# ID: svediakorp-per2380
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,879
# sentences: 1,016
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MORGONBRTS I:.
_.
.
Maj Stockholm 1913.
A.-B.
Arbetarnes Tryckeri Prmumerationspvls: 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels ar.
Lösnummer 10 öre.
Befrielse.
. '
F U R DEN Utgiven ay Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
@ de arg.)
N:r 5 TIDNING.
/ Morgonbrisg expedition a Redaktör: SIaNESVENSSON, Allm.
Tel. 244 36, Anna Lindhagen.
Upplandsgatan 85, 4.
tr., Stockholm.
Annonser a sista sidorna pris 15 ' öre pr mm.
Il I dividuell företeelse är möjlig, uppstil, un- vinna vi också svhigheter till gagn för der vilken man har rätt hoppaa, att kommande släkten, s &amp; uppstå för dem En härlig aprildag.
Solen har an en härliga livets frukter skola mogna.
nya siidana, som vi ej kant.
Men det gång med sin värme kysst liv i .den i Nar miinniskorna kämpa f3r ett m&amp;l, ar ju sa, att man måste, sikta mot him- första sippan D, det stanker s % len för att nå skogöbrynet~.
yrande friskt om de utgiiende, Därför ma vi gärna ta till i várfäjade biltarni, ja det sköl- vara önskningar, ty det ar jer nästan lite över briggan sörjt för att det blir prutat ute på Kastellholmen, ett pii deni - liksom på att Övermod frAn det nysa från triiden ej nå upp i himlen!
sitt ist.äcke befriade elementet, Det givs .mer än ett slags som man så innerligt val kan befrielse för individen att först %.
.
.
längta efter.
Men befrielse ' i .Befrielse.
.
.
social mening samlar helt Allt, allt ute i denna vackra, naturligt endast dem, som välsignade värld brister just leva under trycket av vår nu ut i denna gladjesuck.
tids skeva sociala förhA1la.n- Det sväller och knoppas, sju- den - och de äro många - der och spirar.
Och solen samt dem, som lyssna till lyser ' och ler och stannar för ett vaket samvetes röst - de varje dag allt, längre, var- äro ju ej sA m h g a.
Och mande allt och glädjande alla.
det ar val ganska visst, hur Befrielse - för en hel tröstlöst det an ibland kan mänsklighet.
Skola vi m %nne te sig, att det arbete, som.
en gång komma sh Ungt?
Och offras på detta altare, ej iir vad innebär, befrielses i utan mening - s % visst som denna mening?
allt är dömt ' under utveck- Först väl det, att man.
lingens lag.
niskan ej av oriittriidiga sam- Social befrielse och därav hallsförhAl1anden skall bin- föl jande individuell sådan, das till sin fria vaxt och s &amp; långt det ar möjligt, är hindras i aina andliga utveck- ett avlägset men stort mål, lingsmöjligheter.
Därav akall som det ar vart att tro p &amp; väl genom släkte efter släkte en mansk- befrielse, sh veta de väl dock, att detta l och slllss för.
J: S., lighetens befrielse, s &amp; 1 h g t den som i n -: aldrig helt och fullt kan GAS, t y över- I I l, '
MORGONBRIS Från riksdagen.
.
Ur motion av Lindhagen och Berglufid ang. ersättning för barn: Lagbestämmelser behövas därom, att för alla barn garanteras bidrag till un- derhAll, da försumlighet frAn försorjare föreligger.
SAdant bidrag borde erneller- tid lämpligare an i form av pension er- hallas i form av bidrag enligt eli ali- ' mentationslagstiftning, med vilken be- stämmelser att utkräva bidraget av.
den - försumlige f örsörj aren på det effektivaste och enklaste sättet kan förenas; En sadan lag är sedan 1908 införd i Danmark, enligt vilken &amp; ival ogift mo- der som övergiven eller frhskild hustr6 har rätt att, om hon är i trängande be- hov och ej utfått bidrag av barnafadern i ratt tid, fordra att det ' av)) Over0vrig- heden, bestämda beloppet kan utbetalas till henne av polismästaren (i Köpen- hamn av magistraten).
Bidraget kan betalas i förskott för barn fött utom äktenskapet.
En slidan lag ger naturligtvis ensam- stiiende mor en viss ekonomisk trygghet.
Hon får visshet att kunna utfå det s. k. normalbidraget sasom en rättighet.
(I Köpenhamn är detta 144 kr, under bar- nets två första levnadsar och under de senare åren 120 kr., det lägsta normal- bidraget å landsbygden lär vara 60 kr.&gt; För att ut£ &amp; detta %r hon icke beroende av om det kan uttagas .av barnafadern eller ej, icke heller ar hon beroende a v att vanda sig till fattigvården, och ej heller blir det av henne mottagna bi- draget raknat som av henne mottagen f attigvård.
E n alimentationslagstif tning kan ock tänkas föreskriva, att ett .sa- dant bidrag aven kan tagas ut av mo- dern, om hon icke genom att vårda barnet eller p &amp; annat satt själv bidrager till dess försörjning.
Förslag föreligger nu vid danska; riks- dagen aven om understöd till ' barn av änkor och änklingar, vilket var en na- turlig konsekvens av alimentationslagarna år 1908.
Detta förslag inskranker sig ej till att omfatta barn till invalid per- son, det upptager ej olika inkomstgräns för anka och änkling.
Vidare har det nu i vederbörande utskott ändrats s&amp;, att understöd skulle utg &amp; endast till ankor.
Det bör omnämnas, att enligt norsk lagstiftning bidraget icke kan utflis i för- skott av myndigheterna (förskott ar dock i Norge föreslaget att införas för barn- sängsbidrag), men viss myndighet har skyldighet att föra modera och barns talan gentemot försumlig försörjare.
Denna myndighet är skyldig att efter- foraka barnafadern aamt utkräva ådömt bidrag.
Införandet av alimentationslagstif tning kan ock tänkas vara tillräcklig garanti för att barnets ratt skall bliva .bevakad.
Det ligger nämligen i moderns piltagliga intresse att vanda sig till myndigheterna för att utfå bidraget, varvid efterforsk- ning av barnafadern och krav p &amp; honom alltid kommer att aga rum.
,. '
Förslag till förbattiingar i den danska, gjorda anmärkningar mot propositionen alimentationslagstiftningen föreliggs vid om folkpensionering och - för den han- arets .riksdag.
Enligt detta föralag skola delse frågan kommer redan vid denna bidragen kunna utlamnas ' för kortare tid riksdag till slutlig prövning .- besluta an ett halvt Ar.
Likas % ifragasättes .bland sadana ändringar i propositionen, att i annat skärpta bestämmelser augiiende den blivande pensionsförsakri~~gslagen kontrollen, ' huruvid.a bidraget användes full rättvisa vederfares kvinnorna och till gagn för .barnet.
.
socialfirsakringens grundtanke, solidari- Särskilda förbättringar förordas ock i teten, helt och fullt tillämpas.
€öre~kriFterna om hustrurs och akta barns I Wtnbergs, Widlunds och Söder bergs rättsställning, exempelvis S A att bidraget motion ang. avslag B ' propoeitionen och i vissa fall aven ' för akta barn skulle hemställan om ny utredning siigea: kunna betalas i förskott.
- vidare frågan.
om skillnad mellan.
.
.
.
- 3 motiven säges.
: man och kvinna.
Har föreligger inte.
.
ministeriet är av drn.
mening, att endast den skillnaden, att eåval tilljiggs- lagen n:r 130.
av den 27 maj - 1908 i pekhonen 80m ock det kommunala till- det hela verkat tillfredssta.1lande och i k kott et utgår med 25 kr.
lägre pr &amp; r till överensstämmelse med sin uppgift, nam- kvinna a n till man, vilket i och.
för sig ligen till värn för utanför äktenskapet enligt vart förmenande ställer kvinnorna Födda barn och deras mödrar; lagen har i en alltför ogynnsam ställning, utan nu i de sista Aren blivit v a l inarbetad dkrtill kom mer vidare, att nästan samt- biide i folkmedvetandet och hos de kom- IIga gift.a kvinnor, såsom saknande be- munala myndigheter och andra myndig- skattningsbar inkomst, komma att han- beter, som beröras av lagen.
Och de föras till den lägsta avgiftsklassen, utan tvivel, som i början efter lagens trädande hänsyn till mannens inkomet.
Att i i kraft i betydlig omfattning gjorde sig detta avseende åstad komma full 1ikst.äl- gällande, äro nu ï det väsentligaste lösta lighet torde möta oöverstigliga svhrig- genom de judiciella och.
administrativa heter, men däremot bör det vara möj- myndigheterna.
Däremot rna det erkan- ligt att iistadkomma.
en - större utjämning.
nas, att lagen pa vissa punkter lider av an vad kungl.
maj:ts förslag innebar., Hr Pettersson i Södertiilje hemställer, fel, aom det är anledning till att för- att pensionerna för man och kvinnor söka avh jalpa .. D % således vid utarbetande av förslag skola sattas lika, men att dock pa grund till liknande alimentationslagstif tning - i av de stora kostnaderna hustru, som i Sverge kan tagas hansyn till de erfa- saknar egen inkomst, maste hänföras till renheter, som ' vunnits i Danmark under nligon Aldersklass lägre an den man hon lagens tillämpning, d &amp; förslag till för- ar gift med, vilket dock bleve förman- biittringar framlagts, vil.ka för oss kunna ligar J ' än regeringens f örslag.
Densamme tjäna till ledning, och då slutligen enligt, hemataller ock om utredning angaende den allmänna meningen i Danmark denna alimentationslagstiftning till ~ k y d d för lagstiftning givit en bättre .rattsstallning barn.
&amp; t barn till ' försumlig f örsörjare, sa, synes intet skal föreligga, varför icke aven i Sverge utredning omedel bart bör företa- Kvinnoklubbarna gas angilende införande av alimentations- uppmanas ytterligare att insända namn lagstiftning.
och adress p &amp; ordf. eller korresp.
till P &amp; grund av .vad ovan beträffande Morgonbris ätt införas i minneslistan.
viss del av propositionen n:r 126 fram- hallits, hemstallea, att riksdagen, .med anledning av propositionens förslag om pensione- ring för barn till peneionsberattigad Därom skrev den 5 april Hjalmar Branting ogift moder, måtte bos kungl.
maj:t e n u t m ä r k t a r t i k e l i Soc.-Dem, anhålla, att till de uppdrag om ut- Artikeln innehöll .en kraftig u p p m a n i n g redning angående barns ratt gent- till de s o c j.
a l d e m o k r a t i s k a k v i n - emot försumliga försörjare, som re- dan givits fattigvårdaiagati£tnin,gs- n o r n a a t t deltaga i o p i n i o n s y t t r i n - kommitthn och lagberedningen, de- .g e n. Artik.eln slutar med följande o1.d:)) Huvudsaken är nu a t t kvinnornas röst- samma aven m8tte f &amp; i uppdrag att rattspetion kan bli en verklig massaktion.
I inkomma med utredning anghende det läge, vari deras rösträttsfråga nu befin- d d a n lagstiftning., varigenom .för ner sig, behövs det a t t även svepskälen ryci barn till ogift moder, övergiven och kas bort, a t t varje möjlighet berövas franskild hustru, bidrag till under- a t t för sitt m o t s t h d framföra som ursak a t t kvinnorna själva ju äro så likgiltiga ..,, hall utbetalas av det allmänna, utan Faller det argumentet, så stå, sannerligen se- att ett hänvändande för att erhallii dan ' olikställighetens försvarare kvar i sina sadant bidrag .behöver ske genom ställningar mera lika plockade f jaderfän an .andra.
levanae varelser.
fattigvården och utan att det av några Arbetareklassens kvinnor böra visa att d mottagaren erhållna bidraget anses förstå fullt ut vad det har galer.
Från b a j såsom - erhallen.
fattigb jalp.
gerligt lcvinnosakshåll kommer alldeles viss '.
Kvityornas instrattsiorelse.
l I motionerna med nnl.
av regerin- gem pi * oposition mg .. folkpensione- ring hemställes följ.
ang. ändring vad kvinnornas pensioner vidkommer: Hr Lindhagen hemställer, att riksda- gen matte beakta från kvinnornas sida - och vi glädja oss däröver - mycket ati göras.
Det vill då till a t t från arbetarehål visas samma eller allra helst ännu stöi-re n?
och intresse far den stora opinionsyttring som skall bli .de svenska kyinnornas näst!
stora insats för sitt köns arbete fram mo; likställighet.
&gt; -- .-. -- - .....
.
.. M O.
R.
GONBRIS.
-.
I solnedgangen.
.. - -.
.
.
.
.
» bli aven så förvånande fort I dag a r första maj!
eningstralar &gt;färdiga&gt; med sig själva eller rättare Av E l n a L i n d g r e n.
Själva uttrycket later som en langtan, ett hopp om.
ljusa, varma solskensdagar, Solen dalade, kastande ett rödak- Det ar ocket % e &amp; naturligt att just denna tigt, milt sken över skogen, fälten, förnyelsens, ungdomens och de unga tana den lilla insjön samt över de båda karnas tid valts till det samlade prole- gamla, som sutto ute på trappan till t,ariatets mönstringsdag.
Visserligen anse sin lilla stuga.
Ilet var en vacker nagra att vara demonstrationer numera syn, dessa båda gamla.
Rynkiga, ut- äro resultatlösa och onödiga,.
men dessa slitna sågo de ut, men det vilade som tankar få dock Ar efter Ar vika för var ett sken av frid över dem.
De stodo langtan efter a.tt en gAng på Aret veta vid slutet av ett gott dagsverke, lugn och visa att vi höra samman.
För dem och frid harskade i deras sjalar.
De måhiinda ett par, tre årtionden stan- som sutto hos varandra, beundrande sol.r djgt setts i ledet kanske det aven ar be- nedgången, talande on1 sina barn, om den käre, duktige sonen i Amerika, hovet av att bland de samlade skarorna han, som skänkt dem deras lilla stuga, åter.
kanna ungdomst ankar.na och ung- so111 underhöll dem rikligt och gott, domsentusiasmen göra sig gällande, s4 som de förr aldrig haft det.
De tala- Bom de särskilt kunna gö.ra just i har- de vidare om det stora, underbara lan- liga ma jdagar.
Skulle ' vi inte försöka.
att låta denna det dar ute, dar Karl gjort sin lycka majetamning räcka nggot längre an en- och pk samma gång deras.
, Tank ett dast själva demonstrationsdagen, försöka sil gott land, tank ett land dar.
Karl, att göra vår samling till en invigning den fattige torparpojken kommit upp sig, så han blivit rik, lika rik som p ' a- av våren och förnyelsen aven -: i vår rö- tron, och dar aven hans systrar och relse och kasta utav os8 höstens och bröder hade det bra, kanske inte så vinterns ruggiga, tråkiga dräkt, även dA bra som han, dock mycket battre an det ',: galler vårt organiaationsarbete?
Den standigt återkommande diskussio- vad deras föräldrar någonsin haft det.
nen om agamla, och &gt;&gt;unga$,, man, Visst var det svårt och tungt ibland, .ch ~kvinnorr visar att- en apHnyttfö- att sakna barnen och veta dem så långt felser val behövs; och ' vad vore Iamp- borta, men det var en tröst i vissheten ligare an att just ' genom vHc ma jdemon- om, a t t de hade det bra, battre an de 3tration företa denna?
kunde f å det har.
De skrevo snällt Det klagas över att en rörelse inom och s h d e ofta hem pengar till siria art parti blivit rgammal r, och flera av gamla föraldrar.
Tank så bra de hade i är organisationer ha nog skäl att iåra det, de gamla., en egen liten stuga, ett -.
-. "
....... ...
E t t.
.
av-.
bote- hem så natt, mat.
i.
överflöd, inga-.be- nstamma.
i -.
klagolAten.
kymmer för niigot, intet krus oeh nedlen har man p &amp; en ' del hall anset.t fjä.sk för någon.
Tank om inte bar- lara cn Aldersgräns.
Men inte aföryng- nen kommit till Amerika, ja, då .hade ' as vi genom att skarpa.
och utvidga de gamla suttit p$ fattighuset nu.
i,e streck, som redan finnas och som vi Vid denna tanke kände deras tack- det offentliga livet standigt protestera, samhet mot.
barnen och Amerika inga, mot.
Vi ha ju redan ett könsstreck, gränser.
-- Tank, att i stallet för fattig-,.
' a, visserligen inte synligt, - men .det huset ha det så bra som de hade.
Nog inns där andås, och till en viss grad kunde de vara glada och tacksamma.
iven ett penningstreck, och nu höjas Glömda voro de hårda, tunga dagarna, .öster för .ett Aldersstreck.
' Med ett par exempel, som ingalunda glömd var svälten, nöden, umbäran- böra till undantagen, ska jig försöka det, glömd var bitterheten, sorgen visa vilken orätt man kan begå, genom över skilsmiissan friin barnen.
De ha- de f å t t frid och de kande frid.
De att som msttstock för ungdom och glder- hade f å t t lön för sin möda, en lycklig.
iom-satta ' ett Visst Ar.
fridfull ålderdom, en vacker solned-, Det finns ibland oss kärnfolk, som till gång efter en stormig dag.
Det var e j 3in natur standigt förbli unga, yngre Sverge, ej deras husbonde, som löfiat b. o. .m.
än-.m (inga .unga., och dessa dem för troget arbete, det var det kanske likar ungdomen bast.
SA finns främmande landet, landet som sög till !et $ter andra, som aldrig .f &amp; tid att sig det bästa, kraftigaste blodet från rara unga, utan.
ständigt förefalla mög- Sverge, det landet - lönade dem for tso- .iga.
Den yngling t.
tx., som vid 1At oss gen tjänst.
Men på det tänkte e j de båda gamla, de tackade Gud för n&amp;- jaga 16-17-Ars-Aldern av en eller annan den, de trodde hjälpen kommit fran m a k kommer .med: vAra organisationer, honom.
De voro fromma, goda män- 2an blir intresserad och saknar ej för- niskobarn och det gjorde gott in i sja- aAga och anser dessutom det vara hans len a t t se deras frid och lugn, a t t .det ?likt.
att.
s &amp; långt han - lian hjälpa till var ett främmande land, som skan&amp;te ned arbetet.
Snart nog ä.r han fullt inne i det, fick glömmas för den synen, och iöreningslivets virvel, alla .lediga&gt; stun- för glädjen a t t se en sådan vacker sol- ler, plus en god del av vilotiden, g &amp; &amp; t nedgång, a t t få se, at.t åtminstone nå-; il1 föreningsarbete, och innan han vet gon av deras klass hade det bra på ridet av .ar han vid de 30 Aren, och, ltan att ha reflekterat s &amp; mycket över gamla dagar.
Solen gick ned, f örsvann, men annu let, h a r han ej hunnit med att vara ung långt efter lyste det packra, milda sk.) ch kan följaktligen ej.hellsr kanna den net upp nejden.
Var det solen eller ingdomsentUsiasm, han nu kanske ön- var ' det de ' båda.
gamla !kade sig ha.
.
.
En del av dessa)) för- .. - .- .....
.
.
.
.. ' ' ' i 8. tro sig färdiga.
Eller gA vi till den ' kategori av ung- dom, som i slö likgiltighet förnött sina basta och dyrbaraste ' år, kanske jagande från det ena tvivelaktiga möjet * till det andra, men anda aldrig kant sig verkligt unga.
Niir dessa sedan, kanske närmare 30-Ars Aldern, av en eller annan omständighet viickta till ansvar för sin klass ' intressen, då först börjar deras egentliga nngdomskrav göra sig gällande.
Dessa exempel galla visst inte någon viss del inom vArt parti, utan kunna tillämpas inom alla områden, för man saval som för kvinnor, och vill endast visa att det inte ar Arens antal, som sätter ungdoms- eller &amp; Iderdomeprägel pa arbetet, utan sinnets spänstighet och för- måga att stiindigt samla och tillgodo- göra sig nya intryck och impulser.
Det ar för att söka vinna,denna stan- diga ungdomlighet, som vi skulle låta vAr ma jdemonstration bli en invigning till ett innehållsrikt., men friare och gla- dare liv fin vinterns inneatängda, av gruff eller liknöjd het präglade möten. '.
Om vi mera tillgodogjorde oss vårens) ch Bommarens uppfriskande friluftsliv) ch bevarade de intryck och stamningar in rik natur stundom bjuder kaneke vi lade lattare att f A innehall och verldig samratanda över vårt arbete under hin-: ern och lattare att bevara oss själva) ch våra tankar unga.
Särskilt galler detta arbetarkvinnan, iom i alla olika skeden intager en sar- stallning, i det att hennes tid alltid skall ' acka till s &amp; oandligt mycket mer än tndras.
LHt oss dock använda de dyr- lara sommardagarna väl och inte stänga) ss inne om vi kunna slippa.
LBt oss iå demonstrera för humaniserarcdet av ~ d r t organisationsarbete och därmed ' be- larandet av ungdomen.- Agnes Söderqvisf.
Våren.
Nzc våren kommer, och marken grönskar,.
och luften flakfar så varm och blid, traden knoppas och Zövet spritter uti den ljuvliga vårens tidene tid.
Och lärkan drillar, och blyga sippan ur grönskan spirar så natt och fin, ronnen bZommar och fjäriln gungar, och trasten sjunger med glättigt shta.
Nu cårvind susar i tradens kronor, och vårsol ler över land och stad.
Från tidig morgon till sena kuallen ar dagen strålande ljus och glad.
Den tacka rosen och skön gullviva och blomhor utav alla slag, förgat-mig- @ invid back, som porlar, aZZt växer.mer jör varenda dag.
Alma Jaeger.
Giv ditt namn!
Till Sverges k vinnor.
Giv diit ?hamn!
Giv ditt namn!
Runt kring.
stader och bygder gdr ett upprop, en maning som fordom till tings.
Hör dec ej kur de be de mångtusende bladen, hur de mana som klockan, nar helgdngsmdl det rings!
%iv ditt namn!
Giv ditt namn!
Känn har seklerna brusa, hör h w släkkna ta.
sitt krav genom dig!
.
Det som förr var fördolt fick du ndden att skdda.
Du är med och bar fanan .i heligt krig.
. '
Vad är h?
Blott en länk i en famnafide kedja, en försvinnande droppe i livets alv.
.
Men den garnimj som bars utav seklernas liingtan skall du leva uti, nar du borta är själv.
Giv ditt namn!
Sök dirc ratt!
Det ar härligt att söka, det ar stort att f &amp; kampa för sanning och ratt.
Minns att det sovi du strider och det som du vinner skall gagna en framtid, en sefifödd att!
" Gunlög gratulerar morfar ".
Den senaste etsningen av Carl Larsson.
, (Norrsk.-fl.)
Elsa Coll~n.
En sentimental historia om två människor, Erk-Samel, timmerflottaren, hade vari1 ärende bort till grannbyn denna sensom- markväll; det hade Karin med, fast fran ett annat hAll - och så rakades dc oförmodat vid Gasabacken, pá den plat- sen där en planka lag kastad tvärs över att gå p&amp;.
De ' tvii, Erk-Samel, sasom han för bekvämlighetens skull kallades, och Ka- rin, fars lilla hjälpreda sedan maj, d i mor dog, vor0 .uppväxta barn i lag » och inte obekanta saledes.
Nu syntes de vara motaatsen emel- lertid.
De stannade lite förlägna pli var sin sida om spBngeq, villrlldiga vilken av dem skulle g % över först.
- Fruntimmer ha alltid foretradet, sade alutligen Erk-Same1 med ett tafatt försök att le.
Men Karin, som hade en korg med matvaror f r h handelsboden i handen ocksa, stod med blicken sankt och rörde sig inte.
DB krusade ej E&amp;-samel Iiingre, han klev själv pá plankan och fortsatte, tyat visslande en i hast funnen melodi, sin väg.
Se, det var s &amp; att Karin och Erk- Same1 hade varit faatfolk en gáng i, världen.
I Erk-Samels koffert, mellan.
Nu ville.
olyckan, eller lyckan, al parmen och bladen i en bok, lág p &amp; möttes vid spingen, där det var ti ien tiden 5 st. 10-kronorssedlar och om saligheten kommer av got väntade på,)) hopflyttningens.
Det är be- rymme), som sagt.
~ynnelseakten i &gt;giftas) &gt;, som väl för- Ett ögon blick sedan Erk Same1 var: iths.
iväg stod Karin kvar, blek, darrand Men s&amp;, ' utan nsgons uppaåt egentli- Älskade han henne d &amp; verkligen gen, hade det rakat komma en fnurra längre?
p &amp; tr&amp;n, som man säger.
Och fnurran, Men s &amp; ropade hon: Erk-S,amel det var grannghrdens Mina.
- Denna, en Han vande sig om: Ja.!
S &amp; gick Fjärilstö3 med gazellögon och törsten, och mötte henne, .tog hennes hand ui den eviga, heta, ekriven pb de rjda, tystnad.
wallande läpparna, hade vid ett tillfälle Eftermiddagssolen sllg leende nei 3agt om Karins Erk-Samel, att han var de tv &amp; människoharnen, som inte ki:, SA styv att d a n e a ~, att han var B bra tala mycket därför att hjärtat var behändigs, ett uttryck som jäntor gärna fullt.
använda - och mer behövde8 inte.
Nu sade Karin: Är du ännu m j Fr&amp;n den stunden var Karin Mina0 ond p &amp; mej.
.
.
p &amp; din Karin?
Her) vän och Erk-Samel, den syndaren, blev 3talld utan vidare inför: Pontius Pilatua.
röst r a r vantansfullt vek som ett 1 - Du har jämt aagt att du ska ha jande barns.
- Ne-ej.
Inte mycke, men lite, E Dara mej kar o c h.
.
.
och sa tycker du) m en annan ands, sade ' Karin till ' sin han leende.
Hon sllg upp till honom troskyld Erk-Samel, när de nästa kväll möttes.
Och s &amp; ' begynte hon att.
stilla; snyfta.
smög sig intill honom mjukt och vack - Du käre .-du stygging dar, r Den andre han bara purgapade: har llltit mej vänta s &amp; länge.
- Va-a?
.
En annan ...
jag?
- Och ni kvirinor äro de underlig8 Kanske du ska neka.
.
.
3 Har du varelser som gud har skapat, sade H nte sagt en gáng att hennes h&amp;r ar Samel.
Darp &amp; sAg han sig hastigt ikrj rackert brunt - vackrare än mitt?!
och db han inte blev varse en leva] iortsatte Karin, som inte gav sig, tár- ~ j ä l drog han henne, rden underlig rvävt.
intill sig och kysste hennea mun.
Inga bedyranden om oskuld frlln poj- Men solen, Bom ska allting bevit rens.
sida hjälpte emellertid.
Jäntan vad som eker av fult och - skönt ha; ick, utan mánga förklaringar, ifrbn ho- världen, kröp diskret bakom ett ma lom, medan tararna gärna ville tränga ' ram - - Bar1 Östmar&gt;i I.
.
Sedan hade veckor, manader gátt.
om.
.
- - j l l
MORGONBRIS 5 Deltagen i kvinnornas opinionsyttring för politisk rösträtt och valbarhet!
Riksdagens andra kammare har upprepade ganger bifallit förslag om rösträtt och valbarhet för Sverges kvinnor.
Riksdagens första kammare förnekar ännu Sverges kvinnor full medborgarrätt.
Det har yttrats i denna kammare, att kvinnorna i Sverge i stort sett icke skulle önska politisk hösträtt och valbarhet, oaktat kvinnorna till 1907 ars riksdag framlade en petition härom, underskriven t i av 1 4 2, 1 2 8 kvinnor.
Att petitionera ännu en g&amp;ng om en rättighet, varom redan då, 1907, framställdes !ett så tydligt krav, kan icke ifrågakomma.
Genom att enigt samla sig om en opinionsyttring kunna kvinnorna tillbakaslå påståendena om I l att kvinnorna icke önska rösträtt.
Landaföreningen för kvinnans politiska rösträtt har därför genom igangsättandet av en opinions- yttring berett alla Sverges kvinnor, som fyllt 18 ar, tillfälle att lata sitt krav på politisk rösträtt och valbarhet bliva hört av 1914 års riksdag.
Opinionsyttringen är av följande innehåll:) &gt;Vi undertecknade svenska kvinnor ansluta oss till kravet på full politisk medborgarrätt för Sverges kvinnor&gt;&gt;.
Opinionslistorna utlämnas gen ' om de olika lokalföreningarria av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Varje lokalförening ordnar opinionsyttringen på sin ort och bedrives densamma redan med stor energi över hela landet.
A många orter koncentreras arbetet med namnteckningen under våren.
Redan genom cirkulär har Soc.-dem.
kvinhokongressens V. U. utsänt ' ett upprop till de social- demokratiska klubbarna att energiskt hjälpa .till med namninsamlingen.
Endast enighet mellan alla att ' deltaga i opinionsyttringen kan giva densamma tillräcklig styrka.
Splittring förminskar namnantalet och således opinionsyttringens verkan.
.
, var hennes miilsman, och då hon ville ögpna en liten matvaruaffär för att Iät- tare kunna försörja familjen, miste hon flygblad n:r 2. ha hans tillAtelse att göra det.
Det var han och icke hon, om hade att be- stämma om barnen.
Det var han som Nar kvinnorna sakna rösträtt.
hade politisk medborgarrätt - icke hon.
Det var en gáng en hustru, som efter Siidana äro de lagar, som angA kvin- digra Ars äktenskap fick ett storre arv norna pB det allra närmaste, som angA efter en släkting.
D. v. s. det var man- kvinnorna just som maka och mor - nen, som fick pengarna, och hambörjade och så länge kvinnorna sakna politisk ou s 1 pH stort och upphörde att arbeta.
medborgarrätt ha de ej tillfälle att in- Hustrun började frukta, att pengarna verka på dessa lagar.
.p &amp; detta sätt ej skulle riicka länge, och ville veta hemmets aff arsstallning.
Men mannen förklarade att det var hans en- Vid en folkskola.
vor0 anställda en sak -- det hade hon inte med att göra, enligt lagen förvaltade han emam boets lärare och en lärarinna, ' Bada hade all.
tillgdngar och hade ingen rcdovisniags- deles samma utbildning och samma ar-; skyldighet ' till henne.
Därmed fick hon bete.
Men lärarinnan hade mindre lön.
: 14ta sig nöja och sH gjorde mannen en Det ha alla folkskollärarinnor.
- Nu.
.
vacker deg konkurs.
Famiijen kom p &amp; hände det sig emellertid, att lärarinnan bar backe, och s &amp; reste mannen bort för hade en.
gammal mor att försörja och dessutom småsyskon att uppfostra, under att försörja sig så gott han kunde.
Hustrun, som nu var ensam om att det att läraren var ogift.
Han hade.
draga fram sig och barnen, skaffade sig dock större inkomst - inte därför att inackorderingar, var sparsam och ordent- han hade större utbildning, inte därför lig och det gick nhgorlunda bra för att han hade hårdare arbete, inte dar- henne.
Så dog hennes mor och efter- för att han hade flera att försörja .- lämnade en summa pengar.
Men det utan endast därför att han var man, var ej hon, som fick lyfta dessa, utan och lagarna äro skrivna av männen, och hennes man.
Han Aterkom nu och lade sd länge kvinfiorna sakfia medlorgar- beslag p &amp; varje öre av arvet och dese- rätt, så komma deras intressen ej att utom pk allt, som hustrun förtjänat, s &amp; tillvaratagas.
att hon om kort tid var alldeles utarmad.
Nu var mannen emellertid sjuk, eländig och förfallen, och hon maste försörja Nu manas de svenska kvinnorna att även honom.
Men det var han, som samla sig om kravet pA medborgarrätt.
Ur " Landsföreningens for kvinnans politiska rösträtt " '.
.
Det ar nog kanske mángen, som ej tänkt pH vad denna ratt innebär, m h g e n som ej tänkt sig möjligheten av att få den.
Men i Finland och Norge ha kvin- norna redan politi~ka rattigheter och i Danmark háller man pA att giva dem sadana.
Även i vart land ha vi goda utsikter, i det att riksdagens andra kam- mare upprepade gånger bifallit förslag därom.
Om kvinnorna runt om i Sverges land visa, att de verkligen vilja vara med att bestämma om de angeliigenheter, 8om beröra dem pH, det allra närmaste, ' vilja vara med om att arbeta p &amp; förbättrade förhiillanden i alla avaeenden, s &amp; skola kvinnorna även få politisk medborgarrätt.
Alla kvinnor böra därför skriva sina namn på L.
K P.
R:s opinionslistor och därigenom göra något för kvinnor- nas stora gemen.samma sak.
Varför böra de svenska kvinnorna skriva sina namn på L.
K.
P.
R:s opinionslistor?
(Flygblad n:r 3.)
Därför att kvinnorna i vArt land i andra avaeenden anses som myndiga medborgare och mAste uppfylla alla de skyldigheter, som man fordrar av dessa.
De äro underkastade samma lagar som männen och maste betala skatt för sina inkomster likasom decisa.
Men d &amp; de ej ha politisk medborgar- rätt, äro de utan inflyta.de pil de lagar,
Till arbe tareklassens kvinnor !.
OM VI VETA samla sig i dagarna de svenska kvinnorna till massopinion för sin medborgarrätt.
För socialdemokratiska kvinnor, som ha ett så omfattande program och så många frågor som krava vårt intresse, har icke alltid rösträttsfrågan legat i förgrunden, men nu ar det vår plikt emot oss själira att först och främst genom ett intensivt arbete förskaffa oss det medel varigeriom vi skola kunna.
inverka på de andra frågornas lösning.
Det är ju hu endast högerpartiet som ännu letar bland h a gamla fBrdomar efter skäl emot att kvinnorna erhålla medborgarrätt, och ett av deras för närvarande ' bästa skal är att kvinnorna själva stå så likgiltiga.
Det var högerprofessorerna i första kammaren som talade omkull frågan vid föregående riks- dag med delta skal och flera gånger har högerns ledare förklarat, ratt först då.
kvinnorna bli en makt att rakna meds skola.de gå med på att ge kvinnorna rösträtt.
Och nu torde kunna sägas att dagen ar kommen för de svenska kvinnorna att saga.
ifrån vad de vilja, om de önska att .bli fullmyndiga med- borgare i det samhälle, dar de göra siri livsinsats, eller om de ännu vilja vänta som undermåliga sam- hiillsmedlemmar, ovärdiga till allt utom till att draga skatt, lyda lag och arbefa.
Även de icke röstberättigade ha medel att vid de stora avgorande ögonblicken få den lagstiflande församlingen att lystra.
De kunna - låta den veta sin ' mening så tydligt och enigt, att riksdagens man, för så vitt de anse sig representera även kvinnorna och deras intressen, icke kunna undgå att ta in- tryck därav.
På arbetarekvinnorna ställas ofta så stora fordringar.
Vi få ta.
vår dryga del av ansvaret under kam- pens hårda år nar arbetarklassen strider for sina rättigheter, och ofta.heter det då: Det beror på kvin- norna on1 vi skola segra eller förlora.
På oss beror, säger man, hemmets vård, barnens fostran.
Ofta få vi hjälpa till att oka inkomsten för hemmet - allt under det vi stå maktlösa och utan allt inflytande på sådant som river ned vad som inom hemmet bygges upp.
V. U. vill särskilt påpeka, att denna samling kring opinionsyttring för vår medborgarrätt på intet sätt behöver k-ollidera med någons åsikter i övrigt, eller med tidigare fattade beslut rörande samarbetet med den borgerliga röstrattsrörelsen.
Det innebar inga förpliktelser på någondera sidan - det egna intresset bör mana oss att arbeta i, denna sak.
Och för att denna opinionsyttring må bli så kraftig att den verkligen skall kunna föra oss något närmare malet Sr det nödvändigt att vi alla hjälpas i t att arbeta för densamma.
.
De flesta kvinnoklubbar torde måhända redan kanna till denna sak, men V. U. har dock verat rikta en uppmaning till medlemmarna att icke stå efter i arbetet med namninsamlingen.
Formuleringen av opinionsyttringen är så enkel och utan alla villkor, att den bör kunna ena alia kvinnor som äro intresserade för frågan.
.
V. U. uppmanar därför alla organiserade kvinnor att lagga ned så mycket arbete som det ar dem möjligt för samlande av en imponerande siffra för kvinnornas politiska rösträtt= Namninsamlingen organiseras av Landsföreningens.
för kvinnornas politiska rösträtt lokalföreningar, till vilka resp. organisationer torde vända sig för erhallande av.
nödiga upplysningar.
S. '
Socialdemokratiska k vinnokongressens V.
U. de skola lyda, och bestämmande av de skatter, de skola betala.
Därför af t kvinnorna äro nyttiga med- lemmar av sa.mh %llet och utföra ett nöd- vändigt och hetydeleefullt arbete i det- eamma silval inom som utom hemmen.
De äro i stor utsträckning sysseleatta i fabriker, p &amp; kontor, vid järnvägar, post och telegraf, på banker ocn i skolor m. m.
Och kvinnorna f % överallt helt och fullt utföra sitt arbete, ofta alldeles detsamma som mannens, merendels under ogynn- sammare förhAllanden och för mindre betalning.
Kvinnorrna ha nästan oinskränkt kom- munal rösträtt och valbarhet, och att man allmänt anser dem vara i stand att fylla de kommunala uppgifterna visar sig genom det intresse, som alla partier lagga i dagen då det ar frtiga om att de skola begagna den kommunala rösträtten, och därigenom att man insatt ett stort antal kvinnor i stadernas styrelser.
Det finnes numera över, 6U kvinnliga.
stada- fullmäktige, vilka representera olika par- tier.
Då de kommunala uppgifterna vasent- ligen krava samma förutsättningar som de politiska,, är detta ju ett kraEtigt be- vis för, att m a n verkligen anser den svenska kvinnan politiskt mogen '.
Ett annat bevis härför ar, att kvin- norna ha tillträde tiH de politiska orga- nisationerna och t. o. m. insättas i parti- styrelserna.
AP de kvinnliga stadsfullmäktige ha dessutom ej mindre an 16 direkt rcst- ratt till första kammaren, varför det ju ' ar anda orimligare att de ej skola f A vara med om, att viilja medlemmar till andra kammaren.
Kvinnorfia ha ~iedan 1.ange i flera lan- der haft politisk medborgarrätt, och detta har visat sig hava uteslutande goda följ- der.
I de skandinaviska länderna, dar ju förhållandena äro likartade med våra, ha redan Finland och Norge givit, sina kvinnor.
fulla medborgerliga rättigheter, och i Danmark Bynes denna fr omedelbart inför sin lösning.
D va1 ej för.
mycket att förutsatta, s de svenska kvinnorna skulle var: samma förtroende som de finska, och danska.
Kvinnorna behöva politisk kec rätt för att kanna sig som verk svariga medborgare, och det a r som aådana.de kunna göra niigo.
det skall komma att råda ba lyckligare frirhlillanden i v&amp;rt la. '
' M &amp; var och en p &amp; sin ort ar opinionsyttringen i '.
.
Där namninsamlin gsbyraer ä rattade, anmäl eder till dessa !.
Min lycka * - och de mångas.
Lyckan är ett flyktigt ting! '
Lyckan kommer, lyckan gAr, lyckan är vhr längtans mål - men vem vagar val eaga: nu ar jag upptagen i de lyckligas skara?
I samma stund jag griper lyckans sparsamt fallande - flin- gor, smälta de i min bandoch rinna bort som vatten.
De dansa iför våra ögon, svalkande, ' vackra, dessa underbart bygg- da kristaller.
De ha icke val hunnit oss, innan de förintas, förvandlas till tarar.
.
.
Detta är det förrädiska vid lyckan, att den alltid mllste vara ny för att verka fullt och friskt - därför lockar den oss ständigt och blir aldrig gam- mal.
Dendör så fort, ty den tål ej att Aldras.
~ e - h vill erövras för var g h g, omigen, men later ej intaga sig, en g %ng för alla.
Den ar en fé,, som tj ' usar i det hon gllr forbi, b e d en lovande blick, ett inhe- ihhllsrikt smáleende, en min som @ or mig betagen - men.
man !gifter sig inte med danna snabba.
bppenbarelse och firar intet ' silverbröllop.
bivmild ar hon m.ot den som vet att pdraga sig hennes gunst, och till ytan ser.
pon inte, men val till personen.
.
De finnas, som £örstå att locka henne bill sig m h g a gånger om dagen, medan, andra gör .allt., men förgäves.
De gör [allt, och folk tycker de har ockeil allt isom behövs, men det hjälper inte.
Ratta greppet är dem inte givet, de sakna aekniken, som .de lyckligar £Att av in- stinkt, som en naturskanlr.
Men greppet han läras, htminstone till husbehov,.
läras liksom ett annat instrument, som man kil1 en början kanske misshandlar och Ledan sköter.
med ofelbar talang.
Man i- pill att livets strängar ska tona under bforfarna händer, att deras melodi skall) ckas fram pA var blotta önskan.
.
Men ' detta ar en gammal historia: det som) or ögonen ar, det materiella, för det bojer man sig och söker göra det till,!
i piljes för att få sin vilja fram.
Men pm våra drömmar ej förverkligas sjalv!
pant, kallar man dem missmodigt för pupphianljga.
I n te mången beaktar, att Iven de kan överlietas och filngas och jamjas till vhr fägnad och tjänst, liksom flet gAr att locka flaxande fåglar i snaran.
Lyckan måste uppsnappas, den befin- ger sig s % att eaga alltid si förbifarten,.
pet gäller därför htilla sig.
vaken.
för att passa ögon blicket och vinna hennes: för- lroende.
Men vakenhet, har jag maxkt, pr en av de mer ovanliga konster,.
som roanniskor öva, en som de fnmla i mest.
SA mycket i livet inbjuder till att blunda och slumra.
DB slipper man se.
allt dess .. elände, då glöm ' mer man= smärtan kbr.
@ en e t ~ ~ d % d, hämtar man nya krafter,,.
Tavla från Ungern av OSKAR GLATZ.
(Ur Studio.)
', I.
att 6th emot ' med - så tror man - och vankar diisig ' omkring.
Själva vardagens vaneliv och mycket arbetes jämna trall verkar sövande, ja kan svhrligen uthar- d.as av en allt för vaken individ.
Det finns människor av sadan art, att de helt enkel ', inte kan sköta vad de ska, om de inte g &amp; upp i det som om intet annat fanns i. världen.
De måste liksom l&amp;ta hypnotisera sig av sin dagliga gar- ning för att inte falla ur takten.
För att r &amp; med ett arbete, .som till sin be- skaffenhet ar automatiskt, nödgas mån- gen s jalv.
göra sig.
till ett slags automat.
Annar8 klickar det, och man känner sig blott dubbelt olycklig i medvetandet om hur illa.
det ar.
ställt.
Ur förtvtvlan om att själv, p &amp; egen hand, kunna vinna i n skarv av lyckans i så förödmjukande former som fal- let ar?
Jag tror pH människans förmSga att ikapa sitt öde och omdana världen till iitt val.
Häremot sta inga hllrda lagar För.
samhällets utveckling hindrande i vägen - det försenande hindret ligger hos manniakan själv.
För mig star som ett av historiens meat förfarande sorge- apel: T,asalle, som.
bringar socialismens budskap till Tysklands arbetare - men icke hörsammas l Varje agitator upplever, tänker jag, deteamma i smatt: det försenande hind- ret är människan själv.
MA sedan forskar- ua.
tala om utvecklingslagar, kapitalis- mens mognad, tidens läge och slikt, eom kan vara bra till ursäkt efterat och 8o.m tröst för de missmodiga, ma de tala p kapital stiger drömmen om lycka för de om omodern Askadning om de SA finna mllnga, för alla.
Och under det tryc- för gott.
Det ar dock människan som kande tvivlet om att denna lycka skall skapar sitt öde - därför blir deboftast sanka sig över jorden medan man lever, så eländigt.
Saken ar den: människan vet inte vad spirar hoppet om att den skall falla kom- hon begär, hur hon skall ha det, vart mande slakten till del.
hon egentligen vill han.
De verkligen Högt över.
jorden, ovan molnen tumlar praktiskt begåvade egoisterna, som ' förstå man sina sociala fantasiers aeroplan.
1 sanning, människan är en tanklö~ shdant och handla därefter, äro, som och lättsinnig figur ..
Hon kallas egoist, man finner vid en mönstring av bekant- och and$ f h man formligen tvinga henne skapskretsen, ett föravinnande f&amp;tnl.
Vem att skiita val om.
sig ' själv, att Överväga har icke haft.
tillfälle iakttaga skillnaden och t a.
reda p % hur detta.
akall gA till.
mellan ett hem som står under &gt;en Hon kallas ett stundena barn.
Men hennee duktig hustruss ledning och en familj sätt att sköta sina stunder kund.e knap, p &amp; samma ekonomiska grund, eom knappt past.
vara v&amp;r.dslöeare an det gemenligen haller huvudet ovan vattnet!
Vem har ar.
Det förevitas- henne att vara fäsi ej sett tv &amp; jämlikar, av vilka den ene vid d e t jordiska - .men älskade hon del dignar under eina outredbara bekymmer, med d m sahnd.
glöden,; skulle hon då medan den andre, smilleende for sig en dag finna .sig i att det bjudee henne själv, klarar skivan briljant l detta jordiska,.
e&amp;- ' knappt, s &amp; vanstallt,.
Man h a r i ah många hundra år pre- - '
MORGONBRIS (aikat, att lyckan atod att finna blott i v a r t inres dunkel, att den berodde på bur val man stod med gud, och att all lycka som utvärtes var ej höll att bygga pil.
Visst ligger det nagot i det.
Men det har fritänkarnas tidevarv funnit, att talet om vara gudelig och lata sig n5ja ofta brukas i bedrägligt syfte.
Och att den invärtes lyckan ej trives, om man- niskans yttre villkor star i skärande strid med vad hon ar värd.
Det finns flera olika satt att fintia sig till rätta i varlden.
Man kan böja sitt huvud under s t o r m och skurar och ta med jämnmod att man blir vilt.
Det ar den förnedrande resignationens sätt.
Man kan själviskt sköta sitt och lata andra ha det som de ha det.
Det ar den osolidariska egoismens satt.
Man .. kan ocksil söka skifta lika mellan eitt eget välbefinnande och den insats man ä r skyldig göra för allas stiginde för- kovran.
Det skulle kunna kallas den praktiska solidaritetens sätt.
Lyckan har av profeter blivit upp- blåst till något f an tasieggande stort.
Det ä r en lycka för sig, som jag inte förstar mig pA.
Det finns enannan lycka, som vaxer vid renen av livets väg och som var och en kan plocka om han inte ar ' för etel i rygg.
Plocka som en blommti., vissnad kan8,ke innan kväll, men fager aå länge den doftar.
Den ar jordisk denna blomma, aven om den bar öppna himlens klara färg.
Algot Ruhe.
Av svenska riksdagen har avstyrkts P &amp; de offentliga mötena har hallits föredrag motion om vissa ändringar i lagen ang. över föl jande ämnen: Vår aktenokapslagst2ft- ning av d; r Alexandra Skoglund: Om Fors- förbud för kvinnors .nattarbete (väckt av greraska fondens användning (med anledning av Lindhagen).
Kort därefter ingick tele- Gertrud M Bnssons motion i stadsfullmäktige gram frAn Danma9-k SH lydande: ~ N a t - om byggande av bostadshus för ensamma kvinnor med barn), av yrkeeinepektör Kerstin arbejdsfor budet forkastet,.
Hesselgren; Några tankar.
om barnen i fram- FrAn So ' cialstyrelsen meddelas samti- tidsstaten av fru Agda Ostlund,.
Fru Frida digt, att den föres1A.r att Sverge skulle Stéenhoff har talat över ämnet Aktenskap och stödja ett förslag om införande av 10- demokm ti.
omväxling med de agitatoriska mötena simmarsdag för un ' ga arbetare och kvinnor.
har Till anordnats dels en aftonunderhbllning med Siiledes förslag om fortsättning pd s a r Bceane av tankelasaren Bror Sundeen samt lagstiftning för kvinnor i vart land.
en vegetarisk derraosstrationssup6 med ett k&amp;ee- Ämnet hoppa8 vi kunna behandla i rande föredrag av fröken Kerstin Hesselgren om maten och dyrtiden, som förut blivit refe- nästa nummer.
rerat i Morgonbris, Som forteattning till dett8 klubbens arbete .har anordnats et.t möte med föredrag av direktören för Experimentalfaltets tradghrdeavdelning, hr Gustav Lind, om kon- servering och användning av frzckt, bär och grönsaker, vilket belystes med ekioptikonbilder.
Vid ett di5kuseionsmöte i Vasteras har klub- ben, pA inbjudan av darvarande kvinnoklubb och kvinnogille, latit sig representeras med ombnd.
FrAn Sthlms Allm.
Kvinno- tv &amp; Detta ar det huvudsakligaste av klubbens arbete under Aret, och kan dartill antecknas att mötena i allrnanhet varit gott besökta och Under det Ar som &amp; flutit har ' klubben firat de offentliga mötena viillyckade, vilket ger sin tjuguhriga tillvaro.
Det skedde i all enkel- goda löften för det nya arbetsåret.
het med en feet vid &gt;Anner08 i Haga.
I öv- rigt har klubben?
arbete delats upp med ett möte för endast medlemmar och ett offentligt Stockholms södra kvinno~ mote ' i mhaden.
P &amp; de ordinarie mötena har klubbene inre arbete avhandlats, men har klubb.
aven vid.
dessa möten avhallite föredrag, sh- eom redogöreke öva Stockholms stads olika Av klubbens ~rsberattelee frarnghr, att 10 r nämnders och styrelsers åligganden av .Anna ordinarie m ö e n avhhllits och av desaa 4 med Lindhagen, om pressen och dess betydelse sar- föndrag.
Talare ha varit: ' fröken Åkesson, skilt för arbetarklassen av hr Conrad Jonason, fru Ruth Giistafson, hrr Hannes Sköld och minimilönsjrågan av rikedageman Gustaf Nils- F. L. Nordgren.
Deeautom har klubben an- son.
Vidare har fru ' Vilhelmeson talat om ordnat 3 upplyeningsmöten med föredrag redigeriptgen av 8 Hemmets spalt s i Soc.-Dem.
av prof. Kniit Kjellberg och lektor Odal och fru M. Landfeldt har föredragit Ernst Sö- Ottelin.
Vidare har julfest anordnats och en derbergs brosch yr Lagen om.
.arbetareskydd.
1:sta-maj-feet med v&amp;r ryska partivan Alexan- Från kvinnoklulibarnas arbe~sfålt. '
,, - -- fabriksflickans vaxlande odei.
Nutidsbild av Alma J~ger.
Fabrikspipan ljuder.
Bland den stora mängden av män och kvinnor i alla ål- drar kommer en ung bleklagd flicka.
Av.
det barnsliga uttrycket i de stora ögonen finna vi, att hon ännu ar blott ett barn.
För ett par år sedan tvingades hon att lämna det fattiga hemmet samt begiva sig ut att på egen hand förtjäna sitt bröd.
Av en barndomsvän blev hon lockad att söka plats på samma fabrik, dar hon sj$lv haft anställning någon tid.
Hur .ljuvt, hur lockande hade ej detta liv tett sig för henne i början.
Hilda märkte dock snart att hon icke var danad f5r detta.
Hennes barndomsvän Stina delade icke hennes iisikter, ty för henne var fa- brikslivet en njutning, enär hon älskade friheten mycket samt nöjen och förströ- elser.
Dessa bada flickor vor0 varandra mycket olika såväl till utseende som, vad sätt och sinnelag beträffar.
De gingo tillsammans upp fijr trapporna till fjärde våningen, där de hade sina arbeten.
Hilda, vilken i vanliga fall brukade vara tyst och allvarlig, hade.
på sista ti- den fijrefallit särskilt dyster och sluten, varför föreståndarinnan med medömkan betraktade den unga flickan och besin- ningsfullt funderade på orsaken därtill.
Men hon kunde dock icke komma till nagon annan slutsats än att Hilda icke kunde trivas på fabriken.
Under frukost- timmen gick Stina bort till Hilda, och snart vor0 de båda flickorna inbegripna i ett livligt samtal.
- Nu Hilda, sade Stina, har jag fatt hyra ett litet rum, ty .jag kan icke se dig, gå s &amp; dar dyster och nedslagen, vi måste bo tillsammans; du behöver någon, som livar upp dig.
Om du skall bo - hos den gamla tanten längre, blir du visst gam- mal i förtid.
Tror du inte, att vi skola f &amp; det riktigt trevligt?
Hilda svarad.e .mycket tankfullt: - Men kara .du, vi ha ju.
inga möb- ler, inga husgerådssaker.
Var tror du, vi skola få tag i allt det där?
Varken du eller jag har s8 stora avlöningar.
- Äsch!
Nu skall du inte prata så där, svarade Stina.
Det sorjer jag ej det rin- gaste för.
Nog kunna väl vi som andra taga på kredit.
Om vi äro sparsamma gar det nog bra tanker jag.
För övrigt tror jag nog, att jag kan få någon som hjälper mig, om jag vill.
- Nej, för allt i varlden Stina, du får icke mottaga någon hjälp i f r h hr Hassel- ström, ty d å vet du, vad jag sagt till dig förut.
Jag kan nämligen aldrig komma ifrån den tanken, att .han vill bedraga dig.
- A, fy Hilda!
Huru kan du tro ho- nom om nagot s å nedrigt?
- Ja, Gud give, att jag hade oriitt, svarade Hilda, under det hon satte bort sin matkorg och började sitt arbete.
På ett litet .vindsrum sitter en ung ' kvinna, ivrigt sysselsatt med att laga en del gamla.
kläder.
Av det vackra, blonda håret samt de mörkbla ögonen igenkänna vi lätt Hilda, vi1ke.n nu tillsammans med Stina bebor detta lilla rum.
1 något över ett år ha de båda barn- domsvännerna bott tillsammans.
.
Hilda hade drivit sin vilja ' igenom, då det gäll- de att möblera rummet.
Nyttiga och billiga saker hade de inköpt.
Då nu Hilda, trots sin ungdom, var en liten huslig kvinna, var det .hennes lust att få göra detta lilla hem s å trevligt som möjligt.
Punktligt och plikttroget skötte hon sitt arbete på fabriken, undvikande skämt och glam så mycket som möjligt stod hon som fabriksflicka i oskuld och ren- het över sina kamrater.
Över barndomsvannen utövade hon ett stort inflytande.
Till en del kunde nog den senare tillskriva Hilda förtjänsten av att hon i det närm.aste ännu bevarat sin kvinniiga oskuld.
Hilda såg p3 klockan, lade bort arbe- tet, rörde om glöden i spiseln, och då hon märkte, att klockan redan redan var över åtta, tänkte hon för sig själv; Bäst vore, att jag gjorde i ordning någon mat, ty Stina ar ' säkert hungrig, då hon kom- mer.
Hon bredde en vit duk på bordet och ämnade just sätta fram något till livs, då en sakta knackning hördes.
På hennes » stig .in D!
öppnades dörren och en u n g man steg in över tröskeln .. '.
året godkandes och beviljades full och tack- sam ansvarsfrihet.
Som synee har organisationen redan under sitt företa år lyckats iltöva en ratt livlig verk- samhet och torde, om den vinner förstAelse och anslutning av de organiserade kvinnorna i Stockholm, bliva en verklig centralhiird för deras intressen.
Agitation phg %r att få flera organisationer anslutna, och troligt ar at.t till nabta 8remöte medlemsantalet ar fördubbla+.
S.
S..
dra Kollontaj som talare.
Mötena ha i all- manhet varit gott besökta och sarskilt val- lyckade ha upplysningsmötena varit; vilka dessutom aven Iamnat ett gott ekonomiskt.
.
reeultat.
Soc.-dem.
kvinnornas sam- organisation ' i Stockholm.
.Det tir nsgot över ett %r aedan denna or- ganisation bildades i Stockholni.
Den ager anslutning av fackligt och ~olitirrkt organise- rade kvinnor och dese program &amp; r # att avaga- bringa eamarbete mellan politiskt, fackligt och.
ekonomiskt organiserade kvinnor för frélm- jande av gemensamma intreseen ' samt vidare att söka samla och intressera sarskilt löne-, arbeterskorna för alla fragor som beröra kvin- nornas politiska, kommunala och sociala ange- litgenheter och i övrigt verka för kvinnornas anslutning till.
arbetarerorelaenu fackliga, po-, litiska och ekonomiska föreningar,.
Under det g h g n a Aret, vilket ju varit för- eningene forsta verksamhetskr, ha möten av- hAllite ' i olika frapor.
Dessa ha anordnats dels tillsammans med V. U., sAsom de int.
soc .. depa.
.
kwinnodagsfesterna och skandinaviska kvinno- mötet avensom ett agitationsmöte och en före- lasning, dels tillsammane med V. U. och an- '.
dra kvinnoorganisationer vid möten i moder- skapsförsakringsfrågan, arbetareskyddslagstift- ningen ' (nattarbets friigan) och folkpensionerings.
fragan.
.
.
Vidare har organisationen avhallit ett.
stor2 opipionsmöte i reglemen teringsfrågan, ett upp- Namninsamlingsbyrh för Sto,ckholm, lysningsmöte anghende förslaget till folkpensio- nering och .ett möte med-föredrag av fru Frida Stbenhoff över amnet B Aktekskaps- och sexual- reform r.
billles öppen varje dag kl. 3-5 e. m..
Till stadsfullm#ktigevalen kallades Samorga- nieationen till möte och förordades dar som iamt mhndag, onsdag, fredag kl. 7-8 kvinnliga kandidater fröken Anna Johansson, D. m. fru Agda Ostlund och fröken Anna Lindhagen, Anmäl eder omgctende som medhial- den .senare.
till omval.
P % kretsmötena lycka- dee d e t.
dock ej f å de nya kandidaterna s &amp; pare vid namninsamlingen!
placerade, att de blevo valda.
Dyrtiden och den darmed sammanbangande livsmedehfr4gan h a r diskuterats och en e&amp;r- skild kommitt6 har utarbetat positiva rikt- linjer tangbende upplysnin,g om billigare livs- Från Blekinge kvlnnoklubbars kamrat- medel.
Detta förslag ar meningen förelagga möte.
ett större offentligt möte, som skall anordnae.
Soc.-dem.
kvinnoklubbarna i Blekinge höllo Anelutna f. n.
äro Sthlms Allm.
Kvinno- klubb, Södra Kvinnoklubben, Södra soc.-dem.
kamratmöte i Siggarpe Folkets Hus söndagen ungdomsklubbene kvinnliga med]., Sv.
Bryg ien fi april.
Mötet var besökt av över ett geriarb.
förb.
avd. 15 (kvinnliga), Elektrieka 30-tal kvinnor f r h klubbarna i Ronneby, montörernae kvinnliga medl .., tilleammans 505 Karlskrona, Karlshamn och Hallaryd.
Del- wedl.
Styrelsen bestar av sju ledamöter.
agarna halsades viilkomneh av Hallarydsklub- Gitt Arsmöte avhöll samorganisationen den Dene ordf., fru Ljungström.
16 april, varvid etyrelsens verksamhet under Sedan ordf. och sekr. för mötet blivit valda Kvinnornas opinions- yttring.
DA Hilda märkte, vem hon hade framför på, att den nye bokhållaren på fabriken att få besöka teatern, d a det skulle spe- sig, överdrogos hennes kinder a v en varm rodnad.
Den unge mannen gick fram och räckte Hilda handen och sade; L.
- Är ni alldeles ensam?
Var är Stina i afton?
- jag kan ej sa noga säga, var hon är.
Har ni ej träffat h e n n e?
J a g hop- pas, att hon snart.
kommer tillbaka.
- A ja, svarade han.
Det ä r val icke så farligt, om jag finge tala vid e r själv nagon gång.
Ni tycks ständigt vilja und- vika mig, ändock ni förstått, att jag gjori allt för att närma mig er.
Nu måste jag ha svar p å en fråga.
- Vad tror ni egentligen om mig,: emedan ni så undviker mig?
- Den, frågan besvarar jag ej,.
förr än ni säger; mig, vad ni tror om oss fabriksflickor.
[Hon tystnade liksom om hon hade: väntat att erhålla ett svar, vilket hon: hen fick, i det att Hasselström riktade {: en varm blick på henne och sade: Vad {eder själv angår, kan nog giva ett till- edställande svar, ty vor0 alla fabriks-.
ickor vad ni är, kunde man inte sätta em högt nog; men sanningen att säga ä r et ej så, ty sorgliga bevis p a motsatsen er man ju dagligen.
Jag behöver ej g &amp; ngre än till eder egen rumskamrat.
ror ni, att hon säger sanning, d 5 hon etar övertid, d å hon e j tid?
Tror ni det s8 har lade ut sina krokar för den stackars Stina.
Hon suckade djupt, och sade - n, herr Hasselström!
Kan ni e j rädda henne?
Jag har själv gjort allt, vad jag kan men gent emot.
denne man förrnar jag ingen- ting.
Men emedan ni varit allvarligt fastad vid henne, tror jag säkert att, om ni lade a n darpå, skulle ni nog återvin-.
n a henne för eder räkning.
- Nej, Hilda: Vad - hon .en gång varit för mig, kan hon icke mer bliva, ty där- till har hon förverkat sin rätt.
Jag är e j den man, ni ansett mig vara, min av- sikt har aldrig ' varit att bedraga henne.
Jag kom, överens med henrie, att hon skulle lämna fabriken och ta sig plats i någon familj, emedan jag anser, att ' fa- brikslivet icke kan dana en kvinna till, vad hon som husmoder bör och kan bli- va.
Därtill ville hon dock icke alls lyss- na utan drog sig allt mer ifrån ' mig, till dess hon nu fullkomligt lämnat mig.
Hilda, vilken med vemod lyssnat till dessa ord, steg upp och satte en kastrull med vatten över elden och började ord- na med den enkla aftonvarden.
Hssel- ström tog fram ett par teaterbiljer: - Hilda!
.
Vill ni göra mig nöjet att följa mig på teatern i morgon afton?
Jag kan ej inse, varför ni skall hitta hem- m a och försaka alla nöjen endast därför att icke Stina nu silsom förut ä r med oss.
Helt säkert kommer även hon att Hilda svarade ej, ty hon visste allt för besöka teatern, fastän i en annans mans den unge mannen sade, sällskap.
n hon själv tagit reda - Hildr kunde icke förneka sig nöjet ' las ett utmärkt skådespel.
Hon räckte Hasselström handen och tackade för a e n glädje han beredde henne.
Timme efter timme satt Hilda väntan- d e på sin kamrat.
Elden i spiseln slock- nade, maten var för länge sedan kall, hon kunde inte uthärda längre.
Uttröttad och orolig lade hon sig slutligen, dock utan att få en blund i ' ögonen.
När kloc- kan närmade sig två hörde hon smygan- d e steg i trappan.
Strax därpå steg Stina in i det lilla rummet.
Hennes gång var vacklande.
Den oroliga blicken för- rådde, att icke allt stod rätt till .. - Stina lilla, sade Hilda, var har du varit?
Jag har väntat på dig s å länge och varit ' mycket orolig för dig.
- Orolig för mig!
svarade Stina.
Om du visste, huru roligt jag haft dessa tim- mar, s å .skulle du icke alls hava varit orolig.
Jag ä r s å glad.
Du kan ej h a en aning om vad jag upplevat denna afton.
Det ä r en hemlighet, som icke ens du, moin lilla näspärlas kan få reda pil.
A Hilda!
Livet ä r ändå bra härligt, när man endast förstår att leva det rätt, Om man nu bara sluppe att tänka pil den förskräckliga fabriken, ty man skall stiga upp sa tidigt och sedan knoga hela dagen.
Jag ä r nästan fres- tad att stanna hemma i morgon.
Jag ä r bjuden pa teatern i morgon afton och jag vet ej, huru jag skall hinna att bli i ordning p8 den korta tiden emellan sex och åtta.
Hilda, vad jag gärna önskade, att d u vil- le följa med!
Om jag ändock hade rad ' '
upptogs till dislruesion: Kooperationen sedd ur arbetarkvinnans synpunkt.
Flera talare hade ordet och alla voro ense om.
att kooperationen ar ett av de mest effek- tiva medel i kampen för battre och lyckligare sam btilleförh %llanden.
Det erinrades om de strider som förts och de segrar som av Koo- perativa Förbundet vunnits gentemot truster och ringar.
Kvinnorna särskilt ha har ett stort verksamhetsfalt, ty kooperationens fram- gAngar bero ju till stor del pA kvinnorna.
Darför böra vi med alla till buds etliende me- del agitera för och söka intressera kvinuorna att genom enighet och solidaritet slA vakt kring kooperationen och dess idéer.
Dagordningens andra diskussionefråga lydde: Hur bör klubbarbetet bedrivas f6r r t t vi må nH basta möjliga resultat?
Denna £Aga dieku- teradee livligt och man fick den uppfattnin- gen, att klubbmedlemmarna var i sin stad verkligen fattat sin uppgift pil allvar och för- söka göra det basta möjliga för att skola sig själva samt aven sprida upplysning till dem, som annu sta oförsthende för våra stravan- den.
Efter diskussionens slut antogs föl jande uttalande: n Vi böra genom upplasning, diekus- aioner och unison sång söka göra klubbmö- tena e &amp; värdefulla som möjligt, flitigt verka för Morgonbrie ' och övrig litterat urs spridning, eynrierligast siidan som mer direkt berör kvin- norna, vidare genom anordnandet av föredrag samt så ofta som möjligt anordna givande och uppmuntrand.e kamratmöten inom de olika klubbarna skilda p l a t ~ e r.
~ Darefter togs reglementeringsfrligan till be- handling och inleddes av fröken Rebecka Sveneson,, vilken.
redogjorde för det väsentliga i reglemen teringekomiriitténs förslag.
Fram - höll den stora orattvisan däri att miinnen - vilka ju ändock &amp; ro den ena handlande par- ten inom prostitutionen - skola sitta i3om domare över dessa stackare olyckliga kvinnor, som genom vidriga samh#llsförh~llanden ofta tvingas in p &amp; prostitutionens omrade.
Komma vi dit att kvinnorna f A medbesi ammanderätt i samhallet iaikall det sakert bliva battre ställt i detta hänseende.
De talare, som därefter hade ordet, inetamde i huvudsak med inleda ren.
Mötet beslöt att instamma i den ' resolu- tion, som antogs A ' Sot.-dem .. kvinnornae sam- organisations möte i Stockholms Folkets Hus söndagen den 15 dec.
191.2 och vilken resolu- tion varit införd i januariniimret av Morgon- bris.
Sedan det enskilda mötet avslutats vidtog offentlig fest, vilken var talrikt besökt.
Fru Tonning f r h Ronneby höll föredrag om kvin- nornas röstrattsfrliga, pavieande det orattvisa i att kvinnorna sakna medbeetämmanderät; t i det eamhall ' e, ' äom " ile ' e n o m i i n arbetekraft f &amp; bjllpa till att upprätthAlla.
Berörde kvin- nornas stallning till de stora och viktiga sam- hallsfrilgor, som för narvarande etii p &amp; dag.
ordningen.
8lutade med en maning till alla kvinnor att fordra ' sin ratt.
och att arbeta; för att ' jamlikhet mellan man och kvinna m &amp; komma till stand.
Programmet utfylicles i övrigt med sing och poemuppllsning .. Fyra av Karlshamn8 klubbens medlemmar utförde en dialog, nFa- briksflickan~, skriven av fröken Rebecka Svecs son, vilket allt av publiken livligt applAde- radee.
För den materiella valfagnaden ' sörjde kliib ben i Hallaryd p &amp; ett berömvart s-tt.
Sedan festens.
allvarliga del avelutats med nigra varmhjhrtade ord ' av Rebecka Svenesan fingo festdeltagarna roa sig ett par timmar och vi resande mhete tanka p &amp; hemresa till v %ra .respektive.
platser.
Blekidge kvinnoklubbara företa kamratm &amp; var bAde trevligt och larorikt, och vi Bro För-: viseade om att man har god behallning av sildana möten, dar man kan trlffas som kani- rater och utbyta taskar samt finna nya upp- elag som kunna bliva till nytta och gagn för oss i vart arbete för en dragligare tillvaro.
Och nar vi p &amp; kviillen skildes vid Trensums 1 station under avsjungande av, Ungdoms- marschen, var det med kansla av en valan- vand dag samt längtan efter ngsta kimrat- möte, som kommer att hhll ' as i Ronneby.
Kamrathaiening till alla kvinnoklubbar och l ett leve för den eocialdemokratiska livinno-.
.
rörelsen!
.
Enl. u.: Bernhardina Bengtsson.
att bjuda dig.
Det är s å synd om dig, att du skall sitta ensam hemma.
Har du några penningar, kunde du ju Iagga ut dem tills vi få avlöning.
Då skall du få igen dem av mig?
- Nej hör du, Stina!
Hur kan du tro, att jag har något över?
Du vet alltför väl, att jag har fått köpa mat ensam för.
hela avlöningen och för övrigt fick jag betala ker du inte själv, att vi ha det ledsamt nog om dagarna?
Nog kan man.
behö- va litet omväxling.
- Det har du visst ratt uti.
Jag tror ej, att någon ' kan mer än jag längta efter omväxling.
Men vad hjälper väl det!
En fattig fabriksarbe- terska har val icke någon rättighet att njuta av ' livet enligt våra herrar arbetsgi- vares Asikt, ty då skulle de val ge oss I ' Ar obestridligt, och när vi d &amp; ha s % varma och ' för- ' etiken hmgivna kamrater som fru Roswald, dA ar det - med gladje man manar kvinnorna till samling och då kan man ocksi räkna pA ett gott resultat.
Fru R. becrökte .9 platser, varvid kostnaden beatrede av 5 koop.
föreningar,, 2 kvinna- klubbar och 1 arbetarekommun.
800 personer ha.
åhört föredragen.
Tiirn6n började i Karla.
krona, dar arbetarekommunen bestred kost- naden.
En kvinnoklubb bildades efter för?
draget med 13 medlemmar.
Som mycket ar- bete förut nedlagts a denna plats var det synnerligen glädjande att intresset nu manat till samling.
Dar ar hhrd mark och behövs att kvinnorna hjEilpa till.
Vidare besöktes Tjurkö, .Kuggeboda, Ronneby, Saxemara och.
Sölvesborg.
A den senare platsen .bildades ett kvinnogiile med 16 medlemmar.
Följde si3 Listerby, Karlshamn och Sigparp.
I Siggarp var det kvinnoklubben, som bekostade och planerade föredraget, vilket hade till följd att en styrelse blev vald för en koop.
förenings bildande, da ingen shdan finnes A platsen.
Kvinnorna ha energiskt deltagit i samlandet av medlemmar till densa.mm.a,, och aro över ett 60-tal redan nu tecknage.
Bland .platser jag har namnt var det aven ' Lieterby, varom.
jag önskar erinra.
Till dig, som ibland tröttnar i arbetet, som ser så liten lön för all förbrukad kraft, eom måhända tycker att alla vara föredrag ge sA, liten eller ' ingen nytta, till dig sager jag: Följ oss nu ps ' tankens fard till det lilla anspriikelösa Lister-1 by, och du.
skall vanda Ater ' glad till sinnel!
och med visshet om att du ännu har ett värv: att fullgöra.
.
Plateen &amp; r en liten by en mil frPn ~ o n n e!
by, dar kooperationen har ' biygt spirat fram,; och trots det tvA privathandlare förut finnas; Från Ronneby kvinnoklubb.
har föreningen sista Aret haft en omsattningt av 13,000 kr.
Kvtillen ar mörk och regnet!
Kooperationen i. Blekbge.
piskar, fört au - den rasande vinden, och vii På initiativ av Ronneby kvinnoklubb har undra, dar .vi sitta val ombonade i var vagn,: under tiden 11 - 19 mars en £öredragsturnb om .vi ej skola vanda Ater utan.
att ha, gjort för.
kooperationen blillite i Blekinge med fru nligot som helst gagn.
SA aro v i framme och!
Josefina Roewald frhn Göteborg som talare.
pA vlir, företa fraga svaras hoppfullt: 3 J a a dAli Klubben har forut genom hueagitation sökt Dar ar fullt av folk som vantar., Vi f &amp; osd göra sitt basta A platuen och darvid ocksa er- en varm kopp och sA kliva vi en trampad!
ballit flera medlemmar .. till härvarande koop.
stig.
till lokalen.
: Det &amp; r ett litet lagt rum!
förening.
Men nu gallde det att arbeta fram och ' det ' luktar fukt och kpavt - har förutb kooperationen i3 ett större omrade, och d &amp; varit föreningens föreäljningslokal, men hrr!
maste- en turné planeras.
Vad s,om Mg oss nu blivit ersatt av eli tidsenligare - men!
tiarmast om bjartat var naturligtvie ' att, n &amp; runt om pA bankar och stolar sittaahörarna] kvinnorna, ty skall kooperationen g &amp; framat resten står i förstugan.
Glad att största delei mäller det att £A.
dem, med och £6 dem att ar kvinnor, gamla och unga, börjar fru R Först &amp; vikten och välsignelsen av densamma.
uitt.
föredrag.
Man marker att detta ar bur8 Att en kvinnlig talare da kan göra; stort gagn av varm karlek 8Aval till kooperationen eon ' ' ' ' ' avbetalningen för möblerna för dig också.
högre betalt.
Men med det lilla, vi Sedan.
måste hyran betalas.
Allt fick jag nu ha, komma vi icke långt.
D å bor- Iagga ut ensam.
Ser du, Stina!
Vi mås- de du förstå, att det enligt min mening te försöka att göra ratt för oss först och ej är ratt av oss att, s å att säga, uppe- främst; nöjen och förströelser får man hålla ' skenet av, att allt ar s å bra.
Hu- bestå sig med, då man har råd därtill.
ru lätt kunna de ej tro, om vi nu kläda Vet du, Stina, jag tycker, att vi borde oss elegant och springa ut på gatorna mera lägga an på att leva ett anständigt samt uppträda än här och an där,.att vi liv, emedan folk i allmänhet har så då- h a ' över nog och ej äro i behov av nå- liga tankar om oss fabriksflickor.
Det got mera.
Sådant milste vi akta oss för, duger ej, att vi kasta bort allt, vad ty skola vi kvinnor tanka, att vi skola vi förtjäna på lyx och elände, Eme- vinna några rättigheter i livet, måste vi dan vi ha s å dåligt betalt för vad vi gö- med heder och värdighet tillkämpa oss ra, blir det naturligtvis mycket sämre för dessa.
Men d å skall jag säga dig, att oss, om vi icke spara på det lilla, vi det duger ej att slå in på en sadan väg, som du, min kära Stina, har gjort.
Tror ha.
Jasa, Hilda, sade Stina, du börjar med du ej, att jag har märkt åt vilket hall dina moralpredikningar nu - igen.
Vore du lutar?
Sorgligt att säga, jag ä ' r myc- alla lika dig, vad vore väl livet da?
Tyc- ket ledsen för din skull, emedan jag är fullko~ligt övertygad om att det slutai illa för dig,.
enär a u icke ens låter varni dig.
Vad skulle din gamla mor säga; om hon visste om allt?
Aldrig, kund1 jag tro, att du sjunkit s å djupt.
~ t i n f Stina!
Min dyra barndomsvän, om d visste, huru jag lider tör din skull!
skulle vilja göra allt, om jag endast kun de radda dig.
Hilda brasst ut i våldsam gråt.
Stini förblev dock oberörd.
Hon endast skrat ' tade åt Hildas bekymmer och sade: - V få väl se, då jag blir fru Andeisson, or du grater aven ' då.
Det är nog ej s farligt, som du tror.
Du behöver ej tag dig några onödiga bekymmer.
S e s. Hilda, torka nu bort tårarna roligare saker.
Skada, att du inte följa med på teatern i morgon.
- Te-atern, svarade Hilda.
du, att jag icke tänker att gå kunde väl icke vara omöjligt,, jag vore bjuden.
Men låt tala om det.!
Vi behöva mycket val so något i natt, eljest går det bra att arbeta i morgon.
(Forts.) al
till kvinnoriia, och med: hela uin bvertygelse- förm8g.a f ram haller hon kooperationens nytta för hem, samhalle och ettit.
Vinkar t. o. m. Ht mor med en liten sparkaesebok, men varnar ' ocksa s &amp; entraget för krediten.
.
Efter före- draget blir det samsprak med kvinnorna, och flera av dem beriltta da glada - för talarinnan: %Ja, ser frun, jag ä redan kooperatör, men nog skall jag efter detta göra sh gott jag kan för var affär).
SA dela vi u.t broschyrer och) Bris %, trycka, varandras htimder till avsked och e &amp; ut igen i storm och regn.
) Vad man kanner sig nöjd ' att kunna göra en amula nytta,, sager fru R. pli hemflrden, loch vad landsbygdens folk Bro tricksamma indi.
Inte lata de vader och vind hindra dem, da det ar fraga om .ett möte eller före- drag~.
Och 88 mötas v a r ~ tankar i en enda stor önskan: Om vara vakna kvinnor ville möda sig lite mer, ville hugga tag i arbetet med allvar1 Inte behöva vi vara talare alla för att föra fram vara ideer.
Vi kunna sh mycket anda ..
Vi kunna planera, uppmuntra och ordna, vi kunna sprida litteratur och söka ' n i de mer ' bortglömda platserna.
' Och na; r yi s &amp; möta en och en, da böra vi kunna mana den oförstiiende att sluts sig d v a l till koo- perationen som vara övrigs föreningar.
F &amp; vi arbetarkvinnorna in ' trersserade för kooperationen -- e j bara för utdelningen inom ein .egen kooper8tiva förening - fal vi dem att första vilken mäktig kraft den iir .. i vhr utveckling till ett rättvisare ~iamhalle,, da skall snart denna gamla rofferiets tid vars en saga blott.
Kamrater, lat oss hjalpas Btl Fram för kooperationen l Med.
h ' älsnin g Rebecka. '
Boxholms Folkets Hus-förening och kontanter, kr.
204: 15.
Till styrelee valdes:: Elin Kallgren,, Anna Wallkviet, Emilia Lindvall, Signe Andersson, Lovisa Flykt.
Revisorer Jenny Hjelm, Anna Sveneson, Augusta Gef vert; suppleanter Salma Warg och Hulda Birath.
E. L-2.
Med kamrat hals ni^ g!
Tjinarnas 0th lantarhetartias fask- g i l a organisationer i Tyskland.
NU ER DET MINSANN INTE SVART ATr FR EN FIN OCH BRA SE ' N V !.
., FA?
) r KRONANS TVATTPULVER.!
Partilager i Stockho1.m hoa Daw.
Dahl, Triewaldsgrand 3.
Allm.
tel. 252 52.
Riks.
07.
Givetvis ka.n förbundet i sin verk- 29 Partila ger för landsorten hos ' A.-B.
Tekn. samhet ej göra sig gällande på samma Fabr.
Kronan i Karlstad.
Ordertelefon 10 89.
(Forte.
fr. föreg.
n:r.)
satt som d e öv,riga organi-t.ionerna.
Ofta står saknaden av föreningsrätt hindrande i vägen och dessutom ham- lantarbetarnas led, skapar det.ta re- mas .. organisationen a ~ e n därigenom sultat, aven om det ej omedelbart kom- atet den.har att rakna med stark fluk- mer till uttryck.
Med stolthet kunde tuation.
I regeln ar anstallandet så- man berätta, att av 44 ombud voro 42 som tjänare faktiskt endast övergåen; verlrsamma såsom lant- och skogsarbe- de och upp.hör.
genom äktenskap; men tare.
I de flesta avdelningarna för- de forna tjänarinnorna bliva f ör det rattas administrationsgöromå~en av mesta hustrur å t arbetare; de bliva medlemmarna själva.
Detta resultat mödrar åt arbetarebarnen och om de efter en så kort tid ar så mycket mer under den tid de ' tjänat hava insett att halsa välkommet som lantubetar- organisationens nödvändighet, sb skola na hitintills alltid med framgång an- de ej heller stå likgiltiga eller fientli- vällts såsom hjälpkrafter å t vårt stats- Från Oxelösunds Ikvinnoklubb.
gs, gentemot arbetarnas strävanden, vasens reaktionära element.
Detta.
.
såsom nu ofta ar fallet bland arbeta- skall bliva aniiorlunda, blott lant-.
Under 191 % ' har klubben utvecklat ratt liv- rehustrupha.
.
.
.
.
, lig verksamhet.
11 ordinarie och 4 extra arbetarna en gång inse sammanhanget möten ha avhallits.
Tillsammancr med Nykö- Särskilt av denna orsak understödja inom det ekonomiska.
livet; att detta pings kvinnoklubb ha avhallits kvartalsmöten aven f ackorganisatione~rna.~ t j iinarnas med diskussioner i olika fragor, och ha dessa organisation materiellt och moraliskt för framtiden a r möjligt, därför sör- jer Lantarb.etareförbundet.
möten alltid lamnat god inre behallning.
Vid distriktskonferensen i Eskilstuna re- samt genom övertagandet av en mängd Även detta understödes materiellt a.rbete f ö r.
organisationen.
.
Intill 1911 och moraliskt av arbetarerörelsen i .presenterades klubben med ombud.
Klubbens femariga tillvaro firades med ' en 5,rs slut hade Geiieralkommissionen fest och har en shng-.
och visafton avhallits för tjänarnas organisation utbetalat sin helhet.
Generalkommissionens till- med upptradande av £ru Greta Holmgren.
skott utgjorde under de första tre.
Baear, varf est och julgransfest har klubben 15,200 mark och for fra,mtiden äro åren 53,000 mark.
För visso kan man anordnat, vilka liimnat gott ekonomiskt resul större tillskott nödvändiga.
Arbetar- hoppas att denna hjiilp under den nar- tat och alla ha £örklarat sin belhtenhet med na lämna detta i den tanken, att or- dessa tillstallningar.
Det ser ocks8 ut som ganisationens resultat, aven om de ej maste tiden kan minskas, då genom om en del skulle tro, att anordnandet av fest- f örbattrade arbetsvillkor medlemmar- .tillstallningar vore klubbene uppgift, ty d &amp; kunna återgivas i siffror, dock skola na aven kunna komma ut med.
h ' ögre r ' tiro dla glada och belatnh att fh vara m ' ed, komma hela deras klass ' till godo.
kontingenter.
Hittills har kontingen- men att ansluta sig till ?var lilla forening och Något.
annorlunda ligga, f örhållan- ten utgjort 40, 60, 80 pf.
och 1 mark deltaga i det allvarliga arbetet, det vilja kvin- dena för ' 1 a n t a r b e t a r n a.
En- pr månad.
norna inte.
Vi Bro dock förhoppningsfulla bart det förhållandet att dessa .arbe- .och tro, att kvinnorna skola vakna till insikt Förbundet lämnar rättshjälp, sjuk- tare ej beständigt äro sysselsatta så- om nodrandigheten av att vara, med.
Detta ar i korthet, klubbene arbete under som.
sådana, e.j heller arbeta så ensam- och begravningsh jalp samt understöd bet, och vi tacka vara kamrater som s&amp;ih&amp;r- ma som tjänarna, underlättar organi- åt avskedade och trakasserade.
Vida- digt arbetat för klubbens frarnghg och siinda sktiomarbetet och skapar bättre för- re erhålla medlemmarna en n~&amp;natlig halening till övriga klubbar.
utsattningar för dess ~erksamhet.
f örbundstidning.
Genom Lawa Pettersson.
Men aven motståndarna insågo siihrt Lantarbetareförbundet bildades 1 juli 1909.
Vid slutet av 1911: raknade det nog de båda organisationernas betydel- 1.5,696 medlemmar i 511 avdelningar.
se och togo i överensstamelse därmed Från Boxholms kvinnoklubb.
Även dess verksamhet omfattar hu- sina matt och steg.
Mot tjänarna stå Boxholmrr kvinnoklubb hade sitt ' Arsmöte vudsakligen lämnandet &amp; ratt sh jalp, husmodersföreningar i förbindelse med tiedagen den 15 april.
Av Arsberiittelsen fram- borgerliga kvinnof öreningar och orga- gick ait 12 ordinarie och 1 extra möte hade vars omfattning icke heller på långt nisationer, som, nar det giiller, stiidse bbllits samt att klubben fortfarande &amp; r an- nar kommer till uttryck genom den aro beredda att träda hindrande i va- .sluten till arbetarkommunen.
.
Under Aret ha därför utbetalade summan.
Men aven hAllits fyra fester.
Av dessa har en varit löneförhöjningar kunde rapporteras på gen för arbetarna och att skap:?, krist- offentlig sommsrfest med föredrag av pastor kongressen i december 19112, ävensom liga organisationer, motståndareorga- Fpak och med en behallning av kr.
26: 94, en julfest, en enskild feet avhölls för tv &amp; mad- förbättringar i kontrakten, som ofta nisationer .. lemmar, som flyttade f r h orten, och en var- svslutiis på lång tid, ej siillan på ett Mot Lantarbetareförbundet arbeta till arbetarkommunen var inbjuden DA kaffe ar.
.
myndigheterna hand i hand med de och diskussion.
Klubben har spritt tidningen Det förnanista resultatet ligger givet- kristliga och Hirsch-Dunckerska fack- Morgonbris i 30 ex. i milnaden aamt lamnat vis även- i.fråga om Lanta1:betareför-, föreningarna för att nå sitt mål.
Även ' ett litet kontant bidrag till en sjuk kamrat i Karlstad och till tidningen 0.
F. samt inlöet bundets verksamhet på liknande områ- det e beryktade Akerbruksarbetareför- en andel i Boxholms Folkets Hudörening, så- de som i fra @ o m de förut nämnda or- bundet dras fram för att göra livet att klubben nu ager elva andelar dar.
ganisationerna.
surt för organisationen.
Nyligen har.
Klubbens inkomster och utgifter ha under Den upplysning son1 genom org.ani- kallats till liv en motorganisation med Bret balanserat A en summa av kr.
117: 27.
.. sprides ' i namnet Centralf orbundet f ör skogs-, Tillghgarna äro, tillsamiqans med 8ndelar i sationen och dess tidning ' ' " "
Nya Banken U.
.
.
Ivdelnin~skontor~t: Knngsgat an 60 .. .. Hemsparbössor kostnadsfritt.
Sparkassa 4 ' 1s proc.
lant- och vinbergsarbetarna, såsom vars ledare fungerar den inom den kristliga gm~~ai~betarerörelsen och ge- nom sitt förhållande vid överlagg.nin- gen om rilrsförsäkringsförordningen bekantae riksdagsmannen och kristlige fackföreningsledaren Franz Behrens.
Men.
allt detta skall e j kunna f.ör- ' hindra hojandet .av tjänarnas och lant- arbetarnas grupper.
Tager sig arbe- taretijinelieiz f 6r den iiatinaste tideil Etren fortfarande an dessa arbetare- grupper, så skola arbetarna inom någ- ra å r spåra resultaten.
.
f ö r INGERSOLL!
.
: 14,000 - ur - om dagen.
: stlljas av Ingersolls amerikanska nr.
Varje ur med garanti, Pris, b: --, 6: 60, 8: -, 9: - (armbands-) och 10: - kr.
förgylld, nickel och .oxido-.
.
rad metall.
Kedjor fr. 50 ö r e 4 kr.
st. .Imlind ' kr.
5, erhiilles frnnco ett provnr i önskad metaii.
.
, G e r t r u ' d H a n n a, Berlin.
(Föreståndare f ör den tyska general- kommissionens arbeterskesekretariat.)
KÖP Edra Arbets kläder ' hos Kooperativa.
Syfabriken Linnea, Stora Vattugatan 5, 2 tr. En arbetarhustru Svarta och kulörta,.
ylle, 90 cm.
breda!
till kr.
1: 15, 1: 26 och 1: 73 pr m t ~ m. fl.
y rislagen.
Yllesatin, svart, 90 cm.
bred, till kr.
1: 55 och 2: 20 pr mt.r.
Damkläde, evart och kulört, halvylle, 130 cm., kr.
l: 75 pr mtr.
Damkliide, helylle, 140 cm.
brett, till kr.
3: 84 och 4: 50 pr mtx.
.
borde icke köpa annan symaskin än Solidar-Symaskinen, som ar den yppersta i handeln, av stör.
sta fullkomning och ger största valuta, Vi bjuda fullaste garanti för att de med vårt firmamilrke försedda masla.
nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande stlndpunkt är det högsta som kan uppds och erträffas icke ar nPgot annat f a b r i k s Cárskilt f6r.
manliga betalningsvillkor. '
Särdeles lämpliga tyger för kon- firmander.
Trik %underkliider till.
mycket billiga priser.
Psslmböcker.
Symaskinsaffaren S O L I DA R, Vasagatan 52, STOCKHOLM, Sot.-dem.
kvinnornas samorganisations fr %n kr.
0: 40-2: 65.
Illustrerad priskurant erhalles på be garan gratis och franko.
Till landsorten mot efterkrav eller -.
postförskott.
.
Kvinnan Blomgrens Partiaffar, 39 Kammakaregatan, avd. 27, 2 tr. (invid Upplandsgat an).
ST.OCKHOLM.
.
Huvudkontoret: Klarabergsgatan a3.
Kommendörsgatan 25.
Avde1n.-kontor: Barnhusgatan 16..
Flerninggatan 59.
B. blding6 Villastad.
Depositions-Ränta Kapitalräkna-Sinta} ' 5 proc. '
' Sv.
Livriinteförsäkringsbolaget Framtiden Folkpensionering.
Hiilsängborgs sot.-de.m.
kvinno.
klubb avhaller mbte 1:ata och 3:dje manda- gen i manaden i Folkets Hus F-sal kl. 8 e. m. Sjukkassan har.
uppbörd andra mötet .i mhaden.
Styretsen.
. '
!
P Folkf6~sä~kring.
h el liv are Livf Örsäkring.
Kassafack frin kr.
5 pr år.
i Sthlm styrelse sammantrtlder 3:dje fredagen i varje.
manad kl. 7 e. m.
A Bryggeriarb.-förb, exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och ' .Erorr,esp, fru A. Frösell, VWmannag.
48, 4 tr. Allm.
tel. 286 58.
Kaesörskan triiffas för uppbörd tredje fredag0.n kl. 7 e. m. företa minaden i var je kvartal A Bryggeriarb.- fUrb.
exp.
1Br hon avrader mannen att teckna fdreak.
.
.
bing ii sitt eget eller bagge makarnas liv.
PA Kiruna soc,=dem.
kvinnoklubb av.
: rund av mindre dödlighet ha kvinnor liigre hiiller ordinarie möten 1:stm och 3:clje minds.
' Premiebe.
gen varje m h a d i Folkets H &amp; lilla sal i$, remier i DE F O R E N A D E.
rielse vid sjukdom ock olycksfall, m .. fl.
for- B,BO e. m. Styrcuen.
naner.
.
Stockholms Folkbank sitt eget bästa 1 Förmånligaste försäkringsvillkor.
sot.-dem.
kvinnoklubb ivhiller ordinarie möte 1:eta och 3:dje man lagen varje.
mhnad kl. 4 e: ni.
Lokal: Nya.
Fo !kets $w Styrelsen.
