda sönderkluvna rabarberstjiilkarna aviaikiiras i ungefar 3 cm.
långa bitar, vilka omedelbart inlaggas i torkapparaten.
För torkningen %t.gár en tid av c:a 6 tim- mar.
Av 10 kg.
färsk rabarber erhalles 1 kg.
torkad.
Av torkad rabarber erhiilles under vintern lika goda anrättningar som av färsk sidan under försommaren.
D &amp; rabarbern ar en av vara mest givande och lättodlade köksväxter, och valemakande, hälsosamma och prisbilliga anrattningar kurina beredas av densamma, torde torkad rabarber helt sakert komma att f % stor betydelse inom hushållet.
Ingen husmoder bör darför försumma att torka sh .mycket rabarber, att hon hela hösten och vintern igenom kan bereda an- rattningar därav.
9.
Spenat.
4.
Blåbar.
Spenat torkas lätt utan förvällning.
För Blåbar, som skola torkas, böra vara ny- 1 kg.
torkad spenat erfordras erhallande av plockade eamt fiillkomligt felfria.
Mosigz enligt vad vid Experimentalfaltet utförda för- eller skamda bär kunna endast med svårighel vieat, ungefär 10 kg.
färsk sådan.
sök torkas och lamna för övrigt en mindervarc produkt.
Baren laggas först alt liift- eller soltorka under 2 h 3 dagar, varefter de insattas i torkapparaten, där.
de d a n.
torka på 4-E Ur Det ljusa budskapet *) timmar.
I likhet med andra bar insattas de de strejkandes barn och hustrur.
Ab, raa blabären överst i torkapparaten.
.
av Atgot Ruhe.
Av 10 kg.
farska blikbär erhallae imgefä1 jag minns än hur jag hatade honom och alla dessa andra eom vor0 med och 1,65 kg.
torkade. '
för snöd viiining företörde vad dessa 6.
Bondbönor.
fattiga manniekor offrade för en bättre Skidorna sprangas, bönorna befrias från tillvaro.
Jag som stod mitt uppe i stri- fröfastet, varefter de sköljas och för valla^ den, jag vet vad den striden ko~tade urider 10-15 .minuter.
arbetarna.
För 1 kg.
torkade erfordras 10 kg.
oepri- - För snöd vinning, aade ni.
Hade tade bondbönor.
de lön?
Av torkade bondbönor kunna anrättas sop.
- Om de hade!
Jo, var säker, ingen por, - lika välsmakande som av farska.
Tork.
av dem som vor0 med som strejkbrytare ning av bondbönor kan darför icke nog re- gjorde det olönad, - och ingen av dem kommenderae, särskilt i umiibrukarens hem, har blivit utan belöning sedan heller.
dar det merendels icke brukar saknas.
rå.
Och de belöningarna ha kostat arbets- material.
givarna mer an om de uppfyllt sina ar- 7.
Ärter.
betares billiga fordringar.
Er fästman Ärtskidorna spritas och arterna sort eras t. ex. sitter med ett s &amp; löjligt billigt noga i minst tre olika storlekar, vilka sedan arrende, att han bör kunna bli rik p % torkas var för sig.
Torkas arterna ororte- den garden p &amp; nagra f &amp; år.
Men s % rade, erhHlles en ojämn produkt, icke minst ligger godset också mitt i strejkdistriktet.
i det avseendet-, att de spiidare ärterna da Ulla reser sig.
bliva för hHrt torkade.
L Jag tror jag vill g&amp;, jag maste Efter sorteringen förvällas arterna p &amp; van- komma för mig sjiilv en stund och tänka ligt satt eller o c k d salunda: De spritado ar- litet p &amp; vad ni sagt.
terna laggas ' i en gryta och tillsattas pr liter ' Ulla räcker h o n o m handen.
Redak- tören ser en smula ångerfull ut.
- Har jag gjort er sorg m e d det jag berättat?
Det ville jag inte.
Jag kände bara att jag maste ösa ut ' min vrede över den mannen.
.
Mem skada er var ej ' min mening.
- Nej, ni har ej skadat mig,.
tvart- om.
Jag ar glad At att jag fick veta detta i tid, snart hade det varit för sent.
Tank pA att även jag ' är en arbetarevän i lika hög grad som ni.
Jag led, ocksA jag, A t att lantarbetarna förlorade den striden, men aldrig hade jag drömt om a t t.
den mannen, som då förstörde för dem, var den som jag nu kallar min fästman.
.Hon räcker honom handen och ghr, utan att kasta en blick efter Tage.
(For t s.)
med 2 matskedar socker och 1 matsked salt.
CJnder flitig omrörning förvallas arterna, tille i e bliva klart mörkgröna, vilket, beroende p &amp; mognadsgrad och mangden arter, som iörvalles, tager en tid av 5-1 5 minuter.
Efter förvällningen utbredae.
arterna p &amp;: orkollorna och torkas.
Ärter m &amp; icke torkas vid hög temperatur.
3m s &amp; eker sprangas skalen och ärterna Ialla sönder.
Fördelaktigast ar, att vid tork- ling av arter halla en temperatur av 5G- iOo C. '
Torkningen taget en tid av 3-4 tim- nar.
Av 100 kg.
artskidor av sorten Non 9hs ultra, vilken kmnar en synnerligen fin; orkad produkt, erhhlles ungefar 40 kg.
spri-; ade arter och ' dessas vikt reduceras sedan inder torkningen till närmare 10 kg, ' Revulsjon.
Men i det han vandrade med de f &amp; och talade till dem om viljan till det stora, fann de en man som lag vid vag- kanten och sAg på luften.
och tuggade gräs.
Lat oss höra vad denne mannen vill för stort, förutfiatt att han vill något alls, sade Hans.
Och Hans gick bort och satte .sig vid vägkanten hos mannen och tilltalade honom: Hej, kamrat1 Vad ligger du och grubblar över?
Varför arbetar inte du? '
DA vältrade sig mannen över på andra bogen, stirrade tomt u t i luften och tuggade gräs, och som gröt lag tungan i hans mun: Jag väntar pA revuhjonen!
DA manade Hans pii sitt följe och kallade högt:, H i t a t, gossar, h a r ligger visst en a v de vara l Och de kom och ställde rjig i kretei omkring, och somliga lade eig bredvid människan i gräset, ty dar.
var svalt emot den ljuva solens hetta.
Hans visade ' pik dem för mannen och sade: Vi alla, som du ser omkring dig här,.
v i gAr fran det gamla till det nya.
Jag vantar p &amp; revulsjonen I upprepade mannen, knorrande dryg.
Du ligger och väntar.
Vad vantar du pA, stig vad vill du?
Lat höra., om Ju i sanning är en av de varal DA gnuggade sig mannen med de ikrovljga händerna och drog ihop sina *) Detta filosofiska arbete i berättande 8.
Rabarber.
iorm är förut anmält i Morgonbr.is.
Ett ka- Stjalkarna skördas, reusas och eköljaei val ?itel för att visa prov A bokens stil och ten- lena.
Darefter klyvas de efter langden allt lena torde kunna intressera tidningens läsare. '
MORGONBRIS 1.0 toviga bryn, tänkte valdsamt, tuggad (tjockt och spottade långt ..
Du svarar inte, vill du kaneke ingen ting?
Då ar du inte med.
oas.
.
.
Äntligen började han mumla:.
.
Är du lysten att f &amp; höra vad vi tana ker, skall jag säga dig det.
Jag sägei vi, för vi tanker alla lika.
Först vilj vi .ha våra magar fyllda av dricka och mat,.
Hans raknade:.
Det var det första.
För det andra vill vi ha kläder pi?
kroppen, sh vi slipper frysa och g &amp; vHta.
Det var det andra.
För det tredje vill vi ligga och sova under tak, i ett hus, helst inte p % golvet, Det var det tredje.
Sen var det inte mer.
Det ar allt, Har man så man kan iita och sova ocb dricka och ha på kroppen, vad vill en d % ha mer?
Då har man allt.
Men.
Hans lade tungt sin hand på mannens axel, förmanade honom och sade:.
Tänk mera, tänk bättre, försök, så.
.
kommer det nog.
Då kom det: För det fjärde vill vi ha fritid, s % vi kan.
ha roligt och prata och läsa tid- ningar Och vi vill ha .röstratt, ~å vi kan bestämma hur det ekall vara, efter- som vi ar de flesta.
sen vill vi inte ha mer.
Hans drog tillbaka sin- hand £ r h mannens axel, och för sig sjalv upp- repade han: Vi, vi och återigen vi l vek menar du med vi?
Det betyder jag, dec later bara ' bättre med vi, men vi tanker alla lika, har jag sagt.
Det anade .jag, du ensam l Ja, jag ger satan andra, för så vitt jag får det jag vill ha.
Du e n ~ a m?
Jag eneam - med kvinna och barn, förstik, men de rak.nas inte som vi, de ar jag.
.
Begär mera,.
försök, begär bättre, tan.k, skall d u Ee l .. Jag ser.
inte annat än det jag be.g&amp;rt och begär inte annat an det jag kan se och ta pil och ha nytta av.
Men Hans var enträgen: Jag släpper dig inte, förran du begärt någon liten hugnad ock &amp; för ditt pinne, för annat an din kropp.
DA glänste det till i den arii-ies blick och steg varme i hana kinder, och h m stammade oviss: Se, tordes jag begära också detta: att ingen skall ha det battre an.
jag.
DA böjde sig läraren fram emot man- nen och fattade med händerna om hans kinder och lutade sin panna mot hana panna och satt länge, länge sa.
Därpå reste han sig haatigt upp och sade till de unga: Kom, 1At oss gå vidare vår vag, l h g t bort frAn denne.
Och till mannen, som lag vid väg- kanten och tuggade gräs, sade han: Bliv du lugnt liggande, tills gräset gror igen över dig.
Händer det riagot, får.
du väl alltid höra det berättas av ' dem .som kommer här förbi.
S z, ' Mannen strök sig o:m .näsan, nickad (.
!bringat kr.
783; O !.
5-åraskriften har lugnt och mumlade: ' utg %tt i en upplaga av 5,000 ex., varav Nar jag far se det brinna i tornen: igillen och andra föreningar försålt 3,000 behöver ingen upplysa mig om att ti, ex. En broschyr, särskilt lämplig för den är kommen.
Då reser jag val p4: ungdom, a r under utgivning.
mig och g&amp;r ocksa jag och.
vAgar mit1; I agitationsbidrag har.
fran Koop .. - liv för saken.
.
: @ ' ö.rbundet erh&amp;llit$ 1,000 kr.
Under HA11 dig bara.
stilla s &amp; länge, att.
' inte: l9 11- 1 2 ha tillaammans 12 1 föredrag eaken må raka i livsfara genom dig l,; h&amp;llits för c:a 11,821 personer.
11 gil- Och därmed gick.
Hans bort f r h den $en.
h a.
bildats med 260 medlemmar.
mannen, utan vrede, tung i sitt hjärta.
!
Gillenas - a ~ t s l har under .perioden.
Men nar.
de gatt ett.
stycke vag, och: minskats med 7 oc.h medlemsantalet ' han märkte att ynglingarna bidade bana ' Sned 730,. tal, stannade han vid en äng och sträckte Sbyrel~en .utt&amp;k till .sist den manin- ut ain hand och sade: ' gen,, att ej slappa t.anken på den med-; Sen upp &amp; boskapen över .fälten, som lemssiffra vi - frlin början ställde om den fyller sina magar med foder och ' mal, ngmligen 5,000, och att trots den dricka1 Nar kalla qätter hotar, höljes knappa tid medlemmarna ha till sitt.
den i säckväv, att den ej må ukälva, förfogande och d e t.
ringa intresse, för och vid hösten bringar passarna den att inte saga motstand, so.m mötts f r h p &amp; &amp; all.
foreningarnas sida genom ett energiskt Se hur mularna .frossar på klövern agitationsarbete.
.
medverka till att det och hur lugnt och trevligt idisslandet: medlemsantalet niis.
går for dem som ligger dar och solar j: Inkomster - och utgifter ha balanserat sig i det gröna.
Pik kr.
3,605: 04., Styrelsen.
beviljades:.
.
i Vem har någonsin " sett en mjölkapd,e ansvarsfrihet.
kviga liggs fAfiing vid vagkatiten i van- i.
Härefter övergicks.
till behanilhg a v.
tan ' pA matdags?
kotio.ner.
Till kongressen hade inkommit.
Utan bidan får den sitt, f &amp; den nytta 7 motioner, varav två egentligen- upptog^ den gör öppnar sig.
v:lngarnaa led, till .ongressene .. tidi.
- Den första.
var- sti.pen- hoarna rinner vatten, och vit skiner diatfragan.
Styrelsen hade.
föres1 agit in- ialtklump &amp;; redo att slicka.
aragning av stipendierna och att i ' stallet Men ömkansvärd i sin hunger ligger anvanda medlen till understöd jsnde av människan och stirrar mot brinna.nde studiecirkelarbetet och förelasnings,kur- torn, den arma; och ingen vårdar sig ser. '
Frågan inleddes av red.
K. E.riks-.
.
.
om hennes fhvitsko eller motar.
', hennes son, Som i ett entusiastiskt anförande hunger, utan den växer till glupskhet klargjorde studiecirklarnis uppgift, nytta 3ch förd jurar hennes .vilja, 88. den var- och nödvandighet; även redogjordes för der silsom en ejuklings, kall, slö, jagisk, bildningsförbundets, verksamiiet.
väntande, men icke verkande.
: Det stora intresse gillena förut visat Blott den .skall f %.
skilda Samriket, For bildningsarbetet,.
men som blivit som fattar .glädjen vid att verka, att oprikiiakt, ordnat, borgade för att just uppleva, att kunna, att kunna som.andra, s !udiecirklarna ' vors den ratta formen att kunna biittre, att.
bjiilv.
vara orsak för användande av .detta intresse och) ch upphov, att kanna sig enastående.
det vore en hederssak .för Sverges koo-.
Därför säger jag eder sannerligen: perativix gillen att.
bli de bärande av Låt äpplena hänga i höjden, tills studiecirkelarbetet inom kooperationen.
trädet Or vårt, da kommer vi och plockar Det med.
stort intresse Ahördi föredraget less frukter.
motto,gs med livliga applåder.
Låt människan,.
m i n ligger bland I den föl jande, diskussionen tycktes.
dommorna vid renen,, bli liggande.
tills dock t o n p &amp; studiecirklarnas möjlighet fältet ar v %rt, d % kommer .. vi och vRrdar vara tämligen liten, ehuru de flesta för- 3ans svaghet.
ordade den.
Efter .den livliga och sak- Vad är .det att aga maten mot att liga diskussionen antogs föl jande av skaffa den, eller a t t iita mot glädjen styrelsen föreslagna uttalande: att hereda sig .dartill?
Vad ' ar.
det att Kongressen uppfordrar kvinnogillena na det bra mot att kunna få det bättre?
att bedriva ett energiskt upplysnings- Du Eom mig.
följer, var.
modig som arbete.
ej blott för kooperationen, utan m hjälte och rättvis i ditt vhld, att därjämte med syfte att bibringa med- .cke de övervunnas barn e n.
gåmg .. m &amp; lemmarna allmänt kulturella och med- iaga: ni krävde raft, men det var-med borgerliga kunskaper.
Detta arbete skall) rättens vapen ni slog.
organiseras planmässigt, dels i form av Utan att 1 varden starkare.
i anden, studiecirklar,, del8 genom lokala kurser.
!ad hjälper d &amp; er.
starka.
hand ?.
.
Genom ~ ~ b e t a r n a riksförbund k for.
bildningsverksamhet har ernåttd att cirk- larna erh&amp;lla ett bidrag vid .bokinköp, som lämnar.
böckerna för 50 proc.
av deras bokliidsvärde.
Och samma orga- nisation lämnar vid kurser, som böra rvhölls den 28 juni 9, Folkets Hus; ordnas i samverkan med andra till riks- .. 3tockholm.
Kongressen raknade 30 om- förbundet anslutna organisationer, ett) ud f r a n 29 gillen jämte ett 30-tal in- bidrag motsvarande föreläsarens halva, resserade.
såväl fr %n Stockholm som honorar och vivre samt hela resekostnad.
.
.
D &amp; desea fördelar i stor utaträckning.
.andsorten.
Ur sty relseberattelsen kan .anföras.
: böra kunna tillgodogöras av gillena och Listinsamlingen för stipendiater har in.- i hög grad akola-gagna dem i arbetet ' ' ' ':, a,,, Kooperativa Kvinnogillesförliunde IS ' ' ', '
för kooperationen, anbefalles .bildnings: betet inom, gillena, agitation m. m. av- verksamheten på, det kraftigaste till gil- slöts.
, kongressen med, tal och leven f ör lenas uppmärksamhet.
Rapporter.
om kooperhtionen.
99 -- kvallen " sam1ades .. om.- studiearhetet .skola ...
utsändaii.
till gille^- huden .till.
-- samkväm.
.vid - .. God.th.em - A förbundets styrelse, som bör energiskt Djurgilrden, och alla tycktes vara belhtna fram ja bildningsarbetet inom förbundet saval, med sin dag eom kvällen.
O.ch och för detta ' ändamål äger använda f&amp;r undertecknad saga pin mening, kan medel, insamlade för.
förbundets bild- denna kvinnogilles kongress trote de D f~ ningsverksamhet.
Därutöver ager sty- ärendena, raknas som en av de batt.re, relsen.
i de fall, dar alldeles särskilda och detta är.
givetvis en frukt av de föruteattningar - ' kunna .ur kooperationens en~kilda - gillenas - arbete, som.
sålunda och gillesrörelsens synpunkt motivera inte varit alldeles resultatlöst.
Nar ar- NU # R DET MINSANN INTE SVART AT detta, utdela stipendier för bevistande betet fortskridit ' fem Ar till kanske re- FÄ EN FIN OCH BRA W Ä T V SE ' N VI FATr KRONANS TVATTVULVER. "!
av Brunnsvi ke folkhögskola.
sultatet kan synas vidare omkring an Nästa huvudfråga var mannens med- kongiessförhandlingarna: Partilager i Stockholm hos Daw.
Dahl,.
lemskap i gillen.
Man.
ville dock i till- Triewaldsgrand 3.
Allm.
tel. 252 52.
Riks.
A. S-t.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
manhet ej veta av dem.
som medlem- 29 07.
Partil~ger för landsorten hos A.-B.
Tekn. mar, kvinnorna skulle genom sin blyg- Pabr.
Kronan i Karlstad.
Ordertelefon 10 89. het bli tillbakasatts val inom s t yrelser som i diskussioner ach frågors avgörande,.
.
.
men deras bjalp utanför gillet .borde man utnyttja och mannen .klandrades av en del för sitt ringa intresse.
Aven Bidrag tzll att denna blir så fullständig som möjligt genom att rekvirera denna ' diskussion blev ganska livlig formtilaret hos hr John ' %llström, ~ &amp; k o m b e q a B..
H., Uppsala l ~ l ' l e r ock (trots att.
flera man vor0 närvarande och ifyll delta och: insänd det frankerat mea 10 öres frim.
under samma adr.!
blygheten ju var stor).
Även har antogs styielsens förslag till.
.
' l. .Namn: och adrese 3 ..............................................................................................
uttalande.
:.)
.
.
.
.. Kooperativa kvinnogilleskongressen ut- 2: Herrskapth sociala stllllning (yrke.
o. dyl;)?
...................
. ' .. i.
............................. i .. ......
.
.
.
.
.
talar en kraftig.
vädjan till alla .inom kooperatiopen.
verksarnma krafter att 3.
Tjflnstetid inom familjen?
.....: ..: ...........:.
.....................
.; ..
............. ...............................
.
... främja .. den .liooperativa~.k~innogill~esrörel: ................................. sen som ett led i det allmänna .koope- 4:; +tal+ personer inom familjen (om bar * finnas, deras iilder)?
.
.
.
.
.
rativa upplysningsarbetet.
......................................... ...................................................................................
.
.
.
............. Kon ' gressen vill darjam te p &amp; förekom: (kaksa, kammar-, barn .men .... anledning och med etöd av erfa- 5.
Har Ni kamrater?
Hur, mPnga?
vilken är Eder etallning - -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
renheten uttala, at t just gillesrorelsen.
eller ensamjungfru) .. ?- ...
.
:: .........
.:.
.....; ................, m.
: ....... .+ .......................................
.
med sina enkla och ansprllkslösa, men.
.
.
.
fria arbetsformer, är agnad att samla 6.
Eder Blde ' r?
..........:: %d viliren Alder $örjade Ni tjnna?
...... i ..: ..
Huru länge har.
.
.
.
.
.
kvinnorna och väcka deras intresse £ör Ni hittills- t j h a t?
.:.
i .. ...... Har Ni Atbjutit sllokild yrkesutbildning ?.
.................. kooperationen, forut~att - att gillena sa.
.
organiseras, att kvinnorna där kanna sig 7.
.HHuru titor Br der lan, beriiknad för j m ~ n a d och för helt &amp; r?
........; ... Atnjutes.
.
,.
hemma och själva f &amp; taga ledningens.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
i form av p e n e r eller klader vid .. jul, och midsommar?
..........
.
ansvar.
Kvinnornaa uppfostran maste Sa- ske genom och av kvinnorna själva.
Y ' öiëkornhier drickai; &amp; gar vid bjudningsi eller eljee?
................ lunda avrades från bildande a-v Man ' dade -.
gillen av kvinnor och man, vilket .blott.
8. e rh il les f.
.q. "
tilir&amp;ckiig foda?;.
.
.:.
...... bnnan eller samma kost som familjen?
.......;.
.... leder till, att kvinnorn ' a förloras för gil-.
~ e b a n d l.
i.
n av.
~.
husmoder och ~ v r i g a f$mil jemedlemmar?
...................................... lena, varemot gillena med .tacksamhet.
.
mottaga den.
hjälp i arbetet, som av 9.
Har glillan ' de tjgngtehjonsstadga mot Eder tillämpats eller Aberopats?
- I så fall, av.
.
utomsthende.
män lämnas.
.
... vilken orsak och fqr huru Ung tid är btadael antagen.?
........................................
De övriga 4 motionerna föranlejide inga nämnvärda debatter; ha för övrigt behandlats på niistan varje kongrem 10.
N &amp;; .. borj.ar arbetet om .inorgnnrna?
.. ...: .........
Huru ' många timmar pr dag aatbet,a &amp; De avsago bildande av distrikt, .provision över .huvud taget .far faoiiljen?
....... i.
......... Brukar nattarbete till följd, av .bjud- ":, En undersökning i tjänarinnefrågan.
S S; i ', E ' l I ' I ', v.
,.
w på litteratur, ekonomiskt understöd A t gillena samt - tiden för kongresserna.
.
Styrelsens.
föreslagna uttalanden anto- go !.
Pi % styrelsens f ~ r s l a g beslöts bilda en.
kongressfond.
.
.
.
Till f ö r m h för Konsamentbladet gjor- des föl jande uttalande:, Om Konsumentsbladetsi redaktion hål- ler vad den lovar om Konaumentbladet., böra kvinnogillena göra allt för att denna tidning blir känd, Iiist och epridd.
- - Till styrelse valdes: fröken Anna Johansson.
(Atervald), fru Josefina .Ros- vald, Göteborg, (nyvald).
Kvarstiiende aro: fröken .Agnes J.onsson, fru Ester Sunde11 och från Koop.
Förbundet.
hr K. Eriksson, Stockholm.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
: Reviaorer blevo 6riiarna .L, Vikman och E. Åberg, Stockholm.
.
Barefter yoro förhandlingarna &amp; du- tade.
och.
efter nagra erinringar.
o m ar- ningar förekomma ofta?
..., ...............
Har Ni.
tid övrig för egna angelägenheter, shsom.
a (t.
laga och s y agna kllider o. dyl.?
......... ..: .........: .S.
.
.
.
.
.
11.
Lamoas fritid n8gon dag i veckan?
T; så fall huru m h g a timmar, vilken tid och vilken dag i veckan?
.................................
. '.
......... Har Ni söndag e. m. fri?
......... Aro ferier vanliga?
I SA fall, huru 18ng tid och under vifkan irstid vanligtvis?
............... 1 .. ..................................... Åtnjutes full lön under ferierna ?.
............
., 12.
~ i l l b ö r Ni nAgon organisation: sj " kka~sa, nykt&amp;hets- eller annan förening?
..................
.
......................................... " ........ '.
...................................................................:.
13.
Har.
Ni utsikt att bilda eget hem eller eljse skaffa Eder egen ej&amp;lvitäodig föisörjiiiog?
.
.
....: ................. ................ ' ..............
.
; ......................................
.
.
.
14.
Hur ter sig eljes framtiden ' för Eder '?
........................... L.
........ * ......................... *.
.
... '.
.
.,; i.
.
.
.i: ......................... i 15.
Egna tankar i fragan:: .... i.
.
.
....................... 4.
...................................................
.
MORGONBRIS 12 ' Avdelnings kontoret: Knn!
s a t an 2 0.
Betalar högsta Sparkasseränta.
Stockholm Sparkassa 4 ' 1 2 proc.
Kvinnan och socialismen.
Aug.
Be- bels verk Kvinnan och socialismen in- nehåller, såsom framgår av det nu ut- komna provhäftets innehållsförteck- ning, en mycket fullstandig äktenska- pets och det sedliga livets historia.
Därefter upprullas hela det moderna kvinnoproblemet och Bebels åsikter om kvinnans stallning i det socialistjslca sainha.llet.
.
Bebels bok innehåller utan tvivel den mest omfattande översikt över kvinnofrågan i hela dess vidd och förgreningar, som över huvud taget ar verkställd.
KÖP Edra Arbetsklad.er samt Herr-, Dam- och Barnstrumpor.
hos Kooperativa Syfabriken Linnéa, Stora Vattugatan 5, 2 tr. yrke, inlamnas senast den l5 sept.
till före- En handbok om fo1kpensionea:ings- dxhdaren.
för Brunnsvike folkhögskola, adr.
lagen förberedes av Tidens förlag.
Den 3örvik.
Tidsutdräkt bör undvika^, da blott skall komma att innehålla en så full- ständig handledning i ämnet, a t t ingen förgäves skall behöva söka upplymin- gar i densamma.
Enligt vad förlaget upplyser, torde det dröja en månad, in- nan den är färdig att lämna trycket.
3tt 50-tal elever kunna beredas plats.
Sko- lan .atnjuter etateilnderstöd, varför obemed- lade och mindre bemedlade elever aga uteikt &amp; tt erhalla statsbidrag.
Detta bidrag uppgidk under senaste lasar till i genomsnitt 90 kr.
för obemedlad och 60 kr.
för mindre be- medlad.
Dessutom utdelar skolstyrelaen &amp; t medellöea elever fran Kopparbergs lan sti- pendier till ett sammanlagt belopp av 200 kronor. '
Brunnsviks Folkhögskolas åttonde vinter kurs.
... Morgon bris börjar 16 okt.
1913 och fortsstter m:ed 18 bör Iasas a v alla arbetare- dagars julferier till 1 maj 1914.
Manlig och kvinnlig kura p&amp;8r samtidigt.
kvinnor,.
Samundervisning meddelas i följande ärn- Lösnummerpris 10 öre.
nen: svenska sprhket., matematik, bokfarhg (valfritt för kvinnor) och formularskrivning, allmän och svensk kulturhistoria, geografi, biologi och hälsolära.
Sarskild ' manlig kurs i: k6mmunal- och statskunskap, nationalekonomi, statistik; fy.eik och kemi, astronomi och geologi, ritning, tr#slöjd, gymnastik.
.
.
.
Särskild kvinnlig kure i: slöjd (vanlig vav- nad och konstvavnad, l i m e och kladsöm), hemmets hygien.
(speciellt hirn1ig hygien, barnavård, srimaritkurt), buahAllabokföring och gymnaetik.
Dessutom erh8lla kvinnliga elever en ' förkortad kure i samhiillalara, och.
.
naturvetenskap.
Kureavgiften, 50 kronor, erlagges omedel- part vid kuraenti början.
Avgifter.
...
för bostad, mat och vedbrand edäg&amp;as mhadsvia med 40 kr.
pr m h a d (1,35 pr dag).
: Avgifterna belöpa sig allts &amp; till 290 kr.
för hel kurs (6 manader): De, Isom sa önska, fä mot ' sar- skild betalning kvarstanna vid skolan under jiilferierna.
Alla elever äta i skolans matagl och bo, sh lAngt ' utrymmet medgiver,: i sko- lans bostader, innehiillande rum föl: 2-4 Huvudkontoret: Klarabergsgatan 23. personer samt enkel inredning.
Lyse och ~ommendörs~atan 25. '
undervisningsmateriel bekostas av eleverna Avdeln.=komtor:.
Barnhusgatan I 6.
Fleminggatan 59 B. sjalva; Linne, t ack0.
(filtar), madrass- och Lidingö Villastad.
örngottsvar för halmfyllning medtagas, likad om möjligt skidor och skridskor.
Åidersgräns: 18 &amp; r tör manlig och l7 &amp; i för kvinnlig elev.
Personer med emittosam ejukdom mottagas ej.
Intradesaneökan, som Sparkasse-Ränta.
.
skall vari ' kk; iftlig och Atföljas av frejd- och Kassafack.
från kr.
5 pr år.
skolbetyg esmt uppgifter om födelseort och, Stockholms Folkbank 4 ' I2 proc.
Svenska Livaiinteforsäkringsbolaget Framtiden.
Folkpensionering, Folkförsakring., Livf orsfikring.
Fiirmånligaste förså kringsvil kor.
Kvinnan motarbetar sitt eget basta nar hon .avrader ' mannen att teckna försitk.
ring A sitt eget eller bagge makarnas liv ..
PA grund av mindre dödlighet ha kvinnor lägre Premiebe- premier i DE FORENADE.
frielse vid sjukdom och olyckefall, m. fl.
för- maner.
Sot.-dem.
kvinnornas samorganisations i Sthlm atyrelse sammantrader 3:dje fredagen i varje manad kl. 7 e.
m.
' A Bryggeriarb.-förb.
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
fru A. Froeell, Vttstmannag.
48, 4 tr. Allm.
tel. 286 58.
Kaesörskan traffae för uppb6r.d tredje fredagen kl. 7 e. m. första manaden i varje kvartal A 3ryggeriarb.-förb.
exp.
- P - Sthlms Allm.
kvinnoklubb (soc.-dem) avhaller ordinarie möte 1:sta och 3:dje man- dagen i varje ' manad kl. 8 e. m.
0bs.l 1:eta dindagen i P-salen, 3:dje.
mAn- dagen i D-aalen, Folkets Hus.
.
Styrelsen.
Kiruna sot.-dem .. kvinnoklubb av- haller ordinarie möten 1:eta och 3:clje m h d a - gen varje manad i Folkets Hus ' lilla sal kl 8,eo e. m. Styreuen.
Hälsingborgs sot.-dem.
kvinno- klubb avhaller möte 2:sta och 3:dje manda- gen i m h a d e n i Folkets Hus F-sal kl. 8 e. m. Sjukkassan har uppbörd andra motet i mhaden.
Styrelsen.
Gellivam soc.=dem.
kvinnoklubb avhiller ordinarie mate 1:sta och 3:dje man- dagen varje rnfinad kl. 4 e. m.
Lokal: Nya Folkets HUQ.
.
Styrelsen.
