# ID: svediakorp-per2368
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,863
# sentences: 1,179
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


,.
-.
.
.
.
.- a - (&amp; de &amp; g.
):.
., .-.
.N:r.S,.,.
.
Maj, -.
.. ".
.
.
. '
-.
.
.
.
,.
.
-.
T I D N I N G F * ~ R DEN .Utgiven ' av SoCia1demok::atiska Kvinnokongressens VerkstBllande Utskott.
.
.
.
-.
.
.
.
.
, Prsnumsrationsprls:.
.
, l: 20 pr helt %r, 60 ö.re pr haivt.
.. -.
..
Lösnummer l6 öre.
Mof.gonbris9 expedition: Redaktor: och, 30 öre pr fjärdedels ar.
, Stockholm 1912, A.-B.
Arbetarnes Trycker1.
Anna Lindhagen.
.II SIGNE SVENSSON, Clpplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
a sidorna iris 15 öre pr mm.
II II ~ ~ n n o n s e r sista denna.
fråga var uppe till diskussion, kvinnornas talan p &amp; ett större möte.
om det i d ä g g d m nybildade Soc.-dem.
En kvinna blev även invald i.
folk- Kvinnok:.ubben gjort för redan nitton riksdagen, nämligen Emilie Rathou.
Förslag om könsstreckets bo &amp; ta- Ar sedan i hinnofrågan.
Det var folk- Dettaivar i sanning en viktig demon- gimdb.
i form av regerings förslag före- riksdageiis år och den lilla nybildade stration för kvinnans.
m e d b ~ r ~ a r r i i t t.
ligger v ' id årets riksdag.
Det .ar Till röster som höjts frås ännu verksamma hör ock Fredrika Bre- nu jämt tio år sedan de första mer-förbundets ~ e t i t i t i o n 1899. offentliga mötena har i Stock- Vi återgå nu att påminna oss holm .höllos i Folkets .Hus ' A- vad som gjordes för tio år se- sal för att på.minna mannen, dan.
.Samtidigt med de stora som då Stridde en intensiv kamp mötena väcktes av Lindhagen för - utvidgad rösträtt, om att.
den andra motionen i riksdagen kvinnorna.
även VOFO medbor- om kvinnornas rösträtt och bil- gare och ville komma ' med.
In- dades kort därefter den första tet parti stödde.
då kvinnornas fordran i den aktuella politiken, röstrattsföreningen.
.
kvinnornas sak sköts fram som Följ ande citat ur motionen gi- ver en god inblick i frågans en framtidssak.
Därför.
m b t e kvinnorna Just da, när männens läge dä: rösträttsfråga.
närmade sig sitt, Det avvisande.
svar, rösträttspro- positionen salunda nied eller utan av- avgörande,.
göra sig hörda för.
sikt givit r å den väckts frågan om att icke deras fråga skulle kom- politisk röstratt för kvinnor, manar ma allt för mycket p &amp; efter- helt naturligt s ~ k e n s föresprakare att kiilken.
Det var kvinnor från i stallet själva phminna om densamma i riksdagen.
Att s &amp; bör ske ar ocksh olika arbetsområden, som igång- den allm@na meningen bland (le kvin- stallde des.sa möten: kroppsar- nor, som i främsta ledet vilja föra betande kvinnor, läkare, skri Et-.
denna sak framat.
.
O c h även för ett etallare, affärskvinnor etc..
- s &amp; ansprhkalöt ön~kemill soin a t t blot t, giva väckelse till eftertanke pli d e Enstaka röster hade emeller- livefrågor, som i ejalva verket därav tid höjts dessförinnan, enstaka beröras ' s, ar det vidare av betydelse miinniskor, nu döda, hade även att ~iaken e j glömmes bort just vid det i vårt.
land talat i kvinnornas tillfillle, d &amp; allmänna uppmärksam hoten ar sargkilt riktad pil röytrattslrAgorna.
sak, av vilka val de mest kända, Slutligen kan det ej annat än i sin m8n iiro Fredrika Bremer och riks- MAJKRnNS.
g i ~ n a e n försvarlfg lösning av den dagsman Borg, som väckte ' den aktuellare röstriittsfriigan, att vid dess Tillägnad arbetarna av WALTER CRANE.
första motionen om kvinnornas.
avgörande ilmnets stora synvidder at rösträtt.
Sedan hade det hörts enstaka kvinnoldobben åmi in de om att de ville alla hPi1 gro i s i k h röster från dem som nu, stå mitt i stri- ha en]: vinna invald i denna folk- Sedan dess under dessa tio år har den.
Så piiminde en talarinna vid viljans riksdag.
Det var vår veteran frågan om kvinnans rösträtt oupphörligt mötet i Folkets Hus den 22 - april nu Amanda Horney, som föreslog detta, varit föremål för riksdagens behandling.
i år, dar socialdemokratefnas taktik i och hon blev ävcn utsedd att föra.
Frågan har gått.framåt, och nu förelig-.
. '
Kvigans medborgarra, tt, ' ', ', ',
MORGONBRIS 2 -.
...
.
.
.. ger för första gången regeringsförslag internationella " som ej aga hem eller.
hiirom.
härd annat än i ett niöblerat rum i nå- Det har 1iöjt.s stammor för att social.
gon jattestad, och för vilka den idé;.
:.
demolrraterna i riksdagen icke, i lik- soin besjälar dem, utgör deras enda het med.
förrn hrel, skulle avgiva sina Möjligheterna ä.ro kanske e j a.1ld.cle.s f i i ~ t e i l i v e t,, b i l d a r b ~ k e n s m i l j ö.
.
röster för detsamma, utan.
handa.
ef- u t e i l ~ t m att ' f &amp; den gifter Irvinnans Här tåga de förbi, alla dessa hem- ter att det vore biittre kviii- riistsedel tryggad i flera fall.an då Iioo 1ös.a gestalter: det pessimistiska geniet, r,oriia.
viiiitde tills anclra streck huii- h u boskillnad, ' särskilt närmast vad som ej kan bli erkänt, den vitt bereste, uit röjas uidali för n1ii11nen, och (G a:igår de gifta ' lrv ' inn~or som sjiiiva sympatiske vetenskapsmannen, som f örs t kvinnorna ilciille komma med.
dlddarera.
grundar en ny tidskrift, kring vilken Andra iiro emellertid djupt övertyga &amp; Ett kraftigt försök bör av den alla namn fylkas; där finns den genom darom, a t t könsstreckets borttagande .socia~clemolratiska, gruppen gör ss i sin mans död till arbete hänvisade ar en si stor förclel i och för sig a t t cLnna riktning, s &amp; att it.miiistme n i - bortskämda mondanen; för att endast e.
lanwe viintan e.j bör ifrågasiittas.
gult av vad i punkt 4 säges i kvinno- nämna några få.
Dessutom ar det visst icke sakert att k *, ngressens rösträttsresolut:ion, * anta- Med alla moderna.
tidsrörelser får friqan skulle falla framåt, om den nu g m senast i Stockholm i .Folkets Hus läsaren g.öra bekantskap; d5r skildras skulle falla, vilket.
ock &amp; pipekades y i d m 22 april, kan bli verklighet.
Punlr- kvinnorörelsen och dess förkämpar, de Stoclrholmsniötet den 22 april.
ten var av f öljande lydelse: nyaste vetenskapliga ö, reform- Det ar darför att vad %.
; a.tt ' den " RongresSën ' hemställer till den socialde- 6 % alla områden fliitas in i strävanden soci sldemolrrakis1.1:~ riksda gsgruppeii m~) kratiska riksdagsgruppen a t t.
i riksdagen s j a h a romanen.
Kärleken, med dess ej kommer att vara cililiä.ngai * e till bevaka, a t t don gifta kvinnan.
blir jämn- stiilld med övriga självständiga medborgare många ännu olösta prablem, G. M.-H:s uppskovspolitik, utan a t t sedan den och a t t icke aven hennes medborgarrätt redan förut förfäktade teorier, allt kraftigt h i i d a t den rena social~demo- äventyra ' s genom utskyldsstrecket.))
uppleves av hennes romanfigurer.
Man 1tratisl; a st&amp;ndpunlrten om allla strecka kan dock ej undgå att finna, att ett borttagande den kommer a t t giva sina och annat moment kommit med i bo- om röster för rsgering~propokiti~onen.
ken för att få .fram en idé eller.
' en könsstreckets.
borttagande eller att; dock, därmed försonas man snart åsikt Irviimorna.
skul1.e erhålla rösträtt pi G. M.-H.
ar en sann och och gärna, då samma villkor, som mannen nu ha;.
.
pod feminist och har bättre än ' de Branting framhöll också på ett Grete Meisel-Hess:.
D i e I n t e i .. flesta förstgtt alla en .modern kvinnas utomordentligt klart satt, a#.
f ' örelig- l e k t u e l l e n.
Förlag: Oesterheld &amp; kvin.no.- strider.
Men att en av hennes gande regeringsförslag innebar t; st son, Berlin, häftad Mk 5: -.
figurer för att skaffa sie ett innehåll verkligt fra; msteg med, de över 1 mil- Denna författarinna är ej obekant jon kvinnor, sim med detta skulle fö:r Morgonbris ' läsare och var och en, i livet sätter ett barn ' i världen med en få rösträtt; och.
a t t därför ' in- so:= ' erinrar sig hennecföre&amp;en &amp; ar- man, som hon vet är bunden på andra gen annan ståndpunkt ar 1iå11- beten, har helt siilcert med spänd för- sidan oceanen och kommer att lXmna bar än a t t ' rösta för förslaget.
väntan emotsett en ny roman av hennes henne om d i g r a få veckor, måste: i d l a Resultatet harav bleve issor5geii Oj mLlmedvetna penna.
Titeln ' ' Die In: fall anses ' som nå,~ontinrr.
mm alltför röstriittsh %ga.ns lösning i sin helhet, tellektuellen! '
betecknar denna grupp mycket gränsar till spekulation.
i pro- .. 1:t.m kampen må.ste allt fortfarande blem.
av utlänningar, mest österrikare, som mit bor t. föras tills alla streck 1~~on-1 Boken är speciellt berl.insk och torde f men såsom han redan betonat vore ' det k n a en verksamhet och en fristad.
i nog vara av största, intresse jiwt dar den ä r skriven och för dem.
som k ' anna e j förenat med ansvarslc~nsla, att s.at.t; l Berlin .. IMed en konstnärs blick skildrar hon igen den sRrld hon skildrnr och den sig em.ot nu föreliggande förslag till $::a. dagars Berlin, storstaden, som framst-eg. som hon farerikt målar.
~ n d e r t e c k n a d $r övertygad on1 a l t dukar allt och förintar allt och alla, N.
K o h n b e r g e r.
om kvinnornas röatr+i tt ginge igenom som ej ha jattekrafter att .stå5emot; där nu sku1l.e detta &amp; j bllott vara a.v u t o x - måste man arbeta rastlöst f ö r a t t icke KIrleken Som kultii.r~roil1em.
F r i: ord~ntligt stor betdelsc: för kvinnans gå under.
Hon gripes emellertid sjiilv d a S t é e ' n h o f f. Frams förlag.
Pris stallning i .ssmhii !let, utan aven spe- av jättestadens charme, att försvinna i 25 öre.
ciellt för det socialdemlokrati.ska par- mängden, att blott vara en atom i det Det finns nårrra r a r l e av d&amp;.
i Rom tiet och dess lcyinnor.
Harigeiiom stora helaj " att kunna röra sig obe-; .r 3.600 bra.nJe k % tta.ren Ginda n n ukul.le niimligen vinnas en den lrkf- hin drad .. Bnino, p 8 per f 669 tiarinnan i inlarl- 11enn.e.s järnföi.eise mellan Wien och rtin qen till d 4 t a lilla.
men varrldiilla tipaste sporre till iipplysn.ing och i g i - Beirlin, Wien, den.
gemytliga stora hafte, slom tvda s:; tation.
' ' Va~ie; kärlek --- där allting går i en Dm.
den ar heroisk och icke Inloft.
än&lt;.- Kvinnorna hava visat tröghet i a t t " sinåstaden ", organisera sig.
Då de få rösträttens sah ta lunk, och Berlin, jätten, den rna&amp; &amp; - har gudomligheten till m31 ansvar få de kanske också företag- evio; t jäktande, den obarmhKrtiga, Er 3ch stravar efter cleii criidlo; mlj.ga akön- samhet och kraft att visa sig fullt mycket väl gjord.
heten.
solin först mecl~~e1a.r iiq å t sjii- I ' ersonerna i romanen äro så många, len och lyser i henne och genom förstå organisationens betydelse.
Kvinnan som medborgare skall a t t nian ' knappast kan tala o, m någon henne flyttar över till kromen., varför h jalpa mannen att binda.
en " maj- igentlig hjälte eller hjältinna.
Olga) c.kså, en valartad lcarl ~k a.ldwr kro p- krans " - en - symbol, såsom vår bild Dia.mant ar eme1.lerti.d bokens medel-;, en eller den lrrlopplsli cra skönheten, visar.
för framtidsbyggandet - ej punkt.
Kommen till \ Vien från en 3å till vida som den iir ett tecken och blott av de vackra blommor.
som heta 5sti:rrilcisk småstad för att studera; vill 3 t t.
uttryck f ö r andlig &amp; önhmet. "
Dretta vas hans sa.tt.
s i i ~ ~ likal~~des er hem och ha.rd.
omvårdnad och karlek.
hor bli " niigonting ' ', få ett mål i livet läng-.
utan ock av de blommor, som spiw u r) ch emigrerar därför- till Berlin, dar Författarinnan.
att uttrycka.
den hon kan upphöra att vara, " familje-; an efter idealitet, efter harmoni mel- solidaritetens jordmån.
€licka9 ', och dar.
hon och hennes bror an.
an dae och kött, som.
evig % fölier A n n a I i i n i i.
h a, g e n.
.!
Jigniund genom lyckade litterära ar- naxmiskorna.,.
så fort de höjt si &amp; fri ..:] J e t .prjmiti.va stadiet till ett liil,ltur- deten f örvarva ' sig en god s t ä h i n g.
C lgas.
öden som kvinna äro tagna p &amp; stadium, tilla ggande, a t t dlen prirni- Denna intellektuellla vadd.
t.iva ma.nisk.an icke lider av # e11 ovarcli, (~: Kvinnor, demonstrera för kvin- kornet.
som jag kanske helst ville kalla ', d e karl eksf örbin.delse, hon reflekteras s 2 föga över h e p e p ~ s n värdig &amp; er 0vä.i:.
n a n s rösträtt den 12 maj!
* Resolutionen i sin.
Iielhet hterfianea.
i 3ig, d i däremot k-~i~~iirm~niiisliaii icl:.i-1 inaj- 0c.h nov.ernbernurn.ren &amp; r 193.1 ... Icaimer sig lycklig, oin Iiiirlekeji i c k r Frågan om.
gift kvinnas rösIräII i regeringsförslaget. '
', ' Lit teratur.
.
L b ' ': ' -
- MORG ' ONBRIS ocksi bereder he11n.e aven andlig till- p 1 1 liiiniia miinneii cLock f örst skänka i Australien.
i.i~förts - för att f 5, iiiiclriiig men fre~dsstiillelse.
Vi.clarel konstateras liu- s i att d m hminer till gagn, d &amp; tie i. ovanbe~örda - .- iiiissförh~llai~den, rusom bilndningens förskjutning friii klart första:, vad kvinnorna storava ef- att de kvinnliga väljarna diir äro i ett fatal t.ill, ett flsertal under deet se- ter.
" .hX:iiiligs och kvinnliga lags-tif - minoritet.
.
naste århundradet betydligt ökat ck ta.re.
slom sakna instinkter o.m slaktets.
land annat - Widell påvisar såsom t.fiaksiicle manniskorna.s antail och så- ~ i v s f r å ~ o om.
r, ~öräldrarnas ansvar, om icke varande något särskilt fördelak- lunda minskat de primitivas.
bmm och.
möldrar s v~railöshle~t, o !m a3 1 tigt för frågan om kvinnors röstratt Till de.
staorrri spksrnål som numera den förba.nwlse, som ohejdade laster och valbarhet ar, a t t kvinnornas val- st &amp; på da,z ?ordiiingen h6ra iiven de lero- och sjukdomar sprida .omkring sig, barhet i Norge ej antagit de dimen-.
tiska och serri~e~lla., och f örfattasinnim sidana c kunniga lagstiftare kunna sioner man kansl~e väntat sig.
Med beklagar allt det motstånd en öppen inte omdana ett- samhälle till något ratta suger d:r Gulli Petrini i sin ut- beha.idling al7 dessa för mausklighe- biittre ..
. "
märkta redogörelse för utredningen i ten så viktiga fragor mö.te:r, s a g a d e J Vi kunna icke utst:räck redogör+eil- " Rösträtt för kvinnor ": " Man har att cletta motst&amp;rd antingen kommer sen av iietta, av fru Stéenh-off d frågat sig, vad hr Wide ' ll slrulle ha sig därav att maii vill hå1 ' i:a. utvlecldiii- grundligt och - ' så v i d ' s y n t behand- sagt, om kvinnorna använt sin ma- gen tillboka, eller ock av rent oför- lade amm: längrej men rida alla Mor- joritet till att störta de man, som kan- stand, till$igg:anae; " Meii ljusskygg- gonbris ' lasare att köpa boken, s a n JIS ske sedan årtionden skött statens an- het rinner man inga lclara linjer, in- d j e s till det billiga priset av 25 öre.
gelägenheter och ersatt dem alla eller t ä.nlc~and~e ".
Förf.
ge t 1~ons~~lcv~en.t T o Y e., åtminstone större delen av dem med tror aven att det,.
lyckligtvis, tycks kvinnor, som, till att börja med måste vara manskli&amp;etens öde, att all vara ovana vid saken.
Då hade man n?
ä.nsklig tillvaron kammer under in- antagligen fått höra lamentationer flyta.ndae av en stigande kultur.
Lika- över kvinnornas förtryck och kort- ledes tror hon p å kä.rill~keas makt - synthet. "
allt efter miinni&amp;ornas högre utveck- Slutligen må har namnas något om ling!
Tror ' på att de sk0~1ak:omm.a a tt utredningen angående nativitet och erkanna, at6 de behöva densa.mma.
kvinnoröstratt, vilket förra regeringen Mlen nigon lag&amp;iftii.ing för kär- underbart nog verkligen begärt utred- 1elce.n .slom indivi:duell kamla tror flörE ning om.
Sasom .ju v-ar a t t vänta kun-.
(Ur Lz,boremus artikel n: r 78 av ej - helt enkelt därför a t t det visat na inga som helst tablåer härvidlag nå- Anna Lindhagen.)
si g vara en omö jligliet.
Earloeke11 got bevisa, vilket aven, i regeringspro-, har sina legna, okiinda lagar, smon 1 % gru:nd av begränsat utrymme positionen ~ ~ t t r y c k e på s f öl jande satt: visst into alllticl iiro barmhartiga mot kan jag cndast f asta uppmair&amp;samlie- " Betraff ande åter de ifrågavarande miinniskorna '.
ten vid nigra moment i den Widellska ländernas befplkningsf örhållanden sy- utarecining.:n.
Såsom ock påpekas i den nes det vara uppenbart, att något di- iiiiiiiniskau iiitet.
" N # o t k a r l e k e n s k. propositionen kan med ledning av rekt sammanhang inellan vad som bli- f ö r l u.
w t s t h r 11 (1n l i k a m a k t l ö s denna utredning såväl som av ~ e u t e r - vit upplyst härom och det förhOll a an- s o m m o t l i r e t s.
G e n o m u p p - skiölds ut redning angående f rågan om de, att kvinnorna dar aga röstriitt, f o s t r a n o c h .s j &amp; l v r i p p f o s t r a.
u partif örsk jutning eller e j sagas, att svårligen torde kunna uppvisas; och s k a l l.
n i i i i m i s k a n t r a n a &amp; a t t partiernas jamviktslage med avseen- de av Överdirektören Widell samman- i i t h i i r d a d e t s l a g, s o m.
1ia.n de på de Länder, där lrvinnoröstratten ställda uppgifterna i detta avseende k o m m a.
O d e t k a n m a n e " i be- ar införd, visat sig bliva ungefär det- göra icke heller anspråk på att har- ssegra.
H a r h j ä l p a i n g a m.ed- saniina som förut och att detsamma vidlag .aga bevisvärde.
Lika litet som b o r.
g e r l i g a r a t t i g b e t e r.
H % r skulle bli va f ör ' hållandet även har i de i dennes utredning anförda nativi- h j ä l p e r i n t e a t t f o r a r a e l l e r landet.
Widell raknar t. ex. ut d-et tets- och dödlighetssiffror torde hava e r b j u d a. "
eventuella valresultatet, om kvinnorna rönt direkt inverkan av kviniioröstriit- ha.ft röstriitt 1911 till andra kammaren ten såsom sadan, larer detta vara fal- r~lre~ Författarinnan &amp; n c l ~ e ~ ~ s t.
darfiir att l-iun icke med kii; ïl&amp;eUii s1o.m kultur- på, sanma villkor som män och fraim- let med vad som anförts om akten- probilem menas att beliiandla karleken lagger föl jande siffror: En förskjnt- skapsfrekvens och iiktenskapsskilsn~as- scm vaeen, n t m de svkrigheter som si ning skulle.
skett av de moderatas sor. '
' of ta genom kj; rle.ken.
uppst&amp;, nilem röster fråil 31,3 till 31,4, av de libera- vilka ej ' iiro ödesbe; stlämda utan skulle las från 40,2 proc.
till 39,3 och av de kunna genom en bättre socia.1 ord- socialdemokratiska rösterna fran 28,5.
Siledes, vad man proc.
till 29,3 proc.
Med andra ord, ning u~id.vik.as.
m e i a r a t t kulturen som sina uppgifter partif ör delningen blir ungef ar den- skall och kan lösa, uncl.er det den sjalv s.a:rnnia.
: ?ör troende anhängare till g6.r framåt.
utredningiu a r ju f ör socialdemo kra- Saedan k.olmmer.
f t i d a t t.aririnan ti ' L '!
teinna siffrorna en smula uppmunt- en viktig punkt: Lviiinofrigörelsen.
ra:nde.
Widell .inför p å.
allvar i sin utred- Och frhg.ar: vad ar det egentligm Ur " S o c i a l i s m e m " av friiga om?
Frihet och rattvisa .. Na- ning såsoin ett märkligt f örhållande, Rich.
Calwer.
turligtvis.
Men detta uttryckes allt villcet han också synes anse vara nB- for klortf atta t och oldm-t.
kfan kan got sorts l~evis mot kvinnans.
Redan långt innan arbetarklassen t. ex., s a g ~ förf,, t-riiffa folllr,.
som att rusdr:ycksförbrukningen ökats i hinner kampa sig fram till verkligt so- tror., att bara B~innornu f &amp; rösträtt ar Australien sedan lrvinnoröstratten diir cialistisk politik ha skdana nian som milet vunnet, och sedan äz det slut införts.
Illan måste .. ju förvåna sig, Marx och Engels på grundvalen av mx.1 ' ' b r i klet ".
Förf attminnan anser att någon kan tro, det verkligen kvin- Englands framskridna ekonomiska ut- --- och det s a n n d i geii med all rat i!
novil jan ökat rusdryckskonsumtionen.
veckling framställt socialismens teori.
- - - att jämte kampen om pollitisk.
!ri- Det liggel.
ju i stallet mycket nära Även för dem ar socialismen en lös- göralse a.
~ e n bör g å kampen mot för- till hands komma ihåg, att lrvinno- ning på den frågan: hur kan produk- donia.r på andra områden.
För sin ratt rösterna i Australien ej äro i majori- tivitetens tillväxt bringas i harmoni slGm nianuiska och medborgare och f ör tet och a t t omändringar på parlamen- med det rådande egendolqsfördelnings- s h ' ratt som kvinna och modler har viir tarisk vag gå ganska långsamt och har sättet?
Och svaret ' lyder: det rådan- tids kvin.na att kampa.
Men utan i regeringiipropositionen bland m&amp;nga de distribuljonssattet skall och måste mannens hjiilp kosimä de icke, trots ~+.ldra suniia reflexioner påpekats det vika för ett annat, som skall utveck- (le biista instinktder, l å n g t.
Den hjd- f örhållandet, att kvinnoröstratten just las genom produktionens socialistiska ' # iigot iini den statistiska-utred- ningen om politisk riistritt for kvinnor.
9 Soc:ialismens slutliga mål.
I ' '
- gestaltiiiiig och under arbetarklassegs aktiva medverkan: 2Produk.tionssat- tet gör uppror ", säger Engels, " mot fördelningssättet, de produktiva kraf- terna mot det produktionssätt, som de väst ifrån) Vi ha sett, huru produktionssättet under konkurrensens järnhårda tryck utvecklar sig till faktorer, som icke mer bara en privat, men en so- cial karaktär.
Dessa faktorer se vi i kartellerna; Kartellerna mot- svara produktivitetens högsta möj- liga grad.
Under inflytande av det riidande distributionssattet.
äro kartellerna likväl icke i stånd att ut- veckla sin fulla produktivitet, då, kon- sumtioiien stannar långt bakom deras möjliga produlctionsförmåga, och då Medlem av Stockholms Allm.
Kviiinoklubb sedan dess bildande 1892.
Började arbeta redan då vid en stegring av produktionen dar- för kvinnans rösträtt.
han, att tillgången på varor skulle övertraff a efterfrågan, all .privatka- pitalistisk vinst måste bortfalla.
: Den-.
na produktionsformationernas privat- med betydlig besparing av mänsklig lcapitalistislra grundkaraktär f ijrhin- ~rbetslrraft: En internationell kolkartell kaa lik- drar alltså en vidare utveckling av de- väl till följd a v sin privatkapitalisti- ras produktionsförmåga.
Å andra si- dan däremot se vi den med det rådan- zka karaktär icke utveck1.a sin fulla de distributionssattet missnöjda arbe- produktionsförmåga, emedan eljest på tarklassen.
Alltjämt ökas dess armé grund av den ökade kolmangden kol- med de utlevade driftformernas f. d.
]) risen skulle ' falla så mycket, att ägar- arbetare; i yrkeskampen såväl som den ila av gruvfälten, d. v. s. kapitalet, politiska börjar den få insikt om nöd- icke längre skulle få någon dividend,; vändigheten a t t avlägsna det nuva- Iiartellen.
måste därf ör upprätthålla rande produlrtionssättets privatlcapita~ en viss efterfrågan på kol, för att för- listislia grundkaraktär, och med den rarv va denna kapitalvinst.
Den mak- ekonomiska och politiska maktstall- liga arbetarklassen, som Iiuvudsaklig riidg, till villren arbetarklassen genom Iionsument och som barare av kolpro- den ekonomiska utvecklingen måste tlulrtionen, skall nu uppbjuda hela sin uppstiga, kommer det ögonblick, då politiska och ekonomiska niakt för att arbetarnas klass avkläder de mognade få bort denna kapitalprofit och i mot- lrartellbildningarna deras privatkapi- $,varande grad öka konsumtionen.
talistiska karaktär och låter deras Denna &amp; r på detta stadium med det fulla produktivitet bryta fram.
Det hittillsvarande produktionssättet ännu ar da icke mer konsumtionen, som {renom konstlade medel begränsad.
Ge- skall ratta sig efter produktionens om- nom den internationella, anart stats- f h g, utan omvänt: produktionen ef- ledda kolproduktionen, kan också kon- ter deii begärda konsumtionen.
På sumtionen så småningom ökas och kol- vad sätt denna övergångsperiod från priset sjunka till fabrikspris plus den det privatkapitalistiska till det socia- på amortering och nyinlröp använda listiska produlrtionssättet skall gestal- kvoten.
Stegringarna för kapitalran- och.
konkurrensomlxostnaderna ta sig i sina enskilda faser, det kan ta I~ortfalla.
Kolen bli betiydligt billi- naturligtvis icke .nu f örutses.
Högst gare och åstadkomma även större bil- sannolikt kommer övergången att för- lighet på varorna inom en hel rad av siggå i anslutning till privatkapitalis- Inom andra områden industrigrenar.
mens egen utveckling; allt efter som cle elconomiskt äro mogna, övergå de försiggår samma övergång: konsum- enskilda yrkesgrenarna från privatka- iionen stegras, men produktionen ar pi talistisk kartellf örvaltning till.
so- henne vuxen.
Först då denna över-.
cialistisk.
Även de nutida och fram- 1; ångsperiod inom de olika yrkena sett tida s. k. statsanläggningarna måste ile i socialistisk mening av staten led- genomgå denna omvandling; aven de- da företagen uppstå, skola de sista ras nuvarande grundkarakfar är pri- isesterna av.
det nuvarande fördel- ningsvasende t helt och hållet kunna vatkapi talistisk.
I~ortfalla: mot ett visst mått av dag- För a t t illustrera denna omvandling ligt arbete, ' som ju ar den enskilde in- välja vi ett praktiskt exempel: kol- dividens plikt, har denne också det industrin.
Först befinna vi oss tia ' än- ckonomiska anspråk att a; v mängden nu mitt i den privatkapitalistiska pe- producerade varor få, till en viss grad, rioden av den nationella karte:ll.bild- h i t t utvälja vad han behöver.
Har ningen.
De nationella kartellernas detta tillstånd ' inträtt.
då.
ha.
vi det konkurrenskamp skapar då antagligen !iärdiga resultatet a v " det socialistiska tidigare an inom andra produktions- produktionssättet.
grenar icke blott en internationel.1 kar- tell, utan också en väsentligt stegrad produktionsförmåga inom kolindustrin j..
MORGONBRIS Ur " De röda rosornas folk " ' av T u r e ' Nerman.
Vi reste oss ur unken bädd.
Vi skakade nävar av stål.
Vi växte - växte - ingen rädd!
Vi kände en tro, ett mål.!
Vi såg vizt barn, vi såg vår säd förtärd av hunger och kaffekolk.
Då steg vår tro som ett himmelens träd.
Då blev vi rosornas folk.
Då steg vår tro mot sälla år, vår tro pli lyckans .land, dar sol11 ger alla, alla ' vår och var 1angta.n hittar en hand; dar varje hungrig mun får bröd och fri flyger tankarnas järva flock; där.
barnens kind ar rund och röd och en saga tiggarens rock.
Min sång, stig stark mot nattlig sky, jud högt ur mörker och ve!
Nu samlas den ur kvalm och dy, det nya rikets armé!
Min sång åt den, min sång, min hand åt de vaknande grå millionernas tolk!
Min sång å t de röda rosornas land och de röda rosornas folk! '
, M o t morgonen.
Lägg örat till jord, in i grändmörk- ret se: dar sträckes förtvivlade händer.
I mörkret b.or de, som aldrig fick le, som aldrig kom loss till att följa ett bloss.
Ve!
För dessa, för ' jus å t oss alla vi slåss, Eör sol över lidandets gränder. '
. '
' Dra värjorna, vänner, med sjungande glam, Eramåt över gata och dike!
Vår nesa och skam ska i dag ha sin damm.
Han som förr tålde spark står nu vredgad och stark.
Fram!
Yu vaknar ett folk att i kamp röja mark Eör de röda rosornas rike!
Ur den socialdemokratiska.
motionen * - väckt i slutet av april - angående utvidgad politisk röstratt och valbar- set: " Vi vilja således att u r hela natio- nens fria val skall framgå en kam- mare, som med full ratt kan göra an- språk p å namnet folkvald.
- - - Vi påyrka därför alltjämt slopandet iv alla de mångahanda streck, som fortfarande göra rösträtten i vårt.
land.
allt annan an allmän. "
- MORGONBRIS I vårsolen.
Nu skiner vårsolen så vackert p$ vägar och gator.
Nu har varje fir dam en ny promenaddräkt att ståt;.
nied i den blanka dagern.
Vad vorc våren för något glädjefullt egentliger för societetsdamen, om inte för der nya draktens och den starka dagernr s kull.
- - - -.
Dar sitter en sömmerska vid fönst, ret.
Hon är blek, ja nastan grå i an- siktet.
Hon har sytt hela natten.
Nr äntligt ar vårdräkten färdig.
Hox kan inte neka sig nöjet att prova der framför spegeln.
Ack vad den är vac.
ker!
Vad sammeten glänser i solen Men en sådan hy!
Det ringer.
Aclr: det bu " det söG ' skail-h; mia de-i.
' ar av med dräkten!
Hon lägger in den försiktigt, nästan smekande och skic.
kar den till dess lyckliga ägarinna.
som på denna vackra vårsöndag skall ut och promenera på strandvägen Men, sömmerskan drar ner rullgardi- nen, sveper om sig en filt och försöker a t t få sina värkande ögon a t t sluta sig i sömn.
----- Vårsolen silar in genom f abrilrs- fönstret.
Fabriksdammet glittrar och dansar sin ystraste dans i ljusfloden.
Den bleka arbeterskan stannar för en halv sekund sitt arbete för a t t se på.
En halvkvävd önskan att få springa fram och.
bli med i dansen griper hen- ne.
Men nej, nej - nej - nej, skri- ker maskinen hest i hennes öra.
Och maslcineiis slavinna vänder med en suck blicken bort från den yrande dansen - dödsdansen.
....
.
.. -.
.
EMMA FLOOD. '
fläsk!
Hurra!
Hurra! "
- Det ar ju som en saga.
----- Första maj!
Se solen; hur den lyser på de röda dukarna!
Vart ska,ll fol- ket vmdra hän?
Vart gå manriiskor- na?
Ilär ar ju den fattiga torpa.rhust- run nied.
Där är sömmerskan.
Och Iar ar den gamla trotjänarinnan.
Dar la vi; ju fabriksarbeterskan.
Vart am- na de sig?
- De ämna sig till fram-; idens land.
Till det land, dar: fattig- narken icke finnas.
Dar alla äro rika.
.yckliga och glada.
Där arbetarkvin- lorna icke behöva komma med det; rötta och förgrämda uttrycket i sina jgon, det som kommer av fattigd.om Iörsakelser och nöd, utan dar arbetar- cvinnorna ha ratt att komma med tan- rens och bildningens strMg1a.n~ i blick) ch p$, panna, med stolthet och sjalv- ---- i blick och gang.
Till det sakerhet Nu spira blåsippor i skogsbackar- land, 3ar ingen, ingen behöver radas na.
Fattigbarnets stora vårdag ar Eör vårsolen.
inne.
" Tank, jag fick tjugofem öre E m m a F1o.o d. för mina sippor! "
' &gt;Tank du, jag fick femtio öre för mina av en fin h err,e i bil! '
' Så lat diskussionen mel- lan ett par blåfrusna flickebarn pk en .förstadsgata.
----.
Det står en kvinna i herrskapsköket och diskar - och diskar.
Hon har stått har i nära trettio år vid samma disk- bänk.
Vårsolen leker med silverslre- darna och glittrar i diskvattnets tvål- lödder.
Men hon ser det inte.
Nog såg hon det förr.
Och n o g minnes hon den tiden.
Men ' nu, ack.
nu gitter hon inte låtsas om det.
Vad har en gam- mal utsliten piga med vårsol att skaffa?
Aprilsöndag med sol.
J a g stiger in i en torparesturra på landet.
Det står en liten skinntorr kvinna vid spisen och steker flhk.
Stivzan ar full av os och blå stekrök.
E t t dussin tra.ai~a unear stå i cirkel krinp spisen.
' ' Mor.
inw.
får i a q.
fl % &amp;? "
-- " F8.r?
a g flEsk? "
- " Får jn.p fläsk? "
Glädien st8,r högt i taek.
Solen skiner och.
det; fräser s &amp; lustigt i atekpannan.
' Vi f; av betydande såväl principiellt som praktiskt slag, borde.
rnoderskaps- förs~krin~gsfrågan redan från början lösas enligt stora och verkligt bärande linjer i samband med obligat.orislr sjukförsäkringy ', Lagridet inser emellertid också full - val - just vad kritiken mot komnlitté- betänkandet också erkänt - att något Gör göras för att hållla de livinnor ska- deslösa, som enligt lagen hindras från t t deltaga .i industriel.1t arbete viss tid efter bmnsbörd, d i det ar att vii.a.ta att det kan dröja allt för länge tills ma:i kan f &amp; en obligatorisk sjuk- och mo- derslrapsf öria.krin p.
Kritiken över f örslaget, som oclisi f ramkom i resolutionen, upptog såsom enda möjligheten att få skadestånd till dessa kvinnor någorlunda rättvist anbragt, a t t " staten bör övertaga större andel av premierna an vad det nuvarande förslaget påbjuder ", och nu.
har lagrådet så fullt ut haft aven denna synpunkt a t t det framhåller, a t t s t a t e n e n s a m bör åtaga sig utgifterna för de av lagen arbets- förbjuclnas ersattning.
" En dylik an- ordning ", sager la.granlet, " vilken ju skulle få allenast provisorisk karak- tsr, synes rent principiellt sett v.ar,z fullt försvarlig, då.
det förbud, soin.
ut- gör sjalva grunden för understödet, titlkommit huvudsakligen.
i.
det all- m annas intresse.
Och nb-on svirig- 3 het att från samma anordning överg; till ett system med kombinerad obli- ~ t o r i s k s jub- och moderskapuförs~k- ring torde med hansyn .till den ringa rtorleken av de försalrringsavgifter, u i o d e r s k a p s f ö r s a l ~ r i n i ~ och för eig betingar, ej vara att befara. "
A.
L.
De socialistiska kvinnornas rostrattsdag den 12 maj.
D e n 1 2 m. a j ar bast.ämd a t t b l i n e n i n t e r n a t i o n e l l.
demon- strationsdag för kvinnans m e d.b o r g a, r, r ii t t.
Meddelande liar ingått h&amp;rorn f r i n Clara Zetkin, rrdaktör för den tyska arbetersketid- a i n p n " Die Gleichheit) '.
Uppma- (vinnornas petitioner hava i lagrådets ningen haztill kommer från det i n t e r - l it låtande fått kraftigt stöd.
r:atioiiell.a s o c i a i l i s t i s k: ~.
~ a.
~ &amp; i d &amp; h a r n u u t t a l a t k v i n n o s e k r e t.
a r i a t e t. Soc.-dem.
- K v i n n o k o n g r e s - !ig 9 c h a v s t y r k e r aven.
det r e n s a r h e t s u t s k o u t t uppmanaf I åeot: F.örbiit.trade och föriinilrade kom.- Xarf ör kvinnoklubba-rna landet run t nittéb: tänkandet, som regeringen lam- itt soiidagen den 12 maj anordna mö- lat till lagrådet för uttalande.
L e n för kvi.nnornas rösträtt och valbar- De ineningaai., som pnolm kvinnor- Må dessa majmöten binda kvin- I as pe.
: itioner till regeringen och.
reso- iet.
utionen .å det offentliga.
mötet I Fal.- norna .närmare samman i solidaritet rets Hus i Stockholm framförts, hava) ch uthållighet ej blott för tillkäm- lagr2,dets utlåtande fått ett synner- pandet av medborgarrätt å t kvinnor- na, utan ock i kampen för genomfö- igen kraftigt stöd.
L a ~ ~ å d e anser t nämligen ej tiden randet av socialismens idéer!
vinn ok lubbar landet runt, bereden a r a ir, ne för att hole ONSS införa obliga- orisk molderslrapsföns~l~ring, utan ~ ä.
- Eder i tid på att pil något satt deltaga: er: ': f örst d &amp; j amval s jukförsiikrin - i den internationella demonstrationen ren göres obliga.torisb bör detta ske ".
Jen 12, maj 1912.
Tamföla härmed följande passus i an Kvinnor, demonstrera for kvinnans bv petitionerna samt i resolutio- o~stratt den 12 ma j I y.
" För a t t - undga orättvisor ndoderska~sförsakrings- frågan.
'.
MORGONBRIS 6 Resebrev.
Från Norrland.
E t t par genom tårar lysande och slirattande barnaögon och en bredvid taget springande och viftande liten flicka vak det sista jag såg vid Stock- holms central, då jag.reste ut] ?ii min i~or~lanclsf &amp;: d.
L); jag se ' n krupit in i det bas, som kallas damliupé, tyckte jag nog, att det inte heller ar b a r a roligt att vara agitator.
Men jag hade en lang nattresa för mig och siiledes god tid till begrundande, och så ar man v a n.
Kvällen darpi hade vi ett ' präktigt möte i Ange, det första.
Det finns val knappast något som ar s5 ägnat att få humöret i skick som ett lyckat första möte.
Det var också på vippen, att vi hade bildat en kvinnol~lubb ef- ter föredraget, men tiden var knapp - lokalen var uthyrd efter mötet till biograf.
Jag måste dock har saga till partivaxmernas i Ange heder, att det var icke i Folkets Hus detta hail.de, - ty det hade de intet.
Men det medcle-.
lades å mötet, a t t arbetarekoinmunen .med det snaraste skulle utlysa nytt möte och inbjuda kvinnorna för att bilda en kvinnolclubb.
Tänk om man mötte lika mycken förståelse överallt!
50 ex. av Morgonbris ha vi i alla fall t, v. utsikt att få omsatta på platsen.
Dagen.
därpå fortsattes resan norrut från kl. 5 p å, morgonen till 10.42 på kvällen, och jag kom ändock icke längre an till Boden, dar några van- liga själar togo hand orn min trötta person.
En hel dag på tåget a r just ej uppfriskande och man har god tid till betraktelser.
Av mina medpassa- gerare satt en och läste " Hans stjärna i östern ", en annan " Stockholms-Tid- ningen " och en " Tidens tecken "; det var tröstlöst.
Ute lyser marken vit av snö.
träden stå snöhöljda m.er och mer.
ju liiagre norrut man kommer.
0, vilka väldiga vidder och skog.
skog i oandlighet!
Men ibland ar ' slcogeii.
borta - det ar den historien vi alla känna till.
Från Angermanaiven: Utsikt från Forsmobron.
- att vara en hög järnvägsbro, ganska mycket kort, sommaren kommer så obetydlig ut.
Det är många människor gott som med ens, men då med varme har uppe i Norrl.and, som ha ganska och fägring och - midnattssol.
stor respekt för att fara sii långt, att A g d a Ö s t l u nd.
(F0rt.s.)
.
de behöva åka över bron.
Tåget går också så sakta daaröver, så det ar nä- stan nervkittlande.
En ny bro ar nu under uppförande alldeles bredvid den gamla.
Den var mer an halvfärdig och redan i detta skick ger den in- tryck av- att bii ståtlig.
Barn, jag drömde att du var våren, Med ganska stor nyfikenhet hade ej denna kvalmiga, livströtta tid då jag berett mig på, att få se Boden med ogonen vi1 ja sjunka till sömn,.
läppar- de riksbekanta dyrbara fästningarna.
na dras ihop till gråt och strupen hop- Själva samhället ar belaget på ett låg-.
land - en strandremsa - i flera.
rikt- snöres av ängslan.
Nej, den riktiga våren; med de stora ningar omgivet a v.
höga berg.
Me- vidderna, det värmande solskenet, de ningar omgivet av högs berg, av vilka sprickande skotten och den jäsande flera äro befastade.
Jag fick emellertid myllan.
ej se mycket av ståten.
E t t vasen, nyss valmat ur ' sömn, med I Bo den hade kvinnoklinbbeil anor d- nat möte, men det blev tyvarr ganska bliclren ännu sömndrucken, men leen- de, med aprikosens färg .på din kind, fåtaligt besökt.
hårets.slingor blonda som fång av ra- Dagen därpå var jag efter ännu sor och livstörsten begynnande i mun- nara en dags resa i Kiruna, dar jag sadan ' drömde jag dig.
.
.
nen leende, ock blev mottagen med iiiel vanlighet av klubbkamrater.
Kvinnorna ha har Och ' denna dröm sitter kvar inom en präktig klubb och sa ' kra medlem- mig annii, som om jag nyss vaknat.
mar.
Har fick jag stanna och tala vid Jag ser dig, stor, hög, och slank, som två möten.
Man föreställer sig gärna, en skinande, våg komma emot mig, att Kiruna ar långt borta i obygden, som ett skrattande solstank, en dan- men man finner snart a t t utvecklin- sande.
valljanta, med skogsdrömmen i " Det är tomt, det ar brant, gen håller nog jämna steg har ' med blicken.
.
det ä r ha-rjat och kalt " andra platser - om den.
inte ar e t t Alla de tunga mimena som jag sam- .rinner mig Frödings ord i minnet.
Nu steg framom.
Jag var i tillfälle att lat på, alla ångesttankar, alla bekym- är dar sått till ny skog och tox&gt;parna bl.
a. besöka en folkskols, som i allt mer, all oro faller ned som i ett oanat, a x de små spada lai ii torna sticka UDII säkert kan mäta sig mad våra mo- djup.
.
här och da.r ur snön.
men p$ den förbi- derna skolpalats.
Jag kanner mig fri och htt, yr soil1 farande gör det dock intryck av något Kiruna ar ju de stora malmrikedo- av ett vinrus.
som patt hjal.nlöst förlorat.
marnas förlovade.
land.
Det man ----- Norrland gör ett mäktigt intryck.
först.
får syn på ar också det stora Hur kommer det sig a t t du alltid Det ar lika mycket cle stora vidderna.
fjallet, som liaaer dar: imponerande inkarnerar våren, denna sensationens de väldiga lånastrackta höjderna.
da- som ett värn.
Malmen ligger har uane och undrens, denna förnyelsens och det larna och älvarna, som framkalla i berget i öppen dag och axbetet p å ~ å r stora uppvaknandets tid?
detta.
E n av de.mest storsla.e.na ut- på öppna avsprängda platåer.
Men sikter har den resande från Forsmo- d.et är inte nog att fjallet ar malm- Skalderna ha siat om dig, dröm- bron över hnge~.manaven.
S &amp; långt rikt.
malmen skräcker sig aven under marna fallit ned i tillbedjan och de ögat når ser man älven slingra sig och sjön Loussa; iämi, på varri andra sida.
ensamma, de bortglömda, tillvarons skymmas för att s &amp; bli synliq igen reser ' sig det lika Stom Loussavaraf; al- eremiter, som stängts ute från fanto- längre bort.
Men Forsmobron har då- let.
Jag fick ej se Kiruna annat a11 i met ' lyckan, ha f a l t gladjetårar vid ligt rykte; den ar gammal ocli man snö, och denna ligger k v t ~, .sade.
man blott ditt namn.
.
.
fruktar d~röplig.
Den ser ocksil, för i mig, till ' början av juni.
V&amp;re.n Det ar underligt.
MORGONBRIS 7 hemmanslösa bönders namn: hemtju- var, skövlare, ödelaggare! "
- så ly- der mottot.
till den beklämmande " bild från ödelandet ', författaren ger i sin bok, en.
bok som i sig innesluter ett viildsamt indignationens rop, soni val.ingen kan bli oberörd av.
- Sedan Pelle Molins .dagar gro de va1 m b g a, som prövat sina krafter p &amp; .Norrlands- diktningens gebit.
Men iiigen av dem, ej, ens Olof Högberg, har val lyckats att komma med något så akta norr- E11: tv den litterika No,rrlandssko ländskt u t a n a t t " smaka Pellc lans mera bekanta namn, Elf Noirrbo.
Molin ", som Elf Norrbo.
Den livs- har i dr.garna firat ett jubileum, i det kraft, friskhet och viljestyrka som val- dess b.ärare, skriftställaren J.
A. ler fram u r denna penna förråder, att den man, som håller i densamma, har T ö r n.
1) l o m, fyllt sina 5 ' 0 år.
Född i mycket små förhållanden - hjärta i bröstet, a r en skarp realist, faderil .var torpare i Norrland - fick men på samma gång artist.
" En för- Törnblom redan tidigt pröva p i fatteare med indignation och medkäns- kroppsarbetarens sträva lott; under la, men som inålar aven de inörkastc ewföljd av år var han s %gverkyarbet.a- tavlor med verklig målargliidje. "
Nå- re ' i sin hembygd.
Tack vare sträng gon har ocksa en gång frågat: " Är sparsaxhet lyckades han emellertid han journalist eller artist eller ingen- vid närmare 30 års.
ålder genom en jör eller vad ar han, karl ' n, som med kurs id ett handelsinstitut i Stock- en sådan utomordentlig detaljerad.
holni ytterligare avrunda det vetaiide sakkännedom, en så konstnärlig blick, så inaleriskt med en sådan fart och brio kan ge de mest växlande tavlor ur folkets och naturens liv däruppe j Skogen darrar i ett befriande sus, högan nord? "
isarna blåna, biista och gå upp.
Solen En av hans böcker, som ' fås för det brinner i dunkla fönsterrader som låga priset av 1 kr.
är T r ö s k v e r- leenden i barnaansikten och kring k e t och som också förtjänar att traden i planteringarna ' frätas svarta läsas.
Ilur akta och hur typiska ringar.
.
iiro ej de .insta små detaljer- Och torgen f örvandlas till stora na i de olika berättelserna har.
Gång blonisterstånd, hamnarna ljuda av på gång maste man ge ifrån sig ett rop och ho jtanden, havet rullar någon- igenkännandets utrop.
Och hur stans därute.
mänskligt förstående ser och tar inte Livets pulsar slå i feber, bullret pH denne man p &amp; allt!
Men han har ock- gatorna jäktar, världen tändes.
så levt bland dem och det han skildrar, Så brannom allt vad vi staplat upp har han känt och sett.
.
.
under den långa vinternatten, braii- Den i dagarna utkomna boken nom tvivlet och ångesten., svikna löf- B r a n n v i n ger icke de övriga no- ten och fallna lyckoslott, mardrömmar vellsamlingarna efter vad berättarta: och hexsyner .. lang och verklighetsskildringar be- Brannom våra skepp.
träffar.
Vad man kunde önska av '.
Ty se, i deii nya morgonens ljusröda 6enne nu så " upptränade " diktare gryning stiger det nya Atlantic upp ur vore l i t e mera nyansering.
.
.
Men - urtidsnatten med en ny värld.
aven .. fast ' han går igen, hur medryc- I vårmorgo ' nens ljus bo de nya löf- kande och verklighetstroget skildrar tena.
ELF NORRBO han icke i inledhingsb ' erät.telsen t. ex.
Den evigt nya drömmen, lyckodröm- ett utslag av vårt samh.a~llslivs farli- men.
han p % pdvat vag sökt skaffa sig ef- kräftsZir, rusdrycksbruket!
Han gaste .. Ännu har den inga tårar, endast skrattets silverglänsande dagg drop- ter de knappt tillmätta sbolåren i: hem- visar oss.
utan all sentimentalitet.
trakten:; f olkslcola.
Han fick nu.
an.- bara relaterande en ratt så.
vanlig par u r fransarna.
stal1nin.g soni bradgårdsf örman, men händelse.
liurusom missbri~ ket kan Det stora befriande skrattet.
.
.
hans litteriira intresse förde hono:m, si leda till det djupaste elände och Ol ' of B r u n o.
till j oumalistiken; under det senaste penom till stötande.
vidri &amp; a oms.tR.ri dig .. decenni3t har han arbetat som tid- heter helt hastigt bringa präktiga, ningsmc~n i Linköping och i Halsing- duktiga manniskor på stupet.
platsen sedan 7 borg, p &amp; sistnäm~~da Denne diktare dömer ej.
G.enoin att $r tillbdxa: följa d.en utveckling hans mannidro- ' Först 1908, alltså vid 48 års alder, varel ser genom era ' fattar man så enkel lyckades han emel1,ertid .debutera ull- akt de hela tiden voro dömda a t t gå cler pse_idonymen Elf Norrbo å Ljus ' just den vag de a i n ~ o och ineen an- förlag: med en liten novellsamli~ig ' n a n.
Och n e r bär det för- det mesta.
) &gt;~rdduktionen är till för frarnb &amp; ' n- r s lr e n o c h s o l.
Tätt på var- Enligt l.ivets lag.
En rallare kan en- n o r gandd av nuttigheter, icke för projt.
B andra f ' 6ljde därefter arbetena R a l- d. &amp; ett niiclerverk riidda u n d m m.il-,.
3 Folket kan e j bli fritt sd Zange det l a r e, M a g e r l a n - d e t - F a g e r - jön.
TJnclerverket m % sedan h~.d.h i nedtynges a.v brödbekymren.
B l a n d e t, S k r i i v l a r e, T r ö s k- en tillstötande yf+.re om.~1 ' t,Xndighet v e r k e t och B a r n a o f f e r.
eller vara en medfödd andlig egen- B Intet barnnrbeie.
» " Skr !ivlare " ar ju ock med inatta slrap att)) Socialismen vill ett ryttigt och lyck-, betecknad som ett inlägg i Norrlands- Jigt liv för alla.&gt; frågan,, i dramatisk form.
' ' 1 1:z,ooo dooperation och tavlan, men ej kon.
kurrem.
D Arbtisklassem sak är världens h c p p.
B Komten och glädjen at alla.&gt;) Det ltonimer so111 blansterdo.ft, en skygg, förnam doft som lockar.
Det kommer som vågskvalp mot en vit sandstrand, som solstrålar, över gömda stigar, som klangen av koslrallor, vall- sanger, kloclcklang.
Snbren vid vägen grönska för fan- tasin, nattens blå sänker sig över slat- ten och den evigt nya drömmen hos rniinnisliobarnen om lyckan driver dem i varandras armar.
Vilken sällsam makt!
Och aldrig tröttnar.
sinnet, aldrig s1appna.s tanken, aldrig upphör dröm- merierna.
Det är som svklorna, vilka flytta om hösten för a t t ständigt återvända med de ljumma vindarna.
Du ar sailsam och ljuv, du ar stan- cligt ny och frestande och jag skulle vilja kransa din höga pamna med vini ranka och allm mo.
Jag skulle vilja lyfta dig högt över marken och.
ropa: - Se, människor, eder vårgudinna!
Och skrattet skulle spela symfonier, sangerna diktas, rymden återskaT1a av ljuden fran hela världens festyra, den stora uppsluppna karnevalstiden.
1 Elf Norrbo.
, ' - * ' Sentenser på ' första sidans bild " Maj krans ". '
' I l '
MORGONBRIS !3 --.
Från hgermarialven: Namdöforsen, dar, Pelle.
Molin länge bott: Litteratur.
Av Urtidsnatt.
Johan Falkberget.
Översatt av C.
N. Cadeson.
Björck &amp; Börjessone förlag.
Pris 2: 50.
Det kans välgörande att f &amp; se niigot annat nytt i bokvag än dessa välsignade 25-öresböcker, som, p &amp; fA undantag när, äro sig alla s &amp; lika!
Det vill säga: rys- ligt hemska.
konflikter - vilka dock alla avvecklas s &amp; val på de sista bla.den.
(Ack, om det .and &amp; vore sh i vårt fattiga, deg- liga liv!)
Urtidsnatt är verkligen något att läsa.
Man före8 så långt, långt bort från sin egen.
vardagsmiljö - och dock bara di- rekt in i en annan, fast av sällsamt slag: mörka, tysta, grubblande människor, fast så veka och i grunden goda så lang1 darinom.
Shdan som deras natur om- kring dem ter sig, s % ha också de kom- mit att te sig ut, ty de ha ju blivit till däruppe mitt i en ända till ängslan och smarta.
stors lagen omgivning.
I ?jallen, myrarna och vidderna - Johan E ' allr- berget och hans människor förstå deras språk l Med boken Svarta fjäll, aven den översatt av hr Carleson, trädde Johan Falkberget, en av Norges yngsta förfat- tare, för första gången inför svensk pu- blik, och hr C. skriver d % om honom: v i v bondesläkt och i sin ungdom gruv- arbetare har Falkberget över den socia- listiska arbetarepublicistens hårda vag nått sitt stilistiska maaterskap och sin plats bland de främsta i det unga litte- rära Norge.
Redan hans levnadsbana vacker saledes vårt intresse, men ännu mer de rika löften, som hans diktar- kynne och hans förtrogenhet med arbe- tare:ls liv och hklidning giva.
Utar överdrift torde man kunna saga, att både indi viduellt och klasspsykologiskt en ng fysionomi, vitt skild från raden av stora noraka diktare, möter oss i hans böcker.
2 Nu har, som synea, ännu en bok av deniie unge författare sett dagens ljus, fast dess omslag, bar titeln Urtidsnatt.
Man kan, d &amp; man laser boken, först8 med vilken kärlek just hr Carleson skall ha glitt till detta Översättningsarbete.
Den särei; na stilen, som ar och förblir denne förfzittares egen, de konstnärligt skildrade uatwscenerierna, allt som förrhder dik- tarens ratta kynne har här fatt en känslig och förstiiende översättare, vilket förlänar boken dess stora viirde.
.
' J!
o K e.
Ein bok om reglementeringen.
Offer för Könsmoralen.
H i n k c B e r g e g r e n.
.. Adamssons förlag. '
Det ä r naturligtvis.
på reservanter- nas sida som .författaren till broschy- ren - ställer sig.
Hans framställning i små korta kapitel a v " Hunger och kärlek ", " Prostitutionen ",.
" Regle- menteringens grymhet ", " Nöden - prostitutionens källa ", " Gat-ofriden ", ' ' De prostituerade i fängelse ' ' giva en levande ' framställning a v den förf är- liga avigsida a v vårt samhälles liv, som heter reglementering och ' prosti- tution.
Angående den nuvarande reglemen- teringen säger Bergegren följande sanna ord: - C, Mannen f % först, en del kvinnor stämplade som d %liga - en genomsnittsman kan aldrig rubbas i ' den föreställningen, a t t inte han, som köper, ar vida högre, mera moralisk an hon, som.
säljer, - .och sedan kan vad straff som helst användas mot " en sadan kvinna &amp;), hon ar så sjunken.
R %a och sjunkna bli kvinnorna först grund1ig.t genom det ' ordnande j, samhal- let p å l a q p r prostitutionen.
och som man nu a r s5 rädd skall g % förlorat.
Inskriv- ningskortet inper dem på en g %ng ett " det är ju tillåtet) ' och ett svart: p % vitt på, a t t de äro.
ett slags samhällets parias.
Vil- ken s t i i h i n g, vilken t o r t y r f ö r ett meiive- taniie!
Rur begär man, a t t en människa imder såiia.nt skall leva i iämviktQ 0c.h D % omgivningen ha.r inskrivningen verkat som ett ohja1dig.t märke av något ssreget 1 %qt.
F a.
t t i ~ a familjer ha våndats, faders- och mo- dershjartan ha sargats och blött.
Pris 25 öre.
Ännu a r frågan om reglementerin- gens vara eller icke vara oavgjord j vari; land.
Vi veta a t t det stora regle- menteringskommittébetankand~et från- gåtl.
den gamla tron på a t t reglemen- t e r h g e n skulle vara en sakerhetsåt- gärd mot Bönss jukdomarnas spridan- de.
Det hygieniska skalet fiir regle- menteringens bibehållande har bort-.
A.
L. fallit.
Vi veta ock, a t t kommitt6n har delat sig på tv &amp; linjer: de som vilja - utorn a t t tvångsinläggning å sjukhus kan åläggas såväl man som kvinna - Beriitteluen B Kampen för tillvaron även a t t kvinna som idkar s, k. hel- yrkt !sprostitution kan dömas till) örjade i Mars.nurnret.
Var och en mm e j läst det fiireeAende tvångsarbete.
Reservanterna i kom- mittén hava emellertid på det bestäm- IN denna, hntiittelse uppmanna att skaffa daste uttalat sig emot att någon form ig Morgonbris ' mars- och aprilnummer. '
av i~iirlagstiftning för kvinnor skulle finnas, sä a t t de skulle knnn; 3i, dömas: f te:: lösdrivarelagen.
.
Från kvinooklu bbarit as arbetsfilt.
Från Ystads k ~ i n n o f ö r e n i n ~.
Ystads k~innoförening har under år 1911 svliållit 11 ordin.arine möten, som i regel varit väl besökta.
Av Morgonbris har försAlts 755 ex. Frågan om sagostunder har mycket dish.-utera.ts, men blivit bordla.gd d å medel sa.kila.s.
Vid distri.ktskonferensen i Malmö dlen 28 maj hide föreningen ombu-d.
För- eningen.
har en medlem i lcommunstyi-~elsen och en i, sl&lt;olrAdet.
Dels genom Överskottet ii Morgonbrils, dels genom frivilliga bidrag har förseningeii unsler h e t Isamlat till fana.
Denna blev av fru Emma.
Flood med n8yra val va-lda ord invigd, vid det agitationsföre- drag som avh6lls här den 11 m m!
i år, med iimrle: " I.vinnorna och lsocialismen~ ".
Dar- vicl framhölls det stora ansvar kvinnorna ha gent emot sig sjsjalva och det kommande alali-tet.
Uppmanades livinnorna a t t nu nier an förr sluta sig under de röda ci~lrariia.
Efter f öredraget avholl f öreningen enskild kaffefest med sång och musik.
-.
H i l m a Mårtensso.n.
Från Trelleborgs kvinnoklubb.
Kvinnolclubben har nere i " Klontinental- staden " lever och existerar ännu, ehuiw d.et är mycket länge s,eclan något från densamma varit synligt i Morgonbliis ' spalter.
Bistlidne dec.
firade klubben sin 5-kriga tillvaro med en fest, som var talrikt b,esökt och gav e t t gott övex&amp;ott, vilket var så.
mycket .msera välkommet, som klubbens eko- nsomiska resursep varit mycket små, isynrier- h,et efter 1909, d i klubben i likhet med en - .i.
- _.
: MALMO.
SOC.-DEM.
KVI N NOKLUBB.
dael andra, organisati.oner led e t t ganska svart a.vbrack.
J a, egentligen tilllco~mmer f ö:rtjiin- sten av: ht klubben ännu ar vid liv e t t per, tre dukti:ga och energiska medlemmar:, som trcta svi~rigbeter av skilda slag hållii; den uppe, och 11u tycks det, glädjaide nog, se u t som skulle arbetet kr6nals med framgång, t y för n ä r v a r a d e äro vi 14 stycken o-ch hoppas bli minst diib.bla antalet innan årets slut.
Ordinarie möten avhållas en gång i m.åna- den och vid dlessa di&amp;utera.s olika frågor I ö- Anna fann till slut en plats, som hon tyckte p,assade den lilla.
Det; var endast att passa en liten gosse, och det var ju.
icke något för ett barn vid Mors upplevelser.
Millys iilder.
Detta a r ju visserl.igen sant, orn hon sluppit undan med det, men så var icke förhållandet.
Hon Alma Jaeger.
väcktes varje morgon kl. 4 och fick ej (Forts. fr. föreg.
n:r.)
E t t år har .försvunnit, mycket har komma i sang förrän kl. 11 eller 12 blivit förändrat p å det ' lilla torpet.
på natten; under dagens lopp ' hade Sven Persson .tycktes verkligen vara hon att bära och slita p &amp; den tunga.
en präktig jordbrukare, icke blott alla gossen, badda, städa samt passa på de nyuppodlade åkrarna vittnade dar- att mid 3agen blev påsatt i tid.
D !å de om; det fanns dessutom mycket, som äldre sc dan fingo.
sin middagsvila, val blivit förbättrat.
En präktig gröda det alltid så mycket som lilla Milly hade blivit inbärgad och allt hade gått skulle iitratta, medan de andra sovo.
' över förväntan bra.
Anna hade nu Ingen tänkte på hur trött den stac- blivit besparad att ensam bara alla be- kars flickan var.
Milly gick dock icke kymmer.
Men varför var hon icke hem och beklagade sig.
Hon var seg glad, v.arför kände hon sig alltid så och ihiirdig, arbetade och ' knogade orolig?
För det första var hon icke tills nherines späda kropp sviktade, och nöjd med a t t hennes egna barn i c k e hon blev .böjd och krokig som en gam- trivdes i hemmet; båda gossarna hade mal gumma.
Milly vågade dock icke alltid förut vistats hemma om vintern.
klaga för.
sin moder.
Hon bar allt Nu hade de icke lust dartfil.
De hade detta nied ett märkvärdigt tålamod, e j uppgivit någon orsak varför, men fast hoii ofta i sin ensamhet greps av Anna hade ändå förstått dem och detta en häftig förtvivlan och under hjärt- gav henne mycket a t t tänka på .. Och slitande gråt ropade hon på sin från- då hon såg, huru dyster hennes lilla varande fader.
.
.
Milly blivit, öns.kade hon att hon varit Således fick Anna icke reda på huru sin egen och icke låtit någon annan den lilla led förrän p &amp; hösten, då IYlilly uttränga barnen.
kom he:n ifrån den svåra plats hon in- Nu var dock steget taget och ' någon nehade, utpinad och till ytterlighet ändring för närvarande omöjlig.
Anna försvagsd.
Då modern i sin förtviv- tankte: " Jag får val låta Milly kom- lan sökte övertala henne att stanna ma bort; kanske hon kan få någon bra hemma över vintern,, svarade Milly un- plats, och då är hon ju icke i vägen der tårrar: " Ja, o m mor icke går " bort hemma. "
Ty fastän Sven icke ville l ifrån mig, skall jag bli hemma. "
Då visa, att han helst önskade, a t t barnen fattade hon verkliga fÖrh8llandet.
och voro borta, fanns det likväl stunder, förstod a t t Sven i hennes fr&amp;n.varo då han icke fullt kunde dölja det.
icke varit snäll emot den lilla.
Sven blev inycket häftig samt menade, att man ' i,cke alltid bör rätta sig efter vad ett barn säger.
Anna hade dock av detta lilla uppträde kommit på det klara med, att Sven icke var vad han utgav sig för.
Stackars Anna!
Hon blickade med fasa tillbaka på den tid Sven tillbrin- gat p&amp;.
torpet.
Hade hon varit allde- les blind eller varför hade hon icke medan det var tid kunnat fatta huru illa hon handlat?
Nu var det dock omöjligt a t t bryta med honom; hon visste ju vad som väntade henne.
Icke kunde hon väl nu i denna ställning, ensam, ännu en gång upptaga kampen för tillvaron!
Hon tackade dock sin himmelske fader, som bevarat henne ifrån att genom laglig vigsel binda sig vid Sven, ' då efterlysningsaff ärerna togo så lång tid.
Nu kunde det ju icke vara ' omöjligt, d &amp; något år för- flutit, att åter bliva fri.
Under denna tid, som Anna av helt naturliga skal ickea.
kunde vara borta från hemmet, ville hon på allt satt omhulda lilla Milly och göra hennes vistelse i hem- met så angenäm som möjligt.
Det blev dock icke så lätt, ty d5 Sven såg huru han på detta sätt bun- dit Anna vid sig, blev han ofta gan- ska brutal både mot henne själv såväl som mot Milly.
Och det löfte han gi- vit att icke begagna brännvin höll han.
numera icke; det var ganska ofta han kom hem berusad, och de slantar som skulle användas till torpets förbatt- ring gingo nu en annan väg.
NBgra mbnader förflöto, m&amp;nader ippfyllda av bitter sorg och sjalvföre- ~rAelse.
Anna tyckte även nu, a t t det Kampen for til varon, ' I,.
, ',
l o - r l + a n firie.~ey?
~ arbetareklissens och lrvinnornas ange- .. I (.. siii3nolilubbciri - ' liar %.vën ' ' tagit initiativet.
till en lrviunlig sjuldtassa, som f; n. raknar 150 medlemmar.
1 Arbetarekomnlunen hsr under innevararide &amp; r anordnat och b.ekoatat @ t. möte å t lrlub- b-en, vid vilket red.
G. Löwegren fran Ma1:mij Den- föreläste Över: ' De fattigas London na föreliisiiing, som illustrerades med skiop- tikonbild,er, var besökt av så många Folkets H u s s$wa sal kunde rymma.
:.
Från den av arbetsutskottet.
anordnade agitationsturnén, hade klubben beslutat an- liålla om e t t föredrag av fröken Signe Svens- son ' .föz.
e t t agitationsmöte i febr.
eller mars.
Em&lt;ell.ertid fingo vi i stället fru Emma Floo:l, &amp; om tisdagen den 12 febr.
höll e t t pralztigt, innehållsrilrt och.entusiastiskt framfört före- dra.g över ämnet:) ' Arbetarekvinnan mrur socialismen ".
I ' detsamma belyetea på e t t ypperligt s a t t arbet~elrvinnornais uppgifter i d-en sociala.
f rigörlelsekampen, och påvisa- des, a.tt den slöhet o,ch likgiltighet som: nu a r råd.ande bör avslra.kas.
Den d a g arbetare- k1atswn.s Irvinnor enigt rycka fram i kampen m &amp; o r a t t.
v i ~ a och förtryck, a r segern given, trodde ta.1.)
asom hyste en varm fiirtröstan på lrvinnmnas slutliga insats i denna kamp.
Den publik, som vid d.etta möte ko.mmit tillstädes var gan.s.ka fåtalig, .vilket ' b,evkar a t t ännu myclret återstår a t t u t r ä t t a f6r a t t f A slöheten och likgiltigheten utbytta inot entusiasm och intresse för vår stora sak.
Må vi icke förtröttas, utan fortisätta arb,etet h&amp;rför, var och en i sin stad. '
J j). '
.
Med .Iiälsning fr&amp;n Trelleborgsklubb.en till Vi hade i somras nöjet att höra Stockholms .kami.a.terila -- landet, - runt;.
.
- - -.
t allm.
.kvinnokliihhs shnukör, som d å konewte rade här &amp; Högre allm laroverket.
.
.Flera O-a N-g-n.!
av.
ihi) rarna, som ... förstodo.
sig p &amp; sang, '.
.
.
. '
.
.
..!
pAvo kören de .amplaste, lovord, p i samma gAna man allrniint beklagade sig över det f&amp;- P &amp; ~ ~ k ö ~ i., kvinnokluibb.
ahs, taliga auditoriet.
Inte .kunde rnan.pB förhand Nyköpinge allmanna kvinnoklubb hade eitt tanka.
~ i g att vi skulle få viait av en &amp; dan B r a m ~ t e den 20 febr.
Ars- och rewioionsbe värmebölja just då.
Alla som mirjligen kunde r8tte:serna förrdrogos och erhöll0 kar; r~ör:en ville ju .helst vistae ute i skog och ntark Vår och i~tyrelsen tackeam ansvarefrihet.
Kaswan ekonomiska, fcirlus.
blev dar för gan8k.a stor, balar serar A kr.
, 367: 74 ..
Den farut,varan.de men vi ha sökt reparera skadan genom en styrelsen omvaldes uton1 eelireterriren, s8m rätt inkrim~tbrinpande baaar i nnven~ber, avriacle sig.
Under det ganrna h t bar rior Diekuesionsfrhror i flera amh halls vik tiga epöra- rnedl~mwiff ran reducerat~,, ' .meii de som annu nihl ha .pil vHra möten behandlats.
S &amp; aven de st8 kvar &amp; ro beredda att med ihardighet karnipa i oktobernumret av Morronbris f. A. infi-irds, fKr klubbens bestand och för.
att ~ c r i d a upp- och uttalades som vår bentanida h i k t 1) att lyan:iig bland de m h r a betryckts!
och ofta folkskolan bör omdanas till gememam bot ten- för våra idéer försth hen de .medbyetrar i sam- skola; 2) hulvtidslannlng karl på.
inra villkor hii! !el@.
förciyarae, utan böra skolor inrattas sh det är A v m i Ar har en av vllra m e ~ trogna t m kd mnj~igt för alla barn att f &amp; lika liirdom; 3) att lemmar, moder till sju barn, genom döden enpeleka och om möjligt aven tyeka syrhket ryckt3 i f r h oss.
Det a r .£örunderligt; ' \ !ilket in- inföl es i folkskolan.
D.e eociala miwförhA1- tryck de röda fanorna aven vid ott shdant landcna gro ju &amp; dana att mhnga behöva ut- tillfal .e kan göra.
Hon följdes niinnliuen till vandra, och evhrlgheter med språket iöre- ~ i t t sista vilorum (den 14 febr.)
av var fana, komma j u da alltid.
Verdmdilogens och arbetarekommuinens eamt E n halaning, till ' kamraterna inom alla klub- t ~ prestaver.
8 Officiariten bruka * ju oftamvara bar i laudet frin Nyktipinga kvinnokiubb gansha ordrik vid dylika till ' fiillen, ell ' er: At- genom G-a J-n., minetone giva modern ett .. t.ack föi- .de.
bju ' barn bon 3kankt samhallet, eamt ge ett tröstene ord till den sörjande maken och de n u nio derlötia.
Men nej1 H e p e n av d r a fanor förtog: nog allt mod att yttra ett ord mer an vad som var &gt;tryckt *.
;.
.
I ' ' ' I ' vore mycket bättre a t t med ens göra stamma bad hon Milly taga plats vid ett slut p &amp; ett sáaant elanaigt liv, ty.
sängen.
Med rörande ömhel; skötte hon blygues b&amp;Ue rör sig sjalv och 10, Mill; {sin moder under hennes sjulr- anara ocn hon ltunde ej nicita blicken dom.
Denna ömhet rörde djupt mo- frän hillys rena öga.
Icke kunde derns hjärta och hon-förstod a t t hon detta barn fatta, i viilren stallning mo- i detta barn hade en verkligt delta- dern belann sig!
ganc-e vän.
.En dag insjuknade Anna myclret Tiden förflöt och numera kunde icke häftigt.
lvlilly var alldeles utom sig, Mill:~ lämna sin moder och dessutom då hon på axtonen fick tillsagelse a t t hade hon nu full sysselsättning i hem- gå bort till ett annat torp ocn stanna met.
Sven hade nu helt hangivit sig där över natten.
L) &amp; hon kom in i slro- åt d::yckeriskapen, och då han förstod gen, föll hon på.
knä och bad.
så som att han icke mer hade makt med Anna, endast ett barn kan ' bedja, bad for lämnade han henne utan att bekymra sin iilslrade moder, som var det käraste sig om huru hon kunde draga sig fram.
hon ägde pä jorden, under strida t %- Arma fick dock stanna kvar ' på tor- rar.
Slutligen torkade hon bort t&amp;- pet, och fastän hon nastan var bragt rarna, skyndade ' iväg till torpet, drir i förtvivlan över vad hon genom sitt hon skulle stanna till dess det kom felstcg ådragit sig, .tackade hon dock bud efter henne.
Men ~ i l l i kunde den: löga ' försynen, som b.efria.t henne icke få en blund i ögonen.
Då morgo- från den som förorsakat hennes fall nen inbröt, spanade hon utat vägen, samt började nu åter att genom arbete om hon icke kunde upptäcka någon, ännu en gång kampa sig fram.
Hon soin kom för a t t hämta henne.
' Vid hade nu åter vunnit sina barns tillit middagstiden kom äntligen mor Maja.
och Förtroende.
De ville åter.
gärna Milly hade ej tid a t t invänta henne.
vistas i hemmet och lovade aven a t t Hon sprang emot henne och under t5- de under sommaren skulle hjälpa till rar r o p a d e h o n: " Säg ej, att ' m o r ar m e d a r b e t e t vid t o r p e t.
död! "
" Se så, kara barn ", svarad-e denna,.
" så illa ar det ej; faran ax över nu.
Gå nu hem, barn lilla, men.
var för all del lugn och stilla! "
Milly sprang så fort benen 1cuiid.e bära henne och stannade ej förrän hon.
hunnit heniniet.
Hon öppnade salrta dörren och smög sig med ljudlösa.
steg över golvet och stannade vid mo-.
derns säng.
Men vad var det för ett litet; bylte, som Iåg bredvid henne, salrta kvidande?
Milly mötte moderns blick, en lång bedjande blick.
Hon fattade genast dess betydelse, drog undan sjalen och tryckte en kyss på den.
lilla halvsysterns panna.
E t t lyckligt leende gled över moderns.
bleka, lidande ansikte och med svag Annas hjärta fylldes ånyo med hopp och ' de arbe- tade alla i t r o om att ' det ännu en gång slrulle randas lyckligare dagar.
Anm, tgclrtes dock alltid förf6l; jas av olych:an, som nu åter hemsökte henne.
V8 ren inbröt, marken.
överzsållades med alla.
slags blommor och från tra- dens kronor ' hördes fåglarnas glada kvitter: Invånarna på det filla.
torpet hade i det närmaste slutat ' vårarbetet och Milly skulle vara borta några vec- kor i en närbelagen bondgård.
En dag da hon var med ute på ' arbete; syntes en ' svart rökpelare uppstiga.
Mannen sprungo &amp; t ' det h811 de &amp; go rökeri, och d6 ' de kommo tillba,ka och Milly med bävande hjärta f r &amp; &lt;L g ' d e var det var, lrunde .. de icke förtiga för det stackars barnet, a t t det var hennes eget .hem, som nu gatt upp i rök.
lhiily begav sig genast på hemvagen.
bä hon nu var i. narheten av hemmet och p &amp; avstånd kunde se den n a m a muren,.
det enda som fanns kvar av det kara hemmet, var det slut med hennes kratter, hon föll varimairtig ned på.
marken.
Iklödern, soni sett henne bomma, tog henne i sina ar- mar.
Om en stund vaknade hon till medvetandeboch grät länge i sin mo- ders famn.
.
.
Denna olycka höll p å a t t tillintet- göra den stackars Anna.
Allt vad hon tigde hade nu lagts i aska; hon hade icke något, varav hon åter kunde resa sig en liten stuga, allt.
hade blivit 1å- gornas rov.
Grödan måste hon sälja, ävenså de få husdjur hon ägde.
Då det led mot hösten, hyrde hon in sig hos en gammal gumma .och började nu åter arbeta med sig sömnad.
Milly fick begiva sig u t på egen hand; den- na gång var det.
syster Stina, som fick taga hand om henne och skaffa.
henne plats.
Då vintern va.r över; hjälpte några grannar Anna att bygga sig en liten stuga.
Det var dock till ingen nytta, ty d &amp; hon väl hade inflyttat, voro hen- nes krarter brutna och hon nedladek på sjukbädden, där hon låg bunden i två års tid.
Då Sven Persson, ' som nu återkommit till orten, fick höra huru illa det var med Anna, vaknade hans varma känslor åter till liv inom.
honom och han beredde henne ilödig vård.
Anna hade dock helst icke velat mottaga något understöd av honom, men då hon var så hjälplös, var det ingen annan ' råd, ej heller var det for mycket ' att han sörjde för sitt barn, den knappt treiiriga Elsa.
Nar Anna omsider kunde stiga upp f r&amp;n sjuk- badden,var hon nastan blind, och Hun-, ' ' '
...
.
.
.
.
...
.
at S % kora sorgen till slut, var den plats, dar jag helst vilie vara, ' Det siigs ju, a t t då ' jTitanics kvarläm- imde passagerare visste, a t t de voro vigda dö gen, spelade den hjältem &amp; %ga or- kestern en Psalm: ' Närmare gud, till dig &gt; Det ligger något egendomligt stort i det.ta.
; något som f å r oss a t t bita ihop tänderna för a t t tvinga ner en vag a v förtvivlan vicl f öreställningen om hela detta gransl.ösa skå- despel; man har ju alltid en instinkt a t t behärska en rörelse inför f rammande oly c-.
kor och som hjälper så litet.
Den tjänar dock till a t t en sekund ställa oss öga mot, öga mot det i en eller annam fOrm oåterkal- ' leliga.
De kristna ha s %dana såager, som i för länge sedan inlärda rytmer ge uttryck å t ödmjukhet och f öreiiiogsbanci inför döden.
Xen helt risst - om en verklig hedning varit med, hade han förenat sig med dessa ett fåtal troende,och det större flertalet in- diaerenta .och låtit ' sig genomströmmas a v samma stora resignation, som endast brots av e t t obeharskat och spontant skri i.
det ögonblick, il5 vattnet slog, över vraket.
Det Sr ' stort a t t ' kunna finna sig i sitt öde och ' in.änniskor ha många gånger förr i historien visat a t t de kunnat det.
Många heclniska romare ha dött.
upprätt som Petronius gjorde, mången skeptisk aristokrat har med lugn och ' fu.llt medvetande i en bödelskärra skrani- lat till gi.ljotj.nen, många, många hundra: olärda märr a v folket Ila dött tyst.
och.
utan klagan a v sina.
sår på slagfälten och ' utan a t t knota över det, orimliga däri, liksom helt visst de döende p % " Titanic inte hade en ranke p % at.
det bokde.
finnas fler raddnings- bgtar.
- de endast med lilla Elsas hjälp led.
saga ' sig omkring stugan.
Det var ni; ej tänkbart a t t Anna mera genom ar.
' bete skulle Bunna bidraga till a t t för.
sörja sig.
Darför bad hon kommuner taga hand om sig.
Hon ville ickc mera mottaga något av Sven, ej heller mer ha något med ' honom att göra.
Så.
ledes.
fick Anna fortfarande bo kvar j torpet tillsammans med en .gammal gumma.
.
.- .BB &amp; sönerna blevo sjömän; den äldste av dehl.
f ann '.
snart sin grav - j rå ' gorna; men den yngste kom tillbaka, då ' han varit ute en tid.
Milly hade fått en bra plats i staden,.
dar. '
hon erhöll en god uppfostran: Härdad j lidandets skola samt begåvad med ett ödmjukt stilla väsen blev hon mycket omtyckt, och då husmodern var sjuk- lig, fick hon tidigt övertaga hushålls- bestyren samt vården av tre sm ' å barn.
Mycket överhopad a v arbete, hade ' hon dock * sina fristunder, då hon kunnat vara ute och söka sig förströelse.
Milly var dock icke lik andra flickor vid hennes ålder; hon avhöll sig från alla slags nöjen och sörjde över sin olyckliga moder.
Mlillys syster.
gifte sig snart och flyttade till en annar stad; hon var gåledes ganska ensam Det var därför en stor överraskning.
då broiiern oväntat återkom ifrån sin lhngtur.
Milly berattade, hur sorgligt det var ställt för deras stackars moder.
Bro- dern greps djupt av detta sorgliga meddelande och sade, att han skal1 göra .allt för att hon åter måtte få sin syn.
.Han tog Milly med sig och reste hem till henne.
Modern griit av glädje över detta oväntade besök och sonen lovade att.
taga henne med sig och besöka en skicklig.
ögonläkare.
" Jag fragar e j efterJ ', sade han.
" om jag skall läggs u t allt vad jag förtja- nat under dessa år, endast det ar rnöj- ligt att Inor ännu en gång aterfår Bgo- riens bruk ".
Anna fick genomgå.
en operation, det var doc,k gagnlöst, Anna var och förblev blind.
Då soiien återförde henne till hern- rnet, had: han uppoffrat nästan allt för sin kara moder och måste åter begiva sig ut alit plöja böljorna de: blå, inen cles&amp;förinnan ville han att mod.ern skulle få, det bättre ställt.
.Bostaden v-är han icke nöjd: iiied,.
H &amp; - .. talade ~ darför med fattigvårdsstyrelsen,.
rn ' en erhöll d ~ svaret, t att modern mliste bprtaukt:loneras till den minstb,jud.an- d.e, om h m icke kunde stanna där Inon var.
Det kan lättare tankas än be- skrivas, vilken s.org som bemäktig,ade s:ig de stwkars barnen, då deras egen k:ara moder skulle.
gå under klubban.
men då Iton.
hamnade hos en god vän till dem.
lugnade de sig något.
ty de visste, att hon där skulle erhålla den bästa våi:d; Milly var nu å.ter i sta- den ' och: innehade sin gamla plats och brodern: .hade begivit sig ut på låna- tur.
Veinodsfulla känslor uppfyllde den förut så allvarliga flickan.
och gjorde hmne ännu mera tänkande än fijrut.
Milly irar en underlig flicka.
Hon dröjde gibrna vid boken och langtade efter ki~r.slcap;.
det lilla hon fått liira ~ j g.
i skolan var hon icke nöjd med.
Hon skafl ' ade sig därför c? &amp; många böc- ker .hon kunde och längtade ivrigt ef- ter de st~inder,, som hon fick ägna sig at dem, Ofta bars hon på .fantasiens vingar hiigt upp i rymden från vïirl- dens .bu11 rande liv.
.
Med .blicken rik- tad på månens bleka sken eller stjar- nornas tindrande glans ' kunde h.on sitta lånpn stunder försjui~ken i djupa tankar.
Ofta nedskrev hon.
sina t m - kar p &amp; pannei.
men blott för att i niista- ögc-nblick riva det i bitar, en- dast anteckningarna, om familjens- sorgliga öden gömde, hon noga.
Vid femton års ålder hörde hon för första gången Frälsningsarmén,.
vilk.en på ett förunderligt sätt slog ' an på hennes, känslor.
Hon önskade blott a t t.
likt dessa kvinnor få giva sig helt å t.
detta arbete; hon blev en flitig mötes- besökare.
.men var .e j så snar att tag.a- plats i ledet.
Milly var ej ett ögon- blickets barn, men efter mycket be- grundande ingick hon.
vid sjutton år som medlem i denna förening och reste året därpå till Stockholm.
där hon up- der några veckor utbildades till offi-.
cer.
Hon greps av ett brinnande be- gar att söka torka tårar och sprida ljus i nödens boning; själv härdad i li- dandets skola var hon ratta nei ' sonen att verka bland de fattiga.
Efter .en; d.ast några veckors skola erhöll hon or-.
d.er ned till.
v&amp;tergötl and.
där hon fick sitt arbetsfält och där hon nedla- de en betvdande del av sina krafter. '
Hon var dock allt för ivrig att Iiinge.
kunna.
hålla ut .. och då h o n e t t halvt å,r däzefter förflytta,des till Va.rrnlands h.ä,rljpa land.
kunde hon stanna d5.r en- dast nhgra månader.
Efter en tids le-.
digbet.
då hon besökt sin moder.
be- pav hon sie- åter ut.
Ni1 har d e t hit och dit nå skilda tdatser.
tills dess h nn be- fordrdes till kapten och fir.2~ sitt ar- bet~falt på Söder i Stockholm.
Milly var en god sán~erslra: det finns måhända de.
som .ennu minnas huru hennes miiika.
behagliea stämma passade så väl till zittrans.toner.
Hon.
h.ade dock wiimgit för mycket .och.
1a- karna förhjödo henne D % det S~YXJIPR- ste att fortsatta, men.
h nn arbetade dock ä.nnu ett nar år, till .. dens h o n full komlicrt nedhrvten rn8,nt.e ' heggra amked.
Det var med sa1cna.d 1Jill-y ske tillhalsa p5 dessa så a,rbetsfi1ll~, nien dock så lyckliga &amp; r.
Denna tid i Frä.ls- Barndomstiden.
Visst var stugan v %r trång, brödet knappt mangen gang.
men vi visste dock icke att klaga,,.
ty v %r moder ju sagt, att vi skulle helt glatt både sorger och fattigdom taga, Uti vinterns tid under snöbollskrig gick det undan p % glänsande isar, och fr %n backen s % hög ned i dalen man flög upp % kälken i virvlande yra.
och jq; kastades ut " i d x k.
e i den ' stora, och vida.
Skiljd fran hem och fr %n allt, o, hur tomt och hur kallt, lämnad ensam att kämpa och strida!
Alma J~eger.
- - .- Andakt inrör dödein.
).
.
Den f; jrfarliga Titanic-olyckan -- en £öljd av var tids ansvarslösa konkur- rens - har icke blott skakat nerver och hjärtan,.
den har också - därom hava m h g a vittnesbörd f ramkonnmit i ' pressert, och vi känna det även själva Sa kom sommaren skön var och en inom oss - givit oss an- ' med sin grönska s % grön ' ' dakt.
Trissheten om att i stora ögon- och med blommor p % ängens tuva.
blick, även de hårdaste, då döden.
sy: O, du härliga tid, lies så gryni och orättvis, människorna full av glädje och frid, äro mäktiga stoicism och, underkastel- barndomstiden den glada och ' ljuva.
.
: se under .ödet, synes oss kunna bidraga till ökartdet av själsstyrkan i världen Uti blommornas doft, och käniilan av samhörighet.
- På, ett under blanande loft, vackert satt har härom skrivits i Soc.- sjöng jag i kapp med .bevingad skara.
Dem.
a v market V. v. K., varur vi av- Under björken s % ung trycka f öl jande: och i blommande ijung. '
' ' ' ')); '. '
'.
ningsarmen var förenad med verklig självförsakelse, ty det garanterades icke för någon lön eller underhåll och det hände därför ofta att en officer i brist av det nödvandiga fick arbeta mycket hårt; de voro dock män och kvinnor, som visste varför de gatt ut;, och uppoffrade gärna sina.
liv för an- dra.
Milly var en bland dessa, som icke ryggade tillbaka för något, de fat- tiga ägnade hon alltid ' en särskild om- tanke, att hjälpa dem med sina arbe- ten, slröta deras sma, vaka över deras sjuka hade varit hennes största fröjd Nu reste hon till sin födelsestad, dar h.on tillsammans med sin syster tog sin moder till sig.
Behandlad av en skick- lig läkare blev hon snart starkare och med en lämplig sysselsättning kunde hon till en tid draga sig fram.
Föga är nu.
att tillägga; vi vilja d ä r f 6 lämna personernä i vår berät- telse, sedan vi gjort oss förvissade oni a t t Anna fick ett hem hos sin yngsta dotter Elsa, som gifte sig vid 18 års ålder.
Milly .ingick äktenskap med.
er1 ung, allvarlig hantverkare.
Moder till fem duktiga barn, befinner hon sig ganska val, fastan hon har att tillsam- mans med sin make:l~ampa emot den.
.
hårda kampen för tillvaron.
SLUT.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.. Avdelningskontoret: Knngsg a t an 20. b Betalar högsta Depositions- &amp; ' Kapitalräkningsränta.
.
.
.
.
.
.
C, W, ': St HUMACH ER, Kungl.
Hovleverantör 17~y; k:; gta.n Många sorter, oöverträffade i välsmak och näringsvärde.
Följande utlåtande föreligger om dessa tillverkningar: OBS.
1 " Svenska veckans " omtyc.kta nyhet Bengt E. Petters.
SKOMAGASINIER.
.
.
.
.
.
.
.
moderna skodon för damer qch.
binrn.
013s.
l Alla s l a b.
besttillningar.
.
.
emottagas och ALLM TEL. ~c.~ ' arationer e m.
~ t a -.
g a s.
' och ' utförae &amp; l ' och.
.
e billigt.
,.
.
-, 123 61- 155301 w '.
Folkpensionering ...
Folkförsäk~ing.
.
.
.
.
...
~ i V örsakring.
f Förmånligaste försäkringsvili ' kor. '
' ' - " 17 x-PA begäran av Herr Fabrikör C. W. Schurnacher har jag under flera år upprepade gånge.r dels övervakat.
tillverkningen - av, dels analyserat av honom tillverkade sorter av delikatess-spisbröd,.spisbröd.
.
.
och knäckebröd.
Jag har därvid funnit, att dessa Herr C. W. Schurnachers - brödsorter på grurid av högt näringsvärde (hög halt av stärkelse och protein) renhet (frihet från främmande ' inblandi ningar) samt torrhet och mörhet (vattenhalt mindre än 10 procent).
.
äro att anse såsom staende i främsta rummet beträffande kvaliteten.
Klilialten ar .ringa - och.
' ej större än den för prima bröd av dessa sorter normala.
Stockholm den 8 april ' l91 1.
O. Lagerheim, Professor vid Stockholms Högskola.
l Sot.-dem.
kvinnornas - sarnor~anisations.
.
SPI.§- o c h KNACKEBRO i Sthlm &amp; rnlne ' &amp; imanti8rlnr ' 3:dje frdoapon i varje manad kl. 7 e. m.
R Brvg.geriarh.-förh, exp., B~rnhiiueat~n.
14; Ordf. och korrem frii A.
F ' rö~ell, U p p l a n h.
.
2 5.
Allm Tel 12245, Svenska Livräntef Örsakringsbolagel .. .. ', o@o: ur, om dagen ~vinnanlmotarbetar sitt eget basta.
.
a Kedjor fr. 60 öre -.
6 .kr.
st. Iiisänd,kr.
5, erhfdles frmco ett provur i önskad metall.
Birger ' Jarlsgatan 5,, nar hon avrader mannen att teckna försak: ring % sitt eget el.ler.
bitgge makarnas liv.
P i grund.
av mindre dödlighet ha kvinnor lägre premier i D E F Ö R E.
N A D E. Premiebe * frielse vid sjukaom och.
olycksfall, m. fl.
för- maner.
.
Amerikanska: Mrimporten,.
.
.
9. '
. -- --.
.geeolls, +merikikska ur.
Varje u r med garanti.
Pris b:-,: - (armbands-) -.
.
och 10: - kr.
förgylld, nickel och oxide. '
P - A " .P ---.
,, o,,,o,,.
Furulunds soc.-dem.
kvinnoklubb avhaller ordinarie m ö t e tredje tisdagen Huvud kontoret: Klarabergsgatan 23 ...
.
Kommendörsgatan .ag.
Avde1ti.-kontor: Barnhusgatan, 16.
59 B '.
.
Flerninggatan .,. '
D.epor itions-Ranta.
Kapit,slriikn.-Rhta} 4 l12 proc. '
.
.
~ss&amp;faek från kr.
5 pr år.
Plosts. '
varje månad i godtemplarsalen kl. V 2 8 e. m..
St yrelsen.
Kiruna soc.=dem.
kvinnoklubb av- haller ordinarie möten 1:eta och 3:dje manda- gen varje ' manad i Folkets Hus ' lilla sal k l.
BJIO e. m. Styrels n. Hälsingborgs sot.-dem.
kvinno- klubb avhåller möte 1,:eta och 3:dje onsda-; en i manaden i Furutorpssalen kl.,8 e. m. Sjukkassan har uppbörd andra möt et i m Anaden.
Styrelsen.
Gellivare- sot.-dem.
kvinnoklubb avhiller ordinarie möte 1:sta och 3:dje man: lagen varje månad kl. 4 e. m.
L o k a l: Nya Styrelsen.
Folket8 Hus.
par ban ken Billesho !ms sot.-dem.
kvinnoklubb.
.. Motböckerna,.
.
.
.
statens.
garanti !-, ...
Wh %ller ordinarie möte 2:dra ocn 4:de söuda- gälla 6-ver, hela riket.
.
c.
gen varje-mfinad kl. 3; so e. m. i Folkets Hua.
.
Ficksparbössor ~illhand.ahdil1.e~.
.
.
.
Styrelsen.
.
.
%.
