# ID: svediakorp-per2378
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,376
# sentences: 1,378
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING I Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkställande Utsett.
(8:de arg.)
toc ck ho lm Nr 3 Mars FUR DEN, P~~urnrrationspris: 1: 20 pr helt ar,.
60 öre pr halvt och 30 ' öre pr fjärdedels b.
Lösnummer 10 dre.
.
Morgonbris ' expedition I Redaktor: SIaNESV@NSSON, Allm.
Tel. 244 36, ~ r i n a Lindhagen.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
,.
...
.
Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
.
Annonser ii sista sidorna pris 15 öre pr mm.
.
.
.
- - - - -.
rör m~dborga ' rrätt!
For mannisko r.ätt!
ljuder den mar ~ i n g runtjorden, som i d a g.
enar och samlar In- ternationalens kvin- nor.
Vi racka varan- dra händerna, vi giva varandra löften, dem tanken för över ha- ven: Vi skola segra!
Men vi måste ar- beta för medborgar- rätten som vore det för människorätten, ty för arbetets kvinnor a r det visst, att ur det slaveri, fattigdom och nöd, som hittills varit proletariatets ar- vedel, befrias vi icke genom enbart rösträtt.
Det a r d e tusende sinom tusende pro- letarkvinnornas dag!
Men skola d e komma?
Nej, måhända icke.
Nöden har satt sin stämpel på dem, sval- ten har härjat dem i fortid; d e tro, att d e ingenting h a att hop- pas och att vänta av 1913, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri livet.
Det a r deras tysta, tålmodiga kamp för livet, som ger oss mod och kraft att icke vika, det a r den stum-.
m a anklagelsen från s m å bleka, tärda barn- ansikten - d e m å h a bleknat av brist på föda eller a v alltför tidigt hårt arbete - som manar oss att gå ständigt framåt.
S o m medborgare må vi utnyttja vår rösträtt till befrielse för kvinnorna, som ensamma eller familj- medlemmar, ha vi s a m m a kamp att föra, s a m m a mål att vinna som arbetarklassens man: en ljus och lyck- lig barndom åt d e un- ga, en tryggad exi- stens åt d e vuxna, en lugn och fridfull ål- derdom åt d e utarbe- tade.
Vz måste segra!
,, '.
.
.
TANKEN.
Skulptur av Rodin .. (Halsning från socialistiska kvlnnor i Sverge, intagen i Kvinnodagens tidning s Kvin- nbröstratt;.)
Från riksdagen.
I likhet med föreghende kr införes motioner fran riksdagen.
Det blir i hu- vudsak sadana, som äro nara förbundna med vara kvinnofrågor och de, som fordra ett större intresse fran arbetare- hall.
För m h g a kanske det synes onö- digt att Morgonbris spalter upptagas av riksdags,tryck, men.
då en del motioner beröra just fragor, som vid viira soc.- dem.
kvinnokongresser varit mycket di- skuterade och föremal för uttalande, och en del iiro av stor betydelse för arbe- tareklassen, st % anse vi det vara vår plikt att införa dem i Morgonbris.
Det blir ämnen till diskussion i klub- barna, hoppas vi, och för mhnga en sporre till att följa med och sätta sig in i riksdagsarbetet.
romst och hur ' karteller och truster äro ndirekt inkomstreglarande, och därför ir det svdrt att fatta, säges det vidare, warför klokt anordnade direkta eller in- iirekta lag~tadganden om minimilöner iör kroppsarbetare skulle .innebära ett iödshugg At vart näringslivs själva ' livs- ~ e r v ' s och fragas om vart märingelivs ivsnerv~ bestiir i arbet~givarnas makt) ch rätt att pressa just arbetslönerna lur mycket som helst?
PI sanning) orde arbetarbefolkningen vakna upp till %lassmedvetenhet inför en nationaleko- iomisk dogmatik, som utpekar just deras 3amhällsklass sasom den enda fr %n en rationell reglering av konkurrensen prin-: ipiellt uteslutna&gt;.
Vidare redogöres för minimilönslag- gtiftningen i olika länder och övergår s &amp; 511 frilgan om behovet av en lagstiftning) m minimilöner i Sverge för det indu.
3triella hemarbetet, verkstads-, fabrika- och jordbruksarbetet och hemställes: Minimilön.
- Maximalarbets= att Riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t ville anhhlla, att Kungl.
Maj:t måtte låta verkställa utredning, huruvida och under vilka villkor rna bestammas, att minimilöner skola, genom särskilda, representativa myndigheter (D löne- nämnder~ eller syrkesnamnders), kunna fastställas för manliga och kvinnliga lönarbetare och biträden eller löntjänare med inkomster ej överstigande vissa belopp samt till- hörande de yrken och befattningar, inom vika, genom särskilt för- farande,, lönenämnder D bli till- satta.
dag.
Dessa tvenne för arbetareklassen SA viktiga frågor ha väckts i Ar av 90c.- dem.
riksdagsgruppen.
De äro till hu- vudsakligaste del utarbetade av prof. steffei med biträde av andra gruppmed- lemmar, främst d:r R. Sandler.
Hotionen i niinimilönsfrdgan inghr utförligt pS.
begreppet lagstadgad rnini- milön.
Det fra ' mhålles, ' att det i själva lagtexten icke ar meningen införa visea minimilöner, utan att lagen p&amp;bjuder upprättandet av lönenämnder.
Sjalvklart, eagee det i motionen, tir endast, att den lagstadgade minimilönen ar det lägsta lönebelopp, som for viss arbetstid eller viest arbetsbeting kan lagligen betalas ht en viss klass eller grupp av arbetare, samt att alla avtal om lägre lon ttro ogilla och At arbetaren lamna ratten att p &amp; laglig väg av arbetagiva- ren utkriiva skillnaden mellan shdan, lagre lön och den lagstadgade minimilönen.
Men hur hög skall denna minimilön vara?
Hur skall den förhglla sig till de, oberoende av lageus ingripande, faktiskt betalade och avtalade lägsta lönerna och till de i den le- galt oreglerade arbetsmarknaden gängse 16- nerna över huvud?
Skall den lagstadgade minimilönene höjd bestämmas av den fria konkurrensen A arbetarn arknaden?
Eller skall den undanryckae konkurrensens inflytande och faetetallas enligt nAgon annan, helt själv.
standig princip?
Vilken skulle denna princip i sh fall vara?
Här ligger hela spörsmalete innersta nat io- nalekonomiska kgrna.
Den lagstadgade mim nimilönen tillgripes därför, att varken den fria konkurrensen h arbetsmarknaden eller den fria kampen mellan arbetarnas och ar- betsgivarnas organisationer kunnat hindra, att de lägsta lönerna bragts ned under de nivåer, som ekulle kunna galla s h o m de lag sta tilljredsstallamle ur arbetarnas och sam, hällete synpunkter.
Den lagstadgade minimi.
lönen undanröjer den sv konkurrensen ellei lönkampen skapade minimilönen och inta, dennas plats stleom nedre begynnelsepunkt föl den faktiska, i övrigt av konkurrensen och det fria avtalet reglerade skalan av arbeta löner.
I denna bemarkelse kan man saga, att den lagstadgade minimilönen reglerar kona kurreneen i sttillet för att regleras av den.
' V ' Som en nödvändig komplettering till rninimilönefrågan ä r frågan om maxi- malarbetsdagen.
Därom saga inotiona- rerna: Det ar klart, a t t .ratten a t t bestämma mi- nimilFner näppeligen skulle kunna medföra det sociala gagn, som vi med förutnämnda motion avse, om samtliga ö v r i. g a arbets- villkor finge antaga vilken gestaltning som helst för de ifrågavarande arbetsgrupperna.
a r b e t s t i d e n s Särskilt galler.
detta längd samt v.i l o t i d.e n s ratta anordnan- de, icke minst vad beträffar frågan om n a t t arbete samt sön- och helgdagsarbete.
Ej ', ' Vidare lämnas utdrag u r lagstiftnin- gen om maximalarbetsdag från olika länder, ävensom lagstiftningen därom för kvinnor och barn, som finnes i Sverge.
Angående arbetstidens längd i Sverge finnas utförliga statistiska ta- beller och även äro sådana hämtade fr8.n andra länder. '
" De många årens internationella de- monstrationer för de ' tre åttorna ' - 8 timniars arbete, 8 timmars vila, 8 timmars andlig rekreation och kultur- liv.
-.
ha vid varje mönstring samlat ständigt växande skaror ", phpekas heller kan det vara en likgiltig sak för och hemställes, arbetaren, huruvida längden av den arbets- dag, som tjänat till grundval vid mininiitim- lönens beräkning, är skälig eller iclce me8 hänsyn till arbetarens fysiologiska behov av vila sanit med hänsyn till hans behov av f r i tid för hemliv och kulturliv och för uppfyl- landet av medborgerliga plikter i det of- fentliga livet.
Vid motiveringen av maximalarbets- dagens kulturella betydelse anföres bl.
a. följande beaktansvärda synpunkter: En arbetare ar ju icke ett blott produk- tionsmeclel, såsom en ångmaskin eller eu mekanisk vävstol.
.Han ar maiiniska och ' Haii ar självandamål.
Haii a r Vid behandlingen i motiveringen at medborgare.
den ekonomiska verksamhetens iinclamzoil - den lagstadgade minimilönens national- Ban och alla de andra iiiet1borgai:ria.
ekonomiska innebörd påpekas, hur genom tullskydd av produkterna producenterna vilja hålla uppe vissa minimina av in.
las andliga valfard.
Vi spörja:.
Vad 5r irihet för en lönarbetare?
Hur mycket har 1a.n kvar - a v sin juridiskt erkända frihet,) m en absolut oreglerad konkurrens med caniraterna och de oberäkneliga konjuuktu- verna p % viirldsmsrknaden tvinga honom att; alja sin arbetskraft under tio eller tolv; immar om dygnet å t en arbetsgivare för ett rtterst knappt livsuppehälle?
Politiker och iationalekonomer, som studerat den moderna n.aximalarbetsdagsla,astiftningens och fack- iijreningsrörelsens inflytande p &amp; arbetare- dassen (särskilt i England), ha m h g f aldiga $inger besvarat denna fråga på ett satt, rom kan sammanfattas i orden: lönarbetaren lar s % ' mycken niöjlighet ' till andlig och social frihet, som han varje arbet.sdag har f r i tid.
I n o m v i s s a g r a n s e r lovar maximal-.
.
~rbetsdagen högre intellektuell utveckling,.
ju kortare arbetaren fordrar a t t arbetstiden skall vara.
Överdrivet arbete gör människan ilö och dum.
Om arbetaren släpar tio eller rlva timmar dagligen, kommer han med l ö d v a n d i g h e t a t t s ä m r e använda de €å stunder, som e j behövas till matvila och sömn, an om han arbetar atta timmar och har ett överskott av intellektuella och kroppsliga kraf ter a t t använda under tre rller fyra timmars frihet.
Redan därför, a t t Jet ar halsosamrnare för sjalen a t t arbeta nhgorlunda intensivt och intresserat u d e r kortare tid an slött och motvilligt under längre, befordrar en f örkortning av arbets- tiden * högre intellektuell utveckling bland ar- betarna.
Maximalarbetsdagen icke blott l o- v a r högre intellektuell utveckling &amp; t arbe-.
taren, utan k r a v e r ock densamma av ho- nom.
En maximalarbetsdagslagstj f tning f är givetvis ick.e den kulturella verkan, som den kan och bör ha, .om det e j inom arbetare- klassen finnes frivillig organisation och soli- fiaritetskansla samt behov efter bildning och s jalvstandigt intellektuellt liv.
Största möjliga uppdrivande av arbetarnas; fackliga och politiska organisationer samt vidast möjliga spridning .., av behovet efter en.
bättre materiell och intellektuell existens äro oundgängliga villkor för, a t t en lag- stadgad maximalarbetsdag ej skall vara en död bokstav.
Vi ha nu en utg8ngspuiilit för bedöriiaudet av maximalarbetsdagens varde f ör arbetar- a t t riksdagen i skrivelse till kungl.
inaj: t ville anhålla, att kungl.
maj: t inhtte låta verkställa utredning, om och på vad satt för m,anliga och kvinnliga lönarbetare och biträden inom industri, hantverk, handel och samfärdsel sanit statens och kommu- nernas arbeten och företag inå fast,.
stallas.
en maximalarbetsdag, av 8 timmar pr dygn.
samt i vilken ut- sträckning aven inom andra områ- " den a.v lönarbetare sådan niaximal- arbetsdag må kunna fastställas eller, dar så visas icke lämpligen kunna.
ske, på vad sätt motsvarande legala skydd för e t t minimum a v arbetsfri, tid må kunna besedas dessa narin- ' gars lönarbetare.
.
MORGONBRIS Tullmotioner.
iant föredrag om %Hur skaffa pengar Om ändring av gällande tullsatser A; il1 offentliga ändamal ut.an att betunga livsmedel motioneras även i %r och fram- i e fattiga?, Hon uttalade sig mot för- träda dessa mera %n förut, beroende väl orukningsskatter utom i fraga om lyx- p i de olidliga dyrtidsförh&amp;llanden, som varor.
Däremot vore skatter p i förmö- f. n. trycka oss.
Socdem.
~ikidags-; en het liv1 igt att förorda ur socialdemo- gruppen motionerar om omedelbar sank- kratisk synpunkt.
Men ju mer man ning av tullsatserna och yrkar pA ut- lyckades utjämna egendomsfördelningen, redning rörande tullsyotenrets avskviv- less mindre komme de att inbringa.
nhg.
Hrr Månsson och Sjöblom mo- Framtidens främsta statsinkomster bleve om ~pphavandet av t d e n å ris, iarför utan allt tvivel avkastningen av rismjöl, och hr Ndnsson iamhiillets eget kapital.
.
Sedan ny styrelse valts, avslöts det pB undring av tullsatseuna vällyckade mötet.
A ' rAg, vete och korn, ärter och bönor, mjöl och gryn, ävensom havre, vicker, majs och malt m. m.
I motiveringarna pekas p &amp; den %vaxande oron över lev- nadskostnadernas stegring % och)) att i landet höres ett stigande knot mot dyr- tiden~.
, Möjligheterna för de små, i Av Sigurd Patursson.
samhället bliva allt mer försämrade och bekymren växa och bliva kraven p &amp; dess Min mor, min m o r.
.
.
nar kommer du, min avhjälpande allt bestämdare.
D Till ut- mor ..
.?
förligare omnämnande Bterkomma vi i O, min mor, min mor, du kommer aldrig.
.
.
I nästa nummer.
Aldrig?
J a g har Iange vetat det, min mor, O, moder, m o d e r.
.
, l att jag hittades lindad i en tyglapp, med ini- ialerna B.
S.
K.
Jag hittades i ett dike vid andsvagen .. 0, mor, min egen mor, du .amnade mig i ett dike.
.
.
S &amp; hade mig berattat den fader och moder, iom togo mig till sig och gav0 mig mat samt i6110 v8rd om mig, för att jag som fullvaren ikulle visa min tacksamhet, liksom ett annat iyttigt husdjur.
* Jag hade trott, att de vor0 nina.
kroppsliga föraldrar, mannen min far, ~ilken drack sig full och slog.
modern, d &amp; lan var hemma, och kvinnan min moder, rilken elog mig och kallade mig hittebarn.
Min mor, hpru kandes det icke, di % jag ' örsta gbngen hörde det; det skedde, db mo- iern förde mig till skolan.
Vet du, min mor, Iuru olycklig jag blev?
Den underrättelsen ior liksom en blixt.
genom mig och gick till ijarnan, dar det började surra liksom med mmmarslag: Ingen mor, ingen mor, ingen n o r.
.
.
0, moder, min egen mor, vet du huru ag har kallat dig, kallat min mor, s &amp; inner- igt bett, bett himmelen ur mitt innersta 3jSrta, bett att se dig, min egen kropps- iga moder, bett om ett enda ögonblicke ömma karlek av dig.
.
Men du kom aldrig.
.
Jag blev förtvivlad!
moder, till din son, gör mig lycklig1.
Engelska arbetarkvinnornas kongress.
.ö, dessa ungar, av sorg och nöd, da de niata sin mor, da elaka, obetänkeamma man- iiekor.
ha .dödat modern f r h dem, modern, om skulle varda dem och lära dem att flyga c h sjunga av fullt hjarta eamt mata dem d &amp; le &amp; ro små, SA att de sedan som fullvuxna Iore starka i livets strid.
Kom, min mor, till mig., kom för att med Imma, omsorgsfulla hander omhulda mig,: om och lat mig kanna det trogna moders- ijiirtats klappande, kom, min mor1 Livet: armes BP smartfullt för mig.
Kom db, min nor!
Jag skulle utgjuta gladjetarar om jag risate, att jag ser dig.
.
!
Moder, var skall ag söka dig för att du skulle visa mig vagen il1 karleken?
0, moder, jag ville äga ett helt iav riv karlek, ty kärleken ar gladje, halsa, jiis och sanning.
Jag törstar efter kärlek, y jag ar ejuk och förgAe.
Kom, min mor,, ch tand karlek i mitt bjarta ...
en karlek, lom kunde giva karlek At andra.
.
- - 31 oder, min kara mor l Aldrig har du kom- nit för att tanda karlekens gyllene; ljus i nin sjal.
Aldrig har jag fatt se din ömma nodersblick, höra din röst - icke en enda; h g.
- Moder, jag har blivit bitter, jag har ij kant moderskiirlek.
Alla ha varit elaka not mig, hos vilka jag bott, ingen har yttrat; tt enda vänligt, varmt ord At mig; mitt ijarta hiiller pA att isna.
- Min mor, jag har brutit mot lagarna.
k f ö r insparrade de mig bakom bom och as, dar det var knappt om Ijris och väggarna nögliga och dystra.
Jag blev sjuk där, j a g wnde e j utstal med det livet.
.
.
Vet dn, huru ag tilnkte p k dig,.
ropade:) Min mor, min nor, min m o r l ~ 0, min mor, min mor, mitt iv har blivit öde, och vilken förekracklig anke.
.
l Moder, kan du tänka, huru det; änne att sitta dagar och nätter, veckotal, niinader, i Aratal i ett kallt, dystert rum, dar raggarna &amp; ro fuktiga och dit ingen solstrAle ranger in, belt ensam med sina dystra tan- rar och lidanden som sallakap, som svärs och # sea för den lotts skull, vilken hade blivit lem till del.
Min mor, jag flydde fran fangelset.
Nu aga de efter mig som efter ett vilt djur för itt åier ineparra mig bakom järn och för att pl&amp;ga mig dar, varest min själ och kropp till sist skall frysa ihjal.
De anse mig som en farlig förbrytare, en vansinnig, men de tänka ej, att mitt liv blivit iörepillt därav, att alla ha varit elaka mot nig och att jag ej har mor.
Ja, livet # r fördärvat - det har blivit min lott - jag har ju ingen mor, ingen far, har ~j fatt kanna modereklrlek.
- Jag, som har: rPnslöst saknat modersklirlek, svarmat för h e s ljus, dess sol, des8 varme, dess sanning - evig gladje, vilken man benamner modere- karlek ...
l Jag har ingen afar, ingen mor.
.
Förbi ar livet, förspillt!
0, nior, ' min mor .. .l (Övers.
f r h finskan .av M.
P.)
Ar betarekvinnornas förbund avhöll sitt Attonde Arsmöte i London i samband, med arbetarepartiets stora kongress.
78 ombud vor0 närvarande och har förbun- det gjort stora framsteg.
Ordföranden, d:r Ethel Bentham, som öppnade kongressen, framhöll i sitt häls- ningetal, att ju mer kvinnorna f &amp; intresse för det som ligger utom hemmet, ju mer kunskap hon f&amp;r om yttre och inre politik, om affärslivet o. s. v., dess mer ser hon allt ur hemmets synpunkt- Hon förstar, hur kriget skövlar hemmen, vad livsmedelstullar betyda för husmo- dern, hur viktiga skilsmaseolagarna äro o. F. v. Talarinnan vidrörde naturljgt- via också.
kvinnoröstrattens fall i parla.
mentet, men förklarade att hon trots.
allt shg ljust p &amp; framtiden.
Hon trodde ej, att regeringen ville uteätta sig för.
.
den storm, som komme att g &amp; genom n om, landet, om den undveke att fylla sitt löfte till kvinnorna.
Flera fragor stodo p &amp; dagordningen och diskuterades, och avfattades resolu- Fader.
.
.
!
Var ar fadern.
.
.?
Ingen fader tion i röaträttsfrilgan, som bl.
a: krävde heller!
Mitt hjarta, mitt hjarta, eom s \ &amp; r i att regeringen Bkulle framlägga kvinno.
mitt bröat, hör, min mor, mitt hjz \ .rtal Det rösträtten som sitt eget förslag.
Mötet pl %gafi av att veta, att jag ej har n&amp;gon.
.
.
ej uttalade sig för en grundlig skilsmässo- tar och ej mor1 Kom, min mor och vtllhiigna lagstiftning och mot Ba1kankriget.s ut- din son, mitt bjarta langtar efter dig, kom vidgning till viirldskrig framfördes av och tryck din ömma moderskyss p &amp; din sons fru Bruce Glasier en resolution, som kind.
Mitt hjiirta stelnar i bröstet, ty du har manade världens organiserade arbetare aldrig varit hos din son för att visa din kar.
att förhindra detta, vilken enhälligt an- lek.
Jag, maniiiekan, ar olyckligare an vilket togs.
djur som halet.
Djuren ha sin mor, m &amp; jag Vidare hävdade mötet i fr&amp;ga om upp- har icke, alla ha: fölet har, den vilda lejon, fostran, att barhet.
borde få ' undervisning ungen, valungen, alla fiiglarna, sparven, sta, om sin egen kropp, i syfte att &amp; stad- ren samt alla andra, ha sin mor.
Alla de veta, komma battre hälsovArd och förekomma vad moderekarlek a r.
.
.
l Men jag, o moder: könsliga laster i ungdomehren.
' I sam- vet det ej.
Vad er moderskttrlek?
Moder # Agitera far band därmed krävdes ' läkarundersökning vilket vtrde har den ?l, Valen gAr i döden MORGONBRIS!
- särskilt battre tandvibd - i skolorna för sin unge, och mAnget annat djur g6r det ävensom smabarnskliniker.
samma och, ' moder, har du aldrig hört f&amp;gel # En viktig diskuasion inleddes .av d:] ungarnas, smartfulla akri, de man skiljer den Marion Phillips, vilken höll ett intres.
f r h deras mor?
Moder,.
vet du ej, att dt ' '.
- Till den 2 mars.
.Den internationella socialistiska kvinno.dagen.
icke f a det nödvändigaste till- livsine.
let bevaka sina egna och sina barns del, bostad och allt annat som hör till intressen.
.
nödtorvten.
Tidningen.
'.
' Frauenwihl- r e c h t ' ' innehåller även bl.
a. ett De socialdemolrriltiska lrvinnoorga- poem av ' Ada Negri, en ledare med nisationerna ha anordnat flera möten överskrift " I socialismens. '
tecken ' &gt;, å vilka det med skarpa ord proteste- e n uppsats om den franska kvinnan rats mot.
kriget.
Icke blott lrvinniiga O l y m p e d e G o u g e s, vilken redax partikamrater, icke blott de,.
soin hava i slutet på 1700-talet, såsom en logisk.
blivit " upphetsade " av ' den socialde- mokratiska agitationen, hava förklarat f öl jd av franska &amp; volutionen upp- under jubel: " Vi v i 1 j a ' i ' n .. te t ställde: fordringarna o m samma rätt k r i g. ".
Också kvinnor som Stå utom för kvinnor som för man, och.
som ' blev vara led hava instämt i detta rop, och s jälkn i de första politiska 1cvinnoorga ' - inåiigen av dein har begynnt att tanka nis.ationerna.
Även 1ä.mnar tidningen ö \ - er&lt; socil-ilcleriokratin~ P &amp; alla in.6- en skildring av - engelskan M a r Y ten enid kriget lia emellertid W ~ o ' l l s t o h: e c r a ' f t, som ungefär med Ol; 7mpe de Go %s i v i r a tnlarinlior oclisii uppstiillt for. &amp; s:rlnbidi$ Frankrike, i England höjde kvinnorö:- ran på, röstratt för lrvinnosliilrtet.
D e ' relsens fana: Utom v,år halsning från hava g r u d a t denna fordran p i det Sverge, ' finnes i ' tidningen också en skalet att de av medlidandet gripna] .ilinande hälsning från England samt kvinnorna ledo lika djupt av, kriget uppsatser om kvinnornas ' stallning i.
som inännen och därför också fordrade Danmark, Finland och Norge.
rösträtt .. .. - Krigaif aran triiddo i balrgrunclen.
%flen allt.
bestanidare hade a.rbe- tareklassen insett vilka svåra sår blott krigets förberedelser hade till- Ur finska tidskriften " Nutid ".
delat dem.
Regeringen begär ändock Kvinnoröstratten infördes - i, Finland nya miljoner till militarismen.
De rika vilja intet giva.
Stora egendomsägare samtidigt med en större förändring - och industiiinnehavare hava ingen.
lust den allmanna, och lika rösträtten: Bå- att avsta blott ett enda jota av sina das verkningar äro därför s " a. samman- privilegier, klostren och stiften värja vävda, a t t.
det knappast ar- görligt att sig okristligt mot ett rättmätigt slratt- best.ämt särskilja dem från varandra.
åliggande; som också m t t e träffa Den mest iögonfallande erfarenheten dem.
angående kvinnoröstratten hos - oss ar M a s s a n s ' k a 1 1.
b e t a l a.
Av val den, att knappast någon .större re- folket vill man taga för staten vad form gått så lätt och.
naturligt.
för sig den behöver.
Patrioternas och de som denna.
Man måste nästan an- frommas - de som stÖd~a tronen &amp; h stringa sig för att komma ihåg, att ' altaret - valsprak lyder: Folket må,- man i själva verket h a r a t t göra.
med.
niistan förvånar sig ste betala!
Hotelsen om n y a pålagor en nyhet.
M över, så mycket tveksamt famlande har ryckt oss inpå livet.
Tändsticks- mellan mangden av teoretiska skal och asken skall ' bliva beskattad.
med ' t.vå motskäl i en.
s &amp; enkel sak: Kolurnbi h ' eller, 15 till 16 miljoner skall dar- agg!
Mannen h a på intet satt blivit med staten pressa ut u r ' de fattigas eller f örtryckta av.
' den fickor, dessa som ännu icke kunna hål- inom valmans- la sig med elektriskt.
ljus och vilka- el- blott 12 till.
7 .. da med ved och kol.
Brannviaet skall till lantdagen ..: hjälpta till genom att bliva, högre be- skattat .att fylla stat ' ens kassor, v i k a blivit tomma genom lrrigsrustningar- na.
.Det socialdemokratiska f örslaget att använda en tredjedel a v vinsten av Opinionsyttringen för kvinnornas den nya.
brannvinsskatten till bekam- politiska rösträtt och valbarhet.
.. pande av dryckenskapen hava de bor- P å den grund a t t ii ' första kamma: gerliga partierna tillbakavisat.
Allt ren oaktat kvinnornas masspetition detta och ännu mycket .annat, vilket 1906 ut,talanden gjorts.
o m att b i n; ar betydelsefulla sa.ker i a r b e t v n g norna ej önska rösträtt, sattas alla, och arbetarehustrurnas livj skola korn- svenska kvinnor som fyllt 1s å r ' i till-, ma att spela en viktjg roll i agitatio- fiille att i år deltaga ï en opinionsytt::.
nen för kvinnodagen.
ring.
Det ar Landsföreningen for Kvinnorna komma att fordra politi- kvinnans politiska rösträtt som igang-j ska rättigheter för .att kunna bekam- sätter.
densmmn, och kommer varjs a!
övervaltrandet av alla samhallsbör- !okalförening att ' å sin ort göra för- iorna på de fattiga.
.
Kvinnorna for- $11 staltningar f ör namninshmlingen.
3ra rösträtt för a t t kunna sand.a till Kvinnor i. Sverge!
Deltagen!
?arlamentet tillförlit1ig.a kampar ur Upinionsyttrin gen iir av f oljan &amp; nans och.
kvinnors led.
mot den folk- .nnehåll ':.
iientliga militarismen, mot det män-.
' ' Vi i m d e r t e c k n a d e s v e n s k i t isk ko förnekande kriget., Kvinnorna k v i n n o r: a.ns:l.ut &amp; a s s t i l l kra.
vilja; med de bördor som de hava att e c t p å f - u l l p o.
l i t.
i s k m e d b o p.
k a g a såsom arb.eterskor,, hustrur,, g a r r a t t f ö r S.
d e r g e s k v i i i; qödrar och statsmedborgare, förena n:o r .. ".
.
.
.
.
.
iven ratten att i staten och i samhal- - - v, föregående å r .har till den- nit.
lrvinnodag av K l a r a Z e t: k i n: u t- givits en siirskild tidning, F r a u e n- w a l h r e c h t (Kvinnoröstratt).
Över- allt dar socialdemokratiska kvinnor iiro samlade t i l l möten å 1i.vinnodagen spides denna.
tidning.
Aven vi fa deltaga- i denna de .. mon- stration, icke blott genom möten har i Sverge, utan ock genom den särskil- da halsning frå.11 oss, soin är från A. Ostlunds text översatt till tyska, som har influtit i Fr.auenwahlrecht och scm i sin sven.ska form star a t t lasii p &amp; Morgonbris ' f örsta; sida.
Oemensaxnma tankar uttryckta i ge- mensamma ord förena - oss å kvinnoda- gen!
.
.
.
~ &amp; n de ö s t e r r ' i l r i s k a k v i n - n o r n a skrives genom A d e l h e i d Y o p p.
(W i e n), i kvinnodagens tid- ning bl.
a. fö1j.and.e: -: i.
Liksom Kvinnoröstratten ett kampm !edel emot krig och pålagor. '
',.
Kvinnodagen har visat sig vara ett gott medel i den socialdemokratiska agitationens tjänst.
Den verkar u p ryckande o ~ upplysa.nde h Redan anord- ningarna hitintills ha gjort mycket för rösträ.ttspropigandsii.
Tanklen på atet också kvinnorna skulle hava anspråk på politiska rättigheter har t r h g t in i.
proletarkretsar, villra förut varit oberörda av agitation £ör kvinnoröst- ratt.
I avlagsna ensamna dalar: och bergsbyar har kvinnodagen 1911 och 1912 fört tanken på det kvinnliga sltiktets politiska likstiillighet.
Saker- ligen skall också den nu stundande kvinnodagen.
bara.
goda frukter.
Det ar som om ödet stode i förbund med oss, ty jusknu föreligger ett för- hållande, som maste öppna ögonen aven på de ind.ifferentaste kvinnorna angående skadligheten av en då ' lig Ej mer an några samhällsordning.
månader hava forflutit sedan k.rigets hela skräck stod hotande inför det österrikiska proletariatet.
Kvinnor och.
mödrar sågo förtvivlade, radda, nted klappande h jiirtrtan emot det annal- kande.
Män och söner blevo i " kejsa- rens namn " slitna från sina familjer och sända till de avlagsna gränsema för att vara beredda tiil att taga emot Ännii i dag vänta kvin- " fienden ".
nor och mödrar p i fa-miljefaderns.
återkomst.
Men ' ' f äderneslandet ' ' lämnar ännu icke sina söner fria, an- nu måste de hålla vakt vid .gränserna; i söder och öster.
Kvinnorna lida nöd, det underhåll som fäderneslandet ger dem a r en allmosa, av denskunna de -, ' ' ' ' ' j ' '
: .Bilda.
.
studiecirklar!
.
.
.
.
.
.. från Arbetarnes bildnings- förbund.
kan fortfarande e.rhållas.
.
Anslag Kvinnoklubbarna och studiecirklarna vår smak först och främst ' då det gäl- ler skönlitteratur, och först sedan vi ansett oss vinna något resultat med $etta- kunna vi övergå till något mera hårdsmälta saker.
Vi behöva då intc befara,.
att medlemmarna skola trott- na av .pur ledsnad redan efter ett par möten.
Minga skola säkert ' göra den invändningen, att nog kunna viil de - flesta tillgodogöra sig den skönlitte- ratur, som numera till så förmånliga villkor bjudes.
Nej, det ar just vad de inte .kunna.
De stora upplagorna av s. k. '
tidsk.rifter, " Veckan ", '.
' Hem- met ", Familjejournalen " m.
fl., som huvudsaklige~gå till arbetarehemmen, visa tydligt nog, a t t såväl smaken som omdömesförmågan ar vriden på sned.
Allt det eländiga tejolt, som i form.
' av billighetsböcker går ut från en del för- lag, har förut påpekats i Morgonbris.
Sök därför göra arbetet så lätt och trevligt som möjligt; vi behöva så val något som lättar de vardagliga gråva- derstankarna, men vi skola då laga, att vi endast få det basta.
Varför skola vi alltid nöja oss med " smulor- na ", aven då vi inte b.ehöva?
Agnes Söderquist.
Vid meddelandet om.
" Arbetarne riksförbunds " bildande var det sakei ligen.
mkngen, som i likhet med un ' studiecirklar inom arbetarorganisa dertecknad med tillfredsställelse vail ti.o:nerna kunna fortfarande erh811.
tade att få se de nya möjligheterii.
ekonomiskt stöd fr&amp;n det i höstas bil utnyttjade.
Av de nya anmaningarn; dade, riksf orbundet.
Til1ström:ningei fran riksförbui~det ser det dock u1 av cirklar.
har nämligen icke ännu bli som om saken skulle tagits tiimiigei vit så stor, a t t, de för andlamålet dispo kallt.
I hur stor iztsträckning kvin nibla medlen forbrukats.
Tillsvidart noorganisationerna anvant de anslags mobagas därför anmälningar fråi möjligheter till anskaffande av lit-ra txr, som riksförbundet bjuder, kiinile ii ya cirklar.
jag ej, men av tystnaden att döm; Till riksfiirbunclet Siro som bekan f öljande huvudorganisationer anslut har intresset för saken ej varit all na: Arbetarepartiet, Landsorganisa för stort., Detta kan kanske också vara för tionen, Kooperativa förbundet, Soc.
klarligt, då ju ej någon särskild ha.n dem.
ung domsförbundet, Järnvägs iindelse till kvipnorna gjorts.
- T; ' mannaförbundet och Typografförbun böra dock genäst i detta fall iiti det.
Cirklar bildade inom samtlig2 " tillfället gallda vad 1Anga 8r försuh dessa organisationers underavdelnin nu vanda en gamina mat ".
för att gar, äro berättigade att begära anslag sats bakfram.
av den gemensamma organisationer Organiserandet av s t u d i e cirkla] " Arbetarnes bildningsf örbun ar ej heller så märkvärdigt som nam Var helst det ' finnas fem er fler2 net kanske ser u %.
Någon s t u d e fö; läsning och studier ' resseradc r a d ledare är ej alls nödvändig, son medlemmar inom någon av dessa or.
ganisationer, kunna de erhålla anslag många ta för givet, att det måste vara På de platser, dar någorlunda vid till bokinköp genom att sammansluta sig i en cirkel.
De för saken intresse.
iyn.ta sltolmänniskor finnas, är jag rade utse en studieledare, som satte] övertygad on1 att ' man säkert and9 sig i föibindelse med förbundets cen.
kan rakna på dessas hjälp vid en de: Framtidens bokförlag i Malmö har tralbyrå, därifrån.
bokrekvisitions- och föreläsningar och litteraturval.
Hu.
i bokmarknaden utsänt tre nya, av rapportblanketter samt bokförslag er- vudsaken .är att en eller flera cirkl.ai Värner Rydén författade hjälpredor i komma i g å n g u n d e r v i n t e r s a.
beskattningsfrågor.
ldillas.
Arbetarnes bildningsförbund till.
J o n g e ii och til.lgodogöra sig anslag 1:o) H u r u t i l l ä m p a s s k a t - skjuter för bokinköp lika stort b e l o p ~ från riksförbundet.
Då val arbetet al t e l a g a r n a?
1 0 0 p r e j u d i k a t som cirkeln kan anskaffa och insända i gång, torde nog på en del platsei m. m., pris 75 öre.
Boken avses att till centralbyrån, dock högst 50 kr.
iven anslag kunna erhållas fran lands.
vara ett komplement till samme förf: s Genom rabattering å beloppet erhållas tingen.
i 50,000 ex. utgångna arbete: " De nya E t t satt att utan en massa onödig1 skattelagarna, självdeklaration m. m. "
dessutni ytterligare f ör delar.
Insän- des t. ex. 20 kr., erhålles böcker för nbete få till stånd en studiecirkel .ar De 100 prejudikaten äro översiktligt c:a 50 kr.
; för a t t få böcker till c: a %tt hela klubben bildar en sådan, clä.~ ~ r d n a d e och belysa en mängd tvistiga ' 100 kr.
i bokhandelsvärde behöver inte medlemsantalet är för högt, för.
skattefragor.
För taxeringsnämnder cirkeln icke insanda mer än 40 kr.
itås.
Därmed dock görande det möj.
såväl som enskilda skattskyldiga torde o. s. v. Dessa enastående fördelar iigt f ö r personer ut o m klubben, men samlingen bli en välkommen hjälp, så kunna endast gamnteras under de när- t i l l h ö r a n d e någon av till riksför.
mycket mer som boken upptager alla maste månaderna.
S a t t d ä r f ö r i) undet hörande organisationer, at1 n y a r e p r e j u d i k a ' t av betydelse.
g i n g s a k e n o m e d e l b a r t ocli; illhöra cirkeln.
Vår alltid ~tillriickli.
2:o) I d e e l l a.
f ö r e n i n g a r s i i p p t a g f r å g a n o m a t t b i l d a; a tid ordnas med tillhjälp av klub- b e s k a t t n i n g, pris 25 öre.
Har s t u d i - e c i r k l a r p å f ö r e n i n g s -) elis ena inötesdag (i de f1est.a fall tred das på ett enkelt och lättfattligt mötena överallt!
Organisatio- tvhå1la.s ju två möten i minaden) och satt den invecklade frågan om de nerna böra kraftigt stödja cirklarna iågot extra möte vid behov, .deella föreningarnas skatteplikt, vil- Då denna maning särskilt gäller ren ined anslag,, ty b6ckerna skola samlas fråga på grund av en ny beskatt- i arbetarebiblioteken eller bilda grund- winnoklubbarna, kanske några få ord xingspraxis blivit i så hög grad aktuell plåten för didana.
De komma således) m studiecirklarnas arbete kan vara iör våra nykterhets- och fackorganisa- alla till godo, aven dem som icke di-) å sin plats.
iioner, för skytte-, idrotts- och för- Det ar så vanligt med oss kvinnor, rekt äro ' med i cirklarna.
svarsföreningar, för politiska, sociala, N u g a l l e r d e t a t t s e, o m in.- itminstone de flesta arbetarekvinnor,: eligiösa, sällskapliga och varjehanda t ~: e s.
s e f t ö r s t u d i e r % r s å s t o r t a tt då vi börja med något organisa- rndra slags sammanslutningar.
b l a n d a r b e t a r e o r g a n i e a t i o - ionsarbetej få vi ' áldrig fort nog se.
3:o) D e n a l l m ä n n a f a s t i g - n e r n a s m e d l e m m a r, a t t f ö r - iågra resultat av detsamma.
Vi.
vilja l e t s t a x e r i n g e n 1 9 1 3, pris 50 det hanseendet stå i jämnbredd med utsättningar för statsanslag nannen, men betänka .inte, att vad ire.
Denna bok lämnar en överskådlig till kommande a r b e t s å r kun- %amställning av årets fastighetstaxe- 11s s k a p a s.
B r i s t a n d e i n t r e.
- lessa sysslat med sedan iie voro 20-25 ning, innehåller även den en hel del s e n u - o c h e t t h e l t.
å r s m ö j - m, börja vi med först vid 35-40 år, iör fa.stighetstaxeringen vägledande l i g h e t e r a t t e r h å l l a s t a t s - ' ör att inte tala om alla som aldrig wejudikat, jämte råd och anvisningar.
ysslat med sin andliga människa förr a x s l a g iiro f ö r s u t n a.
särskilt för våra jordbrukare bör bo- Skrivelser och förfrågningar stallas, n närmare 50-årsåldern.
Detta måste ren bli av varde på grund av dess till Arbetarnes bildningsförbund, Va- 4 dock komma ihåg, då vi bilda våra ~tredning av spörsm %l sådana som be- nadisvagen 29, Stockholm.
Rikstele- tudiecirklar, det är inte meningen att kattningen av skogstillgångar, vat- .i dar nödvändigt måste " s t u d e-.
fon 150 89. a, &gt; någon viss vetenskaplig gren, enratt, särskilda naturtillgångar o. d.
Samtliga böckerna ha en trevlig itan att vi genom övning och tanke- ypografisk utstyrsel.
itbyte skola rikta vårt omdöme och, ',, ' !l, @ " Värner Ry dens skattehandhöcker. '
' ' '
NAgra reseintryck från Dalarne.
andra man med förvaning liigger inar- ke till, ar frånvaron av de stora herr- gardar och gamla ståtliga slott, som så talrikt finnas i Sverges sydliga land- skap, och vilka.
ju äro vaclira a t t se på, ineii son1 alltid i sitt kölvatteii ha- va med sig dessa ofria,.
utaxbetade människor, som kallas statam.
D &amp; nian för första gången fä-rdas ge- noin Dalarne kanner man sig både för- vånad - och: flera orsaker.
För det första över den härligt vackra na- tur, som särslrilt i norra och östra de- Ilär uppe i Dalarne kan man gh mil len av Dalarne och även kring Siljan efter mil, by efter by, åka genom den iir en verklig njutning a t t skåda.
Det ena soclrnen efter den andra, och över-.
a ~ r JOHANNA: nu kommer du med dina nycker.
Spar dem, kara du, jag vill ha frid.
EVA: - Det vill ockea jag, ty frid jag saknarj när jag dödstrött kgger mig var kväll, när vid klockans ringning upp jag vaknar för att skynda frrán mitt varma tPjiil1.
- Äsch,:.
.I TVATTSTUGAN.
DIALOG ' I TVÅ AVDELNINGAR.
av REBECKA SVELVSSON. '
' Personer: FRU LUNDGREN.
ELIN, jungfru. '
J~~~NNA,} tvSttgummor.
I.
AVDELNINGEN.
(S.cen e n: En tvättstuga.
Till vanster i fonden en stor öppen spis med en.
gryta kokande vatten, ved och epanner.
Framme i % scenen en bank med tvA baljor och tvattbraden för hji %lpgnmmorna, ett et; y.cke d ä r i f r h A en stol står en balje, vari jiingfrun tvattar finare ' Visserligen inga bolstrar mjuka brer sitt hölje i min enkla badd, där jag vilar mina lemmar sjuka, För den nya dagen nästan rädd.
Är det frid, jag frrágar, dagens mada oftast börja.
klockan ett o,ch tvii?
Är det mhskligt så sin kraft foröda: qjutton timmars arbetsdag g i på,?
JUNGFRUS: - Nej, det har jag orka &amp; frun mået; aga, Fast hon harpa inte lyssna vill.
linne.
Kläder, elipfat m. m.
Jungfrun och Eva: Johanna tvatta.
nar ridån gAr upp, under det - Nej, naturligtvis vi bör ej Eva blAser under grytan och ordnar 3gna tankar, ty vi aro till veden.)
äga EVA: (gir hirunder bort till sin mdast för att vara krafter sälja - tvattbal ja)) ch det har jag gjort i alla Ar; --.
Nå, .~ohan.na, säg mig vad d u tycker digot annat har jag ej att, valja, om v i r gamla goda &amp; betstid!
iöden driver, d i t är jag som går!
JOHANNA:.
* Då j ' ag pli kainraters begaran later denna lilla dialog.
inflyta .i Morgonbris, .vill ja.g förut.
- J a da, sant att ' det ar tungt att vandra skicka,.
att densamma är, ekriven efter lands- ~t i natten till varenda tvätt., ortsförhåJlanden, evad det gäller den oerhört nen sh ha de gjort, da tusen andra l h g a arbetstiden.
Platser finnas lyckligtvis, där denna är ett .mtirkt minne blott, men nied &gt;ch för min del ser jag intet sätt kanned0.m om denna omänskliga sed, som ännu 0,ft.a.
A Jand~b ' ygden och i viira mindre; il1 att rade.
bot på slrtveriet -.
stsder gör sig.
gal ' lande, och.
i harm haröver tast jag medger det ar tosigt nog.
s k r e i ' jag densamma.
Milhandn skall den EVA:.
kunna vacka nagra .till.
i.ntreiFjae och ' mana oss att fin framledes gå, .fsarnAt i vAr f o d r a n pA - Tosigt.l Nej, ett arv fr %n barbariet: en normal arbetsdgg ä v ~ n.
f ö - r tviittgnmman.
rilket fina kvinnor ' villigt tog.
allt.
.
finner man skogsbekladda ' ber!
åsar ' och topfiaï, vilka .vid horisont (te sig som mjuka, stora vågor,.
Och: sluttningarna därav sgmt i dalderr uppodlad jord, och sa med mi; dre eller större avstånd från va andra.
en mycket tätt bebyggd h med smala gator, som de vagi kallas, vilka.
gå hars och tvärs g nom byarna.
Och så har varje by si höga vackra inajst.ång, kladd med e eller två.grupper av två korslagda p lar, blommor och grönt samt i toppe en vimpel.
.Och omkring densamma: i byns största fria plats.
I de omkring ett 200-tal s.tugor ja besökte uppe i skilda delar .av Dalarn bestodo de flesta av ett rum och köl några av två rum med ' kök.
Men nie] sällan av ett kök, och då i ' så fall i stort; a t t på samma yta mingenstadi t;.
.
ex. i Stockholm beretts plats för.
: ruin med kök.
Köken voro alltid stora med min1 2, inen för det mesta 3 st. fönster.
Vj det ena fönstret stod ett stort så ka lat fällbord) där familjen intog sin måltider.
Vid ett annat.
stod mol va.vsto1.
I många kök voro.
i ett hör en inbygd sang med två britsar, allti fördragna med vackra, hemvävda föl hängen.
Fanns det i kök eller rum: stället en gustaviansk säng, var y densamma alltid lagd en så kalla vepa, en vävnad av linne och ylle- vackra färgrika mönster.
De duka JUNGFRUN:.
- RAda bot pá gamla galna ' seder!
Jo, det tror jag gott vi alla kan, men i detta £all det galler eder!
Vill ni ajälva, g i r det säkert an!
.
.
.
- Just vad jag har sagt e &amp; m h g a ganger4 Det skall lyckas, sätt blott viljan till l i e n.
jag kan ej,.
kanner skam och An1 EVA: Siig d S hellre, att dn inte - vill.
JOHANNA: - ' Eva, tänk dig alla &amp; r till prostene, till kamrerns, till lansmans, kara du, hos majorskan och hos friherrinnan.
Jo, det fattas., att jag kom just nu 4 F ' med besked: jag vill ej börja dagen med er tv#tt s &amp; tidigt som förut.
EVA: - Lat oss siij ': förr ' n klockan sex %r slag JOHANNA: - Jo, jag ' tackar, jag, d s tog det slut!
En och femti pengar ar for Hanns, kanske .far jag uckeli en bit mat.
eller nå,g.ra blusar, fina, .granna; - men .då ar.
jag inte heller lat.
: JUNGFRUN: - Lättja!
A, det gagnar inte heller, nar man ngår som hjalp i ' biittre hus,; EVA: - Den metoden har för oss e j galler; ty var fordran bar vi fram i ljus. '
JOHANNA: - Tank!
Majorekan, .du, och friherrinna klappar mig SS vänligt vid sitt ' tack.
!t MORGONBRIS.
.
-.
.
.
.
.
.. 7.
som, lå.go till prfdi1a.d här och ~ 7 a ï i både kammare och kök, voro alltid hemvävda, en del i linne-dräll och en del i en glesare vä.v, va.rp &amp; sedan sytts hiilsom eller hardangersöm.
,.
.
De gamla typiska boniiigshuse ?r upp e i Dalarne äro sås.om ovanstående bild visar myc.ket enkelt byggda, meii p5 flera av dessa gamla stugor (albrig p % nybyggda) fann jag gamla fantastiska blomsterm6lningar, men till hälften ut- plånade av väder och vind: M&amp;lningarna voro anbragta dels p &amp; de pelare, som uppburo taket till för- stugubron samt även inne i s j a h a för- ett par gamla stugor fun- stugan.
.P. &amp; nos uven ordsprfik målade över.
ingån- gen till desamnia.
Sglunda läste jag följande ordsipråk på en .. stuga.,i en by ett par mil från.Mockfjard: " Om med ett försagder sinne du gångar in, Så må när du giingar ut du trösteligen MORASTUGA.
varea. "
Det andra.
ordspråket.
fanns i,oora och hade folJ~n ' de lydelse: ' Till &amp; ar viin er gen ' vag.
Ar han ock fjiir- ra.h .faren; ".
vkr lyckades erhålla en .liten stuga.
: nen intill och hon fick då i ' a r v 9 snes- F &amp; äro .de med tillhörande 1 tunnland jord dar- land jord.
G-lädjen över a t t själv vara igenom a t t gårdens iigare dog, och som: iigare till 9 - snesland jord var st.örre han var utan arvingar saldes gården.
an utsikten till Aiiierikaresan, varför ord.
Och-många e j Men annars älskar dalfolket sin jord.
j bil jetten å.terslrickades och tösen bru- 30 snesland (det går 40 sn ' esland p &amp; E11 ung flicka, vilken jag träffade i kar jorden med tillhjälp av sin moder ett tunidand).
.
Jorden häruppe ar Lelssands-Griido, hade med en i Ame-.
och i densamma stittes potatis och sås dyr-och svar a t t få köpa.
SBlunda om- rika boende släkting överenskom.mit kor11, dalfolkets inest odlade produk- t a l &amp; ~ en person i Leksand, huru han orn a t t resa dit och iiveii.
erhållit bil- ter.
i flera Ar förgäves sökt a t t få köpa en jett.
Gliidjen över resan var stor.
Men B-y S-b-g .. liten gård eller ' tomt, men först i fjol s &amp; dog en släkting till flickan i soclr-, ' ', -- EVA: EVA: - ~ ~.
, m o t.
m de i g gjorde tiden innnn.
- Och vAr arbetstid man djarvs beakta, jag blev.
klubbist - men sedan bl &amp; jag pack.
ty vi &amp; ro människor aven vi.
.
.
.
.
JOHANNA: Tvattat har jag lika flinkt och $kliet, I -- Ja,.
så har jag aldrig hört p &amp; maken, kom pA alaget ett, precis som förr,.
men hon sa ' det blev ilud &amp; besvarligt frun skall upp vid ett och ' tvatta 1,akan e e d n t folk g &amp; inom hennes dörr.
och jag, min stackare, jag sova far!
' JUNGFRUN: Eva: - Och d11 tog och svalde oförr~tten, -- Ja, .om fruarna ej ändrar vana -- gick till klubben som du gjort förut?
annars kan vi tvatta flera dar.
...
.
EVA: Kaneke dA var slit man lar eig ana - Ja, men friherrinnan redde tvätten.
och enitacksam tanke om oas har.
utan mig och hjälpet där tog slut.
Kanske se de att var kropp den lutar, JOHANNA: handen styv och varje finger böjd, - Ja, hon sa ' det gramde hennes sinne att nar äntligt vi om kvällen slutar och att hjärtat ' led s &amp; bittra kval, arbetslönen bringar liten .fröjd.
ty du var sa flink bad ' ute, inne, Klinde de hrir kroppen blytung domnar, men du blev för d j h v uti ditt tal kände värken härja varje lem, ögats bittra tar förr ' n sent man somnar, Och jag medger, om man amnar hinna tvatta .allt för dagen, är det rätt plhgad utav omsorg för sitt hem.
borja ren p &amp; ottan.
Varför ej före ' tå, att trötta händer EVA: mAste uti hemmet sno p &amp; nitt, - Ja, den kvinna, barnens strumpor stoppas, en i sander som eljest intet por, gör detta lätt.
.f &amp; en blus, en kjol, ett förklä ' eytt.
: JUNGFRUN Friherrinnan, som i dun och siden vilar, då hon inte ar p &amp; bal, - Säkert tir, att s i g de gumman eöm; ma hon kan börja friskt vid denna tiden.
upp8 paltorna vid lagan matt.,.
- Kanske tycker du: förmatet tal.
.
skulle hjartan för de trotta ' ömma.
.
. '
u ' I, ' Hon och jungfrun eldar under pannan, vkmer ' vatten, plaggen t ar ur blöt, hon a r.
vild och kry som ingen annan, fast hon kanske se ' n blir B mindre.
söt 8.
.
- ~ - JUNGFRIJN:.
r &amp; att s h det gár, om " ocke &amp; sakta.,.
.
.
Fruarna.
f A finna sig diiri.
JOHANNA: - Att vi sluppo ut sa mangen natt1.
JUNGFRUN: da, niir fröken ghr i stöket, 3ättre fostran röje i andra ord:) Käxringarna får det har i koket, jet kan duga gott.
till deras bords, - Kanske .at det jämt i dagarna som svunnit - nur mitt hjärta ' ejiidit utav harm1 - skall det dröja lange förr ' n vi funnit manniskokänsla i var kvinnobarrn?
EVA: (vand till Johanna) - Försthr dn .ej annu att vår förening bäres iipp av ädlaste motiv?
JOHANNA: - Jo, jag vet och ser er goda mening) ch jag ber: Mitt ' namn, i boken skriv1 Kan jag icke mer än skaran öka bar jag dock till stacken detta stril.
3ch jag lovar att s % smatt försöka iiprida ljus den viig jag har att gal Men hur blev du sjalv sa varm i sinne?
Tag har slitit lika hart som du.
Eva: --.
Kara!
Jag har m h g a ljuva minnen från min barndom och de leva nu.
En ghng stod min mor med tarfyllt öga för baron och neg sa djupt och grant., tlrar vet du röra sh ' na föga, hjärtat stelnat, eä ' r man - det ar sant.
Mor hon skalver och med gratfylld stamma nigande hon säger:, Herr baron!
Vi är utan bröd, oss 1An ' en ' femmal).
.. och en snyftning bär en sorgeton. '
Ty jag inser nu och det ined rätta: allt kan ordnas för varandras väl .. EVA: - 81nh reformer kunna bördan IBtta, ena kvinnan ej bli andras tral.
.
&gt;Far ar sjuk ee ' n manader tillbaka, ni1 ha barnen ocksa sjuknat in.
Sjalv ' är jag förbi av natters vaka och bekymmer tära hart mitt sinn.s '
Tar arbetet tillfäiligtvis kan behöva utrat-; as efter detta klo ' ckslag, far,.
en kvinna.
e j ~nviindas diirtill och arbetsgiraroa vilja na- tiirligtvjs hclst ha cn person; som f8r an- Nattarbetsfijrbudet för kvinnor.
.
~5iidns för det nrbcte, som Icnn pAkomnia, Om bitridandet av Beinkonventio- &gt;ch e j behöver av honoiii.
alldeles inatallas, $6 Iiinge iiiaiiliga arbetare f 5 all \ - iiiiilas diii- nen ahgående det lrvinnliga ' iiattarbetet ill. Maj:t anhalla, 1:o) att initiativ från, svensk sida miitte tagas ' till inter:; nationell övereneko.mmelee om,lag- stadgat för.bud aven mot .mäns an ':.
vandande till nattarbete inom in; * dustriella och angränsande, arbets!
omráden,.
dar ' det ej maste .aga;.
.
rum av.
tekniska .skal eller.
i den: allmanoa v&amp;lfärdens intresse,.
2:o) j att ärendet oavsett .detta .mitte i erforderliga delar of&amp;rdroj; &gt; ligen beredas för .Sverges.
vidkom-: mande eamt förslag framiggas kil1 lagstiftniog, som utan avvaktan pá .och: oberoende av internatiohe~ konvention kan vara av förhallan ---.
.. ilena p8kallad.
Från riksdagen.
. '
.
kan anses, rättsligen utgöra hinder för svenska statsmaktcrqa.
a t t frhu natt: arbetslagens .tillämpning nieddela un- dantag motionerai.
hi:.
: Iijn@ageu ' och anser det soin ett oavvisligt.
krav, att undantag ' frAn den, Mvinhliga.
natiar- betslagen må kunna ' beviljas.
till " f ör: milli.
icke blott f ör, industrin och rbvn- ran utan.
aven ' d &amp; .. såd.ant; önskas och kan vara .till förd$ för arh.ei.slrorna och anföfes följande:.
-- ii ' ' 5lcall den ' k,e&amp;ti61~ella sky~ldslagstift-.
iiiiigon fortgir efter dylika.
.riktlinjer, f i.
en aiyclccuhet lcvinnor eli d 1 t härdare Jrnnip för 5llvarori p &amp; snninia ' gai !g, m+ alldeles obe- uörigt iiutlanskjuter dail utomordentligt vik-; iga frilgan ~in ' bev~randef, # ven a y mannens ialsa.
Mot detta ', ni&amp;eto reias ett allvarligt motst8nd.
Man.
spHrtir .har.
.deii.
gamla ' f a-: an, som stiindigt ö ~ c p k u ' ~ g a sanihallsut- r ' recklingen i vaxlmde.
f örlclndnacler, niimli- gen vad mau skull8 kunna kalla formnliir- ?ditiken .litan .hansyk till människorna ' sh- iom individer; Det gr $ott och räl, a t t det Nu ' ar det emellertid i \ %r, tic1 sh, att av iociala ref ormarb-tet:.
oinsidei trängt ' sig kiinda anledningar del allra flesta kvinnor Eram shom .en, officiell angeliigenhet bch f iitt - Pension åt städerskorna ~ i ' d l ' = -.
.
mäste, vare sig de vilja; ~eIlcr icke, soka ar- - IU hos.
' oss, .en.
siirskilil socia1st; l; rcla~.
.
I dess statens verk.
'.
.
.
bete ' för sin utkonist p&amp;.
arbetsiiiarknacleii.
; pfir kan- lat$ yäga .upp.
Vad, man $cu !le.
k m - En stoi, ' llel; kansto den c t o m t ~ (lelen, hava ia 1c:illn en soeial&amp;+.ki.&amp;.
Hr ~i-dhagin bem~täller:,.
.
. '
' - idcc heller nhgra heiii, soin förtjiiiia deii be-.
.
att Riksdagen ville atihlllla., ' ait iianiningen, och kunna icke, heller IIL tlct.
.. Konungen mitte lata uribersök-.
i.
En ' skyddslagstiftning, soni.
vill reglcrn ar- Vidare redogöres för lagens verlc-: vad min hos- statens - verk: ' oCh betstiden f ö i kviunorna .bör \ %l rimligtvis ingal * enligt den utredning,.
som Eom- iclio ordnas pir det sfittet, a t t deu pil saniina merslrollegiuin yeylrstiiL1.t pA initiativ.
.
myndigheter personer äio pa .ett g h g minskar dessa kvinnors iiiiijligheter a t t frin stadigvarande sätt.
.~rsselriatta ' med Soc.-dem.
" I (vinno1~0iigress~s erhtllla Iönnnde nrbete.
Mcn en shdan Ter- i t ädnings.
och rengöringaarbete, kan ' nihsto on skydc~slagstiftning fä,, soni bör- V. U., villreii varit infordj Morgonbris.
ävensom dikrefter föres18 Riksdagen jar med en reglering.
av arbotstidoii cndnst Motioiiaren piminner även om 191O ' Ars för kvinnoriie och till p &amp; köpet .börjar sin .nterpationella aibetarelrongress ' be- erforderliga Atgfrder i.
andamal ' att ' omväxdnad väselitligeli inoni ' deras biid av- slut i, arbetar.eskyddsfrt " Lgan och a t t jamval dessa bitriiden mil ' erhAllt %.
lönade yrkesgr ' ipyer, niider.
det a t t det verlc- fast anställning med rätt till ' sjuk:- liga elindet meil all sin fïiiktansvä.riln ohiil- 3ar betonas att lagstiftningen skall hjälp, semester och pension, '.
eller, gälla alla arbeta., ', ' " htan iitslrillnad soaamhet f örgiives ropar efter räddning.
Saken ar s &amp; onkel och piltaglig, a t t det ar till kön ' ',.
och hemst.iiller om detta ej lian bifalla &amp;, Atmin- svirrt a t t först&amp;, hur socialt .intresserade per- a t t rilrsdag$n ville - anhilla, stone vissa .dialiga, med ' f ~ s an: t soner h n a alldeles blunda för dcnsanima.
stiillning förbundna förminer.
.
.
a t t konungen-mittc taga i narma- N i r exompelvis b8de i i i h och kvinnor a.ro ro Övervägande, .i, I motionen framföres, att .vid .de:nya: anstiillda i ett förchag, m8ste.
eii lagstadgad reglering ensamt av kvinnornas arbetstid huruvida Sv6rges bitkidande Iöneregleringarna vid statena verk har icke blott försvara ordnandct av arbetet, Bernkonventionen om det lcvinnliga man alldeles glömt - bort.
städerskorna litan iiven göra lcrinnornas arbetskraft i detta nattarbetet Iran anses rittsligen.
ut-) ch att .anledningen därtill: nog ar att yrko mindro begärligt, Detta icke blott för göra hinder för svenska.
statsmali- de saknat inflytande.
Den ometändig-.
ordinnrio nattarbete utan aven för örerticls- arbete.
Den g&amp;llando lagcn on1 Ic~iniiornas terna a t t fr&amp;n den svenslta nattar- heten, att deras sysslor anses:; ringa i iinttarbote ' förbjuder siiledes ' anvinrln~idet av betslagens tillanipping medd.ela un- Eörhillande till andra arheten inom- ver- lcvinnor cftor klockan 10 e. m.
I alla yrken,: - B ' ' ' .D ' u.
.
--- ",.
. '
' ' ' av.
. '
Stackare mor l E n ' iemms enilsigt kastad och ett enaeigt ord du fick till evar.
.
Och med detta allt du v8nde lastad tunga etegen hem till barn, lill far.
,, Fick dn h jiilplm, ea ' far, .och mor hon gtAter nflr hon digna?
.ner ' p &amp; brkcklig stol.
.
.
.
sH&amp;r fem, betala ena- dem 81er.
.
--.
far resten kan ni gta g r h t och eolr,.
I, sse baron.
- De orden gjordo ' am&amp;rta och de sucka ' birgge, far och mor.
Denna suckan ekar i mitt hjilrtq en eMd eom gror1 faetën s r ha gRtt - - Nu Josibiid ': forethr jag varför Ogat .flammar.
Tydligt eer jag vad ' jag fUrr ej sett.
Aven jag har svultit i min kammar ', troende att Odet s i berett.
.
dantag, sonr iiro phkal1a.de av sven- ska medborgqres.
välfärd; sam t, om SR e j befunnes varh förhilllandet; föresle riksdagen undnntagsbestam, inelser till nämnda lag i, ovan ' ifrlga- satt syfte, men i motsatt.
händelse tillse a t t ' konventioner om.
interna- tionell civillagstif tning f ramdeles e j avslu t.as p % SK Siyentyrliga villkor; a t t konungen ville, behjlirta ange- lageweten a t t vid de internationella lronferenseiia om l a g s t a d g ~ t ' arbe- tareskgdd frlin svensk sida phkallas intresse ' även för i n a e e n s .halsa.
och för frågohas lösning, ~ t a n skillnad till kön, dar e j.
en stidan skillnad ligger i sakens ofr~nlcomliga natur.
ket, ar ingen tillräcklig anledning, för sttt ej göra dem .rättvisa, sä ' ger motio.-.
nären och vill, att de, som pk ett sta- digvarande eätt äro anst ' allda; skola vinna ~rdinarie, anetiillning, ' men, .om detta- ej @ r, de dock tillerkännas viesn förm&amp;n.er, som tillkommer fast anetalld personal, shsom sjukhjälp och pension.
: B Det.
lärer vara vanligt, att gamla städerskor '; ftX släpa med sitt .bete ' sa l e g e de möj- ligtvis kunna hala sig uppe, ~ch '.
' sedän, Eå de g &amp; utan att erhiilla n&amp;got-under?,.
.
.
.
.
.
stöd.
8 -.
.
.
D e n n a s i k t a.
m o t i o n:. ' iv:.
slogs av statsutskottet.
u.tan r e s e r v a t i o n fr. %n de: soc.-dein.
represcn ' ta.n.te.r-.
.. n a..
Varför kunde icke .herrsr Lindberg, Thorsson och RydCn bevaka de allra mest underordnitdes.
r a t t?
En.
utred-.
iiing angrgende, erhiillande av " f tmin- ' stoqe vissa skäliga; med f a s t install: ning förbundna .. förm&amp;ner? '
hade- ': jii Inilinat.
giva ' besked.
om vil1ia " staderi sketjänster, som kunde, anses vara ' nicr.
fasta.
I utsk&amp;tsbetänkiu&amp;d st. &amp; s ?+,$kiil för ahlag ?tt .pension $ ä g i t ' " nagoq girng beviljats s&amp;na jnneliavare.
:: a$ dylika sysslo?
vilka d l i i; ~ gjort ~ sig.
förtjänta. ".
lien ' vnrföi.
skola aldrig h.oppsnrbet&amp; &amp; ocli~ de 1 a g ~ t ' ~ h t d; i d: ~ iiieilborgarnn kuniin f % p&amp;rWna nigoii -,, '. '
' ' ' Nattarbetsförbud för.
män.
I andra kammaren vacktes a v i n i 81 motion om förbud ' mot .. mannens natt- ~rbete av hr Lindhagen och soc.-dem.
puppens förtroenderid.
I den ingiende motiveringen framhal.
les vikten av att aven.
fA ' mannens natt- srbetsfrliga.
reglerad .och piiminnes om stt förslag hkom väckh vid de fem se- oaste riksdagarnn utan att vinna bifall, # Man ser här, liksom sa ofta eljest, i den officiella sjatsuppfattniqgen, huru.
3om profitens intressen ohöljt gll före människornas.
r,.
Till sist hemsti-i-lles; '.
.
att Riksdagen ville hos.
Kungl ' ' All min nod jag tog.iom hogro iisail tackeamt neg för h&amp;neynsl (lsa ord.
N i det snarligt kprnma bëttre dagar, giva brod och giva frid p &amp; jord1 EVA: - &amp; langa, n h g a minnen, lika tungs, mana oee till kamp f &amp; iakt och bröd, mana.oss att eamle gamla, ungs man och kvinnor under fanan röd. '
(Rids.)
.
.
(Fortetittning.)
' ' ' '.
.
e.
!
l. "
.
.
.
pA .. sig själva ' som arbetarna .mAst,e lita säkerhet ens.
d.h de - .ptförrt arbete inoiii: sin - frigörelsekamp; Nästan alla - de stahns institutioiierr?
.
kvinnliga ledarna i strejken tillhöra p a i Varför skola clessa alltid vara.
be- tiet, och de fii utomstAende som- hjalea roonde a.v undantag?
.
lill äro riiidana, som nog med tiden bl-i Motionen föll.
naturligtxis men fick partimedlem mar.
GAng p &amp; - @ Ini: har dock lyckligtvis vid.
voteringen de jag fran.
talarsto-larna.
hört: h societets flesta socia.ld~mokmter a t t gå.
emot Newyork den 2 februari .. iamerna kunna ej b jälpa .. ederj Theodor siha .iitnskottsledaiiiöt.er.
.
Med h j iilp av .kan ej.
b jalpa ederj undersok- Roosevelt även några radikala.
från liberala: par- Strejken har p&amp;g&amp;r än, men av .allt ej - hjälpa eder,.
endast - er ninga ' r kunna ' t i d fick ' mo * vion.en 61 röster i, aiidrn tt d ö m a blir d.et arbetarna som @ A seg- sgen solzdaritet kan.
bringa hem: segernii.
.
.
.. lcnmmaren.
rande ur ' striden; m b g a firmor ha re- Och det är denna.
de.
.på ett, sådant: un- dan kapitulerat och, rnanga väntas att iierhart sätt 1,agt i dagen.
Underbart, i samma.
spar. "
s ' nart g &amp; Attacken m o t de gifta kvinnornas Som bekant.
omfattar strejken fyra säger jag, emedan d e allra flesta - av db kommuna1:a rösträtt ' tillbakah Branscher .av bekladnadsyrket; tillvQk- kvinnliga arbetarna.
aldrig .. ' förr tillhöft slagen.
.
.
ning av herr- ' och.
gosskläder, blusliv- en fackförening, aldrig- f ö r r vant ' .med Eli Akerlunds motion.
om.
skattefri.
sömnad, tillv ' erkaing av: vita underkläder Dm en strejk och m h g a aldrig i sittdi * het för gifta kvinnors i n k ~ m s t intill.
och tillverkning av: s. k.
?kimonosr och hört ' ett socialistiskt eUer;.
" ett sgitatorielct 300 .kr .. (d. v. s.
inotion 01 % a t t beröva B wrapper ' sa (morgon- 0c.b husklanningar).
Eöredrag och slutligen emedan g e Bro dem rosteratt som ej h a v a s &amp; stor in- i blus livs söm ni ers korn^ strejk blev med minst ett ' dussin olika nationaliteter, komst som 300 kr.).
avstyrktes av ut- un.dantag av ' blott.
ett fatal.
firmor bilagd mellan vilka arbetsgivarria gjort allt: fök skottet och blev.
lyckligtvis as7slagen.i efter.
tre dagars strejk och var ' huvud- att underbliisa hat, avund.sjuka och ovilja.
l: sta kammaren med.
81 röster .mot 29 sak.ligaat börjad för.
att tvinga en d.el MBtte seger bli belöningen för deras sa.mt.
i andra kammaren m.ed.
13.1:.
rös- srniifabrikanter, som ' betala usla löner solidaritet!
Anna.
Söder b&amp;-g: - ter mot 45..
och med pin smutskonkurrens göra f ö r ha ' llandena i yrket outhärdliga,.
in i ' ar- betsgivarnas ' 0-r~ani0atio.n.
.
Ett s.
k.
~protolio1.l B,,.
liknande ' det 81) m antogs för tillverkning ' av .kappor, kjolar och promenaddräkter, antogs; detta gararite-.
Den socialdemokratiska rörelsen har rar för arbeterskorna en minimilön ' av inom sig .fött ett Starkt allmänt bild- Atta dolla ' rs i ' vedcan,.
femtio i ~tället.
för ningsintresse .. - Den h a.
- väckt.
ett ' .m.ed~.
$rutt.
d o gick i din &amp; @ oms B h i i.
femtiofyra.
timmars.
arbetstid, företräde vet ande oin " själv-varde ' .aven hos Kölden hämma ich t öcken för fack£örenlagsme ' dlemmar vid anstal- förut indifferenta individer, .hos vilka det var ditt '; CE8 " ' 8n kv du ság m %l, landet av arbetskraft,.
mindre forhöjnins det visserligen ofta stannar vid de enlr-.
.
.
- ga Over skymning och Jim ' rinna gar f6r styckarbete och bättre avlönade laste.
begreppen orri detsamma, p e n stilla, stor ' en stralande Btjarnii.
fack, en kommitté av arbetsgivare och den h a r dock maktat att.aven hos des- Följa?
Nej, det ar d &amp; r k ' vag.
-,,.
arbetare med lika representation att upp- sa åstadkomma en, rörelse .framåt.
Men Oaterns konungar f61ide en.
it ' jirna.
- göra prislistor och avgöra tvistighetei de., som man egentligen räknar me&amp;som Arme kungar, ' en ovis gAng l mellan arbetare och arbetsgivare sam1 intresserade, äro andå.
en annan del,; Jag vill gá mot mitt eget m ' ali.
.
en kommitté att övervaka sanitära för.
liiiigre komna, rikare utrustade i and- kolden hiimma ch töcken i&amp;&amp;nga;.
hallanden.
ligt avseende och följaktligen med ensam segersäl ' i eller.
dagen,.
Det p.rotoko; ll, som blev reaultatet av större möjligheter.
f ö r utveckling.
herre, eller av öknen dömd.
kapp; och kjolsömmer8kornas strejk Dessa &amp; ro i de a l l r a flesta fall vakna 19.10; har ej allenast b~ingat dem högre och aktiva, .med starka anti- och sym,- lön,.
, kortare ar betstid, humanare.
bemö.
patier och e n ljus frigjordhet, .som an- Gick mot .norr, men stjaman i söder.
.
tande, ' bättre sanitära förhållanden, utan genämt sticker av mot de.
ensiaigt bok: ocksk - okat antalet.
medlemmar i ' derae lärdas ofta förekominande: trånghet.
foljde dig, h ~ n n dig, tvang dig vhnda; fackförening frAn blott nAgra ' hutidraden Vad som dock mest: iögonfallande.
- Vad, dn kraver?
Ej sh, du ' stjarna1 ti11.60,000!
Kunna blusli~ssömm~rskorna grad.saknas och i mer eller mindse, obe- - Jag gAr min gAng mot ett annat land.
- om tvii till tre.
Ar uppvisa; samma resula haglig grad gör sig yamint vid olika si- tat: av sitt.
:, prötokolls, eA fa de nog tuationer.
a r en " sann allmanbild.- ingen orsak att klaga över sin t r e da- ning ", eller, för a t t inte låta alltfor Trott du stred i din ungdorns ' Oken,.
.
strejk1 Efter strejken d€ omöjligt anspr %ksfull, en * sann, ' upp,- gars langa kolden enörde dig, töcknet kvavde.
.
.
hade: för nära tre ' %r.
sedan, hade de j fatt.ning " av ordet.
allmiinbildning .. DA vart dn nödd att ropa i nöd sin fackförening.
närmare 35,000 '.
med.
Uppfattningen om densamma ar i regel - Ve mig ensamme1 Var min stjarna?
lemmar; när strejken utbröt för tv &amp; vec.
så ytterligt ytlig, a t t den blir.
fullkom- Stilla, stor den lyste i söder,.
kor sedan, hade antalet krympt till om- ligt falsk.
Då t. ex. det a r prov på @ Ör-.
kallande dig.
Du följde, d &amp; fann du.
kring 4; 000 .. N11 ha: de .20,000 och ut, re allmanbildning a t t kunna ifylla.
en din lycka, broder l.
.
sikt att behalla.
dem alla ' och att öka deklarations- eller växelblankett an a t t medlemsantalet, ty med antagandet al betala en gammal skuld; och den ä r protokollet blir det en fördel.
att tillhora mer allmänbildad, som - k a n hålla ett Ja, diu lycka, men icke .mhlet.
.
fackföreningen, emedaa medlemmar ha timslångt anförande utan a t t staka sig Storm i dinIhand ilr din lycka vorden, företriide vid anställandet av arbeterskor.
än den, som tigande arbetar ett skift kraft att vandra mot manniakana mál.
Om slllunda s v tre arbetssökande blotl för en sjuk kamrat.
Sådana fruktans- SvAr blir din vag genom tidens vildskog; en tillhör fackföreningen, har .hon som värda begreppsförvirringar om varden kölden hiimma och töcken epranga fackföreningsmedlem.
företräds - och och varden kan en falsk uppfattning maste du an, men ej ensam mer.
det l i r nog de andra tv % att snart t 8 om allmänbildningen åstadkomma.
Och din etjarna, som skankte .. dig '.
ut sitt medlemskort!
Den inte .så litet - ynkliga åsikten, a t t lyckan, hon skall över dig skrida, Ett glädjande tidens tecken är at1 den skall v a r a en: sorts. '.
' antecknings- stilla, etor och var ' dag dig vie8 aocietetadamerna denna &amp; ng lyst med bok ", a r också tyvärr granska ut-.
- -.
din garning, broder. '
.
.
sin franvaro.
.
Varken ' m Womens Trad€ bre.dd.
- .Anteckningsboken bar.
.
fin- ' (Ur ' Karl ' Hedmanssons ': &gt;Af ton- ock Union.
Leauge:, eller &amp; räddarnas fack- nas; .men.
den:!
&amp; r:.
inte.
: alls-, de$.
- Morgonland&gt;.)
förening: önska deras medverkan a-t1 väsentliga).
mycket.- mind.re.
.- det.
.
.
.
.
.
.. -.
.
.
.
.
vinna allmänhetens .sympatiet.
Man hiii helai Utan den:. '
verkliga,.
.. allmän-.
.
.
lärt sig att det, är endast: och .allenasi bildningen ar.
: ju &amp; vad.
- som .blir Simmerske- och skriddarstrejkin ' ' ' " ' ' ' ': ' ' ' I. '
Till en vän. '
J ' m ' ' ' ' -, ': ' '
.
k v a r, nar alla anteckningar tagits &gt;bort.
Ty det a r icke den abst.rakta kunskapen, som här ä r värdet, utan den del a v densamma, vilken .jag haft formåga a t t uppsuga s&amp;- intensivt, a t t, den genom mig blivit 1 e v .a n.d e; Med ordet allmänbildning menas namligen i c k e den bildning folk i allmanhet bör .ha, utan det skall tänkas helt subjek- tivt.
Det a r a l l a våra e g n a förmå- gor som skola bildas: Varje lågsinnad .tanke, varje v,ulgär känsla, varje usel handling representerar var för.
sig en a v våra, obildade förmågor och tyda antingen på a t t vi icke kunna tillgo- dogöra oss och sovra de, inflytelser, under vilka vi st %, eller också a t t vi .ha en orätt uppfattning om den verk- liga allmänbildningen och dess nöd- vändighet.
- J a g vågar saga, a t t den senare a r den niest vanliga.
Det kam icke nog påpekas, a t t en massa d ö d lcunslrap, som vi hopat i vårt minne, icke bör förväxlas med all- mänbildning.
E n person,som åhört e t t föredrag kan vara mera allmänbildad än den som hört hundratals och den, som håller e n tidning, mer än den som.
håller alla de ol ' ika världsbladen: Vill därmed visst icke phstå detta ä r n&amp;-, - gon regel, e j heller a t t icke föredrag ' och tidningar ä.ro nyttiga för vår all- mänbildning, jag vill endast framhålla det, a t t den person, vilken hört endast ett .föredrag och hade endast en tid- n i n g, ändå har kunnat ha såväl för- ' måga som v i l j a a t t levandegöra sin ' kunskap och sovra inflytelserna; då ciäremot den, som hört hundratals fö- redrag och hade en ma.ssa tidningar, lcunde blott och bart vara en levande ' anteckningsbok ", " fullklottrad " fran pärm till parm.
.
Det galler således inte endast a t t in- hämta utan ocksä a t t tillvarataga så, a t t därav följer en vidsynt blick och högsinnade tankar '; handlingarna bli sedan därefter.
Det finnes.
ju en hel del inom det soc.-dem.
partiet, som icke anse allmän- bildningen särskilt nödvändig.
Det ar någonting, som f å r komma s e d a n, n ä r det blir l a m p l i g t, om den över- huvudtaget behövs.
E t t resonemang, som i mitt tycke ä r ungefär detsamma som a t t: Grunden skall avsynnas, nar ' bygget ä r f ärdigt.
Vi kunna kalla t e o r i e r n a f ö r rö- relsens s j a l och utan teorierna vore ' s j l - l ö s.
Nåväl, men rörelsen utan allmänbildning ' ära t e o r i e r n a v ä r d e l ö s a - och den skulle ändå e j vara nödvändig.
Lisa Jönsson.
, En barnens rått. '
' ' Från kvinno klubbarnas arbetsfilt.
, I, (Ur 3 Svenska Socialisten D i Amerika.)
s Ack l r suckade Susie, B jag Knakar att det ännu e j vore tid att g &amp; hem Jag älskar att vara där man har roligt.
i s Varförr, frágade Nettie, .,har du e, roligt hemma?
Kan ej du och Minnii ' eka, sjunga och dansa?
Äro icke din aga, att .jag och Grace, fingo.
icke- bliva namma och pappa goda? % roade med de ' dar underliga sakerna d o, pappa och * mamma äro mycket ian kallade problem.
.
Han sade, att toda.
mot ' mig ' %, 8.var.ade Susie ' sakta, m &amp; gossar och Bickor böra vara lyck- ankfullt blickande ut genom fönstret iga och ' ej oroas med stora saker förrän not hemmet.
. » Minnie ar god också,, le växt upp.
Min pappa talade om för ror jag.
s nin mamma, att endast de glada äro .Hur ar det fatt hemma hos dig ?&gt; tarka och sade, att vi ~nhste växa.
upp rbgade Nettie och nalkades det olyck- gliid je,, sil att vi kunna bliva.
starka.
iga barnet, medan Grace, hennes yngre .ag vet, att detta är sant, ty när.
jag yster, släppte sina leksaker och friigande iar roligt, är jag s &amp; stark, att jag kunde pa.
yfta vad som helst, och när pappa har- * Pappa bara liker och.
talar &amp; n sorg- ~mdrigen kom hem och berättade, om iga saker, laser om rysligt elaka kapi- .alet av en annan socialist, h.oppade han alister, mältande strejkare och brutala iögt av bara gladje., ~oliser, och sedan talar han med mam- Susie vände sig om för att g$.
.
J a g na om dem.
Mamma skakar sitt huvud iatar kapitalisternas, sade hon,.
soch,) ch säger att det är skamligt, ock det ocialisterna och de strejkande.
Jag ir förfärligt, Hon ser s &amp; sorgsen ut iatar allt, som icke låter mig och Minnie nånga gtinger, alldeles som om hon ville ich pappa och mammaiara glada&gt;, och; rata.
Det kommer att bliva en förfar- ned ett uttryck av bitterhet gick hor ig strid.
Pappa och mamman säga SA.
iver gräsmattan mot sitt he-.
Vid sin &gt;e säga, - att vi m b t e vara modiga och: gen grind vände hon sig om och slig: öra stora uppoffringar.
De där upp- i &amp; huset hon nyss lämnat.
~Ksnskc lffringarna, som skola komma, äro otäcka nte mamma.
och pappa har det glada iaker, ty pappa och q a m m s se för- lagets socialism^, sade hon för sig själv, ikramda ut, när de tala om dem; V i !Jag tänker det %r oraaken; ~ romma, säkert alla att svälta och frysa.
; Ama M. Barnard.
le stora kapitalisterna hava alla kol och illa goda saker att äta.
Det ar helt en- selt förskräckligt, s $0, Susie B, protesterade Grace, som lade sprungit frå,n sina- lekeaker.
r Vi iro glada varenda dag.
Pappa ar alltid; lad.
Han sjunger och visslar jämt,) ch intet ont kari hända om, när han Vid årsmötet ' den 7 ir glad.
När han kommer hem frhn ' else: Agnes .Söderquist k t arbete, leker han alltid med mig h e l i e Hanne, Ann.a O) ch Nettie.
Mamma ar också, glad.
Hon ' ettersson.
Revisorer ikrattar alltid s6 hjärtligt, när ' pappa 3mma Palmkvist.
Ur %rsberatt elsen kan leker med oss.
.
Kom * över hit, sil skal.
klubbens femårsfest.
%t off.ent1igt diskus du f % roligt.
B ~ionsmöte.
E t t större möte för kvinnoorga Susie blickade tvivlando p &amp; det lyc-k nisationer i Södermanland och ' Västmanland ligare lottade barnet.
, Pappa och mam varvid en hel.
' del viktiga frfigor behandla rna tro, att kapitalisterna skola taga.al1 des.
Av frågor, som diskuterats på mötena, kal ting har i .världens, fortsatte hon, ~ o c l namnas: Barnauppf ostran.
Kvinnoklubbar om de sa göra, d &amp; milste vi svälta ocl nas f ramtidsutsikter.
Vår stallning till el Fryaa.
Pappa och mamma tillhöra der ilel religiösa frågor.
.
Afbetarehustruns bild jligheter.
.
.
revolutionära rörelsen.
De se alltic niqgsmö Flera gånger under året har styrelsen be 3krämda ut.
Jag vet, att de aldrig havi handlat fragan om ' pantbankernas omorganj roligt.
Jag önskar ' det icke funnes n &amp; ' sation.
Ännu har dock e j något .resulta gon revolutionär rörelse och inga kapi nåtts, men hoppas vi dock a t t kunna gör; å g o t %t saken.
Så ofta som möjligt hi talister, då, tror jag aven vi skulle vari n föreläsningar och uppläsning hallits på m?
.
.
lyckliga.
tena.
s 0, stackars Susie.1~ utropade Graci Omkring 1,9 0 0 Morgonbris ha under are medlidsamt.
.Ingen eländig rörelse f &amp; försålts.
av aret bildades en studiecirke: ta band om oss.
Vi tillhöra intet son s o I m slutet redan, tadk, vare arbetarnas riksf örbuiicl e j ar trevligt.
Pappa och mamma ärc anslag, har över ett trettiotal utmärkta böc alltid glads, och de skulle aldrig tillit!
ker.
Kvinnoklubbarna- böra ' ?innerligen här paz nhgot ont handa 08s.
Pappa tror ickc tillfallet.
p &amp; slaveri, jag vet att han ej gör det sa Ja, detta.
kan vara nog f ör tillf $.Ilet.
Ho$ Han är socialist, men han skrattar si Das det blir mer nästa %r.
.
.
ofta och ar alltid vid gott humör.^.
Kamrathalsningar; '.
.
.
A g n e ' s S+: s Ja, mamma och pappa äro hocialiste: också,, men de o kratta aldrigw, svarad1 Susie.
Häromdagen sade Minnie, at även hon är socialist nu, och att ja1 skall bliva detsamma.
Hon laser ocl läser om kapitalisterna, och numer: skrattar inte hon heller.
Nettie, den aldeta av trion, hade fo Verkställande utskottet: i en stund lyssnat och tänkt over va!
a ordf.: fru Agda Ostlund, Upplandsgatan 61;!
hon hört.
.Pappa skulle aldrig 1 ~ t os 4 tr. Allm; Tel. Vasa ' 20 86. lida s, försäkrada hon med ' övertygelse Sekr.: fru Anna.
.
Sterky,.
.
.
Barnhusg.
16, 1 tr.
Han skulle inte.
lita nhgonting akad.
oss.
Jag hörde honom - haromdagei ' I
MORGONBRIS l l -.
tresse och som det hette leva för ho- i EN FORSTANDIG HUS- nom.
MODERS SKAFFERI SAK- Detta, a t t kvinnan medelbart och Kr.
godtyckligt,, allt efter sin fysiska tjus- NAS ALDRIGIHULE CACAO ta bergking ur.
Arlöv, fru S. Andersson .................. 11: 40 iibgskiift, Enköpings S.
D.
U.
........................ 22: - Falu Kvinnoklubb ......... i .. ..
., ............ 17: - mannens hand, i st.allet för att ' få den som ar marknadens Hallstahammars.
Kvinnok ' ubb ......... 6: - direkt såsom arbetsvinst eller arbets- förnämsta cacau- Jarplidene arb.-kom.
....................... 9: 60 lön, har varit henne en .ödesdiger ut- märke.
Såväl gamla Kallinge S.
D.
U.
........................... 4: - vecklingspers.
Hon har darigenom som unga inom fa- Frhö loge av N. O. V. ...............
.
;.
3: - Lakotrask arb.-kom.
....................... 7: 20 blivit s % förfärligt smidig, hon anpas- miljen föredraga de Lönnebergs loge av N. O. V ............ 15: - Bar sig till vad som helst, hon ljuger THULE Cacao tillfru- Lesjöfors, E.
.Stolpe ......................, 9: 60 bort sin sjal, om det galler, hon kysser, kostdryck på grund Lindesbergs S.
D U.
..................... - 5: 60 nar hon ingenting menar, hon sätter en af dessvalsmakande Lillhamra, C .. S. Andersson, ..... ......... 6: 40 o. narande egenska- ara i att inte ha någon vilja, någon Schebq arb.-kom.
......
.;.
.................. 4: - per.
Till salu öfver- stolthet, någon egen mening, hon ko- .....
Uddevalla, fru Ada Lind ..: ........... 7: 20 allt it 45 öre pr paket Uddeholm, Axel Pettersson ............ 6: 80 ketterar med sitt slavmarke och blir Ange arb.-kom.
.............................. 32: - ond på dem, som vilja revolutioiiera.
henne.
Men jag vågar saga, att allt verkliga skönlitteraturen har intet detta ar inte kvinnan sjalv.
Det ar ut- med dessa artiklar a t t skaffa, som i växter på .hennes sjal, som &amp; ter.
kan bok och bild, i teater och biograf oav- försvinna.
Själv har hon gått s % pass heter en liten diktsamling av Karl Hed of ördarvad ur förnedringspersen, att brutet söker dra människornas intresse mansson, utgiven p b Tidens: förlag, val man kan kalla hennes.
sjals kärna från reflexionens till sensationens om- råde, för a t t förtjäna på dem.
Och värd att köpas och lasae.
I synnerhet fräsch och frisk och full av mod och av dem, vilkas drö.mmar och strävan tro.
Basta beviset därför ar, att i hen- dock skulle refIexionen vara dem så mycket nyttigare.
I synnerhet de fat-.
den sjunger om: Hedmansaon har själv nes sinne alltid funnits resonans, när tiga skulle val behöva behålla sina lystrat till sitt maningsrop:.
det gått en maning genom världen att eller använda dem i den bild- &gt;Rena dig till @ ng, min viljal förnya och f örbattra samhällena.
Vi ningstjanst, som skulle kunna andra Ty p &amp; hhrda arbetsviigen finner henne alltid med, eldig och el- deras öde.
ar det gott att viljan.
sjqngers.
dande, nar det .varit fråga .om res- Må ingen emellertid tro, a t t jag fö- X.
X. ning till massornas befrielse.
Oegen- reställer mig några ekonomiskt full- nyttig, ' likgiltig för faran har h.on komliga tider, nar kvinnan kommer i rnart sagt över hela jorden vid man- samma ställning som mannen nu har nens: sida kampat och blött för mansk- till egendomen.
Långt darif rån.
De t liga rättigheter.
Tack vare naturens blir ett litet steg framåt allenast.
Nå- (Ur F r i d a.
S t e B n, h o f f s sista eviga f örny elsekraft a r kvinnos jälen gon ekonomisk i d e d t i d tror jag, inte i Folkets hus i Stocb- den dag som är ' ung och spänstig som på, så länge det själviska tvistandet holm.)
.
om den aldrig genomlevat några långa om mitt och ditt skall fortsatta.
J a g (Forts.) ...
tidsskeden, etryckt under slaveriets ok.
hoppas det individuella förvarvsbega- betänka; - att mannen blev ' agafe .till.
: jorden,.
, produ@tions- Vad resultatet i framtiden blir med ret en gång skall ha sett sin tid ute medlen, kapitalet samt till allt det som den differentierade typ man och kvin- och ersattas av förmågan a t t kunna ar- utbetalades i samhället i form a.v löner na nu en gång fått, lämnar vi därhän.
beta för det gemensamma ägandet av Men man kan knappast, nar man.
- han blev en oberoende ekonomisk Det är ' inte r&amp;dligt att profetera .och allt.
iakttar det nuvarande tillståndet i enhet ' - under: det - kvinnan, som arbe- i detta fall av ingen vikt.
Men vi världen,.
tro samegendomstiden vara tade fullt u t så ihärdigt som mannen, hoppas a t t halsa, %delhet och skönhet och haae moderskapet dessutom, fick i lika hög grad skall bli båda könens nära förestående.
Penningens tid rac- ingenting för sitt arbete, men fick un- beskärda del.
När kvinnan inte lang- ker nog ännu ganska länge, den har derhåll, om hon stod i sexuell förbin- re tar bröd ur mannens hand, vågas nog en l&amp;ng skymning och afton att delse med mannen.
Penningen blevsar- hon ha samma insprgk som han på att dra på, innan den nya dagen kommer.
betets värdemätare, men kvinnans arr den hand hon smeker ar god mot hen- Kvinnans ekonomiska oberoende av bete värderades icke i penningar.
Hon ne.
När kvinnan blir ekonomiskt obe- mannen blir först under samegen-, blev därför icke någon självständig roende kommer sexuallivet bland män- domstiden fullkomligt, därför a t t, ekonomisk.
enhet.
Vad som hos kvin- n i s k ~ r n a med nödvändighet att få en människornas allmänna, ekonomiska nan värderades och vad som skaffade annan karaktär och mindre-plats.
Det oberoende av varandra då ' först henne ' denna världens goda, det var ar ju i högsta grad sannolikt, .att, n a ~ blir fullkomligt.
Men hon- kan dock icke högre.
egenskaper, vilka- genoni allt det som inte.
ar akta inom sexual- dessförinnan bli fri från det extra uppskattande stegrats, utan hennes livet, utan framhycklat och frameggat plus av beroende, som ligger i köns- skönhet och lämplighet som könsva- p &amp; grund av motiv, alldeles framman- slaveri.
relse.
.
: de f ö r verkliga behov, men saminan- Vilken tvångsträning.
detta har varit hängande med förvärvsbegäret, nar för de egenskaper, som sammanhänger a l l t detta f örsvinner som överflödigt, med den kvinnliga sexualiteten, och blir totalsumman omsatt sexualitet Mannen klaga ofta över, a t t kvin- vilket tvångs.försummande av de an- ofantligt mycket mindre.
Det ar ju norna äro särskilt likgiltiga för ideella lag, m m mannen icke värderade sar- nu tillräclrligt att gå en gata ' fram och sociala sporsmål.
Det a r.
så få skilt hos kvinnan; därför a t t harrfick för att se vilken m.angd krafter, som kvinnor, som besöka möten och före- tillrtickligt av dem %hos m a h e n, och spekulera i könsslaveriet.
D e t ä.r som drag, dä.r nämnda spörsmål behand- batfre,.
då ju mannen hade fordel av ett börsspel, där en massa jobbare för- las, det as så få kvinnor som aktivt att trana upp sina intellektuella och söker bringa sensationens aktier i höj- deltaga i kampen för moderna frihets- allmanmansldiga anlag, detta faller den.
Det a r hel storindustri, som flo- ideer och i det sociala arbetet.
Så vid minsta eftertanke latt i ögonen.
rerar med h jalp av könsslaveriet.
Snart klaga niannen och ha nog ratt i myc- Därtill koin iinnu e ' tt skäl, varför ki; in- sagt varje bodfönster bar vittne dar- .ket.
Men sällan tanka de på eller tala nan ej fick, utveckla sin begåvning.
om.
Och om människorna fick någon om o r s a k e r n a varför kvinnorna i Mannen kknde svartsjuka däremot.
verklig glädje därav!
Men.
det är eil allmänhet äro sk likgilt-iga i berörda Han fruktade, att den skulle distrahera industri, som tar deras pengar och ger avseenden.
henne från att i honom se hela sitt .in- dem skräp.
Den verkliga konsten, ' den I ett samhälle, som styres av män &amp; edovisade Morgonbris för 1912 ..,.
Afton-.
och .. Morgonland ', ' ' ~e olika konstyperna. '
' Mannens fel.
.
1:2 och dar redan barnen läras i skolan, att lwinnan slcall vara sin rnan under- danig i allt och inannen &amp; .husets herre och.
fa~ilj.ens.
huvud etc., i ett sådant samhille.
ar e j.
gott för kvinnan att vara sjiilvstäildig och göra sig vidare gällande i den sociala.
kampen.
Sarskilt svart ar det för de gifta kvinnorna av arbetareklassen.
Dessa kvinnor ä.ro fiastan uteslutande hanvi- sade tiil h.emmets triinga omrade, in- on1, dess vaggar f &amp; de.
leva a l l sin tid och .-endast .dar inh&amp;mta de - ladomar och visdonkfrön som leta, si,g dit ..
Den kvinna, som visserligen ar gift,, inerie.med ..; upplyst nykter man, och dessutohi e j .har några barn,.
en.
kvinna i den stallningen ar ju något s &amp; nar fri och kan inhiimta; åtskilligt, av vad som rör sig i tiden - om hon v i l l.
Men hur många gifta kvinnor ha det så fritt och självständigt '?
De flesta gifta arbetarekvinnor äro mödrar.
tiil ett eller flera barn, som de måste agna omsorg, få stunder bli då.
över efter allt hushållsbestyr och ekonomiskt raknade.
Dessa mödrar till många barn få förlåtas, om de säl- lan synas p &amp; offentliga möten eller föredrag.
De ha sannerligen tillräck- ligt att tanka på och syssla med ändå .. I all.
synnerhet, som deras ' .män i regel icke h jalpa dein.
i dessa bestyr med barnen, utan förmena att det ar kvinnogöra endast.
De flesta män, aven bland arbe- tarna, .anse under sin värdighet att se efter barn eller a t t.
' till- fälligt sköta hushållet.
Därför är det sil sällan de gifta .kvinnorna lcuizna komma ifrån hemmets ' bestyr ' för att deltaga i det social ' a arbetet.
Under såd.ana f örhållanden kunna de icke heller bliva vidare insatta i be ' sociala frågorna:, Och d i kunna de icke .,hel- ler hysa nigo t översvallaiide intresse för sainnia.
fråga.
.
Diirtill ' kommer, att många lpän göra a l l t f ö r att det möjliga intresse, som finnes, avsvalnar.
Ty då kvinnorna fråga sina man, ' vad de hade f ö r sig på ' det mötet, vati den talaren sad.e i sitt fijredrag; - d &amp; ktrin- norna ' framstalla frågor ' i den riktnin- gen; ' f i de ofta retliga svar, som gå iit.
på a t t kvinnor ej ' begripa ' sådant i det a r ej något.
för ', kvinnor,.
,.
med.
.
niera.
i den stil&amp;.
.
Avdelningskontoret: Knngsga t an 20.
Betalar högstat Sparkasseränta.
f ö r INGERSOLL.! '
.
. '
' ' saijas av- 1nb; enolls amerikanska ur.
Varje u r med garanti.
Pris b:-, 9: - (mnbands-) och 10;: - kr.
.
förgylld, mickel och.oxideG.
rnd metall.
.
.
Kedjor fr. 60 öre-6 kr.
st. Insänd kr.
6, erhiilles franc0 ett ' provar i ' 6nskad ' nietall.
Klarabergsgatan 46, ' -, 6: 60, 8: ' ' Amerikanska Urimporten, sroo,,,.
.
Svenska ~ivränteförsäkrin~sbo~a~el Framtiden.
Folkpensionering, Folkförsfikring, ~ i v örsakring, f Förmånligaste försäliringsvill kor. "
} 4 Deposition i ~ipiti~rilining sparkasseräkning ' 1 0, Kvinnan .motarbetar sitt eget basta. '
.
.
Insattning i banken.
kan ske genoa br.
.
Sarskilt lamplig för 9; landet boende al kapitalräkning, dar rantan lagges ' till ' kapii nar bon avrllder mannen att teckna fUrefik- talet ocli besked varje ' halvhr] # trinad ovei ring B aitt eget ellei bagge makarnaa liv.
PA.
,.
rakningens stallning.
-.
.
grund av mindre dödlighet ha kvinnor lagre Banken ' &amp; tager sig it &amp; a+rskilh ivgift premier i D E FO REN AD E. Premiebe- uppOöP ' CI fiJ1 *.
q {ukkassor, om.
anmalar frielm vid sjukdom och olyckafallim.
fl.
for-.
.
.
.
.
hlrorn sker A. bankens kontor.
.
.
mhner.
En arbetarhustru ' p - ' ' ' ' - borde it ke köp % .annan symaskin.
än som.är den yppersta i handeln, av stör.
sta fullkomning och ger största valuta, ' Vi bjuda fullaste garanti .för att dc med vart firmamärke försedda maskis nerna äro ' ett fabrikat som, på teknikens nuvarande stgndpundt ar det högsta som kan uppnas och överträffas ickc av - nigot.
annat fabrikat.
- Sarskilt för.
månliga betplningsvillkor.
, ' Det £innës iiniiu e j i-riånga man, soni Iiimria sin hustru alla önskade upplys: ningar i frågor.
av.
intresse.
Ännu ar.
.
det ej många man, som kommit så Symaskinsaffaren SOL IDAR,.
.
.. Vasagatan 52, STOCKHOLM, ltingt i.
utveckling, att .de erkänna.
.
.
kvinnans likstallighet med mannen, a.tt lcvinnorna ha lika stor ratt till livets bord som marinen.
.
' Men for varje dag ökas dock anta- let av de män, som inse lwinnornas be- f uv ud ko at oret: ' ~ l &amp; ä b e r ~ s &amp; t a n a j.
.
Kommendörsgatan 35. tryckta ställning och som erkänna Barnhusgatan 16. kvinnornas berattigade krav på frihet Avdeln.=koia~r: Fleminggatan 59 B. och jämlikhet ined männen.
.
Lidingö- Villastad.
V i d tanken pk den ökade förståel-.
sen bland " mannen för kvinnornas sak DepositionsmRanta.
.
ha ' rii kvinnor ännu en anledning att ~apitalräkni-Rania -.
ej.
förlora ho@j ' et i striden f ö r edra.
.
rättigheter.
- Fre.dri1: R o s e n g - r e h.
.
Kassafack från kr.
5 pr, 8r.
...
....
.
Stockholms Folkbank ' '} 5. proc .. # OG.-dem kvinnornas samorganisaiio~s i Sthlm styrelse sammantriider 3:dje ' fredagen i v ' arje mhnad kl. 7 e. m .. A Bryggeriarb.-förb.
BXP., Barnhusgatan 14.
Ordf. och kor&amp;sp.
fru A. Frösell, Vestniannag.
48, 4 tr. Ailm. '
bel.
, 286 58.
Kassörskan ' traffae för uppbörd; redje fredagen kl. 7 e. m.
.företa måmaden i varje kvartal B ~ r ~ ~ ~ e r - törb.
i a r b erp.
Kiruna soo.-dem.
.krinnoklubb av-l ihller ordinarie mattin 1:s ' tt-z och 3:4e ichda-4 1 gen varje mhnad i Folkets Hua ' lilla sal kl. 3,m e. m. SEyrclsen.
i Halsinaboras - .. soo.=dem.
kvin.no-1 klubb ' addiller mote 1:sta och 3:a &amp; mllnda-!
: en i manaden i Folkets Hus F-sal kl. 8 ' e.
m.
I Sjukkassan ' har, uppbörd andra mötet i.; nåmaden. '
' Styrehen. '
'.
.
, .Gellivare soc.l ' dem.
krinnoklubb ';.
rvhiller ordinarie möte.
1: e t i och 3:dje uh-: lagen- varje rnbri~d.
k.1.
' ' 4 e..
m.
TAokal i Nyej i ' olkets Biis, .. Styrelsen. '
'
