# ID: svediakorp-per2382
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,851
# sentences: 1,082
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
@ de h g.)
: N:r 7 Juli -.
l Prrnunrrraiiom#rkp: 1: U) pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjardedels ' iir.
Lösnummer 10 öre.
.
I I / - Stockholm 1913, A.-B.
ArbetarneslTryckeri Redaktör: Anna ~ i n d h a ~ h n.
Il Morgonbrisg expedition a SIGNE SVENSSON, Allm.Te1.
244 36, 85, 4 tr., Stockholm.
Annonser a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
I.
I Josephson.
I ett brev skrev denne om minde oss niir vi vor0 s &amp; små, att blom- en upplevelse i naturen gamman med morna i gräset vor0 SA nara oss och vor0 SS, är namnet pilden tavla, som pry-] en vän en g&amp;ng följande: &gt;Vi sutto vid vAra smH vänner .. $er v8rt midsommarnumkere första sida.
vägen P &amp; stenar och D jöto den skönaste Ellen Key visar huru lika i djupt Morgonen.
l l ' I I ' Konstnärens namn ar Runge.
Han föddes 1777 i Wolgast och dog i burg endast 33 &amp; r gam- mal.
Han var för sin tid en förnyare och har .blivit ' kallad .den tyska ~,xn&amp;la,rkonstens ~ o y a l i r s.
Hans tavla Morgo- pen, visar dyrkan av naturen och livet i en uppfattad naturstamning dessa ord äro med vad tavlan uttrycker: &gt;) ett naket barn ligger i det lätt disiga sommarland- skapets daggvhta gräs och förnimm er spratt- lande av glädje de första solstriilarna, som blanka i dess stora troende au- rikelögon s. am- Iform s &amp; ' fullkomlig, att Hur djupt symbolisk den ger ett fullödigt ut- ar icke denna tavla för itryck av niturens gudom-?
det vi alla behövv be- ilighet.
i vara, ej minst om vi et &amp; i.
Om denne malare sa- i social kamp: känslan ker Ellen Key i en upp- av aamhörighet med na- k t ~ i den lärorika tid- turen.
.
Denna kansla ger ?kriften Konst, att sav bhde tro och förpliktelse.
bidena.
nya.
skapande kraf- Vik-tor Rydberg har ut- er väntade Runge för- tryckt den sanningen så- yelaen: han ville dana lunda: ina egna myter ur sin ds och sitt eget världsmedvetander .f syn medan solljuset förgyllde det dug- .Ty i mtlnniskans ande ha tingen sin lag:, nar med renare aga hon skapelsen !er,.
.
Hon visar p &amp; själsfrändskap mellan gande regnet.
Vi ' turade om att med- ekall ur rvaS.0 eter en klarare dag ynge och var svenske milare Ern &amp; dela varandra v&amp;ra sn \ a&lt;dibtel 6 &amp; !p&amp;-.
genom rymderna sanka.
eig.
blanande.
.
.
- ner., A- G.
C.
.
Hos skinska " kuyppelkvinnor ".
Ett par typer av gamla stammen.
Framför mig ligger en liten knypp- lad spetskrange och under det jag be: traktar det k o n ~ t n ~ r l i g mönstret a och beundrar det omsorgsfullt utförda ar- betet, kommer jag osökt att erinix, mig ett besök, som jag under en resa i Skåne gjorde hos några s. k. knyppel- kvinnor av det gamla akta slaget.
.
Det finns val lrnappast något land- skap i Sverge, dar konsten att knyppla och sy hålsöm står så högt som i Skåne.
Det a r förövrigt ganska förklarligt, ty som den ' skånska allmogedrä.lrtens kanske förnämsta prydnad - utom smyckena - framträda spetsarna och h&amp;lsömmarna.
Och förr i världen förfärdigades ju allt i hemmen.
Tyget till dräkterna biide spanns och vävdes hemma.
Ingen drömde om a t t mam kunde köpa det f ardigt.
Detsamma var f örhållandet med broderier, spetsar, h %lsöm m.
.m.
Hur skulle de skånska allmogekvinnor- ila kunnat ha så vackert och konstnär- ligt arbetade dräkter, om ej deras för- farna, flinka händer åstadkomm.it allt själva.
Och så har konsten att väva, knyppla och sy hålsöm gått i arv från mor till dotter o. s. v. Men sedan in- dustrin erövrat aven dessa områden och man kunde få köpa maskirilznypp- lade spetsar och masking jorada h.ålsöm- mar gick den gamla hemslöjden till- baka och hade val alldeles fallit i glömska, ' om inte de olika heinslöjds- föreningarna, som under de senare åren bildats, tagit till uppgift att för- söka sätta ny fart i hemslöjdsarbetet.
Det a r sallsynt att å skånska lands- bygden träffa - en ung flicka,.
som icke a r hemma i någon gren av hemslöjds- arbetet, men i regel har hon d % gått igenom någon kurs antingen i väv- ning, knypp1,ing eller dylikt.
Sällan har hon lart konsten hemma.
Desto intressantare a r det att råka någon av de riktiga gamla henislöjds- lwinnorna, som i hela sitt liv ägnat sig åt hemslöjd av ett eller annat slag.
Fastan sådana finns det ej många.
Livligt erinrar jag mig besöket hos Skånes äldsta och kanske skickligaste knyppelkvinna eller " knippekvinja ", som hon själv kallade sig.
Det var sent en regnig och.
nermörk januitrikväll jag besökte.
En ung flicka visade mig vägen, men val framkommen till stu- gan försvann hon med ett " liar bor hon ".
Genom en dörrspringa trängde ljus ut och jag hörde ett egendomligt ljud som av små metallklockor.
Alltså måste hon vara uppe.
Jag knackade på och blev ombedd stiga in.
Det var ett vä.ldigt kök jag kom in i, ' men niistan alldeles mörkt, ty den lilla fo- togenlampa utan kupa, som stod på ett bord längst bort i rummet, förmildde e j ens tillnärmelsevis lysa upp det.
Vid bordet, skymtade jag en li- ten krokig gumma, som satt nedlutad över nggonting.
Jag steg fram och MORGONBRIS halsade, och gumman hälsade till- baka samt bad mig sitta ned, allt i en ton, som hon ' kant mig åratal och sett mig var dag.
Inte den ringaste för- våning över att en vilt främmande utan vidare stiger in och slår sig ned och inte heller någon nyfikenhet rö- rande ändamålet med besöket.
Så överflöd på ord var det just inte.
Men sedan jag talat om, att jag kom- mit för att få höra litet om hennes ar- bete och om henne själv med förresten, tinade hon snart upp och sedan hon val kommit igång berättade hon både det ena och andra, ibland med nastan dra- matisk talang.
83 år var hon fyllda och knypplat hade hon gjort sedan sitt tionde - år.
Arbete hade hon alltid haft fullt upp och det tröt.
e j heller nu, fastan hon började marka en viss tillbakagång i sin arbetsförmåga.
Ögonen började ju också bli litet skumma, så hon kunde ej sitta och arbeta så länge vid lamp- sken nu som hon kunnat förr.
Och det var en 83-Hring.
som .. talade!
För 20 å r sedan hsde ' hon varit i Stock- holm och lart bort sin konst till " en hoper fina damer " och darifrån be- rättade hon en del roliga episoder.
Hon hade varit däruppe en hel.
månad och visst var där rart och grant och alla mannislcor hade varit så vanliga mot henne, men inte ville hon resa dit en gång till.
Nej, det vax allt hemma i stugan i Skåne.
För övrigt var hon ju för gammal, påstod hon, och det kanske var sant, men hennes utseende vederlade orden.
De pigga bruna ögo- nen och det livliga minspelet samt E t t - heten att uttrycka sig - hon var både humoristisk och satirisk - kom mig knappast att ' tro, att jag hade en 83-åring framför mig.
Under hela sam- talet fortsatte hon med sin knyppling och såg hon upp någon gång arbetade händerna i alla fall.
Hon .skötte 75 h 80 pinnas på en gång och det var nastan omöjligt att följa slagen.
S &amp; oerhört flinka voro hennes händer.
Vid varje pinne var fast en liten 1n.e- tallskiva, vilka framkallade det klir- rande ljudet.
Dem hade hon låtit satta dit, emedan det var ett sådant sällskap att höra dem slå.
mot varandra.
Mön- ster anvgnde hon inga - det brukas förövrigt .e j till de skånska spetsarna - varje slag hade hon i huvudet och hon syntes ej ett ögonblick villrådig om dem.
De prov hon visade mig på sin konst voro utsökta och ändå voro de ingen- ting mot vad hon kunde göra annars, påstod hon.
Hon tyckte förövrigt, att det e j var det minsta märkvärdigt att hon var en skiclrlig knypplerska, nar hon hållit på med det i över 70 år, och det var kanske sant, men man måste ändå beundra formågan och energin att åstadkomma något sådant hos en så gammal kvinna.
Ty hennes arbete kräver framförallt de egenskaper, som ålderdomen först och friimst berövar oss: syn och .rörelseförmåga.
Sedan jag tagit avsked, fortsatte jag till annu en sadan gammal karnkvirina .. ' Hon var ej knypplerska, utan sydde hålsöm, ett arbete som ar nastan mer ansträngande an knyppling, ty ögonen frestas så hårt.
I henne mötte jag en helt annan typ.
Hon var storväxt, nastan ståtlig, och rörde sig med var- dighet och grandessa, som ovillkorii- gen imponerade.
Jämförd med den gamla knyppler- skan var hon en ungdom - endast 72 år gammal.
Hon hade sytt hålsöm se- dan ungdomen och raknades ock ' s &amp; som en bland de skickligaste i sitt slag i Skåne.
Hon var också medveten om sin talang och visade stolt en hel mängd pris och hedersdiplom, som hon erhållit p å f lera olika hemslö j dsutstall- ningar.
Även visade hon msed synbar förtjusning en del porträtt med egen- händiga na-mnteckningar, som hon er- hallit av n %gra bland kungliga husets damer, samt berättade om alla de för- näma personer, som gjort henne aran med ett besök.
Liksom sin kamrat hade hon varit i Stockholm .vid ett paz tillfiillen, och de resorna voro tyd- ligen glanspunkterna - i hennes liv.
Det allra heligaste minnet var ett be- sök på slottet, då hon fått tala vid ' Oscar ' '.
Vid mitt besök höll hon på m.ed en underbart vacker och oerhört arbetsam duk, som var ämnad att utställas p i Baltiska utställningen nasta sommar.
Hon var mycket hågad för att själv få sitta p % utställningen och sy och " levde hon bara till nasta sommar, skulle hon nog tala vid de la Gardie, så ordnade ' han säkert saken ".
Som ett bevis på hennes energi .kan ' omtalas, att hon lart sig skriva på gamla dagar eller, närmare bestämt, nar hon var 66 å r gammal.
Hon tyckte det ' var besvärligt att varken kunna lasa .eller besvara alla de brev hon fick mottaga, och .så började hon helt resolut ta lek- tioner i iikrivning och hennes stil var e j sämre an många andras långt mera kunniga.
Sedan .jag druckit kaffet, som hon bryggt under tiden hon berat- tade mig en del omsitt liv och arbete, som skulle bli för utförligt att har Hterge, tog jag avsked, medförande minnet av en sallsynt arbetsam, ener- gisk och kärnfrisk gammal kvinna.
A n n a.
- T ~ i s a H a n s s o n. '
Litteratur.
Oskar Wilde: S o c i a l i s m e n o c h m ä n n i s k o a n d e n.
Tidens förlag.
Pris 1 kr.
Wilde, en av kungarna i andens rike, gudabenadad för kallet och aven i li- vet lyckoomstrålad till en tid.
Så, nar ' solen stod i zenith, kom den stora olyc- kan.
- en syndabock krävdes och det blev han - och han dog, driven i landsflykt av den arbara engelska aristokratin, som den armastie, i ett kyffe i Paris.
Men hans andes storhet lyser och skall alltid lysa för dem, soni älska det sköna och rika.
T y skön är den tankevärld, inom vilken han rör sig, och utomordentligt skon hans stil.
1
MORGONBRIS Av denne författare har nu pk vkr eget partiförlag utlrominit ett nyt1 hittills ej till vårt språk översatt ai bete, med titeln '.
' Socialismen och man niskoanden ", av vilket vi ju redan förra numret av Morgonbris hade in fört ett brottstycke.
Det kan tyckas, att det ar genor irrgångar och.
labyrinter som Wild har kommer till sitt påstående, att so cialismen ar den enda värdiga sam hallsformen, ty den skall göra manni skorna till individualister.
Men i sjal va verket ar allt vad han säger så en kelt och lättfattligt som allt, som a stort tänkt och kant.
Men ick alltid ar det lika lätt genomförbart Stora tankar, som icke bottna i verk lighetens fasta mark, därför a t t de hi slagit sina rötter så långt förbi denn: och in i framtiden, få ju oftast av sam tiden namn av paradoxer.
Och vem kal begära att miljonarssarnhallets med lemmar slrola erkänna sanningen i a t m ä n n i s k a n s s a n n a f ' ullk.om lighet l i g g e r i q k e i v a (hon ä g e r u t a n i v a d h o l ar!
Det a r många svåra nötte: att knacka f ör privategendomen men detta a r en institution som som vi veta, ej idkar den sor tens sport - den lever val inte fö: inte i kupongklippningens sköna El dorado.
Men d e n ' n a sport har gjor sitt till att skapa fram socialt tankandc och upprorsman.
Wilde vill har att vi skola få et.
' härligt maiiniskoslakte som skall l e va, inte bara existera, han visar hu1 det ar, andligt och moraliskt taget skymfligt för människan att göra nå.
got, som icke bereder henne glädje.
Han skriver: 9 En enskild ar ägare av en maskin som utför samma arbete som femhun.
dra människor, femhundra människor bli därigenom sysslolösa; och då man e j behöver deras arbete äro de prisgiv- na åt hungern.
Den enskilde tillägnar sig maskinens produkt och behåller den och har femhundra gånger mer a11 han borde ha och, vilket ar viktigare, sannolikt betydligt mer an han fak- tiskt behöver.
vore denna inaskin al- las egendom, så hade envar gagn av den.
Den vore samhället till st.örsta nytta.
N u uttränger manniskkva. '
emellertid oförtrutet fortsatt p &amp; de11 vag vartill natta~betsförbudet var bör- jan.
Man har alltså bl.
a. framkoin- mit med förslag om tio timmars inaxi- malarbetsdag och om lördagsfrihet för kvinnorna, för atit de skulle kunna sköta sitt hus den dagen.
Lördagsfri- heten, som a r en förträfflig idé, nar det galler båda bönen, minskas, nar det blott galler kvinnorna, i hög grad deras chanser.
Lagstiftnignen går, menade talarinnan, också i fråga om På uppdrag av Fredrika Bremer- lördagsf riheten utanför sin befogen- f örbundet höll danska yrkesinspektri- het, då den vill lagstifta aven för fa- sen fru J u l i e A r e n h o l t fredagen mil jelivet på söndagen.
den 13 juni föredrag i denna fråga i Detta om mödrarna.
Men skall ar- Stockholm, vilket mottogs med syniier- betsförbudet aven galla de otaliga ligt intresse.
kvinnor som aldrig få barn?
Nej, ty Efter att ha givit en skildring av de redan skyddslagstiftningens väsentliga omständigheter, som drevo lrvinnan ut från hemmet i industrial.ism.en uppe- motiv ar ju a t t kvinnan skall skyddas höll sig talarinnan något vid arbetare- just i egenskap av nior och husmor .. skyddslagstiftningens uppkomst f ör Låt oss då hålla de ogifta kvinnorna cirka 100 å r sedan och dess utveck- utanför skyddet!
En ogift kvinna, ling.
Hon omnämnde hur ett förbud eller rättare sagt en icke-inoder, har mot nattarbete för barn infördes i ingen annan uppgift an mannen och England redan 1802, men först år 1890 skall följa samma, lagparagrafer rö- antogos på en kongress i Berlin inter- rande sitt arbete som han.
Men,.
in- nationel.la regler rörande barns an- vandes det från skydds.lagstif tnings- vändning i fabriksarbete, varjamt.e de % håll, alla kvinnor äro sva.ga, medan fastslogs, att kvinnor ej ' skulle få ar- mannen ar stark.
Svagheten, replike- beta i fabriker 4 veckor efter sin ned- rar fru Arenholt, a r icke bunden vid Talarinnan förklarade sig nhgot visst kön.
Skola de svaga be- komst.
vara en avgjord motståndare till all skyddas, så beskyd.da dem, vare sig de skyddslagstiftning speciellt för kvin- kro man eller kvinnor, men satt icke nor och motiverade.
detta på .följande hinder i vägen för de starka, som vilja satt: Det är.
sant, att den ' i.
fabriker och kunna arbeta!
Vidare tar man ge- arbetande modern behöver skydd, men nom att förbjuda kvinnan det indu- om med förbudet mot aebete icke ar striella arbetet, som kräver mindre fy- förbundet ett pekuniärt undersföCL i iiska krafter, därför icke ifrån henne en eller annan form, ger det henne in- det stränga arbetsslitet och släpet i gen hjälp, utan tvärtom.
Denna fiåga hemmet, soin a r vida mer anstrangan- kan ' ej lösas på ett tillfredsstal1a; nde k, vill minsann ingen lyfta från hen- ratt förrän vi få en moderskapsförsiik- 1 l nes axlar.
En stark kvinna tål fabriks- ring.
Det är vidare att märka, att de a- ' betet lika bra son1 en man och bör trbetande mödrarna e j välja nattar- också få arbeta på samma villkor som bete endast därför att det är mera lör han.
Till sist gav talarinnan en översikt nande och för att kunna agna dagen It hem och barn.
Man avskaffar för över nattarbetsförbudets öde i skilda ivrigt icke nattarbete genom atf för- länder.
I Frankrike, Tyskland m. fl.
l ju da kvinnorna att arbeta påjfabri- länder, dar kvinnorna ej äro så vakna, rer.
De då endast.från de gick förbudet raskt igenom.
I de nor- rtörre, bättre lokalerna till - de mindre, diska länderna gjorde kvinnorna) kontrollerade.
Skyddslagstiftarna ...
ha starkt motstånd, och i Danmark lycka- Ett Rretlrag om sky ddilagstiftning för kvinnor.
I strier): Örslaget om internationell Sverenskomm landen m a s k i - nelse.
rörande en arbetstid.
av högst 14 Under r i k t i g a f ö r h å l l a n o d e n s k a l l d e n.
t j a n a d e m.
Det a r så att kulturen behöver slavar, däri hade gre- kerna ratt.
Men det mänskliga s h - veriet a r orättvist, osäkert och för- nedrande, på maskinens slaveri beror världens f ramtid.
Ja, så långt Wilde.
Och så frågar han sig själv: Är detta utopiskt?
Men han svarar fullt tillfredsställande, att framåtskridandet ar förverkligan- det av utopier.
På hel och full frihet för människan, p &amp; det hon må kunna växa stor och god och skön yrkar Wilde.
Två.ng alstrar motsatsen till allt detta.
.
Individualis- men är enligt hans tro den punkt, till vilken all utveckling.
syftar - och nen f ö r vilkens f örverldigande han sjalv i föreliggande bok så snillrikt fäktar - och den skall bli till fu:llandad har- moni.
Tove.
immar för i industrin sysselsatta kvina nor och underåriga arbetare ir följande (hämtat ur Sociala Meddelande i:r 3): 1.
Lingden av industriellt arbete för cvinnor utan hänsyn till ålder samt för unga rrbetare intill 18 %r skall med i det följande mförda undantag under ingen arbetsdag npp- 5 % till mer an 10 timmar.
2.
Arbetstiden skall avbrytas av en eller ' lera vilopauser, vilkas minimilangd skall be-; tammas av lagstiftningen inom.
varje stat.
3.
Maximalarbetstiden av 10 timmar kan idtals f örlängas genom övertidsarbete: a) i ia.ndelse av ett oförutsett, icke periodiskt terk kommande avbrott i driften, vilket ar tt hänföra till force majeure; b) för förar-) etning av rhamnen eller bearbetning av fö- emål, som &amp; ro utsatta för mycket hastig ' örstörelse, d % det ä r erforderligt till före-: ommande av en eljest oundviklig förlust p5 lessa materialier; c) i de av årstidens infly- ande beroende industrierna (sa.songindu- ävensom under exceptionella f örhål- ' i alla företag.
4.
Längden av den i Q 3 omtalade över- tiden får icke uppgå till mer an 1 timme på nZigon dag under arbetsveckan eller icke mer än 2 timmar under il icke på varandra föl- jande dagar i samma arbetsvecka och till.- sammans icke till mer an 60 timmar pr ka- lenderår.
Övertid för unga arbetare upp till 16 %r förbjudes.
5.
Om i utomeuropeiska stater ävensom i kolonier, besittningar eller protektorat de kli- matiska förh %llanclena eller den inhemska be- f olkningens ståndpunkt s % f ordra, kan ar- betstiden regleras pr vecka.
Den får lik- väl i detta fall icke överstiga 60 timmar.
6.
I motsvarighet med art. 8 och 10 i Bernkonventionen rörande f örbud f ör kvinn- ligt nattarbete slrola särskilda frister och överghngsbestammelser f örbehallas f ör över- enskommelsens ikra£tträdande i särskilda in- dustrier.
Vi tro oss handla efter de höga regerin- garnas önskningar, om vi följa den interna- tionella f öreningens uppslag och f örelägga iiem förslaget om inkallande av en konferens.
Till införandet av de if rågasatta besta.mme1-
des de få förbudet förkastat.
Det ar- Jngsstiftning, utan m a t sikrlagstif tning betas nu, slutade hon, från skyddslag- för kvinnor.
Vi hoppals att en kotn- minimilönslag skall bliva.
till stiftarehåll för att få upp frågan an för ossj t y med de låga 16- en gång dar hemma.
Men då ar det viil~ignels~e tur för oss att vi stå rustade med vår ner, som nu betalas för kvinnoa ?betc, rösträtt.
Kunde vi få förbudet för- 11s kvinnorna ej föimiga att följa med kastat, när vi ej hade rösträtt, böra vi utvecllinaea.
Di.
~ c k n i E n l m ~ quist, ksåg val kunna avvärja faran nar vi fått att min i Sverge bör ' ~ b ~ e f t o a r ati medborgarrätt, Efter fru Arenholtz utmärkt val iliföra skyddslakr f ö r kvinnor, e j en- framförda föredrag, som hälsades med dask d1e som: a ~ % beroende av intema- kraftigt bifall, f öl j de en synnerligen tionell överens~l~omrnelse utan aven livlig diskussion, som varade i mer iin andra ..
Han ansåg särskilt en lag om u !aximala.rbetsdag for kvinnor av oer- två timmar.
D:r M o r i t z M a r c u s undrade, hört stor ble t.yde.lse.
Professorskan M o n t e l i u s menade hur det kunde komma sig, att den skyddslagstiftning, mot vilken all.
allt slolm göre.s för att minska kvin- utan att ge deni kvinnorna i de flesta länder vant nornas arbmetlsförtjanst sig, likväl genomförts i hela Euro- något i stallet ej ar till godo.
Fröken ~ n n ~ a i n d h a g e n bad pa, så nar soni i Danmark,.
Fin- om svar på den frågan, varför ej de, Jo, kvinnorna land och Balkan.
ansågo att särlagstiftning för kvin- som kunde icke själva genom organisa- rior vore en nödvändighet ville lagga tion och kollektivavtal skaffa sig den så, att det för mannen sedan kun- drägligare villkor, utan staten, som såg de lagstiftas efter.
sainma linjer.
Var- att värden stodo på spel, måste ingripa i stallet för nattarbetsförbud in- för ej och skydda dem.
Säkert hade en del föra skift?
enskilda kvinnor blivit lidande härpå, Doktor A l m a S u n d q v i s t ansåg men nar man lagstiftade måste man an- lägga allmännare synpunkter.
Skulle a t t hygien och ekonomi stå i intimtsam.
man, som h r Marcus fattat vara inle- band-med varandra.
Om därför kvin- darinnans mening - han togs sedm rcrnas flörviirvsmöjiligheter mimkas si av henne u r denna villfarelse - wpp- dela kvinnorna i gifta och ogifta och lagstifta endast f ör de förra, så skulle man slrapa nöd, ty det var helt visst behovet som drev de gifta kvinnorna till fabrikerna.
Man borde dock: ej betrakta kvinnan uteslutande soin ar- betare, utan aven som kvinna.
~ o r ~ m ä s t a r L e i n d h a g e n erkände, att man i lagstiftningsarbetet tyvärr måste generalisera och ej indi- vidualisera och att vägen till re£or- merna därför gick fram över många offer.
Hr Marcus ville dock, menade han, generalisera blott.
nar det gällde kvinnorna, men han indi~idualisera~de just ifråga om mannen.
Alla man- niskor borde likställas, utan anseende till kön.
Hade kvinnorna haft makt, skulle man icke på detta satt lagstifta tvärtemot deras vilja.
Det gällde nu att arbeta för nattarbetsförbud bbde för män och kvinnor.
Fröken A n n a J o h a n s s o n p i p - Fru J die Arenholt.
lindle, att vi ej proteistera mot skydds- YrkesinepektClr i Köpenhamn inom bagerier,.
serna skulle ju alltid ännu någon tid f ö r - ' flyta.
Genom överenskommelsen av den 26 sep- tember 1906 om förbud för industriellt natt- arbete av kvinnor hava konventionsstatelma givit uttryck %t en önskan a t t internatioiiellt ordna vissa arbetsvillkor för en kategori av arbetare, som äro i största behovet av stats- skydd.
De nya förslagen avse a t t med an- slutning till det vunna resultatet utbygga det och i alla industristater aven f örska-ffa kvinnorna förmånen av arbetstidens.
inskran- ltande till 10 timmar ..
Dessutom skall den internationella regleringen utsträckas till an- nu en kategori,.
unga (underåriga) arbetaze, vilka skulle erbjudas samma skydd som kvin- norna.
De förslag, som den internationella för- eningen på grundvalen av sina undersöknin- gar och erfarenheter utarbetat, äro enligt v %r mening agnade a t t utgöra basis för över- läggning genom en konferens och a t t föra .oss närmare det mål, som vi hava i sikte.
och konditorier.
I fru Arenholts hemland har nattar- betsförbudet ej gått igenom liksom e j heller i Finland.
Andra meningar i denna vitala fråga kunna således lyc- kas göra sig gallande.
Frågan 0.m 10-timmarsdagen f ör kvinnor (se redogörelse härför å sid. 3 och 4) bör i tid underkastas grans-k- ning från dem den gäller.
Såsom re- dan framhölls i diskussionen på mötet kunde tankas a t t en siidan eventuell lag e j finge omfatta andra arbetsplatser an dar kvinnor ensamt arbetade, om så- dant ar genomförbart.
I annat fall måste man stalla sig mycket tvivlande på lagens nytta i stort sett.
R e d. blir faran för det kommande släktet stöme genom de försakelser modem nödgas utstå ...
Sedan f r u Arenholt ytterligare för- tydligat sin mening avslöts det intres- Isaiita motet.
: " Linnea. "
På vhren 1906 var det som kvinno- organisationer i Stockholm togo initia- tiv till startandet av Kooperativa Sy- fabriken Linnéa.
Att det icke allt för nådigt skulle upptagas i dagspressen, det var man på det klara med.
Sedan Kjönsbergsskriverierna hade man lart sig vad som i högerpressen kunde pres- teras och tankarna på kooperativ sy- fabrik hade sin historiska upprinnelse just i samband med dem.
Det var 1903 under sömmerskornas strid för sin för- eningsrätt hos firman Josefsson, Cen- tralpalatset, som litet.
var började fun- dera därpå.
Begabberierna uteblev0 nu icke hel- ler, men vad 8om mest smärtade dessa journalister var, a t t vi kallade syfabri- ken Linnéa.
Denna skogens lilla fina blomma fick nu helt plötsligt sitt va- sen lyriskt beskrivet av dem, som kan- ske förut helt tanklöst vid promenader i skogen gått ' och slagit den med sin kapp.
Början med Linnéas verksamhet blev också helt blygsam.
Endast ett par sömmerskor anställdes) men redan på hösten 1906 anskaffades 10 symaski- ner och ordnades med elektrisk drift.
De varor, sorn huvud.sakligast skulle tillverkas, voro arbetskläder) mansblu- sar, byxor och skjortor, ävensom dani- underkläder och förkliiden.
Att det hade sina stora ' svårigheter fingo vi snart nog kanna på.
Det ar val knap- past på något område, som utsvettnin- gen av arbetskraften a r så stark, ty det mesta ä r hemarbete och kunna va- rorna därför säljas till mycket billiga priser.
Till dessa priser kunde natur- ligtvis inte Linnéa sälja sina varor, men icke heller kunde de bjuda u t dem till arbetarna; i sådant skick som gros- sisterna.
Detdröjde nog litet, innan förståelse för Linnéas varor kunde vinnas ute bland arbetarna, men med de demon- strationer, som förestånderskan, fröken Bilma Larsson, företog genom uppvi- sandet av en blå skjorta till gängse pris, köpt i sybehörshandeln, och en 10 öre dyrare, f örfardigad .på Syfabriken Linnéa, så började litet var förstå för- stå fördelen av a t t köpa sin skjorta Erån den kooperativa fabriken och # dess varor ' började få allt större efterfrå- gan.
- Ja, nu tycker jag äntligen att det börjar ' dagas " litet f ör Linnéa, säger fröken Larsson vid ett samtal harom- dagen.
Hon har nu varit fabrikens fö- restånderska.
i snart 6 å r ocb.
därvid Lämnat all möda ospard för dess rak- ning.
Motgångarna har för henne va- rit till för att övervinnas och en sporre till nya an&amp;riingningar. '
)
MORGONBRIS 5 pA hur arbetarfamiljer fa knoga för att hålla de sina och sitt uppe.
Dar är Knut, som är sa präktig och trevlig.
Dar ar konstnärsnaturen Ville och dar ar den blida systern.
Modern tanker för dem alls och hela familjens övriga medlemmar p &amp; henne och varandra.
Sorg kommer: Knut förlorar i arbete sin hand och lungsoten tar systern.
Systern, som just skulle gifta sig och drömde vackert och ljuvt om sin gosse och hemmet med ett litet kök och ett rum med två fönster.
Där ar mor Vinge själv, blid och klok.
Hon skildras p &amp; följande satt: ' Förestånd erskai Hilma Larsson.
- 1908.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
kr.
23365: 23 1909.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
' 1 36,473: 31 1910.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. "
40,426: 43 1911.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. "
35,200: 90 1912.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
.
.
.
.
. "
48,259: 47 och varje månad under 1913 har den st.igit oavbrutet.
E t t plus till Linnéas verksamhet har Dess varor finnas ni1 också.
snart.
: sagt över hela landet i de kooperativas: affiirerna och ha orderna blivit så om- fattande, a t t fabriken i Ar måst utvid-.
gats rätt betydligt.
Numera sysselsattas dagligen minst 19 sömmerskor.
14 elektriska symaski- ner, 2 knapphålsmaskiner och 1 skar-.
I Sysalen.
.
.
.
maskin aro i ständig verksamhet.
2 nu i dagarna tillkommit, i det a t t koop.
sömmerskor hava fullt upp a t t göra trikåfabriken Standard uppgått i Lin- med knappisyning och hopläggning.
néa.
Den har förflyttats från Norrkö- Omsattningssumman f r a g a vi nu ef- ping.
till Stockholm och dess starka ter och få då lov a t t vanda oss till fö- strumpor följa nu med sändningarna reståndaren h r Svensson.
I av blåskjortor och blåbyxor, blusar och Följande tabell visar dess b.elopp.
förkläden till saviil Porjus som Ystad.
S.
S. omsättningen v a r: I De norska kvinnornas riistiattsseger.
Strecket för kvinnlig rösträtt ä r nit borttaget i Norge.
Detta framsteg - av så stor betydelse för såväl vårt bro- derparti i Norge som för hela kvinno- frågan - hälsas med jubel här i Sver- .ge.
1907 genomfördes.
rösträtt för kvinnor i Norge, dock e j allmän utan med ett lågt satt streck (400 kr.
i stad och ' 300 kr.
på landet).
Därmed fingo omkring 300,000 norska kvinnor rösträtt.
Nu tillkomma omkring 225,000 kvinnliga väljare.
Fru Charlotta Vi ?ge, av alla sina barn hedrad med smeknamnet ~ r n o r e a n ~ var, se- dan nhgra Ar anka.
Annu felades det henne ett par %r i de .femtio, och dock hade hon u t s t h t sorg och: möda nog för ett helt sekel och mer till.
Hennes utseende skulle varit alldagligt, om hon icke haft ett par ögon s a betagande vackra, att allt vad av brist och skröplighet fanns hos hennee i förtid åldrade kropp liksom trollades bort i den rena strhl- glansen frhn dessa blii glober.
Rynkig och kutig var hon, håret bucklade eig tunt och griltt över den breda pannan, blott få tander voro i behall och deuea demonstrerade p &amp; alla sätt sin sorg efter de bortgagnde.
Mycket och hart arbete hade misshandlat hennes hander, s &amp; att varje aphr av derae ursprung- liga formskönhet försvunnit.
Försakelser hade gravt ur hennes kinder, nattvak.
vid ejukbaddar blekt deras sköna farg, mycken och bitter grat fårat dem.
Hennes fordom fylliga barm var nu platt som ett skärbrade - Atta barn hade ilarts av dess muet, vag- gats till ro vid dess milda varme.
Från högra örat nedåt halsen strackte sig ett djupt arr.
Det var ett outpl %loligt minne av hennes barns fader, som etsat dit det med sin slid- kniv en natt, då spritdjavulen hade honom under sitt kommando.
Over hjässan lag haret i vagor, i nacken var det hopvridet till en snacka, prydlig men liten.
- Litteratur.
Familjen Vinge.
Av Maria Sandel.
Alb.
~ o v i e r a förlag.
Pris 1 kr.
De flesta av oss kärna bade Maria Sandel och Familjen Vinge.
Författa- rinnan är i släkt med.
flera av bokens typer - ärlighet, rättframhet med dröm- syn över livet, fast det, är gratt, äro deras utmärkande drag.
Vi veta ocksll att de bilder, €om givas oss Kar, äro ypperliga detal jskildringar Där är den ensamma täckatickerskan, som m %ste upp halvsövd för att få da- gen bli lang nog och som grater mot aftonen över sin ensamhet.
Hennes öde blir att bli bedragen, men barnet tröstar henne.
Att barn äro en rikedom är en uppmuntran, som Maria Sandel gärna vill ge i sina skildringar dem, vilkas enda ar barnen.
Där rikedom finns ocksh e n skildring - av det ' hemskaste inneboendesystemet kan föra med sig, det svartaste utslaget av rahet - övervåldet p &amp; ett barn. '
, Hur fattigt folk få spara och vara uppfinningsrika, det blir i familjen Vin- ges historia levandegjort.
Det känns igen av dem som själva f A göra det- samma, det behövde läsas av alla, som inbilla sig att arbetareklassen har det drägligt.
Vignetten ar ej lyckad - en gosse och en flicka arm i. arm och hand i hand.
Gossen gar ju an, men flickans ansikte är icke a.lls av Maria Sandels- typen.
FörEattarinnan vill nämligen ha fram de bästa, a &amp; att deras liv synas och lysa som fyrbåkar i det omgivande mörkret.
Boken bör läeas och köpas.
En för- träfflig presentbok, som ej bör fattas på nllgon bokhylla.
Anna Lindhagen.
- Midsommarst6k - p &amp; ett småbruk.
MORGONBRIS dantor och - minadm skörd då hösten Apropos principen att göra var sak det ratta ögonbXc.ket ska jag beraflit; ad som hant har i: natt.
Alla.
våril Av Emma Flood: rnckra pumpor ha förstörts av frosten.
Ich vi som glatt oss &amp; t a.tt vi- skulle Mitt i rnidsommarst.öket ko.mnier att sylta så mycket lingonpumpa till reda.ktö~en for denna tidning och.
und- ~iij tern.
Lingonpumpa som är s &amp; v d - rnT varför jag ej skriver til.1 midsan- Ligt lacker ' mat.
Wn ar en god er- inarnumret.
Ja, det ar ej mycket att attning för appelkompott för den som undra p&amp;.
vad skall jag göra?
Hur:, j hunnit f &amp; sin fruktträdgård i - ord- skall jag få tiden att racka till?
Det 1in.g.
Vem hade iiven kunnat tro ati iir ratt kvistigt för en småbmkarhustiu iet skd1.e komma .frost s å sent som pA.
landet att hinna med nå.gra littaerii.- L3 juni.
Dock, av skadan blir man in intressen.
Ly clrligtvis önskas det; is.
Detta måste jag a.n.teckna i mil1 eii uppsats om vårt jordbruk eller dy- lagbok över trädgarden, så akt jag likt och &amp; t ar räddningen.
Något au - iasta ar inte planternar ut pumpan f ö r s uat finnes ej för närva.rande som j a g in faran för nattfrost ar över.
Man h n n e r tanka pk.
Och i. morgon h g can så lätt begå ' misstag, d &amp; man ar sira11 eten ined posten.
' Och j ag som I; b6rj are.
M e n hhller m.= ett yaklet iiödviindigt bestamt mig för a t t i dag jg ?r p i jordbrukets hiindelsler så liir skola potatislanden ytkrattas.
Har ilan sig snart undvika misista.gen.
finnes intet val.
J a g im8ste göIra.
bidi \.
Aniiars s4.g det lit som om- pumpor- delania.
Mledan jag går p &amp; potatis- ia skulle ha blivit utmärkta.
De blevo landet och krattar sönder det upp- i.
(planterade i nygödslat Ituid blott för spirande ogräset får jag försöka ge: tt par dar sedan: strax före tankarna forn.
Nkgon anna.n utvag oegnet.
En ränna grävdes genom gives icke.
Och ' med benägen tillii- andet, som fylldes med vatten.
Nar tehe skall det denna g i a g blott bli let var undansjunket lades i rannan lite ytligt och kanskle sammanhangs-: tt lager med torvströ, daruppå ett löst.
prat om midsommarstöket har ager med göd: &amp; och översk ett lager hemma och om litet av varje sotm rin- ned f e t koinpost j ord, vilket allt ge - ner för mig, dar jag gir i solskeiiet omd drank tes med va.tten.
Däri plan- och krattar sönder ogras.
mades puml~oriia och hade alls förut- Men ytkrattningen, kan den inte upp~lijuta~s, tt3nlcer nigon.
Vad be- d d i g ' £art under regnet som kom, tyder det en dag förr .eller senare?
Jo, vuttenväxter slolm de äro, fingo saftiga det k m den viss~erligen.
Men en srni-; tjalkar och trivdes gott tills i natt brukarfamilj som ~ k a ~ ha l l sin n5ria.g kosten kom.
J a, aven gurkorna ' ha ur jordlen mastle framförallt f olja den skadats men kanske att Je reder sig, principen att göra var 0c.h an sak i det Ja, så kan det vara meid jordbruk, Del riitta ögonblicket.
Gör den inte det har sin glädje men .aven sina motgin, kunna svåra förluster uppstå.
Och der gar.
D6ck har det mest av det fiirst.
principen får man inte pruta av p&amp;, niiimnda slaget.
irite ens om en tidningsredddör sii Alla övriga plantor, Idomkkl, vitkk: bjuder.
o;.
fl.
lrålslag som blevo utsatta.
undei ' Just i dag och kanske inte i morgo:] hr rätta dagen att kratta pot.atislan- det vackra regnet - .regn ax de * bäst: den.
Just nu skiner solen sta-rk och planteringsvader, då slipper man vatt het på jordytan och i solgasset vissna IX - h a dock rett sig och artar tsig de och dö alla de srni levnadspiggn bra.
Purjo och selleri stå lyckligt ogra.sen, dar de krattas upp med sina vis kvar annu i drivbänken, dar de f 61 retter.
Just.
nyss i da.gai %a ha vi hafl säkerhets skull få stå ännu någr2 ett vä.lsipat rikligt regn som nu till- dagar.
s p.
e s liar upphört.
Jiist det regnet: goda galler det a t t bevara kvar i der Men sedan n.är uppsatsen gått mac latta sandjorden.
Det sker endasbge, pcsten och potatislanden äro krattade, ' - iiom a t t kratta upp den genom regnel, styvnadle jordskorpan.
Den: llösa krnk tade ytan liigger sig då som ett tackc ö-ver åkern och bevarar musten mycksi biittm an om joden G r ligoa F hårt j ytan.
Och ju &amp; nu, kanske i morgon dag äro de spiida potatisplantorna upp komna - jag träffar dlem här och vai wdan i dag - och då kunna de myc- ket lättare skadas av krattan än vai som &amp; r fallet i dag.
Alltså, ytkratt ningen får ej uppskjutas.
Den m&amp;sk nödvändigt ske i dag.
Vad bleve följdsen om den uppskö tes?
Jo, potatisplantorna komme up1 och hindra.de verkstallandet av kraht ningen.
.
Följden bleve dubbelt mei ogriis~ensning undler den bråda, hets sommaren, kanske torka och skadasdc vad skall då göras?
J o, då finnes de.
s ':.
mycket som viintar på att bli gjort FiSnst av allt m&amp;stle &amp; et tidiga.de spe, nendera " Konserveringsbok " av G.
Lind, pris haft,ad 1 kr., inbunden h.
?.
Die tidigast sådda arterna; och bö- Icrna stå aven och vänta p &amp; att bli a p a d e så.
fort som ske kan.
Till ra- p på allt måste vi till skogen och s k - in artspön åt alla höga iirt~er~ Olyck- .igtvis blev det: ej gjort redan i våras.
För övrigt maste det tillses ' att alla siidgårdens s a n p r och land: äxo reii- sade och fina till midsomniar.
Att ?alsternackor, morötter och lök bli gallrade.
Att jordgubbarna och rabar- len bli gödselvattnade och att de törra efter sista vattningen .erhålla en ' li ?en krage iv träull omkdng varje $anta, s,å att e j baren bli nedsmut.sa-] .o i höst, d &amp; ' höstre.gn.et faller.
Att iotfruktslandet blir ' hackreasat mella !i na-dema och att alla nakna flackar var- d s t de anträffas, diir sidden på e t t dler annat satt gått till spillo, be&amp;s.
.
med snabbväxande foderrovor.
Förlåt, men har måste jag avbryta ned en liten ' parentes. '
Jo, här kom- rrer underrättelsen att det börjat pipa aggen hos ligghönm.
Kra.ttan får dltså vila en stund och allt husfolket går för att övervara den stora aktsii 1h kyckli.ngmna kliickas.
Verkligs11 iir det inte redan en kyckling framme, jom ser så pigg och trevlig ut.
Och nu konima de fram så småningom, den ena efter den andra .tills dussinet blir fullt.
Höns.mamma,n sler s &amp; viktig iich moderlig ut och kluckar &amp; bel&amp;.- i tet mot sina rara smattingar men hac- kur s31 ilsket at alla som vill vara nar- gingna.
I da+ vill nog varken hon eiler hennes smattingar h.a någon mat, men i morgon ska vi till att börja med ge kycklingarna ett par hårdkokta agg samt mjölk, och - l i a v m o y n.
Nu iir det viktigt ' clen första tiden att de ge- iiom kraftig mat komma i va ' itm.
Diet gcda de f &amp; nu vid mideomrnar lamnn de nog rikligen igen i form a.v &amp; gg.dA julen ' kommer.
Ja, där ser n i.
litet av .småbrukar- hustruns mi,d; mmmarst6k.
F; örst d &amp; al!
i utearbete iir undangjort f å r hoa ta itu med att pynta 0c.h feja inomhus.
Nea sjedan ar det ocks &amp; en fröjd att vakna midsommarmorgonen med löv inne och.
ute, med blommande brandgula liljor kanske utanför fönstret - dessa blommor bruka ofta fira midsommar med att slå ut s j alva midisommarm&lt;~rgonlen -.
med kelg och gladje över a-llt vart.
ögat vihider sig.
Ja, man måste tycka att sinåbrukarfolk .de:.
ha.
' .det.
ändå val- dig-t.
bra.
och härligt.
.
.
L nri.tlanaet skördas och b l a d b torkari tili vintern och ny spenat 84s.
Spe, nat så vi flera omgingar så mycke: som möjligt i och för torkning.
PZ vintern då det ar ont efter gt %nsa-kei ä.r torkad spenat oviirderlig ..
Den tor, ki !dle spenaten iir fullt ut lika god son ' Småbruk, oandligt dyra ord, du doii farska.
Skall det vara någor verklig nytta med kökstradgird måst (famnar allt.
Det fullödiga småbruket m m först i v allt lära sig att tillvara ar ingen separatkultur.
Det är a l l ta av överflödet till viiiterm behov ocl kultur. '
' ir.ite som nu lata de,t st.3 och .förfarm Rösiö.
scjm oftast sker.
Torkning ar bhdi billigaste och bekvämaste sättet.
Fö: der:.
som intremerar sig för tillvarata gmde av grönsaker .. vill.
jag rekom '
MORGONBRIS Gregori Aminoff: Avresan.
kandan och klasskampen högt utveck- Från storstrejken i Belgien.
l], de.
alldeles nödvändigt, så söndersplittrad i olika rivaliserande f raktioner som den b elgiea fackföreningsrörelsen är.
I Bryssel däremot, som ju ar huvud- Det var många och bekymmersamma Det ' finns således dels opolitiska, dels staden och sålunda nästan nödvan- diskussioner som pregick den belgiska; storstrejken.
Denna skulle komma .I digtvis borde varit strejkens huvudsäte, socialistiska, dels liberala, dels ka- ati; beröra det stora flertalet av be- var arbetsnedläggelsen inte på långt tolsk-klerikala f raktioner; en del äro folkningen på ett kännbart satt, och nar fullständig.
Men så ar ju Bryssel anslutna till landsorganisationen inen man väntade med spänning p &amp; utgan- en typisk småbcrgarestad eller, rättare ej till partiet, en del till partiet men Den saknar full- ej till landsorganisationen, en del till gen av striden.
Vem skul.le.
komma sagt, rentierstad.
bådadera, en del (fastan socialistiska) att segra?
Hur länge skulle den pågå,?
ständigt fabriksstadsfysionomin.
Nar t.ill ingendera o. s. v. Skulle den avlöpa utan oroligheter?
man står högst uppe på e.n av de mim- Emellertid ar det glädjande att kon- Se dar frågor, som trängde sig på en ga backar, över vilka den ar byggd, och blickar ned över staden, så ar det statera att strejkrörelsen i Belgien, och var.
inte fabrikspipor utan kyrktorn som som ifrån början inte var så impone- Arbetarna voro nog de, som gingo till striden med det lattaste ' hjärtat.
man ser sticka upp mot skyn.
Det ar rande som den svenska, i motsats mot Särskilt bland gruvarbetarna var han- egentligen blott i förstäderna) som denna dagligen grep om sig och sprid- förelsen stor.
Dagsljuset a r j u för det existerar någon industri: Detta de sig till nya arbetaregrupper.
Då dem en söndagslyx, och de hade visst gjorde, att strejken som sådan andra- strejken pågått en vecka s &amp; beslutade inte någonting emot att få dricka en de föga i Bryssels allmänna utseende.
kommunalarbetarna a t t strejka.
Re- Man märkte dock måndagen den 14 geringen fruktade tydligen att kommu- smula solsken till vardags också.
Jag befann mig just i Charleroi, en april, den dag strejken utbröt, a t t det nikationsv.äsendet skulle avstanna, ty av de största belgiska gruvstäderna, inte var en måndag som alla föregåen- den förbjöd exempelvis jarnvägsman- sista lördagen före strejken.
Vid tre- de.
I de trånga gatorna i de folkrika nen att delta i politiska möten.
Vem tiden på eftermiddagen ägde det sista stadsdelarna strömmade männisl~or vet vad som kunnat ske, ifall strejken arbetsskiftet rum, och jag &amp; g då ar- fram och tillbaka i makligt tempo som ej så hastigt avblåsts?
Som ett exempel p &amp; arbetarnas sjalv- betarna, man och kvinnor, komma i på en söndag.
En hel del bar sina helg- dagskläder, men många gingo i sina disciplin kan nämnas att a.lkoholkon- stora flockar upp ur underjorden med- förande sina arbetsverktyg, som de el- arbetskläder, De voro dock för snyg- sumtionen, enligt vad som uppgives, jest plägat lämna kvar därnere i gru- ga och ordentliga för att man skulle sjönk med 50 y *.
Detta ar så mycket van.
Det slog som en harmens blod- kunnat misstänka dem för a t t vara märkligare, som det finns en krog i snart sagt varje hus och som sålunda vag igenom mig, då jag såg dessa strejkbrytare.
.
.
svarta gestalter, i vilkas ansikten det Det var eljest inte så stilla och lugnt frestelserna ligga närmare till hands fanns två lysande punkter: de glim- pli strejkens första dag, som man kan- för den belgiske arbetaren.
mande ögonen, och då jag hörde dem ske hade väntat, särskilt då man erin- Från strejkledningens sida hade hänförda ropa: " Vive la greve! "
- rar sig svenska storstrejken 1909.
Alla mycket gjorts för a t t sysselsatta arbe- " Leve strejken ' spårvägar, omnibusar, automobiler och tarna under strejken.
Man hade in- Charleroi var också ett strejkens hu- droskor fungerade nämligen som van- rättat provisoriska och lattillgängliga vudcentrum.
Charleroiarbetarnas be- ligt.
Detta verkade på mig beklam- bibliotek och liisesal.ar samt arrange- stämda och behärskade hållning står nlande, ty intet hade val kunnat vara rat museibesök under ledning av sak- som ett lysande exempel för alla tider.
effektivare an hämmandet av all tra- kunnigt folk.
Det var egendomligt att Deras självdisciplin var, som hela det fik.
Emellertid hade arbetarepartiet möta en dylik flock arbetare, alla med belgiska proletariatets, alldeles b eun- lämnat fackföreningarna tillåtelse att en prägel av slit och bekymmer i an- dransvärd.
Deras ihärdiga kamp be- var för sig avgöra, huruvida de ville siktet och med den.
tunga gång, som är visade an en gång a t t varest industrin strejka eller ej - ett beslut som kan- utmärkande för mödans son.
ar högt utvecklad, dar ar aven klass- ske kan tyckas underligt, men som var Men egendomligare ändå var det att .I I !-j.
.
möta de iinproviserade demonstrations tåg, som varje dag .drog0 genom stadeni största gator.
I Bryssel är gatufrihe teii niistan oinskriinlrt, och vilka son helst ha rätt att gadda sig saininar Av Ann-Margrett Holmgren, och i samlat tag dra genom staden född T e r s i n e d e n.
utan il %goii soin helst tillåtelse frår in yndigheternas sida.
Under strejker (Ur flygblad n ': r 5 av L.
K.
P.
R:s haiide det sklunda nästan dagljgen, at1 skrifter.)
arbetarna efter sina f ackf öreningsmö.
Bland huvudskälen till motståndet ten tågade genom st.aden.
Men det pE mot kvinnans politiska rösträtt fram- samma gång vackraste och löftesrilra, hölls vid 1912 års riksdag ovissheten ste var att i d e s s a t å g g i n.
g c huruvida, ett så stort .antal kvinnor alltid arb ' etareh~~trarns yerkligen önskade rösträtt, att det i t e t e n.
I de flesta fall vom dc kunde berättiga till, en så genomgri- barhuvade och många av dem buro sina pande reform.
Landets ' F.
K.
P.
R. småbarn p i arnen.
Det slrulle al.ltic raknade ju blott omkring tolv tuseil vara så att arbetarekvinnorna stor.ma.
medlemmar och inasspetitionen 1907 de frainst på barrikaden, de borde all.
hade ej upptagit mer an nigot över tid vara stridens fylgior.
142,000 namn, ett antal som ansågs E t t av de vackraste dragen i hela, ar- allt f ör ringa att ådagalägga,.
nagon betarer ör elsens historia och t.illika et1 allman önskan om.
rösträtt bland bud om nya tider och.
arbetarnas för- brödring ' är dan offervilja och hjadp- kvinnorna.
Den tanken uppstod då helt naturligt hos de kvinnor, som st &amp; samhet, som visades de belgiska arbe- i spetsen för rörelsen, att detta mot- tarna f r k n arbetarna i grannländerna; skäl kunde åtminstone hävas innan både under själva strejken ' och undex frigan å r 1914 - sista riksdagen in- förberedelserna därför.
En stor del om nuvarande valperiod - ånyo före- pengar och livsmedel sändes över grän- ligger till avgörande.
F. K.
P.
R:s sen, och tusentals arbetarefamil j-er i England, Frankrike, Tyskland och niedlemmar kunde mer .an.
hittills vinnlägga sig om att öka sitt antal.
Holland lovade harbergera de stre j- Detta var jämförel.sevis lätt, men i kandes barn.
Denna barnemigration stort sett icke synnerligen effektivt.
hade just börjat, då strejken helt ha- En kraftigare itgärd befanns nödvän- stigt, avslutades.
De srriå, som kornmo dig.
Centralstyrelsen i Landsf örenin- tillbaka, visade genom sitt glada plad- gen för kvinnans pol.itiska rösträtt be- der och sina nya leksaker, att de i:nte slöt i Stock- diirför vid sitt årsmöte mått illa hos sina tillfälliga fosterför- holm i januari 1913 im opinionsyttring a.ldrar.
bland Sverges kvinnor, så l ydaqde: ' Den stora frågan om strejken slrulle " Vi ' undertecknade svenska kviniior avlöpa fredligt har, som vi veta, 1x.un- ansulta oss till kravet ' på full politisk nat besvaras med ja.
De enda skott, medborgarrätt för Sverges kvinnor.
som lossades under strejken, var av ett Under denna enkla och klara mening par desertörer mot en ' officer - den- skulle så rösträttsf öreniugarna under na händelse hade enligt regeringens årets lopp, genom systematiskt ordnat undersökning intet med strejken att arbete inom för varje F. K.
P.
R. be- göra - samt av några övermaga stämda geografislm gränser, söka få så klerikala studenter mot de strejkande många kvinnors namn tecknade som i La LouviGre.
Dessa senare läto inte möjligt.
provocera sig härav, lika litet som av Nar nu detta företag begynner, är den utkommenderade militären.
Sol- det viktigt för varje kvinna att be- daterna verkade närmast löjliga, dar reda sig på,.
vilket svar hon bör giva, de gingo och drogo genom gatorna, då hon kommer att tillfra ' gas, om hon sysslolösa och sömniga och delvis ru- vill underteckna.
siga.
Arbetarna förstodo att avsikten Ingen får krypa undan ansvaret av var att utmana dem och förleda dem: n bestämd ställning till frågan genom a t t begå dumheter, s &amp; att deras mot- ittt svara, att man inte förstår sig på ståndare kunde få en förevändning att politik, eller att man f ö r egen del inte begagna gevär och sablar.
Det till- bryr sig om att ha rösträtt, eller att drog sig en del händelser, som ' visade man litar på att mannen fortfarande att soldaterna dock inte voro nhgra sköta statens angelägenheter m. m. fullt pålitliga redskap i den härs:kan- lylikt.
de klassens händer.
I Antwerpen ar- Man är skyldig att göra sig reda resterades ' sålunda en borgargardist, tör, vad det betyder att skriva eller emedan han försökt förmå en arbets- $tt icke skriva sitt: namn under detta villig att sluta sig till strejken!
Be- rrav.
tyder det kanske att klasskänslan bör- Man har då att tanka över brister- jar gro och vaxa i kasarnen ocksh?
la i den ensidigt.
inansstyrda världen Den belgiska strejkens direkta resul-) ch över bristerna i de endast av män tat var ju inte så stort som man trott; j0rd.a lagarna och f ör ordningarna, och väntat.
Men den har i alla fall; om i vissa fall drabba kvinnorna syn- uträttat oerhört mycket genom den ierligen hårt.
Och ' man måste fråga fond av erfarenhet, som den skänkt iig, om ej sannolikheten talar för, att arbetarna och det sjaivfôrtröende den ?n stor del av dessa brister kunde min- N a n c y S.k ö l d. ingivit dem.
, kas, om kvinnorna med sin humanare aggning, sitt omvå:rdande, moderliga Om betydelsen fir Svirges kvinnoi av den pågående namninsamlingen, ',. '
' sinne o. s. v. finge deltaga i valet av dem,, som.
skola stifta.
lagarna och styra landet och finge bland dessa insätta kunniga och kloka kvinnor att bevaka kvinnornas och barnens och dc: vanlottades intressen.
Hur bittert få inte kvinnorna lida t. ex. av att endast inaii stiftat %k- tenskapslagarna, rusdryckslagarnu, reglementeringsf örordningen m. m.
Y Och hur egennyttigt ha inte inanneri f ördelat anslagen till undervisning f ö r gossar och flickor, för man och kvin- nor på diverse områden?
Anslagen till flickors undervisning iiro mini- nmla i jamföi:else ined gossarnas och ynglingarnas.
Hur.
få ej k.vi.nnorna, lida av bristen på utbildning i deras huvudyrke - moders- och husmoderskallet?
Och detta till skada icke blott för dem själva utan för .hemmen, hela landet och därmed för det uppväxande slak- tet.
Hur få ej kvinnorna nöja sig rned lägre lön för samma arbet.e, kortare semestertid och oandligt mycket an- nat, så Iiinge de stå maktlösa, så länge de sakna rösträtt och valbarhet?
Full ...
rättvisa vederfares aldrig de orepresenterade.
, Talet.
om att kvinnorna ej äro mog- na borde förstummas endast av de av hr Sawe iriksdagen 1909 anförda sta- tistiska sifYrotna, som visade, att mot 58,000 manliga brottslingar svarade 2.300 kvinnliga och mot 40,000 fylleri- Eörseelser bland män svarade 1,500 bland.
kvinnor.
Kvinnorna äro således laglydigare och standaktigare mot rusets frestel- ser.
Därtill äro de plikttrognare skat- tebetalare.
M E an även betänka, att Finlands och orges kvinnor redan kava politisk rösträtt och valbarhet) ch att Danmarks kvinnor sannolikt inom kort få den.
.
.
Ar0 Sverges kvinnor mindre varda in grannländernas?
Denna fråga bör man göra sig.
Genom att underteckna opinionsytt- ringen skola kvinnorna i vårt land +a det basta svaret på den frågan.
Därmed skola de visa, att de icke vilja: rkänna ett ringaktande av den sven- ska kvinnan.
Den som vägrar att underteckna ~pinionsyttringen bidrar därigenom; il1 bibehållandet av den för kvinnans igenskaper nedsättande uppfattnin-; en, a t t hennes medarbete och medan- war i det allmänna och politiska livet ir .obehövligt, och bidrar dessutom till ttt.
kvinnans ställning i samhället !ortfarande som hittills blir sämre an nannens.
.
Den som undertecknar sitt namn sa-; er däremot, att hon anser kvinnans nf1yt.an.de och hennes insats i vården tv landets angelägenheter lika behöv- ig som mannens, och att rättvisan for- b a r, att kvinnan likstalles med man- ien icke, blott.
i strafflagarna och skatteskyldigheter, utan aven i full nedborgarerätt och medborgareplikt. '
f?
.
Är kvinnan politiskt ett mindre- värde eller ett mervärde?
Over detta ämne har Ellen Key ny- ligen hallit ett mycket uppmärksammat föredrag i Göteborg.
Hon framhöll d &amp; bl.
a.,.
att kvinnornas merviirde ligger däri, att de skola föra kvinnornas talmi för hela slaktets höjande - deras stora politiska mervärde är just kvinnligheteri.
Det ar nödvändigt att det kommer strömmar av ny kraft in i ' det politiska livet, dar ett oöverskadligt socialt arbete väntar p &amp; kvinnorna, just de D filantro- piska reformers, som av h.ögern sattas i motsats till statsnyttan.
Ellen Key slutade sitt anförande m.ed ungefär föl jande ord: Just därför att vi kvinnor älska vårt ' land, vilja vi vara med om att göra det till ett hem för alla.
Just därför att mannen icke lyc- kats därmed,.
f % vi icke n %gon nationell renässans, förrän de låtit oss ' kvinnor komma med!, ' MOR ' OONBRPS 9 ' Men ehuru Sally hade lika m i n g a tillbedjare, som det f nnns ungkarlar i socknen, kunde ingen av dessa rosa sig av att ha uppnått den minsta gunst Los henne.
Ett lsende och ett muntert Då Fayettkompaniet satte dlen gamlc wd hadle hon till envar, men föralskad Haydon sam vaktare och uppbarare av hade hon aldrig varit.
g~indpenga~na vid grinden på viigeu På g~urid av att de minga friarna två byarna Garnet och mitt emellan £oro så dar fram och tillbaka blev Corners, ansågs detta för mycket di- dkaman allt fitörre ocli större.
grin piomatiskt. '
Vimerligen var Haydon Men enart f örsvarin dock # den ene efter mycket illa medfaren av gikten och (.en andre för att vända sin hag åt håll satt för det mesta och sov i sin läastol, iiax bönhorelsle vom mera att förvänta?
men Sailly, hans sjuttonkriga dotter, med undantag dock för sheriffen Bill var den vackraste flickan i hela Ten.- hlakney, vilken hadie svurit en dyr ed, nesee, lång och rank som en gren i sttt Sally av fri vilja skuile kysm ho- skogen, smal 0.m livet, h @ över brös- tet, förtrollande lappar och ögon, kor t r?
om innan vindruvorna rn0gna.t.
Hm sagt, hon var en flicka, val värd att var stor och mörklagd med ja.rninusk- v i k l a nigra ord nied, om det ocksa lm och jiit.tekraft~er och =ir fruktad i.
skulle kosta en dagsresa och litet.
hela byn.
Sally, som med sina mörka ögon all- grindpengar.
Medan hennes far tog såg så trotsigt på honom, harle till sig en lur i l a i i ~ t ~ eller ~ ~ arb.etadle e i dums trädgård, inkasserade Sally stundom en känsla av, att hon en gång grindpengar och hade alltid noga reda skulle komma a t t böja &amp; g för denne p i, hur mycket det fanns i den gamla ritan, som, oaktat han alltid höll sig cigarrlådan, vilken fick tjiinsta, m.or; a som imanför granserna av den lag, vars handhavare, han var, likväl aldrig för- krishswlurin.
.
.
summade att använda sin makt för sina egna onda syften.
Bli hans hustru?
Förr ville hon g i scm träl bland negrerna på maj~~fälteu.
Sot.-dem.
ungdomsklubben i Norrkö- Ta emot hans kar18eksbetygelser?
ping har full ratt till nedanstiiende Hellre skulle en huggorm få slingra varma rekommendation av s ~ omkring g hennw.
bruna hals!
Kyssen.
, ' " ee velj.
Upp alla hjärtan röda.
(j och alla viljor unga!
- Slut leden i vår klunga och låt ' oss samfält sjunga en fri och trotsig vackarsång, som resa kan de döda ur deras grav en gång!
Upp alla hjärtan röda, ty livet så oss bjuder!
Upp, upp dess maning ljuder i allt som gror och sjuder - upp till en garning stor och skön; till arbete.
och möda men ock till segerlön!
Upp alla hjärtan röda.
som längtar och som lider, och som i forna tider i tusen sköna strider sågs kämpa både natt och dag.
och vana är att blöda.
och lida hugg och slag!
Upp alla hjärtan röda, att krossa seklers vanor och bryta nya banor kring röda kattarfanor!
- Upp, upp t111 strider och till sång, som resa kan .de döda ur deras grav en gång!
(Ur, Man i ledet,.
av J o h n W a r d.)
" MBn i ledet. "
Av John Ward.
- ~ e n k a 48-sidiga versbok skall helt visst visa sig vara mycket lattsáld bland mannen i ledet.
Det ar i enkla men iakra vers författaren ger form At de intentioner, som striden för bättre tider Erammanar, och därför bli dessa dikter 3akerligen väl mottagna.
av alla, som stå med i just den striden.
I en arbetare- liktares produktion är hatet mot det nuvarande samhällets vald och oratt- Eardigheter samt längtan efter högre och friare.
former för det sociala livet det förhärskande draget, vilket i den bok, vi härmed rekommendera, finner sin ut- tolkning p &amp; ett samtidigt.
sympatiskt och intensivt sätt.
Insänd rekvisitioner till Hugo Ohman, Priistgatan 15, Norrköping, och sändes det önskade antalet böcker pr orngfiende mot postförskott eller efterkrav.
Bokens pris ar 50 öre st. 30 proc, rabatt lämnas vid rekvisitioner.
Sprid &gt;Man i ledets och Ni gagns var agitation!
Hela behallningen a \; boken kommer att gå till agitations- andamhl.
Norrköpings Sot.-dem.
Ungdomsklubb: St yrels en.
Kommissionärer!
Insänd betalning för Morgonbris l Så tänkte ' Sally då hon i den ljumma juninatten sträckte sig u t över det av vindruvor oms1ingrad.e .f önstret i den lilla grindvaktatugal.
Framför henne låg den tunga svarta jarnbommen tvärs över vägen, i öster och väster stack viildiga fjiilltoppar upp lysande i mån- skeniet, och uppe i ett t k l hördas en få.gel längtansfullt locka på makan.
Det var det enda ljud som förnams pR en lång stund.
Men plötsligt uppfhn- gade- hennes vana öra ljuden av hov- slag.
Hon lyssnade ined huvudet framsträckt ' och kinderna blossande av spänning, ty allt för ofta hade hon hört de hovslagen för att icke kanna igen dem.
Ryttaren, var den unge Tom Gran- ford, en av de f % i hela.
granskapet, som icke hade friat till henne.
Vart skulle han månne med denna fart?
Hennes blick, som först stirrat s5 spant, fick nu ett milt uttryck.
Utanför grinden hoppade den unge mannen raskt av hästen och närmade sig f öns.tret.
-.
God ' afton, Sally, hur stkr det till?
- Tack, bra, he.rr Tom!
Vackert rid- vader har ni.
- Vackert!
upprepade han bittert.
' Ack, Sally, du anar icke, varför jag rider.
Bill Klarney och hans man äro efter mig för att arrestera mig för dråp av en man uppe i fjällen.
Jag har icke gjort det, Sally, jag hoppas a t t du tror mig.
Jag vet vem som ha.r gjort det, men jag kan icke röja ho- nom, ty det a r en av mina närmaste.
För guds skull, Sally, säg a t t du tror på mig och lova mig att uppehålla.
.
' MORGONBRIS 10 odjuret.
tills jag har ri5tt frhin genom gränspasset därborta!
Hon lade leende handen p5 hans axlar.
- Jag tror på dig, Tom, och jag skall göra allt för att hjälpa dig.
Jag skall uppehålla Bill tills dagen gryr, oaktat jag hatar honom som pesten.
- Det var snällt av dig, Sally.
.
Nu kan du ju också gärna få veta det: ag hade tänkt att rida hit i kväll för att bedja dig bliva min hustru, men denna förskräckliga beskyllning.
.
.
Han teg och såg henne djupt i ögo- nen.
Där läste han vad ännu ingen annan man gjort - en brännande khr- lek.
IIan glömde fasan och allt anmat, hoppade över fönsterkarmen och slöt flickan i sin famn.
et ' blev dock en- dast tid till en enda kyss, så sköt Sally honom undan.
- G &amp; nu!
bad hon.
Bill skall icke följa efter, om jag också skall stanna honom med fars gevär.
Då hon öppnade grinden för honom, glänste tårarna i hennes vackra ögon, men de blevo åter torra, då hon satte sig vid fönstret och väntade på för- följarna.
Vinden sjöng i trädtopparna och vyssjade henne ' i sömn.
Hon vak- nade vid ljuden s v hovslag uppe i fjiill- backarna.
- Snart hördes ett våld- samt bankande p &amp; den gamla dörren.
.
- Upp med dig, gamle Haydori!
ropte Blaraey Att.
Upp med bommen, eller jag sätter en kula i huvudet på dig!
.
Sally öppnade fönstret.
- Det var en faslig brådska, mumla- de hon, till synes sömndrucken och med halvslutna ögon, för att Bill icke skulle se de hatful.la blickar, soin gingo från dem.
Hon strök uågra ostyriga lockar från pannan, men gjor- de intet tecken till att öppna bom- men.
- Vem Sr ni ute och jagar i natt, Bill?
Hennes kloclrrena stämma ljöd så förtrollande i den vackra natten.
- Tala icke så högt!
tystade Bill.
Du väcker ju grannarna.
Sallys lockiga huvud, omgivet av vinrankorna, gjorde henne ännu mer f örtrollande an annars.
E t t og onblick försökte han a t t rida vidare, men mån- sken, rosendoft och juninatt kan nog locka en stackars karl att stanna.
Öppna bommen Sally, jag skulle va- rit iväg för länge sedan.
Hon lade dock marke till svagheten i hans stämma och beslöt att använda sin makt över honom till det yttersta.
E a r ni bråttom?
Far har rest till grannbyn och det är minsann ej nhgot nöje att sitta har så ensam hela natten.
-- e - Gud vet att jag nier i n gama skulle vilja hiilla dig sallslrap, men jag måste göra inin plikt som sherif .. - Skall man då handla oridderligt mot damerna; darför att man är sherif, viskade Sally.
- Jag trodde icke du brydde dig om mig, sade Bill och närniade sig fönstret.
- Vackert väder, Sally, rik- tigt friareväder, ick.e sant?
Sally har du hjärta till a t t neka mig den kyss du vet i sådant månsken?
Hon vände sig bort från honom för att han ej skulle kunna se den avsky, som låg i hennes blick.
Hur skulle hon kunna t&amp;la beröringen av denne man, d &amp; den älskades kyss knappast hade hunnit kallna på hennes läppar?
Då kom hon plötsligt att tanka på Toms.
bön: - För guds skull uppehåll honom tills jag hunnit genom grans- passet.
Sherifen stod och log triumferande.
- Var segern så lätt vunnen.
Han omfamnade flickan lidelsefullt och tryckte en kyss på hennes svällande, Gippar.
I sin berusning lade han e j marke 1; ill att de voro kalla och e j besvarade hans kyss.
- Svara mig, Sally, har Tom Craw- fora passerat genom grinden i natt?
- ' Tom Crawford?
.sade hon frågan- de.
J a g har icke sett någon annan än I F abriksflickans vaxlande i den.
Nutidsbild av Alma J~ger.
(Forts. fr. föreg.
n:r.)
Långsamt och dystert förflöt0 dagarna efter Stinas avresa.
Hildas tankar gingo alltför ofta till den bittert saknade barn- domsvännen.
En afton, då Hilda kom- mit ifrån fabriken och satt helt lugnt med lille ' Gunnar i sitt knä och försänkt i djupa tankar, knackade det sakta på dörren och den lille Gunnar vaknade.
Dörren öpnades, och framför henne stod Hasselström.
Hildas ansikte överdrogs av en varm rodnad.
Alldeles förbryllad reste hon sig upp för att lagga den lille gossen i sin vagga.
Hasselström skyn- dade fram och tryckte med milt våld ned henne i stolen igen.
-- Låt mig ännu ett ögonblick njuta av denna vackra syn!
En härligare tavla kan man väl icke skåda, ty ni synes mig riktigt vara danad till detta kall.
Han tog en stol, satte sig bredvid henne, under det att han betraktade gos- sen, som låg jollrande i Hildas knä, - Jaså, sade han slutligen, detta är Stinas barn, och nu är hon borta.
Vad sade hon egentligen,.
innan hon reste?
Hilda berättade nu om den djupa sorg, vilken bemäktigade sig den stackars S tina, d å hon lämnade sitt fosterland.
Hassel- ström suckade djupt viditanken på den kvinna, vilken själv förorsakat sig en så- dan sorg.
- Vad hennes barn angår kan jag vara lugn, ty bättre fostermoder kunde hon, nog aldrig få än n i, min kära Hilda, är.
Låt oss.
nu förflytta oss från.
detta ämnet till ett annat!
Jag har tagit mig några dagars ledighet.
och.
hoppas, att ni ej tager.
illa upp, att jag reste hit.
Det var alldeles omöjligt att motstå begäret att få besöka er.
- Ni är mer än välkommen, svarade Hilda.
Det gläder mig mycket, att ni tänkte p8 mig, ty sanningen att säga har tiden sedan Stina reste varit s å lång.
Hade jag.icke haft barnet, skulle det varit ännu mera ödsligt och tomt.
Nu går jag s å helt upp i vården av.
den lilla, värn- lösa varelsen, att.
jag ej ens har tid att ga ut mer än då jag går till och från fabriken.
- Jag anade; att det var sa, sade Hasselström.
Det var därför jag beslöt mig för ' att resa hit, den verkliga orsaken till min resa kommer jag sedan att tala om.
Hur tycker ni nu att vi skola ordna det för oss i afton?
Vad säger ni om att jag för en gång spelade husfader samt ginge ut och gjorde; några uppköp?
Ville ni sedan ordna sa;; att vi finge litet till livs?
1.
.Hilda skrattade hjsrtligt åt hans infall och gick in p8 hans förslag.
Då hon blev ensam gjorde hon hastigt upp eld i spiseln samt.
ordnade allt s å nätt och prydligt.
Då Hasselström om en stund kom till- baka, fann han att Hilda redan hade téet färdigt.
Han plockade fram allt vad som behövdes för en lacker måltid.
Snart sutto de båda vännerna till bords, ivrigt samspråkande om varjehanda.
Hassel- ström talade om sin plats, huru bra han lyckats att fil det, enär lönen var ganska hög.
Slutligen tog han fram en ritning till ett eget hem och.
visade för Hilda.
Detta lilla hem skall bliva s å vackert, ' S sade han, ty det skall innehålla tre rum och kök, tambur samt alla bekvämlig- heter.
.Tomten var belägen invid sjö och skog.
Arbetet tager sin början d å jag kommer tillbaka, och jag.
hoppas att få det under tak till hösten.
Inredningen kommer att ske under vintern.
Till våren skall in- flyttningen äga rum.
Han tystnade och flyttade sin stol när- mare Hildas stol och såg henne forskande i de vackra ögonen.
- Detta hem skall intet värde ha för mig om jag icke får föra dit den kvinna, vilken icke blott vunnit .min kärlek utan även.
min djupaste högaktning.
Behöver jag säga v e m denna kvinna ' är?
Ni torde insett att det är ni?
Hilda sänkte sin blick; hon förmadde ej yttra ett ord till svar.
Hennes farhågor gingo nu i uppfyllelse.
Hasselström fattade hennes.
.händer, tryckte dem ömt och sade: - Ni tiger.
Huru skall jag tyda denna tystnad?
Jag förstår mycket väl, vad ni ville säga.
- Barnet, svarade Hilda, och såg med en öm blick bort till den lilles vagga.
- Ja, jag visste att det var så, sade Hasselström.
Ni får dock ej tro, att jag ville skilja er ifrån honom.
Jag högaktar den kärlek, som ni hyser för den lille.
Finns.
det icke nggot annat hinder?
Säg mig, Hilda!
' Vill ni icke lära eder, att älska mig?
Hilda såg upp och sade: Giv mig några dagars betänketid, ty dessa frågor kommo sa oförmodat.
- Ja, blott på det villkor, att ni giver mig hopp.
- Han fattade ånyo hennes händer och ' '
tvii fulla negrer.
Vad är det med Tom?
- Ah, h a n har ställt till ett spekta- kel uppe i bergen och nu skulle vi höra vad han har a t t försvara iig med.
- Då.
ä.r han val icke s5 dum, akt han kommer denna vägen, sade Sally.
Han har ju släktingar i Clayton, så han h.ar naturligtvis gett sig iväg d.it.
- Det har du r ä t t i, utbrast sherif- ' fen och gjorde helt om.
- Tusan, akt jag icke tänkte p % det först.
J a, god.- natt, Sally -- p &amp; återseende!
Kom så, gossar!
Om ett ögonblick var han försvun- nen.
Men Sally sjönk ned p % golvet och grät sk hjärtat ville brista.
Hon visste a t t historien om kyssen skulle bli bekant.
Men - hon visste oclw &amp; a t t hon hade räddat deii man, som hon älskade.
.
.
.N ' kiskan av lektor Johan Berg-, rna % under titeln: Om Lirets Korthet, Om Lirslycka, Om Sjalens ro, Valda brev, och ingå i serien: » Berömda filosofer.
A Björk &amp; Börjesons förlag. '
&gt;Tänk efter om icke läsningen av NU # R DET MINSANN INTE SVART Am FR EN FIN OCH BRA WAR ' SE ' N V.1 m h g a olika fösfattare: och allehanda FATPT KRONANS TV ATT PULVER.
' ^ böcker innebär en benägenhet för det fladdrande och ostadiga.
Du milste dröja Partilager i Stockholm hos Daw.
Dahl, bos vissa best.ämda andar och fran dem Triewaldsgrand 3.
Allrn.
tel. 252 52.
Riks.
söka dig näring för din själ, om du 29 07. verkligen, vill vinna niigon förblivande Partiltiger för landsorten hos A.= &amp; Tekn. Fabr.
Kronan i Karlstad.
Ordertelefon l 0 89. be ' hHllning av vad du laser.
Den, som ar överallt, ban ar ingenstädes.
Den, SOID tillbringar hela sitt liv p &amp; resor, som ständigt ryckes upp.
Ingenting ar han fHr ' nog mbnga bekanta, men inga s &amp; nyttigt, att ' det gör nytta endast dar- vänner.
P &amp; samma att ar det med för att man ett ögonblick går förbi det.
dem, som icke med varaktigt förtroende Mängden av böcker didraherar.
DA du sluta sig- till nllgon bestämd mannisko- icke kan läsa SH många, som du önskar ande, utan br&amp;dskan.de halsa p &amp; hos dem dig aga, s &amp; ar det nog att aga aå många, Seneca, född 4 &amp; r f.
Kr., var alla.
Ingen föda gör något gagn och eom du kan läsa.
)) Man., säger du, en av Roms största filosofer av i n g h i organismen, om den avlägsnas sjag skulle gärna vilja bläddra an i en den s. k.
Stoiska.
skolan.
Ett strax .efter intagandet.
Ingenting ar s &amp; bok, ä n i en annan ..
Det bevisar, att hinderligt för tillfrisknandet som om den man har en förstörd mage, om man urval av de skrifter, som finnne ajuke ofta byter om medicin.
Det sllr smakar p &amp; allt möjligt.
Det, som ar av i behAll av honom, ha till svein- lakes icke, som man jiimt sätter olika inbördes olika och motsatt art, vhllar ska nyligen översatts fran gre- plåster p&amp;.
Den planta slAr dAlig rot, blott matsmältningsrubbningar, men ger - - och tvingade henne att möta hans blick.
innerligt ' glad var hon ej, att allt detta Gunnar, som nu går i skolan, ä r en Den blicken var nog att övertyga honom svåra nu var över, och att hon numera vacker gosse med stora mörka ögon och om att han var älskad tillbaka.
.
icke behövde återvända till fabriken!
Med kastanjebrunt, lockigt hår.
Dagarna förgingo hastigt.
Hilda hade hjärtat fullt a v tacksamhet ägnade hon Lydig, läraktig och snäll ä r han, trots utkämpat heta strider med sig själv.
Kar- sig nu helt åt sin utbildning för sina hus- makarnas egna barn, ändock alsklingen leken hade dock till slut segrat ' och moderliga plikter.
Kursen var i det när- bland dem alla.
.Hasselström var lycklig nog att dagen maste slut, och snart skulle hon vara Stina, vilken haft lyckan med sig i .före sin avresa sätta den gyllene ringen färdig att lämna denna plats, varest hon Amerika och blivit gift med e n förmögen på hennes finger.
Hilda hade även lovat haft att utkämpa s å många hårda strider, man, uttrycker dock sin stora längtan att lämna fabriken samt söka inträde i Dagarna förflöt0 hastigt.
Julhögtiden efter att s e sin gosse.
en hushållsskola.
var redan över.
Hilda arbetade flitigt Nu inträdde ett nytt skede i hennes p &amp; sin utstyrsel.
Hemmet stod redan En vacker sommarafton, d å Hassel- liv.
D e förut s å bleka kinderna fingo färdigt, och Hasselstram väntade ivrigt ström slutat på kontoret och familjen ä r en annan färg.
Nätterna tillbringade hon att få hemföra sin älskade.
Lille Gunnar samlad i trädgården, k o m m e r, en herre fortfarande h e m m a.
på sitt ' rum och kär- var nu redan over ett år, en liten rar och en dam gående framåt vägen.
De leksfullt vårdade hon den lille gossen.
pys, som med sitt glada joller förskaffade närma sig villan, och i nästa minut står Stina skrev ofta samt talade om, huru Hilda många roliga stunder, och d a Stina med sin man mitt.
ibland dem.
bra hon hade det.
han med sin späda barnstamma ropade Med ett glatt utrop springer Hilda fram Hilda var mycket glad över att det » mamma %, tryckte hon med jubel den och sluter jublande barndomsvännen i lyckats bra för Stina.
Ännu hade hon lille älsklingen i sin famn.
sina armar.
Stina söker med ivrig blick dock icke talat om för henne, att hon Bröllopsdagen ingick med strålande sol- efter sin gosse.
var förlovad med Hasselström, enär hon sken.
På sitt rum stod Hilda smyckad Hasselström har förstått henne och fruktade, att detta skulle uppväcka smärt- som den skönaste brud, väntande sin kommer fram med Gunnar.
Stina över- samma minnen av det förflutna.
brudgum, vilken anlände strax före vig- väldigas a v djup rörelse, d å hon märker seln, som försiggick på ett a v stadens att gossen liknar de?
man, som varit hotell.
På aftonen samma dag avreste hennes livs olycka.
Aterseendets glädje brudparet till .sitt hem högt uppe i nor- var dock mycket stor, och med stormande jubel kysste hon gång p å gång d e rosen- Sommaren var förbi, vintern hade redan.
, den.
Dagarna därefter anlände lille Gunnar röda kinderna.
gjort sitt inträde och julen var i annal- Vi vilja nu endast tillägga, att Stina kande.
Huru annorlunda tedde sig ej i ledsagad av den gamla, vilken tillsam- nu livet för Hilda!
Med underliga känslor mans med Hilda förut hade vårdat den och hennes man.
s t a m a d e - i Sverge, ty såg hon tillbaka på den tid, hon tillbringat lille.
Hildas liv fick nu helt andra for- Hilda ville icke lämna Gunnar ifrån sig.
.på fabriken.
Huru hade hon icke fåt1 mer.
Med öppen blick ' 3ch klart förstånd Även Stina kunde icke för andra gången arbeta många gånger mer ä n hon orkade!
I skötte hon sina husmoderliga sysslor, och lämna sitt, barn.
Det blev därför be- Ofta hade hon måst vistas i s å dålig I H.asselström - v a r.
mycket lycklig över, at1 slutat, att även d e skulle bygga sig en och förskämd luft, att hon varit nara att hava vunnit en sådan kvinna till hustru.
liten villa.
Hilda och Stina fingo sålunda efter kvävas.
Hungrig, uttröttad och nervös flera års bitter kamp slutligen i varandras ägde hon knappast krafter nog att gå närhet njuta hemlivets lycka och sällhet.
hem efter slutat arbete.
Likväl hade hon försökt att hålla modet uppe för at1 Flera å r hava försvunnit.
Hilda har.
SLUT.
uteslutande hjälpa sin kamrat.
Men huru.
blivit moder till e-n gosse och två flickor.
/ Om lasning av Seneca .. ' l ' ' l '
N y a - Banken - Sparkassa 4 ' 1s proc: STOCKHOLM.
.
.
ingen ngring.
Las därför blott .beprö- v a d e ~ författare, och har du nu haft denna lust att se dig om .även hos an- dra,.
sa vänd åter till de gedigna.
Hämta dig ur deras förrad dagligen nilgot, som hjälper mot armodet, mot döden och mot alla övriga olyckor.
Och har.
du genombläddrat mycket, EA välj Atmin- stone ut ett stycke, som du kan smäl.ta för den dagen.
.
Avdelningskontoret: Knngsgat an 60.
- Hernsparbiissor kostnadsfritt.
.
.
.
14,000 ur om dagen gr siiljas av Ingersolls amerikanska nr.
Varje UP med ranti.
Pris 5:-, 9: - (ymbands-) och l &amp; - kr.
förgylld, nickel och oxido- rad metall.
.
.
Kedjor fr. 60 öre-6 kr.
st. Insänd kr.
5, erhiilles franco ett provnr i önskad metall.
6: 60, 8: -,) &gt; Morgonbris.
bör lasas av alla arbetare- kvinnor.
Lösnummerpris 10 Öre.
KÖP Edra Gosskosty mer Arbetskläder.
hos Kooperafiva Syfabriken Linnéa,.
Stora Vattugatan 5, 2 tr. billigt.
.
En arbetarhustru ' borde icke köpa annan symaskin än So !idar-sy mackimen, I Bluekostym av lielylle mörkblii cheviot, ejö- manskrage, storlek 4 6 8 10 12 Ar priekr.
7.16, 7.85, 8.90, 9.75, 10.90 .. Bluskostym av kadettyg, blå- och vitrandigt;, med krage och elips: storlek 4 6 8 10 12 Ar pris kr.
3.80, 4.16, 4.45, 4 80, 5 26.
Bluskostym av indigobla satin med smala vita r h d e r, ejömanekrage: 6 8 10 12 ar storlek 6 pris kr:4.80, 5.25, 5.80, 6.40, 6.95.
Trt2dgaqmdinet * i vackra moneter fran 24 öre till kr.
1: 20 pr mtr.
Allmogegardiner i många fina mönster till extra billiga priser.
Ny illustrerad prislista ut kommen.
Rekvi-.
.
rera omgående.
som är den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de med vart firmamärke försedda maski- nerna 2ro ett ' fabrikat, som pil teknikens nuvarande sthdpunkt ar det h6gsta som kan uppnas och överträffas icke av @ got annat fabrikat.
Särskilt för- mhliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffaren S O L I DAR, Vasagatan sa, STOCKHOLM, Soel-dem.
kvinnornas samor~anisafions i S h l m styrelse sammantrader 3:dje fredagen i varje mPnad.
hl.
7 e. m.
A Bryggeriarb.-£&amp;b.
exp., ~arnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
fru A. Frösell, Vastniannag.
48, 4 tr. Allm.
tel. 286 68.
Kassörskan trtiff as för uppb (lrd tredje fredagen .kl.
7 e .. m. fareta manaden i .varje kvartal B Bryggeriarb.40rb.
exp. '
Kvinnan motarbetar Sthlms ' ~ i l m kvinnoklubb.
(eoc.-dem) eget basta Blomgrens Partiaffar,.
nar hon avrader mannen att teckna .£orsak- ivh&amp;ller brdinaiie möte och 3:dje m8n-, .x.a. --.
. --.
-.
.
-. '
1:sta 39 Kammakaregatan, 2 tr., avd. 27, Stockholm.
Stockholms Folkbank.
.
Huvudkontoret: Klarabergsgatan a3.
Kommendörsgatan ag.
Avde1n.-kontor: Barnhusgatan 16.
Fleminggatan 59 B. Lidingö Villastad.
dagen i varje manad kl. 8 e. m. ring B sitt eget eller bggge makarnk liv ..
PA Obs.
l 1:sta m %ndagen i P-salen, 3:dje mAn- grund av mindre dodlighet ha kvinnor 18gre dagen i D-ealen, Folkets Hus.
premier i D E FO R E N ADE.
' ~remiebe: Stwelsen.
fridse vid ejokdorn och olycksf~ll, m. fl.
far- Kiruna f !Boc.=die~i= kvinnoklubb av- haller ordinarie moten 1:sta och 3:clje mclnda- gen.
varje mclnad i Folkete Hus ' lilla eal kl 8,m 8; m. Styrnuen.
Sv.
~ivränteförsäkringsbola~et.
.
.
. '
' ', Depositions-Ranta Kapitalräkn .. - Ranta} 5 proc.
Kassafack f r h kr.
5 pr år.
H ' alsingborgs sot.-dem.
kvinno- klubb avhaller mote I:@a och 3:dje manda- gen i m h a d e n i Folkets Hus F-sal kl. 8 e. m. Sjukhaasan har uppbard andra matet!
mAnaden!
.
St yrelsera.
, Folkpensionering.
Folkförsäkring.
Liwf örsäkring.
Förmånligaste försäkringsvillkor. '
Gellivare soo.-dem.
kvinnoklubb avhaller ordinarie möte 1:sta och 3:dje mcln- dagen varje ' manad kl. 4 e. m.
Lokal: .Nya Folkets Hus.
$tyrelsen.
