# ID: svediakorp-per2374
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,736
# sentences: 1,531
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


$ O C I ~.
.
.
.
i.
.
.
.. I.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- -.
.
:.
.
utgiven.
' 1.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
e r d.
.
.
:.
.
.
.
.
.
I -.
1.
Nx.10, ' 1.
.. -,.
.:.
-; ...
.
.-.
.
.
.
.
.
m+kk&amp;~ pr helt ar, 60 öre pr halvt i 1: n) oktober. '
-:.
av Socialdemokratiska ~vinnoko~resse ' ns.
~erkställaad ' e Utskok.
.
. '
' och ' &amp; J bre ' pr ffaideilels ar.
r &amp; 8sriumm6r.
10 öre;: '. '
.
.
. '
.
:.
.
.
.
.
.
.
:.
.
-.
Redaktar: Morgonbriss expedition a.
II I 4 ' SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. .Z44 36,, Afina Lindhagen.
I .......
.
Stockholm 1913.
A.-B.
Arbetames.
.
Tyckeri Upplandrgatan 85, 4 tr., Stockholm.
II Annonser: i sista sidorn&amp;s 15 öre Dr mm.
II.
I9I.3.
.
.
II ... beth.
Bobins.
D e t är h i s i d e n om tvB Balkankriget kan konkurrera i ohygg- pystrar, i vars ' familj tagit plats i n hem lighet.
lig.
agent.
Vid .en resa.
för denna dem Prostitutionen i vart land, hur hemska.
.
.
svekligen- med aig till Molok.
En man former den an kan taga sig, ar dock n&amp;-. "
~ i l d &amp; h &amp; ii ' ' en franiitiliniig i sk ' ulp där, ' vara hjärta ej ännu a; förhärdat, got jam förelsevis frivilligt .. tur av den vita, ' alavinnan.
Konëtnären räddar den äldre systern.
Men den Mycket gores ju för att den Bom vill Br kvinna;.
.henne0 namn ar bas te nia yngre fljravinner och är sphrlöst borta.
(därur skall kunna böria ett nvtt - - liv.
.
.
St. Leger Eberie.
Den.
har utställts.
Det blir kanske ett " liv i svalt och p8 en stor kÖn&amp;utstiillninp i ' New- umbäranden, EA dhligt lönat som ofta York: och Hstidkom en .vekligt2 till- ' kvinnoarbete ar.
Men hos oss fAr vadig dielrussion.
i vita slavhandeI+ man väl ' dock hoppas, att valet ännu friigan.
Den liir Sven ' $.ort - en kraftig st8r fritt mellan pro~titutionsslaveri propaginda för iazzian med iitaslav-.
och nöd.
handlare ' i Ameri kae at orstiider.
Vita slavhandiarnaa royade eller.
.
.
.
.
.
.
.
.-.
.
.
.
valsignar: varje, ny Atgard - m: bedragna offer hava däremot ingen k a n skaka p &amp; ' samyetena; - de sova fri vi1 ja.
Deras existens hemlighlll- i denpa friiga en.
forynd.erligt, djup les,.
de hava ingen beröring med den gömn ..
Hur, kritiser- i j k o ' myndig- yttre världen, de äro levande be- heter och poliaväaende~.
nar.
.
tjuyar, gravda.
som.
: taga, .god?
och gull,: ej: bliajer-.
Och vAra svenska flickor iiro visst tappade.
Men- .hur, j a m f ~ r ~ l s ~ ~ litet yis.
icke skyddade.
h e n hit nA agen- uppröres samhiillet .. över att manniskor terna, som draga dem ut?
världsstä- rovaa mitt i den s .. k,: civiliserade .. derna - sil mycket fsrligare för fram.
viltld-l .Man.
först&amp;: icke.
hur det.
lingar, som ej kunna språket.
är: möjligt .. Ej.
heller förstar man.
hur Kampen mot vita slavhandeln m.Ade det ar möjligt att.
myndigheterntr, i bli en världsrörelse.
Av alla tecken.
dessa.
världsstäder ej?
kunna fA niiion att döma blir den det ocksi; Vafje B O ~ ~ bukt S. med.
.
denna grasligaga.trafik. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
land borde ej blott hava enekilda.
or de i&amp;e.
p&amp;m y ndigh&amp;ma in: .. sammanslutningar som verkade - hoa rätt&amp;.
.
sig: sarskilt .,.barn, for.
.radda oas.
.hava vi fi Vaksamhet.
- utan officiella .kommissioner borde tillsattaii för att arbeta- utan Atervando tills denna oerhorda skamfläck på- viister- ' landsk civilieation ar utphnad.
Att n &amp; dit ' kan.
ock hvar och en.
med- verka genom att.
skapa opinion, geqom att försöka hindra att unga kvinnor IAta locka sig ut utan att veta vilka.
' platäern de f&amp;, genom- att arbeta for kvinnornas samhällsinflytande .. -.
A '.
L. l..
.
.
.
.
.
.
.
.
.
_.
.
.
.
. '
, a.
. '
- - d ' ' o an ' s, i, -- ' '
synnerligen stort, endast 5,000 kr.
men bättre det an ingenting alls.
Ock denna summa var ju endast avsedc att användas till arbetet ' för- spridan det av upplysning i livsmedelsfrågar bland Stockholms husmödrar genon Att tiderna äro dyra - det a r .et anordnandet av föredrag, demonstra påstående, som så ofta upprepas af tionslcurser.
o. s. v .. '.
till slut tanker inan.
knappast pi5 va (Sedan är det val att hoppas att sta det - egentligen innebgr.
Det.
har blivi den fortsiitter på den inslagna viiger ett slaguttryclc och nästan mist sil och att resilltatet en gång måste bli er valör.
Men de finnas dock, son s &amp; ohyggligt upp sänkning av.
våra kanna den hårda sanningen i # detta, p %; skruvade livsmedelspris.
stående och mer ' an andra drabbas al Redan i våras började den av salu den, nämligen husmödrarna och, f r&amp;m f ö r allt arbetarklassens husmö drar halls- och s1akthu.sstyrelsen tillsat-tl Att vara husmor i våra dagar ar ' san koininittén sitt omfatstande och viktigt nerligen ingen lätt uppgift alla gan arbete.
Kommittén består av 6 per ger, som den hushållskassa soner, na.mligen fröknarna Kerstir varmed en arbetarhustru rör sig, i re Hesselgren,, Ingeborg Vahlin och Ma gel är mycket begransad.
Det galle: ria Aspman samt red.
A. Örne, slakt för henne a t t vara praktisk och spar husdirektör A. Sandeborg och gross sam anda till ytterlighet om hon skal handlare Rosengrén.
få debet och kredit att gå ihop.
Köt Till att börja med tillagades och, av och agg förekommer inte ofta på hen provades å våra skolkök efter sarskil nes matse.de1, natursmöret har hon byt, da recept sammansatta maträtter al ut mot margarin, ka.ffet blandar hor blod, lever, hjärtslkg: m. m.
Så gjor upp med något slags surrogat o. s. v des föpök med s. k. provfruar, d. v. s i den stilen.
Och vintertid atminstonc en del husmödrar åtogo sig att mec uppta icke heller ' grönsaker någon.
vi kostnadsbidrag från kommittén tillagt dare stor post i hennes hushållsbud en del av de avprovade rätterna och se get.
Och vad skall h.on för övrigt gö dan delge kommittén både sitt egei r a?
' Nästan var vecka står det en i10 och de olika hushållsmedlemmarnar tis i tidningarna att nu ar prisstegring omdöme om dein.
För att sedan väckt a t t vänta an å den ena, an 5 den andra mtresset for frågan i s % vida kretsar av våra livsförnödenheter.
Endast hus.
som möjligt bland Stockholms husmö- .hallspengarna hålla sig å samma låga Jrar anordnades ett 10-tal föredrag, nivå, de visa alls inga tendenser at1 Att uppslaget vunnit anl~lang framgår ölras.
Det blir att spara och dra in på ~ a s t därav att dessa.
föredrag ' besök- stat &amp; a.i~nu mer och det resulterar j tes av så rn5.nga.
de olika lokalerna att kosten blir and % enkla.re och en.
kunde rymma ochniistail fler and %.
formigare.
Att laga god inat ar inge11 Xmlles berakiias att mellan 2,500- konst, d &amp; man har fullt upp ' av ingre- 3,000 husmödrar %hörde föredragen; av dienser att ta av, nien det iir 1ro.rist at1 vilka de flesta höllos av frlrn Gertrud med små medel och billiga oml~.ostna- Sergström.
Pöredragen behandlade der kunna åstadlroillma goda, nikandc ~ a t u r l i g t v ~ fragan s om huru vi skola qch omväxlande rätter.
Och mariga u n n a nedbringa våra levnadso.mkost- gånger kan inte arbetarhustrun den lader och siikert var .det mer.
an eii konst.en.
Det ar för övrigt mindre att iusmor som lärde sig iitskilliga satt undra på.
.
Hon har siillan varit.
i till- rtt kunna förbilliga sitt hushåll.
Dar- fälle att lära sig laga mat riktigt, utan ?fter topo demo~strations1cursenia sin vad hon kan har hon vaiiligtvis lart) örjan.
De voro trehi-l1 antalet och sig själv.
Och RIO hennes liunskaper rarje kurs omfattade två timmar.
Kur- ibland bristfälliga kan man e j klandra serna: höllos i de olika forsarnlingarnas henne darför, ty säkert ar, att hon göl: ikolköl~ och leddes av skollcölislä.rarin- sB gott hon kan.
ior; Varje lrurs besöktes av omkring Under de senaste aren ha eniellerticl $0 ii 35 personer och sammanlagt torde åtgärder börjat vidtagas f r h Xtock- Aeltagarnas antal ha uppghtt till oin- Iiolms stads myndigheters sida, i syfte rring 600.
Vid dessa kurser demonstre- a t t sijka bidraga till en sänkning a v rades nu tillagningen av de- rätter av vara 1evnadsoinkost; ilader.
Det ar) lod och inä.lvor, som förut avprovats.
ocksh det enda riktiga att korninuiien Ich att den, undervisning, som har eller staten sökjer för a t t levnadsvill- rom husmödrarna till del, hade ett koren för deras medborgare och.
isyn-; ott resultat, marktes särskilt därpå, nerhet för de fattiga bland dem för- d tt under den närmaste tidep efteråt bättras och framför allt att dessa icke constaterades en livligare efterfragan onödigtvis fördyras.
För de försök i 1 blod t. ex. ovannämnda riktning som redan gjorts Under, sommaren gjordes ett uppe- här i Stockholm .. ha vi bl.
a. att tacka ~ å l l i arbetet, nien nu har det uppta- vår socialdemokratiska .stadsfull:niakti- cits igen.
I &amp; r har ju fruktskörden sla- gegrupp och i främsta rummet då red.
; it synnerligen viil ut.
Och det ser ut Anders Orne, som, .utom det att han iom om det .varit med tanke härpå de tagit initiativet i upplysningsfr6,gan lemonstrationsku.rser anordnats, som ' aven sedan tagit en verksam del i det ust avslutats nu i &amp; gama.
Även des- xipplysningsarbete, som iack .. vare de a ha hållits å de olika skolköken och andagha medlen påbörjats.
, arit besökta av så mhnga som lokalkr- Inte var &amp; .adsfullmaktiges anslag a kunnat ' rymma.
: Meningen .med des-, Vad som [iires fir att sinka 11iri levnadsom kostnader. '
'.
- sa konserveringskurser har varit att sprida khnnedom om en del b i l l i g a metoder att ko ' nservera billiga grönsa- ker,.
: och frukt.
Man inbillar sig ju att inläggning och ' torkning av grön- saker o .. .d.
a r niigonting som ar för- knippat med så stora kostnader och så mycket besvär a t t det.
knappast lönar mödan att g.ora.
.. det.
Men har man varit näavaraxde vid någon av dessa kurser, blir man snart övertygad om motsatsen.
Dar genomgingos en del recept å- olika l-netoder for inkokning och inläggning, alla ' avp:assade att .dar kunna utföras.
i.- aven sm &amp; ' .hush ' &amp; Il,.
.
.
i ' dyra .. ihkokn.ings- resurser att inskaffa apparater e j finnas.
Man fick t.
er.
lära sig hur utmärkt det går a t t an- vända ' en vanlig gryt.a till sterilise- ring både av frukt och grönsaker och att gasugneii lampar sig mycket bra till torkning av en del grönsaker.
Om- kostnaderna for dessa kurse ' r, f öredrag m. m. ha emellertid slukat den anslag- na summan, Nu har dock s1akthu.s- och saluhall~s.tyrel~en lagt i n.
en ansö- kan om yterligare anslag å .tv &amp; tusen kr.
+och beviljas dessa medel är det.
meningen a t t litet längre fram anord- na nya dernonstrationskurs.er 3 tillag- ning av billiga kött- och fiskrätter.
Sa ' ä.r det ett annat uppsl.ag som .nämli- skall sättas i ~erlcstallig~et, gen tillsättandet.
a v.
hemkonsulenter.
Antagligen blir det skolkölcslararinnor som fa sig dessa uppdrag anförtrodda och .eras arbete skall best- i .. att vara huiinödrarna till praktisk h jalp.
On- skar.
en husmor vägledning och, upp- lysning p &amp; sitt område, har .hon ' endast att vända sig till en hemkonsulent, som på begiiran går hem till .henne och meadelkr henne ' vad,.
.
hon önskar lära.
Men konimittén tanker eJ slå sig.
till ro med: det arbete som redanutföes.
~ ö i d a g ' h a gjorts att: for nastkomman- de år uppt.a 6,000 kr:s stat för, a t t verksamheten då slca.11 kunna f orts.ät- tas.
For en fortsatt verksamhet for- dras det dock ej enda~t.~enningeinedel utan framförallt a t t allmänheten med största möjliga htresse omfattar det arbete som utriittaa för a t t förbilliga våra levnadsvillkor.
Och.
i synnerhet vore det Önskvärt, om de som hårdast drabbas av livsmedelsfördyringen och till vilkas nytta dessa åtgärder i fram- sta rummet vidtagits, nämligen a ~ b e - tairehustrurna, mera talrikt.
måtte samlas för att * til1godogöi.a sig den. '
upprysning, som hä.r.
b judes.
Beklagligt nog i &amp; det till ' st.orre de- len kvinnor ur de förmögnare klas- serna,.
som, hittills .åtminstone; ' ut- gjort majoriteten å både föredrag) ch demonstrationskurser.
.Kanske let beror pil slöhet och, likgil ' tighet Erfin arbetarehustrurnas sida,.
a t t de.
s % hög grad uteblivit, men lika .an- 5aglig.t ar också, att.
det ä.r en full- komligt.
omotiverad blygsamhet,.
.
som ir skulden härtill.
Den blygsamheten nåste em.ellertid övervinnas, ty, skole .hittills g jorda f örsöken a t t mimka råra ' levnadskostnader.
.
i: framtiden ...
resul- .stadkomma.
någo t .mer positivt ' ',
ta$,.
fordras det a t t husmödrarna bland adjungerad- ledamot i .. kommittbi för ut- död skall upplåtas till ett vilohem för de bredare lagren särskilt bomma till # iosilzt .o111 hur fragan ar .och j .Iiur hö.g grad dess.lyc1diga losning be- - ror av dem sjajva.
A n i l a - L i s a H.ansson .. arbetande a; det- blivande förbundete arbetande kvinnor.
stadgar.
Borgmästare Lind hagen upp- Hennes tanke är att sex månader av trädde, och tillbakavisade energilkt detta aret, fråm den 1 april till 1 oktober, skola k1u.m piga försök at t ' monopolieera rörel- kvinnor ur arbetarklassen under sin se- sen för högerns rakning.
Föreamlingen mester fh.
vistas där kostnadsfritt s a i t gav tydligt sitt instämmande tillkänna de andra sex m %naderna studerande och beslöt övergh till nästa punkt pfi kvinnor, som vilja i ro 1 ä ~ a på sin exa- dagordningen,.
e n debatt om .. spekulatio- men eller vilka äito i behov av vila.
.
.iien i egnahemsjord; inledd.
av dir Adrian Tanken till denna storartade gåva har Molip!
Efter detta föredrag yttrade sig uppkommit hos Ellen, Key genom den av bl.
a. riksdagsmannen greve Raoul Ha- henne samt fru Frölander och fröken mi1to.n.
Som ett utslag av ' den vaknande liv Amalia Fahlstedt startade sammanslut- aktighet och verksamhetslust, som göi.
jämte dessa mera teoretiska förhand- ning av kvinnor ur olika samhallsklae- sig d kraftigt gällande inom nutideni liigar bjiidos mötesdeltagarns aven pá ser, som kallaii 8 Tolfterna 2.
Sverge, kan med g o d grund det nysr mycken .gedigen praktisk upp1 yauing.
SH - Nar Tolfterna fyllde 20 Ar yttrade avhalina första allmänna odlaremötet be- hade det anordnats en utfärd med extra; Ellen Key att hon, medan hon ännu tecknas.
.
Inbjudan till detta möte hadc tPg till Experimentalfältet, dar direktör levde, gärna ville se nligra av Tolfternas utgcltt fran ett femtiotal srnhbrukaro.
G.
Lind instruerade om tradghdsodling äldre medlemmar i sitt hem.
Början hemmansägare, tradgardsman och agro.
och konservering, dir: Sigurd Rhodin gjordes i fjol sommar, och i Ar blev det nomer, idel folk med praktiak erfarenhel om potatiskultur och.
dir.
Nils Hanson undertecknads samt en annan kvinnlig av svenskt odlareliv, folk som utan hän- om utfodring av mjölkkor och svin.
Till partiväns, Augusta Lock, tur.
sy n till politiska meningsskillnader s9ga mötets upplysningsverksamhet kan ocksi Söndagen den 3 augusti gåvo vi oss sig .i sthnd - att enas under: stravan .föl raknas den intresaanta.
förevisning av vag.
.Det härligaste högaommarvader i sin klass.
Trota en del försök.
i höger.
Bergianska trädghrden, Eom leddes av rlidde, och att vi k8nde oss.mycket glada amanuensen Erik Lundström, samt be- pressen att i förväg grumla mötets prakq är ju helt naturligt.
Så ilade sniilltåget söket p &amp; ' Kooperativa förbundets lokaler.
tiskt, frisinnade karaktär, blev analutnin- genom vara vackra bygder.
Vid Mjölby Till slut mA namnas ett längre föredrag gen betydande, och stamningen under de fingo vi byta tåg; färden gällde Hast- % Läkaresiillskapets lokal urder söndagen tre dagar förhandlingarna ä.gde rum vm holmens hamn.
Dar var Ellen Key och a v Carl Larsson i By om .Nödvändig- den allra basta.
...
hennes stora huiid Vild oss till mötes.
heten av organiserad samverkan bland Mötet.
.öppnades den 20 sept.
1913 i DA det blaste duktigt och Vattern gick Viktoriasalen under ord5randeskap a,v Sverges bonder och jordfol k r: Detta före- den bekante smabrukaren, redaktör An- drag av den frametiiende s jordfolkets hög kunde vi ej ro över till.
Strand, utan dera - L:son Kilian.
a ord bruka ministern,, tänkare och skald, kan väntas inom kort fingo g8 en bit tillbaka, följande banan; darpa veko vi av till vänster, gingo över hr Peterson i Pilboda, " hedrade denna utkomma i tryck.
Liksom vid andra.
kongresser spelade en mindre bro, dar vi fingo se ett min- ' högtidlighet med sin nar6aro.
Sarski1.d uppmärksamhet väckte den hyllning mö- givetvis ock &amp; här Ge festliga samkvämen nesmirke över Sverker I.
Vägen gick tet bragte Tarasjönäsets energiske ode- en betydande roll, aven.
om man maste s &amp; förbi en kvarn ' ned till stranden av markeodlare, den i dessa dagar ' mycket ge denna skara friluhsmän det, erkan- den underbart vackra Vattern, vilken vi omtalade Elias Salomonsson.
Friln Norge nandet, att de härvidlag viaste triiffa det följde anda fram till Strand.
Visst hade man tänkt att dar skulle hade infunnit sig tv &amp; officiella repesen- gyllene lagom.
Bl.
- a. fick en tesupb, tanter, ordf. i norska sm8; brukareförbui1- om tidningen Dagens Ny heter liktit an- vara vackert, men sh bedttrande som det det Cock Jensen och laritb~ukskonsulemt ordna pH Skansen, ett särdeles lyckat för- var hade man knappast kunna drömma Bjanies.
Danmarks främste man pil om- lopp, sHvä1 genom ett par föredrag, som sig.
Och nar man tanker att allt detta rådet, ordf. .i det stora danska smilbru- ej minst genom den ptlminnelse en ta- har åstadkotnmits p % tre år, d % tycker ka.refarbnndd.
(- 50; 000-medlemmar), f 0.1 k.e- lare gav om det oumbärliga stöd ' denna man det a r beundranuvärt.
Man forstår tingsman Niels Frederiksen, hade infun- rörelse i stort sett, liksom ock den en- vilket oerhört arbete har blivit nedlagt, nit, sig jam te georgeistledaren Sophus skilde jordbrukaren har att söka i den vilken kärlek och omtanke har fordrats Berthelsen.
Den bekante författaren ti3.1 svenska kvinnan.
Det ar hon, som nu for att ffi allt s &amp; harmoniskt och hel- boken.
d t t a kvällar, - en gripande be- i höstens tid bar ansvaret för ' ghrdens gjutet som det verkligen ar.
Först sjiilva byggnaden, s &amp; vacker utav kiinnelseskrift om svenska bondens trhng- skötsel, medan mannen i huvudstaden ~ standets angelägenheter!
allt prAl, SH de omgivande planteringarna mH1 - Carl Larason i BY, gav genom r ~ d s o l m Som det fackpolitiska resultatet av gångarna, trapporna ned till sjön, pelar- sin präktiga hälsningsdikt den officiella ceremonien en.
välkommen poetisk ly M- detta 1yck.ade initiativ kvarstår det ny- bron, blitbryggan och överallt soffor att bildade Sverges odlareförbund, en sam- sitta på, d &amp; man riktigt vill njuta av ning.
De sakliga förhandlingarna inleddes manslutning mellan allt vad jordbrukare utsikten över Vattern, vilken under de genom ett föredrag av prof. Juhlin-Dann- heter i syfte att tillvarataga medlemmar- dagar vi vistades dar var i standigt upp- felt om de allmänna grundsatserna fiir nas samfällda och rättmätiga krav i eko- ror.
Dessutom en präktig ' kökstradghrd.
Inomhus ar allt lika behagligt, enkelt jordbruketa ekonomiska föreningsrörelse, nomiskt och socialt hanseande - bl.
a. varefter den.
danske.
representanten Nie1.e genom att verka för en rättvis beskatt- och praktiskt., men så fint och konstnär- Fredriksen redogjorde f ö r emiibondeklas- ning och undanrödja missförh&amp;llanden, ligt.
Att f &amp; vistas i detta h e ~ n f &amp;, sitta sens oiganisation i hans p &amp; detta om- som vidlhda det nuvarande systemet.
vid den tända lampan och höra Ellen r&amp;de särdeles framskridna hemland.
Htcs- 3pm förbandets organ antogs tidningen Key läsa högt, det är högtid, ja det ar en verklig andaktstund.
mansrörelsen stHr onekligen aom ett m h - Odlaren.
Av alla .tecken att döma har Svergee eter för hela världen.
och.
torde utan tvi- En härligare trakt.
an den, dar Strand vel .. komma att utöva stort inflytande odlareförbund sett dagen i en lycklig ar belagen, kan man knappast tänka sig, A.
R. en blandning av skogsbygd, slättbygd aven p &amp; den .. rörelse i Sverge, .som ge- atund.
nom detta odlaremöte kommit i gAng.
och sjö.
Den %r dessutom en av de Vid måndagens sammanträde talaode äldsta kulturbygder i vårt land.
P &amp; va- Kooperatörens redaktör, fil '.
kand:Anders gen ned till Alvastra har man anträffat Orne om r Det mindre jordbruketa kre- phlbyggnader, förskrivande sig årtusenden De flesta av Morgonbris ' läsare kanna tillbaka i tiden, och aven Alvastra kloster ditfrhga ?.
.
Den debatt, .som skulle ha följt.
p &amp; detta.
betydelsefulla föredrag, nog till, att Ellen Key har byggt sig et.t är ju närmare 700 år gammalt.
.
blev hastigt nog avbruten, på grund av hem, kallat B Strand B, alldeles intill Vät- En dag fick Anna, fröken Keys snälla ett politiserande.angrepp, som en de- tern vid foten av det vackra Omberg, och glada jungfru, föl ja osa till Hjässan, battör fann for -.
.
.
gott.
.
att.
rikta mot en, ch att detta hem en gAng efter hennes den högsta toppen av .Omberg, vilken ' ' ' ' .. '; A Nigra intryck från Strand,.
(" justaf: Jans~n,~:.
I besthr a v en plat8, varifrlln .man har en I.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.m:ed- rltta: främhUKk .den.
förluat .. Stergea.
vidsträckt ' utsikt.
.
.
.
,.,.
.
: ungdom lidit genom.
att.
hans.
bana a+ bröt6 just a ~ .dA, han nstod i-begrepp I mitt tycke var vägen upp till ~ j ä s - att .skänka.
- oss.
i romanform ett mot- san utomordentligt vacker.
Vid en stycke till Strindberg langa.
rad,.
.av glant i i ekogen bildade granarnas top- historiska.
dramer.
.
Ingen av vira nu par riktiga draperier, .skiftande i. olika levande författare.
synes äga de stora av och över detta sol- ....
nyanser.
betingelser, som förefanns hos Gustaf guld.
På andra sidan viigen växte min- Janson att bli för den kommande dre ' granar; i desea hade slingrat sig slakten en historisk sagoförtal jare av a en skogsvinda med s m ~ f i n blommor, samma: .. hGga-:rang,: ao:m ' i Artionden vilka nådde anda ut.
i topparna och innehafts i v forfattaren till Fältskärns liknade ljus; Det var utomodentlgt beratterser, Z. Topeliue,.
vackert, man kunde tro det var kladda julgranar.
' Vilket tempel kan jämföras.
., I, den.
tanke, som underintryckav med naturens och ' var skulle manni- e t övefrask.mde.
Göd&amp;udet: frarn- skan kanna ' sig ödmjukare an där?
.
kastades, a t t i: vi en.
gHng.
,: kunde:: ha Det vore sa mycket att berätta om väntat få ' se Gestaf Jan.mn som &amp; ensk illt det vi.
täck vare var goda och om- Xobelpristagare, ligger en: hyll-ning At tänksamma.
värdinna fingo se, men, andan i hans,.
alstriog, ht ..
karn.e~.
: i virkeh tid eller utrymme tillater detta.
hans.
karaktär, '; At.
renheten,.
i, haps Jag vill dock namna Stocklycke jag-., uppsHt, €om.
han, fullt ut iaq.xard.
mast arbostalle; som ligger s &amp; vackert i Depna tanke vilar o&amp;s &amp; pá en.nktig skogen med hela byggnaden överväxt .upps.kattning av det rykten p m f h g av vildvin, kaprifolium samt en anmin han Atn jöt.
sHvä1 i hemlandet sam fin klängväxt.
På Stocklycke äng, som.
.
.
.
.
.
... i dar ute.
; pA föreommaren skall vara härlig i sin Vid: .ingHngen, .. till, denoa berö-.
blomhterprakt, höllo vi kaffeka1a.s.
m&amp;e rycktes hap bort, f ~ k n plager Oxbaset ar en egendomlig klippbild- pA,.
stora arbeten, ii&amp;n .. hängivna viin- ning, stupande ned i Vättern.
Pá vägen ner,.
som aldrig förgäves hos denna dit sago vi högar av klippblock, ka- muntra rese sökte ett klartänkt och stade huller om buller, vilka vor0 över- jrostande: ord, ett stödjande .hand- dragna av.
mossa, liknande grön samget.
Budet om författaren Gustaf Jansons slag, nar livet: eyntes+dem för gatfu,Ut Ja, detta ar blott i korta drag vad jag bortgilng har siinkt manga i. sorg.
Den och tungt.
.
.
.
:.
:.
.......... ehg .och vilka intryck jag fick under stora allmänheten, förli~rade i honom Han som.
p jälv s i enkel och fog?
denna, o£örgätliga vecka.
av de författare den glirm.laste och till &amp; full och.
.
* om löste.
alla - frAgort; med Söodagen den 10 augusti htervikde fullo förstod.
De talrika vännerna .be- lätta .och pra,ktiska, .grepp hm; .at&amp;r vi till.
Stockholm.
P &amp; hemfärden be- grhter förlusten av.
en .. isallsynt rsdbar nu för osa outgrundlig, h.öljd i dödens solite vi.
Vaddena och berågo stadens och livgivande kamrat.
.
Huvu&amp;aden dok, och ökade för,.osa: .mangden av till?
sevärdheter.
..
Vi sågo även Vernrr von miste i den fallne .., kampen en av .sina varons g a t o r j * t han- gick bort:; @ $.
snart Haidenstams Naddo, det Hg s &amp; vackert originellaste figurer.
.
En:.
lycklig, .och och: lägina.de oss ensamma, ' qtsn.honqm, p &amp; en udde i Vattern.
harmonisk f d l j har, blivit.drabbad.obe.
.
Integer v i t s.
: .-:;,: i..
:::.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.D&amp;.
dagar jag tillbragte vid Strand skrivligt hart.
Helguten - var du .. i .. livet.
..:.;.;.
.
.
,. "
.
.,::.
.. 1.
.
.
,, komma att stii @ r mitt minne som digra Enrtärnmigt har &amp; essen ' id, ~ u a t &amp; .. '.
%le carissime l i.::.
.
I:.
.
:.
.
:.
.
.
.
,;.
av de mest ~olskeusfyllda i mitt liv., Jansons - fr&amp;nfall:e el känt det., .populära.
Frid .över .dig,: ksre.1: .i:.
: ..,; '.
.
.
.
.
.
(...
.
.
.
I-.ärdet av hany i&gt;mfhnprika al~tring och A m an dn Romr.
y..
.
.
.
.
.
.
,.
.
:.
&amp; tjot Rub;,): - l,, ', +.
,, i,,; ' ' .i p.l.
.
: $ i ' ... .. i. "
{; *.
s s;: .. &gt;.
, -, ' bedrivas för att väcka .intresse for.
var id&amp;$.
En trefjo skriver.
efter att:: ha. " '
.
,.
. '
lämnat en del &amp; * lag: Dessa ti.6 före viil besökta.
.
.
Var tidning Morgoabria.
bör.
-.
.
.
om möjligt fi:nnas " till-: '.
f h a l jning. %d En omfattmde agitation har V. U. drag bykostas &amp; v v %r klubbs.
lyckats plarilagpa.
till i höst över hi-la .Ja, jag kunde nämna ännu en anrian varje möte: - Om; den o r d i n a h upplagtin landet.
V. U. har i fördta band natur- klubh, ' som icke anser ' sigiha rad a t t är: - slutsald,,.
e &amp; kan&amp; &amp; nbgot antal 0s.
.
.
.
.
. '
.
.
.
.
.
ligtvis vant .sig till kvinnoklubbarna för anordna niigot föredrag för egen rakning, kim ', rekvireras .till ..
: mötet. '
.
: anordnande av möten, men en del mö- darfcir att klubben juat var i färd med - Säkerligen .. sku1l.e: agitationen bland ten komma aven att anordnas p A nya att anordna ett möte vid.
en ' närgfan kvinnorna vinna pB om vi kunde .göra platwr, fOr~Svitt lokaler kunna erhiillas.
gande plats och dar bilda .en klubb;: vilra möten litet fedtligs (jag.
m e n a r h t e Partistyrelsen bar förbundit sig be- Vad ett ordnat och duktigt samarbete preci3.
k~iffefe&amp;li.g,a) ...
.
.
Tyivarr .kosim j a kosta reeor och dagtraktamenten till mellan klu bbaika kan.
C1stttdkom.ina.
: .ha detta alltid, eller nästan ': alltid,.
pengar, ett.
visst antal möten, men for at1 vi f h ~ t glädjande bevis pS.
fr.8.n.
: Blekinge men - där: det låter sig .göra ad jag &amp; ss bli i tillfälle utstrjicka agitationen be och Södermanland, dar klubbarna själva o h. '
a t t det .ar fördalaktigt.
Vald upp- tydligt.
längre a n den av partistyrel~eii I tagit sig ordnandet. '.
av.
agitation o &amp; 1kni.G .p &amp; vers; prosa dler: dialoger &amp; r. bekostade har V. U ... vädjat till klubbarna aven bvkmta densamma,:.
gärna hört o &amp; ök.ar n&amp;jet - och trevnaden att efter för maga bidraga till koatnederoa.
.
Det blir varmt.
om hjärtat ' nar man.
samt kan ju.
. '
ofta &amp; atadkomina8 av: en.
Denna vädjan har i allmänhet mottagits iänkrr p &amp; och vet, hur, oandligt .. myaket eller.
ett par.
m.edlem.mar .. ...;:.
: .. c,!
: -.
synn.erligen tömtaende och val villigt, ilch uppoffrande arbete i .det tysta, som dock.
: ' .&amp;m ... talare.
k.om.ma ..; &amp; t .. med.&amp;rka:: resultatet eynes bli att, som sagt, .agita- uiföred lika val i,.
den.
khbben, ' dar .man Emma.:.!
.Flood.
;.
Ruth:.
Gubtaftjoo,.
Agnes ar ~ t a r k nog och van att hoppas.p % S6$erqniat: och ' .undertecknad;:: i; i.
.
:.
L.
.
.
tion,en kan .bli ganaka omfattande.
.
A t t det ameller-tid f i l m etort intresse frampfing, som f de ' klubbar, där motig- .....
.Förund:e.rii.gt; .. det .. en del.:.
k1u.b.
; - '.
nog " för vhrt arbete.
djirom vittna m&amp;nga .av heter av m&amp;ngaiianda slag kunna pröva b&amp;.
.
som annu {ej!
svarat .p &amp;: V.: U:s ci&amp;o- de.
.bre.v- V. U. i.
dagarna.
- fatt mottriga., mydlemmsrnas tillarnod, och ' .. dar man lär ..: .Skull&amp;.
detta im&amp;j ' I ': gen 2 n&amp;g &amp;; .hIE ej; kommit klub- f ~ ~.
ator ' ijllfCrPnk Sa ' .skriver t..
ex en ka.mrat:, Vi äro kan8ke ' d ~ i ej, l t: - Vi bar6 p&amp;.
att, .v&amp;r ... skri$elJe: b &amp;; t.illh.and &amp; .torde .anmala &amp; för .ex.h@Iani.
W hoppas att db .blivaiide mötena skola annars fattiga .nu, Forn .ky.rkrBttor, men de.
: av.
ffirediieg.
i ~:f@idi.&amp;jU~bn: inaandfis .. uppryckiiing.
och " giva kunna bli till.
an vad gör det .bland FA nrjsnpii fridka vila .... ..,.
förnyade.
: anstranp; ni:ng@r. *.
pulser .. till im &amp; d p r n g, f &amp;: V.$U;:: i; jors *.
.. S &amp;:: .skall .. det lata!
1.
Eller .. ep .an-.
.
.
.
., ..
nan: % .. Vi.
för~i &amp; eH väl eder goda me-: Men .ett .kunna-klubbarnae medlemmat ning;.
att-.
mesta möjliga.
agita-on hör.
göra- och: det a r r +hotasera: mölem val i '.
.
Agitationen. '
' ';, ej: '.
1 ' .l
Prån Eriksdalslundens kolonitradgh-dar I Stockholm: En hederspristagares tappa.
Koloniträdgården kan bliva, val skött, ett riktigt litet, lanthem.
Alltså: Varje samhälle bör hava koloniträdgårdar.
.
.
ilaldikter 0th 9ch samlas efter tärd konservburksmat kring en centralupp värmningsapparat 7ch stiga sist mot skyn i elevator!
-- vandringsvisor, av.
.Earl-.Erik Fmsslund.
Wahlström 8: Widstrand.
2: 25 .. Vill du, jäktade nutidsmänniska, komma en s t u n d riktigt 1Angt bort fr&amp;n dagens ävlan - las d % denna versbok!
Mer gripande an nigonsin, synes det mig, har har Forsslund Atergivit den helgd och den mäktighet, som ligger över skogs- och fjällvärlden.
Mer sorgset an nhgonsin tonar hans klagan över ' att mei och mer av detta ursprungliga g8r.
bort.
%Och ar den all, er saga, skall tiden förjaga er att och friickt förharja vart slott, var undrens dal., För detta har han ocksa harrnem klang, såsom i den gisslande ' dikt, som Atergives har nedan.
Dar sattes ju utdömandet av nutids.
civilisationen p &amp; sin yttersta spets.
Men detta kan ock behovas sasom reaktion mot alla banaliteter.
Den djupaste kärnan i dikteamliogen kommer av vissheten att han ar en sjal Bom jublat med naturen och lidit ända till iickel och förtvivlan, när han sei den vandaliserad.
Pikten .En gammal gArd 9 Br enligt undertecknads nppf att- ning den allra biista.
A.
2,.
Ur Daldikter och vandringevisor P av KarbErlk Forssluad. '
Vid Gud, nit ar jag grundligt i d t och led på tidens stolta små bekvämligheter: Nu skal (nu vill, nu måste jag ha fred för motoicfardens frojkier och förtreter.
Nu vill jag gå en bit på egna ben min egen vag, hur över stock och sten den hav, som den plar göra för poeter.
O, lzjältefolk i sidenparaply, 9, vyhortsfolk med grannt förgyllda kanter!
O, vikingsattlingar i rustning ny: g-aloscher och.
manschetter och brirJ ' anter!
O, .vandringsfo &amp; med talrik stadsbudskar, s0172 forslav, nar du själv på spårvagn g&amp;, de inventiösa koffertelefanter!
- Nq; l &amp; mig ha min friska rena fröjd att vandrande min ränsels börda bara, att gagnlöst klattra upp för brant och hoJd och fara illa utan lön och ara - att i en mans, ty ' i en vrångbilds drakl få möta tyst min lantfigt tysta släkt och qalv i kamp m &amp; åldrig visdom &amp; a. jag blyges.
djupt att ödmjukt passas opp av sjalöst granna autom&amp;avinnor.
jag vamjs vid dagens grammofongalopp, som visslas grovt av man och gallt av kvinnor.
Men mest .mig äcklar allt mitt eget tal - Och låt mig lära, d &amp; vad du cdj vet, ett skråprikspel, en småstadskarn.eval, dit tid som prövat vauje lmt ' och krampa: där lollor dansa, klädda till furstinrtor.
de knutna musklers @ upa salighet, vart sinnes fröjd att fram mot vind sig fimpa, / ag måste bort ur denna flod av black, de spinda nervers spel med klang av stål som översvammar .vara urbergskkppor,.
och vilan omkring la ' ets frilzqlkbål, ur denna grcshoppsvarm så glr~psk och fräck vars gyllne genier sårens feber diinzpa.
av vittra ynglingar och n@pert@pot; O, höga glädje att i livets iilv ar detta skrivmaskiners kammarklinkJ sin forsbåt styra genom virvlar vreda, dar knepet är att vara fingerflink att bana sig en st &amp; i snårskog sjalv och strö små rim, små sippor stora knepor.
långt bort frdn vägar, trnmpade fill leda, O, tid, jag flyr din bridge-idioti att laga själv sin enkla aftonvard.
och dina bostonvridna urverksdockor, och med En brand från vårens lusteld spard din galna biografepidemi, sig ZU &amp; till höstens höqtdsnatt bereda!
ditt bil-lurs-gut, ditt surr av cykelkZockor.
En timmerkoja i ert obygdsvråJ Den hjnrna rtr förvisso gudalik, o liv, ar allt jag djärvs till sist begäraJ som skapat denna helvetesmusik - dar endast branta klövjevägar g6 en svagsint gammal gud i sindbariissockor.
och endast vindar bud från bygden bara.
Så lin @ Ungt bort förtonar dagens bms: Han leker grymt med ev, ni tidens barn -, &amp; n nattens ögon, rymdens julgransljus hör skrattet från haas faplar, parkens skator!
' kring mig glininia, äro stendigt nara, rzint Han låter er som döda fjun och flarn kringvindas vi # i t@tgselsvarta gator, - d ' ',
MORGONBRIS ner än det.
Han präglades ej blott i hilllas för kvinnans egentliga.
Nog för ~mgänget med vänner, utan i umgänget.
att han hade sinnet ' öppet för.
poesi, för kerhuvud av ett slösande ädelmod, som lyrik.
Han diktade själv, fast han var.
: öjde genialitet aven pil karaktärens om- för stolt att offentligt .uppträda som skald, Var det symboliskt liksom så mycket: &amp; de.
Hans kamp för de fattigas val han förstod diktare dom gingo för högt annat vid Bengt Lidforss ' sköna dödsfard, gav sig aldrig uttryck i n&amp;gra utrop av för det Överväldigande flertalet.
Men att kvinnohänder sänkte de &amp; sta blom- 5mhet eller medlidande.
Det behövdes han var aven i detta fall kritisk i en.
morna i hans grav?
Var överhuvud j.
Han gav ju allt ' sitt verk utom det g r i d, som endast den strängaste smak.
Bengt Lidforss ' person och ande shdan, rent vetenskapligs, ja han gav t. o ' m. en och .urskillning betingar, ja t. o. m. nhgot.
att han kunde samla kvinnornas hän-, ersättlig tid, som han helst velat ägna därutöver - och litterar kritik anses ju.
förelse kring sig?
Det förefaller icke &amp; 3t ~etenskapen, &amp; t arbetarne.
Han gav ej vara kvinnans sak.
Den diktare han - men det var så.
sj heller allt detta uppifrh.
Han stod satte ojämförligt högst av alla var Strind- Hang gestalt var minst av allt aguad i .arbetarnes led lika kamratligt naturlig, berg, kvinnans bekämpare framför an-.
att figurera p &amp; porträtt av en ryktets lika omotsthndligt vinnande blott genom dra, den han satte högst ' av det yngre storman.
Liten, fnasig i ansiktshuden, sin person, som han stod bland studen- slaktet var den för kvinnokärlek så säll-.
med pipskägg och mustascher, som voro ter eller bland framtidens främste lärde.
synt likgiltige Vilhelm Ekelund.
allt annat än Don Juanska, gav han dock Men ville och kunde han ' aven vinna Vidare tycktes hela hans andliga upp- ingen man, som ej ville hata honom, i n kvinnan?
fattning röja en obl.id st.ämning mot de tryck av fulhet.
Men kvinnorna borde I själva verket gav ' han aven kvin- egenskaper, söm anses ' särskilt kvinnliga.
han väl ha bortstött, ty M n n a n lär ju nor ett rikt matt av den fulländade Man brukar: prisa kvinnan för hennes.
framst fasts sig ' vid utseendet.
Det ar artigbet och den oberäknade, naturfram- instinkt eller, som det p % ett högre om- sant, i aneiktet brunno tv % ögon av en sprungna välvilja, som han gav mannen.
råde kallas, intuition.
Vanligen menar.
genomborrande, djup glöd.
Men var ej Under sin Uppsalatid t. ex. b l.
han en man därmed ett k&amp;nslotänkande, $om det själsliv, som speglades där, frägl- synnerligen god vän med en gammal anses ekada klarare an det logiska.
Mot.
mtande för kvinnans art och tycke?
jungfru i den familj, där han bodde.
intuitionen i denna mening fanns ingen Bengt Lidforse ' ungdom var ett enda Hon var religiös och uttalade sin djupa oblidkeligare fiende an Lidforss.
Hans trots mot alla moralregler, ej blott ledsnad att professorn, som var en så vetenskapligt .genompraglade tank ' e, hans.
de yttre, piltvungna, som böra brytas, hygglig karl, skulle vara bestämd till ett lidelae för förnuftet bestamde i allt hans utan ock de regler, som syfta till den sh otrevligt ställe efte; döden.
Men fast st&amp;ndpunkt.
I kristendomen, s0.m ju lär- - mänskliga naturens .själv bevarelse.
Han hon icke dolde denna sin uppfattning ha sitt främsta stöd hos kvinnan, shg var en eyndare, och det lär ju tända om hans vihtande.
öde för Bengt Lid- .han - orättvist för resten - blott oför- kvinnans fantasi.
.
Men han var icke alk forss, förblev denne ej blott lika vanlig nuft - och hyckleri ...
Shsom - socialdeino-: den romantiske syndare, som är hjalten i umgänget, utan han siinde henne jul.
krat var han alldeles f r i fr~n ' kvinnligt i kvinnoromaner.
Det låg en brutalitet klappar ännu sedan han lämnat familjen.
veka hänsyn mot det gamla, iikr detta i hans handlingssätt, som bortstötte den Men icke hade B.
L. n&amp;got ar d e n sär.
syntes hoxioh dkraktigt .. eller orättvist: veka.
Men dar lag ock en fullständig egna förtjusning för det kvinnliga, som al Men han var ock alldeles fri frAn svär- ' frihet från koketteri och sentimentalitet, grundlaget hos en typisk frubtimmerskarl meri ' för det nya, han horde e j ene till Han antydde aldrig nAgon Anger, men Hela hans intellektu ' ella värld tyck!
partiete radikala flygel, han deltog över- han skröt ej heller med sin synd, han ju vara rakt motsatt den, som bruka] huvud högst ogärna i ' de inre parti- .. -- nyttjade den aldrig för att bli intressant.
Och vad gör kvinnan med en ~ i ~ t r e s s a n l norna mot ~ o i d o n, och otaliga vofo de bi- vagar, pil vilka stëndigt nya skaror.
elöto sig: syndare 3 till dem.
Den.
forsta processionen startad6 Bengt Lidforss var heller ingen snäX Har du själv skrivit, ditt namn$.i från Nemcastle den 18 juni, och dagen d&amp;rp&amp;.
för kvi~inans politiska satte den andra processionen sig i väg fran opinionsyttrimpr man.
Hur hhrdskuren hans egenart i Landsend, Englands sydligaste udde.
Alla röstratt?
grunden ' var, framgår bäst ev en jämfö ha visat en outtröttlig: energi och Har du - sett till att kvircnliga.
anhö- deltagarna relse med Hinke Bergegren.
Denne e e riga, grnnnar och arbetskamrater fatt stor offervillighet.
M&amp;nga vandrade hela v k gen, andra voro med om en vecka, tv % eller nare gör säkert, fast oavsiktligt, likr e98 namninsamlingslista i sin ' hand och tre veckor, m h g a som bara, hade en söndag.
att giva gavo.
d e i och följde med.
De gjorde ofta ' ont 80m: den förre gjorde gott.
fdtt tillfälle att skriva p d genom at.t tala med dem de motte propaganda Du hör kanske tiil ' dem som skjutit pli vagarm, genom Men ända, Hinke bär alltid sitt j stora demonstrationsmöten,.
h .börjar ar- genom litdelande av tidningar och ' flygblad,.
grunden beskedliga h jarta p &amp; liipparne upp?
Ja, då ar det bast c beta nu zcnder årets aranu tre dterstå- Nom medfördes pil elirekild lastvagn.
Stundom mitt i det nervöst hetsiga talet.
Hos ende mmlader!
Ty icke vill.
d u.
val uppgihgo åhörarskarorna till över 15,000.
Den Lidforss däremot parades alltid be- komha att bliva.
en av dem, som för- 26 juli n8dde de olika processionerna p i 8: huvudvägar fram till London, där 30 valkomst- härskning med skonlöshet.
Han gjorde summade tillfället att stödja kvinnornas möten höllos.
Det var länge sedan .Englande premierini- .. ej vhldsamma utfall mot ' sin motstan- sak?
nister, mr Asquith, mottog en kvinnlig röst- Det &amp; r en rörelse i England, vars kraftprov ' dare, han spetsade honom lugnt o &amp; i dessa tider må 8th för oss att efterlikna.
rättedeputation.
Efter denna väldiga folkde- metodiskt med en färdighet, som röjdr Det ar icke den engelska rösträttsrörelse, Rom monstration.
gjorde han det dock.
Men det en viss valdsamt stridande taktik, hur viktigaste resultatet med pilgrimsthget var: glädje vid arbetet.
Än mer.
Han an- gillar övertygad man an är att dessa kvinnor fullt propagandan utöver landet tydde aldrig att han dräpte av kärlek, och fast tro att denna taktik ar:den enda, Ehuru i de, aneprAkslösare former ' vi har. '
som nu i England befordrar saken, och att de i Sverpe h&amp;lla oss till, ah &amp; r det just något han erkände öppet att han hatade och darför offra sig.
Nej, det Br det kraftprov den liknande detta pilgrimstag ' vi svenska kvinnor Är detta del andra.
engelaka rösträttsorganisationen (suffra- nu skola företaga.
Ut på v&amp;w och stigar, 2. kände sig ha rätt &amp; till.
visat.
Denna rörelse tror icke p l de i Zantgårdarfza, uY p6 gator och torg och upp i: ratta stridsmodet för en kvinnans rid.
gisterna) våldsamma medlens nytta.
Men de hava i stadshusen med våra listor!
Vår ber~ttelse, dare?
stället agiterat för sin sak denna sommar p &amp; som följer, visar att det ej iir .lönlost ett så- ett glansande sätt med:lagliga medel.
De hava dant pilgrimståg.
Det ar en sannberattelse- Man- kan överhuvud knappt kalla B.
L gatt hela landet.
.
ut i en ' pilgrim~f&amp;rd~-o.ver god.
Han var p &amp; en g&amp;ng mindre ock På 8 olika huvudvagar drogo röstrattskvin- Till Bengt Lidforss ' minne.
, ' ' ' ' Namninsamlingen. '
'
tvisterna .. Kan en.
siidan Askådning, så fri från hänsyn, så fri från dröm, verk- ligen fängsla .kvinnan?
S &amp; mhste man fråga.
Men på, alla här ställda frågor måste, man dock till sist svara ja.
Verkligheten talar, resone- mangen f &amp; tiga.
Den aktning, den be- undran, som aven kvinnorna skänkte honom, &amp; r s % verklig som niigonting.
SIL drivs man, om man ej redan gjort det långt förut, just inför Bengt Lidforss ' bår att tvivla p % den gang6.e kvinno- uppfattningen.
Man börjar undra, om kvinnan dock.
SA enbart best %r av snall- het, romantiskt svärmeri och kanslo- tänkande.
Man börjar tro, att hon dock kan vardera ej blott en kvinnotjusande man, utan även en SA i det yttersta manlig man, som B.
L. var.
Man börjar ana, att hans stora egenaka ' per stå som de högsta för kvinnan lika val som for mannen, att de med andra ord iiro höjda över könsmotsatsen, äro miinskliga.
Sh ar det då ej blott en skön bild, men en iikta eanning, att aven otaliga kvinnliga händer deltaga i, det blomster- regn, som en hel folkklass h t i t falla över Bengt Lidforss ' bår, och som helt snart; då de sista fördomarne vikit, ett helt folk ska.11 sanka över hans minne.
BENGT LIDFORSS.
Erik ~ e d é n.
dessa kvinnor hur.
de ordnade och stämt och kraftigt över sig, frågar styrde samt raknade u t vinster och mig så, vad det &amp; r för små böcker jag.
f örluster, sisoin durkdrivna aff arsiniiii.
har.
Till svar räckte jag henne el1 J a g kunde inte uiidga a t t tanka det broschyr, vari skiilen.
för kvinnans a t t kvinnorna i alla fall äro ofantligt rösträtt utvecklas.
Hon läser under duktiga.
De sköta hem och .barn som tystnad.
Sen vandrar papperet, allt- vi alla, men de f å dessutom tgnka p5 j.amt under tystnad, fran den ena till. '
' 1ttöstrattskvin~~a.n~ ' beriitta-r: " Jag kom i sista minuten till statio- affärerna också.
.
J a g var så.
intresse- den andra av de i kupén iiarvara.nde.
nen och t.rodde lcnappast ' a-tt det skulle rad av deras samtal och av mina egna J a g delar ut, fler broschyrer av olilm lyckas för mig hinna med tåget, men reflexioner daröser, att.
jag nästan slag.
F ö r mig själv undrar jag vad som val var va.r detta försenat.
Det ha- glömt av mina oordnade papper samt som se ' n skall ske, för jag vet a t t alla de varit marknad i den l ' illa staden, och a t t de borde vara klara innan jag kom dessa iiro från obrutna marker, från " mitt " tag var d,et sista för dagen å t till inin besthmelseort, dar jag.
i min trakter dar de val knappast hört talas d e t håll jag skulle, varför kupéerna ordning skulle avleverera deni.
Men om lcvinnans rösträtt, annat 5.11 mö j- voro fullpackade.
- Det lyckades mig nar jag så erinrade mig initt åtbagila ligtvis fran predikstolen, som e t t dja- dock a t t f å en sittplats i en tredjeklass arbete, fick jag brått.
a t t f å fram liar- vulens påfinlid.
ligheten.
Det var allt välbekant lek- ' icke rökare '.
.
Så reser sig en gainmal lcviAna och I en stor portfölj hade jag instoppat tyr.
J a g har last dem, dessa sma plockar sainmap sina korgar och lmy- en massa rösträ.tts] itteratur, oordnad broschyrer, studerat dem for a t t finna ten.
Det a r he:innes station den 1ia.st.a.
och o.ni vartinnat såsoin jag f å t t den iiågon puiilit som 1cu:nde angripas.
Ett ögorihlicl&lt; s t i r hon villrhdig.
Hon a+ f r u Holm, som .var ordf. i stans Men aldrig har jag likgiltigt eller har tagit den storsta.
korgen i hand, s:t F. K.
P.
E. och som följt inig till tå- tanklöst handskats med dem.
Nej, det ser ho11 p i mig, ntis,taii forskande.
Nu get.
Dar hade jag också en del pap- ar nastan ' med en viss vördnad jag ser kommer det, tanlrte jag.
Hon har nå- per, so111 jag behövde för niitt före- dein.
De ha gjort mgcltet gott arbete, got 135 hjärtat, det sYiis.
Da sa.tter drag, vilket skulle hållas samma bfta varit vagbrytare pk obanad hon korgen med en duns ifrån sig och kviill.
D e t ' inåste alltså ordnas om i nz ark.
gåi bort till mig och .räcker mig han- Samtalet har avstannat, alla se p A den.
- ar ni en sa ' ii, so111 arbetar för port.följen litet.
.
J a g kastade en blick pB mina med- mig och mina papper.
De undra för- det d ä r?
(Hon pekar på broschyren passagerare.
Det syntes s t r a i a t t de stas vad jag ar för en " ful fish ", tan- hon läst.)
- J a g svarar, a t t det.
ar VOPO lant.follr, hade 1na.n inte sett det ker ja.g.
Någon viskar till sin granne, jag.
Då skakar hon lcmftigt niin hand, si hade nian hört det: för dar dryfta- dock e j lägre an jag hör det: - Det och sb ko,niiner det son1 ar ett av mina des torgpriser med ett nit och intresse, dar taiiirer hon nog dela u t bland oss.
vackraste minnen och som inånga @ n- so111 Ironiino guinmoriia a t t glömma hm 1 Sälcert ar hon fr&amp;ningssoldat.
J a g ger gett mig mod a t t fortsatta ett ar- tankte harvid a t t e11 so &amp; fr&amp;nings~ bete som ofta synts mig hopplöst .. - det var med bekant.
.elle: obekant.
folk.
de talade.
soldat var jag nog, fast e j som hoil ine- Hon sade: - Då gör ni e t t gott och J a g satt tvst i ' niitt hörn och hörde nide.
E n s v dem, s6ih satt &amp; tt emot.
nyttigt arbete, och slapp iilte efter, F ö r a r det pA.
~ f c l c t e nästan clet var roligi h k.
mig; en yngre lrvinna ?ed LAgot: be- utan hå.11.
på till.
ni Iyckats.
.
löv er blommor och tistlar.
I, '.
MORGONBRIS Från kvinnoklnbbarnas arbetsfalt.
Tal.
redogjorde för olakthueets organisation och syfte och för centralealuhallafrAga ' n an- gAende torghandelns överflyttande iivensom m jölkhandelns ordnande.
Vad som dock for- Fran kvinnoklubb.
dras, yttrade tal., för livsmedelshandelns ord- I Folkeits park hade klubben under som- nande till det battre &amp; r konsumenternas in- maren sina ordinarie möten.
PA mötet mhn- tresse, och vad mjölkfrågan beträffar var det dagen den 2 juni upptogs följande frhaa till av särskilt stor vikt att koneumenterna med diekussion: B Vad kan göras för att jörhindra kraft viea att de önska £A mjölkhandeln battre att arbetarebarn g6 omkräv~g huvudsakligast på ordnad för att darmed erhAkla b8ttre behand- kvällarna i butiker, kaféer, kroglokaler och bier- lad octi fetare mjölk.
Konsiimenterna skulle organisera ~ i g sh att ett kommunalmejeri stu,9or och försiilja ett cisst slag av tidnikga~.
?~ En ratt livlig debatt utspann sig: h#rom, kunde komma till starid.
I den diirph följande diekueeionen talade och plipekades det skadliga för barnen att vistas ute så sent om kvallarna och beklaga- fru Lindley fdr att kvinnorna inom den nar- des att föraldrarna inte inse, att det kan bli maste tiden i livsmedel ' sfrågan skulle koncen- till fördiirv för barnens hela framtid .. Som trera sitt intzeese på, mjölkhandeln, sh att vi förtjäneten.
ar sh liten, att den icke kan bli kunde fh den ordnad, vilket iir av stor vikt till nggot1 namnvard nytta, sh blir den ofta för hemmen.
Stockholmsrnas liknöjdhet i dessa frggor ett medel for barnan att endast förskaffa sig framhölls aven frhn andra talare.
shdana saker, som äro skadliga för dem.
P % det ordinarie mötet i juli, som inom parentes sagt w r mycket viilbesölit, förekom, sedan dagordningen geuomgatts, iippläsning av fru Gerda prandin, som livligt senterades.
qgitationsnummer Frågan om peneioneniiinndernm sainman- sättning behandlades p &amp; augustimötet, och kommer nästa nummer av Morgonbris framhölls därvid önakvardheten av att i att bli.
iitirnnderna aven bereddes plats för kvinnliga Intresserade klubbmedlemmar uppma- ledamöter.
I september har aven invalts i nas härmed att meddela redaktionen en pensionen#mnden en klubbmedlem, fru Gerda Grandin, med fru Ester Backman som supp- del rön och erfarenheter ur livet och.
T. O. leant.
under arbetet, ' som: kan vara av allmänt ' Kvinnornas kamp fir Bittre sam- f skils tun^ Blekinge bvinnoklubbars kamratmöte.
Blekinge socialdemokratiska kvinnokliibbar böllo söndagen den 24 aug.
kamratmöte i Vesperklockans lokal i Ronneby.
Ett tjugutal me,dlemm,ar fr %n klubbarna i Earlshamuc och Siggarp anlande med skjutsar dit.
Den vackra farden i.
den soliga morgonen hade bidragit till att satta de besökande i den.
gladaste stäm- ning, vilken.
an mer höjdes vid intriidet i den festligt dukade ealen.
Efter servering hälsades de till ett 50-tal ' uppghende deltagarna viilkomna av Rebecka Svensson, som, med nhgra ord erinrade om mötets betydelse och de frågor, som enligt dagordningen skulle behandlas.
Ett Mötet avsjöng harph Internationalen, var- efter företogs val.
Till ordförande valdes fru Bernhardina Bengtsson och till sekreterare fru Betty Andersson.
Den f r i n förra mötet bordlagda frågan an- ghende höstens agitation upptogs och behand- lades samtidigt en frhn V. U. i samma frAga intresse.
Men för att tidningen skall kommen akrivelse.
Mtitet beslöt att en ge-.
kunna utkomma i god tid till ' agitations- nornghende agitation skulle anordnas i slu.tet mötena, böra &amp; dana bidrag vara insända av oktober eller början av november.
Talare blir fru Ruth Gustafson frhn Stockholm.
seflast ' den 20 oktober.
Dagens första diskussi nsfråga, D pensione- ringafrhgan,, inleddes a fru B. Bengtsson ' ' ' Från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.
Som ett led i klubbens upplysningsarbete i livemedelsfrigan hade till mandagen den 22 sept.
utl:+i~ ett möte med föredrag av red.
Anders i) rue om Stockh~lms kommun och livsmedelshandeln.
något som behövs, .så ar det.
.att dc &gt;n sa- ken går igenom.
Och gud vare med er på vägen.
Nu stannar tåget med ett ryck, kvinnan hopsamlar sina tillhörig- heter och går.
utan att vidare :x på .någon av oss.
Hon blygs nu övei.
att .hon talat.
Och det ä r tydligt för den som känner landsbygdens kvinnor och vet hur rädda de äro för att göra.
eller saga något som avviker från det van- liga, att det var stor sj alv övervinnelse^ a v den gamla att kunna säga detta till mig.
- Och sen blygdes hon!
Ack, du slrulle veta, du gamla., hur gott de orden gjort mig och hur tack- sam jag varit mot dig för dessa ords skull, fast jag ' då var så gripen, att .jag ej kunde tacka dig.
Och detta hiinde i Småland!
: I: den mörkaste delen av Småland!
, II.
Jag och en av vännerna, Edit hette hon förresten, hade rest till min syster för att i de avlägset liggande trakterna: satta i gång namninsamlingen för vår sista opinionsyttring.
Vi hade delat upp de stora socknarna oss emellan.
Min syster och jag togo bruken och trakten däromkring, stackars Edit fick utkanterna.
Där voro stora bondgår- dar, bebodda av rättrogna högermän .allesamman, det visste vi.
Men Edit var inte ohågad.
Hon var käck och stridslysten, brann av iver för saken, tyckte det var roligt få försöka dar borta i avkrokarna,.
dar hon väntade segt motstånd.
Det var just i hennes smak.
I två dagar var v dit borta.
Väigar- na voro dåliga, byarna lago långt bort ' s frkn varandra, det var ej skal .vandra den långa vägen tiIl ' balra innan alit var undanstökat.
Vi andra kriqgade genom våra di- strikt, det gick! \ fort nog, alla visste vad frågan gällde.
De voro ovanligt upplysta och.
tankande, dessa arbetare- hustrur på de stora bruken.
.
D,e medhavda broschyrerna gingo friskt åt.
Namnen slrrevos på listorna utan någon slags övertalning.
De gamla kvinnorna voro bast f örstående.
Se ' de hade prövat på livet, sett att allt inte var bra som det ar och hyste ej heller längre iien stora tillit till mannens .goda vilja de som unga haft.
Jag tyckte det var härliga dagar och ett arbete som gav sjaleii mod.
3 % två dagar var allt, efter ett in- tensivt arbete, undanstökat.
Endast Edit dröjde, hon syntes inte ha hunnit undan så fort som vi.
Vi kände oss nästan en smula oroliga, min syster och jag, dar vi sutto i min systers hem den stilla vårkvällen och väntade p &amp; Edit.
Hon hade nog inte haft den glädje av sitt arbete som vi, var v$r tanke, men vi visste a t t Edit hade gott mod och det var att hoppas, det hon ej skulle bliva allt för nedslagen av de motgångar som mötte.
Sent på kvällen kom hon.
Dödstrött var hon, formligen släpade sig fram, men jag överdriver ej om jag eager, att hon trots tröttheten ' riktigt strå- lade av # entusiasm.
.
Hon hinner nästan inte inom dörren, förrän vi andra ivrigt fråga, om hon lyckats.
- Om jag har!
svarar Edit Jo, kara ni, mer .än lyckats.
Inte en har nekat sitt namn, och inte en enda adertonåring, utan alla fullvuxna., pr ö- vade bondhustrur.
Jag rilciigt önska- de att jag haft.
med de där stora pro- fessorerna, så de fått hört vad jag hört;.
De skulle då fått höra med vil- ket intresse landsbygdens kvinnor, och speciellt bondkvinnorna, följa med denna fråga och hur klart de alla h a.
för sig, att det ar en nödvändig sak att kvinnan får rösträ.tt.
Vet ni, ja &amp; Sr alldeles förbluffad över vad jag sett och hört under denna färd och storm- £örtjust över kvinnans vak,enhet ..
Det är ju något märk~ar~digt rent av, att kvinnan på landsbygden kan vara sh med, som hon verkligen är.
Ja, vi voro förvånade vi med.
Resul- tatet var ju ett helt annat än vad vi väntat.
Vi sutto och granskade hen- nes medhavda listor.
Fulltecknade voro de alla.
Längst ner på den sista listan stod ett namn, som koni mig och min syster att förbluffade se p i varandra.
Det var namnet på en av våra argaste motståndare, hustrun till en av högerns stöttepinnar dar p5 trakten.
Bdit såg vår förvåning och hon skrattar högt åt oss.
- Ja, där ni, säger hon, ha.de jag ett arbete, som förv&amp;nar mig att det gav.
någ0.t resultat.
- Ja, detta går över mitt förstånd, utlät jag mig.
Där måste du allt brukat våld eller list för att få det na.mnet dit.
- Nej då, inte det minsta, sade Edit.
Vi grälade tappert en stund.
Det var det första stället jag besökte, dock kom hennes namn sist på listan.
- Det milste du ber.ätta!
- Det har jag tänkt, för det-, var verkligen intressant.
Jag hade val gått en.
mil, tänkter jag, nar.
jag skym- tade den stora vita herrgårdsbpggna- ',
.
...
.
.
.
.
.
.
.. ...
fi8n rhha hamn; Den andantagkstllllning kvin.
norna ' har fatt belystes.
Och dock, hur hriist- fllllig peneioneringen &amp; n # r ha vi just nu biide fordringar och skyldigheter mot densamma.
Det gallde nu narmaet att Btminetone fb eA mycket ratt, att en eller flera kvinnor vrildes in i varje namnd.
Flera talare yttrade sig i ErBgan, varvid även framhBlla vikten av samarbete med arbsttare - kommunerna före valet eamt flitigt studium av den i fragan utkomng handboken.
b16tet antog h8rpA följande uttalande:, Motet hemstaller till de olika arbetare- kommunerna a!
t innan valen försiggh anordna gemeneamma möten inom resp. kretsar för dryftandet av val av ombud till penriionerings- namnden, e &amp; att tillfalle gives kvinnorna att dar .framfara forslag B eina kandidater, eå at t stdrdta mrSjliga enighet vid valen rna före- komma.~ Naeta fraga, ~ V h r fattigs&amp;rd och arbetare- kvinnans sttillning inför deneamma~, inleddea av. '
fru Johanna Ljungetröm; Siggarp.
.
: Tal.
erinrade eig nhgra ord, fallda en gAne av en partikamrat: r0es arbetare vilota .tvenne * dar fattigghrden och kyrkoghrden.
r Ord eom gjort ett djupt intryck.
Tanken stannar ovillkorligen med en viss biivan just vid fat- tiggrirdm.
~ a t t i ~ u n d e r s t t i d e @ &amp; dant t det bjn d &amp;;. '
fattigvhrden slidan den gives de bjiilp- behovande.
Ingen arbetare kan gCS saker att icke.
.en .dag.
fA taga den i andpriik.
Och bdrncian &amp; r g &amp; de flesta fattigghrdar mat-en, ' - den.
Allt det mod ' som jag kunde iistadkomma beväpnade jag mig nied och s % stegade jag upp genom den stora allén fram till trappan.
Tyst v a r d e t och öde såg det ut, i fötsta.
tag.et trodde jag nästan a t t huset var obebott.
Men dörrarna stodo öppna och jtig klev in i en stor rymlig hall .. Bunt om var det dörrar.
Jag knacka- de på ' en dörr, so såg u t a t t leda till k:öket.
Dörren oppnades litet p &amp; glant.
En äldre dam stack u t huvu- det ' och borrade ett par arga skarpa ögon i mig.
- Vad vill ni?
frågade hon.
Jag.
började min - gamla vanliga trall o &amp; den opinionsyttring F. K.
P.
R. satt i g&amp;ng samt begärde hennes namn.
Nu .öppnades dörren helt och frun i hu- set, förr det var hon efter vad hon se- r- dan upplyste mig om, kom ut och ställde-sig a t t bistert granska mig.
Jag fortsatte tappert mitt anförande, fast jag förstod a t t jag nu rakat riktigt illa ut.
.
.
- Vet ni med vem ni tala.r?
frå.gar hon s %.
Nej, det vet jag inte.
Jag vet inte annat an ni ä r en kvinna, en tan- kande siidanhoppm jag, och det ar nog ' ' - f ör mig.
=- Jasså!
Eljest ä r jag fru hk- i huset, och jag har röstratt i mitt hem.
cTag blev e n smula förbluffad, mer1 min replik dröjde inte länge.
- Det ar ju lyckligt för er det, min fru.
Men hur m %nga tror ni kan saga S %? '
Inte mhnga.
De flesta äro ej så, lyckligs.
Och det iir dessa andra vi skola hjälpa.
.-Frun ser skarpt på mig.
- Det an- ' gåx mig inte, hur andra har det, skger Grupp från Blekinge~_kvihnoklubbars kamratmöte.
vhrden, skötseln?
.
Hade sjilv genom besok e n ' huvudfrliga, vhrden om de fattiga till en L fattiggård kannedom.
om att den storsta bifrhga.
Att under sadana förhallanden de snusk och vanvard tlnnu fanns, tsarskilt i de hj&amp;lpbehövande~ stallning blev den sorgligaste rum som bebodde8 av de gamla mannen.
ar.
sjalvklart; Kvinnorna f&amp;.
ej med lugn Aee Kvinnorna hade det i regeln nagob btlttre, allt detta, de mAete ingripa haruti.
: Oftaet gjorde ' fat-tiggarden dess jordbruk till Under den fal jande disku~sionen fram hölls ', hon.
Kvinnorna skolcz bli i s i m hem och inte löpa ute p &amp; vägarna i iireden som inte passa dem.
Röstratts1rvinn.or och &amp; dant slams t 3 jag inte.
Nu, hörde jag, vad andas ba.rn hon var, 0611 min första tanke var at.t ge- &amp; st $ &amp; och inte offra mer tid p &amp; hen- nt., inen sh kom vreden på mig, och.
jag kunde inte lata bli att säga heiine några skarpa saker.
Så tj7stiiade Edit och s8.g begrun- dande ut.
- Vad sade du di.?
fragade niin syster.
- Ja., det blev ju litet av det van- liga förståas.
Ordagrant Iran jag inte upprepa allt, men orden föllo sig unge- far s &amp; har: - Min basta fru.
Det siniirtar mig att höra .ert hårda om- döme om röstrattskvinnorna, f ör jag ar just en sadan dar föraktad och för- tappad varelse.
I dag har ' jag tedan gatt en mil f ö r den har namninsainlin- gen ..
Det iir ' bara en liten början.
Jag har många ini1 att g &amp; ännu, niånga ställen att besöka.
Vad tror iii oma- ken a r till att jag offrar tid och arbete pi % denna rörelse, utsätter.
' mig för spott och spe?
Tror ni det ar för mitt nöje?
Det kan ni inte tro.
- Ni liar ilaturligtvis bra betalt, inflikade iiu frun.
- Nej iii, det har jag inte.
var to in.
Jag har utgifter och bostna.der har- för, förlorar tid och irikomster.
Nu tror ni förstås, att jag gör det för att vara intressant.
Men d % vill jag saga er, att intressantare kali inan göra sig och vara an nar iilan arbeta?
för h i n - nans rösträtt, och bättre k a man ha ~ det, ty nar man så gör, blir man för- aktad och mott.
av h h av.
dem man arbetar för.
Nej, ser ni, jag gör det a v intresse- for saken, av nit för foster- landet, för jag ar övertygad om att fosterlandet behover den iiisats vi ha att giva.
Men jag lider av a t t se, huru kvinnor i er stiillning uppfatta denna livsfïiga.
Har sitter nu n i i ett gott och bra heni, har allt vad ni karl önska av denna världens goda, ar skyddad och bevarad från det som möter niPluga.
av v&amp;ra hemlösa medsystrar, Ni har ocks % tillfälle a t t satta er in i den fråga här nu ar fråga om.
Men .hur gör nit - ' Med förakt visar ni bort upplysningen i ämnet.
Med vrede mö- ter ni dem av oss som kampa för sa: ken, sten lägger ni p % vår forut nog s &amp; tunga börda.
Tanker ni nkgonsin en ' tanke på de kvinnor som sakna hem?
P &amp; de fattiga kvin.nor soni sakna tak över ' huvudet, på de arma hustrur soni få sörja för barnen, nar mannen lag- ger förtjänsten på krogen samt sedan till tack slår sin hustru, och agnar ni en tanke å t al.la dem, som st &amp; för sig själva.
som salriia.
vad ni med rätta a r stolt och glad över, e t t .hem och en inalce som sörjer för dem?
Har ni tankt på under hur svåra förhållailden de ofta f &amp; arbeta; samma arbete som en man, men ofta &amp; mindre lön.
Tänker vars tunga ni på r~sdryck~seliindet, kvinnorna få bara, har ni tankt p &amp; fat: tigvården, på de sniå stackars barn, soin Gro fader- och moderlösa, och vil- ka samhället ordnar och styr med.
sainhället; som skötes av endast man?
Nej, p &amp; allt så ' nC där vilja ni into tanka, det passar inte kvinnorna, de skola bli i hemmen.
För om ' ni tänkt på al1.t d.etta, d &amp; hade ni inte med mede ter, och hårda ord ~ ~ t t.
~.
m e d s y s som, '.
.
.
l0 MORGONBRIS ... ...
att kvinnorna mer an hittills böra be13öka tattiggllrdarna.
Detta ekulle vara ett av de mest väckande medel ur.
eloheten, inför vilket lnan skulle kanna sin plikt och ansvaret; att battre varna och skydda de vara.
Kvinnorna böra valjas in i fattigvArdsatyrelserna, sakert skulle db, en ljusare tillvaro beredas de fattiga.
Mindre, men ljusa och luftiga rum vore att i fattiggardarna föredraga fram &amp; de etora och mörka salarna med sina många baddar, dar de gamla f &amp; föga ' ro och vila.
Vidare påpeka- des ol&amp;mplighete~ av att vansinniga och idioter f &amp; vistas A fattiggardarna samt den bristando v h d, som dar oftast gives dem.
Mötet uttalade sig Jö9- att å platser, där kt.innoovganisation finnes, dessa böra .vid val av fattigv6rdsstyrelss energiskt.
verka för inval i dest.samma.
FrAgan &gt;Kan det vara av gagn att bildn ett hela landet omfattande kvinnof (lrbund ?~ in- leddes av fr.6ken Anna Olsson, Karlshamn.
De senaste tv &amp; kvinnokongresserna, vilka be- handlat frtigan, hava mast avd8 densam.ma.
Skulle ej tiden nu vara inne för ett förbu.nds -- p arbetade f ör a t t f % bättring i alla dessa inissförh %llanden, för ser ni, det &amp; r just .vad vi förkättrade röstrattslcvin- nor göra.
Det a r dock målet för oss, medlet ä r rösträtten: F ö r detta offra vi tid och krafter, och d å sitta ni val- situerade kvinnor och håna oss samt försöka a t t efter bästa förmfiga hindra OSS.
J a, så dar sjong jag ut, sa ' Edit, Iranske litet skarpare, och så slutar jag med a t t be henne genomläsa de bro- schyrer jag lämnade henne och se ' n gick jag.
- Sa ' hon ingenting?
- 1nt.e e t t ord.
Bara stod och stir- rade p &amp; mig.
Men hon tog mot broschyrerna när jag läninade dem.
- Nå, men unders.kriften?
- Det va.r på hemvägen.
J a g tog va- gen genom deras park, den var grann .. D &amp; såg hon mig och kom u t och ropade p % mig.
Trött och utschasad som jag var, tyckte jag .det skulle vara skönt f % vila litet, varför jag antog hennes inbjudan a t t homma in och prata en ~ t u n d.
J a g hade fast b,eslutat a t t inte y t t r a e t t ord mer till henne om röstrilt- teil, men hon började genast själv.
Hor1 sade, a t t hon Angrade det ' hon sagt i går, samt a t t hon vi1l.c skriva pit - iii lista, för, s 5 föllo hennes egna ord, det var ju det minsta hon lcuride göra när vi andra arbeta så mycket: för a t t f &amp; namnen på. '
Och så skrev hon!
- Och e; e ni, flickor, det %r dctta som gjort mig så innerligt glad, soin gjort a t t tröttheten e j känns, a t t jag med mod och tillförsikt ser på, det p&amp;- började arbetet. '
Det a r en själ vun- nen, ser nii nien det a r inte allt.
En fiende %r övervunnen och det ar vilxti- gare!
S % sutto vi a l l a tysta ..
Vi sågo den stilla varnatten allt mer sänka sig över oss.
' Men för oss var det ej iiiörkt, vi - tyckte det brann J j u s runt om oss.
Stora, hiirliga ljus, som gåvo varme och kraft.
.
Eln ' a L i n d g r e n.
.
.
bildande?
Som nu ar stii .klubbarna utan där ndgra dagars uppehhll i .anledning namnvärt samband med V. U., och hade vi av en fredskongress,.
vartill vi yoro in- e j morgonb brie^ skulle ej heller V. U. hrs sig bjudna.
nagot bekant om klubbarna.
NEIgon rapport.
Norge är ett underbart vackert land, och skyldighet bör finnas.
Trodde att klubbarna dess skönhet verkar mäktigt.
.
Men vad nu vore biittre ekonomiskt Mrkraftiga för ott jag ocksa lärde under resan genom Norge, förbunds bildan ' de.
var tanken p &amp; hur svhrt det mlltte vara De i diskussionen deltagande voro av samma att leva i denna fjällvärld, som för: tu- mening som inledarinnan.
.
risten var så vack.er a t t se på.
- 0ckeá Föl jande uttalande .gjordes: sade en av: dessa fjällbor, som skjutsade &gt;Då samarbetet med V. U. till följd av eko- för oas: D Ja,.
turisterna tycka att fjällen nomiska svårigheter varit alldeles otillrackligt, äro vackra, men vi tycka att; 1.åglandet finnev mötet som en tvingande nödvunclighe f hem- ar vackrare, ty därpå kan man leva&gt;.
stalla till V.
U. att till näsh kongretis överväga Det sade .mycket i få ord.
Det var gri- och, framlagga förslag om bildandet av ett hela pande att se dessa oerh6r.t fattig. &amp; s a landet omfattande kvinnoforbund.~ grå stugor pA fjällsluttningarna har.
och Sista diekueeionsfragan:, Bör .arbetarehuet- var, med sina.
smil, ism % rutor av jord run itaga sig off&amp;tliga uppdrag i stat och att.
odla.
Man kunde ej första vad.
dessa kommun och, om s &amp; gr, blir hemmet lidande människor.
levde.
av hela den .langa.
vin- härav ?&gt;, inleddes.
.av fru Jenny It~senkvist, tern dar uppe i fjallen, dar de e j.
ha vilken ptivisade hur icke blott hemmet, utan skogskörslor att leva av, som p % m h g a aven stat och kommun ropade pa ' arbetare- hilll i Sverge.
Bonden som skjutsade hustruns hjalp.
Arbetarehucitrun har skyldig- oss sade ock&amp;, att det han.
nu und.er bet bana vagen för gina barn och även se till sommaren förtjänade med skjutsar, máste att dessa f % lämplig fostran och.
skolning.
han noga spara för vintern.
S&amp;.
man .ser Hennes skyldighet ar alltsa !ven.
att deltaga i att allting har .två sidor, .även ' det.
man ordnandet av det etora hemmet: samhället.
finner skönast många ' ganger.
.
Pratet att hustrun härför skulle föreumma.
Staden Stavanger .har ett vackert.
läge det egna hemmet tillbakakastades.
Envar med sina oerhört vidsträckta.
utilikter: &amp; t torde erkttnna att den hustru, som ar vaken alla hall .och dar all slags natur syntes för samhalleliga spöremhl, ocksft ar den or- förenad, men jag maste bekänna, utan dentliga, dugliga.
husmodern.
att vara; allt för mycket nationell, .. att Vid den diskussion som £&amp;ide betonade8 jag föredrar de svenska staderna framför sarskilt önskvartlheten av att arbetarehiistrun de - ngraka, .ehuru de.
seinare - kunn-lïra %tog sig uppdrag i barnavhdsnamnd, elrol- och nog.
sa in tressanta.
€at.tigvArdsstyrelser.
Sutto kvinnliga rnedlem- SA kom stunden d i vi m å d e saga mar i barnav&amp;rdsxi#-mnderna ekulle silkert större Norge farväl och vi skulle ut vidare i hansyn taga:$ .. .till de srni, som nii fll vaxa upp det stora okända, Vi kände oss ocksh bland socknen &amp; darar och ildringar, den för gripna, men ej av hänförelse utan av barnen mest olämpliga omgivning.
Skulle icke fruktan., ty barometern stod på storm.
detta arbete Ater bara rik välsignelse till varje Vi kommo deck helskinnade över arbetarehem?
Den förda diskussionen fick Nordsjön till Newcastle, en stor .indu- utgöra svar pk frhgan.
etristad, där allt verkade gratt i grátt, Frågan om &gt;Ogifta mödrars stallning i eam- och i dockorna vi passerade,, eom vi hallet, bordlades till nasta kamratmöte.
tyckte i oändlighet, var vatltnet som Beslöts hUla nästa möte i I&lt;arlsl-iarnn il tid, en lervälling.
Denna stad,, jämte e n gom 8enar.e bestammes.
stor del av.
dylika induitriatader, Engi Det rikligt givande möiet avslöts med shng.
lands guldgruvor, gbr ett beklämmande Ett b jartligt tack till Ronnebyklubben fram- intryck p &amp; främlingen, och .man fragar bare av mötets.
ordförande.
sig: Hur är det.
möjligt att människor Motesdeltagarna gjorde barefter en utfard kunna och vilja leva under.
shdana för- i bitar till Silverforsen, dar kaffe intogs och hiillanden?
I Sverge ha vi.
ingen aning n&amp;gra muntra timmar tillbringades.
Fru Betty om så mycken fattigdom, nöd och elände,.
Andersson I#mnade hiirunder en reseskildring som har är.
Och dock aro dessa.
d a l f r h det gamla minnesrika Vadstena och.byg: var?
i de flesta fall minst socialdemo- den däromkring, vilken mottogs med tacksamt krater.
Detta kan man endast.
förklara bifall.
I övrfgt förekom sHng och uppliisning sil, a t t de genom h a r t arbete och, stor och timmarna sviinno utidan allt för hastigt.
fattigdom generationer.
igenom äro s &amp; Sakert instamde varje deltagare med det förslöade, a t t d e e j klart Övertänka.
' .sin yttrande, som före hemresan falldes av en stallning.
.
Och man kan ju ocksll tanka kamrat: Xn sftdan dag glömmer man aldrig, sig, att det miste vara Ungt kvar, än.nu man göminer den som ett minne för livet1 till verklig humanitet och demokrati i R.
S. ett land, dar ännu i var tid de,. '
Resebrev och intryck från England och etf riosträttshem.
Den 31 juli anno 1913 startade min man och jag var länge pitänkta resa till England frAn K ristiania och togo vägen över Bergensbanan till Voss, för att där.
i f r h fortsatta resan över Eide m. fl.
vackra platser, omväxlande skjuts och b&amp;, med Stavanger som närmaste mlll.
Vi gjorde m som representera de högsta platserna i parlamentet eller an ' norstades, .vid hög- tidliga tillfallen anvanda sig av så f@- Aldrade bruk Bom peruk och starigpiska, sagot som jag trodde.
numera vara hän- visat endast - 11 teater och maskerader.
Och nästan överallt, var .man gllr och star, ar det privat egendom.
Ja, det rika England kan skatta .sig lyckligt så länge ~slava,rnar sove - men om de vakna.
.
I Newcastle, för att Atergá till resan, mötte oss var äl ' skvarda.
värd och -.
vii?
.
- .., -.
., .- ~ o a c; r o ~ s t _ t _ _ i s - .-.
.
... --.
.. - $inria, mr och mrs Coates- ' Haneen, till gen kvinna kommer in utan att säga sitt vara va ' ckra hem i närheten av Middles- namn, och aven i York slapp man ej brough vi voro inbjudna att tillbringa in i domen med mindre an att lämna nigra lugna, sköna veckor.
De flesta av i $ h sig sin lilla handväska.
&amp; trattsföreningens medlemmar i Stock- Jag kan berätta en !iten lustig episod holm erinra sig nog mrs Coates-Han0en,, fran engelska parlamentet.
Vi kommo d &amp; hon i ' v ' iatras: tillika med miss Titi av en händelse till London innan parla- pB .Vikt,griasalen höll föredrag över den mentets högtidliga avslutning skulle aga engelska ' suff ragettrörelsen.
.
- rum, och genom vänners bemedling: Rid c6ttige, ' mr &amp; h m&amp;Coates- an- kommo vi att närvara därvid.
Redan sens förtjusande hem, var beläget femton vid inglingen mötte oss polisen.
Jag minuter med tiig frbn Middlesbrough, i kom av nhgon orsak n&amp;got eker min ' NU # R DET MINSANN INTE SVART ATi härlig- luft med vidsträckt.
utsikt över man och den dam, som Atföljde oss, och, FA EN FIN OCH BRR WATr SE ' N VI FATr KRONANS TVATTPULVER.
* (bergen och de milevitt gáende engelska dá jag helt oförskräckt trädde p&amp;, hind- ljunghedarna, aom man mbste se för att rades jag av polisen, som sade n&amp;got Partilager i Stockholm hos D a.
Dahl, kunna förstii och älska.
D.eras hem lag jag d &amp; ej förstod.
Jag svarade honom Triewaldsgriind 3.
Allm.
tel. 262 52.
Rike.
dar sá soligt ocb ' fritt, en bild av dem att jag icke förstod honom, men dh tog 29 07. ajalva, omgivet av en rosentradgard, och ban mig i armen och skulle föra ut mig Partilpger för landsorten ho8 A.-B.
Tekn. det gav en helt annan forestä.llning om under människornas förvbnade blickar.
Fabr.
Kronan i Karlstad.
Ordertelefon 10 89.
@ t suffragetthem än vad man i allman- Jag blev sjalv ganska häpen, d s jag ej het har,, d.
y. s. motstAndarna till rörel- k.unde först. % vad jag förbrutit, och ' jag är det med miss Kendy, som rest till sen. '
Dem vilie jag saga:.
det beror ej ropade ett par ganger på min man, som Schweiz, och aven f. d. parlamentsleda- p &amp; - om man är suffragett eller icke, utan var ett gott stycke före mig, och d &amp; moten mr Lansbury, som jag i London.
igen.
.
Det var mitt personligen träffade hos mr Tele, den p &amp; intelligensen ' o.chh förmilgan att ordna blev ju allt klart det hela och pb förstllelsun av vad verk- namn han ville ha.
Lhngt kommo vi bekante georgeisten. '
Han var .for en tid ligt duglig hjälp i hemarbetet ar vkrd.
ej d &amp; vi &amp; ter hindrades av polie.
Den ute ur fängelset efter att i tre dagar Allt detta har mrs Coates-Hansen för högtidliga ceremonien skulle börja och nekat intaga nagon som helst föda.
Han stiitt att göra gallande, och jag kan gärna i en förhall kommo nu de herrar, som var dömd till tre manaders fängelse efter säga, att jag aldrig sett ett hem och ett representerade riksdagen, och med dem en lagparagraf, som var 550 &amp; r gammal, samliv praglat.
a v sh mycken finhet och presidenten och några am betsman, som därför att han i ett tal eagt, att kvin- nobless som deras pR alla hander.
Ar- högtidligt tågade förbi i sina peruker norna i England förstå bast själva hur betet gick sin gilla gáog som ett urverk, och stangpiekor.
Alla man fingo g &amp; in de skola kampa.
Han gav intryck av utan att man visste nar arbetet utfördes, i hallen och se pk staten, men kvin- att vara en nobel och fin persoiilighet, Som sagt, det ser ut som om det be- och hon behöver ' aldrig ' saga:, Alltid norna maste sta utanför p &amp; vederbörligt avstlind.
Då kande jag en varm första- nar: man har det.
som varst kommer gynte dagas kanhända även i England.
det frdinmandein '.
Till henne kan man else för de modiga kvinnor i England, Kanske inser .den liberala regeringen till komma vilken .dag, vilken tid pA dagen som offra sig.
och kampa för en god slut, att det ar klokare att ge kvinnorna man, vill .. och se allt i minsta vril.
Och sak, den att ej endaet lata mannen ha deras rättigheter an att ha alla dessa dock: hon suffragett.
Jag skulle Önska herraväldet p % jorden.
Och det ser verk- ständiga trakasserier.
Nu äntligen s ' er att till alla dem, som endait hava för- ligen ut som om., de äro p &amp; god vag att det ut som om man började forstb, att dom mot.
suffragetterna, kunna .~iiiga: lyckas, att döma ' %y senaste tiders hiin- kvinnorna mena allvar och att de aldrig godvilligt komma att uppge hoppet om &gt;Kom och ' se h.ur ett verkligt suffragett- delser.
, \.
MAnga av de män och kvinnor, som att f &amp; sin fulla människovardighet.
hem ser .ut " och d6m sedan .. Och dock Därför, heder ht Englands kvinnor, är hennes arbete ej enda &amp; hemmets.
De kämpa for denna sak, dömas under den fattiga i ~ i d d l e s b r o u ~ ha h ocksa stora for- för England betecknande s. k., Katt- som ' iilska sitt h d och sitt folk mer an.
.
dringar ' pli henne.
Hon arbetar nämligen och mus-lagen %, d. v. s. de arresterade sig ajälva!
Red Cottage den 28 aug.
1913..
bl.
a. i en fattigvbrdskommitte.
Och ar det slappas ut efter, nagra dagars hunger- nágot ' gott gjort för de fattiga kvinnorna strejk, d % den liberala regeringen ej v&amp;- Jenny Lindhagen.
och barnen i Middlesbrough, d &amp; veta de gar riekera nhgons död, och sb sattas de att mrs Coates-Hansen ' haft sin hand med.
iiter in när de blivit s &amp; pass återstalida, Och det ar underbart att t-äuka sig denna att de-kunna uthärda fange1,sekosten igen.
lilla bräckliga, fina kvinna, ofta sb sjuk Och detka upprepas gång pb gång.
Nu att hon.
knappt kan halla sig upprätt, har emellertid mrs Pankhurst efter upp- tack ' vare ' sin okuvliga energi och hän- repade dylika skatt- och mus-jakter.
.
förelse manga ganger ensam star dar och fhtt obehindrat resa ' till Frankrike, fast modigt.
kampar och genomdriver, att de hon var dömd till tre %ra fängelse, inte fattiga, kvinnorna fil.
några kronor mer i för vad hon gjort, utan för vad andra De kvinnliga herrskräddarnas faokför- veckan att leva av.
Hon vet vad det gjort.
Hon har, som bekant, begagnat ening stiftades den 13 sept.
188.3.
DA galler för dem, och dll mbste hansynen sig av hungerstrejken; och hon var en samlades n %gra kvinnor bland herrekräd- gAng eH utmattad, att man mHste pá darna för att diskutera om .bildandet av för egen del vika för saken.
Ja, det ar ocksh en bild a.v den en- henne- inympa blod frán e n annan per- en dylik fackförening.
Under sin - 30- gelska suffragetten, ett bevis p &amp; vad som son för att radda henne.
I början av Ariga tillvaro liar föreningen nödgats ut- kan ' .göras .med energi och hiinförelse, denna månad höll hon dock t a l i en kämpa mycket och.
icke mindre an tre, och .man rna &amp; äga vad man vill om den stor lokal i London, som var fylld av större löneatrider.
engelaka suffragetrörelsen, diet ligger n&amp;- folk till sista platsen, och hon bars i Ar 1899 var den första strejken, som got stort i att v4ga nhgot.
De engelska sin sjukstol med.
sjuks köterska vid sidan varade i 14 dagar och vars resultat blev miffragetterna, .skola.
en g h g 0th högt i genom hela polisstyrkan oantastad.
Även en löneförhö jning för de lägsta grupperna historiens bok, även om NU, deras sam- miss Sylvia Pankhurst, soro ar dömd till i konfektionsfacket, s &amp; att allaAöner jäm- tid ej alltid försthr deras tillvägagånga- aderton manaders fängelse, vista8 nu fri nades.
Denna priskurant var gällande sätt.
Säkert tvingas de därtill av om- i London och talade för nAgra söndagar i 5 Ar.
Men under denna tid började sedan p &amp; Trafalgar Square och gick se- sorgligt nog medlemsantalet minskas.
I ständigheternas ma ' kt. '
Att de engelska- tiuffragetterna.
aro en dan, följd av människomassan, .barande början hade föreningen omkring 15b med- makt att rakna med redan nu, b ' evi~as högt sin rösträttsfana, till.
mr Asquiths lemmar, vilket antal växte hurtigt och av den oerhörda rädsla som betagit alla; bostad, som var omringad av en .stark var vid lenerörelsen över 1,000, efter denna sjönk det och var i början - denna starka polisked ja i parlamentet poliskedja.
och .. alla större offentliga platser, diir in- Barnma fökhbllande, som ' ovan namntus, av detta Arhundrade blott 300, ' ' ' ' ' ' Danska kvin nlila herrskräddarnas iack- föreninp 30-års verksamhel och ' ' '
Avdslninpkoritoret: Knngsg at an BO.
Nya.
Banken Betalar högsta Sparkaaseränta.
Stockholm.
- Sparkassa 4l / 2 proc. '
___I DB grep man ivrigt i med.
agitationen.
Det var 18 energiska kvinn.or, som utan nligon ereattning.
$togo sig detta svtira arbete för att föra föreningen framat.
Agitationen drevs till största .delen pá gatorna, där man vid arbetsplatserna in väntade .beterskorna efter &amp; $abarbete och uppmanade dem att sluta aig till föreningen, som kampade fot deras egna intrqsen.
Även begav m ' an sig till ar- beterskornas h e m för att upplysa dem om föreningens betydelse.
De offentliga möten, som tillstalldea - för .samma ända- mal hade ej s &amp; stor framgång eom hem- och gatagitationen, emedan kvinnorna ej besökte möten., Ar .. l905 v a r den andra strejken, korn sarade i 8 dagar och varigenom man vann 8-10 proc.
löneförhöjning.
Och slutligen Ar 1910 den tredje strejken, medförde 5-1 0 pr0.c.
förhöjniog.
.
som.-.
Alla desea strejker hade ägt rllm i konfektionsfacket, vilket fack ar b8st or- ganiserat 0c.h medlemmarna numera ell skolade, att de ej springa ifr&amp;n organi- sation-en m ellan lönerörelserna.
.
.Konfektionsfabrikernas antal ar 27 och de sysselsatta m est hemarbeterskor.
.
- Pti nAgra stallen fAr arbetet inlämnas hela dagen och pA andra nhgra timmar a i .. dagen.
Föreningen avlönar tre stycken kvinnor, som \ s.
upp kontingenten för var vecka av dessa.
arbeterskor.
De fördela.
arbetet mellan sig och passa .pli medlemmarna de .tider arbetet avlämnas ..
Därvid f &amp; de uppehhlla sig dels i porten, dela i trap- poraa: och passa - p &amp; .att krilva ut kon- tin.gent.en.
Detta ar ett .mycket b r a satt for ' medlemmarna, ty de behöva aldrig draga p &amp; aig nágon skuld, utan ' batala.för varje sin avgift till organisationen.
Allt emellanllt tager aven föreningens atyrelse del i uppbördsarbetet.
Det blir för dem att sarskilt taga han.d om nya arbe-, ter~kor, som icke, vilja ing &amp; i föreningen.
Denna - agitation tillsammana med upp- bördsk ' vjnnorna ha ', iiimdat.
resultai av 100 nya medlemmar.
p &amp; ett kvartal.
90 proc .. av alla arbeterskor iiilhöra fackföreningen.
Den största delen, ja nästan alla fack-.
ligt organiserade.
tillhora det socialdemo- kratiska partiet.
Föreningens medlema- antal har nu stigit till nastan ' 1,300.
Av stor betydelge sAsom medel fbr m.ealemmarnas sammanslutning &amp; r den val 0rganiserad.e arbetdöshetskassan.
Den f&amp;r hjälp a v staten med 2 i s och av kom- munen.
med l / &amp;.
.
Varje medlem betalar till kassan 10. are pr vecka och efter ett &amp; rs .. medlemsskap far medlemmen 60-7 5 öra pr.
dag.
.. Allt organisationsarbete sbval somxtrej- kerna hava kvinnorna utfört självst andigt, enaamma, utan nbgon hjalp.
I strej- kerna deltogo blott ett ringa antal man.
Men såsom självklart ar hava.
báde de kvinnliga och manliga sJiräddarna samma intseseen och .. deraa organisationer st8 tätt vid varandra-.
, med.
lika,.
, ' stadgar.
och.
.
.
.
or- rbetskläder Köp Edra Herr-, Dam- och Barnstrumpor hos -, S,,.
Kooperativa syfilkiken Linnéa,.
.
Stora Wattugatan 5, 2 -.
.
.
.
* P. '
e: ganisationeformer.
Den kvinnliga fack- föreningen tillhör, saväl som den man- liga inom facket, det danska skräd: deriarbetareförbundet,.
vi1 ket At erigen till- Huvudkontoret: Klarabergsgatan 33, hör B De samvirkende Pagforbundr, lika KomrnendBrsgatan, aga ... Avdeln.-kontor: Barnhusgatan r6 .. .... med vår landsorganisation.
Pleminggatan 59 B .. - Frlln den in ternationella kongressens Lidingo Villastad.
.
statistik frarngar, att danska kvinnliga herrskräddare äro bast situerade vad an.
Depositions-Ränta gbr lönevillkor, men and8 f &amp; de danska Kapitalräkna-Ränta.
.
kvinnliga skraddarna n.öja sig med myc- ket mindre löner an deras manliga kam- rater.
Enligt den sista priskuranten är en manlig skräddares minimilön 28 kr.
.
- Kassatack frlln kr.
S pr Hr.
pr vecka, den kvinnligas blott kr.
15: 50 till 16: 5 0.
Arbetstiden är frAn kl. 8 till 6 med 2 timmar för middagsrast.
För överarbete till kl: 10 p &amp; aftonen fAr den manliga skraddsiren 50 proc.
och för natt- och helgdagsarbete 100 proc., men.
.
.
den kvinnliga akraddaren £ %r för över- Folkpensionering.
.
.
.
.
: arbete endast 44 proc.
Även för styck- arbete ar det ekillna.8 mellan lönerna.
FolkfÖ_rsäkring .. Stockholms.
Folkbank ') 5 pr0.c.-, ', 1 anledning av att föreningen fyllde 30 Ar firades hradagen, den 14 sept., med en vällyckad fest.
J.
P. '
Liwf örsäkring.
Förmanligaste f~rsäkrln~sviilkor. '
' Sot.-dim.
kvinnornas sanorumisations i Sthlm ' styrelse sammadritder 3:dje.
£redagen i varje manad kl. 7 e. m.
A Bryggeriarb.-furb.
exp., Barnhusgatan 14. ordf..
och -: korresp.
fru A. Frosell, ' vilatmakag., 48, 4 t *.
Allm.
tel. 286 ' 58.
Kass6iskan tr8ff 8s far nppb6rd tredje fredagen kl. 7 e. m .. fOr0ta.
mhnaden i; varje kvartal B Brygneriarb 4örb.
exp.
.
, - - -- ' - ~ t h l m s Allm.
krinnoklubb (me.-dem) avhiiller ordinarie möte ' 1:sta och 3:dje m&amp; &amp; ' dagen i varje ' mánad ' kl. 8 e. m..
.
.
,.
.
.
Obs.
l lata mandagen i P-salen, 3:dje .. rnAn-.
dagen i D-ealen, Folkets Hue.
Stgretserr: - ~ i r u n a soc.; dem.
krö~noklub~ h&amp;llei ordinarie moten I: &amp; gen varje m h a d i Folk * 8,110 B. och 3:4e mända-.
Hm ' lilla e@- k l,.
m., - - -- SQ ' YC~O~. "
.
:.
.
HBIsln@bor~s socm=dam.
kwinno ..
Kvinnan motarbetar klubb aihhller mote h t a och 3:ae ' m ' And &amp; gen i mhaden i Folkete Hus F-sal kl: 8 e. m. '
sitt eget bästa Sjukkassan har .uppb (lrd andra m ' ötqt .. i ' nar bon avrader mannen att teckna forsilk: ring B sitt eget eller bagge makarnas liv.
PB grund av mindre dödlighet ha kvinnor lagre premier i.
D E FO R E LY AD E. Premiebe- frielse vid sjukdom och olycksfall, m. fl1 for- ... m.ner,, mhaden. '
- ' ' 8tykelrni.
P - Gellivare sam-dem.
kvinnoklubb: avh4ller ordinarie mOte 1:eta och 3:dje: &amp; W i dagen varje m h a d kl .. 4 e; m ..: Lotal::Nj+&amp;: i.
: Folkete Hua ...
j.
.
.
.
.
.
.
.
styrCli,m,: i;
