# ID: svediakorp-per2369
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,763
# sentences: 1,226
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
m TII3NING " ...
FUR DEN Utgiven av Socialdem~~krajiski Kvinnokongressens VerKstHllande Utskott.
($:de ..
arg.)
.
.
.
Y_I.
.
.
N:r _ .. .. .6v.
.
-.
_ ' Juni.
-.
.
.
O -.
.
.. .. F - Pvsnumuva~ionspris: 1: 20 pr helt ar, 6O ' öre pr .halvt.
.. o+ 30 öre pr fjardedeh &amp; r {10 &amp; e..
Lósnummc,r.
.
-.
.
.. Ann.
L i n d h q p.
.
I Mo~goinbriss.
expedition r .Upplibdi&lt;iqtan £39, 4 tr,, Storkhoim ~ n n o n b e r i sista sidorna pris 15 öie Till den:ia m..
.
.
.
- ...
.
,.
1.
x 91 - tsfolk av kvinnor, .finner ilj onhövdad, flämtande un- ördor,.
styrande maskiner, de med vetenskapens och uppgifter.
Allt &amp; t gom nar, kläder och skyddar manni- skan, ' det som bildar och fröjdar hbnne, det sorh ' gestaltar hennes liv skönt och.
behagligt: det ar i dag även kvinnoverk.
Varl- den ' har blivit kvinnans .arbets-, hem.
Oberoende a v mannen, av familjen ar.
detta hennes ' eget.
.
.
. '
Klockan ljuder.
Fråxr fjärran dagar svävar till oss hennes ton.
Århundraden av vår historia visa oss kvinnan agnande sin håg och sina handers arbete å t hem- met, vars herre mannen ar; Vad kvinnan kunde bliva och vara, vad hon- skulle bliva ooh vara., det bestimde hemmets trånga krets ooh mannens.
vilja.
Vår &amp; lagar återspegla det, och kvin- nans.
vasen bar arren.
och mär- kena d ärav.
Enligt lagen, som galler familjen, %r kvinnan ännu.
alltjämt till stor ' del i beroende av - mannen och honom under-, kastad, iiven.
om hans viljrr, en- dast är.
en +k.
Enligt lagen, som regerar de stora .samman- slutningarna - - kommunen,.
for- bundsstaten, riket - är ' mannen kvinnans förmpdare.
Ban en- sani. '.
%r det, som beslut&amp;, skapar ock förvaltar företag. '
Och detta ' icke blott i .alla, de angelaged-: heter; som angå, båda köneh, ' utan även i sådana, soin beröra - endast kvinnorna.
- Kvinnan har .icke ratfen ' " att genom sin röst- -:.
.
.
.
.
MILLET. '
~ G d e l vglj a - de människor, " vilka; '.
.
- .. -,.
.
.
.
.
Tavla av- fransmannen ...
.
.
.
.
.såsom ' allas ' f öreträdare, &amp; kola - ~~6esluta ' aCh förvalta;.
Hon ' besitter MlIa och vidare - utv~ckla människ&amp;- - heller icke den ' andra rätten .. att, så- na: sain hiillen.
.
.
.
som vald, själv besluta med och ' för: Klockin * ljuder.
Hennes ton slår mot.
valta.
.Hon måste ' a&amp;riEör tåla, - sig i vårt öra; hög,.
: full; w:djup, Den.
tvini ' ' ' PI mm.
.
' in i Pbriker, .kontor och; in i - mejerier, ut p8 i tradgårdar; in i hospi-.
- i d e fria yrkengs.
okh.
ii.
.
.
.
.
Ledande artikel ur tidningen.
Rösträt kvinrtor, utgiven i Stuttgart av Kla Zetliin ' av- den socialdemokratiska kvinnodagen. '
' SIBNB SVENSSON, l.
?
.
...
I Redaktiir:.
.
.
Stockhoim 1912, .A.-B.
Arbetames Tryckeri, a, * ' z. '
a ' ' Nästan p &amp;.
alla områden.
av mänskligt .arbete .kan kvinnan utöva och ådagalägga sitt arbete.
V a d som för våra Eder skulle synts som omöjligt och.
emot naturen och Guds vilja har blivit verklighet.
Hava kvinnorna dar- med funnit sina öbskningars npp- fyllelse?
.
Stii de likaberättigade bredvid mannen - de soin äro hans tävlande.
kamrater i livs- verket - i den glädjande viss- heten a t t stilla sina sjalars lang- tan, att bringa alla sitt vasens möjligheter till mognad?
Klockan.
ljuder.
.
Hennes ton ' kommer snyftande, mullrande ur a-nder.
Vi se öde, kalla hem; e t t ' aridlö8t t8g - av bleka f örpinade b a h iitan sol ske^ och: moderskar- lek; -: otsliga: kvinnor,: genom vil- kas sjalar g6r ett svärd, emedan.de ~nendsst: f&amp;.
vcwra -- sina ptidrns: .föderskor ' I, -
men icke deras uppfostrare.
Dar äro Isvinnor, som genom sitt arbete rycker brödet ur munnen på mannen, och an- dra, som i det grymma kampvimlet om den nakna eller förgyllda tillvaron bliva nedtrampade.
Arbeterskor för- därvas och dö, emedan deras skuldror måste bara bördor, som knappast en stark man förmådde släpa.
Det eria- handa lilla handgreppet vid maskiner- na, evigt detsamma, timme f ör timme, dag för dag, år ut, å r in dödar tanlmr- nas flykt, sinnets spänstighet.
Bet- upptagningen under de övervakandes piska f ängslar blicken vid marken och låter den bliva blind för de grnöskande ängarnas och de blånande bergens.
skönhet.
Yrlces- arbetet har fråntagit kvinnan hem.- met och har dock ' icke givit henne varlden som en erkännandets, glädjens och nöjets källa.
Den stal- ler kvinnan som en underkastad i " det fientliga livet ".
Den gör henne blott som sådan likaberättigad med mannen, till löneslavinna, såsom han är löne- slav.
Den driver mannens likastra- vande kamrat såsom konkurrent mot honom, med f örtjanstens avkortande och arbetslöshet till följd.
Den spiin- ner.
kvinnans levande mänsklighet på sina fordringars sträckbänk och lhter den dar förbliva.
Så synes det.
I&lt;lockan l juder.
Hennes tonvågor ljuda från höjden med vid horisont.
Hon bringar oss erkännande.
Det är icke yrkesarbetet som ersatt kvinnor- nas slaveri med ett nytt slaveri.
Ofri- heten, arbetets tillgodogörande ar fi- enden.
.
Den yrkesutövande kvinnan arbetar icke ' .fritt, hon trälar för lik.
För henne mogna icke hennes mödas frukter, de laska hennes nye herre, ' han som drager vinsten.
Ja, an mer, det för myckna av arbete och kraft, som han fordrar av henne, låter hennes kropps.
och sjals krafter förtorka.
Kvinnans öde har alltid varit bunden vid arbetets lott.
Tillsammans med arbetet har kvinnan blivit fri,.
.och .for- merna för hennes slaveri hava förvand- lat sig, såsom de former hava ändrat sig, i vilka det fängslade arbetet skri- - der genom historien.
Och nu stå vi framför arbetets sista form av ofrihet och därmed människans sig tillgodogö- rande och behärskande genom manni- sba; n: löneslaveriet.
Det måste komma såsom ett fra.m- steg, som upprört varlden och stallt oerhörda kraf ter i manniskans tjänst.
Det måste gå som en flod, som för- vandlar människorna anda till det spensliga.
barnet i hemmet och ' den sorglöse vilden under.
palmerna.
till glädjelösa profitverktyg och ked; jar alla de jattekrafter, som förmådde giva alla " rosor och myrten, skönhet och 1.u.f t ".
Det skall f alla f rån.
deras hand, som äro dess offer.
Och bland de: explo:aterade.
i alla 1.änder höjer fri- * .hetstanken trotsigt sitt lejonhuvud.
.Den tager sats till språng; Alla lan- ders proletärer veta, att de kunna bliva .. fria:.
;.
.
.
. '
' Klockan ljuder.
.
Dess ton kommer ' ' ' ' från det land, dar våra drömmar vanjra.
Arbetande, jämlik och fri verkar ' kvinnan bland arbetande j amli- kar ' och fria, icke undantrangande mamen utan fastmer delande hans verl:.
Ingen trist sorg för livsuppe- hället piskar henne.
till ett glädjelöst arbcte eller kopplar i n henne ii ett för- h.atligt kärleksförhållande.
Dit begav- ning och böjelse driva kvinnan till verksamhet, dar ar hennes verlrnings- falt: som gör henne oberoende av varje uts.c.gare.
Sysslorna vid.
den husliga himlen bringa henne icke under man- n.enis förmynderskap. '
Hon har bara en herre över sig: samhället, i vars vilja hon själv såsom likberättigad medlem nedbestammande.
Hon känner bara en sporre för sin verksamhet: sin plikt- kända, sin starka önska.n att i allo givr, det basta.
Kvinnan har ett hem, som fyller henne.
med glatt lugn och fört röstan.
Henne tillhor varl.den med desr brokiga mångfald, dess kamp och dess stormar, dess plikt och glädje.
Med fullt utvecklade krafter till kropp och sjal ar hon en skapande och en givande, och sina beslut fattar hon i moralisk mogenhet och frihet, som icke kuvas av några yttre omständigheters maktbud.
Kvinnan i det socialistiska sam hallet ar kvinnan såsom helg juten perrlonlighet, vilken sökes av miljoners glö (laride langtan.
Socialdeinokratin vill öppna sinnen och sjalar hos de ut- tröttade och betungade ' kvinnorna, att de m å förstå klockans klang.
Hon ropm dem, som längta efter ' befrielse, till kamp för socialism.ens rike, för sitt rilcc.
Hon manar dem till den allvar- ligaste plikt: att fordra sin medbor- gar; rätt som ett värdefullt vapen i denna kamp.
Hon påminner dem om den skara av stolta förkärnpar för framtiden, som utom vårt lands gran- ser har en med .oss gemensam langtan, gemensam vilja, gemensamt dåd.
Klockan ljuder.
En kvinnohand rör den.
~ l o c l i a n bådar storm, den lovar frihet.
som v i.
kunna lita på ".
Andra kam- maren följde ju sina föregående beslut och kom i å r så långt, att högern sa gott son1 ensam - eller 66 röster - representerade motståndet .., Intresset och f örvantningarna vid frågans behandling lcnoto sig också na- turligt nog närmast till första kam- marens hållning.
Dar hade våra gamla bekanta professorer i kvinnlig rösträtt, Kjellén, Clason och Thyrén, a t e r en stor dag.
Med överväldigande (!)
be- vis lyckades de göra begripligt f ör första kammaren, a t t utvecklingen skulle komma att g &amp; alldeles bakåt eller möjligen stanna eller också gå alldeles för fort ' - vilka tre alter- nativ äro lika illa - om kvinnorna skulle få röstratt.
Vad?
Prof. Thyrén?
Är han mot- ståndare?
frågar någon.
Ja, f.
n.
Om prof. Thyrén torde för övrigt kunna tillämpas det bekanta yttrandet: " ' Ibland si; ibland så, och ibland var- ken si eller så. '
' Vi ha ännu icke kommit så långt i vårt land, att man tanker lika gott om kvinnorna som " o m h e d n i n g a r- na, s o m i c k e h a v a l a g e n, o c h dock.
göra a v naturen det l a g e n i n n e h å l l e r ".
Dessa (hed- ningarna) tillskriver man både h jarta, samvete och - tankar att tro och handla ratt, men Sverges, dock något så nar civiliserade, kvinnor ha tydli- gen ännu icke gjort sig förtjänta.
a v ett så p ' ass ' hedrande omdöme.
Visserligen ar icke heller första kammaren så " pålitlig " som förr.
Med glädje skall det antecknas, a t t d järva sanningssägare f örde - kvinnor- nas talan på ett satt, som på " de gam- le " måste verka som " salt i surt öga ' ".
Men det ar icke synpunkter och skäl, som har äro avgörande.
J u längre striden om ' kvinnoröstratten pågar, ju.
tydligare får- man lära, att så länge det icke ingår i högerns, politik a t t taga, upp kvinnoröstrattsfrågan, ha b i n - norna ingenting att vänta, så länge högern a r majoritet i första kamma- ren.
För någon tid sedan fälldes det yttrandet i ett föredrag har i Stock- Vid början av årets riksdag ställde lnkmorna kanske en del f örhoppnin- holm av en motståndare till kvinno- gar till densamma.
Det var ju i år rösträtten, att högern f. n. lever pi.
f örtita gången frågan om ' kvinnans sitt motstånd.
mot kvinnornas medbor- medborgarrätt skulle framläggas som garrätt.
Mahanda a r detta sant, men.
kunglig proposition - från a t t förut nog skulle det val vara ödets ironi, om endast ha framförts av enskilda motio- det skulle bli kvinnorna, som genom när sr samt socialdemokratizrka riks- sin agitation skulle komma att bringa dagsgruppen.
I och för sig var ju detta den om livet.
Det kan gott sagas, att bevisen för agnat att rikta om möjligt ännu större uppmärksamhet på denna fråga an n&amp;- frågans lösning hopa sig t. o. m. i gonsin förut kommit den till del.
Nu första kammaren, men vad betyder det ar frigan behandlad och riksdagen för sådana lagstiftare, som tala om också snart avslutad för denna gång, statsnytta och rättfärdighet som om mer1 kvinnorna stå dar fortfarande lika två parallella linjer, som aldrig kunna tomhänta som förut.
Liksom prof. mötas?
Sådana ord, sagda i övermod Lundström, talande i andra k,ammaren och i medvetande av sin makt, äro för avslag, yttrade: " Det ar skönt aven har ett av de bräckjärn, som a t t ha ' en forsta ' kammare, korn man ' första lrammaren då och då räcker de ännu så länge kan lita.på2 ', så få val.
utestängda: Det a r handsken som kviiinorna ännu så länge tirösta sig.
kastas - -.
med, a t t " v i ha en andra kammare,.
Men 58 ja-röster avgåvos dock i " F !r&amp;n riksdagsläktaren. '
MORGONBRIS första kammaren.
Det var ju icke nog - nej-rösterna voro 86 - men hBgeri kanske har anledning minnas hr Hell bergs ord: " Det ligger något hopp löst i hela motståndet. "
Att det varit regeringens ärliga ocf fulla allvar att söka få lösning til: stånd på de nuvarande villkoren, del blev man fullkomligt Övertygad on: (om man nämligen haft några tvivel) efter de anföranden, soni höllos a7 stats- och justitieministrarna.
Men icke heller andra kammarer saknade sin professor.
Det var, son nämnts, hr Lun ' dström från Göteborg som bl.
a. citerade Ibsens Per Gyni och trodde sig naturligtvis dari h2 ftinnit ett slående bevis f ör ohållbarhe- ten i kvinnoröstrattskravet.
Men del var en olycklig liknelse hr professorr där fick fatt i.
Den förde Per Gynl i tankarna, hur han stred och kampadc sin strid.
Men då Per till slut sto6 som segrare, var det icke på grund av egen kraft, utan tack vare att " del stod en kvinna bakom ".
Vilken djug mening ligger ej i dessa Ibsens ord.
som kanske en annan gång torde kunna f5 tjiina som skal för kvinnor- nas fordran; ett bättre försvar för att kvinnorna böra få rösträtt finns inte, Hr Lindman låter icke heller gärna ett tillfälle gå sig ur händerna att skydda fäderneslandet, sak samma on] det ar mot Sverges kvinnor eller mot ryssen, det går allt med sam.ma han- synslöshet.
Hr Lindman överträffade denna gång nästan sig själv i Cynism och förklarade, då han ganska hårt: ansattes för den allbekanta riksdags- skrivelsen av 1906, dari dåvarande re- geringen uttalade förhoppningen, att kvinnoröstrattsfrågan i en snar fram- tid måtte lösas, " att det kunde handa uttrycken voro starkare an meningen Hr Lindman v i d- egentligen var ".
g i % r således helt egenerat, att höger- regeringens hela politik i röst- rättsfrhgan var idel bluff.
Det ar ju heller ingen som trott något an- nat, men det brukar ju vara mera van- ligt, att folk anda i n.
i det sista söka radda skenet, det hade ju till esempel kunnat behövas till ' förmån f ör alla utredningarna!
Efter utgangen av rösträttsfrågans behandling i första kamniaren ar man frestad att saga, att nu ha kvinnorna att börja om från början igen.
Men så illa ar det .väl ändock icke.
Det %r dock nödvändigt att utan rast eller ro fortsatta på den vag vi börjat g&amp;.
Först och främst galler det för arbe- tarklassens kvinnor att deklarera och såmedelst skaffa sig kommunal röst- rätt; det ar av de k o m m u n a l t röstberättigade, som första kammaren beror!
A. ö.
Agitera f ' 6r MORGONBR ' IS!
Tolfiiernas - samkväm.
i Stockholm.
En viktig insats a v Ellen Key.
20-årsfeiit firades i år å Skansen imec tal av Ellen Key.
De av Er, som .äro födda p å lanidet minnas säkert den glada överrasknin gan, när man for första gången ser et.
frö st % upp till en ' planta.
Det: un derbara, som barnet då upplever, blii e11 sinnebild, som man under sin se nare levnad mer eller mindre ofta få1 anledning att minnas.
Ett siddant litet frö voro vi h k: afton.
samlade med om att planteri den 22: nars 1892, då våra samkvärr började.
Det ftrsta mötet var i samma lokal [lär sarllrvamen nu fortsatta, Träd.
ghdsgatan 19.
Inte så många, som vi.
nu i afton samlats, voro då med.
Vi vor0 endast 45.
Medlemm.ar ur Söm- rners1refa.ckf öreningen, några stryker- skor, några arbetarhustrur, en cigarr- mbeterska samt de f örsta inb judarin- riorna -- bland vilka som ledarinmor innu nhgra kvarstå - voro de då sam- .ade.
Av dessa första 45 äro har j tfton ej så få.
närvarande.
Såsom uttryck för vad vi - inbju- lande och inbjudna - var p % sitt: håll Yille, omtalade jag B jörnstjerne B jijrn- rons d i i t ur Arne, om björken: och: nen ock.
ljungen, som friin var sitt] .å11 började att klä det nakna fjal- .et.
Så sjöngs ett par sånger, nggra likter upplästes, och nar vi avslutade; amkvarr .. et sade fröken Lock ett vac- ret, uttalande, i vilket hon gav ord åt lallas vårt hopp om samkvamen.
Nar jag ser tillbaka på dessa 20 år) ch alla vara.
samkvam, framträda för ninnet en hel lång rad av tankar och) ilder., Många upplysande och u.pp- yftande föredrag ha hållits, liksom in- i.ehållsrilra dislrussioner., Mycken vac- i:er musik Iiksom värdefull litteratur- gsning h.a ' fröjdat oss.
Och hur mån-; a vårutfärder och julsamkväm, med ratcker högtidsstiimning, ha vi e j att ninnas!
Vid tillbakablicken på dessa jugu ar ar det som att se en lång väv- land uppxlla sig med inslag av rött - våra s~inkvam - i det vardagsgråa.
Gller an hellre: som att se tillbaka på: n lång vag med blommande buskar - &amp; a samkvam - p &amp; visst avstilnd riln varmdra.
Att vå::a samkväm levat, då så m.ån-; a andra vackra begynnelser vissnat, Let beror på att de fått sin livskraf$ ur len odödliga tanke, ' som låg till grund ijr dem: d e n ö m s a e s i d i g a h j ä l -) ens tanke.
Vi, sorl stiftade samkvamen, kände, tt vi levde i en tid, då det var vik- " - Talet har godhetsfullt tillstiillts red.
av Xen Key själv.
.
-.
3 tigt att s1.å e n brygga ove-r den klyfta, som redan då gapade mellan samhälls- klasserna.
Vi kande att det var .av högsta vikt att icke kvinnorna skulle indragas i dagens strid, att icke de skulle stå emot varandra i två mot var- andra fientliga lager, utan att dem emellan förtroende skulle kunna.
ut- veckla sig.
.Vi behövde ömsesidig hjälp av varandra, för att få en kla- rare syn och en djupare känsla för de stora frågorna, som rörde sig i tiden.
Nar vi nu se tillbaka på dessa 20 år, fråga vi oss: ha vara samkvam i .så- dant hänseende lyckats?
Ha samlwä- men bestått provet?
Vi kunna våga svara: Ja, de ha bestått det!
Det var särskilt under 1905, unions- krisens år och a n, mera under 1909, storlockoutens och storstrejkens hr, som det gällde om samkvamen skulle brista för de motsättningar i åsikter, som alltid funnits inom desamma och.
som ingen sökt .att utplåna.
Ty sam- kvämens syfte var just att utbyta oli- ka åsikter och lära av motsatta erfa- renheter.
.
.
.
Och till allas vår glädje visade det sig att samkvamen överlevde 1909.
Och varför?
Jo, därför a t t ' samkvä- men i djupaste mening hade gjort sitt verk: det att öppna ögonen för vars och ens personliga värde.
Motsatserna i meningar hade de ej undanröjt.
Men de hade kunnat undanrödja sjalshin- dren för förståelse och fördragsamhet, de sjalshinder, ' som bestå i misstro och misskännande.
.Samkvämens " ömsesidiga h jalp " hade med ett ord bestått i att lära ' oss skilja mellan p e r s o n e n och å s i k - t e r n a, i a t t ge oss en mindre parti- Eiirgad, d. v. s .. en friare, finare syn på varandra.
Vi hade lärt oss se klarare, tanka mindre ensidigt och framför allt a t t kanna djupare för varandra.
Och ur denna erfarenhet om vårt b e h o v a v s a m k v a m e n, har den egenskap vuxit utan vilken det lilla fröet ej hade blivit det vitt utgrenade trad, som d e t nu ar.
Jag menar den trofasthet, som fordrats för att hålla samkvämen samman.
Helt naturligt ha skiftande förhål- landen, bortflyttningar m. m. föran- Irat utseendet på samkvamen.
Men ej många ha utan trängande anledning: &amp; tt bort.
Ty alla ha haft känslan iv: har var något, som e j i fick 1ö.
Man har underkastat sig de; må mödorna å ömse sidor.
Det har ju varit mycket, som kunnat hålla o.ss jorta - arbete ' och möda, sorger och fröjder -.
men intet av detta har fått; öra sig gällande, så att våra samkväm %tt lida därav.
Att samkvämen sålunda utvecklat aven karaktärsegenskaper, detta har; jort dem till en k u l t u r i n s a t s.
Kultur ar nämligen ej endast att till- agga sig kulturskapelser.
Nej, kultur, etyder i främsta rummet att s j ä l v ~ l e i n k u l t u r s k a p e l s e, så att iss sa låga tankar,.
fula känslor.
och limpla.
.handlingar bli omöjliga, men iäremot de tankar; känslor och hand- ' '
lingar, som höja oss, bli oss natur- (fru E h s Danielsson antogs föl jande reso-.
liition: liga.
arbetarkvinnor i Malmö, samlade i Fol- A t t under dessa tjugu å r trofasthet kets ' park för att högtidlighålla de socislde- och andra goda egenskaper vuxit inom mokratiska kvinnornas internationella, röst- oss; a t t vi f å t t mottaga och fåtat ge rättsdag, fraruhilva eftertryckligt sin fordran niera kärlek, än livet annars skulle gi- fulla medborgerliga rattigheter samt rikts vit oss;.
a t t vi vunnit nya andliga vär- till sitt lands lagstiftande församling, dar en den - såväl insikter och skön:hets- kvinnlig rösträthpropositioli vantar på be- intryck som sjalar - detta ha .vi a t t, en vadjan att i rattvisans och handling, tacka samkvamen.
för - eller rattare: samhallsgagnets namn beb jarta ' våra krav.
B a t t tacka varandra för.
Ty ingenting ' Fröken Math.
Holmgren ' föredrog fröken gott uppstår a v intet, allt måste vin- Lejonhuvuds till förra Arets röstrattskongrese nas genom en insats från vår sida.
i Stockholm författade, stitliga röstrattskan- Hur samkvamen ökat livets varme tat.~ för oss alla därom kan jag vittna, som.
ifrån 1903 oftast varit frånvarande, men som känt varje hälsning från sam- kvämen som en varm ström, som &amp; tt; Resolution, fattad i Sverge å från edra hjärtan till mitt.
de socialistiska kvinnornas A t t samkvamen för många av oss,.
internationella röstratts- blivit ett k ä n s l o v ä r d e, detta ger oss hoppet on1 a t t de allt fortfarande: dag den 12 maj.
ELLEN KEY.
skola bevara sin livskraft, de4 livs- i.
En.
bland socialismens viisentligaste kraft, som uttryckes i och genom det;.
.
gamla, sköna ordet: Så bliva nu dessa. '
ärmu skilja san~hallslrlasserna, fordrasil fordringar $r allmän, lika och direkt tre, tron, hoppet och kärleken, men h h d a r e verktyg a n en bloinsterstiin- störst bland dem är kärleken.
Varför?
:.
g d!
Men- vad blomster och.
triid Bun- rösträtt till stat och kommun för alla.
Emedan den ä r den stora varmek&amp;l- nr \; det .lärde vi oss, av den dikt, med medborgaae.
all&amp;anna rösträtten ar en av de lan och därigenom r ö ' r e ' l s e k r a f- vilken vi för.
tjugu å r sedan började, samkvamen, dikten, som handlade om t en.
viktigaste föruts8ttningarna för proleta- Den kraften har ater, und &amp; denna a t t k l ' a d a f j.
ä l l e t.
riatets frigörelse därigenom, att .arbetar- Den diktardröinmen ha vi i och vinteraftons mörker och regn, här fört klassens ökade politiska inflytande inne- med våra samkviiin f örverkligat.
OSS samman.
Hur olika vi an varit, alla försökte bär de största möjligheter för att ' om- När vi nu s e y å varandra och se på oss själva finna vi a t t de ansilrten, som vi a t t lcomma med något grijiit för a t t daningen av samhälls- och rattsförhål- för tjugu å r sedan voro unga, ha: €&amp;tt kliida; d e a g r å a väggen.
Och nu ha vi landena skola kunna ske på parlamen- veck och många ha blivit grå.
Mhnga fran v a r sida hunnit så långt, a t t vi tarisk väg.
Enligt hävdvunnen uppfatt- voro då rika och lyckliga som nu.
äro fran vardera h,&amp;llet se sol.en lysa på fattiga, andra, som då voro sorgsna äro allt, det, ' som vuxit upp av grönt på nifig.
om den starkares rätt, .har rösträtt och valbarhet hittills huvudsakligast till- nu glada; många, som då voro starka d m andra sidan.!
kommit mannen, men i och med att äro n u svagare.
Men för alJa ha tid- vis sorg och glädje växlat; alla h.a vi kvinnan p &amp; grund a i den nya tidens eko- mist rnycliet och vunnit mycket.
Alla nomiska utveckling samt.
dess orattfar- ha vi burit bördor, synliga eller osyn- Den internationella kvinnodagen, diga egendomsförd.elning och arbetsklas- liga.
Ty det vi innerst uppleva, u.pp- leva vi alltid ensamma; så a r livets s h d a g e n den 12 maj 1912, firades sen3 fattigdom, al1tm.m drivits från den i Stockholm med en enkel: men ansla- plats i hemmen, där en tidigare sam- lag.
Men ett a r visst: endast då ha vi ende.
fest.
Medverkande var lulorgmastare hallsordning åtminstone till synes tryggat upplevat .sorgen.
som glädjen, arbetet Lindhagen, som talade om kvinnornas hennes stallning, ut i förvärvsarbetst., som skönheten på ett s t o r t satt, när m ~dborgarratt, Stockholms AUm.
kvinno- vi återkomma f r å n ensamheten till det klubbs sångkör, som sjöng, samt fru har såsom en konsekvens av denna ut- gemensamma såsom själfullare och go- Giieta Holmgren,.
som ka:nsligt och veckling växt fram insikten om a t t aven vackert utfyllde det enkla programmet kvinnorna, genom att tillerk ' ännas poli- dare människor.
J a g minns - -, framför alla andra,.
- msd sång och upplysning.
Man gick tisk och k o ~ r n u n &amp; rösträtt och valbar- ett samkvam på sensommaren 1909 i iflån denna fest med en varm förnim- het, böra få möjligheten att utöva in- storstrejksåret.
E n a v våra käraste mdse av huru starka de Iband dock medlemmar hade det gret blivit s % fat- äro, som binder samman mot högrc flytande på samhallaförhållandena och ' sina egna öden.
tig som en förut genom lyckan.
rik mhl strä.vande kvinnor .och män.
inanniska endast genom döden lcaii.
bli Som {klassmedvetna socialdemokrater Möten avhöllos även i Norrköping, det.
örst ta gången som hon hade mod ta! ..
Anna Lindhagen, Eskilstuna, tal, ha i dag i flera europeiska l ä n d e r kvin- a t t återkonma bland mannislrorna, var H:uald Hallen, Karlstad, tal.
Alma Norr.
norna samlats till massdemonstration just på det samkvämet.
Intet öga var se: l, Nynäshamn, tal.
Agda Östlund, och för att uttala som sin mening, att pro- torrt, d å hon den aftonen öppnade sin Billesholm.
famn emot oss och sade: " Just bland - P &amp; samtliga platser antogs ovanstående letariatets frigörelse, som ar både mana er kan jag åter t r a d a j samband med reiiolution.
Den 19 maj fatta.des samma och kvinnors frigörelse, ur löneslaveri människorna. "
Vi kände då alla, a t t reiiolution i Bofors p &amp; möte, utlyst ari och elände, p &amp; samma gång - m % bli till våra samkvam hade blivit det, vi ville kvinnoklubben., talare A. Lindhagen.
befrielse för kvinnan ur tusenåre för- a t t de skulle vara: en fridlyst plats Vidare avhöllos möten i Galteborg, tal.
domar .och förtryck. '
dit vi kunna komma med våra hjärtan S i p e Wolter, Kiruna, tal.
expeditör Med rösträtten r kola vi främja socia- mera öppna och mer vakna an ofta an- Hdlberg, (6ef.
friin Kiruna återfinnee nars i den kalla världen - för a t t ge under rubrik: Kvinnok1ubbar:nas arbets- lismen!
vad vi l a r t av sorg som a v glädje.
Så- fält) ' och Malmö.
Ur » Arbetetv hämta Med socialismen skola vi er.övra v.ärl- dana stunder ha ' varit våra samkväms vi följande referat: den!
.
.
.
.
.
.
.
helgdagsstunder.
.
Och helgaftnar voro.
:) Kvinnornötst.
i Folkets park i.
gAr.
hade våra samkvam just avsedda a t t vara.
sainlat lika m h g a manlig &amp;, som kvinnliga Ty f ö r a t t s p r a n.g a. de f jall, som deltagare.
Efter ett utredande föredrag av i -. '
' en ' -, '
MORGONBRIS,.
.
En veteran.
Av dem, som arbeta nu, ar det så .fA.
som varit med fr&amp;n begynnelsen.
E n av dessa f &amp; ar Elin E,ngstrÖm.
.
Re- .dan strax i början av d e n socialdemo- kratiiska rörelsen har i Stockholm var hon med och arbetade, och utom henne var det bara ett par kvinnor, aktivt del- tagande i den socialdemokratiska för- - eningens.
Hon var d &amp; ännu en helt ung kvinna, men hade dock redan sedan, nAgra %r varit i äktenskap förenad med: J.
M. Engström, tunnbindare till yrket .och sedan expeditör för föreningens broschyravdelning och agitation.
Denne .man gav på .ett sällsport satt ut sina krafter och sin energi för att .f % fart i den spirande socialistiska rörelsen och .hans unga hustru var .honom den bästa hjäl- perska.
Men döden, som icke 18ter hejda sig; därför att en människa så sar: skilt väl behövs pk sin - post, skiljde mannen Engström £r %n arbetet och från hustrun, och lin Engström stod re- dan 1889 vid 29 Ars Alder ensam i kampen för tillvaron med sex barn, mellan 9 och 2 &amp; r gamla.
Det säger sig ju självt, att det blev ett sträv- samt.
och bekymmers- fullt liv för den en- samma familjeförsörjer- skan.
Arbete fick Elin Engström vid den ex- pedition, dar.
hon ännu efter nära 25 Ars arbete t$nstgor; men: förr, då man.
icke inom dsn begynnande rörelsen hade så d i n g a expeditioner och anordningar som.
nu, d &amp; var f?
Engströms expedi.
tion oc:rsb ' det centrum, ' varifrhr1 a l ~gitatior.
utgick.
Hon har shledes varit med opi mycket.
Tänk vad allt hon skulle kunna berätta oss l Men hon ar s &amp; tyst och inktvand, säger.
s &amp; litet om sig ä, men i sjiilva tystnaden hos henne f %r.
man intryck a.v all hennes strävan och hennes arbete.
Genorn hela livet har .denna kvinna sásom on ledstjärna bevarat minnet av sin man och de lyckliga åren med ho- nom.
-.
Arbetet för den socialdemo- kratiska rörelsen ställde sig på ett ratt annorlur.da satt d &amp; an n u.
Ur yttre synpunkt var det ju sá små förhhllan- 5. '
1 den, men kanske.
s &amp; mycket mera sinnet uppehhllande entusiasm; samma få man- niskor maste arbeta med en hel del olika detaljer: tidningen, agitationen i övrigt, anskaffandet av pengar o. s. v. En .uppgift bl.
a. för fru Engström var att sy röda fanor, vilka organisationerna skaffade sig.
den ena efter den andra.
Den första hon sömmade var naturligt- vis till mannens fackförening, tunnbin- darnas fana.
I detta, kanske det allra besvärligaste av allt arbetet, att f &amp; in pengar genom basarer och lustresor, vor0 makarna Engström flitiga deltagare och goda kamrater.
Mannen, som hade klent bröst., förkylde sig vid en majut- färd och dog kort därefter.
Redan som barn hade Elin Engström prövat pli livet utan familjeförsörjare.
.
Hennes far dog då.
hon vsr fjorton Ar.
Han var eldare och bod- de i Klara församling i Stockholm.
.
Fru Eng~tröm är med- lem i den socialdemo- kratiska kvinnokongres- sena verkställande ut- skott.
Hon ar ock sty- relsemedlem i » Strand s - Ellen Keys donation för vilohem.
Denna vår trogna, duktiga, allmänt avhalha .partikamrat har nu, såsom redan omtalats i pressen, bli- vit en av de fyra kvin- nor, som lagberednin- gen begärt att f % höra, innan densamma ingi- ver sitt förslag anga- ende a.ndring i akten- skapslagstiftningen.
Anna L (ltdhagen.
ELIN ENGSTROM, Vid tiden för ~ i t giftermhl.
t Den redlige.
Ett par dikter av -.
I, M: Engstr ' om.
~ ö r n u f t e t s röst.
Du lyckans styvbarn, hör mitt råd:] Gör stads ' så gott du kan!
.Om andras onsd eller nad Bry dig ej se ' n ett grann ', Om du ej ens gör w a r man ratt » Gör ingenting.
m i n s k, Blott du i allt, p8 alla satt,, Stads ' gör så gott dcc kan.
- Hys ingen fruktan, käre vän, För vad som komma skall.
%ar Döden tillyckt ögonen Och kroppen blivit kall.
Om himiasagan EEiktad ar, Eller.
om den ar sann, Det rör dig ej, om blott du här ' Städs ' gör så gott du kan.
Fritt m &amp; vem som vill mig - klandra, städs ' jag har det ratta velat, I!
' astän ' jilg, shval som undra, 3annoliki; ratt of ta f elat.
/.
I ~id ' ersks~sfirsikrin~sfIå~an.
Sjukkasseanslag för moderskapsunder- stöd bifallet av riksdagen.
.
Som regeringen på grund av den framkomna kritiken av moderskapsför- sakringsförslaget beslutat att ej i.
Ar Ej det blivit mig förunnat framlägga detsamma s % har förslaget Göra .allir vad jag har bort, icke kommit under riksdagens behand- Men jag gjort sa gott jag kunnat ling.
Regeringen framlade dock propo- Och vem har väl mera gjort.
sition om ett anslag av 25,000 kr.
till understod för sjukkassor som lämna barnsangsunderstöd, tillstyrkt av veder- börande utskott.
Stockholms allmänna - kvinino= Hr J.
E. Berglund hade motionerat om klubb har den 11 juni verkat i 20 år.
utredning angående sådan ändring av Det .var namlig.en redan.
1892 denoa s jukkasselagen, att registrerade sjukkassor klubb bildades, och blev siiledes av ban- m % Alaggas att utbetala understöd vid brytande betydelse för socialistiek verk- barnsbörd för den tid, för vilken lag- stiftningen om arbetarskydd kan komma.
samhet kdand kvinnorra.
Klubbim kommer att fira 20-årsimin- att föreskriva obligatorisk arbetsvila och.
avsiag % regeringspropositionen, avstyrkt riet med en fest.
av utskottet.
-- I bagge kamrarna debatterades frilgan Den ~ j a a~betareskyddslngen har av och bifölls anslaget utan votering i riksdager!
antagits.
Vidare redogörelse andra kammaren och med 75 röster mot 66 i första kammaren.
ciiir.om i nästa nummer.
;, im: sjalva blott ägde.
sina tomma ' %an stadsJ vägrat rättigheter.
.....
.
.
.
Därför destå.
ock så nära varann, han de^,.
.
.
.
.
; im boskap hed hummer ' de stuvades in ddrig, aldrig de annat kan, vid den internationells soc.-dem.
kvinnoclagen [y de.
.bindas samman av starkare.
: fabrsRernas eviga, ' eviga stim.
.
.
cfen 12 ma.j 1 ' 912 av Jzclia Stvörn ...
hnd:.
.
.
inräldomen fanns inte mer -.
.
.
.
.
.
.
Det var så stilla en tid i v i v ' tid .... blen trälande h lan ni skor fiucsnnos, i n.
som kan lösas.
av manskolags.
- Det var langeseJn ' hararna gingo -- de blevo allt flev och $ ?er.
.
.
' hand.
.
.
.
.
.
.
över Balt,.
.
AL? '
ångest och ' jam me^ som föi.r en det var lungesen dundret f rcin ' arans.
.
@ w Darför äro kvinnorna med för ' ' att fält,.
.
I landat sin kör med kuZovnas salsng.
st~ida från kanoner på nordisk mark vaed maskinernas rassel nu blandas, för vad ratt .och vad sant och vad ' nådde folkerzs öra.
.
.
: ch de som sucka, ha svårt för att billigt ar, Det var längesen gråt och jämrande adas.
.
.
.
.
från dem, som blivit hemma lämprade, ilet f attas d e m l u ffoch kläder och mat 9ck de veta att det a r deras plikt att lida för det liv,som de urtder sitt hjärta bak.
klagande stegmot skyn -: ch ändå så vågar man fkåga Den kärlek som bjuder oss glömma elZer mot jorden sankte sig '.
.
.
zlarföv deras sinnen arofyllda av hat.
.
.
allt smått för framtida stora m d i sitt elände, ropande: Det fattas dem sol och glädle och sång,.
.- och för allt lidande ömma Gud, gud hjalpe mig!
c ?eras rygg ar böjd och trött deras må bli ' på färden vårt lysande bål!
...
Det var langesen.
.
.
&amp; ng, Och om det som vi längta hinna, Nar så striderna voro lyktade deras 4y är grå, deras sinneiz.
och om det som v i hoppas vinna, och de hemska, oroliga.
!iderna flyktade tunga, - -.
synes undan för oss svinna kände man, lycklig och glad, rlch mången har C N anfrätt lunga - - song ' en gäckande öknens oas att hisioriens blad Deras liv g å r pii andra sidan lyckan så kunna v i ej svika 9 v i veta ändå: ock kulzde f å annat att talja era lyss- - och Ijuset, att efter, oss skola många tusenden gd, nande eftervbrld deras iön b Zir döden c ZZer fattighuset.
n ~ z om blod och massakrer oih eld -- - S å g 6 de, och g d ' de, och liksom före oss gått de som a f r a t, men aldrig för lön, och svärd, intet sker, de som visat oss vägen som v i haft- att ' ärans: falt tn vacker dag ä r ett nummer ej mer; att vavldra, hade andra Bult yen &amp; t givs så månghundrade nya: ... och som vi skola visa för andra.
att vinna - om icke rarldsrykte P6, Och alljid nog minrzs du, gerzom var- sd en lycklig tid ändå, 13å kom en ' d a g frdn e:; punkt På dagsslit och glam, som gav människorna lust att sträva vår jord,.
.
.
var du ocksti ' långt borta, ellir siandigt och skänkte dem ratten att leva.
- - - - _ - - _ __ _ tttt budskap om ny en Zartz;.
den som teg, t:n lära som över hav och land att av de strider som g å genom ti-.
Dock, - allt har s &amp; tid. '
.
.
derna fram - - - -:: träckte sin; solidariska, hand, tztt fattas av varendaste en, föll ock en strimma över ' d i n väg.
D e n tiden hade s i n, som kände den valkiga nBven igen.
men med varje dess år.!
?n lära som högt skulle ikalla ' en nyare tid satte nyare spår,, Nar vi nu samlas i dag till en fest.
-- förkunnande r a f t å t alla!
$6 ont och $6 gott - som livet ar mesr alla länder.
- nar ar det sämst, och nar ur dej - är det en väldig ring av samman-.
!len Zaran var bebidelseni om en ny bäst? '
-.
hållande händer, .livets lag, - -.
Vad aldyigman anat nar krigs- - och den tanken kan c j brista, fy.
den läran var gryningen till e.n ny -., åskan brann det som binder den människornas dag!
.
och kvinnan satt på sin gard och spalzn, ar starkare än döden ens visat sig an, - det j c k man nu lära i jredens %a ?.
.De12 luran var gnistan som tä~zde så sa k t oss mlhnas ait detta, a t t söka.
mången slumrande.
själ, D e t man vävde och spann och Mljdc efter guset, ' den luvan var ' ljuset som brände och.
.
och sydde ä r det som m &amp; oss höjer över vardag$- bjöd.
f övivz ' vlan favval.
b le?, snart till en gången tids materialj gråa &amp; set, .... Maskhernu kommo, och ut de sjyddt .Den hjälpte så mangera att: leva och är det som mest ' oss adlar och / är oss modigt se tiden an, över all.
vtirlden sitt resultat.
växa s farkas f den ldrde för framtiden strava, den Har dög ej kämpa h e d eUer mot, och stolfast och störst oss av människor.
gjorde av mången en man.
blott att foga sig utan knot, ' gör.
Lämna sin vävstol vid husliga härden; med mannen gå ut i kampen.
.
i varh .Men den Zaran var icke, för mannen.
.
.
.
.
.
den.
.
.
.
blott - Del gavs h t e t val för den som ' lärt, .r6 sa &amp; och s d v i s ~ t, som den hårda Den första svenska rösträttsför-.
att ' hålla det f attiga l@et; hart.
.
.
.
.
lott eningen för rösträtt åt kvinnor,.
.
.
enningen hade nu order och maktew - att delaarbetets magva h ö d, nämligen föreningen.
i StockhoIm, har I alla länder den vilda jakien.
.
.
.
ztt dela bekj~mmer och svalt och nöd, den 4 juni i år arbetat i 1 0 dr. A- gående denna tio&amp;rsverksamhet star +tt &amp; f t e ~ guld; och guldets varden, ': ?j blev en kvinna förskonat.
1ä.sa i tidningen .Rösträtt för.
kvii~nori ........
.
.
.Faltig k.jhmz.
och ' fat tig man juninummer.
.
man a l h d &amp; tt skyldigheter, men fattig kvinna i c h ... fattig man, '.
.
.
.
s ' ' ' ' ',, p ' ' _. '
' ' ' ' n, ' '. '
s ' vända, men för a.llt.
lidande.
eller .rattvist, så långt han skönjde .dess råmärken, klappande hjärta slår inte mer i ro eller oro.
Allt han gav - vad fick han?
.
Dock, han gav ej för att få.
Kan gav dar- för att ' han icke kunde ' annat.
PA &amp; tt och.
pi % ont.
Mest gott.
Och detta ar detta vi nu skola minnas.
h k e det andra.
Ty det &amp; r det.
basta hos oss som ser det basta hos.
andra.
- Huru gott ha vi icke ' av att ' minnas dessa ' Strind- bergs egna ord i Lyckopers resa och huru har han icke skrivit deni just för sig ejalv: D.
.
.
ty tro mig, man vinner inga önskningar, med lyckoringar har ute i verkligheten, här får man ingenting utan arbete.
Vet d u vad arbete a r?
Det är nå- got mycket tungt, men det skall vara tungt, dese ljuvare vilan a.
Vem, om icke han, har då ratt att få vilan ljuv!
Julia.
Str ö112.
.
.
.
.
.
.
.
Till ro.
. '
.
a.
En söndag i. maj, en morgon kl. 8; lank tes vad dödligt va.r av August Strindberg ned i gravens var tysta, ogenomträngliga ro.
en morgon så vacker .i den ljusa, spirande argr röns kan, som man endast tycker att det kunde få vara en sådan stund, och det var en hyllning av tusentals tysta man- niskor, röda, vita, blå och gula Gandar samt en oändlighet med l en- blommor och band, ~ o n också dast han kunde få.
Och det var iiven en vemodig .tomhet i hjärtat som endast.
vissheten om att h a n ej mera verkade bland oss alla, kunde frammana.
Ty levde gjorde han ju dock, och leva skall han ju alltid, fast död, ibland oss.
J3ark eldsjäl har brunnit ut, hans varma, för allt mänskligt ' förstaende, mot all orättrådighet a ' et ', Om Strindberg av John Landqvist.
(Cr en artikel i Idiiii.)
Sa &amp; r h a n nu borta, denne iiiider- bare imii, soin står s5 eiisnin i den svenska dilxtens historia, och som intar en s % stor p1a.t~ diiri.
H a n var ' so111 alltid verk sa ii^ iii i det.
sista.
Hans an- silite syntes alltja.int viint inot livet, men liam blick var riktad da.rutöver.
H m var m a t t p &amp; i.ï och strider.
H a n s i g ined ro, kanha.11ila med längtan mot " dagens ' slut '.
Ovillkorligt erinrar linan sig de gripaiiile iacleri1,a i hans sista diktsa.mliiig: J AUGUST STRINDBERG 1.884.
Majkvullens sisto ?-öda skimme?
kring vidderna d~öjer.
Bergen i purpur blöda, vinden var krona böjer.
Lkn fredlöse.
.
'.
Din sj !Zl vaf eld varav du gav, di % blick ett bål.
.
dira vilja stål.
och 7ra:nplusten.
dila vandringsstav. '
Vågornas kvällsK~zg - stiger dampad som kyrkomusikeia.
Sjunger sin massa och z; iger in anden i tystnadens riken.
.
.
Din bldta maning: Varde I '!
i nzörk:pet.
brann.
Och lö !pens spann på flyklen drevs.
Kvar blev ett brus Från riksdagen.
.
.
Så såg en värld dig Iaugga, slå iin v~edgad stum .. Än gav du rum .Nu har hai1,soiniiat i den sista söm- för oniets klinga skarp som få.
.
behandlades.
motionen sent på natten och talade i frågan e.ndasr rnotionäreii, hr Lindhagen, och hr Hamilton.
Motiolzen om initiativ från, svensk.
.) '
.
.
i.iotionen om onzandringar, i lagen om förbud mot kvinnors användande tt11 a~bete nattetid i vissa indzcstriella före- tag har avstyrkts.
I andra kammaren nen, men de gestalter ha.11 frambesvurit u t livet äro .kvar och skola alltjämt Och sy.ktet vira &amp; sin krans föra hans sjals t ' a1ail.i maktfullt spr5.k.
kring granat hår.
' J d e n sveiislia litteraturens hiivder har Annu i gdr haii outplA.iiligt inristat sitt namn; F ö r du svä~qde trotsande dan lans.
Iwinij~ande slakten s ' kall, hans bild resa sig högt soin e t t minne och en syn~bol.
frin vhr oroliga och brytningsrika tid .och hans verk stå.
som e t t av dess Det ko ?n en dag d å.
det blev t y s t.
dar utanför din dijrr.
största inoiiuineilt i dikten.
.
Och so2e.n som så ofta lyst S I h.
u t fönstren i (le ganila avgwla- teiilylen, dar iman.
e s officio c1yrka.r sin gull tre tiinmar i ~ e c k a i i, och lfiten ljuset strömma d.it ii1 hela dagen h g!
Resen iipp e t t bål av de murkna predi1istola.raa och brannen npp ': ' le selrelgamla förilomarim clariippå.
Hangen upp fanatismen och den kristliga ofö~rc ' lragsamlieten. \ - id den.
sista griistkappan gås samma kors, .ilar i m i i hailg-t upp cleii störste.
nian, ' soni, trampat iielina jord!
Byg-.
geii seclan i eilra hjärtan ' nya tempel, diir zdtaret heter l i i i ~ l e k och offerelden c1 y g d!
- Då först skall sbä.nlras ära å t ' Gull i höjden, friil 5.t jorden och niiiilniskorna en god .. vi1 ja! '
.
.
(8trindberg i sitt riiigdomstlra ' n-in.
.
.
.. " ' Frit.Bn1i~tren ' j.)
.
.
, -- P % spå.nor (Iii sist skall s t ~ a ~ l i a s.
och sova i fiirurloft al- kkaciiga hriider och.
väckas, riar Ii-ydilan har blivit stoft.
J 7 ' Olof Bruno.
sida till intematiohell öve7-enskonzmelse om forbud mot nattarbete av .man inom vissa arbefsomrbden ledde till.
beslut i andra kammaren med hemställan till k. mit att verksta1l.a en allsidig utred- ning rörande nattarbetet för man inom indu ' striella och angränsande omriide ' n, samt om denna utredning därtill kan var Pckt?
' varm.
som förr.
befinnas ge anle.dning taga initiativ till Det kova en afton utan n m m.
.
.
eller biträda.
en internationell lagstift- nipg i ämnet.
och utan cilans ro.
Första kammaren avslog naturligtvis, D å ani ' en sökte sig i hamn.
.
.
.
fastan hr.
Petrén betonade att ' det har w72 Itj &amp; * tat fann sin tro.
.
.
.
.
-.
.
gällde - en allsidig utredning.
En talare sade att det - i Sverge av tekniska skal Det kom ett bud, ett srniktans bud ', .. f: a r nödvändigt med nattarbete för man.
....
.
- och darfor skola arbetarna offras.
Det wh ivivel ' teg.
.
Nu faw6 det ilott ett mål, en yud ...
upplystes att det bnries arbetare på jarn-.
.. h u k som arlet.at.
6 h .7 Ar utan en wh.
blot t. en.
.
.
ekda.
väg.
.
.
.
.
.
.
.
_ ...
.
.
enca frinatt.
. '
I. '
":,.
.
.
.
...
.8 * ' *:.
.
.
.
.
.
.
.
, Aven .. deona fråga har siledes fallit.
\ MORGONBRIS Angående hotell-, restaurang- och kafé personalens arbetstid och arbetsförhal- landen har andra kammaren beslutat en skrivelse till k. m:t med begäran om en undersökning rörande denna personale arbetstid och arbetsförhAllanden.
I första kammaren eegrade avslagsyrkandet.
Arbetstiden för personal å budinratt- ningar och rakstugor.
Motionen om undersökning rörande viss begränsning av arbetstiden vid rakstugor och badin- rättningar föranledde andra kammaren besluta utredning, i vilken omfattning arbetstiden p &amp; kvällarna kunde begriinsas för personalen å badinrättningar, rak- ' stugor samt herr- och damfriserealonger genom ifriigavarande rörelsers hänförande till butikstangningslagen.
blott galler företag, som avse förarbe.
tanda, av varor, vilka iiro underkastade hastig försämring, utan ock dar del gäller försiimring av arbetsmarknaden f ö r kvinnor.
~ ö t e ' t uttalar sig sBledea för 3en motion, som i detta syfte a1 väck.
; av hr Lindhagen om ändring av förbud angaende kvinnors användande till arbete nattetid. '
Eln kvinnosaks- och nykterhetskämpe.
av att Em.ilie Rathou Även dessa frågor hava fallit på den Med 8:de anledning maj fyllde 50 hr fick hon.
första kammarens motstånd.
mott:lga en hyllning och, ett erkannande så h jartligt och starktp att det gav ett valdi,$ vittneebörd om huru mycket hon De frågor av dessa som fallit pa första hunnit arbeta.
kammarens motstånd ha.r man den trösten att de fallit framåt genom andra kamrn arens uppmuntrande bi£ all.
Någon ändring i det rigorösa förbudet för kvinnors nattarbete, då det nu visar sig att långt större antal kvinnor drabbas darav an den hastigt gjorda.
utredningen heräknade, har ännu icke kunnat: [i andra kammarens öra.
Hr Lindhagen måste dar ensam föra kvinnornas ta1a.n i deras rimliga fordringir.
Vi hänvisa till följande resolution som visar att kvinnornas standpunkt i denna fråga icke ar orimlig.
Resolution i nattarbets- f r agan fattad å möte i Stockholm, utlyst av arbetsutskottet, Samorganisationen och Typografiska kvinnoklubben.
En reglering snarast möjligt .genom lag aven av mannens nattarbete bör dels emedan nattarbete för alla maoniskor mAste böra undvikas i största möjliga utsträckning, dels eme- dan ett förbud ensidigt blott för kvinnor ej kan vara den rätta lösningen av friigan om ' nattarbetets inskränkning. '
Mötet uttalar sig saledes för den motion som väcktes av socialdemokratiska riksdago- gruppen och av hr Lindhagen framburits angående nattarbetsförbud aven för m&amp;n.
Då nattarbetsförbudet för kvinnor har, &amp; som befarades, verkat ' till f ö r f h g för kvinnor vid en del yrken, dar kvinnor äro anställda, och då dispens i visea fall givits med stöd - av de undantags- bestlimmeher lagen medgiver, och då i dessa.
fall utfärdats vissa bestämmelser för tillitet nattarbete för kvinnor, så ut- talar mötet sas&amp;n sin &amp; sikt, att dessa eller snarlika bestämmelser med rätta borde tillämpaa även i fall, där det e j ' ' EMILIE RATHOU.
Såaom redan nämnts i tidningens förra nummer, var hon den enda kvinna, som ilar med i folkriksdagen 1893 (Ellen Key var.
också invald som suppleant, men blev förhindrad deltaga).
Redan 3essfl; rinnan - eller 188 ' 5 - hiide hon börjat med föredrag, vari hon bland annat också framhöll fordran .av full medbxgarrätt för kvinnorna.
1886-87 kom hon pa allvar in i sin a ' giitations- verks:~mhet för nykterhetssaken ..
Pli den tid ' en var det sannerligen ingen sinekur För en kvinna att vara ute och tala.
Hon väckte uppstandelse, för att inte 3aga indignation, genom att SA ohöljt göra eig till tolk för den nya tidens vansilmigheter - den nya tid, som icke Iangrc: ville ha kvar bland sina viilspråk: Kvinnan tige i församlingen l En.ilie Rathous, kacka och v:innande vasen var emellertid en mycket god föres^ rakare för kvinnan i det sociala arbetek och p8 talarstolen; Det; ar väl €A tr:rkter av vart land, som hon icke har ganomrest, och .dar icke nyk:terhets- rörelsen genom ' hennes entusiallm och snergj fAtt kraft att taga i med nya tag.
Sedan 1900 har hennes arbete mer koncentrerat sig inom Vita bandet, och hon har icke rest så.
mycket utan i stallet 3åsom sekreterare i Vita bandets central- ityreliie haft sin egentligaste verksamhet 3åsom organisatör.
Inom denna verk- samhet har hon särskilt arbetat pil.
att inom kvinnornas nykterhetsorganisation huvudvikten ej skulle laggas på teorierna., utan att där skulle utföras aven praktiskt socialt arbete.
Hon bildade Vita ban- dets Östermalmsavdelning i Stockholm, och, såsom ju ar kant, har den för- eningen verkat just i Emilie Rathous anda: nykterhetsrestauranter i ntor skala ar denna förenings verk.
Denna avdel- ning är aven kand för sin frisinnade politiska ståndpunkt.
Emilie Rathou ar den enda av de 10 medlemmarna i kungl.
nykterhets- kommitten, som ar kvinna.
Emilie Rathou tillhör icke det social- demokratiska.
partiet men ar sedan gammalt kant för sin radikalism och självständighet, och en gång d % det ännu var £A,.
som vagade göra detta, talade hon på Gardet i Stockholm 1:sta ma j. Anna Lindhagen.
Resolzition i yrkesinspektörsf ?.ågan, Eattad å samma ovan omnämnda möte: %Med erkännande av det framsteg ingaende yrkesinspektionen vad: denna: ör kvinnorna,.
som ligger däri att en rvinnlig yrkesinspektör enligt ' förslaget ?.kall anställas, far likväl uttalas den %sikten, att mer kvinnlig arbetskraft nom detta område ' borde få användning.
Särskilt papekas vikten av kvinnliga isskenter, tagna ur industriarbeterskor- nas egna led.
s ' Summa i kvinnlig inspektör f öreslås!
I e n.
nyss avlämnad k. proposition begär r. m:t 101; 300 kr.
p &amp; ordinarie och 50,000 ?å extra stat för &amp; r 1913 för anordnande av jrkesinspektion.
Enligt k. m: t s förslag skulle rntalet yrkesinspektörer ökas till 9, vartill ikulle komma 12 assistenter, 18 underinepek-; örer och en kvinnlig yrkesinspektris.
för hela landet.
Kravet på kvinnliga yrkesinspektörer för; illgodoseendet av industkiarbeterskorn~ ear- crav och ' intressen ar gammalt.
Då var sven- ~ k a yrkesinspektion nu skall omarbetas och mpassas efter en fyllig skyddslagstiftning, 3ar man därför beaktat detta krav sa till vida, att man brutit med det könsstreck, som: littills utest8ngt kvinnor fran funktionen att inspektera, hur exploateringen av den mansk- liga arbetskraften, därvid ocksa kvinnors och barns, forsiggir i kung Frodes grottekvarnar.
K. m:t föreslår jamte en kolossal r,zanlig ut- vidgning, 1, siiger en, ' kvinnlig inspektör for htta vid ' strackta land med ' en mangskiftande men en lejoninna, far kvinnlig industri.
.. En, ma,n vii1 saga; om det giillande fruntimmer, som far hela landet till sitt distrikt!
De skånska arbetatkvinnorna ha- redan ' vid en av .sina konferenser, Aret 1910, sagt ifran, att anetallandet av mmma en kvinnlig inspek- tör blir parodi på reformen.
Och vid ett nyss hAllet kvinnomöte i frågan i.
Stockhoh antogs följande resolution.
i 8mnet;: (Se ovanstående resolution.)
Undertecknad vidhaller absolut samma me- ning som denna resolution ' och för£äktar sam- tidigt, att anstallandet av denna enda kvinn- liga inspektör &amp; r en njugghet, som förvandlar reformen till hum,bug!
Kvinnan i fraga kgn ju .dessutom behöva ha en fmbetseyeter att utbyta tankar med rörande inspektionen, sA att hon inte var denna enda, oftast förgävea ', '
4 MORGONBRIS ropande ' röst i öknen.
Harmed ar inte sagt bland Ininnorna för att få.
tilldutning.
&amp; ng&gt;, skåningarnas benämning på.
alla att inspektriserna absolut skulle ha samma som äro fr %n det &gt;övriga Sverge,, före- mening eller vara varandras ekon, vartill man Men hiigst få kvinnor hade.
hörsammat ställde jag mig skåningarna som ett i n b j u h k g e n.
Jag tyckte det kandes ofta vilja förvandla kvinnor; Ensam kvinna p &amp; min ringa plats i en cirka 20 Arig tid i .en madig omgivning, manliga kamrater och förman, etyrelser och kom- mitteer vart man vant sig, kan Jag ha ratt att vittna som jag gör,.
ty det personligen upplevade och erfarna ar val det avg6rande bar i livet.
Arbetarkvinnorna ha sannerligen har fatt ett sa magert och avgnagt ben, att de niistan borde rata detl E-n D-n.
(Arbetet.)
' Resebrev hån B e l k n i ge och Une.
Av Emma Flood.
Ronneby den 1912.
Ja, i kvall är mitt sista möte under denna turné.
Det blir ' i Ronneby.
Jag börjar bakvänt, i stället för att gA efter tur och ordning som jag besökt platserna.
Men jag kan inte annat.
Därför att jag så helt och h %llet för- älskat mig i Ronneby kvin- norörelse.
Ja, jag vill p &amp; stå ' att där ha vi idealet för den socialdemokratiska kvinnorörelsen har i landet.
Där ha vi den hjärtegoda och intelligenta lilla Re- becka Svensson med, en hel stab av arbetsamma och ivriga kvinnor omkring sig, vilka på ett så utmärkt satt sköta agitationen för v&amp;ra idéer där cere i Blekinge .och ordnar samarbetet mel- lan kvinnoklubben och öv- riga organisationer.
Marie beb.-dag hade euem- pelvie kvinnoklubben och ungdomsklubben gemensam fotvandring ut till Saxe- mora, ett- fiske läge tre- fjärdedels mil utanför Ron- neby.
Ungdomslogen från Ronneby var också med och underhöll med sång.
Un dertecknad höll föredrag över proletaria- tets frigörelsekamp.
Vi hade tänkt att få till s t h d en ungdomsklubb, m e n kommn- nen på platsen ansåg det vara för tidigt, och att döma av ungdomene tveksamhet, s &amp; tror jag det.
var bäst så.
Nästa gång är jag dock säker p &amp; att tiden ar mogen för såväl ungdomsklubb som kvinno- klubb.
Omkring 70 åhörare besökte mötet.
I går kvall var möte i Karlskrona.
I en stad med 30,000 invånare kunde man vänta sig en starkare arbetarrörelse.
Men som alla, militarstader har Karls- krona arbetarrörelse att arbeta under trycket av den högfärd- och dumhet, som alltid växer och frodas i skuggan av militarismen.
Aven detta möte var bekostat av ~ o n n e b.
y kvinnorna i avd kt att &amp; terupptaga d e n för över tvii år sedan.
nedlagda kvinnoklubben.
Arb.- kommunen- hade agiterat på a.lla satt skamlig,; att jag inte kunnat få, till stånd en endil organisation på min resa; och därför pjorde jag mitt bästa att intres- sera .. J; ig drog fram grannstaden Ronne- bys kvinnor som efterföljansvärda exem- pel.
Jag vädjade till ärelystnad .och stolthet s h a l som till andra de alla drifternr,, som kunna driva människor att.
brbttta för en stor idé.
Men för- gäves.
Tre kvinnor stannade blott på kommuriordförandens uppmaning till kvinnoriia att stanna efter och diskutera frågan c m kvinnoklubb.
Jag vill genom Morgonbris rikta e n.
maning till dessa tre ' intresserade kvinnor att göra allt för att intressera de andra.
Arbcttare- kommunens ordförande lovade att skaffa en kominissionär för Morgonbris.
Karlsliamnsklubben börjar att tävla med Rcnnebpklubben.
Mötet i Rbrls- hamra artade.
sig till den mest lyckade agitationsfest jag varit med på, i niigon kvinnokl ubb.
Det var fullsatt lokal, trots konkurrensen - ~ecil ' ia Milow hade före- drag i staden samtidigt.
Efter föredicaget uppfördes en dialog,)) I tvättstugan:,, av 4 klubbmedlemmar t amt en tablmå av ungdomalogen.
Bada styckena f örfattade av Rebecka ' Svensson.
Det vore önsk- värt att hon late sin dramatiska förfat- tartalang komma u t i övriga kvinno- klubbars tjanst så att kvinnorna iSnge sina fester mera tilldragande och om- växlande.
Musik, uppläsning, shng och lraff e f i l ä n d a d e festen.
Klubben Inade 18 medlemmar.
Det %r att hoppas att den eftei sin lyckade fest far fördubbla antalet.
Medan jag nu sitter har och väntar p i mötet i afton skall ' jag skriva ned nhgra intryck fran min resa i Skåne.
Och här skall jag.l&amp;tit det gå, i tur och ordning.
Det v.v verkligen med en kansh av beklämning jag lämnade mina berg och for ' ned till Söderslatt Som a upplän- mycket drygt folk.
Av drygheten såg jag emellertid intet.
Tvärtom ar folket i Skåne mera gladlynt och gemytligt an nagonsin i upp-Sverge.
VSnliga och till- mötesgående svar lämnas främlingen alltid på saväl järnvägsstationer som överallt annans tädes.
Skåningarna äro bestämt litet släkt med Danmarks leende folk.
Om Skånes arbetarrörelse ha vi ofta haft den uppfattningen att den stode långt, framom det övriga Svergea.
Jag far dock lov att saga att denna upp- fattning ar dels sann och.
dels osann.
Sann, då det galler att döma av de framsteg kooperationen gjort och de in- steg denna gren av arbetarrörelsen vun- nit bland vidsträckta lager av befolk- ningen.
I.
Ystad fanns exempelvis ett 30-årigt kooperativt bageri med 1,200 medlemmar, där härlig skansk limpa bakades.
Lunds kooperativa bageri hade sista ' gret .gått med 25; 000 ' kr:$ ren vinst.
Lika ar fallet i de flesta skånska städer ' och större platser.
Kooperativa företag av alla slag före- komma och gA i de flesta fall med största framgång.
Man klagade däremot all- mänt över att ' p &amp; det fack- liga området var tröttheten förhärskande alltsedan det stora utsugningaåret 1909.
Det behöves en kraftig, uppryckande agitation på detta område såväl här som över hela landet, isynnerhet bland .kvinnorna.
Kristian- stad har.
4 0 0 fabriksarbe- terskor, men ingen enda av desea besökte kvinnornas möte.
Jag hörde i stallet berättas att flera av dessa samma kvall på en dans- tillställning togos av poli- sen för fylleri.
När skola kvinnorna vakna?
Man sade mig också att det yar för att det stod adetarkvinnor på affischerna som fabrikearbeterskorna inte gingo på möten.
Trots att de hade en inkomst av 6 kr.
i veckan.
Är det inte tragik dett.a?
Man och kvinnor ur borgarklassen finnas, som offra liv och gods i proletariatets frigörelsekamp.
Men arbetarklassens egna män och kvinnor halla sig för fina att deltaga i arbetet för sin egen frigörelse.
I politiskt hänseende äro dock skå- ningarna mera radikala än man kunde tro och mera lagda för marxism an revisionism.
Vad som dock måste .förvåna, är att en del Folkets Hus ha sprit- och öl- ratdigheter och verkliga krogar.
Jag trodde inte mina ögon, då jag i Lund sSg skylten.
Sedermera hörde jag att det lär förekomma på flera ställen i Skåne.
Kan det vara socialistiskt bil- dade män och kvinnor som försvara en shdan anordning?
Nu till saken.
Jag började min res- plan i Ystad, 11 mars.
Har arbetar ' ' ',.
10.
M O R.
G O.
N.
B R I S en käck ' kvinnoföraning p &amp; 50 medl.
Atskilliga fiskarkvinnor äro .med och deltaga med intresse och iver.
Föreningen firade sin tolvAriga tillvaro med invi- gande av sin nya fana.
En varm känsla av solidaritet och kamratkänsla präglade festen.
Sang, deklamation och kaffe- drickning höjde trevnaden.
Två nya medlemmar ingingo i föreningen, dari- bland den fru som sytt fanan.
Dagen efter for jag till Tvelteborg, där en liten kvinnoklubb p &amp; 15 medl.
arbetar.
Omkring 50 Ilhörare endast.
Klubben fick en ny medlem.
Trelle- borgskvinnorna trodde att alla andra vor0 duktiga utom de, men det tyckte inte jag.
Motstånd och oförstAelse fin- nes p s alla platser att övervinna; haller man blott tillsamman, så ljuenar det nog.
Så talade jag i den skHnska huvud- staden, Malmö, 13 mars .. Arbetarkom- munen hade anordnat mötet.
Folkets Hus ' festsal var fullsatt, mest kvinnor.
Kvinnoklubben i Malmö har omkring 40 medlemmar.
Fru Elma Dariielson manade kvinnorna att organisera sig och att söka föratii socialiemen.
Sångför- eningen sjöng flera vackra nummer.
Efterat samlades nAgra kamrater till ett trevligt samkväm.
Det hela var ett lyckat agitationsmöte.
Dagen efter gällde det Lmd.
Omkring 125 mötesdeltagare.
K vinnoklubben har 26 medlemmar.
Mycket driftig och energisk ar särskilt fru Lindström.
Fast till %ren gammal är hon så ung till sinnet, att hon raknar sig till den radi- kala flygeln inom vArt parti.
&gt;Näst Morgonbris är Stormklockan den tidning jag helst laser)), yttrade hon.
Nu gällde turen Ftwulund, som har en verksam klubb på 60 medlemmar, 3 nya ingingo på det enskilda mötet efteråt.
Här finnes en stor yllefabrik, varpa de ogifta kvinnorna arbeta,.
De äro organiserade.
Hustrurna ha hem- arbete.
Kvinnoklubbens syförening hade arbetat ihop 300 kr., som de skulle ha till utsmyckning av Folkets Hus, som ar under byggnad.
PA klubbens en- skilda möte diskuterades sedan rege- ringens mobiliseringsförslag och en skarp resolution antogs, efter en längre debatt, mot mobiliseringsofoget.
.Mötet.
avsluta- des med ett leve för socialismen och avsjungande av internationalen,.
Nu till Skromberga.
Har har förr arbetat en av vara starkaste kvinno- klubbar.
Ja, an finnes ett 40-tal med- lemmar.
Men om jag inte minnes.
fel var det har som klubben haft 200 med- lemmar en gång i tiden.
Kvinnoklub- ben består sig med egen hast och kör- karl, de ha nämligen inrättat en koope- rativ fiskaffär, som g %r utmärkt.
Skrom- berga gruvsamhälle ligger en halvtimmes vag utanför Ekeby station, så jag fick &amp; ka efter klubbens hast ' ditut.
Det var Arsfest har, men feetbesökarna hade den egendomligheten att sta utanför i farstun och på gArden tills föredraget var slut.
Omkring ett 50-tal Bhörde föredraget.
I Skromberga hade just ' i dagarna intraff at den upprörande händelsen att ' im hemlös- och föräldralös tjänstflicka i förtvivlan dränkt sitt barn i brunnen.
3 o n hade rest från Malmö barnbörds- Iius till Skromberga, dar hon förr tjänat.
: Zon hade anlänt dit sent pIl kvällen, d i alla dörrar varit stängda.
rött och iijuk satte hon sig pa en trappa för att vila.
Då fick hon se brunnen .på gården, och innan hon visste vad som hänt låg l~arnet dar nere i djupet.
Hon tänkte frjaiv hoppa ned, men det svarta djupet J5rskräckte henne, och hon flydde.
Nu ritter hon i Malmö under rannsakni.ng.
I3orde inte sadant kunna vac !ka kvinnorna till att tänka?
Denna flicka hade kun- iiat bliva en.
utmärkt mor blott sam- hället varnat henne för ensamhet och i ör tvivlan.
Ha inte kvinnorna rättig- lieter att taga vara p %?
(Forts;) -- " Utan men for barnet. "
(Ett farligt tillägg till sl&amp;ddslagen av Ar 1900.)
Riksdagen har nu i samband med ny fabrikalagstiftning antagit följande ': Att &gt;kvinna., som fött barn, hadan- €$ter som hittills må aga att börja del- taga.
i industriellt arbete, EA, snart hon med lakarbetyg styrker, att det kan ske weutan men ' för henne eller barnet.
Dock Lger hon,, heter det vidare,, ratt att åt- njuta ledighet fran arbetet två veckor före och aex veckor efter nedkomsten,.
K. maj:ts förslag om den obligatoriska vilans utsträckande från f:yra till sex ~.eckor har riksdagen alltså icke ansett eig under nuvarande förhållanden kunna antaga; däremot h a r ett viktigt .., tillagg gjorts till den ' sedan &amp; r 19100 ' gällande lagen, sIl till vida, att industriarbeterskan E5r att i förtid få Atergh till arbetet raaste genom läkarebetyg styrka, att 6 etta.
kan ske » utan men för barnet)), icke endast sIlsom förr,, utan men för t.eIi.ne själv&gt;.
Detta tillägg, som: tydligen avser att tjäna som.
ett skydd för barnet, ar un- der nuvarande förhållanden av mycket tvhelaktigt varde och det: kan till och med genom sina verkningar bli barnet hill större men iin om detddrig funnits.
Ytligt sett, ligger visserligen ansvaret bjr barnets halsa i fullt kompetenta bänder.
Det är läkaren, eom genom intyg skall avgöra, huruvida moderns i fljrtid Atertagna arbete menligt kommer att inverka pA barnet eller ej.
Men i s jalva verket är likarens ' makt att skydda barnet i detta fall mycket liten, ty ytterst beror det helt och hållet på modern om hans intyg ang&amp;e.nde barnet skall bli endast en död bokstav.
I pra.ktiken kommer det nämligen att bhhalla sig så har: Den mor, som alltsedan barnets fö- delse ammar.
det och fortfarande äger möjlighet härtill, blir nekad erforderligt liikarebetyg, såvida icke barinet är ovan- ligt kraftigt eller eavitt h o n icke kan ' få barnet in pH.
en spadbarnskrubba eller dylik ännu så lanee ganska säll- synt inrättning, och därigenom delvis fortsätter amningen vid sidan av arbetet på fabriken.
I annat fall kan icke läkaren, med kännedom om orsakerna till den mycket stora barnadödligheten under de första sex levnadsveckorna, taga pA sitt ansvar, att modern i förtid börjar arbetet och därigenom berövar barnet dess naturliga ngring.
För så.- dana mödrar ar vägen tillbaka till ar- betet försvårad om icke tillstängd under den stadgade vilotiden.
Men för alla de kvinnor, som antingen strax ' efter barnets födelse skiljt sig ifrån det och utackorderat det för minsta möjliga ' betalning; eller om de behållit barnet hos sig, redan frAn början för- vägrat det modersmjölken, för alla dessa är Htergången till arbetet i förtid jam- ' förelsevis lätt.
Läkaren kan icke neka dem ett intyg, att de sutan men för barnet9 kunna f&amp;.
börja sin sysselsatt- ning p % fabriken.
Och barneta.
öde ar i många fall redan avgjort.
SA länge icke den s. k. skyddslagen ar förenad med nagon som helst förordning, varigenom arbeterskan kan tillförsäkras sin egen och sitt barns.
utkomst under arbetsvilan, utan den enda utvägen vid patrangande nöd för henne ar att me- delst ett läkarebetyg försöka, i förtid återtaga fabriksarbetet, så länge kommer ocksa det nya tillägget att kunna verka SA, att mangen moder endast av fruktan att ej kunna uppehålla sig, själv och barnet under 4-6 veckors tid utan någon arbetsförtjänst, ej törs börja att amma barnet, eller ens behålla det hos sig, emedan hon d % i sinom tid skulle kunna bli nekad intyg, att hon sutan men för barnet, finge atertaga sitt ar- bete.
Amningen, barnets förnämsta skydd mot sjukdom och död, kan alltså bli mAnget barn förvägrat genom denna D skyddslag., förvisso skriven i blindo.
För var och en, som fatt en ' djupare inblick i industriarbeterskornas levnads- Eörhiillanden och särskilt iakttagit deras svårighet vid ett påkommande.
moder.- kap, står .det klart, att .skyddslagen ' av den 17 okt.
1900.ofta till sin verkan varit obarmhärtig och inkonsekvent.
En vidtagen ändring bör då verkligen bli till det bättre1 - Sedan förslaget om obligatorisk m oderskapsförsakring för endast industriarbeterskor på för dem själva motbjudande.
villkor genom lagradets utlktande förfallit, väckte hr akerman motion i andra kammaren om ett statsunderstöd .av 2 kr.
pr söckendag under den obligatoriska vilotiden intill sex veckor.
Detta förslag har hälsat8 med gliidje av mangen, som i det ser en god ntväg, att redan nu på ett till- Eredsstilllande satt lösa problemet i fråga, i avvaktan på en moderskapsförsakrings- lag, omfattande alla kvinnor, således aven industriarbeterskorna.
Denna motion har emellertid inom riksdagen vunnit ganska litet beaktande.
Nytt förslag till mo- derskapsförsakring, som ju mAde bli snart Ater framlagt, bör * upptaga de Förslag A ~ e r m a n kommit med, vilket.
aven Överensstämmer med lagrådets ut- talanden.
* Men for att med full.
rattmatighet bade kunna giva?
och mottagas borde det av hr Akerman föreslagna statsun- derstöd.et ej utg % under längre tid an den, som skiljer industriarbeterskans genom lagens bud stadgade arbetsned- läggelse friin varje på annat satt arbe- tande moders, d. v. s. om lagen star i sitt gamla skick, under cirka 2 veckor, om den däremot förändras till 6 veckors arbetsförbud under 4 vec ' kor.
Harige- nom skulle industriarbeterskorna bliva jämnstallda med alla andra arbetande mödrar, i det att de olägenheter de framför andra kvinnor genom lagens bud ha att genorng % vid ett barns fö- delse vor0 neutraliserade.
.
Om statens understöd gåves endast under 2-4 veckors tid, och komme industriarbeterskan till godo p &amp; ett lämp- ligt satt, skulle det även för henne själv förlora varje anstrykning av fattighjälp.
Ty det .ar till att marka att fabriks- arbeterskan.
redan ar fullt förtrogen med det förhiillandet a.tt, när hon utan sin egen direkta förskyllan blivit tvingad till en s r b e t s ~ i l a hon,, ~ därför äger att upp: bära en skälig ersättning.
Så t. ex. er- håller hon s: k.
%väntepengars, d % ar- bet sgivaren under.
;, längre eller kortare tid ej har nligot - arbete i ordning till henne och det akulle aldrig falla henne in att rakna dessa qengar för fattighjälp.
Icke heller komme hon att anse statens underetöd ha en sadan betydelse, isyn- nerhet om hon finge uppbära det p &amp; samma ställe, som hon e l j e ~ t erhaller sin arbetslön, nämligen på själva fabri- ken.
Genom en sadan anordning skulle vidare särskilt den ogifta modern befrias fr %n de för henne ofta oövervinnerliga obehag, som hon finner vara förenade med tvanget att förven helt främmande person redogöra för sina levnadsför; hallanden ..
Slutligen skulle staten måhända ge- nom att under viss tid giva dessa möd- rar ett rättmätigt understöd uppnå, att de kände sig liksom sta i statens tjänst under denna tid, och därför ansågo sig förpliktigade att anviinda arbetsvilan till det, som staten ämnat den, nttmligen till skydd för barnet.
Åtminstone bleve ' ' '.
beetamda protest mot honom för den stiill- ning han nu offentligen intagit mot nykter- hetsrörelsen.
Iiet &amp; r icke ädelt av Palm att handla ah mot en rörelse, uom gjort sB mycket gott för Sverges arbetarklass.
Enligt var uppfattning skall arbetarrörelsen och nykterhetsr6relsen g % hand i hwd för att n &amp; det utsatta målet: maneklighetens befrielse fran slaveri.
Hälsning fran Lysgkils-klubben till klub- barna landet .runt.
Anna.
Du mor!
Lycklig du mor!
iöjd öv.rr vaggan, där barnet d a r rosigt och friskt,: eende iiimmelskt mot dig.
Lycklig du mo^!
livande barnet dess näring rtur dii ' t eget bröst, blande uilligt ditt liv.
Från Kiruna kvinnoklubb.
Stackars du mor!
.
i &amp; Zilla barnet hos andra.
göker a:wlelig tröst, ~ 1 ö ~ r n a: offrande ~de mor .. Stackars du mor!
ar av dess smekande händer intet mcm du ser, !ikval dig hövdes ett stöd.
Carolla.
- Från Irvinnoklu h harnar arb~tslalt.
Från Lysekils kvinnoklubb.
Lysekils kvinnoklubb hade pA sitt senaste möte ink jndit logen .Lysekils av N. O. V. minnliga medlemmar.
Till behandling före- .hg följande fraga: &gt;Böra kvinnorna gifta sig med alkoholförgiftade män?
B Efter en livlig h b a t t uttalade mötet som sin Bsikt att kvin.
norna icl:e böra gifta sig med man som de veta vara alkoholieter eller notoriska drinkare.
Darefter beslöt klubben att uttala följande prosest emot Aug.
Palm: Vi soc!
aldeinokratiska kvinnor, som ' med vördnad och respekt beundrat det arbete Aug.
Pal n nedlagt, för arbetarklassenei fri- görelse,]; unna icke uraktlata att uttala vikr d e t l h g t lättare an nu att förrn &amp; aven de ogifta fabriksarbeterskorna att själva behalla och amma sina barn.
Vad har-, igenom vore vunnet, kan icke i ett slag ' överskadás.
Det vore värden av bhde social och moralisk betydelse.
.
Och skyddslagen av den 1 7 okt.
1900 vore härmed förvandlad till ett verksamt skydd shväl för industUriarbeterskan som för hennes ofta mycket varnlöaa barn.
Kiruna kvinnoklnbb hade i .söndags inbju- dit till offentligt möte för behandling av kvinnorna8 röstr %ttsfrAga - detta narmast med anledning av beslut fattat av Interna- tionella eocialistiska kvinnosekretariatet om söndagen den 12 maj som en internationell demonstrationsdag för kvinnans medborgar- - ratt.
Sedan den till ett 60.tal uppgaende mötes- publiken balsate valkommen av fru Aberg, hölls föredrag av expeditör J. Hallberg.
Inledningsvis gav tal.
en historik över kvinnorösträtterörelsens framträdande i Ame- rika, vilket land kan sagas vara det första dar kvinnorna p &amp; allvar började upptaga kampen för sina mänskliga och medborgerliga fri- och rattigheters erkannande.
Den första kvinnolrongrassen i berarda syfte hölls i juli 1848 i Seneca Falle i staten New- york, och darefter epred sig rörelsen med beundransvilrd hastighet över till de andra staterna.
F. n. finnas kvinnoröstrlttaf6reninga.r i 36 av Nordamerikas förenta stater.
1 4 av dessa stater,.
namligen Wyoming, Coloyado, Idaho och Utah ar kvinnoröstratt ' en nu ge- nomförd, och det torde endast bero p &amp; de konstit~itionella svhigheter, eom aro för- bundna med en föriindring i republikene na- tionalförf attning, att ej kvinnoröstratten i sin helhet genomförts.
Med socialdemokratins, p &amp; senaste tiden rätt etarka framträngande i den nya varlden, torde emellertid aven dessa hinder s &amp; smhningom fil vika.
Tal.
gav aven en reeumb över fragans be- handling i vart eget parlament och de hinder som dar rests för att bringa densamma p &amp; fall.
Tal.
betecknade det nu framlagda regerings- förslaget som ett.
nytt bevis för denna libe- rala halvhet, vilken.
.städee uppenbarar sig där penningemaktens och da borgerliga in- tressenas ramarken av de medborgarrattslösa skarorna tradas för nara.
Ifrågavarande regeringsförslag bör helt visst med sin mangfald av orättfardiga rostratts- etreck komma som synnerligen tilltalande för de borgerliga kvinnorna, av vilka ett jarnfö- relsevis ringa fhtal komma att stupa över skatte- och fattigviirdsstrecken.
Men för ar- betarekvinnorna ar förslaget i frhga allt annat an tillfredsställande.
För dem kan ej röet- rattsfragan betraktas som definitivt löst förran det fr&amp;n socialdemokratiska riksdagsgrnppen ofta resta kravet p &amp; .allman, lika och direkt röstratt vid bhde politieka och kommunala val bur i sin helhet förverkligat.
Efter föredraget antogs den av kvinnokon- greesen och A Stockholmemötet tidigare an- tagna reeoutionen:.
) Mötet fordrar: den fulla p.olitiska likstalligheten mellan män och kvinnor; borttagande av alla streck för man och kvinnor, s &amp; att full demokratiek författning m % ernAa; mötet uppmanar de socialdemokratiska rika dagsmannen att energiskt bevaka att röst- ratten för kvinnor e j genomföres på eamre villkor an för man; mötet hemställer till den socialdemokratiska riksdagsgruppen att i riks lagen bevaka, att den gifta kvinnan blir jämnstalld med övriga ajalvstilndiga medborgare, och att icke även hennes medborgarratt äventyras ' genom ut- skyldsstrecket .. - ' * Anm. av red.
D:r Romanus ' artikel, in- kom innan fragan avgjorts i riksdagen.
Ett par mindre andringar i artikeln har dilrför av red.
vidtagits med hansyn till att frågan för denna riksdag är avgjord.
DB emellertid frågan om moderskapsförsakring antagligen redan nasta &amp; r upptages till behandling bör detta inlägg av sakkunnig person just nu kunna vinna beaktande. '
, h A,fina- Clara Romanus.
r Gör hy och.
hud mjuk och fin p.6 och ung "
.
12 * .. --, .-&gt;.- .. -- .- * ------ -. --. ---- '.
MOWCON.B:RIS.
.
Adressförteckning.
i I m Soc.-dem.
~ v i n n o k o n ~ r arbetsutskotts.
__ ordförande.
Agda Ö s t l m d, Upplandagatan 61, 3 tr., Stockholm.
.
.
.
Julinumret utkommer till m i d s o m m a r med rikhaltigt innehåll.
R e k w i ~ e r a!
Solidar-Symaskinen,.
.. Synnaskiaisaff3ren S 0 L I DAR, .-&gt;.
.... - i- .. - - r- .. s.
.
.
.
.
-.
.- .. - ... - .... r.- - ' r- Avdelningskontoret: Kungsgatan 60.
Hemsparbössor kostnadsfrk, Kung !.
Howlleverantör l 7 Worrlandogatan 17 STOCKHOLM ' =På begäran av Herr Fabrikör C. W. Schumacher har jag under flera år upprepade gåiger dels övervakat tillverkningen av, dels analyserat av honom.tilluerkade sorter av delikatess-spisbröd, spisbröd och knäckebröd.
Jag har därvid funnit, att dessa Hei-r C. W. Schurnachers brödsorter på grund av.
högt näringsvärde (hög halt av stärkelse och protein) renhet: (frihet från främmande ' inbland- ningar) samt torrhet och mörhet (vattenhalt mindre an 10 procent) äro .att anse såsom stående i främsta rummet beträffande kvaliteten.
Klihalten ar ringa och större an den för prima bröd av dessa sorter normala.
Stockholm den 8 april 191 ' 1.
G. Lagerheim, Professor vid Stockholms Högskola BS.
!
" Svenska veckans " omtyckta nyhet ..
Stella spisbröd rekommenderhs. '
Bengt E.
Petterss SKOMAGASINER - som ar den yppersta i handeln, av stör.
sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de med vart firmamärke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande standpunkt är det högsta som kan uppniis och överträffas icke av nagot annat fabrikat.
Särskilt för- månliga betalningsvillkor.
- .ii.-i-.-.-. -- .. -.
---- -.
: - i Många sorter, otivertraffade i välsmak och näringsvärde.
Följande utlåtande föreligger om dessa tillverkningar: tr., .Stockholm.
Allm.
tel; 244 36.
En arbetarkustiru i a ~orgonbris ' redaktion: Anna Lindhagim, Stockholm.
Morgonbris ' expedition: .. Signe Svensson, Upplandsgatan 85, 4 borde icke köpa annan symaskin an.
.
.
.-.
.
.
.- ' 9a DROTTNINGGATAN 9a 5 OLOPSGATAN S Välsorterat lager av starka, eleganta och moderna skodon för damer och barn.
Vasagatan 52, STOCKHOLM, Sot-dem kvinnornas samorganisations OBS.
1 Alla elags bestallningar emottagas och ' i Sthlm styrelse sammantrader 3:dje fredagen ~tföras skyndsamt.
i varje manad kl. 7 e. m.
A Bryggeriarb.-fiirb.
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korrsep.
45. fru A:Frösell, Upplandeg.
25. '
Allm.
Tel. 122 - .Reparationer emottagas.
och utföras val och ~illig t.
Kvinnan motarbetar sitt eget basta - nar bon avrader mannen att teckna forsak ring i % sitt eget eller b#gge makarnas liv.
P # grund av mindre dödlighet ha kvinnor lagrc premier i DE F ~ R E ADE.
N Premiebh frielse vid sjukiiom och olycksfall, m. fl.
för.
maner.
Svenska ' Livranteförsakringsbolagel 14,ooo ur om dagen säljn,s av Iiigersolls amerikanska ur.
Varje u r med garanti.
Pris G:-, 0: S: 9: - (armbands-) och 10: - kr.
förgylld,.
nickel och oxide- rad metall.
Kedjor fr.- 50 öre ' " - 5 ix.
st. Insänd kr.
5, erhiilles frho ett proviir i öiiskad iiietall.
.
-, Amerikanska Urimporten, ~ T ~ ~ K ~.
~ ~ t a n Huvudkontoret: Klarabergsgatan 23.
Kommendörsgaitan 25.
Avdeln.=kontor: Barnhusgatan 116.
Flerninggatan 59 B. Depositions-Ränta Kapi talrakno-Ränta} 4 ' (t proc.
Kiruna sot.-dem.
kvinnaklubb av- haller ordinarie moten i d a.
och 3:dje m h d a - gen varje manad i Folkete Hua ' lilla sal kl. 890 e. m. Styrels n. '
.Hälsingborgs sot.-dem.
kvinno- klubb avhåller mote - 1:sta och 3:dje onsda- gen i manaden i Furutiorpssalen kl. 8 e. m. Sjukkassan bar uppbörd andra mötet i manaden.
.
.
Siyrelsen.
I, Kassafack från kr.
5 pr iår.
Statens garanti.
Motböckerna gälla över.
hela riket.
Fi c k s p a r b ö s s o r tillhandahålles.
Gellivare sot.-dem.
kwlinnoklubb avhiiller ordinarie möte 1:eta och 3:dje mån- dagen varje månad kl. 4 e. m.
Lokal: Nya Styrelsen .. Folkets Hus.
Billesholms sob=demmkwinnakIubb avhaller ordinarie möte 2:dra och .4:de eönda- gen varje miinad kl. 3.
~ 0 e. m. i Folkete Hus.
Styrelsen.
