# ID: svediakorp-per2364
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,369
# sentences: 1,137
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING.
@: de Arg.)
NIH November / I 1 FUR.
DEN i Utgiven av Socialdemolcratiska Kvinnokongressens Ver:kställande Utskott.
Prrnumrrationsprts: 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjiirdedels ar.
Lösnummer 10 .öre, r- Stockholm Redaktör: Anna Lindhagen.
.lorgonbris9 expedition z SIGNE SVENSSON, Upplandsgatan 85.
4 tr., Stockholm.
Annonser B sista sidorna pris 15 öre pr mm.
Fattigt folk.
E n Stockholmsförstad ar.
i likhet med förstäder i allmän- het, ingenting man blir glad åt, det må vara i sol eller rusk man giistar densamma.
Är man därför inte van att g &amp; i selen i just den omgivningen, och så av en händelse får ärende dit, ser man kanske ännu mörkare och dystrare på omgivning och företeelser an vad de göra.
som leva dar och kanske också vant sig att tri- vas.
Höstkvällen var tung och disig som alla sina likar.
Spå.r- vagnen togo vi ju v i s s e r l b n så, 1Hngt den gick, men det ville inte säga så mycket, det värsta var kvar: att ta sig fram på de dfiligt upplysta, av regnet appblötta .gatorna, och s &amp; bli visad galet så och så många gånger för att slut- ligen.
av en ren slump träffa rat t.
Vi sitta inne i » basta rum- met » och samtala med en av arbetarerörelsens veteraner.
Ja, d. v. s. ingen B känds storhet - han har $jort sitt i det tysta, som.
så många av den gamla stammen gjort det!
.
Hm a r lång och stAt.lig och grann med sin iideit skurna profil, och den kloka blicken ur dn grå ögonen möter så trofast vår under det han talar om rörelsen, enkelt och an~prå~kslöst och aven vist, just som 1912, A.-B.
Arbetames Trycker1 -.
AFTONEN av Carl Eldh.
den måst9 tala, vilken vet med sig att alltid ha strävat för en rättvis sak, men som ar klok nog att inse, att det inte alltid ar tillräckligt att Ra rätt för.
att, f &amp; rätt.
Vårs, fragor röra sig j ~ ~ ~ s p e c i e om l l t kvin- norna på platsen och de ' för- hållanden, under vilka de leva.
Vi veta att de varit organise- rade en gång eller p a r.
.
.
- Ja, han blir litet bitter.
då han.
säger det, de ha inte förstånd på att sträva efter bättre.
Uselt ha de det naturligtvis, somliga inte mer an 7 kr.
i veckan.
- Om de läsa någon tidning?
J a - Stockholms- Tidni ngen.
Ja, det finns nAgra undan- tag förstås, riktiga kärnflickor - och han lyser upp ett tag - de ha t. o. m:haft Morgonbris har, men de tröttna förstås eller fara s i n vag.
Ty det har varit som.
att så ut frön på hälleberget.
:.
Samtalet går hit och dit och har snart sökt sig tillbaka t111 rörelsens barndom i vårt land, d. v. s. till vår moities ung -- doms- och mannaår, och an en gång kommer glans i blic- ken.
och leendet blir.
eå lyck- ligt: Se det var en tid att leva i det, vilket - fölk att göra folk av och vilka karnkarlar vi då hade!
Och han niimner nam- n e n på avhållna dedares, inte bara nu levande.
Humorns krydda saknas ej; och vi.
få med oss hem några kostliga historier, betecknande för den tid och de människor, som varit deras upphov.
Men tiden lider - och många män- och vi saga god- niskor med den!
, -
' ' 11at.t å t vår värd; som med ' sitt an språkslösa väsen och sin trofasta blid kapat &amp; t sig en bit av vårt hjärta.
Det var e v fattigt arbetarehem.
v den lwallen hade besökt, jag och mit siilskap, därom r&amp;dde intet tvivel.
E t helt livs arbete lia,de icke förmått u t plana den stämpeln.
Men det var intc ett armodets hem.
Xadana funnos .emel lerticl på inte så infinga,.
ineters i %v stånd ifrån oss.
Vi gingo e j dit.
Vac hade vi också dar a t t göra?
Den f a t tiga familjen med sin; m b g a barn sitt rum och kök eller den arma sjäolv försörjande unga kvinnan i sin kupr kan val göra anspråk p5 ratten att fl vara i fred med sin olycka såväl son den, vilken Iranske.
a r olycklig på et.
annat satt, men dock har r %d a t t best$ sig en finare inramning.
Vi visste, a t de bodde just dar borta i den dar Ira sarnen och vi kunde ungefär tanka os!
hur de hade det litet var med mycker liten variation i temat.
" Sy, sy, sy.
, Kammarn a r smutsig och trång.
Så: den sena kväll sjöng hon sin, linne3 så11g ...
.) '
&gt; ' Det skall böjas i tid, som krokig sltall bli " - den metoden a r val .snar: s % eftertryckligt brukad.
i.
var tid, at.
vi snart inte ha något r a k t kvar Av lekamligen krokiga och i fiilji därav andligen .slöa och försoffade för, aldrar behövde val inte bli liknandli barn, om det å t dessa barn gavs störrli utvecklingsmöjligheter f ör sin andligii halsa genom a t t det först och framst sörjdes för bevarandet av deras kroppsliga, därom råder väl intet tvi- vel bland tankande människor.
Olyc - kan ä r emellertid, a t t de som t ä n k t så ännu äro allt för få.
Därtill korr.- mer, a t t de som tänka och bandla i strid med denna tankegång v e t a a t t de ha ett stort intresse att.
be- vaka, under det a t t den del av mänskligheten, måhända den stöl !sti~, ' som inte alls tanker, icke ' v e .t, vilka stora intressen d e n har akt bevaka.
Detta akt f &amp; maniskorna a t t vakna, a t t s e - hur l å n g t i d, skall det väl .ta!
Hellre nia val hjärtat .bli sjukt av a t t se för mycket än förståii- det slött a v a t t se för litet!
Ack, Rom byggdes inte ' på en dag, vi veta det, veta.
a t t allt skall h a sin tid.
O c h k o m m e r a t t t a.
s i n t i d, det f örstå vi då vi titta upp, mo.$ den dystra fabrikskasarnen, vilken i &gt; om sig säkert gömmer så månget man- niskobarn, som, fött inom andra - vag- gar, skulle blivit till glädje och gagn i livet, men nu blott blir till nura- mer, boskap.
.
.
Tidigt, hårt och sträv- samt arbete, dålig mat och osunda hem - det a r vår ungdoms faddergkvlr!
Oftast blir den ungdomens blick an- tingen för alltid trög, undergiven och slapp eller klok och trött - s5llrm leende och lycklig, som annars vore dess ratta uttryck.
Men den har dódc detta, a t t ha fått sett dagens ljus i en tid som skall rista in sina runor i .hiivden för alla tider framåt.
Den har icke blivit född med lyckoringar, r n a med aosvar.
Glöm ej det vaxje gåsiis ' du ' går förbi din.
tids mesi.
olyckliga, dc?
resultat ' anvant liknande medel.
Sålunda som leva.
fram sin dag på - en l r v a 7 ~ anorduades i Chemnitz för nAgon tid ' se- fabrik och i övrigt under förhållanden, dan.
ej mindre a n 48 gratiskurser i mat- som icke kunna k ~ l l a s manniskovar.
lagning på kommunens bekostnad.
I de-.
.
.
.
J .. S. diga.
.
samma delt ogo 2,230 kvinnor.
Utgiften uppgick till .cirka 4,400 mark, sålunda knappt 2 mark för varje deltagare.
Har i Stock&amp;olm borde kurser av ' det ~peci- ella slag; som nyss sades, kunna åatad- kommas för annu .billigare kostnad.
Sta- den har ju för övrigt medutomordentlig framgång dagit in på en dylik upplys- 2 ?örslag till åtg,är&lt;Ser ' inom Stockholm 9 ningsverksamhet för att öka anviindnin- ~tadsfdlrnältti~e genom den social-, gen av gas och gasapparater i hushållet.
demokratiska gruppen för ned hrin.
Helt visst skulle det ej vara förenat gande av 1ivssnedelskost; aaderna.
.
med större svårigheter.
att.
ord ' a .. ' pro- pagandan för större ' konsumtion av kalt- De uppdag, som har givits, kunna ju e; j aj6fidk.
., endast hava intresse för htivudetaden, utai l Samtidigt med en dyylZk cerknamhet partikamrater landet runt kunna j u i egnr f måste emellertid tt11 f ' örseln av fisk ord- orter föresla, @ t liknande initiativ där tagas nas på ett helt arinat satt an hittills och pdeet bringas neri, e % att medel finnas att möta dem ökade efterfdgan.
1 hr Orne8 m. fl.
motion anetlende åtgärdel r Transportföih&amp;ll~ndena ha hittills icke för upplysning o.m salts~ / öfiskens värde?
varit de allra basta.
Från och med den som ' näringsmedel, sä.rskilt m.ed hänsyr I.
1 oktober liar emellertid jarnvagsstyrel- till den radande köttnödeti,, samt.iör .flsk:.
sen vidtagit en del reformer genom att födas tillhandahål:lande till1 lägsta mölliga l insatta, flera snabbgaende vagnar f r h pris, sages bl: a.:.
.
.
l Gijteborg till ' Stockhol ' m för slaktad ' fisk.
.
Det .område, m m närmast ' erbjuder sig T ' Tgget;.
som - medför dessa vagnar, avgar till ingripande, gr: a~hjälpandet av der I kl. 3,55 U. m. från Göteborg och anlan- r3dande köttnoden.
Därvid kan man I ' der till ' Stockholm kl. 6 ptlföljande mor- tänka .dels pH &amp; t direkt arbete att öka L 1 gon, tillföpeln Det fordras dock aven ett ordentligt.
.-.
... .- .- .. .- o..
s. v.
, dels pil Atgarder a \ r indirekt natur, sasom anvisande av möj, distributionssystem för fiak bar i Siock- igheter a t t -: in@, familjerna.
bättre.
u.t-.
.
i] olm.
Ph grund av ett livsmedelskom- iyttja förefintlika resurser s&amp;t tipridan- I nitt6.n~ initiativ upprättades, som be- jet av.
ökad kannedom.
om och.
battre 1 zant, for ett par år sedan en provisorisk .illförsel.
av ersattningarn.edel för .köttet: f i; ikball vid Vintervägen.
Denna Atgard.
En del At gärder: av dethebar &amp; * leget t iat icke visat sig tillräcklig.
Den nya igga ytterst nära !il1 hands: och skulle i nstitutionen har mötts av ett envist mqt: Itan tvivel aven landa till ett) gott re.
.f ~t %nd friin fi~kimportörernas sida .. och har blivit ratt minimal.
- ultat.
I ' första hand galler det,: Rynes.
c imsattningen. '
jet 08s; att uppmuntra til.l .. okad £ör- - - Minuthandeln.
med fi6k Rynes även x u kning av den som naringsamne för: rara.
irrationellt skött.
Ett försök för röff,liga, .saltsjt$ken, men helt visst I] .&amp;got &amp; r aedan att skapa en fiakaffar ...
: i.
, kulle det aven yara, av.
: bety delie a t.
få E ~tor .skala strandade.
Det återsthr tyd- il1 stånd.
en större.
insiikt.
om vegetabi- 1 igen intet annat an att staden,.
åtmin-; i. den (dagliga:?
itone.
provisoriskt, tar saken i egna han- ie,rnas.
.
anvandba~:het .. C ler, och dels införskriver f i 9 k i stora costen.
,,: ':.
.
. '
.
Ordakep till - a t t salt~jöfisken e j hit ' tills L rvantiteter, dels anordnar direkt utfor- runnit tillbörlig .. anv8; ndning &amp; t tvåfaldig.
E ialjning i lämpliga stadsdelar, sär.dkilt Dels ' ar kännedomen .om de billigare fiak- a irbetarekvarteren,.
varvid staden, natur: iorternaa näringsvirde och anrättning 1 igtvis bör se till, att utförsäljningspriset htterat liten bland ' husmödrarna, dels är ' t: ia1lt.s nere vid lag3ia m.öjliga n i d.
Viasa ' ö ~ ~ jnin&amp;yetemet:i. iil hö.g grad otill ' freda- t ider kan saltsjöfisk erhållas i snart sagt.
itallande.
Bada d e s s a .orsaker s a m v e r k a.
C) begransride kvantiteter för rent vrakpris.
ntimt.
med uvarandra och m h t e angripas (Senom att.
stationera en kommissioniil: lamtidigt.
f ö r a.tt man '.
' skall erna ett i iå västkusten för upphandling och ge- r iom ett försthndigt.
utnyttjande av de lattre tillstand an det riuvarande.
r eklammöjligheter, som 8th till buds i.
Då tidpunkten synes öss mera lämplig t idni ' ngqreseen, skulle sedan utan rin- i n nagonain ' förut, anse vi, att omedel-; a.ete svärigheter, kunna ordnad p % ett) art bör jghngeattas en: planmassig och g t) i d e billigt och effektivt satt.
Inergisk upplysningsverksam.het om salt- Fö ' rsök i denna riktning ha med gott jo &amp; kens användbarhet och eventuellt esultat gjorts flerstädes.
i utlandet, t. ex. r iven om lämpligheten av ökad förbruk- l Bbrlin, Chemnitz m. fl.
stader.
iing av.
vegetabilier.
- För sådant anda- ndl böra, små kokböcker tillh~~nduhdllas ' Om det hela anordnades praktiskt och or balli,yt pris elle?
gratis, brosch yrer e Inkelt, torde kostnaden för sarniliga bar ich flygblad utgiras, föredrag med de- a .n befallda åtgärder kunna h %llas inom nonstrutioner arrorhaas samt en tillfal- C nycket rimliga gränser, högst 3,000 kr.
ig upplyhagsl~gi &amp; med utstillning av I larvid &amp; r dock beräknat, att för demon: Isk och fiskratter uppriiltus; Flerstädes s trationskurserna.
skulle få användas be- utlandets större och medelstora stader, f intliga skolkökslokaler eller .andra dy- arskilt i Tysklana, har man med gott 1 ika lokaler. '
, I ' Mot dyrtiden. '
,, I (a I ' 1.
(' &lt; ' ' I I ',, '
MORGONBRIS P.
: .. II .. I h r Palmstiemas m. '
fl.
motion angliende åtgärde ' r i syfte att huvudstadskonsumen= ternas intressen må tillvaratagas i fråga om avsättningen av och priset å rikets köttproduktion, sages bl.
a.: I desaa tider, då huvudst.adens befolk- ning i Bög grad, oroas avi vaxande ut- gifter för kött-, ar det av större vikt än någonsin att omsorgsfullt föl ja markna- den3 företetlser och begagna varje möj- lighet att varna befolkningens ratt.
att till rimligt pris erhålla den föda, som ar oundgänglig för livsuppehället.
Det ar särskilt en omständighet, som ar agnad att påkalla vår uppmarksam- het.
Under de tvli ' sista Aren har expor- ten av kött och levande kreatur fi-ån Sverge till Tyskland @ x t s pA ett sätt.
som icke kan undgh att utöva ett utom- ordentligt inflytande p &amp; vår inhemska marknad.
Enligt den officiella statistiken expor- terades: År 1908 År 1909 Br 1910 År 1911 ~ötkreatur s t ....... .9,764 12,558 33,437 46,971 dikrav kor,, ...... 5.234 5,941 13,968.
19.711 - i, ungnöt,, ...... 2,543 4,O i7 9,960 15,341 ' Kitt av.
nötkreatur kg.
350,s-2 703,780 2,690,272 8,944,859 Såväl å tysk som å svensk sida synes man vara angelägen att befordra denna tramport.
Den preussiska jordbruksrni.
nistern.
har sålunda förklarat sig vara angelägen att f &amp; en regelbunden införsel av svensk boskap i g h g, och dyrbara karantänsstallar, rymmande 20,000 st. storhomikap pr år och enligt uppgift kostande 400,000 mark, äro nu uppförda i Sasmitz för andamalet.
- - - Från svensk sida bar man ej visat mindre.
intresse av att befordra expor- ten.
Sars kilda vagnar med lufi broms- ning, av.sedda att kunna begagnas även i Tyskland, ha ställts till exportörerna^ förfogande för att onödiggöra omlastning, och, exporttrafiken friin SkAne med om gränsande landrdelar regleras helt och hållet, från statens jiirnvag~för,valtning i Malmö pA bekvämaste satt för produ- centerna, så att transporterna kunna för- siggå obehindrat och.
lätt och icke bli stående A olika stationer, sa~orn vid van- lig * godstrafik.
- - - Det ar givet, att om alla dessa i ut- sikt ställda åtgärder vidtagas skall export ten vinna ett betydligt större omfång a n 3 - P- ekilln:ail.
.utjarnnatq med ej mindre an 8 öre ~ydsvenska produktionen genom förbatt- pr kg.
' levande vikt sedan april manad i &amp; r, rade trafikförhiillanden och gynnsammare då Svorge erl~nll ratt att utföra levande n6t- krentur till Tyakland.
Enligt en annan be- taxebestämmelser kunde dragas till oss.
r8kiiint: ~ k i i l l e p &amp;, grund av den igilngsatta Vi ha nu ' endast ett matvaruttig f rån utförseln nötkreaturen nu .bet nga ett ökat Malmö,, ' som avgar 6,ia f. m. ena dagen pris av 25-50 kr.
pr etyck.
Inom faclrmanna- och ar 6,4a f. m. andra dagen i Stock- kretsar anses att exporten av katt pA mot- * vitrantle satt varit agnad att direkt öka de holm.
- - - Det synes vidare kunna ifragasattas, irihemeka köttprisen.
SAlunda har direktören €ör slakteriboliiget Norrmalm, R h. Olin, för- huruvida icke från kommunens sida åt- klarat, att den verkliga anledningen till pris- gärder böra vidtagas A respektive för-.
ökning3n a$ prima kött skulle samnirrnlianga med köttutförseln till Tyskland.
Vid förut- säljningsorter i S k h e för att befordra nämnd a sammankqmet i Lantbruksakademien transporten av kött och kreatur till Stock- €ran,höll aven cirektörnn for Stockholrne sta &amp; holm.
Skaniagarna äro företagsamma.
elakthus, M Sandeborg, vadan av att en ökad Malmöhus lans och Kristianstads lans utförsel ekulla öka körtpriset i Sverge, över vare hl ' Jjd man redan nu hörde klagomhl och hushhllningssällskap lämna anslag för varigerom för en stor del av koneumenterna begagnande av den nya centralsaluhallen sv&amp;i.ighet, om icke omöjlighet skulle uppsta i Stockholm och anställande av särskild att skaffa sig kött.
kommissionär, som för att &gt;möjligheterna A tt dessa far Mgor icke gro överdrivna h e s av ett i~tudium av var, kreatunshush ' fillnhg och p % basta satt skola utnyttjaw bör bi- draga till %god sammanhållning mellan vart b c h v av kött föda.
flar i Sverge har det beriiknata, ritt kött- de ~k&amp;neka säljarna^^ - - - koneuuitiorien i genomsnitt endast sku.lle vara Emellertid är.
det ej mindre viktigt ö7 kg.
pr in vanare, medan clensamme~ i Tysk- land vore E3 kg.
och i England 55 h g.
I be- att ordna bitförseln p &amp; sådant satt, att traktande av desaa siffror skulle vi stiledeu organisationen mellan producenterna ej icke äiiqu ha uppn %tt den, mat tnail~grads, obehörigt uppdriver ' prisen.
För detta moin fö.refinnes i de lander, varthän VA]: export ' ändamål kan det ifrligasaitas, att staden bedrives.
# .Vi borde shlunda ha alla möjlig- heter att, för den handelse den inre rnarkna- pjalv anordnar agenturverksamhet a vik- den va '.
organiserades, kunna, mer än väl upp- tigare platser i södra ' Sverge och föreal- raga dcn ökning av 1crelitursnt.ammen med C:R jer köttet härstädes genom stadskom- 20,000 kor och 25,000 ungnöt Arligen, ~ i o m den missionärernas försorg eller verkställer ~venekr~ boekapsutammen visat - åren 1905- detaamma direkt uti den nya central- 1910.
Emellertid ökas .exporten i stället, e &amp; att saluhallen.
Ett dylikt förfarande äger dennamma under ar 1911 faktiskt mer %n f. n. rum i Berlin, Kiel, Chemnitz, Dort- tredubtdats i fråga om kött och - om samt- mund m. fl.
tyska stader.
- - - - liga dj nr rnedraknae - fördubblate betraf- ----- Det synes aven ange- Fande levande .boskap!
. '
läget att betona vikten av att den sven- ska exporten icke grundas p % nu radande abnorma priser i Tyskland, varigenom.
densamma kunde forceras till men för bo.i,kapsstammens bestiind och än mer växande svårigheter for de inhemska förbrukarna.
Det fHr i varje fall .anses ytterst tvivelaktigt, om det ar sunt att utföra råvaran - levande diur - nar vi iiro i fullt stånd att genom slakt och mjölk samt smörberedning förädla den- +amma.
Om intet från statsmaktens sida göres för att i tid tillvarataga de svenska konsumenternas intressen, ar det ock &amp; fara vart att dessa genom höjda kött-, smör- och mjölkpriser under avse- värd framtid få betala de tillfälliga vin~ter, 0om nu kunna beredas våra pro- ducenter å kontinental marknad.
Expor- ten bör snarast reglcras så,, att de svenska d e n förut haft.
S t a r k a krafter ä r o aven kött.
från en annan världsdel, m e d a n vi fiirbrukarna, icke bli lidande till följd av i rörelae f ö r att åstadkomma ett dylikt IAta exporten obehindrat fortgli och rent densamma.
resultat.
- - - - Efter januarivalen av ifiåga~atta e t t expo:rtpremie~ystem och den hotande köttnöden.
i detta land för ati; ytterligare phkynda densamma.
En broschyr i den akiwlla frdgan om h a r tyska riksregeringen visat n ' hgot till- Det som enligt undertecknades mening De utom äktenskapet födda barnens mötesgående mot de breda folklagrens först kör undqrsökas ar, huruvida.
redan rättsliga ställning av borgmästaren krav, och rikskans@n tillkännagav för nu frhi svensk sida fördelar beredas ut- Jakob Pettersson.
P .. A. Norstedte för- kort tid sedan att han ämnade vidtaga landsk, t importörer eller k~~eunnenter, lag.
(FattigvBrdaförbundets serie.)
Pris åtgärder för att underlätta tillgsngen å vilka: icke i samma.
mAn st &amp; öppna för 50 öre.
.
kött.
Allting talar sAlunda för, att den den svenska handeln och marknaden i Har gives en kort framställning av redan nu osedvanligt stora e ~ p o r t e n korn.
' huviidtitaden.
saledes.
om liittnrider i fransk, engelsk, tysk.
schweizisk, norsk trsfi ktctkniskt hänseende, betraff ande tåg- och dansk lagstiftning i detta. ' ämne.
mer.
att avdevärt ökas.
.
.
Vad detta betyder .for var egen marknad anordningar, vagnars beskaffenhet, tariffer Vidare en mycket intressant ' hiatorik över och för hu vi id staden^ befolkning bör.icke för- eller dylikt beredes exporten frAu södra äldre svensk lagstiftning samt redogörelse bisee.
Enligt ett föredrag av sekreteraren i Sverge till.
Tyskland eller Danmaik, som för svensk lag nu och vilka initiativ Malmöhu3 läne hushAllningeealli3kap,.
G. Leuf- ven, A Lanthruk~akadernieos samniankomet ' i icke i motsvarande grad kommer Stock- som äro tagna för att f &amp; den ändrad.
september, äro tie evenska slaktdjurepriéierna holm till godo.
.
Skulle sa vara .förhiil D &amp; friigan är mycket aktuell och ofta nuinera fullnttlndlat beroende av priserna A landet, bör framställning göras till kungl.
i kvinnokretsar diskuterad, bör denna lilla den ' tyeka ' slaktdjur~marknaden.
Medan ~ k i l l - maj:t, att.
minut lika fördelaktiga villkor handbok vara lätt tillgänglig inom varje naden mellan de eveneka och ty&amp;a slakttijure- beredaii Stockholms stad .. kvinnoklubb.
prinerna ökate efter .Ar 1806,. d &amp; de tyska lull Vidr.re bör utredae huruvida icke den förhöjningarna triidde i .. kraft, hade denna Spö::smiilet.
är .d&amp;,: vilka, åtgarder desea omstiiridigheter kunna phkalla PrAn Stock- holrns stads ful lmaktiges ida för att till- varataga huvud~tad~konsumeiiternas in- tressen.
Vi synas nu vara pil Väg att helt och.
hallet förlora herraväldet å den vens ska marknaden ', så ait prisen dikte- rae föl: oss från Typkland och prisdiife.
redeen mellan Sverge och dettn land miiiiirigom alldeles utplånas med expor- tens öxning, till våra egna konsumenters nackdd.
Detta förhållande bör icke stilla tiga ndc från vår eida ia-kt-tagas.
- - - Det må vara gott; och val att ökade inkomilter tillfalla Atskilliga producenter uti förut val1ottad.e landsd.elar, men detta ' får ej gå u t över de mest behövande å andra orter inom landet.
Det vore ett a bnornit förhAllande, om - vi samtidigt skulle för deras behov importera fruset '
- MORGONBRIS -- Leketorp.
(Utopi av Emma Flood.)
(Forts.) Jag lämnade med saknad Leketorp för att fortsatta min vandring norrut mot fjälltrakterna, dit jag ämnade mig till sommaren, men inbjöds p % det ivrigaste av mitt gästvänliga värdfolk att taga samma vag tillbaka, dK jag p &amp; höstsidan &amp; ervände.
Om min fjällvistelse och öv- riga sommaräventyr skall jag i detta sammanbang ej berätta, allt var i sin helhet härligt och uppfriskande; men jag skall i stället berätta något om skörde- livet på Leketorp, dd jag p &amp; ' hösten dter gjorde min pabälrning.
Varens skära färger hade nu fatt vika för höstens gyllene röda.
Äpple-, päron- och körsbärsträden dignade under bördan av mognande frukt, Och mitt vardfolk anträffade jag i ful4 färd med att skörda vad de om varen satt.
Tackaam~na och varing av rotfrukter och ett till mjölk- gödslad jord odlades sadana växter, vars arbetsamma hade jorden i rikt mdtt och ka:.lare m. m.
I rotfrukt~rummet in- näringsvärde ligger i &amp; tam och blad, Aret.
med givmild han.d givit dem lön för fraktades potatisen och kalrötterna i var därpå, odlas p &amp; samma plats rotfrukter sommarens mödor i form av den rikli ein k inge.
Har lagrades morötter, palster och tredje året odlas baljväxter.
Rabar- j o selleri- i 1Ador ber, spa; ris, jordgubbar, " buskar och träd.
gaste skörd.
, Jorden ar den basta van nackar,- r ~ d h e t o r, ~ u r och en människa kan ha,; sade ds bhda med torr sand.
Här lades löken, sedan gödslades med kompostjord.
P &amp; frukt- människorna.
d r man aldrig s &amp; litet den torkats p &amp; en dërför aveedd hylla, träden anbragtes limgördlar - till skydd vanlig mot den, nog kan man vara viss Vi1:k Alshuvudena hängdes i taket, li kasii mot frostfjärilen.
Morötter och palster- om att jorden är mAngdubbelt vanlig den blomkal, som ej lagta in p &amp; glas- nackor utsliddes redan nu for att erhalla burk.
.
'.
ige ?.
s s &amp; tidig skörd som möjligt följande-som-: C det andra rummet stod mjölken i mar.
Akrarnas rika grödor vor0 redan val- Sommaren hade avslutat - sitt festtåg bärgade under tak.
En del av säden ett kar med is.
Mitt på golvet imjölk- var redan tröskad och malen till mjöl kä .. laren sto ' d en stolpe, varom kring mel- och gick till vintervila, rik p &amp; skatter eller krossad till gryn.
Och en del hade lar.
golv och tak löpte en rad cirkelrunda och lagrar.
Men för Leketorps invånare redan, förädlats till gott knäckebröd. '
Jag hyllor, fyllda med agg, .ostar, smörbyttor hägrade bakom höstens hdrda arbete pick med och tittade in i visthusboden.
och honung; I ett hörn fanris ett sksp, vinterns 18nga ro för studier och hand- Har förvarhdes säden: vete, havre, rbg da:: maten om sommaren förvariides.
arbete.
Och jag kunde ej annat an och korn i eina olika bingar.
Likaså Detta skap hade fönster och ventil utiit, skatta dessa manniskor lyckligast av alla, mjöl, gryn och bröd.
Det näringsrika för att förekomma.
att matlulrt slog sig som SA fördtått att genom arbete taga grabam~mjölet av s a m m a k a l e t vete, p &amp; mjölken.
Ett liknande skåp i ett jorden i sin tjänst och njuta av dess som innehåller alla för männi~kans kropp a m a t hörn var fyllt: med saft, sylt och rikedomar.
nödvändiga beståndsdelar, hade en fram- konserver.
D % fru D. förevirade inne- - - - - - - - - - - - skjuten plats i husbRllet p5 Leketorp.
hA:llet i detta skap förstod jag, att så- Likaså, havren och kornet, förädlade till da:na saker inte voro lyx i detta hem, Skildringen av Leketorp är, som envar gryn och mjöl.
Knäckebröd a v r8gm jöl u t m vardagsmat.
Och det borde s &amp; vara kan förstå, en utopi ännu dl länge.
Men och kornmjöl smakade utmärkt, narings- i d l a hem.
varhelst ett par unga människor finnas Har fanns flera hyllor med.
skogsbär: med friska armar och friskt mod och ett rikt som det också är.
I visthusboden fanns aven en del hyllor och fack till hjortron, lingon och blåbiir.
Hallon, jordstycke, om än aldrig s % kargt och förvaring av torkade grönsaker, frukter jordgubbar och smultron hade i stora magert, ' s &amp; blir det snart verklighet av.
niidngder skördats i den egna trädgarden.
Unga - människor med friska armar och och bar.
Mycket var saledes redan skördat, men Likaså krusbär, vinbär och rabarber.
friskt mod finnas nog lite varstädes, men ännu åter~tod det mesta i köks- och Silmre applen hade kokats till mos och de sakna jordstycket.
De g &amp; dA och fruktträdgård.
Fru D. uppehöll sig meuta- ko.mpott och fyllde stora.
stenkrukor.
In- stalla sin arbetskraft i storindustriens dels i bagarstugan, där hon ~ysslade med kokta grönsaker lyirte läckert genom sina tjänst, i hopp om att en gång fS.
en inläggning och torkning.
S % mycket som gla.3.
Ett sadant överfyllt skPp önskade nparad slant över till ett jord * tycke.
Men möjligt torkades.
Torkning ar ett bil- jag stode i alla kallare om höjten i alla jordstycket blir oftast en illusion, som ligt och vara.ktigt förvaringssätt.
Skulle hem här i landet.
Men tyvärr är det blott lockar och lockar för att sedan upp- nästa års skörd slh fel, s &amp; ar det alltid ofta sh, att de som aga en jordbit och lösas i intet.
Jorden ligger till stor del nyttigt att ha torkade grönsaker kvar a.g:i; möjligheter, de först % inte, eller för- i jobbarehänder.
Men jobbarens armar &amp; edan förra årets vällyckade skörd.
PA akta att taga vara p &amp; jordens härlig- äro lata och hans hjärta ar kallt, sAatt Allor i spiseln torkades nypon, applen, he; er.
Och de som vilja och förstA, de jorden blir sjuk av vantrrvnad, och i päron.
och körsbä.r, likasiiväl som ärter, äg:^ inte jord och inte utvecklingdmöjlig- stallet för rika skördar bär den kala spenat, persilja och bliibar.
Eller ocksa hea; er.
Och därför 8 t h tradghrd~sköteel ljunghedari 1 stallet för blomater och.
korkades in p % glasburkar.
Gurkor och och jordbruk ännu eA lhgt i kurs här i frukt bär den tistlar och näsdor.
Och.
de unga människorna, som jorden läng- bönor insaltades.
Bryaselk&amp;l, grön k&amp;l och landet.
sedan kiillare och visthus blivit fyllda tar s &amp; mycket till och som längta till jordärtskockor .fingo stanna kvar pA växt- planen under den kommande vintern.
till vintern började höstarbehet i trad- jorden, de resa till Amerika.
Skall Rovorna förvarades i stukor ute p &amp; Akern gbden.
Jorden gödslades, d jupgravdes Sverge bli ett öde land till sist?
Eller och indelades.
Och rekvisitionslista p &amp; vad ar meningen?
Niigot mhste göras, och övriga rotfrukter i källaren.
- Källaren, som var belägen under vist- del; tradgArdsfrö.
som behövd.es till £51- och göras snart, för att jord och man.
huset och desslikes nära och b e k ~ a m t jaride vAr, uppgjordes.
I tradghrden an- niskor akola $ter£ % varandra.
intill köket, hade tv &amp; rum: ett till för- vandes 3-Arigt växelbruk.
Sh att i ny- ' '
r .- MORGONB.RTS, ' Kvinn liga fabriksinspektörer .., De.
olika ländernas sektioner uppmanae att förmå sina resp. regeringar att sn- ställa et1 atörre antal kvinnor som fabriks.
in~pektörer och att in ' rätta, det.
sa, at1 c åtminstone en kvinna anstiilldes i varje Angående förbud för nattarbete för indu ' atricentrum, dar.
kvinnor och barn kvinnor vidhöll kongresqen sin förut in- arbetade.
tagna sthndpunkt ge ' noin följande " u t Korta:pe artietatid- lördagar och helg- talande.
: dagsaftr.ar.
.
.
.,.
.
1) ' att framföra ett tack till den span- 1 Barr.
länder h a r ' s t t a ganomftjrtg, på somliga hiil1 gällanfle-alla arbetare, p4.
ska regeringen för.
införande av förbudet andra, hAll endast gällande barn, unga 2) att fortsatta arbetet p &amp; att förmil s &amp; mapdakor och kvinnór ..
Det beslöts ut- dana stater diirtill, som ännu icke giitl tala.
en Bnskan om.
.
,.
: I "; in p &amp; Flen internationella örer&amp;skorn att; ~bi ?siarnmelsen ' f:måtte, bliva inter- melsen i denna friiga.
: natidiell på ' is &amp; sätt, att kvinnor och AngAende faran för blyförgif h i n g an ung &amp; arb@a; e skulle bliv &amp; f$a tidigare såg kongressen sig icke färdig att dar.
uppdrog8 vidlag göra niigot uttalande ang %cnde p &amp; lördrigieftermiddagar, '; .och, -., ...., " sarlagstiftiiing för kvind ' or, utan beslöt &amp; &amp; t kornroi&amp;ioneB för tiotimmarsaibits- följande: dagen fiir kvinnor att tillsammans med 1) Då.
undersökningarna angående faran den Intc,rnationella b y r h utarbetit, en för förgiftning för kvinnliga typografer, rapport i. denna frhga.
vilka sysselsattae såsom hand- eller ma- skinsättare, äro otillräckliga, skola under- sökningarna fortsättas; 2) De brittiska och franska sektionerna uppmanas at i förelägga den 8:de delegeradeförsamlin- gen en, h ygienisk-medicinsk undersökning eri i denna fråga.
.
- Flera andra detal j fragor behandlades angående fara för förgiftning inom vissa Den danska fabriksinspektören Julie yrken.
Så.
t. ex. att förelägga regeringarna Arenhohi skriver i Xvinden og Sam- hur grunderna f kola upp41 al las för be- känipand.et av faran vid användande av fundeb: Uidrag ur viktigare resolutioner, fattadt vid den internationella arbetarskydds- lagstiftningskongressh i Ziirich. '
' ', ',, ' Otndomen angående arbetars ky dddagstift- nings kongressen, avgivna av deltagrde kvinna.
ferrosiligium.
Vidare bestämdes anniiende skyddsåt garder för personer, vilka vor0 ~yssel satta i gruvor tunnelbyggen och vid bergsprängning m. m. dylikt.
Ett viktigt beslut fattades angiende statistik: Uppdrag gavs A t den Internationella byr %n att under medverkan frhn de natio nella sektionerna till 1 juli 1913 utar.
beta en berät1 elue om ar betarbefolknin- gens sjuklighets- och dödlighetsstatistik i. olika länder.
Viktigt uttalande angående hemarbete och minimilön, nämligen: Alla studier och .erfarenheter från de senare åren visa att hemarbetarnas elän- diga stallning huvudsakligen beror på otillräckliga löner, och att ingen vasent- lig förbättring kan ernås.utan att man finner en utviig att höja desamma.
For detta mAl an be£ alldes facklig o rganisa- tion och tariffavtal samt fasteliiende ar minimilön.
arn nar betet: Det uppdrogs &amp; t de olika sektionerna att tillsatta särskilda kom- missioner för skyddslagstiftning för barn, för att snskaffa.materia1 till bedömande av vilka.
vägar: man bör gii för.
att ge,.
.
.
.
.
.
.
.
skyddet för barn.
nomföra och utvidga %Den kolossala utveckling, som det !ndustriella arbetet undergitt under senare tider, har naturligtvis åstadkommit ett stort socialt intresse för alla dem, som förtjäna sitt levebröd som fabriksarbetare.
Farorna vid detta arbete äro så stora, att lagstift- ningen tvingas till att ingripa med skydds- och förbc.dslag för att skydda fabriksarbe tande mLns, kvinnors och.
barns liv och välbefinnande.
Många år förflöt0 innan ' man kom att, erkänna detta, och många äro de, såväl vuxna scm barn, som andligen och: le kamligen gingo under för » Kung dar rips^ tyranni, därför att m a n icke i tid s8kte bekämpa och övervinna hans följd av b halsa, ornänskllgt släp, kvinnoförbrukning gch barnmissbruk.
Vid stii ' tandet av lagar ' var det absolut nödvändigt att ingripa på ett reglerande rätt i industriarbetet.
och säkerligen blir Jet ocksii för framtiden nödvändigt att inom det ena eller andra området be- gränsa arietsgivarens och arbetarens per- sonliga f.:ihet.
Det a r 8 andra sidan mycket olika åsikter om hur långt lagen skall gå och hur pass man törs begra.nsa: n enskild individs ansvar och frihet, Många socialt intresserade personligheter Iro angsliba för att nutidens, humana&gt;&gt; jträvandeii skola ha olämpliga följder för; amhället, och det visar sig i våra dagar m böjelse för att hålla igen, en böjelse,; om ocksii gav sig märkbart tillkänna, på tongresseii i Zurich.
Skyddslagstiftningen sträckte sig först till barnen - det är .för varje nation en livsbetingelse att skydda det kommande släktet - men f. n. är den utsträckt och galler även för.
vuxna arbetare, särskilt kvinnorna.
Ett verksamt led i strävandena för att skapa en skyddslagstiftning är den)) Inter- nationella föreningen för arbetarskydd ?&gt;, som tillkom år 1900 och som har natio- nella föreningar i så gott som alla civili- serade länder i världen.
Danmark är representerat genom &gt;Dansk Forening for Arbejderbeskyttelse~ Den I ' nternationella föreningen höll den 10-12 sept.
i år sitt sjunde delegerade- sammanträde i Zurich.
Dar samman- kommo cirka 200 delegerade, däribland även kvinnor.
Kongressen varade i tre dagar och man arbetade under högtryck.
Vid första mötet tillsattes 5 o l i ~ a spe- cialkommittéer, som var för sig arbetade inom ett begränsat område för att på den sista dagen.
framlägga ' sina beslut till eventuell prövning för det församlade de- legerademötet.
Jag blev invald i kom- mitté I, som bl.
a. sysselsatte sig med internationella skyddsbestammelser.
En av dessa ar den mycket omordade: För- bud mot Rvi~z~zors naltarbete.
På delegeradesammankomsten i Bern 1906 blev, som bekant, beslutat att rikta en uppmaning till alla landers lagstiftande församlingar att - införa ett dylikt förbud, och i många stater har detta sedermera blivit lag.
.
Danmark har dock ännu icke följt exemplet, och efter.
den framtart .som förslaget fick i landstinget vid senaste riksdagen under fabrikslagstiftningsbehand- lingen - härom hade kongressen fått en officiell berättelse - har ju Danmark kommit upp på den svarta tavlan.
Jag sökte förklara och försvara motståndet mot förbudet och uttalade det hopp, att folketinget skulle visa sig lika klokt som landstinget, men mina ord funno absolut ingen anslutning i kommittén, som ute- slutande bestod av ivrig.a, ja nästan fana- iiska ' kvinnoskydds ' - män.
s (Den resolution som fattades se ovan!)
Fabriksinspektör Julie Arenholt uttalar iven, sin tillfredsställelse över, att under-; ökningarna angående faran särskilt för rviniior att bli blyförgiftade skulle under- rastas ännu en noggrann undersökning, iksorn även det utomordentligt goda be- ilutet i hemarbetsfrågan, angående barn- nbetet och kvinnliga fabriksinspektörer.
: Se ovan atergivna resolutioner!)
' Däremot ställer hon sig naturligtvis critisk angaende förslaget om att inter- iationell bestämmelse angående kortare irbetstid på lördagar icke skulle gälla.
nanliga vuxna arbetare, utan endast kvin- ior och barn.
. '
- Agitera fiir vårt julnummer! '
S e sid. I l! '
.
l
Sömmerskeskolan i Stockholm.
Det finns väl knappast någon stads- del.
i Stockholm, som har så.
många överraskningar att bjuda på, som Sö- der.
Gå t. ex. en dag Repslagaregatan fram och stanna utanför numro 24.
Nija, från gatan ter det sig ingenting märkligt .. Ett lågt env&amp;ningshus samt för övrigt ett långt, högt plank.
Över en liten port i planket står med stora bolrstaver: Stoclcholnis stads yrkessko- lor.
Alltsh någonting tråkigt, som man utan vidare Iran g % förbi.
Men det iir just det, man icke skall göra.
Porten står öppen och bjuder en stiga in och viil inkommen möts man av över- raslming .. Är man i Stockholm?
Den stora gardsplanen med sina låga gam- malinodiga huslängor gör, att man tror sig förflyttad htskilliga mil frå.n stor- staden.
Hit ar det alltså Stockholms stad förlagt sina yrkesskolor.
Strax till höger om ingången ligger sömmer- skeskolan, och dit %r det i dag Mor- gonbris läsarinnor skola f öras.
Först en rond genom lokalerna med skolans unga intresserade f öresthndarinna, frö- ken Trotzig, som ciceron.
P &amp; nedra botten ligga en stor skolsal, kapprum och toalettrum, ett expeditionsruni samt en materialkammare.
.
Skolsalen iir ett stort rum med vanliga skolbän- kar, svart tavla o. d.
Runt väggarna stå stora skåp, där eleverna ha var sina hyllor och fack, där de förvara sina utensilier, allting mycket prak- tiskt och bekvämt anordnat.
I toalett- rummet ar inlagd kokgas och kaffepan- norna på gasköket skvallrade om att njutningen a v den kära kaffetåren ej saknades.
Materialkammaren gömde tills vidare inga större skatter, men fröken .Trotzig hoppades att snart f &amp; alla hyllor och skåp fulla.
.
En trappa upp ligger sysalen, ett väldigt rum, som med sina ljusmålade vaggar och många fönster gör ett glatt och trevligt intryck.
(Hela huset är för övrigt nyrestaurerat och alltigenom hållet - i ljusa färger.)
Har meddelas den praktiska under- visningen, varom också de stora sy- borden, symaskinerna och provdockor- na bara vittne.
Vad elevant.alet beträffar uppgkr det för tillfallet icke mer an till trettio - detta till stor del beroende på att skolans verksamhet är så ny och följ- aktligen icke mycket kand.
Men att denna siffra snart skall stiga ar allde- les säkert: Tills vidare ar skolan öp.
pen endast tre dagar i veckan med tio elever var dag.
Hela utbildningstiden omfattar tre år med en dags under- visning i veckan och för denna tid bin- das eleverna genom kontrakt vid sko- lan.
Åldern a r faststillld till mellan 14 A 15 å r och varje elev skall inneha anställning.
Arbetstiden varar från kl. 8 på morgonen till 8 på kvällen med 1 % timmes avbrott för middag.
Fru- ', Sysalen.
.
kosten intages på skolan och på efter- let, i annat fall håller skolan dein ined middageii bestas en ' liten extra ledig- detta.
Emellertid a r det meningen att het för.
kaffedrickning; den pausen är framdeles söka s y samman ett litet la- natwligtvis ytterst gout.erad .. Dess- ger och sedan anordna försäljning av uton avbrytes arbetet då och då för en det samt att mottaga.
smärre beställ- stunds vila genom att man sjunger en ningar.
På det sättet, menade fröken iling; el.
dyl. och: att aJlt sådant i hög Trotzig, skulle skolan få möjlighet att grad bidrar till, att frigöra eleverna skaffa sig större lager av material.
från .känslaii av skoltvång och i stäl- Vilken stor nytta dessa yrkesskolor let höja o c h starka arbetshigen hos - längre fram komma sådana att öpp- dem, a r självklart.
Ocks &amp; äro elever- nas för modister, tjänarinnor, tvätter- na synbarligen mycket intresserade av skor m. fl.
- ha för de unga arbeter- iitt arbete; det framgick för övrigt av skorna behöver väl knappast påpekas.
de prov på vad de redan hunn.it &amp; stad- Att intresset för dem ännu ej ä r så komma, som fi5revisad.e~.
stort,.
kan val b.ero på att företagen Vad som särskilt tycktes roa och ' slå ännu ej hunnit bli kända i större kret: %:n l-ar frihandsteckningen.
Att många sar, men därtill kommer nog också en $v dem.
hade en saker blick för linjer del andra orsaker.
Den långa tiden ch färg, därom vittnade en del far- av tre år avskräcker säkert många, cligs, teckningar.
All teckning sker men med en dags arbete i veckan upp- iiirekt efter naturen; langre: Fram, då går den sammanlagda tiden ej till ett blormor och frukter ej langre stå till halvår ens, och det kan väl icke vara bud,+ är det meningen, att eleverna för mycket tilltaget, då det galler yr- med hjälp av sina tidigare gjorda kesutbildning.
En del resonera som teclmingar skola få försöka att själva så, a t t yrkesskolorna blott tjäna ar- kom.ponera mönster.
Vilken betydelse betsgivarnas intressen, t y genom a t t Jet kommer att ha för utvecklingen av hålla sina arbetare i yrkesskolan få de jerr,s skönhetssinne.
ar lätt att förstå duktiga och kunniga producenter, av Dessutom meddelas ui~dervisniilg i en vilkas arbetsduglighet de sedan draga je1 affärsgöromål, som kan tiinkas ha den stiirsta möjliga.
profit.
Det kan ~ å g l ~ simband t med deras framtida visserligen vara sant, men lika sant verksamhet: de få lära sig annonsera är, att de aveii tjana ' arbetarnas in-; a npp order på best %llninga:r, skriva tresse.
En yrkesbildad skicklig arbe- ~t itakningar o. s. v. Vidare ingår j tare har långt större möjligheter att len teoretiska undervisningeii kurs i klara sig i den hårda kampen för bröd- iyg:ien med %tf öl jande en hahtimmes biten an en icke utbildad sådan; Och yrmastik.
i vår.
tid, då konkurrensen a r så oer- D en praktiska undervisningen om- hört skarp, gäller det a t t taga vara fattar naturligtvis all slags sömnad på alla tillfallen att möjligen förbättra EEar få de blivande söinmerskorna lära levnadsvillkoren.
För övrigt bör den Bg allt.
vad till deras yrke hör, allt- principen, a t t stat och kommun skola: från början.
Saledes börja de med taga hand om de unga arbetarna och. '
nör !sterritning och ti1:lklippni:ng av de sörja för deras yrkesuppfostran, un- mklaste plagg för at.t så srn~åningom derstödjas, och det sker bast genom 3ve:rgå till sådana, som kräva den yr- att man tager reda på och söker in- res1 arda sömmerskans hela skicklighet tressera sig för ' de steg, som tagits i den riktningen- i .och med upprättandet) ch kunnighet.
av yrkesskolorna.
Vid tiden för besöket hö110 eleverna Anna Lisa Hanssort.
.
på a t t sy sig stora arbetsförkladen.
De som ha rad bekosta sig själva materia-,
Änkornas lott.
Hur en fattig änka har det, som anses ha det jämförelsevis bua.
Hon ar en av dessa otaliga ensamma familjeförsörjare.
Hon bor i ' en av Stock- holms förstäder.
Hon ar anka sedan ett par %r med fem barn.
Av fattigv5r.den har hon 20 kr.
i m % -- nsden.
Det ar ändock, en stor summa för att vara fattigvård, och i förstaden bon bor i äro hyrorna så pass skapliga, att 20 kr.
precis gli till hyra.
Shledes k a n hon, for att vara fattig anka, anses ha det jam föreleevis skapligt sa Jange hon f&amp;r behhlla sina.
20 kr.
och därmed a r, fri från hyresbekymmer.
Hennes förtjänst är 2 kr.
da och da, en 5.
A 6 ganger i m h a d e n, pH.
att gB i hjalphui.
Även hjälphuaen ar det ju konkurrens om.
I huvudsak äro därför hennes bada äldsta halvvuxna.
barn pli 14 9: l5 Ar familjeforsörjare.
~ e ha ' 8 kr.
i veckan var.
H.ur val behövde de e j ett ordentligt mal mat under middags- rasten.,.
men ytterst sällan kan den lyxen bestfia två barn, som skola börja sitt arbete kl. 7 om morgnarna och f %.
halla ut till kl. 7.
E n medhavd smörg&amp;s är ofta vad de f &amp; st &amp; sig pil tills de komma hem framht %tiden.
~eckopenningen m8ste i mest möjligs.
oavkortade skick lämnas hem till kvällsmaten %t dem Mltt hjärtas tysta längtan fjarran spanar själva o &amp; till matbitarna .At mor och ett ensamt hus, som skymtar tegelrött ~yskonen.
Den skall, jämte mors ej oEta vid randen a v en, skog, vars höga granar förtjariade 2 kronor, ocksh racka tjll 6 i höststormsdagar vinden troget mött.
person ere kläder.
Hjärtats hus.
Det finns ju ett ätt att göra utgif- terna mindre, nämligen genom att minska antalet 1.iungriga magar och skoslitrtnde små fötttz och lata ftdtigvauden utackor dera ' barnen.
Men det vill dock icke modern, dH.
hon and % kommit så langt att hon har tvA halvstora, som kunna förtjäna iiina 8 kr.
i veckan.
Grymt tidiga Eamil jeföxörjare visserligen.
Men] .am- nade ho.9 de tre mindre barnen miste hon hyrespengarna frAn fattigdrden, och di % blev ju ekonomin e j biittre för det. '
hon vdl icke lämna Och d l ~ u t o m - sina bano, och kan nagon förebra henne d k t i an värld, som stiindigt för talet om modimkapets heliga uppgifi, p i sina lappar 3.
A. iL, Och bakom husets rutor hjärtat anar en rofull vr8, när det ar tungt och trött, och hör en röst, som varm till handling manar dH tunga bördor viljans kraft förött.
Åh, hjartat blir ibland SH langtanstungt och kan ej se sitt öde kallt och lugnt fast detta säkert vore bast och skönast, Q och därför ser det stundom i sin dröm ett hus IHngt bortom dagens orosström där .allt ar ro och skogen vaxer grönast.
GUSTAV ÅSTROM.
just om, att hennes hjärtas högsta önskan barn., Och därpå tillade han liksom i var att en gång ' bli fast medarbetare i tankarna: » Om du lyckades intervjua Camberton, Kitty, s å skulle jag sanner- (Översättning från noraka Social Demokraten.)
s Granskaren D.
ligen göra allt vad jag kunde för dig.))
Men hjnnes onkel slog bort denna idé, Redaktören var förargad, och det var * hon Var för ung, för oerfaren, för va ' cker.
verkligen inte att förvåna sig över.
» Varför skriver du icke något och visar Tidigt nästa moqon kunde man s e två Det var tyst säsong, och, Granskaren » cyklister köra framåt Clarence aveny.
måste ta till allt slags enkelt stoff för att mig vad du duger till?, ' fortsatte han.
få spaltfyllnad åt sina abonnenter.
Och » Jag har skrivit flera berättelser, som Den första var en herre, lång och .med dock hade det nu kommit en celebritet, du vet, men du vill icke se på dermr, ett distingerat utseende, den andra en ung flicka, som hela tiden höll sig på samma en verklig celebritet till Oakhampton för svarade den unga flickan.
att stanna där några dagar, och han ne- &gt;Nej, ' Granskaren ' vill icke ha berät- avstand från den framför henne åkande kade att låta.
intervj.ua sig!
telser.
$; kriv en artikel on1 något som herrn.
Om en stund vek herrn av från ave- Varför han hade kommit dit ' var en kan intressera allmänheten.
a &gt;Men vad, för ämnen är det som in- nyen in på en vag, som ledde u t pa hemlighet, men att han var där var ett faktum.
Ryktet om celebritetens motvilja tresserar allmänheten, käre onkel?
Du landet.
Den unga flickan följde efter, och då mot att låta sig intervjuas hade gått före ler bara när jag föreslår n8got.s » Men du kan väl icke begära att en de f &amp; husen vid vägen passerats ökade honom; han var kanske den ende fram- stáende man på två kontinenter, som stackars redaktör både skall föresla am- hon farten och var snart framför honom, icke underkastat sig eldprovet.
nen för dig och sedan läsa dina arti:klar.
som med beundran ' lade märke till hen-.
nes mjuka, smidiga hållning.
Hon bar Men hans rykte i detta hänseende hade Välj du.
; jälv.&gt;.
icke skrämt redaktören, som var över- » Det, Sr just det som inger mig be- mörk kjol med skar blus.
Då hans blick åter sökte den fortju- tygad om att till och med det segaste kymmer, det är sa vanskligt att välja: motstånd dock maste ge tappt.för, Gran- Om jag bara hade något besrämt att gå sande cykelryttarinnan, såg han att hon skarens, flinke intervjuares taktfulla, men efter -- eller om du bira ville s e p &amp; en satt p5 vägen med cykeln liggande vid sidan om sig.
Han undrade mycket hur välriktade anfall.
Dock, berömdheten av- av mina berättelser.
B slog hövligt, men bestämt.
Men redaktören värdigades inte ens att detta gatt till, ty vägen var god och hon Det var därför, som sagt, icke att för- svara ha:-pil, varför hans niece.
fortsatte: sAg ut att fullständigt behärska sin cykel.
» Det Ar min fasta övertygelse att jag Men han måste naturligtvis stiga av och vanas över, att redaktören var förargad.
Medan han satt och grubblade över skulle bli en utmärkt intervjuare.
Det hjälpa henne tillrätta.
, Jag hoppas ni icke är- allvarligt ska- vaddens ondska i allmänhet och celebri- skulle dessutom roa mig mycket., dad,, sade han bekymrad.
~Varfö:.
icke strax bli detektiv?, tetens i synnerhet, m.ärkte han att hans, Gud give att jag kunde!
s suckade.
, Jag tror icke det,, sade den unga tankeging tedde sig s å välformad och avrundad, att han instinktmässigt tog hon.
.
M m hennes onkel hörde icke!
p3 flicka * med ett leende, som det lyckades penna och .papper och skrev en » ledare %, henne; han iakttog uppmärksamt en cyklist, henne att göra riktigt rörande.
)) Jag kan- ner mig ganska mörbultad och jag har som:skulle h a fått celebriteten att känna som i hastig fart for förbi villan.
» Där: .r mannen !&gt; utbrast han.
] # Det visst gjort mig lite illa i foten, men om sig mycket enkel, om han last den.
jag sitter stilla några minuter går det nog Men redaktören var icke alltid vid då- var Caml~erton.
B &gt;Aha, var det han!
B Kitty kände!
väl strax över., ligt lynne.
I regeln var han en mycket Med.
den främmande herrns hjäip satte gemytlig man.
och som en sådan s3g till redaktörens förargelse över cëlebrite- han ocksa ut, da han p2 kvällen satt ten.
&gt;Hiin far förbi har varje dag.
.
Jag hon sig p3 en kullfallen trädstam i nar- och rökte sin ciglrr på verandan till sin har på.
sista tiden mott honom flera gån- heten.
.Skall jag köra hem till er och skaffa villa i Clarence aveny.
Bredvid hanom ger, d a jag varit ute p3 mina morgon- satt hans niece, en ung flicka med vacker turer.
Jsg undrade just veni han var.)
hjälp?, frågade han hövligt.
» Ack nej r, svarade hon Ven orolig ton, figur och dito ansikte och ett skälmskt, Nej, nu måste jag gå,, sade redak- uttryck i d e mörka ögonen.
Hon talade tören och sag .p5 sin klocka.
, God afton, &gt;det skulle bara skrämma livet av dem.
Hennes första artikel. '
r
S - O m ni bara vill vara s å vänlig och vant: ett par minuter för att hjälpa mig pi cykeln igen, ä r jag tacksam.
Jag känne:.
mig riktigt ängslig. % &gt;Till eder tjänst,, svarade hennes följe, slagare.
s Er cykel tycks i varje fall inti .ha tagit någon skada.))
s S å mycket bättre?
- Men s e hur ja&lt; trasat sonder min kjol!
Jag måste lag; den, annars kunde jag hänga upp mig den och åter köra omkull .., Med dessa ord tog hon upp u r fickar en liten ask, i vilken lago forvarade nål tråd och fingerborg, och började sy p!
den söndriga klänningen.
Mannen vic sidan iakttog med beundran hennes flink?
fingor.
» Ah, jag tycker det är s å härligt a t å k a cykel)), utbrast hon.
, Tycker n också det?))
Han medgav att han gjord€ det, och hon ådagalade så stort intress ' t för all!
vad han sade, att han berättade henne om.
en cykeltur, som han förr: sommaren gjort, och uppmuntrad a v hen.
nes behagliga sätt att fråga gick han Övei till att tala om andra saker och ting, ock den u r g a.
flickan lyssnade hela tider .mycket uppmärksamt. '
Men s å märkte hon att han icke kund€ erinra sig mer, och det gjorde klart föl henne att hon nu vore i stånd att an- träda hemfärden.
Hon förklarade därföi att hon nu kände sig kry efter kullstjalp.
ningen och bad så vackert sin ledsagare hjälpa sig upp p å cykeln igen.
Har gjorde det nästan motvilligt, ty det hade varit en angenäm halvtimma för honom Hon dröjde ett ögonblick.
) &gt;Jag vet icke hur jag nog skall kunna tacka e r för vad ni gjort för mig., ' Ock hon slog!
ned d e darrande ögonlocken, samtidigt tankande på vad redaktören nu skulle säga.
, Ni gör för mycket väsen a v detsl svarade han, som ju icke kunde veta vad hon tänkte på.
)) Det gläder mig at1 kunna.
h a varit er till hjälp.
Förresten ä r jag ledsen att nödgas lamna staden j kväll », fortfor han, ujag.
skulle annars ha .utbett mig tillatelsen att få besöka er.&gt; &gt;Ni reser i afton?
O, s å tråkigt!))
En glad nick, ett ord till farväl - och bortflugm var hon som en fågel.
Hennes sm.8 .fötter presterade ett duk: tigt arbete, men d å hon kom hem löpte pennan nästan ännu fortare över ark efter ark, medan hon under lycklig ' stamning nedskrev den aldrig förr intervjuade man- nens ord.
D å det kom till avgörande kunde emel- lertid den märkvärdige mannen inte lämna staden den aftonen, men första tåg föl- jande morgon förde honom bort därifran.
Tidningspojarna skreko ut sin vara över stationen, och på s å satt gick det till att ett exemplar av.
» Granskarens fann vä- gen till honom.
S o m han satt och stu- derade detta pressalster.
kom hans .blick att falla på hans eget namn.
Med bok- s t a ~ e r s - å stora som.
hade-, dgt minst gällt ett mord eller en mordbrand - läste han till sin stora förbluffelse: Antligen intervjuad!
Herr Cambertons tankar om cykelsporten.
.Vad han tycker om .. var: stad. '
.
.
.
-.
.
.
.
: - s -.
_.
...
.
Bostäder At ankor eller ensamställda hustrur eller ogifta.
I dag - 3 morgon.
Med ståtliga resolutioner.
från fredskonferensen i Haag regenterna från sina troner slå vii-Iden med häpnad - i dag.
I morgon så kan det ju hända att, trots skriverier och ' prat, en småsak är nog för att tända de fredliges krigiska hat.
P.
A.
C., B ' ostadsfrågans lösning - att männi skorna kunna f &amp; ordentliga bo&amp;der ock till 3tt pris, som de möjligen Irunna tz sig i ~ me,d t att betala - ar kanske der viktigaste av alla frågor.
Av .oerhört vikt för sund och naturlig utveckling al att bandet mellan mor och biirn bibe.
hAllos.
Billiga bostäder för fattiga möd, rar och krubbor.
att, lamna barnen t11 -- om möjligt belägna inom själva bo st; adiikompl.exet - för de mödrar som vårda de sina måste hon arbeta borta; arbeta borta, se dar de linjer, ojom fram och i stallet för a t t agna sig å t hem- föral.lt äro förebyggande mot den svå mets vård måste hon låta det försum- mas och överlanma dess skötsel kanske rristc.
: nöden.
Något ar gjort härför inom Stockhola i de minderårigas händer.
Allt detta och aven p &amp; en och annan ort för min därför a t t hyran tar det mesta a v den dre och etörre barn: barnkrubbor, hus inkomst hon med sitt trägna arbete nioderskolor med barnavård, ett och an, kan skaffa.
sig.
E n lindring i dessa iiat billigt bodadakomplex, men behovei kvinnors bostadsbekymmer slrulle så- a.r .iångt, långt över efterfrågan.
Til ledes.
ha verksamt goda följder med shdana billiga bostadshuii kunna i me sig.
De själva skulle därigenom bättre daltrtl 3 B 4 .förfrå.gningar om dager kunna t a sig a n barnens vård,.
barnen komma angående att dar f &amp; ylats, ock skulle vinna både andligt och lekam- var och en som känner fattiga manni ligt därmed.
Det må.ste också sagas dkors förhållanden vet att daraj hjärta.
vara en bland de vackraste uppgifter suck: ar: aOm vi hade en billig lagen, ett samhälle har, a t t skydda de små barnen s å ' a t t de icke forfalla eller för- het l Glädjande ar därför den.
hemställan faras.
yom gjorts dels frän socialdemokratiska .Genom e t t anslag f r å n.
Forsgrénska atadafullmaktigea ridi (Gertrud Måt,ssol; fonden skulle många; sådana fattiga uc h Frits Lz~idgvZst h u vudmotio~arer) ~ kvinnor, som icke vilja anlita ' fattig- dels frän Ftit~igvardsför bundets barm vården, utan träget och tåligt arbeta vardabyrå i S~ockholrn, att.
500,000 kr.
för sitt och sina barns uppehälle, f &amp; wm äro tillgängliga siiaom ranternedal j just den lilla hjiilp, som kanske a r den Forcgrhska fonden, ansl&amp;s till uppfö.
egentliga betingelsen för a t t hålla dem rsuc.e av bostadshus &amp; t ensamm.a, fattiga uppe över det sviiraste nödläget.
Det skulle bli: den h jalp till sjalvh jalp, som kvicnor med barn.
Ur motiveringen i socialdem ' okratiskri är den moderna valgörenhetens och fattigvårdens grundprincip, och det dni.~elsen anföres föl jande: slrulle bli en hjälp, anordnad s %, a t t " Den största bördan for de fattiga i den nödställde kunde förlita sig på sig vår huvudstad a r h y r a n, siirskilt själv och e j behöva anlita andra.)
Jom den a r såopropo:rtionerligt hög i Å möte, utlyst av Stockholms all- jiimförelse med vad som.
b o r d e vara männa kvinnoklubb, fattade^ efter diskus- u.orinen för en arbetares utlägg till bo- i denna fråga, med inledninpföre-;; im stat ..
Men om det a r svårt för den i drag av fröken Kerstin Hesselgren, föl- wbcte varande arbetaren sZii ar det: jande re~olution inn-u svårare för den ensamma l ~ v i n - B I betraktande av den .utomordentliga n.an med bann, som för, det fiirsta har b~tydelse bostaden i alla avse~nden har 311 möda at ' t erhalla en bostad, då hy- på ' individen och samhället, och val~ve- resvärdarna inte ha mycken tillit till 1en:ies förmaga a t t göra ratt för sig tnnde huru illa det i den vRgen ar ställt) ch för det andra, om det lyckas, får tör en stor del av Stockholms fattigaste f:inr.a sig i vilka dåliga bostadsförhål- h~folkning, halsa vi med, glädje den Landen som helst.
Vilket jattearbete möjlighet.
som nu gives Stockholme att i.
n8goh man kunna ir ilet icke för den ensamma .kvinnan ~tad~fullmäktige uec.
barn, hon må vara4vergi-ven ogift förbättra dewa vara boatad-förhållanden, iioc.er eller anka, a t t verkligen f å he- ~ t s n att därfor betunga stadens budget.
iålls den bostad hon äntligen lyckats? ..
Mfinga och behjärtansvärda äro de ikaffa sig eller f å t t.
behålla: £rån den nrslag, som framkommit angående an- id då manlig försörjare var till hands rändan ' det av den F ' or~gren&amp;a donatio- h t dela bördan, hur mycket sv försa- iens rantemedel, och helt naturligt böra ceke och bekymmer ligger inte bakom kälen noga vägas d &amp; det galler avgö- I.et enkla ordet h y r a n, då barnen må- andet; dock uttalar mötet den förhopp- te ha sin mat och sina k1äde:r och sin ii ngen, att de årslånga bittva erfnren- noderliga omvårdnad för a t t: inte hiin- ieter vi äga angående vHra dyra och.då- isas till gatan.
Så sker dock alltför k a bostadsförhållanden skola vara tungt dta, i det strävandet för hyran hin- r ä g p l e käl till förmån för de förslag 1ra:n modern från a t t vistas i hemmet il1 bostäder för ensamma kvinnor med å mycket.
som hon fiir barnens basta urn, som från tvenne hi11 inkommit.
B leh3vde.
I stal.l.et för a t t se 011-1 och
Dis kussionsfriga för klu h bmöten.
f rån h n i nok u l bbarnas airbetsfilt.
Systern.
Skulle en Kvinna i såwg och foner jag ägna min hyllning, min Zyrns lov, e j bland de höga på havskarttoner, g vid8ett prcifande furstehov sökte jag henne i slottsalkov.
Ej d i de firade scenens sfjärnm - dårande va-en i kvinnohamn - e j åt de lockande lastens tärnor, bjudande kärlek och yppig famn, skulle min sångmö ge pris och namn.
Men dar b ' and lidande, tärda bröder, bröder i smarta, i sorg och nöd,, tjänande systern ger zsård och stöder, troget den svage, som tarvar stöd, henne jag fann, som till hyllning bjöd!
D &amp; de förödande febrar rasa - mrtt zbland krampor.
och sot och sår, mitt ibland skräcken och dödens jasa hiabande, lindrande kring hon går hmnes gärning dr stolt och svår!
.
- Låe jag i lidandets bojor slagen, fjattrnd vid bädden och svag och arm, lång var natten och Idng var dagen, febern sjad f en brännhet barm, sinnet var plågat av sorg och harm!
Men som en livande glimt av solen, nyss från de skymmande skyar fri, var det, ncir hon i den blåa k,olen vänfr @ leende gtck förbi - mött av tacksamhets sympati!
Ka r1 Esper.
Bildningsverksamhet~s ordnande inom klubbarna.
* Från Essvik-Nyhamn.
Denna fraga har ju länge varit aktuell Det kar.
nu vara p &amp; tiden att Morgonbris ' ii bar^ f &amp; höra något frAn Eesvik-Nyha,mne inom klubbarna och för många ar det en kvinno1zlul) b. sthende frdga hur det ekall- vara möj- Klubhen bildadpi efter ett förodrag av ' fru Seliila Tilrnlund den.25 aug.
1909, varvid 35 ligt ordna deneamma.
Därvid har den medlemmar arimalde eig till intriide i kluhben.
rkonomiska sidan även i detta fall lagt Medlemriantalet.
har iinder ' viirt trehiya arbete win hämqko.
Energi~ka försök ha dock ari it i~ppci i 100, m e n ilr f ö.
narvarhndii en- gjlbrtn, och vi veta att Atmin~tone en dmt 70. sina ordinnrie moten avhhlier klub klubb Bkaft ' at sig ett ordentligt bl,k * kåp ben tv8 &amp; mrer i manaden.
Klubhen har arbetat energiekt, earskilt un och har ordiiad utlåning av böcker till der de tv4 förwta Arm, far sAv&amp;l sociala gom medlemmarna.
viilp6ra:nde andamAl, i det att feriter, e; yför Här gives nu tillfälle för klubbarna enirigenitit~n och dylikt anordnades till farmån ft&gt;r st rejkande flch nthilid~nda r~ar ovh fj&amp;i * ran.
att fA rad och hjälp till gin bildninks- FAredrag Iia hhllit~ av fruarna Ka a D l~trfirn verkaamhet och torde av dem anlitas.
och Agda &amp; tliiiid u,.
fl.
Aven e&amp;ljw kliil&gt;heo Var och en klubb far naturllgtvid lov 75 ex.
Morgonbris i mhadeu.
500 et ..
Mor- att taga ' f ~ 4 ~ a efter n +ina möjligheter, ron hribbloinrnor ' salt les föréghende som riiar.
och blir det val att diakutera om Iämp- d i iiveii e: ~ feet var anordnad till förrn811 för ligheten och möjligheten för bildandet Morgon hriti.
Klubben ar intreweer~d i flera kooperrlti ra av lariecirklar inom klubbarna, utltining Ftiretag och ager 5 andelar i Kooparativa] Han.
av böcker till medlemmarna eller ord- delaförcinir gen i Ensvi k, L andel i Koclperativa charkuter ' abriken i Sundcivall, 5 unde ' lar I nade upplasningar å klubbmötima, aven- Njururida Folkete park samt 1 andel i Nya dom möjligt samarbete med andra orga- ~artihallet.
nisationer p &amp; plataen vid förrläsnings- Vidare liar kluhhen varit.
repreeenterad ge.
kuraer och hyrandet av vandring * bibliotak.
noin er t om bud vid eocicildemokratieka kon- greesen i Stocak holin.
Vi hava infört denna fraea nu med an- Det vore mycket att skriva om efter eh ledning av rne~tdelanclet f r h Soc.-#lem.
parti- f $.
val &amp; t e r k ~ m m en i ~ m i n vi g arbeietid, wyrelsenli V. U. ai~giiende Riksförhurid t för mnan @ ng.
Med kainrat1; g halsning landst runt och ett arnetariiae bildningaverksaru het, som finnes leve feir den socialdemokratieka kvinnorö- infort A sid. 10 i tidningen.
relmn!
Styrelsen.
@ Kv n i n p i l t d s i kuss n i nsrnote i Vaster ås.
Lit t eratur.
Denna dikt ineandee till red.
före krigets utbrott.
Nu ar den en plimincelee aven om Diskussionsmöte var för en tid se- Röda korsete uppgift - siisom bekant hava Glimtar av Amalia ' Fahlstedt.
W ' ahl- dan anordnat i Folkets Hus, Västerås, 5 e v e n ~ k a myetrar D sants ned till krigefasorna &amp; Widstrand.
Kr.
1: 75 .. ström a v därvarande soc.-dem.
kvinnoklubb p &amp; Balkanti alvön.
Amalia Fahlstedt hör till dem som och koop.
kvinnogille.
Kvinnliga re- halla idediteten vid makt.
Därom vittna presentanter hade infunnit sig f r å n ocksa hennes tima fantasier och kaserier Stockholm, Sundbyberg, Sala, Ängels- i föreligertnde bok.
.
berg och Eskilstuna till e t t antal av 16.
Det ar ganska mycken satir över nrian- F r u Agnes Söderquist hälsade mö- niskorna och världen, som har kommer tesdeltagarna välkomna.
Innan f örhandlingarna började, l ä k - E t t försök pit privat initiativ att lösa till Pynes, men godmodig och med ayfte hemfriigan för dessa p &amp; ' så satt, att flera icke att vara litet.
skarp bara för sksr- nade f r u Olsson, Västerås, en kort re- mödrar skulle ha ett hem gemen~amt, pans skull, utan för att W slå ett slag dogörelse f ör koop.
kvinnogillenas göres jurt nu i Stoc.kholm.
av Stgna för idealiteten.
Så synes det åtminstone femåriga bestånd.
Hon påminde om framlidne Martin Sunde11 som den, Brrgner Andersso %.
Hon ar för övrigt anmälaren vara föif:s andemening.
S &amp; verkar t. ex. kllseriet över bpe- vilken stiftat hela kvinnogillesrörelsen.
danwmma som i Morgonbris ' skrivit i spalten 3 För hemmet under signatur danter », e n läsvärd kritik av torrhet och Gillena hade dock icke alltid rönt den sru haktig het.
Eller Herrskapet tSan~ anslutning bland kvinnorna, som man S.
B.
Hemmet ar avsett för mfidrar, som facons, iiom är träffande slangar iiit en önskat.
Talarinnan ansåg dock, att.
ohövligheter vi svenskar odla, de fyllt en stor uppgift inom koopera- skola gå bort p &amp; arbete.
Medan de äro massa m % vår gästfrihet ju lär vara berömd.
tionen.
Kvinnorna börja förstå.
a t t ehuru horta sköter en av dem eller nitgon för dct finns i samlingen, som nämnts, deras uppgift icke enbart bör bestå i Men detta särskilt anställd om barnen.
också fantasier, däribland den vackra kritik, utan i arbete för rörelsens idé.
Det ar gemennamt matrum.
Men se- som i Morgon bria, nämligen iiteilgives Till ordf. utsågs f r u Adamsson, dan f&amp;r var och en mor i ensamt eller .Landskapets predikan,, eller den rö- Eskilstuna, och till sekr. fröken An- delat rum stalla som hon vill för sig rande lilla historien om den.
inbitne m- dersson.
f r å n Sala.
Tid och utrymme och pitt barn.
samhetsd yrkaren i berättelren Gott nytt tillllter intet utförligare referat.
Vi F r h ett &amp; dant hem skulle mödrarna Ar,, vilkon blir omvänd och till sist vi- skola dock h ä r nedan angiva de olika e j.
behöva flytta förrän barnet slutat sk.0- Far en sraula manniskointre.2ae.
di~k~ssionsfrågorna.
Den första lyd- lan och pjälvt skall ut i arbete.
Det Amdia Fahlstedt visar sig ock &amp; har, de: " Vilka sociala frågor stå kvinnan skulle bli som e.n orts hsmkrubbor.
infödd Stockholmsbarn som hon ar, vara närmast och h a vi någon utsikt a t t en a1ska::e av var kara ~ t a d genom ' det kunna inverka på dessa?
", Den inled- vemod t o n röjer inför Stockholms be- Vill ni sprida Morgonbris ' nio lastning med hyrerrkaserner och idyller des a v fru Söderquist.
vilken i ett längre anförande påpekade en del fragor?
nas fnrwrinnande i biten .Oppet brev spörsmal, som särskilt intressera alla A.
L. arbetarekvinnor, t. ex. kravet på bo- till Fru; 3tockbolm.~.
Sälj då vårt julnummer!
stadsinspektion, ordentlig barnavård - En ny form for bostider åt ensamma mödrar med barn. '
.
-- - och skolv~sendets ordna.nde, bättre 8 edda represeiitantskap att sammanträda ordnad .fattigvård och hjälp för änkor i initten av november för att upprätta med barn, ' ' den aktuella " livsmedelsf rh- C: entral byrå, utse föresilindare och studie- gan etc. I den följande diskussionen, 11 eclare m. m., samt för att behandla in- som blev mycket li-vlig, underströks in- h; omna ansökningar, om hjälp för anord- ledarinnans framförda synpunkter och I iande av föreliisningakurser, bildande av betonades skarpt,.
vilket även inleda- 8 tri.dieci,rklar: och bibliotek, för avgörande rinnan påvisade, nödvändigheten a v a IV anslapsfrågor o. d. TdE senast den att kvinnorna deklarera, så att de bli j 15 november torde sålunda alla de orga- konimunalt röstberättigade.
Efter r iiuationer, eom ha för avsikt att ' under slutad diskussion ' beslöt mötet " att C Ieo närmaste tiden f:!
till s t h d sludie stalla en energisk uppmaning tilll&amp;Tin-, C lirklar, bibliotek eller förelasning~kurser, norna landet runt att genom deklara- 8 Ln m ' äla ' sig hos riksförbundet; tion tillvarataga den kommunala röst- Berättigade till hjälp för biildandet av rätt de därigenom kunna förskaffa sig. '
c Iylika cirklar Och bibliotek, för inköp Nästa diskussionsfråga ivhandl &amp;; de ' 2 i v ' bocker.
till nya samt förutvarande så- " samarbetet.
mellan konsument- och lana,.
för ordnandet av olika slag av producentkooperation ".
.C; ~ttidie- och fortsättningskurser samt even- Frågan inleddes av hr R.
Söder- t uollt till bekommande av visst ansl ' ag quist, vilken mycket utförligt redo- f ' ör.
dylika ändamkl ä; ro föl jande organi- gjorde för innebörden i de båda o1i.k~ E lationer: l.)
Samtliga till, Socialdemokra- Starkt t .is ka arbetarepartiet aneiutna distrikt.
koop.
verksamhetsgrenarna, betonades nödvändigheten av att * då 2 ubetarekommuner och föreningar.
.
2) nya koperativa f öretag startas, det till- L samtliga till Landsorganisationen hörande ses ' att det .finnes utsikt till att deras f iackförbund och deras .avdehingar.
3) verksamhet skall kunna uppehållas: Jamtliga till Kooperativa förbundet hö- och att de startas efter fullt sunda l maiide föreningar, gillen etc. 4) Samt- liooperativa principer: 1 ipa till Socialdemokratiska ungdomsför- Det fra ' mh ' olls att i det avseendet I mndet anslutna distrikt och klubbar.
hade de kooperativa gille,na.
en stor l j) Samtliga till Järnviigsmannaförbundet mission att fylla.
Inledarens.
synpunlg- (d i Typograff Jrbundet anslutna svdel- ter underströks i den därefter följan- 1 ningar.
de debatten och den förda diskussi.02 Ifrågavarande organisationer m &amp; an- 1 tingen.
var för sig eller helst nagra ge- nen fick utgöra svar pk frågan.
Den tredje diskussionsfrågan hade 1 miinsaint p &amp; samma plats söka vidtaga f öl jande lydelse: ' ' Odlandet av arbe-.
i atgarder för bildningsarbetet~i.
ordnande tarekviiinans läslust. "
Den inleddes 1 på platsen samt till riksförbundet före av fru Agnes Söderqujst p c h ilven här; ' (de:n 15 november inkomma med upp.
om uppstod .en- livlig- debatt.
.
.
En I gifter, förelag och önskemall i saken, be- medlem från Soc.-dem.
ungdomsklub- 1 träffande kurserna även den särskilda ben, hr Söderberg hade härunder ett ', art en av desamma.
.
Lämpligheten ar ypperligt anfarande.
Intet uttalande lokult samarbete dar flera ifr8gavarandc gjordes utan fick den förda diskussio- orl:anisat,icmer finnas understrykes sär- skilt.
Sknveber adres~erae till Riksför.
nen utgöra svar på frågan.
Det fjärde och sista diskussionsiiui- hundet för arbet&amp;nas bzldningsrerksam net var nykterhetsfrågan.
Inledare h d, ~arnhurgatan 16, Stockholm.
var fru Anna Johansson frAn V a s t e ~ å s ~ Stockholm den .l8 oktober 19 12.
Mötet beslöt ifråga härom att uppma- E ' ör s ?ci&amp;ld~mokratiska &amp; rtistyrel- na 1cvinnooi.ganisationerria att med all sens verkställande utskott: makt motarbeta rusciryckshanteriii-.
Fr .. S t r ö m.
g en .. Till siut uppmariades lrvinnorna att var p &amp; sitt hall s &amp; mycket soni möjlig!
stödja den fackliga rörelsen bland ~.
Laga ' ait julnumrets upplaga kan tryckal kvinnorna.
Man skildes nied intrycket i19,OOOex.l.
.
av ett värdefullt utbyte ' av dagens för- Itekvirera till den 15 nov.!
h.andlingar.
Diskussionen och i all syn- " jdde under sitt hjärta, stod naturen i dernas morgon och b.idade människan.
Urväsendets eviga, livsbarande tankar, om blott ofullständigt avspeglats i mina rag, skulle i h,arlig, .kl.arhet den väntades asen uttrycka., Hon skulle s e in, i min jäl, och jag skulle giva näring åt hennes dlaste böjelser och tillviska henne livets jupa hemligheter.
Med onämnbar glädje väntade jag den alsignade stunden och beredde mig dag- .gen och stundligen på att m.ottaga henne.
Med mina resliga träd och .maktiga iöjder ville jag värdigt inrama människans najestät.
Jag vävde flitigt mina blomster- trodda ängars mjuka mattor,.
för hennes ~tspår.
I led:$ och osö,kt.
beh,ag fick .llt växa för att harmoniera med den analkandes ädelt fria väsen, vars .lag- bundenhet ej kunde vilja veta av något naturligt tvång.
Medan jag så i ljuva drömmar beredde nig, kom människ.an.
F i h t märkte jag henne ej, ty jag kunde) j skilja henne från djuren: Men en dag öjde hennes tal henne, ty hon nämnde udet Gud.
Då intogs jag av en häftig örskräckelse och ropade högt: .Är detta vansläkte .människan '?
Ack, iur har hon kunnat .hitta ordet ud ' ?^ Men hon hade något i sin blick, som jjorde att jag ej helt.
förtvivlade, utan &amp; lmodigt bidade löftets uppfyllelse i henne. '
Tålmodgt har jag väntat i tus,entals ir, medan detta släkte .förökat och .upp- yllt jorden.
- Allt kraftigare ' och rikare har det vuxit,.
) ch allt dristigare och underfundigare har iet i yttre förstand tillägnat sig mig, la- .inde mina krafter spela in i varjehanda öretag, Som höjde dem över jorden, och iven rikligt i sådana påfund, som stredo not min natur.
Om min mark, som fridsällt kunde ha ielats mellan dem och räckt till för alla, la de stridit sinsemellan med en grym-.
iet vida överträffande tigerns, och deras; par på jorden., stå överfyllda med blod) ch alla slags fasor.
När jag ligger ensam och stilla, fylles ag av en ljuvlig frid, men när männi- skorna nalkas för att taga mina av dem Innu obeträdda ängder i besittning, ' ryse ' r ag i förkänslan av alla de låga lustar ie skola släppa .lösa inom min tempel- &gt;yggnad, som ständigt skändas av der ' as dåraktiga ingivelser, i trots av allt det jag viskat till dem om livets betingelser.
Dagligen och stundligen förgifta de livets brunnar med sina synders avfall.
Bävande vantar jag jordens förstörelse.
U r, Glimtar, av Adalla Faiblstedt.
Dock lever has mig hoppet att livet skall ' Ett landskap med.
skön natur stod ei segra över: dessa sina.
förnekare, ty ur mi idaug och grät solglittrande regn.
Inger deras led framg8 stundligon frälsare och fågel sjong, ingen människa syntes till saliggörare att hejda ondskans framfart Avlägset hördes ringning fran bykyrkan och uppehålla naturens heliga lagar.
I allt yppigare former växa med män- va:s torn skönjdes pd ldngt avstand, Regnet saktade av, solen lyste fran niskosläktet onda och goda makter, dår- &amp; arkare, en fdgel, satte sig i ett träd al akt ' ghet och vishet, och ' allt haltigare sju,t &amp; s &amp; kom vinde:!
och strak somei rasar striden mellan livet och förintelsen.
För deras skull, som lagt örat lyss- bävande suck genom ', lundarrias kronor skyn mulnade till, f4geln tystniade, och u nande till mitt.
bröst och.
därur.
hämtat de:^ djupji stillheten höjde sig tystnaden högre ingivelser, vill jag ännu i.tusentds.
dr talmodigt bida den para.disis.ka tid,,.dd stämma och talade: .Fylld av ljuva, heliga fö&amp;iobpnin&amp;ai människosläktet som skapelsens utlovade likt en una moder.
.som bär den förs1 mästerverk tillägnar ' sig mitt gudahus.
D: ' ' ', ' I ' i l l ' ' / l p ' I I!
gerhet inlednii~msan£örandeila v0ro 9 l utomordentligt givande och rnedryc- kande.
Dylika sammankomst.er litet varsta- des bland kvinnorna skola n6g gera A.
S. stor nytta.
I Riksförbundet Iör bildningsverksamh~t.
En uppmaning till våra föreningar.
Sedan nu Socialdemokrati ka arbetare partiet, Land~organisationen, Kooperativ: 9 förhundet, Socialdemokra tiskr ungdoms förhundet.
Jarn~ag~msnnaförbundet ocl 1 Typografförhiindet andutit ~ i till e, Ar betarnas rik~förhund för bibliotek &amp; ocl 3 f ö r e l ä ~ n i n p ~ v e ~ k ~ a m kommer h ~ t.
, dess8.
v vederböran de huvudorganiiationer ut- ' Landskapets predikan.
, ', --
- - - -.
.
M O R G.
.
.
.
O.
N B R I S.
.
.. I Rösten slocknade bort, en ny vindpus&lt; manträngd form söker reda ut Imdet svepte g2nom landskapet, solen breddi ekonomidka ' ~tallning och ge .en inblicl ut ett varmt sken, fåglarna började ' sjung2 i de viktiga fragor, .som röra vars finan och - svara varandra.
vid den.
.
adägsni Rer, .vå::a inkomst.
och .skatteförh&amp;llan ringningen från högmässan, och folket den etc, som lamnade den, liknad ' e .pil långt .håll ' Hj draar Branting- har förgett denn:.
- flugir, som kröpo fram över höjderna.
broschyr med företal och sa,ger dar bl.
a;.
Men landskapet låg stilla, liksom för- ?D:r I.
.Flodström ar en utanför partiernt sjunket i saliga drömmar.
sthende, sjalvatjindig for-kare av erkan, -- hög rang på finanspolitikens fält.
EK framställning friin shdan hand inastc därför rlltid kunna phräkna den atörsti - ii p pmarksam het aven från arbetarsidan (Tidens förlag.)
oavsett om de ' teorier han mtvecklar ellei.
Dyrtid och trustväben av riksdagsman de elutciatser, ii11 vilka han kommer, ag (Erik Palmstierna.
Pris 25 ' öre.
i allo overensstämmande med de upp BI .flertdet länder med kapitalistiek fattningar, aom inom eocialdemokra.tiski hwhållning förmärkes under senare Ar kretsar: f. n.
äro de allmänt gängse.,.
en.
vaxande-oro över levnaddkostnaderna~ Den riutida fackforeningsrörels &amp; ocl stegring.
Brödet krymper sam man .. på fat tigmans bord, maten blir knappare, syndika:lismrn.
Sammanfattning .av desi kläderna dyrare och löntagarklausen fin- yrunddrc %g jämte kritik av .Traarb.-förb:r ner penninginkomsten sjunka i värde.
sekr. G3ttfrld Björklund. '
Pris 25 öre Ett; Atergivande av kapitlens olika inne Dagsförtjänsten förslar inte.
sa mycket hall ger en god bild av ' broschyrens läro- kom förr till livsuppehallet,.
D Med dessa.
f&amp;, ' men sägande ord kom- rikhet '.
: I. Fackföreningsröreldens grund mar gedan en uppl.ysning och utredning förutsattniig, skiljaktighet i frtige.
o &amp; i ' frligan.
för att vinna känrcedom om det principiell uppfattning av mil1 och me verkliga 1a.qet och vinna klarhet över de del.
11.
Demo kratism,, antidemo krat ism., orsakw, som framkallut.
dyrtide *.
Först 1 If.
.Kamaförhållandena, stridataktikeh jntrespant statistik angliende sarupris och IV.
Till syörsmalet om eyndikalisiment nominella löner i skilda .länder, v.ar&amp;er strids,metoder.
V. Organisationdormerna förf.
kommer till £oljande, ~ h o m det VI.
Stiillninge ' n till kollektivavtalet VII.
Deii fackliga understödsverksa m h e synes mycket riktiga resonemang:.
ten.
V1.11.
Parlamentarisk ak~ion.
FOJ.
&gt;Den fackliga rörelsen kampar icke endast ...
mot ett arb~tszivarväliie, som etödee av finand- och emot. '
V I L L NI T A G A GULDMARKET: .I IDROTT?
.
. '
DA bör Ni till hvarje fykost intaga en kopp THULE Cacao, rom är synnorligen närande, lättsmält o. i höggrad beford- rar Edert allmänna välbefinnande.
T il1 salu.
öfverallt, pris 45 öre p r p a k e t.
.
Broschyrer.
r ' kapitalet.
' B .kom detta skymtar en hemlig- htttcrfull makt, vilken pA Ratuma gång tvingar arbetarna.
at t av ren sjslvbevsrelseinwtin kt @ ta ~ i g eam~rian till varn mot livets fördy- @ ng, och nar denna ~ t i i d för tillf~llet forte till ett framgångsrikt slut, barjar detta henilig- hysiSu !la .. okiinda .att bit för bit rycka bort det, som med h ö d a vunnit &amp; i stiiden.
Lik ' en ny Sisuiue miste arbetarklassen bara sin tunga bir %da allt, hdgre, och den lyckas dämned, men kli$pblosket glider.
eeomt$tast., langa.
vag5ir.
.
li1l; hka igen.,. '
: S &amp; kommer brorrchyr förfrttazen .att när mare behandla orsakerna till '. '
detta ' .för- i så bög hilllande, eller att priJst~gri&gt;2gen grad försvarar arbetarkla~sena.
kam p .för bättre levnadsiilikor ..
Enligt ' förf:^ för- menande kro d e yttersta orsrtkerna har- tid guld ' roduktionelz.
oeh trzcstväsendet, vilken f ramstallning tydligen ar mycket lärorik att föraöka sa !ta sig in uti.
Ge- nom trusterna blir till sist makten över konsumenterna fullständig.
Deras- mot- värn heter icke endast organisation, utan aven kooperation, varefter gives exempel p &amp; ' att ' kooperationen verkligen ' härvidlag haft makt.
.
Den upplysande broschyren bör stu- deras i varje detalj, s &amp; att förf:j slut.
ord, det gamla vanliga som vi ' s8 m h g a gå.nger hört och ' upprepat, ej bli endaat slagord, utan aveu riktigt förstådda: Lagen om arbetarskydd, kortfattat redogijrelse för de nya laebestiimmelserna av riks6agsman Ernst Söderberg.
Prit ': 10 öre; ' Med denna broschyr föreligger en p a k.
tisk och lattfattlip framstallning av d€ nya vi k5ga lagbestammels~r an giiendt jkydd mot: yrkeafara (ilkydd; mot ol$qks.
Ed1 och.
ohälsa i ... arbetet, ekyddrila &amp; 3öi minderåriga och kvinnor, Hligganden ' och msva~bestämmelser etc.), som 19 ' 1 S Ar.
iiksdag ' (intog.
Denna lilla handbok al helt enkclt oumbärlig för varje arbetarc) ch.
arbeterska, varför ocksk redan ' flera fackföreningar beslutat.
.
att.
inkopa ett ex,?
i; ' viirje sin ' anslutna medlem.
Den 3orde oc:rs % finnas i tillräckliga exem.pla1; iklganglig A ' alla platser.
.
.
Slutligm erinra vi.
aven om den i riom- * as.
' utgivria, av R; Sandler och Fr. Sfröm tarb betade utvecklingen och .förklaririgen demokratieri, för socialdemokratin, genom ett förs~atlignnde av iuonopd, förm~delst vilka finanekapitalet latt blir hela samhället över- niiiktigt.
&gt;.
...
.. ' Finan ' spolitik av d:r Isidor Flodström.
.
Priii 25 öre.
.
Denna skrift torde vara den första pik mariga år, som i en populär och sam- ".
.
upprörand@fosterbarnehistorier; men ocksa b a r hemskt barn kan ha det i ett rik- tigt undermiillgt föräldrahem, Dar finns även om enbart andlig tortyr, som barn E &amp; uthärda p &amp; annat satt än genom fattig- iom och fysisk vanvhrd.
Vidare ett par berattelser om ohyggliga barnaöden från andra länder, som d ~ c k vi äro befriade från ett .motstycke till, hur svart har &amp; n can vara.
Vidare en gripande historia) m en ung pojkes lidanden, bom g8tt; il1 sjöss.
.
Boken skakar på samvetena.
Rent konstnärligt ar, dock Elf Norrbos bok b Tröskverket, Överlägsen denna senare samling berättelser.
.
1. '
med illustrerat omslag.
Arbet~utekottet har i %r beslutat ut- iända Morgonbrist julnummer (december- iumret) i ny utsiyrsel, nämligen med Iludtrerat omslag, ' till pris a.v 15 öre.
Som de föregtiende julnumren varit myc- ret gedigna och kostsamma, men salts iör 10 öre, s &amp; ha dessa helt naturligt: örorsakat tidningen väsentliga förlu iter.
?dr a t t, forekomma.
detta ar det som nt- I kottret ' ..; ~e$1u ' ta jultiUm4.ar .. redigera .. decembernumret V ~ulnu&amp;&amp;t;:: ' kommer att innehalla bi- hag av flera.
framstående pennor.
bland ril ka märka.8: - .E Ilen Key, Marika Stjernstedt;.
.
Erlk Hedén, Carl Lindhagen, Algcif Ruhe, Fredrik T i r e Nerman, Emma Flood, de sot ialdemokrtitiska7 prograrnpiink- Ström, ' 3ustav Astrom.
: erna.
Fris 25, öre.
Tidningen blir aren fint dlustrerad.
* LV Nio sentenser i frageform angiiende iärrniste mål komma att upptaga om- lagets.
forgta sida.
S, m numret s %ledes blir yiterst varde- ullt, men ändock eridast kommer att: osta 15 öre, s % bör det bli lattdilt och Loppas vi att vara kommissionärer i va- entlig grad höja upplagan.
Kommissionärer erbålla 20 proc.
rabatt.
.
Julnumret skall redovisas senast en.
nånad efter mottagahdet.
EN het bok-i barnfrågar i áerktt:Melse-.
; Retur bör undvi kas.
' orm har utkommit av Elf N.o.rrbo, vars Till enskilda mot postförskott.
lortratt avar intaget i Morgonbris ' maj- ~ o r g o n b r i s!
exjx ?difion, lummer.
Han kallar den Miserere, s k r i.
ur Upplandsgatan 85, 4 tr. ~arnahelyeten.
.
.
Den innehaller dels nAgra FrAri cm kvinnoklubb har inkommit xppmanirig, att Kvinnokongressens Vere- itallande Utukott skulle utge lämpliga noschyrer.
Atminstone nu k l n nog icke tuk kott et.
tänka på att utge broschyrer, &gt;Skall den politi~ka demokratin, som gene: uen lärccika broschyrer urge ' ju.- andra.
rationer kampat för, icke pi % s i ~ t o n e äventyras, Iesaa t. ax.
må varje kvinna inom klub- iiifiste an~trangninwarna darför ined kratt i i i - A.
2;.
riktas p % att jamria viigen för den ekonomieka barna l a m grundlrgt! '
, ' '
Hy u Banken Avdalningskontoret: Knng seat an 60. bkhhf~hpm, Huvudkontor: VASIG AT AH 6.
Avdelningskonior 8: Kornhamnstorg 6.
H e m s p ~ b 6 s ~ kostkdsfritt.
r Detta eleganta Remontuar-Ankarur, Expeditionstid ' / s10 f. rn.-l / 2 / 84 e. m.
Lördagar l / z 10 f. m.- 2 ' e. m. samt 6-8 e. m. i ' l Fullständig bankrörelse.
fullst8ndigt likt bilden.
justerat .o.
garani erat av oss i 6 Hr; i i nder den- na tid reparera vi urei gratis o m nA got fel ukulln ilno~tri.
.Detta ur har vunnit en oerhörd frarngiing.
Ingen armaka.re i Sverges land, ej ' tieiler nyblivna iirt .. fierkrav~nffarer kan sal: ja detta ur till s &amp; lagt pris som vi, l Emottager insättningar å men t i l l foljli nv var ko.ossa1a om-, attning av våra ur, VU vuflnit er- zannar.de i haia Skandinavien, t.y t en i Norge, Danmark 11ct1 Fin- land, ja till och nind till Tyskland Iiit vi &amp; nt n&amp;gra hundra.
Lkttli u r kan hiirae av millionaren val Horn av den enkla arbetaren.
Om Ni vi- sar detta ur för Eder granne och ber honom gissa vad det kl~star, sil kommer h m sakert att gissa pA miri~t 40 kronor, ty detta ar vad uret verkligen kostar hos narmawte ur htinttitrre.
Alta hoetter &amp; ro av tjockt silver, med akta guldrander och ar ett R V de fi aete ur i varlden.
I n t ~ t ur i r#rlden övertraffar detsamma i precie g&amp;ng o.ch elegans.
Belönat med 6 guld- medaljer vid de s e n a ~ t e utstailningarna.
Ett nytt, stort la.uer inkommet och utsiappir v i delsa ur i marknaden, som en den finaste reklam en Svensk firma niigonsin sant lit.
Avsikten ar att f A ut vhr katalog Wer hela Sve1.g.e~ land, för att visa, hur billigt vi kunna balja varor.
Darfar, om Ni eanricr kr.
8: 50, fiir Ni detta fina, eleganta tre- dubbelboettade o. jn~tmade Remontuar-Ariknrur, värt 40 kr., Elier fraktfritt tilldint, vid efterkrav fir nmttagarm hellils friikten ~ j # l v (40 hrr).
Hkonda 1.6, ty tillfallet ar snart slut.
Bliv agent och ff ' i gör Eder en förmögenhet p &amp; kort tid!
Khp ej dur- liga s. k. Krakau-ur clb r gulur, an köp ett akta Knniontil - r ankarur.
Just nu, (l4 I hela Er Ii \ - tid far ett til.lfalle, att f &amp; ert 40 kr.
ur fur endtiai kr.
8: 60.
Ni för en Oen som on kar fAr en 18 karats prildkedja prtiti~.
OBS.!
Daniur, niindra &amp; t. riek, Narnma pris.
Om ' 5 order .I, &amp; en gine itisandna erh8llee g r a t i ~ o &amp; franko antingen ett &amp; te tir &amp; Iier en elegant 6 pipig revolver eller en 18 karate gu dkedjn till varje ur SKRIV I DAG och namn.
denna tidning, har Ni ej tid genaet, sa klipp ur annonsen.
Adrew e n h a t Bi am^-Knmpariiet, Stockholm 16.
Deposition Kapitalräkning Sparkasserakniiig Svenska Livriinteförsäkringsbolaget Framtiden,.
Folkpensionering, FolkfÖrs5kring, Livf örsakping.
Förmhnligaste försakringsvillkor.
Stockholms Folkbank i i 1 Huvudkontoret: Klarabergsgatan 23.
Kommendörsgatan 25.
Avde1n.-kontor: barn husgatan 16.
Flerninggatan 59 B. Liding6 Vi1 astad. '
Depositions-Ranta Kspita1räkn.-Ranta 4 ' 12} proc.
f ö r INGERSOLL!
Kassafack från kr.
5 pr år.
14,000 ur om dagen säljas av ~ n ~ e r s o l amerikanska ls nr.
Varje u r med giranti.
Pris T&gt;:-, ' 8: 9: -- (armbands-) och 10: - kr.
förgylld, nickel och oxide- i ad.
metall.
Kedjor fr. 60 öre-6 kr.
st..
Insänd kr.
5!, erhtilles franco ett provur i önskad metall.
Birger Jarlsgatan 5, STOCKHOLM.
6 i.
... -, --, - Amerikanska Urimporten, En arbetar hustru borde it ke köpa annan symaskin än Soc.-dem.
kvinnornas- samorga .. isations i Sthlm styrelse sammantrader 3:dje fredagen i varje manad kl. 7 e. m.
&amp; Bryegeriarb.-förb.
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
som är den yppersta i handeln, av stör- iru A. Fröaell, Upplandsgatan 25. sta fullkomning och ger största valuta.
, Vi bjuda Iiullaste garanti för att de niruna socD-dem.
kwinnoklubb av- med vgrt ftrmamarke försedda maski- nerna gro ett fabrikat, som pA teknikens haller ordinarie moten 1:sta och 3:dje manda- nuvarande standpunkt ar det högsta som kan uppniis och överträffas icke gen.
.
varje m&amp;nad i Folkets Hus ' lilla sal kl. av niigot annat fabrikat.
Särskilt för- 8.80 e. m. Styrelsela.
månliga betalningsvillkor.
- Kvinnan motarbetar sil t eget basta nar bon avrhder mannen att teckna försak- ring A sitt eget eller bagge makarnas liv .. P &amp; grund av mindre dödlighet ha kvinnor lagrr premier i D E F6 R E N ADE.
Prernieben frielse vid sjukdom och olycksfall, m. fl.
for- miiner.
Symaskinsaffaren S O L I D A R,.
Vasagatan 52.
STOCKHOLM;.
Hälsingborgs sot.-dem.
kvinnom klubb avhiiiler mate l:#m och 3:dje mhnda- Posts par banken gen i mAnaden i Folkets Hua F-sal kl. 8 e. m. Sjukkashan har .uppb (lrd andra matet i manaden.
Styrelsen.
S t a t e n s garanti.
Motböckerna gälla över hela riket.
F i c k s p a r b ö s s o r tillhandahålles.
Gellivare sot.-dem.
- kvinnaklubb avhiller ordinarie möte 1:eta och 3:dje man- dagen varje manad kl. 4 e. m.
Lokal: Nya ' Styrelsen.
Folket8 Hus:
