# ID: svediakorp-per2363
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,332
# sentences: 1,026
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


GONBRIS.
i FUR DEN Utgiven av Socialdemokratiska Kvlnnokongressens ~e.rkställande Utskott.
($:de ir.g.)
N:r10 Oktober TI1) NING.
Stockholm 1912, A.-B.
Arbetames Tryckeri / / l Prrnumerationsp~s: 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt o c h 30 öre pr fjärdedels h.
Lösnummer 10 öre.
, Rqdaktör: IMorgonb&amp;l expedition: SIGNE SVENSSON, Upplandsgatan 85, 4 tr., ' Anna Lindhagen.
Annonser 3 sista sidorna pris 15 öre pr mm.
Ar bild har talar visserligen biist utan manga ord.
Men dock, vi1 ken upp fordran till agitation den p &amp; samma gHng ar1 Alla som kanna det orimligt orik- tiga i att en mor skall behöva se u t med förtvivlade ögon, eme- dan hon inte vet varifrAn hon skall f &amp; det nödvändigaste för sig och sitt barn, borde förena sig, tycker man, i att plan- mässigt, olivlåtligt arbete för att .fil bort ur varlden situatio- ner sådana som konstnären bär s &amp; verklighetstroget framställt.
Mycket göres visserligen för att göra det mindre sv8rt för mången mor och manget barn, men så gränslöst m %nga lida dock ännu nöd.
Plikten att driva pk en riktig lagstif tning för modrars och barns ratt, att driva p &amp; arbetet att få bort svaltavlö- ningarna - allt detta bör bliva bränsle till agitationens eld.
Men inför bilden har beho- vas, som nämnts, icke maaga ord för att göra den talande.
Red.
har kommit över detta förträffliga motiv i v8r kända partikamrats, Ma.ria Sandel, hem.
Det är en originalstaty, utförd av Eldh i Paris 1907.
Unge- far densamma hade konstnären FRAN, GATAN.
utställd på Konstnärförbundets Skulpt.ur av Carl Eldh. '
. '
utställning i somras.
Red.
bad Maria Sandel att ajalv skriva nAgra ord som text till bilden.
Men Maria Sandels utmärkta berattelse hon ville icke, ty hon tyckte nog ocksh, &gt;Vid svalt gränsen^ faller i tankarna, att bilden sjiflv talade varmare för sin ehuru där blott skildras väntan p &amp; ett sak än alla ord.
barn, til:.
vilket icke finnes bröd.
Baljande lilla skildring frAn dessa van tans dagar teckna emellertid lika bra en förtvivlad, utfattig mors känslor, som om hon redan lik- Rom kvinnan här hade barnet i sina armar: s Grubblande satt Agda med det vita tyget framför sig.
Ärmarna!
Hur stor kunde den lilla armen vara, måntro?
Den lilla armen!
E t t litet bröst!
SmA, sm &amp; händer, fötter.
.
.
!
Armt och hjälplöst.
.
: 0, men hennes eget, hennes eget l Tänk anda!
Men det m h t e ha mat och kläder, hur skulle hennes avlöning racka, om hon an för- sakade allt., hon förmådde själv!
Ack, vilka bekymmer!
Men an- d a.
.
.
!
Nhgon skulle kanske vänta på henne, längta efter henne och sträcka armarna mot .henne; bero helt av henne.
Och hon &amp; om ville dö.
.
.&gt; * ' ' I.
mödrar för att barnet fostras * Vaknande moderskänsla oak-.
tat förtvivlan i tanke på nöden - om något i varlden borde omhuldas s % är det väl detta!
Och allt mer och mer göras ju.
för att bereda kvinnor med det späda barnet en tillflykt.
Men sedan - svårigheterna att behhlls barnen hos sig för en- samförsörjande kvinnor - an- tingen de äro ankor eller över- givna - äro s % stora, att otaliga fä nara sina moderskänslor endast sedan kanna sig tvungna släppa ur sin famn.
I andras hem shennes eget, hennes eget)).
.
.
- e MORGONBRIS.
.
.
.
a *.
poker samt det i ungerska lagen f. ö.
": Bettgeher ", d; v. s. p e r s o n e r,.
strängt förbjudna " farbel ".
Poan- s o m b l o t t h y r a e n b a d d f ö r gerna äro oerhört höga, och huru det n a t t e n, medan de om da.garna iiro egentligen står till med " bildningsin- sysselsatta i arbete på verkstäder eller i National-Kasino, För Morgonbris av J.
A. Davidsson.
kontor, såvida de hava arbete.
E j tresset " synes bast av det faktum, a t t i 1911 Budapest den 13 augusti 191.2. m i n d r e a n 9 0, 0 0 0 p e r s o n e r, års budget f ör- ' National-Kasino (vilken I gamla sagor talas ofta om " för- a v B u d a p e s t s b e f o l k n i n g f. ö. balanserade på e n h a l * v m .i l- häxade " städer.
En elak f6 hade ut- ä r o d y l i k a " a g y r n j á r o k " j o n k r o n o r) belöpte sig utgifterna talat ' en hemsk förbannelse över en e:.
l e r " B e t t g.e h e,r ')!
för inköp a v,.
s p e l k o r t till - sådan stad, och allt var dar idel sken Taga vi således bost ' adsfiirhållande-!
9 6, - 3 3 8 k r o n o r (!)
, medan dar-.
och bländverk.
De harligaste palatser na i Budapest som berakriingsgrund emot utgifterna för b ö c k e r upptogo lockade den trotte vandraren till sig, f ö r befolkningens förmögenk~etsvillkor, den blygsamma summan av - 1,4 5 0 men på nara håll voro de blott luft; så finna vi, att 12,600 personer äro k r o n o r!
Har i National-Kasinos sa- grönskan ' de parker och trädgårdar f ij r m ö g n a, 32,000 " val situerade ", lar rasa varje natt ' spelpassionens onda med de vackraste frukter tjusade hans 148,000 höra till medelklassen och andar, och har spelas bort summor, iiga, men om han plockade blommor- 6 13 9, 6 O O leva som proleta.rer i d e t I som skulle .vara tillräckliga att un- na, voro de vissna, och frukterna voro s -; ö r s t a a r m o d.
.
derh %lla hundratals, ja, tusentals ar- idel maskstungna o ch .f örvandlades Och huru leva.
då dessa.
12,600 Y ör- betarefamil jer, medan hundratusentals vid minsta beröring till stoft och aska.
mögna "; dessa " upper ten thbusend ",, arbetare hungra och frysa, och tiotu- De.
härligaste, kristallklara kallor som amerikanarna saga?
Det ar omöj.- sentals arbetare sakna bostäder i Un- bjödo vandraren sitt vatten, men vatt- ligt att giva en föreställning.
om det garns praktfulla huvudstad.
net var bittert och odrickbart.
Ståt- luxiösa liv som dessa nationens utval- Varifrån taga då Ungarns magna- liga man och kvinnor rörde sig på dn föra, t y i intet annat land på jor- ter dessa.
pengar, som de så lättsinnigt torgen och gatorna, men om man den, knappast ens bland mil jardörerna f örslösa?
mönstrade dem på nära håll, visade i.
Amerika utvecklas en dylik lyx och (Forts. å sid.
10.)
sig deras kliider vara idel lumpor och överflöd som har i Budapelst.
Dessa i stället för blomstrande, friska anle- o erhört rika dagdrivare, dess-a ' ' lyx- ten grina.de emot den f örskrackte zigenare ", som B e r t h a v o n S u t t- främlingen - hålögda dödskallar.
n e r träffande gallat dem, tillbringa Hela staden ar förhäxad!
en liten del av vintern i sina prakt- En sådan " förhaxacl stad " ar Un- £L-lla palats i Budapest, medan de dar- har avhiillits i 8tockholm i dagarna 6- garns huvudstad, B u d a p e s t.
Ja, ernot på våren och sommarl ?n vistas i 1 hela Ungarn ar ett " förhäxat " land, Paris eller någon av kuntinentens 2 ~ e p t.
arv aran de voro en del inbjudna och den elaka fé, som uttalat sin fashionablaste badorter.
I Budapest eä~ter frHn Tyskland, Danmark, Norge fruktansvärda f örbannelse mot denna hava de sitt " stamlokus ": i det s. k. och.
Finland, representanter för parti- ' ': N a t i o.n.a l ' g a ' s i ' n $2 stad och detta land, heter k a p i t a- I: Kossuth ~tvrelpen, partiprwwn och utom~tilnnde l i s m e n.
Intet land i Europa wc- La jors-Ut, dit endast adelsman och kar så tungt under kapitalismens ok " grundbesitzer " vinna inträde, eller förbund jämte 157 ombud.
därav endast en kvinna, tohalr~arbeterskan frk.
F. som det sköna, soliga U n g a r n.
Och albo, som uttrycket har hetein, " kasino- Bström fran Härnö~and.
ingen huvudstad i Europa hyser s8 fahig ", och det liv, som ' föres &amp; detta Kongressen behandlade en del fr4 gor, mycket armod och nöd som Unparns N a t i o n a l - K a s i n o trotsar all be- dar ' av flera av synnerligen stor betydelse huvudstad.
B u d a p e s t.
Visserligen skrivning.
Den lyx ach det överdåd, för den fackliga rörelsen.
Som den vik- finnas verkliga fé-palatser, som stråla scm utvecklas inom dess murar vid d.e tiga~te rna .namnag frågan om fackför- av guld och silver.
i Budapest.
och ' de stora fester som de ungerska magna- hundens framtida omläggning till in- härligaste tradpårdaz med doftande terna anordna, äro hap.nadsvackande.
dustri förbund sam t spörsmillet om Lands- rosor och lcristallklara källor tjusa och National-Kasino har f. ö. allt an- organicationens uppgifter.
Dessa b8da främlinaens öga.
men " häxeriet " be- nilt an gott rykte,, ty det ar på samma Eragor, förut diskuterade bland de orga- står dari, att alla dessa palatser och giing Ungarns förnämsta " spelhel- niserade arbetarna,.
omfattades av kon- rikedomar tillhöra ett litet fåtal, och, vete ', dar mången framstående.
man gres~ombuden med 1i.vligaste intresse.
den.
stora massan av invånare, som bl.ivit både moraliskt och ekonomiskt SpöramAlet om industriförbund, i stal- röra sig på patorna och torgen, visa ruinerad.
Så t. ex. blev härom ' året let för yrkesförbund, togs redan .under sig på nara håll vara hålögda.
i lum- en på sin tid f ramstående politiker,.
.
omprövning pil kongressen 1909, och por klädda tiggare.
B l a d alla dessa riksdagsmannen M ' i k a e l U.g r o ' n, denna kongress underntrök ytterlieare praktfulla byggnader i denna under- fullständigt ruinerad och dog efter nödvändigheten av fackförbundens succes- bart hasrliga stad vid Donaus strand niigra dagar på ett sanatoriuni av sorg siva övergå ng till rena industriförbund.
irra hunclratusentals fattiga stackare.
och grämelse.
Denne Ugron hade i Att en dylik omläggning dock kräver uthungra.de och sjidca, utan arbete, sin ungdom tjänat som officer under ~ t o r för~iktighet uttrycker beslutet i fr&amp;- Garibaldi och vistats som korrespon- utan bröd.
u t a n bostad!
gan, dari det heter angående överghgen: Fyra ' femtedelar av staden Buda- d m t i Paris under " kommimens " da- Härvid bör anck iakttapas stt intet valdi pests invånare leva i det största ar- giLr.
Han blev sedan riksdagsman, förande ~ k e r pA hittills ~ j ä l v ändigt ~t verkande, m o d, och h ä l f t e n a v b e f o l k - men drogs genom sin vänskap till den ffirhiind~nrpani~iationer, vadan intet firrbutide n i n g e n l e v e r i e n r i ~ m s l a g e n - " beryktade " justitieministczn G e z a ajälost %nilighet kan forklaras oberävtlgad, e &amp; lange msjoriteten av ett ffirbunde medlemmar h e t e r.
Av de 174 000 våningar.
P o l o n y i alltmer in i dep politiska anm, att en ammane el agning med eller ett som enligt den senaste shtistiken fin- och moraliska kokup tionem virvlar.
nppgfiendr?
i vieet industriforbund skulle verka nas i denna, strid.
best8 92 000 av blott Och en natt spelade han bort allt, vad.
&amp; adligt för vederbörande I medlemmar och ett rum o &amp; kök.
45 000 av 2 riim och h:in ägde och mer till,, har i National- derae intrepsen.
.
Spörsm&amp;let om Landsorgani8ationens kök.
19 000 s.v tre rum och kök och Kasino.
Detta National-Ihino grundad.es år uppgifter tog nästan t v å dagar av kon- reden a.v v å n i n ~ på, ~ flere v m.
och: kök.
I blott " kök " bo 6 5.
O O O p e r- 11127 av den store statsmannen greve grepsens tid i ansprák.
Man får dock s o n e r.
' i ett riim och köksläpenheter.
S t e p h a n S z.
é c.
h é.
n y i för " säll- saga, att denna tid var väi använd, ty 4 0 ' 2 3 0 0 p e r s o n e r.
i 2 rum och sliapslivef s hö jande " i Unga,rns huvud- vid så viktiga frågans avgörand emåste Iröksl5~enh eter ho 2F) 7 300 ' personer stad, och enligt statuterna ar allt ' ha- de olika meningarna beredas tillfälle att.
z:udspel f ö r b j u de t, men ' det hin- bryta sig mot varandra.
Debatten var och i 3 rum och kök 95 000 nersoner.
Men i " ett rum och köksläaenheter- drar dock icke, att har varje natt ockeå ytterst in tressan t och ' lärorik, men na " bor dessutom en massa s. k. spelas alla möjliga hazardspel, som det rörde ju ocksa kongressens viktigaste 9 9 a g y r a - j á r o k ", eller på tysl.ra t. en .. piquet, ecarté, whist och - fråga, nämligen om Landsorganisationen \ Den " förhäxade " staden.
I.
4, l l ' l ' l ' I ' Land~organisationens sjitte kongress ' ' " ' l l '. '
'
.
.
.
-- IMORGONBRJS Deseiitom förelåg en del motioner men som Morgon bris endast har ' utrymme vilka dels förordade den ena eller andra för denna korta axplockning vilja vi där- riktninl (en, dels innehöll ak-lringsförslag.
för.
endast tillfoga ännu ett uttalande Resu .. ta.tet efter den Itinga deibatten som kongressen gjorde angiiende bild- utföll i omröstningen s &amp; att 111 röstni ningsfrågan och föreläsningar, Kongres- avgå.voe för status quo-linjen, median 80 sen beslöt nämligen att, därest ekonomin röster tillföllo reservanternas förslag.
det medgiver, anordna årliga föreläsningar, Motionerna om Landsorganieati.onen~ antingen ' enbart för Landsorganisationens utveckling till anfal ' lsorganieation avslogs.
del eller ock, o m detta befinnes lämp- Kongremen stannade vid det på kongres.
ligare, i förening med annan eller andra Landsorganisationen ä r Sverpes fackligt sen 1909 fattade bedutet, genom vilket organisationer bedriva en dylik upplys- organiserade arbetares centralorpaniwation och representantskapet fick bemyndigande, ningsverksamhet.
bestar av i landet befiutliga industri- och att, niar omständigheterna så krävde, Kongre-.sen Atervalde med acklamation fack förbund.
medgiva sympatistrejks tillgripande.
Rö- hrr Herman Lindqvist, ordf., Ernst Landnorganisationens ändamil Ilr att giva styrka At den ~ v e n s k a arbetareförelsen i dess rande internationella förbindelser angå- Söderberg, kasaör, och Arvid Thorberg, ende u:lderstöd vid större strider antoge sekreterare.
Återvalda blevo.
hrr Janne fackliga strävanden eamt har till uppgift: att bedriva agitation far fackförening~rOrel- ett av ekr reta riat et förelagt förslag, vil- Jöns~on och Anders S j ö d e d t.
Nyvalda sen och upprätta fackföreningar, dar shdana ket sti,pulerar fastare former för under- hrr G. Björklund och J.
T. Johansson, ej finnas, samt verka för likformigt uppträ- Nästa kongress skall, om intet oförut- dande frln de anslutna organi~ationernas sida, stödet mellan de skandinaviska lantlernae e&amp;val i allmänhet som eärskilt i fraga om land~organisationer.
Kongressen beslöt sett inträffar, inkallas om fem Ar i fiirhållandet till arbetsgivarna och deras or- likaledes koritingentförhöjning med resp. Stockholm.
gani~ationer; 6 öre för hel- och 3 öre för halvbeta- Man har inför denna kongress haft att efter 1Iimplig.a former @ öka sammansluta lande niedlem samt inträdesavgiften höjd en stark känsla av dess Övervägande befintliga fackföreningar i förbund; gedigna karaktär.
Det märktes att så- att inom fackffireriingerörelsen sprida upp- till res ?.
40 och 20 öre pr medlem.
lysning i socialekonomieka och darmed sam- Spörnmålet om riksavtal, samt isyn- ren efter storstrejken hålla på att lakas manh gande frhgor; nerbet den hatade 5 23 i arbeteavtalen, och nytt mod och tro pH framtiden att genom upptsgande av rapporter och meddelanden Astadkomma en s % fullstandig framkallade en het debatt.
Helst skulle genomströmma fackföreningslol ket.
Det översikt som mt) jligt av den fackliga veik- man genast vilja slopa den.
Kongres- galler nu att använda tiden väl och ar- sam heten inom landet; sa.mt sen beiilöt göra föl jande uttelande: beta inärdigt för den fackliga rörelsens att ömsesidigt understödja de till Lands- ~I&lt;oiigressen uttalar .att Landsorganisa- framgång.
Gärna skola vi vilja tillägga organi~ationen anslut.na organieationeina vid de tillfallen, då arbetsköparna genom lockout tionen SR 18ngt möjligt stöder d,e for- den blyga, tyvärr alltför ofta gäckade eöka hindra organisationsarbetet eller arbe- bund, som hädanefter icke anse 6ig förhoppningen anghende kyinnornas tal- tarnas försfik att föibättra sina avlöninps- kunra i kollektivavtalen godkän:na in- rikare anslutning till fackorganisatio- förhallanden; avensom vid alla tillfällen, d &amp; förandet av bestämmelser om arbetpgi- nerna.
Kanske det lyckas under femArs- fareningvatten hotas pch arbetarna utestangas Annna Stevky.
vid föreök att bilda organisationer samt vid varens ratt att fritt antaga eller avskeda perioden?
arbetarr, utan i stallet:.
anse sig böra lönenedeattningar; att i enlighet med darfiir s ä r ~ k i l upprattade t kräva införandet av bestiirnme !ser, som stadgar ekonomiskt stödja Folkets Hiis före- atadga medinflytande för.
arbetarparten, tag i landet för anskaffande av lampliga mö- Ur " Arbetaretankar " sller ur avtalet eöka få avfört varje teslokaler; samt av Arvid Mörne.
att uppehålla förbindelse med motsvarande 3tadgnrde i saken., organisationer i utlandet samt verka för ömse- Anghende spöremålet om lagstadgad (Diktsamlirigen &gt;Ny Tid B.)
sidigt ekonomiskt understöd mellan dessa.
minimilön för industriarbeta-re voro me- Dessutom hade fyra reaervanter inom ningarna om .en siidan reforms nytta)) V&amp;rt liv ä r slit för dagligt bröd, vår kommittén framlagt förslag till program ganska d,elade.
Kongressen beslöt dock, strid en strid om löner, .. i enlikhet.
med sekretariatets forslag, av följande lydelse:.
en hård och oförsonlig kamp mot dem Landaorganieationen Sr dvergee fackligt vilket innehöll en hemsta:llan ' till social.
organiserade arbetares centralorpahisation och demoki * atiska riksdagsgruppen, att sna- en livslhg kamp, som reda skall åt bestar .av i landet befintliga industri-, fack.
rast filamlagga motion om lagstadgad våra söners söner och yrkesförbund samt har till uppgift: minimj lon.
för industriarbetare.
i detta land ett lyckligare hem.
r 1) att bedriva agitation för fackförenings.
I det för arbetarna s &amp; viktiga spörs- rö] elsen och iippratta fackföreningar, där sa.
dana ej finna@: eamt verka far likformigt målet om åtta timmars arbetsdag beslöte uppträdande f r h de anslutna organi~ationer- att fac:rorgani~ationerna, d &amp; övereriskom- nas sida, d v # l i allmänhet som ifr8ga om meltier träffas med &amp; betsgivare, de d8 Överenskommelse träffad inom förhkllandet till arbetsgivarna och derae or- borde eöka nedbringa arbetstiden.
samt bageribranschen.
.
ganisationer; frani halla kravet pi ändring i skiftar- 2) att inom fackföreningsrörelsen eiprida EEter 1 5 långa veckors strid h &amp; upp- upplysning i socialekonomieka och därmed betet, med 2 skift i stället för .3, och Htta timmars arbete pr dygn, samt att görelse träffats inom bageri branschen.
samuianhängande fragor; 3) att genom de anslutna organisationerna rikedagsgruppen borde förnya och vid- Kampen har varit bård för arbetarna upp:aga samt bea.rbeta för fackföreningerörel- halla Irravet i iriksd~gen om lagstadgad men de ha härdat ut.
Uppgörelsen be- sen ntrdvandig statistik, earskilt med avseende tecknas ej som nAgot lysande resultat, pA arbetslöoerna och deras penninge- och htta timmars arbetsdag.
Ett viktigt beslut fattades ocksa an- dock har.
lönen omedelbart höjts med realvärde, samt arbetstid och levnadeomkost- nader, avensoni fackföreningsrörelsens inver- gående organisationsekyldighet.
för per- 1 och 2 kr.
i veckan för att ytterligare kan p &amp; arbetslönerna jämte strt jketatistik; soner anställda i.
kooperativa företag.
höjas med 1 kr.
i veckan fr. o. m.
1 4) att utreda badana epörsmhl, som i övrigt juni 19 15, och i principstriden mot D 5 23 kunna anses hava inverkan pit fackf6reuings- Kongressen uttalade:, Avtals- B Eniir kooperationen bar sitt fiuvud- har vunnits det väsentligaste.
rörelsene verksamhet, iaarekilt konjunktiir- växlingarna p &amp; arbetsmarknaden samt den 3akl:iga ste stöd bland de organiserade tiden är 5 år.
indusi rielltt utvecklingen; Vi ha senare sett att en del bagare- arbetarna, och d % den vidare i stort sett 5) art genom upprattande av sarskild 18ne- mästare trots uppgörelsen försökt vägra lir en: rlasskampsrörelse, som av utveck- fond ekonomiskt stöd ja Folkets Husföretagen att intaga de av dem lockoutade arbe- lingen för varje dag alltmera skiirpes, i.
landet; 6) att utgiva en tidning, vari för fackför- 3A anstr kongressen att de per ' soner, som tarna och vilja fortsatta arbetet med eningerörelsen och dese verksamht t nödvan- iro aniltallda i kooperativa företag, dessa blockadbrytare.
Vi hoppas, att särskilt dipa meddelanden off entligguras; samt Z) att infar motsvarande fackliga samman- m &amp; vara ' av.
p r ~ d u k t i v eller distributiv v&amp;ra kvinnliga läsare i dags pressen slutningar i utlandet företrada den samlade natur, * böra.
tillhöra sina resp. fac~korga- följa med utvecklingen härav och fortfa- oveneka fackföreningsrörelaen sam t verka för aisatioiier.
B rande betacka sig för deras bröd som att de orgalrisationer, som bilda Landsorga- Myciet mera kunde vara att tillägga ?j sluta fred med arbetarna.
nisationen, uppratta infixnationella forbin- rörando kongreasens arbete och ' beslut, delser.
skall bibehalla sin förutvarande uppgift som understöd3förmedlande institution mellan förbunden eller omdanas enligt kommittereservanternas förslag.
På kongressen 1909 tillsattes en om- organisationskommitté, gom samman med Landssekretariatet skall utreda fragan.
Omorgani~ationskommitten framställde följande förslag til.1 program för Lands- organisationens verksam het: ä r 1.
. '
', ' '.
Något om agitationen.
Nu tillstundar den tid dA vHrt för eningsarbete bör taga ny fart.
E f e sommarene vila längtar man nu till ar bete.
Från Pommarens omväxlande fri luftsliv drar ~ i g nu ockeå garna del stora publiken till inomhustillstallningar Efter gammal vana börjar .nu en ra (av fester, föredrag, offentliga och en skilda .möten.
Sök att göra dem innehallsrika!
Förbered varje möte vall Icke ett enda möte .bör f i gå pH vins och förlust.
Men bjud blott alltid de basta!
Det finns val knappast nagot som s; kan nedslå alla illusioner hos en n: medlem som ett möte utan liv ocl kärna, och lika visst ar att ett först: besök pA ett väl planlagt klubbrilötc kan ge ett intryck som man aldril glömmer.
Vad man skall taga till?
J a, om alli klubbmedlemmar blott följde med t. ex Morgonbris, så ar jag övertygad om at ' man skulle finna?
att så manga olik: fr8gor där behandlas, så våra klubb möten icke skulle racka till att disku tera dem alla, (East jag tycker nu at livet självt ger oss s9 många uppdag till diskuueion så vi behöva knappas, söka efter dem).
, Här finns så mtinga arbetarkvinno] men har blir för litet agitations ar et ' mycket vanligt omdöme, .men mAnnt felet alltid är otillräcklig agitation?
Dl vi anordna en fe5t eller då vi avhållr ett agitationsmöte ' eller d % vi träffas pi ett vanligt klubbmöte sakna vi alltic en hel del kvinnor, som borde finnar dar - de som borde finnas dar äro dt som vi alltid inbjuda: arbetarkvinnorn~ - men dat underliga inträffar ej si sällan att en klubb anordnar ett agita, tionsmöte, som kanske blir minst besök1 av klubbens egna medlemmar.
Var al entusiasmen?
Vad bar det blivit a \ tron p &amp; idéerna?
Hur är det tänkbar1 att en agitator skall på en timmes tid (den tid ett föredrag i a.llmanhet varar: kunna intressera ut.anför staende Iikgil, tiga.
0.1 de organiserade själva viea så litet intresse?
Man brukar saga att tron kan försatta berg men den tro aom all.
tid uttrycker tvivel och miktro och den som ständigt bar på 1a.pparna: %det går inte)) eller sdet ar inte vart att försökas, den vältar ännu större .stenar i vägen för den rörelse man dock säger sig aldka och så garna vilja främja.
Heidenstam säger i en dikt: ' ' &gt;Va1 skänker Gud fader en önskedag %t var och en, då i mullen han perlur kan hitta av adlastedag han blott behover att önska och veden i spiseln skall gröneka.
Men själv vet ingen sin önskedag.
Den dagen du tanklös kan dröja pá banken och lappa din tröja *, Jag tror skalden har rätt.
Varje gHng vi Utit ett tillfälle g &amp; oss ur händerna vart: sig det gäller vHr egen utvecklin1 eller att sprida viira idéer, ar just ei siidan förspild önskedag.
Om vi sitt1 hemma med händerna i knäet, ha v icke ratt att beklaga oss över att arbete går för sakta eller att det rinte går, rneii om vi blott kunde stIindigt hi toanien riktad på malet klart och med vetct, alltid .i ord och handling visi det ?a, d % kulle det inte ständigt vi (vår sida stå sá mánga likgiiltiga ock omedvetna och, vad som ar ännu bättre mä.sskligheten skulle snart själv skap1 ~ i g sina önskedagar.
Ilet ar den personliga agitationen aon vi behöva i vHrt arbete allra bast.
V: kutina och vi böra begagna de tillfaller tloni givas, att klargöra för de likgiltig2 vad.
vi arbeta för och vad vi vilja vinna me:n framför allt ar det den trlo vi själv2 h y ~ a för vHra idber som vi .maste med delsa åt andra - det ar det iritresseradt och oegennyttiga arbetet dag ut och dag in -- lianeke år ut och år in - vi ned lagga inom vara organisationer, som kan ?ke mest övertygar de utanför staendi att det är ett allvarligt samhallsspörsm %: varät vi ägna vårt intresse oc !h arbete.
Kamrater!
Ingen av oss ar obehövlig inom vara klubbar, ingen ar för obetyd hg, var och en ha vi en plate att fylla un uppgift som vantar.
M &amp; var och er medlem taga sin del av arbetsbördar och ansvaret och vi ekola sakert med de största förhoppningar kunna möta vin tern - arbetstiden. '
Agda Ostlund.
En märkesdag.
N or diska ' arbetarkongressens fest på Stadion den 1:sta september.
Själva Vandervelde, internationalene ~rCförande, ' kunde om denna fest vittna) ch säga, att det var en av de mest ~torslagna tillstiillningar han ntigonsin lehagit j.
Hela Stadion till tjista plats, &amp; ledes över 20,000 miinniskor, vor0 sam- ade i den internationella socialdemo- rratinci ' tecken för alt elda sig till kraf.
igare ansträngningar under åhörandet iv representativa talare, glad ja - sig Ht iårigens och musikens makt samt dess- itom med sitt intresse följa idrottsfolket vädjobanan.
Och allt detta under &gt;al: himmel vilken, ren t underbart syn: es det efter s &amp; milnga veckors regn- iagar, var molnfri.
Dat var nog m h g e n som med klap- &gt;a:nde hjärta infann sig punktligt kl., J O för att få höra Marseljiisen spelas ~ p p under denna stråJande himmel och nför en publik, till ' vilken dess toner arskilt äro riktade och vilka val .an- ag; ligen hava evigt liv.
Det hade.
varit n mer motsvarande ens förväntningar ni pubiiken rest sig under Marseljäsens pelande.
.
Så kom hälsningstalet ev Eterman d:3dqvist.
1 % I kvä.llsskymningen först ropades re- sultaten av idrottstavling~rna ut., ljusen tändes, man väntade pá Vandervelde - just ' d % var Stadion lika sta.mningsfullt som i högsommarstämningen under olym- p i ~ k a spelen.
Och så dök Vandervelde upp på talarestolen, mörk och enbrgi3k.
Magiskt belyst av ett ljussken ovanifrhn, ~ k a r p t avtecknande sig mot en röd bak- grund, som ovanför hans huvud gick över i blåa och vita .farger, var nog hans ställning sasom talare n %got rent ovanligt i dekorationsväg.
M+ n denna dekoration hade liv - liv genom orden, de ovanligt energiskt framförda orden, pá det vackra franska språket.
Hela gestalten hade liv gmom det fasta, mål.- medvetna uttrycket i ansiktet och ar- marnas rörelser, som mot den belysta bakgrunden blevo fullständigt plastiska.
Det var e n.
eld i detta framföraude, Bom kom en att tanka p % socialismens födslo- vandor en gång i tiden.
Efter det talet blevo de fyrfaldiga hurraropen for den internationella ~ocia- lismen till ntigot ' som verkligen liknade ett jubel.
Det hade blivit mörkt nar Vander- veldes tal och Brantings tolkning därav var slut.
En och annan ensam stjärna hade tants pS himlavalvet.
Mdnen steg långsamt upp ovan Stadions murar och tittade liksom nyfiken och förvånad ned p % de entusiastiska luftdallringar, som denna stund fyllde denna bit av världen.
Förnam hon minsann något liknande frAn andra höyn av denna värld?
Hon silg mig nästan ut som om hon adderade och lade till, vad .som dessutom en @ n g.
kunde komma, och tänkte: av detta m h d e nog en g %ng varda njgot varlds- uppfyllande.
Och så ljöt hon sitt sken efter detta resonemang ännu klarare och förnöjdare över vårt Stadion.
Bl.
a. talare var dansken, folketinga- manuen Stauning.
H m talade .med- ryckande och liksom sammanfattande stundens innehåll.
.
, Tro icke att stri- len kampas ut förutan Er.
Proletärer i alla länder, förenen Eder! % var mottot i hans tal, och ekot i Stadion 3varade: Proletärer i alla länder, för- men Eder!
Marx, som givit man~klig- neten dessa ord, visste .att utan enighet kulle kampen misslyckas - tro.
ej att Eder styrka.
ar.
för liten för kampen l I ' ag kampen upp!
Förenade aren I en aiakt!
Det .ar plats fiir alla ~ E v n e r s.
den stora armen, för taktikernas varv .iksom för ' de små praktiska bestyren.
En hälsning siindes Eder från brödra- ' oket i Danmark!
Eder kamp ar vår; Cdert mal ar vårt.
Så balsades vi till siet aven av norr- nannen, storting~mannen Knudsen, och innen, ' lantdagsmannen Manner, varefter hanting avslutade märkesdagen och Metets söner avgjöngs staende av hela nänniskomassnn.
Anna Lind hagen. '
--- MORGONBRIS.
emellan, a t t landsorganisationerna i I bostadsfrågan, en folkfråga, som sista instans böra ha inflytande på tränger sig på oss dagligdags., anbefall- öppnandl~t och avslutandet av konflik- des i uttalandet, a t t den med kraft ter och pekas på samarbete mellan ar- och energi bör föras fram i de statligt Denna gång skandinaviska kongres- betarnas fackliga och politiska huwd- och kommunalt lagstiftande f örsamlin- sen samlades, var det 25 år sedan den o,rganisa.; ioner.
I motsättning till gama, frågans dryftning ute bland första avhölls och liksom nu i Sverge.
detta var norrmannen Martin Tran- folket, inom de skandinaviska länder- nas fackliga, politiska och kooperativa Den gick då av stapeln i Göteborg.
mads f örslag: organisationer.
Kooperativ eller an- De voro ej * ä många den gången, men 1) att Le sk,riftli,ga och bindande öveirens- framsynta man, och den brygga, som kommelsei na avlösas av tillf alligtvis erkan- nan byggnad&amp;erksamhet, som ger fullt hållbara garantier för att den icke.
d5 lades mellan nordens organiserade da arbetsvillkor; arbetare har växt ut till den samhö- 2) att sjalvhjalps ' institutionerna slopas grundas på eller kan bli föremål för led:.
fackor.ganisationens verksamhet; righet, som ej 1905 års stormar kun- som 3) att kampmedlen förökas, s % att strejker spekulation, må stödjas.
de rubba, och som alltjämt skall vaxa liunna ut.iridgas till fackliga * generalst:ri.der Även förelåg fråga om upprattan- sig starkare, till bätnad för de nordi- 0c.h sympatistrejker och obstruktion ' och det av offentliga skolor för den konfir- ska folken och " såsom ett trappsteg sabotage bringas till användande, lilrsom merade ungdomen.
bojkott) ch kooperation böra tagas ' i de Utlåtandet hade följande lydelse: till den internationella samhörighe- fazkliga r.; triclernas tjänst; ten ' '.
4) att organisationsformen andras darhan, Samtidigt som socialdeniokratin fasthåller Icke .mindre an 313 representanter att Laud~organisationen göres till det cen- vid sina krav ifråga om undervisningens f ör arbetarerörelsen inom de skandi- trala i stallet för förbpnden, medan dessa ordnande för barn, uttalar S:de Skandina.16- bibehållas som praktiska ad.ministrations- ska arbetarekongressen: att stat och koin- naviska länderna hade mött å denna grupper, iippclelade efter de stora industrcer- mun böra upprätta dagskolor f ö r ungdom i kongress, därav 126 från Sverge, 110 im, och tt det bildas lokala samorganisa- åldern 14-18 är, med avgiftsfri och obliga- från Danmark, 72 från Norge och 5 tioner, vilka som sin viktigaste uppgift f % torisk undervisning, vilken, utom att vara leda agitationen, att.
överta representa- allmanbildancle, jämväl tager tillbörlig hiin- från Finland.
Stora frågor voro p &amp; att tionsratte:l till fackkongresserna, och som f5 syn till elevernas.
fack- och yrkesutbildning.
dagordningen och motsågos debatter- inflytande: p % fast~tällandet av arbetsvillko.
na med stort intresse.
Det mest kra- ren.
Som ett steg i denna riktning kali vande arbetet var dock förlagt till betecknas de.
i höst i Stockholm öpp- Detta förslag ' samlade .ej.
mer än nade trenne kommunala en-dags-sko- utskotten,.
som hade att framkomma 8 ' röster.
ined enande uttalanden.
lorna för yrkesutbildning, en klad- Arbetslöshetsf örsakring, 8-timm.ars- sömnadsskola för flickor,en möbelsnic- Bland frågorna må först namnas den om skandinaviskt samarbete.
I beslu- dagen, i:~ternationellt h jalpspråk, koo- kareskola och en för mekaniska yrket tet framhälles, att de socialdemokra- peratiowns främjande, imparten av för gossar.
tisks partierna i Skandinavien böra i utländsk arbetskraft m. fl.
fragor be.
Flera frågor skulle naturligtvis ut- sin parlamentariska aktion söka g &amp; i handlades.
förligare refereras och faller det S &amp; ha vi frågan om det industriella sig svårt att undanskjuta någon, inen spetsen för ett mer utvecklat samar- bete i norden och inrikta s i g på I emarbe tets avskaffande, detta i Morgonbris ' utrymme a r knappt, var- ett gemensamt uppträdande i utrikes- 11iånga fall hemfördarvande arbete.
för vi i denna sammanträngda form politislia angelägenheter f ör befram- I cle:nna fraga uttalade kongressen, att, dQ försökt antyda det väsentligaste av jandet av internationell lagstiftning, det jn.d~.~triella hemarbetet,.
oavsett m d e r kongressens f örhandlingar.
vilken form det förekommej:, ar till skada som ar möjlig och an ' damålsenlig.
S.
S. för samhii.llet b %de i ek ' onomiskt och sani- Den alltid brannand.e mil.itarfråpan tärt hanscende, det ar varje sa:mhallsmedbor- fick naturligtvis sin stora debatt.
Re- gares plikt att med all kraft och med alla tillgangli&amp;a medel verka för hemar,betete av.
solutionen uttrycker bl.
a.: 3kafYande.
.
Organisationer, som av f orhiil- att folken böra neka att deltaga i, krig, Ilandena kliva tvungna upptaga en kamp för med mindre eget land erbjudit skiljedom, rtvskafhande av detta onda, kpnna påräkna hiinvisar till de internationella kongressernas Landsorga:~isationens verksamm.a.
stöd, !&amp;val fordran på obligatorisk skiljedom i alla mel- moraliskt som ekonomiskt.
lanf olkliga stridsfr,clgor samt - deras %laggan- Vidare uttalade kongressen, att uncler ti- - de att anvkucla alla de mest verksamma me- 3en till dess det industriella hemarbetet hun- del för att hindra varje krigsutbrott.
Av nit fu ' llstindigt avskaffas i de av beslutet III.
dessa grundsatser följer, enligt kongressens berörda liinderna, det åligger a-rbetarepaxtiet mening, att cle skandinaviska arbetarepar- att söka påverka lagstiftningsorganen dar, i Ja,,.
eaga vara borgerliga motstan- tierna, därest nagon konflikt skulle hota, hiin, att allt förekommande industriellt hem- dare, &gt;det där ä r.
gott och val men äro förpliktade att genast söka uppnå sam- arbete, utan hänsyn till omf %ng och on!
det verkan o m gemensamt uppträdande mot clen- drives f ö r egen eller annans riiikning, ställes hur ämna ni realisera era planer om samma och att därvid, med ' användande.
al7 under vi.dkommande yrkesinspektions tillsyn .arbetsplikt&gt;?
Ar det verkligen er me- alla de maktmedel, varöver arbetareklassen och kontroll.
ning ' att vilja tvinga en frametående kan förfoga., skjuta.
slti.ljedom.sk.ravet i för- vetenskapsman, en musiker, en förfat- grunden.
" Iridustriarbeterskornas stallning.
tare att grava uti åkern, köra gödsel Arbetarerörelsens organisationsfor- Vad k a: ~ göras för att få dem for- och rensa kloakrör?
mer och taktik blev den fråga, som stående för fackorgaiiisationerna? '
N i inse val att kulturen - denna tog .kongressens mesta tid i anspriik.
var en notionsfråga och fick ett svar; mä:nsklighetens dyrbaraste sks tt skall Denna fraga var ju till kongressen som vi l ?.vinnor hoppas lrurina få nbgot vieena i er otäcka jordman.
Ni social- slirdeles aktuell här i Sverge, enar den stöd av i våra stravanden att ' söka.
deyokrater vill göra hela mänskligheten skulle behandlas på den nå,gra dagar samla viira arbeterskor.
till en enda stor svinahjord, som står senare sammanträdande Landsorgani- Kongre:; sen uttalar, som svar å motion ii:r med framfötterna i det gem.ensamma sationens kongress.
I.
denna fråga 9 au.g2iennle industriarbetersko~.nas stallning, samhallstr8get och bökar och bökar med s % liinge kvinnorna p % grund av deras hade .utskottet utarbetat ett längre ut- att bristaride intresse och f örst %else f ör orgaui- sina trynen.
Skall nu det mana något talande, vars väsentligaste punkter aationens betydelse, st % utanför densa:mma, att eftersträva?))
peka på nödvändigheten av fast och de självklart hämma dessa organisationers &gt;Ja, det beror p &amp; - för ett litet få.- enig sammanhållning, landsorganisa- utaeckling.
tal av det nuvarande samhällets lycko- Faclif örbunden och Iandsorganisatioiierna barn ligger det nog ej något idealiskt tionerna byggda på starka förbund m. % darf ö:.
lämna kraf tigast möjliga medver- med reservfonder, planmässigt under- kan till saval muntlig som skriftlig aigita- över den tanken &gt;att alla skola slippa stöd vid strejker,.
förbundens- starkan- tion fiir c,tt f % kvinnorni med i organiisatio- fram till samhällets gememamma mat- de av sina internationella flrbindelser, nen.
hoarm, men fr. o. m. den för en ringa Som nwdel hartill.
m %, aven anbefallas ut- som dock ej böra stå hindran.de i va- sändande lön slitande tjänstemannen i de lägre av agitatorer, vilka ha till speciell gen för upprättande av avtal om ömse- uppgift a tt sprida upplysning om organisa- och lägsta lölz~graderna och t. o. m. sidigt understöd landsorganisationerna tionsi.dén bland kvinnorna.
arbetareproletärerna, ligger det nog n8got.
Skand a i v s i ka ar hetarekongesm: ' Socialistiska framtids- konturer.)
MORGONBRIS 6 -.
- -- w- - I bedårande i den tanken att alla skola i vilka alla barn unbervisas.
upp till, fått snilIets gudagava, de skola på, sam- komma fram till just ~samhallets låt 08.3 säga 16 B 18 års ålder: De hinna hiillets bekostnad utbilda ~ i g och full- mathoar, - de ha lidit mer an rnog av då.
att erhalla en verkligt god medbor- göra sitt arbete var och en inom sin a t t s e - hur samhallets lyckobarn tagit geilig bildning.
Låt .oss vidare vara p &amp; gren.
Vi behöva ej vara radda för att för sig så gott som allt - medan de det k:.ara med att i samband med dessa få för m h g a snillen, naturen sI8sar ej s jalva fått gå p &amp; 3 avskrädeshögarna s, gkolor stA slöjd- 0c.h yrkesdkolor, dar med sina nådeghvor.
Vi behöva dema d. v. s. nöjt sig med hvad de, kunnat d a erhålla undervisning i. elt eller @ e andens storman p &amp; alla omriden.
Upp- vrken nch hantverk och att i n a m vare finnare.
konstnärer vetenskapsman, alla få för att kunna utmehAlla livet.
ha vi plats för För dem har dem, alla be- ej kulturens hövas de i vart frukter funnits, nya samhälle.
de ha haft nog Men vad vi med kampen vi1 ja se till, det för %bröd för ar, att allt a ï - dagens.
Och bete, både det för dessa mil- rent kroppdiga lioner arbets- och det kigre trälar ter sig intelligensar- den korta D obli- betet såsona gatoriska ar- kon tor~arbete, beteplikten » i det lägre ekol- det socialisti- a.rbetet o. s. V. ska eam hallet blir så ordnat ej som nAgot att det ej i avskräckande nämnvärd grad - de ha slitit på inkräktar mer an hårt individens fri- för att uppe- het och att allt hålla livet på arbete sker un- sig själva och der så sunda hustru och barn - i det nuva- för hiillanden som möjligt.
.
rande samhal- Vi erkänna lets %Inferno %, e j att för ett som p % ren htet fåtals lyc- svenska bety- ka och utveck- der 2 helvete., ling mil joner för att ej inse andra männi- socialisniens skors liv och valaignelae för lycka skall off- hela mlinslilig- r a!
Vi vilja heten.
vidare se till %Ja., men - att den indivi- säga aterigen duella utveck- vhra borgerliga lingen blir så motst.ånclare - fri och rik som om det i ert möjligt.
Vi samhiille kom- vilja ingalun- mer att finnas da, som v %ra både andligt motståndare arbete och saga, » platta kroppsarbete, till manniskor- SA skall inga na », i det stal- vilja utföra det let vilja vi lyf- dar grova arbe- ta hela mänsk- tet soni smut- ligheten upp sar.
Inga skola på ett högre vi1 ja arbeta, plan.
Men för människorna att kui~na göra komma att g &amp; detta, måste vi under av briist fordra ett sam- och nöd .. hällsskick som E t t sådant ta-.
H E M .. FRAN A,R B ET ET.
vilar på ge- lesätt visar just Malning: a l fransmannen Mil.let.
meneamhets- hur v-nan * m 4.
.
egendomens ':, ärar, arbetet.
Vi kunna emellertid lugna vara bor- sig gosse, eller flicka, kan imdandraga fasta grund, d. v. s. att.samhället i stort sett gar-vaunerr med att vi härvidlag äro sig denna &gt;handens xitbil.dning~, s &amp; äger naturrikedomarna och produktiona- fullt på det klara med hur vi skola kunna vi tryggt eäga .att faran för: att medlen - och att den obligatoriska ar- ordna detta så viktiga spörsmål.
Lat vi r.kola komma att s~äl ' ta, ihjäl i vårt betsplikten ar genomförd.
Det ar själva.
oss komma ihag att i v&amp;rt blivande blivmde socialistiska.
sam halle. '
' ar un- förutsättningen för at t hela mä.nskligha; samhälle ha vi ingen stärande klam,, danröjd.
(Redan: i sitt Kom.
manifest ten ' må kunna bli människor ...
Men %r nu detta krav på ~arbetsplikti vi äro alla marandes, vidare ha vi ingen tala]: Marx o m dessa yrkemkolor, som, överklass och ingen underklass och fö1.j- natcrligt nog, äuen komma, atl; omfatta s &amp; upprörande oiattfardigt?
Förvisso ej.
.
aktligen ej heller några.
över- och under-.
lantbrukets olika yrkee.)
..:.
.
.
.
För d e f &amp; timmar jag offrar å t sam2 De unga män: .som.
kvinnor &amp; ter, vilka klasskolor.
Vi ha blott.
medborgarekolor, ', ' '
MORGONBRIS --. '
hiillaarbetet ar ja ' g ju tillförsäkrad rättei till kliider,, föda och husrum m. m. Nar jorden utnyttjas till ssmfiillt bast1 och ej som nu till stor del äges ocl utnyttjas.
av privatkapitalet, och nä, vetenskapen och tekniken ställes.
i de a l l m h z a s, i stället för i den cnskildai tjänst, skola de, befriade fr %n alla tryc kande bojor och band, kunna fullgör: sin uppgift, pom ar att andligen ock lekamligen lyfta hänniskorna upp pi ett högre plan och göra dem till ädlarc varelser.
Kuta D m.
.
Vår Tid.
av Arvid Möme.
Var tid ar hämndens röda tid, d i massar ger tillbaka de slag, som den i sekler tog emot.
Var tid är rattens.gryningstid, då masssar lart, bevaka d ' en ratt., som trampats: av den rikes fot Arbetarn ropar högt p&amp;,luft.
Hdn kvavt ' Fasiden, som han bygt, han kallar sin Vår tid är rattens gryningstid, ty nu der fria tanken i alla gamla kåkar blllser in.
Leketorp.
(Utopi av E m m a Flood.)
(Forts.) Under min vistelse p &amp; Lekqtorp lärde jag framförall t inse nödvändigheten av att kvinnan ar med då det giiller den arkitektoriiska inredningen ' av ett hem.
Har har det alltid varit männens mono- pol att bestämma.
Rätt underligt ändå, när man betänker .att just inom hemmet kvinnans egentliga verkaamheteområde ar förlagt.
Utan ' att radfråga kvinnan ha.
byggherrarna utan tvekan bestämt att köksspiseln skall sta i det .mörkaste hörnet av rummet, eå att man, nödvan- digt sjalv maste skymma sitt eget ar- bete.
Eller att vedlhren skall- stå sA, att .man måste springa tvärs över rum- met för varje gång ved skall in i spieeln.
Eller att vattenledning och slaskrör pla- ceras obekvamt.
Att skafferiet glöms bort, a t t.
garderoberna bli för ernå och för mörka.
Korteligen, just SA att ar- betet inomhus blir obekvamt och tungt i sfiillet för trevligt.
Och det betyder E % of,antligt mycket fö.
hemtrevnaden att husmodern kan bevara sitt lynne glatt och 1 just i vardagsarbetet .bland disk ' ir och stök.
Är inredningen frAn början så att arbetet maste utföras med dubbelt mera besvär, .motigt.och bak vant, an vad som i verkligheten behöves, så blir vardag&gt;arbetet en ständig kalla till obehag och den naturen glad- lyntaste .kvinna blir grinig och mim- modig.
.
.
.
.
P &amp; Leketorp förefanns inga - &amp; dana stötestenar, ty,herr och fru D. hade redan innan byggandet kommit överenli om arbets fördelniiig, .. s % a t t var och en gJOit.
ritning til1:sitt verksamhetsområde, ', ': - -- eller eamråit därom; Därför gick all- ting så lätt och fort.
Jag fick bo i det störata rummet pi Lrketorp, sstugan~ ', som det kallades och har trivdes jag ffirträffligt.
Del upplystes av två breda, låga fönster omramade av smala, raka gardiner i blii t t och rött munkabälte, Vaggarnac dalblå falt brötos har och var av t a v h eller av hc.tmvävda bonader i varma far, ger.
&gt;Stugan&gt; tjänade framför allt till samlingsrum, skriv- och läsrum, och tjänstgjorde aven som gästrum .. Dii fanns ett stort bibliotek med litterat u1 i alla.
möjliga ämnen.
Ett stort skriv.
bord för två.
skvallrade om att mit1 värdfolk inte endast vor0 brukare.
a l jorden utrn även sysslade nhgot med författarsknp.
De ville söka att förena kroppsarbetet med sjalnarbeiet och av allt att dJma hade de lyckats härmed på ett full komligt idealicrkt satt.
J ett hörn av &gt;stugan)) stod: ett runt bord framför en väggfast bank som gick i vin~el, ett par stora vilstolar och några taburetter, kladda i hemmavävt tyg, in- bjudande till en innehallsrik pratstund om kring kaffebrickan eller fru ktökålen eller till i~amling omkring dagens tid- ningar och post.
Till .diskusdion om den nyaste boken, om dagens politiska händelser, om allt det nya som rör wig i. tiden, scm lever och handlar.
I cttt annat hörii, till hälften gömd av alle- handa krul; yäxter, dråsade en stor » lat- bankb och öppnade sin vida famn till dejlig vila för den som môjligen var hott och slö.
Framför den öppna epi- ieln, murad av tegel, bredde sig en stor ilghud.
Hiir var vinterkvällens samlinga- ställe kring låtar och sagor.
.Stugans v &amp; ett rum att trivas och leva i, €:tt rum för s å ~ ä arbete l som vederkvickelse.
I köket fanns även ett hörn med räggfast b,ink.
Har stod matbordet; Bär å t mau både i helg och söcken hjr di vitt man icke dukade ute i det fria dler uppe p % svalgången.
Att använda röket till matrum gick utmärkt, ty d,et narktes knappast att det var ett kök.
Je så vml:.ga daskiga köksfärgerna, vor0 ~annlysta cch i stallet strålade rummet glads al1:nogefärger i grönt och rött.
X ' maten Rerverats drog värdinnan ett ' örhange föl spiseln och di~kbanken, så att len oinvigde inte hade en aning om att lan att i köket och spisade.
För var- linnan själv var det en stor lättnad att ia ' .köket till matrum, ty ' hon behövde nte bara varken mat eller karl Ater, ch fram till ett.
annat rum.
Porslin) ch duktyg förvarades.
i ett skåp, lika- edes i kökast.
Över mathörnet gick en iyl1.a i vin.re1, varpå förvarades festtill- allenas kannor och karl.
En vacker doraklocka viaade tiden.
Vita gardiner, ritskurad bordskiva, vackert porslin,) lomrnor pir bordet och fönsterhylla full ned blommande pelargoner och fuxior n. fl.
graiinblommande växter gjorde illt sitt till att förhöja intrycket a.v !enlighet och trevnad och gjorde att man) lev glad och munter för var gång man $ck till bords.
P &amp; övre vhningen sAg jag en skymt rv.
mitt värdfolks sovrum, hållet i .vitt ' och gult.
Hiir var idel solstamning.
Har vor0 vaggar och.
t a k överdragna med papp och målade med limfarg ' (en blandning av krit.a och limvatten, kan beredas av vem som helat), taket vitt och väggarna gula.
(Det gula erhålles genom tillsats av gulockra.)
I » stuganr~ och köket hade jag glömt namna att vaggar och tak i stallet vor0 foirade med bred, .rilatbyvlad panel, tätt sam- manfogad och utan de så otrevliga smuts- am lan de parlranderna.
Allt målat i oljefärg.
Sovrummets vita möbel och vita gardiner med gula draggardiner till- lika i stallet för rullgardin samt sängarnas gula förhängen masie ge ett intryck av striilaride sohken vid varje morgons.
uppvaknande även vid den mulnaste- väderlek. '
Flera rum syntes inte till och tycktes ej heller behövas.
Jag skulle dock göra Bnnu en upptäckt.
P % gården stod ett härbre i två vaningar.
Min värdinna tog mig med en dag ditut.
Vi kommo in i ett fyrkantigt rum med cementerat zolv.
Här kunde fru D. uppehålla sig med allt grövre stök, tvätt och bak, aokning av mat till djuren m. m., sylt- ning och konservering Q. s. v.,, ty här ianns sava1 bakugn som kokspis,.
ett ~ t o r t bord, vattenledning och avloppsrör.
Ett badkar upplyste om att har gick) ra att få ett bad aven.
Vi gingo en:, trappa upp och stego in ett än större rum.
b r e våningen sköt ~ämligen utanför den nedre en halv meter åt alla sidorna.
Nu stod det klart: ör mig varifrfin bona.der, gardiner, för- langen och de så hemtrevliga möblerna laretamrriade.
Har f a n n s ett det mest dealiaka slöjdrum.
Har stod hyvel- lanken med sina verktyger och väv-tolen) ch spinnrocken.
Ljuset flödade rikligt n från de breda fönsterna.
Mellantak!
iaknades, alldeles som i ' gamla ryggiisy ltugor.
Tim mervagga rna vor0 till störeta.
lelen kladda i bonader.
Rummet gav n$yck av s&amp;väl arbetsstuga och lek- ituga som nAgot slags museum.
Gamla.
iaker och minnen hade här sin givna) lats pii vaggar och hyllor.
Allt det lom man håller av, som man inte näne kilj ja sig i M n, men som i oinvigdas igon blir till skrap, hade har sin till:, lyktsort.
&gt;Har ar det basta rummet.
) A hela Leketorps, f6rklarade fru L).
) ch det kunde jag ej annat an ge henne (Forts.) ..
lätt i. '
- Kvinnliga danska och norska parti- kamrater i Stot kholm.
.
Från kvinnornas möte den 3 september, anordnat av kvinnokongressens Verkst.
utskott och Samorganisationen i Stockholm.
~ Q d Östlund a började.
Som vi veta ar.
hennes starka sida att tala varma ord och att ibland inlagga i sina agita- tionstal till och med poesi.
Så gjorde hon denna g %ng.
Och säkerligen malste våra gäster hava varmts av hennes hiilsningstal.
Hon sade bl.
a., att v&amp;ra kamraters besök plimiride oss dar- om,; att i aldrig äro ensamma i v&amp;r kamp, att hjärtat ar lika varmt för de betryckta antingen vi bo p &amp; ömee sidor om Kölen, p &amp; var.
sin sida om sundet eller Ålandshav skiljer oss At.
Känslan av att en stor del av foiket lider oför- skylt, det ar detta som förenar vårt in- ternationella samarbete.
% Fast och bestämt uppträdde därefter fru A. Ramussen fran Köpenhamn, nu- mera ledare för kvinnoinae fackförenings- rörelee därstädes.
Ack, om m h g a, många fler och ' på manga olika orter kvinnorna hade f8tt höra hennes vittnesbörd om danskornas malmedvetna arbete bland kvinnorna att ansluta sig till fackföreningsrörelsen!
Vad vi behöva har hos oss ar framför allt .agitation i denna riktning.
För 15 Detta ar om havet, d e t st.ora oandligii havet därute, vars gränser gå vidare a 1 1 ögat kan se, som an går sjudande hetl i storm, an ligger blankt i sol och stiltje.
Dar ar endast himmel och hav.
Och sa ön, p å vilken fyren ligger.
Om dagarna ar den tyst, men om - nätterna talar den sitt vkrnande sprBlr med sina två lysande eldögon, vilka springa seglaren till mötes över vattnet.
Men långt, liingt borta ar männidko.
boning.
.
. '
.
MORGO.NBRIS Ar sedan15 kronor i veckan nu upp till ocksh ar medlem av sin stads stadsfull- det tredubbla, tack vare organisationen!
mäktige, talade sedan speciellt om kvin- 0x1 detta berättade fru VRasmuesen för oss.
nans rösträtt och nagot om den politiska Hernliette Crone, den kända danska situationen i allmänhet i sitt hemland.
socialistiska talarinnans satt att tala var Som vi veta existerar i Norge ett verk- a r verklig dramatisk effekt.
Hon är le- ligt inkomststreck i kvinnoröstratten.
dare för de danska typografernas kvinno- Reda.n: förra Aret hade man hoppats få, avde1ning; bar i malnga år varit iläggerska bort detta, men dá lyckades det ej.
* Nu talade fru Tynre3 om, att även och är allt fortfarande amtälld vid högern tagit hand om kvinnornas all- tryckeri i annan bransch.
Sedan fyra männa.
rösträtt, varför dess snara seger Ar ar hon medlem av D Komrnunestyret~ i Köpenhamn.
En sådan talarinna som nu synes given.
FrBgan kommer upp hon beh.övde den socialistiska rörelsen igen.
i Stortinget efter valen i höst - hava många, många fler av.
Starkt och således 1913 eller.
1914.
Hon vidrörde ocksik det oegentliga i nxdryckande bemötte hon det påstalen- som det nu ar i Norge, att om icke det., att den socialistiska agitakionen varit mannen betalt sin skatt, SA får icke till-olycka, emedan den s %tt ut %Utilfreds hustrun sin rödtratt.
* * h3dens fnlske sa ad^, ty att vara tillfreds Hon slutade med den önskan att dst ar ju lycka.
- Nej, det ar inte sant!
Sverges kvinnor snart matte f &amp; full po- Det var slöheten endast som fikut har- litisk likställighet med mannen.
skade.
, Men inderst inde sad Utilfreds- Camilla Nielsen från Köpenhamn, som heden og ventede paa at blive udlg~t.))
ar en av socialdemokraternas repre- -- &gt;Vi er pragti8ke Folk.
Vi tenker paa at forbedre Kaarene vii leve i,.
at sentanter i en avdelning av HjeZpekas- e::obre et Samfund i vilket ej findes serne -- denna inrättning, som Er något Fattigdom.&gt; Det är dock som om kvin.
så specifikt danskt, gav oss en skildring norna icke riktigt kunde förstå, att .allt av hur dessa Hjelpekasehr verkade.
detta rör just oss, dettoa talade hon vi- De äro en verklig socialistisk inrättning, dare om.
Men kvinnorna böra icke tro underatöd till behövande, särskilt ankor att det finns niigon som ej kan utEöra * Arbete harför.
från kvinnornas eida ut- ett nyttigt arbete i valrt parti .. Skaffa fördes icke blott av socialdemokraterna utan nya anhängare till vårt pa:rti, till.
vara även av den starka.
talang frisinnade kvinnor, organiaationer, uppmanade hon.
&gt;Vaag eom hava tidningen Nylaende till sitt org tri.
.
Red.
op for eder egen Skyld, vaag op for edra Barns Skyld, vaag op for hele * * En oegentlighet, som tyvärr högst få man här i S.verge eynas vilja skyiida osa fdr att Arbejderklausens Skyld!
s har f &amp; införd i sammanhang med kvinnoröst- Martha Tymes från Kri~tiania, som ratten.
Red.
Aldrig har han velat fråga den gamle, men ofta, sedan han blev äldre och 19rde sig förstå det aprak som ensa&amp;- heten.
och havet talade, har han trott ~ i g läsa en historia i den gamles trötta blick.
Och om nätterna, nar mörkret brett sig över vattnet, och de bringande kolen lyst som jatteögon in i hans egna, cia har han mången.
gång k.8nt en stark frestelse att plundra den gamle p % hans hemlighet, men, tystnaden har alltid norgfiilligt kvavt varje frhga.
Det enda tian vet, tir, att hans egna föräldrar en gång baddats ned niigonsians.
härute.
Och den graven var rymlig d e n.
.
.
S &amp; levde de två sitt enstöringsliv, En gång i tiden kom en ung lots Nils och den gamle.
Jens hette han, hit ut.
Och han stannade har hela eitt Jens Igbergsson.
Men en dag.
blevo de liv, och blev gammal.
Och nu går han i8re, och f r h den dagen kom det litet omkring p &amp; ön och blickar ut över mera sol över tillvaron därute.
Det var, när Astrid kom, havet med drömmarens blick, eller sitter Hon kom som ett vårvader i april uppe i torrirummet och stillar tiden med sina minnen.
Och de äro malnga: ned aning om sol och blom.
Sol var nog.
Men h k ar ingen att förkunna let i blicken och sol i skrattet.
Och dem för.
De blida unga därnere?
l$ &amp;: östen var eå mjuk att den grep som nej, de ha sina tankar för långt borta, 3n vacker visa.
Då blev nog Nils litet brydd och s % det skulle endast g % in genom ena örat och u t genom det andra.
Och en mdrade igen. '
Men den gamle skrat- vacker dag kanske lyfta de sina pegel tade i sitt gra skägg.
Han hade sitt och fly fr %n ensamheten härute, fly ut för sig.
Och Nils fick undra, men intet över havet, vars vind och sälta skall veta.
Och.
inte vill ' e han fråga.
spänna seglen och lata farkosten glida l Tiden gick och rann undan som.
ha- set därute, utan att säga * var den blev bort till nya öden.
.
.
sv.
Och nya dagar kommo i stallet Astrid hade vuxit upp nu till e n Det är så längesedan Nils kom till ön, att det minns han.
knappast själv.
blommande vacker ungmö, och Nils kunde ej g &amp; tvärs över ön utan att han hade henne i tankarna.
Miitte han.henne, strax stack det till ' inom honom, och kinden brändes av rodnad.
o c h - satt han ensam uppe i tornet någon natt, nog run.no tankarna han ' p % henne.
.
Men tv &amp; unga manniakor leva inte dag för dag, &amp; r för Ar samman, utan att det icke en galng t a r.
eld i blodet.
Och en ' vacker dag visste Nils, hur allt- sammans hängde ihop., Det var den dagen, nar han höll A ~ t r i d omfamnad i sina armar och lutade sitt vaderbitna solbrända ansikte över hennes smala,, fina.
Da visste han, att de två inte kunde gik hLir langre ' som tv % lekande barn och dölja för varandra att de vor0 vuxna.
Den gamle visste val.
o m detta, hans ögon sågo val det med, meii det.
kom bara ett tyst skratt i skägget.
Och s % gick det som förut, dag och natt., natt och dag. '
Nils hade aldrig sett iner av världen än ön och havet.
Men nu hade han faltt för sig, att han skulle segla till fastlandet.
De skulle val ha ringar, de unga.
Det blev nog en 18ng färd, men det gick val.
Den gamle sade honom ej emot.
Han log och talte om annat.
Och s &amp; seg- lade Nils.
Det gick mHnga dagar innan han kom tillbaka.
Men kom,.
gjorde han, och glad var han.
Och där kommo ringar fram, s &amp; blankande fina, att Astrid e j ',
.
.
.
A - - med barn men utan fattigvardsverkan En anka t. ex. har h u i tre Ar fått tic kronor i manaden för varje barn.
Camilla Nielsen understryker alltic med ratta: en av samhällets första pliktei ar val att h jalpa änkorna, då ju en kvin nas små inkomster omöjligt kunna förslå till ordentligt underhåll för eig och ein familj., Hon ar inte hjälpt blott med en liten skarv f r h fattigvården, hon skall h a ordentlig hjälp, och hon skall ha det som sin rätt.
&gt;Set ssa mange Representanter.
ind i D e r e ~ Kommune- styre a t De kan- faa en ~ j e l ~ e k a s l s s e var Camilla Nit lsens .råd till.
oss.
Ja, eja, vore vi där, tänkte referenten.
Annu en talare hade aftonen att bjuda p&amp;, nämligen RUth Gustafson.
VAr stan.
I SKORDETID.
diga förtvivlan .ar att få kvinnorna med David och Emma, Floods nuvarande hem.
och överallt.
arbeta dock ' kvinnorna för Mannen ha jn dock bättre, som ilro D &amp; ' finnes icke en handling föranledd av svältlöner!
Vi ha e; j tio procent orga- niserade kvinnor.
De stå of6rstAende; amman nied kamrater, få tala om vad rätt.rådip.
harm, av vaken ansvarskansla, av mot arbetarrörelsen.
De ha ännu e j lart; om per deras liv innehåll och varde, ~iamhällrlig offerlust, av Frimodig ärlighet, av varm kamratanda, av äkta arbet~heder, som i &amp; impulser utifrån,.
få kampa gemim- ej tjanar till ' nsgot, vare sig hand1inge.n kom- sig solidaritetskänslan.
Men till dwas försvar kan just fram-: amt for a.tt n i lycka och ljus At manfik mer från en kvinna eller f r h en man, en &amp; Idring eller ett barn!
dragas - enligt Ruth Guiltafsons me- igheten.
Ty intet förghr.
Visserligen bli våra stör- Hur vinna kvinnorna?
F &amp; de dock ning - att kvinnorna leva under så sta offer, våra b ä ~ t a handlingar i ui.vecklingens grandöst små förbilllanden.
De ha ej) lott en ging insikt om ~ocialismens och ntora sammarihting: laita som löv, sm % som rad till något.
Och efter arbetet .måete iolidaritetens betydelse skola kvinnorna sandkorn.
Men lika visst Forn vi veta att de genast h e m för att sköta om mat diva vara basta kampar, ty just idea- lir otaliga, snabbt förranpllga växtdelar, ur och klader.
Somliga bange sig ocksh ismen i socialismen maste tala till kviin- otaliga sandkorn, växer det bröd, som nu räcker .sa illa år.
jordens barn, lika At ytliga nöjen för att f A tröst i enfor- iorna.
Nfir det ser.
som mörkast ut t.illsvidare viest veta vi att av otaliga sm &amp; mödor be- migheten.
Hustrurna h a det ofta ännu kola vi dock komma ihAg att med redes den nya jord, eiom en g h g ekall bära värre med dessa fattiga hem med stan- tvinnoriia skola vi en g h g ' n &amp; malet.
bröd &amp; t alla och där alla en gång skola kunna digt gnagande bekymmer.
Trötthet,) å skall det icke g &amp; att besegra arbetar- leva icke av bröd allenast!
(Pr Lifelinjer av Ellen Key) missmod 0c.h nervo$itet blir till må- dassens strid.
Sadana möten som detta borde håll.as sinthet.
Tärande fattigd0.m göra män- niskorna bittra och småsinta mot varandra.
landet run- ';.
kunde ' annat a n skratta och tacka.
Och Den gamle stoppade sin pipa.
han länge gått och önskat, som i denna sattes de p % fingrarna.
Den dagen - hliinuiskornas öden äro ofta un- stund kom till honom.
derliga, berjade han, och vart och ett blev det fest p &amp; ön!
- Astrid, det min dotter det.
, har - sin hirrtoria.
En dela äro lena och S å enkelt det dar kom.
' Och ändå Men efter detta var det som om tider!
fina som silke, andra karva och h8rda stått stilla härute, och en otAlig längtar som havet därute.
Och till de senare var det som om Nild fått en duktig.
knuff.
listade sig in i Nils sinne.
Nu hadc höra nog vi.
han en gång sett mer an ön, och nu - Ja, fortsatte den gamle, det ar Han &amp; g u t över havet.
ville han s &amp; mera.
Dagarna kröpo fram, hon: det ar min historia, det.
Den - När d u en natt för tjugotvå &amp; r började Och tyckte han, och ibland hjälpte ej en8 gång, nar jag ifite var äldre en Astrids skratt att skingra oron som sedan blev kastad upp på ön här r; om än du.
Men så tog .den slut, ser du; brände blodet hett.
Och nätterna vorc en annan vrakspillra, da var det inte Och nar en historia ar slut, s % - ar and % värre.
DA sjöng havet därute i mycket hopp, att du skulle bli den du det inte mera.
mörkret, sjöng som en osynlig människa, ar.
Men d u blev det: Nar jag för Han gick bort till fönstret och stir- vilken lockar nAgon till sig.
Han visste tjugonio Pr sedan kom hit d &amp; hade jag rade ut.
vad det var.
Det var världen där- allt bakom mig och väntade intet mer.
Skymningen blev tätare och gick över ute, som lockade.
DA blev han vild?
; å olika k r n livet ckifta.
.
i mörker.
Nu brann det i fyren igen Han höll upp ett Ögonblick, medan o c h knöt händerna mot kolglöden som som alla föregående kvällar sil långt om dar va.rit en hop onda ögon.
Och han tande sin pipa.
Så fortsatte han: Men i kväll ti.llbaka.
Nils kunde minnas S &amp; kom Astrid.
Ni växte upp till- dB steg synen fram för hans ögon, och hade ej kolen samma utseende av onda tankar han aldrig förr tänkt, kommo samman.
3.1 ar litet äldre an hoin.
ögon.
Nu tyckte han att därur steg en Men ' du vei; inte vem Astrid ar?
fram.
röd 1Hga av minnen, ett helt mannisko- Det kom något vemodigt i den gam- En dag kom Nils upp i tornrummet.
liv.
.
Hans ögon vor0 tungsinta och kring les blick.
Nile svar lde ej.
Han såg fo~tfarande Och detta kunde han e j mer skilja munnen låg ett drag av sluten bitterhet.
sig ifr8n.
Världen därute finge val vara - Nu går, det inte längre, sade han.
in i en vr8.
som nar han satte sig.
, Den gamle såg pH.
honom.
S % för- Det börjsde skymma utanför.
Den hur grann den ville, det brydde han sig inte om.
Nu var ön i hans tycke mer stod han och log.
.
zamle tog fram sin klocka.
- Vill d u höra en historia, Nils?
- Du kan tanda fyren under tiden an allt annat.
Den var hans historia med.
Det kom litet draget, med en anstryk- jag talar, siide han.
nin,g av glättighet över rösten och ett Nils rests sig och gick ' bort till fyr- Och nar en historia tar slut SA --.
svagt leende i blicken.
fatet.
kr det intet m e r.
.
.
Nils svarade inte.
Han sjönk ned på - Nej, du vet inte vem hon ar, fort- Olof Bruno.
.
träbritsen med benen hängande och tande iatte den giimle.
Men du bör veta det, IAngsamt sin pipa.
sfter n i tvil tanka knyta samman edra U i r n e d i f r h hördes Astrid, som sjöng 5den.
medan hon ransade bort ograset i täppan.
Nils lysenade spänt.
Det var ntlgot E % ', -. '
,.
.
Forts. fr. sid. 2 %Den förhaxade staden)) Ungarn ar j o r c l b r u l r s k a p i t a.
l i s i n e n s l a n d.
" par preference " Dessa ungerska magnater äro storz jordagodshgare, och många av den: förfoga över 100,000-tals " joch ' elle] egenaomar, soin i storlek kunna tavla med många tyska furstendömen.
3,70C av dessa stora jordagodsagare besitta inalles över 11 m i l j o n e r " j o c h " medan 1,200,000 småbrukancle bönder inalles aga blott 2 miljoner " jpch ", (E t t " joch " = 0,575 hektar eller = 57,5 ar.)
Det är oerhörda rikedo- mar.
dessa magnater besitta.
För några - kr sedan sålde grevinnan H a r g o u r i sina egendomar f ör 2 3 m, i l j o n o r k r o n o r, och förra året köpte greve D r a s k o v i c h furstens av Schaum- burg-lippe gods i S l o t l n a, Kroa- tien, för 4 2 m i l j o n e r k r o n o r!
Medan sålunda dessa magnater leva i lyx och överflöcl, hungrar det ut- sugna folket, och emigrationen till Amerika stiger år fran år.
Ty arbe- harna tjäna mycket litet, och levnads- omkostnaderna i Ungarn äro större an i de flesta andra länder i Europa.
Ge- nomsnittslönen f ör en manlig arbetare i staden beloper sig till 13 kronor i veckan och för kvinnliga arbetare till 6 1 / 2 kronor (österrikiska mynt) i vet- ' kan,, och lantarbetarna betalas med 9,3 kronor och 4,26 kronor i veckan resp. Och hyrorna i städerna äro oer- hört höga, sarski:lt i Budapest.
F y.
r t i o ii f e m t i o k r o n o r i m å - n a d e n måste en arbetare i Budapest betala för e t t rum, och under sadana förhållanden ar det ju naturligt, att han maste skaffa sig extra inkomster genom att i sitt rum hysa " agyra- járok ' eller " bettgeher ", vilka betala för en biidcl om natten till sin hyres- värd.
Och i regel bo 8 L 10 personer i samma ruin i Budapests arbetare- kvarter.
Enligt statistiken voro 1909 av de av blott e t t r u m o c h k ö k bestående viiningarna " bebodda " på följande satt: 8 5 0 våningar voro be- folkade av anda till 1 0 personer, 798 våningar av 11-15 personer, 33 av, 16-20, personer och 14 våningar av 21-50 (!)
personer.
N i o " vå- ningar ", bestående av blott e t t rum utom kök, hyste ända till 30 (!)
och därutöver av dessa " á g y r a j á. r o k "!
Vilken ' atmosfär skall ej råda i dy- lika sovrum under natten genom ut- dunstningarna från alla dessa man- niskokroppar, vilka s5llaii eller aldrig hava råd att bestå sig ett bad!
För a t t läsaren själv må kunna be- döma, i huru hög grad våningarna äro överbefoll~ade i Ungarns huvudstad.
vilja vi anföra att enligt statistiken äro av 1,000 våningar i * Budapest 7 4 0 överbefolkade, medan däremot i Wien och Berlin blott 2 8 0 äro över- befolkade.
De överbefolkade hxsen ligga fram- för allt i arbetareförstaderna S t e i n- b r u c h och E n g e l s f e l d samt å den nedre delen av W e i s z e n b u r- g e r s t r a s s e eller den s. k.
F e h 6 r-) ' ' '. '
v á r y - u t; som leder till.
den lilla Taga vi till sist, för att ytterligare vackra och val bebyggcia byn A I- belysa.
bostadsf örhållandena i Buda- o e r ' t f a l v a. h a r i ciessa staasdelai pest, hyreskasarnerna i O f e n, stads- ~rc.lva kapitalisterna latit D S (" o,?,;.
g ~ VStLCIl- delen .på andra sidan Donau, i nar- g; .k hyreskasarner ined b l o ~ t ett r u n ~ mare skärskådande, s &amp; finna vi har uch ' kök-lagenheter.
O5.r man in l belysande exempel på kapitalisternas et.t dylikt nus, sa mötes man redan I utsugningssystem.
Å nedre delen av portgangen av en tuktig, stinkande Feh.érváry-ut, p i andra sidan om &amp; i; niosrar.
Samma iutt sl8r en tlii mo- järnvägsviadukten, ligga l %ngtifrån ces i ännu vicirigare grad i det inre den breda landsvägen, som upplyses in1!
gården och irainfor allt i sjalva s v gamla fotogenlampor i en del ooningsrummen.
bummen j. dessa hus simpla trästolpar, ej mindre an s e s alDo f orhyrda å t " ' agyraj6ro.k ", un- hyreskasarner.
Dessa voro ursprung- ' der det att familjen, som hyr ligen ett t e g e l b r u k, men en del vaningen, i regel bor i: själva k ö l r e ~ päpassliga kapitalister lato inreda te- l en och samma badd .ligga man, gelladorna och ringugnarna till bosta- nustru och barn.
.
Alla dessa invånare der åt .arbetarefamiljer.
En av dessa I lagenheten sova, bo och koka i detta forna " singugnar ' inrymmer e j min- .kö.k, och luften %r uppfylld av tobaks- dre an - 76 enrumslagenh~ter, och rik, brannvinsdunster och matos, t y varje hyresgäst måste betala 10-20 &amp;: t ar klent beställt med ve:ntlleringen lrronor månatligen för en dylik, " bo- I dessa hus, och vintertiden vill man stad ".
E t t dylikt boningshus, ' som ej öppna, fönstren för att ej slappa ut kostat ägaren h ö g s t 30,000 kronor, ' vmmen.
?å väggarna, som hava en avkastar årligen i hyror 2 0, O O O k r o- ohestambar färg, slår röken och ångan n ' o r, och då äro ändå dessa bostäder ned från alla deras fotogenkök och.
fuktiga av mögel och så mörka, a t t de kokapparater och vad som simmar i mera likna fängelseceller än bostäder dwas kokkärl är en vidrig blandning för fria medborgare.
air rödbetor, " kukurutz ' (majs), gur- S % bo i Budapest de arbetare,.
som kor och potatis, uppblandad, om kas- iiro lyckliga nog att äga pengar till en san ar god, med ett stycke kött av tvi- badd för natten.
Men var.
'.
' bo " då vt:lalrtig f arskhet.
Äro pengarna slut dessa tiotusentals individer, som e j. och ej ens lrukurutz och gurkor kunna aga pengar till ens nattlogi?
Har då anskaffas, kokas havregröt på.
vatten.
e j staten som i andra lander uppfört Brännvin spelar f öl: dessa proletärer fria bostäder åt dylika stackars.
va- en högst .viktig roll.
Både man och relser?
Nej, icke i Ungarn!
Dessa krinnor dricka brännvin med största hemlösa stackare bo i ' kanalerna och begärlighet och den, som: nöjer sig kloakerna, där de vintertiden.
trycka med 8-10 glas brännvin om ' - dagen, sina frusna lemmar mot vä~meled- ningsrören till de rikas boningar; de anses nykter.
I dessa bostäder frodas laster och sova i skogarna eller i grusgroparna brott av alla slag.
Kvinnorna äro i å vägen, som leder till Steinbruch från regeln ' protistuerade., och f % av man- Ostbahnhof, och över allt, dar det fin- nen äro de, soin eJ gjort belrantskap nes ' för dem en plats att vila sina tröt- med den s. k. r a t t v i a a n.
Och ta lemmar sträcka de u t sig om natten man börjar mycket tidigt på brottets i Budapest, dessa tusentals hemlösa bana i Budapest.
&amp; r 1906 blevo i dy- individer i TJrigarns praktfulla huvud- 1.ika hyreskasarner 4.33 personer under stad, där " magnaterna " sanitidigt för- 1 6 å r häktade för olika brott, och an- slösa tusentals kronor på hasardspel å talet förbrytare, vilka ännu ej upp- National-Kasino, medan deras damer &amp; tt 1 4 &amp; r s ålder uppgick till ej min- i hermelins- och .zobelpalsar ' kuska hem dre an 1, 3 3 7!
I nio fall av tio voro i sina eleganta lyxautomobiler från dessa brott f i c k s. t ö l d e r, som ut- Operan eller balsalarna för att sova fcrts av 8-10-åriga pojkar, vilka bod- till långt fram på dagen på - ejder- dun:.
" Olika falla ödets lotter ", fram- dc: i dessa hyreskasarner.
Invånarna i dylika bostiider sakna för allt i den " förhäxade " staden naturligtvis varje spår till blygsam- B u d a ' p e s t!
hetskänga, och oftast äro cle behäfta- de h e d allehanda sjukdomar.
Det sedliga tillständet iar naturligtvis.
ge- Men " häxeriet " skall ej vara be- nomruttet och kan ej skildras i skrift, och dryckenskap och slagsmal med- ständigt!
Liksom i sagorna så finnes lemmarna emellan ' bland dlessa olika det ock i livet goda féer, g o d a m a k-.
.
Eamiljer, som b ' o här i samma rum, t e r.
.
Och liksom i sagorna segra ock- hiira till ordningen för dagen, eller så i livet till sist de goda féerna över riktare sagt, för natten.
Ingen tager den onda féen.
Den elaka féen, k a- d m ringaste hänsyn till den andre, han p i t a l i s m e n, har snart spelat u t må vara an så sjuk:, och ofta händer sin roll, ty den goda féen, " V e t e n- &amp;: t, att i ena hörnet av rummet ett s k a p e n ' ' har redan skickat ut prins br~rn kommer till världen, medan i det " S o c i a l d e m.
o k r a t i " ' a t t väcka mdra en dödssjuk ligger i sina döds- den slumrande prinsessan P r o l e- t a r i a t u r hennes långa sömn.
Un- rc sslingar eller.
feberfantasier.
Och trots dessa vidriga förhållanden garns proletariat har ' redan vaknat måste dessa arma miinniskor betala en upp u r sin sömn och börjat organisera ~rikäligt hög hyra för sina usla kyf- sig mot detta skändliga utsugningssy- stem, som bedrives av den lilla klicken Een. '
' ' ' ' ' '.
av harskande .kapitalister.
Och den tid torde väl.aven komma i det soliga, harliga Ungarn, då " häxeriet ' ' skall fil.
sitt slut.
Då skall aven det sköna Budapest ej längre vara en " för- häxad " stad.
Fria och sunda, lyckliga och glada människor skola då röra sig p % dess gator och torg i stället för de nuvarande uthungrade, arma varelser; na, och i stallet för i de nuvarande usla kyffena och hyreskasarnerna sko- la de bo i dessa palats, som stråla av giild och silver, och allt det gamla " haxeriet " skall synas i en framtid som en saga blott!
Ty folket i Ungarn har börjat att vakna upp ur sin sönzn!
................................. ................................. .................................... ........................ .........................;.
........................ F r h ö, Judit Eriksson 3-6.
8: - 5-6 6: Falun, Kvinnaklubben Heb~?
a 1-6 8: 8c Jar~liden, Arbetarekommunen ..................... 1-6 4: 4c Lakatrask, D 4-6 3: 6c Lönneberga; Logen Pingstrosen av N. O. V. 1-6 7: 2c Lillhamra, C.
S.
Andersson 2-6 2: 8c Morgongiiva, Kvinnoklubben 4-6 4: 6c Rottneros, Lovisa Lundgren ........................ 1-6 g: 6c ~clii !bo, Arbetarekommy-ien 1-4.
q: - Storvik, J ' 4-6 2: 4 " Svnrtöstaden, Kvinnoklubbcn 1-6 5: 60 Uddevalh, fr^ Ada Lind 1-6 7: 2c Ulricehanin, Soc.-dem.
ungdomsklubben 3-6 3: 20 Åkers&amp;, Ag nes Strandberg 3-6 a: 40 Ånge, erbetarekommunen 4-6 12: ........................ .......................... ........................ .............................. ......... ........................ ......................... - - Morgonbrir; expedition.
Ur Tio bud av Redovisning över insamliiigen till Elin Jansson, Karlstad.
Herm an Wadi19.
Första budet.
DU SKALL VARA R.ENLIG.
Iakttagande a v renlighet ä r a v stor betydelse för varje människa.
Ett liv i smuts och orenlighet är ett liv omvärvt a v osynliga fiender och fyllt a v hotar.de faror.
Dessa manniskans osynliga.
fiender utgöras a v farliga.
ba- ciller, som trivas i mörker och orenlighet, Att g å med smutsig kropp och: med smutsiga kläder och att vistas i ett mörkt och osunt hem, det a r att giva sin .kropp i bacillernas våld och låta dem där få utföra sitt: förstörelseverk.
S å d a n a sjuk- domsfaror kunna människorna i m i n g a fall undgå genom att vinnlägga sig om snygghet och renlighet.
Renlighet har dessutom en viss bety- delse för människans sedliga liv.
Den som likn3jd och utan att önska en för- ändring lever i smuts och orenlighet, blir ofta: A i sina ord och ohyvsad i sitt uppträdarde.
En sådan orenlighet och råhet i människans levnadsvanor och uppträdarde medför i d e flesta fall.
en skadlig och dålig inverkan på personlig.
Malu~ö ......................................... heten.
Den sedliga känslan och viljan Malmberget ...................................... törsvagas och förslöas.
Därför bör varje Norrknping ....................
.
......
.:.
.... människa känna det såsom e n p,likt att Norrahai~iraar ................................. s å långt möjligt a r vinnlägga sig.
om Ny kaping ....................................... Nyiiaetiamn ..................................... snygghet och renlighet.
Oxelösund ................................... Renligbet kan a v var och e n genom- Ronnehy ....................................... föras med mycket enkla och lätt till- S krom berga .................................... gängliga medel.
Smeiljebacken .................................
Stockholms Allmanna kvinnoklubb ...
Iakttagande a v renlighet gäller din.
Gödra B ... kropp, dina kläder och ditt hem.
Fröken Gerda Persson, Stockholm ... Hå11 din kropp ren.
Varje morgon Sundsvall ....................................... bör du tvätta icke blott ansikte och han- Sparreholm ................ ..: ........... .i.
... Vastervik ....................................... der, utan, så vitt möjligt ar, h.ela din Yktad .......................................... kropp.
Det sker enklast genom att ställa Ahys .. .....................................
.:.
... sig i en balja och med e n våt handduk Örebro ......... .. '.
.............................. överfara kroppen.
Dina händer bör du Till kvinnoklubharna och övriga organiea- i allmänhet tvätta innan dn.
sätter dig tioiier frambarea harnied ett hjilrtligt tack för den stors penningdumma, som jag f &amp; ~ t ner till eii ' måitid.
Har du ett nedsrnut- sande ar iete, ' bör du omedelbart efter mot t aga.
Karlstad i- september 1912. arbetstidens slut befria din kropp från Elin Jansson.
den smu:s, som arbetet fört med sig.
Till kroppens.
renlighet hör också att hålla hår, naglar och tänder rena.
Dag; Ori dovisad 2 n:r av Morgonbris ' ligen .bör d u med tandborste och tand- pulver eller p å annat lämpligt sätt om- 1912 t. O. m. n:r 6. sorgsfullt rengöra dina tänder samt val N:r Kr.
din mun.
Det ä n dessutom för- skölja Degerfors, Arbetarekommunen ..................... I - 6 6: 48 ståndigt, att, nar s å ske kan, efter.
en ............ Enköping, Soc.-dem.
ungdomsklubben 1-6 12: - Arvika ......................................... Ankarsrum .................................... Boxholm ....................................... Boden ........................................... Billeeholm ...............: .. .................. Es kilat una .................................... E.isvi k ......................................... Fnriilund ............................ ... ' ... ....
Falun ...................... ...., ............ ..: Hal4nghorg ..................................... Hallet ahanimar ............................. Grangesberg .........................
.;.
...... Gavle .......................................... Gollivare ...................................... ..................................... Karl~koga .. Karl~hamn ....................... ............ Kiruna ..................... ....:.
............... Karlstad ........................................ W SAgverksarbetaref.- f. ............ r Jarn- och Metallarbetare£.-f. B Mnreriarbetaref.4.
.............. .Maskiniet- och Eldaref.
f ....... Guld.ietpbetaref.
f. 1 ..
.;.
...... a Logen O r n m .N.
O. V .......... a 8kradderiarbetarel.-f. ......... M ~ k a n b k a.
hjä !parbetaref.-f. a GjuteriarbetareL-f.;.
............. Linköping; ................................... Lypekil ............................................
................. Lule &amp; ......................
Lund.
........................................... ' och mest val- smakande Ö frukostdryck 81 m som man aldrig tröttnar på, a r en val tillagad kopp TH U LECacao.
Den har utsökt fin arom och ar ansedd som marknadens basta cacaomarke.
Till salu öfverallt.
Pris 45 öre pr paket.
måltid skölja munnen med rent, friskt vatten.
Har du under den varma års- tiden tillfälle till kalla bad, bör du dag- ligen bada.
Vid badning m a man icke vara för.
länge i vattnet, s å att m a n känner sig frusen och matt.
DA blir b,adet i.cke till gagn, utan kan tvärtom bli till ' skada för kroppen.
D å m å även taga solbad d. v. s. låta solen lysa pil din nakna kropp.
Det ä r nyttigt och hälsosamt.
Finnes i din närhet varm- badhus, bör d u under vintern begagna dig därav.
Man skall aldrig bada ome- delbart efter en måltid, utan dröja minst en timme därefter.
En ren kropp fordrar rena kläder.
Hå11 dina kläder rena.
D u m 8 icke an- vända s å d a n a klädesplagg som, hindra blodomloppet och kroppens fria rörelser.
Både över:, och underkläder skall d u så mycket som möjligt hålla fria från d a m m och smuts.
Underkläderna m å särskilt under den varma årstiden och o m d u mycket svettas ofta ombytas.
D u bör aldrig om natten ligga i d e kladesplagg, du haft på dig om dagen, utan använda särskilt nattlinne.
Vid vissa arbeten ä r det lämpligt att h a ett kläderna skyd- dande törkläde eller en helt omslutande rock.
Är ditt arbete sådant att du måste ha särskilda arbetskläder, bör d u ome- delbart efter arbetets slut avtaga dessa och påtaga rena kläder.
Den som har en ren kropp och rena kläder vill helt naturligt h a ett rent hem.
Hå11 ditt hem rent.
Varje dag bör hem- met rengöras, varvid d a m m och smuts undanskaffas.
Lättast och bäst uppfangas dammet med en våt trasa.
Torrsopning däremot rör mera upp dammet.
Golv, fönster och allt a v trä bör ' ibland om- sorgsfullt skuras och tvättas s a m t stop- pade möbler, sängkläder och mattor piskas och borstas.
Dagligen - b2de sommar och vinter - böra rummen vä- dras, s å att frisk luft kommer in i hemmet.
Var icke rädd att öppna fönstren även under den kalla årstiden.
Det ä r lättare att uppvärma ett rum, när luften ä r ren, än när den a r dålig och iörskämd.
Det Sir hälsosamt och nyttigt att sova i ett svalt rum, ja till och med, om s å lämpar sig, att h a fönstret öppet under natten.
Till hemmets renlighet hör att aldrig spotta p å golvet.
.Det ä r snuskigt och kan vara hälsofarligt- Kommer d u ut- ifrån, s å glöm ej att torka fötterna innan du går in.
Vid be.handling a v födoäm- nen och vid matlagning skall alltid största '. '
.
.
12 MORGONBRIS Avdelningskontoret ~ u n ~ s g a t a 60. n Kassafatk I I hyra h., 50 oh i niloden.
- Detta eleganta Remontuar-Ankarur, l '.
ï, fullstandigt likt ' bilden, justerat o. garanterat av oss i 6 &amp; r; .iinder den- na tid reparera vi uret gratis om n &amp; got fel kulle i i n p ~ t i.
Detta u r Iiar vunnit en oerliörd frainghg.
Ingen urmakare i Sverges land, ej b eller nyblivna urefterkravsafhtrer kan sal- ja detta u r till sh lagt pris som vi, men till följd av v8r ko !ossa:la .om- sattning av vHra ur, som vunnit er- kannande i hela Skandinavilen, ty även i Norge, Daninark och Fin- l,and, ja till och med till Tyiskland ha vi sant nhgra bundra.
Detta ur kan baras av millionären shväl som a v den enkla arbetaren.
Om.
Ni vi- sar detta ur för Eder granne och ber honom gissa vad det koetar, s &amp; kommer han sakert att gi13sa pA m i n ~ 40 t kronor, ty.detta är vad uret verkligen kostar ' bos närmaste ur handlare.
.Alla boetter aro av tjockt silver, med.
iikta guldränder och ar ett av de finaste ur i varlden.
I n t e t, ur i viirlden övertriiffar detsamma i precis gAog och elepans.
Belönat med 6 galdm inecldjer vid de senaete utsttillningarna.
Ett nytt, stort laper inkommet och iii; eiayps vi d e ~ s a ur i marknaden, som en den finaste reklam en Svensk firma nhgonsim sant ut.
Avsikten.
ar att.
fil ut var katalog.
över.
hela Svergew land, för att visa, bur billigt vi kunna ~ ä l j a varor.
Därfdr, om Ni sander kr.
8: 50, fKr Ni detta fina, eleganta tra- dubbelboettade o. jristerade Remontuar-Anknrur, vart 40 kr., Eder fraktfritt tillsänt, vid efterkrav fAr m o t t a g ~ r m hel818 h k t e n cjalv (40 hrr).
Skynda T,&amp;, ty tillfiillet ar snart slut.
Bliv iigeiit och Ni gör .Eder en förmögenhet ph kort tid !.
Kfip ej odug- liga s. k. Krakan-ur rllrr giilur, iir,an köp ett akta Kemcinrii~r~inkarcir.
Jnst nu, da N i för en g k i ~ g i hala Er liv-tid far ett tillfalle a t t f &amp; ett 40,kr.
ur för endasi, kr '.
8: 50.
Den som on-kar far en 18 karats guldkedja gratis.
OBS.!
Damii~r, mindre ijtt riek, samma pris.
Oiu 5 order r 4 en gång insandcts.erh5llee gratie och franko antingen ett 6:te lir eller en elegant 6 pipig revolver eller en 18 karats gii ' dkedja till varje ur.
SKRIV I DAG och ngmn denna tidning, har Ni ej tid genast, sa klipp ur annonsen.
.
.
Adrese endast Brama-Kompaniet, Stockholm 16. r ~örm~nligaste försäkring&amp;llkor.
. "
1 Folkpensionering, Folkförsii kring, L i w f G ~ s a k ~ i n g.
Stockholms Folkbank Huvudkontoret: Klarabergsgatan 23.
Kommendörsgatan ag.
Avdeln.=kontor: Barnhusgatan I 6.
.Fleminggatan 59 B. Lidingö Villastad.
Depositions-Ranta Kapita1rakn.-Riinta 4 ' 12} proc.
Kassafack f r h kr.
5 pr år.
P P p p - Kvinnan motarbetar sii t.
eget basta nar hon avrader mannen att teckna förslk- ring ii sitt eget eller bagge makarnas liv.
PA siiljas av 1 1 n ~ ~ r s o amerikanska lls n r.
V a r j e u r mad P r i s 6:-!
G S: 9: - (armbsrrcls-) och 10: - kr.
förgyll?, nickel och oxidel grund av mindre dtidlighet ha.
kvinnor lagre premier i DE F Ö R E N ADE.
Premiebe- l a d metall.
Kedjor fr. 50 öre-5 kr.
st. frielee vid ejukciom och olycksfall, m. fl.
£Or- Insand kr.
6, erhiilles frrrnco ett provnr i önskad n~etall.
m h e r.
Birger Jarlsgatan s;, -, --, Amerikanska Urimporten, möjliga renlighet iakttagas.
En arbetarltustru Så ock vid måltiderna i fråga om duktyg och servis.
STOCKHOLM.
borde i&lt; ke köpa annan symaskin an Solidar-Symaskinen, D e delar a v hemmet, som stå i samband med den orenlighet, som a r betingad av som är den yppersta i handeln, av stör människans kroppsliga behov, böra i sta fullkomnmjg och ger!
; törsta valuta Vi bjuda fullaste garanti för att dc synnerhet hållas rena och snygga.
med vart firmamärke försedda mask1 nerna äro ett fabrikat, som på tekniken!
Om det låter sig göra, bör du bo åt sol- nuvarande sthindpunkt är det högsti sidan.
Solljuset dödar sjukdomsalstrande som kan u p p d s och överträffas ickc nagot annat f a b r i k.
.
Sarskilt för av baciller, driver bort onda och dystra tan- manliga betalningsvillkor.
kar samt väcker till liv ljusa och glada.
.
Symaekinsaffiiren S O LII D A R, I solljuset växer människans livskraft och Vasagatan 5 2, STOCKHOLNL, livsmod.
Lat därför solljuset strömma in i ditt hem.
Lycklig den, so.m ar i tillfälle att kunna skaffa sig ett eget hem på landet, om ä n aldrig s å litet, en trevlig rödmålad stuga med en trädgårds- täppa utanför.
Statens ga; anti.
Motböckerna Renlighet, frisk luft och värmande sol gälla över hela riket.
föra med sig hälsa, glädje och livsmod.
F ~ i c k s ~ a r b ö s s o tillhandahålles.
r, Postsparbanken S / GR / D FFAR ANSEN KAPPA / rh ' I I E ~ T C O I Å A I ~ G A P A N 9.9 9B + B!
i Sthlm styrelse earnmantrader 3:dje fredagen i varje mhnad kl. 7 e; m.
A Bryggeriarb.-förb.
exp., Barnhusgatan 14.
O r d f.
och korresp.
fru A. Frösel.1, Upplandsgatan 25.
Kiruna soc.mdem.
kvinnoklubb av- harler ordinarie möten 1:sta och 3:dje manda- gen varje manad i Folkets Hus ' lilla sal kl. 8,80 e. m.
Styrelsen.
Halsingbargls socamdem.
kvinno- klubb avhiiller mate 1:sta ' och 3:dje onsda- gen i miinaden i Furutorps~ialen kl. 8 e. m. Sjukkassan har uppbord andra mötet i mhnaden.
.
Styrelsen.
Gellivare soca-dem.
kvinnoklubb avhiller ordinarie möte 1:ata och 3:dje man- dagen varje mhnad kl. 4 e. m.
Lokal: Nya Folkets Hus.
Stwreben.
BR.~~KTER U, L S T R A R.
PLUSCH- &amp; S A M M E T S K A P P O R.
.
SASONGNYHETER.
KJOLAR, STORSTA URVAL, BILLIGA P R I S E R.
