# ID: svediakorp-per2375
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,452
# sentences: 1,364
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I.
... ii ..,;.
.
.
.. -.
. '
... TIDNING.
FUR D E N.
' *.
r .. - .. --.
.-: F i S ..
Utgiven av Socialdemokratiska Kvlnnokongressens Verkställande Utskott.
@ de grg.)
stockholm 1913; Prmumrratfonspris: 1 November 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt.
och 30 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 10 öre.
. '
- Redaktör: Anna Lindhagen. '
A.-B.
Arbetarnes Tryckeri Morglonlbrisg expedition i SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. 244 Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Annonser a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
I garna, foljande en viss organisa- tionsplan efter bostad.
För att emellertid listorna skola få ännu mera spridning utlämnas nu även s. k. frla lislor.
Därigenom socialdemokratiska organisationer.
Darigenom hoppas vi, att en mängd kvinnor, som ännu ej skrivit sitt.
namn under opinionsyttringen, nu Vi veta al !a att det självklara skola bliva i tillfälle därtill.
röstrattskravet om full politisk Kvinnor landet runt uppmanas: medborgarrätt för Sverges.
.
kvin- att nu, nar listorna.
sänts till nor vid sista riksdagen förneka- organisationerna, hjälpa till med d e s av första kammaren.
Ett att desamma spridas till .arbets- a v.
d e avgörande, skälen härför platserna och att a dessa alla var pastaendet, att det stora kvinnor bliva tillfrågade.
flerfalet av vårt lands kvinnor Den tid som återstar ar kort, endast två månader av n a m n - ej önskade rösträtt och valbar- het till riksdagen.
För attsätta.
insamlingsåret ar kvar.
Den uppgift, som har föreligger, ar ' kvinnorna i tillfälle att tillbaka- - visa detta pastående igångsat- s å viktig att ej någon kvinna får undandraga sig sin plikt tes därför på nyaret 1913 av att genom sin namnunderskrift Landsföreningen för kvinnans bidraga till lösningen av denna politiska rösträtt den namnin- MINERVA: Skulptur av ~ o d i n ' för kvinnornas framtid s å be- samling, som nu pågår bland .vart, ' lands kvinnor, som äro fyll- kursna listor spridas till alla or- l tydelsefulla fråga.
d a 1.8 ar.
Denna opinionsyttring skall framlämnas till 1914 års Verkställande ' Utskott, I dagarna utsändes genom un-l riksdag.
Hitintills h a ' listor endast lam- dertecknade upprop Atföljt av namn- nats.
ut genom.
röstrattsförenin- insamlingslistor till vart lands olika (Namninsamlingen fOr kvinnans politiska risträtt.
C .l I,.
(
brist och al1,man svaghet, en snedögd pys, en annan som flämtar med öppen mun, ty ' hans nasa är täppt av kronisk Jag hade en gång för många ii: se- snuva, en halvidiot, som går stackota dan i mitt hem en fuchsia, ett prakt- sin bana fram - vanskapta anleten exemplar till växt.
Dar hon stor och och vanskapta liroppar var man ser.
ståtlig stod på .golvet invid ett fön- Var äro barnafiigringen och oskulds- ster i t solsidan, sträckande sina gre- glad j en?
Så kommer rhgan på det hela.
En nar mot solen, formligen glödde den av röda härliga blommor och hundra- snart till mogen ålder nådd dvärg av tals svällande knoppar.
Det var en en alldeles ovanlig fulhet, med ben som formlig ögonfägnad, och man kunde sabelklingor, en kropp som en säck, en riktigt förstå och se hur gott den triv- näsa som en träsko, en Överhängande jattepanna, som man skulle kunna tro des i värmen och solljuset.
Så en dag kom den av någon anled- vara stora ta.nliars säte, om man ej ning satt flyttas ut i ett annat: rum, visste att dess kolossala utveckling be- rodde på ett tidigare .skede av vatten som 1å.g å t skuggsidan.
Påföljande dag gick jag för .att i hjärnan.
Se där några av d e bilder, som möta glädja mig åt blommans blomster- prakt, men ack, den varyörsvunnen; oss på varje storstads gata eller gränd!
Var finnas orsakerna till allt ' detta runtom lågo avfallna blommor och knoppar.
vissnade.
Den växten blev ej elände och finns för .detta ingen bot?
Man talar om äkftlighet och.
dess mer vad den lcunnat vara, om den fått stå kvar i solen; den tålde .ej skuggan.
varre spe1a.r den in i en massa fall.
Alldeles osökt kom .. jag då att tanka Allroholen har därvid ej iiet minsta p &amp; alla de iniinniskovarelser, son1 al- syndaregistret, men svaret ärftlighet endast undanslrjuter spörsni&amp;let om drig komma pådivets solsida.
- - - ' Om man kunde tänka sig, att ri5gori det ondas rot, ty om barnen f % lida kom från ett annat världsklot, nied va- f ö r fiiderilas svaghet, så framstiiller relser skapade som vi, men utvec1~:lade sig alldeles osökt frigan, vad som var harmoniskt, utan de bristfälligheter, anledningen till denna, och om alko- som förkrynipta och snedvridna - meinni- holismen fått en så djupt sorgligt in- skovarelser här på jorden, han skulle gripande betydelse i det moderna sam- hä.pna och rysa nar han blickade om- hällslivet, så måste man tanka sig sar- kring sig inom manniskoriias värld.
Ty skilda förutsättningar för denna före- hans blick, som endast haft janm:mått teelse.
Och glir man längst tillbaka, och fä.gring framför sig, sliulle överallt finner man, att.
den ena salien som blott skönja vrångbilder av inäiiii:isko- den andra, ärftligheten och alkoholis- viisendets idé.
Vår blick ar förstörd inen samt släktets urartning i sin hel- av vanan, vi g &amp; det värsta elände för- het äro grenar på ett t.riid, som ha b i utan att erk mä.rka det.
Men s i ha and.ya fula grenar, och vars hjärterot väl and &amp; i djupet av vårt bröst;.
' ett a.r det sociala eländet.
En utarbetad far, en av ve och be- människoideal, en förestallhing ' .om huru människan borde se ut andl.igen kymmer tärd mor kunna svårligen och lekamligen, och liar vi tanka oss Iamna världen en kärnsund avkomnia.
ba.rnen, se vi dem säkerligen i före- Ba d e därjämte i s.in kropp svagheter, ställningen knubbiga, rödliiiiclnde, &amp; m ä r v h från gingna ätteled, så fagra, livliga med förståndets ljusa mycket varre.
R.edan från begynnel- gnista i blicken.
Det är förestallnin- gen ä r den lilla människovarelsen svag gen.
Behåll den skarp, kasta bort lik- med slumrande sjulrdomsfrön i nerver giltigheten och gå sedan u t genorn en ?ch, organ.
Amanda Frösell.
.
fabrilisstads gator och gränder och se dig omkring.
Jag har gjort det flera gånger och minns särskilt en dag: Här koin en stackare på liryckot -- ' Litteratur.
olyckshändelse i industrins grotte- -.
kvarn, dar trots alla lagar ej de spa- daste skonas.
Dar kommer en liten Böcker av .Gustaf Janson.
puckelrygg, sannolikt ä r anledningen Det ar bra med b:illig litteratur, 0.m tuberkler.
S &amp; följer ett litet stycke liingre ner på gat.an ett litet kräk, som iien är god.
Bl.
: a. e n k r o n a s b ö c- haltar sig fram med det ena benet kor- k e-r kunna nedannämnda särskilt re- tare an det andra - höftsjukan.
En konimenderas.
Hemlösa av G u s t a f J a n s o n, liten tolvårig tös karvar sig fram med inåtflängda tår och hop.pressade ben.
A h l ' é n ' ö c h " Å k e r l u n d s f ö r - Hennes backen ä r förstöit av engelska L a g.
Denna innehaller " Fem berät- sjukan.
Hon skall antagligen aldrig telser om brännvin ".
De äro fem kunna n juta moderskapets fröjd eller skildringar u r verkligheten, som man också gälda den med olidliga smartor icke glömnier.
Först &amp; r det " Hem- och den mest Överhängande livsfara.
k o m s t ", historien om Johansson, Se på en annan liten stackare, som som aldrig kunde motstå kamratska- runt kring halsen har .en ' krans av de pet och brännvinets lockelser.
Åter- ohyggligaste arr och vars hela uikeen- igen efter elva långa arbetsmanader de, hy och gestalt vittna om anmän på sjön kommer han hem till hustrun sjuklighet - skrofler.
Listan.
ar i skargarden med tomma fickor.
långt ifrån fullständig.
En blek stac- 3ustaf Janson har här lika bra lyckats lrrre, vars hela utseende talar om blod- beskriva hur ett par hemvändande sjö- PA skuggsidan. '
- ', ' män förstöra sina besparingar och kommit i polisens händer liksom den f ör tvivlat melankoliska hemkomsten till hustrun och barnen.
" Va ' har du då hemmave) att göra?
.
De) blir ju bara en te f ör mej å föda. "
Han reste sig tungt: och ovigt från stolen, tyst som han kommit gick .han igen.
Men först famnade han i en snalJb blick rummet med den rykande spiseln, den magra trasiga kvinnan, de osnutna, uthungradse barnen, de omaka stolarna, det haltande bordet, den spruckna f önsterrutan, smutsen, f attigdomen, oordningen ..; hemmet, hans hem.
Det var intet annat a t t göra, än att ge sig hemifrån igen.
Så seglade sjömannen Per Algof Johansson hemifrån för att börja om igen för nionde, tionde eller elvte gången, han ork.ade inte ens ' tanka .ef.ter vilken i ordningen det.
var.
Icke mindre genuin är berättelsen " D j m d a " - en som det synes på kornet tagen skildring från två straff- fkngars återinträde i världen och de- ras snai.8 förpassande tillbaks igen till fängelsets fria kost.
I " E n e f t e r b l i v e n " ser förf.
humoristiskt på en försupen stuveriar- betare och det vill fantasi och berat- telsetalang till att få fram s å levande en sådan stackars människas eländiga äventyr.
Med två andra berättelser " U t a n f ö r " och " E n k a m p f ö r l i v e t " kompletteras i denna bok ' om verklighetsskildringar ' H e m l ö s a om brännvinets förbannelser.
Att icke kunna vänta mer av denna ganska enaståend.e berättaretalang är en för- lust, som griper en med djupt vemod.
Det ä r så få som berätta och riktigt kunna berätta om eländets värld.
V.ad har icke allt Gustaf Jansson kunnat förmått om vi fått behålla honom!,.
.
9 $4 '.
.
.
... % -,.
.
En annan sida av folkets liv skil- lras av Gustaf Janson i boken ' " an ", Li j u s f Ö r 1 a g,, 3: 50 ..
Den kanske snart nog blir en e n k r o n a s b o k, ch innan-den så blir bör man åtmin- stone.
låna sig den från biblioteket.
Det &amp; r beskrivning från en skärgårdsö) ch dess befollming - ensamma, ipdi- viduella människor, de.
flesta allt för karga tycker man, en och annan allt mnat &amp; snäll, # men somliga: också med kärnegenskaper.
En del av dessa skil- dringar synes mig kunna sattas ii jiimnbredd med Strindbergs skar- gårdsskildringar, så.
t. ex. berättelsen " J o r d e n ".
Dar beskrives två brö- iiers jordkarlek så stark, a t t de icke 2ns vi1 ja hava kvinnan in i sitt liv utan vilja vara ensamma.
E n ensidig kap .ek visserligen, men starkt beskriven.
" Den, som har jord, den har tillrack- ligt. "
Lögnerna.
Berättelser om kriget, Ljua förlag.
1 kr.-.
, l ' Redan i en av sina föriita böcke *,) Abrahams offer^, en skildring av bo- !rna0 kamp i Afrika för att ' forsvaia lin självständighet mot.
engelsmannen, risade sig Gustaf Janeson -- som eii ypg, erlig skildrare .av kriget.
Det var dir- %r .vantat att just han ekulle kufini '
fiireviga bilderna frlin italienarnas Tris poliskrig.
.
&gt;Lögnernar det är p &amp; sådana soin dog # m G a o &amp; krigetu nödvändighet är.
upp byggd.
Det ar dessutom en fart och inspira ' t.ion över boken, p &amp; samma g h g den ha: hemskt.
realistiska .skildringar vilka gel läsaren samma antikrigiska intryck eorr g a y i .Tolstoys d3ebastopols belägrings ' v i införa i ' ' numret ' tvenne typiskt brottstycken, ' det ena ger oss bilder hur en i t a l i e n a o m e d revolt i själer kanner det när han stoppas in i ledet det andra är skildringen hur en ung arabs förhoppningar om ära, lycka och makt elackes .av den.
sönderslitandc granaten.
.
.
-.
.. .. a '.
.. - Enkronasböck,er av Ellen Key finnas a t t tillgå.
å A l b.
B o n n i e r E -.
f .&amp;.r l a g..
Förut ha vi i ~ &amp; o ~ b r i s p å p e k a ut- t diägit ur.
: " Livslinjer ' ' i enkronasbo- lren ' " T a n k a r ", såsom bra utfört och värdefullt a t t aga som ett sam- inandrag a v Ellen Keys åsikter.
.
, ...
N e d titeln ' ' Käz1eke; n och akten- skapet " h a r f ö r s t a d.
e l e n a v " L i p s l i n j e r " kommib u t i sin helhet.
Ellen Keys djupa uppfattning i detta ämne k a n.
således nu spridas i vidare kretsar a6 förut.
: - I ..
Vi påminna om.
a t t i detta verk fö- rekomma kapitlen om " könssedlighe- teris.
utvecklingslinje ", " kärlekens evolution ' ', '.
' kärlekens frihet ' ', ' ' kär- lekens urval ", " rätten till moder- skap ", " frihet f r å n moderskap ' &gt;, " s a m h ~ l s m o derlighet ",. '
' fii skils- mässa ", " en n y äktenskapslag ' (just nu e t t synnerligen aktuellt kapitel!)
.
Med vilket djupt allvar Ellen Key gått till arbetet a t t sätta sig ih- i dessa problem k a n man förstå utom a v inne- hhliet iiven a v den vackra tillägnan hon givit ' ' Livslinjer ' ': " Till minnet av de döda, som i kärlek gåvo mig livet o ch Till hoppet om de unga?
.
som med en ny fromhet vilja vårda livets gåva. "
' Även " Barnets århundrade finns numera i två delar A l kr.)
' - Kapitlen dar handla om " barnens ' rätt att väl ja sina f öraldrar ", ' ' barn och moderskydd ", " kvinnosaken och .moderskyddet ", " kvinnans rösträtt .och, barnens r a t t ", " uppfostran ", " framtidens skola ", ' ' religionsunder- visningen ", ' ' sjalamorden i skolorna ", " böckerna mot läseböckerna ", " en iterblick ' och överblielr ' ', ' hemlös- het ".
A.
L. Reglementeringen i Stockholm av prof. J.
E. Johansson.
Wahlström &amp; Widstrands förlag.
Pris 2 kr.
.
I denna broschyr gör prof. Johansaon i simmanträngd form undersökningens.
resultat tillgängligt för dem, som ej hava.
tillfälle att studera reglementeringskom- mitténs digra betankande.
Var och en,.
so.m önskar att de nuvarande förhållan-, dena Bndras, skall.
hiilsa .denna skrift; I den del av boken, som behandlar med glädje som ett vapen emot, regle reglementeringssystemets sanitära bety- mentaristernas.
p %stbenden.
: Redogörelsen är fullständigad.
med ei deliie, uppviear prof. J. genom en rad del uppgifter, härrörande från den tic exempel och siffror hur ytterst otillför- som förflutit sedan kommittén avsluta, litlig den kont.rol1 ar, som reglemente- sina.
arbeten, och en del fragor äro be riiigssystemet ger i fråga om de emitto- lysta med material fran kommittéleda samma könssjukdomarna.
Ma.n har från möternas, doktor Lindblad och prof reglementaristiskt hall bemött anmark- Magnus Möller, arbeten .samt fran diskus ningen mot kvasigarantien.
- med .det sionen i Svenska Lakareeällskap.et.
1912 .. ' egendomliga påstiendet, att allmänheten Boken ger i kortfattad form en historik mycket väl känner till kontrollens be- över.
reglementeningssyatemetfi.
ti1läm.p~ eikaffenhet.
ning i Stockholm och innehiiller en stol %Det ar uppenbart,, säger prof. J., mängd fakta till belysning av syatemetr satt det ar genom kundkretsen som de verkningar.
smittosamma könssjukdomarna överföras EEter att ha redogjort för prostitutionss FrAn d en ena generationen av skörlevande reglementet och det administrativa för- kvinnor till den andra och jämväl föras farandet &amp; besiktningsbyrans polisavdel- in, i familjerna.
Sammanställa vi allt ning och för verksamhetens omfattning detta mAste vi medgiva, att det milda undersöker prof. Johansson i ett syn,ner bedömandet av kundkretsens &gt;felsteg # ligen intressant kapitel reglementeringen€ kr synnerligen omotiverat.
Betänka vi omfattning vid skilda tider ii ena sidan tillika, huru hllrt samhället behandlar och befolkningens moraliska nivá och .dc de skörlevande kvinnorna och i vilken ekonomisks fluktua.tionerna inom sam it ällning i förhållande till kunderna de hallet A den andra.
Resultatet av denna Eörsättas genom denna.
behandling, så undersökning visar, att reglementeringens kunna vi ej värja oss för den misstan- omfattning har intet narmare samband ken; att en god del av den ovan anförda med befolkningens storlek eller dess till- raheten och hänsyridösheten hos kun- stånd i moraliskt, sanitärt eller ekono- lerna har sin grund i samhiilleta olika miskt hänseende, Gruppen B inskrivna behandling av de tvenne parterna i pro- kvinnor kan fran eamhallslärans syn- 3titutionsföreteeleen.
Det ar niimligen punkt betraktas som en konstprodukt, m kiind sak, att intet är så ägnat att tillkommen genom ett viest adminietra- itimulera naturlig &amp; het och hansynslos- tivt förfaringssätt.
Gruppena storlek be- het som känslan av att själv vara.
strafi- 3tammes nlrmast av den energi, med Eri gent emot en p &amp; förhand prisgiven vilken uppsparandet och inskrivningen ?arto.,.
oedrives.
prof. J:a skildring ar alltigenom präg- Det nästa kapitlet handlar om, de .ad av vetenskapsmannens objektivitet, nskrivnas rekrytering&gt;, som enligt prof. im man an kan läsa hans indignation Johaneson eker mest ur tjänstflickornas nellan raderna.
das^, varemot kontingenten av fabriks- Det är endast i detta av mjinnen ska- irbeterskor iir jämförelsevis ringa.
Det ?ade och regerade samhället ett sådant ir oarskilt de till Stockholm inflyttade ikamligt system kan förefinnas, därför; janstflickorna, som lämnat det störata) öra ju kvinnorna göra allt vad i deras, idraget till b y r h s material.
nakt star för t.
vinna sin £ulla med- J u större en stad blir,.
desto starkare iorgarrätt., som ar det enda medlet att) ch viddräcktare blir dess attraherande - adda sina systrar frAn denna förnedring.
5rmåga i fr4gs om proetitutionens re- Spektatriz.
- rrytering, d. v. s. kontingenten från eget) mriide avtager i förhallande till invinare- ~ntalet, under det att kontingenten fr %n Soc.=dem.
kvinnor i pensions- mdra orter tilltager.
niimnderna.
Vidare skildrar prof. Johansson, gå- mdet till - b y r h &gt;, kvinnornas 1evnad~- Ännu ha ej inkommit meddelande ilder, byrfitiden, avbrotten och åter- rAn alla platser ' dar vara kvinnor blivit nvalda värför vi åter uppmana om in- romsten, aktenskapsfrekvensen - m. m.
Synnerligen intressant %r förf:s utrek ändandet av uppgifter om dessa val.
Vi börja dock med att införa de val iing av bestraffningarna för förseelserna not reglementet och reglementaristernas li hitintills äga kännedom om.
Således.
ippfattning av prostitutionen.
Om den iro från ' arbetarehQ11 följande kvinnor rerkligt varmt feministiska anda, som nvalda: ' \ Söderqvist, suppl.
Vasteras: Agnes naglar hela skriften, vittnar bast kriti-: da Olsson.
: en av kvinnornas kundkrets B. Karlstad: Hulda Andersson, Sofia)) Ett litet felsteg utan ansvar är ju entav förtjusande, och samhället gör ju Elofsson, suppl.
Alma - Norsell.
Hälsingborg: Hilda Sveosson.
, lit för att risken skall bli E &amp; liten som Lund: Augusta Lindström.
nöjligt.
Ätföljes teleteget av sjukdom, Stockholm: Elin Engström, Hulda 1 % är det samhällets fel.
Varför ar kon- Carlsson, Ruth Gustafson, Agda O~tlund, rollen ej bättre?, Ilina Jagerstedt, Anna Lindhagen, Sara * Sasom en.randanrnarkning torde har &amp; ven Bagnusson, Anna Johansson, Hanna dimnae, att för alla dem, som öneka narmare ara kanna medlemmarnais i Sv.
Läkareaall- Jjungberg, Helena Stalander, Wilhel- kapet synpunkter, diekussionen i sin helhet niua Lindgren, Anna Miliander, suppl.
m e s refererad i tidekriften Hygiea.
Ignes Jönsson, Anna Petterson, Anna- En synnerligen intressant bok i amnet tir i s a Hansson, Alma Tengdal, Ester ven frii Hilda Sachs ' &gt;Den svarta.domen~, ' agerstedt.
btkornmen .it samma forlag.
) &gt; ' ' -. '
' '
Mot rattvisan i kvinnornas krav har Till Sverges kvinnor!
ingen invändning kunnat göras.
Att.
kvinnorna ha samma ratt som mannen att tillvarataga sina egna intreesen tor- de ej heller kunna motaägas.
.
Också-ar det obestridligen till gagn för det all- männa bästa att antalet av de m.edbor- gare, som kanna sitt samhälleliga an- svar för det egna folkets utveckling, ökas; Att mans och ' kvinnors gemen- samma intressesfär vidgas ar lyckligt för €örh&amp;llandet mellan man och kvin- nor i allmänhet, och alldeles särskilt för hustrun0 stallning till mannen och moderns till sonen.
DB inga verkliga motskäl mot kvin- nornas fulla medborgarskap kunna upp- ställas, ha motstándarna förskansat sig bakom phstiiendet, att kvinnorna sjalva icke önska denna ratt .och detta ansvar.
För att giva Sverges kvinnor tillfiille att motbevisa detta, har Landsföreningen för kvinnan0 politiska rösträtt genom sina lokalföreningar utsänt opinionslistor över hela landet.
Varje kvinna, som Ett framträdande drag i tidsutveck- lingen ar kvinnornas strävan att upp- nA samma medborgerliga rättigheter som mannen.
Framtiden kommer att anse denna ratt sA naturlig, att den far s v h t att förstå, vilka invlndningar som kunnat göras.
Motstandet mot denna strävan, i vilken alla kulturfolks kvinnor taga del, kommer att viaa sig fAfangt.
J u.
högre ett lands kultur atår, dess enigare begära kvinnorna sin ratt, och dess snabbare bevilja miinnen den.
I vart gamla Europa inta de nor- diska länderna den främsta platsen i avseende p % kvinnornas rösträttsfriiga.
Malet ar uppnatt i Finland .och Norge och ligger inom nara räckhall i Dan- mark.
Dock ha dessa länders kvinnor icke arbetat för sin sak s &amp; länge, SA mAlmedvetet och s &amp; enigt som de sven- ska kvinnorna.
E j mindre än 67 peti- vill sitt lavbds vcïl, sitt köns höjande tio.ner ha fr&amp;n kvinnorna överlairinats till regering och riksdag.
26 ' motioner och slaktets uälfard; bör därför med ha väckts i fragan, och 1918. framlade sitt namn underskriva kvinnornas opi- nionsyttring för politisk röstratt och regeringen en kungl.
proposition om rösträtt och valbarhet för kvinnor pi % u a ~ ~ b h e t.
aamma villkor som för man, vilken Landsföreningen för kvinnans poll- tiska röstraitt.
, antogs av andra kammaren.
I - Inlägg för vAr agitation.
Mormor.
Hur viil jag mins gamla mormor, fast Ar ha gatt sen hon fick laggs sig till ro.
Hur tydligt ser jag icke den hemvävda, nötta värkenskladningen., kof - tan med de granna glasknapparna., den vida rynkade kjolen med den skaxvade framvfiden - inte gick det an att slösa med det präktiga varkenet nar det fanna liknande och billigt tyg att ersatta detta med, och det syntes ju inte under förklädet, Förklädet ja -!
Det vida setsförkladet med sina fina tvistar, hur många gtinger har jag icke eom barn beundrat detta.
Och s &amp; den blommiga stora schaletten.
Men grannast av allt var mormor sjiilv.
Visst var a i i k t e t fullt av fåror, men det glömde ii när vi sago in i dessa blagr&amp;, ärliga.
ögon, och visst var haret tunt, men det Mg s &amp; blankt och silvervitt över hjässan att vi längtade f &amp; stryka med handen varsamt över.
det.
NAgot, som alltid gjorde djupt intryck pA mig, var de magra händerna med sina svällda, blaa Adror.
Varför skulle inte mormor ha vita vackra händer Eom jag?
Jag; ville sh garna fraga henne det, men jag trodde hon skulle bliva ledsen.
och nändes ej.
Och dock, vad de kunde sprida valsigneise, de där magra och darrande händerna.
Ständigt hade de rrgsselsättning, an diskade de och ord- nade, an stickade de SA flitigt pa en strumpa att ur stickorna nästan klang en underlig melodi, och an förtie de nål och garn till en jämn stopp på vhra illa tilltygade strumpfötter.
Men -.
-.
.
.
I Stockholm boende uppdanas; tt nnmäl8 sig till namninsarn~in~sb~rih Adr.
Lästmakareg.
6, 3 tr. Tel. .. i01 33.: B y r h - ar öppen glla dagar kl .. 3-5,. mAndag, onedag aven p &amp; aftonen samt längre fram alla aftnar.
i veckan!
.
:.
.
Obs.
!
Ännu ' behö~as ' mdnga fler ' hu &amp; besökare i.
nainninsamlingsarbetet ... '
.
om.
t ' ': decembernummer utgives # &lt; e i i Ar som julnummer med omshg och till ett pris av 15 öre.
Vi uppmana vara kommissionarer att insilnda fortast möjligt rekvisi- tion pil f6rhöjning av upplagan.
Bed.
har försalir &amp; sig om bidrag fr&amp;n bl.
a. Anna Branting, .C.
N. Carleson, Anna Lenah Elgström, Erik Heden, Elin Wagner ...
.
s '.
kärast vor0 d e när de delade mormor nagon gang rakat f %.
Ibland var det en smörgAs eller annan godbit, och s &amp; länge dar fanns ett iipple i hen- nes lada nog fick .vi glyttar dela till sirta bit.
Det var .mormor som fick lära osa husliga sysslor och strumpstickning - mor gick alltid p &amp; grovgöra - och det var hon som lärde oss de första raderna i var abc-bok.
Det var hon som ocksa bad far att vi skulle få g % ut och leka nar vi varit riktigt duktiga.
Ej att undra pH att mormor ter sig som den basta, den ädlaste, och att hennes minne blivit oss dyrbart och kart.
Alltid var hon glad, trots gin fattig- dom, och om kvällarna i skymning sutto vi et % garna hos henne, ' medan hon med spröd stämma ojöng för oss sina vackraste sanger.
Men nej, det var inte sant, inte alltid sjöng hon.
Det var en dag i varje mlinad, vars kväll alltid var s %, tung.
Aldrig skall jag glömma den.
Det var den 16:de, den dag d &amp; mormor fick traska långa vägen till fattigghden för att diir f % lönen för långa &amp; .rs plikttroget arbete inom socknen.
Lönen utgjordes av 2 kr:varje manad, vilka städse förvandlacles till en liten strut kaffebönor, litet kakasocker blev varligt ned- och övrigt smatt, stoppat i korgen. '
Det var tunga steg för mormor.
Ofta kom hon hem gr % tande över ovanligheten och de hjart lösa ord, om hon jämte 2-kronan fick av IattigvArdestyrelsen, eller ocksa hade hon &amp; hört hur brutalt nagon annan stackars lidande like blev behandlad, En dag kom hon hem mer sorgsen an vanligt, det hjälpte ej att hon torkade bort tararna med avighanden,,där kommc.
.. ständigt n.ya .Ater.
heller Mg kaffe- struten och kakasockret .i k0rge.n om vanligt var.
-- 9 St ackars.
mormor, var inte ledsenb bad0 vi, men hon bara teg och klappade oss varligt.
S % kommo far o-ch mor fraln .arbetet, Mormor bar fram den, torftiga kvälle- maten, men nar det var ' h j o t brast hon Anyo i gråt.
Så gick hon fram till far, lade.
sin ena skiqumpna hand p &amp; hans axel, me- dan hon med den andra räckte fram fattigh jalpen.
- Se har, Sven, vill han ta ' dessa 9 daler.
av mig, det ar allt jag f&amp;tt i dag.
Styrelsen sa!
de kunde inte giva mer, och vill jag nu inte vara nöjd sa får jag komma dit; Nu vbt jag det och nu har jag ingen annan rad; men jag tänkte: om Sven ville taga mot dessa av mig - det är de sista.
Tårarna atrömmad ' e med ny fart och det var som om fårorna sagt: Sil där ja, varför skulle vi annars vara.
till?
Mor tog upp förkliidsanibben mot ögonen och hos självaste far lyste nAgot vatt i. ÖgonvrAn.
-- Nej, mormor, b e a l n i edra skil- ling, jag vill inte ha ett endaste öre.
Vill ni köpa .lite kaffe ht Lina som vanligt så kan ni det, men s &amp; sant jag heter Sven skall ni inte behöva komma till fattiggsrden s &amp; länge jag tyar arbeta- Räcker maten.
te ' at oss s % " räcker den te At er ocksa, da ii säkert.
Inte blir &gt;herrarna:, rika för 3 daler de.
tagit i f r h er, men jag blir inte heller fat- tigare.
Torka nu bara bort thrarna och satt er tillbords med, det ar inte bara vart att tänka.
p &amp; ' t.
Men medan far talade sprang en itor oetyrig droppe.
ned för hans.
kind, stan-
.
: &gt; M e ett Ögoriblick- i hahkagget och föll kviqnorna, kunna.
a t r a t t a något för, att få bort rusdryckerna, s å måste de ha: med ett s t h k ned i m jölktallriken.
b - Gud valsigne Sven!
* var allt vad full medborgarrätt.
Då voro de strar; rusdryckerna: mormor kunde saga, men jag silg hur villiga a t t skriva, t y hade de sorgliga erfarenheter.
hart hon kramade hans hand.
Vår vandring skänkte oss tillfreds- Nar bordet var .avdukat och mormor raom vanligt satt, sig p &amp; ~angkanten ställelse, vi tro på seger för framtiden.
Med kamrathälsning: sjöng hon &amp; ter en av sina älskhgs, ?. ' "
.. ... K a t h a.
r i n a.
. '
: anger: .Upp en auck.
sig smyger, hörd {av.
, ingen: n!
!, etc..
Aldrig tyckte jag ' mig .. hort henne s j p g a d förr, och vad hon s&amp;g god och from ut.
Sjalv.förstod .jag inte ' dycket av allt .vad jag, @ g Kvinnornas rakt?
.
* ch hörde d &amp; kvällen, bt&amp;, ' ~ &amp;.
... y Så fort t d e t förea p &amp; kvin ' &amp; rna hör .jag kände ett barns vrede mot ' de ' klar - v herrarna o: som kunde SA behandla min man ständigt huru.
l i g t .och efterblivna. '
.
.
: mormor.
1 de äro ställda i samhiillet.
Högst sallaii Mormor fick i mánga &amp; r dela hem- skall man finna en rad skriven, eller mets torftiga bröd.
Till gengäld för ett ord uttalat som pA allvar ger oss omsorgen om oes, för läsningen hon oss erkännande som nyttiga samhällsmed- lärde fick jag mhngen g&amp;ng kamma det lemmar.
Nej, i a ' tallet f &amp; vi dagordet .silvervita haret och föreläsa ur hennes kastat mot oss:, ni äro e j lämpade för böcker dá krafterna sinade.
annat an hemmet och!
dess sysslor.
Ständigt: kan jag se hennes blida ' an- Men hur ar det?
Ha inte arbetarkvin- lete och höra hennes röst: &gt;Gud signe nörna - .allt mer och m &amp; blivit indragna.
: dig, mitt barn l Jag kan inte löna dig, i industriso, fA de ?-ij i likhet med men han skall göra ' t.~ Och nu nar mannen striiva och: arbeta för, sitt uppe- - min strävan nagon gång kännes mödo- hälle?
Och detta på %ångt samre villkor sam och tung tanker jag p &amp; gamla än mannen.
S &amp; a r ej .. ' heller kvinnans imormor och fA.r nytt mod.
arbete.
pil lilngt nar- betah s- mannens Inga.
och detta fast kvinnornas.
.
arbetetid.
.
i mariga fall väsentligt överstiger männens.
Vad är det söm gör skillnaden?
Jo.
helt naturligt det att ' kvinnan ar be-. '
Från Karlstad.
traktad som en lángt samre och mindre: Agitation för sobialismen bland arbetsför varelse.
Nu kan ju erkännas .tirbetarekvinnorna - h u r ofta har jag att kvinnans ' rent fysiska krafter ej .ej tankt på a t t skdan så val beliövs kunna jamnstdlas med mannens, .men .och.
lika ofta tankt på min oförmaga varför dd &amp; inte ta med ' denna eventualitet: att bringa dessa ' idéer u t till dem.
Vet även p &amp; andra, ornyAden?
I kamp &amp; för så val a t t på djupet hos arbetarelwin- tillvaron finns dock ej nilgon skillnad, .nor slumrar bitterheten mot fattigdo- ty levnadeomkostnaderna stWa sig då men och förtrycket, men ändoclr skå ej mindre för-:: kyinnan ä n mannen.
Därför maste i våra.
dagar arbetarkvin- de flesta icke med i klasskampen.
norna framsläpa $$,t .liv i svalt och Det a r en massa nedarv,da fördomar försakelser av alla.
.dag.
Undra dá p &amp; m o t kvinnornas deltagande i för- kvinnornas lllga etilndpunkt?
eningsarbetet som gnnu finnes Itvar Se vi ocksá på kvinnornas ställning toch som nog underblåses a v rbännen, i samhället ekola yi finna att dar måste vilket a v.
arbetareklassens man a r de göra sin plikt som medborgare, de of örsvarligt.
Det gör.
agitationen bland kvinnorna dubbelt svår och för- ha s i ~ a skyldigheter full komligt lika senar arbetarerörelsens frammarsch.
s o m.
männen .. .Men var ha vi kvinnor Darfor, alla man och kvinnor inom ar- vBra rättigheter?
DB är ' det i sanning b etarerörelsen: tala till arbetarelwin- sorgligt.
beställ t.
Vi kvinnor, som utgöra mera an hälf- norna om socialismen, ' tand ljus i de- ten av Sverges befolkning, vi äro undan- ras sinnen och vi s.kola bliva dubbelt dragna allt inflytande på det politiaka .starka i v i r kamp för bättre aamh.alls- omrildet.
Vi ha .ej ratt att rösta eller - förhållanden.
Upplys dem om d-eras manniskov,arde och a t t de skola kräva sätta opp vara egna kandidater till par- samma medborgerliga rättigheter som lamenten, nej, d &amp; skola vi sköta hem- mannen, t y vi måste hava samma me- men.
Men nar fabrikrpipan ljuder dA del till vårt förfogande.
Rös.tratt må- ar det ej s &amp; noga med hemmet, då iir v&amp;r plats där, d &amp; äro vi jämnstallda s t e givas oss!
.
1.sallskap med en klubbkamrat har med övriga medborgare.
Det &amp; r en jag deltagit i namninsamlingen till blodig ironi pil oss, vi maste sköta ' vara kvinnornas opinionsyttring f ö r politisk plikter och fullgöra vara s kyldight ter i rösträtt.
Försedda ' med listor,: flyg- samhället, men vi ha alls ingen rätt blad och brosihyrer samt överblivna att komma med några.
rättigheter igen.
Morgonbris h a vi besökt arbetarekvin Vi f &amp; ej ha .ett ord med i laget för nor.
Ibland hade vi intressanta och lagstiftningen som rör oss själva, det väckande samtal.
Många hade undrat skola mannen sköta om.
Det ' är med grämelse vi m h t e åse h u r de skulle f å tag i en lista; Nagra svarade: " Kvinnornas rösträtt bry vi detta och finna OSS däri.
Särskilt för.
oss e j om, ett annat vore d e t o1i vi arbetarkvinnorna ar det som det .känns .. finge skriva på för a t t f å bort rusdryb värst, de som direkt bli träffade av det-.
kerna. "
Dessa svarade vi, a t t skola samma.
Men därför ar det ocksh sbm C ' i, ' - S '. '
' '.
resningen, mot .. detta värnlöshets system Eörst maste göras frán arbetarkvinnorna 3jälva.
V i f &amp; e j lita p &amp; att mannen 3kola skaffa oss ratt, v i f &amp; också lov att ta saken i egni händer.
Arbetar- klassens man ställer sig ocksa, sorgligt nog, i många fall skeptiska gent emot kvinnornas inflytande särskilt på det politiska området.
Orsaken ar val den att, .de blivit duperade av högerns slag- ord ' i ' - de ' tBta fall.- ": ~e ' - ' t.rö ' .väl att kvin- nan genom större inflytande pH politiskt omrade skall göra sig ' oduglig som hustru.
Men mhnne ej fabriken med sin Unga arbetsdag gör större intrång p % hemmets lycka?
Vad vi fordra .. ar " vart erkännande gom medborgare, att vi, eamtidigt vi ha våra skyldigheter till samhället vi ock06 €A vara rättigheter och bli jämnatallda med männen utan att behöva utgöra stt undantag.
~rbetarklassens man behöver nog ej befara att vi därför svika deras strävan,.
tvärtom bli vi dA i ~llfiille att jämsides med dem arbeta för arbetarklassens be- frielse.
Ty, EA sant vi äro arbetarkvinnor och besjälade av de socialistiska frihete- idberna, skola vi aldrig svika arbetar- klassens sak utan i stallet göra den gemensam för både kvinnor och man.
Därför fordra vi i rättvisans namn kvin- nornas erkännande och kvinnornas rätt. '
, ' '.
.
Anna Prost.
E N LIVSBILD. '
I &amp; ånga h A a fabriken, bland maskinernas din och larm, hon står på sin plats vid fönstet, blek och med vissen barm.
Hon står dar, blott tjugeårig, med fårad panna och kind, som sällan av sobn cfar smekas och scalkas av sunnanvind.
.
., En $ik av den blåa himlen och ängar, som grönskande le, genom fönstrets smutsiga rutor hennes trånande dgon se.
Och tårarna jalla så bittra, hon längtar från buller och kiv l&amp; @ ut i den sköna naturen.
.
till dess fria, .lyckliga liv.
:.
Men syskonskaran darltemmiz och gamla, sjukliga mol; av hennes ' lon skola leva, och lönen ar visst ej stor.
-.
Och darjör det galler ntt sträva jrån morgon till kväll var dag, fast trotta lemmarna verka och blicken blar skum och svag.
Nar arbetsdagen ar andad, så tung och så ändlöst lång, hon vandrar gatorna hemåt med trött och vacklande gång.
.
At heane blev livet8 gåva försakelse blott och nöd till dess att hon maktlös dignar i kampen för dagligt bröd.
Sem Folke .Anderson.
(Ur B Shningsmsnnen B.)
sörjande kontorsdamerna och de för- sörjda gifta kvinnorna inom samma samhal1skret.s.
Bra skildrade äro ock två viljelösa kvinnotyper: den ena har alltid haft .skyddet av ett hem, blir dock aldrig annat an odrägligt ytlig, den andra har från barndomen varit predestinerad att kaata bort sig.
En figur som vaxer liksom Helga själv och därför blir intressantare allt- efter skildringens gång iir Magda, en ung, gift kvinna: litet övermodig och ytlig i början, tycker man, men fördju- pad av barnet och av känslan att just an de gifta kvinnorna hava sig an de ogifta uppgiften förelagd att visa vad en kvinnosakskvinna duger till och hur hon kan lösa olika uppgifter.
Detta förstår också Helga.
Hon ut- trycker den sanningen med dessa ve- modiga or d: Helga Wisbeck.
.b.
Bonniers förlag.
4: 50.
Detta a r en bok om vår tid, så- Bom aven Elin Wagners andra böc- ker varit - därför denna särskilda spänning m.ed vilken hennes böcker vän tas.
Det a r flera kvinnor, som vi har f % göra bekantskap med och aven nåara man - de senare aven givande oss nutidspsykologi.
Huvudfiguren ar " Helga Wisbeck, praktiserande la- kare ".
Vad som särskilt frapperar och vilket gör skildringen av Helga så lyc- kad ar, a t t intresset för henne blir större alltefter som hon utvecklas.
1 all sin utmärkthet gör hon ett något to:rrt intryck, man får icke något riktigt in- tresse för hennes person först.
Iflen från den stund Helga vaxer genom en sorg, blir hon mjukare, mer inåtvänd: Helgas gestalt blir levande.
Man föl- ' v Min sångmö.
(Ur F r h Stigarna av Kerstin Hed.)
Min sångmö ar ett bygdens barn, sd.
ringa, rom skygga hennes slag på lyrans sträng.
Bon okänd ar, och.
lagrar bar hon inga, blott udda blom$er ifrån skog och ring.
Hon kommer nordarafrh, där bergen stiga i blåa vltgor över by och alv.
Sin enkla visa kan hon ej förtiga, fast ej den klingar som hon hört de * själv.
T y nordanvinet över klint och brända och bjällerklangen ifrak frusen sjö och flickorna vid slaga och vid slnnda Och i dessa glada ord till den unga, ha sjungit sånger för min visas mb.
" Allt vadar, knoppas, blommar och dör, jag ensam ar orörlig, jag vissnar blott omark- ligt.
Jag ar med i allt och dock utanföl allt.
gifta kvinnan: jer med det djupaste intresse hennes " Det ar n %gra av er, s o m äro unga, son: stolta kamp a t t ändock hålla sig upp- verkligen kommer mig att tro att det växel rätt och a t t icke förtröttas i sin yttre upp så duktiga kvinnor, som tiden kraver.,, verksamhet, som ju dock kan ge henne Elin Wagners nya bok ar, p5 ett par så mycket och a r rikare an de flesta punkter undantaget, ett mycket för.
andras av de kvinnor hon ser omkmng tjiinstfullt inlägg i skildringen av nu.
sig.
tidslivet.
Många av dessa andra äro skräm- Anna Lindhagen.
mande ensamma typer: några verk- lighetstrogna tyvärr, såsom skildrin- gen av en kontorist, som flyktigt BP igenom Helgas mottagningsrum.
Ellen Key håller föredrag till Ett par av dessa ensamma kvinnor av förmån för Morgonbris den äldre typen synas mig karrike- rade.
Detta a r skada, ty det förrycker den 2 nov, i Arbetareir&amp;itzctets hörsaj den samhallsbild man i övrigt får.
i ~tockholm, för vilken vardefoclln hja @ Va1 skildrade och intressanta drag redaktiown härmed vill uttrycka siti a r dock det allra mesta: så t. ex. Bom- - - - - mer bra fram den rena klasskillnad l hjärtliga tack som finns mellan t. ex. de sjalvför- l I I Det hander ofta, att min sångmö grdter - de busta tonerna, som henne ndtt, dem kan hon aldrig, aldrig giva ater, det blir ett svagt och brutet eko blott!
Men ändå kviider hon, min sångmö unga i ensamheten pd sitt enkla.
vis - hon sjunger därför att hon tndste sjunga, och tanker ej p &amp; tadel eller pris.
Och kunde visan nå, fast halvt för- kl ungen en tös i vall, en bonde vid han ' s plog, och kände de en e w a ton som sprunger, ur hemmets skog, det vore mer an flog!
BILD FRAN LAPPLAND.
VID VAISALUOKTA.
Från Sundets danska sida.
Om utfärder, koloni for barn och Tivoli Hela Själlands kust vid Sundet ar ei enda sträcka utfardsliv för Köpenhamn Tätt ligga utfärdporterna med alla so:r ters större och mindre restaurationer, ex bit strandremaa och tillfälle att fran et.
badhus kacita nig i det salta vattnet ellei att gå ' in i .de svala bokskogarna.
S~ockholmarnas som marliv är mycke1 mera ppritt %t himlens alla v8derstrecls Bars vilr ekargard och var Mälare, soir för OPS närmast motsvarar köpenhamnar nas Sundet, flyter ut i hundrade sund: ~jardar och holmar.
Man.
kan f &amp; vara o~törd &amp; sin ö eller i sitt färskilda 1ill.a sund dar, det firins mer oberörd natui hoa oss att röra sig p&amp;.
Men i stallet har köpenhamnaren som marlivet p å koncentrerat vid sitt enda: langa, breda sund.
Hans sund blir dä:r. för livligt och till följd därav sällsynt glatt.
Och vidare har han riktigt aalt vatten lätt Atkumligt.
Vi stockholmare ha betydligt längre till frisk salta.
En vacker söndag strömmar.
Köpen- hamn ut till Sundet pb alla möjliga satt att £grdas.
Man kan ' stå, verkligt fasci- nerad och se pli detta utfardsliv.
Alla desaa glada Köpenhamnare, som icke äro sB, b e kväma att de taga tåget, passera vid Skodaborg en för danska forblillanden rätt lang backe.
Bokträden skugga backen EB djupt, att alla passerande nästan syna-s komma frhn mörkret, när de komma den nerför ut i solljuset.
Det är chara- banger fullproppade mad folk, oftast ett sällskap som slagit sig tillsammans, en vagn med nágot glatt lag ungdom, en annan med ett par familjer med barn i alla Aldrar, en annan med herrar en.- samwa ute på söndagefest.
- Och masaor med cyklande folk.
Den praktiska velocipeden som färde medel är icke alls s &amp; bortlagd i Köpen * hamn gom hos oss, kanske just beroendc p &amp; att s Strandvejen s utefter D Sundet I och %Dyrehaven, liksom är särskilt ska * pad för cykling.
Velocipederna äro jc ej heller s &amp; dyra nu som förr, s &amp; at1 mången, som ej har s &amp; gott om peku nierna, likväl kan skaffa sig en tváhju- ling.
Ibland komma hela trupper ar cyklar, ibland är det ett ensamt par, Flickorna mestadels i l jusa klänningar; och under den djupa bokträdsskuggan i utförsbacken se de ut som vita sommar * fjärilar, vaka från skuggan ila ut i. eoL ljuset för att tillbringa sin korta som- mardag borta friin storstaden.
Andra lustfarmde komma med tAg, som pil en kvart, en halvtimma för u1 Köpenhamns befolkning till bokskog och saltbad och till de små enkla restaura- tionerna, utanför vilka det - star .sa in- bjudande: s Madkurve maa medbringes B.
Man behöver ej draga med sig dricks- varor, man behöver ej riskera att vara utan tak över huvudet om det kommer m regnskur.
Men man behöver ändock 3 j leva dyrt.
Nej, matsäck tar man med sig och dukar upp p &amp; restauratio- aens bord ute i fria luften.
Den lilla kroe en, tar emot SA enkelt, kaféet och; hépaviljongen likaledes.
P &amp; sa satt lever man billigt och har ändock den fest- itam-ning, som kan ligga i att ta in p &amp; ?n restauration.
Att kvarlämnat papper ir mindre vanligt i trakten kring Kö- ?enhamn an Stockholm kan nog bero nindre kanske pA danskarnas större om- .&amp;oksamhet i siidant, än p &amp; det förhal- andet, att man sällan sl&amp;r sig ned pA narken medan man äter, utan vid re- itaurationerna eller vid de bankar och lord, eom ocksa i själva skogarna äro ippslagna för matsiicksätning.
Man far även vid Sundet se bilder rAn barnkoloniernas värld. '
Det.
är i Ktipenhamn liksom hos osa att skollovcikolonierna ej räcka tilL för alla barn.
En dag mötte jag vid Skods- borg en trupp gossar under lärares led- ning, som vor0 pá dagsutflykt.
En re- staurang upplät plats för matsäcksatning.
NSgra lärare och lärarinnor uppoff rade av sin egen semester för detta.
Tv &amp; dagars sádan utflykt för varje barn, som ej är pli koloni.
Bättre an intet.
Lik.
som dagsutflykterna hos oss.
E n annan dag, och d &amp; hade jag ka- mera med, stötte jag som sagt p &amp; den här kolonien.
Det ar helt naturligt ont om strandplats för en koloni vid Sun- det.
En helt liten bit strand, som var ledig enar.
en fabriksverksamhet dar bli- vit nedlagd, hade.
uppliitits samt ett gammalt hus i bristfälligt ekick.
Men man fick ha smA pretentioner.
100 gos- sar fingo i alla fall bad och luft i en m %nad vid 3 Strandmallen B.
Föreningen, eom har dsnna feriekoloni, är .De unges idrot ».
Den är stiftad av folketingsman A.
C. Meyer och ledes av arbetare.
Hela Aret runt bedriver den idrott med de gossar, zom tillhöra for- eningen.
Gymnastik spelar en framstå.
ende roll i dess idrottsgrenar, och vid tävlingar ha föreningens gossar hemfört pris.
Hela Aret om företagas utmarscher med gossarna, en sorts boyscouter kan man saga.
Varje gosse, till hörande förenin- gen, som ej p % annat satt kan komma till landet under ferierna, far komma ut till Strandmallen mot en avgift för en m h a d av 4 kr ..
Utgifterna för övrigt, 3om p &amp; grund av fritt husrum förra året mdast uppgingo till 1,363 kr., bestridas huvudsakligen genom försäljning av mar- cen samt dessutom genom mindre poster frivilliga bidrag, varav 100 kr.
frin bBarnehjrelpsdagenr var största posten.
Dagordningen är följande: Kl. 7 bad, d.
8 havregrynsgröt och kaffe, förmid- lagen marschruter, kl. l12.3 middag (2
. '
.. -.
.
.
.
,.
. ".
.
.
.
.
K1överblommor och tistrar .. ' III.
(Forts.)
Jag kom just ut frlln det lyckade disku~sionsmötet p &amp; Grand.
Ännu ljöd i mina örbn de ovationsartade applllder, s o m halsade talarna.
när ordföranden ~a~ !an kte p &amp;.
.v:ira tackade de+.
ledare, på dessa kvin.noi, .som stallt sig i spetsen: för allas vAr roifelse, &amp; h jag beundrade deras mod och uthl11 lighet.
P ' ör det ville mod till att g &amp; vad de ' gjort.
Jag erinr+de mig hur de stlltt upp våra ledare och sagt åt motståndarna: kom, skola vi strids!
men ingen kom.
Jag mindes de miinga ty,eta stordbd jag sett utfh-as av kvinnor, som aldrig bli- vit omtalade men som dock stritt.
.Ja, nog vore kvinnorna mannens vederlikar i mod och sjalekrafter fast kroppskraf- terna vor0: större hos mannen.
Men dock: kvinnorna bara tyngre bördor och under mindre järnmkr än mannen.
Men det är sorgligt att dessa två., man- nen och kvinnan, som så innerligt väl behöva varandra., skola sta ' som fiendier.
; ', '.
: i3 rätter), kl. 4 gymnastik och fotboll vid stranden, kl..
7 aftonmåltid, kl. 9 natt- vila.
En härdande dag.
Men sängar har kolonien ej rad med, madrasser och filtar &amp; golvet p &amp; en ' stor vind, det få.
goa- sarna nöja sig med.
Med en viss stolthet pilpekade för- mannen Frans Pedersen, yrkesarbetare, men ur arbete nu för koloniens skktsel, att han och två k a m a t e r med hjälp av 3 h 4 kvinnor, ockeå tillhörande arbetar- nas led, redde sig utan hjalp av peda- goger.
Endast en gosue hade mast hkm- saiidas för då.ligt uppförande.
Dock för- vknades man litet att höra., att gossarna e j behövde hjälpa till mrd städning och dylikt.
Det kunde ej akadat att de själva fått göra litet nytta ocksa, isyn- nerhet som kolonien kanske vunnit ps mer arbetskraf t. Papperalappar och dy- likt skrap syntes frodas val myckei oryktat.
Att hålla papperen borta htide varit uppfostrande för gossarna att lära sig, liksom att städa och diska.
Det var något rörande med den glädje, varmed ledarna offrade rig för feriekolo- nien och glädjande att se gossarnas friska, hurtiga utseende.
E t t sadant företag, lett av arbetarna sjalva, omsatt pA svensk jord, skulle nog kosta niigot mer, svensken vill ha d e t.
mindre primitivt, men aven med nhgot förhöjda omkostnader.
kan nog en rörelse som %De unges idrot, få: m.ot- marighet hos oss.
Kolonien Strandmal- len och s sagostunds barnen D i Malm ö etodo i rapport med varandra, de senare hade nyligen varit över och hälsat p&amp;.
an ske iden redan ar utförd i Sydsverge att arbetarsammanslutningar själva ordna.
kolonler.
.
- 2 2 ric!
S-zzxki d i s t e man nilgon ' ' misatankqnd+ - .o * misi$v.q %.var+ndr$: Skulle det ' inte.
vara biittre.
f0i; ' mannen om han frivilligt gav med av den m a k t han tagit, gave kvinnan likställighet, gjorde henne till kamrat, och de bAda sedan hjälptes Ht att skapa härliga stora människor.
Inte man, inte kvin- nor, utan människor!
Var och en hade de .sitt arbete att fullborda, var och en sin mission att fylla, m e n de kunde dock ha ett gemensamt mal, ett gemen- samt intresse, som kunde förena dem alla.
Varför .. skulle.
.det jam t vara denna ofruktbara strid l J a, var det .. nllgon slags frukt med den, ' sa var den bitter och förstörande,.
en frukt till döds, ej till liv och .halsa: Varför sku.lle det vara E &amp; svart för mannen dela.
.med sig av makten, scm de orättfärdigt sitta inne med, .. varför ville de ej taga mot ' var hjälp som vi erbjödo, hjalp till att draga lasset?
Vad var det som gjorde att de nekade oss det, - vad ar det?
- Kanske ärelystnad, kanske endast makt- begär, kanske fruktan att mista.
oss?
Förstar någon varför de strida, varför de söka hindra en sak, som dock går oemotståndligt framat.
I tankarna flyttade jag mig tillbska till mötet ' jag nyligen lämnat.
Jag sAg den stora salen, s&amp;g den fylld av man- niskor, mest.
kvi.nnor - allvarliga an- sikten, unga glada ansikten, med drag av friskt övermod i..
Men hos alla Bterfann jag samma tanke, samma vilja: vi skols segra.
Jag mindes hur jag tyckt att vi alla varit som syskon.
Obekant var jag med de flesta, men vi hade talat med varandra sHsom gamla vanner.
Det var den stora saken som förenade osa och gav vart möte ett drag av släktmöte: Voro vi d % en makt Eom kunde ' motstas och tillbakaslås?
Nej, inte i längden.
.
Jag känner.
hur den inre kraften bar oss fram, bar .oss säkert fram mot segern.
Men ändock detta motstand, derina bitterhet, dessa slag, som lämnade djupa, många, gilnger oläkliga sår efter sig.
Varför, ja, varför?
Ar det kanske för mannen saknar förutseende blick, ar det för han ej ser att vi äro en makt, är det för han ej marker den.
stora flod som strömmar fram mot ho- nom, stark och oemotståndlig?
Varför ej leda floden i rätt riktning i stallet för att försöka det omojliga, att föra den tillbaka?
Jag går tyst och grubblande som utan mal i folkvimlet.
Jag frhgar och frågar, men kan ej finna något som ger ett ordentligt svar p &amp; fragan.
Lyktorna blinka sömnigt emot; mig, en ach annan nattvandrare tilltalar.mig, men jag gllr som jag vore ensam, borta som jag ar i tankar.
- Varför, .varför, fragar jag, men något: därför) kan jag ej finna.
, Elna Lindgren.
Agitationen bland kvinnorna.
Den agitation som V. U. nu planerat och genom partistyrelsens anslag och organisationernas bidrag kunnat verk- Friin feriekolonien Strandmellen.
.
ställas kommer att bliva ratt omfattande.
Dattill kommer den agitation som ord- g %ng in till Köpenhamn.
Och medan nats av Södermadands och s lek inge jag ar ' i farten att skriva ned nAgra iakt- kvinnoklubbar.
tagelser från Danmark kan jag ej under- Inalles ä ~ det, 66 platser som u n d e ~ lata pilminna om att Tivoli, detta mark- november månad erhålla föredrag.
Ta- värdiga och folkliga förlustelseställe i lare äro Agda Östlund, Ruth Gustafson, Köpenhamn, nyss fyllt 70 ' år.
E n vanlig vardagsafton atrax före iö- ~ m n z a Floood och Agnes Söderqvist.
.
delsedageu vir jag dar.
Som alltid föll man i förvåning och avund inför detta ar dar sym f oni koneerter m ed reeerverade etora etablissemang mitt i hjärtat av platser fr % n 50 öre.
Lycklig den etad,.
en stor stad, narmaeite granne med Raad- som äger e t t sådant förädlande nöje som huset, dar folk kunde fil billiga nöjen, Tivoli, fra mförallt för dess konsertsal!
och där icke heller barnen.
sakna sitt skull.
utan ha sina särskilda, för d e m av- Vi be höváe ett Tivoli ocksa i passade förnöjelser.
Och dar den nö- Stockholm.
Men bevare OEB val för en jedystna ungdomen kan f A sitt, och siidan parodi p &amp; ett Tivoli, värdigt en d,ar musikälskande folk med olika huvudstad, som preeterades under Olym- smak kan f A sitt.
I konsertsalen var, piska epelen.
Skall nagot nytt skapas shsom alltid, ett utmärkt program.
ar endast.
det basta gott nog.
-.
Vi få Att dar är fullt hus varje afton beror hoppas at t Tengdahl och - andra tivoli- vill ock * på, att man där kan f A även älskare göra sitt allra basta.
- materiella behov tillfredsställda.
Dar ar A.
L. servering.
.
Man kan beställa hur litet som helst eller man behöver intet för- tära - allt efter behag .. En pång i veckan
TJ anarinneforeningens.
" höstsol) '.
Stockholms Tjänarinnef öre.ning hal i dagarna avhållit en fest, som varat i dagarna två och vars behållning skall tillfalla fonden för ordnandet av ett tjanarinnehem i Sverge.
Med stolt- het och glädje konstaterades från " ledningen " att: denna fond nu kan för - första gången skrivas med fyrsiff- rigt.
tal, .vilket, i betraktande av den svårbrutna mark som har ar - synner- ligen utmärkande och aven med hänsyn till de små resurser, som de inedleminar som redan finnas ha till sitt.
förfogande,.
får anses rent av stor- artat.
Det ar ju meningen att, då tjiinarin- nehemmet val en gång a r verklighet,.
phkalla kommunens stöd för dess fort- Grupp från ' Stockholms Tjänarinneförening: Styrelsen och festkoinmitterade? '
satta, .verksamhet, ett stöd som val e j ...
.
.
,.
pk rimliga grunCler kan.
undandragas.
- en dylik instituti0.n.
Som närmaste krävt sina kvinnor och som.
kommer egenart och särsthlning.
s å d a n t tarG förebild blir nog Finland åberopat, där att kräva! '
Ty har har man ju ganska tid.
Och kraft.
Så nog vill.
d e t till Halsingfors stad lämnar 1,700 mark i stora svårigheter att övervinna vid att orka något.
och, därtill ej .miss:.
Brligt understöd.
organisationsarbetet: trösta om utgången.
Ty sådant, smit; F. n. tänker m,an sig realiserandet 1) Den välbeställda tjänarinnan, tar.
Men i medvetande om ' kad.
so:$ av tanken i formen av en hyrd v&amp;- som aldrig flyttar, som ä r " ett " med gjorts och vilka .faktiska resultat söm ning med matservering - detta för- sitt herrskap, som har det efter sina redan, f öreligga f orstår man hur- .ratt!
nämliga * därför a t t det alltid s k d l förhållanden härligt och som inte kan fröken Grönvall måste ha .i- sik p&amp;.
: finnas produktivt arbete för shval tv &amp; tanka sig något fånigare an det där stående,.
att " ' flickorna verkligen i- " &gt; fast anställda krafter som även för talet om " fackföreningar och socialis- dragit sig för uppoffringar '. '.
.
...
- .. dem, vilka möjligen i väntan på en ter och så ' nt dar simpelt folk ", och Den lyckönskan f ö r.
sin fortsatt6 liimplig anställning eller av en eller som förresten lever sitt liv i lycksalig strävan vi härmed överbringa.
till-.
' fot annan orsak sakna fast plats och bo- ovetenhet om denna val-ldens oro.
- eningen, - kunna vi ej underlåt$.attkomi --- - - - stad.
Vad en shdan - tillflyktsort skall.
binera med .en maning till de ... kuinnoq, 2) Den " fördärvade " storstads- vara värd och, i stort betyda för en som har narma.s.t beröras, .att sin plikt tjänsteflickan, som ä r i fullkomlig av- tjiinstflicka a r ' lätt a t t först&amp;.
Hur likmätigt göra det basta - möjliga.
' d rn&amp;ngen skall ej härigenom kunna und- saknad av socialt medvetande och si- sitt liv och för sin klass.
g &amp; a t t f &amp; ta den första basta (och dar- ledes knappast kan ställas till ansvar, för oftast bland de samre) plats, utan i fast hon står i ljuset för både sig själv.
.
.
-.
...
- stället för en gångs skull har att i och, andra.
... .... 3) Och så " oskulden från landet ",.
.
....
- livet bli den som v.äljer.
.
.
.
.
.
.
.
.
D e t ' a r en stor och vår tid värdig alla fruars dröm!
Som vet s &amp; litet.
~ g i t e r a for., tanke, som ligger bakom detta arbete I me11 Som väntat sig så mycket- M O R G O N B R I S!
.
.
:: för.
ett skdant hem, och sannerligen, Allt detta material skall samlas, det a r tydligen ocksh ett arbete som: upplysas och behandlas, helst efter ' ', ' ', s., ',,, ', ' ' I Ur Lögnerna.
Gustaf dansen.
- Anarkist, svarade Alfonso Zirilli på un,derofficerns fr&amp;ga.
Kamraterna i ledet sträckte halsar- na och sneglade mot ' den djärve.
De som kände Alfonso förut smålogo gil- lande, de övriga skakade sina huvuden eller gapade av förniining.
Alla un- drade, vilket straff den värnpliktige skulle erhålla.
Sergeantens min under- gick knappt någon förändring.
Han hade .hört s a m a svar förut, ehuru al- drig givet m.ed så öppen skadegladje.
Hans Slick dröjde en stund längre ä.n nödigt var vid Alfonso Zirilli.
Lästes nhgot däri, var det en blandning av förakt och medö ömka^.
Alfonso stod kutryggig och med s &amp; omilitärisk hållning som.
möjligt fram- för honom.
Han erfor en begynnande frukta.n inför &amp; etta kyliga lugn, men ännu så länge harskade vreden och förbittringen inom honom.
- Jag frhgade inte efter edra asik- ter, sade underofficern.
med spefull tydlighet - utan efter ert yrke.
- Därpå tillade han kort och skarpt: - Vad ar ni?
- Från och med i dag mördarlar- ling, ljöd det snabbt och med okuvat trots f r i n Alofonso.
- Han Latade kriget och militäryrket, han ämnade inte dölja sina känslor.
Men nu, se- dan han erhallit det efterlängtade till- fallet att öppet.
spotta u t sin avsky, er- for han ingen glädje.
I stallet för stoltheten över bragden, kring vilkens utförande hans tankar kretsat sedan veckor tillbaka, kände han en feg,frulr- tan.
Hans knän veko sig i rädsla för oberäkneliga följder.
Sergeanten nickade blott.
Man han inlade så mycket hot i denna enkla rörelse, a t t Alfonso frös till darvid. '
Så vande f örmannen sig mot den " na.ste bland de varnpliktige och .föGyade sin fråga.
Men hela tiden ' uppropet.
va: rade, kastade han litet; " ' emellairi.
.en blick på, Alfonso .. H&amp;llning, .och.
- min ' sade tydligare an ord.
-.
':.
.., - Vi aga medel att + k ~ a s s$da; na a soin du; niin goss ' e.!
' Vänta bara.
-.
:!
Han flyttade, sig steg för - steg utef.ter ledet, som de värnpliktige bildad.c; .. fr.å= gade, mottog svaren och jämfö~.d,e-d.el&gt;~ med anteckningarna ' pk listan i.
" Sin viinstia hand; ' Det var.
ett dåligt: sol- &amp; atmaterial som.
alltid- Ifr &amp;., denia trakt.
Obändiga; häftiga och b&amp;sluga hade ' ungdomarna visat .sig.
vara,: par de inkallats under f anorna ?.
.
MenJamp t lig behandling - o.ch e t t fa.st upptradan- de hade förut da.nat om de fle.sta,.o &amp; gjort dugliga ' soldater av dem,. '
;.
Of f &amp;.
cerare o ch underbefäl.
vid- ' .detta .. k~i-il:~ pani voro valda .med särskild - oinsorg, de hade.
behandlat samma *: sorts,~sufdeg de senaste åren och visst6,:vad.-m:aa serge ap te^ s &amp; kunde ' ' " I '.
, ' '
.MORGONBRIS.
Y Qnyo p-å Alfonso, och ' fastän han stod !ösa, deras mod raddade dem icke.
p &amp; iner än tio stegs avstånd träffade Halvcirkeln, so111 omslöt den.
1ill.a.
slra- hans blick som ett piskrapp och fram- ran, drogs obev-ekligt ihop,.
: de skulle kallade en känsla av osäkerhet och be- trampas ned under h&amp;sihoGa, * na,.
.
: smu- ltlamning hos mer - än en bland dem, .as sönder, förintas.
i '.
..
. '
'.
.
.
.
.
.
.
:.
.
soin ia.kttogo honom.
- Allah alrbar! .. stig: .det ':.
triumfe-.
.. ' Ytterst på högra flygeln stod Al- rande över cheikens '.
:.
. ' ..
fonso Zirilli.
Han var surmulen och ' Mansur kpräpgde f&amp;måt .ined ' @ a hade dragit ned huvudet mellan axlar- äh: hå- Han.
var nyfiken:, ' rner.
kyglar.
na.
Det var dumt .av honom att ha got annat, och blickarng-$ ' &amp; dd.&amp;de svarat s &amp; oförbehållsamt, han insåg det Dar borta:sprun- nu.
Men hade de inte allesammans lo-, roligt å t all &amp; sidor.
.
mot samni$.
: mål go Belkassems man vat varandra att med hög och tydlig rom han, bortom dem ilade (andka.
röst saga sitt:, anaklrist!
Nar de läm- Mansur högg halarna i hastens Ijup- nade staden svuro de heligt att h %lla k a r, det gick för långsamt.
Riktade ihop.
Inga fega undanflykter eller lan ögonen nedåt, såg ' han, hur mar- falska kompromisser, endast sannin- ken gled undan och.
.
.
och.
.
.
.
.
.
Vad gen, ohöljd och stark.
Hur hade inte var det, som skedde d a r.
.
.
till viin- ögonen lågat och kinderna blossat, nar de svurit det mellan sammanbitna tan- ster?
Varför skreko.
några röster högt SV siniirta och raseri, varför gnäggade der!
- Anarkist, skulle det ljuda fi * %n h&amp;st.ar så klagande?
- Ah, en granat mun efter mun.
- Anarkist och in- hade exploderat.
- Hiimnd.
över-.
.de genting mer!
Det var deras krigsför-) trogna!
- Hans blickar gledo åt hö- klaring mot kriget.
- Och så stod clen ger och mötte faderns ogon.
' Han fyll- lille fettklunsen Ambrogio Corte och des av en stolt lyckokänsla vid tanken sade helt beskedligt: typograf.
G-io- på, att han en gång skulle bli efterträ- vpmi Feretto viskade nästan sitt: fa- dare till denne tappre slieik och f ö r sin briksarbetare.
Gossarna vid trycke- helighet berömde marabut.
Han måste riet skulle ' fh veta vilken stackare 9.m- utföra en glansande vapenbragd, löna brogio i själva verket var.
Kamrater- upphöjelsen på det enda satt, som.
.
.
na p &amp; fabriken togo nog hand om V a d.
.
.
Djafar ...
brodern?
- Na.r Giovanni.
- Sergeantens blick svepte fadern och prästerna önskade det, hade lugn och Överlägsen förbi Alfonso, och han endast att böja sig.
.
.
Det surra- denne tänkte förbittrad, a t t han vaqrit de i hans hjärna; som om hundra olika en narr, d &amp; han frivilligt erbjudit sig tankar på en gång krävt tid och plats a t t börja leken.
Alla de andra följde för sig.
Drömmen om 1yck.an grep ho- Ambrogios och Giovannis exempel.
De- nom.
Han svindlade, marken under ras åsikter voro inte varda.
en centesi- honom försvann, skyarna över hans mo, och erhöll man deras karaktars- huvud gledo bort.
Det var som om fasthet för samma pris,.hade ma.n ändå hasten svävat framåt genom en oand- gjort en dålig affär .. lig rymd.
Han såg ej längre, hörde ingenting av striden, som väntade ho- nom.
Det var tomt och tyst Överallt.
Nen framför ljusnade rymden.
Från Sheik Abdallah såg mot sin son.
en punkt utgingo hela ' lrnippen ' av gu- Med bröstet stolt utspänt och ögonen la; solrnättade strålar.
Och i denna flammande av stridslust red Mansui.
lysande medelpunkt satt p. &amp; en gyllne Ibn Ham.ka1 att avlägga sitt mandorns- tron en ung flicka, höljd i brokigt si- prov och visa sig värdig ledarslrapet den, översållad av pärlor och adelste- för en stor och masktig stam.
E t t vac- nar.
Hennes armar hängde raka ned kert leende lyste upp den gamles bi- utefter sidorna, hennes ögon, solarna, stra drag.
I samma ögonblick skrällde från villra det nya ljuset utgick, stra- det till, hårt, bedövande.
Han s i g lade av underdånig ömhet och till- å t vänster.
En.
eldslåga sköt upp ur bedjande Barlek.
- Risja!
marken, splittrade jordytan och vrak- Da danade det bredvid honom, son: te omkull ett par hastar.
Sheik Ab- om världen raililat.
R.ym.d- vibrera da.llahs örnblick svepte runt slagfältet de, och han sjönk i ett bot.tenlös1 och hans stamma dånade.
djup.
Heta, gulröda flammor slrötc - Pramåt!
Fortare!
- En av d e upp omkring honom och i hans kropy otrognas granater hade slagit ned j vänstra flygeln, fler skulle följa.
Och arbetade ett hundratal vassa 1iniv.r dar borta stupade några av Belkassems Snabbt och tyst sprättade de up1 folk och blevo liggande, likt mörka lians sida, skil.de vänstra armer från kroppen, klövo vanstra benet p8 fläckar ströddes de över marken.
längden.
Smärta och fasa vra.lite sig Fortare!
Fortare!
centnertung över honom.
Famlandc Hästarna flögo fram, stridsropen sökte han fatta.
Men dar var inte1 ljiido trotsiga och utmanande, trunz- att hålla sig till, ingen utgkngspunki man dundrade.
.
.
.
ingenting.
Ångesten grep honom Sheilr Abdallah ratade upp sin val- fruktan för det okända, det, som in- diga gestat och grep fastare kring gen kan förstå.
.
.
svärdfastet.
Efter några selrunder I en glimt av skräckfyllt medvetan- slrulle ryttarna befinna sig i jania- bredd med fotfolket, om en minut skul- de kände han hasten under sig sjunka le de vara framme.
De otrognas ge- ihop.
Något varmt, tungt och jolmig1 vär sprutade eld och kulor.
Men de- böljade över honom.
Smärtorna vorc ras sista ansträngningar voro frukt.
dar igen, knivarna skuro,.
flammorna ar. '
rände.
Han drog djupt efter andan, ti besynnerlig, fadd, lwal jande l u k t otade.1.
att &amp; v-$i~&amp;:&gt; hmbg:.
..: Tjott:.
slöt an ögonen, ' hans huvud.
: hade funnit n fast punkt att W d mot.
Over hans ippar st.eg det, sargande å.nge,stfullt.
.
.
.
.
........ - Ris ja, .-.
: lyckin .....?
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
~ommission.ärer!
-:.
.
.
:. '
' ' '., ' a.betilningar till Morgonbris .exp,e-.
.
itjon, Upplnndsg.
86, Stockholm.
', dress t il1 Sot.-dem.
kvinno kongr.
.
.
V.
.
' U.
01d f. £ru Agda Östlund, upplands- atan 61, 4 tri, Sthlm.
S e k r. '
: fru .Anna Stevky, wallinga- an 6, n. b., Sthlm.
.
.
.
Fran stigarna.
v Kerstin Hed.
~jis ' förlag. '
' l: 50.; ~ n k l a sanger frHn ett skogen0 barn jves oss i denna ' bok.
Alla äro: .de farma och troende och naturen, helst ae.dl de stilla och mjuka skiftningarna,.
.
%r sin sang.
Man tycker att dessa shnger &amp; o fram- jungna som man vill förmoda att våra olkvisor aro, nämligen från folket själv, om trots slit .och, släp omedvetet in- upit skogene sus, morgonrodnaden och f tonglöden, elvarnas - brus, fhglarnas ubeleånger, tills allt format sig tiU oelodi med ord, kanske tafatta, som ilja kläda.
känslan för den innersta Kngtan och undran inför detta och kär- eken till dessa stigar, '.
som.
de ofta diate vandra och - blivit förtrogna.
.
m) ch allt,.
hela omgivningen, arbetet u t e ch inne får ton.
Kerstin Hed, som lever i.
Dalarne, iar latit sitt öga (och .... öra smekas av iembygdssyner och ' toner som hon for- nat till dikter.
.
Va.d hon velat ge tol- rar hon i sin .forsta, dikt, » Min sangmö,,) ch som Atergives pH annat etalle i.
.
...... ietta nummer.
Har nedan sista versen .. ur, En vallar- At D för alt visa hur hennes e&amp;ng tonar 1a hon .beej unger hembygden .., ' ' ' lag gir lit solig västanvind, när dagen börjar kväll a,, ch bergen At mitt: lockrop ge sitt klara ekosvar.
rTär vinden sjunger skymningsblid till - klang av kornas.
skalla, ri tHga hem i ljus av glöd, eom dagen.
.
...
an bar kvar. '
Hen skuggan stiger, mörk och l h g,.
. '
r h dungen .ut p &amp; blomprydd vang,) ch slutad ar min vallarshg ' vallarstig i skogen. '
'.
.
.
.
.
.
- -.
.
.
.
.... - ..........
: .. .i.
.
:.
.
Kvinnor av skilda atand och arbetsomra- den, samlade till möte i K. F. U.
K:s hörsal i Stockholm den 19 april 1913, uttala en kraftig protest mot det s.,.
k. reglementeringe- systemet, vilket, redan lange utdömt ur mo- ralisk, tiocid och juridisk synpunkt, nu ytter- mera genom av kungl.
maj:t tillsatta kom- mitterades utredning visats, sakna det uanitara va.rde, som ghngna tider tillm8tt detsamma.
Vi protestera även emot det av den kungl.
kommitthe majoritet frainstallda önskemiilet Undertecknade, som vid ett möte i Stock- at t lösdrivarelagen skulle förklaras äga till lämpning ' p &amp; d ' p 4. k. helyrkesprostituerade holm .d,en 3.1 mars 1913, av ett 20-tal on~biid kvhnorna.
Ty ' med denna dess tilkmpning ' f &amp; skilda kvinnof6reningar finpo i uppdrag skulle det icke bli det lastbara levernet sh- att söka få, till stånd en kraftig opinionsytt- som &amp; %dant som komme att be.draffae, utan ring bland kvinnorna i hela vart land, j endast en viss grad darav hoa vissa personer.
Och det, .ar vidare att förutse att samma frllgan cm p&amp;stitutionene ': ikgltimentering, tilliimpning skulle framskapa ekenyrken sh- rikta liarmed e n $rm vadjbn till Eder att som skyddande förkladnad för de prostitile- Ni inom Eder förening och i Edert eamhhlle rade, varav följden skulle bli ett ytterligare ....... ville ' v&amp;ka för att vacka en opinion bland nedpreseande av redan ni1 allt fdr laga ar- betslöner.
kvinnorna i denna ' sak.
Sliitligen vil ' j ' a vi betona, att enligt var Vi hava .tankt att denna opinionsyttring mening de htgarder samhallet finner sig ' böra vidtaga till förekommande av de ernitto- skulle föreglis av upplysning i fragan, genom samma könssjukdomarnas spridning, böra f6redra.g och 1i.bteratnrspridning under näst- utan väld riktas mot bada könen.
',, kommande höst,.
Under uttalande av var anslutning till de bada reservanternas i den kungl.
kommit.ten 1) inom de olika föreningarna, professor J.
E. Johanssons och direktör 0.
!Westerbergs i betaiikandet framlagda bikter 2) g e o m offentliga kvinnornöten .. vilja uttrycka den förhoppningen att re För.
, att,.
dessa sist namnda skola bliva s &amp; gering vi och riksdag vid dina besluta fattande stora ' och ' - irnponsrande som möjligt hava vi i denna.
sak matte bygg?
pA .det förslag.
.
.
.
vara 1tlmpl,igt, att p &amp; dessa reservanter framlagt.
tilnkt, att det skulle varje plats bilda e n centralkommitté, bestå: ende av medlemmar.
.
.
friin.
, de kvinnof&amp;eqingiii, som finnas A orten, och bedja vi Eder där- En deputation fran olika kvinnoföreningar för.
att även verka för ' ht en rkdan .kom- har i okt.
till regeringen framlamnat följande mitti má komma ' till &amp; &amp; d i Edert iamhiiiie.
skrivelse: Tio Ar hava förflutit sedan den kungl.
Vid de offentliga.
mötena böra resolutioner fattas, vilka under nastkompiaide vinter reglemeuteringskommitt6n tillsaites för att uheda fr ' Agan o.m de smittosamma könssju k- skola tillet illlaa - regeringen.
domarnas bekampande och 3 ar sedan kom- Res~lutionsförslag, antaget i Stockholn~ vid mittén avlamnade sitt botankande.
ett stort kvin&amp;mi ' bte ': d &amp; 19 april 1913, i * I .. detta sammanhang hänvisar red.
till: K. F. U.
K:s.
) iörsai, ' meds&amp;ndes, jämte e!
den ~esolution eom redan i dec.
1912 fattades förteckning pB de backer, som kunna rekv$ i Stockh ' olm .vid soc - dem.
kvinnornas sam- reras gen0.m .kvinnoriias aboli.t.ionistkomrnitt6.
organisation6 stora, offentliga .möte, och vil.
Uppropet .Till Sverges kvinnora erhiilles ken var av följande lydelse: gratie genom kommittén i och för mass- Män och kvinnor, samlade.
pA initiativ av spridning.
kvinnornas eamorganisa- V i uttrycka den förhoppningen, att r &amp; vad: Socialdemokratieka tion till möte i Folkets Hus ' A-sal den 15 jan slca.ll .vacka genklang .hos svenska kvinnor december 1912, uttala sin kraftigaste protest och.
w i vilja.
tro på en ZivEb anslutniny och mot kibehhllande av reglementeringen av pro- enig .samverkan i dema för hela våvt land så stitutionen, d &amp; detta system numera är ut-.
.
dömt i flera ltlnder och då den hos oss till- viktiga fråga.
.
satta k. kommittén genom sina undersöknin- Upplysningar, .r8dfrligningar o c h medde- gar visat.
- det sakna, sanit art varde, vartill landen om ' de för frggan.
nybildade kommit- kommer, att dess sociala skadlighet och stora orattvisa mot kvinnorna sedan lange varit tderna, .samt &amp; k " isitio&amp;w av nedan an; ' vivna piivisade och ligga i öppen dag.
F r h .K~inuprniw abo,liti&amp;istkominitté, vars ordf. ar fru Ebba von Eckerman och vari Atta bl.
a. Maria Sandström och selma Bill- ström, har insanta, .följande: ' Till Sverges kvinnor! '
I ',.
backer *) stallas till ' ' Svenska föreningen för moder skydd och sexualreform hade fredagen den 24 oktober sitt för- sta samkväm för hösten i Dramatiska teaterns festvåning.
Doktor E.
N o - denmark höll föredrag över ämnet " Moderskapsf örsakring ' ', varpå följ- de en livlig diskussion.
En kommitté av fyra personer tillsattes ' för a t t föra frigan vidare framåt ..
Under diskus- sionen gjorde sig önskemhl och syn- punkter gällande, såsom ' att gifta och ogifta mödrar böra i försäkringen lik- ställas, att ett barnsangsunderstöd så fort sig göra, Iåter anslås till de vid moderskap från industriarbete genom lag utestängda s a m t a t t försäkringen begränsas till: denna sistnä.mnda k a t e ~ gori.
En talare förordade a t t i och med arbetet för modemkapsförsakring skulle frainhållas kravet på upphavan- de av preventivlagen.
En talarinna framlade i en beaktad kritik de nack- delar, som kunna följa med en miss- riktad moderskapsförsäkring och hur viktigt det ä r för samohallet, att fader- skapet framhålles vid sidan av inoder- skapet.
Samkvämet var talrikt be- sökt.
s.
, vin nornas ~bolitionist- an- .kokmitt (, adress ~målandsgotnn 20, Vit &amp; dets mp, ~ t o c k h ~ l m dit, &amp; ve-n fattade.
.
r&amp;lo- -.
.
.
.
tioner böra ' insänGs.
.
.
.
1.
nsdqnpthennde wmlution .i, fr&amp; &amp; h.+va ordf. .i kvinnoorganisationer friin.
l i k a l @, r - inetamt bl.
a. aven ordf. för Sot.-dem.
kv:inno- kongressens V. V. samt.
ordf. i Sot.-dem.
.kvinnors samorganisation. '
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
*) d Reglementeringsfragan.
.
(Den kungl.
kommitténs lagförslag jamte reservationer.)
.....
.:.
., .............
!.
................ --:.
.
a och 8k&amp;ire£ormer ......
..;.,,:, -: 23 NAgia synpunkter.
ang. lagfördag i ' en ap vara störeta kvinnofrAgor ......... --: 25 ~ ~ a r n h i u l s s k ~ .... d d, ........ !.
............... ---: 40 ... i, .. ............. * .:.
.
&gt;Till Sverges kvinnor^ ..,:.
.t.
:: Nid.
: k ~ .av.
p 1 0 .ex., lamna!
10. % cabatt.
.
; ..... ... r efor kf, Kvinnor landet runt vanta att snart ffi en lösning av denna för dem sa viktiga frhga, vilken nara sammanhanger med kvinnane stallning i samhtlllet, s h l l i moraliekt som i socialt och juridiskt hänseende.
Under hgnvisning ' till bifogade resolution v5ga vi härmed milla en vördsam anhsllan till regeringen att fragan vid nasta riksdag m &amp; bliva upptagen till behandling.
Civilminister Schotte förklarade att annu icke alla utlhtanden inkommit till medicinal- styrelsen, varför det icke vore troligt att fragan kunde komma upp.
.till behandling vid l914 års riksdag, men, lovsde att rege- ringen skulle göra vad ' den kunde harför; dock anshg civilrninistern ' * att man ej med ~ ä k e r h e t kunde vanta.
friigana behandling förrän vid 1915 Are riksdag.
, -.
S Mötet kan i c k e heller sluta sig till det av kommitténs majoritet framlagda förslaget; om kriminalisering av den e. k. helyrkesprostitu- tionen, vilket nya system ekulle mot den kvinnliga palten innebara eamma vald och vald som det gamla.
Framförallt mHste alla kvinnor satta sig emot detta förslag, da det blandar prostitu tionsfrQgan mer an nagonein förr {i .den kvinnliga arbetsmarknadens fril- gor och genom att locka till.
skapande av skyddande skenyrken a n ytterligare skulle nedpresast de redau s &amp; ytterligt lhga kvinnliga arbetelönern ' a.
Erid ' aet Atgarder, som lika galla man och kvinnor .och som stödja sig p % upplysning och humanitet jamte etranghet mot de personer, som ockra pA proetitutionetrafiken, kunna bli i langden verkeamma mot köns ' sjukdomarnas spridning; och m.ötet uttalar darför .sin livliga anslutning till de bada reservanternas i kom.
mittén, professor Johanseona och direktör Westerbergs förslag., uppmanande män och kvinnor frhn alla lager att innan betankandet blir 3öremAl för riksdagens behandling.
uttala eig i denna för hela samhallet s &amp; ytterst vik-.
.
tiga .frlga. '
Kvinnoklubbar och andra organisii * tioner observera annonsen om Rebecka Scenssons ' b Dikter och dialoger, i detta nummer.
Ur ett uttalande av Hjalmar Branting om namninsamlingen i Sot.-Dem.
Högern driipte i ' f jo1 regeringens ans.ab ' a t t söka ge Sverges kvinnor samma stall: ning som politiskt likvärdiga medborgare, vilken.
deras.
systrar i Norge och Finland redan uppnått och som i Danmark välj blott kan vara- en kort tidsfraga när den n %s.
Men d % ett sadant nej blott bör vara en ytterligare sporre till nya ansträngningar) har man i den kvinnliga röstrattsrörelsens högkvarter velat använda tiden till .nästa stormning - som ju måste försökas den sista riksdagen i treårsperioden - till a t t en gång för alla riktigt visa fram tomheten i den konservativa bekvämlighetens huvud- argument: de äro ju blott n %gra stycken som bråka, den stora massan kvinnor ger hela röstra.tt ' sfrågan en god dag!
Så mycket mera skäl föreligger d %, efter vår mening, för det arbetande folkets tan- kande och klassmedvetna, kvinnor a t t med
.
.
.
.
.
.
.
~clniniskontorat: Kungsgatan 60..
.
: .,,,.
.
.
.
Hemsparbössor kostnadsfritt.
.
.
.
.
.
,.
,.
: -: - A-erklfgt.
' i.ntfes ' &amp; j och iv,e; ' deltaga i arbetet för a t t görk den stora kvinnopetitionen så ' o.mZattb.hde och ' imponerande som p &amp; något.
~ i s; ~.; möjligt.
&amp; r:.
.Nar ' liögern bland kvinnor- 4.9 a ' ar.
, .sig tillbaka, i verkligheten därför., ..,.
a t t, ' $eras, p a.,r t i s av-visande hållning förla-: nlkr ' ' " all '.
!eras hå ' g för röstrattssalren, nnen iii-b&amp;er:.
' for~e.ba ' fande a t t de e j kunna gå med, g&amp;a; arbeCark:vinnornas synpunkter f å s i st ort $p,e_) rqm, .. så.
innebar.
detta skenargument i 9aalAv.tt ' vOr.ket.
en förpliktelse för skarorna av i6rbetar~v5nnor a t t i m&amp;ngfalclig utstrack- ning fylla de luckor, .som på.
så vis uppstå.
En masspetition ar alltid ett tids- och ar- betskrävaniie företa.g.
Hur stark an den principiella anslutningen m % vara till cleiiiia pe ' titiv .. s ... syfte, - utan p e r s o n l i g insats f r h:; tusenden av- medhjälparinnor ger - re- sultatet blott ... ep " blek avbild ' av de verkligen förefintliga meningarna.
Och envar kvinna, s&amp;.rski.lt inom cle Ivetsar våra ord nå, som har klart för sig betydelsen ur så inaliga s o c i a. l a synpunkter av a t t kvianoröstrat- ten, fran a t t vara en framtidspunkt p &amp; vhït .program, flyttas så snart soni.
möjligt aven har i landet över till de genomförda refor- inerna, bör darf ör kanna en verklig f örplik- telse a t t positivt hjälpa till.
Nar nu steget.
iir, taget och, namninsamlandet börjar landet r y t, 5 % måste alla krafter spännas för ma.ss- insl.utqing till kvinnornas egen petition: €ör en ': medborgarrätt.
z .d,. '
e Arbetarklassens kvi.nnor böra visa a t t d e förstå fullt.
u t, vad det har galler.
Frkn ' borgerligt kvinnosakshåll kommer alldeles ' visst - och vi glädja oss däröver - mycket: att göras. '
Det vill då till a t t från arbetar- hall .visas samma eller allra helst annu större nit, och intresse för den stora opinionsyttring, som skall bli de svenska kvinnornas nasta skira- insats för sitt köns arbete fram mot - likställighet.
.
.1,4,ooo ur om dagen siiljas av Ingersolls amerikanska nr.
Varje u r m.ed ' garantlm Prl8 6:-, 6: 60, 8: - 9 9: -- (armbands-) ' och 10: - kr.
förgylld, nickel och oxide- rad metall; Kedjor Bra 60 ö r e 4 kr.
st. Insänd kr.
5, erhales franco ett provnr B önskad metaii.
Amerikanska Urimporten, Klarabergsgatan 46; STOCWOLM.
rbetsklader t, KÖP Edra Herr-, Dam- och: ~arnstrumpor hos:.
Kooperativa Syfabriken Linnéa,.
.
.
Stora Vattugafan 5, 2 tr..
':!
En arbetarhustru borde icke köpa innan synaskin an a SoIidar=Symaskine.n, som i r den ' yppersta i handeln av star- sta fullkomn~ng o c h ger störsla valuta.
Vi.
bjuda fullaste.
garanti för - att dc med vHrt firmamiirke försedda .. maski- nerha aro ett fabrikat,.som pil teknikens nuvarande sthdpunkt är det hagsta som kan uppnis och.
Övertråffas icke PV.
@ got annat fabrikat.
Särskilt för-.
.
mhhga betalningsvillkor.
Symaskinsaffaren SOLIDAR,.
Vasagatan 52, STOCKHOLM,.
Aibefare:,.
.
.
.
.
.
. ' "
- Nykterhets- och Kvinno- föreningar tillägnad av Rebeckn Svensson, Sot.-dem.
som utgivits 6 Bl.
Folkblads förlag, 451h.es.
$nnui ett &amp; n.tal .. exe.mplar tillgäng-.
.
.
.
.
.
.
.
li.g&amp;.
.
\ .. Pr&amp;&amp;,,: ' 80.m, ' air 50 öre, uttages -.
geiiom poitförskott.
Vid rekvisition av ' l 0 .ex.
liimnae 15 b.- ..: &lt;- y b. proc.
rabatt, 20 ex. 20 proc.
och 30 ex. '; ' 3@r$rDc; -;, i- &gt;, - S ',: '.
Kvinnan motarbetar sitt eget basta.
6 m - flu ' tidkobtoret: Klarabergsgatan af: Kommendörsgatan 25.
~vdeln.-kokor: Barnhusgatan 16..
.
". '
'.
.
: Fleminggatan 59 B.
....
.
.
Lidingö.
.
Villastad.
.
. "
'.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Folkpensionering.
- avhhiler ordinarie m6tel:sta och 3:dje mAn- d&amp;en i varje m h a d kl: 8 .e; ni.
Obs.
l l a t s mhndagen i - P-salen, 3:d je m&amp;- dagen i D-salen, Folkete Hus.
Sty ' eZsen:.
grund av mindre dodlighet ha kvinnor l ' agri premier i D E F ~ R E AD€.
H Premiebe.
.
Erielse vid sjukdom och - olycksfall, m. fl.
for ' Kiruna sot.-dem.
i&amp;boklubb a p m&amp;ner.
hllller ordinarie mhten l:@z mh 3:je mikida- gen varje mllnad i Folk4ts Hus ' lilla eal kl Sv.
Livränteförsäkringsbolaget 8,80 e. m. SQmq.
.
.
.
.
KstssifackfrAn kr.
5 p r %r.
sthlm= ~ l l m kvinnoklubb.
(ioc.-dexq.)
-.
ring &amp; sitt eget eller bag,ge makarnas liv.
P1 - Bl@tinge Folkblads exp, Karlskronn.
.
: .-.r kvinnornas samorianisatiohs, nar bon avrhder mannen &amp; t teckna orsiik ' - .. R6k~isiLioneri: stillas.
till.
.
:. '
Sthlm styrelse sammantrttdei 3:dje:fredagen, varje m&amp;nad kl. 7 e. m.
&amp; Bryggeri.arb.-fgr.b.
3xp., Barnhuegatan .14.
Ordf. och .korpesp.
Iru A. Fröeell, Vhetm.annag.
48, 4, tre Allm.
l.
286.68.
~ a s e &amp; s k s n trwes for uppbord iredje fredagen kl. - 7. e. m. forsta ' mllnaden i varje kvartal B Bryggeriarb.-€&amp;-b, erp,.
,.
Fol k f ö r d k ~ i n g.
Liwf örsäkring.
FBrmånligaste försiuuingsvillkor.
Halsingborgs soca-dem.
kvinno; klubb avhiiller mate 1:eta bch 3:dje manda- gen i mllnsden i Folkete Hus F-sal kl. 8 e. m. Sjukkaesan har uppbord andra motst i mhaden.
Slyr&amp;en.
.
.
.
.
Gellirare socm-dem; kvinnoklubb avhhller ordinarh mate 1:eta och 3:dje mlln- dagen varje m h a d kl. 4 e. m ..
.Lokal.
: Nya F0lkeb Hw.
8tyd8t~n. '
