# ID: svediakorp-per2371
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,960
# sentences: 889
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


..,.
.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
(&amp; de arg.)
N:r 8 Augusti TICINING F.
~ R D E N Stockholm .I 91 2, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri 1 I Prenumerutionspi4s: 1: U) pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels år.
Lösnummer 10 öre.
I II I I Redaktör: Anna Lindhagen.
- 1 l Morgonbris ' expedition o I Annonser a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
II gangen, ligger aven däri, att de i gan- ska hög grad kunna €agas vara en de- - mokratiek inrättning.
Med undantang av Intet hopp om en rättvisare värld, den speciella tävling, eom kallae den ingen dröm om lycka har nagonsin sak- moderna.
femkampen t. ex., dar det for.
nat .förestallningen om en mänsklighet, dras så gott som ett visst specialiyrke, - levande i sundhet och ägnande kroppen nämligen officerens, för att kunna b h a sin vård likaså val som själsför~mögen- skicklig både i ridning, skjutning, fakt- ning, airaning och terränglöpning, sa, kan heterna.
ju åter vem det vara mhnde, vilken En ~åda.n kroppskulturens fest som han an har, slå rekordet sysselsättning vi har i vårt land denna sommar fhtt fira, d &amp; hit samlats nAgot av det yppersta olika länder ha a t t framvisa av styrka, uthgllighet och smidighet, ar därför ett av trappstegen till den höga Jakobs- stege, som leder till förverkligandet av v k a drömmar.
De flesta av oss, om icke alla, även de mot träning mest ' misstroende hava nu, sedan vi läst diirom eller själva med egna.
ögon förvissat oss därom, blivit övertygade att detta sportandet, som re- sulterat i olympiska spelen, icke var något sportfåneri.
Nej, det var verk- ligen en fortsättning av hellenisk anda, av gammal god uppskattning av kropps- hardandeta betydelse.
De olympiska spelen ha också över- tygat därom, att icke blott var svenska gymnastik, vars innersta mening ligger i måttfullhet, ar en idrott, vacker att se p&amp;, utan att ock den mest genom täv- ling med andra forcerade rörelse kan bliva mycket vacker.
De som tävlade i löpning t. ex. hö110 sig raka och smi- diga i spranget, och somliga sprungo ah vackert, att det var en verklig fröjd att se uppd.
Eller hur stAtligt kan ej ett stavhopp göras, ett spjut kastas eller skivan slungas i diskuskastning!
Betydelsen av de moderna olympiska spelen, som nu gAlt av stapeln för femte, " U NGDOM. "
' Skulptur av Carl Elclh.
Olympiska spelen.
, SIGNE SVENSSON, Upplandsgatan 85.
4 tr., Stockholm.
i en mängd övriga tävlingsbranscher in- om de olympiska spelen -- såsom ju ock erfarenheten visat. '
Undertecknad hörde till dem, som i likhet med BB många andra ansåg sig satta idrotten s &amp; högt, att den borde ut- föras bara för sin egen skull, men att någon tavlan icke vore något djupare intressant.
Men när man sett själv, SH har man fått en annan åsikt, och man maste instämma i den gamla .visa re- geln: det ena goda förskjuter icke det andra.
Det goda i att människor fullt ut och med entusiasm kunna njuta och hava nytta av all sqrts kroppsrörelse i och för sig förhindrar icke att det bör finnas en särskild skara, som driver på mänsklighetens sinne för denna idrott, genom att underkasta sig den intensiva ansträngning, som ligger i tavlan.
Det ar nog ingen njutning att springa Mara- thonloppet, men siikerligen sporrar denna viildsamma kraftansträngning hos några fA individer i någon grad miinsklighetens vilja till att utveckla sina kroppskrafter i .högsta möjliga nititt.
Däremot har verkligen en lekman svårt att förstå., varför ett sadant lopp skall företagas under dagens hetaste timmar med den epeciella risk, som hettan medför, vilket ju ocksa ledde till en SA sorglig följd vid Marathonloppet har i Stockholm, att en av deltagarna satte livet till.
Aven ur demokratiak synpunkt hade en del av spelens förläggande till de tidigare aftontimmarna varit önskvärt.
Man kunde visserligen p s ståplats f A komma in för en så pass billig avgift som en krona, men hur ytterst få av alla intresserade kunde begagna sig dar-
av, då spelen inom Stadion slutade re- haft aran att hyea de olympiska spelen 38s vad vi fruktade att f &amp; höra, vi hade dan vid femtiden, och siiledes eåval verk- rom gäst, föras ut till allt folket i vf- ingen sol.
NBgon tid därefter sjuknade vårt yngsta barn, en liten gosse p % ett stads- som kontorsfolk och med dem 3are och vidare kretsar1 kr.
Pastan läkaren gjorde aitt basta, jämställda vor0 hindrade av arbete.
Anna Lin ahaggen.
kunde gossen dock ej raddas.
Vi maste Det gör en ont om alla i Stockholrrt lämna vår lille älskling, han.
maste dö.
och dess närhet, som haft dessa festlig- DB jag i min förtvivlan frilgade läkaren heter s %.
lockande nara inpi sig och än- om orsaken till, a t t vi nu hade SA sjuk- dock intet alls haft beröring därmed.
-- ligt i familjen, då vi förut varit s % friska, Jag mötte en arbetarehustru, vallande tv5.
yttrade han:, Skaffa er en annan Iagen- in % barn å de överfyllda gatorna At Sta- dion till.
Hon väntade p % mannen, som bet *, ty nu om ej förr, behöver ni aol, Av Ola.
Hansson.
om ej dessa spads plantor skola dö ut.
3 lyckats komma in själva Maralhondagen, Vi mHste dock d i g t hyreskontraktet den enda dag han var ledig, men into Doften stiger solvarm, bo aven detta Aret till slut.
.
Man kan kunde maii ha råd att g &amp; hela familjep, Torr och iung, darför tänka sig vår stora sorg, da vår och ingen tjänsteande fanns ju heller att lämna smlibarnen till.
- Jag mötte äldsta gosse på nytt ' insjuknade, denna D a r jag blundar till bland gång mycket allvarligare an förut.
Då en gosse just i ferntonArsåldern, då Sta- Earr och ljung.
dion måste vira riiigot särskilt lockande, vi nu igen måste hämta läkaren, var det Z ' allar, som dampat solljus men icke hade han fått komma dit.
med allvarlig stämma han sade: &gt;Nu Ingen hade föreslagit honom det, och vore en lägenhet &amp; t solsidan mera värd Lipelar på; för er ä n något annat, ty nu behövde dessutom var det omöjligt: han var re- Firnlen däruppe lysande dan ute i arbete.
Hur skall icke en gossen sol, vars verkningar skulle ut- sadan gosse avundas en scout hana lyck- rätta mer än all medicin.
Som det nu är, Eommarblå.
liga liv.
eller de lyckliga syskon, som kan ni ej .gå ut med honom och har ni föräldrar taga med sig ett par ganger icke en enda eolatrale.
s Ater igen so- helt ansprfikslöst på stAp1at.s bara, men len.
Jag riktigt darrade av- fruktan för, Slumrande tyst i skogcn, ett minne för livet blir det i alla fall.
vad följderna skulle bli.
Slutligen lade Slumrande tyst!
sig sjukdomen, och faran var avvärjd för denna gilng.
Då vAr lilla gosse nu Liksom ett barn, som sover, Må.
vi nu åter palminna oss olympiska var på bättringwägen, började jag själv Lv moder kysst, spelens solsidor, däribland den för oss att kanna sjukdomssymptomer.
När jag svenekar speciellt soliga sidan av saken, nu för fjärde gårigen måste besöka 1ä- Känner jag slummern sjunka att, vi utmärkte oss siisom ' ~åciligt duk- karen, blev det åter igen detsamma.
Jag Varm och t w g, tiga idrottsmän i allmänhet och ej blott höll på att angripas av en elakartad Dar jag blundar in bland på den ' berömda svenska gymnastikena sjukdom, och rådet lydde: » Ut på lan- omrhde.
Av alla nationer stodo vi helt det, dar ni kan fA 801, mycken sol samt barr och ljung.
enkelt främst.
skogsluft, men framför allt sol, sol, sol l &gt; (Dikter pA vers och prosa.)
Utom nu det ärofulla i själva detta Då vi äntligen efter t s 4.
månadere vi- faktum, så måste man ju nu för tiden stelse p &amp; landet övervunnit faran, inflyt- göra politik av allting.
Med andra ord, tade vi p &amp; hösten 1907 - i en annan, den tanken gör sig osökt phmind att en mycket solig lägenhet.
Det blev med av ett lands största fredsgarantier är att ens en ' förändring med oss alla.
Barnen det.
utma.rker sig och inger respekt.
blevo friska och krya, ja med, ett ord, Nggot av politik spelade också in pA hela familjen .fick ny livskraft.
Se har ett annat satt, mer direkt.
Finnarna, vad doktor Sol £öörm %dde utföra.
Nhgon aom i förbigaende sagt hade att upp- torde anmärks: &gt; ' Huru många f &amp; ej bo i För att i verklighet bevisa solens här- lägenheter utan sol?
' Tänk p &amp; de stora visa mycken smidighet och uthhllighet, äro ju ej tillåtna längre att bara nAgon liga egenskaper och verkningar, vill jag städerna, dar särskilt de fattiga f &amp; bo i egen fana.
Vitt, blått och rött,)) vi har an£öra min erfarenhet, såväl vad am&amp;, mörka, trånga bostäder, dar solens blevo ryssar., ar nu deras vemodiga, mig själv beträffar som hela min familj.
strålar aldrig triinga in.
:, Mycket rik- officiella tecken.
Visst togo de finska Den första tiden av vart äktenskap be- tigt: Men då frBgas: %Varför grasserar kvinnliga gymnasterna2 kgckhet och grace bodde vi en liten natt lägenhet, som lungsoten och tuberkulosen i SA bety- åslddarna med storm, men intrycket låg åt solsidan.
En vacker trädgård med dande grad just ibland dessa?
Varför därav blev alldeles ~ ä k e r t så mycket in- gröna gräsmattor, blomsterrabatter och fins det s % många bleka, lidande barn- tensivare därför, att.
de finska; kvinnorna fina a::mdgångar hjälpte till att försköna ansikten ibland de fattiga?
Giv dessa voro den enda gymnastiktrupp, som tå- vårt: .illa paradis.
Vi .vor0 d &amp; friska: små tillfälle att dagligen behandlas av gade in utan fana.
Likasa, nar Björne- hurtiga och glada.
Jag älskade solen doktor Sol samt erhålla stärkande föda.
» borgarnas marsch hade s j ungits till slut och klagade ej över den starka hettan Kunde alla de som nu nödgas till-.
å sångarfesten i Stadion, vor0 ovationerna om sommaren.
Slutligen började fnmil- bringa sitt liv i dessa smil, mörka, triinga ostentativa, och flera rop höjdes p % jen att förökas, vi ansågo lägenheten föi kyffen, erhalla eoliga och emda bostäder, t r h g och miste se oss om efter någon skulle nog Sveriges befolkning bliva ett ~Björneborgarnas marsch d s capo!
Aven det basta kan föra ont med sig.
annan.
Vi hyrde en större och rym- starkare och friskare släkte an det nu är.
Och det 1ura.r en fara i officiella, inter- ligare men utan sol.
Man sade:)) Det Du, som kan fA solskenet in i ditt nationella tillställningar, sadana soni gör ingenting.
Lägenheten ar stor och hus, undanröj allt, som hindrar dess in: olympiska spelen, att - andan däröver luftig och saledes utan anmärkning.
B trängande l Solen är liksom luften män- skall bliva slltför korrekt officiell.
S&amp;- Alltså inflyttade vi med våra tre sm %ts niskans van.
Hon bevarar vgrt lip ge- dana spontans uttryck av entusiasm för tingar Första Aret märktes just ingen nom att fördärva många a v hälsans fien- frihet, som ovan berörda, vor0 darför ting n imnvärt.
Andra Aret började mini der, som överallt lura p å 03s.
Solens en sannskyldig glädje att vara vittne vackrr, krukväxter att dö ut ..] Barnen strålar giva hälsa och liv åt allt levande.
.
till.
MAtte de olympiska spelen, som som £ k u t varit friska med rosiga, röd: Kom ihåg, att rent vatten, frisk luft och komma att fortsätta sin arofulla vana kinder, började att bliva bleka och före * ett av solen upplyst hem skola bespara dring från land till land, aldrig tappa föllo dystra, och klenmodiga.
Nu be m h g a omkostnader och giva dig halsa bort sin demokratiska mening!
Och sannades orden:)) Nar solens 1,jus gå1 och styrka, som icke kan köpas f ö r.
måtte i vart land avläggare därav - av bort, kommer sjukdomens mörkler in.
x penningar l Alma Jceger.
högt intresse för kroppskultur och idrott Vår äldsta gosse blev framat sonamarer - vilket väl blir en följd av att Sverge ~ j u k.
Vi mAste anlita läkaren, som sadc Sommarblund!
, - ',.
Sden människans v i n och läkare. '
Nattarbetslagens inverkan på arbeterskorrias arbetsvillkor.
Utredning utförd av K. Kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik.
s h o m mycket sannolikt, att orsaken.
till att formulilren e j beaktats i flertalet fall varit den, att nagra förhållanden av i uridersök- ningen borört slag icke förekommit vid de dersökningen borde avse inhamtandet av nämnda fabrjkerna.
Utredningen.
begärdes av Socialdemo- kratiska kvinno ko~gressens arbetsutskot t dr 1911.
Det.
framhölls därvid, att un- sysslan.
Betriiffande slutligen de arbet erskor, som fHtt minskad arbetstid per dygn, anhölls om uppgifter om lönen efter arbetsminek- ningen avensom angaende storleken av denna tidenedsättning.
Av de företag, som erhållit dessa- siet- nämnda frågeformulär, återsände 89 eller alla s &amp; när som på 5 formulären i mer eller mindre f ullständigt besvarat skick.
Av de inkomna svaren framgick emel- lertid, att sådana förändringar i fråga ont arbetsvillkor,.
som i formulären av- setts, förekommit endast vid sammanlagt 74 företag.
Vid de övrig.a företagen hade förändringea i regel innekrit ett förlaggan de av kvinnoarbetet från natt till dagskift utan därmed sammanlzan- gande zlppsägning, överflyttning, ar bets- tidsminskning eller lönerub bning.
Av de 742 företag, som besvarat de till d3m ut^ anda förfi-Agningarna, för- klarade 648 eller 87 %, attenattarbets- lagen icke utövat nkgot inflytande på de hos dem sysselsatta kvinnornas arbets- eller ' löneförhallanden.
De AteretAende 94 fö.retagen angåvo daremot, att ett visst antal arbeterskor i det ena eller Utredningens huvudresultat.
V i d de andra i frågoforrnuläret uppgivna han.
nämnda 74 fabrikerna hade nattarbets- seendet berörts av den nya lagens till- lagens genomförande i ett eller annat lam pning.
avseende vallat lindrade n~betsvillkor för Till samtliga d e ~ s s företag utsandes nu summanlagt 905 arbeterskor.
Fördel- andra formular, iipptagsnde specificerade fra- ningen av dessa företag och derae kvinn- gor för varje arbeterska och avsee:nde att införsk.3ffa detaljerade uppgifter röremde ar- liga arbetare på olika fabriksgrupper beterskans namn, yrkesspecialitet, födelsek, ävensom arten av lagens verkningar anstiillningetid i yrket, civilstAnd, försörjnings- framgar av nedanstaende tablå.
plikt £ ' Sr barn eller andra samt genomsnitt- b SHeom av tablin frarngar, äro dessa liga arbetslön vid tiden narinast före de pB grund cv lagen förändrade arbetsförhallandena.
siffror ' för hela fabriksantalet inom fler- För de uppsagda arbeterskorna begardes dess- talet grupper mindre an summan av de utom uppgifter anghende tiden för anstgll- ningeni.1 upphörande.
och för eventiiell n y företag, som i var och en av de sar- anstalliiings b6rjan ävensom i vilket yrke ocb skilda kolumnerna finnas upptagna.
Det- mot vilken arbetslön nytt arbete erhölls samt ta förhallande förklaras därigenom, att i slutligen Alder och ' arbetslön för den arbetare, samma företag p % grund av nattarbets- som er3611 den avskedade arbeterskans plats.
Rörande de arbeterskor, vilka överflyttats till lagens genomförande en del arbeterskor annan yrkeiiispecialitet, anhölls earslcilt om blivit uppsagda, andra överflyttade till upplysningar angående den nya eyi3sels#tt- annan yrkesspecialitet o. s. v., R % att ett ningenu art och den lön; som darmed.
foljde, sådant företag förekommer flere gånger samt, i likhet med vad som fragadm för de Härmed meddelas - sammandrag av ut- upptragda arbeterskorna, rörande ilder och i specialuppgifterni~s kolumner, men blott redningen, hämtat ur.
sociala Med- lön för den arbetare, som, övertog de11 lediga en g %ng i summakolumnen.
uppgifter angående antalet av - de kvin- nor, 8om på grund av lagens ikraftträ- dande avskedats eller av annan anled- ning lämnat ain dittillsvarande yrkesan- stallning, ävensom rörande dessa kvin- nors avlöningsförh %llanderi före och ef- ter avskedstagandet samt deras levnads- ställning i allmänhet, Vidare borde av utredningen omfattas jämväl de kvinnor, som kvarblivit i sin tidigare anställning, men pil grund av nattarbetslagens be- stämmelser antingen överflyttats till an- nan yrkesspecialitet eller fått arbetstiden minskad.
Landssekretariatet, som delade den.
framförda uppfattningen rörande önskvärdheten av en undersökning i aln- net, men ej fann sig vara i besittning av erforderliga hjälpkallor för de berörda uppgifternas inh ' amtande, framställde a r shdan anledning i skrivelse den 18 sep.
tember 191 1 till ICommerskollegii av- delning för arbetsstatistik.
en förfrågan, huruvida den ifrågasatta utredningen kunde verkställas genom avdelningens försorg.
, mim, I De av den nu ifragavarande utred- ningen berörda företagens antal uppgår till 917.
Till aamtliga dessa företag ut- sändes i november 191 1 ett frågeformu- lär med begäran om svar H följande friipor: Huru mhnga kvinnor hava p % grund av nattarbetslagens bestämmelser (röran- de förbud mot eller minskat nattarbete): a) före den 1 nov.
19 11 uppsagts eller frivilligt avgatt frHn sin anstallning hos Eder?
b) kvarblivit i anställning hos Eder, men före den 1 nov.
1911 överflyttats till annan yrkesspecialitet?
c) kvarblivit i anställning hos Eder, men före ' den l nov.
1911 fatt arbets- tiden pr dygn (inkl. Övertidsarbete) min- skad?
- Tramassefabri ker ............... 19 Sockerraffinaderier .. ............. 3 Rhsoc1:erbruk ..................... 2 a ... Beträffande innebörden av beteckningen .frivilligt avgatt&gt; i den första fr %gan anmärk- tes, att darmed aveiiges de fall, dK arbeterskan frivilligt lämnade sin anstallning på grund darav, att arbetsgivaren meJdelat, att en för- saruring i hennes arbetsvillkor p % grund av nattarbettalagens genomförande komme att inträffa.
Av de sAlunda utsända friigeformula- ren återkommo sammanlagt - 7 42 eller drygt 8 / io i besvarat skick.
........................... 2 Konsticv- och anjovisfabrikel G ~ a ~ ~ e i.
s b r ..................... uk Ljuefa ' xiker ..................... - SBgver k ........................... 6 Marga::inf abriker ............... - Bok- o:h tidningstryckerier ... 5 9 Lim- c ch.
benm jölatabriker Trikafribriker ................, ... a.
1 Linoleiimfabriker ............... 1 Karamell- och konfektfabrikel -.
Bryggc rier ......................... - Bom ul:.sspinnerier .............., ' i ' ririli h t.
kvin h t.
kvin nor, som Lntal nor, som Lntal överflyt- h t a l abri- ripprragts till abri- eller fri- abri- tats annan ker ker ker villigt y r kes.
avg &amp; t pecialite Fabriksgrupp Bagerier = Sumina I - - m h t.
kvin Summa nor, som fatt ar- betstiden h t al Antal Per dygn abri.
arbe- minskad ker terskor - 2 5 2 1 1 - -- - 3 2 3 4 7 - 4 4 3 3 8 1 - 1 2 1 - 2 1 1 5 1 1 - 7 1 1 o 3 1 1 - 1 3 - 1 - - - - 49 14 31 74 1 3 1.
brikegrupper, dar enligt 1907 års utred- Av denna översikt eynes frarng&amp;, att De företag, vilka trots upprepade pamin- nattarbetslagens genomförande fi5rnam- ning ordinarie nattarbete förekom.
En nelser lamnat formularen obesvarade, voro saledes jämförelsevis f&amp;, och det kan antagas ligast berört arbeterskorna inom de fa- i omedelbar jamförelse i detalj mellan
4 - siffrorna från 1507 och nu föreliggande utrednings reeultat later sig dock ej ge- nomföra redan av den anledning, att antalet företag och arbeterskor kan hava växlat bet.ydligt mellan de bada tid- punkterna, varjämte arbetet sedan - år 1907 flerstädes - kan hava E &amp; anordnats, att nattarbete av kvinnor icke vidare förekommer.
Av alla i den svenska fabriksindustrien ~nligt ' 1910 fabriksstatistik -- år 19 10 sysselsatta arbeterskor fingo er diist 1,5 % sina arbetsvillkor direkt pi verkade av nattarbetelagen.
Av hel alttalet kvinnliga arbetare inom de a uhedningen berörda fabriksgrupper u. gjo~de motsvarande ssi$ra 6,4 %, vilkt ta l emellertid inom vissa fa bviksklasse steg avsevävt högre, sdsom narmare fra # gdr av de i detta hänseende i tablån.
ha nedan meddelade siffror.
Enligt 1907 are nattarbete Enligt föreliggande utredninl utredning - I- - &gt;Erav med ordi aarie nattariib ' e Antal av nattarbetslager Hela Hela Anta1 berörda arbeterskor -- an-.
Antal &lt;vinn- krita ' an- i % av Antal % av tale t t alet arbets liga Antal kvinn.
fabri totalem- i kvinn- arbe- talet eye abso- fabri.
stallet ?altar, grbets- liga ker iga natt ter- lut selsatta arbetare ker betare Ltallen " " tf ar arbe- skor betart terak.or &amp; r 1907 ' Fabrikegrupp I &amp; TORGONBRIS, - - -- Trämassefabriker Sockerraffinaderier Rasockerbruk ......
Bagerier ............ Konserv- o. anjo visfabriker ...... Pappersbruk ...... Ljusfabriker ...... 38gverk ............ Margarinfabriker Boktryckerier ...... Benm jölefabriker Frikilfabriker ...... Linoleums fabriker Karamell- o. kon-.
fekt£abriker ......
Bryggerier ......... Bomullsspinnerier Inalles Samtliga berörda 21 S 57. o 2 ' 1 43 1 l6 90 7 - 85 18. s 100. o 12 .. 2 4 8 1 7 83 ' i 8 7 3 .6l 14 i 4 3 26.
G 21 o 1 49 10 3 49 .. s 5 5 1 ' 44 2 9 2 o 1 14.
1 3 1 o l,o 9 1 - O. 7 -- 3 -- o .. 7 -- striarbetarens sociala intressesfär och.
en vidgad social fråga, som.
ocks8 inrym- mer jordarbetaren, framskapas och till- tvingar sig hans intresse och bekymmer.
Industriarbetaxen står da också i tre- vande ord inför den s. k. jordfrågan.
Utan tvivel utgöres den första iaktta- gelse, som hänvisar industriarbetaren till jordfrågan, av .den begränsning beträf- fande arbetstillfällen, som förorsakas av den jordbrukande befolkningens flykt til stader och ind.ustricentra.
Nar industri- arbetaren ser, att arbetartillströmningei ständigt ÖvergAr den vaxande industriens förmaga att lämna arbete och en allt större reservarmé av arbetslösa framska- pas under de ogynnsamma förhállan; denas tryck, tränger sig inpå honom ovillkorligen den frågan: Varför lamna alla dessa jordbruket och kampa hellre för en industriarbetares torftiga bröd?
Och för att £A ett tillförlitligt svar på den fragan maste industriarbetaren nöd- vandigtvis skaffa aig kunskap rörande de existensmöjligheter, - som förefinnas bland de jordbrukande och gör d % de mest nedslående erfarenheter.
Har har- skar en utsugning och ett förtryck, som ofta är s % fruktansvärt, att industriar- betaren knappast kunnat tanka sig nå- got dylikt.
Han äger ju åtminstone or- ganisationen som skydd, men dessa tu- sentals jordarbetare äro i allt under- kastade - jorda gares godtycke.
Industri- srbetaren kan d % inte komma .ifrån den iakttagelsen, att den dåliga etallning, som jordarbetaren lever i och som ödes- digert återverkar p &amp; industriarbetarens existensmöjlighet bestämmes och härleder sig f r h en orättvis fördelning av jor- den.
Ja, han maste med borgmästare Lindhagen havda:; Att detta spörsrnå.1 om jordens fördelning utgör vad man kallar jardfrdgan i egentlig menings.
Och han måste snart ge d:r Oppenheimer ratt, d % han säger: B Ju mer av jord-, ' ' 1 905 905 bruksjorden i en stat, en provins, ett Att detta.anta1 ar lika stort som hela det till fabriksetatietiken uppgivna arbeterske- antalet, ehuru fabrikernas antal endast ar 2 mot 21 enligt fabriksstatietiken, torde förklara1 dsrav, att denna senare statistiks uppgifter avse, Brearbetare, medan i föreliggande utrednini det individuella arbetarantdet redovisate.
Vid r:ieockerbruken sysselsiittas kvirinorna i rege blott under högst 3 manader av aret.
Fabriksstatietiken omfattar ej någon med denna helt sammanfallande fabrikeklaers.
Uppgiften insand i sammanhang med uppgift fran ett till annan yrkesgi:upp hörandc under samma ledning varande företag.
Industriarbetaren och jordf rågan.
Man kan lätt förstå, att en industri.
arbetare, som redan frin sin tidigaste ungdom haft sysselsättning inom en fa- briks eller en verkstads smutsgr % vag- gar, icke i tillbörlig grad fått blicken öppen för jordens betydelse och den växelverkan som förefinnes mellan hans egen existens och de tusende individers, vilka 8 ett större eller mindre jordbruk fresta en bekymmersam tillva.10.
In- dustriarbetaren har därför också gått till lösningen ' av sina speciella livsfrtlgor utan att fasta tillbörligt avseende vid de livsbetingelser, vilka förefunnits bland den jordbrukande befolkningen och har har därvid haft stöd icke blott hos sinr egna milsman ' utan ' aven ' av borgerligt n:ltionalekonomer; bland vilka industri arbetarefrigan fått det synnerligen miss.
visande namnet: &gt;Den sociala frågaris J u narmare industriarbetaren emellertic trängt sig in i de omständigheter, vilke konstituera hans egen livsföring har lös.
n:.ngen av det sociala problemet försvaratf och en massa förbisedda fak-torer träng {sig fram i förgrunden.
Han har därvid amaningom lärt sig inse, att hans egna livsbetingelser 8 t h i beroende av de exi, st ensförhållanden, som härska inom jord- bxket, och han börjar första, att man a !drig kan komma till en rationell lös- ning av industriarbetarens livsfråga utan att ocksa i sammanhang cliirmed lösa jordarbetarens.
Härmed sprängea indu- gistrikt, som a r upptaget av stora jord- sgendomar, dess större ar dess befoll- nings Jlykt och denna flykt tilltar ej i gamma grad som de stora egendomarna, utar.
i mycket starkare grad.
s Industri- nrbetaren upptäcker såledee som sin för- stuckne fiende jordägaren, jordmono- polets innehavare, den store jordmagna- ten ' och mot honom måste kampen för m rätt fördelning av.
jorden och dess frukter föras med lika stor k r a f t och malmedvetenhet som nar det galler d s jvriga produktionsmedlens innehavare.
3ch här måste industri- och jordarbetare nötas i gemensam aktion för frigörel- Jens stolta framtidsmal.
Gustav Åström.
Det dir genom narvaron av dessa tre idealer: lanningens, godhetene, skönhetens mönster-) ilder, genom deras verksamhet i var natur lom manniskaii ' varder ku2tumanrniska och larmed nhgonting för mer # n djuren.
- Föret ledan idealen, sil att aiiga, nedsvavat till jor- len och dar tagit bostad i själar, danade att lysa, dem, höjel sig djurlivet harnere utöver ~ i g själv och varder till kulturliv.
Och först hrigenom varder nagonting liknande.
plan) ch andam81 att ekonja i det hela.
(Viktor Rydberg.)
' '.
MORGONBRIS Hilma Angered-Strand- berg.
Genom sina skildringar frAn Amerika och.
kampen för tillvaron där har Hilma Angered- Strandberg förvärvat sig ett myc- ket erkänt namn eåsom författarinna.
Det var det verkligt upplevda Amerika hon skildrat, dit hon reste s h o m nygift med en ung målare, Hjalmar (Angered och därifrin hon Aterkom efter sex Ar, kroppsligen alltför ansträngd.
Det lär ha varit verklig bitter kamp för brödet som var oraaken.
Ehuru van sedan ung- domen vid battre dagar - hennes far var justitierådet Strandberg, en av de aderton i Svenska Akademien - har hon ' dock aldrig ryggat tillbaka för .ar- betet, aven i de mest prosaiska former.
Under de senare Aren har fru Angered- Strandberg skrivit mindre an förut.
Hon har bott med sin man i ett isolerat hörn av världen ocli resultatet har blivit den nya bok som nu av henne3 penna före- ligger.
- En bok som kan kallas för en mycket märklig insats i svensk lit- teratur.
Hemma.
Alb.
Bonnier.
Pris 4: 50.
Titeln anger ju genast nAgot av inne- hhllet.
Har skildras hur det ar att vara hegrna igen, icke bara roeande, avig- sidorna fii triida fram.
Men allt mer och mer kommer under skildringens g %ng fram earegna drag, både vad miin- niskor, natur och förhiillanden an.gk, vilka.
på ett djupt och oemotståndligt sätt binda svensken samman med foster- landet.
N %got av detta, eller allt .detta, har emellertid hunnit fram aven hos andra Eörfattare just nu, men vad som ge:r bo- ken sitt alldeles särskilda värde ar, att den förenar såväl djupare anlagda syn- punkter på saker och ting, som att den ger en bred och ingående skildring ur tidsmiljön.
Det är en verklig roman, de människor m.an här gör bekantskap med iirc icke, såsom de så ofta &amp; ro i inutids1itt; eraturen; lätt skisgerade, de äro i.n i enskildheter studerade, och man I.ar kanna dessa man,niskor.
Handel- serna ti:.ldraga aig i en typisk svensk smilstad med all den .tr %kiga borgerlig- het (i dstta ords ursprungliga betydelse), gom där oEta kan vara radande eamt Landsbygden däromkring ined en into- 1.erant plast och med bondtyper båd-e av prosaisk sort och med mera lyftning.
Skildrxgen.
av den egentlige huvud- '.
.HILMA ANGERED-STRANDBERG.
figuren, mannen som kommer tillbaka till sin hemtrakt frbn Amerika, syned mig synnerligen väl utförd.
Han a r ingen hjälte, som genast vacker sym- pati,.-tvärtom, den &amp; ter vändande emigran- ten ar i början skildrad ganska prosaisk.
Och sedd mot de döda omgivningarna av en svensk järnvägsstation p &amp; landet och ' mot bakgrunden av de smaklösa heminteriörer, vad möblemang och u t styrsel i övrigt angår, som ju tyvärr så gott som äro allenarådande i hem inom vissa miljöer, verkar stamningen så med- ryckande tråkig, att man f&amp;r övervinna sig för att fort~atta läsningen.
Har mö- ter verklig realism utan överdrifter, blott nakna fakta,.
MAnga andra .träffar den.
ne unge man på aven i den lilla staden, Rom äro allt annat än upplivande be.
kantskaper, men mycket intressanta s %.
som skildrade typer.
I rätt proportion till människoantalet förekommer emel- lertid ett par tre individer med, flykt över sig - aven detta blir uttryck från författarinnan av hennes goda realistiska uppfattning.
Dar ar en ung bonde, som vagar trot3a vad folk säger och dar ar en val fun- nen skildring av drömmaren och ideali- sten, som icke riktigt passar för denna varlden, men dock ar den, som höjer det hela till ett högre plan.
Genom hans.
inflytande kan ockdi bokens hu- vudfigur, den unge mannen,.
radda åt sig sitt battre jag.
Och slutklämmen i boken blir mycket lycklig och harmo- iiisk.
Boken ef,terlämnar därför också ej blott intryck av utmärkt skildring, utan även ett bejakande av livet, och att det.
är värt att lara sig livskonstens hemligheter.
En ung kvinna 1Ater för- fattarinnan särskilt bliva gestalten för konsten att göra det basta möjliga av det liv vi ha oss förelagt.
A.
L. utför din vilja.
.Om jag bara kunde nästan lika mvcket maskin, som skep- gå med dig för att se pA Henrik den pet, som måste lyda rodrets rörelser.
femte.
Igen jag milste arbeta i kvii1l.s Det .är många gånger bekvämt för her- Vem ar tjänaren och vem, ar herren, nar ren, när han finner .en E &amp; tanklös och Av Ella Lymen Cabot. '
jag så befaller mig sjalv och försakar frtglös underkastelse.
Men han köper en efterliingtad njutning för att lära ' mig den .endast på så sätt, att han dödar en I .. ett par taxra sidorhistoria?
Jag, d. v..
s..
människas intelligers och gör henne till självbehärskningen är det sedliga li- min högre och uthhlligare föresats, be- en maskin, en väderflöjel, som inte kan vets prövosten.
Det gives intet sedligt faller och undertrycker den ' livliga im: hAlla stånd mot vinden, som blåser på liv, så länge vi ej giva oss själva lagar plileen, vars uppfyllande skulle skada den.
och följa dessa.
All karaktare utbild- mitt verkliga m %], alldelea s % som den Livet för en sådan människa, som be- ning bestar däri, att jag bringar mig promenerande trampar ned det nyupp- härskas av sina egna impulser och liden- dithän, att jag lyder mig själv.
Vi öva komna gi:a9et, som han dock garns vill skaper, synes vid första anblicken vara ocksh självbehärskning, da vi lyda v&amp;r se vaxa.
från slavens.
En sådan mycket skilt stats lagar.
&gt;G % ut ur gräset !B ropar Ur derisa exempel: ae; i, att sf~1vb.e- människa synes vara fri som luften.
polisen och stör därigenem din behag- harskning.
.
ej betyder fruktan för myn- liga vila på griismattan i en offentlig dighet.
Om jag ' uodarkast.ar mig zarens Kan hon ej i varje minut av sin tid park.
Nar du tvekande följer honom, befallning; ar eller troget följer de planer., göra, vad hon vill?
Hennes nasa blir ar d u ej medveten om, att du lyder dig jag själv valt - jag lyder alltjämt en ej tryckt mot kvarnstenen, som de män- själv; men dock har din röst hjälpt till lag, men blott i förh~llande till den lyd- niskors, vilka máste förtjäna sitt livs- att välja laggivaren, som bestämt före- nad, jag visar mina egna lagar, är jag fri.
uppehälle.
En dag har denna människa lust att skrifterna för parken, och - en del av till omväxling arbeta en smula, och hon, ' skatten, du betalar, bildar en del av den finner plötsligt att hon lika litet kan ut- lön, polisen erhåller därför att han nu.
Nbgra.
exempel på frigörandet: Friin föra e t t koncentrerat och ihiillande ar- stör dig.
Du befaller dig allts8 själv slaveri till s jalvbehärskning skola.
illu- bete, som hon ar i atthd att lyfta en att gå ut ur gräset.
strera skillnaden.
E n rädd eller f ä~ngs- tyngd av bly.
SA snart hon laser en.
Självbehärskningens betydelse kom- 1:id slav följer sin herres minsta vink.
allvarlig bok, har hon den oemotstånd- mer ännu mera till synes, .om ingen Vi kalla honom.
icke dygdesam, ty den ligaste lust att röka en cigarett och titta polis står där, som förkroppsligar och fruktade piskan och slaverids hopplosa u t genom ' - fönstret.
Hon har hela sitt år ha ...
k ~ ä v t hans initi.a$i.v.;.
Han ':: %r liv givit .efter för sina impulser och ar p U r boken nDet dagliga.
lirete etik).
.
.
.,+ ' *: Självbehärskning.
m. '
6 MORGONBRIS - nu deraei slav.
Det behövs en stark och jören visste att intet vat.ten.fanns i pan- uthållig vilja att avskaka det shveri, i nan 3:r 13, men han visste ocks&amp;, att vilket hon har fallit.
Hon är som en direktören begärde blind lydnad utan fangalad förbrytare och har ingen utsikt vidaru frhgor.
%Har jag förståht Er ratt, att komma lös.
8, l S och 147 %.
friigade han.
~ 8, 13 I de två extrema fallen av abJolut och 14 % var svaret.
&gt;Alldeles.
ratt, underkastelse under en herres vilja eller herre.
r En halv timme, senare kom in- under vart lynne äro vi likadana slavar; genjören tillbaka med underrättelsen: och så lömskt omsnärja oss vanans sn?
~ T y v i r r fanns intet vatten i ångpannan ror, att det finns fá människor, som icke n:r 1 3 och genom pannbottnene smalt- i någon del av .sitt viisen iiro insnärjda ning har en skada på 200 pund åstad- i .dess kvävande ' niit.
Bland tusen man- komnnits.
i Dir.ektöran sAg ska.rpt på niskor gives det kanske bara en, som honorn en stund och sade sedan:, Gott, s % intensivt kan koncentrera sig på sitt Ni kan g % ..
Men då ingenjören lam- arbete, att han icke automatiskt lyder nade ru ' mmet, ropade han honom till- impulsen att se upp, nar ett ljud höre~i baka.
, Ett ögonblick!
.Om jag befal- vid dörren, eller vars sinne icke under ler Er något sidant än en g h g, gör det nigra minuter äro borta från ett före- åter !I?
I detta fall föredrog +rbet&amp;edaren att drag.
Sádan tjänstaktighet framfor det egna hava en autom ' at till utförandet av sina lynnet eller en despot är lätt att ski1; ja befallningar.
i stallet för en f6rnuEtig från självbeharskning därigenom, att da- människa, som icke handlade efter b0.k- ven underkastar sig en herre, under det staveii utan efter en förnuftig ioterpre- att .sjalvstyrelsens anhängare antaga en tatior.
M h g a föräldrar finnas, som be- herre.
gara en oförnuftig lydnad av sina b a h.
I krig har den subalterne sold&amp;n De glömma att de i dem ' kviiiva den föga av egna initiativ.
Men i krig hava förnuftiga beslutsamhetens kraf t även vi att göra med e t t förhállande som: en- för den tid, d &amp; de icke längre kunna dast sällan förekommer p % andra lev- ledas av sina foraldrar.
nadsområden; det fordrar att en oerhörd Ogmblicklig lydnad ar ej okarakta- människomassa abrolut handlar p &amp; sam- ristisl; för s jalvbehärsknin ' gen, oaktat ma sätt.
Om varje rekryt skulle lita handlingen, om den.
skall hava sedlig på sin egen bedömningsförmåga, bleve betydelse, måste vara genomtänkt i fina enigheten, som ar nödvändig för en ar- principer; var och en.
som har.
' en m &amp; framgång, störd.
Dar en @ %dan nöd- klar och bestämd avsikt, skall i nod- vändighet av .den likformiga o.ch ögon- fall hellre följa en senare, vars insikt blickliga handlingen äger rum ar under- han respekterar, an den odisciplinerade kastelse under en auktoritet nödvändig.
anden.
Hans utbildning och hans före- Vi se det vid en storm p &amp; havet.
Kap- sats göra honom icke oskicklig utan i tenen måste vara despot den tid stormen stallet skickligare ock &amp; till antagandet vatar.
Han har ingen tid att rådfraga av e n .underordnad roll i en lek: eller i folket.
Den demokratiska regeringsfor- n8gon situation, som fordrar uoderord- men:, Det föresliis och anbefalles att nandd.
- Han har ' kraft ' ' att utarj " tvekan bärga klyvaren, den som &amp; r för förslaget utföra allt, vad han en g&amp;ng med over- skall saga ja r, är har alldeles obrukbar.
laggning har antagit.
för sin plm, vore Men oaktat vi skola underkasta oss ett det am sá svårt och oangenämt.
ögonblickligt tyranni, dar det ögonblick-.
.
liga handlandets nödvandighet så, fordrar, III.
utvecklar ett sadant tyranni, dA det varar länge, ett mekaniskt reagerande, mot Hc la.
denna analys av s jalvbeh arak- kommandot, som slutligen skadar initia- ningen visar, att det ej finnes nå.gon tiv och förstånd.
siiualdon, som ej fordrar lydnad, men Profeesor Jame3 berättar en ' historia att ' antagandet av en auktoritet för ens om en gammal soldat, som, efter ' det egna plannr hör till självfegeringen.
När han blivit pensionerad tagit anställning vi uppná mogen álder och lägga barn- som betjänt.
En dag kom en general leksakerna &amp; sido, maste vi mer.
och till familjen i vars hus den gamle sol- mer välja våra egna lagar.
De fordra.
,, ' daten tjänade och lade märke till den 1ydnr:Ld av ' oss gentemot statens och vara militäriska hallningen hos tjänaren, .d &amp; föräldrars föreskrifter, s % vida d e.
ut- denne bar in tekopparna.
Han ropade: trycka vAr högsta vilja; men i rnanga &gt;Giv akt l Skyldra gevär!
D Genast fall kommer just kraf ten i vAr hängiven- gingo den gamles händer i höjden,.
och het At det Gasta, vi kanna.
03s att sy- tekopparna lago sönderslagna på golvet.
nas trolösa för dem; som icke se, ' vårt.
.
Denna maskinmaesiga lydnad, som &amp; r mal.
mycket nyttig i krig, ar fördärvlig UD- I Martin Luthers liv, som det fram- der fred, och de, som begära den, dar träder i förhållande till ' reformations- icke nöden fordrar det, skola förstöra iin rörelr~en, hava vi för detta ett exempel.
värdefullare ting än det kostbaraete FrAn den romerska kyrkans synpunkt porslin.
var Luther olydig; ty han höll sin hie- För några &amp; r sedan blev en amerika- ratiska doktrin i ansiktet p % påve och nare av ett engelekt bolag anställd som konci.lium.
C m jag icke övertygas genom den ingenjör vid en stor fabrik.
En morgon, då han kom för att avlämna redogörelse heligt skrift eller andra starka grunder, till direktören, erhöll han befallnipg a t t kan och vill jag intet taga bort.
Det tända upp eld under ångpannorna till ar farligt att handla mot sitt eget sam- maskinerna n:ris 8, 13 ' och 14.
Ingen- vete - har st6r jag - .och.
Iran icke '. '
anna.t.
Gud hjalpe mig! # Detta är icke 3rd av en hårdnackad olydnad.
Tvärtom, till grund ' .för hans ohörsamhet mot på- ven låg - en högre lydnad, en tro som beharskade, som tvingade honom till lydnad, liksom trycket av inre krafter bringar en vulkan till eruption.
Lyd- nad och olydnad äro två sidor av en handling, som betraktas .fran olika ut- qktspunkter ..
Jag har försökt att visa, at ' t självbe- harkning för med sig mer lydnad för lagarna och icke .mindre;.
t y sjalibe- harskning betyder vårt regellösa lynnes kontroll och underkastelse, något som är.
nödvändigt, för att vi fritt skola kunna fylla vara uppgifter.
Jag kom- mer överens med min förläggare, att jag skall göra; en bok färdig för trycket till len första oktober.
Detta beslut ar mitt fria val, men s &amp; snart jag fattat, det, ar jag förpliktigad att hllla mitt.
kontrakt, 3ch d &amp; betyder, att jag måste försaka rnAnga fröjder, som jag annars hade.
njutit.
Jag blir inbjuden till en lust- resa, men máste säga återbud och.
ar-.
beta flitigt för att halla mitt kontrakt., Min familj går för att spela tennis och beder mig att följa med.
Min.
impuls att ' gå med måste kraftigt hållas tillbaka, på det jag må vara lydig den uppgift, jag valt.
Förpliktelsen blir.
densamma om idealet, som jag valt, rör andra man- niskor.
Om jag beslutit att agna ett år åt min sjuke bror, för att p % sa satt hjälpa honom, att han i olikalander må försöka utöva.
olika yrken, s % be- härskar detta bealut mig och förbjuder alla sjalvständiga.
avsikter, det dirjgerar mina dagars handlingar efter sina egna föreskrif ter.
Självbehärskningens varde for den sedliga uppfostran framgår ofelbart.
u r G-eorge junior republikens verk i Free- ville, Newyorlr.
F ö r tio år sedan, då m r William George under en utflykt på landet upptog ett par .fattiga gos-, sar, iakttog han med stort intresse, a t t de hellre lydde d e.
regler, de själva uppställt, an hans befallningar.
Han funderade över detta och fick den idén a t t grunda ett miniatyrsamhalle, i vil- k.et gossarna och ' flickorna själva skulle f å skriva sina, lagar.
Mr George fastslog, a t t böterna. '
för olydnad mot lagarna och infordringen a v dessa bö- ter helt och hållet skulle ligga i bar- nens händer.
.
F ö r sig behövde han blott en stallning a v högsta domstol, till vilken d e t i svårare fall vädjades.
I andra saker regera barnen sig själva.
De hava sin egen .bank, sina egna pen- gar a v aluminium, de välja de syssel- sättningar s0.m behaga dem och erhålla därför lön eller: om de föredraga a t t icke arbeta, draga de konsekvenserna därav, och bliva förda till fattighuset, där de endast få litet mat och snart.
inse a t t arbete a r mer tilltalande a n följderna a v a t t vara - lat.
Nästan var och en, som p å förhand hade bedömt denna fullständiga frihet ' bland b a r n ' a v fattiga och förbrytare, sknlle ha f ö r u t ~ a ~ g fullkomlig t anarki och ' tygellöshet.
Var det .-att.
.förutse a t t ouppfostrade och okunniga.
barn,,.
.
.
MORGONBRIS 7 .Bilder från Olympiska spelen.
Kr.istendorra och in- tdwtrin Zism ha för: &amp; ört den vita rasens &amp; roppar, den förra sen, dess förr skola vi kunna begransa och arbeta bort dess lyten.
Och ju mer vi kommer in i kropps- övningar, i s u ~ d kroppskultur, dess mer skola vi själva kanna, hur vi eröv- rat vidder för var utveckling, hur vi och därmed v %ra ide.
er, var livssyn, vuxit och vunnit mark i viirlden, ' ' ..: genom manghundra- årig predikan av för- akt för sjal ens^ jor- diska hölje, den se- nare genom sitt lika ohyggliga direkta fy- siska vald p &amp; folk- hälsan, Nu ar det p &amp; tiden att vi reser oss i kamp för krop- pen.
J u mer vi nar- mar ossr idrottsrörel- (T w e Nerman).
DE SVENSKA KVINNLIGA GYMNASTEFINA.
Mc ARTH U I?, segraren i Marathonloppet.
SAAR ISTO, Finland,vinnaren i spjutkastning B.
UGGLA, Sverige, vinnare tstavhopp.
t som man upptagit från gatorna i en storstad, skulle uppställa regler, som kunde betvinga.
deras egna lastbara i De olympiska spelens resultat.
impulser 9 Resultatet av detta experimen.t har kommit alla onda profetior pi % skam.
Gossar, som på Newyorks gator vor0 färdiga att stjäla, hava funnit, att de i sitt eget samhälle ej hava bruk för tjuvar.
Man inser fort, att det måste givas lagar mot stöld, s % snart man besitter en egendom.
Samma gossar, som årvis haft den vanan att röka, hava stämplat det som en förbrytelse till och med att äga tobak: De regler, som borgarna i George junior-republi- ken stalla upp för sig äro mycket strängare än de en vuxen skulle un- derkasta sig.
En liten gosse, som stal äpplen från en grannes farm, blev av e.n ung domare ställd under tre måna- $ers uppsikt och hotades med, att han, om brottet upprepades, skulle få be- Norge A t i Belgien -- 6itorrike Rysalan d Grekland Holland: i,.
I~rlTl -- - p - 6 6 4 3 I tala stora böter eller åläggas ett hårt f ängelsestraff.
George Junior republiken inskärper hos sina medborgare den sanningen,, att, nar vi vilja göra något i världen, måste vi lyda de fordringar och befall- ningar, som detta företag innesluter och att .den ene måste respektera den an- dres frihet, om vi vilja leva tillsainmans.
Dessa gossar skola; då de återvända till Förenta Staternas borgerskap, be- hålla en livlig och uthållig föreställ- ning om lagarnas mening, t y de veta, vad det betyder att göra och utföra lagar, och vad .det betyder att villigt lyda dem.
De skola förstå Lincolns ord, att demokrati betyder folkets be- härskning genom folket och E r fol- ket, t y de, skola veta, att de icke blott aro individer eller.
medlemm.n,r av en familj, utan delar av ett samfund, i vilket för var och en ' &amp; skild det ar gott, som jir gott för alla.
.
.
.
i - 2 i --,
MORGONB ' E; ~~ Litteratur.
Carl R. af Ugglas: Legender och berättelser.
A.lb.
Bonnier.
Pris 4: 25.
Denne författare ar en bekantskap som bör göras av dem, som ha.va lust att försätta sig ii7 i en ~ a r l d ovanför den vardagliga.
Icke alla Morgonbris läsare hava kanske hört talas om Taj Mahal, såsom det säges det underbaraste byggnadsverk östern äger.
Det a,r byggt till minne av en dyrkad kvinna.
Och i berättelsen 3 Shah Jahaus silverbro » har författaren fatt tillialle att visa sin intensiva, känsla för det Eom ar poetiskt och vackert genom atbge oss en .levande bild &amp; väl av det underbara byggnads.
verket, som av den stora, obesvarade kärlek, som lat uppföra det.
En utmärkt.
liten enaktare .. med.
motiv från riddartiden heter, Riddaren utan lands, och aven i den utgör ett karleks- drama innehallet.
S &amp; finnes ett par smH bitar, vilka egentligen icke kunna bliva föremål för nagon recension, utan höra till det som man känner andakt inför eller ej, alltefter sin individuella lagg- ning och behov.
.
Samlingen innehiiller emellertid.
aven berättelser från nutidslivet.
En mycket realistisk från en skärgardsstad, i vilken typerna äro bra och levande gjorda och författarens berattarekonst ar iiven i denna så motsatta form mycket njutbar.
I ännu en annan berättelse, s stjärnorna och ödets, har författaren skildrat den medelalders ungkarlen, som i ' många gr trott sig sta höjd över livets.
lockelser, men så plötsligt f %r den bittra insikten av sig själv, att just denna instängdhet och avskiljdhet kommer honom ' att oskönt och obehärskat brusa ' ut över en ung flicka.
I denna berattelbe, som innehål- ler så mycket mänskligt både av det högsta och det lägsta, av resignation ' och obeharskning, har författaren visat sig aga en syn.
p &amp; livets sv5~igheter, som ar djupare än den vanligast gängse. '
A.
L. '
Resebrev.
Blekinge och S k h e.
(For t s.)
På söndagen var jag i Ahus.
Hiir tycktes befolkningen, som mest består av hamnarbetare, leva i goda ekono- miska omständigheter.
Kvinnoklubben firade sin 5-årsfest.
9, nya medlemmar ingingo i klubben.
Omkring 150 Ahörare.
Ef eråt enskilt samkväm med dans, upp- läsning, sang och musik.
Siirskilt en del kacka ungdomar gjorde sitt: basta att förhöja stamningen.
Sedan besöktes Kjävlinge.
Klubben består av 19 medlemmar.
150 kvinn- liga arbetare spsselaattas pA skofabriken, men de visa alla dåligt intr ' esse för s %viil sin fackförening som kvinnoklub- ben.
Så fort barnen fyllt 12 ' år sluts de skolan för att börja i fabriken.
För.
äldrarnas fattigdom och fab:rikarntintressei g &amp; har hand i hand och därför är det svirrt att få denna trafik etoppad.
De kvinnliga klubbisterna hade dock en annan syn pA paken.
Sedan Hovby.
Har fanns inte kvinno- klubb.
Mötet var anordnat av kommu- nen.
Jag gladde mig att jag skulle f4 bilda en klubb, men kommunen hade en annan organisations£or.m på förslag och jag tyckte den var bra, nämligen, attt f % kvinnorna in i kommunen och där bilda en sektion för sig med egen styrolse och egna möten, där kvinnorna kunds diskutera och förbereda sina frågor, för alt sedan möta.
upp 1.A de gemen- samma kornmungötena i~c ' h - framföra sina kr.
?v och synpunkter.
7 .kvinnor anmälde sig darf6r till iidrade i kom: munen.
Kvinnor .. i Hörby l Jag hoppas att ni inte glömmer att sprida och lasa Morgonbris.
'.
- 1 Landskrona hade jag blott 72 åhö rare.
Kvinnoklubben har 16 medlem- mar, som sprida .30 ex.
Morgonbris.
Landskrona har ett vackert Folkets Hu3, som ol~ckligtvis förlorats av arbetarna i, privata händer.
Tröttheten vilade över staden, sades mig.
Jag hoppas att kvinno.
klubben anda inte tröttnar.
Och det är $og inte farligt, så, länge fru,.
T.hure-.
.
son finns diii.
.
Höganas.
, Trötthet.
Höganas arbetar- röre1.e ar blott en ruin ' .av.
vad den förr varit; Kvinnoklubbens 6 medlemmar göra i dock allt för a t t inte allt skall somna av.
Heder - ' &amp; t dem!
ICn korsett.
fabrik sysselsätter 1150 arbeterskor, som sakna: allt intresse för organisationen och ' för att tillvarataga sina intressen.
Kan.
inte Bigne Svensson göra nigot åt den saken?
I Kristianstad vor0 förhllllandena lik- nande.
Föredraget samlade blott 35 Ahörare.
Kvinnorna i klubben vor0 för- tvivlade över slöhet och högmod, som, enligt deras mening,.
vor0 deras värsta motståndare.
Och- däri- - ha.
de.
nog sa ratt.
Det var E$ ~ a n f j.
Innan jag talade i Kristianstad - talade jag ju i Ousby.
.Har ar arbetarrörelsen tämligen ny.
' Verdandilogen Facklan var ' anordnare, den besthr av 32 kacka ungdomar, därav S flickor, den sprider 30 Morgonbris, 20 Stormklockan, 20 Verclandisten, P5 Frzm och 80.
Såningsmannen.
Ett exem- pel p~ hur ungdomen kan arbeta om len vill.
Dessa ungdomar kunde inte fatta hur t. ex. ungdomea i Höganas runde leva utan både klubb och loge.
Vad ar det för arbetarungdom, som.
SS.
; .år och slöar?
Ja, svara pA det den gom kan.
N4.gon kvinnoklubb sökte jag iock inte få till stånd, emedan platsen rar SA ny, men genom Molrgonbris blir log förarbete för en klubb gjort.
Den rvinnliga kommissionären, cn 16 års tös, jade att hon skulle öka upplagan till 50 ex.
Det tyckte jag var duktigt.
Men i å ar hon smAlandska ocksA.
Föredraget ihördes av omkring 150 personer.
Och nu var det slut med: Skåneresan.
Ztt hjärtligt tack för allt vänligt be- ' ' mötande som pá alla ' platser kommit mig till del.
- - - - - - - - - - - Föredraget i Ronneby blev av flera orsaker ' inte så besökt aom det skulle kunnat bliva en annan kväll.
Den kvin- liga röstrattsföreningen, varmed klubben för övrigt samarbetar i största sämja, svek arbetarkvinnornas möte aven.
Som exempel på den energi Ronneby kvinno- klubb utvecklar skall jag berätta att den säljer 1 60 Morgonbris varje månad.
Den har till 1 maj rekvirerat 7,000. maj.blommor.
Inkomsten använder den till hjiilp åt tuberkulösa barn inom sta- den.
I fjolsommar bekostade den visteli- sen för 7 barn vid Skelderviken.
Varför det lyckas eA bra j Ronneby beror framförallt därpå att enigheten och eammanhållningen får gå före alla andra intressen.
Ingen drar sig undan arbete och uppdrag utan alla göra sitt baeta.
Genom att anordna en julbasar fingo de in pengar att bekosta en hel agitationsturné för Maria Kvist i Ble- kinge.
Det ar rent av underbart vad allting gHr bra i Rbnneby.
Jag sade att jag började i Ystad.
Nej, det ar sant, jag hade föredrag t Sparreholm i Sörmland p &amp; nedresan .. Sparreholm ligger vid sjön Båveii.
Det ar en plats med livliga organisationer.
Kvinnoklubben har 10 medlemmar, som alla hålla bra tillsamman.
Mötet, som var anordnat kl. 6 på e. m., samlade blott omkring 50 åhörare.
----------- Kvinnor över hela landet l Låt o s s samlas till arbete!
Låt oss framför allt sprida och lasa kvinnornas tidning Morgon bris.
Darigen0.m klarnar månget problem, som förut sthr oklart.
Dar- igenom bli vi aldrig utan diskussions- imnen inom vHra fijreningar, ty genom Morgonbris tränger sig den ena frågan 3fter den andra fram till debatt.
Borgarklaesens kvinnor samlas i nar- varande stund kring pansarbåtsinsam- lingen.
Ma arbetarkvinnorna samlas kring socialiemen. '
-.
.. Emma Flood.
Vi behova en ny.
glädje., U r " Viktor Larssons slrrif ter ".)
Det är synd om människorna, skri- ver Strindberg,.
som.
själv f å t t lida s 5 mycket för.
miinniskornas dumhets och ondskas skull.
J a, det h a r aldrig varit mera synd om människorna a n i denna tröstlöshetens och trötthetens tid, då k:änslolivet oskillerar mellan averretning och slapphet, och den ome- delbara sunda livsglädjen blivit en myt f r å n vara fä&amp;ers tid.
Vår herre har aldrig lagt en tyngre börda på människornas axlar a n den- na hypersensuella medvet enhet, denna ' absoluta oförmåga av omedelbar naiv Livsnjutning, och framförallt denna livsångest, den stora meningslöshetens isande.
t.omhet och mörkrets slrraclr,
MORGONBRIS -- -- .- -.
- - soni omspinner den.
moderna nian niskan vid varje steg och gjuter .gall2 i varje blodsdroppe.
Aldrig har filo.
sofens ord, att medvetande iii lidan.
d.e varit m.era tillämpligt an nu.
Så slår bristen på verklig glädje E ena sidan över i vilt njutningsraseri dar livslusten ' bestar i rusets glöniskr och stimulamens sporrhugg, och son lamnar efter sig ytterligare leda ocl- äckel.
Den mod-erna niänniskan leve] på ett kapital, lånat mot den drygast (ockrareranta, hon har vampyrerna stiindigt över sig.
Det går, så längc det går.
En dag kommer kraschen Det finnes snart inte .ett runstycke mera nerv- och livskraft att betala med.
Våra fäder ännu i närmaste genera- tion hade ratt mycket kvar av den ani- mala omedelbara livskänslan: de l a n - de ännu vara " lyckliga djur " med el- ler utan tillhjälp av spriten.
De grubb- 1ad.e inte över tillvarons gåtor, de blic- kade inte ner i de mörka djupen, de- ras nervsystem hade en god del energi kvar, och deras blod var tjockt.
De togo livet sådant det var, lato- var dag ha sin omsorg och förtröstade för r.es- ten på vår herre till husbehov.
Barna- trons brygga över svalget mellan för- nuftet och trons lydno var då inte på långt när s &amp; ramponerad som nu, mot- siigelserna mellan ande och materia 5 kulturen, mellan gammal och ny moral, mellan vetenskapen och dogmen, icke tillnärmelsevis så skarpa och oförmed- lade.
Liberalismen gick på ackord och rationalismen likasa, naturvetenska- pen had-e ännu icke skjutit sina svåra grundskott i den kristna livsåskådnin- gen, och dess filosofi hade icke vant upp och ned pil, bestående livs- och kultiirvarden.
Man åt och drack och levde var dag lusteliga - varfor skulle inan inte det!
Köttet fick sitt ined dryg procent, sinnena levde, och d e moderna upprorstankarna slumrade ännu i sin linda.
Det hela var så en- kelt och oförmedlat och liittfattligt, det fanns inga " Varför? "
som.
stan- djgt jäktade och pinade, ingen med- vetenhetens prokrustessäng, där man hölls på standig strackbiink; Sorgerna voro enkla, primitiva, liksom glädjen, man dog som man levat, liiiilnade allt i " herrans " och prästens händer, trygg i medvaetandet,.
att även de mes-t bl.odröda synder skulle ' bli snövita.
Den andliga tärsot, som fräter in till mär- gen, och son1 en " larnia " suger den sista blodsdroppen, var åtminstone icke en epidemi som nu.
.. " I söpen er: till ett försvarligt hull, diirför aren Edra barn så magra ", har Strindberg på, sitt drastiska vis karak- täriserat skillnaden mellan forna da- gars och nutidens livsglädje, Det lig- ger nog åtskillig sanning i den karak- täristiken.
Våra fader drogo förskot- ter på livskapitalet, som deras efter- lrommande fått så.
drygt betala, att det alls icke ar underligt, att bankrutten blivit så svår som den ar.
Fädernas missgärningar ha nog gått igen även på detta område i den livsleda och 9. '
LANDSKRONA SOCIALDEMOKRATISKA KVINNOKLUBB.
överinättnad, den jalrtan # efter sensa- ined oandliga marter och den inest tioner 0511 retelser f ör ett f örslappnat uppfinningsrika El jävulskhe t.
Ur mil- nervsystem, soin ömsom siar över .i de joners flämtande, bröst stiger ett sain- ruskigaste perversiteter och ömsom i f allt %ngestrop upp mo t den hiiiim,el, vars gud hör ' kreaturens suckan ", sä-: len andliga letargiens nirvana.
.
Och så kommer därtill den nutida ges det, men icke tyckes lyssna till sitt ~xistenslrampens ohyggliga parf osrce- eget, belätes.
Daen lidande miinskliglie ten hungrar jakt, med dess oavbrutna olidliga spänning, dess ständiga.
p:iskrapp och och törstar efter ett nytt slags livs- Att.
trampa eller känsla, en ny högre form av livsglädje.
Earliga ' %inder ' trampas ihjal, det ar denna.
lramps Den-behöver en ny hellietshariiioni mel-) hyggliga ' ' antingen-eller Alla dc lan vilja och kunna, mellan livskraft ranslor och stämningar, sorh skapa och livsrätt, mellan hjärta och hjärna, .ycka och harmoni, plaste- bannlysas i medvetenhet och sinnen.
Den aniiilala ienna kamp, o111 man skall lrunna bli omedelbarhetens paradis har för alltid.
segrare eller i vart fall undgh de be- gått förlorat, våra fader tömde d.en {egrades ve.
Den nutida niammozikul- glädjens sista bagare i botten.
Vi be-; iiren ar.
ett brinnande geliema,, som höva en ny, glädje, som slrulle med ett iörtär d l t det bästa manskliga och gemensamt huvudord kunna lrallas - amnar endast rovdjurets mordlust " k u l t u r g l ä d j e ", och vars förut- war.
I.
det iiianniskomyller, dar ele- sättning ar en högre sammansmältning Vi behöya för: ansen skiner, artigheten bugar och av natur och kultur.
våra sinnen en slrönhetslränsla, som romp1:i.m enterar, och.
konvenansen som i. kan njutas utan följande äckel,; l.tckat cch polerat allt, lurar ' överallt ställe t ökar- deras livsstyrka och inten- letta rovdjursr ' aseri under den tunna rultucf e:.missan, begås va,rj e sekund sitet, och vars essenser på samma gång nord, rån och grymmas te ogärningar.
lrunna tillägnas medvetet av hela vårt ' Homo iomini lupus. ' '
Det ar ett al- andliga jag.
En ny förening,, en ny as krig mot alla, dar man vadar i harmoni mellan kropp och sjal, diir) I.od, och.
de slagnes stympade lik ligga medvetenheten inte ar lidande, utan i stora högar, dar jiinimerskrien och stallet livets högsta lust.
Kulturens ' örbannelserna ljuda från morgon till rikedomar måste bliva omsatta i ined-.
tvall och från kväll till morgon, och reten lycka för alla eller största inöj- le stöi~stcz hjältarna äro de, som åstad- liga flertal, kunskapens triid inåste bli- toniina l e största massmorden, - beg &amp; va ett livsens trad för en ny mänslrlig- le ohyggligaste förbrytelserna.
Iden het, som lart sig skilja på gott och ont ~tantill Lr allt så elegant, vitmenat oc:h ch till följe av sin egen högre natur) landanc ' .e, och de humanitära slagoï- icke lran annat än viilja det förra, som len yrr, omkring i den förskämda, icke behöver leta efter fikonalöv, dar- f ö r att den icke blyges över sin sköna tinkand3 luften.
" Det a.r synd om människorna! "
Al- nakenhet, " ett folk för stolt för ok Irig har " syndafallets " förbannelse och för rent för dräkternas skökodok ".
: ilat så -, ung över dem som ' i våra da- En kultur, dar samma ord, såson1 rar, då de knappast kunna glömma kallfis i det gamla Hellas, blivit slrönhe- Och ina marter för en flyende sekund, då tens och godhetens beteckning.
ivsångeeten städse ligger på lur i s j a - till denna nya kulturglädjes paradis ens diinlrel och marken braaner under går vägen endast genom skönhetskra- .arje steg.
Hela vår stolta praktfidla vets .uppodling, intel.ligensens renande dturbyggnad är som en .enda stor och framför allt - genom altruismens, ortyranstalt, en blykaminare fylld den sociala ansvarslränslans, s tarkan- ' j. j ' .. ' ',.
de.
Det nya gladjevinet kan icke hal- redskap böra helst ej användas till andra.
Söt rabarbersaft.
las på det gamla samhällets murkna and::tmål, ty sylten tar lätt åt ~ i g smak Rabarbern sköljes (få!
ej skalas), skares flaskor, därtill fordras helt nya av främmande ämnen.
bitar och en kruka fylles till brädden läglar.
Syltgrytan bör helst vara alv alumi- ned rabarberbitarna.
Kokande vatten Det har med rätta sagts, a t t arbeta- niun eller emaljerat jii:rn.
Emaljen bör lalles över till krukans bredd.
Detta ren ä r den ende rätte arvtagaren till vara.
fullt oskadad.
iår st &amp; ett dygn, då saften franailas.
och framtidens kultur glad je, darf ör att Skumskederc bör vara av silver, horn, ges ett uppkok; så.
förfares två till tre han ensam ännu har livskänslan onie- emaljerad eller.
av järnbleck, men ej $nger.
Saften vages och socker tages delbart i behåll.
Men det %r fara vart, av bleck.
mgefar hälften mot saftens vikt.
Saften F m k t och bar ' till syltning eller in- rokas omkring en halv timma, skummas.
a t t denna livskansla slår över i bor- garklassens depraverade sensualism, laggning böra vara fasta och nyplockade, räl och buteljeras.
om den e j riktas in p &amp; högre varden, i ej Svermogna.
Med krusbnr förfares p % samma satt.
Sockret bör vara av basta sort, eljest Krusbären böra vara stora och ' omogna.
samma mån som arbetarens andel i den materiella kulturen växer.
Tecken går genom skumningen mycket förlorat.
Krusbären snoppas.
saknas icke till en sådan förskämning Toppsorker är bast.
Till enklare kom- s.
B. och förflackning av arbetareklassens potter och safter duger s. k. krossocker.
Kokningen bör ske pA sakta eld vid livskrav, hur mycket a n göres för a t t höja och odla dess omedelbara skön- sylt~ing och kompottering, hastigare vid.
.
hetskansla.
Enda botemedlet däremot saftning, så att ej saften blir för tjock.
ä r a t t hos arbetarna Ingjuta den kul- UnLer kokning bör man skumma val.
Mari skummar lattare om man later turinedvetenhet och det kulturan~va~r, som hos borgarklassen gått helt förlo- kokningen avstanna ett ögonblick och III.
rade i rovdjurskampens och det ani- sakta skakar grytan; då skummet samlar Rasgif terna.
mala n jutningsraseriets vilda tummel.
sig mot mitten.
J u mindre socker ' man Fattigdom och nöd i förening Ännu finnes det gott om jungfrulig anv511der dess längre behöver kokningen terna iiro våra viirst a fiender,.
rasgif mark hos arbetareklassen, och dar må- PW Sylten upphälles varm p &amp; burkar, n a r det giiller a t t framskapa e t t and- st.,e livsens nya Ygdrasil planteras, om sor.
' böra vara rengjorda, torra och varma ligen och lekamligen sunt o ' ch friskt mänskligheten skall ' kunna uppnå den g å: ~tt de ej spricka.
mhriiskosliikte.
räddande harmonien mellan livskänsla Ur trett * on.de kapitlest R.a s g i f t e r- Den gelbartade hinna som bildas pA och lculturmedvetenhet, mellan natur- n a: B i l k o h o l e n, skall jag hiir .göra ytan far ej röras, varför burkarna ej glad je och kultnrglad je.
De h m m s al~clel.tis börit flyttas förrän de kallnat, då de nkgra utdrag.
lagligt; just i clesls?
dagar.
övelrbindas m e d pergamentspapper.
Det hueter kort och g o t t: Saft kan buteljeras varm !eller kall.
.kapitel iir a.tt p&amp;- Syftet med I det förstnämnda fallet böra de val.
rengjorda och torra .bute1 jerna varmas visa a t t dip.s:o~man.eh och den 1cr.o.n iske upp innan saften, ihalles.
hteljerna a l l c o h o l &amp; t e n, e y a d d e t g a l l e r Nar det gäller syltning och saftning böra därefter genast korkas och hartzas.
n i a n e l l e r k v i n n a, baorde förbjii- kan man sannerligen tillämpa den gamla Korkarna laggaa förut i ljumt vatten så &amp; S a t t alstra barn.
goda regeln: ~Uppskjut icke till morgon- att de bli mjuka.
Hartzen upphettas Vidare h,e.ter deit: Dlen slutsatis vi dagen, vad du kan göra i dagb Varje och blandas med litet flottyr eller vax.
lamrnit till: a t. t a l k o h o l i s t e n.
e; j bar- och fruktsort har nämligen sin I stiillet för hartz kan paraffin användas, a v n å g o n a n l e d n i n g, v.
a r k e n korta mognadstid.
Försummar man att vilket tillsattes med nigra droppar e e o r - e t i s k - 6lller.
p r a k t i i k!
ta reda på dem just den tiden f å r man, attika.
Användes paraffin bör buteljerna l i i n g r e k a n t 9 i 1 1 å t.
a s s i i t t s om ej alldeles g &amp; miste om dem, dock doppas 2-3 ganger.
b a r n.
i v ä r l d e n, ar, den nykter- betala kanske mer an dubbelt sA mycket hetsreform, mahända d e.n e n - d a, om som eljest, dels bliva baren eamre an- vilken alla iiro f iillls tadi @ överens.
tingen genom övermognad eller ocksa Den &amp; r.
vidam den mest ' radikala som 1 ' kg.
blabar, I kg.
socker.
Baren bliva de srna och torra.
Det ar viseer- ligen sant att till syltning och.
saftning ramas, sköljas o m s &amp; behöves,, samt ~ A I åtgAr ej små kvantiteter socker, dock avfnna genom durchslag.
Sockret med liter vatten behöva vi nu för tiden använda mindre barlm piisattes med 1-2 socker än ' man förut brukat, ty vi an- att koka.
Allt f&amp;r koka 10 -- 15 min.
vända oss nu av s. k. hermetiskt slu.tna Uatler det att kokningen ännu påghr glas.
Vid konservering p &amp; dessa burkar bäl:.es kompotten p &amp; torra flaskor, som behöves eå litet socker som 1 kg.
till genast korkas och hartsar.
6 kg.
bär.
Burkarna stalla sig viaser- ligen i inköp något dyrare.
an vara van- Rahar berkompott.
liga syltkrukor, men ilängden blir dock E ' kg.
rabarber, 3 kg.
sockel:.
Rabar- detta eätt att tillreda v %ra frukter för bern sköljes, far avrinna och skares i vin terförvaring det billigaste, dessutom bitq, 2-3 cm; Sockret, med ungefär mera välsmakande, enar de bättre be- 1 liter vatten, kokas upp och skummas, hålla sin friska smak samt betydligt rabarbern ilägges och allt far koka om.
mycket hållbarare.
kring 3 kvart.
Tages mindre socker få1 En utförligare beskrivning p &amp; detta kor3potten koka langre tid.
konserveringesatt maste jag dock * av utrymmesskäl spara .till en annan g h g.
Szcr blåbärssaft.
Jag fAr nu endast nöja mig med att ge nilgra anvisningar i vad som rör syltning 3.0 liter blabär, 5 liter vatten.
Baren och saftning i allmänhet samt nilgrii f &amp; remas och kokas med vattnet tills de recept.
äro f ullkomligt sönderkokta, dB de hallaf upp i silduk eller .en gammal tunn tv &amp; Ndgra allmaltna regler for syltriiiag skäftad handduk att sj alv rinn:^.
Saften kort tir inflammation i ' hale och mun och saftning.
eattes åter att koka, varunder den skum- inom avensom dlilig irmak och andedrakt om Ni Av allra största vikt vid syltning ar mar mycket noga.
Den buteljeras varm alltid använder F. Paulis Azymol m. vatesuper- oxid.
Ltikare förorda F. Paulie Azumol.
.
renlighet.
Såval kokkiirl som andra ellm kall.
, Föräldraskap och raskultur.
, For hemmet.
: ' Försvunnen!
,
MORGONBRIS 1 l l ~ a n istadkoiiimas inom .onir&amp;d.et föl de.rsökningar om " f ollif ördiirvaren al- den praktdra politiken och den ii1 liohol ".
S &amp; gott som alla.
lakare arr: sgiinerligwn liitt att siitta i verket.
eniga, om akt det gr " en rida, &amp; om väckes hos barnen H3itltills liar .deii p i ett belilaghgt sätt fortplartningen av ett s1a:kte av nlko- om de f &amp; lämplig föda.
Det basta f ör summat; ^.
av si.mihallsf ' örbai; tn~r~ holister och imbecilla meilf ör ", som man kan gifva dem som frukost- och lsocialt intiwsemde persone~ av professor David Ferrier, syecislist pi dryck är en kopp THUD skilda islcaihingar.
oler.
h.jarnans omrzlcle, sa &amp; 1, Cacao.
Till salu öfver- (Och hur minga oialiga ginger ha.1 Bevisen för att.
alkoholeii är ett j a g ej i mina förechag d i jag behand- allt.
Pris 45 öre * rasgift.
pr paket om lat .a.lkol~ol~~iiiikten i vårt politiskn - - ett hekto dagsprogram sa.
:$ detsa&lt;nlma?)
I Till all1 lycka aro a n h s i 1ä:n g e l r v i n n o r n a .e j hemma hos oss i gifter inverlia y t&amp;mt menligt.
på bar- nen, men I ~ a m s t s t i r allcoh.olgift.et.
högre grad alkoholister, men a:nlag Jag skall Iiiir anföra nigra av dess:&gt; därtill saknas t; ~van: icke, och fadi- iind ersölinin gar.
Det heter: D.ok tor gast f ö r avlromman ar dA mödrarna Bulliriin, som beaktat den p&amp;ta.gligt fortplanta a.lkoholgif t &amp; till barnen.
I Engla.11~1, dar lcvii~nodryckensba- u y n a t i o n n l e k o n n i i, s o m l i i r störm fman a v alko; li.o.lisrn hos mo- pm ar diyggliyt stor, hade- en koun- a t t, g u l d e t a r t i l l f ö r l i v e t s dern, d i vi liar ha .en inverkan p i: mitt6 h:tncl om frigan, slutligen blev .,lcull, i c k e l i v e t f ö r g u l d e t s f cstret av den f örgiftade niiiingen - -- det ticlningspolem.ik ocb Londons s k u l l?
Med avseende p i den off elit- moderns bllod - has anstiillt ~egna ef- ~ t a d s f u l: ~ m ~ l r (Clounty t i p Council j vi- liga missgiiraiiig, varo-m vi orda och terf orskningar.
Han f ann att - - - sadee sig cliirvid sta p &amp; samma liga genom villien e t t.
o b e r i i k n e l i g t.
av 600 ban1 till 120 a.lkoholister 335 nivi soin m h p andra landers styr- ni i t t a v l i v, niirvarande och fra.nl- (b&amp;, procelit) dogo vid s$ åldw * el- pinnar.
tida, komma att förcliirvas och bemcl- ler vom.
adödfödda, a t t flera av dem en Det hela resultepde uti, sager lhs för en Iliimpe:n tvist om .en spott- som fingo leva voro själsligt defekta ' + a v de ~tridancle, G.
R .. Sims: Vi slcola styver, kan man icke citera något cc.h att iclie mindre an 4,, proc.
voro * ord till apo- epil-ept.iska (hade f alhde:s1o t).
Fiera f h omkring f1e.m hundra kvinnor, a. l l. lampligare 3.11 Xo~n~aos av dessa kvinnor liande lcvinilli~a slak- v a n e.
d r i n k e r: s k o r, vandrande ur tlekaren: " S.e d a r d i t t g u l d: gett tingar, systrar eUer d&amp;tra; r, som vor0 fangelelse och i fäligelss, en fara för v ä r r e g i f t f ö r s j a l e i i o c h mer %.
nyktra och gifta med nyktra man.
krögare11,en pliiga för polisen, e t t d å- m o r ' d i s k t h a r i j i i m i n e r d a l c n Jamfördle man d ö ~ i g l i e t e n bland bar- l i g t e x e m p e l fö.r d e k v i n n o r iin d e n n a l u r n p i i a.
s a f t, s o m a r nen till d - n ~ y k t r a m ö d r a r n a med d e k o m m a i b e r ö r i n g m e d, o c h f O r b j u d t d '.
" Om denna protest - fortsiitter dödlighete ' n bland barnen till de o f ö r i i i n d r a d e l a k t s i i t t a b a r a i v a r l - d e n, vilka .. ^ sm.8 l i v rce- förf.
-- shrar nhgoii iniinnislias L-iiiis- kvinnliga allroholideni.a, s i fann man, d a n f r i n f ö r s t a b ö r j a n ä r o lor kan jag iclie hjälpa - det.
.
N a r atk den fönra vax 23,, procent, d-e; ~ f ö r g i f t a d e ".
.
d e t g a l l e r t i l l k o m s t e n a v tu- seiiare 55,, procient, d. v. s. nara tvi Vidase heter det.
: " ii andra s:idan s l ö s i n k a b a r n, betyder s e n t a l s och en l d v gång s i stor.
, &amp; lan iakt- Im Londons s t ~ c l s f i ~ l l m a l ~ mecl t i ~ ~ sitt e sjiilvaktningen hots personer a v deii t o g vidme, a.tt i allr.oholistPfamiljerna förekom en progressiv ölcuiiig - me.]
senaste hailcllingssatt gjort psykolo- art Georg Meredith:+ * kallar den " god- avsenende på clödligheten fran de tidi- gin * en tjänst genam att viss, h u.r kanda imbelcilllen " e j ett grand.
D,e ii r !et iir m ö j l i g t a t t f ö r e n a d e t v ä g v i n u v a n d r a a r @ n s k a m gare till de senam födda barnen.
I i ö g s t c m å t t a v o m ä n s k l.
i g - 3 c h e - n v a n ä r a f ö r yårt fo-lk # o ch S i lingt doktor Sullivan.
Iiet m 3 t i n d i v i d e n o c h n i i t i - var tid.
Frigan ar, h u r s n a r t vi En annan läkare, doktor Claye Shaw, d e n m 4 d e t h ' ö g s t a m i t t a v hmna betriida e11 ny vag.
f6rklarczde inför en kommitté an-:) f ö r r a t t mot ~ l a l i t ~ e o ~ c t h Denna skam kommer under alla för- ledning av fysisk urartning:.
" Vi Iia firam1:i.deii ".
liillanden att g &amp; till 8eftertervärlden i supiga mödrar och.
antingen missfall ad som g$i1ller Lond.ons etyr- Och f o r m a v t r y c k t a o r d l s å v 8 1 son1 eller degenererade barn ".
pinna.r -- g ä l l n e r n o g i l i k a h ö g i s l i e p n a - d av u n g a barn, Det ar ju &amp; h a r det oerhörda axi- qr-ad vårt eget kara Stockholm.
s t i i i m p l a.
d e mscl d e g e n e r a t i o - svaret ligger!
Fäd~enia,s synder straf- tioii till slut av f a n g e l- En illustra 11811s tle:cklen, far att lata korn- fas p i barnen allt intill tmdje och gestraff e t s d å d e t mande släkten stalla till oss den fra- f-jascle led!
: .an: " M e d s &amp; f ö g a v i s d o m!
? "
g ö r mig finnes i n t e t m e r a u p p- g a l l e r v a n e d r i n k a r e: Dr Branthmaitle säger i sin årsbe- Och medan man d t mer och mer r ö r a U die iin att se dessa supia., ur- artade indi:vider satta ba.m in i värl- rii.ttelsae $ör 1.906 att han hade ett fall sprider denna skam, förbis.eencle det en flicka &amp; r 1881 vid f .e m ii o u 3n d a oomtvistliga medel, genom vil- den och som e n d a a r v g e d e m e?]
i i r s å1C.er d ö m d e s t i l l f a n g e l - k e t lagstiftuingen k a n och b t:r hejda f ö r s t ö r d k r o p p och # en f ö r - ve.
f ö r - d r y c k e n s k a p o c h s e - hyckenskapen, då ju alla andra me- störd sjal!
; [e s 1 ö s h e t.
Under de följande tjii- $1, stolm sedan urmi~iiies tider för- Har h jalper i n t e t annat an intaer- ~ o f e m l m n dömdes Iion 1 1 5 g å n- 3ökts, s ~ i k i t, tvistas.
det 0.m en a. k. nering av alkoholister och.
förebyg g e r, ock i januari 1906 sk:icksdes hon oykierl~etsåtgäl~d, slom betraktar den gande 3v möjligh.eten att allt fort iiitta n y a s l ä.
k t l e d a v d e g e n e l - till en f3rbMxingsanstalt.
Två gån- Eriigan som livmiktig om penningarna 3kda överElyt.tas fran d e n e n a s ger fömi) kte hon be$ sjalmlord ",.
rorade i n i världen.
h ö r s t i l l d e n a n d r a s, under det Saleeby säger de skarpaste ord till Men inte hjälper uppmpa.de %tt man blundar för den i sanning Lon&amp;on .. s stadsfullmaktige me~d anled- f i i n g - e l s e s t z a, f f .o:ch bötaelr.
för livsviktiga frkgan, som a r f r i g a n a r cleraras spars~mlietsteori - ord lina clessa vmedrinkaz3e - och.
d.oktor I m l i v e t.
En itgard, som knap- Y a 1: " Sparsamhet i vijrda astt höras Branthwaitie (engelsman j enger: d e i ?st visar nigot tecken till, var1~e.n i; nnnir ?g, nar LIondon A r 1905 åtnjöt en ar faktiskt hopplöst att ?rnmstalllningen av den samima ellor i .iikomst av 559,000 pd st. på försälj- tiinka f ö r b ä t t r a iiigon enda.
leras y t t r a d e, som givit dem sitt iingen av spritdrycker och utbetal.a.de Detta belymr tillra cMigt 1.äniplighetea itöd, ener deras som motarbetat dem.
i, 0 0 0 :3 d S t. till &amp; inkares under- a V upprepade f5nge.elsastraff för " vane- % t t t a n k e n p å d e t k o m n i a nde .1å11!
I 3 e h ö v s d e t ver1rlig:~en c1rinkar.e "; detta straff ar o f ö i s v a r- -.
i de r l i i l r t e t n å z o n s i n i n g å t t l i g t o c h o i r i 3 n s k l i g t, säger han.
i i ~ g o n u r + i l r t för att vi &amp; n en Ja g skulle Iruiina fylla Morgonbris ' $1.11 g förldara., a t t d e t k r a v e: s e n " Ronieo ar hjalten i Shakespeares, deii spalter m.ed bara citat ur offici,ella wi- store engelske författaren, varlcls~erömcla LefnasIssIadie r l l l i l. !.
l U " Liiran om sjalsforskningen och den: sncl- Irama) R.omeo och Julia J.
liga ut vecklingen hos människan. " "
Franiståencle engelsk författare.
J * Andligen of ardiga.
J
I agstif taiides begrepp.
En B &amp; i. g iircl, s:om öv e.rla.inn.ar barnens sky d- delningsk kontoret Kungsgatan 60.
-- Hemsparbossor kostnadsfritt.
h dande mot krogarna till de lIokdri.
.
ii~.~ildi~htrternas godtycke.
E11 iitgard, som fömisso, var1 den i övrigt m i Iiunna istadkomina, tycks lilcsom.
.av,- döda begrava ~ i l l a döda, lat dem suan Svenska Livranteforsakringsbolaget mecl d e döda ocli s~cld a t t b ef fordra d.e:t hemli.ga superi driva avg~~cl:aclyrka~il de döende fraga sig själva, ' om det bland k-vinnorna ", som ar liktydigt 4.&amp;kte, slorni ni2 lever, ' och clet sliikte., mecl att l i v s f s ~ k t ~ e f ~ ö i r i g i f t a 6 - tom kommer, .icke behöva deras vörd- Folkpensionering, iijiinn c1en annu skidat da.gem ljus.
nad och deeras t.jjanste .. Ic1r.e förr Detta " ini fili " (mina söi~er) Sr vad FolkfÖrsSkring, &lt;in p r i n c i p e r.
e k d a n a som des- sam 1iall:~t~ praktisk ststsma.niiavis- Livf örsakring.
clom i n&amp;deas &amp; r 1.908.
Och f.61- att s a e r lr a n 11 a s skola vi ratt syssla bland Förm&amp;nligaste f ' örsakringsvillkor.
oliunn ighetm och den avpcladyrkan, med ~ryckcnska~) sprolb~e.
: ~et3 för dess niiinga andra prol~lem, och som t i l l b e r g u l cl e t i stallet för c1 e n ~ n c 1.
e s arme g u d e n, slom %r ' lösning bruka doen i n t e l l e li t u e 1 1 R Livett, ej skulle l i t a n a ~ fa.t.tm, t nar o c h mor.a81iska u p p l y s i i i l y, de lade.
sista lianden vid verket, till- s o m 6 i i t.
t.
e ~ o s s i s t a n d a t t Y ~ A l ~ n ~ i a g a.
v just s vid denna tid resulta- a l l t h ö g r l e ' l i v, l i k a v i s s t o c h tet av en 1iun:; lig lwmmitté, tillsatt l i k a o u n d v i k l i g t s o m s o l l j u - Huvudkontoret: Klarabergsgatan a3.
Kommendörsgatan 25. f ör att uii; cl~emöka och iiiberiit,ta osm s e t s k a p a r a l l t l i v p &amp; j o r d e n ".
Denna gripalilde maning till blivan- Avdeln.=kontor: Barnhusgatan 16. tillverkiiiiigen och Ide olika förfalsk- Fleminggatan 59 B. ningarna av whisky.
Det har unchs de.
fader och mödmr att slunga allro- Lidingö Villastad.
h olgiftet ' i f r h ' sig f 6 r.
a t t r a dc1 a flera tir varj.t ett.
.st&amp;ea:de skiimt, att ingen kan besvaza frågaan: " Vad $r 1c.omm ' ande d i i k t l e l l &amp; t l i v e t, Depositions-Ranta hör till de.
d jupsst-e och allvarligadx KapitalrakwRanta 4 l 1 2 whisky ' 2 " Jag vill d &amp; besvma frigan, och vi inaningar man kan f &amp; och- viil vore kunna liiidaneft-e~ spara iii på dylilca om våra mödrar, hustnm, systrar loch Eiornmitt6er.
Whisky iir ett r a s g i f t, döttrar irisliiiryte detta i sina ein11.e~ Kassafack från kr.
5 pr år.
.
öch det %r aillt ved ' man f.ör f r a m - och liirde £örst. &amp; clet oerhördla ansvar t i d e n b-ehöver,vets därom.
Dle ' som c k &amp; samka sig genom a.tt satta clegu- e miianniskobsirn.
i vii~lden!
a l d r i g i i m n a b l i e l l e r e j l a n g - i~er~eru.cl Denna maning m i iljuc1.a lika skarp r e k u n n a b l i f a.d8e; .r e l l e r m ö d - till a l l a k v i n n o r f.
o. m. de högst r a r, ni &amp; göra.
som de behaga m104 stallda ocli till de goni.
kfi.mp siii whisky, s i till vida som rashygi:en,eus 1; h d a kamp mok nödens i % s or.
mål ha-r med s&amp;en att ska.ff.a.
Ile 1115 D e r i k.
a s b a r n lcunna clnock, tack gärna siiga att d e r a s p e r e o n l i g a vare de lyckligare f örliåll.aiidlen under V a. n o r ti, r o d. e r a s e n S a k loch angi vilka &amp; e.
leva, lattam .uncl; å d e s i ingen annan.
U n d e r i n f l y t a n d e a v w l i i s k y t r o d e k a n s k e o c k - skadliga följcleraa av aJkoh.olgiftet, börd a.n av ~ll~ol~oldegener erin gen k a i I s &amp; vad de saga.
Men av dem l a t t a s; däremot äro verkningarna i s o m s k o l a b l i f a d e r o c h möc1.- r a r t i l l e t t k o m m a n d e slakt^ f a ttigmans hem rent uppr~ranc~e.
Mödrar, Iiustrur, systrar, döt-trar, iii.
s å d a n a.
o r d l ö s t - t a l.
Det ar upp till e n i g. lr a m p mot miinnisko iGke deras ensak, diet ar de offöddris f ör,diirv.ar.en Alkolid.
sak; och vi, som föra de ofödd !a slak- K a t a D-m.
tenas talan, äro skyldiga att saga, det.
Ytterligar &amp; nigra blad.
ur: ' ' För- Den tid skall lcolmma, då maii er- iildraslrtip och Raslriiltur " skola följs.
kii.a.ner, att &amp; et fiiiaes tvii olika grup- - per s v verl&lt;sainmn personligheter inorri det samhallet: de som upprä.tthåJla - -.
.
f ~ r f l u t n a och a.
l l t i d i i r o v i d l i g a Sot.-dem.
-: a t t o f f r a - c10 l e v a u d s f i j r d e i Sthlm styrdse sammantrader 3:dje fredagen d 6 d a., ja vad Iller ar, d e O f Ö d d Ei ' i varje m&amp;nad k].
7 e. m. h &amp; yggiriarb.-f&amp;b.
xar bon avdder mannen att teckna föreak- Diesas dutaiga öck exp., Barnbuagatan 14.
Ordf. och korresp.
ring % sitt eget eller biSgge makarnas liv.
Pli f ö r d e d 6 d a.
122 45. grund av mindre dödlighet ha kvinnor liipre sag tillbaka f ' A.
~ Fr~eell, Upplandag.
25.
Mlm.
Tel. bli hennes,.
.
-.
premier i D E FQ R E N ADE.
Premiebe- den skaam och f ö s s t ~ r e l ~ slom ~e h m ud.- En arbetarhustrir~.
4itt.
' Hon forvandlacles till en salt- irieise vid sjukdom och olycksfall, m. fl, for- n borde icke köpa annan syrnaslcin ' an milner.
.
stod!
- De andra äro de som ägna sitt liv Kiruna sot.-dem.
kvi ' nnoklubb av- och sina krafter at fiarntiden, slom som ar d.en yppersta i handeln, av stör- kä.iina sig villiga akt utan tvelrrm offra sta fullkomning och.
ger största valuta.
haller ordinarie moten i d a och 3:dje manda- Vi bjuda fullaste garanti för att de de dödas intressen (de döda som ej med A r t firmamäfke försedda maski- gen varje manad i Folkets Hus ' lilla sal kl. nerna äro ett fabrikit, som på teknikens B,a0 e. m. liingre ha n i g a intreissen) för de le- SEyreZ8 n. nuvarand.e stindpurikt ar det högsta yaildes oc11 f ör da komma; izcl~e filalste- som kan uppnis och överträffas icke av nigot annat fablrikat.
Särskilt för- nas, ja ~; a; cl iner ar, s o m g i i r i ~ a.
manliga betalningsvillkor.
. '
Stockholms Folkbank} proc.
I Kvinnan motarbetar kvinnornas samorianisations sitt eget basta I, Solidar-Svmaskinen.
o f ö d d a g, p 5 d e t a.tE d e s s a o f ö d d a m i b l i v i i r d i g a.
L i t de " Denna kvinnornas dryckenskap, som ar liktydig med nuvarande, blivande och even- tuella möcirars clryckenskap, har tagit stark fart i England, fast den är s &amp; gott s o m okand inom kolonierna.
Ilet ar vid själva hjarteroten som värlclsv5ld.eiia aiif r a t a s.
Vasagatan 52, STOCKISOLM, Posts par ba, n kon, Halsingbo~gs socm-demm kvinno- klubb avhiiller möte 1:sta .o. &amp; 3:dje onsda- gen i manaden i Furutorpssalen kl. 8 e. m. Sjukkaasan, har uppbörd andra motet i mánaden.
StyreZsm.
garanti.
Motböckerna Gellivare soc.=dem., kvinnsklubb avhiiller ordinarie möte 1:st.a och 3:dje man- gälla över hela riket.
dagen varje mbnad kl. 4 e. m.
Lokal: Nys ~ i c k s ~ a r b ö s s o tillhandahålles.
r Folk,ets Hus.
Styrelsen.
Statens '
