# ID: svediakorp-per2379
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,274
# sentences: 1,274
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
MORGONBRIS Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnakongressens Verkställande Utskott.
($:de arg.)
' ikr4 April Stockholm 1913, A.-B.
A-etarnes 1 I ~rbnu~rra~ons~ris:.
1: 20 pr helt ar, 60 bre pr halvt och 30 öre pr fjardedels år.
Lösnummer 10 6rc.
Tryckeri lorgonbrisn expedition P Itedaktor: SIaNESVENSSON, Allm.
Tel. 244 36; Anna ~indha&amp;n.
Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
1913 Annonser &amp; ' sista sidorna pris 15 öre pr mm.
tillägg för dem som under sin arbetstid om.
denna höjning i avgiften.
i nagon haft tur att ha.
niigorlunda goda inkom- mAn ökar pensionen, s &amp; kvarstår dock ster, SA att de kunnat ' betala inom de att dessa kronor g &amp; frlln de fattigaslte, Regeringens med stort intresse emot- högre avgiftsklasserna, samt för det stora under det de bästsituerade fortfarande seddda förslag ï folkpensioneringafriigan flertalet kvinnor 125 kr.
ratt och st " utanfor försäkringen, och ingen skall l slatt.
I tro att en merutgift p &amp; l krona ar utan föreligger nu.
Av kvinnorna har detta betydelse för den, som är förslag emotsetts med en mera van att försaka vad svag förhoppning eller kan- man verkligen behöver.
- ske rättare sagt avvaktan an man är van att f &amp; det.
Anghende hr Branting8 om regeringen skulle finna det med statsintresset för- förslag om barn pensionering, enligt att aven betrakta, kvin- som man lialsade.med glad je norna ' som sina goda och f r h den synpunkten, att trogna undersiltar, mot vilka förslaget f astelog principen det var den en kar plikt om barnens ratt till för- att söka skipa rättvisa.
sörjning, ehuru redan det gav alldeles för litet, före- SA liingt har ocksA rege- kommer en väsentlig ned- ringen gatt i sitt förslag, att prutning.
Enligt hr Bran- den förealhr kvinnornas av- giftspensioner höjda till sam- tings förelag skulle kost- naderna gH till ungefär ma belopp som männens, 4,500,000 kr., men med d. v. s. 30 % ph ' inbetalda avgifter, och vilken riks- regeringens avprutning till 60 kr.
endast till barn,.
dagsman aom helst skall vars försörjare är invalid, säkert kunna el % sig för sitt skola kostnaderna stanna bröst och saga till sig själv: &gt;Se, så, frisinnad och god- vid 1,200,000 kr.
Resul- modig ar, även jag1 8 och tatel blir naturligtvis ockdi.
.
giva sin gard At Pikstallig- därefter.
Barn, som se efter vildgässen.
En.
stor folkopinion har hetsprincipen genom att Skulptur av Alice Nordin.
rösta för detta ' förslag.
De redan tidigare uttalat sig angliende kommittbns för- 23 procenten.
torde saledes redan kunna, anses som en övervunnen Den största orättvisan stannar fort- slag att detta först med avsevayda för- ståndpunkt.
farande pik hustiurnas aida, vadan de bättringar vore tänkbart att antagas, Men detta synes ocksh vara det egent- ' anmärkningar kvinnorna redan framstallt men alldeles visst kan ' det utan över- liga, i vad det rör kvinnorna, som re- emot förslaget i stort sett fortfarande drif t sagas, att de ändringar regeringen.
.
föreslagit ingalunda äro tillräckliga för geringeni förslag kan sagas vara olika galla.
- att kallas väsentliga för bättringar.
.
komrnittbns.
SC t. ex. bibehlllles ifrhga l.
Ett förslag att höja grundavgiften frbn om tillaggspenaionerna kommittbns för- 2 till 3 ' kr.
drabbar-ju de hgst avlö- ' K u..
.
slag o m, 150 kr.
för man 100 kr.
extra nade kvinnorna och miinnen: lika, även ' l - I ' cr, ' I ' + I '
.. '.
bifölls utar pr kg.
raffinad.
Detta regeringens för- men av,: .aqdr8: kamma &amp;.
.
...
.
-,.
votering.
.
- ...
.. slag till tullsänkning ar baserat pH trust-.
...
.. Fiaigan: har äve *.
: här p &amp; ' &gt;rsta kam kommittha beräkningar oeh torde vara: .. '.
mwns.
, motsthd fallit.
: .. en mycket beskedlig prutning pii de oer-.
.
hörda Bummor, som trusten under en -.
: ...
.
Även i år har V&amp;vner Rydén åter följd av &amp; r haft laglig ratt att plocka kommit med sin motion att pagaendt ~ i n d h a ~ e h mofion s &amp; n; h &amp; än= frAn landets befolkning.
Den social- dringar ' i-lagen ': ' ang. förbaud: far demokratiske medlemmen av trustkom-.
utredning ang. upphävande av moden.
kvinnorsnattarbete rätt till anonymitet skulle ?mfatta äver!
mittén, hr.
~almstierna, hade också re- huruvida och på vad satt utom akten- har ' av iagtdskof&amp;t, avsty#s.
~&amp;ti ?ner: serverat - sig däremot och föreslog i en skapet fött barn kan beredas ' möjlighel, ar fallen i - första .. kammaren.
Kravet on: motion att sockertullen aanktes till 9 öre ändringar .i!
en.
lag, vars ' nfttä- ar m jo 1914, 7 ö r e 1915, 6 öre 1916, 5 öre att &amp; hålla kännedom om sin ' .fader.
.
.
ket cirptvietad;,, synes - stöta p &amp;; ett ofatt.
, 1917, 4 öre 1919 och 3 öre, 1921 pr: I första tillfälliga.
utskot !ets utllltande iigt envist motstan ' d. '
.
-.
.
.
.
.,.
kg.
raffinad.
.
Härvid skulle, enligt mo-.
.
sages.
haro ' m:.
.
tionärens.
mening, denna tullsats få stanna., '.
3Då man försöker komma till djupare insikt om nu antydda frågor, erfar man Dessutom motionerades om tullen8.
snart, att har förekomma mot varandra sänkning med 2 tire samt om avslag p8 stridande intressen, nämligen barnete den kungl.
propositionen.
ratt att fil kännedom om sin mor och Sedan förslagen blötts och stötts i be- sivitt möjligt även om.
sin far aamt för- Med vilken fart våra livsmedel undei villningsutskottet, dar inte e n s socker- äldrarnas önskan att få bevara, sin ano.
de senare ' åren drivits i höjden ar föl trustens chef saknades, föreslog utskottet nymitet.
Ser man nu särskilt pai bar- alla, val bekant,.
och var och en,, son: riksdagen: nets intressen uti har ' ifr %gavarande av.
aldrig ' s8 litet fatt syssla med matfrå., a t t tullen på raffinerat socker mlltte seende, anser utskottet, att.
det icke kan gor, har nogsamt fått lära sig huru sankas till .l l ö- &amp; r 19 14, 10 öre.
A1 förnekas, att ' barnet har rätt till sin omöjligt .. det .. ar: att med sm % in.kom.stei 1916 och 10 öre 1918; mor '.
Om riktigheten av denna synpunkl skaffa $et for.
ett.
hushåll, niidviindigam att råsockertullen &amp; itte bestämma: erkännes, torde sedan enligt.
utskottete Ingen har heller kunnat undgH att 1s; gga till resp. 8, 7 % och 7 ö r e; att.
sirapstullen matte ankas till 5 ö &amp;.
merii.&amp;-.
- Weck !ipgep b m m a a t t medm märke.
t i l .den stora .ovilja häröver, Eom föra, att barnets ratt .utsträckes, att om- varit: rlldande i landet, .och klagomålen och ...
.
.
fatta aven fadern.
Utskottet har emel.
ha varit 8 % kraftiga,.
att de ekat; ' ända att mellansvenska sockerfabrikerna lertid ingalunda förbisett de svhrighetei in i k. m:ts regering.
Nar ' SS.
den nu mAtte beviljas en for tsatt skattelindring av mangahanda art, som framställa sig, församlade riksdagen bälsades av konunq av 3 öre.
... - ... d &amp; det galler att lösa hithörande epörs- gen, framgick av trontalet att regeringen ' I sin reservation yrkade utskottets ' h~.
mål.
Nödvändigt har det därför synte tänkte framlämna proposition om sank.
gerledamöter på sirapstullens bibehtil- utskottet vara, att.
en grundlig utredning ning av.
tullen på socker och sirap, val lande vid.
dess nuvarande belopp, 10 av deasa frbgor företages för att stata.
det nog en och annan som resonerade öre, och ytterligare 1 öre8 skattelindring makterna sedermera skola kunna lösa som s&amp;: Ska vi börja förbilligandet al för.
- de mellansvenska fabrikerna.
DE desamma på ett för barnet samt savitt livomedlen i den.
andan?
Nbja, visser.
socialdemokratieka utskottsledamöterna tillfreds- ligen tycks regeringen resonera som s&amp;: reserverade sig till förm %n för %k.
m:te möjligt aven för dess.
föräldrar.
.
.
stallande satt.
» Varför inte äta bakelaer i etället för ursprungliga förslag och yrkade dessutom Utskottet tillstyrkte motionen om - ut- brö.d B, men.
inar sock.r.et .är * bide rikt pii bifall till motionen om sänkning av soc- redning, vilken nedan gatt igenom i an- narlngsvärde och .. en.
god krydda och kerskatten med 2 öre.
Debatten öppnades i andra kammaren .dra kammaren utan votering.
.
dartill betydligt: dy.r.are.
(la till ' 20 öre $nansministem, som med ett par ord av pr kg () hos .oss .$,n.
t. ex. ' i Danmark.
och erkände regeringens frhtradande av sin Tyskland., kan.
.d.et vara både ratt och proposition.
.
behövligt att ' det sankes i prie.5 Denna Nattapbetsförbudet.
- .. Dareftg begärdes ordet av hr iJalm.
till syn @ obetydliga .:f$ga ..
har ju sedan ~ e ~ i e l i n ~ darav e n fallen på första kam.
blåsts .upp.
tu1 betidande dim.enai,oner stierna, som i e t t timalångt anförande marens motst h d.
och .de .drabbningar, ', mm föregingo frå- skarpt klandrade regeringens h ållnings * löshet och förklarade, att man n u stod Om utredning rörande nattarb.etet ' för gans be$andl.i,ng i ' riksdagen, vor0 biide inför en synnerligen egendomlig politisk män inom industrien och niirliggande mllnga .och långa-.
Deg lilla tiills&amp;n ' k- situation, då.
man bl.
a. maste försvara ' arbetsomrhden hade 1agutskotte.t före- ningen skplle .bli ett minus i en profit- regeringen.0 forslag mot regeringen själv.
begkatt- slagit med anledning av den soc .. dem.
hu-ngrig trustsarnman~l~utnin~s Själva grundvslen för regeringens förslag motionen.
Hrr Lindhsgen.
och Lindqvist oing .av; sven &amp; f ~ l k &amp;, .och därav ova.
yore mycket stark, och.
aven.
den natio.
hade reserverat sig och tilletyrkt motio: se,n:detl protagt *, oten .ti-mr.gjqade~ och nalekonomiska vetenskapens m ä n ha ktades nen oförändrad.
.Flera reservationer .. f ö resolutioner, ivfat:ta~e$,,~.
; va ' ri '; ~.det kunnat godtaga det resultat man- kom- med: arbetsAösh3ef.
: Q:.
,: &amp; f: om iegerfngen religo, fran högerhlill naturligtvia med ~ k r u se-: mit till.
Vad industrien.
själv vållat i avslag bAde p % motionen och ' utred- trnnadg., vid~g; !l~:.k~$~~för.~l~g ',.
:: ilan r.
~ e r i n g e bfijt.
~ - s i g .. fo; ' glenpg kapi- fråga o m merkostneder bör staten ej mingsyrkande t..
_ premiera genom tullskydd.
Detta a l I första kammaren segrade ocksh av- ta1ma.t och: ?dq &amp; &amp; l ' flen ' " angivit för.
Sin huvudpunkten i. regeringspropositionen.
slagsyrkandet och därmed har frligan api itu lat jon-.i - 0 nog '.
v$lkäi &amp; av viira Den uppfattning i detta avseende, som ' fallit fastan andra kammaren.
&amp; ed ' - 104 I-&amp;sge %ch vi vilja $arför inekranks oss tal.
' företrätt i trustkommittén, hadr röster godkände utskottets utrednings- till att lämna ett referat av n,Agra av de ock &amp; vunnit, utirYckligt erkännande av mföranden, som höllos i riksdagens kam- förslag.
Motionen erhöll 7 0 röster.
rar, d % kågan den 11 ' mars var föremal regeringen.
Och p &amp; grund, av detta er-.
Motionen av hrr Borggren och Nils-, tör behandling.
* kännande kunde tal., trots skiljaktig son om reglering a v nattarbetet för sa- Regeringens förslag innebar en - siink- heterna i detaljerna, yrka bifall till rem val män som kvinnor inom, bagerier, ning av tullen från nuvarande 14 öre geringens proposition.
konditorier och hembagerier hade av 511 i0 öre åren 1914 och 1915 samt 9 Även statsministern erkände regerin: utskottet avstyrkts.
(Denna motion blev 5re 1916, S öre 1917 och 7 öre 1918: ens nederlag, men förklarade att del ej införd i Morgonbris förra nummer varit nödvändigt att hindla s &amp; som gjorts till följd av att den då icke kommit ut * För dem, eom äro intresjercide av att Eör att icke skada d i sm % betodlarna, studera.
den miiktigaete kapitalsam- i tryck.)
Hr Lindhagen reserverade sig oarmare manslutningen i v %rt land, nämligen socker- Han utbad sig förtroendevotum av d€ och tillstyrkte motionen, vilken natur- trilaten, hanviaas till de broschyrer i amnet, bMa vansterp ' artierna; oavsett hur högern ligtvis av första kammaren förkastades gom iitkommit pA Tidens och Frame förlag.
komme att stalla sig till frAgan. '
' ' Från riksdagen .., L, .a.
.T ' '. '
" ' Sockertullen. '
' ' ' ' ',, ', ', ' '
, Hr Branting yttrade bl.
a.: Mot en sidan vänsterpolitik som den, vilken kommit - till synes i denna ugpgörelse, maste jag ii egna och helt visst t % ' hela partiets vagnar - nedlägga.
var allra be- stimdaste och mest.
energiska protest.
Regeringen har genom denna ej blott istadkommit bitter missrakning ifråga om de lindringar i dyrtiden, som den högtidligen.
utlovat Ht de mindre bemed- lade samhällslagren, utan den har .ock, detta är kanske det värsta av allt, till: ekapat en politisk situation, som hotar att leda till ett avbrytande av den van- sterpolitiska utveckling, varav ' vårt land ar i starkt behov, och för vars främjande iiven socialdemokratin, med fullt beva- rande av sin självständighet, givit den nuvarande regeringen sitt at öd: Rege- ringens politik är icke blott ett miss- grepp, den är ett av be ofönivarliga missgrepp, som en parlamentarisk rege- ring icke kan komma förbi, aven om den nu lyckas erhålla .en tillfällig ma- joritet för sitt handlingssätt, En dylik politik kan socialdemokratin icke giva sitt stöd.
Vi máste av regeringen kräva klar och bestämd vänsterkurs, ej minst nar det gäller folkets intreasen ' gent emot kapitalmakten.
Har regeringen med sin nuvarande ~ammansatt~ning icke möjlig- heter att föra shdan ' politik, s &amp; máate det bli det liberala partiets uppgift, ' för shvitt det icke ' helt vill svika löftena till sina egna valman, att söka Aterstiilla och för framtiden säkerställa förutsatt- ningarna härför: Hr Fabian Månsson yttrade bl.
a.:.
Statsministern har talat om ' att om det liberala partiet velat segla i medvind 6h skulle det h a hállit pá sitt ursprung- liga förslag.
Men det gällde att g6 plik- tens vag och skydda de små brukarna genom att ge efter för trusten.
Det var ej behövligt.
Det ar ej rätta ' vägen.
Om en arbetare har i staden har fhtt ett understöd på 30 i 40 kronor i má- naden och han @ r ' upp till faltigvárds- styrelsen och säger: Jag kan ej reda mig p á detta ', ni mliste ge mig mer, och.
för han oväsen däruppe och hotar Btt gara staden någon skada om m a n ej vill ge honom vad han begär, vad fhr ' hai d &amp;?
Jo, sex månader pii.
Svartsjö det far han. '
Har har sagts en gling £ !An tronen, att detta landet skall vara ett kungarike och inte prästagäll, och A t de orden vill jag nu ge eftertryck.
Det skalI.vrtra ett kungarike, en demokrati., ett folkets land undei den eller den styrelseformen, men det skall varken vara ett bolagsdöme eller tjuvadöme.
o r mig star har frlgan om folket skall kunna lita pH, sina förtroendemän, om detta folk, gom efter Artiondens strider äntligen tillkämpat sig medinfly- tande p &amp; hur landet ardnas, skall, narras eller om det skall ha nAgot att saga till om.
P &amp; den väg regeringen nu slagit in komma vi in, i ett kapitaliiltvälde, som kommer att demoralisera hela aa- ' tionen.
Och Lbetrbffande denna s &amp; poc- kande industri, sH kan man diskutera huruvida, det annu., är enskildas eller state~ia fabriker, t y staten kar på fem r lagt ' ner genom tullar.
.l l5; OOO,OOO i desamm.a, sa att-.dessa.
fabriker, - 3ro lika mycket samhällets som trustens om - det skall komma till a n hArdhänt uppgörelse.
Jag, .. Y.ilT sluta .med att saga att viigen ar- farlig.
I det stora trustlande.ti.v&amp;ster falldes.en g&amp;ng.
av en man; jag .tror att det var i kongressen, följande ord, gom kunna karaktärisera vad: ' jag menar.
c Han sade: I - forna tider sade vi till d r a &amp; ner: .Min Bon, var flitig, ihärdig, gudfruktig,.och spraam, SH gHr det dig nog val .har i världen.
Nu saga vi: Du behöver .. varken vara flitig eller ihärdig eller gudfruktig eller sparsam, du behö- ver bara vara fräck.
Gack till kongres- Ren - och skaffa dig .en?
tulltaxeparagraf, som hjälper dig att ' utplundra.
dinamed människor.
Riv hastigt ihop pengar, och om du far samvetskval s &amp; se dig omkring i landet och du skall ' finna en hel hop högt uppsatta slyriglar,.som gått samma vag till rikedom och heder.
Dessutom gjordes kraftiga inlägg i de.
batten av.
i hrr Christiëmsson, Thorssori m. fl.
- I första kammaren .talade för social- demokraterna hrr A.
C. Lindblad och, Bäckström '.
.. skrivas det mkerabla skick, i. vilket lan- dets: folkskobväsm befinner sig.
Över.
42 proc.
av landets befolkning äro an- alfabetev, d. v. s.
kunna varken läsa eller skriva; då de ej ' kunnat erh8lla nagon plats i de alltför få folkskolor, som finnas i ' Un-garn.
.
Kvinnorörelsen i Ungarn har darfor på sista tiden specialiserat sig pa att giva - landsbygdens unga man och kvinnor, vilka ej kommit i åtnjutande av någon undervisning i folkskolorna, de.
forsta.
grunderna för först2elsen av sitt ma~zniskovarde, undervisning i konsten att läsa och skriva sitt eget modersmal.
Och: kvinnorörelsen i Ungarn bidrar där- för i hög grad till höjandet av sitt lands kultur, på samma gång som den natur- ligtvis ocksa städse förfäktar sina ideal: ', fullständig jämlikhet med mannen i politiskt och socialt hänseende.
.
I Ungarn rasar, som bekant, sedan många år tillbaka en synnerligen haftig strid för erövrandet av den allmänna Vöstratten, och liksom hos oss för 25 år sedan har man kommit så långt,.
att man i dessa dagar bildat ett slags folk~iks- dag, d. v. s. de-ur parlamentet ufeslufna riksdagsmännen, som strida för infarandet av allmän rösträtt, .ha på egen hand bildat ett i Gegen.arlarneni~, i vilket de fram-.
lägga folkets verkliga Önskemål och kr; f&amp;ra det maktägande parlamentets at- gärder och beslut.
Liksom hos oss torde det komma att visa sig, att dessa.
folk- riksdagar föga kunna uträtta, s &amp; länge majoriteten av folket ännu ar ou#- h s t, och indifferent i fraga om sina poli- tiska rättigheter.
Men med den stigande upplysningen och en malmedvetet bedri- ven polirisk agitation torde även folket i Ungarn komma att till sistarövra-första villkoret för grundläggandet av ett battre samhällssystem: ' .den allmänna politiska Resultatet.
blev, att andra kammaren efter l O timmars: diskusiion ' beslöt med 139 röster mot 78 att bifalla kompro- missförslaget.
I första.
kammaren an- togs det med 119 röster mot 12.
I frliga om sirapstullen .stannade kam.- rarna i olika beslut, varför fr %gan edan varit föremal för gemessam votering, som utföll sa, att denna tull sänktes FrAn 1 0 till 5 öre pr kg.
fr. o. m.
1.
...
.
jan.
1914.
-.
.
.
Liberalernas första försök att latta den tryckande dyrtiden har ordentligt misslyckats och an en gAng har det visat 3ig, att landet regeras icke av en liberal vöstrbtfen.
Vi skola har nedan tala något om de regering utan av kapitalmakten.
SAdant.
.
förnämsta ' kvinnliga kämparna för kvin- m %ste ' andras.
nans $elitiska rösträtt i Ungarn.
Först M a ~ i a Kvist.
presentera vi den vackra och energiska fru Hosika Schwhuiaev, personifikatio- nen av kvinnorörelsen i Ungarn.
Sedan många år tillbaka har hon arbetat, oegen- nyttigt och intelligent, för kvinnans poli- tiska rösträtt, och de, som bevistade avhålles.
%ter.
- den ' internationella kvinnokongvessen i Stockholm förlidet år, torde väl erinra sig henne, ty Bon deltog med liv 6ch Det i är nu Ungerns tur att mottaga lust i denna kongress.
Och nästa år har kongressen.
Den.
skall hHllas i Buda- hon den glädjen att mottaga den.
inter- pest den 15-20 juni.
Med anledning nationella kvinnokongressen i Budapest, hara.v införes nedanstående artikel.
för vars anordnande hon f. n. är strängt upptagen från morgon till kväll.
Så ha vi redaktrisen av ~Ungarns Morgonbris D, fru Saevéna Ladakyi Buchhzgev, som redigerar.
arbeterskornas egen tidning ~Nömunkas~ ()) Arbeterskan D).
Denna tidning startades för en månad sedan och utkommer var fjortonde dag.
Fru Buchina ger har varit lärarinna och är gift med (För Morgonbris av 1.
A. da vids so^.)
@ avtisekreteravan Emanuel Buchinger, Ungarn står i politiskt hänseende mins1 som.
desslikes är redaktör för den tyska i Budapest.
25 .. år tillbaka i jämförelse med Sverge, partitidningen ~Volkstimme~ Som talavinna synnerligen uppburen och.
under sådana förh.illanden a r.
del naturligt, att kvinnorörelsen i detta land a r aven fröken Narisha Gardos.
Hon har att kampa.
med oerhört stora svarig- vistas f. n. i Paris, där hon redigerar en heter.
Den förnämsta orsaken till denna ungersk-fransk fidskrijf, s0.m har till Ungarns efterblivenhet.
t0rd.e kunna till- uppgift att upplysa det bildade E u w a ' '.
I juni detta Ar: ' InternaI o i ne l kvinnor ' osint IS kongress.
.
l i * Ungarn.
.
om den sociala ruttenhet och den efter- att vi bliva en: maktfaktor att rakna blivenhet, som rader i hennes hemland med.
Uppmanade - till sist alla kvinnor Ungarn .. Mariska Gardos är utoniordent- att teckna sina namn p &amp; de listor F. K. ligt lärd och fint bildad och har tagit en P.
R. kommer att utsända, s &amp; att en mycket livlig del i den ungerska arbetar- kraf tig opinionsyttring kommer till stånd.
rörelsen.
Tal.
avtackades med en hjärtlig applKd.
En annan framstaende talarinna.
bland Vid mötet antoga e n resolution s &amp; ly- arbetarrörelsen i Ungarn är Szerbna dande: Timar,.
om vilken vi kanske skola tala rKvinnor i Ystad, samlade pB inter- i ett annat nummer.
nationella kvinnodagen den 2 mars 191 3, Och till sist presentera vi fru uttala sin bestämda .önskan, att den Saaóo Csizmadia, gift med den store fulla politiska medborgarrätten silsom skalden Alexander Csizmadia, förtroende- ett av de viktigaate medlen ' att höja man för lantarbetareförbundet i Ungarn.
kvinnan och förbättra hennes stalhing Hon är även en framstående talarinna i alla avseenden samt i rikaste matt till- och fortjänar ock sitt omnämnande i denna föra samhället.
hennes intresserade ar- tidning sasom Csizmadias trogna maka bete, utan uppskov matte av statsmak- och sångmö.
Alexander Csizmadia &amp; r ten tillerkännas alla Sverges kvinnor.
s Ungarns störste lyriker i var tid och det socialdemokratiska partiets stolthet.
Fil, Ronneby kvinnoklubb om ens någon man a r s &amp; populär i or- dets.
basta bemarkelse som .Alexander avhöll möte söndagen den 2 mars med Csizmadia i Ungarn.
T. o. m. den bor- anledning av den internationella kvinno- gerliga pressen tillerkänner honom nu- dagen.
Ett utomordentligt priiktigt före- hölls av riksdagsman Ingvarsson, mera gärna epitetet den andre p e t ~ $ ~ drag, varjämte musik utfördes, och antogs re- och det vill ej säga litet!
' Och det bör eolutionen i överensstämmelse med före- d a.
namnas,.
att alla kärleksdikter, som ghende %r.
Csizmadia skrivit, har han ägnat sin i Mötet var dock ej s &amp; fulltaligt besökt alla skiften trogna hustru, rsin Juliaw, med vilken han varit förenad i ett snart som varit önskligt, men lämnade god 20-arigt äktenskap.
Och dessa dikter inre behhllning, skrives till Morgonbris.
höra, enligt vad försakras fran kompetent håll, till de vackraste som något lands.
Bjuvs kvinnoförening lyrik kan uppvisa.
I.
A, Davidsson.
avhöll möte den 2 mars med föredrag i rö8trättsfr&amp;gan och uttalade sin fordran på, allmän, lika och direkt rösträtt för kvinnorna i vart land.
-:, '.
Eskilstuna kvinnoklubb Den .in ter nat o i ne a l sot.
kvinnodagen söndagen den 2 mats.
hade i anslutning till internationella kvinnodagen anordnat en feat söndagen len 2 mars.
Föredrag hölls av fru Ruth Soca-dem.
kvinnokongr.
Va U. och Gustafson.
Shng och musik utfordes.
Den mycket välbesökta och vällyckade Kvinnornas Samorganisation fest en avslöta med gemytligt samkvam.
avhöll.
i Stockholm en agitationsfest.
Festen var anordnad i B-ealen och ~ a r l s k o ~ kvinnoklubb, a ' medverkade Anna Sterky, som höll hälsningstalet, samt riksdagsman Carl med partivän Andr6 aom talare,.
avhöll Winberg, som talade om ~Kvirinornae ett vällyckat möte, den 2 mars.
rätt och eamhällets intresse B. Jeasie Oxelösunds och Nyköpings Wessel deklamerade stamningsf ullt och kvinnoklubbar Stockholms allm.
kvinnoklubbs silngkör utförde förtjiinstfullt flera shgnumrner.
ha i anslutning till kvinnodagen avhlll- Resolution antogs, densamma som lit präktiga möten den 9 och 16 mars, De första tio åren äro nu giingna, en tid som nog f ö r de flesta synes kort.
D @ har även varit ' en tid rik på händelser och djupa intryck inom hela arbetarerörelsen och ha.r ungdoiris- förbundet icke minst bidragit til.1 in- satserna.
1902 var väl det &amp; r som väckte e.ci del då mycket unga.
Man sökte att komma in i arbetarerörelsen, men det var inte för alla så liitt att finna sin organisation, helst för kvinnorna, som inte hade resp. fackföreningar att ingå i och ungdomsförbundet, som fanns, var man inte s &amp; saker på vad det ville.
Nar därför soc.-dem.
ungdomsklub- barna utlyste sina möten s &amp; öppnades dörren tyckte man till Inträdet i arbe- tarerörelsen och till arbete- för soeia- lismen.
På den tiden diskuterades so- cialismen - och framtidsstaten byggdes upp var helst tv &amp; voro församlade, detta utan åtskillnad vare s i g det var ett par unga man.
eller unga kvinnor som ödet sammanfört.
I ' den festskrift, som med anledning av jubileumet utgivits, får man en.
sam- manfattande och klar översikt över förbundets ve ' rksamhet, olika .arbets- uppgifter f rån upplysnings- - och agita- tionsarbetet till de, taktiska striderna.
Historiken över förbundets utveckling a r skriven av Emil.
vallin, .dess prin- cipiella hållning av Zeth Höglund, dess hållning i lrampen mot militarismen av P. Albin Hansson.
Frams historia har Gustav Möller skrivit och St.ormkloc- kans har - K. Kilbom tagit h!
, nd om., En viktig faktor i förbundets upplys- ningsarbete har f örlagsverksamheten varit.
.
Agitations- och socialistisk lit- teratur.
har naturligtvis varit förhar- ' skande, men många betydande litte- rara ' arbeten ha aven ut.givits.
Som synnerligen betecknande ' kan ju anför ras a t t förbundet fått förlägga arbe- ten av Aug.
Strindberg ' och Ellen Key.
Festskriften minner starkt om vil- ken viktig faktor i ar ' betareungdomens ' ' ' ' med fru Ruth Gustafgon som talare i kulturella föreglende Ar.
Litet varstädes ute i landet avhöllos röstrattsfragan.
möten och införes .har nedan inkomna .referat.
Malmbergets kvinnoklubb hade anordnat offentligt möte H den inter- Ystads kvinnoförening nationella soc.-dem.
kvinnodagen, .sönd.
hade ett vällyckat möte i Folkets Hus ' den 2 mars.
Vid det synnerligen tal- A-sal, som var i det närmaste fullsatt.
rikt besökta mötet höll hr K. Elving Fru Maja Strandberg höll föredrag och ett med livligt bifall mottaget föredrag poängterade skarpt nödvändigheten för bver ämnet: Kvinnans frigörelsekamp.
kvinnorna att fh medbestammanderatt i den lagstiftande församlingen.
Tal.
be- Trelleborgs kvinnoklubb lyete alla de stora och viktiga fragor, som, fordra även kvinnornas direkta in- avhöll ett festligt ' möte den 2 dennes flytande.
Kvinnorna maste därför ar- med föredrag av en klubbmedlem, som beta energiskt pA erövrande av den po- kraftigt framhtivde kravet p &amp; f ull poli- litiska rösträtten, och fA vi icke endast tisk medborgarrätt för kvinnor.
Efterat söka vinna sympatier för v t rättvisa vidtog samkvam.
sak utan s &amp; starka vHra organi; iationer, I, Ungdomsförbundets Sot.-Dem.
lyftning förbundet varit: Förbundet går nu in i sitt andra decennium.
Att det må vaxa s t o r t och ' starkt a r f örvisso allas .önskan.
Det har en betydande arbetsuppgift bland vår ungdom att fylla och dess klubbar ha bättre tillfällen än fack- föreningarna, att väcka till socialis- tiskt tankande och kännande och till kulturell upplysning.
Må.
framtiden visa på - det socialistiska tänkandets förädlande inverkan.
s.
S.
O c h har går ingen so111 öv&amp;vakai arbetet.
" Argus " sitter instiingd i sitt allra heligaste.
Man behöver en dast vakta då han går u t eller in.
De äro intc Fönstren stå öppaa.
milacle.
Och solen får fritt fl.yta in Den för nied sig bruset darut.eifrå.11 linfteil och solen.
Det ar liv, befrielse Ingen ångest över t.mim ' arna.
Ingr trötta blickar, resignerade.
ansikten Maskinerna höras inte hit.
Allt ghr siii gilla g h g.
röken .stiger bolmande svart o,ch bak- oni ' ae målade fönstren st &amp; .ti-ötta ' iliaii- niskor med bleka.
ansikten och släckta inngdomsdröinii~a~.
.
.
Olof Bruno.
I fabriken arbeta många inamiskor.
Det stora konlplexet.
' upptar ett helt kvarter.
Ur de jättelika skorstenarna bolmar svart rök och masliiiiernii kr- beta dånande och pust.ande tolv tim- inar i sträck.
" I ' vå gånger om dagen blåser den hesa pipan.
Det ar tecknet till att.
en Sent omsider börjar var tid att upp- kort fritid ax inne.
Om morgonen skatta 0I.a Hansson, en av ' vårt lands vaiidra skarorna in dar.
~ e r a.
s min- - mest säregna och betydande diktare.
Vi Xn inan stupar.
spel, förråder trött resignation.
Rö- införa.
har nedan som ett karakteristiskt EIan föres bort.
relserna äro laiiia.
Talet koiiiiner prov en dikt .ur den på partiförlaget ut- En kvinna esviii ?iiiar.
' tungt, framstött i eiistaviga satser.
givna boken, Folkens visor ..
Hon upp hi im ta.^ livlös och Bastas ps Ingen klang i röste:riia. '
Intet jubel en bar.
Och inailileii, soin bara den i staininan.
Ingen flykt över tankaar- synas oberörda, likgiltiga .. Allt- gaï ji: Ett Öppet ord.
na.
- ' Och om aftonen g &amp; de %ter ut Sindi %!
Andra inta de fa.llnas platser och vanda ' tillbaka till hemnieii.
Annu Men tanlarïia väva en mörk giv mer trött.a, likgiltiga, slöa.
.
.
Varje detalj far sin fikg clari.
Angest Vad som mitt innersta väsen var, Andra.
skaror inta.
deras platser.
jakt, svalt, förintelse.
Det ger i n p r: vad djupast nere i lönn jag bar, Niiaskinerna .dunka.
Mitt i natten.
rin- u.ndaiiflykt.
Chefen ar stra.ng.
Och vad varmast jag kande, vad hetast jag led, sar den.
svarta .röken ur skorstenarna han ar rik.
Alla se upp till och lyda vad i mina tankar gallast kved, och stiger det dova ljudet f r å n piston: lzoiioin slaviskt.
kött av mitt kött och blod av mitt blod - gerna u t i stillheteii.
det kallades dagens mod.
.
Inte den uiinst~a.
ljusglimt i denna Det är som ett.
ii~stiillgt rop, vilket tillvaxo.
Morgonen, - till fabriken ej ' hittar $t.
Aftonen - liein till en.
t~nng, drömlö~ Att plocka sin egen ejal isär, - Hjälp - hjälp - hjiilp ...
dvgla och så - upp igen - tra.inp - att .visa, hiir tiden speglades där,.
tramp - traiiq?
- - -.
hur opp det myllrade brodd vid brodd Det ar hett dä.riniie.
Tryta Irrafterua, &amp; r ha.11 e j duglig av livets egen brokiga sådd, Stora salen, inaskiii vid n~askin, lc ?.iigre.
En annan siittes i stället.
till^ att blotta var skälvande kanslotrad - 1 h g a bankar.
och s l ~ r u v s t ~ e k e och.
n ii.vell denne stupar.
Teni.
Iran inotsti?
människor, inaii och kvinnor.
Trötta, hettan och daininet?
Vein h i halla det kallades ' fruktlöst d&amp;d.
slöla) söndergångna.
De sta lutade sig ren och fri fr %n bacille+na.?
Det över sina verktyg.
Haiiderna löpa, &amp; r. inte.
Och i sista hand gterstiï Att gripa vart halvkvävt å.ngestskri, röras mekaniskt, inlart.
a r efter år.
s jukstu ' gail och - sa.na.toriet.
var sorg&amp;.
suckande melodi,.
.
Samma.
gester.
Samma tankar.
Sam- att pressa andras smarta in Trettio år.
ina borta, snabba, ord, en sillula ' feber- Ingen ar a.lc1re.
Och 1 % sahatoriet i ens eget ömmande, fina skinn aktigt, hetsat, nervöst, ined något plå- 3ch säga: sh känna vi tidens ve - vid trettio år, f örhrulr .. a.d, bortl~~st,zd; gat i tonfallet.
det möttes av han och spe.
.
.
Genom sotet synas de tarda dragen.
odug1.i~; -- l i v s oduglig.
.
.
!
.
3 ' Iörlwets sagor äro dystra!
Ingen glans i ögonen.
Ingen färg på Och ui~gclornsdrö~~~.inariia, I~lodete Och ar än känslan ejuk som i kramp, kinderna.
Och .and &amp; a r dar ingen som &amp; t15, tankarnas lii.iigtaii, gå zipp i rök, x h om vid tankarnas dova tramp ar över trettio å r.
.
.
Arbetet glider frani de langa tim- hetta, sot, daniin.
Bli baciller so:n fräta det glimmar inunder ögonens bryn lom Atersken av en vadeldssyn marila.
Sotet och hettan a.ro o~utliard- sjal och .sinne, kropp och liv.
Och gravarna, de ilainnlösas gravar x h allt är ett skärande lid ' cch strid - liga.
Maskiiiernas.
dånande och pus- di ekyl1 p % vAr egen tid1 taiide väves soin en helvetesinelodi in gravas allt flera och djupare.
.
.
--- i hjärnan.
Och dagen &amp; r .. Darinte ar sol.
En aiigare lagger u t från ha~niieii.
Att veta så innerligt fast och visst,.
Men .den får ej nå hit in.
Fönstren På kajen är det.
toint.
att lyckan elAr ögonen - upp till sist, a.ro målade.
Birnem slrran och lekar Varför skulle man ge sig tid ta far- att andra skörda där vi ha sått, därute höras hit.
Kaiislre ar dar ni- val a s nigra emigranter, som liii,ilske leii livets lycks som vi ej fatt, gon som ännu äger: en mjuk känsla.
g % samilla öde till.
mötes därborta som att inne i vandan eliimrar ro, - D &amp; grips han eller hon.
Av vad?
H a t?
hzir?
a i n enda, stora tro.
Grimelse?
Bitterhet.
.
.
Varför öda blommor och tarar p i ett -- Men fabriken rriAste halla clrifteii avsked, som inte ar annat an övei:g; Xn- uppe -- - gen fran en smarta til.1 eii anna.n?
Och lcajen står toni.
Minneslistan.
I det stora.
kontoret rinner solen in Elidast tulllrarla.rna kasta a.xinu en ' pii golvet.
Dar sitta man lutade över piing ~i~isstanksamma blickar efter: den ~vinnoklu b harna uppmanas insända sina pulpeter.
Unga, med 1irsii:od i bortglidaiide ångaren, som för ined sig iamn och fullständig adress pA ordf. dragen.
och övermod på liipparna, en dyrbar sandning maskiner från den dler korresponderande sekr. att införaa gamla, grånade, valinående, stadgade stora fabrilren.
Morgonbris minneslista.
och tama i tjänsteii.
Oin innanför, i Blen den för ined sig ilagot mei!
och ett enskilt rum sitter " chefen ".
dyrbarare.
- En bit av landets niust Pennorna raspa monotont mot det och blonlina, ax dess varma blod.
och vita papperet.
Då och c15 skrapar ett skalvancle kraf t, som söker sig i. jusme stolsben mot golvet.
En skrnvstol banor ..,, knarrar och gnaller.
Någon hostar.
Och den för med sig lika mycket Sprid Morgonbris vid xsta maj- Allt &amp; r sii vitt och rent och ljust deii rike grosshandlarens spekulation iemonstrationerna.
Insänd rekvi- hariime.
Luften är ren och liitt-att 30111 de heininavaraiides t.ysta iii~gest- iition med förhöjnjng av upplagan adas.
Därinne på fabriken fick man rop och tryckta aningar.
hosta för varje andetag.
Men h a r går &amp; Ten fabriken arbetar som, en tung: il1 majnumret.
.
det 1a.ttare.
l ~ o p p.
Det pustar.
och stönar ur den, ' Ola Hansson.))
' t ' Kommissionärer!
.
Ett besök hos krukmakerskan.
.
.
, ' Dagen hade n r i t het och vägen lang.
Slutligen öppnade sig skogen och gav plats &amp; t en mager hagmark, övergaende i svagt böljande falt, av- brutna av berglrnallar och några tun- na lövcluiigar.
På avstå.ncl lyste en nybyggd uthusla.nga i solskenet, på en kulle, kring vars fot en liten bäck smög fram mellan al och vide, lag en lång oregelbunden husracka med bru- ten taklinje och en hög och brecl skor- sten; vid bäckens aiiclra strand syntes ett lågt, rödrngat envåningshus med vita fönsterfoder och förstugukvist, ett hem av den vanliga, inellaiisvenslca typen.
På gårdsplanen betacle en tju-, drad hast, några ankor snattrade i en göl i. backen.
Detta var alltså Kvarn- backen, målet för min vandring.
J a g gick frani till .bostaclen.
Ur den öppna lcölcsdörren bolmade imman tät och vit, och det taktmässiga ljiidet av kläder, s ' om skrubbacles.
mot ett tvatt- bräde tillkännaga-v, a t t inan hade byk.
En gammal lcvinna Bom över gårdspla- nen drivande några kor framför sig.
- Goddag - halsade ja.g - ar frö- ken B jörnbe~g lienima '?
L ~ u d e t av kladskrubbandet upphör- de; en lcvinna kon1 u t ur lcöksdörren och strök såplödaret av sina armar.
- Är det fru B.?
Ah, vad Josefina skall bli glad - far jag visa vägen till verlrstadeii, hon ar dar uppe.
.T.
C i gingo över backen mot huset på kullen.
En hög av krossade lergods- skärvor låg vid dörren, marken runt omkring var vit av: lera - en under- lig primitiv lerlivarn stod vid ena ga- veln.
Lerstoft täckte, ' grått och mjukt förtonande, vaggar och golv in- ne i den skumma verkstaden, en ung arbetare i träskor med kläderna styva av lera och lersinorda bara arniar lade sista hand vid en hög.
vas - framme vi cl gavelfönstret snurrade drejskivan runt och en kvinna i ett stort förkliide, bararmad även hon, formade med lug- na säkra rörelser ett fat, d &amp; och då med blicken jiimförancle - sitt verk med en p i väggen fiistad ritning.
Vid vårt.
iiitrade stannade hon drejslrivan och lcoin emot oss -- en spad gestalt mecl fina lemmar och lätt haltande gång.
Hela hennes ansikte lystes upp av gladje och välvilja.
.
- Välkommen, kara fru B.
- Och så dröjde det inte länge, innan vi voro fördjupade i sainsprålc om de nya mo- deller och ritningar jag medfört, om glasyrer och fabrikationsf örbät tringar, bestallningar och aff arsuppgörelser.
Och sedm slculle verkstaden beses .. 3-ag beundracle arbetet vid d-en sinn- rika drejskivan - ett litet runt bord genom en axel förenat med en undre skiva, som den ' arbetande driver runt med foten, varvid den övre skivan med stark fart snurrar omlrring.
En lerklump slås fast därpå, skivan brin- gas i yrande fart, arbetaren ställer in ' - De ' EVA: a ' da ' jag sagt och annu egger:, Allt kan ordnae, om vi vill forstii,.
NBr dA vi, som praktiek kunskap äger, skall vi inte lara andra dA?
DIALOG ' I TV-^ AVDELNINGAR av.
REBECKA.
SVENSSON., " Personer: ELIN, j ungf r ii.
} tvättgummor.
JOHANW+, 11.
AVDELSINGEN.
(8 a m m a e c e n.
Jungfrun häller vatten ur grytan, b jdpgummorna intriida.)
' -- ET ' A: Ja, god morgon, Elin l Tack för kaffet! '
JOH- ' I ' NA: - Och för bullen med, den va ' s i go '.
JUXWRUN: - Tacka inte mej, d &amp; ' frun som skaff ' et er b i d dopp och kaffe, eka ' I tro.
ETA: - Ja, jag trodde det och tänkte friiga, ty hon föreföll s % glad och kack.
JUNGFRUN: - Vet ni, jag blev eld och låga se ' n I var här sist, ja, jag blev frack. '
' ~ a sa ' ' frun vad hjgrtat innerst gömde - ' jag fick kraft och mod, ty ratt det var, och jag trodde sj#lv jag nastan drömde n i r hon svarte: %Saken skall bli l d a r ~.
Och jag eä ' r, da ' ingen nutidekvinna, som helt ' liknöjd sluter hjartat till, nar hon strilvar for att röstratt vinna.
Vill hon rösträtt - annu mer vi vill.
FRUN: (inkommer) - Villhon mer, vad d&amp;, min bälta Eva,.
ar ej nog att börja klockan sju?
EVA: - Långt i f r h, om vi skall mänekligt leva.
.FRUN: - Ja, Gu ' bjalpe oss för folket nu!
EVA: - Mödan bjuder anda sina händer och fingrar som formande redskap och skjuter och böjer den smidiga massan uppåt, utåt och inåt i de mest skiftande linjer.
Men huru lätt och enkelt det an ser ut, fordras det mycken övning och färdighet för ett gott resultat - mina ovana händer förmådde blott åstadlcomma klumpiga, sneda och löjliga parodier på frökeii B jörnbergs prydliga krukor och sira- lax.
Det var en glädje a t t se, huru snabbt och säkert hennes starka, böjli- ga fingrar ur lerlelumparna trollade fram den lena lilla vackra tingesten ef- ten den andra, som sedan i jämna led ordnades på langa bräden.
Och sa upp på torkhyllorna!
Skikt över slcilzt sta de dar, tills dess de f a t t fast.het och kunna tagas ned för a t t före glaserin- gen begjutas med uppslammad hol- ländsli vitlera och åter torkas eller för att direkt glaseras.
- Och i m måste fru B. se ugnen!
Stor som, ett litet rum med en bred, vid rökgång - skall hela denna väldi- ga ugn fyllas med krukor?
- J a visst, annars skulle det .inte löna sig a t t elda upp famntals n ~ e d ved för varje bränning.
Vi f å gillra s % tätt och så mycket vi kunna f å in, bara vara noga med a t t bygga upp det sa- lcert, sa a t t det inte rasar samman och val skilja godset å t genom sadana har små trebenta stöd av eldfast lera,.
s2 I a t t inte de färska ytorna.
komma i be- röring med varann - ' d. &amp; gro de ihop (i bränningen.
Och s &amp; mura vi ihopl l Frun sa ' nyes, att det ar ' eeder gamla.
Skall vi d &amp; i evighet va ' amii?
Skall vi jamt i samma mörker famla, aldrig n &amp; en- bögars nivii?
Friga Hanna, fråga ibland tuuen, alla skall de givs eamma svar:.
Slaveriet i de biittre hueen tar vart .allt och lamnar intet kvar.
- J a, da ' sant, och jag beundrar Eva, som har talat ut sh oförskrackt, det är hon, eom lart mig livet leva,: dat Sr hon, som oss har hjälpen rackt.
Nu med faea skidar.
jag tillbaka.
Midnattsklockans tunga, dova slag.
bjöd da: Upp till arbete och vaka!
En maskin av kott och blod ar jag.
tretton timmar, ' ~annerligen, tror jag, mer än nog.
Allt för ofta kommer frun och stimmar att för lange vi med tvatten drog.
FRUN: - Ja, men kara Eva, hon skall tanka vi oss vant vid.
denna gamla sed.
EVA: - Och vArt arbete skall glatt vi ekanka -- har ej fruarna en bjärna med?
Alltid 18ter det: &gt;Det har ekall göraa!
Ni f A halla på tills allt blir s l i i t.
~ Är det mänskligt att d ' n t tal ekaly förai?
Att d &amp; orätt miste ejungam ut?
Inte .vill jag pasta den praktiken brukar gagnas har, det vore skam, - men det finna sh mangen elak, sniken, mingen osed grym, som m h t e fram. '
FRUN ': - Hu, ni tala sh man rent kan rysa, men hur orätt domu and8 ni I Vem gav ved, dá ni höll pA att frysa?
Vem gav maten?
- Jo, det gjorde vi.
Ose förutan?
- Ja, vad bleve summan?
: Var det battre.
svalta f &amp; ihjal?
Med var slant vi anda hjälpte gumman.
JOHANNA: - Men för slanten sålde hon sin sjal.
EVA: - Minns man ej, att danten var så liten; Knappt det blev till kläder och till bröd, dilig gald för mödan och för fliten;.
.
följden blev ett liv i slit och nod.
FRUN: - Ack, visst tror jag slanten icke räckte, men betalte dock ett gängse pris. '
MORGONBRIS.
öppningen och brassa på och elda utan atervando i 36 timmar - varinen m %- ste g.å upp till en 1,000?
C, om glasy- rerna skola lyckas.
- &amp; I, vad det inåste vara trött- samt!
- Ja, sade fröken B. allvarligt, det.
.ar det oclrsh.
Det ar inte alltid sh ro- ligt, da man sitter och vaktar elden hela dygnet runt i oro och spänning för utgången.
Det ar mycket pengar, mycken tid och möda det galler.
Men då ugnen kallnat och man river L I ~ godset och far fram den ena pjiisen vackrare an d e n andra, då man later ögat smekas av den ena glasyrens färg- toner inersi, härliga an den andras, c % maii ser huru de runnit ut i vacl- 11 are och mera underbara fasoner i varje ny slrål, varje ny vas man tar fram - c % blir man så innerligt glad, så man tyc ker, ?tt det finns inte på jorden.
nhgot så roligt .son1 att vara krukmalrare!
- Ja, då Iran det vara-ledsamt nog.
Det ar stora lrostnade.r,.
m&amp;nga vecltbrs arbete och inöda förgäves.
B !en då ar det ju ingenting annat att göra, an att börja på med friska tag igen.
- Det.
ar allt i alla fall ett tinngt och n1ödosam.t arbete för en kvinna?
- Ah nej - och så ar det roligt att vara Sverges enda Bvinriliga kakel- ugnsmakare, för det är jag, om jag också nu liksom flera andra kvinnor nastan uteslutande sysslar mecl ler- gods. '
Jag arbetar emellertid inte ined.
ET-4: - Ej med tanke p % det unga elakte ' bleka em5, som narte med torvtig epie.
JUNGFRUN: - Vad just detta spökat i min hjarna: tanken pi % de undernärda barn, ' ingen mor; som hinner fostra, varna - undra ee ' n att de bli gatans flarn.
Eva: -- några artistiska ansprålr - den ut- bildningen har jag ju inte fått - jag gör liriikor och slrålar och sådhnt av enklare typer f ör hemslö j dsrnagasiixn.
Ser Ni, far var kslrelugnsmakare lik- som k i n a farbröder och mina bröder; han grävde soin jag upp leran nr vår egen mark, malde och ältade den.
och gjorde kakel, oglaserade blomlrrukor och mjölkfat - .- tarvligt lergods, som vi siilde på marlrnad.erna.
Och av ho- nom lilrde jag yrket.
Då ' far dog, var jag den enda av syskonen, som ville Samma foetran för var unga akara, samma lardom vid den vises bord.
Ingen skall förmer än nastan vara, sanning lysa över all v8r jord.
MBlet: Ärlig strlvan fbr varandra, bdel tavlan för vrir individ, hmder, trofast tryckande varandra, ' det ar kckolandet, diir tir frid.
-- Vad det &amp; der mig, att t a n i a r vsckas ho8 de unga.
Fylle de v&amp;rt värv!
Med ose gamla kanske .tiden gackas -.
.Gör ni resten fördomsfritt och djärvt!
FRUN: - Menar ni att sm&amp;ningom försvinna ' aller skaffa er en högre lön?
EVA: - Baggederal En g h g nar var .kvinna ' blir en syster - =- J O H A: N N ~ -- DB blir varlden ekön!
FRUN: - Tror ni d i p &amp; jämlikhetens rike, - detta drömda sagolika land?
EVA: - Ja, men föret skall värdet för var like görae klart, fast valkig ä r hans hand.
Arbetet blir sedan ingen börda, .aktning blir den idoge .. beskärd.
Ingen parasit skall frukter skörda., .alla giva samhället sin g2ird.
.Kvinnorna., som bygga hemmens lycka,; som tyranner icke mötas mer.
Styrkan skall ej mer den svage trycka, moderligt varann man b i s t h d ger.
.
' I FRUN: - Tack I Det var and &amp; den basta ' läxa, och vågade lova honoin, att mor skulle få leva och dö p &amp; Kvarnbacken.
Svårt var det många gånger a t t hålla löftet - gården var .ju slmldsatt högt över talriken och mina krafter äro klena -- och inte vet jag hur det skulle ha gått, om inte Hemslöjden hade hjälpt mig, så att jag fått bättre modeller och glasyrer och haft överseende med mig i början -, mina första försök i finare lergods voro inte för vackra!
- Vi hålla också ihop här - mor sköter djuren, syster Tilda hushållet och jor- FRUK: - Jojomenaan Eva; e &amp; hon eager, ladant vill min man ej veta av.
EVA: - Darför gHr vi ocksh skilda vägar.
JUNGFRUN: - Tack för radet, Eva, du nu gav.
inepet vet jag, tidningarna mina aser frun, dock friimet v8r Morgonbris. '
- Frun JOEBNNA: dig sedan lånar böcker fina.
jag har ocksh lart den ganska fort.
Varmt jag önskar att er klubb mP vaxa, EVA: eprida ljus som hitintills den gjort.
- S8 blir biide frun och jungfrun vie.
FRUN: Ni1 jag lart, att nar vi röatratt kräva - Kara ni, hur g8r det ee ' n med tvattent bor vi hävda ratten i v&amp;rt hem.
Denna fragan, tror jag, tarvar evar.
Niir för moderekydd och barnavärd vi aträva EVA: och ' nar lagev etöd begara At dem - Framtidsstaten nog planerar sätten till välsignelse för en och ' var.
d s £i % v i ej egna plikter glömma.
, JOHANNA: - vem har er lart tänka sunt och klart?
- Tank om var kommun en giing vill bygga EVA:.
tvlttinrattning, strykhus - allt ni vet - Arbetsmödan, hjarta.n slira, ömma d ' a t t alla fii g i rena, snygga.
cke minst vhr press, som skjutit fart.
JUNGFRUN:.
-- Kanske löaen blir elektricitet!
Pressen, ar den icke folkets lunga?
Den var sjuk och hela folket led,.
Vet ni vad jag tänkt invicl min bräda, men den frieknat till, och gamla, unga mär jag gnott pH lillens hakelapp?
(Haller upp b6rja tanka, handla, ta ' besked.
en haklapp fiir publiken.)
~ a m h i l l e t till ' hjillp oss kommer träda, JUNGGBUK: v i f$ bara trycka ps en - knapp.
(Gör harvid - Ja, jag tycker varje blad, var tidning en gest som förtydligar;) ar en plog, som n y s faror kör.
.
.
(Rid&amp;.)
.
EVA: - Som vi bör ' giva okad kraft och spridning - frun bör ocksh läsa Rom vi gor.
. '
l den.
- ja, hon f %r förstas ha en dräng ooda och tanken att stallet begagna s i g av den off ptljga ...
-- .- .... - ...... --- ... - .. - .-._.
- --- .- .-.
-- .. - .___.__ --- ... _.
... _.__.
nor.
.
.
.
och -.
.
.. - c ?- .. -.
-.
.
.
.
platser.
.
.
-.
.
.
till .. hjäJp: ' T ' 1 ' d.a; ~ ~ n &amp; är ' u, min .f ramste av @; if tsf riheteil slriLlle bidraga till: att avgiftsfria platsförmedlingen och där- m e d ~ j ~ p a r &amp; i l i ~ l x m ~ ~ ~ r i &amp; t ' ~ c h skapa.
s å ~ denna ' ä r brist salit på ' ett.
' plan- in ' ed bidraga till densainnias.
utveck-.
...
jag så gl:ad;.
@ t nlin .yngste bror, kom inässigt ' motarbetande fråh en - del ' av ling och be&amp;.&amp;nd. "
%.r klin till ' hjsan,. '
kan ' f $ stagn, &amp; hem- de privata anstalteriias.
sida '.
D$ se- i v-@rk&amp;-ji&amp;ii; &gt;,En .Dy l &amp; nare ' h &amp; intresse i stor ' omsiittniilg.
ge- ma. ': och.
&amp; b&amp;- @ '.
dugaid: ' ha +i.
: byggt och '.
+i sköta nom, ombyten och skkffa stg $l ' @ hd in- oss; " måste det gå - l&lt;ru&amp;&amp;iakcriet Iromster dels geno~ri falska.
annonser dålig bif örtjalls~ i ' " ett s m &amp; b T ~ om - ob ' efin.tliga begiirliga platser; var- jnte.
" &amp; ie karehem.
Vi äro så glada och lyckliga med lockas till insltrivi~ing,.
och dels åt vårt arbete ' samman för vart lilla genom att f öresla tjänarinnorna i by- hem,, Sa att själ.va svårigheterna .. och teii; medan de iiro i tjänst under .loc- missräkningarna ba.ra tyczas oss goda kande uppgifter.
De taga ofta oska- hade lördagen den 29 mars offentlig1 - de.
driva oss 1.iksom biittre ih:op att liga ertraavgif ter iiilder f örespeglin- möte i Stocltholm, varvid ' fröken Anne taga ny % tag för Kvarnbaclfen: .Bara gar o h god plats, som sedan visar sig Lindhagen höll föredrag " Om barn.
jag hade en bättre ugn, och om bara vara allt annat an ' god.
På franiställ- pensionering och bidrag f rån f örsum.
gården låge litet nämnare stationen, s % ning av stadens.
arbetsförmedling har liga försörjaile ".
Med den stora och vi sluppe de långa tunga kö~slorna!
överståthållareambetet nu förbjudit rika erfarenhet Anna Lindhageii soix Mjm nu ropar Tilda:.
.
koininission~lronto~en att mot tja- fost.erbariisinspektris har o111 förhål- - Fru B. kan d &amp; oclrså verkligen ixirinnaiis vilja behålla origiiialbetyg, landet, eller rättare inissförh~llandel behöva en bit mat efter den långa pro- och sålunda ha de inisfB $12 iitvag.
att mellan de övergivna eller ogifta mö.
menaden och en kopp kaffe att.
skölja h.8lla kvar de sökande.
Hela platsan- diarna och deras barn, fastslog frök.en ned lerdaminet med!
skaff ningsviisendet har hittills från L., att det i grund och botten ar den Då solen sjönk vandrade jag genoni lagstiftningens sida alldeles f örsuin- elronomislta frågan, som härvid avgör skogen tillbaka frå.11 det gästfris lilla ina t.s.
s &amp; niibga barns öde; ined siffror på.
hemmet och de arbetsglada niän- Under diskussionen talades om sta- visade tal., a t t ett förvinande.
stort niskorna.
dens - arbetsförmedlings utfrågningar antal gifta lwinnor och barn bli lika.
.
- Det finnes ändå iiigenting .på jor- ' och on1 schablonmassig behandling av lottlösa ifrågz.
om försörjning av man-, den så roligt som att vara ltrukmalrare, sökande.
Her: Gruvnian besvarade: nen-fadern som de flesta o ' gifta livin: hade fröken B jörnberg upprepat i av-.
clet; ta med att frigorna avsago att nor ined barn.
skedets stund.
Tal.
framhöll, att vad som behövde skaffa de Iiimpligaste innehavarna och .det, förstå det kunde förstå göras ar att söka göra allt för att att särskilt f r&amp;gan o1n de tjänstsöltan- Jag harliga i att kanna sig äga makt att de ha barn eller, anhörig at.t försörja, hjälpa och understödja modern i att utvinna formens och färgens glädje oftast uralrtlEites, sarslcilt alltid ifråga ~ j a l v f &amp; behålla och fostra barnet -- w den tunga, döda gr &amp; lerklumpen, om husliga tjänarinnor.
Talaren.
trod- ' icke blott som nu t. e k har i Stack- makt att skapa av jordens, stoft och de vidare, atben viss korthet i. behand-, holin, dar ett fåtal mödrar genom s., k. genom sitt arbete skänka andra mani lingeii mkste f ö r e l w n i a och i alla fall spadbarnshein beredes tillfälle a t t.
be- niskor något av slrönhetens ', crforgang- ar bättre an 1coinmissio.nsfr~a~iias ' iåt- hiilla och vhrda barnet e t t $r - vil- liga livsvärden.
sade vanlighet.
Under diskussione?
ket ofta blott har till resultat, at1 E l i s a b e t h W33r.n-Bugge.
f öreslogs vidare särskild espedition slcilsniassaii mellan mor och barn .. blir f ~ tjänarinnor r för hemmen, för vilka s % mycket svkrare - utan hellre ge- redan nu särskilt va:ntrum finnes i sta- nom att söka tiygga moders och barns ratt t.ill försörjning underlätta in o- dens anstalt.
Slutlige11 antogs ' enhälligt föl jaiide d e, r 11 s ' uppgjft soni uppfostrar %.
De förslag som vaclrts i denria riktning ha resolution: sett mera ståtliga ut an v i d de .varit ' T jä.nariiii~or i Stoclrholm, samlade verkligt givande, tank, - sade tal.
: mo- - till möte f ör att diskutera sin stiillning derskapsf örsiikring!
Bariipensione- Stockholms T jänai.iiinef örening.
ha- till den offentliga och till den.
privata ring, men dock i realiteten, ' för4ein de torsdagen den 6 mars offentligt pla.tsfömedlingen, uttala har eiilial- det e l l e r, utan motsvarande betrpg- möte i sin lokal Tunnelgatan 14 föl.
att I.igt sin sympati för den förstilaninda gande betydelge.
Tal.
slutade med diskutera detta iiinne.
FörestZindaren siisom varande den lämpligaste; engr att förorda en rattsinstitution med for Stockholms stads arbetsförmed- den har de största möjligheterna att uppgift att hjälpa niödrarna och skyd- ling, .direktör S. Gruvina.11, höll därvid tillgodose de ' breda lagrens krav på en dande b.
a r n e n s r a t t.
(Samman- ekfelttiv och billig arbetsförmedling.
fa.ttningen av dessa förslag meddelas ett intressant.
inledningsföredrag.
Tal.
anförde den ölcade svårigheten Det synes dock av rapporterna från k följande sida.)
har att få goda tjä.nariimor, medan det arbetsförinedlingeii, som om den ej Därefter talade borgm.
J.
Petterson finns övernog betrSiffan.de arbeterskor vunnit önskvärd f raingång i ko11 k-ur- 3111 " de oalrta barnens ra.tt " och gav och restaurangpersoiial.
Han tolkade reiiseil med det privata initiativet ifrå- en intressant historis !&lt; och från olika detta som beroende på tjänarinnans ga oin f örmedling av.
husligt arbete.
Läpcllers lagstiftning ' sammanfattad icke tillgodosedda anspråk på fritid Mötet anser att en omorganj.satioii i redogörelse, framhöll att barnet .och på för lå.gt värdesättande av henne denna del av verksamheten borde ske bör aga ratt till verkligt un- och hennes arbete.
Tal.
trodde att det och uttalar.
sig för att en särskild expe- derhall; m a n borde fordra att vore fel att tro, att tjänarinnans arbe- dition för husligt arbete borde upprat- mannen betalade underhåll å t mo- te betalades sa.inre an annat.
De pri- tas, enar den ii&amp;rvarande kombinerin- dern en l a n g ~ e tid efter barnets vata koininissioiiskontoren (nara 70 i gen med tillfalligt arbete ej ar vidare födelse, samt ' att f ade.m bör under- Stockholm) ha i stort sett gjort myc- ' lampligt samt att personalen nedlag- hålla barnet efter sina ekonomiska, ken oreda för både tjanarinnor och ger all sin ' energi på att göra denna vi1.llroï och att barnet ovillkorlige hem, bl.
a. i det de ha för litet.
urval art av platsförmedling så populär som in &amp; ha ratt att få veta vilka dess för av platser och platssökande, .vilket möjligt f ör såväl den arbet-sgivande a:ldrar kro.
undvikes genom en central offentlig som för den arbetssökande.
Till sist Bada tal.
formade sina anförande anstalt.
Att annu har i Stockholm vill mötet till alla tjanstsölrande rikta till en fordran p8 rättvisa åt alla dess kommissionskontoren sammanlag t en kraftig vädjan att ej lagga sina tusenden f örbisedda.
kunna uppvisa en dubbelt så stor för- slanta,r på de privata kommissionsl~on- M a j Ben.
medlingssiffra s.orn stadens anstalt be- toren, vilka icke alltid visa sig mot- rodde på felaktiga f örestallningar, att svara de krav man liar ' ratt ' att ställa den senare led brist på goda tjanarin- 13 % en arbetsförinedlande part, utan i 4 ' - ' ' ' ' '; ', Svenska fo !eningin för modersky dd och.
sexualreform ' ' ' Tj anarinnorna och arbets- förmedlingen. ' '
' ' ' 1 1
Till ' de uppdrag, som redan givits lag beredningen och fattigvhdslagst if tnings kommitth, bör lämpligen vid inneva rande års riksdag uppdragas &amp; t lagbe redningen att även avge förslag om alt särskild myndighet far sig Alag,: att bevaka barnens ratt gent emot för ': sörjare, att myndigheterna skulle förplikta!
att utge bidrag till barns underhåll förakott, savida Aliggande underhalls bidrag ej godvilligt utbetalas, och at, .shdant förskott kan erhållas redan in nan dorn i saken är fallen och utan at1 sildant bidrag räknas s@om erhållen fat.
, tigvhrd, att med bibeballande av ogift moderr ratt att vara sitt barns naturliga för.
myndare genom denna eller annan myn.
dighet detta förmynderskap kan frlm tagas modern om barnet vanvardas och, medel mottagas för dess vArd genom del $lmanna, HALSINGBORGS: KVINNOKLUBB.
F: att frånskild och övergiven hustru f h Klubben firar i dagsrna sin trettonariga tillvaro.
.
.
.
[' Z .. sin ratt gent emot barnafadern aven be * !iakad genom samma myndighet.
aamt En hjartlig hiilsning till alla ~ o r ~ o n b r i s i!
att i den händelse förslaget till barn- lasarinnor från Örebro kvinnoklubb genoln k$ensionering i sin nuvarande form a7i R e f. [riksdagen blir antaget, detta ej m &amp; an- F r å n Nyköpings allm.
kvinnoklubb.
.
F r å n Örebro kvinnoklubb.
.
...
.
.
p &amp; andra villkor än att av barna- Vi vilja hgrined landet runt låta &amp; - a parti- Ar.
hava förflutit sedan örebro kviniio- även utkräves bidrag.
klubb hade någon runa i Morgonbris, varför kamrater veta, ' att iiven vi i vår lilla man.
!
Från kvinnoklubbarnas arbetsfält.
j En n y berätidse a i Alnia Jr ger, iJ k Fabriks flickans växlande ödem börjar j 1:sta naajnumref.
Red.
påminner om, # tt Alma Jcegers förra berättelse %Mora &amp; pplevelser~ mycket uppskattades a v korgonbris ' läsekrets. '
: ' d-!
L:.$ I klubben nu uppdragit %t.
undertecknad a t t genom tidningen ge en liten resumé av den senare tidens arbete.
örebro kvinnoklubb, som den l 5 sistlidne oklober ingick i sitt 9 ide aibetsår, har just aldrig haft nggot synnerligen stort medlems- antal.
Den stora mängd.
arbetarekvhnor, lom finnas här, ha - av oförsthelse för klub- bens uppgifter eller av andra skäl - före- jragit a t t st % utanför.
På senaste tiden har klubbens medlemssiffra ytterligare decime- rats, men ännu återst4r en liten kärntrupp, som trots all slöhet och alla motgångar a.nnu inte kastat yxan i sjön utan alltjämt söker att genom möten och föredrag sprida upplys- ning bland.
kvinnorna.
.
Så har doktor Gärda Lidforss a v Geijer- stam hallit 2 f öreliisningar o h) Kvinnlig hygien " och) ' Venerisk:a ' sjukdomar och de- ras betydelse '), bhda f öreläsningarna synner- [igen präktiga och väl besökta.
Vid ett par av klubbens möten har red.
K. Eriksson hål- lit gedigna och belysande föredrag i moder- ikapsf örsakrings- och f olkpensioneringsf ör- dagen.
.I fragan om prostitutionens regleniente- ring hade klubben den 5 mars anordnat ' opi- nionsmöte, därvid.
fru Frida Stéenhoff höll ?tt utomordentligt väckande och känsligt fö: redrag, däri hon skarpt gisslade samhällets) ch lagstiftarnas sätt a t t gå tillva.ga mot de stackars prostituerade kvihnorna.
Mötet var besökt av 300 personer, vilka enhälligt an- togo den f öreslagna resolutionen.
Dessutom har klubben ofta haft sm &amp; ge- mytliga samkväm för medlemmar 0c.h deras familjer.
.
Som av ovanstående synes har klubben, trots sin fhtaliga numerkr, p &amp; biista sätt sökt fylla sin uppgift och vi vilja nu med desea rader mana kvinnorna a t t skaka av sig sin Likgiltighets slummer och med all kraft taga ~ipp kampen mot orättvisor och f örtryck ..
De iagf örslag, som närmast beröra lwinnoriia 3ch mot vilka en opinion landet runt nu hål- ler p % a t t resas, visa med å11 önskvärd tyd- lighet, a t t vi ej ffi sl % oss till ro.
Därför, kamrater i kvinnoklubblarna, framat till han- given, oförtruten kasmp för v %ra idéer och våra krav!
Efter alla motgångar, som kvinnorörelsen haft a t t bekämpa, skall - det hoppas vi - m dag komma en frisk bris, som skall fylla vana segel och föra oss framilt till frihet, till manniskoratt l ' deltagit i det stora arbetet, a t t försöka f &amp; vara arbetande kviunor mer vakna och, in-, tresserade för sitt eget bästa.
Var klubbs medlemssiffra är e j så stor som vi önska, men vi hoppas ' alltfort på mera fö~ståelse för v %ra idéer och för arbetarekvinnans upp- lysning i socialt och politiskt h5nseen.de.
.
Ofta ar det ju fainiljebekymmei, som ta,ga, våra kamrater fran oss.
De hinna int.e.
och orka inte med mer &amp; n tänka .på hemmet, barnen och hushållet och så det ek.onomiska trycket, som ständigt står hindrande i vä- gen.
I febr.
hade klubben arsmote och erhöll styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet.
Till styrelse omvaldes Annie Sander och Georgina Jonson samt nyvaldes kamraterna Elin Lund, Teckla Eriksson och Gertrud An- ' dersson.
Under hret ha.r klubben a y h å l l i t ' l l ordinarie och ett extra möte och styrelseii har hållit 13 protokollförda sainmantraden.
E t t möte med föredrag av doktor Anna Klara R.omanus-Alvén samt en vis- och sagoafton av fru Greta Holmgren har klubben avhållit.
Bägge anordningarna voro mycket,, talrikt ' besökta.
Basar har aven an0~dnat.s och lämnat ganska god behallning.
I december hade klubben en särdeles lyc- kad och angenäm familjefest, till vilken alla klubbniedlemmarna och basarkoinmitterade in ' bjudits.
Till förmån för en av medlem- marna har å frivillig lista genoni klubben insamlats 32 kr.
85 öre.
.Direkt ur kassan har till en .annan medlem skänkts 10 kr .. Bland f rågor.
som diskuterats kan namnas:, den Palmska agitationen mot nykterhetsrö- relsen, moderskapsf örsakringen, f attigvårds- viisendet, skol-, tull- och nykterhetsfragor, humanitär barnalstring m. fl.
Till, komrhu- nen har även inlämnats fragor ' till gemensam diskussion.
Inkomster och utgif t.er balanserade.
; under.
året i) % 319 kr.
92 öre.
En hälsning till alla soc.-dem., kvinnor och en uppmaning till a.lla arbetarekvinnor.
a t t ingå i klubbarna och deltaga i arbetet siinde.s f r %n Nyköpings allm.
kvinnoklubb geboiii G-a,: J-n .. ') Agitatinnsskril~ lii~ koipera tinnen.
$.
i Kvinnornas - Andelsförening Svenska Fems upplysningsnämnd har utgivit en braktig agitationsskrift.
Den inledes med) n, instruktiv artikel D Vad menas med kooperations och lämnar sedan en hi- ltorik över föreningens verksamhet och ptveckling samt intresaanta skildringar andel~aff aren Elanto i Hiilsingfors, &amp; tor bageri- och mejerirörelse, och f r h det tooperativa mejeriet i Basel,.
som &amp; i 8911 transporterade till Basel 19,070,795 kg.
mjölk.
Vidare finnes en präktig artikel an- bilende Kooperativa förbundet med ta- lande siffror om dess storartade utveck- Krig.
och framgång.
; Flera artiklar vore att bemärka.
Skrif- ten erhiilles ko~tnadsfiit~t om den rekvi- kras frAn %Svenska Hems, Upplys- Miistersamuelsgat.
3, .Stock- att re- p ", ' Från Malmbergets socialdemokratiska kvinnoklubb.
.
1.
, I - För n&amp;gra dagar sedan avhöll klubben .Sitt arsmöte under fru Alma Petterssons oidfö- randeskap.
Klubbens inkomster.
ha ' uppgatt till kr.
l; O47:.
76. ock.
utgif tërna,.
till.
kr.
.i
934.: 33, vac1a.n beh8llnihgen till 1913 utgör kr.
113: 43.
Under det gångna året, har klub- ben avhZillit 24 ordiiiarle niöteli;.
däiav två geuiei !saht meil G.+livare soc-ileiii.
kviniio- klubb.
; Klu,bben har .tagit initiativet till återugptagancle av arbetet i kooperativa lrvinnogil1,et.
.
K h b b e n har under året an- ordnat föredrag av fru- Agila östluncl från Stockiiolm samt ' ~ f a r i representerad t vid, fat- tigvårdskursen .i " Kiruna.
Av tidningen Mor- goubris har försålts 150. ' ex.
pr niånad.
.
I enlighet med revisoseriias tillstyrkan till- erkändes den avgående styrelsen full och tacksam.
ansaarsf rihet f ör 1912 års f örmlt- ning.
Under året ha 15 ' nya mecllemmar in: gatt och., niedlem.santalet utgjorde vid grssliif- teet 54.
.
', Till styrelse för innevai:ancle år ' val- des fi-uarpa Anna Tegman, ordf., Hilma ~ u n d b ' e r ~ sekr.;, Anna IIåkansson, kassör, Maria: Sandgren,, v. ordf. och ' Amanda Vik- lund, H. sekr., nied fruarna A ' nna.Eclluiid och Anna IHla1l ' bei.g soin suppleanter.
Revisoiiet blevo ' .Truarna Alma Pettersson och Lovisa Dahlberg: med.
fruarna Josefina Jö,nsson och som siippleanter.
.
Hilma .. " Joh ' a.nsson.
,,, ' '. '
.
.
kvinnoklubb Från.
.
-.
Eskilstuna.
.
Fran - Eskilstuna nu igen!
tänker nog k o r - gonbris likare.
Ja, se klubben har har till- watt en referent, som skall referera clet i7ik- tigaste som behandlas p % mötena och då fordrar den nhgot ocks %.
På tal om refe-.
rent så manar exemplet till .efterföljd.
All- deles för litet synes till i Morgonbris från kvinnoklubbarnas arbetsfält.
Kanske beror det på, a t t liksom hos oss det e j varit någon särskild som f % t t i uppdrag a t t referera.
Det ar - ju så ' intressant a t t ' f % del av var- andras arbete; .många lärdomar kunna ju därigenom hämtas.
Nu till referatet.
- Utom de ord.
mötena sedan arsmötet har klubben.
anordnat, ett möte i f olkpensioneringsf rågan.
.
Red.
C.
E. Svensson redogjorde f ör.
frågans f örhistoria och f ör det nu f öreliggan.de f örslagets inne- h åll.
F r u Agda östlund höll därefter ett före- drag, vari hon agnade förslaget en kritisk granskning, synnerligast ur speciell kvinno- synpunkt.
Tal.
betonade a t t kritiken fråil kvinnoh %ll avsåg a t t vinna avsevihtla för- bättringar i förslaget ocli saledes icke vore a v nedrivande natur.
Tal.
papekacle aven inledningsvis a t t i kommittén soni uppgjort förslaget suttit endast tvenne man med fri.
sinnad %skadning, nämligen hr Branting och häradshövding Akesman.
Det vore sakerli.
gen dessa man vi ha a t t tacka för a t t för.
' slaget antlå .ar .så bra soin ctet ar, uta.n dein skulle det givetvis varit sämre, och clet vore ctarför oriktigt att, som skett, ge dessa mar skulden ' för.
a t t försla.get ' är sa dåligt son det är.
Tal.
anrriarlrte på pensionernas knapp het, bristen p % förebyggande atgarder, in, validitetsbegreppets oklara utformning samt kvinnornas o.gynnsainina stallning i f örslaget I denna sistnämnda fr %ga hävdade talariii nan a t t kvinnor och maii borde jämställas Mot den från fattigvårdshåll kommande upp fattningen a t t f örslagets geiionif örandc skulle.
ha.mma sparsamheten reagerade tal, kraftigt.
.
Slutligen betonade tal.
ytterligare a t t det var i .förhopljning a t t förslaget ' ic.ke iditte antagas utan avsevärda förbättringar, som kvinnorna fö ' ra sin opposition mot det.
samma.
Mötet beslöt, sedau flera, resolutiousf örslag framlagts, a t t inskriinka sig till a t t uttala sin fulla anslutning till de synpunkter som anlagts i f r u östlunds föredrag.
Mötet vas tyvärr fåtaligt besökt.
Den 2 mars, den intern.at.ionella Itvinnoda, gen, var f r u Ruth Gust.afson har och höl: e t t med starkt bifall mottaget föredrag övei ämnet:) För medborgarriitt, f ör niäniiisko r ä t t I '.
Söndagen den 16 mars var niöte ined ' sani kväm (klubben har sådant 3:clje söndageri: v a r.
månad p % vintern), då religionsunder visningen i skolorna cliskuterades.
Efter er livlig diskussion antogs.
följande uttallande ' ' Emedan religionsundervisningen i va: tid icke har n %gon som Iielst praktisk ' bety delse för barnens uppfostran, utan fastme: bidrager till begrepppsf örvirring.
o mot s a, '; elser vid unclervisnin.gen i naturvetenskap, ör denna f örändras, till en fullt gonf essioy- .ös.
h i s t ó ' i i e u n c ~ e ~ i s n i: ~.
~.
.
.
Efteråt vidtog serywing ay kaffe, saft ' och.
.
T., O.,; årtor .m.
ni.
,: Fi-an ~ r e l l e b ~ r kvinnoklubb., ~s.
Den 5 sistl. december, hz+clB s&amp;-,&amp;r.,,förflu- it sedan.
Trelleborgs soc.-dem.
kvinnolrlubb bilda~es $ch har densamnia und- denna tid haft a t t kälnpa med, sv$igheter av flera slag, .men trots- allt dock hållit sig uppe.
~ecllemsanta1,et har aldrig .va,rit, spnerligen b.ögt och .. i ' synnerhet efter, storsti.ejlrs.året 3jönk det ned, till en obetydlighet.
Under ist förflutna.
å r e t har dock en .liten&gt; ljusning ihtratt, ehuruväl v a r t, sa,mhalJe, alltjämt är 3tt synnerligen sv %ra,r ' betat falt,, d % det gal- ler at$ yäcka kvinnornas intresse för det.
.
.
sociala .och.
, politiska livet.
Klubben&gt;ar under .$et gångna, .året haft ord ': möte en,!
gång i nihaden, darvi6 frågor sv.
slrilda slag ' diskute~ %ts.
., Tvenne större offentliga möten " ha dessutom anordnats med red.
G u n n e ' Löwegren .ach f r u Emma Flood som talare., Den 30 nov.
0c.h l .dec.
hade klubben anor ' dnat basar, .villren gav e t t över- skott av omkr. 100 kr., varav kr.
45: 54 an- slogs å t den p % platsen befintliga barnkrub- ban.
Klubben deltog med ombud vid Skå- nes distrikt för kvinnoklubbars konferens i Malmö den 11 aug.
1912.
Till styrelse för 1913 har utsetts Olivia Nordgren,.
oidf., MathiIda Friberg, sekr., Hilda Noidborg, kassör, Karolinla Jönsson, v. ordf., och Kerstin Andersson, v. sekr..
Internationella kvinnodagen, clen 2 mars, avhöll klubben ett festligt möte med anled- ning a v dagens betydelse.
En klubbmedlem höll därvid ett kortare anförande i rösträtts- frågan, f ramlaggande en del synpunkter på detta kvinnornas rättYisa krav på fullt, med- bor.gerskap, vilket krav val numera knap- past skall kvnna tillbakavisas längre i vart land, trots allt niotstånd mot detsamma.
Trodde dock a t t kvinnornas rösträtt till en början komme latt verka tillbakagang för ar- betar ek lasse:^, ' detta på grund a v den stora olrunnighet i sociala spörsniEl och det ringa intresse soin i allmänhet råder bland våra kvinnor.
E t t - gott lromlner clen dock bl.
a. a t t niedföra: arbetareklassens man bli ' tvin- gade a t t söka f å kvinnorria nied sig, något som hittills försunimats i hög grad.
Och.
det kommer a t t bli av stor betydelse för v %rt land a t t kvinnorna få sitt ord med i de fra- gor, som avgöras i den lagstiftande f örsam- lingen.
D5rf ör böra v i socialdemokrater kraftigt f rainhava ki7avet .på f ull politisk medbor.garrätt å t Sverges kvinnor.
- Efteråt vidtog samkvani f ör klubbens medlemmar.
Den ' 13 mam hade klubben anordnat ett stort ' offentligt niöte i dyrticlsfrågan, vilket blev mycket vällyckat och var besökt av et1 par hundra personer.
Red.
Gunnar Löwe.
gren fr %n Malmö höll härvid e t t präktigt ock innehållsrikt föredrag, däri han p &amp; ett bril, jant sätt belyste orsakerna till dyrtiden i allmänhet och den särskilt nu rådande dyrti, den.
Tal .. påpekade Sven de gtgarder, som vore a t t vidtaga mot clensainma, bland vilka vore tullarnas ' successiva sänkning.
och stark uppslutning kring kooperationen.
Berörde aven sockerfrågau och hiir farligt det kunde bli för den konsunisrande allmiitiheten 0111 triistväsendet finge för stort insteg i vårt land, vilket visat sig redan nu vicl sockerfrå- gans avgörande, där: både regering och riks: dag fallit till föga för den mäktiga socker- trusten.
Efterat Beslöt mötet enhälligt göra f öljande uthalande: Mötet anser a t t såväl stat soiri lroninlune~ i första hand böra ingripa för a t t p % nggot satt stävja den alltjämt f ortsatta pisstegrin.
gen $ i livsförnödenheter ', ävensom a t t ar.
betarna mera än hittills böra ' ansluta sig til: såviil den koope~ativa som den fackliga ock politiska rörelsen, f ör a t t gen0111 samman, slutnipgens makt vidtaga de Atgarcler son äro lämpliga f öi- åstadkornmandet av billi, gare levnadsvillkor.
O-a N-g-n;.
.
...
.
.
.
, ' ' ' ' ' ', ' ' Ur Åtta Kvällar.
I E u bok för bönder och jordfolk av Carl Larsson i.
By.
.
.
I Du Per och ja,g med för resten stodc ioin barn och sågo .efter solen och gräto a$ ängtan a t t f 5 veta vad som fanns bort;, ni skogen.
Ja, nu vet vi vail som finns lär bortom.
Dsr ligger Vikabergs soc ' ren med boudbyar, bruk och girdar so Botbo och Gropen, och tror du inte at dessa gårdar .star pojkar på stolar oc ludrar p &amp; detta eviga viistersolens land.
J 18, sikert.
0kh så i oä.nuidlighet viister .on;; arandra, tills vi komma jorden runt till- ~ a k a till Farnebo - socken, som ligger öste) in oss.
E ' u hel kedja a v ' längtande barmi ijiilar som så a t t saga stirra varandra nacken runt hela jorden.
Och har de4 ma egentligen n5.go.t soin den andra inte .iarf Något olika.
ar det ju och.
e le1 äro.
ju fattigare och en del rikarej men detta ä r oväsentlighkter.
Sitt liv ' hd le i sina händer alla, och clen f örsta 1 som inser det ofruktbara i denna längtad, ch letar r ä t t ' på s i g själv i sin egen onp I givning är den klbkaste.
Numera behövd inte vi uppsöka livet utan det uppsöker: m, och världen desslikes.
l 1 ' Jorden %r.
gruriden för.
- allt, från den Boni.
mer allt i första hand.
Den a r .grundkapi talet och skall tili sist inlösa alla mänsklig hetens växlar.
Och detta arb.ete a r v %rt, att offra liv och v %ra krafter p % at1 först skapa e t t, jordvarde och sedan förränta det.
E t t arbete som borcte: ' överstiga mansk, liga krafter, och som.
oc.ks % börjar överstiga clen svenska bondens krafter.
A t t det int; gjort clet förr beror p &amp; a t t han som typ ar som du säger Lars, världens allra ' starkast (och till samha.llsgrundva1 lanipligaste mate rial.
Men samhällsbyggnaden som skall vilr p &amp; hans .arbete har blivit för tung, darföi a t t den blivit för invecklad och för belastad och vi bevittna.
hur grunden sviktar och ge: sig.
. '
- Ja, det är svåra tider vi leva i, suckad Anders ...
Svårare ha de varit, sade - ~ a r.
s.
N " -.
de utlandslm f ogdarna p % Engelbrelrts t ?lagade och utsö.go oss; då ' var det va värre.
- .VSrre 17ar det ' kanske, ' medgav Per, me inte hopplösare .. Fogdarna, .Jösse Eriksso och de dar lruncle v i slå.
ihjal, inen v,år iiutida utsugare komnia vi inte .. &amp; t. Upplop och uppfor ' ä r o f örbjudna numera.
Och lcomma ingenstani nu bara för a t t vi äro s tryckta på alla sidor.
VBra skaror smalt ihop mer och m.er, .. hoppet överger oss, oc vi smittas alltiaera.
av tidens allmänna fö flacknipg.
Var och en. %r nu sig själv nä n~ast,, och om en av de våra lyckats komin ur elänJet, så hjälper han .tili a t t.
förtryck be övriga sgm ännu sitta i lrlistret: - Och föraktade äro vi ?v hela follre Bondbasse och bondtjuv heta vi i stadern och bondlandet lrallas med omätligt förakl den jord, vars ranta ~ 7 skola i skapa och .er lagga.
Har vårt olyckliga stånd en verk lig vän i hela samhället8 D.e bästa bland dc andra klasserna äro snalla mot oss ungefä; som vi äro snalla mot våra kor som V. ra ' '
mjölka, j a iqte riktigt på .s; linma; is2 för vi se alltid.
till a t t våra mjölkkor ha.
fullt upp av vad de.
behöva, t y.
då lnjölka.
de ju vida biittre, men hur niånga av vara v5.iiner ha försttnd om a t t medverka till realiseraiiclet av ditt politiska pro.gram 1 ' ~ni.s - ett starkt boiidestaad9 Aro de rik- tigt sniilla skriva de artiklar - och dikter till oss och liela .niet1: oss som nl~gon sorts ' lek- saker.
Näx vi gå och al &amp; p &amp; en aug i skjort- iiriiiarna och i f olkdrälrter helst, så 1ra.n ' .en iiiAla,re f å tag i oss och göra en .tavla som eii bnnlrdirelrtör sedan Iranske köper och har p5 sin vägg.
Tavlan andas sol och Ijixs och jordpoetisk idyll, därför.
a t t de tunga tankarna och de eviga bekymren hos staffagefigii1:eraa inte syns.
Hade jag blivit koiistniii som jag tiinlrte, så slr~iile jag lan- cerat en a y konst dar det osynliga koinnier fraiii i fiirgerna, och (15 skiil.le ni sett tav1a.n sldaii den vel.kligon varit.
, TYnarnis och lantarlieta ' rnas fick- liga organisationer i Tyskland.
(Till Morgonbris f rån Int.
faclrf ör7 eningskorrespondensen.)
De båda yngsta fackliga o ' rganisatio- ' nerna i l ' yslrland äro tjänarnas och lantarbetarnas förbund.
Båda urgani- Sationerna bildades und.er 1909 för ar- betarekategorier, som i rättsligt av- seende stå långt efter arbetarna i: all- mänhet.
Lantarbetarna och tjiinarna iiro ej såsom de övriga ' arbetarna un- derkastade yrkesförordningen utan tjansteh jonsstadgandenrt, av vilka i Tyskland finnas 44 och vilka nästan .alla förvägra arbetarna föreningsrat- ten.
Arbetsgivarna hava enligt tjän- stehjonsstadgandena ratt att.
genom polisen låta återhämta arbetare som begått kontraktsbrott; en.
del ' tjänste-.
hjonsstadganden giva.
arbetsgivarna aven ratt att aga .de hos dem .anställda tjanarna.
Även i annat avseende äro lantirbe- tarna och tjanarna sämre ställda .an yrkesarbetarna.
Kost- och logivasen- det, som tjiinarna nästan allmant äro underkastade, samt ersättningens del- visa utgående in natura, vilket .nästan allmant gäller för lantarbetarna, brin- ga arbetarna inom dessa båda yrkes- grupper, i synnerhet lantarbetazna, i ett vida större beroende, an vad fallet ar för de yrkesarbetare, vilka avenle- des fortfarande hava kost och logi hos sina mästare.
Därtill kommer, att de arbetare, som äro underkastade tjiin- stehjonssta.dgan, ' ej st % under arbeta- reslcyddslagarna, och i de fall dar ar- hetareförsakringen tillampas pb dem sker det i regeln under andra villkor an fös yrkesarbetarna.
Så t. ex. äro lantarbetarna och tjanarna e j s julrför- sakringspliktiga i alla tyska stater och dar de äro det, tillhöra de de kommunala sjukkassorna, på vilkas, %kvaltning och verksamhet de försak- .fade medlemm&amp;rna ej hava nigot in- +fl.ytande och som darför i sin v e r k Barnhet.
stå betydligt efter de andra ' k ' sjukkassorna.
Tjänarna äro ej under- kastade olyel~sfallsförsakringen och f ör lantarbetarna, aio.
bestämmelserna ytterst bristfälliga.
Allt detta utgör aven orsaker till de sorgliga löne- och arbetsförhftllande- na, sarskilt pk landet, men aven bland tjänarna.
i. st.&amp;derna, samt ' anledningen till att allt: flera personer inom; dessa förvarvsgrenar; &amp; nda si,t.t.
yrke ryggen f ö r att såsom yrlie.sarlJetare t ~ a n a sitt bröd i industristgderna .. Fr&amp;n 1895 till 1907 har antalet lantarbetare sjuri- Bit fran 2,356,440 till 1,975; 245 och tja- an ' tal f r h i 1,313,957.
till llarnas 1,249,383.
- Men de från dessa bada yrkesgrup- per kommande arbetarna och arbeter- skarria bilda siitillvida en fara för industristädernas yrkesarbetare son?
de öka de arbetsl.ösas armé och inverka försämrande på arbetsförhållandena genom att de ej äro vana vid att satta sig till motsf And mot arbetsgivarnas bemödanden att g.öra arbetsvilikoren för sig fördelaktiga, och vi ' dare ej äro vana vid ' att ställa ens ' de minsta an- språk på livet.
Även de tjänare i sta- derna, som övergii.
.till yrkesarbetet, utgöra på liknande satt billiga och villiga arbetskrafter.
Även: dessa ha- va i följd av sättet för, sin avlöni.ng helt.
andra f örestallningar.
om pennin- gens varde an de arbetare, som nied sin arbetsförtj ' iinst måste bestrida alla sina .utgifter, iiven de f6r bostad och f öda.
Alla ' försök att inverka på lagstift- r .arbetare- ningen till förmån f ~ dessa grupper hava slagit- ' f el.
Har visade sig ånyo, att arbetarna äxo ' hanvisade till sjalvhjalp,, oni de vilja förbättra sin 1evnadsst.allning.
För de under tjansteh jonsstadgan levande yrkes- gkppema är det dock icke lätt att utöva sjalvhjalp, varför de organisera- de arbetarna överenskommo om akt understödja dem i detta bemödande.
De i de fria fackföreningarna organi- serade aibetarna liimna därför tja- narnas och lantarbetarnas förbulid ' rna- teriellt oc; h ' moraliskt bistånd.
.
Det har visat s i g att solidaritetstanken aven vinner insteg i dessa arbetaregrupper, och att trots alla svårigh.eter organisa- tionen inom nämnda yrk-en utövar be- tydligt inflytande på arbetsförhållan- dena.
För biida ki %tegoriei:na bildades genom, beslut på en fackföreningskon- gress fackförbund och ställdes medel till förf ogande.
T j a n a r n a s f ö r b u n d bildades 1 april 1909.
I några stader funnos re- dan bland tjanarna lokala f öreningar, vilka anslöto sig till förbundet.
Vid slut.et av.
1911. utgjorde medlemsanta- let 5,751, i 38 avdelningar.
Det f öinämsta resultatet av f örbun- dets verksamhet ar erbjudandet av rättsh jalp &amp; t sina medlemmar.
Genom förbundsförtroendemannens direkta ingripande.
och genom vädjande till domstolarna har man i många fall lyc- kats erhalla.
andra b %tyg åt tj.anarna samt formå arbetsgivarna a t t utlämna fliclrorna~ tillhörigheter oeh att utbe- ' NU # R DET MINSANN INTE SVART ATi EN FIN OCH BRA n ($R SE ' N VI FATT KRONANS TVATTPULVER.
:(Ffi p- Partilager.
i Stockholm hos Daw.
Dahl, L ' riewaldsgriind 3.
Allm.
tel. 252 52.
Rike.
29 07.
Pai tik ger för landsorten bos A.-B.
Tekn. Fabr.
Kronan i Karletad.
Ordertelefon 10 89. tala den ofta under!
&amp; ånader innehåll- na lölien.
Därjämte söker förbundet att genom uppriittandet av upplys- ningsbyråer, platsförmedlingskontor och lii,selokaler ' undandraga sina med- lemmar.
de yrkemnässiga platsförmed- larnas inflytande samt giva dem till- fälle att på ett gagneligt satt tillbrin-.
ga sin lilla fritid i kretsen av kolleger.
Dar man lyckas upprätta nå ' gra plats- anvisningsbyråer, kan man aven direkt inverka pk löne- och arbetsvillkoren.
Detta har redan mariga gånger ägt rum.
Genom avslutandet av privata avtal hoppas man aven så småningom kunna f å bukt på tjansteh jonsstadgan- dena.
Därjämte har förbundet ' uppre- pad.e gånger riktat inlagor till lcommu- nernas och staternas lagstiftande for- samlingar för att förska.ffa sina med-.
lemmar f ördelar.
För en.
månadskontingent av 50 pf.
erhålla medlemmarna en f örbundstid- ning samt och sjukhjälp ': Forts. Lil1.a Maja levde ett kort liv.
Var knappt ett år förrän hon gömdes i jor- den.
Ändock lever lilla Maja friskt i min- net hos sina syskon, fastan ' det a r över tjugu år sedan hon gick hort.
Det ar underligt, tycka syskonen, a t t de just minhas lilla Maja; de ha ju varit s5 många och flera äro döda -.
men s &amp; ar det.
Hon ' skulle int.e få heta Maja utan Mia, f örklarade ' mor, man sjcd&amp;nen ville att .hoii skulle heta Maja .. -- Mor, hon har blå ögon, hon skall heta Maja!
Mor, hon a r född i maj, hon skall heta Maja!
Mor, börja inte blommorna i skogen växa i maj ' l Instinktivt tyckte syskonen, a t t Maja var en liten blomma och att hon var så ren som sjön ar endast nar isen nyss brutit loss.
Maja blev nu också ett litet under- barn: Hon var inte mer an en sex sju månader, nar hon förstoa a t t vacka syskonen, som skulle till skolan.
Hon skrattade och skrek och kl.appade i
N y a Ban:ken - v.
.
- - STOCKHOLM Sparkrissa. '
1 2 proc.
.
.- -.
.
.
.
...
Avdelnings kontoret:, '.
Kungs!
a t an Z Betalar högsta Sparkasseränta.
i .- -.
r 1.
.
.
.
,; händerna tills att de lrommo upp, och då var glädjen omåttlig över att ha lyckats.
Nu:var d e t nog s&amp;, att mor viiclcte barnen, men s % måste hon fort u t till bagarn för a t t .köpa b.rod oeh fö+söka komma i tid for att få med av ' det som var fran föregående dag, för det blev l ' itet mera.
T y hos lilla Maja var det .mycket fattigt.
Men att den väck- ningen ' ej var tillräcklig, hade lilla Maja upptäckt.
I gengäld lärde nu syskonen lilla Maja att gå.
Det var hela eftermiddagars arbete och glädje och det lyckades gott.
Den som dock var mest glad var nog lilla Ma,ja.
Nu behövd.e hon inte längre skrilra och slå i sina sni &amp; harider eller rycka far i skägget, s2 a t t han skrek, utan nu kunde hon gå omlrring och ruska i sangarna.
Men det varade ej länge.
Ma-ja gick ' bort från mor och f a r och syskon.
Hennes lila liv skulle man nu tycka meningslöst.
Men skall man dGma s %?
- Tank, vad allting ver1rad.e ljust och lätt, nar Maja levde, minns ni det barn?
brukar mor fråga.
Jag förstår inte, vad det var med den flickungen, men allting blev mycket tyngre, sedan ' hon gick bort. '
En fläkt av poesi i ett fattighem var hennes liv.
S; KÖP Edra Arbe.tskIä.
Zooperaf iva SyfaSrigen Cinnéa, c Stora Vattugatan 5, 2 tr. Till Arets majdemonstrationer har partistyrelsen sasom festmarke antagit Den röda prästkragen vilken i dagarna börjar distribueras till alla.
de kommuner som rekvirerat. '
Kommuner I cke Bnnu rekvirerat, torde fortast mojligt göra detta.
Föreningar, klubbar, loger och ira organisationer eller partivanner p &amp; alla &amp; dana plateer, dar kommuner icke finnas s .cke ejB.lva hemtaga partiets demonstrationsmhke, aga ratt att rekvirera detsamma.
j röda pgetkragen eandes endaet mot postförekott och koatar 15 kr.
pr 100 st., 7: SO pr 5 (Avenledee utkommer i Ar partiets sedvanliga Ista-Maj pu bli kati.on ned bidiag fran olika pennor och med praktiga illustrationer och konstreproduktio: Imelaget ar tecknat av ' konetnaren Nils Kreuger.
Kommuner, som annu icke insant rvieitioner i ?l maj *, torde,omedelbart göra.detta.
Till föreningar, klubbar, loger och.
ikilda partiviinner a platser, diir kommunerna icke sjalva hemtaga * l maj;, lämnas a ikriftlig iekvieition och mot postförskott publikationen ifraga efter 18 öre pr ex.
Förs iingspriset ar 25 are.
.
.
i MA majblomm.txn ocb maj-publikation.en spridas ut - över hela landet aven till i. minsta vrá!,.
Rekvisitioner stgllaa: till Partiexpeditionen, Barnhusgatan 1G9 Stockholm. '
I ' i Sv.
Livräntefbrsakringsbo1aget Sot,-dem.
kvinnornas samorganisatiol Folkpensionering.
' Folkf örsäk~ing.
Livförsäkring.
Förmånligaste ' fö~akringsvillkor.
Stockholms Folkbank Kvinnan motarbetar sitt eget bästa,} 5 proc.
Kiruna mm.-dem.
k&amp;mnoklubb haller ordinarie möten 1:sta och 3:4e m gen karje månad i Folkete Hos ' lilla s 8,811 e. m..
Hälsingborgs soo.-dem.
kvin klubb avhaller mote 1:sta och 3:dje ml gen i manaden i Folkets Hus F-sal kl .. 8 Sjukkassan ' har uppbard andra m0 milnaden.
Huvudkontoret: Klarabergsgatan a3.
Kommendörsgatan 25. kvdeh-kontor: Barnhusgatan 16.
Flemhggatan 59 B..
- Lidingö Villastad.
nar bon avrader mannen att teckns försak- Depositions-Ränta ring B sitt eget eller. '
b ~ g g e makarnas liv.
Pb Kapifa1räkn.-Ränta grund av mindre dödlighet ha kvinnor 18gre premier i DE F ~ R E W A D E.
Premiebe.
frielae vid sjukaom och olycksfall, m. fl.
for-.
.
Kassafack f r h ' kr.
.
maner.
.
.
.
i Sthlm styrelse sammantriider 3:dje fred$ i.
varje - mhnad kl. 7 e. m.
B l3ryggeriarb.-fl exp., Bamhuegatan 14.
Ordf. och korr fru A. Frosell, Vastmanna.g.
48, 4 tr. tel. 286 58.
Kassörskan traffas ' för upp tredje fredagen kl. 7 e. m. första manad varje kvartal å Bryggeriarb.-förb.
exp;.
Gellirare sot.-dem.
kvinnokl avhiller ordinarie ' möte 1:sta och 3:dje dagen varje m&amp;ad kl. 4 e., m.
Lok Folkets Hus. '
5 pr Ar.
