# ID: svediakorp-per2377
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,844
# sentences: 1,056
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING (8:de arg.)
N:r 2 Februari FUR DEN Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressena Verkställande Utskott.
Stockholm 1913, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri P~unumrrations~~s: 1: 20 pr helt ar, .60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels år.
Lösnummer 10, öre.
Redaktör: Anna Lindhagen.
Y M o ~ g o n b ~ expedition is~ a SIONESVENSSON, Allm.
Tel. 244 36, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Annonser a sista sidorna pris 15 öre pr mm; som den kampförande socialdemokratiska måste tas pil allvar först och främst i kvinnorörelsens.
organ, ratt att offra sin den presoi, som representerar de folk- mission pli detta altare?
Vi leva i en lager, vilka dessa spörsmhl gälla.
E n Vi äro nu inne pii ett nytt Hr igen.
tid som vare sig ar lätt eller.
rolig, den tidning som Morgonbris har ansvar, inte Liksom en förändrad vitrtelseort medför:l ar för oss en enda vandring i allvar - 1 bara inför dem, Bom nu leva, utan också vissa ~ r u b b n i n g a r i ~ vara vanor, inför dem, som komma efter, och likaså inträder val siillan ett nytt det ar helt visst i känslan av år i ens tillvaro utan att man gör detta ansvar, som dess redigering ett,.
om an sil primitivt, bokslut utfaller så, att man kanske ibland med eig själv samt även - och finner den vad man kallar tung.
detta sista kanske oklokt nog - Men det som betecknas tungt gods ger sina löften.
Ty löften kan ar va1 and % mest sådant, som man val lätt ge - sällan äro de har något att lära oss.
Alltså emellertid a &amp; latta att hålla, och böra vi komma dithän, att vi ett ar viss t: 1att.ast höll ' s det., som finna nöje i att lära, att veta.
aldrig blev lovat.
Kunskap ar makt, men med mak- Vad tycker nu Morgonbris ' lase- ten följer aterigen detta ansvar.
krets, tidningens vänner - som Och vad ha vi för ratt att fordra vi hoppas 3 Har tidningen hallit detta av andra, om vi ej kunna sina löften, är man nöjd med den visa p &amp; att vi valde den vägen ute i landet, ar den alltid val- själv.
kommen och ser man i densamma Kanske evarar man har, att man den allvarsamma men trygga har ratt att fordra mera av den halsningen fr %n människor, som bildade, i kra£t av denna bild- genom förhållandenas makt st % ning, än av den, som .icke drAn varandra nara?
begynnelsen D kommit i Atnjutande Allvar - ja, det var ett ord1 av denna förman.
Och det ar Tycker man minne inte ibland, sant.
Men dA kommer man ocks % för att nu tala allvarligt, att till detta: Vad ar bildning?
.
Om Morgonbris k bra tung, bra myc.
bildning, enligt Ellen Key, ar det ket allvarlig?
Tycker maen inte som man har kvar, då man glömt att den kunde vara litet mera allt vad man lart, da ar det ju lätt, litet mera rolig?
Inte be- icke bara dessa med en massa hövde den väl bliva sämre för det, examina utrustade, som agn en- nllgot nöje skall man ju ha och samrätten pA anspråket att anses en tidning ar ju ändå bara en bildade.
Den själsadel och för- tidning.
fining, som gör människor av oas, DET FORSTA STEGET.
Ack, visst har man ratt ' att ha f % vi ej genom epecialkunska- roligt och visst kan man behöva per, livet är det, s o m, i sina läsa datta, saker ibland - hur ofta ar 1 om vi nu - ha mod att se den som den 1 skiftningar pli gott och på ont lär oss det inte som man inte orkar med nllgot an- verkligen är stora, för livet och fram- känna oss själva och andra, lär oas se nat.
Men, lank val efter har Morgonbris tiden .. viktiga fragor g &amp; genom.
den, de allting i dess ratta, sammanhang och.
~ i l l de våra! '
I -
' döma därefter.
Men livets skola är hird och sträng och den fordrar sin dryga lösepenning av dem, som vilja lära nhgot i densamma.
Lösepenningen heter oftast och för de flesta hart arbete, bittra er- farenheter och smärtsamma uppoff ringar.
Och lyckan ar en sällsynt gäst.
Men ändå - den finns!
Vi skola.
bara inte envisas att söka den i alltför skimrande infattning.
Om man s &amp; frsgar sig: ZycIca - vad a r det?
sh stanna inte dar och lat sva-.
ret bero, utan sök!
.
Men sök inte oför- nuftigt och blint, 81 % ej i onödan sar mot sadana hinder, som dzc audk inte kan rubba, sår äro latta att fh, men ta.
tid att laka och vi behöva sh innerligt val använda tiden väl.
Tänk efter först vad sökandet bör galla och glöm därvid ej att ocksa själen behöver sitt för att livet skall bli drägligt och synas vart att leva.
På intet annat trad an kunskapens växer den limens frukt, som aldrig blir fadd eller besk i smaken och som aldrig tröttar, som visar oss nya vägar att finna läkedom pli, bland böcker, som skänka oss njutning och bli v&amp;w vanaer för livet - om ocksh alla andra ' g&amp;.
Man säger att tidningar ar ett ont, javäl, men i sh fall ett nödvändigt ont - ännu Atminstone - och för resten inte utan sina mycket goda sidor.
Hur m h g a, som blivit svacktas, ha icke faktiskt blivit detta genom pressen vad skulle annars natt dem?
Det ar denna uppgift i folkupplysningens tjänst som emellertid sá mslnget tidningsföretag (kapitalistiskt i de flesta fall naturligt- vis) missbrukat.
Men dessa.
tidningar bäst, ty de liimpa sig SA snällt efter den breda publikens .emak, som ju ingen kan begära skall vara kulturellt och estetiskt utvecklad.
Se bara p &amp; Brokiga Blad och Allers Familj-Journal m.
fl., vilka väldiga upplagor de utg &amp; i - och vilka ekonomiskt lönande före- tag de helt visst äro.
Den socialdemokratiska pressen - och i synnerhet tidskrifterna - fHr ej redi- geras efter skdana matt.
DA vore ju deras sociala uppgift ingen.
De ha sxietens- berättigande endast d &amp; syftet genomgb ende ar att vacka och odla sin publiks själsliv - en uppgift, Bom helt natur- ligt intet annat parti Atager sig.
Att göra den blinde seende, den sovande vaken, att väcka en aldrig sinande lust efter vetande - därtill mhste väl all- varsorden brukas.
Julia Ström.
- Socialistiska framtiiskonturer.
(Forb.)
Hur amna ni ordna er produktion?
frAga vllra motatandare helt skeptiskt.
DB ej ego- ismen fiir fritt spelrum och sman har hopp om att förtjäna nSgot pS.
affären.
skall allt intresse försvinna.
Det ar egoismen som driver oss framtit, det ar hoppet om &gt;profit, som gör att man vagar nHgot och överhuvud arbetar.
Jag med- ger villigt att i. det nuvarande samhället ar det s &amp; - men SA kommer det icke att forbli.
Vi .milste lära oss att lägga om tankerodret.
Vi miiste lära oss f&amp;- beräknas niigot över 2 timmars dagligt 8th satt den enes nöd är den andres arbete av de arbetsföra mannen mellan nöd, den enes bröd ar den andres bröd,, 16 och 50 år och Laforque anser tre med ett ord: i stallet för att ha tankt timmars arbete per dag vara nog.
Hur det an blir kunna vi gott av egoistiskt, tankt blott pá mig själv och mina närmaste, milste jag lära mig tänka dessa beräkningar se a t arbetstiden icke altruistiskt, lära mig kanna med och blir tryckande.
för hela mänskligheten, och detta g&amp;r, Till höjandet av produ ktionsfiirmågan blott förutsättningarna härför finnas, anser Kautsky att vi f A som föredöme d. v. s. att de omgivafide samfundsför- taga de amerikanska trusterna.
Kon- hdllandena till&amp;ter.
mig att vara man- centrera produktionen och förbättra ma- niska och ej ett .rovdjur&gt;, vars upp- skintekniken.
Genom yrkesskolorna ha gift ar att förtrycka, plhga och pina ju medborgarna vana vid ordnat arbete alla jag kan komma i tillfälle att krossa och redan nu ar j u verkstadsdisciplinen och utplundra.
Vi socialdemokrater vill med sina 10 &amp; 12 timmars olidlig framskapa broderakapeta och mannisko- arbetsdag nágot oerhört uppslitande, kärlekens moral, ej langre tolerera varför den korta arbetstiden, gällande för wargaflockens moral, i bland oss.
Vi alla, ej bör komma att kannas tryckande.
Att kvinno- och barnarbetet kommer malste frammana det goda och adla bkde inom oss själva och .andra samtidigt att upphöra ar ju ' en självklar sak - därmed att vi kampa för samhällsgrun- btminstone i den form det nu har för dens omdaning, ty hur djupt de omgi- kvinnorna - barnen ha ju sina yrkes- vande förhållandena än trycka sin prägel skolor och slöjdskolor och &gt;barnarbetes pil människorna aro de dock e j allt, kan shlunda ej bli tal om.
Vi frukta icke för vare sig arbetsin- det ideella arbetet kräver sin stora an- part med!
tensitetens eller produktionens avmatt- Vad ordnandet av produktionen an- ning i vart framtida samhälle.
Och vid gilr s &amp; torde denna komma att ordnas distribueringen eller varufördelningen ha dels genom samhället självt, dels genom vi, tack vare.
kooperationen, ej oöver- kommunerna och dels genom fria koope- vinnerliga svhigheter att överkomma.
rativa organisationer (enligt Kaut~ky), ~Nii; men hur ha ni tänkt er med att det inga- hemmen då,?
Skola vi föras ihop i stora som resolut suger if * lunda ar meningen att förvandla allt fkrfallor, mannen för eig och kvinnor till s statsdrift B.
Vara motstlindare köra för aig?
.- Skola vi utfordras vid stora oupphörligt med det p&amp;st&amp;endet.
gemensamma bord och tvingas att äta Vad så jordfrAgan angår kommer val samma slags mat och g &amp; kladda i lika- aven här en stor frihet att rhda; dels dana kläder med nummer pil bröstet kommer väl samhället självt och kom- och skola barnen intagas &amp; gemensamma munerna att under än den ena an den barnhus SH att de ej skola veta vilka andra formen idka kooperativt jordbruk, som äro deras föräldrar?
Det ar ju att dels kommer ya1 aamhäjlsjorden att i grund uppriva a.llt vad hemliv heter applåtas till fria kooperativa samman- och förstöra all moral och sedlighet.
slutningar, dels kommer individuellt &amp; len det ar ju så ni socialdemokrater jordbruks d. v. s.
~srniibruks att finnas.
vilja ha det?, Och vid blotta tanken Vad bondejorden angar, som vallar vilra p &amp; hur gräsliga vi socialdemokrater äro borgerliga motstlindare SA stora bekym- blir man helt rörd över hur välsignat mer, vill jag hänvisa till Kautsky, som valstallt det nu är för människorna och säger: .Ingen socialist som ar att taga hur tacksamma ar-betarna framför allt på allvar har niigonsin tankt p &amp; att böra vara över att fil leva i ett SA val expropriera bondejorden l 3 ordnat samhälle som v %rt, där de ha Alla vara motstandare bry sina bjar- sin frihet.
Men man glömmer att stor- nor över hur ' i all världen socialisterna industrialismen upprivit 100,000-tals av skola kunna ordna sig i sitt samhälle - proletärhem.
Tvungit far och mor och om det nu en gilng kommer därhän.
äldsta barnen in i storinduetrialismens Vi själva ta saken med ra och arbeta grottekvarnar och dar fördärvat deras blott föl att f &amp; ut de socialistiska idéerna kroppar och förkrympt deras sjalar.
Och till människorna.
Vi ba samhallekon- dessa s bourgeois^ skola sedan komma turarna givna hur sedan detaljerna och tala om att v i skola fördärva och komma att gestalta sig fAr framtiden uppriva - hemmen det ar ju redan gjort l Vi.
socialdemokrater ha förutsatt att utvisa - vi äro inga drömmare och utopister.
Vad produktionen angir sa en stor del, ja, största delen av man-.
kr den .redan nzc socialiserad - men niskorna skola vilja ha egna hem.
därmed ar det ocknå, slut - ty kapita- Hertzkra beräknar en bostad p &amp; fem listen-arbetsgivaren tillägnar sig ph rent rum för varje familj.
(Professor Som-.
individualistiskt satt de producerade va- bart %ter beräknar som oundgängligen rorna.
Man producerar för profitens nödvändigt tre rum för en arbetarfamilj p kull.
Det vill vi socialdemokrater ej redan ' nu för eA vitt man skall kunna vara med om.
Vi amna producera varor tala om ett hem.)
Men man kan ju för människornas skull och ej för pro- även ordna sig efter det amerikanska fitens.
Detta gör att arbetetiden kan i boardinghoussystemet med enskilda sov- hög grad minskas.
Kautsky beräknar rum och gemensamma matsalar eller att inom textilindustrin skulle man re- och i enlighet Med solidarhemsprincipen, dan nzc kunna nedbringa arbetstiden till helt enskilda bostäder med gemensam 5 timmar per.
dag (eller.
skift) och matlagning för flere huahall ' och de Hertzskra g&amp;r ännu längre, han anser som vilja bilda kooperativa matlag.
att i ett socialistiskt samhälle kunde Nemfriigan torde sannerligen ej vara. '
'.
- ' I
svår att lösa.
Vad barnen angå.r sA må de föräldrar som vilja själva uppfostra dem även utan vidare göra det (det ar det bästa och naturligaste) men för de som önska mA de sundaste och basta möjliga s barnkrubbors eller vad man sa rna kalla dem finnas tillgängliga.
Barnen äro samhalleta dyrbaraste rike- dom ocb alla skola verksamt övervaka att intet litet människobarn som födes till världen skall andligen eller - lekam- ligen behöva g &amp; under av brist pH vllrd.
I det nuvarande samhället friigar man e j efter hur det g&amp;r med de barn som komma till vadden, bara att sci m h g a som möjligt kunna det - och samhället självt ar s den store barnamördaren s.
Detta är i korta breda drag ytterkon- turerna av vart drömda lyckoland.
Vad sedan den andliga rörelsefriheten angbr, i den av, gott borgar folk^ sh illa utm Alade s socialiststaten s aá ber jag f A citera Kautsky, som säger härom: Kommunistisk prod~ktion och andlig anarki ar malet.
D. v. a. gemensamhets- produktion för att trygga de materiella behoven, men full frihet pH, det andliga omradet och vi alla eom tillhöra det socialdemokratiska partiet, v i protestera mot blotta tanken pd nágon sorts, and- lig tvhgströja - ju mera utvecklade mamniskorna bli desto större andlig fri- het fordra de och blott den mest trang- bröstade borgerliga, fantasi kan upp-.
konstruera ett, socialistsamhalle s där alla maste tanka och tro lika och där all andlig och materiell frihet ar slagen i bojor och band.
Tvärtom anse vi tankande socialdemokrater att vi först i ett p &amp; socialistiska principer vilande samhälle skola kunna bli i tillfälle att erhalla verklig andlig frihet, dA ej all kraft och alla tankar.
mhste kretsa kring s kampen för brödet B.
För oss ar spcialismen freden, lyckan och friheten l Kata D-m. "
)) Arbetarkvinnor, Deklarationerna skola avges efter lag- c8nkt ddrpii, annu mindre avsett detsamma.
torde det emellertid icke betyda ligen faststiillt ' formulär (för arbetare, [3A praktiken silrdeles mycket; för de allra ' fattigaste, de, tjänsteman o. dyl. formulär n:r 1 B) rör vilka den sammanraknade inkomsten un- och skola vara inlämnade till vederbö- derstiger 1,000 kr.
exempelvie, torde hustruns rande (taxeringsnämndsordförande) före arbeteinkomst sallan raknas endaet i tiotal, mindre darunder; och för de nkgot mera l mars.
'.
Där erhallas blanketter och annu valbargade, dar huetrun alltsh icke ar av nö- upplysningar gratis.
För erhAllande av den tvungen att vara sjalvförvarvande, bli upplysningar kommer säkerligen pa varje minimibeloppen and &amp; e &amp; pass små,, att det ort dessutom frivilliga krafter att sta till icke torde möta nAgon större svhighet att förvarva dem för den gifta kvinna, eom verk- förf ogande, &amp; horn arbetarekommuner, tid- ligen önskar att på, denna vag göra sig kom- ningsexpeditioner, folkekollarare eller an- munalt röstberattigad och valbar.
dra A orten.
(I Stockholm lämnas upp- lysningar A deklarationsbyrh, Slottsbac- ken 6, kl. 11-3 och 6-8 eamt i % ar- betarekommunens deklarationsbyrh i Fol- kets Hus för medlemmar av Stockholms arbetarekommun under hela februari alla Stockholms arbetarekommuns dagar kl. 10 f. m. till 8 e.
m.)
möten.
Kom ibAg, att enligt den statsbeskatt- P &amp; trenne möten, utlysta av Stock- ning,.
som tratt i kraft med år 1911, ingen som har inkomst under 800 kr.
holms arbetarekommun, h a r f rågan: träffas av annan skatt till staten an all- " Vad innebär ålderdomspensionerings- männa bevillningen, som nu i r endast förslaget? "
diskuterats.
Inledare v a r ' / lo % = 10 öre pH, 100 kr.
För över h r h r H j.
B r a n t i n g, s o m d e l s g a v 800 kronors inkomst far man vid dekla- en historik över frågans olika skeden i reringen göra vissa avdrag och därigenom vårt land och redogjorde för huvuddra- f A skattelindring i kronoskatten (eA~om gen i flera a v de utländska lagarna.
Ta- avdrag för barn - under 1 5 %r 100 kr.
laren påvisade innebörden a v det nu pr barn - sjukdom, olycksfall, under- föreliggande svenska förslaget.
Be- stöd i vissa fall, avgifter till sjukkassor,, mötte en del kritik och invandningar, iivensom kvinnornas.
Manade dock livförsakringar m.
m.).
Hustrur och ogifta kvinnor, till anslutning om förslaget, vilket, skaffa eder kommunal rösträtt trots sina brister, var en grund a t t genom att deklarera!
bygga på.
Genom edra röster kan åstad- Debatten, som fortlöpte f r å n ena kommas en betydlig förstfikning mötet till det andra, var mycket av arbetsklassens inflytande p i kritisk mot f örslaget och höjdes röster för a t t låta det falla.
det kommunala livet.
Ur flygblad (utg. av LandsWren.
f. kv.
F r å n.
kvinnornas håll h a uppträtt polit.
röstratt) Gifta kvinnors kommu- Agda Ostlund, Kata Dalström, Anna nala rösträtt av Anna Bugge-Wicksell: Lindhagen och Anna Johansson.
Kvinnorna äro dock inte ensamma Genom antagande av 1910 Ars nya skatte.
i kritiken över deras särställning.
.
Nä- lagar har nu allmanna bevillningen nedsatte PrBn 1 % av det skattepliktiga beloppet till stan alla talare berörde densamma och endaet l /, %.
Denna nedsattning, som icke ansåg kvinnorna orättvist behandlade.
betyder nagon skattelindring, utan endaet skett Till sist antogs följande a v Stock- p % rent formella grunder, medfor emellertid att de belopp, p &amp; vilka en kronoskatt av en- holms.
arbetarekommun såsom minirni- dast 1 öre kan beraknas - och langre ned fordran framlagda f örslag till utta- kan man ju icke komma - bli tiodubblade lande: over hela linjen.
Om alltsi makarnas sam- manlagda inkomst &amp; r 600 kr., behöver hustrun för att bli skattepliktig och darmed kommu- nalt röetberattigad och valbar numera darav Deklarera under februari för eder förtjana minst 100 kr.
; överstiger den eam- manraknade inkometen 1,800 kr., blir minimi- inkomst &amp; r 19121 beloppet för hennes del 10 kr.
Pom det Visserligen äro de smA inkomsttagarna kanske.
icke, alltid ar sh latt att raknasut desea med under 800 kronors inkomst ej skyl; saker, meddelas har nedan en tabell, ur vil- ken kan ees den minata inkomst en gift kvinna diga att deklarera, men genom sialv- behöver vid olika sammanraknade inkomet- deklaration.
får ni egen d.ebetse- belopp mellan 500 och 1,800 kr., förutsatt att del, medelst den egna debetsedeln avdragen iiro de vanliga, 450 resp. 300 kr.
Sammanräknad Hustruns minimi- får ni kommunal rösträtt och val- inkomst ': inkomst: barhet g i f t kvinna ' för en så 500 kr.
kr.
100: - liten inkomst som ända ned till 600 3 40: -, 100-10 kronor, ogift kvinna för 700 3 D 28: - 800 s 22: 86 inkomst, som uppgår till bevill- 900 20: - [ningstaxerbar inkomst.
(I Stock- 1,000 D 3 18: 20 holm 700 kr., i landsorten i all= 1,100 3 16: 90 mänhet 500 kr.)
.
13: 38 1,200 D 1,300 D 3 13: -.
En gift kvinna maste för att vinna 1,4QO B 12: 73 kommunal rösträtt själv deklarera för 12: 60 1,600 D inkomsten av sitt arbete.
Den ogifta 1,600.
12:30 kvinnan, med inkomst under 800 kr., 1,700 3 12: 14 1,800 3 och daröver 3 10: - Ar icke saker för att slippa betala skatt m hon underlater att deklarera.
Det Det mr ut eom om genom denna formella de gifta kvinnornaa möjligheter att ' r d ' arför aven frAn denna synpunkt Atgard förskaffa eig egen cdebetsedel och darmed lokast att göka det för .att ej riskerti kommunal röstratt och valbarhet ekulle ha liva för högt beskattad.
aveevtrt forsamrate, utan att rikudagen ene gifta och ogifta!
I - E P ' Folkpensioneringsförsla- get debatteras.
) Stockholms arbetarekommun, som vid fle- ra möten diskuterat det f öreliggancle f örsla- get till invaliditets- och åldersdomsförsäk- ring, har beslutat göra f öljande uttalande: Förslaget i sin nuvarande form lider av synnerligen betänkliga brister.
Först och främst kräves hänsyn till de önskemål, s o m reservationsvis framförts inom kommitth: den nuvarande generationen må- ste medtagas och anke- och barnpensionerin- gen genast fr %n början bifogas.
Men dar- utöver vill mötet bestämt hävda, a t t pen- sionerna över hela linjen äro otillräckliga.
I talrika fall blir pensionären fortfarande mer eller mindre hänvisad till fattigvården, var- igenom hela pensioneringens id6 förfuskas.
Medan arbetarnas sm % inkomster belastas, gå arbetsgivarna som sadana fria, varige- nom den snabbare utslitning a v arbetskraf- ten, som industrin notoriskt medför, undgått var je bidrag, vilket maste anses synnerligen oriktigt.
Förmögenheten, vilken nu gynnats genom a t t fritagas fr %n avgifter, därför a t t den helt naturligt uteslutits från pensioner, maste redan fran början Iamna sin tribut ge- nom särskild beskatttning.
Mötet förordar vidare, att kvinnornas.
iägre pensioner lyftas till samma nivå som mannens.
I samman- hang med a t t pensionerna maste ökas måste också gränsen för statsbidraget höjas över de 300 kr., som nu satte.
Mötet vill vidare ~ t a r k t framhalla a t t bestämmelser om före- byggande atgärder mot invaliditet böra in- föras i lagförslaget för a t t ge detta karak-.
.
n, '.
. '
tiiren av en socialförsäkring, som allvarlig1 strävar a t t hjälpa de arbetande klasserna från a t t sjunka ned i för @ i invaliditet, Mötet uttalar darför a t t ' förslaget i sir f rån kommittéu f öreliggande f orm kräver, för a t t kunna godtagas av socialdemokratin, genomgripande f örbättringar i anslutning till.
ovan anförda synpunkter.
Hela denna frågas behandling frhn borger.
ligt håll fr %n första stund den väcktes och intill nu understryker med skarpa vikten föl arbetareklassen a v en fortsatt politisk fram- ryckning för att, samlad inom soci.aldemokra.
tin, med egen kraft varna om sina intres.
sen.
.
Kvinnornas oponi:onsmöteo.
Två stora kvinnomöten i folkpensio- neringsfrågan ha avhållits i K.
F.
U.
M:s stora sal, den 23 och 25 jan., be- sökt.a a v cirka ' 1,200 personer.
In- bjudare voro: Fredrika-Bremer-För- bundet, Svenska Kvinnornas Natio- nal£ örbund, Sverges Folkskollärarin- neförbund, Föreningen G.
C.
I., F ö r - eningen för Kvinnans Politiska Röst- r ä t t i Stockholm, Föreningen av Kvinnor i Statens tjänst, Vita Ban- det, Kristliga Föreningen av Unga Kvinnor, Kvinnliga Kontorist- och Ex- peditf öreningen, Kvinnoklub ben, Mo- derata Kvinnoförbundet, Soci.aldemo- kratiska Kvinnokongressens Verkstal- la.nde Utskott, Socialdemokratiska Kvinnornas Samorganisation, Stock- holms lokalavdelning a v Svenska Skol- kökslararinnornas Förening, Södra Kristdiga Föreningen av Unga Kvin- nor.
Föredrag höllos a v fröken A n n a i i b e r g s s o n, doktor R a r o l i n a W i d e r s t r ö m, fru A g d a Ost- l u n d, fröken G e r t r u d a v K l i n t - b e r g och f r u K a r i n H o l m g r e n.
De olika talarna gåvo dels översikt över frågans utveckling i vårt land, dels redogörelser f ör f örslagets olika delar.
Skarpt kritiserades det nya i förslaget a t t uppdela män och kvinnor i olika riskklasser, och därmed giva kvinnorna lagre pension och grun- dat icke på svenska utan på ty- ska statistiktabeller.
Inledarnas syn- punkter underströks av de i debatten uppträdande) varvid dock Anna Lind- hagen iiven gjorde några erinringar angående förslaget till barnpensione- ring.
Enhalligt antogs följande resolu- tion,.
" Kvinnor, samlade till offentligt möte vilja med anledning av det av därtill ut- sedda kommitterade framlagda förslaget till lag om allmän pensionsf örsakring uttala en bestämd protest emot den särstalliiing, som givits kvinnorna i nämnda förslag, en stallning, vartill icke heller något motstycke finnes inom de länder, där socialförsäkring genomförts.
Enligt lagförslaget skola kvinnorna bära samma avgiftsskyldighet som männen, men dock erhålla lagre såväl avgiftspensioner som pensionstillägg.
Kommitténs motive- ring: kvinnornas längre livsliingd samt stör- re invaliditet - vilken senare ofta torde va- ra beroende på ekonomisk invaliditet - kan icke hava gällande kraft i en obligatorisk f olkf örsäkring, där solidariteten bör vara den enda ledande principen .. Mötet protesterar mot den föreslagna upp- delningen av samhället .i tvenne helt olika ställda hälfter, man och kvinnor.
Under framhallande av d.e ödesdigra följder i ' socialt hänseende en clylilc splittring skulle medfora, uttalar mötet ett bestämt yrkande, a t t såval frg~ftspensioner som pensionstilliigg ined li.
ka nnbetalningsslcyldigliet för b %da könen m8 utgå nred lika belopp för.
inan och kvinnor, s &amp; akt socialförsakrin.gens grundtanke, solida.
riteten, helt och fullt tillämpas. ')
-.
.
Soc.=dem.
kvinnornas samorga; .. nisations möte., ' DA en.
arbetare hela inbetalningstiden efter eina inkomster betalar antingen 2; 7 eller 12 kr.
för sig själv, betalar han för hustrun .under alla omständigheter endast 2 kr:, aven om hustrun arbetar i yrke borta eller hemma men icke har inkomst över 800 kr ..
Men om samme arbetare blir invalid.
och hustrun kan förtjäna dubbelt existensminimum, d. v. s. 500 kr., far han icke.
ut invaliditets- pension.
.
Samma förhållande ar det, om blida makarna leva över 67 Ar och e %ledes äro pensionsberättigade.
Kan hustrun dA.
förtjiina samma dubbla existensmini- mum, far ingendera ut tillaggepension.
Då ' man vet,-att kvinnoarbetet ar sämre betalt än mannens ' och en kvinna saledes i allmänhet får arbeta langre och mer än e n man.
för att förtjäna 500 kr., är det förvanande att kommittén uppskattat hustruns arbete e &amp; högt, då det gallt ut- betalningarna av pension - sd lågt, då.
För a t t giva arbetarekvinnorna till- fälle ' att närmare satta sig in i det framlagda pensionsförs~get hade Sot.
: dem.
kvinnornas cai~organisation j Stockholm anordnat ett upplysning$ möte, tisdagen den 21 jan.
i Folkets Hus ' B-sal.
Inledare vid mötet voro fröken A n n a A b e r g s s o n och pak- tisekr.
F r e d r i k S t r ö m.
- -.
- - .- såval i inledarnas anföranden som i den därpå följande debatten under- ströks starkt det orättvisa i olikheten mellan mäns och kvinnors pension, ävensom förslagets brister i sin helhet, det gallt in betalningarna.
och pensionernas knapphet kritisera- des.
ölj jan de resolution antogs: " Mötet uttalar, a t t en obligatorisk folk- försalyiiig bör vara grundad på inbördes so- lidaritet och yrkar framför allt såd,an an- dring i det föreliggande förslaget till allmän pensionsf örsäkring,.
a t t såväl avgiftspensio- nen som pensionstillagget, med samma inbe- talnin.gsslcyldighet .f ör båda könen, m % utgå lika till kvinnor och man. ')
D:r Karolina Widerström påpekade i sitt föredrag vid kvinnornas stora opi- nionsmöte, att den skillnad mellan miins och kvinnors olika näringsbehov, so ' h man nu söker lagga till grund för en lagstiftning, nog till lika stor del har -.
.
s. s.g sin rot i gammal hävdvunnen Asklidning som i de vetenskapliga undersökningar man Aberopar.
Visserligen förefinns en 58 arbetarkvinnor 4 Snrahammm liten skillnad, beroende p &amp; kroppsvikten, hava p r o t e e t e r a t i en s k r i v e l s e mot men fullt vetenskapligt * belöper aig kost- k v i n n o r n a e l ä g r e perieioner.
naden .för denna skillnad till - 9 kr.
pr Ar, en summa, som således icke för- svarar den av kommittén föreslagna.
Men, slutade d:r W., fördomarna äro 3ega - icke minst hos herrar lagstiftare.
Y. -- m.-,,: ' ' Enligt en av &amp; lderdomsföraakrings- kommitths tabeller, dar den delar ' upp man och kvinnor efter arbeta förmåga, DDA mannen stifta lagar,, yttrade fru bevisas, att l39,OOO fler kvinnor .an Karin Holmgren vid samma möte, &gt;gå män äro invalider i försäkringens me- de ut ifriin förh~llandena som de tycka ning.
Enligt en annan tabell visar del att de borde vara -- men icke alltid sig att, dA det galler de ogifta mannen som de äro.
' De tanka: ' Kvinnorna äro och de ogifta kvinnorna, stå dessa i an- gifta, de ha utmärkta hem, utmärkta tal efter arbetsförmåga nastan lika, kvin- man och präktiga barn.
Faktum ar att norna endast niigra fA tugental.
mindre, mannen dö tidigare - .ankorna få då en vilket Bter bevisar, att de 139,000 f l e ~ fristad p &amp; gamla dagar hos sina tack- kvinnliga invaliderna till största delen samma barn! '
Man tycker dock,, sade äro ankor.
Att dessa här blivit riiknade tal., satt de borde komma ihåg det sorg- som invalider beror på de uppgifter liga kapitel 1 vår historia, som heter - Bommittbn erhiillit om vilka personer undantag; den manskiiga egoismen för- som mottagit fattigunderstöd, vilket ju nekar sig icke ens hos barn., sn anka nastan alltid maste göra, om hon har oförsörjda barn.
Men dA det €örhtillandet, att hon tar emot fattigvllrd, ingalunda befriar henne fran att själv Ett rakneexampe2.
Högsta pension är göka bidraga pll mesta möjliga &amp; tt till 3itt och barnens uppehälle (om hon i för man föreslaget att utgii med sam- någon man ar arbetsför niimligen) och manlagt, 430 kr.
- under förutsättning 1A hon dessutom har barnens vård och att han frAn och med ' l 6 .till och .med ina att tanka ps, sA inses lätt, att detta 67 Ars lllder har en inkomst av 1,200 Ir en skara invalider,.
' som få arbeta kr.
eller däröver.
Var ar den mannen, mycket mer och ' tyngre an mhnga, som som vid - 16 åre alder har namnda in- komst?
* försäkringsns mening.
äro friska. '
Klyftan vid Djupadal.
Bilden har ovan är fran Ronneby A vid Djupadal.
Den klyfta, som synes i berget, ar skarp, som skuren med en kniv.
Man säger ocksa, att den ' är bottenlös.
An kommer ovanför klyftan flytande idyl- liskt lugnt och stilla, pressas s % in i klyf- tan och störtar sig ur denna som en brusande fors.
DA man står och ser p &amp; detta natu- rens under, undrar man ovilllrorligen hur denna remna i ber- get kunnat uppstii (ty den lär icke vara sprängd), och älskvärt berättar mig mitt sällskap följande sä- gen, som i folktron varit förbunden med klyftans uppkomst och som jag härmed skall försöka Aterge: - Förr i varlden bodde har i trakten tvá jättar, och.
de ville tävla med varandra om vem som var den starkaste.
De slogo da ett vad om att bygga var sin A.
Den ene skulle bygga Mörrums 4, den andre Ronneby a.
DA de redan gripit sig verket an och arbetet var ratt långt lidet, sände emellertid den jäkten, som skulle bygga Mörrumsån, sin hustru för att listigt söka förhindra den andre i hans arbete.
Hon kom och narrade vár jätte att lilta henne löska sig, &gt;ty se&gt;, säger berëtter- skan med en glad glimt i ögat, &gt;förr i varlden var detta det basta en jätte visste&gt;.
Där satt han i dasig ro med huvudet i hennes knä och glömde bort att bygga p &amp; An anda tills han fick höra ett väldigt brus och dan; da förstod han att detta var frdn Mörrums A och att Kommissionärer!
Men det ar inte endast klyftan vid An denna redan var färdig.
Då, förstod han ockah sveket.
Men nu skulle Mörrums- som är underbar vid Djupadal.
Stora, jiittena fru skynda att med niigra valdiga valdiga klippblock bilda de underligaste sprAng fly undan, varvid den bedragne gångar och grottor och med litet till- jätten förfärligt vred tog en väldig sten- hjälp av fantasien kan man göra sig klubba och slungade denna med fruk- allehanda föreställningar.
Man kommer tansvärd kraft efter henne.
Hon kom lätt att tanka på den tid, d &amp; jorden dock oskad.ad undan, men här föll klub- skalv och hällebergen rämnade r.
St % ban ned och klöv berget mitt itu.
m&amp;ate det gátt till här, ty mänsklig Ja, detta var sagan om klyftan vid kraft eller nyck skulle ändock icke fallit Djupadal.
I ~ N i l s Holgerssons under- på den iden att valtra massor a v.
sten-.
bara resa, heter det p &amp; tal om Ronneby block hit och dit liksom för roskull.
A, att, den är inte nagot ~ltort vatten&gt; Nu har emellertid denna lilla skildring samt rpa flera stallen tränger den ~lig svällt ut och blivit större an fr&amp;n början var ämnat, men det händer ofta, d &amp; man fram mellan branta bergväggar s. gripes av vördnadsfull beundran av na- Denna klyfta ar kanske sllledes icke turen, att man t, o. m. behöver ge den enasthende, men den ar underbar nog luft, en vördnad och beundran, som vi att fängsla eyn och ainne.
Det är inte människor nog borde kanna jämt men mánga resenärer i trakten av Ronneby, som av oss storstadsmänniskor bland som försumma att se dess vackra om- elektrigka aphrvagnar, automobiler, &amp; ng- givningar och i ~ynnerhet klyftan vid visslor och fabriksskorstenar s % ofta Djupadal.
Det ar nog ocksh manga be- glömmes och förgätes.
A. sökare,~ som dar fatt höra denna saga.
- Vem känner icke proletaren, mannen med den ofta trasiga rocken, vilken &amp; ed trötta, tunga steg gar vägen fram?
Tidigt p &amp; morgonen lämnar han det torvtiga hemmet efter att hava druckit en kopp kaffe.
Till frukost tager han med sig ett par torra smörgasar samt för en flaska skummad mjölk.
Middagstiden ar sA knappt tilltagen, att han natt och jämnt hinlier g &amp; den 1Hnga vägen hem.
1 största hast förtar han n8gra matbitar I marsnumret införes förteck- och fastan springande begiver han sig tillbaka för att icke komma för eent till ning över alla som restera ' för sitt arbete.
SA tillbringar han sin dag i den kvava fabriken vid maskinens en- 1912. formiga gang.
Nar dagen ar slut, är han till följd av den osunda, hälsofarliga f abriksluf - ten, han nödgats inandas, ännu mera Inbetala rest.
MORGONBRIS!
.
trött, dyster och förstamd samt i behov av sllväl ren frisk.
luft som.
kraftig, nä- rande föda tillika med lugn och ostörd vila - helt naturliga behov, men som ej alltid bliva tillfredsställda, enär det gäller att leva under de största försa- kelser.
I vemodsfulla tankar gilr han &amp; ter till de sina.
I hemmet möta honom icke alltid glada ansikten, ty nöden har ofta s a t t sin prägel p &amp; hans anhöriga.
Hans hustru, den bleka, avtärda kvin- nan, försöker i det längsta att f A avlö- ningen att racka till.
Det blir ofta att svälta.
Vad gjorde val det, blott eko- nomien bleve bättre?
Om man icke hade ah manga barn, vilka behövde lida därav l Men det är ofta förhallandet, att de flesta barpen finnas i proletarhemmet och att prole- tären med familj fhr bo i tranga och obekväma bostader, emedan han icke har rad att halla sig med d g r a bekvamlig-.
6.
.. heter.
Och för övrigt vilja hyresvär- ket, om hon skulle finna en för tidig darna högst ogärna taga emot barnrika grav.
S &amp; g %r proletarkvinnan bort, obe- familjer.
Silledes iitersth icke nágot märkt sisom hon levat.
Inga rika blom- annat än att finna sig i omstandighe- stergarder agnas hennes minne.
DA hen- terna, aven om inre känslor uppröras nes enkla.
k i ~ t a föres.
till graven, följd därvid.
Huru annorlunda kunde icke av sörjande make och barn, saxider.
man.
allt.
te sig, om varje proletarfamilj ägde dem möjligea en ' medlid ' sam blick.
Det en egen liten stuga, dar.
den.
kunde £A ar allt, vad kvinnan av.
folket fhr.
för bo, och mannen efter sin ' ' mödosamma ett helt liv av fattigdom;.
lidande och dag kunde få andas ut samt finna den försakelse.
Hennes.
blod ropar ' am rätt- vila, ' han s &amp; väl är i behov av!
Efter visa mot lidande syetrar och bröder, om.
nuvarande förhhllanden kan han icke f % barmhärtighet mot make ' och barn.
det,.
ty.
för det försts äro bostäderna 0, a t t den tid ' komme.
i várt land, d &amp; tránga och osunda.
Ofta måste flera man lämnade ' sarskilt de små barnen personer ligga i ett litet rum med obe- nödig vard l Nöden.
ar.
större än man kväma sängplatser, eammanpackade tre tror; Huru många barn finnes det ej, &amp; fyra personer j: varje sang.
Finnes som. ' f %.
g &amp; hungrigs; till skolan,.
sitta de dat dS, som B &amp; ofta ar fallet, ~jukdom fyrs första lektionatimmarna efter att inom familjen, máste man taga hänsyn hava druckit litet kaffe och ätiten bröd- därtill samt bereda den sjuke om- möj- bit.
Middagen, ifall de erhálla nhgon ligt e n egen bädd, varvid de övriga fa- sadan, ar s % klen, att barnet icke finner miljemedlemmarna maste taga sin till- den niinng, som det s &amp; val behöver.
flykt till golvet, ty om man ' hyr en la- Med kläderna ar- det sam ' ma förhållande.
genhet ' på två rum, nödgas man ha na- Huru skola vi tanka OBS, att vart gon inneboende, som gör ansprak p &amp; uppvaxande släkte, under sildana förhal- det baeta rummet, enar man annars landen skall kunna bliva ett starkt, icke kan betala hyran.
P % sådant sitt kraftigt folk?
Varför ar det sa svart ar det icke möjligt att finna någon vek- för valrt lands ledare att kunna första lig vila, vilken kan satta den uttröttade detta?, Varför kan man ej anslh nalgon arbetaren i. stånd att med förnyade kraf- särskild summa till barnen, Sverges ter möta niista dag.
Detta tillika med framtid?
- Det skulle ej d &amp; bliva s &amp; försakandet av narande.
föda bidrager många brottslingar bland barnen, som till att krafteoa så småningom försvin- det nu är; fosterlandskiirleken skulle na,.
tanken.
blir förslöad, arbetslipten, säkert vaxa högre för varje.
dag.
Pro- förminskas och slutet blir nöd.
och elände.
letärens arbete bleve ej 88 tungt som Huru manga proletärfamiljer hava nu, då han mAste &amp; rbeta d.ag ut och dag icke p4 .detta.
satt dukat under l Det in och likväl ej förmår skaffa bröd nog har sett så lovande u t i borjan, s % länge At de sina.
familjen icke varit stor,.
men alltefter- Nfigon torde invända, att det finns s4 som barnantalet förökats hava utgifterna manga barmhartighetsinriit tningar och stigit.
Hustrun, som förut varit stark, välgörenhetsanstalter.
Det kan ej för- har nu genom arbete, nattvak och be- nekas.
Vi hava dock icke ndgon barm- kymmer lidit till sin hälsa och kan icke härtighetsanstalt, som genast lämnar shsom sig bör hallla hemmet vid makt.
ekonomiskt understöd,.
d &amp; nöd och fat- Hon.
.
har tvättat, lappat och sytt och tigdom gjort sitt inträde i en familj.
ansträngt sig till det.
yttereta.
Nu för- Finge en familjeförsörjare, som utav en mar hon ej mera, sjukdomen tilltager eller annan orsak r %kat i amA omstan- allt mer.
Ofta ar det tuberkulosen, som digheter, hjalp innan nöden hunnit rik härjar.
Mannen ar borta hela dagen tigt intränga, bleve det icke så farligt.
och de stackars barnen lämnas ensamma Nu ar det sa, att han icke erhalller n&amp;- att vhrda s i n sjuka moder och sköta om gon hjalp förrän allt ar förlorat, och d &amp; hemmet.
Har man bebott en ordentlig ar h a n ocksh själv aedbruten och all lägenhet, mAate man lämna denna, ty i gl-ädje inom familjen fömtörd.
allmänhet äro ju alla radda för ' smitto- Vad gagnar det väl att skriva om samma sjukdomar.
P &amp; grund härav far dessa saker, som var och en di väl för- man hyra en annan sämre bostad; ett står, fastan det bland dem, som makten kyffe, som ingen annan vill.ha, men hava; icke finns m h g a, som gjort all- den dugei naturligtvis till lungsotsfa-mil- varliga försök att åstadkomma n %gon jen.
Har máste allts % den barnrika fa- förbättring i nämnda förhllllanden?
v i miljen tillbringa sin tid i d %lig luft, vilja dock tro, att snart en ljusare tid berövad all glädje och frihet.
Komma rna inbryta.
Till dees, man och kvin- barnen till skolan, få de lida även där, nor landet runt, ma vi icke triittna i ty alltid få de höra n %got om, huru det kampen!
Segern vantar.
ar ställt i hemmet samt komma ofta Alma Jreger.
grhtande hem och beklaga sig.
Allt detta maste den arma kvinnan bara tillika med sin sjukdom.
Följden blir, att hon dagligen försämras.
Läkare har Erik Lindorm: Tal till mitt hjärta.
man icke rad att anlita.
Är det man- Pris 1 krona.
Förlag Vanadis.
nen, som fallit offer för ajukdomen, händer det, att kommunan gör nhgot Det ar dock skillnad p % skalder och för att hjälpa, ty den vet alltför.
väl, skalder l Och det ar roligt hland all " att om han dör, blir det den som nöd- slagget finna pA ett guldkorn.
.
.Tal till gas att underhalla hustru och barn.
Men mitt hjärta&gt;: ar en debut, men av det kvinnan däremot är ju ingen familje- slaget som man inte.
%r ängslig att - det försörjare, därför gör det icke så myt- skall komma mer:.
Tvihtom., ' ty denna ' första lilla samling har, på nagra .Uno dantag när, talat vackert och p &amp; ett be * gripligt sprak till vart hjarta, denna lilla tingest, som ' ocksa hos Erik Lindorm synes ha svart att anpassa sig efter li- vets uniform.
Tove.
En- fader med.
sin son.
~ o l n e t ~ i i n m m8ne i ~ dallrar i blank och svartnande sj &amp; Syrsorna klippa sömnigt i angene ' nyslagna hö.
Skymningens grAa aska faller p &amp; utbrand dag.
Vi ga langs den steniga stranden min: liile son och jag.
H.an tittar, pekar och pratar och snubblar ibland pil en eten.
Jag .kramar smeksamt hans nave, liten och solbrynt och len.
Sin friska barnaförundran fragar han aldrig trött.
Jag gar i avliigsna tankar och svarar helt förstrött.
Hiir lange f %r jag hálla din lilla nave si % har och skydda dig och stödja och vaka vart vagen bar?
.
Jag undrar blott hur lange jag far vara i ditt behag.
Du vaxer och gar ifran mig allt mer för varje dag. '
Din vilja skall styvna trotsigt, du skall gömma dig gosseblyg.
Vara.
ögon skola skiljae, din sjal ekall spira i smyg.
Med dunkla, brannande kanelor skall du i hemlighet gli.
och jag m6ste, sta ' .vid sidan och hj&amp;lplöst blott se pli.
Min son, om du blott visste vad över din sting jag drömt.
Dina första vita sockor i skrivbordslådan jag göm t.
De am&amp;, srng mjuka sockor bli stora, hhrda ekor, som trampa sig vag i vlrlden och trampa far och mor.
Det mliste baras och .tålae, faat det ar tungt och.
svart.
Din lilla hand.
ekall lossna ur min, fast jag hhller s &amp; hart.
Dn gPr ju iiudii i f r h mig, vem hejdar vaxandeta fart?
- Nu ekynda vi pi %, min gosse, vi aro hemma snart!
.
(Ur Erik Lindorm: .Tal till mitt hjtlrta4 ', -
MORGONBRIS 7 Ar betare klassen och konsten, Ur b norr ek ens flarn maner&gt; julnummer.
Sv C.
N. Carleson.
Ar betareklassen och konsten - det kunde ju förefalla m h g e n Eom 01-11 denna sammanstallning vore tiimligen grotesk.
Jag hör nagon saga: den särskilda art. av verk- samhet, som avser att tillfredsställa, skarpa och förfina vårt njutnings- behov, st %r vii1 ändock utanför samhällets söndringar och inre mot- sittningar.
Dansar ej konsten med latta steg fram över det alldagligas tistlar och törnen, oberörd av sam-.
hällets rörelser och förandringar av de politiska och sociala striderna?
Hennes blå blomma pirar ur an- nan mark an de politiska och EO- ciala meningarna.
Det ar mangens uppfattning.
Tid efter annan för- kunnas satsen: &gt; L ' art pour l ' art d. v. s. konsten för konutens skull.
Däri lägger man då gärna in, att konsten icke, för att vara fullödig konst, får tjana vissa politiska sy£- ten, ja icke ens medelbart phver- kas av n8gon viss ti &amp; att saga so- Axel Törneman.
Motiv från Persberg.
GRUVARBETARE, cialfilosofisk riktning och Askad- niog.
Märkligt n o g h a de fle~ta förkun- bildhuggarekonsten.
Figuren blev fri- med eina pelarkriippen och fialer, med nnarna av denna estetigika snöpingslära staende, fick alltmer mänsklig form, sin konstfullt flätade sang och förkun- befunnits vara reaktionärer i det poli- mänskliga drag.
Sin fulländning nAdde nelse var ett storartat uttryck för män- tiska och blindpipor i det sociala.
S8 skulpturen i.
den grekiska konsten.
Friin niskornas behov att samla sig, rena sig, döljer man under en översvallande kar- österlandets ratt otympliga gestalter till triista sig.
Men kanske ännu ursprung- lek till skönheten och behaget sin and- de hellenska mästarnas verk, till den ligare framträdde behovet av nhgontiug grekiska frisens livliga scener och rörel- bortom och utöver ' den omedelbars nyt- liga tröghet och trhnghet .. * L ' art pour l ' arts är en sate, som ännu ser gar en l %ng tidled.
Den har sin tan i den konst, som var förenad med aldrig kunnat helt förverkligae.
Redan motsvarighet i en utvecklingslinje pA de medeltida städerrtas hantverk.
Altar- smidigheten, ginheten är ett slags konst, tankens omrhde.
Om människan i den akApen i de gamla kyrkorna bevara ännu och den finnes utbredd över hela vårt grekiska skulpt ' uren nådde klarhet om m&amp;nga vackra vittnesbörd om den tidens liv.
Det är en oriktig askadning därför skönheten i sina lemmars och sina an- skönhetsträngtan.
Radhusen i städerna att vi ju veta, att konstens olika arter siktsdrags form, om harmonien i sin likaså.
Konsthantverket har sin upp- utvecklats, så snart ett samhälle natt en byggnads och sina rörelsers mekanism, rinnelse i dessa tider.
Se t. ex. bok- viss rikedom, så snart livet glidit in i fann A andra sidan den grekiska filosofin tryckarkonstens aldsta alster!
Frhn klost- nhgorlunda trygga banor.
Ja, t. o. m. en fast punkt för den inre andliga jam- rens ofta.
fiirgade pränt hämt.ade en me- hos lagt stående folk ser man försök och vikten och måttfullheten i det sokratiska deltida bok sina vackra typer.
Se aven träsnideriet och ciaeleringskonsten.
Ater- ansatser att sira och pryda bostaden, ordet: känn dig själv l Denna hellenska konst knöt även nära verkan försoordes även i själva arbetet; redskapen, vapnen.
Dar finns alltså re- dan ett behov av att trada ' i en angenäm an vid folkets genomlevda öden, blev en konsten gav skicklighet &amp; h behändighet, beröring med tingen, ett skönhets ' einne, bild av Arhundradens liv, hade sin rot akärpte blicken och eftertanken och har som är konstens grund och som alstrar aven i behovet att Aterkalla och fasta i viil aven haft sin betydelse för en senare skönhet i alla tider och hos.
alla folk.
minnet vad fordom timat, antingen nu tids maskinteknik.
För ein utdaning kräver det en viss le- detta minne var .en klart ihagkommen Medeltidsseklernas arbete var kallan dighet och * het från de första nödvän- verklighet eller redan hunnit svepas i till den nya konst, som slutligen likt en diga omsorgerna om uppehället, Jli ri- sagans slöja.
Mejseln samverkade med stormande varflod bröt igenom i v renas- kare ett samhälle blir materiellt, desto ordet.
Det behovet är lika starkt än i sansens, i 14- och 1500-talens mäktiga rikare och mer mhgskiftande blir Sven dag.
En rörelse hinner ju knappt över skapeleer.
De stora mästarna vor0 aven konsten.
Egyptens väldiga konst - den eiina första artionden förrän den vill se ofta skickliga byggmästare.
Kyrkor och som via Kreta föregått den hellenska - sig själv i sitt förlopp, och detta hAg- palats vor0 fälten för deras verksamhet.
vilade pA Nildalens utomordentliga bör- komstens behov söker sig ' de klarast De vor0 ock sina egna skolor.
Allt vi- möjliga, de kraf tigast sammanfattande sar, att arbete och konst levde ett tvil- dighet, mangfaldigad genom arbetet.
Ur arbetet växer konsten, ur nyttan uttryck, ar en badd för den konstenn lingliv.
Marmorn och färgen vor0 stora kan man i viss man saga.
Ett synner- uppgift och verksamhet, som avser att arbetares material.
Lösen löd: Ut ur ligen anmärkningsvärt faktum ar den i samlande bild teckna ett tidevarvs klos ' trens mörker och k ' valml Ut i sol,.
.
roll, som bostaden spelat.
Arkitekturen strävan och innersta vilja framiit.
frihet och luM!
Bort från tvånget, dunk- Vi se detta bekräftat i medeltidens och let och fjättrarna!
är var aldsta konst.
Den har givit oss ornamentet, som ar ett för ögat behag- nutidens konet.
Man har sagt om me- Synnerligen medvetet och klart ar n u.
ligt stiliserat återgivande av naturföre- deltidens mänsklighet, att dess lynne var sambandet mellan folkrörelser och konst- m&amp;l.
Den har givit oss vaggfrisen, som inåtvänt, grubblande, kontemplativt.
En närligt skapande i 1600 talets hotlä~ds7ta ofta varit i bild brottstycken ur ett folks djupt religiös grundton genomströmmade korist.
Nederländernas folk stod i sin sägenkrets och historia.
Ur vägg frisen dess andliga liv.
Qen gotiska kyrkan frihetskamp mot pilven och Spanien, mot med sina första svagt upphöjda figurer med sina spetsbagsvalv, med sitt ljus popis ' men.
Det var det lilla tappra fol- jämte templens gudastoder utvecklades strömmande in i vackra färgbrytningar, ket i marsklandet vid Nordsjön.
Ingen)), ' ' ' ',
MORGONBRIS bar viil i sina tavlor tolkat den tident och leva vi .. &amp; t.er med den tiden.
Men spänning och strid så som.
Rembrandt den.
fint förnimmande konstnären kan v,an Rijn.
Det var en realistisk folkets även peka ' framåt; han ger oss ur sin och borgarnas konst.
Landskapet, se * fantasi en befruktande kraft att se framiit.
derna, folket i helg och söcken, i råd.
Hans konst kan ge oss en punkt, var- slag och i strid - allt har han atergivil ifrån vi vidga blicken, fördjupa var efter- i sin rika produktion.
Han lika lite1 tanke och där vi ett ögonblick kunna eom de italienska mästarna var någon draga oss ur dagens uppslitande kamp %akademikers, men.
hans konst blev ett till det lugn och den jämvikt, som ar genombrott därför att den vällde fram en källa till haha och kraft.
ur folkets eget liv.
Vi ha sedan sett .en hov- och palats- konst under Frankrikes, det gamla ' mo- narkiska Frankrikes ' dominerande ställ- ning i Europas politik, men den har Undertecknad har mbnga ganger fram- aldrig i betydelse kunnat mäta sig med ställt; den fragan: Varför aro kvinnorna en Rembrandts och hans samtidas verk.
E &amp; slöa.
och likgiltiga för- de sociala Den var Övervägande dekorativ, men ' al- spöramiilen i det.
nuvarande samhället?
drig djup.
Vi ha sett i det nya Frank- Är allting sa ' bia, att vi kvinnor kunna, rike ' i v&amp;ra dagar springa fram e~ ny lämna alla bekymmer ifrån oss, bara realistisk och natzcralistisk konst ur den för ' att vi ej ha röstratt och därigenom nya demokratin under senaste halveeklet .. sakna medbeetammanderatt?
Nej, och Den h,ar Ater nökt sig ut till naturen och tusen.
gllnger nej l Vi maste vakna och samhällslivet, och den.
' har Ater knutit se oss omkring.
Vi máste ge.allting an vid den gamla holländska konsten.
den ratta belysningen och inse att vi Och nu.
spörjer man: ' Är det tänkbart iiro ansvariga för vhra gärningar, ty alla att ej den nya samhallsklnss, som rycker hava vi skyldigheter, fast vi ej fhtt några fram i viha samhallen, en dag skall giva rättigheter.
Men om vi taga vara p &amp; i konsten uttryck Ht sina tankar, stra- v h a möjligheter, så kunna vi dock i vanden och strider?
Skall icke all denna n&amp;gon mån aven skaffa oss rättigheter.
kamp för ett högre och tryggare liv en Även vi kunna skaffa oss minst en röet dag finna sitt epos, sin tolk i ordet, i i den kommunala försa ' mlingen, vilket färgen, i mejseln?
Skal1,ej dettamiing- för oss arbetarekvinnor är av stor vikt.
skiftande, rika, moderna ljv avlagra sig Vi kunna skaffa oss kommunal röst- i nya skönhetsskapelser?
Vbr tid ar ju rätt om vi självdeklarera, framför allt arbetets.
Härom siar redan Undertecknad har Självdeklarerat i 2 i sina verk belgaren Constantin Meunier.
hr.
Jag har haft en inkomst av 10 kr.
Till sist: vilken betydelse har dA kon- och passat p8 tillfället.
Skatten på dessa sten för v %rt liv?
Man kunde fraga: 10 kr.
har gatt till 85 öre.
Tror, att hur blek och fattig vore ej bilden av det finnes ' knappaet en arbetarehustru, gångna tider; om vi blott hade skrifter som inte har en extra inkomst av 10 till förfogande för att for oss frammana kronor, och d &amp; är det bara litet besvär vad som timat och varit!
Ett konstverk med att skriva det p % en deklarations- ger oss i en brännpunkt vad en känslig blankett för att därmed förskaffa sig människa hamtat upp ur tidens snabba, rösträtt.
förbiglidande älv.
Genom honom kanna En annan uppmaning vill jag aven ' En uppmaning ' från Norrland. '
' ' giva eder, - kvinnliga kamrater.
Off ra en halv timme varje dag och läs en tid- ning eller en broschyr.
om socialdemo- kratins goda och adla mål och ni skola genast vi1 ja understöd ja dess framghg.
Även bör varje arbetarehustru vara med- lem i soc.-dem.
kvinnoklubb ' en pH.
plat- sen.
Jag är livligt övertygad, att, om kvinnorna börja mera intressera sig för det allmännas basta, vilket på samma ghng är deras eget, skulle.
det m %l, som våra män i ilratal arbetat för, betydligt närma sig.
En rättvisare fördelning av arbetets avkastning, det malet ha de str &amp; vat för, det att varje man och varje kvinna, som vill arbeta, skall ha sin biirgning och ej som nu, trots strängt i arbete, lida nöd och, dar barnska~an ar j stor, släpet och slitet och försakelsen.!
störst.
Även vill jag vädja till varje rättin-.
kande man och kvinna: Köp, läs och i sprid kvinnorörelsens tidning D Morgon- ' bris,, så att vi kvinnor fortfarande mb fA ha ett organ speciellt för vAr upp- lysning och organisation.
Kamrater!
J 1, Arbeta för vdr 3 bris!
- Sjalvdekla- rera i februari!
.
Intresserad klzc b bmedlem.
.
FattigvBrd eller socialföi9iikiSngB av d:r N. F. E. Nordenmark.
Frams förlag.
Pris 25 öre.
I denna broschyr riktas en ingAende 3ch skarp kritik av det framlagda kom- mittéförslaget till ålderdoms- och inva- liditetspensionering.
Förf attaren klarlägger f örst ~killnaden mellan fattigvbrd och socialförsäkring, men anser att det föreliggande förslaget ?j är en socialföraakring i modern me- ~ i n g utan endast en ny slags fattigvllrd.
Den enda ~killnaden ar egentligen, att mderstöden ej beröva de understödda j ögonen.
(Övers.
fran Norska Soc.-Dem.)
Hon hade skrivit till honom: sKoml Jag star icke ut längre.
:, Timman var slagen.
Han höll heller icke ut längre.
Han var en av dessa man, vilka börja sitt liv på nytt var g5ng de älska.
och som överlåta sig helt i kärlekens v %ld.
Första gangen han sAg henne sade ban till sig ~ j a l v:, Det ar en vacker kvinna, som lever ensam, hennes man ar sjuk - för flera Ar sedan inspärrad som vansinnig.
s Och han hade som sa mhnga andra närmat ~iig henne helt försiktigt.
Men mot dessa andra behovde.
icke hon iakt- taga nilgon försiktighet; hennes naturliga lugn, ja köld, var nog för hennes skydd.
Hon var högväxt, frisk hy, svart M r och svarta ögon, fyllig underläpp.
Hon hade den egenheten, att hon icke alltid hörde på, nar man talade.
till henne.
För övrigt förde hon ett s &amp; stilla liv, att hennes vänner icke hade mer än detta att förebra henne: hon var.
alltför kall.
Men han visste, han, att hon icke var Han började tala om sin kärlek, hur känslolös.
Han älskade henne, och en han hade lidit.
förebrådde henne för.
' j g h g hade han hiillit ' henne i sina ar- koketteri och köld.
mar.
Att hon då icke lovade att bliva &gt;Men ja,: db!, sade hon.
d ?örstlir .r: hans fast han bönföll därom, berodde p &amp; Ni icke att jag älskar Er av hela min honom själv, - trots hans J5 år.
själ.
Jag har icke lekt, men jag ar ju ' Fr&amp;n den dagen undflydde hon ho- ej fri.
Om jag ett ögonblick gav efter nom.
Varför?
Om lagen icke tillät för min kärlek till Er, är det som jag: skilsmässa från an sinnesaju k, sll förbjöd ej skulle orka leva sedan.
Ni förstlir,.
den val ingen att älska.
sVi äro bada mig ej!
Men Ni måste hjalpa mig, det fria », skrev Andre.
Louise svarade icke är därför jag bett Er följs med i dag.
.
p &amp; hana brev.
Hon undvek honom och DKr borta i Auteuil, hos honom.
.
stängde sin dörr för honom.
Nar Ni sett honom, skall Ni säkert.
.
.
Men varför höll Louises automo- hjalpa mig.
.
.
* bil utanför hotellet?
Tankte hon mAnne Automobilen susade fram genom den L köra ut?
Han gick emot henne i en- vackra skogen.
BAda sutto de tysta.
trben.
Hon hade hatt och pälskappa, Han ar ute i tradgardens, viskade hon slutligen.
Jag har telefonerat; han P % * » Skall Ni Aka ut ?^ är lugn i eftermiddag., # Med Ers, svarade hon och log mot Automobilen stannade och de stego honom.
ur.
En vaktmästare öppnade för dem.
» ' Vart skola vi köra? ».
Runt om i den vackra tradgarden stod » Till Auteuil l p det bankar och här och där satt en ömk- Och u a n att säga något mer tog hon lig varelse med av ett fånigt leende van- plats i vagnen och gjorde ett tecken till ställt aneikte.
honom, att ta plats vid hennes sida.
vaktmästaren förde Louise och Andre Det var en härlig dag!
Men Louise genom en lang allé, vilken förde till en var SH.
.
märkvärdigt ordknapp.
Andrb ensamt belagen paviljong.
Framför denna förstod henne ej.
spatserade en man med långsamma steg, i. '
MORGONBRIS deras medborgerliga rättigheter.
Men maekinerna) och en integreiande del i för övrigt skola, i likhet med Wrfaran- en sund nationalekonomi.
Därom äro det inom fattigvardan och kanske ännu alla författ-are och tänkare på omriidet skarpare, understöden utgå först d &amp; nö- ense.
Författaren finner aven en svaghet i den konstaterats och den arbetsoförmögne ar hjälplöst förlorad, d &amp; han är varak- att kommittén icke uppgjort nagon verk- tigt arbetsoförmögen.
En verklig social- lig finansplan för förslaget.
Han slutar försäkring däremot borde sträva efter att sitt läsvärda och intrespanta inlägg i den förekomma den varaktiga arbetsoförmlL- viktiga frågan med att begära uppskov, gan genom att ge understöd redan id så att saken ej tvingas igenom utan börjande invaliditet.
Åtgärder i dylik grundlig undersökning av förslagets bä- riktning saknas emellotid fullstandigt i righet.
Skulle arbetarna nu utan protest gS.
med på förslaget i dess nuvarande förelaget.
Författaren anser vidare, att avgifterna gestaltning, e &amp; ha de för visso .- säger t förstfödslo- borde till en del laggas på arbetsgharna.
d:r Nordenmark - ~ % l sin Gent emot invändningen, att var indu- rätt mot en grynvälling.
stri och vtirt jordbruk ej kan bära dy- lika bördor, säger förf.
att ett - dylikt på.- staende fordrar bevis och förpliktigar till rågan.
en undersökning av saken.
För övrigt är det en villfarelse att tro, att indu- Tal, hållet av prof. J.
E. Johansson.
strien själv beta.lar dem.
Dylika anord- En av reglernent~ringskommittbns för- ningar betalas ytterst av konsumenten och de bidraga endast till att göra ar- sta uppgifter var att göka utreda vegle- betet effektivare och att arbetarstammen menteringssystemets vevksamhetsgrad.
Sy- och hela rasen höjes, nhgot som blir av stemet avser att hålla ett antal kvinnor lika stor vinst för axbetsgiraren som ar- under regelbunden kontroll.
Det har betaren.
Socialförsäkringen och den med emellertid visat sig, att en nagot så nar densamma Atföl jande socialpolitiken ar regelbunden kontroll ej kan genomföras.
en förbatt ring av produktionen ~jalv, Kvinnorna utebliva £ r h besiktningarna den ar en teknisk förutsättning för en i mycket stor utsträckning och det för ekonomisk produktionsstegring (i samma systemet betänkligaste ar, att de utebliva grad som förbättring och förökning av Företriidesvis då de äro sjuka.
Och kon- trollen kan ej skärpas.
Redan stadens vidsträck ta utbredning lägger ett svart hinder i vägen.
Därtill kommer, att en skärpt övervakning skulle ytterligare för- sviira kvinnornas återgång till hederlig försörjning.
Redan under nuvarande förballanden har man av humanitära grunder måst avstii fran att inskriva kvinnor under 1 ' 7 %r, vilka dock.
ur sa- nitar synpunkt måste anses som de allra farligaste.
Det straff,.
som tillämpas för uteblivande frå.n besiktning - tvangs- arbete ända till tv % Ar - visar sig utan verkan, och en skärpning skulle ej för- bättra saken.
Reglementeringss~stemet går ut på att genom en preventiv kontroll uteduta ur prostitutionsmarknaden ad dana kvinnor, som äro behäftade med s. k. smitto- samma symtom.
Numera vet man emel- lertid, att jämväl sadana, som ej hava dylika symtom, äro smittofarliga.
Dar- till kommer, att symtomen kunna vara så obetydliga, att de förbises vid besikt- ningen.
Under den tid reglementerings- kommittén arbetade, anfördes av en bland dess ledamöter, praktiseraride läkare har i staden, flera fall, i vilka det kunde Adagalaggas, att personer blivit smittape av kvinnor, som vid samma tid besik- tigats å byrån.
Bland allmänheten lever dock den föreställningen kvar, att en kvinna, som varit uppe på b y r h, är huvudet sankt och händerna vilande p &amp; henne och ar lycklig.
- Ni gAr eder väg?
B rY ggen * B Ja », sade Andre.
&gt;Stanna bär r, sade Louise till Andre.
Och han drog aig tillbaka frln pavil- Mannen rörde lapparna.
.
Han talade tydligen för sig själv - en av dessa jongen bortAt den Unga allen, ganska förvirrade, enformiga historier, som sin- sakta, för att Louise skulle hinna upp nessjuka pliiga ha för vana att upprepa honom.
&gt;Min stackars Andrb.
.D Stämman dag och natt.
vaktmästaren, som stannat hos Andre, 1 % förtvivlad och det blev tyst igen.
berättade.
De gingo ut genom porten och satte &gt;Han har icke haft n %got anfall denna sig ater upp i sin bil.
DA den satt sig veckan, vilket ar mycket ovanligt.
Men i rörelse sade .Louise sakta: aå har ju ocksh madame varit här var &gt;Ni har icke sett hans blick.
.
Jag, dag och nar hon kommer ar han som jag kan aldrig undkomma den, jag har fullstandigt förändrad, r den i mina ögon.
Den gången Ni höll Ja, han var verkligen förändrad.
Han mig i Er famn förstod jag, det.
Den hade nu fått se henne och han stannade haller mig tillbaka, Andrb.
Och jag har p % ett par stegs avstand med samman- icke eamma utväg som andra kvinnor, knäppta hiinder och log.
vilka kunna tänka:.
' Han dkall aldrig få .Det är en människa som han känner veta det ', För honom kan man icke ljuga.
Han tar mina händer, han ser igen B, sade vaktaren.
pbi, mig och han förstAr.
0, käre, fresta Den vansinnige strök ömt med handen mig icke mer!
Jag har icke mod att över sin hustrus pälsverk.
.
se honom mer, om jag ar ovärdig hans ~Louise, Louise,, sade han med han- kärlek, denna kärlek, som ar allt vad given röst.
Därpå gjorde han med hu- han har kvar, som dock icke har k m - +udet ett tecken mot en stol, och medan nat honom, nar allt annat försvann.
.
.
Louise satte sig på denna tog han själv Och om jag icke kunde se honom mer, plats på trappan.
så skulle jag ringakta ' mig själv för &gt;Louise.
.
.
B mycket for att vars i stand .att göra-Er Hon lutade sig fram mot honom och lycklig.
räckte honom sin hand.
Darrande tog Han hörde pil henne, försjunken i han den och Andre sAg på hans ögons dystra tankar.
glöd, att det liksom föddes en gnista av &gt;Varför har Ni gjort detta?))
stönade intelligens i de skälvande pupillerna.
han fra.m.
Vaktaren fortsatte emellertid, vänd till Hon förstod honom, visste att det nu Andrb: var kommet nhgot emellan dem, att den Var g h g madame h ä l ~ a r - ~ honom å ' D, kalla stamma, som ropade hennes namn, sade han, %ar det samma historia.
De skilde dem &amp; t; hon tänkte pB, att de första gangerna talade hon ' till honom, aldrig skulle rakas ensamma mer - och men htn förstod henne icke utan blev hon &amp; ngrade sitt offer.
Hon gömde sitt bara ond.
Nu tiger bon, han tittar pB anhiikte .. i sina ' händer.
BNi har älskat honom högt, Louise ?.
Hon tvekade föret, s &amp; svarade hon bestämt:, Ja, mycket., och nu?,.
Hon svarade ej.
Hans fraga förnär- made henne.
Jag skall vantar, mumlade Andre.
* Nej, Ni kall icke vanta.
Han kan ju leva i många år ännu.
Ni skall glomma.
» %Det ar icke ratt, Louise.,, Nej, det kan synas s %, men vi maste dock söka att glömma varandra - käre., Ack - hade.
han tagit henne i sina armar i detta ögonblick, hade han tvun- git sig till en kyss, hade han varit li- delsefull och obeveklig, hur väl skulle han ej lyckats!
Men han hade ocksh medlidande med den andre.
B Varför gjorde Ni detta?))
frågade han Reglementeringsf,.
. '
)), ' ' än en gang.
&gt;För att Ni akulle alska mig högre)), svarade hon.
De yoro hemma.
TArarna stodo i Louises ögon, då, hon bad honom förlata sig.
Han frågade: &gt;FAr jag hälsa på Er i morgon?
* B Javisstio, svarade hon.
Men följande dag fann han hennes dörr stängd och efter denna sorgliga dag tog hon aldrig mer emot honom.
Han var, för att säga sanningen, heller icke envis.
Nu älskar han p9 nytt, och var g h g han älskar, lever han på nytt.
Men Louise Aker varje dag ut till Auteuil och hon är nu och alltid lika värdig att möt.a dessa ögon, som följa henne.
överallt.
Kanske förstar man nu, varför hon s &amp; sällan hör på,, nar man talar till henne.
,
.
l0.
- ofarlig.
Det maste ock &amp; beklagas, att s &amp; litet blivit atgjort för att upplysa all- mänheten om, huru farliga de A b y r h inskrivna kvinnorna äro.
Redan före inskrivningen äro en stor del smittade.
Det förhåller sig nämligen e&amp;, att kvin- norna - sarekilt gäller detta de unga, nybörjarna.
bland de skörlevande - mycket snart rika ut för män, som äro mycket hänsynsl6sa och vilka utan be- tankande utsiitta en kvinna, med vilken de inlett en tillfällig bekantskap, för risken att bli smittad.
Vid de under- sökningar, som utfördes för reglemente- ringskommitténs räkning, befanns det, att av alla med syfilia smittade inakrivna kvinnor hade hälften &amp; dragit eig sjuk- domen antingen före den egentliga skör- levnadens början eller inom de 3 första manaderna av densamma.
.
Av dem, som varit inskrivna 2 år vid b y r h, hade två tredjedelar &amp; dragit sig eyfilis.
Utbred- ningen av gonorrén är ännu större.
Tal.
ville begagna tillfallet att uttala den varningen att ej lita p &amp; besiktnings- b y r h s kontroll.
Även med den allra bästa vilja B besiktningsläkarna8 sida kan det ej förhindras, att en kvinna, som kommer direkt från b y r h, kan överföra både syfilis och gonorré.
Ja, till och med de kvinnor, som iitakrivas från sjukhuset, kunna vara smittofarliga.
Men tal.
ville ockdi uppmana alla mödrar och matmödrar att upplysa de unga kvinnorna; om, huru hänsynslösa i regeln männen äro i ina tillfälliga för bindelser.
Det ligger i dessa förbindel- sers natur, att de förtaga all ansvars- känsla.
Tyvärr mliste man ock@ &amp; med- giva, att samhället genom upprätthhl- landet av reglementeringsrrystemet, trots de allvarliga anmärkningar, som gjorts mot detsamma, i sin man motarbetar utvecklingen av ansvarskänslan p &amp; detta omrade.
Det skäl, som vanligen anföres för ' reglementeringen, är att, aven om kon- trollen är diilig, s &amp; upptäckes en del smittokällor, och under den tid dessa hållas internerade B sjukhus, äro de för.
hindrade att sprida smitta.
För att un- dersöka betydelsen av denna internering hade tal.
utfört beräkningar och kommit till det resultat, att man ej kan antaga interneringena verkningsgrad vara högre an l / io, d. v. s. reglementeringen skulle minska smittningsmöjligheterna för de ' f arligaste smittokällorna med ' högst l / io.
Tal.
hade hört personer anföra.
denna beräkning som ett bevis för att regle- menteringen faktiskt har en avsevärt nyttig ' verkan.
Men man, glömmer da, att reglementeringen ger upphov till d.
man pA b y r h kallar .stammen&gt;.
Ar- ligen inskrivas ett antal kvinnor.
Av dessa stannar flertalet Aratal kvar vid byrBn.
Den ena årskontingenten adde- rar sig till den andra.
Skärper man in- skrivningssystemet, d. v. s. ökar antalet nyinskrivna kvinnqr med nAgot 10- tal pr &amp; r, går stammen i höjden högst be- tydligt.
Vad tjänar det till att hålla en eller annan tiondedel internerad, da man genom förfarandet i ain helhet m bgdubblar antalet individer p &amp; pro- stitutionsmarknaden?
Under de senare MORGONBRIS Artionden a hava svarigheterna.
f ör kvin- norra att komma fr8n b y r h betydligt ökats.
P &amp; 1860-talet var genomsnitts- längden av kvinnornas byrHtid 6 Hr.
Vid början av 1890-talet hade den sti- git till 8 Ar.
Reglementeringssystemet har varit till- lämpat i flera länder, men ingenstädes har man kunnat säkert pAvisa någon.
nytta av detsamma.
Man har nöjt sig med att förklara, att tillstandet skulle vara sämre, om systemet blivit avekaf- fat.
De senaste Arens erfarenhet hiir i Stockholm erbjuder ett pstagligt bevis för att den gamla tilltron till reglemen- teringssystemets effektivitet i själva ver- ket saknar all grund.
År 1903 uppgick antalet besiktningar till .20,849.
Under de följande Aren avtog antalet standigt, SA att Ar 19 11 antalet uppgick endast till 7,581.
Vore systemet av den bety- delse, som dess föresprlikare framhålla, s &amp; borde under dessa .år de smittosam- ma könssjukdomarna hava tilltagit i en pilfallande grad.
Detta har emellertid icke varit fallet.
Faktiskt har besikt- ningsverksamheten kunnat sjunka till en tredjedel av sitt förra omf&amp;ng, utan att ndgon olägenhet därav kunnat förmär- kas.
Vad vore d &amp; naturligare, än att man avstode f r h den Aterstliende tredje- delen l Det finnes uppenbarligen andra medel än reglementering att bekämpa de smittosamma könssjukdomarna., me- del som äro verksamma.
Reglemente- ringskommittén har föreslagit införandet av kostnadsfri vHrd jämväl utom sjuk- hus för mindre bemedlade, behäftade med desea sjukdomar.
Den har vidare föreelagit bestämmelser, som ilägga lä- karna skyldighet att upplysa patienterna om vad de ha att iakttaga för att för- hindra smittans överförande till andra.
Reglementeringssystemet är knappast en medicinsk metod.
Närmast skulle man kunna beteckna systemet som en polisverksamhet.
En särskild.
personal ar syseelsatt med uppaparande av skör- levande kvinnor och med de inskrivna kvinnornas .övervakning, häktning o. s. v. Därtill kommer en omfattande bokfö.
ringsverksamhet, som bligger denna per- sonal, Det finnes f &amp; aamhallsmedlem- mar, A t vilka8 levnadsomständigheter aå mycket intresse agnas som det man kostar pP de skörlevande kvinnorna.
FrHn denna synpunkt äro de verkligen eamhällets ' skötebarn.
1 tvenne handlande parter, den skörlevande i kvinnan och hennes kund.
Särskilt vill I man bortse från den manliga partens i tatydelse, d &amp; det blir fraga om de olä- I genheter prostitutionen medför för ' sam- j hället.
Reglementeringssy3temet avser i ingalunda att bekämpa prostitutionsEöre- teelsen.
För detsamma gäller det att inskriva så manga skörlevande kvinnor.
som möjligt för ' att bringa ' den s. k. hemliga prostitutionen ' under kontroll.
.
Systemets sanitära uppgift är prostitu- tionens befriande frlin ernittofarliga in- divider.
Prostitutionen tages alltj amt uteslutande i betydelse av skörlevande kvinnor.
Den manliga parten, kunderna, utgör emellertid en synnerligen intensiv smittokälla, som inom mycket kort tid infekterar kvinnorna.
Mot denna smitto- källa kan ~yatemet intet uträtta och dess uppgift blir därför frlin början hopplös.
Därtill kommer, att det ensidiga inskri- dandet mot kvinnorna ökar den manliga partens hänsynslöshet.
Intet ar nämli- gen s &amp; ägnat att stimulera naturlig rahet och hänsynslöshet som känslan av att själv vara straffri gent emot en p &amp; för- hand prisgiven part.
Det är tydligt att reglementeringen av prostitutionen ar nagot, som ur allmänt kulturell synpunkt bör försvinna.
Varje land, som avskaffar densamma, bidrager till kulturens framsteg.
I detta hänse- ende är det ofta de små länderna för- unnat att gB före de större, och det ar att hoppae, att vart land i denna fraga skall hävda sin plats som förkämpe för den mänskliga kulturen. '
,.
Från kvinnoktubbarnas arbetsfilt.
Från Eskilstuna kvinnoklubb.
Eskilstuna kvinnoklubb hade sitt Arsmöte söndagen den 6 jan.
Har nedan e t t utdrag ur Arsberattelsen: Under Ar 1912 bava avballits 12 ordinarie möten.
I januari avhölla jnlgranef est och i februari ett samkvarn med fru Agda Ostlund som ta- lare, vilket var viilbesokt.
I mars ett möte med samkviim tillsammans med Koop.
kvinno- @ Ilet, varvid h r Emil Olovson höll föredrag.
Aven har avhsllits en fest, vars hela behA11- ning, 78 kr., överliimnades till platsens sana- torieförening.
' I april avhölls gemensamt möte med ungdoniskiubben och en fest, vil- ken liimnade god ekonomisk ' vinst.
Med an- ledning av den internationella eoc.
kvinnoda- De intimaste detaljer i deras gen, den 1 2 maj anordnades liv antecknas omsorgsfullt i s tora böcker.
Det finnes ej heller nagra, som samhäl- let varnar och straffar s &amp; som dessa kvinnor.
För sina förseelser mot regle- mentet dömas ' kvinnorna till tvangsar- bete.
Men ej mindre än av de straf- fade göra sig Anyo skyldiga till samma förseelser.
FrAn tvhgsarbetsanstalterna 8tervä.nda 97 proc.
till byrAn.
Straffet har varken förmåga att förbättra eller avskräcka.
Till grund för reglementeringssyatemet ligger en gammal men felaktig uppfatt- ning av prostitutionsföreteel~en.
Prosti- tution betrakta0 liktydigt med skör- levande kvinnor eller derae levnadssätt, Systemets anhängare vilja icke medgiva, att i den ifrhgavarande företeelsen ingli möte p &amp; Djur- gárden med h r Harald Hallen som talare, vilkens utmarkta föredrag i kvinnornas röst- rattsfraga borde Ahorte av en 1Angt störrt publik.
I eamma manad hade klubben föredrag av ryskan fru Alexandra Kollontay.
Klubben har tagit livlig del i bageriarbe tarnas konflikt;.
Infört upprop i lidningarnr till allmtlnbeten att ej köpa strejkbrytarbröc eller taga anst#llning som strejkbrytare.
Dc strejkandes hustrur inbjödos aven tili e t möte, som klubben och gillet anordnat ge mensamt och hölls föredrag om namnda kon flikt.
Avensa hava butikerna besökts för at söka förma innehavarna att ej föra strejk brytarbröd.
' .Under hösten ha ett flertal rna ten med samkvtim hallite, dA diekuseion elle £6rel&amp;aning förekommit.
För en tid framat ha planlagts en del m6 ten och förelasningar.
Tre nya medlemmar.
ingingo vid senaet mate.
Utgifter och inkometer ha balansera p4 en samma av 366 kr.
MORGONBRIS.
.
Styrelse för 1913 äro fruarna Ida Adamseor Beckman, Emma Oberg, Hilma Anders ' eon samt fru Grandin.
Revisorer fruarni Lotten Johnson och Anna Berg.
900 ex. av Morgonbris ha siilte under Aret Varje recept ar bertlknat för 4 personer.
Som synes av ovansthende har klubben e. varit overksam, men resultaten ha blivit sm6 Atmineitone synes det s&amp;.
Man tycker, at1 Tisdagssoppa.
har i Eskilstuna, dar det finns sA mhnga ar.
betarkvinnor, skulle klubben best &amp; av hundra 2 msk.
risgryn eller l I. buljong (lattsaltad) parlgryn, litet persilja, tals kvinnor, men 8 %.
är, sorgligt nog, ej fallet 1 morot, Eskilstuna kvinnoklubbe medlemmar viljr 1 1. vatten, 3 potatie, härmed sanda en .hälsning till kamraternz l /, khlrot, (1 knivsudd sellerifrö), 1 palsternacka.
T. O. landet runt genom ste er SVENSKA NATIONALBRYCKEN För hemmet.
ar p4 morgnarna obe- tingadt TH LE cacao, som numera ar en st &amp; ende frukostdryck i de flesta hem.
Den ar narande,valsmakande o. ' billig.
Till salu öfver- allt 2 45 öre pr paket.
U Skölj risgrynen och satt ph dem i kall1 F r å n Billesholms kvinnoklubb.
vatten.
Tvätta och putsa potatisen ock Billesholms soc .. dem.
kvinnoklubb bildader rotsakerna.
Skar potatisen i skivor ock den 22 februari 1907 av fru Elma Danielesor: rötterna i tärningar.
Lagg i rotsakernr och fyller ehlunda snart 6 Ar.
Under desee nar grynen äro halvkokta och satt till hr har medlemseiffran vaxlat mellan 100 ock Smaka av soppan när rot.
n&amp;got däröver ned till 40 h 50, vilken eiffra buljongen.
visar genomsnittstalet för de senare Aren sakerna äro fullt kokta.
Klubben är livaktig och avhaller regelbundel sina muten i Folkets Hus 2:dra och 4:de söna Stekt fylld sill.
dagen i mhnaden.
Vid dessa möten brytac 1 msk.
flottyr till stek meningarna atundom ganska skarpt, mea 5 st. farska sillar, ning, mellan medlemmarna rAder dock en praktig 10 st. anjoviear, l kkp.
rivet vetebröd, ' 1, kkp.
grovt rAgmjöl kamrat- och solidaritetsanda.
salt, socker och peppar Vid klubbens Arsmöte den 12 januari detta l /, kkp.
mjölk, Ar upplästei och godktindee &amp; reber&amp;ttelsen, Öppna sillen i ryggen, tag ut benen, Av densamma framgick, att .klubbens inkom- ster och utgifter för 1912 balanserade pH 362 ransa, skölj och torka av den.
Bens Gör en rare av anjovisen, kronor.
Bland inkomsterna markas: Intrades- anjovisen.
avgifter 4 kr., dnadeavgifter 73 kr.
och in- brödet, mjölken och kryddorna.
Rim- komst p &amp; försaljningen av Morgonbris kr.
7: 47, salta sillen, fyll den med farsen, vänd Utgifterna visade bland annatl, att klubben under Aret utbetalt till arbetarekommunen 24 den i mjölet och liigg den i grnord panna, kr.
och till Skinska kvinnodistriktet 6 kr, Lagg den övriga flottyren i smA stycken Pi % bidragslistor, som inkommit till klubben, ovanpil sillen.
Stek sillen sakta i ugnen hade 1amnat.e kr.
15: 50.
Av berättelserna eller ovanpå spisen minst ' / s.
timme.
framgick vidare, att klubben under Aret av- hiillit, 20 ordinarie och ' 2 extra möten samt ' Stekes den i ugn behöver den ej vandag.
att styrelsen under aret eammantratt 12 gAn- ger.
Klubben har.
under Aret arrangerat 6 feettilistallningar., Det kan inom parentes an- mkkas, att en av dessa fester var gratietill.
etallning för klubbmedlemmar och deras man.
Aktiebolaget Nya Bankens nettovinst Dagen därph vor0 medlemmarnas barn, aven- ledes gratis, inbjudna till fest, som syn- och för verksamheten oktober-december 1912 hörbarligen tilltalade de smb, ty, glädjen stod utgör, efter verkstallda avskrivningar av eamt.
högt i tak.
liga organisationekoetnader, kr.
46,687: 84.
Klnbbens tillglingar vid Arsskiftet utgjorde: Styrelsen ämnar föreslA, att till aktieagarna Kontant i kassan kr.
21: 66, inneethende i bank kr.
72: 42, aktier och andelar 50 kr., in- utdelas 15,000 kr., utgörande efter 6 proc.
pi ventarier - 21 kr.
och fana med.
tillbehör kr.
hr kr.
1: 5 ') pr aktie, att till reservfonden av- 110: 84, tillsammans kr.
286: 52. sättas 30,000 kr.
och att till 1913 ars vinet.
Stjrelsen för 1913 utgöres av fruarna Oli- via Karlsson, ordf., Malin Sjöholm, sekr., Au- ch förlustkonto överföres kr.
1,687: 81. gusta Holmr tröm, kassör, ELin Björkkvist, v. ordf., och Hilma Halletrdm, v. sekr. Supple- ant Alma Nordkvist.
P &amp; klubbens initiativ bildadea för .ett par Ar sedan en ko0perat.i~ förening, som bar till Svenska, Lfvränteförsäkringsbolaget itudamiil att ink6p.a och försalja fisk och sill.
Framtiden Denna ' affar g8r ganeka bra och har under överraskar i Ar med en nyanskaffning, som senaste Ar haft en manatlig omsättning av över 300 kr.
Föreningen &amp; r ocksh en nagel i ran betecknas sasom enastiende för svenska agat pll platsens fiekhsndlare, vilket visar att %rhAllanden och utgor ett gott vittnesbord densamma har en uppgift att fylla.
) m det förtroende det unga bolaget redan .yckate tillktimpa eig hos allmanheten.
Den !ökta försakringssu mman utgör namligen icke nindre an 9,318,348 kr., varav beviljats Som följetong kommer i nästa 3,131,191 kr.
Försakriogatagarnas antal utgör nummer att in£öras ett lLet dramatiskt uer an 10,000.
Intet annat svenskt livtör- @ kringebolag har under sitt andra verkeam- utkast m t s h kunnat uppvisa liknande resultat.
Un- " I tvättstugan " ler de 20 första manaderna av balagete verk- iamhet har beviljats en försäkringesumma av indelat i två akter.
Det ar skrivet av jver 13,000,000 kr.
Detta &amp; r ju ett utomor- v %r kamrat Rebecka Svensson och har ientligt gott resultat, och kommer bo !aget uppförts p8 flera klubbfester i Blekinge, ladanefter, vilket det finne all anledning att varvid det alltid livligt senterats.
Vi Iörmoda, att i samma takt som hitintills öka; anse, att litet fler klubbar sko1.a hava iin anskaffning, dröjer det icke länge, förran iet 8 t h i frtlmeta ledet bland evenska livför- nöje av detta arbete.
iakringebolag. '
Realisationskatalog från TIDENS FORLAG.
För kvinnoklirbbar att rekvirera: Nedsatta till r k r o n a: N: r Förr Nu 32.
Det glada England av R ~ b e r t Blatchford ..................... 1: 50 1: - Vtlrldsberömd agitations.
skrift.
Har omvänt hun- dratusentals manniekor till.
socialismen.
120.
Fackjöreningsrörelsens histo- ria i England av Sidney och Beatrice Webb ......... 1: BO 1: - Bästa existerande arbete om fackföreningarnas upp- rinnelse och sammanhang med g h g n a tiders unders klaesrörelaer. '
' Nedsatta t i l l 50 öre: L 12.
Valhandbok av Varner Rydén 1: - -: 50 Fullstandig och klar fram- stallning av det proportio- nella valeattet och gällande vallagar.
66.
Gammal och ny moral av H.
F. Gpak ........................ 1: -: 50 Ett flammande försvar för solidariteternoralen.
6.
Den socialistiska framtidssta- ten av Gustav Bang ...... -: 75 --: 50 E n synnerligen klar fram- ställning av den socialde- mokratieka hekhdningen och rederlaggning av anti- eocialisternne viktigaste ar- gument.
-, Nedsatt t i l l 30 öre: 3.
Kapital och arbete av Domela Niewenhuie .................... -: 50 - .-: 30 Populär framställning av Marx ' värdelara.
Nedsatta t i l l ag 6re: 22.
Socialism och social rörelse a v Werner Sombart ......... 1: - 86.
Valda dikter av Leon Larsson -: 50 En antologi, ' som inne- hå.ller skaldens friimsta kampshger.
87.
Stormfåglar av Hj.
Larsson -: 50 10.
Socialismens grundvalar ...... -: 40 Duellen Carleson - Heck- scher.
121.
Atta timmars arbetedtig av Varner R y d h ............... --: 40 Fullst andjg belysning av kravet p &amp; normalarbetsdag.
Den basta pii evenaka exj-.
sterande framställning i ämnet.
5.
Arbetareståndet och vår tid av Ferdinand Lasealle .. .... -: 30 E n d a pii svenska exi- sterande Lassalle-ekrift.
-.
25 -: 25 -: 26 -: 25 -: 25 -: 25 Nedsatta t i l l 10 öre: .35.
Sverges tjanare och tjanari9z- nor av G.
H:eon Holmberg -: 50 -: 10
12 MORGONBRIS 1 4.
Pabiska sällskapets småsbij- ter: Berömda engelska förf.!
I. Llocialismens bistorsis ka grundval av SiJney Webb --: 28 -: l (II.
Socialismens ekonomiska.
.
grundval av Bernh.
Shaw --: 28 --: l (III.
Industriens utveckling av William Clarke ............ -: 25 --: l (IV.
Socialiamen och moralen av Sidney Olivier ......... -: 28 -: l (V. Egendomen i den s o c k - listiska staten av Graham Wallas ........................ -: 20 -: l (VI.
Industrien i den socia-.
listi~ika staten av Annie Besant ......................... -: 25 -: l (VII.
O verghge1i till ~ocial- demokratien av Bernhard Shaw.
...................... -: 25 -: l (107.
Kampen m Akarpalagen n:r 2 -: 25 -: l (Intressant historiskt do- kument.
1 14.
Storstrejken 1902 .. ............. -: 25 --: l (Intressant bidrag tillröst- rättskampens och den för.
sta storstrejkens historia -: 25 -: 1C 106.
Ned med Akarpslagen?
...... -: 20 -: 1 C Rikadagsdebatten da b k - arpdagen genomtrumfa- des.
Intressant hietoriskt dokument.
25.
SociaZdemokratis ' ka iiMzcettw: Fe~dinand Lassalle.
Bear- betn.
av Kats Daletröm ...
-: 20 .-: 1 C 9.
Kampen för tillvaron och so- cialismen.
Bearbetn.
eft r bäst a kallor .................. -: 15 -: 1C 34.
Ned nzed socialdemokraterna!
av Wilheim Bracke ......... -: 16 -: 10 God agitationsskrift.
35.
Socialistisk katekes.
Bearbetn.
av K. S-n .................. -: l 6 -: 10 God agitationsskrift.
43.
Vid övergången till ett nytt samhälle av E. B-g ...... -: i 5 -: l0 51.
Jordfrngan och socialcZenzo- kratin ........................... -: 15 -: 10 52.
Laritarbetarna och socinlisnze ?a av C.
G.
T., W-n ......... -: 15 -: 10 84.
Främlingen, ett besök i det nya samhället, av Axel Danielsson ..................... -: 15 -: 10 Ett prov på var bort- g h g n e kämpes lysande stil och djarva tankar.
125.
E n existensmojlig lhn av Ro- bert Blatchford ............... -: 15 - .-: 10 145.
Tsaren ar ansvarig!
av W a - dimir ' Bo~irtzeff.
Förord av Jean Jaurkg och Hj.
Bran- ting .............................. -: 16 -: 10 Kronor 13: 85 7: 40 Alla ovanstående arbeten, av vilka flera tillhbra socialdemokratins basta skrifter, er- hållas mot 35 % rabatt, d. v. s. till nettopris av kr.
4: 81.
Om rekvisitionen uppghr till ett nettobelopp av 5 kr., erhhlles deemutom frakt- frihet.
Enskilda personer erhalla den an- givna rabatten, s h i d a hela samlingen skrifter rekvirerae.
Aterförsiiljare erhalla som vanligt rabatt, oaveett om en eller flera olika skrifter rekvireras, men för ernåendo av fraktfrihet måste rekvisitionen uppgh till ett nettobelopp av 5 kr.
Vidare f l vi meddela, att A Socialistisk sångbok, pris 25 öre, Iiimnae 40 % rabatt och att A lirnrolus dikte~, prie.
1 krona, lamnas 50 % rabatt.
Karolus (K.
.G.
.Gabrielsson) &amp; r Sverges förste, i mhnga avseenden annu oöver- träffade arbetareskald.
Har angivna förmåner beviljas endast un- der förutsattning av kontant likvid (postför- f kott eller efterkrav) och att rekvisitionen ingatt till förlaget före den 1 juni 1913, d &amp; realisationen iipphör.
Vidare be vi f A pppeka., att Akarpslagen blir en av riksdagens huvudfrågor under 1913 @ s riksdag, vadan de båda broschyrerna om Akarpelagen just nu böra vars I&amp;tts&amp;lda.
Likaledes f &amp; vi phpeka, att &gt;Atta tinzmars avbetsdags bör vara lattehld vid l:sta maj- demonstrationen.
Högaktningsfullt Tidens förlag, Bm-nlt usgatan 16, Stockhoha.
Kornhamnstorg 61..
.
Högsta Upp- Et Avskrivningsränta.
Stor realisation.
Hartiied få v i meddela, att större delen av Arbetars- partiets böcker och broschyrer komnia att realiseras till ytterst billiga priser.
Trettiotre (33) böcker och broschyrer realiseras för ett sammanlagt pris av 4: 81.
IConiinissioiiiirer och organisat.ioner erhålla hög rabatt.
Realisationen upphtjr den 1 jurii.
Rekvirera realisatioriskatalog från Tidens förlag, Bariihusgatan 16, Stockholm.
TIDENS FORLAG.
A Huvudkontor: VASAGATAN 6.
Kontot B: Kotnhimnstorp 6.
Expeditionstid i / o10 P. m.- ' / &amp; e. m.
Lördagar l / o10 f. m,- 2 e. m. samt 6-8 ' 0.
m. Emottager insättningar å Deposition- Kapitalräkning sparkasseräkning ' Banken Atager sig utan sarskild avgift, uppbörd f6ii ' sju / ckassor, om anmälan härom sker A bankene kontor.
Kvinnan motarbetar: sitt eget basta.
Framtiden Folkf örsäkring.
Ömrsakring.
.
Livf.
Förrnialigaste försäkringsvillkor.
P P Stockholms Folkbank Iuvudkontoret: Klarabergsgatan.
.
a3.
Kommendifrsgatan 25.
~vdeln.-kontor:.
Barnhusgatan 16.
Flerninggatan fjg B. Lidingö Villastad.
) epositions-Ranta (apita1räkn.-Ränta} 5 proc.
Kassafack frin kr.
5 pr Hr.
nar hon.
avrader mannen att teckna försak- ring % sitt eget eller bagge makarnas liv.
Pil grund av mindre dödlighet ha kvinnor 15bgre premier i D E FO RE N ADE.
Premiebe- irielse vid ajukdom och alyckefall, m. fl.
for- mRner.
Sot.-dem.
kvinnornas samorganisations Sthlm styrelse sammantrader 3:dje fredagen varje manad kl. 7 e. m. ii Bryggeriarb.-förb.
4xp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
?ii A. Frösell, Vestniannag.
48, 4 tr. Allm.
; el.
286 58.
Kiruna sam.-dem.
kvinnoklubb av-.
ihller ordinarie moten 1:sta och 3:clje manda- gen varje manad i Folkete Hus ' lilla sal kl. 3,80 e. m: Stvrelsen.
Halsingb@i.
@ s so=.-dem.
kvinno- klubb avhaller möte 1:sta och 3:dje manda- - ren i rnilnaden i Folkete Hus F-sal kl. 8 e. m. Sjukkassan har uppbörd andra mötet i nhaden.
Slurelsm.
Gellivare sot.-dem.
kvinnoklubb rvhhller ordinarie möte 1:eta och 3:dje man- lagen varje mknad kl. 4 e. m.
Lokal: Nya ?olkete Hiis.
Styrelsen.
, ' '
