# ID: svediakorp-per2373
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,997
# sentences: 871
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING @: de arg.)
N:r 1 Januari FUR ' DEN Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
Stockholm 1913.
A.-B.
~rbetarnes Trvckeri P~enumorations$rls: 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels k.
Lösnummer 10 öre.
Aldcrdomsförsä kringskommittens lördag till allmän pensioIsf~rs~krlnl, I I l (Redaktör: Anna Lindhagen.
Morgonbris ' sxpedlition: SIONESVENSSON, Allm.
Tel. 24436, Upplandsgatan 85, 4 tr., Annonser il sista sidorna pris 15 öre pr mm.
I I icke till nhgon proposition; en ny kom- mitt8 tillsattes, s Nya arbetareförsakrings- kommitth&gt;.
Det av denna 1893 fram- lagda förslaget gick i den tyska försak- ringens riktning och ledde till en kungl.
proposition till 1895 Ars riksdan.
Pro- positionen-föll och förnyades till 1898 års riksdag, men även detta nya re- geringsförslag sloga ihjäl av första kam- maren.
Utom det av den Raabska kommit- tén utförda arbe- tet, som bl.
a. haft förtjänsten att halla intresset för för- säkringen uppe, har frågan sedan arbetsoförmåga, &amp; dragen genom olycks- fall eller sjukdom.
Försäkringen om- fattade endast- lönearbetare, avgifterna betalades av de försäkrade och arbets- Redan 1884 framkom Sven Adolf He- givarna, till varje pension skulle staten din i riksdagen med sin stora motion om tillskjuta ett fast belopp av 50 mark.
f olkförsakring, vil- ken resulterade i en skrivelse till k. m:t med begäran om frågans utred- nin g.
I de flesta andra länder äro lagar angående lönearbe- tare- eller folkför- säkring genom för- da, men hos oss har frågan nu i 28 år stått pi.
utred- ningens stadium.
1884 ars arbetare- dess vilat tills Ål- f öreakringskom- derdomsförsak- framlade mitte ringskommitten 1.889 sitt föralag 1907 tillsattes, och till Alderdomsför- efter 5 års arbete säkring.
Enligt har den för en må- detta skulle avgif- nad sedan fram- terna erläggas i 10 kommit med för- år mellan 1 7 och slag till allmän pen- 27 år med 25 öre sionsförsäkring.
i veckan och pen- Detta förslag ä.r sion utfalla vid 60 en kombination av Ar med 72 kr.
det sydem den Vid denna tid- tyska försäkrings- punkt hade den lagen företräder och första tyska föreak- det system, som S:t Görans bild i Storkyrkan i Stockholm.
ringslagen antagits.
.
ligger till grund för Den stir nu aven i Köpmanbrinken.
Denna avsåg en för- den i NVP Zeeland.
säkring a v arbetskraften, och pensio- 1 De försakrade uppdelades i fem olika ~ u s t r a l i e n och England gilllande Hlder- nerna utföllo icke blott vid viss upp- löneklasser med olika avgifter.
domsförsiikringen: en av statsmedel nådd ålder, utan aven vid varaktig.
.l889 Ars svenska kommitté£örslag ledde l utgående.
pension till dem, som vid I J - - ------ - 3
MORGONBRIS 2 uppniidda 60, 65 eller 70 Ar därav hc i behov.
Enligt kommitt6förslaget skall försak # ringen omfatta hela svenska folket, med undantag för statstjänare - och deras hustrur samt dem som aga en förmö- genhet av över 6,000 kr.
och derae hustrur.
Avgifterna erläggas från 16 till 67 Ars ålder med 2 kr.
årligen av alla, vars in- komst understiger 800 kr., 7 kr.
(2 5) av alla med en inkomst mellan 800 och 1,200 kr.
och 12 kr.
(2 10) av dem, vars iokomst överstiger 1,200 kr.
Av.
gifterna uttagas: 2-kronorna samtidigt med kommunalskatten, 5- och 10-kro- norna samtidigt med kronoskatten.
Pensionerna utfalla vid varaktig oför- mhga till arbete samt vid uppnådda 67 år med ' det belopp, som motsvarar in- betalta avgifter.
De~sutoxn utghr ett pensionstillägg av allmänna medel till de invalider, vars inkomst understiger ett visst belopp eller existensminimum.
Sa- ledes icke såsom i den tyska försakrin- gen ett fast tillskott till varje peneion, utan ett efter behovet avpassat tillskott till pensionerna.
Varje - kommun äger dessutom ratt att utbetala ett understöd till försäkrad med samma belopp som pensionstillagget, utan.
att detta kommer att raknas som fattigunderatöd.
Det alldeles nya i det sveneka för- slaget ar, att kommitten gjort skillnad på pensionerna till män och till kvin- nor, som dock erlägga samma avgift.
Till grund för avgiftspensionernas berak- ning har icke lagts en gemensam risk- tabell för hela folket, siisam fallet ar i all utlaindak lagstiftning, utan man har raknat ut den sannolika arbetsoförmigan och dödligheten för man för aig och för kvinnor för sig och därvid funnit, att i Tyskland inträder arbetsoförmiigan tidi- gare för lönearbetande kvinnor an för löne- arbetande man (svensk erfarenhet före- finnes.
icke) samt att enligt den svenska statistiken leva kvinnor langre an män.
För att kunna beräkna försiktigt, 6iA att försakringsfonden skall racka till de ut- lovade pensionerna har det varit nöd- vändigt att noggranna beräkningar gjorts, och ett etorartat beräkningsarbete ligger bakom förslaget.
Beräkningarna nöd- vändiggöra icke en uppdelning avfolket i män och kvinnor med olika pensions- belopp, det är en smakfrliga om man vill uppdela de försäkrade efter yrke, kön, hälsotillstånd, stads- och lantbef- olkning etc. med särskild beräkning för deras sannolika arbetsoförrniga ' och död- lighet eller betrakta hela folket ioAsom en enhet.
Kommittén har.
beslutat att icke uppdela efter yrke, icke efter stads- och lantbefolkning, icke efter hälsotillsthnd, alla akola vara solidariska, men solidariteten kall upphöra mellan män och kvinnor, kvinnornas langre livs- längd ' och större invaliditet får ej in- verka på mannens pensioner, de akola vara solidariska endast med varandra.
Kvinnorna få 23 proc., mannen 30 proc.
å inbetalta avgifter.
50 års 2-kronors- avgift ger en kvinna vid 67 år 23 kr .., en man 30 kr., 50 års 7-kronorsavgift ger en kvinna vid 67 &amp; r kr.
80: 50, en + + Pensionernas arliga belopp i kronor.
1 I Egen hrsinkomet I / Arsavgift 7 kr.
, I Areavgift 12 kr.
Årlig Pension efter Årlig Pension efter Årlig Pension efter stod u Breavgift 2 kr.
1 n niW d 25 ' hr " 50 Ar ' ning - 25 är I 1.
k - 1 Ensam man.
O kr.
............... 150 10.60 165 1 1 8 0 100 s ............... 100 2 0 0 ~ ............... 50 O 3W B ochmer ... s 1 2 115 130 65 80 1 6 1 30 4-10 .3.43 2.77 %lo 253 186 il9 b3 Ensam kvinna.
O kr.
............... 100 D .............. 200 250 a och mer ... 137 87 37 12 ...... e ........
O kr.
200 400 600 - ............... e .............. B ............... B och mer ... - 148 98 48 23 2.61 1.94 1.61 Man och hustru.
302 328 4.66 228 202 3.89 3.23 102 128 27 53 2.66 lan 105 kr., 50 års 12-kronorsavgift er en kvinna vid 67 gr 138 kr., en aan 180 kr; i pension.
Även de frivilliga avgifter, som erläg- as av kvinnor, skola beräknas efter olika runder än de, som erläggas av man.
' h sina smA besparingar skola kvinnorna b fem sjittedelar i pension av vad män- en fa för sina besparingar.
Pensionstillagget, som skall utgA till em, eom därav äro i behov, utghr till ar och en, som äger under ett visst xistensminimum.
För att kunna fast- tälla existansminimibeloppet har kom.
aittén verketallt en undersökning av ad full fattigförsörj ning utgör.
Resul- atet visar att full fattigforsörjning i töteborg och Halsingborg ar lika för ann och kvinna, att medelsiffran pA lan- .et utgör 165 kr.
för man och 150 kr.
5r kvinna, i stad 280 kr.
för man och 265 .r.
för kvinna.
Den vetenskapliga under- ökningen utvisar en skillnad av 15 kr.
Ienna skillnad har kommitth, genom tt runda upp beloppet för männen med O kr.
och runda ned beloppet för .kvin- or med 15 kr., fastställt till 50 kr.
Pd grundvalen av .de shlunda fast.
tallda existensminimibeloppen, 300 kr.
Sr man och 250 kr.
för kvinna, utgAr ensionstillagget inom lägsta inkomst- lassen med hiilften därav, eller 150 kr.
till lan och 125 kr.
till kvinna utan egen in- ornat; för inkomst intill existensmini- ium minskas pensionstilliigget, dock en- ast med inkomstens halva belopp.
Detta jr att pensionär, .som sk.affat sig någon gen inkomst, ekall därigenom fh det &amp; got bättre an den som ingenting spart.
' tir varje hr en försäkrad erlagt avgift de två högre inkomstklasserna höjes ensionstillagget med l l / s proc.
av sitt elopp.
En man, som erlagt 7 eller 12 r. i 50 Ar, får, om han icke har n %- on egen inkomst och ar arbetsoförmö- en vid 67 %r, ett tillskott av allmänna 50 gånger l, sa proc.
iedel av 150 kr.
+ 3.28 207 140 74 40 389 2 ' 12 IS5 64 8.v 150 kr; eller 100 kr.
Summa 250 kr: ~ i l l s a m m a n s med avgif tapensionen, 105 eller 180 kr., eåledes 355 kr.
eller 430 kr.
i pension i de tv8 högre in- komstklasserna.
En kvinna får under samma omständigheter av allmänna me- 50 g h g e r 1,ss proc.
av d.el 125 kr.
125 kr.
eller kr.
83: 33.
Summa 208: 33.
Tillsammans med avgiftspensionen, 80: 50 och 138, saledes 288: 8 3 och 346: 33 i pension.
Tabellerna utvisa en skillnad på 32, 66 respektive 84 kr.
mellan högsta pensioner för man och kvinnor i da olika inkomstklasserna, grundad pS.
den ve- tenskapliga utredningens l5 kronors skill- nad.
Genom att alla hustrur till ett ' an- tal av 604,400 hava hänförts till den lägsta inkomstklassen, oberoende av vilken inkomstklass männen tillhöra, utgör kvinnornas antal inom denna 1,246,700, som siiledes sasom invalida kldringar kunna f % högst 148 kr.
Den del av desea, som bo i stad, f A i .pen- sion minst 117 kr.
under det belopp, 3orn utgör f ull fattigförsörjning.
Av stadsbefolkningen komma butiksbiträden, tjänare och industriarbeterskor att till- höra denna grupp, förutom endast i hemmet arbetande hustrur.
De avgiftspliktiga personerna hava för- lelats pil följande satt efter drsinkom- 3tens storlek: ' + ' Arrinkomst Arsavgift Män Kvinnor under 800 kr.
... 2 kr.
881,600 1,246J00 300-1,199 D ... 7 D 242,700 49,O.OO 1,200 kr.
och mer 12 B 149,600 18,500 Summn 1,273,900 1,314,200 En tredjedel av alla avgiftspliktiga män beräknas tillhöra de två högre inkomst- klasserna, men blott en tjugondedel av de törsakringspliktiga kvinnorna.
Detta är, 3om sagt, förutom de lönearbetande kvin- nornas I&amp;ga avlöning, beroende på försla- gets bestammelse att av äkta makars ge- mensamma inkomst skall, om hustrun ar- betar endast inom hemmet, hela inkom-
sten beräknas sisom grund för hans av- iallet.
Ett energiskt sjalvbildningsarbete gift och hennes avgift utgh med lägsta can ofta fullkomligt omforma var per- beloppet.
I det norska förslaget berak- ionlighet och ge oss rikare livsvärden.
nas viss del av den gemensamma .in- Ich hur detta ar möjligt viear oss bl.
a. komsten såsom grund för makarnas av- len amerikanska författaren Jack Lon- gift, % och ' % av inkomsten för vardera lon i en av sina bästa böcker, Martin eller alternativt ' / +I och %.
Pensions- B d e ~.
Han gör oas namligen där bekanta tillägget kan däremot enligt det svenaka ned en ung, tafatt ajöman, vilkens liva förslaget icke utgA till gift man eller ntresse hittills koncentrerat sig kring de kvinna, så länge den andra maken kan förtjäna dubbelt existensminimum.
En-: omma, tarvliga glädjeämnen, som i all- ligt det norska förslaget utghr pension nanhet stå till sjömännens rörfogande.
till äkta makar sasom till ogifta perso- Yu införes Martin Eden i ett gott och ner.
Olagliga förbindelser göras shledes ormöget borgarhem och fAr plötsligt syn icke ur ekonomisk synpunkt fördelakti- ?å ett högre och vackrare liv.
Hans själ genomströmmas av en längtan efter gare.
Pensionsansökningarna prövas av kom- le kulturskatter, som har lysa, locka munala pensionsnämnder i orterna, be- &gt;ch egga.
Och han beslutar i sitt vilje- stiiende av en av kungl.
befallningsha- Grda sinne, att han ocksil skall erövra vande utsedd ordförande och ett jämt lessa skatter.
Självbildningsarbetet tar antal ledamöter, högst sex, utsedda av iarmed sin början och bedrives .med kommunalstamma, stadsfullmäktige eller itandigi stegrad energi.
Siiart försiggår allmän rådstuga.
Ordförande eller leda- xks &amp; med hans personlighet en omvand- mot i pensionsnämnd kan endast den ling och härom heter det: .Han borstade man eller kvinna vara som bor i kom- 3ina Cander, han skrubbade sina händer munen, uppnhtti myndig Alder och äger med en rotborste, tills han i ett fiirg- medborgerligt förtroende.
Sásom andra aandelsfönster slig en nagelborste, vars och högsta instans fungerar en för hela nnvändning han gissade sig till.
- - - riket gemensam myndighet, benämnd Men förändringen trangde djupare an pensioneråd, vilken utfärdar alla pen- blott till det yttre.
Han rökte fortfa- rande, men drack inte.
Hittills hade sionsbrev.
Överghgsstadgandena och hr Bran- ban ansett det vara karlaktigt att dricka, tings reservation angående dessa tillate~) ch han hade varit stolt .över att han kunnat tala fis &amp; mycket som helst, s &amp; att icke utrymmet att här beröra.
han kunnat dricka de flesta under bor- Jet.
- - - Hos Martin hade begäret ?£ter starka drycker alldeles försvunnit.
Kan var drucken p &amp; ett nytt och mera grundligt satt - av böcker, som släppt Utvecklingsarbetet inom v k t samhalls- lös en myriad av Atråns larver, vilka liv försiggh efter tvA linjer, d.
v. s. ä~ gnagde pá hans hjärna, och av känslor dels individuellt och dels socialt.
Indi.
utav personlig renhet., Och när han viduellt kgnnetecknas detta arbete dar- mötte några av de flickor, som förut igenom att de enskilda individerna efter.
varit i hans urngange, kände han att sträva egenart och andlig fördjupning, &gt;livet betydde för honom 1Angt mera an m. a. o. kampa för att bli peraonligheter, €ör dessa bhda flickor, som inte tankte Och i socialt avseende kan utvecklings- p % annat an glace och en snäll gosse.
arbetet sägas best &amp; däri, att individerna6 Och medan han stod och pratade med gemensamma rättigheter och plikter battrf dem, reste sig för hans inre syn bok- uppmärksammas och i sammanhang där.
hyllorna i biblioteket, fyllda med alla med en stark demokratisk tidsströmning tiders visdom.
Hos Martin Eden iistadkom sjalvbild.
bryter sig fram.
.
Man k m eakert säga, att utvecklings ningsarbetet en f ullkomlig omvandling arbetet efter dessa bada linjer bestäm och han kände snart, att han inte en.
mes av ' folkbildninggkravets omfattnini dast ville vara receptiv utan också pro- duktiv.
Har kom ocksa sjalvbildnings- och djup.
Utan att vi individuellt ' etalla oss in, arbetet till hans hjälp.
&gt;På tre daga] för ajälvbildningens högsta och h8rdastc fullbordade han sin berättelse, men nai krav, skall vårt bildningsarbete aldrig han renskrivit den omsorgsfullt med stora ge oss rika individuella utvecklingernöj krilkfötter, som vor0 latta att läsa, fick ligheter eller i önskvard grad utformr han i en stilistik i biblioteket se, att och fördjupa var personlighet.
Och doc1 det fanns något, som hette ' nytt stycke ar den starka, säregna personligheten u: och ' citationstecken '.
Det hade han al, sj alvbildningssynpunkt icke någon onö drig tänkt p &amp; förr, och genast satte har dig lyx.
Nej, den ar självbildningenl sig ner och skrev om berättelsen igen, stolta mål och ideal.
Ja, man kan t. o. m oupphörligt jämförande med stilistiken säga, att sjalvbildningsarbetet är onyt och p &amp; sa satt lärde han sig pA en da€ tigt, om det icke sätter personligheteni mera om kriaskrivning an en vanlig högsta fulländning som sitt mAl.
Redar skolpojke p &amp; ett helt Hr., Martin Eden själva ordet B bildar, som här miste be som delvis ger oss författaren Jack Lon tyda omformning, ger oss härvidlag ful dons egen utvecklingshistoria, fick genon: klarhet.
Men om sjalvbildningoarbete sitt energiska självbildningsarbete sin per skall omforma var personlighet är de sonlighet andligt fördjupad och sina prak nödvändigt, att det dels tränger in i viir tiaka anlag uppövade.
Och allt sjalvbildning~arbete bör verki vasens doldaste djup, dels bibringar os nya, yttre förutsättningar, SA ar ocksi ps detta matt inát och utat, d. v. s. öopnt ' Bildning och böcker.
rår sjal för livets skönhet och rikedom, nen ocksa göra oss mer utrustade för ivets praktiska varv.
Men aven socialt kan självbildninga- irbetet bli av avgörande betydelse.
Det ir nämligen s&amp;, att vart sociala samliv iar behov av personligheter.
Utan verk- iga personligheter kan vårt samhälle ildrig DA en hög och rik .utveckling, ty iet ar e &amp; härvidlag, att samhället, som iu bestar av många olika individer, ge- lom dessa f %r sin mer eller mindre yckliga .gestaltning.
I sammanhang härmed torde kunna tramhiillas, att Henry George har ratt, lå han i sin bok mociala spörsmål^ lavdar, att samhiillet blir känsligare ju 3ögre det kommer i sin utveckling, d. v. s. kräver av sina medlemmar större intel- ligens, ansvarskänsla o. s. v. Och inte nog härmed.
Även den demokratiska ~rganisering av samhällsmakten, som med ratta förordas, förutsätter bildning hos folkets flertal om den skall komma till stånd ' och bringa största lycka.
Demo- kratien kara namligen bli kulturham- mande och andligt nivellerande som le- dande samhallsprincip om den konsti- tueras p &amp; massobildningens lösa sand.
Jjalvbildnihgen eller folkbildningen %r ilen demokratiska styrelseformens basta vägrödjare och enda hhllbara grundval.
Men om såJedes bildningsarbetets stora betydelse ar klarg jord, framt.rader i sam- manhang därmed behovet av bildnings- medel.
Vi fr %ga ovillkorligen: Vilka bildningsmedel st &amp; till vårt förfogande?
BarpS.
kan svaras, att vi inhämta bild- ning p &amp; tvA vägar: genom erfarenhet och studium av böcker.
Den praktiska erfarenheten har onekligen ett utomor- dentligt stort bildningsvärde och torde före skrivkons ' tenci uppfinning ha spelat en avgörande roll.
Men efter skrivkon- stens uppfinning och i all synnerhet se- dan tryckerikonsten uppfunnits har den praktiska erfarenheten som bildnings- medel fullständigats av böckerna.
Och häröver kan man icke undra.
Böckerna bibringa oss ju t. o. m. mAnga.
man- niskors samlade erfarenhet.
En, bok kan säkert betraktas som ett föremAl, inom vilket en eller flera magasinerat sina stämningar, tankar och erfarenhets- rön.
Och till följd av en allt mer utbredd läskunnighet samt förminskade tillverk- ningskostnader har boken blivit en nöd- vändighetsartikel.
för många människor.
Men ännu ha böckerna dock icke inom folkbildningsarbetet fått den utbredning, som vore synnerligen önskvard.
Ännu fin- nea tyvärr många människor, vilka icke lart sig att använda boken som bildnings- medel.
Många manniekor förmå, ej hel- ler att skilja mellan goda och dåliga böcker, utan läsa urskiljningslöst all möjlig litteratur, oavsett om den ar bil- dande eller ej.
Och ordspraket, som säger, att det inte finnes nagot gott, som ej bar något ont med sig, kan också tillämpas på böckerna.
Många böcker ha ju utkommit pA en del obskyra förlag, vilkas innehall £ör- simplar läsarens smak, ja, t. o. m. san- ker hans bildningsnivå.
Inom mAnga länder har man ju funnit aig föranlaten personer
MORGONBRIS att ur folkbildningssynpunkt isceneätta en ' energisk kamp mot denna sorts lit- teratur.
Och icke nog härmed.
Dess- utom ha en del förläggare, som upp- märksammat folkets väckta bildnings- intresse, i folkbildningens namn börjat utge s. k. billighetsböcker, vilkas inne- hk11 och yttre utstyrsel ofta ar l&amp;ngt ifrtin bildande.
Man torde i samman- hang härmed endast behöva nämna Åhlén 8I Åkerlunds förlag, som av hela sin skönlitterära syndaflod endaat fått fyra böcker erkända av folkbildnings- kommitten som god nojeslasning.
Även stora massor av dyrare litteratur ar ur bildningssynpunkt f ullkomligt värdelös och bör endast sjunka opåaktad till bok- havets botten.
J a, all s. k. skönlittera- tur, som icke utvecklar vårt skönhets- sinne eller fyller viirt tanke- och inbill- ningsliv med bildningsämnen, bör få ligga dammig p &amp; förläggarnas hyllor.
Slutligen fhr enligt undertecknads me- ning icke förbises, att folkets stora massa för sitt sjalvbildningsarbete mer behöver s. k. kunskapagivande litteratur.
Skön- litteraturen ar nog bra som bildnings- medel, men den kan icke ersatta de böcker, vilka direkt äro avsedda att bringa oes kunskap.
I en tid som vHr, d &amp; tu, sen olika frågor kampa om vårt intresae, maste vi mer direkt söka oss fram till de källor, ur vilka verkligt vetande kan upphämtas.
Om vi exempelvis äro SO- cialt intresserade torde all världens so- cialt färgade skönlitteratur icke i bild.
ningsavseende kunna mata sig med Stef- fens, sociala studier)).
Och skulle vi eftersträva filosofisk bildning kan säkert sägas, att Höffdings %den nyere filosofis histories ger oss mer bildningsämne an hela bibliotek av filosofiskt influerad skönlitteratur.
Ja, vägarna till bildnin- gens höga mål äro kanske olika, men huvudsaken ar att nya sträckor ständigt tillryggaläggas p &amp; sjalvbildningens ofta tunga stråt.
Gustav h r ö m.
Uttalande i folkpensioneringsfragan, Då vi förmoda, att de soc.-dem.
kvin.
norna landet runt med intresse tagil del av ålderdomsf örsakringskommit- téns f örslag såväl som diskussionen därom - det galler ju en för arbetare- klassen ' och icke minst kvinnorna myc- ket viktig princip- och framtidsfråga - har kvinnokongressens verkst.
utskott behandlat frågan och ansett lämpligt att genom Morgonbris framföra några synpunkter.
Vad som naturligtvis icke kunnat undgå att väcka förvåning och i första hand indignation bla.nd kvinnorna, tro- ligen i alla samhallsgrupper, var det korta meddelandet genast förslaget kom, att kvinnorna skulle erhålla min- dre pensionsbelopp för lika stora inbe- talningar som mannen.
Det kan ju er- inras om, a t t tidningar av alla trosbe- kännelser i sina första meddelandec: ned sa.rskilda underrubriker faste upp- .r dock icke ett skal.
att a.iiföra och rnärlcsamheteii vid just detta förhall.an- .em skall väl.
hiix föra kvinnornas ta- 3e.
Kritik av kommittéf örslaget hm: an om icke de själva.
~cliså frainkoininit fran ol.ilta håll och Det %r väl uteslutet att det ar som rarskilt har anmärkningar riktats mot tt önsliemil Irviilnorna anvisat denna let ' principiellt oriktiga i, att stalla.
n.ö jlighet att lösa pensionifragan, S &amp; nan och kvinnor olika.
Mannen skulle, tt män och liviiinor bleve likställda, ju enligt förslaget erhalla \ rid invafidi- tai ii f år beteclinas som en nödfallsut- tet 30 % pr ar å sina inbetalda avgif- 4.g om det slxulle visa sig omöjligt at ' t Ser, kvinnorna under sainnia förhållan- I % fram de miljoner, som ytterligare kulle behövas för att höja kvinnor- 3e blott 23 ' j&lt;).
Förslaget i sin helhet ger ju Icnappt las pensionsbelopp till detsamma son1 i något avseende vad arbetarelrlassen ir f öreslaget f ör manlig pensionsta- 5nskat och väntat av en effektiv folk-; are.
pensionering, men då därtill kvini~orna I första hand borde val då förmö- i försl.aget blivit sarst~llda, så ligger genheten ytterligare beskattas och ej det ju närmast till hands, att vi sar- en si on sav gifterna för de fattiga hö- skilt uppmarksamma denna del av för- ias.
En faniiljeförsörjare t. ex. med 1,200 kr.
för1nå.r sakerligen ej bara slaget.
Det säger sig självt att det, enligt iögre pensionsavgift a11 14 kr.
för sig) ch hustrun.
lcommitténs mening, förelegat synnerli- Som socialdemokrater och med den gen starka skal för att föreslå en så- zfarenhet vi ha som arbetarekvinnor dan fördelning, men de skalen mkste; illtalas vi icke av den meningen, a t t också fil bli ' föremål för kvinnornas ?ensiombeloppen för mannen sanlras, pr övning.
le äro små nog ändå, men detta inne- E t t av de sliiil, som åberopades som, ar intet medgivande att vi kunna för- försvar för att kvinnorna få mindre ilara oss nöjda med det nuvarande för- pe.nsion, ar att kvinnorna b e h ö v a slaget.
Det hjälpes icke upp av allt mindre.
let goda man önskar oss, det ar och Kvinnorna äro nlåhända vana att re- iörblir standiga förodmjukelser denna da sig med mindre, av nödtvång, dar- ständiga fortsatta särlagstiftning för för att de ju ha mindre betalt a11 maii- kvinnorna.
nen för sitt arbete - men långt ifrån Det synes varit penningfrågan att detta slculle bevisa att hon behöver som varit avgörande för kommit- mindre bevisar det blott, att ho11 får téns beslut.
I ovan åberopade artikel försaka mer.
Att detta skal åberopas 5 heter det:.
" Sanningen ar, att i detta från soc.-dem.
håll var mer an oväntat, som i mycket annat kommittén måst, Vidare framhålles, att en gammal under trycket av begränsningen i det kvinna lättare an en man kal1 finna intal miljoner, varmed den tilltrodde en fristad hos anhöriga, då ju hon kan sig operera undan för undan, släppa vara till hjiilp i hemniet.
Det kan vara iinskemål, som legat i vart fall några sant i basta fall att den gamla kan fin.
av dess meldlem.mar om hjärtat. "
Detta na en skyddad vrå och vkrd och van- vilja vi tro, men det oaktat fordra vi lighet, men den som känner till för.
3ck att vårt parti gör allt för att hållandena vet, a t t det i de flesta fall pressa fram vad som skulle behövas a r varken " lätt eller ens möjligt föl för att hö ja kvinnopensionerna.
den gamla kvinnan att finna den " fri.
Det är för övrigt icke endast för stad ' ' hennes utslitna kropp och triitta dessa fattiga kronor man bör önska en nerver behöver, så hon ha,r nog egent, ändring utan aven därför, att det ligen inte s &amp; stor glädje av att hon le, v e r k a r e t i s k t f ö r s l ö a n d e ver längre an mannen.
för d e t all.manna rattsrned- De 15 kr.
skillnad för mans ock v e t a n d e t, a t t a v e n i l a g kvinnors olika behov, som ar praktik k v i n n o r n a s k o l a t i l l b a k a - att ge i fattigvården, är dock icke er s a t t a s.
skillnad på 32, 66 och 84 kr., som skill, E t t allvarligt försök a t t rätta vad naden mellan högsta pensionerna gå1 som har för kvinnorna måste te sig upp till, medan däremot skillnad i av.
som en orättvisa, skall säkerligen av gifter icke förekommer.
hela folket mottagas med glädje och De soc.-dem.
' kviiinornas kongressel arbetarekviniio~na ha all anledning.
ha ju vid flera tillfä.llen uttalat sig föl hoppas att denna punkt må bli en av att, så vitt möjligt, lagstiftning bord (de viktiga, om villca vårt parti m5 bli vara lika för man och kvinnor och osr enigt att söka f örbattringar.
synes detta, trots allt, denna gång bör2 Soc.-dem.
kvinnokongress.ens ligga inom möjlighetens grans.
verkst.
utskott.
Under diskussionen har framkastat!
tanken på att - för att f % likhetsprin cipen genomförd - finna en medel siffra niellan 23 och .30 %, efter villrer då pensionen skulle utgb lika till mar Diskussionsämnen .för och kvinnor.
klubbmöten.
Som kommittéledamot har hr Bran ting i en följd artiklar i Soc.-D 1) Folkpensionerings- och barn pensia under dec.
månad försvarat kommit neringef ragorna.
téns förslag och bemött gjorda invand 23 Reglementeringsf ragan.
ningar, av vilka de från kvinnohål.
dömts som enbart feministiska.
Del
MORGONBRIS Vår första kvinnliga y r kesinspek ' ti r.
Som väntat var utsags fröken Kerstin Hemelgren till den första kvinnliga yrkes- inspektören, och kunna vi aven frHn ar- beterskehall vara särdeles glada därat.
år har fröken Under cirka 15-16 Hesselgren innehaft krävande befattnin- gar p % olika omraden, och hon har dar- vid oftast varit f.örsta innehavaren av resp. befattning.
SAlunda har hon varit skol- köksinspektris i Stockholms folkskolor.
Denna befattning hade föregatts av flere års utbildning i Sverge och Tyskland som skolkökslararinna och 8 Ars arbete som skolköksföres tåndarinna vid Sall- skapets f ör folkundervisningens fram- jande högre folkskola i Stockholm.
Aven inom bostadainspektionen har fröken Hesselgren varit anställd ett par år och därvid nedlagt ett energiskt ar- bete p &amp; dess organisering.
De första in- spektrisbefattningarna inom akollovskolo- nierna och folkskolornas barnbespisning har aven kommit ps hennes lott.
Det arbete, som nu blivit förelagt frö- ken Hesselgren, kommer att kräva åt- skilligt.
Yrkesinspektrisen skall, som bekant, särskilt uppmärkeamma de kvinn- liga arbetarnas förhiillanden, och i k. m:ts instruktion gällande henne heter det, att hon har att verka för förbättringen av dessa arbetares förhhllanden, för utveck- lande av spar-, understöds- och försak- ringsvasendet och för de kvinnliga arbe- tarnas höjande i sedligt och intellektuellt avseende.
Dessa ändamål bör hon .till- godose synnerligast i orter med större antal kvinnliga arbetare.
Att redan nu kunna nagot mera be- stämt angiva hur arbetet skall gestalta ~ e k t i n Hesselgren, ~ i g torde falla sig svart, för att inte saga omöjligt.
Som den första och enda inspektrisen f. n. kommer val själva banbiytnings- och organisationsarbetet för den kvinn- liga yrkesinspektionen att bliva fröken I sakens natur ~ e s s e l ~ r e n uppgift.
a torde dock ligga, att flera arbetskrafter med det sna.raste bliva tillsatta.
.
Under flera Ar har fröken Hesselgren bedrivit sociala studier i England, vari även ingatt hygien, yrkes- och bostads- inspektion.
Utan tvivel har .valet av vår första kvinnliga yrkesinspektör fallit på en val kvalificerad kraft.
S.
' S.
nom a t t taga vara p &amp; alla de möjlig- heter, som redan inom detta samhälles ram kunna hjälpa oss att förbilliga lev- nadsomkostnaderna.
Ett sadant hjalp- Allting ar sa dyrt, så dyrt.
Kött, fläsk medel ha vi i kooperationen.
Borgarklassen predikar ju sparsam het och bröd, ocker, kaffe, mjölk, ja allt som oundgängligen behöves till det dag- för arbetarklassen.
Den skyller ju enklast liga uppehället stiger alltmer i pris.
Men och bekvämast all fattigdom på arbetar- i husmoderns hush %llskassa stiger det klassens slöaeri och bristande förmå.ga inte utan bara sjunker det.
Hon fiir att hushalla.
En beskyllning s &amp; orimligt anstränga sig hur mycket som helst med löjlig att den faller pA sig ' själv.
Men att lappa och laga, spara och ~hAlls anda.
Kanske i uppmaningen till spar- ihop, huset, m e n det vill ej föra18 i samhet ligger nA.got att ta vara p &amp;?
Fast dyra tider.
Det fattas and&amp;, hur inte i den bemärkelsen som boxgarklas- sen predikar sparsamheten: i inskran- - y sig.
Hela det pitalistiska samhällets kon- kande av de mest mänskliga och kul- struktion me sina tullar och truster, turella behoven, utan i en annan be- sin militarism .cyh sitt rusdryckselände märkelse.
Framförallt då genom att är sidan att liv medlen ' maste.
bli allt göra det privata handelssystemet över- B Vi ha för narva- flödigt och genomföra det kooperativa.
dyrare och dyrare, Självhjälp genom kooperation är i rande rakat i en dyrtid, som t. o. m. väckt uppseende.
bland de samhallsbe- närvarande stund det kraftigaste medlet varande s jalva, fast några allvarliga At- mot dyrtiden.
Kvinnorna ha all anled- garder.
mot densamma träffas ju icke, ning att sluta upp omkring de koopera- hvilket ju heller inte ar att vänta från tiva företagen och stödja dem genom att det hallet.
Att pApeka och avskaffa or- eå langt möjligt göra sina uppköp där.
sakerna till dyrtiden blir val en av social- Och dar inte ett kooperativt företag fin- demokratiens närmaste uppgifter.
Och nes böra kvinnorna fortast möjligt taga kvinnorna böra deltaga i kampen mot upp frågan till behandling och agitera dyrtiden s &amp; l %ngt krafter och förmåga f ör kooperationen genom s&amp;väl skrif tsprid- sträcker sig, dels genom agitation mot ning som föredrag.
Hur kan kooperationen skydda mot dyrtidens orsaker, dels genom att direkt och praktiskt ingripa mot dyrtiden ge- dyrtiden?
Jo, emedan den gör de pri- Kvinnorna och dyrtiden.
" % vata mellanhänderna mellan fabrikant och konsument överflödiga och således förhindrar en alldele8 onödig utsugning.
Hur det privata handelssystemet kan ut- suga en hel socken skall jag med ett enda exempel ur egen erfarenhet belysa.
I en landssocken med c:a 3,000 inne- vanare kan finnas anda till 17 privat- handlande med vardera lågt beräknat en Arsinkomst av.
2,000 kr.
eller samman- lagt 34,000 kr.
Det blir en skatt pr sockenbo av om.kring 11 kr.
Och för en 7 personers familj 77 kr.
Men i verkligheten blir det nog mer, ty hand- landen driver oftast sin näring med upp- l h t kapital, varmed följer höga rantor att betala, som ju ytterst faller p &amp; kun- dernas lott.
Kommer därtill att handels- mannen sammansluta eig och driva upp livsmedelspriserna över hela linjen så högt de nsgonsin behaga, kommer därtill v&amp;.ra fraktförh8llanden och: saknad av kooperativ handel, som kan reglera pri- serna och i övrigt hAlla tummen på ögat på de privata affiirsmannen, s &amp; ar sock- nen så gott som utlämnad i privathand- larnas våld att utsugas helt och hallet efter behag.
Vore nu alla sockenbor f i r s t ~ n d i ~ a hade de inte rfid att årligen betala 34,000 kr.
för att f A eina livsmedel utdelade.
Utan i stället indroge de det dyrbara privata bandelssystemet och ersatte det med det kooperativa.
En kooperativ huvudaffar pa socknens.
centralaste plats jämte filialer p &amp; andra lämpliga platser bleve ju mycket både billigare och bättre.
SK mycket förstånd att tillgodose sitt eget.
bästa kan man nu inte begära av alla sockenbor.
Emellertid har pA sista Aret omkring ett 150-tal sammanslutit sig och bildat en konsumtionsförening.
Vad blir följden?
Jo, de abnormt upp- skruvade livsmedelspriserna i privataffa- rerna störta i en hast som genom att trycka p &amp; en knapp ned till det normala.
Som konsumtionsföreningen endast för prima varor mhste aven handelsmannen för konkurreniiens skull förse sina kunder med biittre varor.
Fördelen av att aga en kooperativ handel på en dylik plats ligger i öppens dag.
E j blott för med- lemmarna själva är det fördel, utan aven för utomst&amp;ende.
I en dyrtid som denna är ' det alldeles oförllitligt av upplysta kvinnor att glömma bort ett SH verksamt hjälpmedel aom kooperationen.
F &amp; platser dar ingen kooperativ affär finnes böra kvinnorna genast taga initiat:iv till en sfidan.
Kvin- norna, som göra uppköpen, veta bast hur det känns att f &amp; göra sina uppköp dyrt hos de privata handelsmannen.
Vi ha ingen som helst fördel av att betala daliga och ofta förfalskade varor med höga priser, varken i dyrtid eller i goda tider.
Vi ha heller ingen som helst för- del av.
det osunda kreditsystemet, som endast skapar beroende i stallet för fri- het.
Skall man skylls husmödrarna i arbetarhemmen för slöseri, sh gr det tillfullo sant i de fall, då de under- stödja den privata handeln och glömma bort den kooperativa, som ar deras egen.
Utom det att kooperationen förhindrar onödig .. utsugning bekämpar den framför
MORGONBRIS 6 Hr Erantings reservation angående Kanopias.
barnpensioner in !.
Tyst ur mitt minnes skumma och sfora tystnad nu glida sakta som skymtande skuggor bilder från barndomens dagar.
Annu så klart jag ser en nyårsnalt då vi hukade sutio barn och barnbarn kring stockvedsbrasans Jammande lågor medan gamla mor Kerstin sorgset talte om hårdår, sorgår, spökår och allsköns gammalt lurande satyg.
Visste e j hon tillexempel aft varje nyår, då klockan nyss slagit tolv, gick en utstött, gammal och haltande angel dyster f fram mellan gråa, ensliga ödemarkss fugor; hade ej ho^ hört fdrcn braka i kätten och korna Iiofla med rumpan lyfiad högt emot ladzgdrdstaket nar han, Kanopias, ängeln, smög ldghalf fram genom natten?
Frös e j forsen till om han såg på det fradgande svalle!,?
Blev det ej död i ett hus på vars tröskel han satie sig neder?
Hade e j hen~zes man sextisex sett de19 gamle då tugga kommande årets korn mellan svarta och håliga tänder medan han tänkte i ord: Nu f &amp; vi åter ett hårdår?
- Ja, sade Kerstin, Kanopias står vid vår ensliga tröskel just nu i ' natt nar tolvslaget dånar kring sovande jorden, låfom oss därför bedja för mänskor och $uren i fqket, skörden på marken och allt som oss tja~zar till glä@e och nytta.
Sägande så hon sjönk i bedjande knäfall mot elden - - - Lågorna lyste På pergamentsgula pannan, som talte om hdvdår, sorgdr, spökdr och allsköns gammalt lurande satiyg.
Medan hon bad blev alliing svarta, hukade skaggor, stirrande ögon och öron, som hörde Kanopias stappla - - -- Gammalt ~ ~; o c är k Kanopias liksom tusende andra sagor som ödemarke~ föder i ensliga nätter.
Gustav Åström.
allt den inom den privata: aff arsvärlden florerande varuförfalskningen och bedrä- geriet.
Varuförfalakningen har tagit så- dana dimensioner, att den blivit en na- ringsgren för sig för samvetslösa perso- ner.
Det finnes stora fabriker som blott arbeta med förfalskning av varor.
Bort- sett fran det ekonomiskt ofördelaktiga med att köpa.
förfalskade varor, som icke innehiilla det värde som varans ut- seende utlovar, så är det när det galler naringsmeael ur ren hälsosynpunkt högst skadligt, då man ofta vid förfalskningen använder giftiga ä.mnen, såsom vid blek- ning och färgning av konserver.
För- falskningen är a &amp; inrotad att den nappe- ligen genom lagstiftning kan utrotas.
Det enda botemedlet ar kooperationen.
Genom att vi alla var och en under- stöd ja vår konsumtionsförening, genom att varje konsumtions förening understö- der landets kooperativa centralorganisa- tion.
skall kooperationen bli så stark, att den kan starta egna fabriker i allt större utsträckning, Och först da kunna vi ' vara siikra om att erhhlla rena och oför- falskade varor.
Men icke nog därmed ..
De stora trusternas inverkan på varufördyringen är det som kooperationen vill avvärja, Dyrtiden har, som vi veta, till stor del sin orsak i det allt mer sig utbredande monopolistiska trustsystemet.
S % fort kooperationen hinner vaxa riig stark kom- mer den säkert att mot de monopolistiska trusterna satta konsumtionstrusterna.
Och d % är en av dyrtidens starkaste rötter avhuggen.
Emma FZood.
Infös det nya år, som nu ~ e d a n ingått, vill verkställande utskottet tillömka kvinnoklub bar na ett framgbngsrikt och lyckosamt arbete.
N å vi med nytt mod, med förenade krafter och spand energi gå fram mot det mål, som ar vårt.
Kommitténs förslag upptager icke n&amp;- Kon pensionering av barn under 15 Ar, vars försörjare äro avlidna eller pensio- närer.
I Sverge uppskattas barn till änklingar till ... ... 39,000 » D ankor ................. 77,000 D B ogiftamödrar ...... 66,000 S:ma 182,000 I en reservation till förslaget har kom- mittéledamoten hr Branting föreslagit ett tillskott av 75 kr.
för varje barn till ensamstAende person, vars inkomst un- derstiger medelbeloppet för existens- minimum för henne själv 150 kr.
för varje barn.
Till invalid pensionär utan egen inkomst skulle utgh 75 kr.
för varje barn utöver egen .pension, till arbetsför ensamstaende (änka, änkling eller ogift moder, även om hennes barns Ear lever) skulle utgå 75 kr.
till varje barn om hennes inkomst understiger 300 kr.
Uppghr inkomsten till 400 kr.
ut- g %r barntillägget ej för första barnet, men med 75 kr.
till vardera andra, tredje och fjarde.
Uppghr inkomsten till 700 kr.
utgAr barntilliigg med 75 kr.
först till fjarde barnet.
Inkomstgränserna för änkling äro 50 kr.
mer.
Denna barnpensionering skulle aka kostnaderna för det allmänna med 4 l12 miljoner utöver de 31?
' 2 miljoner pen: sionstilläggen skulle kosta.
Förslaget IHter l 1 3 härav belöpa p &amp; kommunerna, 5 ' 3 pH.
staten.
+ Hr Branting eager i sin reservation:, Kommittén har själv i sin allmänna motivering vitsordat det beh järtansvärda i att understödja behövande ankor (och änklingar) samt ogifta mödrar med min- derhriga barn, och betecknat detta ' som en lätt infogad komplettering ' av sitt för- slag.
SA ar ocksh utan allt tvivel fallet.
En anka eller ogift moder (och likaså, ' änkling) med barn) är på viest satt, även nar hon ar arbetsför, utan tvivel invalid.
i den mening, att en del av hennes ar- betskraft maste avses för barnens vArd och uppehälle.
Denna synpunkt gjordes gällande radan a v Nya arbetareförsak- ringskommittén i 1890-talets början och upptogs i regeringsförslagen 1895 och 1898.
Dess giltighet synes mig fortfa- rande lika obestridlig.
Det skulle vara ett steg tillbaka om man nu släppte denna viktiga del av invaliditetafrågan ur sikte.
Särs ' kilt kvinnorna, bland vilka trots alla de vägande och ur kostnads- synpunkt vägande skäl kommittén an- fört åtskilliga nog komma att se med blandade känslor pS.
de lägre pensions- belopp, som för dem föreslagits, skulle säkert med ganska stort fog - känna det 3om en pataglig orättvisa, om detta så ytterst välbehövliga stöd åt At~killiga tiotusental fattiga kvinnor bleve dessa Eörvägrst.
Och ur samhällets synpunkt mhste det ju vara av alldeles siirsk
MORGONBRIS ... .- .................. .-.
vikt att bringa hjälp ej blott &amp; t dem, som ha sitt arbetsliv bakom sig, utan ocksA samtidigt tänka pH den generation, som kommer.
s Det är med glädje man mottagit denna reservation, då den är ett ut- tryck för att den rättslösa belägenhet de kvinnor befinna sig i, som oftast med ett ytterst underbetalt arbete dock hava plikt att försörja en mer el- ler mindre stor barnskara, tillvunnit sig den uppmärksamhet som fordras för att hädanefter bliva en aktuell fra- ga även inom dagspolitiken.
Så pass bjärt faller det i ögonen att under- stöd för barn åt fattig barnförsörjare är berättigat, att själva kommittén ut- talat sig för shdant understöd samt till- handahållit i sitt betaiikande utred- ning om kostnad och plan därför, vil- om kostnad och plan.
därför, vil- ken sedan hr Branting genom reser- vation framställt som förslag att sam- tidigt genomföras med det allmänna pensioneringsf örslaget.
Detta förslag omfattar konsekvent också pension för änkling, vilken har inkomst under viss inkomstgräns.
E t t sådant förslag kan dock enligt undertecknads mening, därigenom att det huvudsakligast kommer att bliva tillämpligt på kvinnorna, ej tacka över på något vis den rent förvånande stora brist, som kommittéförslaget för ålder- dom och invaliditet framvisar, genom att föreslå mindre pensioner för kvin- norna för sanima avgifter.
Men det ar en gard av rattvisa och humanitet i och för sig, som berättigar det till er- kännande och tacksanzhet.
-.
Även de belopp, som i detta förslag föreslås, iiro sk små, att de snarare g &amp; under fattigvårdsersättningen än höja sig över densamma, ' men mer an 4 1 / 2 mil joner kunde .nog: rimligtvis en re-.
servant ej .föreslå för a t t hava nå- gon utsikt att få det på allvar uppta- get av riksdagen.
De små summ ' orna skulle sakerligen f örslagsstallaren med tillfr.edsstal~else se ökade.
Då det nu kommer före och kanske har utsikt åtminstone till nå- gon del gå igenom, .bör har angående detsamma två sakförhållandenpåpekas.
För ensamstående, fattig barnför- sörjare, komma; i en mängd fall de fö- reslagna beloppen (se tabellen).
lika " Colom bina ".
Skönhetstyp av Leonardo " da Vincis lärjunge BERNARDINO LUINI (1500-talet).
litet kunna utesluta tillskott av fat tigvård eller välgörenhet, som de före slagna alderdoms- och invaliditetspen sionerna komma att göra fa.ttigvård si pass långt, som.
kanske kommit tén tycks föreställa sig, obehöv Lig.
Fattigvård och valgörenhe eller social verksamhet i allmän het f %r därför icke slå sig til ro.
Liksom extra hjälp kommer at behövas för gamla och invalider i dl fall, d % ej anhöriga kunna taga emo dessa i sitt hem!
sk koinmer även änko: x h ogifta mödrar att ej enbart kulin; reda sig med ' pensionerna, clå avdrat från dem göres för aldrig sh liten in komst. '
En mor med två barn kan t. ex. ge goda skal för a t t hon, då hon ar mindre arbetsför, omöjl:.gen kan utan halvsvalt reda sig för mindre an 40 kr.
: i månaden eller 480 kr.
om året den inkomst hon kan f å t. ex. på rums- uthyrning.
Om då siidan inkomst uppskat- tas till 100 eller 200 eller 300 kr.
skulle hon f å 225, 175 eller 125 kr.
kontant i pension.
Hon anser sig behöva 480.
Fattigvård i Stockholm skulle säkerligen ge 240.
I båda fallen och ännu nier i fall av pension behö- .ver hon tillskott i form av matportioner, ved eller dylikt.
En anka med.
3 barn, som förtjänar 12 kr., i veckan eller omkring 600 kr.
om året kan möjligen draga sig fram med tillskott av 180 kr.
från fattigvarden.
Enligt tabellen skulle + hon få 50 kr., så.ledes måste hon på något satt f å tillskottet.
Ehuru otillräcklig är naturligtvis dock sådan grundpension utan fattig- vårds verkan synnerligen efterstra- vansvärd.
Genom tillräckliga anord- ningar med billiga bostäder och billiga eller vissa fria matportioner, ocksa utan fattigvårdsverkan, kunde ju dessa pensioner snart nog konlpletteras.
Även bör påpekas, a t t bestämmelser om pension till ogift moders barn, s &amp; länge svensk lagstiftning så gott som saknar varje effektivare bestämmelse.
mot försumliga försörjare, kommer att förete en oegentlighet i jämförelse med de legaliserade £örhållanden, där barna- fadern ålägger sig försörjningsplikten '.
Därför synes det mig a t t om barnpen- sionering till ogifta mödrar bleve in- förd, inna.11 shdaii lagstiftning bli- vit införd angående försumliga för- ' Hela pensionetill %gget för barn till IInka och ogift moder, som ar Inkomst I 100 B 200 300 400 500 600 700, ........................ 200 ........................ 150 .............. s ......... 100 D ....................... 50 1, ....................... - - - 8 B 8 ........................ ......................... ........................ arbeteför, med l barn 2 barn 3 barn kr.
O. kr.
II invalid, med - 2 barn 4 barn kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
275 225 175 125 75 25 350 300 250 200 425 375 328 278 7 5 75 7 5 50 ' / 1 150 150 l50 125 7 6 - - 25 l!
- - - - 300 300 300 275 225 175 125 7 5 - - 150 I00 30 - 225 175 i25 75 / l
8 ' sörjare, måste det stadgas a t t sainhal- let har ratt uttaga hela pensionen eller del därav av barnafadern, samt kompletteras med pension aven till barn av.
övergivna hustrur, på det a t t ej den man, som överger modern till sitt barn, skall f å en privilegierad stiill- ning framför den, som atagit sig barn- försörjningsplikten.
Den danska la- gen, som ger moder i förskott och se- dan ger myndigheterna rätt stor mald gent emot f örsuniliga f örsörjare, kan sägas byggd på en dylik princip.
Slcul- le det emellertid anses möta allt f ö r stora vanskligheter a t t göra ett sådant tillägg, innan samtidigt förslag före- ligger angående ny lagstiftning i sin helhet mot försumliga försörjare, så borde dock samtidigt med ålderdoms- och iiivaliditetspensi.onsförslaget den del av reservationen, som omfattar pensioner till barn a v ankor och änk- lingar - kompletterad med pension för barn av ogift moder, då barnafa- dern ar död - kunna gå igenom i riks- dagen.
.Anna L i n d h a g e n.
Ur t.
1. fattiivårdsins ' pektorens i Stockholm uttalande äng.
pensionshestammelserna for kvinna.
Vad som agnat att förvåna ar pen- sionsbestämmelserna för kvinna.
Hon skall erlägga samma avgift som mannen, men hennes avgiftspension uppghr endas: till 23 proc.
av summan av erlagda av- gifter mot mannens 30 proc.
I pensione- tillägg erhaller hon 125 kr.
mot man- nens 150 kr.
o. s. v. Kommitterade eaga själva, att de vid beräknande av pensionsbeloppen letts av den grundsatsen, att en var m &amp; erhålla den pension, som efter en gemensam genomsnittsregel svarar mot värdet av de av honom erlagda avgifterna.
I överens- stämmelse härmed skulle val en kvinna, som erlagt pen~ionsavgift med 2 kr., ha ratt till lika hög pension som en man, vilken erlagt samma avgift.
Under an- förande att kvinnorna dels i ' allmänhet bliva invalider vid betydligt yngre &amp; r än mannen och dels hava längre medel- livslängd samt alltsa komma att betunga försäkringen under längre tid an ' man- nen, hava kommitterade emellertid an- sett sig böra föreslå reducerad pension för kvinna.
.
.
Det har ej kunnat undgli uppmärk- samheten hos dem, som arbeta i den offentliga fattigvårdens tjänst, huru möd- rar med hart nar otrolig självuppoffring söka att, fastan mannen avvikit eller pli annat satt förmmmar sin försörjnings- plikt, försörja en större eller mindre barnskara.
Det är ju givet, att detta med nodvandighet har till följd, att kvinnan blir utsliten i förtid och att s %- lunda hennes invaliditet inträffar tidi- gare än mannens.
Läkarebetyg för kvic- nor, lydande pA sgenom nöd och umbä- randen nedsatta kroppskrafter&gt; äro ej sällan förekommande vid av den offent- liga fattigvården handlagda understödsfall.
MORGONBRIS När a &amp; en sadan kvinna, efter att som barnavardarinna ha fullgjort en stor med- borgerlig plikt och efter att därvid blivit invalid i förtid, av samhället ' skall mot- taga belöning för sitt valförhållande, er- haller hon, trots att hon erlagt lika stor pensionsavgift som en man, reducerad pension.
För min del anser jag detta ej vara samhället värdigt - de försak- ringstekniska skälen m &amp; se ' n vaga aldrig F % t.ungt.
Två av Bonniers julböcker.
Daniela Herz av Mnrika Stjern- stedt ar en skildring av ett mannisko- liv, om vilket gott lian sägas det harda omdömet, att det varit onyttigt.
Att skriva en bok om ett s ' Adant ämne hör sannerligen icke till de lättaste uppgif- terna, det ar ju mycket tacksammare att skriva en roman om en själfull h jältinna, an om en som just saknar sjalen.
Marika Stjernstedt har emellertid lyc-.
kats med sin sv&amp;ra uppgift.
Man får denna kvinna klar för sig, som gHtt ur hand i hand.
för att så lyckas få till stånd äktenskap med en genomförträfflig man av den sort, som saknar psykologisk blick.
Hela sitt liv har Daniela eftersträvat att komma över till de av samhället riktigt aktades led, ty hon var oäkta och stod utanför.
Men med hennes ofruktsamma sjaletillstånd milate ett äktenskap bli tråkigt - detta lyckas förf.
skildra följdriktigt.
Ty Da- niela atrår mest av allt lyxlivet.
Dar- för glider hon ocksa ut ur de enklare, borgerliga villkorens atmosfar.
Med den makt över man hon besitter lyckas hon an en gAng liera sig, nu till lyxens er- nkende.
Denna Daniela, som ar självisk.
heten och tomheten personifierad, ernar ungefär vad hon vill, emedan hon blan- dar.
Nar en bild framträder s % Askadlig som hennes har författaren visserligen lyckats, även om föremålet i och för sig ej kan vara någon vidare uppbygglig be- kantskap.
Ett särskilt intresse för sig har roma- nen såsom varande en fortsättning 5 B Landshövdingens dotter)), dar .Danielas förhistoria ar skildrad.
Utom intresset för likaren att se en typ som denna verkligen stiltroget Ater- given, lämnar romanen aven andra sidor av mycket god behallning, sasom olika bil- der frAn Paris, dit.
handlingen ar förlagd, förträffligt skildrade.
Det enkla pensio- natet för hyresgäster med minimala in- komster - dar Daniela, friin gatan kom- men, med tvekaamhet tages emot, men vilket ' hon lämnar ' ordentligt förlovad med den hyggligaste av.
hyggliga; dar ocksA Danielas fuilstandiga motsats f %tt en tillflyktsort, en olycklig ryska, rörande omtänksam om alla - ar en av de skil- dringar man nog icke glömmer.
För- träffligt beskriven ar också Danie1a.s in- troducering i sallskapslivet liksom det Dver alla granaer dumma rikemansliv.
hon till sist blir delaktig av.
Boken ar i sanning en gott utförd studie till mindervärdighetens psykologi.
ValBrie av Anna Branting ar också en roman om en kvinna.
Enligt ett par recension.er, bl.
a.
enl. e n syn- nerligen missvisande sådan av E.
Nor- ling i veckotidningen Thalia, skulle denna roman endast vara historien om " små, små människor ".
Det a r icke så, men val a r den historien om en vanlig dödlig, en sådan som e j inriktat sitt liv efter bestämda principer, men därför icke .är dålig, och vars öde kan bli tragiskt nog.
Valérie tanker inga djupa tankar, men huru många göra det?
Valérie a r icke alltid så road a v sitt hem.
Men varför?
Jo, emedan hon har e t t litet efter poesi och kärlek hungrande hjärta, som börjar kanna kritiskt - ibland uppsluppet, ibland med gråt - på sin he,derlige men prosaiske och komiskt harskarlatsaktige man.
Detta.
a r ju visserligen opraktiskt och från en högre moralisk synpunkt ganska illa gjort a v lilla Valérie, m.en hon tanker som sagt icke logiskt, hon bara längtar efter a t t verkligen en gång få uppleva något.
Kort och gott: hon befinner sig i ett tillstånd ovanligt disponerat för en förälskelse, som leder till den icke alltför ovanliga tragiken a t t bliva till kärlek, medan densammas föremål bara ä r förälskad med sådana känslor tillhöriga kyliga mellanstadier.
I kompositionen a v ramen till den- na historia gör sig gällande Anna Brantings förmåga a t t träffande be- skriva situationer.
Så t. ex. ledan vid a t t man aldrig kan f å vara ifred.
Or- saken varför lilla Valéries avgudade måste resa bort uttrycker han så h a r: " Men jag kan inte stanna har.
J a g trivs inte, ' får ingen ro, har inte kraft a t t arbeta.
- - - I den liar stan har man inte respekt för andras arbetsfria.
Har finns inga loka- ler, dar man ar viss om a t t möta en van, som själv har lust, inte ett författarkafé.
Alla områden ar .vulgariserade, förorenade.
I stiillet finns i vartenda logi era förfärliga telefoner, som gör en värnlös - nu kan man ju inte heller stänga av dem, som in- nan jag for ut.
Och har man inte en sådan apparat, så, utstryks man ur de levandes an- tal, man f %r aldrig en invit.
. "
.
Och, den avgudade reste.
Men Valérie tyckte sig e j kunna avvara kärlekens mystiska .stimulans och reste efter - blev brutalt ovalkomnad.
Alla ord till: henne för a t t sedan taga bort brutalitetens udd tjänade till in- tet; e j ens äntligen det fulla förståen- det a v lilla Valérie, a t t hpn, den gifta kvinnan, " var en krankt mö, som al- drig förr kant kärleken, ett oförskyllt flackat offer, som längtade a t t renas a v den heliga eldens flammor ".
Misstaget a t t tro, a t t hon " var e t t av dessa depraverade vasen, som till varje pris vill bedraga sin man " hade varit för grovt, de förstående orden kommo post festum.
Valéries öde blir till verklig tragik, och man f å r för detta stackars lilla kvinnohjärta e t t medlidandets intresse, aven om perso- nen i övrigt förblir en mer likgiltig.
Anna Branting Far har liksom vid för-egående skildringar sett medlid- samt och förstående på lcvinnoöden.
.
A.
L.
Morgon bris 1913 Morgonbris, den socialdemokrz tiska kvinnorörelsens tidning, börja med detta nummer sin nionde ål gång.
Det torde klart inses att ave, den socialdemokratiska kvinnor2 relsen behöver sitt särskilda orgar dels emedan det som skrives .or kvinnofrågor i den dagliga pressei ej dar gör sig tillräckligt galland ' i den övriga mängden a v frågor d e l s emedan det a r behövligt ai kvinnornas intressen, såsom lag stiftningsfrågor, som beröra kvin norna, särskilt bevakas och ej pi något satt bliva undanskjutna.
Morgonbris vill vidare lamni meddelanden och sammanfattnin gay rörande, den socialistiska rö relsen, d e stora samhälls- och kul turfrågorna i allmänhet samt intag; litteraturanmalningar, ehuru helt na turligt med stora brgransningar fö, det knappa utrymmets skull.
Äver skönlitterära bidrag skola inflyta den man lämpliga sådana kunn: erhållas och utrymmet tillåter dera: intagande.
Morgonbris vill aven sarskil.
lamna kortfattade redogörelser ock upplysningar angående hemmen: vård och frågor som beröra skön- hetsvärdena.
E n månadstidning bör vara val- kommen dels för alla dem, sorr hava behov a v något mer kon- centrerat i tidningsvag a n den dag- liga pressen kan erbjuda, dels ge- nom ämnesvalens relativa begrans- ning, dels genom den kortare sam- manfattning i vissa amnen, som genom ett sådant organ kan givas.
, Morgonbris vill således vara ett verkligt agitationsmedel bland kvinnorna, ett medel till upplys- ning, till hojande av deras soli- daritetskänsla, ansvarskänsla och målmedvetna arbete på socz ' alis- mens förverkligande.
Alla jack- föreningar, ungdomsklubbar, nyk- terhetsloger, kvinnogz ' llen och an-.
, Lunds socialdemokratiska kvinnoklubb.
- dra organisationer bland arbetar ökning.
Redaktionskommittén upp- mörelsen böra därför s &amp; noga tii manar därför kommissionärer att itt Morgonbris äges och läses a: öka sina ansträngningar att få tid- dZa kvz ' nrcor inom deras resp. or ningen alltmer spridd.
; anisationer.
Med en varm önskan om fram- Morgonbris utkommer en gåni gång för socialismen och kulturen.
månaden och utsändes till kom Morgonbris redaktionskommitté.
nissionarer och organisationer om: ring den 1:sta i varje ' månad.
Prenumerationspriset A posten a Litteratur.
: r.
1: 20 pr Ar, 65 öre pr 1, ' år Bengt Lidforss: F r a g m e n t o c h LO öre pr I ', år, postarvode inbe M i n i a t y r e r.
Framtidens förlag.
aknat.
Prenumeration emottage!
Pris 2 kr.
r alla postkontor.
Detta arbete, som ursprungligen ut- kom för snart 10 år sedan, men en Lösnummerpris 10 öre pr exem langre tid varit utgånget ur bokhan- 1 med 20 procents avdrag fö; deln, utgavs till julen i en ny, delvis rganisationer och kommissionarei förändrad upplaga ..
Bengt Lidforss ' alster äro av den ich redovisningsskyldighet en må.
bokläsande allmänhet, som har behov iad efter varje nummers motta- av en langre syftande litteratiw än den enbart und.erhållande, alltid m o t - lande.
Organisaiioner äro ekonomdsk!
wsvarz ' ga för sina kommissio.
!ärer.
.
Redaktionskommittén för Mor- onbris har anledning kanna sig jrvissad om, att d e som hitintills imnat tidningen bidrag skola göra etta aven nästkommande å r och tt aven nya medarbetare skola itressera sig för vår tidnings strä- anden genom att lamna den sltt iedarbetarskap.
Morgonbris ' framgang ä r även eroende a v dess läsekrets ' ut- sedda med stort intresse.
l ?öreliggaiicle arbete innehåller en samling små reseskisser från våra da- gars Tyskland samt flera uppsatser i skilda amnen.
Det behöver väl knap- past påpekas, att en mera underhållan- - le ciceron än Bengt Lidforss är svårt %tt erhålla.
Dessa små skisser äro Iärför både roande och instruktiva.
Detta Iran i iiiinu högre grad sägas, 1 % förf.
med sina grundliga insikter lehandlar ett flertal andra amnen, dar; tor tankeskä.rpa alltid förenas med: n lättfattlig, men dock elegant och ipirituell stil.
Det är alltid med nöje man rekom- nenderar en bok av Bengt Lidforss il1 vidsträcktaste spridning.
w.
Broschyrer.
Den socialdemokratiska ungdomsrö- relsen heter en liten nyutkommen agi- tationskrift av I v a i V e n n e r- s t r ö m, som dar på s i t t ' kända med- ryckande språk skildrar ungdomsrö- relsens uppgifter och program.
I broschyren ingår aven en instiulr- tiv framställning av K a r l K i l- b o m om ungdomsförbundets organisa- tion, hur klubbarna böra arbeta, hur ett möte skall ledas etc., allt upplys- ningar som böra komma till godo för ett planmässigt och målmedvetet ar- bete.
Broschyrens pris ä r 10 öre.
Parvus: S o c i a l i s m e n o c h d e n s o c i a l a r e v o l u t i o n e n, pris 25 öre, samt: S o c i a l d e m o k r a t i n o c h parlamentarism el^, pris 25 öre.
Frams förlag.
Fran tyskan översatta a v Z. Höglund.
Dessa två broschyrer av den kände tyske skrif tstiillaren äro synnerligen intressanta.
Klart och belysande ut- vecklar förf.
sina synpunkter.
Då vi a v utrymmesskäl e j kunna närmare redogöra för dess innehåll, vilja vi en- dast rekommendera dem till spridning i kvinnoklubbarna som förträffliga so- cialistiska upplysningsbrosehyrer.
August Bebel:.
U r m i n l e v n a d.
9: de haft.
utkommet.
Framtidens för- 1a.g.
Till svenska tolkat a v Hannes Sköld.
1. dessa memoarer ger Bebel inte blott en bild av sin egen verksamhet, utan det blir snara-re till en arbetare- rörelsens historia i Tyskland under de senaste 50 h e n.
Det bör ju som hel- hetsverk bli ett både u r kulturhistu- riskt men framförallt ur socialistisk synpunkt intressant arbete.
.Som stilist torde dock Bebel inte göra samma in- tryck som talare, enär hans stil oftast verkar val tung och omständlig.
Priset, 25 öre häftet, borde kunnat göras något billigare.
W. Frin kvinno klubbarnas arlietsf ål t, Lunds soc.=dem.
kvinnoklubb vill i dag presentera sig för Morgonbris ' lasare.
Det ar nu över tre %r sedan vi sist läto höra av oss, och nAgot stort ha vi tyvarr icke utrattat sedan.
Klubben, som nu &amp; r 6 Ar gammal, har under de senaste Aren varierat mellan 20 h 25 medlemmar.
Ekonomien har tidtale varit ganska dAlig, men tack vare medlemmarnas offervillighet har den åter för- battrate Vi ha haft en arbetsförening under de sista tre Aren, som p &amp; hösten anordnat auktion p % de av dem förfärdigade varorna, och på a l siltt ha vi Ater fAtt pengar i kasean, stundom ratt mycket, s &amp; att vi kunnat arbeta lite igen för agitationen.
Vi ha haft fiera präktiga stora möten, bland andra ett i februari 1911 tillsammans med soc.-dem.
ungdomsklubben, med fru Daletröm som talarinna, ett i ' mara 1912 med fru Emma Flood och ett i april med professorskan Wicksell.
Men trots alla anstrangningar lyckades .vi dock inte f A nligot atörre intresse vackt till liv hos kvinnorna.
Xtt bra möte hads vi dA klubben firade sin ejatie Arsfest tillsammans med Furulunds prllktiga kvinnoklubb; det verkade riktigt uppfriekande att komma till- sammans med dem.
Bland fragor, som klubben p &amp; senare tiden mera ingbnde behandlat, ar boyscoutrörelsen, att stort oekick, som innaetlnt sig överallt och som arbetarna och kvinnorna pA allt satt böra motarbeta, vidare nykterhetsfragan, som alla kvinnor b6ra fOra fram och inlagga protest mot P a h s fula tilltag att arbeta mot ett för- bud.
Av.
ha vi haft ett uttalande i mobili- seringsfrilgan, i likhet.
med övriga klubbar som uttalat sig i namnda frhga.
Ja, manga ilro vi som eagt inte, men med dem som äro p &amp; fotografin bar klubben rak- nat allt ae ' n dess företa början, och mhhanda vAra etravanden en gAng krönas med fram- g h g sA att klubben kan bli stor och atark.
A.
L. och A.
A.
En vegetaris k demons trationssu~e hade anordnats av S t o c k h o l m s A l l m.
K v i n n o k l u b b måndagen den 25 nov.
Det var med tanke på dyrtiden och de- batterna därom, som styrelsen p &amp; det mest åskådliga sätt .f örsökte f ii medlemmarnas stora matbekymmer litet lättade.
Dess strä- van gick ut ' på a t t bevisa, a t t det dyra köt- tet ingalunda ar oumbärligt vare sig ur smak- eller näringssynpunkt.
Fröken Hessel- gren, som höll ett kåserande föredrag, an- förde just, a t t det ingalunda är ensamt det stora näringsvärdet i den dyra varan, som gör a t t den ar för oss nyttig, utan i stor utsträckning tillagningen, dukningen och det mer eller mindre goda humör, som vi besjä- las av under maltiden (inga penningebe- kymmer f å diskuteras under middagen).
Detta hade i rikt mått även styrelsen tänkt på, varför såväl salen rikt smyckats med blommor och alla småbord blivit för- sedda med sina blomsterdekorationer, maten f örträf f l.igt anordnad, dukning och upplagg- ning fint, sång och musik.
P.
A.
C. hade aven författat ett ' ' ode ') för aftonen, som han f öredrog.
Vad vi fingo?
Buljong, bredda smörgiisar, sillsalad, annan salad, köttbullar och pota- tis, kaffe.
Påläg.get till smörgåsarna bestod visst av sju olika sorter, pudding med gurka, sylta med rödbetor, stekt fliisk m. m.
Detta äro de namn, som utseendet och smaken an- gav, men styrelsen försäkrade) a t t det ' inte fanns en tillstymmelse till kött eller fisk i anrättningarna, utan endast rötter och nöt- ter av olika sorter.
I supén deltogo minst hundra personer och Husmödrarua vor0 alla vor0 belåtna.
mycket fundersamma och ville så gärna av ordf., fru Anna Karlsson, f å litet lardom i den vegetariska kokkonsten.
Det säger sig ju självt, a t t medlemmarna TOTO styrelsen mycket tacksamma.
Man och kvinnor, samlade p % initiativ av Elocialdemokratiska kvinnornas samorganiaa- tion till möte i Folkets Hus ' A,sal den 15 december 1912, uttala sin kraftigaste protest mot bibehallande av reglementeringen av pro- stitutionen, dA detta system numera ar ut- dömt i flera lander och då den hos oss till- satta k. kommittén genom sina undersökiiin- gar visat det sakna eanit,ärt varde, vartill kommer, att dess sociala skadlighet och stora orattviea mot kvinnorna $edan länge varit pAvisade och ligga i öppen dag.
Mötet kan.
icke heller sluta sig till det av kommitt6ns ma jorif et framlagda förslaget om kriminalisering av den a. k: helyrkesprostitii- tionen, vilket nya systern skulle mot den kvinnliga parten innebära samma väld och våld som det gamla.
Framförallt inåste alla kvinnor satta sig emot detta förslag, d &amp; det blandar proatitutionefr8gan mer %n niigonsin Borr in i den kvinnliga arbetsmarknadens fr&amp;- gor och genom att locka till skapande av skyddande skenyrken an.
ytterligare skulle nedpressa de redan s &amp; ytterligt IAga kvinnliga arbetslönerna.
Endaet Atgarder, som lika galla man och kvinnor och som stödja sig på upplysning och humanitet jamte stranghet mot de personer, som ockra pO prostitutionstrafiken, kunna bli i langden verkeamma mot könsejukdomarnae pri id ni ng; och mötet uttalar därför sin livliga anslutning till de bada .reservanternas i kom- mittén, profeeeor Johanssone och direktör We~terbergs förslag, uppmanande inan och kvinnor fr8n alla lager at t innan betänkandet blir föremal för rikedagens behandling uttala 3ig i denna för hela samhallet s&amp;, ytterst vik- aga fråga. '
Till kvinnoklubbarna.
Genom att det finnes endast ett be- gränsat antal kvar av broschyren % Kvin- norna i industrin, av Gerda Meyerson, s % har utskottet blivit i tillfälle att till klubbarna kunna erbjuda den till det billiga priset av 20 öre pr atyck.
Den har förut kostat 50 öre.
Broschyren ger framställning om kvin- nana användning inom induetrin, med statistik inom olika arbetsomrhden, löne- och arbetsförhAllanden, arbeterskornas levnadsförbållanden i allmänhet m. m.
Vi tro att den kan vara till nytta för klubbarna och vilja därför uppmana .dem att rekvirera.
Den eandes mot postförskott fr %n Mor- gonbris ' expedition, Upplandsgatan 85.
Rekvisitionerna torde insända3 under januari manad.
Var gdng entusiasmens låga Stort miite i re~lerneiterinisfråian~ sig bryter vag igenom mansbors brösf Soc.- dem.
kvinnornas samorganisation i Stockholm hade till söndagen den 15 dec.
i Folket8 Hus ' A-sal anordnat et (protestmöte mot prostitutionskommitténE förslag.
Som talare uppträdde pi ofessol J.
E. Johansson * (reservant inom kom- mittén) och fru Hilda Sachs (9 Svarta do- mens a författarinna).
Mötet var synnerligen vällyckat och anslöt sig till reservanterna0 mening, Följande resolution antogs enhälligt: * I februarinumret införes professor Jo1 hanseons tal.
i rött förbytes vardagslivets gråa, och def blir vår av livets kulna höst.
I slocknad Karm länds elden åter, och domnat hjärta bögar sZå.på nytt, och tårlöst öga tdrar gvåfer, och fiäf trad tanke höger sig till flykt.
De ögonblicken vill jag stora kalla, och större an, den som dem väckt till liv!
Ack, ldt OSS samstämt roja alla: Av de, stora ögonblicken&gt; giv ossflera,giv!
erd da Forsström.
.
MORGONBRIS Resebrev från Blekinge.
På anmodan av de blekingska kvin- noklubbarna besökte undertecknad i början av november Blekinge för agi- tation.
Det ar nastan otroligt, vad de klubbarna äro företagsamma och duktiga.
Klubbarna förbere.dde och bekostade agitationen själva, så att Ronnebyklubben, som är den starkaste, bekostade 5 och klubben i Karlshamn besök å 2 platser.
" Vi skoja nu ha en basar för anda- inålet ", skrev kamrat R.
S. till mig.
" Går den så bra, så vi kan, öka vi ut planen; varom inte få vi vara nöjda med .detta. '
Ja, tank om vilken klubb som helst skulle kunna anordna f rån två till fem föredrag!
Jag t r o r v i s k u l l e v a r a n ö j d a med detta.
I Sölvesborg skulle ' jag börja den 1 nov.
Dar fick jag besanna det gamla ordspråket: " Det sämsta föret ar ' i portgången. ' '
Mötet var fåtaligt besökt och således intet att vinna.
Dagen därpå var jag i Olovström.
Dar har förut arbetat en kvinnoklubb, men vid försök att få upp den igen mötte jag ett hårdnackat motstånd.
" Det går inte har - har går ingen- ting ", var det svar jag fick vara nöjd l I kunna övervinna värre hinder än det, s &amp; vi f % hoppas att snart få rakna klubben i Trensum bland de arbe- tande.
I Ronneby var förberett ett stort möte och f örvantningarna blevo upp- fyllda.
Lokalen blev nastan fullsatt.
Efter föredraget utförde några av klubbens medlemmar och en manlig kamrat en dialog, " Fabriksflickan) varom en av ortstidningarna dagen därpå skrev, att " med en liten tillsats av dramatik hade eden blivit en under- hållande enaktare ".
Det torde således icke vara för myc- ket sagt, om jag påstår att blekinge- klubbarnas medlemmar äro ovanligt duktiga.
Det ar en av Ronneby-klub- bens medlemmar, som ar författare till samtliga de dialoger, som här nämnts, och vilka jag hoppas red.
f8r tillfälle att införa i Morgonbris.
I Kallinge var sista ' mötet för denna gång, dar axbetarekommunen anordnat detsamma med förstärkning från Ron- neby kvinnoklubb.
Även har uppför- des " I tvättstugan '.
Det skulle vara åtskilligt mer att saga om mina intryck från denna vår södra provins, men dels var det nå- gon som nöp mig i armen innan jag reste och förbjöd mig berätta allt vad jag visste, och dels skall detta huvud- stupa i tryck.
Därför blott till sist ett h jartligt- tack till blekingekainraterna för Edert intresserade arbete och ett varmt tack f6r all omtanke och van- lighet mot mig.
Jag kan gott saga, att " den resan glömmer jag aldrig ', allraminst e d r a mjuka, behagliga landsvägar.
- Eder A g d a Ö. j,) På söndagsmorgonen .den 3 skulle jag upp i god tid för att fara med första tåg till Karlshamn, men det hade den tjänande systern, på hotellet beslutat inte skulle bli nfigot av, var- för det blev jag, som fick ett f.a.sligt besvär med a t t väcka henne i stallet.
Nå, jag ko ' m lyckligen iväg, som jag skulle, och jag kände a t t det liksom låg i luften, att har skulle det bli an- nat av.
Det blev det också.
På e. m. hade klubben anordnat en fest i Stille- ryd (en plats på några.
kilometers av- stånd), vilken blev trevlig med bröd- korgar och grädde och klubbens fana (Ur F r i d a S t e é n h o f f s sista samt allt vad som till en välordnad föredrag i .Folkets hus i Stock- kaffefest hörer, såsom musik, shng och holm.)
en dialog " I tvattstugad ', vilken slog Det nämndes nyss, att slaveriet och alldeles särskilt an samt gjorde f esten kriget ha gemensammla rötter.
Köns- underhiillande och trevlig.
Festen var val besökt.
10 personer anteckna- slaveriet och kriget äro likaså besläk- de sig för bildandet av en kvinno- tade.
klubb, genom överensko~mmelse Napoleon frhgade varje dam, som beslöts a t t de samtliga t. v. skulle del- blev presenterad för honom, den ste- reotypa frilgan: hur många barn har taga i Karlshamnsklubbens arbete.
ni f!
Han ville därmed demonstrativt I Karlshamn hade klubben aven ett ange, att det var det väsentliga) det präktigt möte med sång av en klubb- han brydde sig om .. medlem samt också har en dialog, " I Amiral Togo, med tillnamnet hjal- mormors tid och vår " (förut införd i Morgonbris), utförd av tvenne klubb- ten från Tsushima, blev för något medlemmar.
Även har tror jag ett par halvår sedan tillfrågad, vad hoan tyckte anteckningar till medlemsskap g jor- om kvinnorörelsen.
.Ty aven i Japan finns en sådan.
Han svarade då, att des.
Nästa plats var Trensum, dar vi han ogillade och beklagade den på det också haft en kvinnoklubb, men som djupaste.
Enligt hans övertygelse en tid varit ur arbetet.
Har hade skulle kvinnan endast ägna sig å t hem- ungdomsklubben kamratligt åtagit sig met.
Man borde ej ge henne någon att anordna mötet, vilket den härmed undervisning, som drog hennes intres- skall ha ett extra tack för.
Kvinna- se från hennes enda ratta sfär.
Men kl~-tbbsmedlemmarna voro intresserade andlig uppfostran skulle hon ha så till för att upptaga arbetet p &amp; nytt.
De vida, att h.eniies karaktär påverkades lokala förhållan8dena ' kunna vara be- i den riktningen, att hon modigt, utan svärliga nog på landet, men kvinnorna att klaga, ja, med glädje, kunde se De olika könstyperna.
bör Ni föra ett förståndigt lefs nadssätt och på morgnarna dricka TH U LE Cacao, som ar i hög grad narande och synnerligen valsmas kande.
.Till salu öfverallt A 45 öre sina söner dö för fosterlandet.
De le- dande principerna inom militarsta- terna måste ju vara, a t t männen icke bli känsliga och 1cvinnorn.a icke bli tänkande.
Det vore ju dessa staters undergång, att mannen började älska medmänniskor som bröder, och a t t kvinnorna började tanka på duet me- ningslösa i att m.assföda för a t t bar- nen skola massdödas.
Krigarstaten måste hålla, på kvin- nans slaveri.
Den behöver en kritik- löst rikt alstring av barn.
Den får aldrig nog soldater.
Krigsstaten a r den maskulina staten, driven till sin spets.
Den for- drade för sitt utformande, a t t man för- härdade mannens hjärtan och förslöa- de kvinnornas f örstånd.
Därför har detta systematiska stympningsarbete fortgått under ofantliga tidsskeden och ar ännu i full verksamhet.
I naturen, i levande livet har ju varje människa, både man och kvinna, ett huvud och ett hjarta.
Vilket ligger då närmare till hands an att var och en skulle söka .utveckla både huvudet och h j a - tat, d. v. s. de egenskaper, för vilka man tanker dessa organ som symbol.
Men det går inte ihop med militaris- mens syften.
Man kan med skal fråga, vad det blivit av mannens hjarta, nar man tanker på det moderna krigföran- det.
Är det människor.
som kunna vara s &amp; grymma?
Och kvinnans hjärna?
Om man kunnat avlägsna den helt och därav göra ännu ett fort; plantningsorgan.
hur bel. %ten skulle man inte varit i högkvarteren.
Men det har inte gått.
Naturen har haft en annan plan för den humana utveck- lingen och ä r oavlåtligt i färd med att söka frambringa en allt fullkom- ligare miinniskotyp.
där ingen av in- dividens anlag och förmögenheter blir undertryckt.
Och kvinnorna själva börja allmänt inse, at.t förståndet inte f ö r dem är en lys.
som de kunna undvara.
Mannens och kvinnornas ensidiga och skeva utveckling har aven haft a.ndra olyckor med @ g.
De andligen vanställda nersonligheterna ha inte kunnat ha tillräcklig sympati och för- staelse för varandra.
1~vinnorna ha varit olyclrli,ga med man utan kans- lighet, och mannen ha haft trakigt
.
.
ined kvinnor utan tränad tankef ör jskontoret: niåga.
.
Mannen intan hjärta och lwin Betalar högsta Depositions- &amp; nan utan förstånd äro typer, som inti.
.
.
Kapitalräkningsränta.
h a framtiden för sig, ty .de iiro under, måliga.
Det maslrulina kulturtidevarv, son så länge ägt bestånd och vari vi annt dväljas, har haft till siirskild karalrtär sin ini,litaristiska och teologiska pra gel.
Man kan lmlla detta tidevar1 inasbulint, ty det Zi.r nästan uteslutan, de m5iiiien, som danat dets.ainma efter sin vilja.
E t t nytt Ii~~lturskede, son säljnr sv Ingersolls amerikanska or.
Varje ur med garanti.
Pris 6; -, inan och kvinnor gemensamt ger prii - 6: 50, 8: 9: -- (armbands-) och 10: - kr.
förgylld, - - - nickel och oaddem gel åt, på frihete1i.s och jämlikhetens F!
k B!
I rad metall.
icke på könsslaveriets grund, behöver Kedjór fr. 50 öre-6 kr.
st. Insänd kr, 6, erhilues frsnco ett provnr i önskad metaii.
icke, som några fruktar, förvekliga (.ich förkvinnliga mänskligheten.
Män nen koimer då att göra fullt u t lika inanliga insatser som nu, även om fol- ken d %, kommer att slass mindre och bedja mindre, beroende på minska1 förtroende till de militära, och teologi- Huvudkontoret: Klarabergsgatan 23. ska systemen, men detta betyder ej en Huvuilkontor: VASAGATAN.
6..
.
.
~ v m a t t n i i i av ~ maniig energi, utan att Kommendörsgatan 25..
Kontor l: Kornhamnstorg 6;.
-:.
Awdeln.=korator: Barnhusgatan 16. den.
anvan.des annorlunda.
.
.
.. Fleminggatan 59 B.
De n h d i g a ' och kvinnliga mannisko- Expeditionstid ' / si0 - f. m.-. / p4 e. m .. - Lidingö Villastad.
typerna skulle aldrig f r å n början dif-.
.
Lördagar.
l / a ' lO f. m.- Depositions-Ranta 2 e. m. samt ' 6-8: e.
: m. '
feratierat så mycket ' från varandra å.
Kapitalrakna-Ranta till utseende och karaktär, om det Emottager insättningar varit för en viktig omständighets skull, Deposition.
som.
fcr.
så .- I5ng.a tider bestämde deras ode: deras olika forhållande till egen- Kassafack från kr.
5 pr år.
d&amp;neii.
De slmlle aldrig glidit, in j.
.
den stromfå.ra, som förde till könssla- sparkasseräkning -.
~ a n k e n Atager sig utan sarskild avgift, Geri, om ' de fortsatt de primitiva ti- u p p börd f &amp; * sjuicka.ss.or, om anm dernas samaagande.
Vilken oerhörd härom sker A bankens kontor.
qoli har.
ej.
egen-men spelat för indi-.
.
vidernas, klassernas, samhällenas ut- Sv.
~ivriinteförsäkrjn~~bol~~et.
.
ve&amp;ling.
Det &amp; r först i vår tid man börjar någon smula overskåda ' detta, Och den allra storsta rollen har egen-.
v i d könens differentie- tlpii19;.
ipelát ning ..,.
.
.
(Forts.).
.
Knngsga tan 20.
Avdelnin ' 14,000 ur om dagen) cP ' x., -, Amerikanska Urimporten, Statkholms Folk we,} 5 proc. ' '
', ' Folkpensione~ing.
örsakring.
.. Folkf.
.
Livf örsakring.
~Zirmåali ' gaste f6rsakriagsvillkor.
.
. ".
densocialde.mokratiska kvin- norörelsens * agitations- och i varje nummer erkänt.
vär- defulla uppsatser,.
.
.
.
, av allmänt kulturellt intresse.
,.
.
.
Orgariisationer;.
rekvirera M.ORGO.NBRIS!
Valj.
kom-.
.
missionärer-å förstkom.man- .. d e möte.
.
Lösnummerpris 1 0 ore: Kommi.ssionarer 2 0 proc.
.
.
rabatt.
.
" Utkommer ' en gång i ma- naden.
.,-.
- Kvinnan ' motarbetar sitt eget basta.
.
.
.
.
.
a iar bon avrader mainen att teckna ' t ö r h k - k g A sitt.
eget eller b !gge- maksrna,a liv:.
pund av mindre dödlig ' het ha kvinnor ' lagre ~yemiei i D E FB R E B A D E.
Pr&amp;&amp;be= ' rielse vid ajukäom och olyckafall, m!
.fl.
för-.
.
nher.
a v M.ORGONBRIS ' expedition.
.
En arbetarhustru borde it ke Sot ?-dem .. kvinnornas ': s amorgan s i a h i s i Sthlm- styrelse- eamma.n.tr8de 3:dje fredagen i - varje manad.
kl. 7 .e.
m. ii Bryggeriarb.-förb.
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
fru A. '
Frösell,.
Vestniannag.
48, 4 tr. Allm.
tel. Wasa ' 89 34. '
' " ' a.
.
.
.
.
köpa annan symaskin - än.
, ~ i r u k soc.-demm * I&lt;rinn6klub6 av:.
.
.
ordinarie.
mot &amp; l:&amp;z och 3:4e m h d a) bhler gen varje m h a d i Folkete.
Hiis ' lilla eal kl. Solidar-Symaskinen, ...
- .-.
.som .ar den yppersta 4 handeln, .av stör- €480-am. '. '
'. '
' Styrelsen.
sta fullkomn~ng och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti .för att de med vart .firmamärke försedda maskir.
.
Hälsingborgs.
s.oc.-dem kwimno- nerna äro ett fabrikat, ' som på teknikens r 1:sta och 3:dje minda- nuvarande standpunkt är det .. hilgsta klubb a ~ h &amp; l l e möta som kan uppniis och övertriiffas icke gen i anad en .. i Fohkets Hus F-sal kl. 8 e. m. av @ got annat fabrikat.
Särskil ' t för- månvga betalningsviilkor.
.
.
: .Sjukkassan har tippbörd andra mötet i SymaskinsaffSren S O L ' I D ' A R, Vasag.atan sa, STOCKHOLM;.
minaden.
, ...
Styveben. '
.
Gellivare ' sot.-dem.
kvihnoklubti svhPIler ordinarie m6te 1:sta och 3:dje mik- B Mona, ombedes iippgiva sin adress t i l l red.
dagen varje månad kl. 4 e. m.
Lokal: Nya.
.
.
Folkete Bus.
Styrelsen.
, Breflåda.
.
s.
