# ID: svediakorp-per2366
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,139
# sentences: 911
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens VerkstiLllande Utskott.
Stockholm 1912.
A.-B.
Arbetarnes ~rvckeri '.
.
N:r 3 Mars.
.
Pvcrnumerations#P.is: 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels år.
Lösnummer 10 öre.
- / Il I Redaktor: Anna Lindhagen.
NIi~rgonbris ' expedition: SIGNE SVENSSON, Upplandsgatan 85.
4 tr., Stockholm.
Skulptur av MEUNIER.
I 9 I Anncmer a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
synpunkt synnerligen viktiga fråga f ö- religger nu åter såsom motion.
Den air undertecknid av C a r l L i n d h a g e n, ' Hj.
B r a n t i n g, Herin.
Lind- ' Nattarbetsförbud även f ör män.
q v i s t, F. W. T h o r s s o n, A.
J.
Denna fr &amp;?
saval alInianmansklig C h r i s t i e r n s o n, E.
P a l n i s t i e r - som fran kvinnors arbetsf örh-llandens n a, N i l s P e r s s o n, V.
a r n e r R y - Motioner i riksdagen. '
d é n och V i k t o r L a r s s o n.
I ino- tionen henista.lles följande: att riksdagen .ville hos kungl.
maj: t anhålla,, l :o att initiativ från svensk sida måtte tagas till internationell överens- koniinelse om förbud aven mot ma.ns.
Skulptur av RUTH MILLES.
användande till nattarbete inom In- dustriella och angränsande arbetsområ- den, dar det ej måste äga rum av tek- niska skal eller i den allmänna valfar- dens intresse, ävensom för sådant än- damål framlägga saken för den offi- ciella internationella konferens för ar- betareskydd, som skall hållas uti Zu- rich i september 1912; 2:o att ärendet oavsett detta måtte i erforderliga delar ofördröjligen bere- das för Sverges vidkommande samt för- slag framläggas till lagstiftning, som utan avvaktan på och oberoende - av in- ternationell konvention kan vara .av f örhållandena påkallad.
Motionens motivering och statistik delgives harmed-så gott som i sin.
hel- het, då denna giver basta uttrycket för vilken viktig lagfråga med denna mo- tion är framförd.
" I den kamp för folkhälsan, som framkallats genom industrialismens fortgående inkraktning på vilotimmar- sa, har uppställts bland annat dels ett upprätthållande av det i folk ni ed ve^ tandet ingående kravet på en vilodag i veckan och dels respekt i möjligaste mån för den naturlag, som bjuder att arbetet skall äga rum om dagen och icke om natten.
en för snävt avfattad lagstif b i n g för bud för nattarbete för cle arbet.arc.- s i g begränsa eller.
upphäya möligheten grupper och industrigrenar, där det e j att frambringa sina produkter till sam- av tvingande omständigheter nödv$ntn- ma låga pris som.
de konkurrerande diggöres.
1ar.derna ' '.
Förutom i främsta rummet frågans Ilan ser har liksom över allt annorstä- förenamnda stora vikt i och för sig fö- der; i den officiella statsuppfattiingen, religger en speciell anledning att nu hurusom profitens intressen ohöljt gå återupptaga spörsmålet om mannens före människornas.
S j a h a antagandet nattarbete.
Ingen larer nämligen be- bygger emel1ert.i.d en&amp;ast pb en obe- strida att, då i en fabrik sysselsätt~s staxnd fruktan, samt strider.
mot erfa- b&amp;de man och kvinnor, det blir svårt a t t tillfredsställande ordna arbetet, renheten och sakens natur.
.
' Vid förra riksdagen erinr-des i för- daxest beträffande axbetstiden ä r att s t ~ 1ca.mmaren, om det bekanta, förhål- iakttaga olika skyddsbestammelser for landet, att lagstiftningen i England om vartdera könet.
Men betänkligare ar fö::bud från slutet av 1840-talet för att det dessutom länder lwinnorna till kvinnligt ' nattarbete i bl.
a. textilin- förfång i sin utkomst, då de ensamma dustrin medförde befrielse från natt- äro skyddade, enar deras arbetskraft arbete.
särskilt i nämnda industri även då stundom blir mindre begärlig.
Även.
för de manliga narbetarna, enar man av denna anledning bör regleringen av dar ej kunde undvara kvinnornas spe- mannens nattarbete komma så snart ciclla f allenhet er.
Ingen h.itr bunnat efter kvinnornas skyddslagstiftning pastå, att den engelska textilindustrin som möjligt, då nu tyvärr icke; som hLrigenom skadades i sin konkurrens vederbort, saken ordnats samtidigt för m ?d utlandet.
Vid den inteimationella alla vukna.
personer utan skillnad 4-51 socialistiska arbetarekongressen i Kö- kön.
Man möter här ofta den invänd- pmhamn.
l910 framkommo i konimis- ningen, .att detta skulle vara att göra sionen f ör social lagstiftning skarpa gällande en rent abstrakt.
U ks tallig- u1 talanden mot de undanflykter för en hetssynpunkt.
Det ar dock icke d, ty ef Eektiv lagstiftning till skydd f ör ar- kvinnliga arbetares raett att kunna bt:tr,nas liv och halsa, som på ovan- existera eller att ej få sina ' utkomst- --- niimnda grunder gjorde sig gällande möjligheter f örsamr.ade ar ett praktiskt Enligt den av lrommers ' ltollegii avdelning.
.
från de styrandes sida i olika länder.
och mänskligt spörsmål.
för arhebstatistik å r 19.11 in tgivna publika- Ratta förhållandet återgives nog i den Nu liar vidare intraEat, a t t vid en arbetar- ti-on .över * ar.b.etsti-dens längd inom indulstri och .hantverk i Sverge - en statistik, som al.
nämnda kongress antagna resolutio- slryddabonf erens av regeringsombud sch dele- dock lej blir fullt exakt i fråga .o.m nattarbe- ncn om arbetarskyddslagstiftningen, gerade för de internationda arbetareskydds- f.öreningarna, hållen år 1910 i Lugano, bedii- tet därför, a t t .i de utsända foamlulär~en ej räknats .m; &amp; denna &amp; al&lt; aärskilt - förekom diir det heter, att " trots de många för- t.ats a t t nästa stora fråga i d,en intematio-, ordinarie nattarbete vid 2,875 arbets:st %ll,en hiindlingarna presterades ytterst litet nella arbet,ar&amp;yddslagstif tningen skulle vara utgörande 14,l pr.0- pl~sitivt av lagstiftningen, emedan de f astställan-det av en normalarbetsdag enbart och f ör 48$618 a~b~etare, cent av samtliga vid undersökningen redovi- hlirskande klasserna av fruktan för för Jwinnliga industri,arbetare, varom utred- ring Iskall ske .och sedan .harom en ny kon- sade arbetarme.
Inom den egentliga industrin (ar:behtällen med 10 arbetare oc~h däröver) a d skadas niotverka arbeta~reskyddet, ventilon åstadkommas.
De svenska ombuden, var detta fallet %etraff aride 1,105 arbetsstal- eliuru ingen förvärvsgren i något land rom personl.igen vore ivriga anhängare av len .och 44,157 arbetare,.
inom dein .mera.
hant- s1:adats därav, utan fastmer höjandet ?n ar.betarskyd.d.slag.stif tning emidigt f ör kvinnor, gj.0rd.e ingen - oppositi.on mot: en dy- ver.ksmäs,siga driften (a3betisstall.en med 1 till 10 arbetare) beträffande 1,770: arbetsstallen w .arbetarnas halsa och.
.arbetspresta- .ik uppfattning, som .obeskuren kommer, att och 4,461 arb.etare.
Av antalet .arI13etare tion bringar den allmänna kulturen illt: mer inkräkta på kvins-ornas utk~omstmöj- 1comm.o på skogs.br.uk 2,180, gruvdrift 4,.377, on:h även arbetsgivareklfissen en för- igheter.
' Vid iien nya konferens av nämnda dag, &amp; om skall aga rum i Zurieh sept,ember annan brytnings-.
och upptagningsindustri 27, dei ' '.
1912, väntas denna fr %ga .om normalar.betsd,ag närings- .och n j:utn.ingsämn.esin~d~~.strl 2,336, Uti motionerna vid senaste riltsda- för kvinnor .eventuellt komma på dagordnin- textilindustri 42, beklädnziibindustri 1,126, la- der-, hår- och ' gummivar.uindustri 37, travam- garna har emellertid yrkats a t t det be- gen.
Det förtjänar erinras om!
a t t med hänsyn industri .6,390, tr.ä.maisxe- .och p.appersin diistri gärda ingripandet skulle ske eventuellt 511 deeaa ensidiga tendenser .i regeringslag- 8,317, grafisk industri 353, .m.almförädl~ings- industri 10j603, rnet,allindustri 1,453, mmkin- efter inledda.
internationella förhand- stiftningen vid 191.0 ars internationel1.a arbe- ooh sh.eppsbyggnad.sindustri.
366, jord- och lingar.
Det har icke varit ' möjligt att; ay.kongre.ss.
(beslöts i res~olutionen om arbetar- .stenindustri 2,159, kem.isk-teknisk induatri €.i, detta uppmärksammat, 11ta.n avslag; kydd.sLagstiftningen uttryckligen ib.etona, att 591,: byggnadsindustri 421, belysnings- och bar alltid yrkats bland annat iiven på kosgressens .laav i arbetars kyddslagstiftnin-; en gal1.d.e för alla arbetare lutan sltillnad vatt,enledning m. in.
810. ovannämnda grund.
; il1 kön)), en skillnad som för övrigt ingen Utom detta ordinarie nattarbete fö- ' Nattarbetet ar; som sagt, aven för iöregåenae !arbetark:ongres~ förordat på något rekommer också en ' myckenhet tillfäl- niannen en skadlig inrättning av indu- satt .. Bland dessa krav var, som sagt, aven " förbud m.ot nattar.b.ete utom .dar det enligt ligt nattarbete på övertid, om vars om- strialismen.
Spörsmålet är ock en sak %rlbetetis natur m b t e .aga ri1.m av tekniska fattning statistiken dock av ovan an- för sig vid sidan av nornialnrbetsdagen; käl * eller i den allmänna välfärdens intres- given grund ej lämnar några närmare cch upptages därför såsom sådan i ar- se Vid.
1911 års svenska arbetarkongress upplysningar.
kietarekongressernas resolutioner om .nfii~des .i programmet av sainmla anledning: gen.omföres, Mot ett förbud f ö r nattarbete i in- ~.rbetareskyddslagstiftningen.
Resolu- j.
) Ar6betarskyddelagstiftningen &amp; B&amp;, kan ske, utan slcillnad till kön ').
dustriella~ och angransande yrken, dar tionen.
av år 1910, varom ovan talats, Därefter lianvisas till kvinnokon- det kan undvikas, samt en reglering r lutar ock med en uppfordran till alla av detsamma i andra fall plägar ' in- länders arbetare " att bryta de har- gmssens resolution i fr&amp;ga.n &amp; r 1911. vandas, att frågan ej ' kan upptagas har; .kande klassernas niotståiid samt er- i landet annat än i anslutning till.
en iivra ett verksamt arbeta18eskydd ge- internationell~överenskomn~else .. En en- iiom en ständig agitation och e n mak- Ur den f ör " kvinnors arbetsf örhållail- sidig åtgärd i sådant syfte för ett land lig utvidgning av sina politiska.
och len även vikti.ga motionen om a n - och särskilt för ett litet land som vårt, i ?konomiska organisationer ".
h i n g.
a.v f ö r b u d m o t k v i n - skulle, menar man, niinska dess kon-.
Den svenska fackliga arbetareorga- i o r s a n v ä n d a n d e t i l l a.
r b e t e kurr enskr af t .på världsmarknsden.
lisationens kongress år 1906 beslöt i i a t t ' e, t i d av Lindhagen anföres Lagutskottet uttryckte detta de två: rågan bland annat uppmana socialde- löl jande: sista åren så., att " det måste vara av mokratiska riksdagsgruppen att inför) ' Det är av stort intresse a t t iakttaga, vil- vikt.
för det ena landet, $tt ej genom rilcsdagen framlägga f örslag om för- iet inflytande c3eii kviniiliga röstrattsfrågan - ',, j..
MORGONBRIS haft i detta fall.
I Sverge var kvinnorna &amp; t 6 n s u 1) p d r a g innehiller en ingå- rösträtt %r 1909 en oviss fr.amt.id.ssalr.
Man fä,stacle c7ä.r icke det ringaste.
avseenae r i d ende inotivering och bör naturligtvis kunna bliva av stor betydelse,då derina f ö r e n h m da önskan.
San1m.a %r framlades - emellertid båcle i ko.mniit; té; i nppdrag, för att nggot mer Norge .och Finland förslag om reglering av ajupgåenOle kunna råda bot p5 fattig- nattarbete ensamt för kvinnor.
I Norge,, dar kvinnoröstratten.
var nyss an- virds- o: h barnav&amp;rclsf örhåll.andetna, tagen, men a m u icke tillämpad, delade sig bör vidga s. imgefar lika rriånga .m,edlemmar a v stortin- Petitioner till regeringen på nyåret get mot &amp; om för lagen i dess ensicliga .skick 19.11 sam1 motion av Rydén förra riks- med nagon rösts ' övervi !lct för den förra, dagen avsago att vidga lrommi t t h s ståndpunlcteu.
1On1 d e t finska förslaget, som förbjöd in- uppdrag i så avseende, att den skulle dustriellt nattarbete för kvinnor .i allmänhet) kunna frmdiigga förslag till lag jn:ne- utom d.å arbetet ord.nats i å t t a timmars var- andra regelbundet avl6san.de skiften, yttrade hallande eff elitivare bes taininelser till lantdagens &amp; ocial.iitskott: &gt; ' En.ar s t o ~ a sani: skydd fö:r ' ensa.inst ?iende mödrar och tara missförhållanden vore en följd a v längre leras baru.
tids nattarbete för: s %v %l kvinnor soin man Vad Steffen genom sin motion ön-, och d % det dessutom i särslcilda i n d i ~ s t ~ i g r e - skar att riksdagen nia ytterligare giva nar, dar earbetare av vardera könet a ~ o sys- kommittén i uppdrag att taga i öyer- selsatta, bleve svårt a t t p % tillfred&amp;allancle satt, ordna arbetet, om beträffande .arbetsti- viigande ii.r: den för vartdera könet .olika slcydd.sb.estam- " d e l s behovet av de liimpliga for- ningai.
vore a t t iakttaga, har uts1cott.et velat merno ' för en k o n s u l t a t i v och i n- ntstraclca best.amning; arna om inslrr5nltnin.g 3 p e B t e:.
a n d e central f a t t i g- av nattarbete iivaen till f ullvuxna man På iits1t.ottet; s henistall.an antogs o&amp;s &amp; en lag, v å r d s m y n d i g h e t, med uppgift som reglerade nat.tar~bet.et för bBde man och såviil att tillhandagå de kommunala kvinnor.
1 den punkten vor0 så g o t t.
som alla inom lantdagen, eniga.
.Men .s % var i Fattigvård sstyrelserna med alla upp- Finland ocksa den kvinnliga röstilatten b.&amp;d,e Lysningar och rad i j~iridiska, admini- geno1nför.d och tillämpad .och kvinnor sutto i strativa, 1lygieni.slra och pedagogiska 1aiit.dageii.
J j. Erågor, soin de lrunna påfordra som ock I motionen redogöres vid&amp;re för la- %tt öva uppsikt över efterlevnaden gens verkningar i den man denna ar kand samt angående de dispensansök- ningar, som avslagits och bevilja, @ v,arför redogörelse influtit i Morgon- bris spalter.
I motionen hemställes: att riksdagen ville hos k. ni:t an- Mlla L o) om ett på närmare undersök- ning grundat förslag till ändringar tills vidare i lagen om förbud mot kvinnors anviindande till arbete natte- tid i vissa industriella företag den 20 .november 1909 i syfte att lagen ej må verka till skada för kvinnor å arbets- marknaden.
2 :o) för sin del antaga följande för- fattning: " Förutom de i lagen angående för- bud mot kvinnors användande till ar- bete gattetid i vissa industriella före- tag den 20 november 1909 till förman för industrin och råvaran tillåtna un- dantag från lagens bestammelser, må undantag från sagda bestammelser i erforderligt avseende medgivas aven till förmån för arbeterskor, då sadant av dem önskas och kan antagas landa dem till fördel.
Undantag, som nu sagts, må tillstädjas under ett lralen- derår sammanlagt efter dagsberäkning högst en vecka av arbetsgivaren med skyldighet att anmäla saken för berg- mästare eller yrkesinspektören, högst två månader av bergmästare eller yr- lresinspektören, högst fyra månader av ko~nmerskollegium o,ch längre tid eller tills vidare av konungen.
Denna lag skall genast träda i kraft och galla tills vidare intill den 1 juni 1915. "
4k *.
Steffens motion om skrivelse till lr.
m:t om några önskemål i samman-, hang med f a t t i g v å, r d s I r o m m i t - honi all; ^ landets lconiniiiner av för fattigvård sstyrelsernas verksamhet gällande lagar och förordningar; d e 1 s behovet av all den offentliga barnavård.ens s lr i l j a n d e f r L n € n t t i g v å r d e n samt behovet av en centra1isz; ion eller s a m m a n o r g a- nisering a v all den off entli- ga b a r r i a v å r d e n i r i k e t;.
d e l s behovet .av legala bestanimel- ser, som stalla utom allt tvivel, att Eöraldrar lzunna f r å n k a n n a s s: i n målsmansratt över siria b a r n, d å denna målsmsusrätt visar sig vara ett oöverstigligt hinder, i stal- let för ett tjanligt medel, f ö r uppnåen- det av san,mha.llets minima av barria- vård. "
- 0 * Rydéns ena motion om o a k-t s b a r n s.
r a t t går ut därpå.
a t t riksdagen ville i skrivelse till kungl.
mr; j: t anhålla om.
förslag till sådan föriindring i - arvslagstif tningen: att s. k. oiikta barn må ärva fader och fadernefrä rider.
kravet.
Däremot kvar.st %r ännu den orätt- visan, .att de)) oii1ct.aJ) e j f &amp; axva s i n fader. "
I Rydéns andra motion om ozikta barns rätt hemställes 0111 u t r e d n i n g ang. l ä m p l i g a å t g ä r d e r f ö r a t t s. k. o ä k t a b a r n m å t i l l - försakrasrä-tten a t t erhålla v e t s k a p on1 s i n a f ö r ä l d r a r.
.
Motionären redogör för de upprepa- de gånger denna fråga har varit före- niål för riksdagens prövning.
') Det vill emellertid synas, som - om visea ref.ormer vor.0 dö.m.da a t t s t r m d a på det ne- gativa motst åniiet hos en del myndigheter.
Annii sex år efter e t t enha.lligt ingripande från riksdagens båda Jqumrar s t å r lagstift- ningen p % samma ~ståndpunlct som för snart e t t .och ett halvt århundrade sedan.
A .andra sidan kan måhända d e t t a medföra,.
a t t frågan nu kan lösals efter v.idar.e linjer an de i 1906 ars riksdagsskrivelse.
I den er- kändes de " oiilit~iW " r a t t till mor.
Mahanda ar tidpunkten nu Icommen, då steget kan t a - gas fullt .~i.t, så at.t aven fa.derns anonymitet.
gentemot s i t t barn ban avskaffas.
I de tal- rilia r.esolutio.ner, som en mängd kvinnoför-.
eningar avf.attade under di-slmssionen on1 19016 .ars ~ihsdagsbeslut, uttalades !allmänt f öljande ':) Lagen .om a n ~ n y ~ m i t e f ör t .m.oder skall uppliasas, emedan rättvisan mot barnet kraver detta, men slom barnet .ock har r a t t till £ader, slcall faderns namn ävenledes upp- givas och h a n åläggas a t t Tanite omodern bära +nsvaret för barnets vård .och uppfostran. '
Riktigheten och rättvisan i .dessa uttalanden Isra icke 1cu.nna med sal~s~lral bestridas.) '
I Saridlers m o t i o n o m f ö r h ö j t anslag till vissa kvinnliga f o l k h ö g s k o l e k u r s e r begäres: att riksdagen måtte besluta att till kvinnlig kurs, som pågår samtidigt.
med manlig folkhögskola under minst 20 veckor med sarskild undervisning i de ämnen, dar sådant erfordras, må kunna beviljas högst 3,500 kronor.
I motionen anföres följande ur sven- ska folkhögskolans lararef ör enings skrivelse till kungl.
maj: t:) @ törre höjning.
(an till 2,700 kronor) har &amp; oek rn6tet ansett erf.orderlig beträffande den lrviniiliga f~olkhögslr.ola, saom pågår under vin- tern samtidigt .med manlig, .d~ock med va- sentlig skild undervi.sning.
För sådan kuras har hittills e j erhållits m.er .an 1,000 kronor i statsbi.dr.ag.
Enligt samstämmigt yttrande f r å n d e föreståndare, soni leda dylika sam- skolor, äro utgifterna för de,ss ltvinnliga lrars vida större an för en fristalende kvinnlig f~ollrhögskola p % tre manader.
Anordnandet I motivwingen till denna motion på- a v .en kvinnlig skola vid sidan a v och samti- med, en manlig medför behovet a v be- visas de u tom äktenskapet födda bar- digt tydligt ökade 1.okaler för undervisningen .och nens s v å r!
~ ställning i allmänhet och för d e kvinnliga elevern-as inkvartering - hänvisas till de motioner motionären dessa kunna e j la.mpligen bo annat a n under skolans tak.
Samskolorna pågå langre an förra året vackte i detta ämne.
sommarkur~serna, ofta över 6 månader, och I sammanhang med denna motion nn5 den kvinnliga lararpersonal, s,om därvid iar nämnas att ett förslag om oakta barni anställd (handarabetslarar innor, l.ar#arinn:a i arvsrätt aven efter fader, framlades huslig ekonomi med flexa) .måste engageras i Stockholm förra med proporti~onsvi~ högre löner a n den, som vid barna~-årdsmötet andervisar vid .de kvinnliga sommarkurserna, året av borgmästare Petterson.
för vilken denna un.dervisning stundom a r eii I sin mhion säger Rydén följande: bisyaselsattning.
A andra aidan k a n man i ' Emel1eri; id synea det uppenbart, a t t äv e1 dlen del av lam3et,: där d e flesta samskol-or efter gen.0:nfaör.and.e a v; d e s ~ a reformer så förek,omma (de äro för närvarande 10)) näni- mycken ~oilattviaa kvarst %r gentem.ot.
Id4 Egen Norrland, e j födagga den kvinnliga utom aktenlakapet födda, a t t man e j bör.
!di folkhögskolan till B o m a r e n, enar lanhbe- sig till bo hiir.
I främsta rumlmet tänker Jag fao1 kningen under denan tid .ej kan undvara härvid p &amp; s r v s r a t t e n.
E n l %ng lainy sin kvinnliga arbetskraft.
Mötet ansåg för m k t e f öras, innan 1agstiftGngen i Svergc sin del, a t t anskget till kvinnlig Eollthög- en8 vill.
erkänna, .att de s., k. oakta finge skola, aom påginge samtidigt maed manlig arv.a sin mar.
I den delen segrade d,ock til: niinst 20 veck.or, .borde isattas till 3,500 k r.)
) slut.
d &amp; ti!
l synes sol klara rattfärdigheks J ',
Från Tyskland.
[Semester för arbetare.
.
En undersökning inom tyska textil- industrin.
.
.
- ' För det stora flertalet av arbetare- klassens nian och kvinnor existerar be- greppet semester knappast annat än omedelbart förknippat med nöd och umbäranden av alla slag.
I vanligaste fall är arbetarens " semes ter " ingen välkommen vilotid, som kan skanka lionom nya kraf ter att upptaga Irani- pen för tillvaron, utan - den motses j regel med bekymmer och ängslim, då.
den kommer i form av arbetslöshet ge- nom lockouter, strejker, sjukdom e. dyl. I vårt land atnjöto år 1907 - enligt tillgänglig statistik - omkring 15,000 arbetare inom olika yrken genom avtal bestämd langre eller kortare semester och denna siffra utgör iclre mer än omkring 5 Oj / o av hela antalet av avtal berörda arbetare.
Inom våra största och på samma gång mest hälsofarliga in- dustrier, vilkas arbetare således fram- för andra behövde ferier för att vila sig och hämta krafter, t. ex: textil-indu- strin, förekommer ingen som hel.st le- dighet.
De svenska arbetarnas seine- sterförhållanden iiro saledes allt annat än lysande.
I utlandet och sarskilt i England ha arbetarna hunnit betydligt längre, då det gällt att genomföra semesteridén.
Att de lyckats få sina krav på en be- rättigad vilotid beviljade, beror dock icke så mycket på arbetsgivarnas hu- manitetskänsla som på de starka arbe- tareorganisationerna, som vetat ge- n.omdriva sina f ordringar.
Inom den engelska textilindustrin bl.
a. iiro ferierna nästan genomg&amp;ende så ordnade, att driften å de olika in- dustriorterna avstannar för en eller tvii veckor.
Under årets lopp inbetala ar- betarna avgifter till en semesterf ond och denna delas sedan vid semesterns början, varjämte semesterlönen utbeta- las i förskott.
SA långt ha iclre lronti- nentens arbetare kommit ännu, men de arbeta dock energiskt på att erhålla- några dagars avl:önad ledighet om året.
I det tyska fackliga centralorganet, " Correspondenzblatt " redogör en av tyska Textilarbetaref örbuiidet fuiiktio- nar er Karl Rössel för hur semesterför- hållandena stalla sig för textilarbetar- na i Tyskland, Österrike, Holland och Schweiz.
Från Österrike meddelar sekreteraren i Österrikes Textilarbeta- reförbund, att där existerar inga som - helst avlönade ferier.
Ungefär liknan- de äro förhållandena i Holland.
Dar finnes e n fabrik, som beviljar 3 fria dagar på året.
Och det a r allt!
J Schweiz äro förhållandena något batt- re.
Rapporterna därifrån meddela, att antalet fabriker, vid vilka ledighet med full avlöning införts, kr i ständigt sti- gande, ehuru det torde dröja länge in- Iian alla arbetare kunna lro~lnia i $t- ii jutande av en berättigad semester.
För att erhålla exakta uppgifter ' oin Ilur de tyslra tegilarbetarnas semester.
Iråga är ordnad utsl~ickade det tyslra ?extilarbetareförbundet e-tt cirkuliir t il1 de olika f örbundsavdelningarna med förfrågan huruvida inedlemmar- ria hade semester eller icke.
Från mdast 26 av de 350 avdelningarna komnio jakande svar.
Tar man se- dan del av hur inånga arbetare å liar och en av dessa 26 platser som 2,tnjöto semester, finner m.an att siff - rail icke ar för hög.
Arbetsgivarna ha uppställt niånga betingelser för dem LV sina .arbetare, som slcola få förmå- nen.
- av ledighet.
En av dessa betin- gelser är att de oavbrutet arbetat pA cn och samma fabrik under en längre c-ller kortare följd av år.
På endast tre platser beviljades seriiester efter cndast ett års anställning.
Fem år tycks vara minimum, ty vid 9 fabriker w de 26 är detta den stadgade anställ- ningstiden, efter vilken sem-ester gives.
På fyra platser anser arbetsgivaren att cfter 10 års oavbrutet arbete kan ju tre dagars ledighet ha fog .för sig, och på lika många inåste arbetaxen träla i 55 år för att få vila sig riktigt i fyra dagar.
Ett ypperligt bevis: på arbetsgi- varnas omsorg ocli deltagande för sina mbetares hälsa och liv!
Vad .antalet semesterdagar beträffar överstiger det i.:lre sex.
En, två och tre dagars se- rriester äro vanligast.
På ett ställe ar semestertiden f örlagd till pingstveckan cch på ett annat få arbetarna ferier mder pannrengöringen.
En firma be- viljar semester på sommaren mot det a.tt under - vintern arbetstiden på lör- i-agarna förlänges, Vid flelra fabriker ar beviljandet av semester ytterst god- tyckligt och planlöst.
En axbetsgivare tycks hylla satsen " ge ocli t a igen ", ty om någon av hans arbetare skulle genom sjukdom e. dyl. bli ' förhindrad akt arbeta under en titi av sex veckor fijrlorar han rätten till semester och får börja räkna åren på nytt igen.
klen de, som stå i tur att erhålla se- ciester och ej begagna sig.
av den, er- kålla i alla fall Iialva seniei~terlönen.
, Av de utdrag ur Rössels intressanta; artikel, som har ovan återgivits, fram- går tydligen, att de tyska arbetsgivar- c.as frikostighet och ' beniigenhet att tillinötesgå sina arbetares berättigade krav icke. %r så överdrivet stor.
Till 3.en uppfaktningen b i d ~ a r också upp- lysningen att på flera av d e 26 platser- ria har semestern framtvungits av ar- h etarnas organisation.
I: nästan alla andra fall har semestern Barahtar.
sav m frivillig gåva, som arbetsgiv-aren nar som helst kan taga tillbaka, utan att arbetarna kunna göra någonting för itt hålla på sin ratt.
S %; ungefär stalla, sig .de tyska textil- arbetarnas sernesterf örhållanden.
De iro icke lysande i och för sig, men bli jet i jämförelse med de sve:nska textil- irbetarnas.
Men s &amp; iiro oeksä de tyska i3xtilarbetarna samlade i en stark or- ganisatim, soin icke elidast skapat sinn mecl.leininar biittre ekonoiiiklca förhål- landen utan aren berett dein en lie1 del andra föriliåner.
Vad våra s &amp; ytterst uselt avlönade textilarbetare) och en hel del andra med dem för övrigt, angår, niaste de främst genom en stark organisation sölra tillkämpa sig löner, som något så när motsvara deras tungs hälsofarliga arbete.
Samtidigt kunna de dock börja arbeta för att erhålla en semester, ' soni icke ar liktydig med hun- ger och elände, iitan ' som blir vad den skall " vara: ett angenämt avbrott i den tnnga kampen för tillvaron.
Anna-Lisa Hansson.
Litteratu r.
Hammarslag sv Johan.
Olov.
Frams förlsg, 50 öre.
Proletärdikter av en proletärl Och inte en av de sämsta.
De äro friska och hurtiga alla, och det finns över alla skaldestyckena ett nagot, som vittnar om att det är hört.
och sett det som här Eorrnats i diktade ord.
Inte för int.e heter det lilla hiiftet Hammarslag.
Järnarbetare ar desa författare och Järn- ~rbetaren.
har varit det organ, d&amp;r denne oftast tumlat sin pegas.
Bra synes an- mälaren de satiriska dikterna, exempel- vis den om Brukets fria doktor, som inte gör lång process med sina offer, utan helt kort och gott frågar dem efter namnet samt tillfogar följande - t.irad:) &gt;Har du öppning?
Hosta!
Gapal Du får.
mediciri!
Adjö l P Detta om kväde verkar genom sitt 3terupprepande ytterst lyckat.
En utmärkt dikt ' i sitt slag, rent oklanderlig, är den lilla satiriska dikten - med rubriken Trygghet, som all- deles oförtjänt lämnats sista platsen.
Ett utdrag ur samlingens första dikt Drömmela vilja vi har aterge, i full för- vissning om, att.
detta skall vara presen- tation nog:. '
' Hammaren slår sina hårda slag.
Järnet han vänder med tunga tag, hans lem.mar skälva av möda.
Han ~mider för hem och föda.
För ögat det svartnar, hans krafter svika, men hammaren hugger och järnet ger vika, lan orkar ej mer - - - [Angest han flämtar, han sjunker neder ned svartblåa läppar e n bön han beder: Fader vår - - - Han ' reser sig upp, efter slagen sig lämpar,) ch liksom för livet dendöende kampar, $i pressar han även det si8t.a av kraft) ch vrider och bänder) ch amider och vänder.
Fy han vet om han faller i kampen för bröd igger framtiden full utav armod och nöd.
Czarens kurir eller Sågfilarens iemligheter heter en broschyr av l u g u a t Strindberg, aom i dagarna itkommer frhn Frams förlag.
Som ti- eln 18ter först8 berör den dagens aktu-
MORGONBRIS ella frå,ga: militarismen, och riktar sig Kanske det är en plhga, kanske viil och det fanns någon ridderlighet hos partiet, särskilt mot den pansarpatriotiska agi- om det hade nhgon förmiiga att beundra en fröjd!
tation som i Sven Hedin fatt sin mes1 Endast de djärva våga mata sin lyckar djärvhet och mod skulle de.
antaga den remarkable talman.
S kriven på Strind: framlagda resolutionen och säga ifrån böjd.
.
.
bergs målande och drastiska språk utgöi att de icke komme att taga emot den en fruktansvärd vidräkning med .det en utsträckning av röstrgtten för sig militaristiska ofoget och överklassen^ själva, en uteträckning, som i s % fall rus tningsraseri.
~ r o s d ~ r e som n, kos tar skulle va.ra resultatet av kvinnornas 25 öre, fyller i den antimilitaristiska kamp for sin rösträtt och som skulle propagandans tjänst en uppgift för da- hava vunnits genom kvinnors uppoff - gen och bör spridas i massor.
rande arbete, som till och med ådragit En ~ ~ i k t i händelse g från kvinnoröst.
dem fängelsestraff.
Billighetsupplaga av Axel Da- rättssyn punkt var den resolution arbe- Miss M .. Murby förklarade att gruv- tarepartiet i England antog vid sin kon.
arbetarnas sthdpunkt var fullständigt nielssons skrifter.
Med anledning av att i Ar infaller gress i Birmingham och som framlade€ ologisk.
Det påminte om den irländske 25 årsdagen av vårt partiorgan %Arbetetsr av parl; 3mentsledamoten mr A. Hender- affärsmannen, som skrev till en kund att han icke kunde .sälja en viss vara startan Je, anordnar Frams förlag en son av följande lydelse: under 90 öre pr meter och tillade i ett s Denna Irongress anser, i enlighet med billighetssubskription å Axel Danielssons: d händelse ni icke kan postskriptum skrifter,.
det utmärkta bokverk, som in- sina fornegående beslut, att alla myrdiga denna offert skola vi släppa va- antaga nehilller den frejdade sydsvenske arbe.
män och kvinnor böra infleslzctas i den ran för 85 öre&gt;.
Gruvarbetarnas stand- tareförkämpens basta artiklar i Arbetet.
kungl.
proposition regeringen ämnar punkt var en .förolämpning mot kvin- Boken, som omfattar öv.er 800 sidor j framla~ya .angående utsträckt röstrati norna och om arbetarepartiet icke un- etort format, har forut kostat 4 kr.
(16 till pa damentet.
Kongressen f o drar kvinnornas krav i en vidsynt derstödde hiiften a 25 öre), men säljes nu till kr.
vidare att partigrupperc i parlan~entel och rättvis anda skulle det därigenom 2: 40 komplett eller 15 öre häftet.
Dess- Idargör, att varje förslag, som icke in- utom medföljer gratis till abonnenter nefattar även kvinnor, .är oantag1i; gt för visa sig bankrutt i frtlga om ideal.
Voteringen utföll med 919,000 röster den ståtliga minnesteckningen, som för- partiet.
11 för och 686,000 mot.
Voteringsresulta- Mr Henderson påminte kongressen fattats av professor Bengt Lidforss.
tet mottogs med kraftiga hurrarop.
parlamentsses- om att partiet vid förra Denna bok.
är ett standardverk inom s oantagligt B fanns i den resolu- Ordet sionen uppvaktade statsministern med vdr '.
svenska socialistiska litteratur, som borde ägas.
av varj.e intresserad arbetare, begäran, att statsministern vid fra:mläg- tion som arbetarepartiet antog redan i och det nu nedsatta billiga priset möj- gandet av sin rösträttsproposition: måtte november, men då nöjde sig partigrup- liggör för var och en att skaffa sig det- beakta det krav som tid efter annan pen i riksdagen med det mycket svagare framstä:.lts fr&amp;n partiet om röstriittens uttrycket B otillfredsställande B.
Kon- samma.
.
.
utsträckning till alla myndiga män och gressen har nu beslutat ordet ~oantag- kvinnor ..
Men i stallet för att tillmö.
ligt D ooh partigruppen är därigenom Den fackliga kampen heter en li- tesgii detta krav ämnade regeringen nu bunden att rösta emot tredje läsningen ten förträfflig broschyr av .den kande framlägga .. en proposition om utstrackt av ett förslag som.
upp t a r utstrackning rysk-tyske socialdemokraten Parvus, som rösträtt endast till.
man.
av rösträtten till ' män och icke inneslu- i Översättning utkommer å, Frams förlag I dellatten opponerade.
sig ' enda &amp; en ter någon som helst rösträ.tt %t kvinnor.
inom den närmaste tiden.
Den.
blk ett representant, mr R. Smillie, ombud för Ställningen sammanfattas i Times för värdefullt tillskott till var fattiga fack- gruvarbetarnas fackförbund, mot den del den 27 jan.
som följer: %Trots gruv- liga litteratur och den - första.
som.
be- av resol.utionen, som gick ut p &amp; att ar- rir betarnas opposition bemyndigades parti- handlar fackföreningsrörelsen u r marxis- betarep~.rtiet skulle rösta mot varje för- gruppen i riksdagen att.
motsätta sig tisk synpunkt;.
Särskilt berör författa- slag som icke upptog aven kvinnorna.
varje rösträttsförslag som icke innefatt.ar ren aven betydelsen för fackförenings- För re,plolutionen talade bland .randra rösträtt även för kvinnor,.
rörelsen av.
kapitalets koncentration och Arbetarepartiet disponerar över 84 rö- parlamentsledamoten .mr Philip Elnow - de starka.
arbetsgivareföreningarnas till- den (vm8 hustru mrs Ethel Snowden iter i parlamentet och dess.
opposition komst under da senare Aren.
Broschyren den 24 juni.
.
talade -.
i: folkparken vid ir nästan liktydigt med.
nederlag för ett kan sålunda sägas äga ett aktuellt intresse Ingentir g).
Mr Philip Snowden förkla- För.slag som utesluter kvinnorna från och dess spridning just nu rekommen- rade ati; vad de nu 0todo.i begrepp att rösträtt aven om en del anhängare av deras till organisationerna.
Den 24-sidiga besluta var endast att.
i praktiken utföra kvinnans politiska rösträtt inom rege- skriften, som översatta av Z. Höglund, det som de i teori fastslagit., vid varje ringspartiet skulle svika kvinnorna vid kostar.
endast 15 öre.
föregilende kongress .. Var &amp; h en; som voteringen.
Arbetarepartists - resolution, statt, i kontakt med kvinnorösträttsrö- skriver tidningen, The Common Cause », Moll.
Av Olof .Bruno.
Grafias för- relsen, visste med vilken ' miss.t&amp;nksam- ir ännu e t t steg och ett långt steg mot lag.
Pris 1.: 5 0.
het de betraktade uppriktigheten av: östratt för kvinnor i Englard 1912.
Olof Bruno ar ju känd för saviil sin arbetarepartiets förklaiing a t t .detl var vera som sin prosa genom eitt ffi ' tiga för röst] - ritt aven för ' kvinnor.
.
Om, kon- medarbetareakap i olika tidningar och gressen nu, frågan.
Verkligen stod tidskrifter.
Nu har han - dock gjort en inför a- görande, skulle.
' slA av pA ein sammanfattning av sin versproduktion fordran: rösträtt %t både män och kvin- och vi ' se h0no.m debutera med Moll.
nor, hade de mimtanksamma fått rätt.
Namnet var lämpligt.
..
Det ar veka, låg- Det finris icke och har icke funnits n&amp;- mälta, me &amp; mycket alldagliga och van- got kra,v pi % utstrackt rösträtt.
från .Av Kata Dalström.
liga, g e n dock s &amp; vackra motiv som de nu utestängda.
männen.
Iriemot II.
tona fram.
Kanske lyckas dock Olof 11,000,000 man hava redan rös1; rat; t och Bruno bättre - på prosa än vers tolka ' för många fler män hava rösträtt än som Varför v i socialdemokrater bekämpa andra sitt vasens kynne.
kunna begagna den förståndigt.
En gen nuvaramle religionsundervisningen Den lilla dikten Lycka säger nog vad kvinna däremot kunde äga varje egen- kr helt enkelt därför, a t t den först och författaren ville, At sig själv och ' andra: skap som berättigar en man att rösta främst slukar f ö r m j 7 c k e n t i d och och dock p &amp; grund av kön vara ute.
s e d a n i c k e g e r b a r n e n d e % Lycka, det ar att leva dagen som ännu stängd.
Om kvinnorna borde kunna e t.
i s k a g r u n d v a l, d e s å v i i l är.
-.
vänta hjälp av något parti vore det väl b e h ö ' v a.
Icke i ångest bäva för vad den nästa arbetarepartiet, isom uppger sig arbeta, Med andra ord, religiunsun.dervis- för de svaga och nedtrampads och om ningen gör ej barnen till ädlare och bar.
.
Röstritt för kvinnor under 191.2 aven i England? '
.
iiåra hm, pråsterna och ketekes- ' ' s '. '
.
MORGONBRIS --- - - bättre utan d e n d ö d a r i stallet, i sin nuvarande.
form såväl dems a n s v a r S k ii n s l a '.
SOIL ock deras s j a l v k ä n s l a, och göl de blivande människorna till viljelöse flarn, som kastas hit och dit.
Hur verkligt i l l a d e ' t a r b e.
s t a l l t vad tiden angår, skola föl.
jande upplysningar visa.
Barnen arc skolpliktiga fr. o. m. det år, då d (fylla sjii å r och t. o. 111. det år, då dt fylla fjorton år.
*: Av d.en tid de ' til ' l. bringa i sko1a.n ' åtgår e n l i g t n o r, m a l p l a n e n 9 6 6 t i m m a r t ' il: s. k. r e l i g i o n s u n d e r v i s n i n g (plus bönestunder, kyrkpa.rader ock l~onfirmationsu~clervisning).
Genoir ett sådant slöseri med tid till " kristen.
tlomsundervisning ' ' a r det helt enkel1 ogörligt a t t bereda tid för övriga SE ytterst viktiga läroämnen.
Såsom t. ex naturkunnighet, världshistoria, kultur.
historia och samhällslära m. m.
Alla dessa så s j alsutvecklande ämnen t r ä n gas h e l t eller d e l v i s undan av d.€ på mera och återigen mera religionsun- dervisning pockande prästerna.
Och v i l k e n religionsundervisning erhål- les?
Jo, dogmer och sagor - ur juda- folkets historia.
Så t. ex. f å s e m i n a r i s t e r n a - d e bloivande f olkskolelii-.
r a r n a o c h l ä r a r i n n o r n a till livs sådana godbitar som detta ur Handb,ok i biblisk historia av rektor Fredrik Lundgren vid seminariet j S t o c k h o l m: " Äntligen nalkades dagen för flodens inbrott.
Det var, såsom, man trott sig kunna beräkna, år 1,656 efter människans skapelse, jus1 under den årstid, då regntiden plagadr begynna. "
Nu vet man enligt geolo- gin (läran om jordens historia), att m ä n n i s k a n e x i s t e r a t på vår jord i m i l l i o n t a l s å r - men en- ligt Lundgrens handbok har h.on ej funnits till mer än 1; 656 år.
, On1 " syndafallet heter det: " Tan- ken eder, huru det skulle kännas a t t träda inför Gud, kladda i fikonlöv!
Tank om du på morgonen lämnade hemmet, klädd i dyrbara kläder, och på aftonen återvände alldekes naken, alle- nast skyld ay några hopsydda löv. "
.Och mot utvecklingsläran (darwinis- men) riktar samme författare ett för- '. '
färligt slag!
H ä r heter d e t: " Det ar Snnu en sak i sammanhang med djurens skapelse, soni vi icke skola förbigil, nkmligen välsignelsen.
Med denna er- hö110 de kraft a t t föröka sig, vart och ett inom sin art, men icke a t t övergå till högre arter,.
så a t t av en spindel.
skulle bliva ett lam, av ett lam len häst eller dylikt. "
Vid elementarlaroverken ar, som vi veta, naturkunnigheten ett mycket vik- tigt ämne och för detsamma a r utveck- lingsläran (darwinismen) grundlag- gande.
Enligt &amp; enna f å de lära a t t allt liv utvecklats från de lägsta for-.
% IJppgiften ar Anna Whitl.ocks: S1colail.s stiillning till religionsiindervisningen.
.
.
.
.. .. - mer - ~ p till p allt högre och högre, o c h måste nämligen erinras därom, att cirka a t t d e n n a u t v e c k l i n g o a v - 85 proc.
av de kvinnor, som skola om- b r u t e t f o r t g å r och kominer att fattas av den föreslagna försäkringen, fortga, sa lange liv finnes på var jord!
äro ogifta och att det tyvärr alltför ofta Re ktor Lunclgrens handbok anvan- visar sig omöjligt för den ogifta modern des .irid ' flere se ' minarier, och rektor a t t, påräkna hjalp och stöd fran barna- Lundgren hade t. o. m. statsbidrag i fadern, något som vi frukta skall bli och för studier i Tyskland och Scli~veiz ännu allmännare i framtiden om ' barna- i och för utarbetande av sin lärobok!
!
!
fadern vet att modern uppbar understöd Vead nu själva bibliska historien an- genom moderskapsförsäkringen och så- går, skall jag citera bad Adolf Hedin lunda icke ar helt och hållet blottställd.
har zkt saga on1 - densamma som under- En lag som den föreslagna kommer SA- lunda, djupare sett, att, i en viktig visni:~gsamne i folkskolorna.
Han säger i sina berömda brev: V a d punkt försvha de ogifta mödrarnas stall- f o l 1: e t v ä n t a r a v .deni n y a ning,.
även om den under en kort tid i r e p r e s e n t a t i o n e n, IV .brevet, samband med barnsbörden lämnar dem F r a m s t e g s p a r t i e t o c h f o l k - ekonomisk h jalp.
En annan brist i det föreliggande för- s k o l a n: " Då det .ej ar möjligt att slaget är ' att försäkringen kan upphöra visa,.
a t t det judiska folkets äldre utan n %got som helst förvalande från historia a r för bildningen viktigare an arbeterskornas sida, och det synes oss kännedomen om vårt eget folks öden och om världshistorien i det hela, s å innebära en förhatlig orättvisa, att kvin- m å s t e.
v i d a r e d e n r e n t a r ' t i - nor, som under lång tid inbetalt sina ficiella av " p r a s t l i s t e n " försäkringsavgif ter, skola mist a möjlighet u p p f u n n a l ä r o b o k e n: s o m till understöd därför att de t. ex. bli kallas " b i b l i s k h i s t o r i a ", föremal för en ofrivillig arbetslöshet el- h e l '.
; o c h h å l l e t f ö r s v i n n a u r ler lockout, som varar mer an 90 dagar, s k o l a n och måhända eftertriidas tiv eller flytta fran etörre industriellt före-, en: sort översikt av religionernas tag till ett som sysselsätter fiirre än l0 il.
arbetare.
Det måste förefalla egendom- histo ria.
Jai?
vill bara upplysa om, a t t f. n.
&amp; r ligt, att en obligatorisk försäkring icke det f u s t bibliska historien som.
bildar under alla förhallanden skall kunna upp- självs g r u n d v a l e n för " religions- ratthAllas av de försäkrade.
Det ar även Önskvärt alt så rnAnga undervisningen ", enar man börjar med kvinnor som möjligt skola bliva i till- den.
fälle att draga fördel av en blivande Och dock bör val var och en.
kunna moderskapsförsäkring och att en dylik vara ense med Adolf Hedin ifråga.
om en g h g kommer att omfatta alla obe- att den a r uppfunnen av " prastlisten " medlade kvinnor, ej blott som nu är för a t t smuggla in ännu mera .s.
b. re- föreslaget en viss grupp av industriarbe- ligioiisundervisning i slrolorna.
terskorna.
Det är ' vidare fara vart att den före- slagna lagen genom de kostnader och framför allt genom det besvär den kom- mer att förorsaka arbetsgivarna.
i viss m %n skall bliva till hinder för Bvin- norna p &amp; arbetsmarkniiden, liksom fallet.
blev med den s. k. nattarbetslagen.
J u Inlämnat av ' klubben till regeringen.
mera kostnader och besvär, som arbete-.
givarna mAste vidkännas i och för sina Typ.
Kvinnoklubben är icke i nhgot kvinnliga arbetare, desto sämre måste ~vseende motstandare till moderskaps- lessas läge bliva pL arbetsmarknaden i örsalrringens princip, men anse]:, att en jämförelse med deras manliga kamratera ..
Slutligen vilja vi framhålla, att den ösniiig i enlighet med de riktlinjer, som öreli gga i sakkunnigas bet,änk.ande,.
i Iöreslagna amningsbelöningen, 15 kr., lera avseenden blir mindre.
; l.y.cklig och Eör kvinna, som under en tid av mind ör industriarbeterskorna k9n yara för- JO.
dagar närmast efter barnebörden mad med vissa .ofördelaktiga veikningar.
ijalv ammat sitt barn, ar för låg för att, agfbrsla.get pkkallar enligt v8r mening] liva till verklig.
hjalp åt den, som i in del ändringar, försåvitt lagen skall 3erörda avseende endast med svhighet can fullgöra.
in modersplikt.
...
diva till .verkligt gagn.
Det synes oss bättre, att ett uppskov I främsta rummet vilja v.i d å fram- dilla som d r mening, att det innebar ned lagstiftning p &amp; detta omrade sker,, n s ': or orättvisa, att kostnaderna för &gt;ch att frågan löses i samband med so- noderskapaförs &amp; kringen t il1 så.
väsentlig 5alförsakringens ordnande i det hela än le1 rikda bäras av .de försäkrade kvin- itt ett förslag nu godki-lnnes, vilket vid- iorntr, under.
det att mannen .. ~; (liaturligt- .Ader .en del ' brister.
Vi uttala vidare den förhoppningen,.
vis med .undantag av.
manliga arbets-; ivari?)
alls .icke direkt.
skola bidraga.
itt i framtiden tillfälle m % beredas kvin- ri anse dock.,: &amp;:: det ekonomiska an- lorna att deltaga i utredningen och ut- vila på fadern i irbetandet av lagförslag, som i s i hög vare; för barnet.
: @ jr ika bög grad .som: modern, och att.
la- grad som det har ifråga varande berör: ens bestämmelser icke få.
vara av den cvinn ornaa intressen.
leskaffenhet, att de äro agnade att för- vaga kanslan.
.
: av d.e.
med faderskapet ~ren.ade ek.onor&amp;ka förpliktelserna.
Det ' ' It ala nie av Ty pograliska Kvinnoklubben i, ', '
MORGONBRIS Andra Stranden rörande firslagei om moderskapsfirsi kring.
För de sakkunniges förslag har har tidigare redogjorts, men det ar onek- ligen av intresse att se, vad de tillfrå- gade myndigheterna och andra för sa- ken intresserade hava att saga.
Den Kungl.
Försakringsinspektio- ilen t. ex. har ~~nderkastat förslaget en ingående granskning och samtidigt framkommit med ett helt och hållet nytt förslag i administrativt hänse- ende.
Inspektionen .framhåller bl.
a. att den statistik, vilken de sakkunniga lagt till grund för sina beräkningar är så of ullstandig, a tt några slutsatser ej kunna dras ur densamma, varför de beräknade avgifterna ej skulle vara att bygga på.
.. Salrkunniges förslag f ör avgifternas bokförande är mycket tungt .och be- svärligt f ö ?.
såväl arbetsgivare s O m ar- beterskor,.
För åstadkommande .av en f örenklad appa:rut föreslår försakringsinspektio- nen att riksförsakringsanstalteri skall bli organ för moderskapsf örsäkringen i stället för sjulrkassorna.
Försälrrin- gen kan billigare och framför allt enk.
lare ordnas genom riksförsakringsan- stalten.
Xverges Allmänna S jukkassef ör- bund, Svenska Typografförbundet och Tobaksarbetareförbundet hava i hu- vudsak tillstyrkt .de sakkunniges för- slag med reservation dock för vissa de- taljer.
Bland Sjukkasef örbundets anmark- ningar bör namnas, att förbundet fin- ner Önskvärt, att åtskilliga andra grup- per av självförsörjande kvinnor an industriarbeterskor kunde nås av la- gen och nämner exempel~is med indu- s triellt arbet e sysselsatta hemarbe- terskor, kontors- och handelsbitraden, uppasserskor m. fl.
Men om detta skulle försena lagens antagande, ar det bättre att antaga sakkunniges förslag.
~obaksarbetareförbunde ' t säger bl.
a,.
i sitt ytkande, att det vore behjärtans- värt om försäkringen kunde utsträckas lika lång tid före som efter nedlcom- sten.
För .en sådan htgärd tala vissa från tyska, förhållanden hämtade sta- tistiska uppgifter.
Även mot den punkt, att då försäkrad kvinna upp- hör med arbetet och detta ej upptages inom 90 dagar,-försäkringen anses ha upphört, utom i vissa fall, opponerar sig förbundet.
Tobaksarbetareförbun- det föreslår, under anförande att lron- flikter inom tobaksindustrin ofta vara längre, att tiden borde utsträckas till 180 dagar.
Sv.
Typografförbundets styrelse ön- skar att försäkringen skulle gälla 180 dagar i stallet för 90 efter anställnings upphröande s a i t uttalar en förhopp- ning, att denna försäkring må komma att omfatta aven * andra grupper av be- hövande barnaföderskor.
7 Social Tidskrift tolkadr sitt missn.öje förhillanden.
Boken är uppdelad i 4 med förslaget genom fil.
kacd.
A.xel huvudgrupper: 1., Moderska.psförsakrin- Hirsch.
Haii franihiiller att hela för- gens nödvändighet.
2.
Moderskapsförsak- slaget iii.~ste anses olä.mpligt, framför ringens faktorer.
3.
En kritik över mo- allt darfik, att det blott omfattar indu.- derskapsförsakring och dess ställning.
striarbetorslror och darför att det på- 4.
Moderakapsförsa kringens organisation.
lagger al: !a dessa försäkringstvång, me- (all ny litteratur pA området samt lag- dan blott omkring 6 % bli mödrar.
Vi- stiftningen på dess nuvarande stadium).
dare betonar artikelförf., att förslaget Vidare innehåller boken niigra mycket ej tar nog hänsyn till faderskapssyn- goda förslag ' till försäkringens utvidgning punkten, helst då han ej kan finna, där den redan bestar.
att moderskapet ar någon speciell yr- Men vad som kanske ar det viktiga- kesrislr f 5r industriarbeterskorna.
Hr d e av allt, det är det rikhaltiga.stati- Hirsch slutar sitt sympatiska anföran- ~tiska materialet, fr&amp;n feminiatisk syn- de med: Man behöver ingalunda vara punkt sett, som har samlats har.
Dess-.
fackman på området för att förstå, att utom finns i detta arbete icke några en lag o.m frivillig sjukförsälrring år som helst sedliga betänkligheter mot 1910 och en lag on1 obligatorisk ino- föreäkringen; man ar glad att ej åter- derskaps; !ör.säkring år 1912, kombine- finna ord som .den ogifta moderns pre- rade på f örslaget, oorganiskt sett, rent miering~ o. s. v., utan behovsprincipen a v för en längre tid framåt skulle kun- ar ' den enda förf.
gör gällande.
Arbetet na tänka;; äventyra den soci.ala försäk- Er väl vart att läsas av var och en, som ringens riunda och tidsenliga utveclr- önskar studera m~derska~eförsäkrin~ens problem och de därmed aammanban- ling i Sverge.
Slutligen bör i detta sammanhang gande spörsmålen i in- och utlandet.
namnas, att Fredrik:a B~emerförbun- N. K-ger.
det till k. m:t inliimnat en slrri- velse, ~rari förbundet.
framhåller, att förslaget ur etisk-social synpunkt lider av en del brister, som vid even- tuell oi~~evidering.
borde avhjälpas.
Först och.
främst ' vänder sig P.
B. F. mot f örs1 agsstallarnas b.egransning av De anmärkningar som.
gjorts mot för- iildern till tiden från 15-51 år.
Dels slaget äro så viil motiverade och hava ä:r försalrringsplikten betungande och, framkommit frHn sil många i frågan.
ini- heter det, ' krankande för alla de kvin- tierade att en omarbetning synes nöd- nor, som leva ogifta och icke bli möd-, vändig.
rar, och dels vidtager försakringsp:lik- Antingen kan dii tänkas att lösningen ten före den lagstadgade aktenskalps- av- frigan uppskjutes för att f &amp; moder- ålderns inträdande.
F. B. F. framhål- akapsförsakringen redan från början av ler vidarc?
kommitténs brist på hänsyn dess införande löst enligt stora och till fader skapet och även f öra1drap:lik- verkligt bärande linjer - i samband ten.
Det utdömer hela försl.aget ur så- med obligatorisk sjukförsäkring eller eå- val arbet mbans som slaktets och sani- som en särskild försäkring, omfattande hallets i ntressesynpunkter och anser grupper av kvinnor i vida större utstrack- F ' ör- ning an varom nu föreligger forslag (aven det etiskt-socialt underhaltigt.
bundet framhåller till sist ' att ännu in- medtagande gifta kvinnor, som ej ha in- gen motlerskapsförsakring burit sig Justriarbete).
utom i samband med sjukförsäkring.
Eller ock bör en omarbetning på det D: r A.
~ ~ a z c har u s sedan i ett läng- nuvarande förslagets ungefarliga grund re anföi~ande i Dagens Nyheter åter iga rum, omfattande så stora föränd- försvarat sin ståndpunkt, vilk.en tydli- ringar, att arbeterskornas bidrag minskas gen ar kommitténs, i det han tydligen Ju mindre detta ar desto mindre mot- framhävt, att.
förslaget visst icke syf- vilja vacker det från de arbeterskors tar på alt vara något helt utan blott aida, vilka ställa sig motvilliga att be- en början.
tala för andras barn eller reagera mot N. K-g e r. att mannen ej ha betalningsskyldighet); vidare att arbetsgivarnas bidrag bortfölle €ör att ej riekera ytterligare försämring av arbetamarknaden för kvinnor i de bäst betalade industriella yrkena; vidare Henriette Fiirth: Die Mutters~ha~fts- borttagandet av försäkringsplikt före ak- versichermg.
Förlag Gustav Fischer, tenskapsaldern samt utsträckning av ti- rena, 1911.
Pris Rmk.
5: 50. len för uppehåll i yrkesutövning for er- Det firns få böcker, som torde vara hallande av understöd.
38s så va; komna i dessa dagar, som just denna.
Trar och en, som ar socialt in- treeserad, ligger friigan om moderska.ps- Kvinnor landet runt uppmanas taga försäkring varmt om hjärtat.
De sak- förslaget under Övervägande liksom den kunnigas betänkande, som ju i ~ a k har resolution i friigan, som.
vid möte i PA mariga brister, inneballer visserligen Stockholms Folkets Hus den 6 mars ett rikt material för frågans belysande, kommer att framläggas.
men denr a bok sammanfattar och redo- Ännu en hänvändelse till regeringen gör för hela frågan i de olika länderna från kvi nnohall väntas bliva inlämnad.
pil.
ett mera lättfattligt och ingående Anna Lindhagen.
satt, förniimligast förstiis byggt på tyska, ' ' Omarbetning.
av moders kapsliirsäkrings- forslaget synes nödvändig.
, En bok för dagen.
,
.
.
.
I l. r ö s t r ii t t.
En särskilt anslående årsfest I början av Aret gjord &amp; t l l h ~ i n ~ a i i med s kvinnogi1lct e t t exp@iment med a t t söka er- hölls i sliitet a v mars.
Vidare ha vi deltagit satta de snart olidliga yba!
; a.rerna) med i ' 1ion.gressen.
Flera f örelasningar i skilda till.sa; mmans andra mera tilltdande flester.
I betraktande ämnen lm hållits.
Dilsk~i.ssi~oner 1 ELV de lokala svårigheterna utföll försöket.
ined N .. O.
' P., Uilg ?i~omslil~i~blben och Kvinn.0- - teinligen viil.
gillet h a föreliommit, varvid bl.
a. diskute- Från Västerås.
F ö r a t t a g i t e r a b l a n d k v i n n o r - rats:)) Ksan a r 1 b e t a r e k l.
a a s e n t a p å Endast några drag ur brsberattelsen f ör i1.a f ö r - s j i f v d e k l a r a t i o n a n o r d- s i t t a n s v a r a t t u ' t a n p r o t e s t t.
0 -.
a t t visa a t t vi f,ortfarande leva.
Respekten i i a d e s v i .d t; i d e n f ö r il ' e 11 n a ' e n s. k. l e r e r a den re1igionsundervi.s- för red:s) ' k o r t o c h i s a k y) ' hindrar mig I r o m m i i n ~ a l k u r s.
.I d e t n a r m a s t e n i n g s o n i m e d d e l a s i v å r a f o l k - från a t t ge en utförliga.re r.ec1.ogörelse över n l l a a v k l ii ib .b e n s m .e d l. e m m a r h a.
s k o l o r?
J y s a m t " Är f ö r h å l l a n d e t vårt arbete, vilket den över .tv % Ar lgnga 5 v.e n c1 e lr l a r e r a t s a w.; t l i v l i g t m e l l a n.
d e n.
u n g a m a n n e n.
o c h tystnaden från vå.r klirhb eljes sk~ille ge .mig 3 e l t a g i t i d e v a l .s o .in f ö r s i g g å t t, k v i n n a n s ä d a n t, s o m m a n,] &lt;.an god lust till.
sed.an d e e r n å t t s i n.
k o i n ~ i i i n a l a f o r d r a a v v &amp; r t i d s u n g d, ~ m? '
~: Frin kvi ' niioklubbainis arbetsfilt.
/ I.
. '
AGNES SODERQUIST '.
AGDAOSTLUND SIGNE SVENSSON Talare, t.tsanda av soc.-dem.
kvi.nnokon.gressens arbetsutskott.
.
.
.
.
.
,.
.
lycka dar, iilen ~ L I ~ L jag .. bar mig åt, kan jag.
ju ej lagga av .ett enda öre!
- Ack, så du talar, sade hans hustru A.nna, du menar väl ej.
.allvax?
Vad skulle det d a b l i av oss?
flet tar .ju så lång tid, bara resan dit, och sedan in- Mors upplevelser.
nan du får något arbete; då bleve det '.
AV val att svälta riktigt.
Nej, Axel, du Alma Jzger.
får .än en gång tala med fabrikören.
I staden H. vid at te gatts kust föd- H,an kan val höja din avlöning något des lilla Milly.
Fadern, .en fattig ar- litet, han må val icke vara så hjärtlös betare, som med en mycket ' liten dags- att låta oss ' sviilta?
- Ja, - ser du, Anna, om jag icke penning hade all möda att hålla den största nöden på avstånd, klagade ofta förut gjort det och fått ett bestafnt och sade sig ej ' lcunna uthärda mecl ett nej.
Tro.
ej, att det gör någon nytta.
; sådant liv.
Hans hustru, som var kun- siidana herrar hava intet hjärta.
Vad iii ' g i sömnad, arbetade sa iiiycliet hon tror d11 att de fråga efter arbetarna kunde, men då hon hade fyra småttin- och deras fanilijer?
Nej, kara du, ar- gar att sköta om, förutom andra hus- beta som en slav för en usel sviiltlön; liga bestyr, kunde man ej begara, ak ' t iir man icke nöjd med det, så får nian hon skulle hinna med så mycket.
I den avsked på grått papper.
Därför måste lilla triinga lageiilieten, bestående av det bli någon ändring.
Vi leva under ett rum och kök, fick förutom familjen de största försakelser, barrlen bliva un- inrynirnas någon inneboende, på det dernärda, och d u själv ar ju endast en att hyran lätt,are ~slculle kunna betalas.
skugga av vad du en g ' ång ' varit.
Jag Millys fader hade i sin barndom icke kan icke se detta elande fortsiitta,.
Jag varit van vid fatti-gdom och hade dar- måste göra något för att r~vskaffa det.
Anna suckade djupt.
Hennes man f ör iiiycket svårt att finna sig, i omstän- digfieterna; och ofta, d &amp; han betralitade hade fört hennes tankar tillbaka- till flydda lyckliga och ljusa tider.
Huru sina s~iiå, sade han: - Jag kan ej se mina stackars barn väl mindes hon ej sin ungdoms lyclili- duka under av brist på föda.
Jag ga dagar; innan hon .hunnit att smaka inåste försöka att få en annan utkoinst.
på livets alIvar!
Det var sant vad Kunde jag bara skaffa pengar, skulle mannen sagt, aven han V E L P .sig e j lik.
- jag resa till Amerika och försöba m i n Och huru slrulIe ' han .det kunna.
vara.
.
under detta mödosanima: liv '.
med d a *, Dessa aupplevelser~ i berättelseform .kom- dessa stora tryckande be1i:ymmer!
.., ma a t t inflyta i .3 nummer.
Red.
.tror att.
de Rennes 3gon fylldes a v t %.rar.
hon kunna hava sitt int.resse sasom omedelbara torkade dem dock - hastigt bort vid lju- uttryck för egna och mors bittra livserfaren- den lilla Millys spada stamma det av heter.
Kampen for tillvaron, ' och gick bort till vaggan, där den lilla nyfödda låg.
Axel förekom henne ' dock; han tog den Iilla på sina armar och på sitt kärleksfulla satt sökte han t ~ ö s t a sin hustru och sade: - Sörj ej, Anna, ty jag kommer ej att vila, förrän jag skaffat penningar.
.
för resan till Amerika.
Dagar och veckor förgingo under stindig kamp för det dagliga brödet. '
Ingen utsikt fanns till någon, föran- dring.
Axel var ofta tyst och kluten.
Anna betraktade honom med bekymra- de blickar, hon ville hellre arbeta både natt och .dag än skiljas från sin 31-.
skade make.
En afton, då han kom hem från sitt arbete, sade han: - Nu, Anna, Kr resan bestämd.
Jag liar fått Iöfte om hjälp.
Ett rop av förskräckelse höll på att bana sig över den stackars hustruns liippar, men hon behärskade sig och sade med sorgsen stämma: - Huru har det lyckats dig och huru snart tänker clu resa?
- Så snart, den värsta vintern iiar över, om två månader, tror jag, sva- rade Axel.
Anna steg upp, ordnade med den enkla.
aftonvarden och hennes ögon voro ' fulla ' av tårar.
Hon ville dock e; j visa för mannen, huru djupt hon led vid tanken på att bliva lämnad ensam med sina; små; det var dock icke något att göra; flet måste gå .. ' i ' ' I. '
' Tva iii5nacler ha förflutit.
Det råder stor iorg i den fattiga familjen; fadern
MORGONBRIS -- I gem.enslmp med ovriga livinn of öreninpm s &amp; fall &amp;: r ju allt gott och 1-51.
J a g t8illi.tei.
gift l~rariiina oiiimplig att inneha lararinne- liar p % klubbens ' initiativ 11ålli.t~ opinions- mig c1 d:.
t viala.
tjiinst ?&gt; Efter ett livligt meningsutbyte gjor- möte i nykterhetsfrågan, besökt av omkring Nej, det var ju kort och ... des följande uttalande: 900 personer.
Till arbetarelrommunen ha Mec.
Iiamratliii.lsning: Ingen - skillnad mellan gifta och ogifta asen 1a.iima.t~ - en del frågor till dislcziseioi~.
A g n e s S ö d e r q u i st. lärarinnor bör förekomma.
En föran- 300 mor.goiibrisblommor ha försålts samt 2,015 ex. .av Morgonbris.
rån Kiruna.
dring bör dock ske till ett battre ordnat system, så att varje lärarinna finge ett visst antal Garn, ej överstigande femton, att undervisa.
Hon blir ej d &amp; s &amp; över- Vår klubb besthr för narvarandel av 43 hopad med arbete; som vad nu oftast medlemmar.
Under det ganpna året har av- hillits 23 ordinarie och ett extra möte.
Tv % ar fallet.
Tjänstgöringsaren böra även av deilsa med platsens verdandiloge.
Bland förminskas så att lararinnorna vid tidi- de friIgor, vilka livligt diskuterats, märkas gare Alder kunna erhålla pension.
8tyrelsen för - det nya # arbetsåret utgöres av Det skulle kanhanda intreesera Mo:rgonbris ' Sofia Asp, Emma Gustafsson, Anna Johans- läsariiinor att bura nagot fr %n var klubbs .son, Agnes Söderquist .och Emma Palmkvist.
verksamhet har uppe i Lappland.
Till .sist.
ha vi, ehinra inne på det nya året, gliidjen a t t halsa a.nnu en länk i den svenska Iivinnorörelsen välkommen till vast samhälle.
ha nu ant- Våra) ' sanna f osterlandsviinnler ligen insett, a t t d % laandet ar i f.ara, måste man dock till slut anropa kvinnorna om bi- stånd a t t riidda det.
För den slrull h a i dessa dagar en) nationell Qvinnof örening bildats .av det lokala.
partiorganet, gemenli- förening gen kallad ' ' F-båtskvinnorn.
j.
Enligt Oecilia Mil.ows inledningsf örledrag a.r .den avsedd för ') sociala .och politiskt in- tresserade kvinnor)), s,om vilja .se samhällets utveckling s %.lcei.stall~d genom d .e n p e r s o n- l i g a a g.
a n d e r a t t e n, f 01ket.s t i l l - v ä x t i r e l i g i - o n samt f o s t e r l a n - d.ets s ä k r a f ö r s v a r.
Inse annu i n t e de organi:s.erade a r b e t a r n a, a t t de h a .skyldighet .agitera.f ör s i n a kvinnaors .organisation?
Kunna inte arb.etarlrvinnorna f örsöka tanka över: v i l lr a ha de största intressena i samhället att bevaka, liögerlrvinnorna eller de själva?
Högern anstränger s i g av alla krafter för a t t b e .h å l l a kvinnorna för sina intressen efter en eventuell lösning av röstriittsfrågan.
Är det s &amp; alld,el-es säkert, a t t.
alla allbetar- kvinnor äro rustade till ä t t ta em,ot och a n- v a n d a den politiska arnedborgarriitten?
X går bort från det .torftiga men kara hemmet och lämnar de sina.
De.
siii &amp; kunna ej fatta, varför mor gråter och vilja ej låta.
trösta sig.
Fadern går från den ' ena till den andra, trycker deras små händer till avsked; en smekning av den valkiga handen och han ä r borta.
I sista stund hinna de båda makarna, ued till hamnen.
Axel trycker ömt sin hustrus hand och går ombord.
Ånga-.
ren lägger ut och snart försvinner den utåt havet.
Anna brister i våkdsam gråt.
Hon fattar.
nu först betydelsen av att vara lämnad ensam utan något stöd.
Fylld av ångest och smärta återvänder hon hem - hem till sina små, son1 annu icke kunna förstå vad de förlorat.
Och s &amp; blev det för Anna att ensam börja den hårda kampen för tillvaron.
Hon arbetade dag ut o c h d a g i n och stundom tog hon även natten tiil hjälp.
H o n unnade sig knappast n å g o n vila och var nara att digna av trötthet, men iindock tycktes det icke vilja racka till; det .var icke så lätt att skaffa bröd till fem hungriga munnar.
Stackars Anna!
Det blev en dyster tid.
Hon lmnde icke stanna i staden utan måste flytta ut p &amp; landet, och dar tycktes det g &amp; något battre för henne.
Underrät- telse anlände nu aven från mannen.
Hans brev voro så uppmuntrande och han kunde också börja att sända hem nggot till f amilJens underhåll.
Anna tycktes dock i hans kärleksfulla rader kunna spåra en viss hemlängtan, och in- om sig hyste hon ett svagt hopp om att han, då han hunnit forvärva sig så pass mycket, att de kunde köpa en liten bit ruedryzks-, emigrations- och koopera.tionsfrA- gorna samt skolfriigan.
Från Morgongåva kvinnoklubb.
Kluhben har under Arets lopp salt 150 ex. av tidningen Morgonbris pr minad:, avensa Morgongåva soc.-dem.
kvinnoklubb, eamlad 200 s t blommor till förman för ovan !n %mnda till möte lördagen den 24 febr., diskuterade tidning.
bland annat ' den av liberala regeringen ifriga- Kluhben har varit representerad genom ett eatta, försöksmobiliseringen och beslöt mötet ombud vid kvinnokongressen i Stuckholm enhälligt antaga följan.de resolution: eamt +tt i Aktiebolaget Norrakenet i Malm- Vi arbetarekvinnor vilja harmed uttala var berget, Dessutom har klubben bidragit med skarpaet e protest mot regeringens n~obilise- 100 kr.
till hjälp At tv &amp; ejuka medlemmar.
ringsförslag, och vädja vi till arbetarnas re- Till styrelse f ö r.
innevarande %r valdes: presentanter i riksdagen, att söka förhindra Marta Aberg, ordf., Karolina Vendell, sekr, detta nya anelag till den förut så tungt bela- Brita 3jölund, kassör; till vice funk.tionärer stade militärbudgeten.
Vi öneka ej se vara valdes Yetra Nilsson och Anna Lundgren.
man ryckas bort fr %n arbete, hem och familj Eljerit ha vi arbetat för vår klubbs fram- för att äventyra sin balsa och sina krafter i gång vad vi ' efter var förmhga förmhtt.
Men niigot SA onödigt eorn militarismen.
för övrigt, angående de förhallanden, vilka här bro ritlande, vore det mycket mera att önska.
Om kvinnorna har uppe hade mera intresse vore n3g mera vunnet, men vi fil va: [hoppas Tidningen " f ?östratt för kvinnor " har 1 på ljugare tider och mera förstiielse för vår mars utsiint sitt företa nummer.
Om den eak.
Sty:relsm.
kommer att halla vad detta nummer lovar, s &amp; skall den, fylla ett stort behov av vidgad]: rån Lule &amp; och Svartöstaden.
agitation f ör kvin9roröstratten.
- Den iitgives av Vid dessa kvinnoklubbars gemeinsamma Landsfören.
för kvinnans politiska röstratt och möte liar diskuterats bl.
a. friigan: » Ansee kostar p r Gr 75 öre.
Prenum.
genom poeten.
jord c ch bygga ' sig en liten stuga slrulle aterviinda hem.
Huru val mindes hon ej v ?tL Axel ofta sagt, att han önskade äga e:ldast en liten bit ' utav fosterlan- dets jord, en bit som han kunde få lalla sin egen och dar han efter slutat arbett!
för dagen fritt kunde andas ut och med sin familj få njuta av den har- lig ' a naturen.
Anna visste allt för väl, huru innerligt kart allt i hemlandet var fiir honom och huru han nu .dar borta i det främmande landet skulle salrna hemmet.
Hon inneslöt: hononi dock i den högstes .beskydd och hop- pades att en lyckligare tid snart skulle inbryt a. S &amp; l ' örgingo år, och av allt att döma tycktes hoppet icke slå fel.
Det gick över förväntan bra för Axel, nien allt- jämt förmärktes i hans brev en otålig l a n g t a n efter ma.ka o c h barn.
efter dag, ty hon trodde att han ville överraska henne, iiien blott för att bliva besviken.
Hon gick ofta den långa vägen till lryrkobyn för att höra efter brev, men alltjiimt utan resultat; hon skrev det ena brevet efter det andra, men erhöll ej något svar.
Slut- ligen förstod hon, att någon olycka måste hava ha.nt honom, och en.
vild förtvivlan grep den arma kvinnan.
' O, Axel, Axel! '
' suckade hon, ' ' har du för alltid lämnat oss?
! "
Stackars .An- na!
Det var ej underligt, att hon kla- gade.
Den lilla natta stugan, dar hon nu bodde, kunde hon ej längre behålla; hon kunde icke betala .det soiii fordra- des för att få bo kvar.
Ännu en gång ville hon höra efter, om ej någon un- derrättelse viintade på henne och gick åter till kyrlrobyn, dock aven denna Slutli- gång förgaves.
gen skrev han, att Anna skulle göra sig beredd på aAt lämna Sverge och med familj m resa över till Amerika.
Detta var en missräkning för henne; hon var dock, &lt;lad att snart få återse den.så länge saknade maken och ordnade allt £ör dtn förestående resan samt hade allting klart, då en annan underrat- telsé anlände.
Axel skrev, att ham gri- pits a.?
en oemotståndlig hemlaagtan och kx.nde ej motsta begäret att begiva sig tillbaka.
Det skulle säkerligen icke dröja länge, förrän de kunde vänta honom åter.
88 iiorflö to månader under ständig väntan p &amp; hans återkomst, men d. &amp; han ej kom, ej heller, den minsta und.errat- telse f:rtin honom, fylldes Annas hjiirta av oro.
Hon väntade och spanade dag ' Då h o n var stadd p &amp; hemvägen, passerade hon över ån La- gan.
Då h o n s&amp;g ans lugna vatten, var det som om e11 osynlig inakt dragit henne dit; hon satte sig och bliclrade med langtan ned i djupet.
- A!
utropade hon och vred sina h.ander i förtvivlan.
Finns det någon högre makt, så radda mig, eljest sjun- ker jag i vansinnets mörka natt!
Hon stod fardig att hoppa i ån, då ljudet av ett barns skrik nådde hennes öron.
Hon såg sig förskräckt omkring.
Viar det icke hennes eget barn, den lilla Millys stamma, som hon hörde?
Hon vaknade upp som ur en dröm och såg i vilken fara hon svävat.
" Barm- härtige Gud, vad tänkte jag att göra, beröva mina stackars små även en mo- ders lrarlek och stöd; ar det icke nog.
MORGONBRIS -- att de iiro faderslösa! "
- I-Ion begav sig genast på väg mot lieimiiet, där de små ivrigt vä.ntade på hennes å.ter- konist.
Hon tog den] .illa Milly på sina armar, tryckte en kyss på hennes pann.a och nied kärlelrsf ull modershand torkade hon bort de tårar, som fulrtak den lillas kinder.
Annas h ji-irta fylldes a r tacksanihet till denna höga och osynliga mald, som genom ett sådant under räddat henne fran att begå en ryslig handling, och ' fattade nytt niod att offra alla sina krafter för sina stac- kars faderlösa smattingar.
Del; första Anna hade att göra var att ställa om en annan bostad.
Efter, mycket bestyr ficlr hon hyra en s. k. jordstuga mot ganska låg hyresavgift, Denna lilla stuga låg feni minuters %ig från byn.
Vi vilja försijka a t t göra oss en fö- reställning om stugans inre.
De två friimre väggarna voro (till följd av att stugan llag ingrävd i en backsluttning) bara utav jord, ocli för att hindra dess nedfallande voro några stora lcnllerste- nar upplagda med så pass niellanrum, att alla slags kräldjur kunde passera ut och in.
De övriga väggarna voro av stora timmerstockar, knappast tillyxa- de så mycket, att de utestängde fegii eller snö.
Ett litet fönster, knappast en aln ' högt, upplyste stugans inre.
Borta vid den låga dörren var anbrin- gad en.
stor öppen spis.
Sådan var clen bostad, dit Anna med sina små nu skulle inflytta.
Hon riktigt bävade, då hon tänkte på vad vistelsen i en sidan bostad kunde hava för följder, men nöden har ju ingen lag, heter det.
Alltså inflyttade hon för att där till- bringa sitt liv i fattigdom och försalrel- se.
Många gånger väcktes hon om nät- terna av att kanna något kräla om- kring sig, och vid närmare undersök- ning fann hon ofta en eller flera s.må ödlor.
Barnen försökte hon allti-d att la-gga s&amp;, att de små kräldjuren icke kund.e nå dem.
Anna fruktade myc- ket, att de små skulle lida av den ömk- liga luften i stugan; de äldre fingo om sommaren vara borta ocli om vintern tillbringade de sin mesta tid i skolan.
Men så var icke förhållandet ined Milly, som nödgades ständigt leva i denna ' förskämda luft, och hon föll även offer för en mycket svår sjuk- dom, soin band henne vid sängen i flera inånader.
Fastan Anna gjorde allt för att f i sitt barn friskt, tycktes dock alla försök vara fruktlösa.
Då den arma modern såg sitt lidande barn, blev hon alldeles utom sig av sorg.
När sjukdo- men ändock till slut började ge vika och livet segrade, önskade Anna så gärna, att hon skulle äga något styr- kande att g.iva den lilla, som skulle kunna sätta krafter i den till ytterlig- het avmagrade gestalten.
Mjölk kunde hon så sällan få, men någon hade sagt, att.
getmjölk skulle vara så välgöran- de.
Anna arbetade både natt och dag och snart var hon i besittning av den erforderliga summan f ör anskaff andet RV en get, och nu dröjde det ej många p - dagar, förrän Anna var agwe till clet i dstta fall diibbelt vij.ll&lt;oiniia husdju- ret, Nu fick Milly dricka liv och hii.l.sa av djurets kraftiga mjölk sawt under sonimardaga.rna vistas ute i clet fria, och ofta såg man lilla Mjlly och hennes gnet tuinla 0111 i gröngräset utanför sti.1- gm .. Iknna sommar var vändpunkten i Millys hiilsotillstånd.
; hon förbättrades dagligen och Annas hjärta fyl.ldes åter meil hopp.
Nu vågade hon.
dock ej tillhinga flera vintrar i denna för- diirvbringande jordstuga.
Och snart nog ficlr hon genom en oförutsedd lian- delse löfte om a t t flytta till en annan stu:&lt;a.
Det var med glädje Anna lam- naLe, den eländiga jordstugan och flyt- tade in i d.en andra.
Milly saknade dock.
mycket en ganimal gumma, som uncler.
hennes sjukdom v.arit s &amp; god emot henne.
Mor Pilla hade alltid niedfört så många goda saker till den lill; ~ sjuklingen ocli t f &amp; Mil.ly blivit bättre hade hon fått följa med henne heni.
Milly hade klappat ' sina små häo der av förtjusning då lioni lroiiinii t in i. clen stora ryggåsstugan: nied fön- ster på taket och alla de vaclrra tenn- sakerna anbringade på stora hyllor runt hela stugans inre samt de granna d ek oreringarna, bestående av - vackra korstvävnader med figurer och bilder från gamla tider.
Milly kunde ej se sig matt på all denna, liärliglzet; hon tycktes riktigt vara försatt i en sago- värld ocli då h.on ficlr löfte om att krypa upp i en av de stora väggfasta sängarna med de brokiga sparla- Iran en draperade omkring dem, somna- de hon och drömde att hon vax en rik- tig liten sagoprinsessa.
Det ra.r nzed saknad Milly påminde sig allt om sin ganila vän.
Anna fick ofta lämna Milly ensam, ty iiveral.lt,var det frågan efter henne; hon måste sy deras lrlader, såväl till 1rvi:anor som man.
Skulle ett bröllop firas eller en begravning äga rum, en jiill) judni.ng g &amp; av stapeln,.
nog skulle Anna ordna och styra om det hela.
Millys äldsta syster Stina var nu re- dan borta från hemmet; även bröderna voro ute under sommaren som vakt- poj kar.
Milly var därför ofta lämnad ens, %m, då ej Anna kunde varna hemma med sitt arbete; hon fick .dock ibland följa med, isynnerhet då modern skulle vara borta flera dagar.
Milly var be- gåvad med en särdeles vacker sång- rösi;; d &amp; hon som ofta hände fick gK.
5.re:lde för sin moder och av någon an- ledning blev förhindrad att återkomma för (!
mörkrets inbrott, hördes stundom hennes klara stämma genljuda genom de: nörka skogarna, och då hon tillfrå- gades varför hon sjöng så, då hon var ens, %m ute i ' mörkret, svarade hon: - Jo, se då jag sjunger vå ' gar inga spö- '] &lt;en eller troll komma och ta.
mig, ty de, likasom traden i skogen, lyssna all- tid så andäktigt på mig.
- Hon blev myi:ket beundrad för sin sång och fick därför .ofta uppträda på böndernas till- stiillningar, dar hon, stående.
på ett av ' ' de långa borden mi tt i bl.aiicl inatrester och dryclres~aro~, sjöng ined sin mjulre, 1ca.nsliga barnastii.rnma., som loclcade t$- rar i ögonen pi, hennes illöram, och d i hon av grova starka ari1za.r lyftes ned ifrån bordet hissades hon ofta gkng p i girig under ivriga hurrarop.
Detta bi- drog till att den lilla flickan fick mån- ga vänner och f örh~llanclena f ör både moder och barn förändrades betyd1i.g.l;.
Emellertid hände att Anna, som ge- nom sin arbet,slust och redliga vandel hunnit förskaffa sig allmän sympati och förtroende, fick på förrnån1ig.a Vill- kor övertaga ett ganska bra torp, och nu var det .att arbeta nied alla krafter för att få det att avkasta sa mycket soin möjligt och då de äldre barnen voro borta, var det Milly som ficlr hjälpa sin moder med allt vad 11011 kunde.
En bra hjälp fingo de .dock då Anna skaffat medel att inköpa en ko, De fingo nu först den " rara " mjöl- ken, sedan ficlr kon aven vara behjalp- lig med arbetet vid torpet.
Sålunda fingo de som hade sin vag förbi det lilla torpet se ' såväl Anna själv som Mi1l.y turas om att draga harv och plog tillsa,mrn.ans med kon.
.
(Forts.) ---- F6r hemmet.
Att var fru Kata icke blott är präktig ~ocialistisk agitator, utan aven begåvad med husliga dygder kanske inte s &amp; många veta om.
Men träffa henne nigongång i sitt hem, upptagen med hushållsbe- atyr, och vi skola icke un,dgå £A i oss aven något hushállsnyttigt med akta agi- tatorisk fart,.
som gör att vi ögonblick- ligen ge oss iväg hem och experimen- tera.
Har ett rec.
p i en ratt, vars namn skall meddelas i nästa n:r, som under- tecknad erhhllit av fru Kata:.
Ett stycke fkreikt fhkött aköljes viil och skares i mindre bitar, lagges en stund i litet ealtvatten, varps det kokas ensamt e n.
halv- timme; sedan ilaggee rhelralade, sm8, fina potatie, morötter och palsternackor, skurna i tärningar, och litet purjo !ök samt salt efter m a k.
Vid den tiden av Aret-, d &amp; arter och blomkhl finnas till hyggligt pris, sä kokas aven de med.
Alltsammane skall nu koka mycket Iingsamt och med tiltt slutet lock.
Finnee kokliida s &amp; kan den användas da vi hava t i l l g h g till farska grönsaker och potatis.
, Angkende koklåda s &amp; rekommendera- des sadan varmt a v fru Dalström.
Men i brist därav fick jag ett återupplivande av det ofta omtalade sättet att koka i papper och experimenterade aven dar- med i helgdagarna vid kokning av ris- grynegröt.
an därför rekommendera sättet till den som ej försökt därmed anvisning, ifall och pH.
samma gAng det fallit i g1,ömska.
Man eöker beräkna hur mycket mjölk man behöver till de risgryn, som skola kokas, en kaffekopp risgryn till en liter mjölk g8; r vieet ratt ' bra.
Kokar upp mjölken och rör i de skillade risgrynen.
DA gröten ar i full kok- ning lagges ' locket ordentligt pi!
och man slår, in pannan noggrant i 10-12 tidningar och gröten f8r 8th p &amp; detta siltt i 7-8 timmar, efter vilken tid den ar fardig och behöver endast ett litet.
uppkok för tille4ttning av eslt och socker o. .e .. v. 8; s.
MORGONBRIS Föräldraskap och ras kultur.^.
* r L) å jag har f ör Morgon bris r&amp;aing kommer att Iiinina en del brottstycken ur ' Föräldraskap och Raskultur " a C. W. S a l e e b y, så hoppas jag dett ipörsmål alldeles speci.ellt skall intrer sera vara, kvinnor.
Den tanken, att alla krafter måst spännas för att m å l ni e d v e t e h ö j a m ä n s k l i g h e t e n, börja slutligen efter århundradens " döds Gniri ') vakna till liv .. Plato förd redan i sin " Staten " frani de tankarns fastan på ett för oss föga tilltaland satt.
.
Våra dagars läkare ha delvis tagi upp.
samma tankar och gjort dem lamp liga för var tids människor och ras hygienen, Iaran om h e l a släktets hö jande, hör.
i; nuvarande tid ' till ett a1 de viktigaste spöi.smål-en.
Narmast berör denna fråga de be f olkningslager, som leva under .dl ogynnsam,nia.st e samhallsförhållandena men givetvis drabbas a l l a s a m h 6 il.
s k l a s s e .r av- gemensamma fa ror .. Sarskilt blir detta fallet med di s.
B, .r a s g i f t e r n a, bland vilka.
al lroholep ar ett av de ' för slaktet skad ligaste, t y alkoholgiftet brukas i likt stor uts tiackning inom s l l a l&lt; l a s.
.
S e r.
Det ar i våra dagar från England frågan om folkrasens ' höjande först ut- gått och de praktiska engelsmännen ha genom * en rad forfattare, varibland G a l t o n ocli S a l e e b y äro mest Banda, kasta ljus över mansklig- heteni förädling - i såväl fysisk som psykisk måtto.
Vad som gör utredningen av dessa frågor så tilltalwde hos de engelska författarna fr. o. m. Darwin ocli t. o. m. de allra nyaste, som en Galton, är, att d e a l l a gå ut ifrån den synpunk- ten, att människorna själva äro så till- vida.
ansvariga.
- a t t d e t b e r 0.r på dem själva huriidan niansklighetens framtid s 1c a l l. g e s t a l t a s i g.
D. v. ' s.
frals- ' ' ' ' ni.ngen ligger h o s o s s s j .ä l v a..
I inledningen säger Saleeby: " Det som huyudsakligen skiljer mannislran från de lägre djuren och växterna k, att hon icke behöver taga livet sådant det.
Kr, " att hon icke endast anpassar sig efter .sin omgivning, utan att hon Om sj.älv s k a p a r sin värld.
våra .förfader hade tagit livet sådant d @ ar, världen sadan de funno den och lämnat den efter sig i .saiima skick, så skulle vi den dag i dag ar knsppi varit stort annat än uppratt- stående spor.
För: dem som omfatta en så hopplös lära ar denna bok ej skri- ven .. ' ' ...
Sedan vi ha detta klart ' för oss: a t t tl ' k ' t ': 1-11 5 S t e v a.r a e n i n $1 .n1 e d v e- t e n p l a n n i a s s i g v i l j a som] .ede .niänniskosläktets utveckling, så först; vi bättre följande hjartebedårand8 skildring; som författaren ger a1 m o r och b a r n, * och hans bittra an klagelser mot s a ni h a l l e t!
Hail sa ger: " Tvingad haroiii kviillen att av bri stande plats utanpå sätta mig inuti ei autobus befann jag mig mitt ern0.t ei torvtigt kladd.
kvinna med en vigsel ring på fingret och ett barn ' i farnaen Barnet var insvept i en svart sjal ocl ansiktet var icke synligt.
Barnet tyck tes sova .. Vid denna tid ' på dagen bor de det Im legat i sin lilla sang.
Mo defns ansikte väckte kanslor,.
soin.
er sonett a.v Worclsworth X kunde ha gi.
vi t uttryck åt eller .en tavla av en må.
!are, sjklfull som en Rendjrandt M el.
ler en Watts, sådana som vi förgiiver söka bland vara dagars konstnärligi 3ch litterärt begåvade.
Har var bilder tv modw och barn, vilken alla de storc historisla religionerna från budd:hais.
men till kristendomen agnat sin till.
bedjan; bilden som symboliserar del sublima djupare och skönare En nigon mnan,: ?å vilken människan; själv en gång ett sådant barn, kan vila sina dickar; b i l d e n; s o m e n s a m f ö r * i g s a.
m m a n f a t t a ' r m a i i n i s k o - laktcts tillvaro och de för and er liga v i l l l ~ o r e n f ö r ~ l l t i n a n s k l i g t l i v o c h a l l a n a n s k l i g a s a m h ä l l e n, e n på- n i n n e l s e p % s a m m a g å n g om, &amp; r irdividuella dödlighet c h viirt s l k k t e s dödlighet; len bild som ensam kan, om det är nöjligt, förena oss med döden; bilden, v det, .. som allena förmår helga kiirle-: en mellan könen, bilden av modijrska- iet, .ut övande sin garning, kvinnans EL es- ögsta.
plikt och högsta företr " d att.
Denllr~ kvinna, som ' syntes så helt inedveten oin värdigheten i sin: håll- ing, sil t uppträdande och om.
koritra- ten niellan henne och den vrångbilcl v en kvinna, som, kladd efter sista lodet, satt bredvid henne och icke kiinkte henne en tanke eller en blick Iler ens utrymme nog för den arm, m 1 kröktes för att.
hålla den ' dyr ' bara ördan, kunde väl vara omkring en rettiotah eller trettiotre år gammal, a11 tiden skall mätas efter joidens mlopp kring solen.
Matt med en .iner .Ilförlit lig matare var hon .tydligen ammal: hennes ansikte var färglöst ch fårat, ytterligt uttröttat, men ock stilla och milt - icke jublande;) m det borde ha varit, men med lug- et hos den, som, ej längre har n.ågot tt hoppas.
Det såg ut som om Eion; ke orkade sluta barnet intill sig och ' ' ', armarna lago i hennes knii, inen Ii &amp; böjde i stallet ned sin kropp mot bar- net.
Hon sag rakt framför sig ocii varken på mig eller på de förbiilande skenbilderna, hon tycktes icke se på nå- gonting.
Hennes ögon stodo öppna, nien, de vor0 alltför trötta för att k m m a se.
Ansiktet var ej vackert, det hade var- ken dragens eller fiirgens eller intelli- gensens skönhet, men moderskapet gjorde det fullkoniligt skönt, och jag föreställer mig att hon omfattade nå- gon slags religiös tro, som oaktat allt ' höll henne uppe.
Färgen på hennes kinder ocli lappar skvallrade om blod-.
brist, om behov av sömn, av vila.
och sinnesro.
Troligen kommer hon att dö av lungsot, innan fem år gått till anda, och med all säkerhet kommer hon aldrig att hålla ett barnbarn på sin arm.
Läkaren skjuter kanske skulden för detta p &amp; tuberkulosbacillen, men - en profet skulle skjuta skulden på l.$- sasen .och mig.
Medan vi läsa och skriva, politisera: Iler roa oss, uträttar denna kvinna 3ch otaliga liltnaiide henne det vasent.
liga arbetet i livet.
F ö r g a n g e l- ' sen v a n t a r p å o s s s å v ä l s o m p å h e n n e o c h på- dem, o c h inom några.
f å å r s k o l a hen- nes b a r n o c h d e r a s v a r a nian- i i s k o s l ä k t e t.
Vi behöva en pro!
fet, som ropar högt och icke skonar] ss, som förkunnar för oss att om så- lant ar det öde, som vantar mödrarna de lager, vilka ge upphov till det iverviigande flertalet av våra barn, då nå vår nation aldrig så mycket rakna Shakespeare och Newton * till sina för-: ångna storheter och gamla världsv&amp;l- [ens länder till sina nuvarande besitt- lingar, men någon framtid kommer Len aldrig att få.
Faller nationen ned Ich tillber, vad den behagar kalla ' framgången ", men har arken ögon ller tårar för sådana brister soin lessa, .då må den vandra som i sömn in vag fram med sitt okänsliga hjärta, och vägledd av sina blinda ögo ' n, men den går icke i den sömn som ar livets, utan i den som leder till döden, ' c1 e n h a r r e ' d a n f å t t s i n dom, o c h s k a l l d e n k u n n a frälsa.^, s &amp; h j i i l p e r d e t f ö g a att " vidga grunden för " beskattningen " eller att i kyrkorna lära menigheten åkalla den heliga modern och det heliga barnet .. nar nioderskapet hadas så gott som vid kyrkportarna. "
K a t a D-ni.
, ~ i l ' l kriget ar kasernen, verkligen en rardig förskola, ty kriget ar.
den ruski- gaete och smutsigaste av alla hanteringar; jet skall vara så smutsigt att man efteråt ikams att röja hem ' ligheten, som dock U tämligen kand.
Även hjalten, harfö- laren Iiir icke undg &amp; naturens obevekliga 5 Grekisli Kristus; ' ..
. "
.f.ilosof,soiii 1e~ll.e 400 hi.
före 11 - sh a l, - enspeare en a v varld~eiis yppersta dra- nstisk~a författare.
Newton, yeteii.ska] ~.smau- len, soni qptä.ckte tyngdlageii.
Avdelningskontoret: Knngsg a t an 20. lag, nar elden öppnas, ty kroppens musk ler lyda icke den mest energiska och I modiga själ.
Därför har ocksi % slutligen Hemsparbossor kostnadsfritt.
en del mänskliga miinniskor hörjat vakna och reflektera på det opassande i att Stater och Nationer stamma möte för Kungl.
Hovleverantör att slåss.
Och de resonera så.
hiii: l Om 47 två individer råka ihop sig och sl.Ase, sá 17 STOCKHOLM 1) anses detta &gt;busigt&gt;.
2) komrner; Tpo lisen.
Hy vssde människor söka göra upp saken i godo eller gå till domstol.
Många sorter, oavertraffade i välsmak och näringsvärde.
Om tvii kommuner icke kunna förlikas, Följande utlåtande föreligger om dessa tillverkningar:.
så går icke kommunalstamman ut med .P3 begäran av Herr Fabrikör C. W. Schurnachev har jag.
under fi ' era Ar upprepade gånger dels övervakat tillverkningen av, dels analyserat av honom tillverkade sorter av delikatess-spisbröd, spisbröd pákar och gardsgfirdsst ' örar, utan saken och knäckebröd.
Jag har därvid funnit, att dessa Herr C. W. Schurnachers brödsorter på grund av hänvisas till Landshövdingeämbetet eller högt niiringsvärde (hög halt av stdrkelse och protein) renhef (frihet från frammande-inbland- annan vederbörlig domstol.
ningar) samt torrhet och mikhet (vattenhalt mindre an 10 rocent) äro att anse såsom slående i frärista.
rummet beträffande kvaliteten.
Klihalten är ringa och ej Men när nationer retas ihop, av pro- .större an den för prima brijd av dessa sorter normala.
vokatörer, spioner eller agenter, d &amp; glöm- Stockholm den 8 april 1911.
G. Lagerheim, Professor vid Stockholms Högskola.
mer man sig vara bildad människa, och oBs *!
omtyckta " Svenska nyhet veckans " rekommenderei.
busen är genast framme l Vid tanken på detta enkla sakförhiil- lande beslöt man sig för att även hän- skjuta internationella tvister till en dom- stol.
Men det behagade icke militären; ty militär önskar alltid krig.
Då tiga lagarm, aganderatten, den heliga, upp.
hör att vara till; man bara rekvirerar SKOMAGASINER (utan att betala!
); landets banker plun- dras; officerevaxlarna inlösas icke; skat.
ten ' blir obetald; man intränger och slåx 5 OLOFSOATAN 5 sig ' ned i landsmannens bostäder, och rekvirerar det bästa, som.
husets döttra1 Välsorterat lager av starka, eleganta och få bara fram.
D &amp; är varje soldat anar.
moderna skodon för damer och barn.
kist.
l C, W, S H [J M A C H E R, Stella spi &amp; röd 1 Bengt E. Petterss August Strindberg.
OBS.
I Alla dags bestallningar emottagas och (Ur Csarens kurir eller SHgfilarenu hemlig utföras skyndeamt.
heter.)
En arbetarhustru Reparationer emottagas och utföras val och billigt.
r # ALLM TEL. borde icke köpa annan symaskin än Solidar-Symaskinen, Kvinnan motarbetar sitt eget basta som ar den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta, Vi bjuda fullaste garanti för att dc med virt firmamärke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på tekniken!
nuvarande stindpunkt är det högsta som kan uppnk och övertriiffas ickc av nilgot annat fabrikat.
Särskilt för.
månliga betalningsvillkor.
nar hon ' avrlder mannen att teckna forsak- ring A sitt eget eller bagge makarnas liv.
PA grund av mindre dödlighet ha kvinnor lagre premier i DE FO R E iM ADE. '
Premiebs frielse vid sjukiiom och olycksfall, m. fl.
for- maner.
Symaskinsaffaren S O L I D A R, Vasagatan 52, STOCKHOLM, Svenska Livranteforsakringsbolagel Furulunds soc.=dem.
kvinnoklubb avhaller ordinarie möte tredje tisdagen varje m h a d i godtemplarsalen kl. ' 1 2 8 e. m.
St yreZsen.
Folkpensionering.
Folkförsäkring.
Livförsäkring.
Förmånligaste försäkringsvillkor.
Posts par banken Stockholms Folkbank Huvudkontoret: Klarabergs-gatan 23.
Kommendölrsgatan 25.
Avdeln.=korator: Barnhusgatan I 6.
F1emtnggat:an 59 B. Depositions-Ränta Kapita1rakn.-Ränta Kiruna soc.=de.m.
kvinnoklubb av- haller ordinarie moten 1:eta och 3:dje mand,a- gen varje manad i Folkets Hus ' lilla sal kl. 8,ao e. m .. Styrels n Hälsingborgs soc.~dem.
kvinno- klubb avhAller möte 1:8ta och 3:dje onsda- gen i manaden i Furutorpssalen kl. 8 e. m.
.Sjukkassan har uppbörd andra mötet i manaden.
Siyrelsen.}
4 ' 12 proco 4 proc, Statens garanti.
Motböckerna Sparkasse-Ränta gälla över hela riket.
Kassafack från kr.
5 pr år.
Ficksparbössor tillhandah a ' l1 es.
Gellivare soc.=dem.
kvinnoklubb avhiller ordinarie möte 1:sta och 3:dje man- dagen varje minad kl. 4 e. m. Lo ' kal: Nya Folkets Hus.
Stpelse9~.
