# ID: svediakorp-per2365
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,748
# sentences: 1,018
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING.
.
.
,, .-.
8 S.
.
.
, Pvrnumlwationspris: 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt ..: och 30 öre pr fjärdedels Ar.
Lösnummer 10 öre.
' ad sig i ' riket tilldragit ', se ' n Morgonbris sist gick ut över landet det är framförallt ' rikidagens öppnande med pomp och stat som vanligt och med ett trontal till de rgode herrar och aven- ske man,, som ännu s &amp; länge ensamma regera, men vilket dock dess bättre var 1Hngt ifrån vanligt.
Bland annat måste ju v8rt intresse särskilt stanna vid att kungen i trontalet gav bekräftelse p &amp; det redan längesedan av regeringschefen uttalade löftet, att den nuvarande rege- ringen skulle söka.
lösa kvinnornas röst- rättsfråga.
Som nästa stora händelse raknas re- ' ').
?
.
Stockholm 1012, A.-B. '
Arbetames Tryckeri.
.
.
Utgiven av Socialdemokimatiska Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
@ de årg.)
.
.
N:r.
Z Februari.
.
FUR DEN Morgonbris ' expedition e Redaktör: Anna Lindhagen. '
SIGNE SVENSSON, Upplandsgatan 85.
4 tr., Stockholm.
Annonser En och annan av dessa kan man: nog fA övertaga mot (o) skalig valuta, men i dessa axbetslöshetens tider är detta nistan uisaktligt.
Alltnog: konsten ar att i alla fall komma in.
Referat över debatten har nog Mor- gonbris '] .asarinnor följt i dagspressen och har endast niigra reflektioner.
.
Vid remissdebatten är det huvudeiak- ligen oppositionen som har ordet, och i hr var det hr Lindmans t u r att repre- sentera oppositionen - sa kan det s, k. ödet roa ilig med att växla eller, för att a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
ett anförande av hr ~ a l m s t i e r n a vilken, bl.
a. gav sig in p &amp; Fabirin MAnseons &gt;epecialfrHga&gt;.
Men det ar inte alltid verkligheter som tilldraga sig .största in- tresset och, som sagt, F-biiten var mart det enda som flöt.
Statsministerns tal, som ju innehöll b %de ett löfte och ett förbehå.11,.
ar kan- ske att sarskilt lagga märke till, agnat som det val var att ange de riktlinjer, den nya regeringen ämnar följa.
Framjt minns man d % h r statsministern förklara som sin Asikt.
nödviindigt vara, att tillam- pa .en helt ny poli- tik emot f01 ket, &amp; m- ligen tillmötesglien- dets.
Trodde att denna tillmötesgáen- dets politik var rätia vägen att vinna fol- kets förtroende, att ' miusde batten, vilken genom handling visa i Ar, da bide rege- folket att fädernes- landet var till aven för dem.
Men - ty det var verkligen ett litet » inen) ocksh - det skulle vara utan ' ansvarslösa eftergifter.
Ja,.
det visste man f ö ~ w?
!
V i fingo också.
besked om att F-hats- frAgan e j ar död, den sover bara.
Om det nu var denna förklaring från det liberala partiets che£ eller om det var nagon inre röst, som uppfordrade lektor Nyström att tala, ar e j gott att veta, men alltnog grep han tillfallet i flykten och försäkrade, att om den försvarsvilja, som han dock till sist trott sig spåra hos regeringen, v e r k h g e ~ fanns, hade denna den störeta utsikt att finna först %else och samarbete med högern!
Denna för- klaring lockade dock bHde kammare och ring och riksdag iiro nya, mottagits med ganska stora för- iäntningar.
Det ar ingen * ' lätt sak att komma upp p &amp; riksdagelaktaren ' vid en remissdebatt, och det ar säkert inget roligt att vara riksdagsman heller den @ gen.
%Alla manniskora äro s &amp; instal samma och vanliga mot den stackars riksdagsmannen den dagen i hopp om att han skall skaffa dem en biljett, vil- ket han för det mesta inte kan, ty riks- dagens läktare.
äro inte stora och biljet- terna lamhas icke blo ' tt ut till farbrö- derra, utan aven till tallmanheten,.
Denna ~allmäohet&gt; börjar stalla sig i kö kl. 10-11 kvällen före och stlir troget till kl. l12 10 p &amp; morgonen, dA ett 30- B 40-tal biljetter lämnas ut. '
Utsikt övcir Stockholm fran Mosebacke: se sanninl:en!
vitögat: tack vare wenska folkets dom vid valen 1911.
Hr Lind- mans omsorg gällde F-bhten.
Det finns nämligen.
ingenting annat som kan ridda Sverge och Sverges ära nu an just en F- blitt.
Eenna visshet.
bör bli en god grund för föravarsutredningen, ty om vi få 100 andra biltar och ingen F-b&amp;, sil äro vi int, värda mánga ören alla.fal1.
SA enkelt är det.
Det var ocksil om F-bhten debatten i allmänhet kom att röra sig, med ett (och annat inslag här och dar av mer ermate- rialistisk?
art, som t. ex. jordfragan och de betrycktas ratt därvid, som hr Lindhagen varmt hävdade.
Eller om jag nämner.
.
liiktarpublik till ett ganska respektlot skratt, trots det att det bra mycket pi minte om den drunknandes grepp or halmetrået.
&gt;Våra frågors ' hade ingen mannisk tid med.
De få, sin stora dag en a-na: &amp; x.
A. O. Den agitation, som planerats av Soc.-dem.
Kvinnokon greesenci arb.-utskott och varom cirkulä: u t ~ a n t e till alla kvinnoklubbar, har al klubbarna omfattats med det allra livli, gaste intresse.
P &amp; ett par tre undantag nar - vilka p % grund av ekonomiskt eka1 mast giva återbud .- hava klub.
barna beredvilligt eökt ordna f6rhållan.
dena för att mottaga de av utskottei uteanda talarinnorna.
Till erhallande av föredrag ha föl jandc platser anmält sig: i Värmland Bofors!
Karlstad, Arvika och e v e n ~ e l l Kristine.
t hamn, vilka platser jämte Grangesberg komma att besökas av Signe Svensson i medio av februari.
Dessutom kommer Signe Svensson att besöka följande plat- ser i Skåne: Ahus, Ystad, Trälleborg, Malmö, Lund, Furulund, Skrom herga, Landskrona, Kjavlinge, Höganaa och Kri- stianstad samt Ronneby och möjligen ett par platser till i Blekinge.
Brkn Ö.-tergötland och Småland ha föl jande platser b~giirt föredrag: Norrköping, Lin- köping, M~tala.
@ amt Västervik, Ankars- rum, Smalands Anneberg, Norrahammar och Boxholm.
Till dessa platser kom- mer Agnes Söderqvist fr&amp;n V&amp;ster&amp;s i slutet av februari.
Kiruna, Gellivare, Malmberget, Lule %, Boden, FrAnö, Sunds- vall, Ortviken, Hudikwall och Gävle be, sökas i mars av Agda Ö~tlund, som aver i februari kommer att besöka E$kilstuna, Västerås och Örebro samt möjligen några flera platser.
NAyra klubbar ha ännu icke svarat, och dock kan sagas att resultatet över- träff at utdkottets förväntningar.
Fr %n vasikusten har dock svar ännu endast ingatt från Lysekil, varför det ännu är oavgjort hur denna resa skall kunna ordnas.
~rbetsutskottet har, sa vitt .det varit möjligt, tagit hänsyn till och sökt.
till-.
.
MORGONBRIS.
.
Arbetarkvinnor, glf ta och ogifta!
: Deklarera.
under februari @ r edr.
- inkomst år 19111 Vieserligen iiro de am &amp; inkomsttagarr med under 800 kronors inkomst oj rky diga att deklar&amp;, men genom sjalp deklaratjon fár ni egen debetse d e l, medelst den egna debetsedel, får ni kommunal flstratt och val barhet - g i f t kvinna för en s, liten inkomst som ända ned fil 100-10 kronor, ogift kvinna fö inkomst, som: .uppgdi,, till bevill ningstaxerbar inkomst.
(I Stock ho lm 700 kr., i landsorten i all mahhet 500 kr.)
betyder nigon skattelindring, utan endast skett på rent ' formella grunder, medför emellertid att de belopp, p &amp; vilka en kronoskatt av en- dast 1 öre kan beraknau - och Iangre ned kan man ju icke komma - bli tiodubblade över hela linjen.
Om alltsh makarnas sam- manlagda inkomst ar EICO kr., behöver hustrun för att bli skattepliktig och darmed kotnmu- nalt röstberlittigad och valbar numera darav forijiina minst 100 kr.
; överstiger den Ram- manraknade inkomsten 1.80) kr., blir minimi- beloppet för hennes del 10 kr.
Soin det kanske icke alltid ar a &amp; Iatt att rtikna ut dessa saker meddelas har nedan en tabell, ur vilken kan.
ses den minsta inkomst en gift kvinna behöver vid ollka sammanräknade inkomst- belopp mellan 5f O och 1,800 kr., förutpatt att avdragen %ro de vanliga,.
450 resp. 300 kr.
Barnmanraknad inhomrt: Hustruns minimi- inkomrt:.
, kr.
100: - n 40: - 28: - B 22: 86 51 0 kr.
600 P 7i10 P 800 B 9fl0 1.1iOO 1,1f10 B 1,200 S P i&gt; B B 20: - 18:20 It;: 90 13: 38 ' 1 301) n B 13: - En gift kvinna maste för att .vinn 1,40f) B B 12: 73 rommunal rösträtt själv deklsrara fö 1.500 P 12: 50 nkomaten av.
sitt arbete.
Den ogift 1,WO D 12: 30 rvinnan, med inkomst ' imder 8.00. kr, 1.700 P 12: 14 .1,800 B och dtlröver B 10: - $r icke saker for a t t slippa.
betala skat Det ser ut som om ' genom denna fjrmella) m hon underlhter att d.eklarera.
De ir - därför aven frhn - denna synpunk ~tgërd de - gifta .kvinriornas möjligheter,, att r ~ k a f f a sig egen debetsedel och darmed: lokast att göra det för att ej risker: ö: ommnnal röetratt och valbarhet skulle ha) liva för högt beskattad.
iveievart £Orsiinirate, utan att riksdagen ene Deklarationerna skola avges efter lag ankt ' d8rp6,.
ilnnu mindre avsett detwamma.
.
praktiken torde det emellertid .icke betyda l igen fastställt formulär (för arbetare &amp; ' sardeles mJ ' cBeZ; för de.allra fattigaste, de t, jansteman o. dyl. formulär n:r 1 B för vilka den ~amrnanrilknade inkomsten un- u c h skola vara inlämnade till vederhö deretiger 1,000 kr.
exempel vis, torde hustruns r ande (taxeringsnamnd~ordförande) föri arbetsinkomst sallan raknas endant i. tiotal, 1.
mars.
Dar erhallas blanketter ock annu mindre darunder; och för de nilgot mera valbargade, dar husirun allts6 icke a r av nö- För erhallande a \ den U ipplysni.ngar gratis.
t vurigen att vara e jalvförvarvande, bli upplysningar kommer säkerligen pH varjc minimibeloppen ändA BP pas3 emA, att det ort dessutom.
frivilliga krafter att sta til.
icke torde möta n (lron större svhighet att förfogande, alioom arbetarekommuner, tid E6rvarv.a dem för den gifra kvinna, eoin verk- ömkar att p &amp; denna vag göra sig kom- ningsexpeditioner, f01 kskoll !arlire eller an Iigen munalt rastberattigad och valbar.
dra A orten.
(I Stockholm lämnas upp- lysningar 9. deklaiation~byrh, Slottsbac, ken 6, kl. " ll -- 3 och 6-43 samt a ar- bet arekommun.ens- deklarationsbyrA i ' Fol.
ketu Hus för.
medle ' mrnar liv Stockholm~ fru Sofia Andersson ... mr 4 t. o. m. l2 arbetarekommun under hela .februari alla Arlöv, Avesta kvinooklubb ............ s - 6 a 8.
, m.,) .-.
dzpgr- H- 1.0- f; - ... m; .tiil 8 krboga B ..............
s 1 6 Kom ihåg, att enligt den statabeskatt- Alin~4is eec-dem.
ungdomskl.
B 1 B: l 2 .S 9 1 2.
ning,.
som tratt i kraft med Ar 19 11, Finsp ' onge B Falkenberg8 kvinnoklubb ...... n 7 P 11.
ingen som har inkomst u.nder 800 kr, Franeta koop.
kvinnoril e ....,.
D 7 D 12.
träffas %v annap skatt .till .. staten an all- Knlrnstads eec.-.dem.
ungdoms- 7 mann.a bevillliingen, som nu ar, .endast klubb, h r G.
A. Dahlin ...... B 1 B B 12 %o % = 10 öre pA 100 kr.
, För over Budiksvalla kvinnoklubb ...... D 8 3ammar.by koop.
kvinnogille n 7 r 12 S00 kronoy inkomst f a r m m VM dekla: Hqmringe, hr '.
John Hed .. .. .. B 1 9 ' Ore ' dovisade n:r av Morgonbris 1i11.
.SH; ' ' &gt;.
ÖnskemAl.
m e d avse- reringen göra .viesa.
avdrag och därigenom Grariinge sot.-dem.
ungdomskl.
B 8 a P 2 Gullepanga P.
ende A tid och talare och hoppas at1 f &amp; skattelindring - i krono&amp;k1atten.
(@ &amp; som Gamleby koop.
handelefBren: 3 6 avdmg för barn - u n d e r 15 år 100 k r, klubbarna förbereda mötena st % v a l som Kvarnwedens kvinnoklubb ... P 1 ~jukdom, olyclrsfall, under- Kyrkhulta soc.-dem.
u n g d.
4.
s 1 möjligt för att avvinna dessa det bästa pr barn resultat.
Affischek komma att i god tid stöd i vissa fall, avgifter till ijukkassor, Klippans kvinnoklubb .., ...... B i Köpmaiiholnia eoc.-dem.
ung- livförsäkringar m.
m.).
.
ut-ändas till resp. platser.
Hus,trur och ogifta kvinnor,.
domeklubb ...... ... ............ &gt; 3 Klubbar, kooperativa kvinnogillen eller Nilaberg, hr J.
A Bergman ... D 1 urigdomskluh bar och arbetarkommuner, skaffa eder kommunal rösträtt 3ckelbo sot.-dem.
ungdi&gt;mskl.
s 1 3lovströms arbetarkommun.
.
, 1 som vilja stöd ja kvinnornas upplymings- genom att de-klarera!
3ibbhults sot.-dem.
ungd .. kl n 1 ' Genom edra röster kan åstada arbete och organisationsstravande, om- B S n kommas en betydlig förstarkning 3tehage möteCg &amp; uttalade 3 P, 12 9 ' ' - ' bedjas härmed aven söka anordna möten i saniband med dessa resor.
Föredrag av respektive .talarinnor kan rekvireras under adress: Agda O~tlund, Upplands- gatan 61, 4 tr., Stockholm.
Med partihiililaning: Sot.-dem.
~v:vlnnoko~~res ' sens arb.-tdskott.
nv arbetsklassens inflytande på fet kommunala livet.
vartv viks B P 9 a 9 s 1.2 B 12 P l2 s 12 9.
a s D 7 8 12 7 12 12 5 12 3vartöatadenb kvinnoklubb.
.. B 1 B Föreboda eec:-dem.
ungd.-kl. P 3 .n Ur flygblad (utg. av Landdören.
f. kv.
Väaby 80.c.-dem.
uogdoriiskl.
.. 3 8 B Morgonbris ' expedition.
p l i t.
rösträtt) Gt fta kvinnors kornmu- i d a.
rösträtt av Anna Bugge- Wicksell: Genom apar har irån 1 % isdast l /, antagande av 1910 Ors nya skatte.
nu allmänna bevillningen nedsatte av det bkattepliktrga beloppet till %.
Denna nedsattning, som icke Agitera för '
M.OR.GONBRIS Borgerlighet i ar=, betareleden.
- l- Av C.
N.
C a r l e s o n.
och votcringssiffror, av insatsens fruk ter på olika områden.
De nya, sor strömma.
till ur både den proletärislr.
och nu a ven UP ' den borgerliga världen kunna icke se iiiecl pioniarens ögon: d kanna ej de ' första tidernas art av hän förelse.
Det är i den meningen, son rörelsen .mänges in med borgerlig ten dens, att tyngdpunkten f ör rorelsei helt föi4iigges inom det ' borgerlig; sainhiillets institutioner - och den teiii peramen tsf örbdring, som härav bli: en följd, ar så uppenbar, att en och an lian äldre socialist kan finna arlighe ten f ordra att de gamla principei:.na; och teoriernas glans ej längre må k:~sti ett; fils kt ' sken över de nya.
tidelma.
; kamp.
:] et iir nogicke bara ett hug skott, det har sitt motiv i ögonbliclrsbe hovens s kirpa förgrundss tä.llning, nä.]
on socialistisk rikgdagsman för någor tid sedar.
gr.ote ' slrt och nog så utmanan, de mot de klara linjerna!
hållningrifasthet skrev, att va.rt ' gynn samt tillfalle bör begagnas för &amp; i " hoppa 5ver rågången " 3 I. f örslr:r&amp;c kelsen sekte en annan socialistisk riks, dagsman dämp.a hopp-lusten, Iilen hu] Lange dröjer dit: förran rigången Kr 5verhoppa.dP.
vi dragas %t ' borgerligheten till p2 h å flyglar.
Senaste pa.rtikongressec: rjrckte ... ~rari~~ t.
småb:ónd.ega$ .han&amp;., B tndra siclan vill man gama glida in.
pi " salongs fahighetens ' '.
bonade golv Ej heller kan man ' blunda for, a t t mol ~ppositio nen inom rörelsen f ramträder ?å vissa håll en retlighet,.
som sticker IV ' mot den aktning för ordets och; me-] ingens frihet, vilken bör ' och rnl~ste Tara en ator och human rörelses sak- Så intensivt " praktisk politik " drj va vi nu för tiden, att ' snart knapp finns rum för eftertanken: vart txi det egentligen han med vår storartad utveckling P Ursprungligen var so cialismen och ar väl allt framgent ei rörelse för utplåna.nde av klassgränser na mellan människorna, och da dess; gränser befunnos vara dragna eftei de ekonomiska livsviilkorens linjer måste ju all strävan framåt inrikta; på att omlägga samhä.llets hushiillning att trygga &amp; t enva.r en ' manniskovar dig tillvaro, att låta livets solsken flödt lika ymnigt över alla samhällets med lenimar.
Man tänkte sig samhället son en samverkan av människor i mansk lighetsbegreppets högsta fattba.ra be markelse, e tt klasslöst samhälle, dal ingen uppdelning i.
' borgare " ocl " proletär " langre stode söndrande ocl hämmande i vägen för de bättre ' anla, gens utveckling, dar ingen ekonomisk 01ikstalligh.et vållade f örkrym.pning.
materiell och andlig fattigdom.
Varken " borgare " e-llei " p r o l e t ä r " a l l t s å.
Men arc vi nu, nar vi redan ha bakom oss en generation.
av socialistisk a.r- befarrörelse, så alldeles säkra på at1 detta.
mål med samma styrka och lrraff som förr ar de t bestammande .f ör rörel- sen 3 Frågan: vad vilja socialisterna?
tycks vilja krympa ihop.
och begran- sas till: vad vilja socialisterna n u3 %ör visso se nu de liberale, att social- N u e ts strava.n betonas så starkt, att lemokral i m skarpa och f ö r dem f örut målet alltmer viker undan, nyckfullt ~lrramma.ncle profil.
börjar f å blida, skiftande linjer och f örtoningar.
~ i a s - sernas avskaffande - - ja, jag vet roncilian ta,.
borgerliga drag; Princi- knappt om det ej anses naivt att skriva ~ernas stolta parti, det bångstyriga ordet " wskaff ande " - - f örsiggår ijuret, k a n tämjas - det k r.
deras då ej så, att det lämnar rum för någon-; lada upptäckt och tro, htir.pass gmn- ting.
från de gamla klasserna a r t- lad skall framtiden visa.
De - rn si n- s k i l t, utan i en enklare process, soin i e n, i c: r e principerna - stoppas in småningom gör prole taren till borgare.
kommit1; éer.
En kunglig kommitté %r En borgare i den gamla tiden kundc in .....
förtr.ä.fflig troll-ask.
Knapp p % varm stolt över sitt borgarbrev, ' lika jadem -- och gubben, som stoppades stolt som adelsmannen över sin vapen- lit .röd, koppar ut-kanske inindre röd,.
sköld, men känner den &amp; oderna arbe- Jåval!
Gubben kan saga: man l5r.
s &amp; taren någon stolthet över att vara ar- knge man lever - men man kan aven betare?
Han vill med ratta bort ur en ' ara att glömma vad ' som icke borde klass-ställning, som han känner förned- rande, vill bort därur, men utan att Nu - cfter framgångarna vid vallen ännu kunna göra levande och klar för - koncentreras rörelsen kring Elen sig bilden av den nya samhallsmanni- parlamenxariska verksamheten, vars skan.
Och k a n lian någon gång bli betydelse får en allt starkare, allt en- ja, givetvis förbleknar då sidi gare betoning.
Sextiomanna-friik- borgare för honom den idealitet, som tillaven- tionen blir en tid framåt - anda tills tyrs ännu dröjer kvar i arbetareklas- illusioneriia skingras - centrum för sens kamp.
intresset ~h verksamheten, och ej ett Ja, denna idealitet kommer nog värst 3gonblick behöver man betvivla till korta i en massanslutning, som vill folkrepresentantens goda uppsåt och och måste lösa frggor från dag till dag.
irliga vilja för att ' andock: kunna Vårt idéprogrank gamla vignetter bli förutse iin - farligt splittrande nv- då alltmer 6lott dekorativa: den energi, söndring av den parlamentariska dekunnat alstra i den första uppryck- verksa1nhl:ten från partiinstitutioner- ningens dagar, avlöses av en kraftut- na.
Den ömtåli$a.punkten blir d e n, ' veckling, som stimuleras av valsedlar som man snuddat vid under kongress- ', förhandlingar, nämligen den in, c d- v e t n a strävan att göra sig oavhangig av partiet och blott vanda sig till och åberopa sig på sina va.lniä.n, vilka ju in- galunda behöva vara alltigenom social- demokrater.
Dar skynitar då möjl ' ighc- ten av ett obehörigt, iuflytande från personer och grupper utahför partiet p&amp;.
vad soin säges vara en parlamentarisk samling av arbetarrörelsens, partiets taleman.
Har finnas tvivelsutan spräng- nings- och splittringsfrön.
Under den ' liberaliserings ' ' - process, vari en del av partiet synes mig inbegripen - två år efter den häftigas te sociala kamp, vars ~ e r k - ningar förspörj^^^ i en fortsatt, en- vis avmattniiig a+ den fackliga rörelsen under denna dragning åt höger triider aven a g i t a t i o n e n, alltmer i balrgrunden.
Det som om man resonerade i .i11 iiro agitation m 1 agitatorer överflödiga.
Några g n d - resor under valen - och så kan det rara nog.
Men tror nian verkligen ' pil allvar, att byrå-, expeditions- och kom-, mittésittare kunna uppvaga den för: vart pa.kti annu nöclviincligja, ykrvancle: nergi, soin ut:wklas av m e d Ii u n- i k a p e r viil u t r u s t a d e, d i r e k t; il.l f o l k e t i b y g d e r n a t a l a n - J.
e ' p r o p a g a n d i s t e r!
Man skulle ';.
o- 111: ph.stå,,att et-t par goda i.
sina ämnen val hmmastaclda f oktalare göra mera.
nytta .f ör arbetsrrörelsens) ch socialisineus sak %n ett dussin iä.mnstrukna, inedelinåttiga riksdags- nan.
J u mer vi dragas åt riksdagen; om intressets centrum, desto mer un- lerskat tas agitationen, ty - liberalis- nens svaghet var stiidse dess klena ?ropaganda, och liberai ismens tarvliga.
iörnämhet Aterverkar nog aven på an-.
ian hoi en del a v riksdagsluften allt- iör tyngda och utmattade socialcle~o- water.
Gentemot denna balkborger- ighetstendens må man föryngra,, vidga) ch fördjupa agitationen,.
så att deii can göra tvåfaldig nytta: bli å ena iidan en upplysningens fröspridare ute) land massorna.
och å andra sidan giva ~olket tillfälle att.
l ii.
r a d e m, soni ikola föra dess talan.
- ' iar nens sing [i Tre f ildi j hetsna l t en.
(Ur Fagervik och skabsond.)
Av August Strindberg.
... ' " ' 3 '.
.
.
.. b .. ' '.
......
--.
.
................
.-.
.
.
.
.-.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
. '
~tilkokmen Hter, snälla ' sol, som jagat nordanvinden; nu har d u sovit sch i fjol och vaknar röd om kinden, varm upp vBr jord, sh växer r &amp; och fyller bondens lada; - varm sand och vik och vind och vag, si % fh vi g &amp; och bada.
b al korn hen åter, snlills sol, lys Over land o h vatten; nu klingar.
.
sang, nu stams ' fiol,.
... nu dansa ' s ' li ' ela natten. '
..
Böcker intelligens.
Maeterlinck.
lag.
Blommornas 2 kr.
25 öre.
Page1 Bl&amp;.
Hiertas förlag.
2 kr.
En saga om tvA barn, som söka fAgel blå, sagans och lyckans fågel, varav vi s&amp;.
litet fått i livets prosa och bekymmer.
Med.
uppfinningsrikedom och en fin satir skildrar Maeterlinck matiskobarnens möte med de själar, som äro fördolda i ting och djur.
Sagans f6 har givit gossen on diamant, i dess sken kan han se alltings vaeen och följd av .ljuset) &gt; kan h m orädd möta alltings sjal.
I minnets land leva de döda lika verkligt som om tie levde varje gBng vi tanka p &amp; dem.
I ' &amp; kyrkogarden, da de möta de döda, m6; a barnen idel liv och lycka, ty det finns ingen död, medan de i skogen och b1ar.d djuren i dess verkliga gestalt möta de fiender, 0om vilja hamnas p &amp; alla oför- rätter.
Framtidens rike passera de ock p % B n sagovandring.
Dar vistas de ofödda, c !e barnafqjalar som vänta på att födas.
Detia kapitel är storartat i sin fantasirikedom och sitt rörande behag.
Och sh till si3t mppvaknandet~, som är Aterkomsten till verkligheten frhn sagan, en verklighet förgylld aven den, om vi se pB den med fantasi och med godhet.
Och db se vi att filgel bl&amp;, lyckans fågel, kan flingas ju; 3t i verklighetens varld.
Hiertas för- .oss framiit; den ar alltid högre an den erfarenhet, som hejdar oss eller driver Första avdelningen i denna bok har oss tillbaka.$ Och bland a.ndra även givit hela ' boken sin titel.
Samma sjä- den utomordentliga uppsatsen Vår tids liska sinne för detaljer, som Maeterlinck moral, vilken i likhet h e d ' boken .. De givit uttryck för i sin klok om biets liv, ringes rikedoman måste läsas av varje återfinna vi har i hanse skildring av blom- sanningssiikande människa.
morna.
Man far bäet en idé om bokens Aglavaine och Sélysette.
Drama i 5 innehbll genom följande citat ur dess akt er.
Hiertas förlag.
Pris 1 kr.
50 öre.
början: Maeterlinck har skrivit flera dramer, &gt;Va1 kan man pAtr#ffa mindre skickliga varibland ~Monna ' Vanna » visst är den vaxter och vaxter med otur,, men aldrig nhgra, som fullstandigt eakna klokhet och uppfin- enda utom ifrågavarande, som är över- ningaformaga.
Alla grira de sitt basta för att satt till svenska.
I detta drama beröres fullborda sitt verk.
Alla havs de den stor ett svhrlöst problem inom kvinnop,ryko- elagna, ' arelyrituaden att inkräkta och erövra logiens och kärlekens område.
Dramat jordklotets yta genom att i det oand1ir.a mang- faldiga den existensform, de representera.
För ger ej lösning pá problemet, det ' endast att n &amp; detta mal hava de med hansyn till ser det från en ny synpunkt: två djupt den lag, som fastkedjar dem vid marken, att goda kvinnosjälars strävan efter att kunna övervinna vida större svarigheter iln de, som förvandla rivalskapet till lycka i stallet trada hindrande i vagen för djurens fortplant- ning och utbredning.
Dairför taga ockea de för till upprivande strid.
Dramat slutar Besta av dem sin tillflykt ' itill list och herilk- emellertid i tragik, ehuru rättradigheten ning, till snaror och giller, aom med avseende och själfullheten hos styckets tre per- pá mekaniken, ballietiken, aeronautiken och sonligheter lyser upp i mörkret och ger iakttsgandet av insekterna, till exempel, ofta hava ti l tiden fllregatt manniskans uppfin- lamiren stoff till tankar och före~tallnin- g ' ar om ideala människor.
ningar och kunskaper.
n ' ' ' A.
L., Emellertid innehaller boken icke blott denna uppsats, utan även ett par kor- tare filosofiska betraktelser av.
mycket Det ljusa budskapet av Algot Ruhe.
stort varde.
S % t. ex. om ' V&amp;r sociala Frams förlag.
2 kr.
.
plikt, dar det säges: rVi skola endast Skildringar o m just vAr tids sociala lyssna till.
den erfarenhet, som manar rörelse i en högstämd fopm ar eanner- Paris och sökte en ny i Bryssel, dar stilelse och som ägde hans eget ideal av hon aven snart rRkade Maeterlinck.
livsförelse.
.Den » vishet 3, som Maeter- I sin enda bok, Le Clhoix de la viea linck hos ' .Grorgette Leblanc prisat, ar (Ur &gt;Verk och människor^ av Ellen Key.)
- som Maeterlinck finner visare an n &amp; den, Bom yttrar sig i levandets konst.
gon av sina egna - har Georgette sagt Maeterlinck säger att hon är hans med- En av Maeterlincks böcker hade en att m a r en kvinnosjal beundrar ar den arbeterska-, ej med pennan men genom dag fallit i handen p &amp; en ung sAngersh:a sina tankar och sitt föredöme; att de som en blomkalk fylld av ljusetw.
vid Opera Comique i Paris.
Hon hetile Georgette Leblanc.
Egentligen kuncle En dylik kalk böjde sig djupt för ideal av vishet, som han framställt, har hon burit ett ~panskt grevligt namn diktaren vid deras första möte.
Maeter- han funnit genom att lyssna till hennes Men den unga flickan hade som Son; a linck lyssnade till hennes hänförelse, ord och uppmarkaamt se på hennes liv.
Vill man veta nggot närmare om denna Kowalewsky ingått ett skenaktenskap men teg, teg ihärdigt.
Och s &amp; Eort höv- vishet, dA bör man läsa hennes egen för att bli fri och kunna gA sin egen ligheten medgav bugade han och - bok, som handlar om huru hon söker vag, nigot som var omöjligt inom c.e gick!
lära en slumrande, ung kvinnovarelse borgerliga kretsar i Rouen, dem hennes Georgette Leblanc va.r överlycklig At att göra livet SA rikt., sh levande, sa stort föräldrar tillhörde.
Greven fick en stor detta slut pB sammantrafEandet.
Ty hade hemgift, Georgette Leblanc sin frihet.
Maeterlinck, som de fllesta man skulle som hennea av naturen givna möjlig-.
.
Hon Atertog sitt fädernenamn och b (!- gjort, uppfattat det hels som inledning heter tillAta.
gagnade sig av det enda antändbar:+ till en flirt, db hade han ej varit den hennes uppfostran.
givit henne, en vii1 hon tänkt sig.
Men hoin kände att han Ett av Georgettes visa ord är, att ni skolad ehngröst, för att i Paris vinna dock i ett avseende hrtde missförstatt den m3n man ök er intränga-i en an- det oberoende genom arbetet, ~iom hon henne, att han ' tog henne för en av de nans vasen upptäcker man samtidigt sitt SA brinnande längtat efter.
mbnga unga, gjrunda kvinnor, som vis eget,.
88 har det gått dessa makar, I hemmet hade hon varit en oförstlidtl, serligen kunna hänföras, men endast p % som vardera i och genom den andras efter ett ' livsinnehiil1 och en livsAakGcI- ytan, som äro ur stand till en djupare förstaelse upptäcker och bekräftar sig ning längtande; flicka, som slukat alla förstiielse av en mans allvar och livs- ujälv.
Lika litet som Maeterlinck hin- böcker, hon händelsevis kom over -- gärning.
drar sin bustrus rörelsefrihet försöker bland dessa n9gra delar Schopenhauer l Hon började därför i brev berätta ho- ' hon andra hane vi1 ja till ensamhet, hans Hennes aning vidade henne en varld nom om sin barndom, sin ensamhet, sin olust att meddela sig.
B Jag har aldrig,, sade hon, &gt;sett Mae- i harmoni med dessa skönhetssyner, en längtan till arbetet, till livet.
Först stor och rik varld, till vilken hon ville lämnade han breven obesvarade.
Men terlinck sA snabbt vara sig själv med bana sig vag.
Hon hade just tagit första det dröjde ej länge inna.n han fann att nAgon människa som med er.
Och detta steget mot donna, niir Maeterlincks bok Georgette Leblanc icke var en vanlig emedan ni genast behandlade honom eom för henne öppnade en stor utsikt in i världslig kvinna, som med sin beundran det han innerst ännu alltjämt ar: en denna varld, den varld, dar hennea sjL1 ville fangsla en berömd författare för stor, blyg gosse.
Just emedan manni- hoppades finna sin livilluft.
Hon läste att sedan smycka sig själlv med hans ära skor icke tro detta, kanna de sig be- nu allt, som Maeterlinck skrivit och -- och leka med hans liv.
Han kändeatt svikna p &amp; honom.
Personer komma med nar ej mera fanns att läsa ville h o: ~ han ej endast stod inför en ung, för- öronen pA spann för att fanga den vis- få tala med honom.
Han hade dock i jusande kvinna utan även inför en kvinn- dom, vars flöden de morgon, middag, redan flyttat frrln Paria.
Men med lig personlighet, en personlighet som afton bida frPn hans lappar.
I stallet samma instinktsakra vhgsamhet, ~ o r q mött hana egen med d-en fullaste för- se de honom som ni deasa .dagar: som en lantjunkare meta f i ~ k, som en skol- flyttfligelns under färden mellan nord och söder, sade hon upp sin plate i pojke framstupa i gräset för att äta Livete val.
Om Maeterlinck.
,, - - - + - V.
MORGONBRIS ligen inte gott om.
Algot Ruhe.
har med denna bok givit o ' ss en sådan ..
Den ar skriven i biblisk tonart, avdelad.
i kapitel och handlande om en profets verk bland människorna,.
..
Profeten tankes g &amp; omkring bland oss j u ~ t nu.
Hans namn ar Hans Immanuel. '
I denna portrattcringens tid ar det ju en omväxling att siikert kunna säga: denne är ej portriitterad, han synes verk- ligen vara tänkt såsom en nutidens pro; fet, verkande bland folket, sasom en profet skulle vara.
SA har det Atmin- stone.
pynts anmälaren.
Författarens ord i sitt förord visar ocksh harpa: &gt;För mig visade sig Hane Immanuel, och jag fsljde honom och d i a d e mig till dem han samlade omkring sig.
Och jag.
lysuntide med dem till det Ijuea budakapet, som jng bar ekall söka Aterge, och nied irianga \ att jag vittne till hur han uppenbarade sin vilja.
Mig blev det a % Alagt att beratta vad jag hörde av honom och fnrtalja det jag stig i de dagar han vandrade p &amp; jorden bland folket., svid d m tiden vart de bet ungade leda vid sitt långa knorrande och vardagarnas mAnga motighet.er.
Och de sade: Nu vill vi vaga den tor ra handlingen och.
lata det k ~ m m a till slag., Under den stora handlingen kände sig icke alltid proFeten .Hans Immanuel villig till endaijt beröm, skärpa .finns dar ock ibland i hans ord och en satir, snm ' träf- far mhlet.
Så i kapitlet om Äpplena och Revdsjon, diir ' niigra av dem som följde profeten föllo för den enkla frukt- fAngstens och för lättjans frestelser.
Harom säger profeten:, Lat applena hariga i htrjden tille trädet JA kommer vi och plockar dess frukter.
L$t mhniekan, som ligger bland .blom morna vic: renen, bli liggande tills f a h t ar vart, d &amp; kommer vi, och vardar han.s evaarhet.
Vad är det att aga maten mot att skaffa den, eller att ata mot att bereda sig därtill?
vad är det att ha det bra mot titt kunna få det battre ' ' Du som mig följer, var modig som en hjälte och rat!
V ~ E i d ~ t t VM, att icke de övervumaa barn en pang nia saga: ni kravde ratt, men det var mc:d orattene vapen ni slog.
Utan altt I varden etarkare i anden, vad hj~lper d &amp; er etarka hand?, - ar vart, 5.
Ur kapitlet " Livets mening ".
Av Algot Ruhe.
Ty sannerligen siiger jag eder: varken hunger eller trasor, smuts eller sjuk- dom, slöhet eller huvudets enfald, varken det gom förkortar livet eller förarmar din kropp ar till fromma ' för din själ, men till dess skada.
Ett liv i släp, bara för att hhlla livet i g h g, sannerligen om det befordrar den salighet, vars löfte du bar, slumrande shsom ett barn i ditt inre.
Ett liv, dar vilan ar Horn en utsläpad dragares dvala och tidsfördrivets nöje som den fulles dans, ett ' liv i stanken av kloakens ångor, i bleka bakgardars larm, ett liv p &amp; randen av öde-digra frestelser, inför en framtid som av ingen misskund vet, ett shdant liv ar ont - och den som inför dem dar arbetar och betungad3 äro kallar detta liv en salighetens för- gard, mina bröder, ban ljuger för er.
Varen därför icke gendtöriga, men skaffen till väga vad till eder nödtorft Genast i f ö d a kapitlet .förstår man att det ljusa budskapet handlar om dröm- men om det nya samhället, kampen för att nA dit, och profetens stamma lju- Varje kapitel innehåller något av s &amp; der mild, rättvis och dock alltid lov- ' dana g0c.a lärdomar.
De vackraste sy- hör. '
uas mig vara Tvivlarens t ?öst, Livets me- sjungande.
kampen för ' malet.
A. l;.
Företa kapitlet, Kallekefi, börjar med ning och Han forelren .. dessa ord: ' smultron, som en tradgArd.smästare upp- tagen av sina planteringar, som var.
egen chaufför, reparerande sin automobil.
De besökande häpna.
Redan andra dagen anförtro de mig, att Maurice &gt;ar helt annorlunda an de tänktes.
Och de resa en illusion fattigare.
Ty ingen kan tiga som Maurice, när folk ej inge ho.nom sympati.
Hans intuition är sh snabb och omutlig.
att jag aldiig söker intala honom niigot, aven nar j ~ finner g honom orättvia.
BJ ' aime, je n ' aime pas, ar vanligen det enda skal han ger.
Han har t .. ex. stor kärlek till alla djur, ej blott sina hundar.
Endast kattor kan han ej t&amp;la.
Han känner t. o. m. obe- hag om en sadan honom ovetande är i rummet.
Därför gav han i Fagel bl4 katten den fula rollen, och även i en shdan smasak kan .det ej falla mig in att övertala honom till ändring.
Min uppgift ar tt vaka över att hana orne.
del bsrhet $r blir okränkt.
Ty denna omedelbarhet är hans styrka., Sina affärer a kö ter Maete ' rlinck med fäderneärvd energi och han ser till att fh sin rätt biide från teatrar och förlag.
gare.
Men att förtjäna p &amp; bekostnad av sitt litterära eamvete vore honom omöj- ligt.
Nar t. ex. Coqiielin ain8 ville att han kulle anpassa FAgel blA efter ' den stora publikens smak, svarade han,: &gt;Hellre kastar jag fågeln i elden,.
Att makarna sedan nagra Ar bebo St, Wandrille är Georgettes verk.
Minnet av dess underbara skönhet levde h o r n henne sedan barnaåren, och första gHn.
gen hon läste Maeterlincks dramer.
hon dem i fantasien med Sh.
Win ' drille till bakgrund.
N$r boa fick veta att munkarna, efter lagen mot .kongregationerna, skulle lämna vardheter, som ännu iiro fria friin turist- Wanclrille och att detta hotaded av qtrömmen.
Automobilen liksom idrotten vandaiiseringen att utnyttjas för indu- ir för Maeterlinck vad de borde vara för striella hdamiil, föreslog hon därför varje människa med hjärna: endast ett Maewrlinck att hyra det hela.
D. v. s. medel att lättare tillägna sig intrycken en klostei~byggnad, dar fyrahundra bene- frlin naturen eller kulturen.
diktinerm un kar bott; härliga ruiner efter en gotisk kyrka, en stor tradgard och Maeterlinck har icke en enda säregen ett område om fjorton vana, ingen vurm, ingen excentricitet.
park,, allt.~ammans hektar.
Ban klar sig som alla andra, han kort.
I kyrkorna, korq$ingarna, portarna, klipper sitt askblonda, n2 lätt g r h a n d e salarna k m man studera alla stilar, fr %n bar, och nar han g %r i sin tradgarda- den romimska och gotiska till barock dräkt liksom nar Verhaeren kommer i och roko ' ro.
Ständigt öppnas nya per- ain bl % blus kunde man taga dem för ~pektiv, ö~ïerallt framträda sköna enekild- kroppsarbetare, ifall ej den enes grHbl &amp; heter.
B II ' nder fördta sommaren vor0 .vis, ögon ägde den skidande klarhet, den sade Geoi gette, dika berusade av lyckra!
andres.
gröngrii den sökande eld, som.
som när vi först funnit varandra.
Vi anger geniet.
Med samma beslutsamhet gingo omkring i samma oavlatliga upp- som i ungdomen avvisar Maeterlinck allt täckarglädje.
vi varken &amp; to eller sovc det, varigenom ryktbarheten kan göra eller arbexde ordentligt, s &amp; nervösa vorc slut pli en diktare.
Han avsl8r offent- vi av de dagligen nya fröjderna.
Nt; liga uppdrag, säger med.
stort lugn nej äro dessa skönheter alltjämt vAr dagliga till anmodanden om litterära bidrag, glädje, m m vi njuta dem med ro.
Ja!
företal o. d.
Han skriver sällan brev Maurice t ar i den grad återvunnit j i h och d % lika korta som älskvärda; han vikten, at S han - Elker rullskriddko hal iignar endast igenom d agens tidningar.
i omgångtin kring klostergården s Jusi Ban skyr storstäderna och utom ett år- som hon drog fram de halvgömda skrid.
ligt besök hos sin mor i Gent.
samt d5 skorna kom Maurice med en forell, den och d &amp; ett par dagar i Paris - där ma- han metat i den kristallklara bäck:enl karna ha ett par rum för de fall, då som ilar genom trädgiirden.
Han blec hans litterära eller hennes dramatiska an- röd som t n ertappad skolgosse och iför, gelägenheter kallar dem dit - bor han säkrade, iitt det endast var regnkalla året om p &amp; landet.
Sommarhalvaret till- dagar han brukade rulla kring kloster.
hör St. Wandrille, vinterhalvaret bebor garden, men att han annars skaffade sig han den lilla villan Quatre Chemins, kroppsrörélse p &amp; bättre att, genom sim, bredvid Gsasse, en smAstad på bergslutt- ning och rodd, fot- och cykelturer.
ningen ovan om Cannes och en auto.
Under färderna mellan vinterhemmet mobiltimme frih havet, som man ser vid Rivieran och sommarhe.mmet i Kor, fran.
Grasse.
Runt om ligga de blom- mandie pläga makarna ofta med sir Akrar, e0.m lämna stoffet till stadens na- automobil göra av~tickare till garnla ringsgren, parfym beredandet.
Violer, franska katedralstader eller andra se .narcisser, mimosaj reseda, nejlikor, tube- St.
mindre timant.al etc., siisom utskottet tycks förmena.
Frågan gällev nämligen Några motioner i riksdagen.
Lwrlhngen med ifistämnaande av riks- da,ys.gruppen om skrivelse till ' k. m:t an- gående initiativ från svensk sida till in- termtionell övererrskommelse om f örhud mot nattwbete as mag3 inom visea ar- betgomra den ingwting mindre än.
ett slutligt och full- ständigt in förande av religionsfrihet i uårt tand och nvxkaffandet av ett obe- hörigt och fördt.ivrltgt samvetstvång i våra s7tolo.r.
Och delta mål kommer, enligt mitt förmenande, icke att uppnå.5.
Lindhagefl om &amp; krivelse till k. m:t angarndr uwdring i angivet ~ y f t e i lagen om.
förhud mot kvinnors anz~ändande till ali * bete nattetid i vissa industriella jörran den dag v &amp; nuvnrande kon fessio- ndla rel / gion~~undervirmir&lt;g Iliv ?t m a t t pwd en k m fessionslös sådan.
» företag.
Ilyrién om ~krire ' ae till k. m:t engå- ende rett for odkta barn att drvu fader och fäd~rnsfrander.
Hydin orri ekrivelse till k. m:t angå- ende ratt för otikta har9z att erhiilla vetsk41p om sina föräldrar.
Lwdhr~gen om rkrivelse till k. m:t angArnde - u ndnrsökning rörande peD sona- lens i hotell-, restaurang- och kaférörelse arbetstid och arbet,vforhålli.tnden.
Se mrrialedes rörande personal ii bad- inrat tningiir, rakstugor, herr- och dam- fri~ersii1011gt.r.
Kob b angående begrämad arbetstid för personal vid badhus.
Sandler om fhrhöjt anslag till viesa ' kvznnllya folkh0gskolekurser.
Strfen om skrivelse till k. m:t om några irnskemål i ammanh hang med fict- t~yvdrdslalagst~ ftr&amp;upkommittins uppdrag.
Vara barn, prästerna och katekesp ' ugge t. '
Närmare red1) görelse för dema och.
an- dra motioner laiiinas i kommmde num- mer - nu a.ro motionerna under tryiek.
nirig och siiledes ej ännu tillgängliga.
R1,t-l.
roser, oranger, rosor, jasminer fylla var efter arstiden luften med sin doft, som sedan avprtwas dem i fabrikerna.
Här har Maeterlinck rikt tillfälle till sina blomsterstudier, och hans lycka över att leva mitt i milliarder av blommor -- gammaldaga- blommor, vilda blommor, av nianniskan skapade blommor - har ju aven fatt uttryck i hans verk.
Har var det han först Iarde kanna och älska södern, dess sol, alla desa andra härlig heter.
Och hans hustru påstar, att Maurice i Quatre.
Chemins naatan bara solar sig och arbetar i t.radgArden, som ban fyllt med all söderns blomsterrike- dom, gömd bakom stora cypresser och andra eviggröna trad.
&amp; Im aven i St. Wandxille tillbringar Maeterlinck alltid morgonen med trad- gärdsarbete samt bad.ar eller fi~kar.
Dar- efter skriver han, men sällan mer an tv % timmar, och sedan ofta ut i trad- gården igen.
Eftermiddagen ag vande?
till.
promenader, af tonen till 1,asning.
Ti digt i eang ar han, efter en sömn uotn ett barns, aven tidigt uppe.
Han är m. a. o. i alla avseenden typen för det jamvikt~fulla, icke nervösa kapl lynnet.
Utan .hast och utan rast utnyttjar han var timme av dagen.
Men just under sina utom hussyss~lsätt nit %ar känner han sig allra bli. &amp; kunna följa sitt vasens in- nrrata besiamiiing, begrundandat.
S&amp;- liniida mogna hans verk langmnt som han^ frukter och äro som dessa jordfaata, friluftsvuxna, solmättade.
Låt oss nu göra en del kommentarier till detta.
uttalande.
Vi veta alla att i våra nuvarande.folk- skolor mdste barnen h d enkelt deïta.qa i relig~onsundtrvisningen, med eller mot föräldrarnas önskan.
V i behöva bara ' qinra oss den FA mycket omtalade Fladie- htstorim, d a en fanatisk präst med la- gens hjli ?p tog barnen i f r h föräldrarna tör att de skulle uppfostras i, - den Panna kristna trons.
Shdact ar upprörande - men fullt, lagligt, enligt svenek lag!
Detta kan ske emedan vi ha skon- fessionell religionsundervisning,, d. v. s. statskyrklig religiorisurrdervisnzn.~, som är obligatorisk.- Hade v i haft kon- fessionslös religionsundervisning, eller med andra ord religionskunskap i stället för B katekes ' och bi bliFka~, hade något - %dant ej kunnat förekomma.
Hur m %ngen far och mor har ej här känt trycket av detta t v h g - men e j vetat orsaken därtill?
Wal ' ldén säger vidare: 1) Men jag anser mig böra i detta sammanhang kraftigt ucdmtryka, att åtminstone jag för min del icke har tänkt mig att undervming Alla mödrsr.
som ha barn i skolål- deim, veta vi1 ket oandligt pluggande det ar med katt.kesla.xurna, och biiide far och mor och barn äro innerligen leda på all -; hopa.
: Men prästerna vill ha sin klva kateke~ om krrstr.ndomerc o &amp; Jesu lära skulle, kvirr - och som det äro de, son1 ännu ivskft&amp;s ur våra skolor, utan bör detta - å lange äro)) herrar på täppan)), som fortfarande vara det centrala i deuamma.
Adolf Hedin sager, få vi sucka under Vad jag och manga tusen med mig vill dailas katekesvalde - biide vi och våra ha bort, är det dogmatiska larotoånget - i den nuvarande kristendomsundervis- barn.
Tror någon m,änniska, med sitt mtida ningen samt.
sasom en följd härav bar- förn ' uft i behA11, ritt am &amp; outveckladc nens befriande från att i skolan pdtvilz- balmahjärnor kunna fatta ' de benhårda gas en tros- och liv.d$kddntng, som strider dojgmerna i Lut hers Lilla Katekes, med mot det förnuftiga t h k m d e t s lagur.
&gt;&gt; Och slutligen heter det: s Ja, detta ar bil: ekpråk och förklaringar.
verkligen något som bör mana var och Yej och &amp; ter nrjl Redan ifjan barna- - för SA vitt han e j en till eftertanke åren grundlägger detta katekesplugg av- i religiös fanatism, att han ar så bunden sky för allt vad som står ii samband ej kan tänka fritt i detta stycke - huru- med, religion och religiösa kiinslor&gt;) - vida ej en grundlig omläggning av var och niir man väl sluppit lös ur skolan religionsunderviming med snaraste måste ar man pa det klara med » att all reli g k k e och j u h i den riktning, som motio- gion ar humbug och vidskepe:lses - det naren givit anvisning på och gom aven ar resultatet!
Vid 1911 å m riksdag vacktes motion jag i huvudsak ansluter mig till., I denna Walldéns reservation instämde i andra kammaren av profepsor Knut - Kjl~llbrrg o ongrlende infomnde av.
reli- en d 4 av våra- representanter.
Meningen med Knut Kjellberg~ motion gionskunskap &amp; om liiro&amp;me vid all.
mg m a läroverk och folkslcoi ' o~~n.
Mo- var att aatta en gräns .för den sjalsmör- tio %n avstyrktes av ubkottet och av- dande katekesundervisningen och den slo; s ock &amp; mycket riktigt av andra tiddukande bibliska historien, som den store folkfrihetakampen Adolf Hedin kal- kammaren, men den kommer igen.
Inom utskottet reserverade sig var lar för ett av sprastlisben uppfunnet läro- pnitikamrat Walldén, ~ j ä i v skollärare, och imne.
; .dac.e bland annat under debatten: %Så- Men reaktionen vakar!
Motionen föll d &amp; jag i min reservat.ion iii I ed ningsvis - och katekesplugget är kvar.
Det skulle vara mycket att anföra ur ani.ytt, är frårgan om religiorisundervis 3en langa riksdagsdebatten, men Mor- nicgens ordnande i skolan en av de gonbris ' utrymme tillhter det ej, och i mest brännande och blir detta i allt ?tt acnat nummer skall jag frfin var Och högre grad för var dag som g &amp; 4ynpunkt sett belysa religioneundervis- e den- man kommer eannerligen i c ~ ifrån ningen i skolan.
samma genom några, l %t vara.
Bn så val- me nande reformer ifraga om l. %-o bocker, --,,
Betånkandet angående moderskapslorsiik- ring i Sverge.
I Norge utfärdades den 18 septernbei med icke för.Gkringspliktig maka (make) I 1909 en lag .ang.
obligatorisk sjukför- har en Arlig inkomsi av mer an 1,200 / säkring.
Försakringspliktiga enligt denna kr.
på landet eller 1,400 kr.
i stad eller lag äro lönearbetare samt betjante i som för sjukdomsfall ar försäkrad full.
offentlig och privat - tjänst, da de fyllt lön under minst 3 månader.
I vi1 ken utstrackning barnsang~under- ~ o i n r n i t t &amp;, som ut srbetat detsamma, 15 år, fiavida - deras aristallnïng ick:e ar stödet utg&amp;.r i de sex Ender, dar det inskränk.
; till kortare tid an 15 dagar.
blev tillsatt i juni 1908 med anledning .i den obligatoriska sjukförsakrin- ingtir nv ett riksdagsbeslut p &amp; grund av hr Undantagen från.
försäkringsplikteii ar gen frarngar av nedanstAende tabell: lilrval de n, som ensam eller tillsammans Wavrinskya motion samma ' &amp; r.
~ommi " tt~betänkandet, so * omfattar Ba rnsan ' gsunderstöd m. m, åt försäkringspliktiga kvinnor i.
länder med ej mindre an 32.5 sidor och för vars obligatorisk sjukförsäkring.
huvudresultat vi redogjort i forra num- ret av ~Morgonbriss, iimehåller översik- Arbets- ter och statistik i frågan a.v mycket stort förbud Ur denna statistik lämna vi nu intresse.
efter till, att börja med ett sammandrag an- ned-: omster veckor gående: veckor I. Moderskapsförsakring i utlandet.
.
.
: l Den utförliga, och intressanta översik- ten rörande moderskap~försakrinpen visar, att siväl förutsättningarna som pattet för en lösnings genomförande varit einsemel- lan jamförelsevis analoga inom alla de länder, som byggt sin sjukförsäkring, resp. moder~kapsföreakring, på tvAngets princip, medan i stater med enbart fri- villig ~j ukkas deverksamhet moderskaps- försiikriogen antingen tillhör de helt olösta socialföreakringsproblemen eller ock förverkligats p % ett för resp. Iiinder egenartat patt.
I Tyskland, Ojterrike, .Ungern,.
Luxem- burg, Bosnien och Herzegovina samt Norge finnes en redan gällande lag rö- rande obligatorisk ejukEör4ikring.
I Tyskland omfattar den vid 1911 års riksdag an tagna ri kuförsakringslagen för- utom industriarbetare, lant- och skogs- arbetare, t janstefo k, hemarbetare, till- f a l l i e arbetare (d. v. s. de som syssel.
eattas k0rta.i-e tid an en vecka) kontors- personal, teater- och orkesterpersonal, lärare m. fl.
Inkomstgränsen ar 2,500 mk.
.
Den österrikidka lagen omfattar alla arbetare och anställda med högst 1,800 kr.
i Arslön.
Den ungerska, som antogs den 6 april 1907, inbegriper i industri och handel anxtkllda personer och med dem jarnn~tä~lldit sådana, som hava en maximiinkomst av 2.400 o. kr.
pr år, dobk undantagande jord- och skogsbruks- arbetare.
Frivilligt medlemsskap kan ' v i n n a s av bl.
a. tjänstefolk, försäkrades villkorligt Tysldantl ........................... Österrike, gällande lag .......: .. D regeringsförslag, om- arbetat av utskott ............ Ungern ............................. Luxembirg ....................... Bosnien och Herzegovina ...... Norge ............................... l) 3) 4) s l) 4 62) villkorligt villkorligt 1 25 - 12 l -.
villkorligt ' 4 25 12 - - 1 - - - - 4 6 2 4 4 - ' 1 l /, " In;: ' I, ' 1s ' 1 ': - -.
l /, ' l3 l12 II * ' / 3 " I, l10 ' I, 1110 " I0 S; .inmanlagt före och efter nedkomsten, minst 6 veckor efter nedkomsten.
.
Km aven uttagas obligatorisk Iijalp under högst 2 veckor, jfr not I.
l: /!, gång sjukhjalpen, vilken senare utgiir efter lönklasser med lägst 40 heller och Iiögst 4 ö. kr.
per dag.
Dessutom 1 / 10 av konimunen och s / ii av staten.
Sedan det sveneka kommittébetankan- pas v i p % ' att få bättre lagar har i landet det ang. moderskapsförsiikring avgivit@, angående möjligheten att framtvinga un- bar det sngelska parlamentet antagit ett derhåll från barnafäderna, men dett.a blir regeringsförsiag rörande obligatorisk eijuk- en fråga som står utanför försäkringen.
3ch invdiditetsför~akring av ' alla löne- I den al1mann.a moderekapsförsäkringen srbetare med högst 2,900 kr.
i inkomst.
bör dock ejälvklart mannen i egenskap F ' örsakririgskostnaderna baras av t~rbe- av möjligen blivande fader hava lika tare, arbetsgivare och staten gemensamt.
stor betaloingsskyldlgbet som kvinnorna Bland de förmilner, som sjukförsakriingen i egenskap av möjligen blivande mödrar.
Nar därtill kommer att från teknisk medgiver, upptages även ' ett belopp av 30 s h i l h g s %t de barnsangskvinnor, eom synpunkt: försäkringsinspektionen gjort nvhAlla sig från arbete under 4 veckor en del anmärkningar mot förslaget, så sfter nec.komsten.
Sblunda får England ar det ju antagligt att det and8 kom- sn obligatorisk moderdkapsförsäkring för mer att undergå revision.
Och i sam- alla yrkesarbetande, sjukf3irakrade k:vin- manhang härmed bör absolut friigan om nor, giftat eller ogifta, samt hustrur till miinnens försakringsplikt uppställas sam-.
iju kförsa krade man, vare sig hustrurna tidigt.
Man har sagt gent emot denna djalva äro sjukföreakrade eller ej.
Gifta tanke, att det ar icke säkert att just kvinnor,.
som själva äro försäkrade, ha, industriarbetarna iiro.
fader till inom .in- u duatrien arbetande kvinnors barn.
Man utom deAa understöd, aven ratt till ~ i j k- pengar under 4 veckor, s9 att deras 3tår darfijr tveksam inför lösningen på 3amlade understöd vid barnsbörd blir 60 dida-it satt, ehuru man genom att göra alla inom industrien arbetande pliktiga shillings.
Vi skola har ej inga p &amp; de länders tiil erläggande a v premier dock i ett v ~ k - tigt avseende .fAr frågan in på.riitt bog: mans och kvimaovs st~rnnza skyldtghet att bestammelser ang. moderskapsförsakring, .-I.
Luxemburg äro försäkrings pliktiga dar det i n n u ej finnes obligatorisk fljuk- huvud9akligen arbetare i komrnunika- [orsakring, då moderskap~försakringen tionavasende, industri, handel och hant- dRr ej Iclsts pB ett tillfredastallande satt.
N. K-ger.
verk, såvida sysseleattningen varar minst en vecka, ävensom övriga inom nämnda yrkesgrenar anställda personer, vilkas lön S h o m framgår ay denna redogörelse icke ' överstiger 3,000 frcs pr Ar,, samt dessutom även vissa grupper bland ' hem- ar i G] Koder införd obligatorisk eijuk- arbetare.
Frivilligt rnedlemg~kap kan vin- försäkring, vilken ingår som ett led i nas av andra inom sjnkkassas omrade sjukt &amp; sa kringen.
Som en följd härav bli mannen aven pliktiga att bidraga till boaatta personer.
Den den 15 februari 1909 för Bosnien modersk:ipsför@i.kringen.
Man: behöver, enda3t litet djupare tanka och Herzegovina sanktion ' erttde .lagen rö- b e r dell förslag, som .föreligger har i rande obligatorisk sjukförsäkring ar syn- nerligen viddträckt, i det att den om- Sverge och dar.
milnnen ej äro betal- fattar alla tjänsteman, biträden och ar- ningsskyldi.ga; för att man skall inse betare inom alla slag av yrken och sys den f a t d a brist, som vidlåder v&amp;rt för- sel&amp;tningar, shvida brsinkcrnsten icke slag.
Ir.tet, barn kommer dock till, som ej ock &amp; har.
e n.
far,, och visserligen hop- överstiger 3,OO.O.
.
.
ö..
.
kr, ..... anhöriga och lantarbetare: ', bidraga till moderskapa försli ' kring.
Bri- sten i det f örel iggande f örs1, rgd v isar tydligt att rattvisa endast åstad kommes genom försakringsplikt inom så m&amp;nga yr- ken som möjligt f or både man.
och Jrvimor.
Skulle emellertid ändring allt för länge fördr öja förverkligandet av den nöd- vandiga ersättningen fcir tid, då arbete ar förbjudet, så- Par denna lag absolut an- tagas eqdast som en nödfallsutväg, me- dan man vantar p % en allmännare för- säkring, liknande- den obligatoriska i u t - landet.
SA intressanta som utredningarna i detta komrni ttébetankande a n äro, SA- som t. ex. ovan .anförda om förhiil- landena i utlandet, så rnåete underteck- nad ajven påpeka det betänkliga och led-.
MORGONBRIS 8 samma i, att i motiveringen fastelagits som en redan befintlig dogm särlagstift- ning för kvinnor, aven i andra avseen- den, an nar det &amp; r fragan om skydd för moderskap, ehuru det bör vara kommit- terade nogaamt bekant, att just härom st&amp;r en skarp strid mellan olika upp- fattningar.
A.
L. valet till största delen gjorts v ä l och sa:31vetsgrant, lom .man också, inte kan neka sig en suck över, att det &amp; r så 1ii:rcket man saknar.
Men d. &amp; intet soln fimes med borde uteslutits, ar ju det-trs, ati; så mycket fattas: helt att förskriva på utrymmesskäl.
: Boken, som finnes att tillga antingen i j.6 hiiften till 25 öre styck eller i 4 dehr om 1 krona pr st., har avdelats 1 fy:: &amp; rubriker: Sociala spörs.må1, Poli- tiska studier och vidräkningar, Kåse- rier och skisser &amp; amt Silhuetter och Norrköpings kvinnoklubb ~ti~rnningsbilder.
Första deken inne- hade soin diskus-sionsfråga vid sitt se- fattar, som rubriken anger, sociala och nas te rnöte uppställt frågan: ' Böra ps:irkdogiska spörsmå.1 av olika slag, kvinnorna gifta sig med alkoholf örgif- och genom alla löper den röda tråd, tade ~lliin, om vilka de på förhand veta, som avser det trälande folkets befrielse att de äro notoriska drinkare? "
Till niö- f r h bojor och ok, tunga och orättvisa tet hade inbjudits logen Fredsba.nerets medlemmar.
Dessa hade ganska tal- på:.agor.
Andra delen går h,elt naturligt rikt antagit inbjudningen och lade i i samma kulör, skarpt gisslas där för- dagen stor ' t intresse för den föreliggan- sta kammarviilde och mainmo:nsdyrkan, samtidigt som.
" Den första anarkist- de frågan.
Diskussionen blev livlig.
bo:nben ' (Amaltheadådet) där får sin ' Klubbens ordförande, fröken Anna belysning, i det akt det påvisas h u r Särström, höll ett inledande anförande.
den 1cunn.at komma till.
' Ariarkismen Talarinnan gav forst en återblick på och reaktionen hava även här i landet nykterhetsrörelsens historia samt re- visat sig vara ' %två själar, en tanke ".
dogjorde i huvuddrag för dess organi- Och den bomb, som nu s1unga.t~ av den sation och verksamhetssatt i nuvaran- förrn, har varit laddad med den se- de.
tid.
Därefter ingick tal.
på att be- ua: ' es egen fosterländska dynamit, med lysa nykterhetsfrågan ur vetenskaplig många års förtryck, orattfard.ighet och synpunkt, därunder särskilt uppehål- ~ ~ t ~ n g n i " n Kåserier och skisser best &amp; g. lande sig vid de vetenskapliga fakta., till stor del av sagor samt socialt fär- som f öreligga angående ärftlig bselas t- gade tidsskildringar i novellf orin.
Sil- ning.
huetter och stämningsbilder till sist Slutligen belyste tal.
ur allmänna rymma sh att säga inom sig det be- synpunkter rusdryckshanteringens tecknande f ör författarens person: följder.
Ingen har, framhöll tal., i delta att se egna och andras lyten och högre grad än kvinnorna fått vidkän- förtjänster, att se och förstå det sam- nas och uthärda dryckenskapens hällsonda och varifrån det ko:miner, att följder.
Äktenskapet med en drinkare intv skräda orden i kritik, vare sig ar i de flesta fall ett.
martyrium för derina galler egna led eller leden mitt kvinnan.
En kvinna med frisk kropp e i n ~ t - men att aldri ' g slå till för de och klar hjärna har ratt att fordra applbder: soin möjligen kuiina upp- samma av mannen.
bringas, eller för att draga &amp; t sig in- Diskussionen fortgick i nära t v å taim- tresse, utan blott för detta enda att mar.
Flera talarinnor fraamhöllo de söka vinna rättvisa - att kiinna vad .olyckor dryckenskapslasten anställde soni fattas, veta vad som behövs, i hemmen.
Det anfördes bl.
a.
.exeni- att slb ärligt, fast hårt och hän- pel på hem, där både man, hustru och syx.slöst~ att.
kanna vekt och varmt barn voro hemfallna åt dryckenska- f ör allt som lider och frainförallt pen.
Även påpekades kviniiornas plikt att se i n ä n s k l i ' g t p &amp; allt.
Na.
att söka möta dryckenskapsbegäret ge- turl.igtvis vore det så mycket att saga nom att göra Iienzinet så trevligt som om varje del för sig i detta arbete, rikt möjligt.
soni det är på skiftningar ur alla li- Mötet gjorde enhälligt.
det utta1a.n- vets olika källor och med sitt glänsan- det, att ingen kvinna bör träda i äk- de, formfulländade spralt, men det får tenskap med någon alkoholist.
Dar- doc k här racka akt 1tonstal; era dess jämte beslöts stalla en uppf0rdra.n till varde som helhet, kvinnorna .att agna frågan all den upp- Detta, att under ett så kort liv soin niiirksamhet, varav den är förtjänt.
tidiiingsman ha kunnat ge och iitratta s &amp; mycket, E r desto mera beundrans- värt, ' då man vet under ' vilkiz vidriga orniitandigheter förhttaren levat och arbetat.
, 4tt med sådana sj alsförmö- Med 1evii.a~dsteckning av Z. Högliii~~d.
genheter under mbetets utövande av Franis födag.
onliitandigheterna bliva omgiven av Denna axplockning ur den kr 1908 den uräkta småstadsmil j ön Eir bittert avlidne redaktörens för tidningen Hal- - och s k a d l i g t under alla förhgl- landsposten i Halmstad kolossala pro- landen.
Och ännu mer galler detta, då duktion har säkerligen varit ett både det ar fråga om en inan, vars känsliga drygt och besvärligt arbete,.
och för nerver darra.
för den niiiista beröring den som följt med och .känner till vil- och vars hela känsloliv är för .ömtå- ket rikt stoff som fanns att tillgå; %r ligt och fint för .att ens någon gång, det en gliidje Itunna kongtatera., att w- u t a: ~ att bli forniligen sjukt, kunna se, Inga giftermil med al koholfiirgi %ade man.)
)) ', Viktor Larssons skrifter. '
uppfatta och erfara tarvligheter och sluga bakhugg, som överallt naturligt- vis ligga i försiit för den ärlige och hänsynslöse, men som dock ingenstans har s i många huvuden som i den ty- piska småstaden.
.
Kommer så därtill att denna smHstads k o n i ~ n a.
l a och po- litiska ljushuvuden allt so~ii oftast fingo veta vilkens andas barn de voro, var det ej underligt, att hatet och förbittringen steg inot den, som, själv ingalunda utan f el, men, erkännande detta, därför inte klädde sig i säck och aska, hycklande en tro, soin han inte kände och inte levde efter, tog sig ' snart vilka uttryck som helst.
Inte blev det just bättre när Kungl.
Hal- lands regemente blev förlagt till Halm- stad.
Herrar officerare, som ju äro kända för att vilja vara sig själva nog, kände att de fått ett par vakande ar- gasögon på sina göranden och låtan- den.
Och den snygga kårandan, s0.m aldrig förnekar sig, lät det till och med gå så långt att V. L. ofta kände sig nödgad på vissa platser i staden gå beväpnad.
Allt det myckna arbete som dels blev honom förelagt och som han dels i. sin outtröttliga arbetsiver påtog sig - i vårt land har väl annu icke i frhga om arbetsprestation funnits hans like - i förening med h a n s kynne att leva livet, det vill säga att leva livet fort, tog emellertid på hans krafter, fast säkert ingen märkte det, allra minst han själv, och när han därför helt hastigt vid 45 å r lämnade livet, var han helt visst; utan att själv veta det, en t r ö t t man.
Det kan låta onaturligt vid så unga hr, men alla dem, som f.öljt hans gränslösa arbete p % den korta tid allt detta arbete till- kommit, måste förstå att denna stjärna slocknade på höjden av sin glans.
Och alla som kände V. L. personligen veta också, att den gangen klippte nornor- na visserligen av en av akta materiel spunnen livstråd, men de klippte dock av den innan den hunnit få ens den minsta lukt av mal och mögel.
Kanske kände de på sig, att den själ de hö110 redan lidit och kämpai så mycket, att de ' dock ville spara honom ' att gå ige- nom detta, som helt visst blivit .det värsta av allt: att se sig själv gammal.
Men att göra någon levnadsbeskriv- ning av författaren till boken i fråga ar här inte meningen - och det vore synnerligen olämpligt då en värdefull sådan av redaktör Z. Höglund, som .även ombesörjt det redaktionella arbe- .tet av boken i fråga, är avfattad och in- flyter i första häftet tillika med Bengt Lidforss ininnestal vid graven och Ossian-Nilssons ståtliga.
dikt vid V. L: s frånf alle.
Till kvinnorna landet runt riktas härmed en ärlig maning att förskaffa sig detta arbete.
Ty det lämpar sig inte minst för dem, rikt på så niånga och skiftande ämnen som det ar och skrivet på detta glänsande språk, som var Viktor Larssons speciella rikedom.
(J-a S;
...
.
.
.
.
.
.
.
.. - _.
: ju, att %r det ' som ' man.
l i d i i mest har man mest kärlek.
.
Därför passar dikten av Heidens tam över Strindberg som män- niska och diktare på 50-årsdagen också p % honom på hans 63-Aredag:.
August Strindbergs-dagen ~ u ~ u Strindbergs s t liv,, och &amp; ning iiro nyss.
fyllda.
.63 Sr.
- Inte bara v %rt folk, utan alla upplysta folk sände denna Vid femtio fyllda d ' ag den store ' mästaren sin tanke.
Att st % andra förgyllda just detta ojämna f odelse&amp;r uppkallade med snören.
och glitter till sa stormande ovationer som fallet var berodde .. ju, som vi veta, p %.
att nu p % rocken och kragen, - ockaå Överräcktes &amp; t honom det svenska men ensam du sitter; folkets Nobelpris. '
Ty nbgot annat fick lHngt fjärran fMn, skriket han, som j u bekant är, aldrig.
Och och bullret för dagen detta mS bliva, och .blir, vilr nations på tröskeln till riket.
stora, fula, simpla fläck.
Fast nog ar det h a r t att ett helt lands heder.
ocb ära skall s &amp; f &amp; .lekas med av ett litet Du hänger ditt bälte kotteri dryga herrar med öron, för döva p &amp; muren .tillbaka, att uppfatta tidens röster.
5 Strindbergs men landsflykt och vaka diktning kan; som yttrades av Ernst de varsla en hjälte Didring, älskas eller hatag, men mätas som intet förfärat efter vanliga mått och linjal och passare kan den ej.
Detta förklarar mhhända men sagt vad han menat, varfor han aldrig fick Svenska Akade som många ha ärat miens stora pris.
men .flera ha stenat.
Om den statliga hyllning, Bom i hu- E j fagrare lager vudstaden - mot den hyllades egen i aftonens dager vi1 ja - ig&amp;ngsattes och hur den gick av sta.peln vore mycket och vackert att tvii händer fatt pressa skriva, ty det blev ' helt.
visst för alla kring diktareh jässa dem - och de vor0 .ej fA - som hade än den du har burit.
tillfälle att vara med, ett minne för Ett löfte du svurit: livet.
Den vackra vinterkvällen, de tu.
Eidhs nya staty a v Strindberg.
du skulle ej slita sentals människorna, unga och gamla, de hundratals facklorna, musiken, fa fran h %r, som bli vita, norna, sången, allt var 0 % gripande, ty gripande och äkta Strindbergsmålande om dagen an sprunge man visste att just detta hände en aldrig var Lindbagens tal, isynnerhet nar han i mörker och släcktes, flera gåmger i ens liv.
- Så kom man i citatet av slutscenen ur » Mäster Olof » den tistel som räcktes då i närheten av diktarens bostad.
Pá visar hur diktaren to1 kat manni8ko:rnas till krans åt den unge.
a v s t h d lyste frHn den högt belagna alla namnlösa lidanden, kval och oför- balkongen den lilla lampan med den rätter * och hur de ropa om förbarnian- Mera kan inte akrivas - efter en sa- gula skärmen, som utsatts som asignal~.
de.
- Det av .konstnären Karl Eldh för dam dikt - utan att det blir banalt.
Dar stod han själv, enkel, gammal och färdigade Strindberg~monumentet avtack- Och säkert vore heller ingenting så obe-.
vit - att se pil; men rak i ryggen, såsom tes darefter: diktaren i sina mannahr, hövligt som flera ord nu.
han alltid varit det i ejalen, och sviingde tåe ende, balvt bakåtlutad mot en klippa.
J-a S. sin hatt ut mot massorna till halsning Skönt, med ett ord1 Till festen i övrigt och tack.
En och annan liten blomma hörde naturligtvis musik och s h g, texten singlade med till .det langa tsget, ned- delvis arp diktaren och mueiken delvis alappt av diktaren eller.
hans lilla dotter.
av diktarens broder, Axel Strindberg.
Och sri vart det afton ock~S på, den Den stora medborgar feeten p &amp; Berns salonger, som lär ha omfattat 1,600 per- dagen, e:.ler rättare morgon pH den an- vid Eskilstuna Kvi~noklubbs 10-arsfest 9 dec.
1911. soner, var ocksh - förutom att fem dra.
August Strindbergs dag var &amp; t. teatrar i Stockholm den dagen spelade Den enda som var glad darht var helt Strindberg - ett led i hyllningen.
I ~akert han själv, ty för honom hade det ett utsökt .och fint program * blev man nog varit en sträng och sv %r dag.
Sträng .Så resa de sig själva ' e, a ' ' Prolog dar pA olika satt erinrad o m vad vi ägt, därför, att ban sA nyes varit ' mycket, äga och alltid komma att aga genom August Strindberg; Synnerligen storsla- get symboliseradea Strindbergs namn sv Ernst Didring, d &amp; han, hänvisande till.
aftonens fackelt&amp;g därute, sade, att just facklan var upplysningene, sanningssö- kandets och frigörelsene symbol och bad oss inte glömma, vad allt inte Strind- bergs diktarfackla flammat över, aven- som att det fanns en tid, da harr en- sam bar litteraturens frihetsfackla.
%Föga ärade man honom för dessa .andens stor- dad - det har icke varit nagot tack- samt varv för August Strindberg att vala fackelbärare i detta land,.
Likass * Mot yrogrammeta avslutande del maste proteeteras ett fullstiindigt varietéprogram, som, med undantag.
av Anna Norries alltid utmarkta preetationer, var ovardipt en jubel- A.
L. feat for en diktare.
- sjuk, näila.
döden, och svAr därför, .att 3hdant som nu hände honom inte ' lag €ör hans sinne.
Aldrig hade han ilokt irebetygeker och aldrig hade han heller blivit bor takämd med detta; Det tröstade helt säkert.
e j att det sades honom, att allt vad som gjordes var en ringa., ack blott allt för ömklig och ringa gärd av tacksamhtit; gäldande av skuld kan det nog aldrig talas om, ty sådant kufis ju aldrig betalas, endast lönas med den lörst&amp;else det förtjänar.
Och det är just letts.
soni kanske nu, fast sent; dock hänt August Strindberg.
Man börjar först&amp;, viirda och älska hane livs gär- ning, och detta ar kanske ' den bhsta hyllning~gilvan i t en ensam man, som var aig själv trogen, hur mycket det; an Boatade honom, eller kanske just dajrför rtt det st 3d honom s &amp; dyrt.
Ty vi veta uv sehkvs natt en gd~g, - de tryckta folkets kvinnor, de ropa nu pd ratt och sjunga d?
v t sin sång om trampude slavinnor.
.
k f ha ~ gdtt, så mörka, långa, sirider ' kämpats, många, " mdnga, hjältar stupat, segrar vunnits, än Zikväl q ' målet hunnzts.
_ Vem vill e j som kämpe fulla?
Vem vill e j sig kämpe kalla i den kamp, som går mot Zjuset bort frdra bojorna ock gruset?
.
Vem vill e j sin kraft insätta f6v det sanna och det rätta?
Vem vill ej, som jämt får lida, för ett bättre han fört srvida?
MORGONBRIS -- Man orh kvinna böra samman kampa uti sorg, som gamman, ty till mänskor föddes b d a att gemensamt allting rn " da.
...
.. -.
- .- ..
Fr &amp; n Linköpings kvinnoklubb.
Alla sträve efter &amp; c h, mänska icke mänska trycka; liv som liv, t y så ar logen, som skall segra framtidsdagen.
Må v i en g å w lyckan finna.
Varje man och vnrje h i n k a som vill nå det högsta, ratta, skall tz ' ll ' lösen Framit!
satta.
---.
Än dr natt, men morgon glöder.
.
Se blott, kämpar - sysimr, 6röder, huru solen stiger sakta.
.
.
Up!
alt strida an och vakta!
Genom Hulda Karlsson.
Lin,köpings sot.-dem.
kvinnoklubb bildadep len 16 nov; 1907 .efter ett föredrag av.
fru 3.111 h Gilst afaon, .och erhöll klu ' bben omedel- lart L9 medlemmar.
FrAn denna tid till.
den 16 nov.
1911 bar [lubben avhhllit 80 ordinarie niöten.
Agita-, ionen har bedrivits dels genoni epridning .av x o ~ c h y r e r och: dels gennm ftiredrag, vi1.k a 18llit.s av.
fruarna Ruth Guatafson, Kala .Dal- i: röm &amp; h Helenn Upland, fröken Hiloia Hof-!
; d t samt hrr Carl Sköld och .A.
Johan@m.
4.vensA ha .cirkular eants till fac:kförenirigarna 1s platsen med uppmaning tild mannen att idka f &amp; hustrurnri.
intresaerade för klubben.
Pli int.
.POC.-dem.
kviunokoneressen i h ö lenhamn 1910 och Sverges andra eec.-dem rvinnokorigress i Stockholm 1911 har klubben h t represent.era eig.
Klubben &amp; r an~ !uten il1 Arbetarkommunen och Arheltarbiblioteket 1 9 1.
h a r .a,ndelar i Folkets Himffireningen.
Bildandet av ett distrikt av kiubbmna.
inom 8,net har dirikuterats.
Som det e j i Linköping finne nhgot folket^ k!
us sh.
%T lokalfr %gan mycket avar, och har clubben .. f. n. n d s t hyra lokal i en utk,ant av ginaden, vilket i ein man försvhrar anslut 3ing-n.
I hopp om ett gott och framglingerikt arbete ~ n d e r år 1912 halsa8 .klubbarna, landet runtl.
S i t t 10-års-jubileum firade Eskilstuna kvin- noklubb % Folkets Hus därstädes 1ör.dagen den 9 dec.
1911 med en i .allo lyckad och för]: vinnoklubben säkerligen nppfrislta,nde fest.
Festen, som var talrikt besökt, inleddes med .miisik, varp % en k0rtfatta.d 10-Arsberattelse föredrogs av klubbens ordf., f r u xda A d m s - .son.
Av denna framgick, a t t k1~1bben.s a r - bete icke varit s % ringa, fastan medlemsanta-] .et i Irlubben kunde vara högre, då Eskils- tuna ju kan betraktm som e t t bland de större arbetarcentrerna i Sverge, och så,ledes aven en plats - me.d mycket arbetarkvinnor.
Initiativet till kliibbeas bild.an.de togs av E:skilstiina arbetarekomman, som å e t t möte %r 1901 tillsatte en ' interim8st; yr.else .att ut- reda niöjligh,eterna för en kvinnoklubbs bil- Cande.
Denna interimsstyrelse, sammankalla- de sedermera till e t t möte, dar.
styrelse val- de8 och stadgar aatogos.
Detta möte hölls den 8 dec.
1901.
A detta möte beslöt man aven ansluta sig till Eslrilstuna arbetarlro-m- iniin, vilken klnbben fortfarande tillhör.
.Den första styrelsen bestod a v följande personer: fruarna Anna Ja.nsson, Elna Johansson, Hul- d a Olsson, Hulda M ~ l m l ö f, och ' fröken Sofia Olsson.
Av de medlemmar, som vom med vid starten s t å nn endast t r e kvar: fruarna I d a Adamsson, Lotten Jonss.on och arma Berg.
Som ordf. i klubben har f r u I d a Adamsson st %tt .i samanlagt 7 år.
För övrigt har frii Adamsson nedlagt mycket arb,ete för klubben och a r därför vid jubileumsåret värd e t t uppri.ktigt tack f ö r vad hon uträttat, Klubben har i Eslrilstuna bildat Kappsöm- merskefackföreningen därstädes samt haft möten med kvinnor i andra fack för a t t f % dem organiserade, vilket dock icke lyckats.
Klubben a r andelsägare i tidningen Folket samt i F~o1lret.s Hus i Eskilstuna.
Det skulle vara mera a t t anföra om lrlub- bens a.rbete, .meii våga vi det icke för - papperskorgen.
.Sedan berättelsen föredragits bjöds på s %ng, varpå h r E.
C.
Kropp fr %n E.ski:lstuna höll e t t präktigt anförande, berörande h i n - nans stallning i samhället och hennes ernanci- pationsstravanden.
Därefter föredrog tala- ren .en prolog, som %terfinnes p % annat ställe i detta nummer.
Talaren avtackades hjart- ligt både efter talet och prologupplasningen.
Efter detta vear %ter musik och sång, .varp % man dilack kaffe och e % börjades dansen.
8 % var jubileumsedagen till änd.a.
Vi hoppa?
a t t kvinnold.ben här skall för- må arbeta i fortsättningen som .den gjort hit- tills; ja, i ännu högre grad Itanna göra sin insats i kampen för ett lyckligam samhälle.
Hälsningar till klubbarna landet runt från kamraterna-i Eskilstuna och önskan om ett f r a m g h g s r i k t 1912 f ö r v5.r rörelse!
.
X: e t.
-- - -.
.
.
.. -.
.
.
- Tidskrif ter.
Elevförbundet vid Brunnsviks f01 khög- \ kola har.med nyåret startat en tidskrifi, medigeid av skolans lärare, under namn iv B ' runnsviks Folkhögskolas Kvartals-; krift, utkommande med 4 häften bli-; an.
I 3:dje ' haftet ingår ' skolani Brs-) ok.
Prenumerationspris pr, år 2 kr.
Rekv.
g e b m postanvisning till skolan.
Vi gro.
förvie~ade att denna tidskrift i vida: rretsar skall halsas med tillfreds.iit~llelse och ~ i n n a imdrrytöd och 1tisekret.a e j endast bland deverna vid skolan; utan bland margs bild- iingstörrritand ' e ' unpa:.män och .. kvinnor, eom ' 3j &amp; ro i tillt ' alla .be~öke denaamma, men anda ' firsöka utvrckla .pin per~on.lighet och vidga i t t vetan+ R &amp; gott de .kunna genom sjalv- it iidier.
Aven~A .. hör den bli en valkommen .I jalp och handledmir g .för attidie- och I&amp;&amp;-: ' irklar liksom för vAra egna kvirnob lubbar.
Enligt anmalan är.
tiddkriftens h u v u g ~ y f t e att vara en handledriing för foitsatta studier, LMta kall d m i öka ni % genom popularveten- - ikap !iga artiklar i ekiltia amnen.
meddelmdet IV nya for~knineeröri, genom lit teratiiröver- iikter, som rarekilt organiseras iimncsvi * för itt tjana, till ledniup vid shval pi ivat studiet iorn i studiecirklar och .vid föreningars bok- in k6p.
Drt första haftet innehaller bl.
a.
" en artikel av Torsten Fopelqvist, Ur språkefs djurvärld, Iar förf: &amp; ekarpa och roande iakttagelstför-.
mhpa iritre~serar i ' hfiz grad.
Karl Erik Forsa- C-åvb Sverges andra soc.-dem.
kviino- iiind.
skriver i iVatzcr.u~yddsjrå,9an.
Rickard qan ' dler.
om: hTåyru gåtor i iordens ansikte.
k mgress kunna rekvirera^ f d n &amp; forgo ?i- Niklas BeJyzi ?is om: Allman hiatoria.
Y tigve b &amp; ' exp.
Pris 10 öre pr st. Postarvode Hugo oti: Biologi Tidskriften innehiiller vi- lare littera~uröversikter, kortire forsknings.
2 j inberäknat-.
rön m. m: Vi rekommendera den nya tidskriften till Rekvisitioner sandas mot postförskott A. W. det allra basts. '
Eskilstuna kvinnoklubb j ubierar.
, .. ' Protokolll i l e r förut insänd likvid.
Litteratur.
Den röda bilboken.
Frams förlag Pris 50 öre.
D h n a bok ger i samlad form ett me1 varaktigt intryck av ' den röda ungdomenc bilturder under 19 1 1 Ars valkamps- ock agitationssommar.
Den låter oss få de: a-7 bilagitationens nytta och triumfer d st I jus och den framtidstro den bringa1 många om socialismen helit okunniga D e mörka punkterna finnas aven skil drade, men mynna dock i- de flesta fal: u t i humoristisk godmodighet och blivr till roliga epieoder.
Stridens hetta har dock ej förtagii k,inslan för " Tidens ' " forsta haft0 för aret iir utkommet med som vanligt.
ped.igef innehall.
Bland de dika .artiklarna vilja vi earskilt.
fasta upp- miirk~amheten ph Carl Lindhagens .om: De- npokrati, ' en ur mariga synpunk er ypperligt ~ k i i v e n artikel, eom med sitt taiikedjup, eid historiska ' belysning.och rent a.llmiin ' manekliga laggning förtjanar att 1.ä~as av all?, eom in- ireeeera sig för tidens stors ~pöremB1 och för rniinni~kornas frigörelee~travanden.
Det vore ett .gott grepp p &amp; ' vart arbete om klubbarna.och andra föreningar mara &amp; n .hit- tills abonnerade p &amp;, Tiden », dh den mera in- d e n d e an dagspressen kan behandla en del olika epöramå&lt; som roia v8rt arbete.
A.
W.
Vårt hortrinnande hjirteblod.
Karleken som kulturproblem, Frida Stéen hoffa berömds föredrag i Stoi * kholm fdr nA gon tid sedan,, har utkommit pR Frams förlat scm en 32-eidig broechyr till 25 öre.
Skattelagar och sjäIvdeklaratino, FredriE Siröme El Frame förlag.
utgivna handbok fö ai betare och emlifolk om de nya elkattelagarna hrir iitkommit i sin fjiirde upplaga, innehal lande &amp; ven de tillagg, tjom tillkommit genon 1911 &amp; ra riksdagsbeslut.
Den Ia ' ttfattligt upp et hllda och overlikidliga broschyren kosta: etidaet 25 6re.
.
Ur Viktor ~ n r s s o n s aamlade skrifter.
de vackra naturscenerier som rikligt bjudits, och skola vi ej hoppr öqrer de finstilssatta, av Carleson konst.
niirsfullt givna naturskildringarna.
S.
S..
.
- Ännu flyter etrommen, Sverge,.
sipprar, väller, etrömrnar bort med kraft och mod, ghr i varma rada flöden, och mot hjlrtat stiger döden - res dig, Svejge, .res.
dig eller - - vMdeamt.
forsar floden, Sverge, liksom vatten allt ditt unga blod.
- (II.
G.
Ossian-hGZston.)
Det.
ar val nu snart t jugo &amp; r sedan en stor svensk ' skald slog an sovande.
nationella strängar här i landet och gav den domnande självbevarelsedriften en väckelse för stunden genom ett sorger kväde över det varma hjärteblod, Fom i strida strömmar ' forsade u t över At- lanten frhn d r t fattiga land.
Den dik-, ten deklamerades p &amp;.
möten och Bd.
!.
; i.
.....
MORGONBRIS.
.
.
. '
11 I att festligheter, och man dar ajungit ut gamla moder Sveas sal nad och längtan som ingen .annan.
Men.
det .blev blott en stamning fi: stunden, som si % mycket annat.
i .d.etl - de snart förfly.ktigade.
stämningarna lan &amp; den vackra.dikten blev en I judand malm och ingenting annat.
Under all: dessa Hr har såret obehindrat gatt opp€ och blodet fortfar att.
strömm.a.
allt str: dare.
Det maktägande fåtalet har borr2 orättfärdighetens vapen allt djupare i i folkets kött och dess iidersnäppare ha varit i ständig verksamhet, brandskai tande den stora arbetande massan p ' dess bagta kratt och marg.
: Moder Sve har kant sin barm bliva allt tommar och sina senor allt alappare, den blomst rande syn har gulnat och vissnat, vsi nom finnes ' kvar liknar mest en mumie SA har .i vara dagar Ater en skalc stiitt upp och stämt sin.
lyra till ny; bjärtegripande toner, över rtamma blod förlust, som.
kanske statt v %rt lan (vida dyrare än.
de ?stora ofredernas forna dagar.
- Men den har.
gangen ha, sorgekvadet en: langt djupare och star kare resonans hos ett folk, som vakna t till medvetenhet om det oerhörda livs och.
k ' ulturvärde,.
som pli detta satt gå: r till ' spillo genhm emigrationens oerhördi % blodflöde.
S kaldeos ' toner ha fAtt.
e t t mangtusenstiimmigt .. s.var nediErån, e t t svar, '.
genomdalIrat .,.icke blott av klagar 1 utan 3jungandci '.
, iv: ett hot, som bal r vittne om att ' &amp; filvbevarelaeinstinkter 1 dock nu p &amp; fullt: alhar yaknat till liv.
Och aven dar uppe.
i maktens d a r böl r man hur det bortrinnaride flodet skria] r allt högre och våldsammare.
.
.
Ater har man mött dem ' överallt pi i gatorna de sista dagarna: ' större ock mindre flockar av blornutrande ungdom flickor av den kraftiga rödkindade ras aom ännu vhra ekogsbygder fostra, golsal av samma hardiga stam, sega, kraftiga, med det svenr-ka stålet bade i öga och [arm, en, juventass, som.
varje.
folh; borde vara stolt över att äga.
E n och annan av flickorna ser beklanid ut och har rödgratna ögon, men de flesta blicka aA frimodigt och käckt omkring sig, som om de redan kände lyckaiis galoschei p &amp; sina klumpiga bondfötter.
De veta L sig ju ock ha armar, sam duga att ta L kraftiga tag med och .de ha från barn domen TAtt vänja eig att lägga tröjan, till; de veta ock, att det fjärran landet, dit de styra kosan, tycker om sildant folk och ger det dess förtjänta lön, att; det hiiller i ära det ärliga arbete, som s t b i sh dhlig kurs i deras eget gamla fosterland.
Vii1 kännes det kanske bit- tert att rycka upp livsroten ur ' den magra fadernetorvan, pH vilken de offrat, sa m h g a svertdropp.ar, men den frie medborgarens egna hem kunde de ju icke, trote allt sitt slit, bygga där.
Jag betraktade ungdomsflocken, dar den stod pratande med kina sorgsna anförvan ter, idel fattigt, förslitet och nedtryckt folk av den typ, som det hhrda jordarbetet skapar, och det kom över mig en beklämmande ' känsla, najtan Angest.
Det var denna ungdom, aom den s. k. fosterländska presseri brann- Behandling: i gula f taskor ' ' ar vid i nf 1 uensa 0c.h halsf l U.SS alldleles utomordentligt.
Gurgla Er med en Lazarol- lösning.
Gnid in de varkande partien med outspadd Lazarol O C ~ p i l g g omslag med ~ t - spadd Lazarol samt linda om.
med vadd och ylle.
Badda om Er val.
Med denna behandling lin-.
d r a s viirken.
..
Ni kanner en skön varme och Ni kommer i evettning.
Detta ger lindring och underlattar tillfri~knandet. '
,:,,,: * i arker som feg och vek1,ig därför att n icko stannar hemma i livegenskap ider jiin krar och bolagspatroner, va nde gudelig och latande sig nöja, si- m ' deras fader.
gjort, och därför at1 t de n icke har nog ~fosterlandjkarlek~ at1 t i kl .ad &amp; sig preusseriets tvangströ ja til: I föl * svar för ett fosterland, som icke hal an nat at1 bjuda den an utsugning intill I mi irgen, undantagslagar, klassrä.ttvisal hu ngertular och rösträttslöshet.
Jag slag den friska, hardiga, modiga un gdomsliocken och deras gråtande an- för ' vanter gamla i förtid, utalitna, för trS; rckta ritackare, som aldrig veta vad fri het, ljvsgladje eller med borgarvarde vi1 1 saga, och mitt hjärta krympte sam- .mt in i € !n ångestfull fråga: vad skall de1 t bliva av ett land, dar allt det basta ocl I livsB:raftigaste,.
just när det sl.agit ut i sin företa blom, drager bort, och liei t eämsia, det utlevade, det förkrympta, liir nnas kvar.
att bygga landet och varja det t.
Andra länder bliva genom emigra tio nen av med &amp; tt trasproletariat, sitt w !st för komna folkelement, sitt sjukaste blc) d; v8rt land tappas genom emigra- tio nen pii det bästa och det kraftigaste blc) det, dct skickar över sin livdugligaste uni gdom, sin bästa arbets- och försvars- krr tft.
En tredjedel av vart basta folk, av denna akta, kärnfulla svenska &amp; am, 601 n en @ ng med sitt blod skapade vAr st0 rhetstitl, har byggt sig ett nytt Stor- Sv4 srge hinsidan ' Atlanten.
- .hur mycket av.
denna stam finnes m h n e kvar har- het n m i?
Det ordas s8 mycket om vira s h mrando miljoner; vad har det blivit av vara levande?
Vad icke emigra.tio- ner I ryckt bort halla storindustrialisrnen ock i bolagsfeodalismen som bast pA att ödt dagga.
.
Och SA har militarismen kom- m.ii t med sin andlösa skruv, sitt van- vet tiga statsslöseri och sina dekorerade dt0: rtjuvar och folkplilgare och satt kro- n81 I p &amp; fc rstörelseverket.
3ch ändå,!
Nar tAget stod i begrepp att fora bort den dyrbara ungdomslasten, uti: bragte denna ett rungande leve för det gamlik fosterland, som varken hade birö d eller medborgarrätt att bjuda d.en, uta n i stallet idel stenar!
Det var stlen £os1 terlandiilösa pöbelnss avsked till sitt lan Jag skulle önskat,.
att det leveropet hörts anda upp i - forsta kammarans plenisal, dar d.e sitta, de ärevördiga, välfödda gubbarna, kyrkans och aam- ball ' sordningens h6gt betrodde väktare med skinande tonsurer och förtorkade mumieajalar, rhdsl~en ' de om det basta sättet att alltjiimt förh %lla folket dess dyrbaraste .rättigheter och hålla det kvar imder oriitt färdighetens och förtryc keta ok.
Jag skulle ocksh önskat, att det hörts in pA de resktionara redaktions- byrherna, dar kanske.
i samma stund de fosterland~ka tidningsskribenterna höllo pil att skriva feta ord och vackra haranger om Sverges sara, och » fo3ter- landskärleken s och utgjuta sin harm över det B foosterlandslösa s och fega.
folk, som -.
i c ~ e längre har lust att] &amp; ta brandskatta sig in till märgen för det besittande fitalets slemma vinning och naja sig - med att förbliva en rättslös tralkast, som .deras fäder gjort.
I denna stund kom ock &amp; för mig den tröstlösa bilden av v8ra ödebygder, där ut och inlandaka rovriddare farit Iram värre an en härjande fiende, dri- vande det idoga folket i massor från gard och grund, håvande in miljoner av vAra rövade nationaltillghgar i sina kassakistor och läggande allt sh öde, att dar varken höres hund.
eller.
hane.
Jag tan kte p &amp; den utlands ka uppkomlings- greven, som drivit massor av arbetare i landdiykt, bara därför a t t de vågade iamlaa pA landnvagen f ö r att sanda ett Fredstelegram till landets kung.
Och till slut kom jag ocksii att tanka på honom, före detta bolagskungen, numera rrgeringschefen, det besittande p4 n ning- iömets högsta och sista hopp, dar han 3tod omgiven av den appliiderande kra- narpöbeln pH cirkus i Göteborg och 3ojde sitt leve för .allt Sverges folk .. Vilket blodigt hån, detta slever!
Sedan Jian under åratal och decennier hiillit ?A att .föröda all livskraft hos ' detta lolk och mitt under det man sätter in lela sin makt pA att sla ner den sista .ivarnöj ligheten för detsamma, utbringar nan ett leve vid båren.
(1907.)
.
Kornhamnstorg 61..
Preven v i l a l gen och tryt kfri hets r f i ordn n i g~n Nu har B det vidunderliga skett r, de t att majoriteten ' i bada kamram annu en gång hägnat om preventivlagen denna lag som.
bort.
vara &gt;dödsdömd, genom sin orimlighet. '
Vi fingo namli gen tryckfrihetsförordningen stämd i sam klang med.
det Petersson-Thyrbnsk; dagmissfostret - och ma joriteten andra kammaren visade ännu mindr (Bjalvständighet denna g %ng an da självi lagen behandiades.
Om man ansåg sig böra ha över ensstammelse mellan s jalva preventivla, gen och tryckfrihetsförordningen, bordi man val- i stallet ha underkastat sjalvi lagen en grundlig revidering.
I ställe fastlåses w vidundret B ännu mera genoni tryckfrihetsforord-ningena omred.igering Konsekvenaen är, att få v i en galen Gag skall den göras anda galnare genom at ändra vara grundlagar.
Vi hade ju hoppats att efter .det stor; jordk~kredet B den Pet ersson-Thyrénsk: andan skulle vara fördrhen - men d onda andarna)) synas ännu grassera ocl besitta elagfaltet.
R.ent drtlpligt ar herr Liljedahls inlag {i debatten - d ' et bör gli vidare.
d e n n t ' Hipiii Upp- ' A C H E R, I bskiivninlsi nh -.
.
.
'.
Kungl.
Movleverantör l 7 N o ~ ~ l a n d e g a t a 17 n STOCKHOLM SPISm och KNAC ' KEBROD Många sorter, oöverträffad; i välsmak &amp; h näringsvärde.
Följande utlåtande föreligger om dessa tillverkningar:, På begäran av Herr Fribrikör C. W. .Schurnacher har jag under flera &amp; r upprepade gånger dels .övervakat tillverkningen av, dels analyserat av honom tillveykade sorter av delikatess-spisbröd, spisbröd.
.
.
.
och knäckebröd.
Jag hai.
därvid funnit, att-dessa Herr C. W. Schurnachers brödsorter på grund av högt näringsvärde (hög Iialt av stärkelse och protein) renhet (frihet från främmande - inbland; ningar) samt torrhet och mörhet (vattenhalt mindre än l0 rocent) äro att anse ohom stående i frllmsta rummet beträfFande kvaliteten.
Klihalten är ringa och ej.
större an.den för prima bröd av dessa sorter normala.
G. L.agerheim, Professor vid Stockholms Högskola.
Stockholm den 8 april 1911. '
OBS.
l " Svenska veckans " omty.
kta nyhet EZengt E.
Petters SKOMAGASINER 92 DROTTNINGGATAN 9a 5 OLOFSOATAN 5 preuentivagiiation, som kas sprida två Valsorterat lager av starka, eleganta och barnssystemet jrån överklassen, dar de moderna skodon för damer och barn.
ju förekomme *, t211 de breda lagïen, % ett mo~dförsök, viktat mot vhrt svenskt folk.
Låt oss darför söka slacka der OBS.
I Alls.
elags bestiillningar emottagae och eld som börjar att brinna. % skyndeam t. ut föras I analogi med herr Liljedahl8 tal on: mordförs ' ök B genom preventivmedlen - fordra vi att samhället satter en gran.))
, för barnamord; som fjrövas genom svalt De morden äro for visso brottsli gare - och hädanefter samhällets oav -.
Reparationer emottagse och utföras vtll och bi ' .ligt.
visliga skyldighet att undanrödja.
Eata D-qn.
Kvinnan motarbetar sitt eget basta Brevlåda.
nar bon avrAder mannen att teckna försak- ' ring 9, sitt eget ell * bagge makarnas liv.
PA ' grund av mindre.
dödlighet ha kvinnor lagre premier i D E FO R E W ADE.
Premiebe- frielse vid sjukdom och olycksfall, m; fl.
for- mllner.
, Prenumerant i S. konst^ kostar 2: 75 p] hr.
Lomumrner 30 We.
Prenumeration akei A tidskriftene red., Niicketr~.msgat.an 3, Stock holm, och insandes likvid pr postanviening, Mottages ej prenumeration A l /, eller l /, ar emedan den utkommer med 15 nummer yr &amp; r.
- Furulunds soc.=dem.
kvinnoklubb avhhller ordinarie möte tredje tisdagen Svenska Livranteförsakringsbolagel varje ' manad i godtemplarsalen kl. ' e. m.
Framtiden.
Premiebefrielse vid olycksfall eller sjukdom.
Iiivudkontoret: Klarabergsgatan ag, ~ r e m i e u ~ ~ s k vid o v arbetsl0shet och värnplikt; Kommendörs,gatan 25, Snabba dödsfallsregleringar.
~vdeln.=korator: Barnhusgatani 16.
Flerninggattini 59 B, Statens garanti.
Motböckerna gälla över hela.
.
.
.
.
riket.
........ Ficksparbössor tillhandahillas. '
- i ' Postsparbanken, 8 ' Kiruna ~ ~ ~.
- d e kvinnoklubb m. av- haller ordinarie moten 1:sta och 3:dje mllnda- gen varje mhnad i Folkets Hus ' lilla sal kl. 8,so e. m. Styrels n.
.
Fol kpensionering.
Fol kf örsäkring.
Livförsäkring. '
l / s Styrelsen.
) cpositions-Ränta; r ipita1rakn.-Ränta} 5, proc.
Kassafack från kr; 5 pr år.
Hälsingborgs soc.=dem.
kvinns- klubb avhailer möte lata och 3; dje onsda- gen i manaden i Furuborpssalen kl. 8 e. m. Sjiikkaesan har uppbörd andra mot et i mhaden.
$f yrelsen.
Nyhets Magasinet, - Falköping.
Nils Adamsson.
- San e t i s t marknad n i s största spec a i a l å i r.
Filial i Ce~traZpalatset, Stockholm.
