# ID: svediakorp-per2381
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,561
# sentences: 1,071
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I L: .. (&amp; de arg.)
.
MORGONBRIS TIDNING ... FUR DEN Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
Stockholm 19 13, A.-B.
Arbetames Tryckeri Prrnumqra~ionsprls: 1: U) pr helt ar, 60 öre pr halvt II och 30 öre pr fjiirdedels år.
Lösnummer l0 öre.
.
H II II Redaktör: Anna Lindhagen.
- l1 Moirgonbris ' expedition B SIONESVENSSON, Allm.
Tel. 244 36, Upplandsgatan 85.
4 tr., Stockholm.
Pil min färd i Nordlands sagoland kom jag ock till Bodö, för oss.svenskar eärskilt minnesrikt.
därför att Adalens orolige diktare - sago-Gunriils son - Pelle Molin, där kampade sin h h d a kamp mot .nöden och döden och till slut fann frid vid Sal- tens hhda strand därute pil Bodö gamla kyrkogird, pA sin kara myr.
Första dagen var jag trött efter en 18ng sjötur och skulle dessutom ha möte på kvällen, men dagen darph, SO maj, hade jag beslutat mig för att gå ut till Pelle Molins bautasten med en hälsning friln gamla Sverge och med dödsgu- dens fagra blom- ster, narciseerna, pryda graven; Jag alekar narcisserna,.
deras doft vaggar, mig till ro och Thanatos i allt sitt maje- .stat tycks mig närmare d &amp; jag ser hans - blometer.
~ l d r i har ~ Bodö kyrkogilrd tett sig: .fagrare.
Havet 1Hg spegel blankt., Till ?vänster reser eig Rota, också K,unna +allad, med sin snösprangda kam, och ' ' 9 ' 3.
II II Annonser 8 sista =idorna pris 15 öre pr mm.
1) vemod om Adalens skald och.
framför allt om hur söndersliten och marterad han vrir av fysiska pliIgor och en sjuk själs kval.
Men ock &amp; om hur hjarte- rikedom, av blommande aurikler moter god han var och hur glittrande glad oss och björkarna st &amp; i spad grönska - han kunde vara ibland.
och i .fjärran havet, det miiktiga, i gr&amp;- D &amp; vi stodo dar ute vid graven sade vit soldis med de jättestora fjällen pil en av kamraterna, en akta nordlanning, p &amp; sitt lugna satt: .Tänk att han - post.
diktaren - kun- nat leva än, om ban ej fått svälta s % hart.
Det var en adelig sjtil han hade - för stolt var han att tigga.
B Med harm gingo mina tankar till Sverge, som s &amp; 1ö- nat &amp; in diktare- kung!
Vanliga manni- skor i Bodö togo dock hand om ho- nom.
Hos fru Hansiiie Kjeldal, i hennes pensio- nat, hade han un- der sin tvA&amp;riga Norgesvistelse sitt trygga hem.
Dit vande han Ater FrAn Bodö: ' Midnattssol.
från sina strövtag.
Nar den gamla Längst ned mot havet på en, vacker fru Kjeldal och Pelle Molin kommo p &amp; plats reser sig bautastenen över Pelle gatan sade folket: # Se dar gar fru Hjel- Molin.
Dar står: n Pelle Molin, Adalens dal med ein rion~.
diktare,, jämte födelse- och dödsir.
Intet Fröknarna Luise och Marie Eugen, mera.
Och väl ar att detta aäregna fotografer, vor0 ock hans tr0fast.a van- diktareliy har funnit frid l ner jämte journalisten Asplund, i-om höll I Bodö talar man med beundran och l minnestalet d &amp; bautasten &amp; avtäcktes., i havet sticker Fugelö upp sina Från Pe1l.e Molins.
b.a.uta- ute epeteiga konturer i blådis och vitt.
Vi gå över Bodö myr och äro snart sten i ' Bodö.
vid kyrkogHrdsporten.
Vi träda in.
En.
.
I II
.. 2 MORGONBRIS '.
.,.-.
, Det var en h8rd kamp Pelle Molin nernas yrkanden med all sannolikhet 3e trollkoneter man här kommer med.
kampade med döden - men lika oban- bringa vidare kännedom och konstate- Nu har har Ater kommit fram den huri gangen ihjalelagna osanningen att 1~ dig och ha£tig han annars var, lika mild rande.
'.
itigit genom tullarna.
Tal.
gjorde en var han under sjukdomens tid.
~ ö j l i ~ h e t e r n att a med riksdagens bi- förelee mellan frihandelslandet Englan Kort innan han dog sporde han: s Var fall f &amp; shdan utredning verkställd torde 3e tullekyddade Tyskland och Frankrik ar det de spelar?, val dock, så länge vi ha första kamma- iramhöll till slut, att i de bäst tullsky 3ch mest pockande industrierna arb!
Fru Kjeldal svarade: &gt;Det ar väl p &amp; ren, vara hopplösa.
.
~ f t a ha det allra samst.
gatan.
D Motion om upphuvande av tulle » Inte epelar de pa gatan sa hiir dage., Tullmotioner.
smör, väckt av hr Sterne i andra Sa lag .han tyst.
maren, hade avetyrkts av bevillo Den socialdemokratiska motionen om Plötsligt sade ban: &gt;&gt;S % mörkt här ar .. utskottet och avslogs av bagge kamr ang %endea utvecklande av Sver- utredning D Ja, men jag har ju bAde ljus och Motionen om tullfrihet på vis ges handslspditik i riktning mot fri- lam * tärda)), sade hon.
nedsättning av tullen p &amp; riegryn b bandel aamt om omedelbar nedsattning Pelle.
Molin låg eA tyst en stund., se- den gemensamma voteringen bifallen av nu gällande tullsatser med 10 proc,.
dan sade han.
klart och tydligt:, En s % 178 röster mot 153. blev föremal för långa debatter i bagge vacker skog jag ser och en eå fin väg!
Härmed ha vi gjort litet axplock kamrarna.
Nu ar jag över., bland tullmotionerna, vilka i år Bevillningsutskottet hade med vissa Och HA var allt slut.
särdeles talrika.
Debatterna ha undantag föreslagit on skrivelse till k. m:t Sov, du Adalens orolige son, vaggad skarpa nog och .de som icke minst med anhallan, att i samband med under- haveta oroliga fång!
till ro av - Norges folk och land gav dig den f ~ i - sökningarna angaende orsakerna till lev- prägel p &amp; arets ri kedagsarbete.
nadskostnadernas höjning även det gäl- stad ditt fädernesland förvägrade dig.
lande tullsystemets verkningar måtte ut- Bodö den 20 maj 1913. redas.
I andra kammaren bifölls utu- Kata Dalström.
skottets hemställan med 129 röster mot Handelsbitradenas ekoni 49, och i första kammaren bifölls re- miska stallning.
servationerna om avslag med 72 röster mot 50, som tillföllo utskottets hem- Centralförbundet för socialt a r ställan.
har låtit verkställa en utredning rö Anmärkningsvärda debatter utspunno de.
.arbetsförhållandena inom han (Minimilön och maximalarbetsdag.
sig aven vid behandlingen av hr Mans- va.rlden i Stockholm.
Denna har dock omfattats med Motionerna i dessa fragor, väckta vid sons motioner om nedsättning av spann- Arets riksdag av eocialdemokraterna, ha malstullarna och sänkning av tullen å ga intresse av dem, som ~ %.
r $ ~ - ~ s t läder.
Vid den gemensamma voteringen rörts av densamma, meddelar fr?
fallit, I motionen om 8-timmars-dag följde blev sänkningen av ladertullen bifallen, Lamm, som anförtrots utrednini vardera kammaren sitt utskott, som.
fram- Spannmålstullarna komma att vara kvar F r å n.
en a v henne publicerad a r t avtrycka vi följande beaktansvi lämnat olika yrkanden.
Första kamma.
oförändrade.
.
Ur dessa debatter hämta vi fran refe- siffror, som i all sin ofullständig rens andra tillfälliga utskott yrkade av- slag och andra kammarens fjärde till- raten följande ' olika belysande inlägg av dock tala sitt språk, s o m.
f ö r tan pii behövligheten av minimilöns fälliga utskott tillstyrkte en utredning hr Miinsson: inom särskilda arbetsomriiden med hän- Tal.
anförde en hol del uiffror för att be- stiftning.
Den avlöningsform, som nästan utan syn till dar radande arbetsförhållanden.
lysa tullarnag verkningar och utvecklade yt- terligare sina aiffror i reeervationbn för att dantag tillämpas, ar lön pr m %nad; I 3: Minimilönsmotionen avslogs i bägge viria, att rsgtullen endast utnyttjas till tvh 777 fall förekommer veckolön, i 14 %r!
kamrarna.
Vid behandlingen uppstodo tredjedelar, men mjöltullen till hela sitt be- Såsom var a t t vänta visar det sig, at1 livliga debatter, - och naturligtvis skyn- lopp.
Tal., d e m q n e t r ~ a d e, e5 med-atora- s k a n kvinnliga biträdena i avseende å lön in dade högerns man att predika om att eka och danska limpor och mindre uppsvenska en betydligt ogynnsammare stallning än eom %ekAdningemateriel skillnaden i brödpri- manliga kamrater.
Av de 244 manliga arbetsintensiteten maste ökas och att serna i Sverge och Danmark.
Med detta tull- trädena %tnjuta 149 eller 61 proc.
en år ingen tog skada av - att arbeta mer än 8 system m.åete uppst &amp; förvildade begrepp om uppghende till 1,200 kr.
och därutöver, al timmar.
NAgon tanke på folk hals an^ vad som ä,r nyttigt: för samhallet eller icke.
533 kvinnliga %ter innehava endast 73 bevarande och arbetarnas tillgodogörande Andan blir förgiftad, politiken blir förgiftad något över 13 proc.
samma stallning.
.
och det blir söndring i stallet.
för+enighet.
stora massan av de senare, 326 eller 61 p: av kulturens skatter kunde ej förnimma€ Det klagas över jordbrukete tilibakaghng, hava en lö ' n som varierar mellan 600 och och naturligtvis ej att arbetets ' man och men det beroi: inte pP tullarna, säger m ' an, kr,., Mahliga biträden åter ha endast kvinnor ha n Agon samhällelig uppgift utan pB att de iiro.
for 18ga.
Ja, det ar som ett antal av 57 eller 23 proc.
denna lön, att fylla utöver slitet för brödet, som om man bunde ett snöre om halsen pR eig av dessa komma de flesta eller ' 28 på g: så bart, att man knappt kunde and,as, .och 900-999 kr.
Aven i fråga om de a ju ej heller skall tillmätas arbetareklas- sedan undrar över att m ' an ej kan .arbeta pen liigsta löneklasserna, de från under 300 sen efter nödvändiga fordringar, utan battre.
Och s &amp; ber man en protektionist om upp till 600 kr., visar si.g kvinnornas ek (rad och h a n.
!äger: Snöret tir inte nogihårt mioska underlägsenhet.
122 eller i det I med tanke p &amp; profiten.
FrAn socialdemokratiskt hall slogs dock Atknutet, tag en pinne och vrid om det annu maste 23 proc.
av hela antalet höra till ett tag1 Tal.
anförde en del ' siffror för att klasser, varav till den lägsta - den på fart, att det %r en nödvändighet att vi visa jordbrukets utveckling under frihandels- kr.
och därunder - 48 eller nara 9 proc.
FrAn riksdagen. '
' ' ' aven i Sverge k o m m a f r a m till en lag- tiden och under tullarna.
RBgen och vetet stiftning för saval maximalarbetsdag som lllsa inte i tulltaxan om det ar llmpligt ' att minimilön.
Allt för stora skaror av ar- vaxa eller inte.
Nu skyller man pi % mellan- handerna att det %r sa dyrt M r, &amp;, dana .har betarklassen i vart land.
lida f. n. av för man naturligtvie inte i andra länder1 Nu har lang arbetstid och en lön som närma1 viseerligen ..., .ej tullen g j0r.t allt, det, ville tal.
sig svält.gransen, vilket ar till direkt skada erkllnna, en del ha jobbarna gjort, som lyfta i förskott och lagt tunga hypotek för samhället självt.
Man behöver ju ej rikedomar pA allt., forfalekat vardena och smitit med längre särskilt påvisa de stora skaror av överskottet.
Det ar bara den skillnaden, mel- hemarbetare, som arbeta för underbetal lan dessa och vanliga förfalskningar, att för ning, det ar nu kant och erkänt, och de eenare ' far man etraffarbete, för de förra - Vasaorden, som naringsidkarel Nu stiger det pågAr f. n. en utredning, som med hr Jeaneson i Kalmar, att vara tullar inte all säkerhet på ett sliiende satt komme1 aro ibland de allra väreita.
Ja, det fi-s lan- att styrka alla antaganden.
.Men at1 der med annu högre, där folk äter hundar aven inom m h g a andra arbetsomrhden och kattor.
Tal.
vande sig sa mot h r Jeane- olidliga ~rbetsförh4llanden såväl vad an, sons i Kalmar siffror.
Vad vi ha att göra med ar att priset ar mer an dubbelt sh högt; g %r .arbetatid som lön äro rådande, därom här aom i Köpenhamn för lika valemakande skulle utredning i enlighet med motio- bröd - tal.
visade ett par skivor och inte - dast 24 eller 10 proc.
av de manliga b i t r ä d hava en lön, som understiger 600 kr., och dessa ha blott två 300 kr.
och därunder.
Det befintliga siff ermaterialet synes g vid handen a t t skradqeri- och herrekiperir af f arer intaga d.et, framsta rummet.
i avse de å lönernas storlek.
; Därefter komma J nu.f akturaf f arerna.
Makvaru- samt mji och brödaf f arernas kvinnliga biträden sy: intaga en i ögonen fallande dålig stallni Av 33 biträden ha ungefär hälften eller en lön som e j överstiger 300 kr.
pr år ocl mmellan 300 och 399 kr.
Kost- och logisystemet tillämpas av 4 a t t döma fortfarande i stor utstrackni: Icke mindre an 189 av ifrågavarande 777 i traden ha uppgivit a t t de åtnjuta ' 1 kost7).
I 97 fall har meddelats a t t en del / lönen utgår i form av provision p % sålda ror. '
1 b i
MORGONBRIS Ur Socialismei~ och ninnisko- anden, a Oscar Wilde.
(Tidens förlag.
Övers.
av Z.
H ö g- l u n d.)
De flesta människor fördärva sitt liv genom en hjälplös, överdriven al.
truism, och de äro nästan tvungna att göra det.
De se sig omgivna av för- skräcklig fattigdom, avskyviird fulhet, hemskt elände.
Deras kanslor måste ovillkorligen uppröras starkt genorn allt detta.
Människornas kanslor mgera snabbare an hennes förstånd, och medkänsla och kärlek till de li- dande ar bekväniake .an kärlek till tiin- kande.
Därför sträva de.
också med bcundransvard ehuru f alskriktad iver mycket allvarligt och mycket känslo- fullt att bota det onda, de se omkring sig.
Men deras - botemedel laka icke sjukdomen; de förlänga den ' blott.
Ja, deras botemedel äro i grunden en del alr sjukdomen.
De söka med.
andra ord lösa fattig- iiomens problem genom att hålla de faktige vid liv; eller - såsom en viss riktnings strävande ar - genom att de sörja f ör deras underhiill.
Men det ar ingen lösning: det onda blirvarre .darigenom.
Det egentliga må- let måste vara att söka bygga upp-sam- hallet p &amp; en grundval, som gör fattigdo- men omöjlig.
Och de altruistiska dyg- derna ha faktiskt förhindrat uppnåen- det av detta mål.
Liksom de slaväga- rc voro de sämsta, $om behandlade sina slavar väl och därigenom förhindrade att denna.
institutions avskyvärdhet framstod för den?, som led under den- samma, eller varsnades av dem som voro dess åskådare, s &amp; äro under vår tids f örhållanden de människor de för- därvligaste som vilja göra mest gott.
Vi ha också slutligen upplevat a t t mä.n som verkligen studerat problemet och känna livet - bildade man, som leva i Londons Eastend - uppträda och bönfalla samhället om att inskränka.
sina altruistiska 1cansl.or och sitt med- lidande, sin välgörenhet och liknande De göra det med den motiveringen att sådan välgörenhet nedsätter och deino- raliserar.
De ha fullstiindigt ratt.
Medlidandet skapar ett stort antal synder.
Det måste sagas ännu en gång: Det är osedligt att använda privategendo- men till ' a t t lindra det förskräckliga.
onda, som privategendomen som insti- tution själv framkallat.
Det är osed- ligt och icke lojalt.
Under socialismen skall naturligen allt vara helt annorlunda.
Det skall icke längre ges människor, som leva i stinkande hålor och äro klädda i stinkande lumpor och.
uppfostra sjuka barn i en smutsig och.vedervärdig om- givning.
Samhällsrnedlemmarnas trygg-.
het skall icke som nu bero på väderle- ken.
Nar kölden kommer, skall det - ej I ges hundratusenden arbetslösa, soni löpa omkring .på gatorna i rysansvart elände och grata för sina niedmau- niskor tills de få en allmosa; eller trängas framför de hemlösas askyvarda asyl för att få.
ett stycke bröd och ett uselt nattkvarter.
Varje samhallsmed- leni skall ha del i det allmänna val- ståndet ooh samhällets fihmåner, och nar kölden kommer, skall ingen darige- nom bli samre ställd.
A andra sidan ar socialismen just därför av varde,,att den leder till in- dividualism.
Socialismen, kommunismen, eller hur man vill nämna detta tillstånd, återger &amp; t saii~hället dess egentliga.
karaktär av en alltigenom sund organism, nar den förvandlar privategendomen till en offentlig institution och sätter sani- verkan i konkurrensens ställe och till- £örsäkrar varje lem i det hela mate- riellt välst&amp;iid.
Den ger i sjiilva verket åt.
livet dess rätta grundval och dess ratta omgivning.
Men för att fullt utveckla livet till den högsta grad av fulländning fordra-s ännu.
något mer.
Vad som behövs ar individualism.
Om socialismen blir autoritär, d. v. s. oin det.
under densamma ges regerin- gar, som äro beväpnade med ekono- misk makt liksoin nu med politisk, om vi.
med ett .ord få ett tillstånd .av iii- dustriellt tyranni, då ' skall detta bringa oss än värre däran.
Nu äro till f öl j.d av privategendom.ens tillvaro rätt många maiiniskor i stånd a t t upp- n &amp; en viss, om, än begränsad grad av individualism.
Antingen stå de ej un- 3er tvånget att behöva arbeta för sitt livsuppehälle, eller äro de i stånd att välja ett verksamhetsfält som motsva- rar deras intresse och skänker ' dem glädje.
Det är diktare, forskare, filo- sofer, tanlrearbet.are -- med ett ord de verkliga människorna, de människor som förverkligat sig själva och i vilka lela miinskligheten delvis funnit sitt.
förverkligande.
Å andra sidan ges det 1nång.a människor, som icke äro i ~esittning av privategendom och alltid kro i fara att; sjunka ner i hunger och nöd; därför äro de tvungna att utföra lastdjurs arbete, ett arbete som alls icke tillfredsställer dem, men till vily ket de se sig tvungna genom nödens ~bönhörliga, oförnuftiga, nedsättande; yranni.
Det är de fattiga, och hos lem finns det ingen gratie, inget ta- .ets behag, ingen bildning eller kul-; ur eller f örfinad njutning, ingen livs- gliidje.
Av deras samlade kraft dra-; er mänskligheten mycket materiellt d s t å n d.
Men vinsten består också) lott i detta materiella resultat, den !attige är i sig själv alldeles värdelös.
Han är blott den försvinnande atomen.
en kraft, som så långt han kommer.
betraktande förintar, honom själv, ja, vilken t. o. m. hellre ser.
att han för- .ritas, dA han i detta fall ar villigare.
Naturligtvis kan man säga, a t t in- lividualismen sådan den framstår un- ler privategendomens betingelser .är cke alltid, icke, ens i regel, av ädel) ch glädjande art; och de fattiga ha, 3 även om kultur och gratie fattas dein, dock många ' dygder.
Båda påstiiende- ila äro alldeles riktiga.
Att besitta privategendom ar ofta ytterst demora- liserande, och det ar naturligtvis en av orsakerna till att socialismen vill av- skaffa denna institution.
Egendomen ar-i själva verket en börda.
För en del år sedan reste en del personer omkring i landet och förkunnade,att egendomen hade plikter.
De sade det så ofta och sh.
ihärdigt, att kyrkan slutligen bör- jade saga detsamma.
Man hör det nu fran varenda predikstol.
Det ar allde- les riktigt.
Egendomen har ej blott plikter utan så många plikter, att det ar en börda att aga mycket.
Stan- digt måste man ge akt på affärerna, st.ändigt ställes anspråk på en, ständigt blir man besvärad.
Oin egendomen blott medförde angenäma ting kunde vi fördra den, men dess plikter göra den outhärdlig.
I de rikas intresse n~åste vi avsbafTa den.
Det må gärna medges, a t t de fattiga aga dygder, vilket ar mycket att be- klaga.
Man säger ofta, att de fattiga äro tacksamma för välgärningar.
En del av dem ar det utom all fråga; men de bästa bland de fattiga äro aldrig ta.clr; sarnma.
e äro otacksamma, missnöjda, trotsiga och upproriska.
De kanna a t t välgörenheten iir en löj- ligt o tillräcklig f orm f ör återbetalning eller en känslosamhetens gåva, som vanligen åtföljes av oförskämda försök att intränga i deras privatliv.
Varför skulle, de vara tacksamma för de smu- lor, som falla från .den rike mannens bord?
.De skulle egentligen sitta med vid bordet och börja förstå det.
Vad missnöjet angkr, så vore ju en miin- niska, som ej vore missnöjd med en sa- da.n omgivning och en så usel levnads- ställning, ett fullständigt fä.
Oförnöj- samheten ar för en var, som kaniicr historien, människans egentliga dygd.
Genom oförnöjsamhet och upproriskhet har framsteget kommit.
Stundom be- römmer man de fattige för deras spar- samhet.
Men a t t rekomniendera de fattige sparsamhet ä.r lika groteskt som krankande.
Det ar detsamma som att rekommendera halvsvältande att äta mindre.
Av en stads- eller lantarbe- tare vore det omoralislct att vilja spara.
Ingen borde vara villig att visa, att han kan leva samre an ett.
dåligt fo- drat kreatur.
Många avböja det ockdi 3ch föredra att stjäla eller a t t gå till fattighuset, vilket många hålla för en €orm av, stöld.
Vad tiggeriet angår, 3 % ar det säkrare a t t tigga an att stjäla, men det är förnämare a t t stjäla In a t t tigga.
i själva verket är en fattig man, som ar ot.acksam, osparsani,) förnöjsam och upprorisk, måhända: n verklig personlighet och har åtskil- ligt in0mbord.s.
I varje fall är han m hälsosam protest.
Vad de dygdiga fattiga beträffar, så kan man natur- Ligtvis känna medlidande med dem, men det ar svårt a t t respektera dem.
De ha inlåtit sig i underhandlingar ned fienden och sålt sin förstfödslorätt Eör en grynvälling.
De måste ocksk,
'.
vara utomordentligt dumma.
Jag kal fullt förstå att en man accepterar la gar, soni skyddar och tillåter att hopi privategendom, så länge han själv un der dessa förhållanden ar i stånd at skapa sig ett skönt och härligt liv Men det ar för mig nästan obegripligt hur någon, vilkens liv stympats ocl besudlas genom.
sådana lagar, kan ' to lerera deras fortvaro.
Emellertid är förklaringen i själv; verket icke svår att finna., Den lyde: helt enkelt så: Elände och fattigdon äro så fullständigt demoraliserandi och utöva en så fö19amande inverkar p &amp; den mänskliga naturen, att en k h i själv aldrig a r fullt medveten om sit eget lidande.
Det m %ste sagas den av andra, och de tro ofta alls i c h dessa.
Vad många arbetsgivare säg: mot agitatorerna ar utan gensagelsc sant.
Agitatorer äro en slags fridstö rare, som ge sig u t bland fullständig: nöjda lager av befolkningen och utsl missnöje bland dem.
Det a r orsaker varför agitatorer äro så absolut nöd vandiga.
Utan dem göres det i vår1 ofullkomliga samhälle inga kulturellr framsteg.
Nar slaveriet avskaffade8 i Amerika skedde det icke till följd al nå,gon aktion fråil.
slavarnas sida, ickf ens på grund av någon av dem utta, lad längtan att bli fria.
Kvinnan och socialismen som hahesarbete Stocikholms stads yrkesskolor fii simmerskor.
Saval endags- som sexdagarsskolan verksamhet.
Som vi förut meddelat, så hal Stockholms stad upprättat yrkesskoloi för såväl gossar som flickor efter slu tad skolgång.
Ett prövoår för skolar har nu snart utgått och synes på d (olika.
avd. slagit val ut, varför stads fullmäktige beslutat att utvidga sko lan.
För gossarnas vidkommande mec två nya yrken, nämligen smeds- och elektriska montöryrket och för flickor.
na med upprättandet av aven en sex, dagarsskola f ö r kl.adsömnad.
För den som själv arbetat i yrke och ej fått annan undervisning an sin eger iakttagelse på verkstaden följer natur.
ligtvis yrkesskolornas utbildning med stort intresse.
Som nämnts: har för flickorna un- der det gångna året endast endagssko.
lan för sömmerskor arbetat.
Många ställde sig nog mycket tvivlande på att något kunde hinnas med som gav ele- verna någon utbildning, men ett besök vid skolan skall helt säkert förvåna de flesta med vad som hunnits presteras.
Vi hava ' för åskådlighetens skull in- fört ett par bilder på mönsterritning och frihandst.eckning.
Den grånade hövdingen för tysk land^ socialdemokrati Aug.
Bebel bar icke en, dast vunnit lagrar eom den tyska riks, dagens främste talare.
Han har aver haft en lysande frarnghg eom skrift, ställare.
Hans mest kända och.
upp.
skattade arbete torde vara: s Kvinnan och socialismen B, som översatts till 15 olika sprilk och aven i vArt land utgivits i tv % upplagor.
I Tyskland utkomma oav- brutet nya upplagor av densamma.
Vil- ken enastående popularitet detta verk Atnjuter framgår bast av det faktum: att detsamma i sitt hemland utgått i ej mindre an 135,000 exemplar, ehuru del ar en omfattande och ej särdeles billig bok.
I Sverge ba de föreghende upplagorna slutsillts och darför har Tidens förlag tänkt utgiva boken i en ny upplaga, helst som den senaste tyska upplagan s % väsentligt till innehall och omfatt- ning skiljer sig från den, som ligger till grund för föreg&amp;ende svenska upplagor, att man kan egga den nya svenska upp- lagan, översatt frAn sista tyska, vara en helt ny bok.
För att möjliggöra det populära ver- kets spridning i de vidaste kretsar skall Mönsterritning av elev.
förlaget utgiva det som subskriptions- verk i 16 häften B 23 öre.
Förlaget har De olika typerna för klädsömnads- just i dagarna utfärdat inbjudan till sub- kolornas verksamhet framgår av föl- skription, vilken förmodligen kommer att ande redogörelse: omfattas med livligt intreese.
Endagsskolan a r 3-årig.
Eleverna iro anställda hos arbetsgivare, med rilka skolans styrelse träffat överens- ' ' Frihandsteckning av elev.
kommelse om ledighet för dem en dag i veckan .för att besöka skolan.
Me.
dan verkstaden erbjuder praktisk öva ning och arbetsförtjänst under laroti- den, erbjuder skolan den.
teoretiska och praktiska utbildning, som möjlig gör ett snabbare och fullständigare in trängande i yrkets olika grenar och dltid medför utsikter till goda ekoho- miska villkor.
I sexdagarsskolan ar eleven helt upptagen av skolarbetet, som darige- nom kommer att ge utrymme åt den rent praktiska undervisningen.
Efter 3-årig kurs anses eleven da.r ha förväi- vat tillräcklig skicklighet för sjalv- ständigt arbete.
Särskilt lägger nian i exd dag ars skolan an på en sådan ut!
~ildning, som ar värdefull för sömnad kundernas hem.
Med den brist p hgliga hemsömmerskor, som ofta göq iig kännbar, torde goda tillfallen til.
trbetsförtjanst stå öppna för skolani ?lever efter slutad ' kurs.
För de flic ror, som hellre vilja begagna sig al tndagsskolan, söker styrelsen beredr tnstallning hos sådana arbetsgivare iom önska samarbete med skolan.
" i, LWa-mnen vid sömnadssko.lorna.
Arbetsövningar, materiallara, verk-; ygslara, frihands- och fackritning ned stillära) yrkesekonomi, samhalls ara, hygien och gymnastik.
Under det första arbetsåret har en- lagsskolan haft ett 30-tal elever.
Till iasta arbetsår, som börjas i runna mottagas 20 elever i an och ungefär lika " la kostnadsfri.
Agitera f6r.
MORGONBRIS Efterskörd.
Det stora förslaget om ålderdoms- och invaliditet&lt;försakring är, d &amp; detta skrives, Till sist skall har endast erinras om ett yttrande av borgmästare ' Lindhagen vid ett föregående tillfälle, d % det gällde en för kvinnorna mindre fördelaktig lag- etiftning.
Han yttrade da:, Om kvin- norna hade rösträtt vore en ehdan formu- lering av lagen otänkbar&gt;&gt;.
Denna tanke har glitt igen aven nu, men tillbaka- visades ' under debatten i riksdagen som orimlig.
Det som är rätt, ar r a t t ma- turligtvis.
även om kvinnorna ha röst.
ratt!
Men det otroliga intraff ade att prof. T b y r h, som nästan alltid har en över- raskning i beredskap, yttrade under de- batten i första kammaren:, Om kvin- norna hade den rösträtt,.
som jag inte vill ge dem, s &amp; etc. D.
Uppmuntrande är det egentligen inte, men det kan vara nyttigt att kvinnorna ständigt pAminnas om, att detta köp- slagande om kvinnornas rätt komma vi aldrig ifrln förrän vi själva £A möjlig- het att försvara vara rättigheter, med stor majoritet antaget av riksdagens bada kamrar.
Sällan har väl en fråga i SA vida kretsar och s % p % fullaste all- var .förmitt väcka intresse och diskussion aom denna, helt naturligt för övrigt med den genomgripande betydelse den bar för hela vart folk.
- Om det, sotn hr Branting yttrade un- der riksdagsdebatten, var i en högtidlig stund riksdagen: gick att fatta sitt be- slut i friigan, s &amp; ha även de invändnin- gar, som gjorts emot försla.get, varit burna av den starkaste anivarskansla.
Kritiken har haft manga utghgspunkter, men säkerligen endast ett mal: att för- bättra förslaget.
Kvinnorna som oppo- nenter ha under den föregliende diskus- sionen blivit rätt hhdhänt behandlade, vilket emellertid icke förm %tt rubba var A. ö. uppfattning.
Men lärorikt har det varit att först se de av kommitten föreslagna 23 proc.
och 125 kr.
i tilläggspension försvaras som den i själva verket högsta grad av rättvisa kpinnorna kunde på- Arbeta pil namninsamlingen för räkna, likas &amp; de 30 proc.
regeringen före- kvinnornas opinionsyttxing!
slog och som vi för var del antogo skulle Arbeta därför utöver hela landet!
av riksdagen godkännas som den gyllne För Stockholm ar namninsamlings- medelvägen, och slutligen utskottets för- slag om 24 proc.
och 140 kr.
i tilläggs- byrdn under sommarmånaderna öppen pension antagas som icke blott högata onsdag kl. 7-8 e. m. och fredag Id.
grad av rättvisa, utan ännu litet till.
2-3 e. m..
Aven om vi kvinnor mycket gärna Kvinnor, boende i Stockholm och dess och t. o. m.
.med glädje&gt; erkänna, att det ar värdefullare att f &amp; 140 kr.
an omgivningar, anmäl eder dit!
125, s % har detta sökande efter att för- battva kvinnornas ställning snarare be- visat, att man bestämt beloppen för kvin- norna godtyckligt, iin det verkat över- tygande.
att kvinnorna hade s$ orätt, d &amp; Den 15 juni 1913 sammanträder de i sin kritik utgatt ifran att i denna den sjunde världskongressen för Wga, som mer gäller framtiden än oss, kvinnans politiska rösträtt i Buda- hade likställigheten emellan man och pest, Ungern, och pågar i fem dagar.
kvinnor ' varit det enda rätta ..
Ratt att sanda tolv delegerade äger Särskilt vart att antecknas och av var och en av de till den internationella kvinnorna minnas ar vad civilministern kvinnoröstrattsalliansen (International vid debatten i riksdagen härtill erinrade, Woman Suff rage Alliance) andutna lands- nämligen att förslaget, genom att ställa föreningarna i följande tjugutre länder: kvinnorna i en sarclkild riekklass, saknar Australien, Belgien, Bulgarien, Böhmen, ilen grund av social solidaritet det bort Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, ' aga, men som talaren hoppades det skalle Förenta staterna, Island, Italien, Neder- bli en snar framtid förbehdllet att ratta.
länderna, Norge, Portugal, Ryssland, Fran de socialdemokratiska kvinnor- Schweiz, Serbien, Storbritannien, Sverge, nas sida har till fullo uppskattats den Sydafrika, Tyskland, Ungern och Oster- stora principen och den utomordentliga rike.
Anhallan om medlemsskap i alli- betydelse för hela den fattiga befolknin- ansen kommer att framställas av lands- gen i vårt land förslaget.
inneburit, men föreningarna för kvinnan8 politiska röst- vi kunna ännu icke fatta att den som rätt i Galizien, Kina, Polen och Ruma- lever längre behöver mindre att leva av nien.
Alla de länder, dar kvinnorna nu pr Ar än den som dör tidigare, all teknik äga politisk rösträtt, de amerikanska sta- till trots.
terna inberäknade, skola inbjudas att I och med den nya klassens införande sanda officiella delegerade till kongressen.
Särskilt in bjudna delegerade van tas for personer mellan 500 och 800 kr:s inkomst har en viss.
ftirbiittring ägt rum komma frAn Birma, Egypten, Filippi- för ett stort antal kvinnor, isynnerhet nerna, Indien, Japan och Kina.
Detta industriarbeterskor, men gentemot den ar första gangen i kvinnorörelsens histo- gifta kvinnan ha inga förbättringar vid- ria som hinduiska, buddhistiska, kon- tagits, s &amp; det fordras i sanning att de fuciska, muhammedanska, judiska och fullt uppskatta det storartade i att alls kristna kvinnor samlas till en kongress ffi vara med, för att de ekola kanna sig för att med förenade röster ropa på sitt tillfreds.
köns befrielse fr&amp;n de konstgjorda skran- ' ' Giv mig ditt namn!
Till Sverges kvinnor.
.Giv mig ditt namn!,.
) &gt;Vem ar du?
Säg det !.
&gt;&gt;Jag ' ar ett bud, en bön.&gt; -- » Från vem? » &gt;&gt;Från dem som kampa för din framtid, för dina döttrar och för deras.
Kanske en gång nar tider farit och många vilsna vindar ilat ett släkte vaxa skall i solljus mot evigheten genom mig.
Giv mig ditt namn!
] ag ar en bön blott, men bär inom mig seklers längtan och många, många seklers kraft. » Jag tog det vita, rena arket, och mina händer darrade.
Det var som om de hade famnat en kar och längtad varelse.
Jag skrev mitt namn, Jag skrev det.
sakta och kände hur min sjal var med i all världens stora allvarslek.
.
.
Elsa Collin.
kor, eom alla politiska och religiösa sy- stem upprest mot dem.
De snabba framsteg, som kvinnoröst- rattsrörelsen gjort under de sista åren, ha satt den i spetsen för världens stora reformarbete.
Kvinnoröstrattens princip har s % raskt omsatts i fullbordade fakta, att.
alla sex föregaende internatiouella kongresser haft nya segrar att inregistrera.
Segern i fyra amerikanska stater sedan förra kongressen och lika betydelsefulla Eramgångar för saken i flera europeiska länder ge oss anledning till ytterligare glädjefester i Budapest.
Sannerligen, rättvisan har lyssnat till kvinnornas vädjan och börjar komma de världskloka att förstli!
Budapestkon- gressen, som länkar samman de orgaiii- sationer, som.
nu omsluta jorden, skall bliva ' en milstolpe i kvinnorörelsens ut- veckling, visande vägen till den vissa frigörelsen av all varldens kvinnor. '
Sprid Morgonbris ' midsommarnummer!
.
MORGONBRIS Några ord om len röstheråttigade Det lilla.
kulturlandet Finland har först under de sista åren ådragit sig allmiint intresse genom sin snabba ut- veckling, d &amp; det i niigra avseenden till och med har hunnit längre an de äldre kulturländerna.
Visserligen hail e j Finland frambragt några större upp- finnare eller genier, men däremot liar dess utveckling utbrett sig mera jämnt b1.an.d alla folkklasser.
Ej heller märks där så stor skil1na.d i utvecklingen mellan de olika könen, utan man och kvinna stå bredvid varandra som jam- likar b.åde i politiskt och i andligt av- seende.
Maiineri liar blivit van att.
respektera kvinnan ej endast som mor och hustxu, u t a n även som mannislra, vilken bredvid mannen kampar för sina ldassrat tighe t er.
Kanhända var det till en del därför, att kvinnans rösträttsfråga ej hade så mariga och sv&amp; &amp; hinder a t t gå igenom.
Kvinnorna fingo politisk röstrakt å r 1907, då det genomfördes en fullständig förandring i folkrepresentationen.
I stället för fyrlrammarsystemet blev enkammar, system, vars ledamöter väljas med all- män, lika och hemlig rösträtt.
Anta- let röstberättigade kvinnor ar närmare 412,000.
I huru stor proportion kvin- norna hava begagnat sig av rösträtten i jämförelse med mannen visar följan- de tabell: År 1908 deltogo i valen 68; 9 % män och 60,3 % kvinnor, och år 1911 65; 3 % man och 54,5 % kvinnor.
19 kvinnor blevo valda 1907, av dem 9 socialdemokratislca,.
mot 191 man i folkrepresentationen.
Föl jande år, 1908, var lwinnornas antal i lantdagen störst, nämligen 25, av dem 13 social- demokratiska: Och för närvarande är!
det 14 kvinnor, av vilka 9 socialdemo- kratiska.
Det är självklart, att kvin- norna söka att i lantdagen verka först och främst för sådana frågor, som nar- mast röra kvinnorna, såsom modex- sltapsf örsälrring, barnundervisning, nattarbetets avskaffande och kvinnor- nas rättsliga stallning.
Men det oak- tat kan nian ej påstå, såsom man.
van- ligen gör, a t t kvinnorna skulle ha nå- gra speciella, intressen och e j kunna deltaga i de allmänna ärendena.
Det har även någon gång.
yttrats av de svenska kvinnorna en kritik, att de finska kvinnliga representanterna sys- selsatta sig alltför mycket med poli- tik och ej med frågor som röra den " kvinriliga sfären ".
Att så a r fallet beror därav, att Finlands politiska, stallning kriiver alla sina medborga- res, såväl mans som kvinnors, arbets- krafter, så att alla smärre reformer måste undanskjutas.
Att ej kvinnor- Ur " Åtta Kvällar ".
.
na ha särskilda intressen utom de all- mänmänskliga och folkliga, bevisar ED bok far bonder 0th " jordfolk aven det faktum, att de sooialdemo- av Carl Larsson i By.
kratiska kvinnorna ej ha några ge- Ligger inte den ena gamla bonden har mensamma intressen med de borgerli- ga, utan varje kvinna arbetar för ' och x h den ena dar utsugna och fattiga, berö- i överensstammelse med sitt parti.
Det vade allt anda in till tron på sitt eget livs ' ' kan vara annorlunda i de länder, dar alla kvinnor utan klasskillnad iiro ute- slutna från röstrat.t.
Dar kunna de for- enas för den gemensamma saken att få rösträtt.
Men aven i det fallet ar det alltid mera logiskt att sluta sig till det parti, som har p &amp; sitt program all- män rösträtt.
Ty det finnes alltid man, som försvara rösträtten för kvin- nor, det ar ej mannen i allmänhet son1 &amp; ro kvinnans fiender, utan de makt- ägande.
Och för det andra så ' kan man ej heller lita på de borgerliga kvinnorna.
Det blir nog alltid lat- tare för dem att få rösträtt än för ar- betarekvinnorna, och då de få fram sin vilja, kunna de lätt svika sina stridskamrater, arbet.arekviiinorna, och ej kampa för deras rättigheter.
Så ha aven de finska borgerliga kvinn- liga representanterna ofta vïsat sin fientlighet mot de socialdemo kratiska kvinnornas försök att förbättra arbe- terskornas.
svåra stallning.
.
De hava röstat emot socialdemokratiska motio- ner om moderskapsförsakring in.
m.
Sedan den ' allmänna röstratten ge- nomförts i Finland hava kvinnorna haft tillfälle att deltaga i fem lant- dagar.
Under, lan.tdagens session hava 6.e utan ' hanseende till deras kön blivit- likt mannen valda, i olika- utskott, så- som det finansiella utskottet, utskot- tet för kulturella, ekonoiniska och so- ciala frågor och andra.
Och de ar- beta huvudsak1ige:n i utskotten, t y de spilla ej ord och tid under lantdagens plena med långa och vittomfattande tal, utan då de uppträda uttrycka de sig kort och sakligt.
Man slrulle kanhända fråga vad kvinnorna hava utraktat sedan de fått rösträtt.
Men likaväl kunde nian frå- ga, varför mannen ej hunnit längre i samhiillets utvecklande och ordnande då de i flera sekel redan arbetat på dess omdaning.
Inte kan man vänta, att kvinnan så genast efter den se- kelgamla, nedtryckta och förslöade stallningen kunde utföra några.
beun- dxansvärda bragder.
Det ar nog att kvinnan har vaknat u r sin långa sömn och foljer med tiden och bevakar sina rättigheter.
Och andå kan man ej an- nat an glädjas at att kvinnan på så kort tid har ful1:koinligt bevisat sin arbetsförmåga och ihärdighet i sina striivanden, en intelligens, som ej ar underlägsen de flesta mans.
I ett li- t.et land ar det .alltid lättare att ge- nomföra statsreformer, men den fin- ska kvinnan ar optimistiskt sinnad och hon hoppas.
a t t det snart skall lyc- kas aven för andra länders kvinnor att få genomförda sina krav på mansk- liga rättigheter, Bl.
P. betyd.else9 Och var äro gårdarna t Var äro de sammansparade styvrarna 8 I Amerika, i Tyskland, i Frankrike, överallt utom hem- ma, och i stallet ha vi tusen sinom tiisen blankbyxor som sitta och peta och skriva sina siffror eller veva sina liirdomspositip, qch tusen sinom hundrade tusen som kan SI) efter maskiner, soin kan etc. Folk som k a ~ i allt möjligt utom arbeta och framalstra n %gra varden.
Folk som kan böra automn, bil, som kan stå utanför en biograf och v i i i da på sig och ropa: ') nytt program börjar strax ", folk som kan fara oink~ing och läsa Fröding, folk som kan spela dragspel, folk som kan brottas och folk som har lart sig sjunga ett par visor, folk som kan gå pä händerna och som kan stå p % en lina och äta eld.
Om en ung man i var tid har 5 (1 kronor till ' en grammofon, så skal " han na- turligtvis ut och hyra lokaler och veva fraly några bitar ur) Glada änkan eller) are- ven av Luxenibur.gJJ och t a inträde 50 öre, barn 25 öre.
Och vad hittar dom inte p$ allt?
J a g ids inte tanka p % eländet.
Det ar bara för a t t s1ipp.a a.rbeta.
Det ar m- turligtvis f ö r mer, att .fara omkring med e n gammal utsliten biograf an a t t grava diken.
Dom f %r en titel d % - biografdirektören - och det klingar.
skönare an dilr.eegravareii eller vedhuggaren.
Och f örtjansten ar nog kanske, större också.
I .alla h ' ändelser a r en ' ' biogra ' f direktör mera ansedd an ert simpel arbetskarl.
Och alla dessa taskspc,.
lare och gyckelmakare som befara landet Behöva aldrig sakna publik.
Nej då.
Fulla hus i a.lla Sveasalar och Wasaborgar och ~ngelbrektssalon~er.
Om gamla Svea och Engelbrekt och Gustav Wasa visste hur de- ras namn.
missbrukas skulle de vanda sig i sina gravar och deras sjalar skulle gråta däruppe i Walhall.
Det största vi ha skall nu tjäna till a t t skänka kraft %t d.et ela11- digaste och minsta.
Vi drapera .oss i do gamlas stora mantlar och tala stora ord och tro a t t någon skall låta sig luras.
Och nog går det flott.
J u vansinnigare ju bättre.
Riksvapnet och flaggan på tvålpaket och ans jovisburkar, och de gamla gudarnas bi1 - der p % putspulveraskar och skaggpomada.
In- genting ar för gott och för stort.
Solen och stjarnorna ha för länge seda.n tagits ner * och satts som skyltar på margarinlådor.
Kristusbilder ar en inte alltför sällsyrik klisché i annonserna, och snart kommer val turen till Deli Evige själv a t t skylta för någon ny ladersort, evighetsla.dret t. ex., som håll.er i tre veckor.
Kan man inte bli ledsen in i sjalen och kan.
man inte komins till den ilskfidningen a t t med Sverges och Sverges gamla kraft ar det snart slut.
Den förslösas, f a r rinna ut i humbugens botten- lösa sand.
Medgiv a t t vart folk förtjamat ett bättre öde.
Talaren och debattören.
Vi meddela har ett kapitel ur den pik Tidens förlag nyligen utkomna, .av Z. Höglund till svenska ö~ersatt~a och be- arbetade boken talaren och d ttören D ..
Man skulle ju kunna tro, t endast de som tala mer eller mindre offentligt kunde ha .nytta av att läsa boken, men den ar av ett annu allmanna~e intreccse ', 9
genom en hel del ' rid och anvisningar den meddelar,, m för vidare studier iiro &amp; medigen viirdefulla.
Föreningsmänniskor isyn- nerhet ha god behallning av att studera boken.
Priset ar 1 kr.
Livserfarenhet; Politiken sysseleatter sig med förhAllandet mellan människor och människor.
En god del sakkunskap skapas pit detta område genom egen Zivserfaren- het.
Det ar t. o. m. den första och viktigaste kal- lan.
Den som icke för- står att skapa ur den, skall aldrig kunna ur niigon tidning, look eller nitgot bibliotek vinna ett riktigt- omdöme i politieka ting.
Lika litet som negon, som boende p &amp; landet i Aratal sysselsätter sig med sj &amp; manskunekaper, ensamt därigenom nar färdighet i att styra ett skepp, lika litet kan nHgon med blott boklig erfarenhet b1i " eii politisk styrman.
Teori utan praxi~, vetenskap utan egen erfarenhet leder i det politiska livet ännu oftare och ödes digrare il se an praxis utan teori.
Emedan den praktiska livse ' rfarenhe- ten är den viktigaste; oumbärligaste kal- lan till sakkännedom, hk folken i i l l a tider lagt stor vikt vid de gamles råd.
Livets skola a r.
högskolan för politisk vishet.
Det må varje ung man behjärta.
Han må- icke utan vidare satta eig över d.e äldres omdöme.
Eftertänksamt må han väga dennes ord, vilken längre än han kant människorna och tingen, vilken ödet - redan - hardare ansatt, vilken dju- pare pejlat livets allvar och olycka.
S &amp; skall han genom Alderdomens erfarenhet vidga och fördjupa sin egen erfarenhet.
.
MA han i övrigt hilla sitt öga och förstAnd öppet för allt som möter ho- nom.
Med vaken blick må han iakt- taga vad som försigghr omkring honom och söka, först % de människors karaktär och motiv, med vilka han har att göra.
En uppmärksamt iakttagande och tan- kande människa förvärvar snabbare en rik- världs- och livserfarenhet an den, söm .-halvt drömmande vacdrar genom livet.
.
...
.Därvid m &amp; hak behjärta Schillera visa ord.
:.
~ V i l l du dig ejalv forstii., di ae hur andra beter sig.
Vill du de andra förstii, sa ' se ned i din ' egen ejal., Självkännedom och människokänne.
dom star i den intimaste viixelverkan med varandra.
Den som vill vara en radgivare och ledare för andra, måste först &amp; att läsa i sitt eget inre livs bok.
ETT GAMMALT HUS I SKARGARDEN av Karl Nordström.
ngen vagar.
Emedan där fanns ingen 3om ville gå förut .. Var äro de, handlingens starka kvin- Vad vi behöva nu mer an nligonsin De stridslystna och de djärva, de 3or?
är andligt etarka kvinnor. '
Vi behöva iör intet fruktande, emedan de inom sig kvinnor med sjalen trotsig och modig.
Kvinnor fria .fri &amp; ' ~nanniskofruktan.
iga en föst, starkare och högre an rösterna Handlingslystna kvinnor, som bryta sig atifrån?
Var äro de, kvinnorna som bana, vajande undan för intet, lydande väcka hat,.
men framför allt kärlek och blott sin inre personlighets befallande beundran, som vacka strid, men framför röst.
Kvinnor som väcka strid och som d l t utveckling och framatskridande.
Man hör ibland talas om dem.
Ibland äro d g a stå i en strid.
Vill kvinnorörelsen verkligen bli den l e liingt borta i fjärran land och tider.
väldiga tidsvåg, som eköljer rent f r h [bland äro de mitt ibland oss.
Men fördomarnas slam och orenlighet och leras liv var gnistan Bom tände, som befriar oss ur eekelgammalt andligt för- gav förlossning A t nAgot nytt, som var tryck, då maste vi alltjämt utan ater- EHnget i fördomarnas band.
Virginia.
vando alla vara i standig rörelse framåt, i ständig verksamhet och i ständig trotsig handling, var och.
en.
p &amp; sitt sätt och efter .var och en sin uppgift.
DA måste vi ständigt lanka handling vid handling, garning vid gärning, verk vid verk, obe- I traden, vita skara vekligt nekande plate för overksamhetens mellanrum; en susning glider ' matt, I förmliga att handla sjalvständigt och oss blomtenagar bara starkt.
äro kvinnorna efter.
Vi ' disku- i junis &amp; sa natt.
tera, .vi- resonera, vi bekanna nya idéer och - program.
Men f &amp; aro de ' som djgrvt Hur givmilt.
rik, hur stilla och dristigt genom handlingens beru- sande och tandande.
exempel vaga nagot sig världpn för oss fer,.
för d ~ nya.
t o njut v &amp; iyckans villa, V i beh6va nu m e r .än nigonsin så-.
.
ty snart den ar ej mer!
dana kain.nor.
Kvinnor som vaga ' vacka strid.
Inte retande smastrid och gnat, Se, Jusa strömoln segla Utan.
den strid, som blossar upp omkring varje djärv och ny handling har i livet.
på Zuftig sommarfad,.
Det blir eå tyst och vanligt och kval- mig tycks de vanligt spegla migt allting, då ingen av oss vhgar, di!
all-junis &amp; sa värld.
ingen av oss bryter av fran det sed- vanliga och gå-r sin egen starka vag.
(Ur, Unga vandringsån av Hans Dhejne.)
Den väg, som alla.
Iangta att g &amp;; men Vad vi behöva. '
' ', '
MORGONBRIS Några ' tankar om vårt arbete ocla socialismen.
Ehuru en ringa och fattig arbeter- ska, boende i en avkrok av landet, vill jag dock som mångårig läsare av Morgonbris försöka ge ett litet bidrag av några tankar, har helt anspråkslöst framförda, över v %rt arbete och mål.
Alla stora reformrörelser ha ju svårt att under sitt fortsatta fram-, skridande bevara den eld och hiinförel-.
' se, som brukar vara kännetecknande i deras tidigare skeden.
Samma för- hallande iakttages också i vårt arbete för danandet av ett nytt samhälle på rättfärdigare grund an dettu.
Och detta ehuru har ej samma synpunkter få anläggas som på reformrörelser i allmänhet, ty vårt mål ar ju av helt annan genomgripande art och betydel- se an någon av de folkrörelsers, som hittills gått genom historien.
Därför ' borde i vårt arbete med sin djupare och längre syftande omdaning mindre an i andra rörelser markas.
denna kalla och ofta rent intresselösa .syn och kända i arbetet, som i synnerhet hos oss kvinnor borde vara främmande.
Ty trots alla förmildrande skal, som kunna framdragas till försvar för att mindre intresse hos oss an hos .inannen skulle vara tillfinnandes, böra vi, som ju av naturen i allmänhet äro mera känsliga och impulsiva, ' visa att för oss ar arbetet för socialismen en livs- sak, ett med vår innersta personlighet.
Socialismen, som visserligen i f örsta rummet angår arbetarna eller arbetare- h briksflickans vlxlande niden.
, Nutidsbild av Alma Jizgeev.
(Forts. föreg.
n:r.)
Ett år har försvunnit, ett ar av väx- lande öden för såväl Hilda som Stina.
Vad den.
förra vunnit, det har den senare förlorat, namligen i renhet, oskuld och ett ädelt sinne.
Den fagra dröm, vilken hägrade för Stina, har farit som en ström, lämnande efter sig sorg och grämelse, och den nakna verkligheten träder fram för hennes blick.
j Nu är ' det för sent att vända åter, hennes liv är förfelat, skam och vanära ar allt, vad som aterstar av hela hennes sköna lyckodröm.
Full av förtvivlan har hon varit färdig att själv beröva sig livet.
Hilda har dock i sista stund förmått att rädda henne därifrån.
På grund av att hon snart skall bliva moder kan hon numera ej sköta sitt arbete.
Hilda har saledes ej blott att sörja för att Stina icke får tillfälle att göra sig nigot ont, hon maste även sörja för hennes livsuppehälle.
Salunda måste hon genom träget ar- bete uppehålla såväl sig själv som barn- domsvännen.
Detta tillika med sorg och oro har tryckt en dyster stämpel p &amp; hen- nes förut sa bleka arisikte.
Hon är dock.
sa outsägligt öm och omtänksam o m sin lidande väninna, under det att hon för- ' ldassen, få vi dock inte enbart se som På samma gång soci.alismen skänker en arbetarefråga, ' utan som ett det vilik- oss tryggare materiella förhållanden, tigaste allinanma~~skliga spörsmal som få vi också mera ro från existenskam- någonsin i tidernas historia rört sig pen, så att vi på ett djupare siitt kun- om samhälle och samfundsliv.
na odla allt som gör oss till verkliga Begreppet om socialismen som större människor med, ett allsidigare uttryck samhallsriittvisa bör gå oss och våra och djupare innehåll an vårt hårda barn i blodet som.
ett tros- och kanslo- och ofta osköna liv förmår.
: moment, på samma gång vi klart inse Men det fordras ett uthålligt och dess förnuftiga nödvändighet för fol- tålmodigt arbete i vår kamp, cn varm kens och ' den mänskliga odlingens be- känsla och vid syn.
Det fordras stånd.
också att vi satta oss in, i de frågor Omfatta vi vårt arbete på detta sätt, f ö r dagen, som framföras.
Det har komma vi att bli mera vidsynta ' och ofta stor betydelse huru de lösas.
M &amp;.
troende på vår saks oundvikliga fram- vi i våra kvinnoklubbar f ' örsöka att gång och seger, vår modfaldhet för- skola oss på alla - områden i så hog grad svinner och i ett hängivet arbete se som möjligt!
Då blir.
.
vårt arbete vi den enda räddningen undan vår tids nöjsamt, då bli v i inte så be- slaveri.
nägna som nu ofta ar fallet a t t se s &amp; Vår så be.prisade tekniska kultur smått och begransat,att ' misstolka goda har, som vi sett, i m h g a fall blott för- ' avsikter och att använda oss av ovardi- mått ge oss en yttre fernissa och i stal- ga motiv för vårt handlingssätt) ty.
allt let för befrielse .. befastat flertalets .träl- detta vilja vi då bortarbeta.
Målet ar dom under ett onaturligt konk~irrens- ju så stort, att göra oss alla t.ill adla system, varunder vi kvinnor inte lida människor.
minst.
Må socialismen ' för oss innefatta allt Socialismen, till väsentliga delar det goda och ljusa vi som upplysta förverkligad, skall med säkerhet, skih- människor önska a t t livet skall skänka ka oss en kultur av djupare art, helt oss och våra, barn och alla våra systrar naturligt nal samarbete och samf ör- och bröder, så långt som .samhällsfor- stånd mellan ~arnha:llets alla niedlem- mer ' k m skapa förutsättningar härför.
Anna-stina .. mar få ersatta vinningslystnaden och de enskildas strid med varandra.
Det ar ined b.eklamt hjärta inan ser Midsommarnumret (julinumret) kom- hur vår tids möjligheter att giva fler- mer i likhet med foreg~ende &amp; r ut talet ett värdigare liv undanhi.1les ge- till midsommar.
nom det orättvisa och för hela man- Kommissionärer, höj upplagan.
.
och niskoslaktet skadliga tillstånd, som nu råder, och som e:ndast socialismen kan insänd rekvisition därav pr om- avh jalpa.
gflende.
-- sakade såväl mat som kläder, endast för att icke Stina skulle lida någon nöd.
En afton, då Hilda gick ifrån fabriken hungrig, uttröttad och till ytterlighet för- svagad, tyckte hon sig märka, att .en mansperson, sakt ' a nämnde hennes namn; Da hon vände sig om för att s e vem det kunde.
vara, stod hon öga mot öga med herr Hassels~tröm.
- Vad vill detta säga?
Är ni här?
- Ja, Hilda, det är .jag, som driven av en oem:ottsåndlig, makt, kommit hit för att av eder ' egen.
m u n f3 veta san- ningen angáende eder barndomsvän.
Hilda, vilken gripen av en oförklarlig angest vid anblicken av den man, mot vilken hon förut hyst s å dåliga tankar, var oförmögen att längre hålla sig upp- rätt och skulle ha fallit o.mkull om icke Hasselström, .vilken märkte hennes svag- het, lagt ' sin arm om hennes liv och fört henne till - en soffa, som fanns i närheten.
Da Hilda sålunda något hunnit att hämta sig, ' sade hon: - Herr Hasselström!
Ni undrar helt säkert, varför jag blev s å upprörd.
Jag kan ej e n s för mig själv redogöra för orsaken därtill.
.
- Hilda, sade Hasselstrom, jag har noga gjort mig underrättad, om allt, vad ni gjort för eder barndomsvän.
Huru mycket har ni icke lidit och försakat!
Jag a r nu.
kommen för att i någon mån lätta de bördor, vilka helt säkert vila allt för tungt på edra skuldror.
Jag har icke tillfälle att stanna har mer än några timmar och önskar därför, att ni gjorde mig sällskap i afton.
Ni förstår helt sä- kerf, att jag icke kan besöka er, där ni bor, ty jag vill ej, att Stina skall h a en aning om att.
jag är här.
- Jag har icke lämnat Stina ensam någon kväll på en längre:, tid, sade Hilda, ty jag litar ej p8 henne.
.har flera ganger försökt att beröva sig: livet, då hon varit ensam.
Jag kan nog för till- fället få nagon som g6.r.
henne säll ' skap ett par timmar, emedan jag gärna skulle vilja tala med er om varjehanda.
De gingo sakta framåt vägen till det hus, dar Hilda hade sin bostad.
- Jag ' möter er här om en halvtimme, sade h ~ och n försvann genom porten.
Hass ' &amp; t ' röm blev lämnad ensam.
.
Tan- karna förde honom tillbaka till flydda lyckliga dagar, vilka alltför hastigt for- svunnit.
Huru kunde Stina, vilken han haft s å kär, hava sjunkit s &amp; djupt!
- Ma himlen straffa den man, som förfört henne!
mumlade han.
En lycka är det dock, att h o n ager en verklig vån i Hilda, som jag tror vore färdig att upp- offra allt för ' hennes skull.
.
Vilk n liten ädel varelse, värd att respekteras alla!
Han var sa upptagen av sina.
eg a tan- kar och märkte ej, att .Hilda redan kom- mit tiloaka.
.
- Ah, vad s e r.
jag?
&amp; lilla fröke-n redan färdig?
Hur star det.
till däruppe?
nhjo, svarade Hilda.
Det är ju ' on ' !l -
MORGONBRIS mycket smil sceniska h jalpmedel, ofta Karlstad: Fröken Elin Jansson, Falgrens- gatan 277. inga alls. » Karlskoga: Fru Amalia Moberg, Folkets HUM.
av Rebecka Svensson.
?ryckeriföreni n- Ingen medlem inom kvinno- och ung- Kiruna:.
Ordf. fru- Petra Nileson,, Bostad 19. domsklubbar, fackföreningar och nykter- Kassör fru Britts Sjölund, Bostad 134. gen Blekinges förlag.
Pris 50 öre.
Rebecka Svensson är en av viira kraf- hetsloger bör underlllta att förskaffa sig Kjavlinge: Fru Vendla Vahlberg.
Landskrona: Fru Ida Thuresson, N. Infarts- ' ter inom rörelsen, som ar i besittning detta lilla goda verk.
gatan 3. av ett varmt bjärta och god arbetsför; Linköping: Fru Augueta Wall, Lokal Con- miiga.
För Morgonbris ' - läsare %r hon cordia, Laurit zberg.
Luleå: Fru Otilia Vikström, Tjarhcvsgatan 9. icke okand, senast hade vi inne dialo- Lund: Frii Augusta Lindström, Out.ra Vall- gen DI tvattstuganr.
Vad ' som ligger gatan 38.
Rebecka Svensson särskilt om hjärtat ar Lysekil: .Fru Sigrid Gruzell, Kyrkogatm 26. att fil arbetarna.8 högtid.-.
och nöjes- Malmberget: Fru Hilma.
Lundberg, Joban- nes 103. stunder s &amp; värdiga och nöjsamma som Soc.-dem.
kvinnokongressens arbets- utskotts ordförande: Malmö: Fru Natbilda Persson, Södra Lang- möjligt.
Och därför har hon skrivit gatan 9.
Agda Östlund, Upplandegatan 61, 4 tr., dikter och dialoger till agitationsfester Motala: Fru Hilda Utter, Folkets Hus.
.
Stockholm.
Allm.
tel. Vasa 20 86. och samkväm, som lämpat sig att fram- Norrahammar: Fru Axia Grunditz.
Norrköping: Fru Olivia Vidén, Bredgatan 44. fikas.
Morgonbris ' redaktion: Nyköping: Fru Georgina Jonsson, Brunns- Det ar det fattiga folkets kamp.
och Anna Lindhagen, Stockholm.
gatan 28. strid och förhoppningar, som hZir talar.
Nynäshamn: Fru Agnee Thysén.
Morgonbris ' expedition: Bokens varde framgiir Förträffligt i Oxelösund: Fru Laura Pettersson.
red.
I.
A. Ingvarssons anmälan, varur Signe Scensson, Upplandsgatan 85, 4 tr., Persberg: Fru Lydia Naals.
Ronneby:.
Fröken Rebecka Svensson.
vi lämna följande utdrag: Stockholm.
' Allm: tel. 24 ' 4 36.
Skromberga: Frii Betty Olsson, Folkets hus, .Arbetet gör icke ansprllk p h a t t vara Ekeby.
nágon slaga salongspoesi.
Dess styrka Smedjebacken: Fru EIaona Sikström, Fol- Soc.-dem.
Kvinnoklubbar: kets hus.
ligger uti .känslornas ursprunglighet och Ankarsrum: Fru Hilda Stromgren,.
Bruket.
Sparreholm: Fru Anna Svensson, Hagag .. 3. omedelbarhet.
Enkelt och varmh jartat Arvika: Fru Lydia Johansson, Fabriksgatan 38.
Stockholms Allm.
: Fru Anna Karlsson, Jung- tolkas det fatti$a., kampande folkets egna Billesholm: Fru Malin Sj (lholm, Ljung~ghrd.
frugatan 41 B, 3 tr..
tankar och känelor.
Det ' är arbetare- Bjuv: Fru Karolina Persson, Kronan.
Stockholms södra: Fru Ruth Gustafson,.
Hagagatan 18, 4 tr. ö. g. rörelsen, nykterhets-, kvinno- och freds- Boden: Fru Bertha Warme, Lokstallet.
Borlänge-Domnarvet: Fru Anna Eriksson; Sundsvall: Froken Elin Bergqvist, Pol kets rörelserna.
som besjungas.
Vad vhrs ta- Hus.
Bryggaregatan 11. lare och tidningar säga pii sitt.
koncisa Boxholm: Emelia Lindvall, Flemminge.
Södra Nyhamn: Fru Anna Andersson, Ess- sprAk, det säges har varmare .och vack- Eskilstuna: Fru Ida Adnmseon, ' Släggan 7. viks HuehAlleförening.
rare, eå att ingen gärna kan undgh att Eslöv: Fru Elna Björklund, Tempelgatan 8.
Trelleborg ': .Fru Anna Hanecson, V. Första- Falkenberg: Fru Sofia Ry.lantier, Kullen den 47. kanna.
sig berörd därav.
FuruIund: Fru Elna Olsson.
Fru Hanna Larsson, Ekdrrlen 2.
Inom föreningslivet skall boken säker; Oellivara: Fru Sofia Enginan, Folkets Hua .. Västervik: Västerås: Fru Agnes Söderkvist, Sinedje- ligen halsas med glädje.
Större delen (frängesberg: Fru Lovisa: Björk, Norrmalm 6. gatan 8. av innehllllet lämpar sig n&amp;mligen sar- (fävle: Fru Signe Aride-reson.
N. Kungsg.
97.
Ystad: Fru Maria Nilsson, Tradgårdsgatan 75.
- deles väl för sceniskt uppförande och Hälsingborg: Fru Kristina, Job ansson, Södra Ahus: Fru Ella Thorsson, &amp; !ra plhnteringen.
Bazaren, Sodergatan 74. fyller därigenom ett faktiskt behov, E &amp; Karlshamn:.
Fru Bernhardina Bengtssoa, Örebro: Fru Elisabet Karlseon, Slottsg.
28. mycket mer som det kan framföras med Bryggorna:.
Dikter och ' dialoger Adresslista. '
' ', ' ' icke så bra.
Hon är dock ganska lugn nu, sedan jag lovat att taga hand om barnet.
Hilda, vad säger ni?
' Barnet, skulle ni taga hand om det?
Är det möjligt, ' att ni tänker att gå så långt i eder själv- uppoffring?
Det är ju alldeles fbr galet.
Huru kan ni som har edert arbete om.
dagarna, vilket fullkomligt tar edra krafter i anspråk, - åtaga eder ett sådant ansvar?
Det ' kommer helt säkert att överstiga edra krafter, - Ah nej, svarade Hilda.
Jag h a r planen klar.
En gammal gumma.
vilken nu är hos Stina, har lovat att vårda det om dagarna, och om aftonen tager jag - det själv.
På sådant sätt behöver det ej lämnas till okända personer.
Det är.
nog många små oskyldiga varelser ända, vilka kastas ut i livet, berövade moders- och faderskärlek, - Men Stina, återtog Hasselström, vart tänker hon taga vägen?
- J a g vet just icke s i noga, svarade Hilda.
Det blir nog att lämna denna plats, ty har vill hon helt visst icke stanna.
Hasselström förde Hilda in på en restau- rant.
De togo plats vid det rikt dukade.
bordet. '
De samtalade om framtiden.
- Hasselström räckte Hilda en .bunt sed- lar, i det han sade: - Edert bleka ansikte bar spår efter självförsakelser och lidanden, utkämpade för den, vilken icke ar värd allt detta, -, och som själv mot ett bättre vetande- be- (själv, eljest kunde det hända, att, ni all- sinningslöst kastat sig.
' i fördärvet, dra- deles dukade under av överansträngning, .gande ned sin kvinnliga värdighet i smut- vilket skulle vara mycket sorgligt.
sen.
Ingen må förundra sig över, at1 Hilda reste sig upp.
fabriksflickans rykte blir i grund och botten - Nu får jag ej dröja längre.
Jag förstört, och att de, vilka liksom ni, Hilda, måste skynda mig hem, ty jag har myc- borde aktas mycket M g t, ofta nog få ket att uträtta ' i afton.
Hav tack för allt, lida dtrav.
såväl för penningar som för denna trev- - A, herr Hasselström!
Döm icke liga afton.
- När reser ni?
frågade hon den stackars flickan så hårt, ty hon får slutligen.
ju själv lida så ohyggligt för sitt felsteg.
Hon drog en djup suck vid tanken på Vi måste även döma den man, vilken att den man, vilken med sitt ädla sinne förfört henne.
Det ä r.
höjden av orätt- gjort ett så djupt intryck på henne så visa, att all skam och vaniiira skall falla hastigt reste tillbaka igen.
på den arma kvinnan, medan mannen Hasselström räckte henne handen och bar sitt huvud högt och ingen fäller do- såg forskande in i de djupa, blå ögonen men över honom.
' Jag vill dock icke och sade: tro, att ni hör .till dem, vilka döma så - J.ag kommer snart tillbaka, och då orättvist.
Därom vittna ej de uppoffrin- ville jag gärna., att dessa så bleka kin- gar, ni gör för Stina.
V a d dessa pen- der skulle hade fått någon färg och atr ningar angår, vet jag ej, om jag gör rätt det lidande uttrycket i edert vackra an- uti att taga emot dem, ty visste Stina sikte vore borta.
Låt dock detta vara om det, bleve hon säkert mycket bedrö- eder en tröst, att allt, vad ni i kärlek vad ..
Ehuru .både jag och hon &amp; ro i be- gör för eder fallna kamrat, skall slut- hov av hjälp, skulle jag ändock icke taga ligen belönas i rikligt mått!
Och nu emot dem, om jag icke visste, att ett farväl!
Vi se varandra åter, vill jag ädelt motiv drivit eder därtill.
hoppas under lyckligare omständigheter.
- Tack, Hilda, för ett sådant omdöme.
Ni får icke yttra ett ord till Stina därom.
Jag har allt sedan jag lämnade denna plats noga gjort mig underrättad om allt Natten var bitande kall, nordanvinden vad som tilldragit sig här och kunde ej svepte omkring husknutarna och tjocka låta bli att resa hit ner för att räcka ovädersmoln drogo fram på himlafästet.
eder en hjälpsam hand.
Nu måste ni l innevanarna i den stora staden slumrade - skriva till mig samt lova mig .att spara eder l ljuvt i. sina bäddar.
Endast här och där I l I l,
MORGONBRIS kött, säd m. m. i vissa tullskyddade och icke tullskyddade länder, i de förra betydligt högre &amp; n i de senare.
Tal.
an- Hr Månsson framhöll, att vi nu fira förde s % en del siffror för att visa tul- tullsystemets 25 Ars- jubileum.
Men man larnas verkningar, hur i Tyekland, me- tycks vara generad, efter man glömt sig dan staten p % ragen fatt 10 A 11 miljo- Från Västerås kvilnnoklubb.
med alla jubileumstal.
Tal.
hade g %tt ner, godsägarna stoppat i sina fickor 350 Vid mötet i april diekuterade klubben £rh- gan om arbetarpressen fyller sin uppgift ph med p % det socialdemokratiska förslaget miljoner .o.
s. v. Högern har i sin re- ett för röreleen gagnande satt, och gjordes om utredning, fastan utan entusiasm, ty servation indirekt erkänt, att nyodlingen under diskussionen bl.
a. det uttalandet, a t t £@r honom var saken klar.
.
Det ar den minskats under tullsystemet.
Vad har da tidningarna rekommendera ' sina föl jetonger till lasning för kvinnorna böra de st &amp; n8got tydligen ocksa för högern, som.
envist ökats d %?
När man jämför med utveck- over den vanliga srnutelitteraturen, vilket un- kampar emot och vill ba kvar alla de lingen i andra länder har jordbruket har derstundom haut att de inte gjort.- Ifriiga ' 1,328 sughál, genom vilka kapitalisterna stått tämligen stilla.
Liberalerna i ut- om en del lokala partiorgan anshge, att mera utsuga allmänheten.
För tal.
var saken skottet ha varit nog svaga.
att kalla in utrymme borde beredas referat övtr f öredrag ' och jörelasningar av särskilt agitato~iskt varde klar först och främst genom bara sunda industriidkare i utskottet och fraga dem Ett lands understödstagare hur mycket de behövde i understöd.
p &amp; bekostnad av en del ibland meningslösa förnuftet.
sensationsbitar.
Slutligen gallde det, .Morgon- kunna aldrig vara dess ekonomiska le- Detta ar inte vansterpolitik, Vi ha var- b r i s ~, som naturligtvis fick de basta lovqrd dare.
Vad skulle hr Vennersten säga, nat, nar man införde tullsystemet- för tran klubbmedlemmarnas synpunkt, men för att nå en större Ilsekrets bland arbetarkvin- om nagon hemma i hans kommun kom att uppamma konstlade industrier, som norna borde den vara nligot lattsmiiltare.
och sade till honom: Ge mig s6 och 88 endast skulle beskatta allmänheten, vi Man mottes m&amp;ngen g h g av svaret, att, vi mycket i understöd i månaden, annars ha ingen skyldighet att ta n %gon hän- företil oss inte pi4 tidningen, och dA tjanar g %r Boras under!
Här säger man, att syn.
Men vi göra det andli för de det vii1 ingenting till att köpa den ?.
Med- arbetarna f A mer betalt under tullarna.
stackara manniekornas skull.
Men dessa lemmarna.
manades att ta del av de I d r ~ r i k a artiklar, som funuos i &gt;Morgonbrien och eom Det finns fabrikanter här i Sverge, som skola ej f &amp; bestamma hur höga tullarna ju hade sarakilt varde för oss arbetarkvinnor.
ha 4-5,000 kr.
i understöd p % var ar- skola vara, utan vi böra saga, att så och A. St. betare.
Tror nagon, att de därför be- sa mycket ar rättvist, sh mycket fAr ni tala arbetarna ett par tusen kronor mera?
och deita rätter och packer eder efter l Från Eskilstuna kvinnoklubb.
Anej, arbetsgivaren betalar ej arbetaren Det nuvarande systemet, som later de Söndagen den 4 m,aj hade klubben ordinarie mer an han ar tvungen till.
Tal, gjorde sm &amp; bönderna betala fattigb jalp till gods- möte, till vilket iiven utomatliende kvinnor en jämförelse mellan arbetstiden och ar- ägarna, det är inte ett vettigt syetem.
inbjudits.
Som vanligt hade endast ett filtal hörsam- betslönen i frihandelslandet England och Om det uppfunnits p &amp; Konradsberg mat inbjudan för att taga del av det prlktiga tulländerna Tyskland och Frankrike, ut- kunde man första det.
Det visar, med föredrag, som hölls av fru Nanny Grenander fallande till de senares nackdel.
Tal.
hur mycken galenskap och hur liten och till huvudeaklig del rörde sig om kvin- nornas opinionsyttring.
Tal.
uppmanade till belyste s6 nigot en del orsaker till pris- visdom världen regeras.
H r Rune, ' som sist alla att h jalpa till med namninsamlingen.
stegringen, den ökade ef terfrligan p % alltid är betänksamheten själv, säger, att Dartill vor0 iiven alla villiga.
exempelvis siid, medan nya marker ej man ej ' kan beräkna hur en sänkning av T. O. upptagas till odling.
Men det finns en 10 proc.
skulle verka.
N %, nar man annan sorts prisstegring oclis %, som de med en ghng lade ' pk hela högen av tullskyddade länderna lida under.
Tal.
tullar, gjorde man da n %gra beräkningar belyste med siffror prisskillnaden pil om hur det skulle verka?
Nu begär F råii kvinno klu bbarnas arbetsfalt.
- - skymtade man bakom rullgardinerna en svag ljusstrimma, vilket bevisade, att ' icke alla fingo njuta av nattens vila, Bredvid Stinas, sjukläger finna vi Hilda med ett litet barn i &amp; n famn.
Hennes ögon stodo fulla av tårar, d i hon räckte Stina sin hand och sade: - Sörj ej för ditt barn, ty jag lovar dig dyrt och heligt att icke lämna det utan vård.
Jag vill ' bliva ditt barns mo- der och uppfostra det efter bästa förmaga.
Och du, min älskade barndomsvän, lova mig, att var du an kommer att hamna icke fortsätta på lastens väg!
Tro mig, Stina!
Du är ännu så ung, du kan i framtiden sona.
allt vad du felat.
Låt ej lidelsen f &amp; makt över dig mer och vi skola måhända mötas till slut, seende tillbaka på ett liv, varest vi varit segrare över frestelserna.
Stina, som lag med slutna ögon, lyss- nade noga till ' Hildas ord, med handen vilande pa sitt barns huvud.
- Hilda!
Du är mitt livs raddarinna.
Aldrig kan jag återgälda dig, vad du gjort för mig.
Hade du icke varit skulle jag helt säkert för alltid varit förlorad.
Ma himmelens Gud få löna dig!
Inför honom, den allsmäktige samt dig och mitt lilla oskyldiga barn vill jag lova; att mitt liv efter detta skall bliva ett liv pa dygdens väg.
Och jag hoppas att jag, d &amp; jag lämnar de.nna plats, med arbete och försakelse med tiden skall kunna till en del gott- göra dig, vad du uppoffrat för mig.
Vad Ur tulldebatten.
barnet angår, ville jag gärna, att du därute?
Matte den allsmäktige bevara talade med detsamma om mig samt lärde henne!
.
Lätta steg i trappan tillkännagav, ' att.
det att älska mig.
föremålet för Hildas tankar var i annal- kande, och strax steg Stina in genom dörren.
Hon lade av sig överplaggen Dagar och veckor förflöt0 hastigt.
Bar- och slog sig ned pH e n ' stol bredvid net, en gosse, fick namnet Gunnar.
Stina Hilda.
- Kan du tänka dig, sade hon, att var nu fullkomligt frisk och var i det närmaste färdig att lämna fosterlandet för båten går reaan om ett par dagar?
Huru att i fjärran västern söka sin lycka.
Hilda, skall jag hinna att bliva i ordning?
som alltjämt var färdig att bisti Stina i - Var lugn du, Stina!
Jag skall hjälpa än det ena och än det andra, hade ej dig, ty jag äinnar ej att gå till fabriken tid att tänka på sina egna angelägen- förrän du har rest.
heter.
Arbetet på fabriken om dagarna Nu ' arbetades .det oavbrutet för att f &amp; samt barnet och omsorgen om Stinas allt i ordning.
för Stinas resa.
Stina gick resa, det var nog.
att taga alla hennes omkring med rödgråtna ögon, och Hildas tankar i anspråk.
Hon hade ej ens hun- ögon fylldes aven med tirar, då hon såg, nit besvara ett brev, vilket hon erhållit huru hon gång på gång tryckte sitt barn intill sitt hjärta.
Slutligen var allt klart, från Hasselström.
Vad var det han skrev?
Även detta och dagen för avresan var inne.
På knä vid lilla Gunnars vagga ligger hade hon glömt.
Hon öppnade sin byrå- lada, tog reda p &amp; brevet samt ögnade Stina bittert gratande. '
.
hastigt igenom detsamma.
hh, det var - 0, mitt alskade barn!
sade hon, sant, att han hade ju sökt och erhallit bliv en god gosse, vandra ej i din faders en förmånlig plats ' langt upp i norden, och moders fotspår!
Tänk någon gång på varest han trivdes utmärkt.
Men han din stackars moder !.
Käraste Stina!
sada Hilda, du far skulle tvivas mycket bättre, om blott han icke vore s &amp; ensam.
Hilda kunde icke ej dröja längre, eljest hinna vi ej till lata bli att tanka pa, huru lycklig Stina bhten i tid.
Med en lang dröjande ' blick kunde hava blivit, om blott hon varit pH.
den lille lamnade Stina .sin gosse och honom trogen.
Nu stod hon i begrepp försvann genom dörren.
(Forts.) att lämna landet.
Stackars Stina!
tankte Hilda.
Vilka öden skulle hon mahända ga till mötes ' -,
MORGONBRIS man hänsyn av oss, sedan vi pinats un- der tullarna i ett kvarts Arhundrade, Men nar ha herrarna visat hänsyn?
(Bra.
: Debatten i dag, hurudan an utgangen blir, kommer att sätta.
djupa marken j landet.
Och dA behöva vi ej vara radda, som ej frukt.at en undersökning, men ni som frukta en underaökni.ng ha skäl.at1 ta er i akt.
.
(Bra.)
Att aga ujalens adel det %r m8jiigt f6.r alla; p &amp; det siltth kunna vi alla bli - adel.
Filoso, fien avvisar ingen och ger icke företrade ii1 n8gon.
Han.
kter sitt lji~s lysa för envar.
Sokrates var ingen patricier.
Platon var icke s i adlig, nar han började agna " aig ' At fiioao- fien, som han blev tack vare den.
Under ti- dernan omekiftelaer har ödet kastat slakterna om varandra.
Vem ar under siidana förhAl- landen av verkgkg adel?
Var och en som naturen danat god och dugande.
Det ar det enda man bör faeta sig vid.
Karaktaren &amp; r det eom adlar mannen.
Seneca.
arevinnans hjälpgum- mor .. Av.
E l n a L i n d g r e n.
" Jag har så troget folk, de ' äro mig så tillgivna.
Mina hjälpgummor ha gått hos mig alltid under dessa 30 år, jag haft hushall.
De alska sin grevin- na, det veta precis hur hon vill ha det, ja, jag tror de hellre skulle dö aln göra mig emot.
De äro så trogna sjalar och jag håller så oandligt av dem och kommer vara Gud i all evig- het tacksam, att han låtit mig få så troget folk.))
Så talade grevinnan till Högaloft, och hon såg rent salig.
ut vid tanken på sitt trogna folk och sin egen stora tacksamhet.
Grevinnan var .en person av den gamla goda (7) stammen.
Hon höll stort på sitt adliga, förlåt, grevliga blod, hon visste hon var en person med hög stall- ning i samhallct, hon.
ville hennes folk skulle- i henne och hennes greve och hennes grevliga barn se bå- de den världsliga och andliga makten .f örkroppsligad.
Hon hade stora tankar om sig själv, grevin- nan, det kunde hon ju ha, för hennes, egen dumhet och uppblisthet satte inga hinder i vägen, utan tvärtom.
Men grevinnan hade också don åsik- ten, att det var s5 ofantligt vackert med ett riktigt gamixaldags, patriar- kaliskt förhallande mellaa husbönder w h tjiinare, och darfSr f ö d e hon jämt ii11 torgs talet om det goda förhållan- iet mellan henne och hennw 4olk samt hennes egen stora tacksamhet mot Gud för hon fått sådana underhavan- d i.
Det var just ingen som tvivlade p i grevinnans tacksamhet emot Gud.
j detta fall, för n %gon annan slags tack- samriet kunde man inte finna.
De hade fostrat upp .sitt folk själva, 11 grevinnan och hennes greve, och de Ilade gjorbdet val.
; &amp; e hade en stam ut- valda arbetare, som visste att ' val dricka sig och att vara s5som trogna, sl.avis1xa arbetare döra vara mot ett sa.
högt herrskap, som vad de hade Vid julklappsutdelningen tackade dc med att kyssa greven på hand, grevin- nnn på kjolkanten, ja, en del fingo t. o. m. kyssa henne.
även .på handen, de hälsade och nego, stodo i stram giv-akt-ställning, niir det behagade NU # R DET MINSANN INTE SVÄRT A h greveparet att, uppträda och risa sig.
FR EN FIN OCH B R A ?VR- SE N V I Men bast av alla voro grevinnans FATT KRONANS TVATTPULVER.
" (- h j&amp;gummor uppfostrade.
De visste Partilager i.
Stockholm hos Daw.
Dahl, huru de skulle sköta sig för atst kunna Triewaldegrilnd 3.
Allm.
tel. 252 52.
Riks.
bibehalka .den gunst, f örutan vilken 29 07. de troligen inte kunde leva.
De gum- Partikger för landsorten hos A.-B.
Tekn. morna voro sex.
De skulle alltid vara Pabr.
Kronan i Karlstad.
Ordertelefon 10 89. med vid allt1 stök, tvätt, slakt, bak,ren- göring,.
de bryggde ölet om julen, de skötte om slakten och de visste full- " Ha ha ha! "
flinade alla gummor- komligt hur deras grevinna ville ha na.
Hushållerskan hon kunde hon, men det.
De undervisade de nya ratt hade ' hon i alla fall, inte var det na, satte.
dem in i deras arbete, deras något med grevinnan; inte kuntie hon skyldigheter, ja, de voro sin grevinna något, den enda nytta hon kanske till ovärderlig .hjälp och nytta, men så gjort var att föda barn.
Men det kun- var h.on också Gud tacksam diiför.
de ju vem soin helst, aven slinkor, och Det var slakt på Högaloft och gum- de bättre a.n grevinnan, för de skulle morna voro dar till hjalp, inte alla.
nog kunna amma dem, men det kundc men tre av dem.
De hade börjat 7 inte grevinnan.
" Ja, dar se ni, sådana f.
m. och de hö110 på: flitigt, arbetsamt.
nöt ni äro. "
Grevinnan kommer ner till dem.
De Så var det vid slakten och vid alla hälsa.
" Så roligt se grevinnan, det är mdra stök.
Grevinnan talade med en riktigt ögonfiignad, det ar nästan sina älskade gummor, och de svarade som solen för oss.
gamla. '
Grevinnan sin älskade grevinna med vackra ord; är förtjust; det ar roligt för hen- sanningen och sitt hjärtas mening sade ne att kallas för solen och för de först, när grevinnan gått.
Men dei ögonfägnad, aven om det inte ar var inte deras fel, de voro uppfostrade av någon annan an hennes hj ' älp- s i.
Grevinnan tyckte inte om sannin- gummor.
" Så duktiga mina gum- gen; tyckte inte om ärligt och ratt- mor äro! "
säger grevinlian.
" ' De Eramt folk.
Därför var grevinnan arbeta, så det a r en fröjd att se det, ~ k s omgiven å av lismare och lögnare, och veta på pricken hur jag vill ha men det s a r så hon ville ha det.
De det.
Det ar skönt för mig, att ni gå som sade grevinnan detsamma i ansik- har, jag a r så glad, s % länge ni orka. "
tet som på ryggen, dem avskyde hon, - Ah, så länge som de kunde göra dem ville hon inte ha med a t t göra.
något, skulle de nog gå hos grevinnan j Så efter en stor ansträngande tvätt de voro så glada nar de skulle till slot- sjuknade en av.
grevinnans gummor in.
tet och hjälpa till, ' det var riktiga hög- Hush %llerskan, fastan socialist; var tidsstunder för dem.
sn medlidsam sjal, tyckte hon skulle Hushållerskan, som var socialist, gå och se efter grevinnans hjalp- den förargliga människan, stod och gumma.
Hon hade inte sett, hur grcv- skrattade.
Grevinnan såg det ilog och innans folk bodde, och det var nog hon skulle helst velat köra ut henne, x k s å en av de, drivande orsakerna men se grevinnan kunde inte reda sig till besöket.
Hon tog med sig en utan hushhllerska.
flaska vin och gick a t t se efter den Så gick grevinnan.
sjuka gumman.
Inte tyckte hon om ' Fy f ör allt ont ', sa ' hush %ll.erskan, grevinnans gummor; de voro allt för " vad ni åbaka er!
Har gå ni.
för 50 falska att vara i hennes smak, men nu öre om da ' n och knoga och äro arga tyckte, hon dock hon ville göra något till, att ni behöva gå för en sådan li- för den som var sjuk.
Hon frågade ten dagspenning, men krusa och åbaka efter vägen till gamla Karna och blev er göra ni i alla fa !l.
Det ar dumt av visad till ett av de mindre stathusen.
e r.
Jo, det visste nog gummorna, Först kom hon in i en bagarstuga, där men se, de tordes inte annat, det var aska låg på golvet och rök gjorde det, inte vart uppträda på något annat satt så att man ej såg handen framför sig.
mot grevinnan.
Dar innanför bodde gamla Karna.
" Ha ha! "
skrattade hushållerskan.
Rök trängde in från rummet bredvid " Se p &amp; mig då, jag krusar inte för och fattigt och eländigt såg det ut.
I henne, jag säger henne sanningen, så en säng utan lakan med en del smut- den hörs genom båda öronen, och hon siga lumpor över sig låg gamla Karna vågar intet göra mig därför.
Fattades i frossa och såg så eländig ut, att bara det, skulle man kr ---- r en så- hushållerskan kände sig gripen.
Hon dan dar hadamsa, som inte kan tvätta satte sig ner, gav Karna vin och sig själv i öronen. " '
talade med henne om sjukdomen.
Meq '
Avdalnin jskontoret: Knngsga t an 20.
Betalar högsta Sparkasseränta.
Stockholm.
Spni.knssa &amp; / a.
.
... -.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
-.
proc.
under tideii vbro hennes tan.ka ' r på ctt aimat iiinne.
- Jas&amp;, s % har bodde och levde en av de trogna gulninorna, en av dem som grevinnan alltid frainhöll och som val f ören151 f or hennes särskilda stora tackshmhet.
Det var andå ett inark.
värdigt folk, dessa statare, de vorc r e n t a v obegrildiga.
Hon hade ju set1 denna gamla, hur hon ödmjukade sig för grevinnan, hur hon krusat och fjäskat, hur hon arbetat.
Och varför hade hon gjort detta?
För att få gå till hjiilp för 50 öre om &amp; agen, för att fa bo i ett rum, nästan ej värdigt till svinstia.
Detta var vad hon haft som lön, och det visste hon ju.
Hur skulle en gång inte detta folk arbeta, nar dc hade något - att arbeta för, om de t. ex. arbetade för d.en egna torvan?
Del var ju i grunden ett kärnfolk, ett stor.
slaget folk, vardigt att besjungas, fas1 det nu var förtryckt, ofritt.
Grevin.
nan hon var Gud tacksam, det kostad (ju så litet.
Det hade hushållerskan lart sig a \ sitt sjukbesök, att dessa fideikommiss dessa godsägare voro inte allenas1 arbetarna utan även landet till skada De agarna förstörde folkets karaktai och hindrade landet akt draga nytta aT sitt praktiga folks enastående ihar dighet och tålamod.
Arbetarna vor (lika obegripliga i sitt tål:amod, son agarna voro obegripliga i sitt övermod och sin hänsynslöshet.
De där dum- huvade, högfärdiga, odugliga ägarna, de lato sig kyssas på hand; de voro inte varda att f &amp; kyssa en sådan gam- mal genompräktig människa som Kar- na på hand.
De förhävde sig, de vor0 stora,, de, vor0 f örnarna.
Uslingar vora de, d e förhöll0 sitt folk deras lön, dc levde av andras svett och, möda.
För deras lättja, för deras oduglighet, föt att de skulle få frossa och leva et1 lättjefullt, onyttigt liv.
fingo många praktiga människor satta till sin ar- betskraft utan skälig ersättning, och f ö r deras fåfänga fingo arbetarna.
sina redbara, kraftiga ka,raktarerförstör.da, F y.
f ö r allt sKn ' t folk!
Och sådana kal.
lades fint folk!
Nej.
vampyrer vorc de.
F &amp; de skörda vad de sått,.
då be, höva de sannerligen hjälp av sin Gud: den skörden blir nog inte god at1 biirga.
&amp;: s kIä.d.er.
hos KÖP Edra Kooperativa Syfabriken LinnCa, Stora Wattugatan 5, 2 tr. Stockh.olm~s Folkbank Huvudkontoret: Klarabergsgatan 23.
Kommendörsgatan 25.
Avde1n.-kontor: Barnhusgatan I 6..
Flerninggatan 59 B. Lidingö Villastad.
Depositions-Ranta Kapita1räkn.-Ranta} 5 proc.
Kassafack fran kr.
5 pr år.
Kvinnan motarbetar sitt eget ' basta nar bon avrhder mannen att teckna försak- ring 9. sitt eget eller bagge makarnak liv.
PB grund av mindre dödlighet ha kvinnor l&amp;re premier i DE F6 RE W ADE .. premiebe- i Sthlm styrelse eammantrader 3:dje fredagen Erielse vid 8jukdom och olycksfall, m. fl.
för- i varje manad kl. 7 e. m. il Bryggeriarb.-förb; maner.
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp; fru A. Frasell, Viietmannag.
48, 4 tr. ~ i l m.
tel. 286 58.:.
KaasOrekan triiffae för uppbörd tredje fredsgen. ' kl.
7 9.
m. forsta manaden i varje kvartal .Bryggeriarb.-förb.
exp.
Sot.-dem.
kvinnornas sa ' morganisations Gosskostymer billigt.
:.
....
Sthlms Allm.
.kvinnoklubb (eoc.-dem. '
avh&amp;ller ordinarie rnwe 1:eta och 3:dje man dagen i vrtq.0 ' manad kl. 8 ' e. m.
~luskobt.
) &amp; ' av.
Idyll6 k6rkbl8 chevht; sj&amp;- Obs.
!
1:sta mandagen i P-salen, 3:d je m8r rnanekyäge, atorlek 4 - 6 8:.
l o - 12 H; dagen i D-salen, Folketa Hus.
pris kr.
7.16, 7.85, 8.90,.
- 9.75, ' l.0.90;.
.
Styrelsen.
Bloskostym av kadettyg, bl &amp; och vibaqdigt, Kiruna sam,-dem.
kvinnoklubb a med krage och elips: storlek 4 6 8 10 .. 1 2 Hr.
haller ordinarie moten l:sta och 3:ae mbnd pris kr.
3.80, 4 16, 4.45, 4 8 0, 5 2 6 7 gen varje manad i Folkets Hus ' lilla eal i StyiP ' clcren, Bluskostym av indigoblii satin med smala 8,80 e. m. vita ränder, ~jömanskrage: storlek 6 6 8 10.
12 &amp; r HBPsingborgs sot.-dem.
kvinm prie kr.
4 8 0, 5.25, 5.80, 6.40, 6.96, klubb avhsller möte 1:da och 3:dje mhn Trddga t-diner i vackra mlinster från 24 gen i milnaden i Folkete Hus F-sal kl. 8 e.
3re till kr.
1: 20 pr mtr.
Sjukkassan har uppbörd andra.
möte Allmogegardiner i m h g a fina m6nater m Anaden.
Styreka till extra billiga prieer.
Ny illujtrerad prislista ut kommen.
Rekvi- Gellivare sot.-dem.
kwinnoklr rera ornghende.
avhhller ordinarie möte 1:ata och 3:dje i dagen varje mlnad kl. 4 e. m.
Lokal: Styrets Folkets Bus.
.
.
. '
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
'.
. '
', Sv.
Livriinteforsiikringsbolaget Folkpensionering.
Blomgrens Partiaffar, Folkf örsäkring.
.
~ i, v f ö r s W c ~ i n ~.
.
.
.
39 Kammakaregatan, 2 tr., avd. 27, Förmånligaste försäkringsvillkor.
Stockholm.
.
.
.
