# ID: svediakorp-per2370
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,228
# sentences: 1,081
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


(8:de arg.)
.
.
N:r 7 Juli.
.
Utgiven av Socialdem.~kratiska Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
.
.
.
.
.
- Prmumwationspvis:.
.
.
.
.
1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt .., och 30 öre pr fjärdedels år.
Lösnummer 10 öre., 1 1: - Stockholm 1912, A.-B.
Arbetarnes Trycker1 Morgonbrisg expedition: SIGNE SVENSSON, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Redaktor:.
.
- Anna Lindhagen.
Annonser Socialpolitiska dagsf rågor.
FrAgan om vasentligt k o r - t a r e a r b e t s t i d f ö r.
hela lönearbetarklassen har annu icke i v8rt land traugt eå l h g t fram,.
att dess prak- tiska sammanhang med kra- vet p &amp; m i n i m i l ö n blivit fullt klart e n s för arbetar- na själva.
Fackföreningarna slhss annu uppe kring 10- och p &amp; sin höjd g-timmars- dagen, och i lagstiftningen ligger man ännu Iangre ef- - ter - fransett barnarbetet, där 1912 Ars skyddslag verk- ligen betecknar en som över- gångsform, tills skolorna hunnit rycka litet liingre fram, antaglig regleriug.
Fordran pli lagstadgad 8- timmars-dag, som under för- hhllandenas tvhng legat nere i riksdagen sedan 1908, hela tiden krisen drog fram över landet, maste därför snart &amp; ter upp p &amp; dagordriingen pli allvar, men nu liksom i England kompletterad med fordran p &amp; att denna till rimliga mått nedsatta ar- betstid ända skall ce en rimlig lön att leva I England agiterar I.
L.
P.
(Oberoende Arbetarepartiet) för 30 eh.
(27 kr.
) .i veckan som a l l m ä n m i n i m i l ö n jamsides med h a v e t pli 8- timmars-dag.
Aven om vi ' P&amp;.
- 1912 a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
skulle stanna .avsevärt lagre för att 18ttare f &amp; en börTan gjord, lönar.
det säkert m 6 dan att i arbetareorganisa- tionerna, sarskilt de fack- liga, taga upp denna fraga till ntlrmare studium.
Och de k v i n n l i g a arbetarna, vilkas lönenivå i genomsnitt är annu betydligt lägre &amp; n de manli,ga kamraternas, ha alldeles sarskilt skäl, vi.11 det synas, att stryka under att deras krav p &amp; en mänsklig arbetsdag samtidigt innebär att en miinsklig daglön ändå skall utga.
V&amp;r riksdagsgrupp har ock- s&amp;, i livlig kanslaav vilken stor och betydelsefull fr&amp;ga som har upprullar sig för Sver- ges lönarbetare, vidtagit för- beredande Atgärder att få den fram, s % val förberedd som möjligt, senast till 1 9 14 Ars riksdag.
Under tiden triinger sig emellertid iiven fr8n en nn- nan sida problemet om en mänsklig existens för de ar- betande massorna i förgrun- den.
God lön för gott ar- bete bijr bli, den ledande principen för de a k t i v t verksamma arbetoarskarorna.
Den bör kunna genomdri- vas och tryggas genom kom- binerat fackligt horioande och social~oKtisk lakstift- n i n g.
~ e arbetarklassen i har därjämte att rakna med att alltid större eller mindre ' HJALMAR BRANTING Porträtt av Richard Bergh.
,.
delar av densamrna icke ha möjlighet 1iei:s önska.n om att från början kon- att a,ktivt tjänstgöra.
I det 1rapital.i~- struera det hela enhetligt p&amp;.
sjukför- tiska samhället, som producerar icke säkringen som enda utgångspunkt bör för att fylla sina medlemmars behov dock få vika för den viktigaxe hansy- utan för att skaffa vinst å t den klass, neii attsnabbt få till stånd en ordning, som äger produktionsmedlen, finns all- som bringar någon hjalp i ett flertal tid en skara oanvända ' ' arbetare, .de trängande fall och dlirjamte ar möjlig ofrivilligt a r b e t s l ö s ' a, vilkas antal att förbättra .och utbygga.
Detta bör för Sverges del s; % mycket ju vissa tider kan ofantligt svalla ut.
De hjälpas icke med an så goda arbets- mer få galla, som vi ännu icke på åt- villkor, då de över huvud icke lyckas skilliga år torde.
kunna genornf öra den sjukfiirsakring, siilja sin arbetskraft.
Så ha vi d.en o b l i g a t o r i s k a stora och till sin sammansättning ou.pp- som vi behöva.
S julckassorria, som hörligt växlande skaran av dem som gjort och göra en så stor garning for t i l l f a l l i g t, genom sjukdom, tv:in- att hålla arbetarnas levnadsställning gas ur de arbetandes och förtjänandes up: ?e, äro ju mitt uppe i den samman- led.
Och slutligen de p e r m a n e- n t klagningsprocess, soni den nya lagen mer eller mindre fullständigt arbets- velat främja.
Arets arbetarslryddsut- arbetets ' i n v a l i d e r, skott uttalade sig visserligen enigt och oförmögna, vare sig de träffas i tidiga å r av kraftigt f ö r sjukkasserörelsens ut- o l y c k s f a l l, som nedsatt eller u.pp- vecltling till obligatorisk s jukf örsak- hävt deras arbetsduglighet, eller det ring, men det var dock mera som rilrt- va.rit å l d e r n som smliningom brutit linje an som ett mål klart att omedel- balat realiseras.
Kvinnorna ha f. ö. in- deras krafter.
direkt förtjänsten av uttalandet, ty det För alla dessa olika grupper, vilka valb den med all ratt i sin tilltänkta av sociala eller mera individuella or- förfelade m o ' d e r s k: a p s,för- form saker förts för tillfallet eller för sitt säkringen, som gav anledning till den- återstående liv utanför den aktiva ar- na nyttiga opinionsyttring fiir en rik- betsharen, behövs en s o c i a l f o r- tig princip, vilken allt f ör många bland s ä k r i n g, som planmässigt sörjer för att de ha åtminstone så.
pass .. myc- de ledande sjukkassemannen velat ket a t t falla tillbaka på, att d e icke skjuta för mycket åt sidan.
Idoderskapsf örsakringen f EL^ val nu behöva för sig och de sina anlita den offentliga fattigvårdens förödmjukan- i huvudsak vänta ti1l.s den o bligatori- de och bittra nådebröd.
En Yateg- skz, sjukförsäkringen kommer, hur vård " måste nog ännu e n, god tid orimligt det an ar att staten skall ålag- framåt finnas, men enbart för.
sådana ga kvinnor i industriellt arbete 6 vec- mer eller mindre förkomna personer, koix ledighet vid barnsäng, men i c k e vilka utan att.
höra hemma på sjukhus sörjer samtidigt f ör något existensmi- eller asyler mist förmågan dtt taga nimum. '
Det vore emellertid val.
om - de vara på sig själva.
Det upprijrancle i socialdemokratiska kvinnorii.a, i det de nuvarande förhållandena på detta Lage frågan nu kommit, ville ratt kraf- oinråde ar a t t samhället nu hanvi.sar tig.~ hjälpa till att skjuta fram denna a v e n de skötsamma.
och ordie-ntJiga, obligatoriska sjukf örsakring.
Den be- kanske efter ett helt liv fyllt; av ar- hövs verkligen inte bara som underlag i det nu berörda speciella sjulidomsfal- bete, till samma blandning av +mosa och tvång, som för de förolyckade blir Let.
Massor av lågt avlönade kvinnor sista resursen.
Härpå måste: det bli äro i c k e nu med i sjnlrkasriorna och radikalt slut.
Att hålla hela den stora koinma näppeligen dit förr an det blir skaran av medborgare,vilka i sin kraft.s t v å n g att vara försäkrad mot sjuk- dagar försörjt sig och de sina med clorn (varvid då barnsangsrislzen ar.
en sitt arbete, men icke kunnat skaffa sig ielt obetydlig del av hela deil alltom- därutöver någon nämnvärd egendom, Fattande .. sjukrisken).
Att de arbe- utan stå utblottade när arbetsinkom- tan de kviuinorna själva måste bidraga sten tryter - att hålla alla dedsa, nian till denna försäkring ligger i sakens som kvinnor, u t a n f ö r och: o v a n- natur och kan väl ej gariza tankas f ö r fattigvårdsgränsen, det &amp; sie bli möta opposition.
Sådan kan däremot ' nog väntas i ininimianspråket på vår svenska bli- vande socialförsäkring.
Till det malet Eråga om bidrag till i n v a l i d i-; e t s- (och ålderdonls-) peiisionerin- måste dess olika grenar samverka.
Lämna vi nu arbetslöshetsförsakrin-; er ..
Vad o 1y.c k s f a l l e n inom den gen åsido, som a r ett problem!
för sig no lerna industrin angår, höra de med - och som ju hos oss hanskjutits av 511 yrkets risker och.
böra sjalvklart civilminister Schotte till särskild lxt-.
d i r helt på yrket, d. v. s. driftens le- redning genom vår partivän 0.
Jaxte lare, p &amp; a r b e t s g i.
v a r e n.
Avel?
- så sönderfaller det övriga i atmin- le itllvarligare yrkegjukdoinelrna falla stone två stora huvudgrenar, s j n k: ju logiskt under alldeles samma be- och i n v a l i d i t e t s försäkringarna:; ra ktelsesatt.
Men den störista, grup- i vilken sistnämnda d &amp; in &amp;: dels U.- per,, invaliditeten på grund a,v att ve-.
derdomspensionering, dc13 oiycksfalls- lerbörande ar utslite:n, i förtid vanli- pensioner (vid varaktig ~.Eöri&amp;ig:~ till; er.
eller också vid s. k. nornial ålder- arbete), dels invaliditetspensionerhg lon, vem skall betala för denna?
Eljäl.vklart skall s a m h a l l e t har på grund av Iingvarig sjukdom.
Som man ser går, särskilt genom de sist- lara med högst betydl.igt.
Ut.an denna nämnda grupperna, den förra grenen; amlade och kl.olct anbragta hjälp fran över i den senare,.
men några teoreti- iet all manna,^ från staten i första hand, ' ', ' men eventuellt också från kommunen - som ju får avsevärt mindre fattig- bördor genom en allmän invalid- och &amp; lderdomspensionering - kan natuf- ligtvis intet nämnvärt uträttas.
Men det vore å andra sidan orimligt a t t lagga .a l l t därvid ' på staten, ty dels skulle denna då taga sig.
vatten över h.uvudet, utan.
att det &amp; ridå räckte långt, dels - och icke minst viktigt - det bleve för liten m o r a l i s k r,e s- n i n. g i ett pensionssystem, till vilket vederbörande sjalva icke d i r e k t bi- dragit.
Har kan ju endast bli fråga om, till en början, ytterligt låga be- lopp; skola de därtill komma endast som en statsskank, bleve iiet verkligen allt för likt den fattigh jalp, som man just vill ersatta med denna principiellt nya sakernas ordning.
Den som dar- emot under sin.
arbetskraftiga tid beta- lat sina små pensionsavgifter, har dar- igenom förvarGat på vida mer person- ligt.
vis en.
r a t t, utom att det belopp han eller hon i .sinom tid utf.år .blir av- sevärt större an nar allt måste ' tagas ur det allmännas me ' del.
Att den arbetande kvinnan lika val so,m den arbetapde mannen bör, i rim- lig proportion till sin inkomst, göra sådana avsättningar för sin f orsakring, ligger i sakens natur.
.
Och självklart bör det sörjas för a t t det pensionsbe- lopp hon såluiida direkt förvärvar all- tid kommer he:nne helt till godo.
Dare- mot ar det alldeles i c k e självskrivet a t t det årligen utgående statsbidraget måste.
: ' vara absolut lika för man " och kvinna.
De sistnämnda aro i de .högre åldrarna långt flera och leva avsevärt längre.
Om staten al1ts.å vill vid för- säkringens början för v a r j e försak- rad apsatta eri l i k a stor summa, så blir ' givetvis resultatet att,.
d å f örsalcringen börjar utfalla, finns det p å de kvarlevande mannens del en summa a t t dela på ett visst intal under ett visst antal sanno- likt återstiiende levnads$, men f ör de kvarlevande kvinnornas del ungefär samma summa att dela på åtskilligt flera och under ännu mycket flera san- nolikt,: kterstående levnadsår.
.
Natur- ligtvis blir då den del, som kommer på varje kvinna pr år, något: mindre an på varje man pr år, men ingen larer ändå kunna med skymt av fog saga an- nat an att det just ar verklig likstal- lighet och rättvisa .mellan - könen som har fkamtvingar denna olikhet i de sl.utliga pensionsbidragsbeloppen från.
.
statens sida.
- Men för särskilt kvimorna ar det m långt viktigare sak an denna detalj- skillnad att beakta i en invaliditetsför- Gilrring av denna art. J a g syftar har- vid på.försakri:ngens strängt p e r s o n- l i g a.karaktar, att den i c lr e, som det gam1.a.
pensionsvasendet inom ambets- mannavihl den, knyter an vid ' f a m i 1- j e n, icke ger bidrag å t änkor och barn som sådana.
Djupast samman- länger detta ' med den upplosning.
av ilen gamla familjen som e k o.n o- n i s k enhet, .vilken följt av nutidens iela produktionsutveckling.
Förr var ', "
fan~iljefadern nästan alltid den soin en- siin förtjänade, redan.
därför att hustru och barn hade f u l t u p p ' a t t g.ö r a hemma.
Nu äro, de fall .allt mera talrika, då mannen, hustrun och kan- ske ett par halvvuxna .barn var på sitt håll arbeta ute och leva på den sam- lade inkomsten, medan arbetet med hemmet redwerats till.
en bråkdel mot förr.
Men f öl jaktligen måste staten förr särskilt gripa in - n. b. för dem, som de då harskande frågade efter - s a r famil jef örsorjaren.
dog; då slculle ankan f å ersättning för det stöd hon förlorat.
Nutidens samhälle kan i c k e inl.åta.
sig gå a t t ge fullt arbetsföra personer livstidspension, sh mycket mindre ' som.
det n u slculle galla hela befolkningen, inte bara.
änkorna efter ett fåtal.
Statstjänare.
T. o. m. för dessa; sistnämnda har man i de nya lönestaterna slopat statsbidragen, s i a t t ankepensi,onerna ut &amp; .endast på in- betalda avgifter.
.
S jälvklart ä r det fortfarande myc- ket ofta så, a t t då familjefadern dö?
d e överlevande mer ' an väl behöva en extra hjälp, aven om anka eller barn hro arbetsföra.
Men det .måste bli et: ordnat, varför icke ett s t a t e n s 1 i v- f ö-rsa.kringsva.sendes upp- g i f t a t t.
sörja .. för dessa olyckors lin- drin.g.
.De falla .utanför i n v a 1.i d i- t e t s f.örsa1yingens ra.m.
E n gift ar- b.eters1ca (eller f. d. arbeters1c.a) får in- validpension först om 11 o n s j a l v ä r invalid.
Hennes man .kan leva och vara frisk eller .vara till arbete oförniö- gen aven han.- i detta senare fall ha de båda v a r s i n lilla pension - men, som sagt, det bör hållas klart a t t in- validpension a r strängt p e r s o n l i. g.
(Skulle man sedan vilja k o m b i- n e r a ' med en invalidpensionering t; ex. bestämmelser om.
extra.
under- stöd till barnuppfostringshjalp blir detta ju en sak vid si,dan, som kan vara ytterst beh j artansvärd, men som e j har med invaliditetsf örsäkringen som sa- d i n.
.
a t t skaffa.)
.
.
. '
, '. '
* 3C =5 Med ovanstående h a r ' j a g blott kun- n a t för Morgonbris ' läsarinnor flyk- tigt antyda några av de socialpoliti- kens stora ' problem, som vi aven ' .har i, landet .måste under demnarmaste tiden agna oss åt med all kraft.
De hänga alla i.hop och komplettera varandra.
Goda arbetsvillkor, a n s t a n d i g l ' ö n f ö r k o r t - a r b 6 t s t i d .- detta skall ge det posi4iva .underlaget f ör e n raskt uppåtstigande arbetar- klass, som blir a1lt.mera duglig a t t till det helas val taga främsta ' ledningen av samhällets öden; Och en vidsträckt och genomgripande s o c i a l f ö r s a k- r.i n g skall trygga mot nöd och f örfall alla livsdugliga.
elementer inom denna arbetarklass, sörja för a t t de, då de för en tid s t å u t a n f ö r de aktivt arbe- tande, icke bli en black om foten på kamraterna och a t t arbetets uttjänta må få en visserligen.
anspråkslös, men h.edersam levnadsafton i stallet .för fat- tighuset, som n u a r sista tillflykten.
Men för!
allt detta- behovs &amp; ven- de S arbetande k v i ii n o ra a s inedvelokan kunnat samla kvinnor i Stockholm till Ute pii arbetsinarlrnaden, i fackför.
aktivt deltagande i arbetarröreleen utan ening.eii, i det 1~ommunal.a livet, och aven spritts u t över landet.
snart nog också helt visst i.
det poli- Av dem gom voro med ' frin början tiska stAr arbetets kvinna vid manmens finnes ännu ett tiotal kvar,.
vilka alla sida.
Denna nya stallning medför an- ännu med oförminskat intresse deltaga svar, kräver utveckling av omdömi: och i .arbetet; vetande vid sidan av kansl.or och ~itäm- Vid festen uttalades av t,al.
ett tack ningar.
Men liksom kvinnans nya till de 10 som gatt i spetsen, som varit stallning.
själv a r en frukt av tidsut- pioniarerna, för vår kvinnorörelse.
Och vecklingen, så skall denna också !sörja till sist utbringades ett entusiastiskt leve, tack ut- för a t t de sidor av kvinnans al1:man- för &gt;kvinnorna.
från 1 8 9 2 ~ ett mänskliga natur, som hon mer an förr talades,, också till shngkören och dess behöver, komma a t t genom trägnare ledarinna för de många angenäma stun- övning allt mera framträda, till gagn der den berett klubben.
Under musik och eång fortgick s &amp; och glädje för henne själv men ej min- dre för hennes arbetskamrat mannen festen tills denna - såväl som de 20 och för de kommande slakten de skola %ren - var ett minne.
blott, men ett H j.
Branti~~g.
minne som förde oss närmare &amp; amman gemensamt fostra.
och som ekall mana oss att ständigt se framåt.
A.
Ö. '
' Det är en lång verksamhet Stockholmr Allm.
Kvinnoklubb kan se tillbaka pii.
En en kel men et amningsfull fest fiir .at1 fira minnet av degångna Aren avhöll] club.
ben den 11 .juni ute i vart v a k r a Haga.
I ' Morgonbris juli-n:r 0 0 7 fanns in.
förd en synnerligen f ullständig 1 Ei-Ars- berattelss och ur denna samt de senaste 5 Arens handeleer gjordes ett litet ut- drag av undertecknad, därvid natur- ligtvis Grskilt betonades den insats lrlub- ben gjort för och inom arbetarrörelsen .i Stockholm.
Frtigor, större och mindre och.
av det mest ~kiftande innehåll ha diskuterz-ts och vad som ar .ännu bEitti:e, afta lett till de vackraste resultat., Klub- ben var en ay de starkast intresserade föreningarna f ör Folketa hus-byggriads- foretaget bl.
al och har dessutom varit in.tresser; * d på många andra omrtiden.
Ett blan d de mest beb jartansvärda före- tag ar utan tvivel den beklädnadsfond för ferie barn, soG klubben sedan: L903 uppehållar, som har till uppgift - det torde för övrigt vara kant - att hjälpa blottställda föräldrar med utrustning e barn i skolåldern för sommarvistelse pA landet.
Under d$ ar denna verksamhet bedrivits ha 1,084 barn beklatts helt eller del~ris.
MAnga tacksamma och sinek- samma blickar.
och kramningar ha de um % lyckliga mottagarna bestiltt sina pre- uenter och mknga bekymmer avly f tats frAn nog andå så betryckta skuldror.
Den kommitté som haft denna, loide insamling och ' utdelning, om hand, har baft e t t bkde drygt och anijvarsfullt; ar- bete, men har nog ändå haft mera glädje ELV att fA bereda s &amp; mycken!
barnafröjd.
1Jnder årens lopp har inemot 19,000 kr.
finvants: tör detta andamal, varav 6,800 kr.
erhållits af, Barnens da.gs o - medel.
Ekonomien har under dessa 20 år?
balan- serat pA en summa av omkring 13,000 kr.
.- Klubben har andelar i såväl norra som södra Folkets hus, i ' tidningen Social- Demokra ten, Koop.
Syfabri ken LinnBa, Er medlex av Biblioteksförbundet m. m.
Två a.?
klubbens med ' lem.mar äro för tikrvarande invalda ' i Stockholms stads- fullmäktige.
Främst, av betydelse ar ändock, - att kvinnoklubbsidén slagit rot- och icke blott - Anna Mironovna,.
vn.
.rysk partikamrat, talade i freda.gs kväll i Folkets Hus .B-sal i Stockholm p &amp; tyska över ämnet,: .Den ryska reak- tionen och socialdemokratin D. D.en unga, vackra och temperamentsfulla talarianan hälsades genast av en valkomstapplAd, 3om gällde lika mycket henne själv som) ck.
en honnör för den .väldiga genom- brottets kamp som kämpas dar borta i &gt;freds B - och blodsugarens rike.
Amnet kom att huvudsakligen röra sig om ' ju- larnas ställning i Ryssland, men det) aktat kan man ej pasta att talarinnan aj höll sig inom ämnet.
Förklaringen ha vi däri att orden B jude-&gt; och .socialist B.
Ryssland blivit synonyma begrepp.
Och nar man hörde ' talarinnans liv- .iga och milande skildringar om jude- %rföljelserna, d &amp; stod det klart och tyd-.
.igt att det maste vara så - judarna i Ryssland agiteras i .främsta rummet till iocialister icke av socialister utan av gina bödlar.
De ryaka judarna göra en räldig insats i ' historien, i kulturen, ty de dar i breschen för socialism, och socia- ism är det enda som kan och skall skapa.
!tt kulturland av barbarlandet Ryssland.
De ryska c ' nauvinisternas valparoll .i ien piigdende valkampen till duman ly- ler: Välj ingen jude; ty han är socialist, ~ a l j ihgen socialist, ty han ar jude och udarne ata kristet barnablod.
Denna, gamla medeltidslögo, som vcder.lagts av retensk.apsman och forskare, ha grävts ' ram och tillvitata ett oskyldigt offer i r h a .dagar.
'.
Intet medel är medlem- narna av avarta bandet, en ~fosterlands- I6rening s, dar zaren ar.
hedersledamot,.
.
.
5, - smutsigt. '
Deaaa och .. m&amp;nga flera skildringar av titt ' dock kara, hemland.
gav Anna Miro- iovna.
.
Skada att .det utmärkta före- haget.
skulle.
störaa av en.
översättare, iom ej var nagon talare.
Men nar ta-.
arinnan mot ' slutet överraskade med en risst icke kort epilog p.å flytande svenska, la bröt bifallsstormen lös efterat.
Man niiste .känna beundran för det.
ryska ~roletariatets kamp, en beundran blan- lad av tacksamhet för det rysk-judiska xoletariatets pioniarkamp i Ryssland.
Xarifi Adamsson. '
,
MORGONBRIS.
Anna Lenah Elgström.
De två nyutkomna böcker, av vilka har nedan meddelas recensioner, äro ett talande bevis att denna författarinna lyckats fullfölja vad hon med sin debut lovade: att på ett gipande eatt skildra de ensamma, de fattiga eller de för- komna, liksom ock att i stark malmed- vetenhet om sin uppgiftg storhet skildra sjalens liv h03 en art av nutidsman- niskor, k0.m kanske av m h g a alltid kom- ma att anses som dårar men av andra d.
L. som mycket vise; Fattigfolk.
Å h l h och Åkerlunds förlag.
Pris 1 kr.
En s3 gripande skildring av fattigt och ensamt folks liv, som ges i dessa berattelser, har icke många motstyc- ken.
Särskilt skildringen av ensamma kvinnors liv gör ett intryck, som är något nästan enastående i förmåga att gripa den ohyggligt tröstlösa realitet, som kan finnas i stidann livsöden.
.
Fröken Elin Janson ar en riv dem; Hon delar rum och bor inne, men ar i denna omgivning absolut ensam och hon har ingen i världen, som bryr sig om henne.
Hon iir ocksa fattig, ty hon lever pil att sy tapisseri.
Hennes stolthet i livet går ut på att försöka dölja för sin omgivning och för sin syoter och svåger, att hon ar ensam, och hon har gatt s % l h g t i n &amp; gon sorts spasmodiek sjalvuppehållelse- drift, att hon latsas ha bekanta, som hon icke har, och hon gråter icke så att någon ser det.
Men en gang blev det uppenbarat, men för en obekant, som .sedan försvann i människovimlet och dagen därpå nog hade glömt hen- nes hemlighet, s$ att hennes enda upplevelse sil att saga varade n8gra minuter, och var sedan som om den aldrig varit.
Hon kom nämligen att gråta högt, d &amp; hon gick ut f r h en biograf.
En - herre frågade hur det var fatt.
Tusen - lyckliga förhopp- ningar genomilade denna stackars va- relse, som icke ens var van vid att bliva tilltalad, men da hon i sitt hjartari f ortvivlan formligen ' skrek: 3 Jag ar.
SA ensam, jag är ~å förfärligt ensam !^ sa flydde den människa, som dock tilltalat henne, och hon var åter s &amp; ensam till.
.Likgiltig och stilla som en aömng8ogarq drömmande en sällsam ocli.
sorgsen dröm, gled h m fram utefter gatan.
Det var.liksom kunde hon när som helet glida ut i förintel- sen, planas ut och försvinna - som var hon blott av .en tillfilllighet kvar i livet.
Och sh var det ocksii.
Ty.
: ör nAgon tid sedan - det kunde väl vara e:3 m h a d vid pass - hade hon försökt döda eig men misslyckats.
Och.
varför bon försökt,?
Ack, det var den gamla, vanliga historim - en ung kvinna som läninat allt för ati; följa en man, som hon alslrat över allt annat och högre an livet, en man, vilken ganska anart tröttnat ph denna bramande, allvarliga och adla lidelse, som han var för liten for att första, och som, d &amp; han gjort det, icke dragit sig för att säga henne det, att vänligt visa henne ph dörren med nagra för situationen lämpliga ord och ein rund summa pengar.
Dar etod hon nu p % gatan i den frainmande stad, dit han fört henne.
Vad sen - hon var ju betald - hon hade ingenting att be- klaga sig över.
ANNA LENAH E L G S T R ~ M.
Hon gjorde det icke he \ ler.
Hon gick blottt helt lugnt och stilla in i ett litet mörkt kafé och tog opium., -- Fori.&amp;ttningen pA hidorien är i sin helt fijrstenande förtvivlan absolut utan hopp, 3ch mannen, som var orsak till allt detta elände kunde, ' om han på det och m.ed, a t t h o n icke.
hade nagon a t t hela taget fortfarande ville bevara, sin skrika ut det till.
.
jiimvilxt och sin förmhga att drris med Och det langa slutet av denna historia livet, icke annat.
# n vara med om att är f öl j ande: skapa följande slutsituation: .Åren gingo - hon blev 30 Ar, 31, och * Hennes sista skrik dallrade annu i luften hon blir val lildre om hon £&amp;r leva.
Med men sil sm ' lningom försvann.
det och tystna- tiden har .hon dock blivit lugnare - hon den svl3pte sig ater, varm och mjuk ijom ett har upptackt att livet kan leva8 nagorlund~ d u n t a c h över det ombonade lilla rummet - d ' riigligt, om .man, bloit iakttager vissa f ö r p s a d e och spann likt en katt - - .- siktighetsmatt t. ex. later bli att tanka Han sjonk ned i den - han ekamdes för annat &amp; n på de vardagligaste behoven, aldrig B i g sjalv och sin klinala, men han: kande i ser sig i apegeln, och sover s &amp; mycket som alla fall en sAdan oandlig lattnad.
- - - B möjligt.
Särfikilt det sista.
Om hon tankts De mera amii och vardagliga kvinno- skulle .hon tainka att sömnen ar iivets belö- ning och vad hennes eget liv a n g h des8 själarna har Anna Lenah Elgströim icke enda.mening.&gt; heller gatt f örbi.
B Mekanism B, historien - ' ' ', ' I berättelserna.
%Dödsriket B och STVA om glädjeflickan, som i ett anfall av historier om kvinnor D ar skildringarna lika.
förtret kom att anmäla en av sina gossar verkligt sedda som föregtlende, men om.
för pclisen och skildringen av hur hu- kvinnor som levat mycket ja, kanak8 vudyr.
och aven litet Hngerfull den alltför mycket, och hamna i ensamheten.
stackars flickan blev, d &amp; hon kom till - -, Havsboken; Bonniers förlag.
.
Kr.
.
2: 50.
.Ty livets finaste doft: konstens och tankens fullandning digger i detta, ' övervinna, besegra smar- tan, sig sjalv.
Det enda som d e t: lönar mödan att leva för: b l i s t a r k i sjtl1en.s S &amp; lar oss Vilhelm Eka- lund och man undg8r ej att erinra sig denne unge tankare, d &amp; man Iiiser Anna Lenah Elgström.
Den " tapperhetens.
filosofi ", som det sagts kan betecknas som kärnan a v hen- .. nes tankande har i viss mån .en fläkt av ~ k e l u n d s antika ideal, fast det stålkalla föraktet för .miinnisko-,.
lycka i.
enkel mening ä r.
h e n n e främmande.
Sa helt mänsklig som hon a r i a t t kanna, ge och taga kan icke heller de socia1.a problemen få ' f i n n a s utanför hennes horisont.
.
Hennes friska självständighet och modiga språk för s i n r a t t a t t leva och a v livet, innan det lossnar från osq t a.
vad- det; ' har a t t ge a v varde, sökaayad, som fin.-: a t t finna, är något genom sin originali- tet och starkt personliga färg i v å ~ unga diktning helt nytt.
Så t a r oss endast det som väller fram u r, den: källa som heter livet självt., De förhoppningar, som * med debut- boken Gäster och främlingar ställdes- på Anna Lenah Elgström, h a .med.
.Havsboken icke gått i kvav.
.Detta.
diktarkynne, som vill famna altet inte - bara med sin- fantasi utan aven.
med - ' ' - A.
.L.
. '
- följderna, till rattegangen, ar förträfflig.
Inför inblicken i deras gemensamma svårfattligt harda öde n % » dessa ratt- visans livegna, dessa djupt fallna och för alltid utstötta^ till en sorts fattnings- förmaga av det sublima, och deras öde blir liksom höjt upp till ett högre plan.
Att ' kunna se detta ar ett ut- märkande drag.
ho @ författarinnan, lika tillfredsställande ' gom hennes förm&amp;ga.
att se verkligheten i ögonen.
Att f &amp; fram detta drag ger författa- ' rinnan prov på i ett ännu mer psyko- ' logiskt invecklat fall, .nämligen i histo- rien om, Elias,, en stackar8 sate, som.
var lemlästad ocli utan arbete.
.
Han tog sig intet mer och intet .mindre .för än att försöka fa tag pa sig själv och sin odödliga sjal.
Och att låta denne- stackare finna den p.
&amp; ett mer invecklat sätt an bara på f~alsningsarm8ns platt- form, det ar en historia, som det vill talang till för a t t kiinna skriva om.
Till eist några ord.
om Liv£ör&amp;ik- ringen,, som ar historien om en fat- tig, hederlig hustru, som pil- sin .l5: cm:s sängplats på den med maken ge- mensamma .madrassen grubblade över hur hon skulle kunna lösa det olös: liga problemet att f &amp; debet och kredit att g % ihop.
Den historien kan icke på nsigot sätt Atergivas i en recension.
Den maste läsas.
Och den historien borde tryckas i särtryck och med fet stil och av ett blitt öde falla inför alla deras ögon - just i en svag och vek stund - vilka icke vilja inse att ' Fattigfolk, äro alltför fattiga.
, a
sitt förstånd, och som i denna ojanma kraftmätning int.e förf aras, har sla- git igenom.
Om dunkelheten i. för- fattarinnans framstallningssatt ibland för läsaren blir något besvärligt och tyckes kunna ha undvikits, så han- föres man så mycket mer av den all- varliga helhet som gör henlies smg ge- stalter till stora, tappra människor, som mycket få lida därför att de myc- ket älskat, fordrat eller velat.
Och därför att de velat lära banna livet och fått det.
Att söka bottnen.
i tin- gen ar en stor men farlig lek.
E j alla ha kommit ut ur den utan att taga skada.
Havsbokens förf.
idkar denna lek.
Hon dagtingar och prutar ej, tan- ken " kretsar ej kring m ' ått och kring vikter ".
Man får s e s i g s j a l v och det som sker, sker för livets skull.
Frå- gan varifrån vi komma och vart vi gå star ju likafullt obesvarad, kvar står feridast alltid detta: vill man se, höra, veta, kanna utanför ' vanliga " gran- ser - då får man ge sin lösepenning.
Skall du högre upp: " V a g e n g å r över d i t t hjärta. "
De till döden dömda halsa dig, Ce- sar!
ar ett motto i Havsboken.
Än en sång denlia tapperhet!
Inte menings- b. lost utan maningsfullt: Jag går!
eller: Jag stannar!
Jag har sökt pejla dju- pen och " livet var stort, döden också - men större an sitt liv var dock man- niskan, större an si.n död också ".
.
Att godheten, icke storheten, ar det som b a r, ar det soin g ö r e n s j ä 1, ar en kand sanning, men Anna Lenah Elgström vet, a t t den ' behöver uppre- pa&amp;.
Förmer an mången, som hennes människor äro medvetna .om att de äro, ha de dock den ödmjukhet som består i a t t veta hur.
ringa man ar.
Och de svi.ka ej sin genius, därav de- Tas styrka.
I Hsvsboken skildras två människor.
En d ö d s d h d flicka och en lotskap- ten.
.
E11 ensam man, som från sin yt- tersta klippa.
under årens gång lyssnat till havets eviga sång, sett det i sin stilla storhet och kampat med det i dess lömlappta raseri.
Han grubblar, tänker, söker.
- " Går inte förbi och 4örnmer: " De motsatser som slita och Söndra honom, vill han, då han icke kan värja sig fr %n dem, söka orsaken Min krma, mitt rike.
...
Fru Möda drar mig jämt i kjoln: » h duger ej att latas,,.
- E ' and försiadshusens gråa rad mitt lilla b0 jag satt.
En liten katt bland fönstrets skatt av ros och myuten larvar.
God va % med tabets sparvar.
- Min dräkt har flere skarvar Art p u ~ g e n skillingar till bröd år spavvar, mig och katt.
S 2 skygg jag är, s i r i q a att mitt namn jag haht förgätit.
Dock - has~skori ovarz dörren min äar sköld på furstehus.
- Och sjäZv ai- jag en leende och lysande furstinna.
Min makt kan ingen v i ~ n a.
K r h g miraa j %ito:v brinna 1 iihdemets gyllne rund rubiners purpurljus.)
' Träd in uti min sköna sal!
- D Ett torftigt bo., du ropar.
Ack, villad är din blick och skum.
.
.
Val mött, i Lyckolaild!
Hljv ler rnitz vän, har lyser klart hans djupa blick av lycka.
S a g, skulle jag e;; tycka Demant och p ä ~ h r smycka Det enkla bord, som vila skänkt hans arbetströtta hand Mkr rik a~ indisk rajas tron hans karmstol av, fast höljet FY &amp; kohårdsstuga anoL Lzr, frdn blomst # å äng och vret.
-- H &amp; lyckan mulna öden två till s o l &amp; ~ skbnhet färgat.
-.
Hur villollovs vågor häijat V å r karlek har vi bergat; Hu ' r snyftat i varandras famn: Förlat min litenhet! '
d l h n.
säger du, &gt;blott dagrars ' lek på dina flator skiftar, Va:p d r ditt välde, kronan V ~ Y med, g l a m av sol och vin ?$, - Min Rares sjal mitt rike Ar, där tro och huld e j svika.
.
Hans tankar ömma, rika,.
.
S o m aldrig jrån ' mig vika, De dro mina.
klara &amp; s, mirt hrona av rubiiz.
.
,.
.
.
.
tjugotal andra möten p &amp; olika platsei och grunden till.
Och hon?
Hon ville Storartad tillstutning på de soc:ia- inom Holland.
" se.
och igenkänna den kärlek hon skulle kunnat aga, om hon varit som andra.
Något annat visste hon ju, att det icke blev, icke kunde bli.
Ty inte kunde hon få ta upp en vanlig varm och ljuvlig manniskolyclra i sin famn., " - " Den käraste sagan ' ' blir har kort och tragisk och icke vanlig.
Ty de som spela med i densamma ha " stigit ned till havets källor och vandrat kring på djupets botten ".
Har skildras ej li- vets sinå bekymmer och ditt och datt utan livets gestalt, sjalens vånda, tan- karnas brottningar.
.
.
.
Anna Lenah Elgström har fått kraften att giva oss " förtvivlans har- lighet, smärtans skönhet ".
J. S-m.
listiska kvinnornas rösirättsdag den 12 maj.
Socialdemokratiska programs I Tyskland, Osterrike och Holliind punkter, i en kortfattad framställ- lava mölen hållits &amp; följande plataer.
ning belysta, har utgivits p &amp; Tidens: TyskZa+zd: 46 i Berlin, 27 i Magde- förlag av Rickard Sandler och Fredrik mrg, 19 i Halle, 38 i Brealau, 9 i Stet- Ström.
Denna val behövliga, lättfatt-: in, 7 i Kiel-Rendeburg, 20 i Hamburg ligt skrivna instruktiva redogörelse för kltona, 7:.
Oldenburg, 16 i Braunschwiiig, vart part is program, ar synnerligen val- Z f Leipzig, 4 i Chemnitz, 3: i Dresden, 3 i Munzhen.
Dessutom i Röln, So- ingen, E lberfeld-Barmen, .Vohwinkel, b e n, Cn:feld och Dussiiidoif.
I Ositer- - ilte: wie:^ ett storartat möte med över 3,000 deliagare.
Stora möten i Graz, n Klangenfurt, Brunn, Reichenbërg) ch Teplitz.
I Holland: möte i Amster- lamrmed över 1,000 deltagare.
.
samt ett kommen.
Detta ar en praktisk broschyr, som just behövdes.
Broschyren, som kostar 25 öre och giver för detta ringa pris.
SA mycken verklig kunskap, bör läsas av alla, och borde av Atminstone de mer energiska kvinnoklubbarna rekvi- reras i parti för att spridas bland klubb- medlemmarna.
.
.
Red.
,
6 - MORGONBRIS ut över vastgötabygd eller ' in i en skogsbacke av den vanliga mellansven- ska typen eller blir grönskan mörk och högtidlig en augustikväll.
En tavla heter bara " Sommargrönska ".
Det ar verklig sommargrönska, bara lugn, vi- lande grönska, en annan " Sommar- dag '.
', med samma lugn över sig, en annan " ' Mjölnarhuset ' ', med mera mystilr över landskapet.
I ett annat hörn av samma sal ar ett snölandskap av Aeke, som bara, ar vit skog i snö,.
livad av tv5 skidåkande man- niskor, vilka bliva till ett med snön lik- som hans sornmarbadare bliva till et£ .med vatten och luft.
Det inre av Öland skildrar Kreuger i flera olika växlingar: " Backen 9 % Alvaret ", vilken dominerar över sin omgivning p å ett helt annat satt, dar den flyter fram över det öde ' ~ l v a r e t, Karl Nordström: F ' SKELAGET.
.
an nar den slingrar sig fram genom tradbeskuggad mark; " Sommarafton p % Öland ": halmbetackta stugor och kreatur, betan.de i ett gräs, som synes hästmanarna flyga för dess vindar ha en f ä r g, enkom gjord för a t t reta eller korna lugnt betande en.
solskens-.
kritters aptit - och fIera andra ett dag, då det ligger stilla.
Kustens star- förträffliga i samma stil.
Kreuger h a r Från Konstnärsförbundets utställning kaste.
färger har du aven hos Aron också en bild frkn en annan del ' av Gerle och ' Vasterviks skargHrd i mil- i Stockholm i sommar.
dare toner av Elias Erdtnnaii.
Ha- vårt land, en utmarkt stämningsbild ve.
: har du också hos Axel Sjöberg " Från Små1an:ds högland ".
Stora delar a v vårt land ha vi har Vårarbetare - en .stor tavla av TVil- i Evanors sträckande över öde vatten i denna utställning.
Framför en helrnson - dar plogen kraftigt sattes i ellsr i vårstamning med ett ejderpar.
tavla, som skall pryda Kiruna kyrka jorden av karl.ar och hastar, och bort- och genom villren man ser hela landet Ha.vet har du till sist i dess allra in- om synas 5kr.a:r i vårens olika skiftnin- nemta vikar, i bilder från Stockholms i andanom, vill jag försöka skriva ner inlopp: ' D jurgårdsbilder och Söclra- gar.
Björn Ahlgrensson har ett annat några intryck.
Det a r stiliserad konst v&amp;rlandskap, utan mänskligt arbete, bei~gs-bilder av prins Eugen.
i denna tavla.
Den a r som nämnts, S v e n s k t i n n e r l a n d, har du i dar ar.
det bara .naturen själv,, skapad för en boning agnad å t anclak- ljuvligaste gronska, i flera ol.ika skift- som arbetar på vårens födelse.
Man ten.
Den heliga solen lyser i bre,da nir .. gar av den sistnämnda mångsidige formligen ser hur snö och isar smälta.
välsignande flöden ner över en lund, 1ioi.istnarer.
(Det ar aven han, som inå- Av utmarkt verkan a r ' också ett par som står tyst av andakt, och över stora lat den stora tavlan over Sverge, som Visbyllandskap av samme konstnär.
.
oandliga vidder.
Vidderna, det ar det Annu flera landskapsvariationer fin- det först talades om har.)
Vitt ser man landet, som sträcker sig över 14 bredd- nas dar på utställningen, såsom Aron grader och rymmer natur i underbara Gerles stilla " Från fabodvallen " variationer.
utan färger, bara i svart, o h Richard O De, som givit oss sommarens lnt- Berghs landskap från Tyreso i den full- stallning, visa oss landet i många vax- komligaste sommarprakt eller hans lingar, och ej blott dess natur utan ock " Kloekareg&amp;rden ' i oförliknelig 1,ant- människorna och människornas verk.
lig ro.
Även några gatubilder äro att H a v e t och själva detta elements se - lärorika, om man icke förut sett ande har Acke fått fram .i flera havs- skönheten över stadens stamning.
bilder och de badande mannisko.rna Sverge framträder i denna utstall- bliva liksom till ett med vattene1em.e.n- ning genom framställning av s v e n- tet.
* Havet finnes hos Karl Nord- s k a r aven utan naturinramning.
Så ström i kraftiga former och starka ha vi har några av våra mest be- färger, som genast ge bilden av Viist- Så utställes har för märkta m.an.
l&lt;-us t. Berghs por- första gången R~C-hard Man har va,rit van att hos Nord- tratt av Branting, dar konstnären, på ström i hans vastlmstbilder finna d.ra- ett slående och starkt satt fått fram get av mörkt och ovädersmattat.
Har energin och.
det hövdingeimponerande i, visar han nu emellertid en annan sida Byantings utseende.
Det har anmärkts av kusten genom en mångfald bilder i att Branting borde framställas som ta- den starkaste, gla-daste belysning.
E t t lare.
Lika lämplig framstallning par tavlor representera den gamla all- val den Bergh har gjort - i arbets-.
varligare stämningen.
Och ju mer man rummet.
Så får man aven har göra ser på dessa olika uppfattningar av liv bekantskap med Berghs intressanta ' i sorg och i solsken, desto mer synes framställning a v Fröding- i skepnaden det en, attNordström ar lika storartad av den ' profet, som g h i strid med alla ' i skildringen av dem båda.
makter i sökandet efter sanning.
Vi: Carl wilhelmso~i målar också havet få aven har se hans beromda Strind- och dess vikar, befolkat med dem som bergsportratt med en djup, fjärrsk &amp; -- bo vid kusten och dar hava sin naring, dande blick, kom reproduktioner e j sy-.
nes mig kunna fullt återgiva: E j blott han ger oss kustbon i helg och söcken, en det politiska livets man eller skal- Havet slår mot Ölands kuster i Nlls Acke: MORGONLUFT.
dernas.
inspirat:ion möter oss i denna Kreugers tavlor, och du ser dar ' e Sverge i konsten. '
, - '
MORGONBRIS - 7 utställning av Richard Berghs mäktiga konst.
Porträttet av vår berönide ve- tenskapsman.
Svante Arrhenius ger åskådaren ett uttryck av lugn och god- modighet, på .saniina gång dar min- sann icke fattas intelligens i detta ka- raktäristiska ansikte.
Acke, vars utstiillning ar synnerli- gen mangsidig, har ocksa porträtt: av Heidenstam ' ined hela diktarsvår- modet över sig och med eii ge- nialisk utförd bakgrund - Vatterns vagor utefter hela f argskalans skift- ningar - samt av " Bonniers " - en porträttlik fami1,jetavla i farger av siiperb p i samnia giiiig s0117 diskret ~eimliiin.
Utstallningen g e r.
oss.
emellertid aven bilder av icke märkvärdiga män- niskor.
Flera utmärkta såd.ana sven- skar har Wilhelinson malat: D m gamle fiskaren i sin båt, omramad-av det blad havet och lugnt avvaktande vad fang- sten denna afton skall ge honom.
El- ler " Moster Lotta ", lika lugn hon, där hon sitter en söndagsstund inom- hus och unnar sig att vila.
Hon sjiilv a r proper och allt omkring henne är ordentligt och på sin plats.
Flera små bilder av en mor med två barn.
dra till Prins Eugen: MJOLNARHUSET.
sig uppmärksamheten: Man .riktigt hör innerligheten med vilken hon läser en saga och ser ivern i hennes och barnens julhelgsglädje.
Alla lians figurer äro gestalt ', som uttrycker " mårmodat " dock icke lika lyckade.
Hans nakna) ch en äldre man " förtröstan ", och flicka " Undine " t. ex., inför henne vilka båda väl återgiva själstäniningen står man avgjort på den gammalmodi- nos den primitiva människan, sådan ga ståndpunkten, att en naken modell non levat.
i forna tider och ännu l a n bör vara vacker.
Detta fel med nakna leva kvar i Sverges egna avlägisna Den av innevarande Ars riksdag.
an- modeller - a t t de ha betydande La,ndsändm.
tagna lagen om arbetarskydd är av e t p ~ kroppsliga.
skavanker - synes allt Så mötir oss då vid sjiilva ingangen betydelse, icke blott för arbetare - min- emellanåt.
f ör övrigt vidlåda nutids- till denna inarldiga svenska utstall- deråriga, kvinnor och .män - inom in- konsten.
iing bilder från det gångna och sedan dustrien, utan för den arbetande klassen Interöriörer med stämning finnes liirinne vårt land i nutiden i de mest på vidsträckta arbetaomrllden.
Denna även av Fritz Lindström.
Inte- skiftande gestaltningar.
utökade betydelse erhtiller lagen d els riörer av.
helt annan art an denna genom sin mot fdrut vidsträcktare till- Anna Lindhagen.
intima, men av en utomordentligt slå- lämpning, dels genom sina skärpta be- ende och humoristisk verkan ar Eugéne stämmeleer och genom den utvidgade Janssons båda stora dukar ' ' Matros- inspektionen.
bal ".
Janssons stora kraftprov i åter- Att ingående redogöra f ör den omfat- givande av nakna kroppar har till- Agitera f6r tande lagens alla beatammelser i Mor- vunnit mycket beröm liksom ett par gonbrie begränsade spalter låter sig ej utmärkta porträtt.
Hans forna specia- göra; den.
bör, d &amp; den blir tillgänglig litet - Stockholmska bilder i fascine- i tryck, noggrant studeras av en och var.
- rande belysningar - saknar man emel- Lagen träder i kraft den l januari 19 13. lertid mycket.
dessa borde just visas Förut ha vi haft att rakna med min- derarighetsförordningen av l88 1, mindér- f ör alla resande.
Arighets- och kvinnoarbetslagen av Fran utstallningens skulptur blir 1900 och yrkesfarelagen av- 1889. kanhanda tillfäll;, att.
nhgra Dessa.
upphävas och i stallet trader bilder i nasta nummer, men jag; en sammanfattad, enhetlig lagstift- vill här blott namna, att jag i mot- ning på omrildet.
Fristaende från sats till sett annat omdöme som densamma är dock fortfarande lagen fallts .finner Christian Erikssons av 1909 om kvinnornas nattarbete.
skulpturer å ingången till utstgll- Föregfiende skyddslagstif tning in- ningslokalen mycket sevärda.
De skränkte sig till.
den fabriksmässiga synas mig symboliska.
De äro industrien, med uppräknande av de primitiva och uttrycka den pr ' i- industrigrenar, som berördes av den- initiva m&amp;nniskans känslor.
De samma.
Den nu antagna lagen strac- &amp; ro i stil med den gammalsvenska ker sig till alla företag och rörelser, arkitektur, som ingAr i utst~llnin- som icke äro ~ärskilt undantagna.
gem fasad: ohyvlat trä i gammal De angivna undantagen äro: hemar- god röd farg med dekorationer i betet, arbete, Eom utföres av med- svart och gr&amp;tt.
Erikssons.
figurer.
lem av arbetsgivarens familj samt blro tvA kvinnor, som p &amp; ett djupt sjöfolkets arbete.
Beträffande jord- konstnarligt sätt uttrycka de gamla bruket skall lagen aga tillämpning idealen av " fromhet " och blyg- endast vad som berör inspektion av samhetJ o &amp; två m&amp;n, en gosse- I NG ANGEN 71 LL UTSTALLN I NGSLOKALEN.
Den nya arbetarskydds- lagen.
l,
- -- - MORGON ' B12IS maskinella anördningar samt .&amp;ng pannör senait " kl: 7 e; m.
@ ' Gr ' min&amp;$r&amp;riga, och andra karl under tryck, som genom som sysselsattas i handel, m d utrat- explosionkunna förorsaka olycksfall.
tande av bud eller kringförande av va- Vad särskilt hemarbetet beträffat, hade ror g; i !ler dock ej dessa tidsbestknmel- yrkeafarekommitt h, p % var3 förslag la ser, utan är för dem i stället stadgat gen ' huvudsakligsst är uppbyggd, aven att dc skola Atnjuta i n oavbruten leaig utarbetat.
lagförslag b6tr; lffand.e detsam- het av minst 11 timmar pr.
dygn, och ma.
Kungl.
Maj:t medtog dock ej detta skall tiden mellan kl. l 0 e. m. och kl. förslag i det, framlagda lagförslaget.
till 6 f. ' m.
ing8 i denna ledighet.
Förut riksdagen, utan ansåg att ytterligare utl- har, som bekant, inga som halst bestäm-.
.
redning här borde aga rum.
Sa.rekild melae !.
funnits pA detta omráde.
sakkunnig är ocksii för närvarande s y s Till .ilattarbete kunna minderariga av selsatt med fortsatta undersökningsarbe- mankiin, som fyllt 16 Ar,-endast använ- ten, - och det är att hoppas, att lagatifto- das var tredje vecka, där arbetet infal- ning om hemarbetet - skyddet för de ler å tid mellan kl. 11 e. m. och kl. 5 svagaste bland de svaga - ej skall låta E. rq, dock högst under 8 tim:mar av vänta på sig allt för länge.
dygnet.
Minimiáldern var liar.
ftirut 1 4 Skyddsföreskrifterna till före komman- år, med upp till 12, timmars skift varje de av olycksfall och ohälsa i arbetet äro vecka.
HarifrBn äger dock Kungl Maj:t i den nu antagna lagen skärpta och ut- ratt att göra ' undantag - dock icke vad ökade.
Av särskild.
vikt för kvinnorna ålderegränsen vidkommer - för arbete i flera branscher, sasom t. ex. sömmerske.
som av tekniska skal miste fortgå natt branschen, torde inspektionens ut9träc och dag eller tidvis mås.te forceras.
kande till deras områden vara.
Lagen Det galler har f ö r .Kungl.
Maj:t att bestämmer att minsta luftutrymme i med ' atörsta urekiljning använda sig av sluten arbetslokal skall i regel vara 10 denna ratt, därest ej bestam ' melsen ifr8ga kubikmeter pr arbetare mot förutvarande skall.
bliva en bestämmelse endast på 7 kbmtr.
övergångstiden för de arbets- papperet.
Barmangsvilan för kvinnor i industri- stallen, som ej.
kunna hänföras till etor- industrien, vilken har sin.
grans vid at t ellt arbete ar utsträckt till G veckor, i regel sysselsätta minst 10 arbetare eller därest icke med läkarebetyg styrkes att drivkraft om minst 5 effektiva haetkraf- kvinnr.n utan men for ~iig eller barnet ter eller ock minst 5 arbetare jämte Ban tidigare börja arbetet.
Desslikes drivkraft om minst 3 effektiva hastkraf- må ledighet av 2 veckor före nedkom- ter, ar dock 10 år, s &amp; länge samma ar- sten e j förvägras henne,.
var jämte hon betsgivare bedriver verksamheten i sam- har ratt .till ledighet för att själv amma ma lokal ..
Under denna övergångetid sitt brrn.
skall luftutrymmet vara minst 7 kbmtr Dessa bestämmelser, tillkomna för att p2 arbetare.
Redan den omedelbara in- tillvar; .ttaga och styrka.
saval moderns spektionens vidtagande torde dock i flers som barnets fysiska krafter, fordra dock fall blivs värdefull för de arbeterskor, sin nödvandiga komplettering av en ef- vilkas arbetsomraden förut statt.
utom fektiv moderskapshjalp, så att fattiga barnafiiderskor aven ma, bliva tillförsak- all inspektion.
Kungl.
Maj:t äger ratt att komplet- rade ' e1::onomiskt bistånd under barilsiings- tera lagen med nya - skyddsföreskrifter, ledigheten.
dar e % pAEordras.
Denna ratt har Kungl.
För såväl minderhigas som kvinnors användande i arbete galler att Kungl.
Maj:t icke förut ägt.
Rörande bestämmelserna om de min- Maj:t äger ratt att, vid särskilt farliga derhiges användande i arbete ar främst eller obalsoaamtna arbeten, utEarda sar- att marka att den minderårige skall ha skilda föreskrifter eller.
helt förbjuda genomgått folkskolans Iarokurrl eller äga deras anviindande i sådant arbete.
Yrk~3sinspektionen ar utökad från förut- darem,ot svarande kunskaper eller ock efter fyllda 13 år ha erhållit tillstånd.
varand.e S yrkesinspektörer till L chef att lamna densamma.
Arbete å. ferietid.
för de:lsamma, 9 yrkesinspektörer, f yr- kan dock förekomma, ehuru icke inom kesinspektris, 11 asshtenter samt 18 un- industrien av större omfattning, enligt derinspektörer - inalles 40 personer.
l: rätt att utse densammas förut angivna grans.
I sa- Härtill har ~ u n ~ Maj:t dant större industriellt arbete ar minder- vissa specialinspektörer, Yrkesinspek- å.righetsåldern satt till 13 år för gossar tionen kommer sålunda hädanefter att och 14 %r för flickor.
Förut var mini- utgöia en självständig institution och miåldern 12 Hr för begge könen, var- ingil som ett led i socialstyrelsen.
Förut jämte l l-Aringar kunde anvandas till ha de 8 yrkesinspektörerna var för.
sig vissa slag av industriellt arbete.
.Förut sortera t under kommerskollegium.
Hell; inspektionsapparaten kui-nmer fanns för allt annat arbete ingen mini- miåldersgrans.
Nu ar densamma för självfallet att, omfatta aven de kvinnligs allt annat arbete an industriellt, undan- arbetama.
.på de områden, som falla un- der lagen.
.
tagandes jordbruket, satt till, l 2 Ar.
.
För minderhriga.
under 13. år mA ar- Yrkwiospektrisen skall främst rikta betstiden ej överskrida 6 timmar pr dygn sin.
uppmärksamhet på .de kvinnliga ar- eller 36 timmar pr vecka, mellan 13- b e t a r n: ~ arbets- och.
levhadsförhållanden.
~ 14, år 8 timmar pr dygn eller 48 tim: NAgon genom viss akademisk eller an- mar pr vecka samt mellan 15-18 Sr nan examen ådagalagd kompetens ar ej - dar minderArighetsg~ansen upp hör - fastslagen for henne, men bör hon, en; 10 timmar pr dygn eller 60 timmar pr ligt yrl:esfarekommitths motivering, som vecka.
, Den minderariges arbetstid må Kungl.
M y: t gjort till sin, ha ett gott ej borja tidigare an - kl. 6. f. m. och sluta.
praktiakt förstånd, energi och intresse ' ' ' ', ' ' .. ' ' för uppdraget, takt samt ett vänligt, för- troendeingivande och bestämt upptra- dande samt, utom vanlig allmänbildning, äga insikt i skyddslagatiftningen och häl~ovArdslära uam!
nhgon kunskap om htgarderna och strävandena för arbetar- klassens höjande.
Hennes arbetsfält lig- e; er sålunda öppet för planmaesigt ord- nande, och det kommer i hög grad att bero p % hennes förmfiga att i förata hand ordna detta arbete, som kravet på ut- vidgning av den kvinnliga yrkeainspek- tionen kan vinna gehör.
- Ur lagens 53 $8, som bland annat, utöver har nämnda, innehåller bestam- melser om viss ratt för minderårig.
till ledighet från arbetet för deltagande i yrkes- eller fortsatt skolundervisning, in- tygsbok om avslu.tad skolgång samt 1a- karebetyg och årliga läkareundersökningar av de minderáriga, vissa skärpta bestam- rnelser om kommunal- och hälsovårdai- nämnders skyldighet att övervaka isyn- nerhet minderårighetslagens efterlevnad m. m., må har enda &amp; anföras, att ar- betarna ha rätt att genom av dem valda ombud taga del av de föreskrifter för vidtagande av skyddsatgarder, eom in- spektionsförrattare kan finna nödigt före- skriva vid inspektion a v arbetsplatser.
Denna sammanträngda översikt har.
förnämligast till uppgift att i god tid fada Morgonbris läsares uppmärksamhet p i den nya skyddslagstiftningen.
SA pass nära som den berör de kvinnliga arbe- tarna på en massa ' arbetsområden, for- dras ju framför allt att de själva skola bli så förtrogna med lagen som möjligt, för att kunna tillvarataga det skydd, som.
den ar avsedd att lamna dem.
2 h s t Söderberg. '
' Leketorp.
* (Utopi a v E m m a F l o o d.)
.
ag, v~c1rtes u?
mina drömmeriey a v, musik, s.om jag tyckte.
Det v a r lro- slriillornas musik b-orta i bergen.
- Det ' led mot lcviill och korna voro p &amp; hem- vandring., J a, d e t - v a r verkligen h u -: si.k.
J a g h a r väl h ö r t koskallor forr, men aldrig h a r jag h.ört a t t det legat, så mycken musik i dem.
Det .måtte säkert pk något hemlighetsfullt s a t t bero a v dalgångens egen akustik, och p &amp; den egendomligt sagolika stam- ning, som medförde kvällningen har.
F r å n alla: bergsluttningar hördes de olika gårdarnas skällkor vandra ned i dalen.
E n gammal skällko gick, gick i sakta lunk.
En yngre gick i nå- got raskare t.akt.
E n hemlangtande kalv rhum ' ade.
En annan svarade.
De många olika tonarterna och den vax- lande takten - allt förenade sig till en deii sihegnaste och vackraste kon- sert.
E n koslrälla tystnade h e l t plöts- ligt och klev borta.
En förtonade s å smaningom i fjärran.
E n hördes allt starkare och starkare, tills den v a r all; deles vid Leketorp, och genom granhac- lren skymtade &amp; igonting vitt.
Och vid ' * ~ort ' ri.
friin aprilnumret.
,
- grinden stod i ett nu en litemvit kalv och ropade otbligt sitt niniuh.
Matmodern lat ej vänta p i sig.
Hon kom med detsamma ut och prata- de med sina kossor .och klappade om dem.
De voro vita som snödrivor allesamman.
' Det ar 59ta f jallras ' ', sade hon och såg stolt ut.
" De passa så bra liar uppe, dar det galler att lili- va i berg.
E11 slattlandsk r&gt; .. mlle allt stå sig slatt här uppe ", tillade hon med en klädsam lokalpatriotisk min.
Korna släpptes in och '.
j a g ' följde med för att se på, mjölkningen .och på ladugården.
Jag som aldrig varit .in- tresserad av ladugårdar förr blev i hast omvänd.
Det tycktes som om ar- betet på denna gård inte var annat a n en lustig lek.
.
La; dugå.rden.
var ljus som en prastgårdssal.
; Jag stannade häpen. '
' !Vad., ha ni malat i. ladugården?
" .. utropade, jag.
Den var snövit invändigt.
.
' ' Ja visst, det kostar ju så litet, men ger så myc- ken glädje och trevnad f ör.
saval djur gom manniskor.
Det ar bara lralk- strykning.
J.ag brukar.
stryka över vaggar och tak ett par gånger om året.
Det ar.
för.
övrigt ett bra satt att ta död p &amp; bakterierna ", svarade mim värdinna.
" Annars ar det rent av marknings ' vart vad man tycks vara ' radd.
för ljus när det gal-.
ler d jur ", fortsatte hon efter en stunds tystnad.
" Nar folk bygger boningshus l&amp;mna d e.
knappt en enda v8gg hel, dar man kan sitta.
i lugn, utan det sk.al1 v a r i föuster överallt.
Men.
djuren stal- ler man i mark arrest hela xintrarna.
Det tycks vara allman uppfattning att kor äro ljusskygga.
d jur, eftersom man är SA rädd för fonster i ladugiirden.
Men det a r tvärtom.
Korna vantri.vs.
alltid i mörka ladugårdar.
Och så fort de v.antrivs, mjölka .de inte mer an hiilf- ten av vad ' de skulle kunna mjölka.
i en trivsam ladugård ..
Men.
vad som trivs bra i mörka ladugårdar det ar framför allt bakterierna. "
.
Ladugarden på Lelretorp hade a v e den timrade vaggar.
Den var 25 kvin.
i fyrkant och 2,s.
m. hög.
Golvet var av cement utom båspallarna, som voro av trä, emedan d e t.
annars bleve f.ör hårt och kallt å t, korna.
.
I.
kättarna för såväl Jralv som getter var en för- djupning i golvet, som var fylld ' med torvströ.
Ovanpå detta l&amp;g en spjal, botteir och darovanpå åter ett lager av torvströ.
P.å detta satt uppsamlades den flytande spillningen, som för små- brukaren har så stort gödselvarde.
Vid rengöring bortlyftes spjalbattnen, det gamla torvströet borttages och nytt in- f öres.
Vattenledning fanns: i ena.
hörnet i närheten av f od,errännan.
Veiitiljtioi nen var ordnad så, a t t all den skämda luften strömmade ut genom en öpp- ning i taket, och vidare genom en sned dar myn- trumma ut mot ytter~agg~en, ' %,, MOR.
' G () ' NBR~S:.
.
i -- gr: - .- niiigen var skyddad med sneda.
tvar- stuga över h.ela Iielietoi ' p.
Men för d e l ~ sp jalor, .c-nder det att den friska luf- skull salinades icke a l l ~ a ï e t.
Lek och ten ströniinade in genoni en öppning allvar i innersta förening ar icke .d-etta.
._.
.
vid golvet, men leddes genom en tra- idealet för levandet t (Forts.) ' trumma upp omkring 3 / a m. från gol- vet.
Detta för att förelroinma drag.
Ventilatimeil reglerades med lo ck.
M:odellen till denna apparat var ha,m-.
ta,d ur " ' S~enska Allmogehem ', upp- lystes det mig.
.
/.
I ena: iörnet stod .ett skåp, vilket arivandes till undanstallande av alla.
till.
ladugåiden hörande redskap, och.
som inte var högre an att det sarr~ti- Kvinnornas arbete i arbetarnas:.
.
.
di. &amp; kunde anviindas till bord, såsom frigörelsekamp.
,.
.
tillf allig .~xppläggsplats f ör lrraftf o der lndianapolis, maj 21. m. m.
Socialistiska partiet har hållit sin parti-: Intill ladugården låg det ' överbygg- da godselhuset méd val ordnad gödsel- kongrem i Indianapolis från den 11 611 stack eller " guldhög ", som Rösiö sa- den 18 maj.
I tre dagar före kongres.
: ger.
Bottnen har var av hårt stampad.
sens början höll kvinnornas agitations- lera?
" Fl.
ha inte .råd att vanvårda kommitté en konferens för att arbeta ut ' gödselhögen ", sade fru D.
" Det ar planer för framtida.
arbete och rekom-; d e t störst.s slöseri, som ' kan tankas, då mendationer att föreläggas partikongres -- ' - bonden liiter gödselhögen 1.igga utan.
sen.
Kvinnorna.
i Amerika iiro organiserade ' tak och ~lrydd i, såväl regn som snö Det iir det största slöseri att inte ge- med männen i deras olika sward bran. '.
nom torvströ ta vara på de:n flytande i h e » ~.
Nggra en,staka kvinnoklubbar: spillningen, utan låta den rinna bort finnae, men hava.
ingen förbindelse med el ' ler uppsugas av golvet, on].
det nu ar partiet och uppmuntras ej.
En kommitté bestående av sju med- ':: tr&amp;golv.
Dessutom måste ju detta va- lemmar och en sek-1 r reterare ha hand om .. agitationsarbetet.
-- Det $ar först e£- ter kongressen 1.908.
.
som planmässig agi- tation bland.
kvin- norna började -- d &amp; påtryckningen b1e.v: så stark att kongres- een måste tillsatta ra så ohygieniskt.
Och har finns det en bärskild kommitté att tags hand om ' iju så gott om torvinossar.
Som kom- agitationen.
S&amp;.
val utförde denna kom- - Munen ha,r en egen kooperativ toinv- mitté sitt arbote att vid 1910 Are kon-.
.
st:röfabrik, så ar det varken sv&amp;rt.eller gress ett tillägg till .konstitutionen an- flyrt att anskaffa torvströ.
Förutom togs, som gjorde kommitth permanent.
a t t torvströet i sig sjiilvt lämnar ett s i och siallde till dess förfogande en, av.
.
i i k t gödsclamne för sandjorden hal: i partiet avlönad sekreter are.
Dalen. '
' Sedan dess har arbetet gått stadigt i Darph: %revisades svinhuset.
Även framiit.
Att befrämja arbetet inom de har cerner-terat golv, men med en var- olika staterna.
finnes en sekreterare för mare lägerplats av trä.
Rikligt med varje stat och, för att agitera i varje lo- torvströ och gott o111 ljus aven har.
De kalitet tillsattes å varje plats, där bran-: två smågrisarna tycktes må alldeles chers finnes, en kommitte bestiiende av.
förträffligt.
en eller flera kvinnor f r h varje branch.
: Hönshuset var också det vitkalkat Man kunna ockeå, inval jas i en siidan kom -. '
.
.
inuti och ljust.
Golvet var av stain- mitte.
Aven om resul.tatet, långt i f r h mot- pad lera,: ned ett tjockt lager av torv- strö, avseA att sprätta i..
Varplådor- svarat förväntningarna, antalet kvinnor na, voro förse-dda med luckor; som inom partiet når ej upp till 10,000, ha stiingde sig själva.
Då hönan gick in kvinnorna utfört ett arbete inom partiet i varpliiidm kunde hon endast komrna som ej nog kan uppskattas.
De äro ut: i en på den motsatta sidan varande verkeamma medlemmar i sina respek- gång.
Diirigenom kunde varpduglig- tiva w word brancher w.
Nar större strej- ker uppstå äro de alltid till hands att heten kontrolleras hos varje höna.
.
Inhagn~~den utanför var .avdelad.
I insamla bidrag.
G11 de it ' rejkande (ibland den ' ena h.alften var en stor sandhijg genom att siilja tidningar på gatorna), 1 den andra växte barbusbar, vicker de hava spritt socialistiska tidningar och och ' andra grönsaker, som hönsen sjal- broschyrer i tusende och hundra tusen- va.
skulle få skörda, nar det blev fiir- den frHn ' dörr till dörr, vid va1 äro de digt.
Det var.
då nästan det lustiga- alltid verksamma vid och omkring val- ste.
jag sW,, att honsen bestodo sig lokalerna,.
utdelande valsedlar och lit-.
med egen åker och triidgård.
J a g kan teratur!
En speciell kvinnornas, dag, som inte- hjälpa att jag fick en förnimmelke hålles över hela landet sista aöndagen f.
av att d e t låg något: aV.sm&amp;banislelr- ' februari; ' har sin uppkomst från agita- .., Sotialisternis partikongress i '.
: Förenta staterna.
I. '
; U ' b
MORGONBRIS tionskommitten.
D % ar det a.lltitl ett ämne uom berör kvinnorna och hemmet som, behandlas.
I %r var det &gt;den vita slavhandeln B.
Den.
petition som ' Atföljde vHr partivän Viktor Bergers ' röstriitts- motion i sista Congressen var utsprungen fran agitationskommitth.
Y % deii nu avslutade partikongressen lyckades de att i konstitutionen f A in en särskild be- bestämmelse, som frAn medlemsskap ute- stänger en.
var som ej tror ph lika röst- rätt för bAda könsn.
Hemma kuniien I först&amp;s ej fatta att en sadan bestam- melse iir nödvändig i Amerika.
Jo be- vars, det flnnes man, även inom partiet, eom tycka att kvinnorna ej böra befatta sig; med politik och ej ens socialistisk propaganda.
Tjugufem kvinnor vor.0 närvarande som delegerade på kongressen.
För sina rapporter och rekommenda- tioner kunde kommittbo ej få ordet förrän på lördagen, kongressens sista dag.
Dess rekommendationer vor0 huvudsakligast för propaganda bland olika grupper a v kvinnor, silsom husmödrar, lärarinnor, jordbru karehustrur, fabriks- och yrkes- arbeterskor och immigranter.
Att ingå i detaljer över dessa relrom- mendationer medgiver ej utrymmet, men en måste jag framhålla, den att intres- sera immigranter.
Kunde ej partiet hem- ma göra mera för att förrn &amp; partivänner som.
emigrera att sluta sig till partiet nar de konirna till Amerika?
Klass- kampen ar lika hArd aven har (för att ej saga.
värre) som hemma och det.
ar lika mycket en plikt av partivänner att aluta sig till rörel~en har som att till- höra den hemma.
- Om partiets ställning till den vita slav- handeln, eller rättare prostitutionen, i sta- der dar det lyckats partiet att välja sina representanter, var en annan rapport och rekommenderades, att administrationen i sadana stader omedelbart avskaffar sar- skilda distrikt för prostituerade och be- siktning eamt ger dem allt det lagliga skydd som ar majligt.
Av alla stackars exploaterade människor ar ingen SH ex- ploaterad som den prostituerade.
Alla rapporter antoga av kongressen; Ett förelag att viilja en kvinna som partiets kandidat för vice president blev avslaget av agi tationekommitten, En kväll hade kvinnorna ett rnnss- möte, dar närmare ett tjugutal kvinnor talade.
Ingen talare hade mer an fem minuter.
.Dar slogo de allt ett rekord - att saga eA mycket p &amp; så kort tid.
Anna Söderbery.
Resebrev.
F r å n Norrland.
Kvinnoklubbarna i Kiruna (som jag omnämnde i mitt förra brev), Malm- berget och Gellivare bilda har uppe en trio, som vi söderut ha en viss respekt för, men som vi också satta stor lit till.
Det a r en sorts " selvmade " man- niskor häruppe, och klubbazbetet lig- ger i goda händer.
Som efterföljans- viirt exempel må namnas, a t t Malm- bergets lrvinnoklubb har .en av sina medlemmar, f r u Anna Tegman, som medlem i fattigvå.rdsstyre !ls.en .. J a g sande en trio, och ändock a r det ingen niistgårdsvag mellan Kiruna och Gel- ii-; rare-Malmberget.
.
Det al: ungef ar, som om vi i Stockholm skulle tänka oss samarbete med Västerås; det förefal- ler oss otänkbart, men det irerkar inte så långt avstånd däruppe.
J Malmber- get kunde kvinnoklubben.
och under- tecknad glädja sig &amp; t ett ratt val be- sökte möte.
I Gellivare var likaså .ett vôl besökt möte ' och e t t gemytligt sam- kväm ' efterat. '
I .Gellivare hade jag tilllf alle bese ved jag tror mig lcunna kalla Oelli- vsm-bornas stolthet, nämligen Kom- mxnalhemmet.
Det a r en vacker .och fin tanke, som ligger bakom, a t t å t detta hem, med dess givna uppgift som försörjningsanstalt, taga bort det skrämmande namnet försörjningsin- rättning och i stallet kalla det kom- m-malhem.
Vore vi blott så langt lwmna överallt, ' att vi förstode, a t t det ar just ett hem, de gamla böra f å till 1ö:l för sitt mhnga gånger stirävsamma liv, då de e j l ä n g r e förmå sörja för sig själva!
s åt te den vackra tanken kx-nna f örverkligas!
.
Efter denna.
korta visit; häruppe bland " snö och berg " hade jag a t t på återresan av.en besöka Lule&amp;.
Luleå- borna ha ett litet hemtrevlic~.t -- Folkets hus och klubben avhöll en stamnings- full årsfest.
Mitt särskilda intresse väckte Svartöstadens kvinnoklubb.
Icke så at.
; dar var något stktligt, tvärtom nästan be1clamm.ande; klubben var li- ten, nastan bara.
spillror, motgångar- na hängde i sedan storstrejkasåret.
Men jag minnes ännu så val ordf., litet karg och sträv, under tårar försäkrande a t t fö:: henne var det just storstrejken, som knöt henne fast med oslitliga band vid vår organisation.
Och jag minnes en annan, som enkelt och intelligent söl.rte inleda en diskussion.
om k,vin- nans djupaste livsintressen.
J a g kände mig nastan ödmjuk, inför dessa härda- de och prövade kamrater.
Luleå- klubben har givit kvinnoklubben har- utt:: en kraftig handräckning o.ch det skola de härmed h a ' e t t ärligt tack för och Önskas härmed, a t t Luleå-kamra- t e m a måtte ha kraft och energi.
(och.
tid) fö ' r dem båda.
Så fick j.ag mig en " vilodag " på tåiret.
Dagen därpå ' var besta.md för F r h ö, dar en liten kvinno:klubb ar- betar under som d e t syntes motiga för- hållanden.
.Nu hade klubben anordnat fest, men denna blev fåtaligt besökt, och försåvitt e j publiken infann sig mera talrikt till den gladare .avdelning a v festen, som följde efterat,, blev ' val dagen närmast en ny missra:kning för Irlx-bben.
Denna har dock utfört ett efter f örhållandena gott arbete, många gåiiger bl.
a.
t r a t t hjälpande och un- deistödjande till.
i ek.onomiskt avseen- ' I I 1 U LE ar TH eacao den iamp-.
ligaste synnerlipen lättsmält ack n3mnde.
Till salu öf.
verallt a 45 öre pr - paket.
- 1 ', ' de mot behövande kamrate,r och, - vid arbiitskonflikter * i trakten daromkring .. Och om ' jag skulle fälla en förbön, skulle jag saga till dem det vederbör och folkets-hus-styrelsen i synnerhet: Giv klubben litet ' uppmuntran!
Nästa plats v a r Sundsvall.
hade kvinnoklubben f å t t ihop en trev-.
lig årsfest.
Klubben ar icke så stor,.
men med säkra, beprövade medlemmar i ledet reder den sig gott.
Mitt sista besök under denna resa- gällde Ortviken, varest vi hade e t t - präktigt .möte med diskussion, men i en obekväm, trång liten lokal.
Men: klubben stod just i. begrepp a t t i säll- skap med övriga organisationer flytta in i e t t nyuppfört folkets hus, och jag säger härmed ett h jartligt:.
lycka .. till!
.
Utom denna långresa har under- tecknad besökt efter den i vintras an-, ordnade agitationsplanen.
Eskilstuna,., Västerås, Örebro och- Gävle, på vilka platser sedan flere å r .kvinnoklubbar arbeta under, växlande öden .. Till.
sist: D e t ä r många, som i dessa.
dagar modigt förkunna, a t t det finnes intet intresse för våra stora frågor, närmast rösträttsfrågan, bland arbe- tarklassens kvinnor och som döma ef- ter anslutningen och arbetet bland våra klubbar .. Till dessa skulle jag vilja saga.
: Då man har tillfälle a t t se förhållandena å mer ä n en plats, se och .höra ' de många spörsmål.
kvin- norna föra fram och h u r eljest ofta ' för- sagda och o d f a t t i g a.
arbetarkvinnor dock stå med.
i leden och med.
glädje.
taga sin andel ' av arbetet, då förstår man, att det Sr ' in$e brist på intresse hos kvinnorna, a t t inte kvinnoorgani- sationerna vaxa i antal .och styrka,.
utan, som.
så rnihga gånger sagts.
: förut; det bar varit f ö r sparsamt med up$ lysnings-organisationsarbetet.
bland kvinnorna, men sakert är, a t t .det blir mer och mer en livsfråga, icke blott för arbetarkvinnorna, utan .fö.r hela vårt parti, a t t f å denna fråga.
löst p å: ett lyckligt satt.
.
Till slut.
ett hjärtligt tack och hal * .. ningar till alla klubbkamrater för:.all.t: gott samarbete och för.
all mig visad.
.
.
.
.. .. vanlighet.
.
s ar, ' ' ' Eder
MORGONBRIS .Il -.
Från bagarelockouten.
.
På ett a v lockoutmötena.
Att en.
vardagsförmiddag f &amp; se A-aalen i Polkets hus fylld till sista plats ar, ingen vanlig företeelse. '
Dock, när Joc- koutpipan blaeer eller möjligen vid n&amp;- gon kongress, kan detta inträffa.
Nu i dagarna ar d e t vara lockoutade bagare som fylla A-salen och inträdde vi p &amp; ett av deras möten ' just dA hr Sjöstedt med sin starka röst framdrog exempel p &amp; ar betsgivareintresset och fo- sterliindskheten.
Nu duger det nog att .lata.
bAde tyskar och ryssar komma hit och erövra.
Men det galler ju endast .arbetet fran svenska man och kvinnor.
Helt försiktigt viskade en bageriarbe terska till oss:, Kanske den dar F-båten ' skall bli xiågon sorts transportfartyg, att föra hit strejkbrytare med, eftereom ar- betsgivarna vor0. &amp; frikostiga med in- samlingen till den., - - - Utom i Stockholm, är lockout pB 21 andra platser i Sverge.
95 proc.
av ar betarna hos de lockoutande firmorna äro organiserade, s &amp; de '.
äro vid gott mod.
De kämpa för e n god sak och deras ar- bete.
Cr ' tungt och i stor utsträckning nattarbete, ' varför deras lönefordringar äro val berättigade.
M h g a av oss ha inte riktigt fatt vila ut sedan storstrej- ken, yttrade en av kvinnorna, som ar- betar - pH ett mindre bageri, vilket gör att m&amp;nga utav 02s inte kan följa med de olika fragorna, som äro viktiga, s &amp; som, vi önska och diskutera dem p &amp; vara möten.
Bien .i organisationen vilja ba- geriarbeterskorna kämpa enigt tillsam- mans med sina manliga kamrater för att.
få, sin stsïlning förbättrad.
Genom kam- pen i den vill de ha bort nattarbetet for såväl de- manliga kamraterna som, sig själva.
Vad soin dock i denna strid gör en ledsen ar att se hur tanklösa aven ininga av våra arbetarehustrur äro ..
De hinna inte val komma in i en matvaruaffär och ffi se några färska, vanskapliga franska bröd, förrän de kvickt köpa och prisa sig lyckliga att i dag slippa vara utan färskt bröd till elva-taren.
De äro sn.älla och duktiga sådana dar s idealiska B husmödrar, som bega dessa tanklösheter, men - se dem rör ingenting av livet och dess stridiga kamp för tillvaron ett steg utanför dörren till deras hem.
V i ha dock anledning, i likhet med mötesdeltagarna, att ' kanna oss förhopp ningsfulla om en för arbetarna lycklig utgling av striden. '
' ' ' E t t samtal med en av kvinnorna.
Omkring e t t nittiotal kvinnor äro med ' i lockouten.
Bagerinrbeterskorna i Stockholm ha egen fackförening och rakna över 150 medlemmar.
.
De äro alla mycket intresserade av den strid, däruti de blivit inkastade, och komma säkert a t t stå p &amp; sig lika tappert som mannen.
Den arbeterska, som red.
talade vid, var anställd vid ' ett bageri, som stod .,inbjudning till aktieteckning i Fllktiebolagst IUya Banken.
- Undertecknade, som i nådig resolution.
den 10 maj 1912 erhallit Kungl.
Maj:ts stadfästelse å bolagsordning för Aktiebolaget Nya Banken, få härmed inbjuda till teckning av högst 20,000 aktier i banken till ett pris av 100 kronor pr aktie och på i övrigt följande villkor:.
.
1) Teckningen får äga rum från och ned den 28 maj 1912 hos undertecknade stiftare samt å de kontor och expeditioner i Stockholm och landsorten, som angivas i annonser i dagspressen.
2) Teckningen avslutas den 30 juni.
1912.
3) Inbetalning å tecknad aktie skall verkställas med 30 kronor senast den 15 juli 1912, 30 B.
S 15 augusti 1912, .40 B S s 15 september 1 ' 912, dock med ratt för tecknare att före nämnda förfallotider.
till fullo inbetala tecknat aktie- belopp; och gottgöres tecknare, som begagnar sig av denna rätt, 5 proc.
ranta å icke förfallet belopp från betalningsdagen till förfallodagen.
4) Skulle överteckning föreligga:, skall reduktion av tecknade aktier ske allenast å de teckningar, som avse storre an.tal aktier än.
medeltalet av samtliga teckningar och aga rum proportionsvis mot tecknade aktier.
Skulle ytterligare reduktion behövas, skola härvid samma grunder tillämpas intill dess att teckningarna minskats till sam- manlagt det till teckning utbjudna kapitalet på sätt konstituerande bolagsstämman när- mare beslutar.
5:) Stämpel å aktiebreven bekostas av tecknarna och erlägges då aktiebreven utlämnas.
S:ockholrn den 25 maj ' 1912.
Stif farna.
Siiftarna, som erhållit K.
M:ts fastställelse ä bolagsordning för ~ktiebolaget Nya Baiiken, äro: Olof Aschberg.
J.
E.
Berglund.
A.
J. Christiernson.
Dire~tör, Stockholm: Kassör,.Rik:sdagsman, Stockholm.
G. W. Dahl.
~ o b Ekman.
.
Förestånd:-re för Koop.
Förbun- det, Stockholm.
Boktryckeriför ' eståndare, Stads- Bernh.
Eriksson.
Yngve Larsson.
Riksdagsman, Grängesberg.
Fil.
lic., Stockholm.
Adolf Molin.
Riksdagsman,.
södertälje.
Okto Järte.
Aktuarie i Kommerskollegium, Stadsfullinäktig, Stockholm.
(i.
K.
(3 .. ~ o s l i n n.
Heri:n. Lindavist.
~andsor~anisatione~s Ordf., Riksdapman, Stockholm.
fullmii.ktig, Stockholm.
Redaktör, Riksdagsman, Häl- singborg.
,.
2:a f&amp;-eståiidare för ~ Ö o p För- bundet, Stockholm.
N.
P. Olsson.
Svon Persson.
Verkmästare, Stadsfullmäktig, Stockholm.
Redaktör, Riksdagsman, Norrköping.
Direktör, Stockholm.
Gerhard Magnusson.
Redaktör, Stadsfullmäktig,.
.
Stockholm.
A.
P. sparring.
Kassör i Iarn- och Metallarbetare- förbundet, Stockholm.
Nils Persson.
.
Kassör i Träarbetareförbundet, Stadsfullmäktig, Stockholm.
på gränsen till stordrift, d. v. s. de voro 9 arhetare och hade siiledes icke uppnått det antal, då nattarbete för kvinnor a r förb Judet.
De voro 7 kvin- nor och 2 man i bageriet.
Man k m und-ra, om första kammaren tanker sig in i hur det kan vara a t t arbeta vax- enda natt, utom en natt i veckan, året runt, då de dar avslog0 a t t initiativ Eran svensk sida måtte tagas till inter- nationell iiverenslcommelsc om f örbud iiven mot inans användande till natt- arbete.
Det måtte ju vara någonting Eörfadigt e t t sådant nattarbete utan skift - a t t aldrig mer an en dag utav sju.
få ha dagen till dag.
Det ar olika bruk inom olika bagerier, i spisbrödsbagerierna t. ex., vilka oftalst äro större bagerier dar nattarbete för kvinnor så,ledes iir förbjudet, ha de skiftesarbete, och då nattarbetet a r .indelat i skift, iir det ju f6r sjal och kro:pp över- koin.ligt.
Har ser man hur en olämplig: .ag verkar.
Skiftesarbete nattetid, de t kan bli för kvinnor förb ju- det, medan någonting så förfärligt som nattarbetet vid vår arbeterskas 1impb:i- geri f a r vara kvar.
Men på grund av internationell överenskommelse anses nu intet ki-lnna göras å t a t t andra la- gen så a t t: nattarbetet för kvinnor kan tillatas, on.
det a r förenat med lamp- liga skift.
, Riksdagsman, Malmö.
G U S ~ Svensson.
S.
P. Widegren.
.
Anders orne.
Redaktör, stadsfullmäktig, Stockholm.
Arbeterskan ifråga tycker a t t hor1 skulle vara riktigt lycklig, om hon kunde f å arbeta i skift.
Men hur svart hon an har det, såsom det nu ar, sii.vil1 hon dock icke, a t t hennes arbetsgivare skall öka arbetsstyrkan till över tio, ty i och med detsamma skulle hon och hennes sex kvinnliga kamrater förb ju- das nattarbete och.
f å lov a t t sluta in- om ' limpbrödsbranschen.
Och a t t kom- ma in i någon annan bransch a r min- sann icke så lätt, konkurrensen a r stor; Hon talade bland annat till vår stora förvåning, om, a t t mannen inom bageri- yrket har liksom monopol på finbage- riet - enbransch, som inan val kunde tycka genom sin lätthet skulle agna sig samkilt för kvinnorna.
Red.
, Från kvinnoklubbariias ar betsfilt.
Från Norrahammars kvinnoklubb.
Det kanhanda.
intresserar Morgonbris ' la- earinnor att höra något från vHr klubbs verk- samhet har nere-i Småland.
Klubben firade sin tvh-Ariga tillvaro den 20 april med en en- kel fast.
I. O. G.
T. ungdomsloges amatörer epe- lade ett par pjaser, vilka mottogos med stort bifall.
Dessutom förekom deklamation, musik och sling.
Den oundvikliga kaff ethren höjde ocksh stamningen. '
:
Av klubbens verksamhet nnder dess?
' båda år franigar att 22 möten av ballits, 5 föredrag ha hkllits, baser, paketauktion och en var-.
.
marknad.
Av behållningen har 5 ' andelar inköph i l ~r~ckeriförenin&amp;o Srnfiland, 17 ahdelnr i:Fol-, kets hus förening, varje andel S 10 kr.
Uro- schyrer och Morgonbris har eålts och .delvis utdelats gratis.
Av Morgonbris b1omm.01: aål- des 100 stycken.
Klnbben har under det g8ngna Aret anslutit ' ig till xrbetareknnimu- Den.
(Apropli arbetarekornmunen.
Borde ej flera av oss synas å. dess möten?)
Ein sy- förening har bildats, varav en del av arbetena försAlts HL virrnarknaden.
Klubben har del- tagit i majdemonstrationerna.
Medlemsan,talet vid &amp; reta slut var 48 aktiva, som deltaca.
i arbetet.
Vi.
kunna alltså glädjas ht.
ett gott resiiltat och hoppas p s god fort~attning.
Med kamrathälsning landet runt.
Lydia Stoi ha.
: - Kornhamnstorg 61.; --; H@4i1 !lp- &amp; Avskrivnin1srln~a.
.
KwinigL Ho.vleve~antÖr i i.
.
17 Nor~landsgatan 17.
.
STOCKHOLM Många sorter, olövertraffade i väls.mak och näringsvärde.
Följande utlåtande föreligger om dessa tillver.knibgar:.
.
, På begäran av Herr Falirikör C. W. Sehamacher .har] ag under flera år upp ' repade gånger dels övervakat tillverkningen av, dels analyserat av honom tillverkade soi-ter av delikatess-spisbröd, spisbröd och knäeltebröd.
Jag har därvid funnit, ati: dessa Herr C. W. ~c&amp;&amp;chers brödsorter på grund av högt tzärin svarde (hög halt av stärkelse och protein) renhet (frihet från främmande inbland- ningar) samt torrset och mmdrh (vattenhalt mindre i n 10 roient) öro att anse såsom st5en.de i främsta rqmmet betriifknde kvaliteten.
8r ringa och ej större an den för prima bröd: av dessa Sorter: normala.
.
.
Stockholm den 8 april 15111.
G.
.Lagerhelmy Professor vid Stockholms Högskola.
iih halten.
OBS.
1 " Svenska veckans " omtyckta nyhet.
!Stella.
' spi sbr8.d: rekonhenderas.
: Vi påminna om att försålda nummer av Morgonbrig skall redovisas senast en m %nad.
efter mottagandet.
Alla nummer t. o. m. n:i 6 ndste vara redovisade senast till den 15 juli.
Soc-dem kvinnornas samorjanisatioits i Sthlm styrelse sammantrider 3:dje fredagen i varje manad kl. 7 e. m. å Bryggeriarb.-förb.
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
fru A. Frösell, Upplandsg.
25.
Allm.
Tel. 12245..
.
Kvinnan motarbetar sitt eget biista == nar bon avrhder mannen att teckna.
forsak- ring å. sitt eget eller biigge makarnas liy.
PB grund av mindre dödlighet ha kvinnor iägre prernier i D E F a R E N A D E. Prerniebe- frielse vid sjukdom och olycksfall, m. fl .. för- miner.
,.
Svenska Livrantef~rsäkrlngsbol.aget Folkpensionering,.
Folkfö~s3kring~ L i w f 6rsakring.
14,ooo ur om.
dagen Förmånligaste forsakringsvillkor.
siiljas av IngersoXls iinerikanska or.
Varje ur med g&amp;mti.
Pris b:-, S: T-, 9: --.
(armbands-) ?ch 10: - kr.
förgylld, nickel .och oxide- rad nletdl.
Kedjor fr. 50 öre - 5 kr.
' st.
.
Insänd kr, 5, # erhiilles frsnco ett provnr X önskad inetdl.
6: -, ' - l Huvudkontoret: Klarabergsgatan 23.
Kommendörsgatan 25.
Avdeln.=komtor: Barnhusgatan 16.
Flerninggatan 59 B. Lidingö Villastad.
Depositions-Ranta Kapita1rikn.-Rinta} 4 ' 12 proce Sparkassse-Ränta 4 p rot,,.
Kassafack från kr.
S p r år.
.
.
.
.
S t a t e n s garanti.
Motböckerna g ä l l a över h e l a riket.
F i c k s p a r b ö s s o r tillshaiidahi %lles.
Amerikanska- - Kiruna sot.-dem.
kvinnoklub.b av- haller ordinarie möten 1:8ta och 3:dje manda- gen v&amp;rje m h a d i Folket8 Hus ' lilla Bal kl. 8,80 e. m. Styrels n..
.
Wälsingboirgs soc.=de,m.
kvinno- kiubb avhaller möte 1:sta och 3:dje onsda- gen i månaden i Furutorpssalen kl .. 8 m. Sjukkassan har uppbörd andra .mötet i månaden.
Styrelsen.
e. Gellirrare ssc.mdem.
kwinnoklub b avhiller ordinarie möte 1:sta och 3:dje man- dagen varje mhnad kl. 4 e. m.
Lokal: Nya Folkets ' Hus.
~t~&amp;lsen.
