# ID: svediakorp-per2372
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,618
# sentences: 1,055
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TXDNPNG F ' O ' R DEN I (8:de arg.)
-.
P~enumeraiions~tJs: Nr 9, I / 1: 20 pr helt lr,.60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels år.
~ösnurnmer.
10 öre.
September.
Utgiven av Socialdemokratiska, Kvinnokonj$ %sene ~eikställande Utskott.
.
.
.
.
M Redaktör:.
.
.
.
O,.
. '
'.
.
.
-.
.
.
.
Emile Vandervelde.
Iriternationalens ordförande.
.
u.
.
.. kropystävlingarna @ stadion aven till en ideernas vädjobana,.
Det är icke första &amp; ingen.
det belgiska brodeypartiets främste man besöker var som stad.
Vid den antialkoholl~on~ress,, ' ~ expedition ~ F ~ S i ~ I avhölls i Stockholm ' 1907, spe- lade Vindervelde.
en framtrii- dande roll .och talade en afton i den ' till sista plats fyllda A- salen, dar hans anförande tol- kades av Hjalmar Branting.
Det vinnande intryck den span- - stige, intelligente ' mannen den gången gjorde tör måhända leva kvar i minnet hoe man- gen, som nu tar tillfället i akt att ' fA Ater~e honom.
Sedan sitt förra besök har Vander- Velde ytterligare befäst sin fram- - skjutna stallning inom sitt lands politik.
Han är i Belgiens kam- mare - dar den som skriver dessa rader.
hade tillfälle iaktta honom under skarpa debatter för tre, Ar sedan - en av de främsta, ja från internationell synpunkt den mest betydande i klokhet, kunskap och konst- närligt tal.
Vi vilja har i all.
korthet ange de viktigare dragen i den märklige mannens liv.
Han föddes i Bryssel den 25 jan.
1866 - alltså ännu unga kar- len!
- och nedsatte sig dar.
.efter slutade univereitetsstudier 1886 som advokat.
Redan som student blev han ' gripen av de socialistiska idéerna och ver- kade för deras spridning dels genom g.rundandet av en soci- alistisk f örening bland studen- terna, dela genom sina strävanden för undervisning och konstnärlig uppfostran, utgående från det berömda Folkets hus i Bryssel.
Han är en av de främsta medverkande i den rörelse.
för.
folkuni-.
... ' Tanken att samla arbetarnas skaror till fest i 8tadion.
' ar, det.
mAete man medge, ' lika originell som djärv.
Den inne- bai i vis ' s man en demonstra- tion, men är hillika ett experi- ment av storslageil omfattning.
Aldrig tillförene har val i vårt land en folkmassa av den stor- lek Stadion rymmer samlats till möte ' inom en byggnads murar -- aldrig har väl någon socialistisk organisation b j udit på ett festprogram som det m ' an har far njuta.
.
Säkert ar också att de stora talare, som här på söndagen våga försöket att trotsa det oerhörda rum- mets dimensioner, kunna pa- rakna den största mottaglighet hos åhörarna, aven om det akulle visa sig, att ljudvågorna friin.
derau mun hinna mottagas eller föras bort av vindens flak-.
tar innan de natt alla ' de nar- varandes öron.
Att blott ha varit med om en feat som ldenna bör bli ett minne för.
.
livet.
Som vi minnas har inbjudan uteått till Aueujt Bebel - ta- larnas Nestor - att ' komma till Stockholm.
på denna dag.
Han såg sig ej i stånd att förda, den langa resan.
Däremot har E m i l e V a n d e r u e l d e lo- vat komma för att - jämte vår egen med sin viiltalighet göra Branting ' - ~ 1Jp.plandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.,, 4nnonser A sista sidorna pris 15 öre pr mm.
Emile It andemelde, u ~ stoilrholm 1912, A.-B.
Arbetames Trycker1.
Anna Lindhagen.
.
O.
versitet (University extension), som en tid omfattades med intresse aven i Frank- rike och England.
Tidigt agnade sig Vandervelde lit nyk- terhetsarbetet, dar hans dugande egen- skaper gjorde sig gällande bhde veten- skapligt och agitatoriskt, både muntligen .och litterärt, blide pli upplysningens och organisationens falt.
.Vid 26 %rs ålder erhöll han sitt första mandat till kammaren, dar han, som redan antytts, fann sitt stora kall.
Att skildra Vsnderveldes riksdagsbana vore nastan .detsamma som att gå igenom Belgiens historia från senare år.
Liksom .Jaur &amp; i Frankrike, ar han en all-around man, en mangsiding, för vilken intet om- rkde ar frammande.
Denna mångsidighet röjer sig aven j hans litterka alstring.
Medan en del av hans arbeten äro strängt veteilskap- liga - jag tanker särskilt pH Den bak- '.
åtgående utvecklingen i biologi och sam- hällsliv och De % organiska och sociala pa~asitismen - &amp; r han i .det av Bengt ' Lidforss förtraff ligt i sina huvuddrag åter- givna verket: Alkoliol, religion,.
konst, njutbar för lite var.
' Algot Ruhe.
Ur en artikel av Vandervelde om Alkoholismen och den sociala f rågan.
Tanken er in i en industriproletärs ställning!
Han stiger upp ur gruvan med halsen fylld av kolstoff, han har arbetat tio timmar i sträck framför en sinaltugns gap eller i ett tegelbruks rök, från morgon till afton har han stått vid en maskins enformiga gång.
Och när dagen är slut, har han inga andra perspektiv an ett möblerat in- ackorderingsr~~ms trklrighet eller kro- gens stojande och råa fröjder.
Vågar ni klandra honom - I som ti1lhö:ren de hars:kande och ledande klasserna - denne man, som överlani- nar sig &amp; t allroholen, emedan han icke har andra f örströelser, emedan, man ingenting har gjort för att latta hans möda eller för att under vilotiden be- reda honom konstnärliga eller veten- skapliga sys~elsattningar.
Och kun- nen I icke se, a t t d.et enda medlet till sist att bekämpa allroholismeils djup- liggande orsaker ar att hjälpa arbe- tareklassen att förbättra sin lott, att erövra medlen till att leva ett verk- ligt mänskligt liv.
.
Men jag anar en invändning, som.
kainske icke är på edra läppar, men som ni hört göras hundra gånger av arbetsgivare, vilka motsatta sig ök- ning av lönerna eller förkortning av arbetstiden: " Oin arbetarna förtjäna mer och ar- beta kortare tid, skola de blott hålla till annu längre.
p &amp; krogen. "
Och till stöd för detta påstående glädje och njutning.
Det ar elitarbe- åberopar man vissa sakförhållanden; tarna, som i de kooperativa eller faclr- som vid, första påseendet synas göra liga organisationerna föra den goda det i någon mån beriittigat.
kampen för sin klass ' fullständiga fri- Först '.
och främst påstar man, att görelse.
under de tider då lönerna visa en sti- För att öka deras antal ha alkoho- gande tendens, stiga i samma skala lismens, motståndare och socialismens utgifterna f ör qpirituosa.
anhängare intresse av att .samarbeta.
A andra sidan 1constatei:ar man, att .Till antialkoholistern vill jag säga: det icke ar de sämst betalda arbetarna, S i länge det .ofantliga flertalet män- utan de, som ha relativt höga löner: niskor ej ha andra njutningar &amp; n be- vilka överlämna sig åt dryck:enslrapen.
rusning med starka drycker, skolen I Av dessa två argument har det för- förgäves kampa för att utplåna denna sta enligt min mening .ingalunda den landsplåga.
bärvidd, som man tillmäter det.
Till socialisterna s.äger jag.
: Alkoho- Va1 ar det sant - John Biirns frain- len ar ett förlamande, narkotiskt gift.
håller det i en broschyr -- att under Den forlamar arbetareklassens energi.
den exceptionella blomstringstid, som Den berövar arbetarna medvetaqdet f öl jde efter.
1570, tilltog dryclrenska- om de orättvisor, varunder de lida.
pen i jämnbredd med lönernas ökning&lt; Den söver just dem, som vi i deras Men numera ar det icke s&amp;.
I Belgien klass ' intresse vilja väcka.
genomlöpa vi t. ex. sedan flere år en Med människor, förstörda av alko- period av goda konjun.kturer utan hol, kan man &amp; ra upplopp j men man motstycke.
Tack vare fackföreningar- gör icke en djupgående revolution, nas energiska verksamhet ' ha arbetar- som bör vara lika positivt skapande nas löner väsentligt ökats, men sedan som förstörande.
tio år har bran.nvinsförbruliningen~ Till arbetareklassens framtid har som i medeltal uppgick till 1 0 liter pr jag ett obegränsat förtroende.
Jag ar person, sjunkit till mindre iiin 6 liter, orubbligt övertygad om att regering Kan man ej härav draga den slut- och förvaltning överallt i världen böra satsen, att övergående och onormala tillkomma handens och h jarnans ar- löneförhöjningar.
öka dryckenskapenl betare.
Men just därför tlillinater jag medan en normal och ständigt fort- kampen mot alkoholen en ' så stor be- gående lyftning av levnadsstandarden tydelse; de, soin eftersträva att bli fastmer tenderar till att ini.nslra den- världens herrar, böra .ferst och främst samma?
lära sig att behärska sig själva.
Men, skall man då invanda, liui kolnmer det sig då attj under dessa forutsättningar, det icke a r de sämst betalda arbetarna, jordbrinksarbetaren t. ex., som förtära mest; ilkohol?
Orsaken är mycket enkel.
För att dricka starka drycker är det ej nog att begäret finnes, man måste aven För Morgonbris av I.
A. Davidsson.
ha pengar.
Men hos de siim.st betalda arbetarna, jordbrinksarbetarna t. ex., Det var en morgon för nigra .vec- verkar penningbristen som en tygel.
kor sedan, som jag och min hustru Likaså måste man rakna med kro- viicktes av .revolverskott och galla rop garnas glesa förekomst so-m en förkla- på " polieei " i rummet nast intill vårt ringsgrund till att dryckenskapen Sr å det lilla hotellet, där vi för tillfallet mindre bland landsbygdens arbetzfe.
logerade.
Det var ett högst obeH:ag- Efter undersökningen av Jordbruks- ligt och hemskt uppvaknande, och l in- förhållandena i Belgien 11886 konsta- gen kan val undra på, a t t vi beslpto terade guvernören i östra Flandern att med det snaraste flytta från lett detta faktum i f til jande uttalande: dylikt hotell och skaffa oss ett privat- ' " Arbetarebefolkningen på lands- rum i staden.
bygden.
%r mindre hängiven omåttligt Uppträdet i rummet nast intill v&amp;rt bruk av rusdrycker an arbetarebe- var snart över, och av portieren er- Eolkningen i städerna.
£oro vi, då vi frågade, honom därom, I motsats till vad fallet; ar i stader- orsaken till " skandalen ".
na motsvaras nästan .alltid en ökning En mansperson, som bodde i ruip- sv lönerna på landsbygden av en pro- met, hade tagit med sig upp en flickie, portionell ökning av iusdrycksför- och då hon prejade honom på pengar, brukningen. '
' hade han i sitt berusade tillstånd dra:- Kortligen, då penningbristens tygel git fram en revolver och skjutit p: % raknas, lcommer ingen annan tygel i ienne.
Lyckligtvis blev hon ej så.
!- rtallet.
rad, men både Lon och vi så 1nycke.t Vi finna oclrså inom arbetareldasseii nera förslrrackta.
" Jesus Maria, dat?
; venne förbrukningsminima.
kommt such in die besten Hotellen (Jesus Maria, det förelrommer: ' Det gives sådana, som icke dricka o r!
: Iler som dricka litet, e:medan deras iin aven på de basta hotell! ")
urskul- .oner icke ' racka till; det ar arbetare- lade sig portieren inför oss.
dassens lågt stående lager.
Det gives Som synes äro hotellförhållandena i Wien ej de basta.
mdra, som icke dricka eller dricka Vi kunde emellertid ej sova utan iöga, emedan högre strävanden och; ysselsattningar s1.canka dem en högre leslöto oss för att i den tidiga morgon- ' Nar Wien vaknar.
I!
,
MORGONBRIS -.
stunden företaga en promenad genom staden.
Det var en harlig vårmorgoii.
Solen lyste redan högt uppe.på den Blarblå.
hiniinelen.
Gatorna lago finputsade och nysopade, men blott få vandrare syntes ännu i den tidiga inorgonstun- den.
Här niötte man en tjänsteflicka barhuvad och ined en gräddkanna j handen, har några arbetare och arbe- terskor, som med brhdskande steg skyndade till sina fabriker.
Butiker- na voro ännu ej öppnade och de mörks ' jarnridkerna " för skyltfönsterna vor0 ännu nedfällda.
Men i gathörne~ stodo .kastanj försäljarna och gjorde redan goda affärer med sina speciella kunder, springpojkar och butiksflic- kor, vilka skyndade till sina respekti ve arbetxplatser.
Kaféerna å ' Praterstrasse ", soni äro öppna hela dygnet om, utsläppte sina ' nattgäster " och gjorde " mor- gontoalett ' '.
Vi gingo in på vårt " stamlolius ": " C a f é I d e a l " för att få oss en kopp kaffe.
Kaféet var redan fullt av morgon- friska gäster och andra, som vistats där hela dygnet.
Kafélivet i Wien spelar en oerhörd roll.
På grund av de höga hyrorna vistas största delen av befo1:kningen i Wien nära nog hela dygnet om på ka: féerna, ty de fattigare klasserna hava ej råd att hyra en våning som de batt- re situerade.
Hemlivet i Wien existe- ra.r knappast i egentlig mening, ty hemmet utgöres i regeln av ett mörkt kyffe, dit man drar sig tillbalca ' för att sova.
På kaféerna, dar det är ljust och glatt och elegant .möblerat, äter och dricker man, på kaféerna laser man sina tidningar och stammer man möte med sina vänner!
Kafherna ha- va uppstått först här i Wien, som be- k a n t under turkarnas .belagring av staden, och kafélivet har sedan fran Wien spritt sig över hela den civili- serade världen.
Men ingenstädes har dock lraf élivet nått den omfattning och säregna utveckling som just här i dess utgiillg~punkt.
.
Vislogo o s s n e d å " C a f é I d e a l " och beställde oss av vår skönlockige vaktmästare en " café melange '.
I ' Wien dricker man kaffe nästan allltid med vispad grädde till, eller s. k.
' Schlag-obers " eller " Schlag-sahne '.
(" Obers " a r ett wiener-ord för gräd- de, som i högtyklca heter " Sáhne ".)
Och när man fått sitt glas kaffe med en stor klick vispad grädde ovanpå, framsatter kyparen a l l t i d två glas friskt vatten för varje gast.
Ar man många i sallskap, händer det, att man har ett helt batteri r e n a vattenglas på bordet, vilket för en nordbos öga ter sig högst kuriöst.
Man höll just på att städa i ena halften av kaféet, medan i den andra halften en pratande och skrattande skara " stamgäster " intog sitt morgon- kaffe eller läste sina morgontidningar: " Neue Freie Presse ", " Arbeiter-Zei- tung ' ', ' ' Wiener-Journal ' ', " Extra- - Blakt ", och vad de nu alla h.eta, dessa ~fantligt digra b1a.d med ända till 150 sidor i - varje nummer (som t. ex. sön- dagsnumret av ' ~iene, ~ r - o u r n a ' l ') (' Wiener-j ~urnalistiken och Wiener- pressen iiro alldeles ovanligt utveck- lade och skulle kräva en hel liten skiss för .sig.)
Längst borta i ena ändan av kaféet marlrtx man i en sofia ett lm- mande och pratande sällskap, bland vilket bef unno sig en del djupt dekol- leterade, eleganta damer i maskera,d- kostymer.
Vi erinrade oss, att det g %rr dagen hade varit s. k: " F a s c h i n g- D i e n s t a g " (Fettisdag), och vi fijr- stoc1.o CTE orsalien till d.e t ' t a säll- skaps härvaro å de ' tta jämförelse-vis enkla 1tai " é.
Det var antagligen lett sällskap karnevalsfirande, som del ta- git i en e. k.
" E e d o u t e ", och efter att ha dansat hela natten, vil.le taga sig en ' ' bägare ' tillsammans, innan de slcildes &amp; t.
' Vi betalade vårt kaffe och fortsatte vår vandring ute i den morgonfriska luften.
Och när vi ' gingo över den präktiga F e r d i n a n d s b r u c k e över Donau, kunde vi se de härliga trädgård:wna å K a h l e n b e r g blEma i fjärran, och mot bakgrunden av den klarblii himlen avtecknade sig alla Wiens tornspiror på ett fra:ppant siitt.
Och hijgt över dem alla, å kullen viEl Donaus strand, varsnade man det egendomliga tornet a v.
W i e n e ' r U r. a n i: L, Wiens.
arbetaxe-institut, d.är varje afton tusentals arbetare, och arbetersk or f ör en ringa penning, kun- na f % åhsra populär-vetenskapliga f ö- redrag av nutidens främsta veten- skaps ni ar^, illustrerade ined de basta ljus- och kinematografbilder, eller ock närvara ' vid folkkonserter, dar de för- nämsta klassiska och moderna mätsta- res verk tolkas av ' samtidens förnam- sta 1co:nstnärer.
Och nar vi sågo W-i e- n e r-U r a n i a s torn skarpt avteclr- na ' sin silhuett mot bakgrunden av den blå h.imleii och kände de ljumma fl,äk,- tarna från Kahlenberg, då svällde våra hjärtan av glädje och stolthet över att vi, om ock som främlingar, dock hava förmånen att vistaa i denna härliga stad Wien vid Donaus mångbesjungna strand, den främsta av alla b i l d n i n- g e n s och k o n s t e n s metropoler i vir tid, detta Wien, som nu vak:nat upp till en ny dag av arbete och be- kymmer och glädje för så många huni dra tuseii. '
iögmodet skall den aldrig ' kunna känna, lom blickar gulgrönt var och som skju-; er rygg, då man piskar honom med.ord, de käpprapp, vilka nem skymfande ' alla.
på slaven .. .Ty det högmodet är det lom gör, att en man viigar eatta sitt; rotsiga nej mot alla ja och sparka till le gamla idealen, som vore de leiskral- .en och röksvampar.
Vad talar du om högmod, du som ildrig vetat hur det känns att vara stolt!
Sack till din köpenskap på torget och: il1 ditt pladder vid gathörnet, men för- sök ej att f ~ n g a solskenet i din näve!
Högmodet är en stolts jungfru, som en- iast älskar en riddersman i hjiilm och harne~k; Proletärens längtan.
En underbar längtan har ' gripit min sjal 3ch stu~dom jag tror, a t t det aldrig går väl, ty livet blott bjuder p å mödor och strid och aldrig, nej aldrig, kan sinnet f l frid: Det båtar dock föga, jag skriver på ark min brinnande läng fan,- som blev mig för stark, ty vad jag än gör, jag förbliver ändå en längtande själ bland de ringa och smb.
Jag önskar ej mycket, begär ej sQ stort; min längtan den g å r ej till borgar och slott, ilott en stuga ' s i enkel, men egen ändå, ?n täppa omkring till a t t plöja och så.
Vin langtan sig sträcker till frihet och ljus; VII skogarnas ljuva och härliga sus,, rtt leva i frid och glömma all strid, ' ztt bo i naturen så harlig och blid.
Ven var skall man finna en plats u t i nord, lär folket kan f å sig en egen bit jord, J @ vi proletärer f å.
bygga och bo ' ?ch sedan få leva i endräkt och ro?
Dock stilla min längtan, det kommer ändå sn ljusare tid, d å !i skola få Ur " Ung Ofegs visor " vårt människovärde tillbaka igen, då segern ä r vunnen och frihet med den.
Alma Jeger.
Ola Hansson.
Vad vet du om det sann.a, stora hög- modet, det som överghr alla andra känslor pA jorden, det som klingar likt den akta metallen och gör pannan så klar och öppen som havet p6 en soldag?
Det Agitera far MORGONBRIS!
.
: M O R G O N B R P S 4 ' s _ --------.
- - - - p &lt; p -.
,.
.
.
.
i.
.
....
.
. '
Z.
.
.
Talare vid kvinnornas mötriden 3 sept.
vid skandidaviska arbetaikongressen.
.
.
Danskan Camilla Nielsen.
.
Norskan Martha Tynzs.
-- Danskan .Henriette Crone.
t i,.
- w Nattarbetslagens inverkan på arbeterskor.
.
.
nas arbetsvillkor.
.
sluta p &amp; grund av nattarbetslagens verk- ningar, har man e j kunnat erhålla, db ju dessa redan voro skingrade bort fr %r aitt gamla arbete; Socialistiska framtids- - ' konturer.
(F O te.)
~ en undersökning av Kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik, som till sina huvudsakligaste delar var införd i Mor- gonbris ' förra nummer, upptager utom vad dar före !kom, en dc1 specialuppgifter angående de 905 arbeterskor, som be- röras i den först återgivna tabellen.
Deesa detaljer hava naturligtvis sitt intresse, men äro svåra att atergiva lösryckta ur hela sammanhanget,- och allt skulle bliva val långt för vara spalter, varför vi an- giiende dessa detaljer hänvisa till Sociala Meddelanden n:r 5, 1912.
Följande lilla tablå kanske dock kan iritres ' sera särskilt för sig.
Av de 391, som fatt arbetstiden minskad, föreligger upp @ t om arbetatidsminskning i veckan för 147 med, 2 timmar för 64 arbeterakor.
Inhmationella föreningen t lagstadgat arbetarskydd ', whhller den 9-12 sept.
i Zurich sitt?
: de delegerademöte.
.
Eepreientanter för sverge äro general- girektören d:r Lagerheim, d:r H. Elm- p i s t och d:r M., Marcus.
Ur programmet antecknas tillsättande %v 101 j ande kommissioner: 1) För fastställande av föreningens upp- gifter, för upprättande av internationella ~rbctarskyddsfördrag m. m.
2) För ut- vidgning av ' förteckning av yrkesgifter samt £ör undersökningen av ett antal hälsofarliga industrier m. m.
Inledning.
v.
....
Man säger om oss socialdemokrater från borgerligt hg11 - a t t vi äro utopister, som aldrig slrola kunna f örverkliga v %ra f ramtisdsideal.
.
Till alla dessa vara motståndare,valin-an- de eller bittra, ha vi socialden~olrrat~r bara e t t s v a r: " Bekymren er icke om den saken,!
Vi taga varken rad eller hjälp av de som stå på privatlra- pitalfimens grund!
Och e j som dröm- mare och utopister ' g å vi till viht varv utan som praktiskt nybyggarfollr och det blir v å r, icke de borgerligas sak, a t t se till huru vi slrola kunna realise- Den saken r a våra lyckodrömmar.
-- 3) För k i n a vi själva sköta om. "
heir arbete och minimilöner, barnarbete 3- 5 B 11 B m. m.
4) För maximalarbatsdag inom 6- 9 B 8 B indristrier med oavbruten.
arbetsdrift, ar- 10-12 34 a betstiden inom hälsofarliga yrken, arbetar- 13-18 9 12.
B gemester m. m.
5) Försäkring av arbe- 19-24 s.
.S 10 D tare i utlandet.
25-36 D 8 a Som denna förening synes ha.
stort in- Eytande på de skyddsfrågor den vill ar- Emellertid må sarskilt pdpekas de ~ p p - SA kunna vi gliidja oss &amp; t, att Deta fram, gifter som icke finas, namligen hur det kanske flera av de frligor, som nn komma gdtt för de 498 ktiinnor; som k a m upp- 511 diskussion A, denna kongress, bliva sagts eller frivilligt avgått.
Om dessa - de hit tills varit.
ner aktuella ' an har man icke kunnat fA veta varken vi &amp; Kmgressen tycks e j komma att befatta ket ' arbete.
de erhållit eller vilken lön de 3ig med sgrlagstif tningsf r&amp;gor: för kvin- ftltt.
Blott ett far man veta: att 279 av en fördel, d &amp; just om o, ' vilket ju ar dessa arbeterskor vor0 iiver JO %r.
Det iesstb fr&amp;gor råder så olika meningar.
intressanta~te en utredning skulle kunna.
.
.. 8 .. S. ge oss, nämligen vad för arbete och vad för förhtillanden de hamna i, som få Karl Marx sager i sitt Korrimuaisti- ska, manifest, sid. 35, om utopisterna: " ' De drömma ä n n u alltjämt om det experimentella f örverkligandet.
av sina samhallsutopier, grun ' dläggnirig av so.- cialistiska kolonier,.
om stiftandet a v enskilda f alangstar er, upprättandet av ett litet Ikarien.
- och för byggandet av dessa luftslott måste de vädja till det borgerliga hjärtats och penninge- säckens f ilantro pi. '
Xa.
.. - småni.ngom sjunka de ned ti !l lrategoeen: av;.
de ovan skildrade rea1ctionar.a:,, elle,@, - k.o:n~ servativa socialisterria och.
skilja --.
sig £rån dem blott genom ett mera .syske- matiskt - .pedanteri .och- genom en - f&amp;-.
.
.
.
.
-- * ~ t o p i $ t drönirnkre,, det ord rna4 .vilket ' + + ' inan betecknar en som sviivar ut i det bl %.
: natisk övertro på de underbara verk-.
a l l a m i n a p a r t i k a m r a t e r - a t t vi skola ha husgeråd och sang- och xirigarna av sin sociala vetenskap.
De v i l k e n r i k.
t n i n g d e a n t i l l - gångkläder gemensamt och a t t vi skola motarbeta därför med förbittring h ö r a - då jag förklarar, a t t a l l a packas ihop i stora kasarner, 2,000 i vaxje politisk r ö r e l s e m e d b e s t a m d h e t tillbakavisa var, som en vettskrämd gammal soldat b l a n d a r b e t a r n a, t y e n s å - m.isstanken att någon som helst social- nere i Tibro en gång under en debatt d.
a n m å s t e a l l t i d u t g å f r å n demokrat s k u l l e r a c k a e t t b o r - påstod vara vårt socialistisl~a ideal.
f u l l s t ä n d i g o t r o p å d e r a s g e r l i g.)
p a r t i hand.en ', t i l l Men vad vi hoppas kunna skapa n y a evangelium. "
en.
b a l r ' l a n g e s r e v i d e r i n g a v fram genom den gemensamma ägande-: Har har nu Marx givit klart besked s o c i a l d e m o k r a t i n, e m e d.
a ~ ratten till jord och produktionsmedel varför vi socialdemokrater, som bygga v i äro ett p r o l e t a r i s k t det ar " jord och ljus .och livsglädje2 ' .på Nlarx, i c k e k u n n a v a r a uto- k a m p p a r t i ".
åt de miljoner människor ' som nu sab- pister och drömmare - utan praktiskt Ärliga ord # av en ärlig socialdemo- na alla utvecklingsmöjligheter - .och nybyggarfolk, som börja vårt grund- krat!
därför måste vi krava en omläggning Iaggnings-.
och upprö j n i n g ~ a ~ b e t e från grunden av det nuvarande sam- II.
i n o m det nuvarande samhallets ram.
hällsskicket.
.
Stående p % klasskampens fasta Vad så sjalva.ledningen av vårt so- Efter denna inledning övergår iiag mark föra vi därifrån vår.
politiska, nu till ämnet.
cialistiska samhal1.e angår, måste detta, fackliga, kooperativa och kulturella Om vi då göra början rned själva vila på den bredaste demol&lt;ratiska 1ra.mp mot det nuvarande klassamhal- grunden för vårt socialistiska.
sa,m- (folkliga).
grundval.
let, som vilar på privatkapitalets hallsskick, så måste jag bedja er kom- Vi måste vara på, d e t.
klara med grund.
ifrån början a t t k l a s s k i l l n a- ma, ihåg att jag redan ' i mina dagspo- Klarare an Marx har nog ingen kun- litiska fö::edrag har sagt att vi social- d e n ar avskaffad, vi ha .ej e n taran- nat göra rent hus med de gamla uto- demokrat-r fordra, att samhället, i de och en narande klass - vi äro alla pisternas fantasifoster!
Hur vackra stort sett, ar ägare av jorden, skogar- ' ' narande ' '.
- de, i och för sig an må vara .duga de na, gruvorna, vatterifalleii, med ett Alla medborgare, man som kvinnor,, ej att bygga på i det praktiska livet ord, av di!
oerhörda rikedomarna ovan som uppnåt en viss ålder, exempelvis - och vi socialdemokrater måste vara och under jord och att dessa utnyttjas 21 å r, och som h a - sina sinnens fulla praktiskt falk, som därför ej ens för till.
a l l a s g a g n och ej såsom nu ute- bruk, ha medbestammanderiitt ifråga ett ögonblick få slappa d e s o c i a l i s- sl.utande tjäna privatkapita:listiska in- om samhallets ordnande.
Någon t i s k a i d e a l.
e n!
För oss står tressen.
" stat '?
i den bemärkelse som nu kom- " lyclrolandet ' ' som en klart lysande Tank bara på våra kolgruvor, jam- mer e j. vårt ' samha:lle " a t t uppvisa.
fyrbåk, som visar oss vag över vil- och.
lroppt~rgruvor, skogar m ..
m. '
Dessa Hela huvudledningen utgöres av dar- lornas och stridernas upprörande vå- agas av privatkapitalister, som på till av folket sjalvt utsedda medbor- gor.
Och d e t m å l e t veta vi att vi l a n d e t s b e k o s t n a d bli allt ri- gare - ' a n s v a r i g a i n f ö r f o l - k u n n a nå, om vi spänna våra kraf- kare och rikare, hopa guldet i egna k e t s j a l v t.
ter.
Och deras förnämsta uppgifter bli fickor - och massan av folket, pro- Innan jag går vidare vill jag beto- letärer 0th annat " småfolk ", förbli naturligt nog att i samråd med med- na, att socialdemokratin ar d e t e n d a lika fattiga ' som förut, trots det att borgarna ordna pi:oduktione ' n, och p a. r t i, som på laglighetens mark, " national rikedomen ' ' vaxer.
Natio- distributionen av alla de tusentals pro- i n o m r a m e n a v d e t n u v a r a n - nalrilredon~en växer medan folket för- dukter som framskapas och att i sam.
d e s a m h ä l l e t, kampar för en gas av vmtrevnad.
rad med folket sörja för hela den and- fram grunden gående omläggning av liga och materiella kulturen; I ett sådant samhallssk.ick finnes det nuvarande samhället - alla andra inte skymten av sunt förnuft.
Vi ha ju redan nu sjalva det lilla partier vilja antingen blott " bota och mindre d % av!
rättvisa och rättfärdig-, frö, varur denna väldiga jatteorgani- lappa " på det nuvarande samhället, hel; - och ändå anser vår goda " bour- sation av arbetet skall.
spira fram.
såsom de liberala, eller ock ' vilja de.
geois " " ittt det.ta privatkapitalistieilca Vi ha ju redan .n u det Internatio- som ungsocialisterna och syndikalis- samh.al ' lss~~iclr nella sekretariatet i Bryssei.
ar det e n .d a s o m .d.
u- terna har hemma eller anarkisterna.
g e r!
Låt ej för ett ögonblick slappa förkasta a l l t p a r l a m e n t a - r i s k t J a, jag medger att det &amp; r utomor- ur sikte, att socialismen ar internatio; a r b e t e och bygga på " deii direkta dentligt behagligt för " de rika och nell och att vi i a l Z a l a n d arbeta aktionen ", " den revolutionära takti- ma.tta ", &amp; et har bara det lilla.
felet att efter i det närmaste lika program - ken " (i anarkistisk mening).
vara till gagn blott för ett litet få- och att vi ej ett ögonblick kunna M &amp; just därför att vi äro et poli- tal under det att de djupa ledens mil- tanka oss a t t realisera socialismens tiskt parti - samtidigt som ett revo- joner f % föra en ohygglig tillvaro, sva- krav i e t t l a n d,: medan e t t a a - lutionärt - måste vi krava rena klara vande mellan " bröd och nöd ".
n a t l e n d står kvax p5 .privatkapi~ färger av våra representanter ' i stat Vi socialdemolirater varken k u n- talismens grund.
och kommun, så att vi ej tappa bort n a eller v i l j a godtaga ett sådant Våra borgerliga.
motståndare tala oss s jalva i dagsstriderna.
alltid om har i ' sverge, a t t det i c k e sa.mha1lsslrick.
Stödda på v i r t dagspolitiska yro- g å r att genomföra soci~alismen i vårt Vårt £imta krav ar alltså naturri- gram, med alla dess reformkrav, göra kedomarnas och produktionsmedlens lilla land, medan de stora staterna äro vi vara förberedelser till d ' e n s l u t- socialisering och o b l i g a t o r i i s k privatkapitalistiska.
l i g a o m l a g g n i n g, e n.
som kon- a r b e l; s:?
l i lr t f ö r a l l a, antingen Det är ej heller meningen!
Vi kam- sekvent förberedes av oss själva i alla med h j ä n a n eller med handen.
pa för omlaggningen runt om i varl- Vi länder och vi fordra att ingen sviker k u. n n a i c k e bygga vårt nya sam- den.
.
.
sin post - han må vara " revisionist " halle, för såvitt vi icke ha dessa båda Glömmen ej detta!
el.1e.r " marxist '!
Knta Dalström.
krav klalla i vårt medvetaade.
Nar därför Posadowslry förra året Ile äro socialismens hörnstenar!
i tyska riksdagen sade: " Soci.alis.men Med " gemensamhetsegendom " föï- Livet lönar sig i vmje ögonblick.
Men måste passera.
revi$ionismen f ö r a t t stå vi då; att samhället sjalvt ar i stort liv är endast sinnesstyrka.
Sinnesstyrka f i n n a v ä g e n t i l l b a k a t i l l sett a g a x av naturrikedomarna och ar evighet, fulländning.
Allt annat ar misär.
d e t b o r g e r l i g a, s a m h a l l e t " ävenledes har i sin ägo produktioins- 5 var det med verklig tillfredsstallelse medlen, d. v. ' s.
fabriker, maskiner oeh man kunde annotera Ledeboixrs (so- rhvaror, inen vi mena i n g al u n d. a., I det vackri &amp; h frisks, har vägen cialdemokrat) svar.
Han sade: " Jag som våra borgerliga motståndare saga.
aldrig.
slut.
.
Det milste bära dig över döden sjalv.
.
Vithelm Ekelund.
.
ar övertygad om att jag uttalar d e n -.
- - - * S t o r l.)
o r g a r e = ' storkspitalister '.
enhälliga.
meningen hos ' ', ') ' ' s ' ', j j
MORGONBRIS -- Litteratur.
mer belasta människor.
Fijr dem är den och våra egna lägger i dagen hela den nog icke heller skriven.
Jag föreställer torftighet och.
fulhet, som behärskar det Filosofien och Livet.
Fyrs före- mig att författaren avsett boken för ung.
fabriksgjorda kram, vilket med få undan- drag av Henri Bergson.
Till svenska av dom eller andra, som hava behov av att tag blivit var dagliga omgivning.
Lov- Algot Ruhe.
Wahlström och Widstrand.
f % regler för sitt liv på ett liittfattligt värda äro .de ansatser, som blivit gjorda för att till billigt pris skapa gedigna och 3at.t framställda.
Pris 2: 25.
Boken innehtller för 6vrigt åtskil- vackra möbler, gott och hållbart amide, I likhet med Maeterlinck hör den franske filosofen Henri Bergson till d6 ligt av en socialistisk uppfattning an- vackra och starka vävnader, att i hem- filosofer man bör hava gjort någon be-, @ ende samhällsformerna, men grundad men införa goda former och kraftiga och kantskap med om man vill följa med på tron att en sådan omdaping ej harmoniska färger.
tidens tankar, aven om man icke spe-, kan ske pä annat satt an genom sig s % Bland det goda och nya i denna vag, ciellt kan ha tid eller intresse för filosofi.
smbingom utvecklande tadi di er.
Just som under senaste tider börjat föras i Att Bergson föreligger till studium för därför borde Wadéns utliiggningar om handeln, är det handgjorda och billiga oss svenskar hava vi författaren Algot tiu bud vara en synnerligen liimplig littera- lergods, som i skålar, kannor och små Ruhe att vara tacksamma för, och det tur för.
den ungdbm, som växer upp i blom pytsar finnes att köpa i Svensk Hem ' - synes icke vara mer an en mening om välsituerade hem och som ofta har blott slöjds försäljningsbod i Stockholm och att hans Översättning av denna fi:losof ar en mycket skeptiek och kritisk syn på i andra dylika affärer.
En liten finfor- alldeles förträfflig, Det ar icke mindre ~ocialismen.
N7adén ar pr.ast-, och varje mad kanna, där vattnet bibehåller sin an fyra böcker han över~att.
Den har konfirmand borde f % tillfälle att läsa och svalka, mjölken sin värme, en liten skål, som, fylld av ett knippe blommor, blir begrunda föl jande hans ord: föreliggande är den sista.
.
.
» I en slidan stxavan .och ' kamp för en utsökt prydnad - dessa äro prak- De föredrag, ' som föreliggande bok in- nehåller, äro, Liv och .medvetande #, % Den rättfärdighetens sak skall du, just du tiska och smyckande ting, som i sin filosofiska, intuitionen », och D Om upp- vara med.
Ingen ar för ringa, ingen ar snkla, men rena skönhet maste glädja fattningen av förändring,.
Hur gärna för hög.
Var och en har sin plats och och behaga oss.
Genom sitt pris Atkom- jag än skulle önska att för Morgonbris ' uppgift.
Var då icke slö och likgiltig.
ligt för alla, bör detta vackra och sven- läsare i korta ord kunna återge innehål- Var icke fördomsfull och s; jalvisk.
Nej, ska gods uttränga den mindrevärdiga ut- let i dessa föredrag, s % måste jag dock var vaken och klarseende.
Var rattfär- ländska: produktion, som hittills i mängd införts i vart.
land.
avatå därifrån, ty jag skulle darrned ändå dig.
Det ar din sedliga plikt.
Se den stora skaxan av man och kvin- icke kunna giva nagot verkligt intryck av föredragen.
Jag maste därför inskriinka nor, som samlas i enig strävan för bättre mig till att säga, att jag finner deras tider med allas gemensamma val.
Se förnämsta tjuakraft ligga i den koncishet, hur solen sh varmt och hoppfullt lyser varmed Bergson lyckats få en överblick över deras tåg.
Se hur dein friska vin- över ett stort ämne, och den dj.arvhet, den vecklar ut fanorna .. Elör den seger- med .vilken han gar in pi % lösandet av vissa sangen om ' framtida, ljus och lycka.
problem, som en viss tidsriktning, kan, Nog vill val även du på rattfardighe- man t aga, under de sista decennierna tens vag g %.
samman med dem, son1 kämpa för ett SA stort och härligt mal.
lagt mer Asido.
Följande ' prov pil Bergsons stil m % h %r SA höj dil din hand och säg löftesorden: lämnas: orätt mot ingen, rat ' t mot alla.&gt; Lerkärl .från stenåldern.
- sOch jag tror förövrigt, att varken den Wadén tror p &amp; realiserandet.
a v. ett materia som sammamatter en värld eller rättfärdigare rike på .jorden, .men .han S &amp; alldeles nytt - är för osa detta enkla, det medvetandet som betjänar sig av har också bud angående manniskans egen konstnärliga lergods, att vi måste anse denna materia kan fö~klartis ur sig själv, rättfärdighet i buden.
.&gt;Du skall vara rätt- materialet s &amp; gott som nyuppfunnet.
Men utan att det finnes en.
gemensam kalla färdig~ och .B Du skall vara gods.
.
.Om lergodset har en historia, äldre t. o. m. tiil både denna materia och .detta med- denna v %r egen plikt till utveckling sagea an föremåls av sten eller trä.
Den g %r vetande.
Men jag kan icke nu gå dju- ' shdana ord som dessa: ' .~Må.
all simpel- tillbaka många artusenden före vår tide- pare in på denna fråga.
M % det.
vara het, råhet och brutalitet vara fjärran.
från räknings början; och redan från denna nog om jag säger, att jag i hela livsut- oss, .fjärran .. från vår kamp för- rattfar- urtid finnas kraftigt och vackert formade vecklingen pk vår planet ser en strävan dighetens sak.
.
M %.
våra .hjärtan vara typer, sirligt och fint ornerade karl.
Det av denna till sitt vasen skapande kraft rena som solljuset, våra vapen blanka har avbildade från stenåldern, funnet i att, i det den genomlöper materien, ni % och.
fläckfria som kallans klara vatten- en grav i Skåne och av svenskt ursprung, .fram till.
något som endast ' hos männi- spegel.
- - - Fördöm icke, förtala har den höga åldern av omkring 4- &amp; skan .funnit förverkligande och till och icke; .Om någon talar illa om dig, så 5,000 år.
Givetvis ar det ämnat för med.
.hos människan förverkligats endast lat ditt liv vara sådant, adtt ingen tror dagligt bruk.
Av ' obriind lera, har det pil förtalet.
Tyd allt till det basta., i ofullkomlig grad.
s icke erhallit det brända godsets ' starka Första; budet hzindlar cbm renlighet.
egenskaper, utan iamnat i stycken, vilka skrattet, &amp; &amp; indersökning av korni- Allt gamla föreskrifter, som.
dock aldrig Mns vasen, ar en av de föregAende.
av kunna för ofta paminnas om.
I något dock aenare hopfogats.
- Rik och präk- Ruhe översatta böckerna, som ar en SA- kommande nummer av Morgonbris kan- tig ar den samtida ' 1ergodstillverk.ningen dan briljant studie över .en.
av rnanni- ske det blir tillfälle att avitrycka det.
.
i Söderns stora diitida kulturländer, vare sig i de för väggbeklädnad ämnade, bro- skornas.
speciella särmärken i förhållande A.
L. kigt färgade plattorna eller i de grekiska till den övriga naturen, att denna fram- vaserna.
; här förblir bottenfärgen den ställning maste intressera var och en, brända leran^ eller rödaktiga, som ar nagot tränad i att läsa det som med en ornering i svart; senare över- ar tankedigert.
Och är man ic ' ke van Det ' ar med glädje, och förundran, som drages hela ytan med fin ' svart fernissa darv ?d så är boken och amnet en så man i aarnlingarna av vår gamla all- och mönstret s$r utsparst mot den svarta ypperlig övning for den som vill bli van, mogekonst lägger märke til.1 hur bohag, grunden i godseta rödaktiga färg.
Ut- ty.
amnet m %ste i hög grad intressera.
redskap och verktyg, på samma gång de sökta prov i v bada dessa arter finnas i Även denna bok har utkommit pA fatt den mest praktiska form aven er- myckenhet pk muséer och även p &amp; vårt Wahlström och Widstrands förlag.
hallit en rik och fin utsmyckning.
In- Nationalmuseum.
Ädlare har materialet Tio bud.
Av Herman Wadén.
Prarn- redningen i den gamla tidens enklaste aldrig forinats an under grekisk tid: hem erhöll sin prägel av de för hand tyngre och praktfullare forma senare tidens förlag.
Pris 75 öre.
Detta a r a e n sund och god bok.
Den döjdade,, snidade och vävda föremålen, romarna sina akalar, fat och kannor.
En annan art av lergods, det glaserade, ar kanske mindre njutbar som uppbyg- formade med omsorg och k-arlek just för gelsebok för mer till åren komna eller detta hem.
En jämförelse mellan dessa började pá, 800-talet att tillverkas i Orien- a, '.
Lergods. '
MORGONBRIS -.
p -.
- - --- 7 ten.
Konsten aprider sig så småningom till de omgivande länderna och slutligen over norra Afrika till Spanien.
Aven Med anledning av artikeln om lergods, som red.
lyckats erhalla av en i har framställes ett i form och farg prakt- ietta ämne ejirakildt kunnig, hava vi i det rum, dar Morgonbris redigeras, och fullt gods, ofta i metallskimrande glans.
i själva redaktionabordet fotograferat.
.
Fr&amp;n Spanien går konsten över till Ita- lien, dar godset far namnen majolika # eller fajans, och utbreder sig senare över hela Europa.
Särskilt praktfull ar den holländska blåvita Deeftfajansen från slu- itet av 1600-talet.
Största intresse för oss äga de tidiga svehska fajanserna, R,örstrands o c h Mariebergs, från 1700- talets mitt.
- Sedan 1500-talet ar in- förseln av.
det urgamla kinesiska godset, fajans eller porslin, stor; infört till vart land av det e. k.
Ostindiska Kompaniet, går detta hos oss under namnet ost- ' indiskt porslin.
Endast kineserna kände ursprungligen hemligheten av por4inets, det finaste lergodsets, tillverkning.
Trots upprepade försök lyckades man först i början av .1700-talet att efterbilda detsamma i Eu- ropa.
Med godsets användning i dag- .ligt bruk - till tallrikar och fat, ka- rotter, kannor och koppar, för vilka man .som material Mngt in pA 1500-talet be- gagnade trä och tenn - följde en stark och hastigt ökad produktion.
-- PA lands- bygden har sedan 1600- talet förfärdigats .en art vackert och hallbart lergods, hu.
vudsakligen till anrattningsfat.
I Nor- * .diska Museets samlingar förekomma så- .dana i myckenhet fran skilda delar av vart land.
Med maskinernas införande under förra krukor från Svensk hemslöjd, alla synnerligen vackra och lämpade for blommor.
hälften av 1800-talet gick hantverket.
under och avstannade den starkt konst- närliga verksamhet, som i särskilt hög grad bedrivits av vart folk.
Det ar nu som det billiga, tarvligt eleganta utland- .ska kramet fyller våra bodfönster och våra hem.
Med all makt söker man sedan.
några år motverka detta och skapa nytt, gott och vackert svenskt arbete till - ett pris, som möjliggör dess spridande till alla.
.De ovan omtalade, fargfria och välformade små kannorna och skålarna, kanske det första konstnärligs man får tillfälle att förvärva, aga sin stora mission: att så amåningom förjaga det skrikande och prAligt fula fabriksgodset, som fyller vara hem, och silunda bana vag för en enklare, solidare och va,ckrare vara.
Bilder av vackra och icke vackra karl att sätta blommor i. Elisabeth Thorman. '
Krukorna % övre bilden hava den förtjänsten; som måste vara första be- tingelsen för att med fördel ha bbmmor i: art vara enkla och endast i en farg- ton.
Färgens skiftningar i detta lergods har blott fina, mer omärkliga övergångar, varför det hela verkar lugnt och dock ej utan den goda verk., som ligger i färg- skiftning.
Priaen äro ju icke oöverkom- liga,.
icke ens för dem som hava smil inkomster.
Den höga i bakgrunden, s4 lämpad för höga blommor, ar den dyraste, den kostar 3.
kr.
Den till hisger därom, med ringblommor i, kosta] endast 1 krona.
Den till vänster kan ' man bestå sig om man vill ha en nå, got finare kruka an den förra.
Prisel ar 2: 25.
För eällskaps skull har red, ' p % den lilla tavlan aatt dit en skål, n.
.
Två s. k. vaser och ett glas av de sorter man kan få i varje bosättnings- eller lysoljeaffar.
Av dessa tre är ett enkelt och smakfullt (det längst till vänster), de.
två andra icke smakfulla och olampliga för sitt ändamål.
liimpad att lagga frukt eller dylikt i - oärlig form samt försedda med blommor den kostar bara 65 öre;.
Dessutom.
en och andra utsirningar, vilka försöka att ovanligt vacker kanna, aom till ' sitt pris prAla över blommorna, som de endast av 1: 37 ar sallaynt billig förh&amp;llande till böra vara till för att uppbära.
Då se- den njutning man har av att aga den.
dan tillkommer, att dessa bada vaser hiva Vad ä:: det som A den u.nd~e bilden flera skrikande färger, så bliva de for gör att kvistarna, som st &amp; i glaset längst sitt andamg1 alldeles olampliga.
till vaiistur, komma så till gin ratt, me- I samma bod har köpts det enkla dan diirernot blommorna - och kvistazna glaset till 50 öre och den till höger fult i glasen till höger icke alls giva samma utsirade vasen till l kr.
Således är i intryck?
Jo, naturligtvis emedan de båda detta fall det ostiliga dubbelt s8 d y r t vaser, dema senare st % i, ' aro av en oko:nat- som det stilfulla.
Vasen i mitten hör
.
- och hans barn - och.
vad han an-.
nars ägde.
Så Tude med sin tysta tunga och sitt oföränderliga ansikte, det herran slagit med lamhet.
Den lille Alit, som aldrig kan resa sig upp; se ' n sjukdomen en g h g krökte hans rygg, nar han ej velat ödmjuka sig till dopet, och Tuömmi -- token, som alltid gråter nar han inte förstalr.
Keira kommer ocksa ensam.
Hans mun ar dragen till ett iskrakt, sedan björ- nen rev bort hans ena kind och .blot- tade hans huvudskAl.
.
Endast Antaris - den blinde - kan ej finna allena, utan låter leda sig av Piettar, som herran blott prövat med en hög ålder.
P En sabbatsdag, då de iiro samlade Roman av Belagt Berg.
Albert Bon- kring Iisko, kommer en man gående till nier.
Pris 4:75. dem.
Ingen har sett varifran han kom, Då man tänker på- Norrland och vad men i .deras inbillning hal: han kommit som i litterärt hänseende därifrån har gAende på vattnet - så som mästaren kommit, är det strax ett namn ' som trä- komma.
Den marinen g %r fram skulle der en till mötes: Pelle Molin.
Det lilla mitt ibland dem och böjer sig över den han lämnade efter sig visade oss, att lille - Res dig upp!
- Och Alit Alit.
Norrland var ett okänt, underligt sago- land, som dolde de underbaraste skatter.
reste sig och stod, mitt ibland dem.
- Hade det varit Pelle Molin förunnat att D % visste de alla, att den, ijom de väntat, leva längre, hade han med säkerhet blivit hade.
k0mmi.t.
Mannen, som har kommit - mastaren den som öppnat sagoskrinet.
Nu hann han genom sin sparsamma och fragmen- som de .kalla honom - a,r en lapp lik- tariska produktion knappast mera an ge som, de och heter Vuole Skind.
Han har kommit västerifrån, frAn havriket, oss en aning om det.
Det är därför med en viss undran man driven av.
nAgon sorts inre tvang att söka möter varje nytt namn daruppeifrån.
Är en väg, som skulle föra till nagot, han detta ' det Eom skall ge os8 vad Pelle ej har namn för.
Författaren har avdett att i honom Molin ej bann med?
Bengt Berg ar norrlänning och Gene- teckna en inaltvand,.
drömmande män- zaret - hur underligt det an kan tyckad, niska, som ghr ensam och.
tyst, med en då man tänker p &amp; namnet - ar en liten inre undran, och som äger en mystisk by.
som ligger vid en sjö - Nuon jas - och mäktig inverkan p &amp; ' dem han möter.
Man kan knappast saga, att han lyckats där nagra lappar bo.
Om denna handfull människor vid diiimed.
Bilden a.v Vuo:le ar vag och Nuonjas vatten ar det denna bok hand- ointreseant, och kampen, riom sedan ut- lar.
De ha inga renar, och sin torftiga vecklar sig mellan honom och Marja - näring få de av fisken i sjön.
Skinn liskos kvinna - ar enligt min mening till kläder byta de sig till, d &amp; de lappar, det svaga8te i boken.
Knappast .med som äga renar, två gbnger om året fara intresse ens följer man d.essa, lhngt ut- förbi deras sjö på vag till och frhn eina dragna kapitel om Marja ocr0 hennes lyst- betesmarker.
Endast en ' av dem har nad efter den man; de andra kalla mä- sett bygden.
Där har han varit i en stare, men som ftir henne endast ar en kyrka och hört de kristnas lära, och av vanlig man, som hon begär.
- Och slut- det han i sitt dunkla minne därav .be- kapitlet, d &amp; Marja till sist nHr det hon hållit och med hjälp av den slitna bibel, eftertrått, ar minst av allt ilet man skulle han fört med sig därifrån, förkunnar han önska till slut pil en bok, som Geneza- för Nuonjas-lapparna en lära, som är ett ret.
Det verkar endast platt och ned- löfte om att till dem skall en @ ng en stammandebch skadar helhetsintrycket av mästare komma, som skall hjälpa dem en annars i s % m h g a hänseenden djup och gripande skildring av mänsklig tillvaro.
ur all deras nöd.
Kring denne man - Inkeris Iisko - i Men kan detta sagas orri visea kapitel, .samlas de andra Rom kring sin hövding.
: a &amp; ha däremot andra sin utomordentliga Han skar in dagarnas tecken pil sin stav skönhet.
SA t. ex. kapitlet - tryckt A och kallar dem till gudstjänst varje sab- annat ställe i denna tidning - om Tudes bat.
Då förkunnar han ordet: avi äro och Alits vänskap, .. om Alits död och fattiga herdar och fiskare, vårt vatten om hans sista färd till &gt;De dödas ö r.
ligger fjärran.
Det ar Genezaret, och till Med sin korta, knappa berättarkonst har Bengt Berg i detta kapitel skapat nagot, oss skall mä.staren komma.
B I trettio ar har han förkunnat detta.
somiskönhet och sublimitet: n %tt det högsta.
I trettio år ha de väntat.
N&amp;gra stycken Konstnärligt sett kan nog mycket an- ha slutit sig samman kring Iisko.
De märkas mot denna.
bok.
Kompositionen bilda ett slags lärjungaskap - i sanning ar lös och flytande och sa,knar det full- andade konstverkets fasta arkitektur.
Men ett högst e,gendomligt!
&gt; E n efter en komma de.
Först Rime, man har aktning för det djupa och är- - flodlappen - som intet minne har, liga sökande, som i den fått sitt uttryck, 0om herran av n&amp;d låtit glömma, att i och den säger, att man med visshet kan forsen i en vhbrytning tog hans hustru 1 vänta stora ting av denne begAvade och till en av dessa olycksfåglar, som i form av basarvinster tyvärr allt emellanHt flyga in i vara hem.
Hava vi vunnit någon- ting sadant böra vi helt enkelt latsa som om vi ingenting vunnit: ' slå sönder det.
Och: hava vi icke råd att köpa ett vackert glas eller kruka ens till da billiga priser, vi har nämnt, ah är.
det bättre satta blommor och .kvistar i dricksglas eller i de enkla, men rätt stiliga burkar vi an.
vanda till sylt eller andra hushållsingre- dienser, iin att behålla något fult i det som ' v i skola v %rda mest av allt: vart.
hem.
Anna Lindhagen.
intressante unge diktare.
Och - kanske i r Bengt Berg dock det namn vi för- bida.
.
.
.
.
Till sist: om denna skildring av pri- mitiva människor och primitivt tänkande iiverensstämmer med verkligheten - och ingenting ger anledning att betvivla det - vilken tröst då för nutidsmänniskan att lasa denna bok!
FrHn Nuonjas-lap- pens värld till den moderna människan - vilken bana tillryggalagd!
Och då - vilka oöverskAdliga vidder anar man ej att manniskotanken en gång skall spänna över!
Ellen Mickelssen.
Genezaret.
Ur " Genezaret " ' ' ' ' ' U ' av Bengt ' Berg.
Den lille Alit ar död.
Han dog den natten när stoimen kom och mästaren var borta.
Marja och Jaona vor0 också borta då.
De hade varit ute med nät och ' de, som vor0 på holmen, förstodo strax, att ' de tvu.ngits länsa till nästa land.
Stormen kom ju alltid så hastigt där.
De .hade väntat hela kvällen - .Iisko och hans drängar.
Vandrat oroliga där- ute.
Den ene hade visat den andre mot väster och de löda skyarna, som drevo upp till oväder, och, alla hade de haft samma undran - om mästaren inte skulle komma.
Så, som de väntat förra natten, väntade de nu.
Men han .kom inte och så kom stormen.
D i.
väntade de honom inte längre,, Iisko hade val efter ordet, talat om; att mästaren skulle kunna stilla en storm, men det tvivlade de alla på.
Ginge han an på vattnet, om än vinden förde hans båt, om .han an helade sjuka och utdrev orena andar, så fanns där.
ingen, ej ens Iisko, som innerst trodde, att han förmådde hava stormen.
Stor- men var det starkaste som fanns.
Mot den var varje människa maktlös.
Och om Iisko förkunnat att mästaren var her- ran guds son, om han var begåvad med en osynlig kraft:.att göra under och om han vore kommen att råda över dem, så fanns där ändå ingen som tänkt eller ett ögonblick trott att han ej vore en människa.
Därför väntade de honom inte mer den natten och några av dem undrade om han kanske redan gått ifrån dem.
De hade, flockats kring Alits bädd.
Han hade legat orörlig sedan natten efter sab- baten och blott Tude, som var Alits van, hade stannat hos honom.
Långt sedan de andra, trötta av ålder och dagens vän- tan, en efter en sjunkit samman i sömn, hade Tude vakat. '
Mot morgonen hade han somnat med Alits ena h.and: i sin och lutad, mot hans huvudgärd och inte vaknat förrän en hand i gryningen rörde vid hans skuldra.
Huden, som täckte oppningen i väggen, var dragen åt sidan.
Dagen hade brutit in därigenom, med en bred ljusstråle, och lyst .av den stod mästaren vid Alits bädd.
Tude satt först alldeles stilla.
Han såg blott mästaren och var så träffad av hans nämaro att han inte mindes Alit, förrän han rörde sin egen trötta hand och för- nam att Alits .händer redan vor0 kalla.
hån kvinnakluliliarias arbetsfält.
1.
Från Kiruna suc.=dem, kvinnoklubb.
Under sistförflutna halvgr har klabben av- hallit 12 ordinarie möten, därav 4 gemensamt med platsens socialdemokratieks ungdoms- klubb.
Vidare har under samma tid anord- nats 3 offentliga ftlredrag med fru Apda o s t - lund och ex p.
J. Hallberg, som talare.
Styrelsen synes aven hava val sökt förvalta sitt pund, enar den ' eamma under om~krivna tid varit samlad till ej mindre &amp; n 12 samman- träden.
Vid halvårets alat rakrade klubben 39 ak-.
tiva och 9 passiva medlemmar, vilket för den aktiva .medlemssiffran utvisar en ökning av ett 10 ta1 sedan årets början.
Iilubbmedlemrnarnas solidaritet; och kamrat- kiinsla har under halvgrets lopp vid htskilliga tillf !illen tagit sig ~ y n erligen r~ vackra uttryck i de ekonomiska uppoffringar, Rom gjorts till f t i r m h för sjuka och nödlid~nde kamra.ter.
Saluuda har till en ejuk medlem av Karlstads soc.-dem.
.kvinnoklubb insamlats 26 kr.
och till tre nödlidande kamrater .av egen klubb har skankts ett sammanlagt belopp av 110 kr.
GELLIVARA SOG-DEM, KVINNOKLUBB.
jPllf&amp;geln B av Dessu?
om har ungdomslogen %F N. O. V. erhållit 5 kr.
för spridande av upp.
rop emot det osmakliga.
óverklassfaneri, som.
tagit tsig uttryck i den s. k. boyscoutrörelsen.
Emilia Peetersson och Hanna Pettersson som punkt, d å husmoderns allvarliga plikter Vidare har en medlemmarnas sjukhjalps- suppleanter.
inträda,, om.
de dessförinna ' n stiftat be- fond bildats med ett ej obetydligt belopp eom I Norr&amp;ensflamman läses föl jande ut- kantekap d e d den rörelse, vars, livsupp- griindpl %t, beslutad att utgh u r klubbkassan.
1 ekonomiska företag har ' klubben under talande om Kiruna kvinnoklubbs v a k - gift bestár i att skapa rikare betingelser för den fattiga och ' oftast undernärda det gångna halvaret vid tvenne tillflillen varit samhet: representerad, narniigen med 2 ombud vid Som av ovanstiiende sammanträngda arbetnreklassen.
Till denna kvinnliga tryckeriaktiebolaget Norr~kenets arastiimma i. redogöreke frarngar, har klubben utveck- ungdom vilja vi därför faga: bortslosa ej Malmberget och 5 .ombtid vid Kiruna Folkets lat en erkannansvard verksamhet, och vi all .ajill-vdisponera ' d tid .pik mer eller min-.
Hus årsmote.
Bland frågor, wrn av klubben under dess kunna e j.
ann ' at an lyckönska~vederbö- d r e onyttiga, skadliga och demoralise- arbete agnats sarskild uppmarkeamhet, mQ rande till.
en god fortsättning i samma rande nöjen., utan anviind aven nagot av namnas: röstrlittsfrågan, religions- och skol- riktning.
denna.
tid till.
studiet av ekonomiska och fr8gor samt den p&amp;.
, ein.a hall t. o. ' m. bland sociala frsgor,: ty detta är icke endast en Det skulle emellertid vara önskligt att arbetare .- vi förmoda.
a v ren okunnighet -- 3.arskilt de yngre arbetarekvinnorna mera nödvändig fljrutsattning för kvinnan?
fri- popullir vordna boyscoutr6reI&amp;en.
Slutligen kan omnllmnas, att klubben till in hittills - uppmarksammade klubbens görelse, utan dsrpik beror även utgången etyrelse far innevarande halvgr valt fruarna; Eörtjänstfulla bildniiigs- och upplysnings- och langvarigheten av hela arbetareklas- Klara Borrman, ordf.,.
Maria Kjalletrand, v. Det skulle säkerligen bli till sers kamp emot kapitalismens samlade ordf., Nairni Rönnkvis t, kassor, Karolina Wen- vbete.
del *,, sekr., och Ann8 Karlmon, v. sekr., samt ?värderlig n y t t a för ilessii 3 ' d ... ' den tid- orättvisor.
f Då såg han ned på det vita anletet där, som stelnat i en evig blidhet, och fattade, att Alit gått bort ifrån honom för all tid.
De andra hade han va1 också gått ifrån - de andra gamla,.
som delat ' sin ålders tunga med honom - men ingen hade han .lämnat s å allena som Tude, som inte, för n&amp;on kunde tolka sin ensamhet.
Ingen mer förstod Tude så, som Alit: förstatt honom.
De hade alltid följt var- andra och varit bredvid varandra.
Om Alit menat.
något hade han inte sagt det högt, därför att hans leende var nog för Tude att förstå, och fastan Tude hörde sasom de andra, kände Alit att det gjorde honom ont, var gång han mindes att hans tunga var tyst, och att .lian åtradde att dela sin tysthet med någon.
Han.
kunde ju inte svara med ett ' leende heller, men Alits blida leende talade mest ur hans ögon, och med ögonen kunde Tude svara.
Dar Tude i n t e kunde svara - de an- dra - där ' svarade ' Alit för honom.
Om någon frågade dem till, s å s ä g Alit pa Tude, och Tude sag igen, och .d &amp; kunde den som frågat strax läsa svaret i Alits leende.
N u var Alits leende stelnat och oför- änderligt såsom Tudes ' anlete.
Om han '.
.
vakat, ha &amp; kanske Alit ä &amp; * varit hos honom.
.
Vad visste han?
- -.
Mästarens ord träffade.
.
.
.
.
.
.
honom ...
s å hart:.
- Du hade somnat - och har, smög bort för att tända den vitrök, på holmens yttersta l,andi s o m bjöd att allt Nuonjas folk skulle samlas för att följa en dcd: till de dödas ö.
...
.
Vuole Skind stod kvar vid Alits lagar.
Han hade kommit roende från land, när stormen gick ut i gryningen.
Nar han kom inom dörren 1-go de alla so- vande, och till den förste ' som rörde sig föll hans:: örvanade ord: - Du hade somnat.
.
Hans ögon vor0 i f6rundrari fästa .på dien döde A i t.
Det var den mannen so; m legat jamra:ide vid stenen på kullen, dar detta landets mariga människor varit sam- lade den dagen när Vuole kom.
Den marinen s o n han hjälpt ' upp, därför att hans jammer grep honom mer än hans egen förundran och glädje p &amp; vägen.
-.
Nu.
lag han sa stilla dar, alldeles s å som en annan man e n g å n g legat -- han såg det tydligt - på fjordstranden i havriket.
Det var en man som havet tagit ' till sig en kvä3 och givit atet en morgon: Han hade legat ' s % som denn.e låg, orör- lig, med stelnade drag och vidöppna ögon.
Havrikspraste!?
hade statt över den man- nen och i a g t att han var död.
Att han inte skulle komma tillbaka mer och att han gått till ett annat land.
Och s å hade de lagt ned honom.
i jorden.
De hade samlats till Alits dödsfärd.
De.
kommo redan s a m m a dag - alla som varsnat röken.
De närmaste strän- dernas fiskare och några herdar med dem.
Mot morgonen kommo också några från östra sjöandan; De hade inte blivit var- skodda förrän.
natten brutit in och vård- kasen tänts på holmkrönet.
.
1 mörkningen hade Jaona kommit ro- ende, m e d Marja i 1bakstamm.en och hen- nes .båt.
på släp.
De kommo tysta i land, undrande över vårdkasen och sig själva.
Folket där förstodo strax att de va-rit drivna av stormen,.
att Marja varit ut- tröttad och att Jaona da.rför, när han funnit henne, tagit.
hennes biit på sIäp.
Mot morgonen samlades de vid stran- den.
De hade lagt Alit i en - gammal pulka fran hans herdetid, och Ker:a hade varit i skogen och skurit de största, vi- taste näverflak ban funnit, att tacka över med.
Och s å for0 de - båt efter båt.
Främst färdades den döde med P a n n a vid årorna och mästaren.
och Iisko i bak- stammen.
Över pulkan satt Tude lutad.
.De andra märkte att nu voro också hans ögon orörliga, och de tyckte att han var ännu tystare ä n förr.
Och d e förstodo inte att det.
var därför att inte Alit mer fanns ' att tala för honom.
D e andra vor0 också tysta.
Folket vor0 betryckta av dödens närhet. '
Iisko var i tankar över mästaren, som varit tre dagar ibland dem utan att förkunna sin vilja.
Men kanske var det s å som han funnit ordet i skriften, att hans tid ännu inte var kommen.
En h d v dagsled från Storholmen, vaster- ut, tränges Nuonjss vatten mellan två syskonfjäll, som sökt varandra, och ur gattet dem emellan stiger d e dödas ö.
Egentligen är det två öar dar - fastan folket mest tankei- på e n. '
Den ena a r en vid sandrevel mot öster och syd, med ett .band ' av förkrympta tallar och en urgammal båtlänning, som ingen har gjort, och dar någon gång höstetid en fiskare tvingats i land för stormens skull.
Annars gar ingen i land där och aldrig någon gång upp på d e dödas ö, om e j för att följa en död.
Ej heller ror någon ' gärna förbi utan att stryka endera landet.
T y kring öarna där går den starkaste sjö, som Nuonjas fiskare känna.
Den andra ön - d e dödas ö - bar ingen skog.
Dess hjässa ä r kransad a v tunga stenblock, och i skrevorna mellan dem ' spira några bleka örter.
Den ligger mera ' västerut i strömmen.
Skruvisen och vagorna h a tagit sanden från dess stran- der och slipat dess hallar blanka.
Intet levande väsen synes där, utom d e stora, svarta fåglarna - dödens fåglar tror folket - som kappraka, med ut- spända vingar mot vinden bruka sitta på klipporna.
Ibland flyga d e också i ring därutanför, med utsträckta halsar och tunga vingslag, eHer ligga dykande ute p 3 djupvattnet.
Aldrig har någon där sett deras bo och ingen har träffat deras ungar.
Österut i sjön, där alla flyttfåglarna bruka draga förbi, från eller mot låglandet, har ingen heller sett dem.
D e bruka komma om försommarn och äro borta när löven fallit.
D å tror folket att d e dukit bort för att åter komma upp på hällarna när isen brytes.
Men viklappen, som brukar- fiska i väster, uppe vid flodmynningen helt nara där den fördrivne Kitok bor, har berättat att han en senhöstdag i kvällningen såg dem resa ' förbi västerut allesamman och dagen .efter, nar han rodde tillbaka, syntes ingen mer på ön.
Kommer nagon roende d a r.
i stiltje, kan han urskilja d e svarta fåglarna från baten, långt innan själva stranden skönjes.
D e hägra över da, och te sig mycket större ä n d e i verkligheten ara: Fran Storholmen synas d e ej.
Därifrån sedd ligger ön som en enda djupblå sten, nar dagen ä r slut och sjön ligger vit i bleke, och går där sjö, ä r den borta strax, som sjunken i djupet.
Då komma ' blott tal- larnas kronor till synes p &amp; ön bredvid.
Men i tidiga stunder, om vattnet a r lugnt cch solen a r f r i, från öster, d å stiger de förlorad.
Under de senaste åren liar Cöd.as ö, som ett land av 1.angtan - i därför mycket arbetats på att upp- finna en god konserveringsinetod, där 1:ysande gult.
* alla dessa olägenheter kunna undvi- Dagen var stilla och d e n i d d e ön långt kas: Den som i vart land gjort den ojiim- iiman den v ' ar halvgången.
Båtarna lade till i e n halvkrets vid skrevorna i stran- förligt största insatsen i fråga om kon- servering på s. k. rexburkar ar direk- den och s å buro de upp de:n .döde.
Folket kommp efter och stannade tvek- tör G.
Lind vid Experimentalf ältet, samma vid varje steg.
Blott Vuole för- och .. jag vill på det varmaste tillråda stod inte att visa någon tvekan.
Dagen varje husmoder att skaffa sig konser- var s å varm och stenarna vita, alldeles veringsb ' ok av Gustaf Lind och John s å som havrikets stenar, och han mindes Green, pris 2 kr.
Finnes det någon olägenhet med åter den m~annen som legat död på stran- denna konserveringsmetod, så ar det den där.
Här .låg.
också en man död, akt glasburkarna stalla sig ilågot dyr- men honom bragte de ut på en ö. '
men en gång anskaffade så vara bara, De vältrade undan tunga stenar, i öster de ju också i åratal.
Till rexburkar- dar ön ä r högst, och därvid blottades na finnes också en särskild apparat, sidan a v ' en annan pulka.
: De lyfte ned dock kan man mycket väl i ett litet den döde Alit i fördjupningen och täckte nied Keiras näverflak.
SH vältrade de hushåll reda sig med endast burkar stenarna över igen, till dess ingenting och därtill hörande gummiringar samt mera syntes, och gingo.
på .nytt i båtarna fjadrar och koka dem i en vanlig tör att fara.
Då märkte d e att Tude låg gryta.
Firman Brising &amp; Fagerström, Re- kvar däruppe, i knä och blirid förtvivlan, och d å först förstodo de alla att Tude geringsgatan 24, tillhandahåller såväl var lämnad allena.
Och d e vågade inte apparater som glas med gummiringar och fjadrar.
ropa i hans tystnad.
Burkarna äro av olika storlekar, fr.
Men Rime - flodlappen som intet o. m. lit.
till 2 lit., varierande i minne har -- hade redan glömt, varför från.40 till 80 öre.
pris de kommit.
Han gick.
up]?, med hast, grep Tude om livet och bar hanom i båten.
Behandling av glas, gummiringar m. m ..
Glasen rnåste .noggrant rengöras, in- nan de användas; de behöva ej torkas, 5ver inkomna bidrag till 8v.
Lantarbetareför- endast den mattslipade glaskanten bör bundets agitationafond f r h följande kvinno- omsorgsfullt befrias.
dels från f asta klubbar: partiklar, dels från sockerlag, som är Ankarsr um .................................... spilld på densamma.
Billesholm ........................................ Gummiringarna skö1.jas i ljumt vat- Borlänge .. ....................................... ten, innan 6le laggas p &amp; glaskanten.
F ' urulund ..................
.;.
................... För att kunna användas måste ringar- Grangesberg .................................... Eallstabammar ....................... .l .. ....... na vara elastiska.
Glas och gummi- Luleh ......................: ..........
.
; ........ ringar måste noga rengöras efter se- Lysekil .......................................... dan innehållet förbrukats.
Gummirin- Norrahammar ................................. garna inlaggas i en t ä t kartong eller Ronneby .. ........................................ Smedjebacken ........................ i: '.
........ glasburk och förvaras på ett svalt, B parreholm .................................... mörkt, ej för .torrt ställe.
3tockbolm (fröken J ' ohaneson) ........... Tralleborg ....................................... Allmänna regler för sterilisering.
Redo visning, p - Summa kr.
71: 60 Denna redovisning omfattar tiden fr. o. m. dsn 15 okt.
1911 t. o. m. den 30 juni 1912.
Bidrag fr8n enskilda och arbetrirekommuner rt: !dovisae i partipressen; fran ungdomsklubbar och olika fackförbunds avdelningar i resp. för- bmde organ; från organisationer i Eskilstuna endast i tidningen Folket.
P &amp; samma g h g vi vanligast uppmana de xganisationer och enskilda, so m ännu icke rodov,isat, att fortast möjligt göra detta.
stallee stit varmt tack till dem, som redan genom rcdoviening bidragit till vAr orgariieintionsfonds v9lbehövliga forstarkning.
Eskilstuna den 15 juli 1912.
För Sv.
Lantarbetareförbundet: J.
El Karlsson, kassör.
För hemmet.
Inläggningar på lufttätt.
slutna kärl.
Nar det ar frågan om syltning, hör nian alltid den klagan, att det går åt så mycket socker, och ändå står sylten sig icke; därtill, klommer också, att fruktens fi.na smak till stor del går Man bör välja val mogen och aldrig överm ' ogen frukt.
Vid .sterilisering av lösa frukter pläga dessa pressas till- saommans och flyta upp i glaset.
vilka således rymma mindre fmkt.
Genom att upphetta frukterna före sterilise- ringen förekommes detta frukternas sammanpackrtnde i glasen.
Denna upphettning benämnes f örkokning och bör ske endast till 65 h 80 C.
Till f örkokningslag användes den f ör f ruk- ten avsedda lagen.
Förkokning kan försiggå antingen i öppen gryta eller i de för frukten - avsedda glasen.
Skall den verkställas i glasen, fyllas dessa med frukt, sockerlag Överhälles, gla- sen stallas i grytan och upphettning f öretages.
När glasen blivit avk.ylda tager man av innehållet i ett glas och fyller de övriga, som nu sammanfallit något.
Vid förkokning i öppen gryta lägges frukten i den kalla lagen, var- efter upphettning försiggår långsamt.
Skalade frukter måste hållas.
ned- tryckta i lagen, enar de överst lig-
gande annars mörkna.
Förkokning f5r e j slre hårdare an a t t frukterna behalla sin form.
Till sockerlag an- vandes rent socker, så a t t en klar lag erhålles.
Lagen behöver e j kokas och skummas, m ' en silas, om den ej iir fallt klar., genom en duk.
Vid fruktens inplockniiig på glas kan man använda en vanlig triislied eller silversked, vilken kan förlängas genom a t t fastbinda en trästicka p5 densamma.
Lagen påfylles e j anda upp, utan endast till den fals, på vilken gummi- ringen placeras.
Lagen påfylles lång- samt.
Enar lagen ofta brukar sjunka i glasen, a r det bast a t t dessa f å stå en.
stund för eventuell påfyllning.
Den slipade kanten rengöres, gummiringen palägges, dito loclret och fjädern på- sattes.
Burkarna stallas ne ' d i en sa djup gryta, a t t vatten kommer a t t stå över .burkarna, vilka placeras pii en handduk och omlindade sa, a t t de ej stöta mot varandra.
Med steriliseringen avser man a t t genom upphettning f örstöra bakterier, men asen kunna lufttätt tillsluta bur- karna.
Vid .upphettning utvidgar sig luften inuti glasen.
Trycket a v luf- tens utvidgning blir större an fjäderns mottryck, varav följer a t t loclret hö- jer sig och en del luft uttränger.
Nar, glaset svalnar, blir fjäderns tryck och senare lufttrycket starkare an trycket inuti burken, där det då finnes ett s. k. vakuinm.
Fjädrarna kunna alltså los- sas, när burken ar fullt kall.
Tiden för steriliseringen beralmas ifrån den tid, då temperaturen natt det grad- tal, som anges i de särskilda recepten.
.
.
F r u k t upphettas långsamt, grönsaker hastigare.
Kanske bör tilliiggas, a t t såväl f ruk- ter som grönsaker kunna steriliseras vid kokpunkten, d. v. s. 100 O C., för den som finner användningen a v ter- mo:meter allt för besvärlig, dock blir frulrten e j så vacker och finsniakande.
Efter steriliseringen lyftes grytan a v elden, grytloclret avtages och bur- karna f å lrvarstå i grytan ett par.
minuter.
Nä?
burkarna lyfts ut, f å de e j st &amp; i för starkt drag, så a t t de spricka.
Fjadrarna få e j lossas förrän glasen l&lt;all:na t.
De första 14 dagarna efter sterilise- ringen får man en och annan gång se till, a t t icke ' något lock lossnat.
H a r ett glas gått upp, omsteriliseras detta .genast, for grönsaker vid 100 O C. i 20-30 min., för frukter vid 80 O C. i 10 min.
Nar man vill öppna ett glas, drager man endast i lappen p2 gummiringen, så a t t luften kan tränga in.
.
Innehal- let i ett öppet glas bör snarast möjligt förbrukas, åtminstone e j stå mer an ett par tre dagar; vill man spara det- sanixna langre,nikste det omsteriliseras .. Bigarrå.
Bären dröljas viil.
Stjälkarna bort- tagas.
Kärnorna behöva ej urtagas.
Baren plockas på glasen.
Under ploclrningen omskalms glasen niigra &amp; inger, a &amp; a t t bären falla t a t t till var- andra.
.
Glas lit., smala.
Sockei:lag 400 gr. socker pr kg.
Ste- rilisering vid 80 O C. i 20 min.
BLAND CACAOMXRKEN STAR e e. '
.
Lingonparon.
3 lit.
I.i.ngoii, 6 del.
vatten, 6 lit.
sylt- päron, 3 kg.
krossocker, 20 gr. kanel.
Beredning: Lingonen rensas, sköl- jas och kokas ined .vattnet, tills de g % sönder.
De hiillas då inpp i, silduk a t t självrinna.
Päronen slralaq ett kors skäres i varje päron, skaften skrapas och skiiras av till hälften.
De laggas efter skahingen i friskt vatten.
Lin- gonsaften lrolias ined sockret och ka- nelen till en simmig lag, pa,ronen lirg- gas i och f å Boka mycket sakta, tills de äro mjuka och klara.
De laggas d5 upp i en kruka eller burk.
Om lagen e j %r tillräckligt simmig, 1ioE:as den ihop och hälles sedan över p %- ronen.
s.
B.
A, Kommissionärer!
W~D ' GSP .o.
.
.
.
e e e m m 0 ' ropet p å grund af sin utmärkta arom, m m m m - höga näringsvärde.
e.
e.
Till salu öfverallt h ' 45 öre pr paket.
m m t..
.
.
.
m.
O Inläggning av körsbär sker p &amp; sain- ma satt som i fraga om bigsrråer.
l! %] ?- liolrning bör dock ske.
Sockerlag 700.
gr. soclier p i lit.
vatten.
.
.
Rå lingonsaft.
10 lit.
lingon, 5 ' lit.
vatten, 12 gr. vinsyra, 7 kg.
strösocl~er.
Beredting: Lingonen stötas, bl.an.- d.a,s med vinsyran och vattnet och f å sta i 24 timmar.
Hällas sedan ' upp i silduk a-&gt;t självrinna och röras ined sockret I timme.
Saften buteljeras, korkas och hartsas.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
i.
.
.
.
.
.
.
m m.
m hennes vanvårdade sjal förtvinade i brist på annan näring a n den, som bestods i form av högmässan varannan.
söndag.
Det som för Hilrna utgjorde tillvarons innehall och värde var lika fritt f r h idealitet, som hennes förhallande till drämgen Julius var oberoende av någon slags tillgivenhet från nagondera parten.
Julius och Hilma vor0 endast arbetsdjur, med djurens obehärskade drifter och behov.
Och de öste utan betänkande ur den brunn, som jämte brännvinet ar den fattiges enda glädjekälla.
Prosten och prostinnan vor0 upprörda, indignerade, pigan gick omkring och grät, drängen föreföll ångerköpt och socken- borna hade tagit anstöt.
Skandalen var fulletandig.
Som det skedda varken kunde göras ogjort eller opiitalt få pas- s ' era, återstod för de felande intet annat an genom att taga varandra till akta försona vad dc: brutit mot moral och anständighet.
Julius, som sades hava tycke för en flicka i grannsocknen, stre- tade emot i det längsta, trots alla försök att bringa honom till förnuft.
Dar blev ' rannsakning och dom innan- för de stängda dörrarna till expeditions- rummet, dit Julius och Hilma blivit upp- kallade.
De i tamburen girigt lyssnande smaflickorna uppfattade att deras pappas I jungande straff predikan, interfolierad av mammas utrop och Hilmas snyftningar, gällde deras goda vän Julius, som tycktes ha begått något fruktansvärt brott.
.
- Det ar verkligen synd om den 3tackars förförda flickan, sade prostinnan.
Hilma är en duktig flicka, tank pA det, Ännu en g&amp;ng vilja vi påminna dem, gom ej betalt .Morgonbris t. o. m. n:r 6, att omedelbart insända betalning.
I oktobornumret kommer att inföiias förteckning över obetalda: Morgonbris t. o. m. n:r 6.
Vi uppmana även dem, som ej insant insamlingslistorna till förmån för Ellin Jansson, att insända desamma.
Even- hellt blanka listor skola aven insandris.
Redovisning i nästa n:r. Julius '!
Du kunde aldrig f &amp; bättre: spar-.
Morgonbris ' exp.
sam och ordentlig.
Och Julius stammade: - Jag har Angrat det förfärligt.
.
.
Men hans erbjudande att betala för barnet ansågs icke tillfyllest: Hennes vrA av världen utgjordes o ' m Händelsen upptogs ock till behandling dagen av ctt litet sotigt kök med disk- av den menighet, som samlades på kyrk- bänk och puttrande grytor och om n &amp; backen efter Ahörandet av textens ut- ten av en med lagardspigan delad bädd läggning och kungl.
majestäts nådiga i den triinga kökskammaren.
Ett ideligt kungörelsers avkunnande.
tramp i grottekvarnen, en brinnande ön- - Det ar inte mer an ratt att han skan att dagen äntligen måtte ta slut, tar henne.
Socknen har tillräckligt många lemmar som värkte av trötthet och en oäkta ungar förut att försörja, menade tung, dröm ' lös sömn _ ' så förflöt hennes gubbarna .. ' tid.
Inte var det för henne trädgården Fran spinnsidan anförJes digra i viss blommade därute eller stjärnorna gnitit- mån, avvikande synpunkter, förestavade rade i vinternatten och manskenet ' flöt av den sirade renhets-, kyskheta- och blåvitt över terassen.
Med enkel natur- rattfärdighetskänsla, som tvingar de goda, nödvändighet blevo hennes rent animala l för vit liga.
kvinnorna att falla dom över instinkter etarkt utvecklade, under det fallna systrar: Ett kristligt akta förbund.
.
12 ' MORGONBRIS -.
- Jes3es, en ~ &amp; ' töa n att skammzx u sej!
Men se s ä n a ä ' di nu för tiden.
.
Och i en prästgård till på köpet!
.
- Ja, ja, det var inte annat att viinta det.
var tydligt att det skulle s % gh, si som hon rannt efter honom!
- Gott att hon äntligen.
fatt sig.
er karl, det är bara ddt hon.
strävat efter - ICara ni, det var end.a sättet fö: henne att få honom, för han ville intc ha henne!
Och därför måste hon bar: sig åt på det ' viset.
.
.
- Matro hon blir duktig om hon bli: gift?
Det vore inte mer an lagom.
: on hon fick sitta dar.
.
.
Stackars karl, sorr skulle råka ut för henne ...
Men då ' den sedliga harmen tagit sil utlopp, kom man överens om att statu erandet av ett exempel måhända skullc verka nedbringande på den utom akten skapet alltjämt stigande nativiteten ocl tillika p &amp; nästa års fattigvårdsbudget.
Och Julius måste giva vika för der allmänna .opinicpen.
Vid vigseln,.
som företogs snarast möj, ligt, talade prosten m h g a vackra ord on äktenskapet och den.
gemensamma tror på Gud såsom den enda rätta grunder för detsamma.
Och d &amp; barnet kom til världen kunde det betraktas som en kar kommen gåva p &amp; gudomlig tillskyndelse ty dms ursprung hade blivit legitimt.
.
Julius och Hilma skulle bli sta.tfol1 hos prostens, och det var nu alldeles sin ordning att Hilma flyttade tillsam, mans med Julius i .f.
d. drängstugan.
Hilma v a y duktig; rent och fint höl.
hon, så man hade aldrig sett dylikt fjäsk hos ett statfolk.
Hon lappade och syddt åt Julius,.
var punktlig med maten ock hann ändå förtjäna en slant på ' att hjalpr till hos herrskapet.
.
Men Julius - skulle snart nog finna sie bedragen aven på det, m m förespeglatt honom ' i stället för kärlekslyckan.
Efter pojkens födelse fick Hilma - arbetskamraten - en otack hosta.
ock tynade rnarkbart av.
Det blev inger annan rad: .man måete frhga doktorn Jo, Hilma hade lungaot, en sv %r form av lungsot; om hon skötte och sparadt sig skulle hon dock ännu kunna leva et1 år eller två.
.
.
Efter detta satt den förr .E &amp; duktig: Hilma dagen lång med armarna i kors, medan den lille kved i vaggan och hen, nes gamla, vanföra mor stökade i det numera alltid ostädade rummet -- hon måste vila, hade doktorn sagt.
Julius fick ta en bit mat hur Bom helst; Hilma, som var sjuk, fick däremot dagligen något gott från herrskapets bord.
Hilma behövde; ju framförallt god, na- rande föda, och Julius erhöll vinkar om att icke vara för .noga med slantarna.
Det gällde ju att uppehalla hans huetrus liv SA länge som möjligt.
.. S % en dag bad Juliue prosten, om till&amp;- telse att få köra till station för att hämta en symaskin, som han tagit p % avbetal- ning.
Prosten, skakade på.
huvudet:.
- Vad skall du med symaskin?
Din hustru kommer aldrig att kunna sy pii den.
Hur oförsthdigt l Det glimtade något, som liknade hat, i Julius ' blick d ~ han ' svarade: m. '
' '.
, -- - --- Avdelningskontoret: Kungsgatan 60.
Hemsparb6ssor kostnadsfritt.
- Hilma rna dö, men syma.skinen ha Svenska Livrinteförsiikringsbolaget jag kvar anda.
Annars gå !r pengarni bara till mat och medicin.
Och det ä i alla fall som att kasta dem i sjön.
.
Sedan vart det en fix idé hos Juliu Folkpensi.onering, att placera vad han kunde av sin kon FoIkf örsiikring, tanta avlöning i lösegendom eller i spar Livförsäkring.
banken.
Ty funnos pengar i stugan, no; gingo de åt.
Hans reclari i och för si, Förmådigaste försakringsvillkor.
ansprhkslösa levnadsbehov reducerade till det lägsta tänkbara, oc ' h vad eon offrades p &amp; den dödsdömda var ju iall ' fa:l bortkastat.
.
I svärmodern såg hal endast en mun mer att mätta.
Huvudkontoret: Klarabergsgatan 23.
Men gossen var hans enda glädje.
Hilma varken ville eller kunde tag, Kommendörsgatan 25. vhrd om den lille, som för övrigt va Avdeln.=kontor: Barnhusgatan 16..
Fleminggatan 59 B. mycket sjuklig.
Det var den gamla, Eon Lidingö Villastad.
fick &amp; taga sig både barnet - och ' det s. k hush&amp;llet.
Hilmas sista krafter agnade Depositions-Ranta lidelsefullt åt ett enda: att så mycke Kapita1räkn.-Ranta l12 som möjligt följa och övervaka mannen övervaka sin äganderätt, Hon misst an kt alla gårdens pigor för att vara &gt;dålig Kassafack från kr.
5 pr ar.
kvinnor D, hon slungade deni skymfon i ansiktet, hon spejade efter mannei med ögon som brunno av svartsjuka ocl begär, och hon smög sig eEter honon om kvällarna, SA snart.det började skym ma.
.
Hon.
hade ju fatt rätt; till honon genom vigeeln.
Den gamla, goda sedel bjöd dem att fortsätta aktenekapet, ked jorna, varmed de bundits, kunde ick upplösas av hatet emellan dem,.
Men da det andra barnet kom til viirlden, slutade statarhustrcin sitt liv - Barnet hade icke sin rot ur skam, t; det var fött i ärligt äktenskap, och des fader kunde.
icke undandraga Sig försörj ningiplikten mot detsamma.
Dess livs tig blev dock icke långvarig, svagt ocl behäftat med tuberkulos solm det val Men ' den kränkta samhallsmoralen had blivit upprättad l.
Allan Lind.
Stockholms. '
) 4 proc.
.
.
Kvinnan motarbetar kvinnornas samor !lanisations sitt eget basta.
i Sthlm st.yrelse sammantrader 3:dje fredagei Sot.-dem.
i varje manad kl. 7 e. m. h Bryggeriarb.-förl: nar h o n avradsr mannen.
att teckna förstlk- exp.,.
Barnhusgatan 14.
Ordf. och korres1 ring h sitt eget eller b#gge makarnas liv.
Pil fr3 A. Frösell, Upplandegatan 26. grund av mindre dödlighet ha kvinnor lägre premier i D E FO R E HADE.
Premiebe- En arbetarhustru Frielse vid sjukdom och olycksfall, m. fl.
för- borde icke köpa annan symaskin an ' maner.
som ar den ' yppersta i Iiandeln, av stör sta fullkomning och ger största valuta Vi bjuda fullaste garanti för att d!
med v4rt firmamärke forsedda maski nerna äro ett fabrikat, som p &amp; tekniken!
nuvarande ståndpunkt är det högst; som kan uppniis och .överträffas ickc av nigot arinat fabrikat.
Särskilt för månliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffainen S O IL I DAR, Vasagatan 52 ' STOCKHOLM, Posts parban ken Statens ga; anti.
Motböckerna $iila över hela riket.
.
Ficksparbössor till han.dahål1es .., Kiruna soc.=dem.
kvinnoklubb av- d l e r ordinarie möten 1:sta och 3:Ge manda- Zen varje manad i Folkets Hus ' lilla sal kl. 3,ao e. m. Styrels n. Hälsingborgs soc.=dem.
kwinno- klubb avhhller mote 1:sfa och 3:dje onsda-; en i mhnaden i Furutorpssalen kl. 8 e. m. Sjukka.ssan har uppbörd andra mötet i nånaden.
Styrelsen.
- .. Gel4ivare soc.=dem.
kvinnoklubb, vh&amp;ller ordinarie mdte 1:sta och 3:dje man- Isgen varje ' månad kl. 4 e. m.
Lokal: Nya .. Styrelsen.
yolkets.
Hus.
.
