# ID: svediakorp-per2362
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,612
# sentences: 1,163
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FUR DEN Utgiven av ~ocialdemokratiska Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
.
N:r l ' Januari.
.
.
I I.
Prrnotmsraiionspris: l: p, helt ar, 60 öre pr halvt, och 30 öre pr.fjardedels Hr.
Losnummer 10 öre.
Stockholm 1912, A.-B.
Arbetmes Tryckeri .Morgonbriss expedition i SIGNE SVENSSON, Upplandsgatan 85.
4 tr., Stockholm.
.
Redaktör: Anna Lindhagen.
, 1912 Annonser % sista sidorna pris 15 öre pr mm.
När vi börja igen.
Så vanda vi än en g h g ett .blad .. i livets bok.
Ett &amp; r har gatt.
Mhnga, som.
vande sitt blad i fjol, äro i Ar e j längre med - s&amp;- dan ar världens gling.
.
Havet välte, .stormen hven,, vagorna rullade - asklikt gr %.
rPEn man ar vräkt överbord,.
.
kaptenl~ Jas %.
- Julens välsignande ro, som för ett, ack blott allt ' för kort ' ögonblick tillatit osa avskära alla förbindei- sar ut&amp;, Öch som ensam förm %r framkalla denna still- het, genom vilken man, .hör livets bjärta slArP, har lam- nat rum för de gamla va- norna.
Gudskelov att det ar över, utbrista säkert de flesta, man blir.
ju ' rakt bragt ur.
sina vanor; Som gud niis, just inte ha mycket av ro över sig l Nu jäktar starstadsbm utefter gatorna igen som förut, dricker sin.
punsch pli sin guldkrog som förut .och har fatt sitt över: lagsna utseende tillbaka.
Det ar bara dessa, vi.l:ka i julen anamma en sa väl- behövlig lekamlig vila för trötta lemmar och.
förstörda, ...
- nerver, som sörja.
över att ...
det s % fort ar över.
Och SA dessa, vilka fatta julen som ' en hälsning fr %n den tystnad, vilken blir till reli- gion i den meningen att de tro pil de a~idliga värde nas evighet, som sitta kvar ännu, fast ljueen slocknat och ystra barnaskratt tyst- nat., med en bok i sitt skötei Denna bok som har s % m h g a blad, hastigt vanda, men langsamt skrivna,.spar- samt med det vackra och stolta lyckans och karle- .kene röda black, ymnigt med det svarta - som har miinga symboler, men alla lika dystra.
P &amp; ett av desea livets blad skrev en .dag, den .2 september 1862, en.
dröm-.
: mare följande:, Vad .livet ter sig vemo- digt nar.
man följer desea drömmande.
: tankars.
lopp!
- Det ar.
som ett.
väldigt skeppsbrott i natten, dar femtio alcikade röster ropa p % hjälp men den obarm- härtiga svallv Agen.
kväver ropen ett efter ett, utan att man har kunnat trycka en hand eller ge en avskede.- kyss i detta dödens mörker.
Prlin denna synpunkt, före- faller ödet strävt och vilt livets tragik och arvmt.
, .och - reser sig som en klippa mitt.
i. vardaglighetena lugpvattkn: '.
.
.
.
.
.
.San.
~ i o r k i o; Av.
.
V - on at el lo^ italibnsk mästare ' p &amp; ?1400-talet.
.
U
2 _h_.
.
...
_ _ _.
_ _ _ _ -.
_ _ - p .. ---- -. --- MORGONBRIS _ _I____-.__-. -- Det a r omöjligt att inte vara allvarlig inför den obestämbara oro, som detta skade- spel vacker i oss.
Tingens yta ar leende eller banal, men djupet ar strängt och skräckinjagande.
S &amp; fort man rör vid de eviga tingen, vid sjalens oden, vid sanningen, vid plikten, vid livets och dödens hemligheter blir man allvarsam, antingen man vill ' eller e j.
~ Ja, man blir allvarsam.
Man blir all- tid allvarsam nar man star framför .detta att göra upp en rakning.
Därför blir detta allvar a &amp; mrcket större nar det galler att göra upp denna med sig ~ j a l v för ett helt liv, vara milstolpar heta irciskiftet och ' d a r vi st % stilla en kort rn ' inut och hämta andan till nästa mil Skytteln i levnadsvaven går och g %r, olika tradar slas in och mangahanda mönster ' träda fram.
Dessa vilostunder vid denna obevekliga milstolpe bli sällan lyckostunder.
Njir blev man ockeå glad av ejalvrannsakan, om den som sig bör i sitt sällskap har självkritiken?
Men de kunna, dessa stunder, göra ose mycket gott.
Levnads- vishet i dess baeta bemärkelse fil vi icke av yttre händelser och upplevelser, m &amp; de an vara aldrig eA tunga och evåra, om icke vart inre vasen tillgodl,.
gör sig viid som under all prövning, som pärlan i musslan, ligger gömd, Nar vart ~jalsliv blev rikare, nar vhra tankar blevo högre, nar vi blevo mera fördende, mera inseenGe, mera förlh tande, nar vi blevo godta och kunde ta allt som hände oss lugnt, da voro vi visa För att kunna underordna sig i alla livets skiften behöver man icke vara ödmjuk i detta orda servila betydelse Det finnes en levnad~klokhet som be.
star i att visa sig sadan man ar, del finns likasii en ödmjukhet, .som besthi i att kanna och veta hur ringa man ar De stora orden och de ejalvkara at havorna äro de fulaste plumparna pi de vita bladen.
Nar vi nu börja pi e t t nytt, oskrivet blad, lat oss se up1 med dessa plumpar - ' de mest sym boliska parvenymarkena l Det som ge: vart liv allvar och mening behöver i n g ~ feta ord.
Det höra och syns anda.
Ocl gör det ej det - da var det s &amp; mycke större1 det ar nar man ar oegennyt tig eom man ar starkast., Lat oss inte heller kallgrina och hanle Det ar i de flesta fall en tai-vlig sed ty nar humorn a r - gaddig a r .. det e längre humor och nar det gisslas bar; för de personliga appliiderna ar missio nen all, och b jartlöshet, beepotteri, son river ner allt utan att ha nhgot ' att sattr dit i sial~let ar osunt och farligt - mes för ungdom.
Samma man som citerat.
har ovan har ockdi skrivit: s Skrattarna uppoff ra sig u allan.
Varfö skulle de göra det?
Uppoffringen &amp; r all vaream, och det Tore att gii u t x r sin ro1 att upphöra med skiattet.
För att kunni uppoffra sig måste man älska., för at kunna älska miste man tro pil verklig beten av det man älskar, man mil4 ha förmlga att lida, att glömma sig att giva sig hän, med vtt ord .bli all ' varsam.
Det eviga skrattet ar absolu isolering, det ar förkunnaridet av.
del * dlkomliga egoismen.
För.
att kunna öra människor * nAgot gott maste man eklaasa dem och icke förakta dem, man ask saga om dem, icke: de idiot.erna l tan: de olyckliga:, Om.
en gang ungdomens stora önske ag, intriiffar, ma den av all ".
sitt hjärta t b r i ~ t a: %Giv.
oss gosselynne, eldig håg ch f a n t a ~ l i B Lat oss aldrig bli lillgamla ch trumpna, radda oss undan tvinsoten, om gör hjärnan tom och hjärtat ejukt, ivet glädjelöst för oss sj.alva ' och utan ytta för andra.
Lat aldrig vAr Pjal liva dryg.
och dast och w hjärtats kam- ar tranga,.
A.11 ungdoms Fylgitr, fly ss oj1 Lht livet sJalvt akriva i vål ~lk, ont eller gott, men lat.
oss; alltid olja goda makter och lär var och en: tt tiinka.
Till detta nya Ar: lat oss lära av det samlc.
som gatt - .av alla de andra, om giitt, ioke bara för detta Hr, som: ommer utan, för livet, som kallar.
Glöm ej, bortom julnatt ljus och lang ch julklapp och julkalas tundsr en morgon- och nyiirsgang ör d:.g som en framtidciras!,.
, Julia Stviim.
San Giorgio, som red.
har intagit den nya Argatigens första sida, repre iente::ar icke.
blott .mannamodet i vanlig lemarkelse utan konstnären har ock i iane drag fatt fram ett talande uttryck or siikaiidets ande och det ärliga mod, iom tyvärr föromakar ' .dess utövare aven idan le.
Det lidande draget finna ' har) cksa i detta ansikte.
Det, uttr:ycker iagot ' av det högsta mänskliga för alla, ider gemensamt.
Donatello har utfört San Giorgio j ielfig-ur, och denna staty har förut etatt .. en niech i en yttre kyrkvägg i Fiorens, Yu star den i ett museum.
Under sta.
, yn var utfört i etenen San Gic !rgios itrid med draken - samma motiv som ii hava i Storkyrkan i Stockholm i.de1 3eröoida konstverket S:t Göran.
och.
.A. '
5 ...
h k € n, 1 Tyendeloven i Danniark.
Frkgah om rättsförhållandet ' mellan h u s b k d e r och.
tjänare har sedan en del år tillbaka varit ak.tuel1 i Danmark En kunglig kommitté, som sedan några hr tillbaka .arbe,tat med uppdrag at1 f ör riksdagen framlägga f örslag till ny r eviderad tjanstehjonsstadga., har nu avslutat s i t t arbete.
I denna kom.
mitti: gavs aven sat.e å t en represen, tant f ör de organiserade t janarinnor.
na.
Men då det visade sig a t t koni m i t t h s medlemmar i ' övrigt vor0 yta terst ensidiga i. sin uppfattning av fri,.
gan lämnade h0.n uppdraget.
Den 21 nov .. 1911 framlade jus titie, minirlter.
Bulow för riksaagen ett ' ' for.
slag.
till, lov 0.m Retsforholdet.
mcslleir Huskond och Tyende ".
Det a r der hatatle .. och axskyviirda tjänstehjons tadgan av 1854 som går igen.
De pa- lagrafer, som till sin ordalydelse och rerkan stämpla tjänarna som slavar iro borttagna och .ersatta med nya, om bjuda dem något förbättrade ar- ~etsvillkor.
Dessa förbättringar äro imellertid så små, a t t de bli allt för lyrköpta, d å därigenom hela t j änare- cåren blir.
sta.lld under en särskild ilasslag.
Inte ens den gal@ &amp; förhatliga ' sk~dsm&amp;lsbogen " saknas i det före- iggande förslaget.
De närmare Be- itiimmelserna i denna har jag e j lyc-, rats t a del av, men fortfarande skall ustitiemipistern, polisen och krono- logdarna registrera tjänarnas arbets- datser och fortfarande sk.all tjänaren lrån dep ena husbonden till den andra rara skyldig framlägga a v polisen bok- iörda uppgifter om hur många och hur ånga alla förutvarande platser varit.
Det a r därför förklarligt a t t Kö- ?enhamns tjanarinneförening under let tilländalupna året genom protest- nöten och resolutioner tillkännagivit ' ritt ogillande a v a t t en reviderad .tjan- rtehjonsstadga .bleve lag.
Alla orga- ise era de tjänare i Danmark ha ' enhal- .igt krävt a t t Tyendeloven avskaffas, ch a t t de ifif &amp; lagen likställas med jvriga arbetare.
Till regeringen och riksdagen har från de samverkande danska tjanarin- leföreningarna avgivits följande skri- velse, som.
tydligt ' och klart ådagalag- ger.
den andra partens syn på frågan: Undertecknade.
tillåta sig härmed vördsamt anhålla a t t den högtärade regeringen och riksdagen ville helt.
upphäva Tyendeloven a v 1854 och vi bedja om a t t bli befriade från varje stidan 1a.g.
Vi hoppas a t t regeringen och riksga- gen anser de man och kvinnor, som nu Leva under denna lag såsom nyttiga sainhällsmedlenimar, de dar h a r a t t kräva, a t t i allt bli likställda med lan- dets övriga innebyggare och som också må lyda samma lagstiftning såväl i rättsljgt som socialt hänseende, liksom de ock må h a r a t t a t t själva träffa be- stänimelser angående deras arbetsför- hållanden och villkor.
Vi tilliita oss a t t hemställa om: 1.
A t t det i lagen om olycksfallsför- säkring av den 7 jan.
1898 må inrym- mas en bestämmelse, som omfattar tja- narinnor, vilka äro utsatta för fa.ra så- väl vid putsning av fönster som vid matlagning.
2., A t t det i byggnadsstadgan för landsbygden införes bestämmelser i likhet .ned par.
40 i Fredriksbergs byggnadsstadga av den 11 april 1890.
3.
Skyddslag för människor under 1 8 ar, som iiro sysselsatta som lönarbe- tare.
De ' t fr ' amgkr av detta uttalande a t t de personer, som här avses .att " skyd- d.a9 ', känna sig missbelåtna med den föreslagna medeltida.
skyddsanordnin- gen och i stället endast begära a t t be- frias därifran och likstallm med övi ' r i g ~ samhallsmedhorga.re.
.
. '
'
MORGONBRIS Även T j.änaïei och Lantarbetaref ör- bundet antog vid sin kongress i Kö- penhamn den 19 nov.
en resolution mot det väntade tjanstehJOnsstadgef örsla- get, vilksn hnade följande lydelse: Kongressen uttalar, att tjänare- och lantarbetareorganisationen icke önskar någon särskild lags tif tnin,g f ör t janare i någon; o,m helst form.
Det kan förtjäna namna.^, att detta förbund för närvarande raknar 61 av- delningar med 2,100 medlemmar och De samverkande danska tjanarinneför- eningarna rakna onzkring 1,500 inedl.
Det ar visserligen långt innan Dan- marks 200,000 manliga och kvinnliga tjänare %ro organiserade och bringats till insikt om det orätta i ett lagför- slag som det ifrågavarande.
Den 7 dec.
förelåg på Folketingets bord ' till behandling bl.
a .. detta 1a.g- förslag.
På åhörareläktaren hade sam- lats många tjänarinnor och, drängar, som med största intresse följde för- handlingarna i ämnet.
Det blev ej slutbehandlat utan ajournerades sam- manträdet till följande dag.
Även d % voro åtslrilliga tjänare samlade för a tt följa den diskussi.on, som skulle föregg beslutet on1 200,000 medborgares e t t s - liga stallning i det danska samhället.
För att ej allt för hårt anlita Mor- gonbris utrymme ber jag i ett följande m m m e få i korthet omnämna.
den långa .och skiftande diskussion, som f örslaget föranledde.
Marin Kvist. '
'.
Lnrn, som Isvinnan själv ammat under en tid av minst 90 dagar, raknat efter Denna lilla.
penning barns börden; Ban kanske ' ntigot, bidraga .att upp- muntra amning, men.
alltf ör lit e11 ar Zen tilltagen - 15 kr.
i må@den,, det hade varit nlgot;.
.Dessutom ' rrJste cck lagen intaga bestämmelser om för- pliktldser för arbetsgivarna att så stalla, med arbetet att mödrarna &amp; oh få tid att amma, om systemet k e d amni.ngsuppnzuntran skall bli effektivt.
Enl. förslaget skola sjukkassorna vara försakringsorgan.
F6rsakri:ugen blir obligakorisk, arbeterskan slrulle tillskjuta i 8 öre .och arbetsgivaren 9 Cire gr månad.
(Skulle det vara omöj- ligt få beloppen fördelade tvärtoni?)
Vtgijiterna för staten skulle ' bliva l3-6,4OO kr.
arljgen, därav.
59,400 kr.
för: itatens fjiirdedel av utgifter för niodr:rskapslijalpen, 49,500 kr.
för am- ning!
; belöningen samt 27,500 kr.
för f örvdtningsbidraget å t, sjukkassorna.
A.
L.
- ' ' E j mycket kvar av den fri- het, f ö r v i l k e n f ö r f i d r e n o f f r a t s i t t blod.
På detta möte talade också fru Ro- bins.
Hon yttrade bland ' annat, att det ar hög tid för alla tankande att Elt fol- ket återvinna den frihet, för ~rilken förfäderna offrade sina liv.
För arbe-.
tarna återstår ej mycket av denna, d &amp; de bliva utsatta för en beliandling sa- dan som kommit dem till del i flere delar av landet och senast i Vestmore- land, Pennsylvania, dar gruvarbetarna varit ute på strejk i över 18 månader och dar strejkande blivit nedskjutna, emedan de vågat trotsa ett förbud att gå in på det på bolagets område belag- na postkontoret,, som ju dock tillhör staten.
Fru .Robins iir en av de få ur de " lyckligare lottades " klass,.
som.
helt agnar sig åt arbetarnas frigörelsekamp och hon har .offrat ' ej så litet.
därför!
Il1 inois arbetmef örbunds årsmö te.
, Men det arbetet ar " hennes största Dcn som haft tillfälle att övei:vara glädje ", sa.de hon mig.
Illinois arbetareförbunds ' årsmöte i Spriagfield kunde ej undgå att] .agga A n d r a f r å g o r.
p t - 2 å r.
s i i z ö t e t.- märke till tv &amp; ' saker, först den radi- Många andra frågor,.
stisom ålder- kala anda; som - börjar.
blåsa inom1 den domsförsakring, den nya olycksfalls.- ame~ilranska.
arbetarerörelsen,.
jäm- försäkringen, Mac Namara-affären i förd forna tiders, och för:det an- Los Angeles, fabriksinspektion, ett lag- En begynnelse till moder- dra med den franistå.ende roll kvinnorna förslag om förbud att använda fosfor skaps försäkring.
börj,z att spela.
vid tandstickstillverkning m.
n ?., av- på årsmötet.
ha.ndlades Särskilt tillkallade ' sakkunnige hava K v i n n o r n a s möte.
d.
20 dec.
föregående år ' inkommit till Fiir att göra en början vill jag först 5 0 0, 0 0 0 o r g a n i ' s ' e r a d e a r b e - civildeparteinen.t.et med sitt forslag rö- tala om det senare. '
Den mest iiitres-.
.tare i.lllinois.
.
rmde r n o d e i ~ k ~ l örsakring.
p~f De sakkunnige ha varit sta.tsrådet sa.$ % delen av årsmötet ' yar del; för- På årsmötet voro närvarande 330 A. Schotte, d: r BI.
: Marcus, sekr. i middags- och det .kva.llsinöte, som var delegerade, representerande mer an I&lt;ommerskollegii sjukkassebyrå A. Ry- överlåtet åt kvinnorna.
Under det först- 500,000 ' organiserade arbetare, av dem din.
Betänkandet och förslaget i sin namuda presiderade fru Raymond Ro- 20,000 kvinnor.
helhet viin tas omedelbart bliva utgivet bins, den arbetssamina och energiska fr %n departementet i tryck, varfor red.
presidenten f ö r " National Womens Gamla stammen återvald.
8,terkomiue ' r i nästa numnier till redo- Trade Union L.eague ".
Hon öppnade De gam1.a konservativa ledarna blevo möt &amp; med ett hjärtevarmt.
tal, en vad- görelse f ö r den viktiga fragan.
nästan alla återvalda, men det ar nog Enligt förslaget skulle modershjalp jan till inannen att understodja kvin- blott en tidsfråga, när de mera ra- norna i deras arbete och organisa.tions- utgh med ett belopp för söckendag ' a v 2 kronor till försäkrad kvinna, an- strävanden, och därmed ej allenast dikala.elementen komma.
att bestämma ställd i industriellt arbete, som på hjälpa kvinn,orna utan ocksg sig själva; valens utgång.
En socialist blev vald grund av minderårighetslagens stad- Rösxatt för kvinnor och en lagstadgad som delegerad till " American Federa- gande ar förbjuden att arbeta i sml- min:.milön äro fordringar, som närmast tion of Labor ", samorganisationen för manhang med barnsbörd.
Vidare före- mås te lösas.
" Tusentals kvinnor ",, hela landet, sorri möter i Atlanta i no- slas sådan ändring, att denna vilotid sadc ' hon, " arbeta för en lön så liten, vember.
Oupphörligt under en eller annan enligt lag skall utsträckas till sex +ec- alt den ej räcker att hyla kropp och form kom det fram under diskussionen kor,.
varav minst fyra veckor efter ned- själ samman ' och %ter ' tusen arbeta för nödvändigheten av politisk verksam- en lön otillracklig att leva på utan komsten.
het och fackföreningsorganisation ' på Hon talade också om " bi:iörtjanster Härmed sku1l.e åtminstone, vinnas, att f6rbud for arbete kunde efte.rlevas nödviindigheten av förutseende, om en bredare basis, men det tar naturligt- utan sv&amp;lt ' - och man således verkli- de beramade vattenvägarna skola byg- vis tid för dessa mera radikala upp- gen kunde få skydd för vilotid under gas i Illinois, så att de skandaler, som fattningar att tränga sig igenom; barnsbörd for industriarbeterskor.
.
förc:kommit i staten New-York vid - trusterna, de höga livsmedelspri serna För alla de andra f %r Pan fortfaran- des!
; vattenbyggnader, ej komnie att och den stora .arbetslö.sheten kommer de se tiden an, liksom för, hjälpens ut- åteiupprepas i Illinois.
Arbetarna voro nog att lära många att tänka.
~ k n S a ö d i r b e r g.
där tvingade att bo under de mest sträckning till längre tid.
f ÖrhhlIan- Försla.get upptager även, att ett Be- eländiga och hä~sovh~liga.
.
lopp av 15 kr.
skulle utgå för varje den.
Frlin Förenta staternas arbetarevärld. '
' ' ', ' En landsmaninna talar.
På kvälls,mötet talade f k k e n Maria ' ~ n d e r s o n, en.
landsmaninna, och vice sekreterare i " Chicago Woniens Trade Union League " om de förbatt- ringar, som vunnits i herrskrädderiet gen0.m den stora strejken i vintras.
j.
Böcker av Maeterlinck - förefalla lättfattligare, I dessa arbe- ten få vi icke blott komma djupare .iri i Maeterlincks yishetsliira sasom en sorts mystisk vishetslära uppfattas den av de flesta - utan där beröras ock i dessa, reflexioner över l i ~ e förra t ti- ders tänkare.
.
Och.
såsom få tillhör Maeterlinck i sitt tankade alla tider.
H k o m skriver hans levnadsskildra- re så.
betecknande på fö1ja; nde satt: ' " amtidens myllrande vimmel skådar han nedanför sina fötter, som en liten myrstack i en fjärran ofantlig dal.
Tinlnien ljuder för hans öra som en av de tallösa vBgor, vilka ständigt fö- da.~, rulla fram och dö bort i oceanens oändlighet.
I sjalva verket bär ng- stan ingen.
av hans böcker spår av hans tid, av någon tid.
Nästan alla skiille .kiinna; t vaxa tänkta och ned- skri ' ima för tusen år sedan och skulle utan tvivel vara det tusen år härefter, " D e n.
under %ara triidgår- d e n. Hiertas förlag.
Pris 2 kr.
Har man ej lust att rlktigt fördjupa sig i Maetkrlineks filosofi ' genom att studera de ' tre ovannämn$a böckerna, s &amp; Bor man 8.tminstone taga del av denna bok, öuersatt ' till vårt språk för flera å r sed8; n.
Den ä r uppdelad i småbitar, essayer i olika ämnen.
Har - en Nobelp.pristwe, soni kunnat ge vad nutidss jiblar behövde.
L e v e r n e b e s k r i v n i n g av en hans landsnian samt " d e r i n g e s r i- k e d o m a r ".
Nord.
föd.
Pris 25 öre.
Den på samma gkng korta och le- vande skildring man får i denna bok av Mneterlinck levnadsöden, om det enkla, förfinade, från världen avskilda sätt, på vilket han lever livet, bör varje medborgare inhiimtia kunskap om ge- nom denna billiga bok.
Den a r ocksk en hymn till &amp; Ineterlinck såsoni fösfat- tare, utan bombastiska ord, men djupt kand och väl framförd.
Dessutom innehaller boken hela hans berömda arbete " Le Trésor des Humb- les ", översatt med " De ringes rike- domar ".
Att översatta i stället till MAURICE MAETERLINCK: " De ödmjukes skatt " synes bättre 2:25.
D e t b e.
r g t a g s a.
t e m p t e t.
hava uttryckt det franska namnet.
Denna bok ä r en ständig levande PAS 2: 50.
Hiertas förlag.
Den ' som smakat, sötman i foregbnde kalla till tröst för uttröttade, rosökan- de nutidsmanniskor och darav kilnna altbete vill s %kerl.igen lära nier ay vå,r nu alla f &amp; del i överstittning; detta ar l Nobelpristagare.
Två arheten fortsatt en 25-öres bok, som det ar en plikt a t t filosofi av samma art som i " De rin- skaffa sig, till skillnad mot s &amp; m %nga grs rikedomar " ' a r med dessa båda böcker översatt till.
svenska språket.
andra 25-öresböcker.
V i s h e t e n o c h ö d e t.
Pris &amp; [åhanda slrall " Visheten oc ' h ödet ' " *. '
' Z I.
Om Maeterlinck.
(Ur Verk och människor av- Ellm Key.)
' Maeterlinck är född i Gent 29 augusti 1862 och tillhör en flandrisk familj.
med anor ända fran medeltiden.
din barndom tillbragte han p &amp; faderns land- ställe i Oostacker, nara Gent.
Fäderne * Suset lag vid den stora kanal, som gkr mellan ' Gent och den holländska staden Terneuzen.
Som n8gra &amp; r tidigare den lille Emile Verhaeren, s&amp;g den lille Maurice hIaeterlinck de mHnga skeppen glida förbi, s &amp; nara att.
de tycktes g &amp; igenom trädgarden, p &amp; vars gräsmattor seglens skuggor föllo.
TrädgtSrden var full av blommor, bin och fruktträd; ej endast de senare men iiven de förra väckte tidigt barnets intresse.
Men snart slutade den lyckliga barndomen.
och sju förfärliga &amp; r följde i internatet i Gent, dar Maeterlinck tycktes ha lidit än värre än .Terhaeren.
Ty.
han brukar säga att för de @ ju årens skull ville han ej leva om.
sitt liv.
.
Det enda agg, han hyser, är det mot jemiterna i St. Barbe; det enda brott, han anser oförl.latligt, är dittt att förstöra barndomens ' glad je, .I klostret gick fostran bland annat ut p &amp;, att väcka vördnad för allt gammalt och fruktan för allt nytt, Meri detta kunde dock ej.
ena genom klostermurarna utestangas.
Maeterlinck, Charles van Lerberghe och Gregoirc Leroy - aven han en av det nya Bel- giens blivande diktare - slog6 sig sam- man om att i Fmyg prenumerera.
p &amp; och 1 a ~ a La jeune Bebipe, ') den trumpet- fanfar, som kallade fram den unga bei giska .litteraturen.
Snart började ya$; - *) Det unga Belgien.
lingarna själva dikta ehuru med .d&amp;ligt Maeterlincka far var notarie och be- s3mvete; Ty de.
visste att om jesuiter- stiimde M.aurice för advokatyrket.
So- fidren ansago detta som synd, aaságo nen fogade sig, glad att Htminstone f &amp; göra sina slutliga studier i Pliris, där Icernmen det som dagdriveri.
han breqvid juridiken fördjupade sig i .Maeterlincks familj tillhörde borgar- litteratur, i konst och.
i urnganget mad klassen, som vid denna tidpunkt runt diktare.
och konstnärer, Han började ctm i Belgien satte in all sin intelligens därefter.
.
sin advokatverksamhet i Gent.
pi % affiirerna och industrien, vilka ocksa Det fäderneärvda, praktiaka sinnet var I. Belgien p &amp; kort tid natt ett oerhTirt honom därvid ' till hjaip men bana svaga .~ppsving.
I hemmet i Gent rönte Mae- röst och ytterliga Wyghet gjorde nuoch.
; erlinck saledes ingen sympati med sina framgent varje offeniligt uppträdande litterära böjelser.
Godmodigt leende sade till en pina.
De redan nämnda viin- han en geng: .min kloke och präktige nerna, Gr~goire Leroy och van Lerbqghe, far strävade verkligen igenom en av mina vor0 h.ans umgsnge, medan han.
s &amp; vitt böcker.
den om bien men min möjligt drog gig undan.
allt, .annat räll- mycket katolska mor.
har nog aldrig skapsliv för att.
ägna tiden.
Ht litterära fiirsökt sig p &amp; en enda,.
arbeten .sch studier.
Själva staden ~ e n .är t däremot.
en.
Hans första prosadikt var, en i bond- gynnsam uppvaxtplats för en fantasirik Brueghels maner gjord omdiktning av yngling.
Visserligen har den ej bevarat det Betlehemitiaka barnamordet, ett litet.
dtin helgjutna.
medeltidsstärnning som under av stämningsstyrka.
Kamraterna t. ex. Briigge.
.Men Gent har dock s &amp; jublade och man bq~löt att utge en mycket kvar av gamla kyrkor, kastell tidskri-, dar denna studie skulle inflyta; och kanaler att varken ögon eller in- Tidskriften Forn.
kallades Plejaden -.
.
billning behöva törsta.
utkom under 1886 med atta nummer Ej endast i de .unga diktarämnenas och aderton.
prqnurneranter l * hem,.
i hela luften omkring dern.lAg Under .somrarna i Oustacker lat Mau- s a m m a kyla gent emot alla andliga &amp; e ej störa sig av familjens mgniqgar intressen, som ej voro kyrkliga.
Intet om.
hans wsysslolöshet~ nar han stude- kände.
sig Belgien just d &amp; mindre be- rade sinitir bin och blommor, grubblade hösa an en .belgiek litteratur.
och konst.
p &amp; om ej hans egentliga kalle1.e kunde.
De unga, som agnade ' sig &amp; l; dessa ricke vara naturvetenskapemannens eller Jaka- straff bara förbrytelser a, m; !i (ste silledes ren?
och, kn$pade.
med s.má mekanieka vads.
genom verkliga snödrj; vor av kallt plihitt och ?onyttiga.
slöjdalster för att motstand, Att .. dock Maetwlipck sjalv, e j s pilla den tid, han tillbragte med som flera.
av hans vänner, nadde fram familjen.
Dessemell- stängde han in till sitt mal, närde hos honom den fata sig för att driva de allvarliga studie5 liska tro -.
p &amp;: ödesmaktern:e,.
som han genom vilka han blev förtrogen m-ed senare omdanat tilt vissheton r att vi.ljan * ~aetdrlinek ' nodertec~nade sitt bidrag har en starkt.
medbestammande makt i Moorie Maeterlinck, d. v. s. skrev hels nam- det öde, Bom, .andra, oas inneboende net flamekt.
Haiie efternamn skall uttalas krafter, ytteret avgöra.
M&amp;tterlinls. '
7 - -,, - J
f a r man läsa om Maeterlincks tillgi- - venhet för en liten hund, om hans pas- orn I ~ a n s sion för automobilen liksom.
Vi kunna i å r hälsa Morgonbris mea uppfattning .av detaljer, såsom t. ex. ny vignett.
Vi hava bibeliållit et [t .Nar vi~~välja socialdemok.ratien shsom blommorna.
samband med ' den gamla.
vignet.ten, i E t t kapitel handlar on1 " chr ' ysant he- det a t t motivkt a r detsamma ': stunden den vag, varph vi vandra in i det socia; mum ", ett annat ' ' om de gamnialdags strax efter soluppgången, s o m.
i n- listi$ka i a d ~ a l l e t; vill man SA lätt blommorna ", ett tredje " om vilda l e d e r d e n n y a d ' a g e n.
glömma bort, att socialdemokratin en- blommor '.
i- ar vag och icke må.1.
De politiska Vad.som ' i den nya vignetten &amp; dast Denna lika innehållsrika som f ört ju- borta, det .är kvinnan som spejar inot och sociala reformer, som vi arbeta ph sande bok har även ett lättfattligt och soluppgången i väntan 1ikso:m mot en lärorikt kapitel " om uppriktighet ".
ny tid.
Det var en god symbol att .f % ' genomförda, äro icke v %rt slutmil1 E t t annat, som han kallar.
" kvinno- for våra stravanden, men för reclak- utan blott medel att starka proletariatets porträtt ", vari gives en skildring, vil- tionen, som, också skall.
t a n k a p % krafter i ' desa kamp mot privatkapits- ken kanske a r den mest storartade utstyrseln och icke bara på innehållet, lismen.
Privatkapitalismens förintande som a r .skriven oin en kvinnotyp, niot- var kvinnofiguren ofta till besvär, ty och eocialismens förvei kligande det ar svarande det utvecklade kvinnoidealet.
det passar egentligen e j a t t sätta en vart mal.
Att driva den socialistiska B i e t s l i v. P.
A. Norstedt St söner.
figur eller ett porträtt på en sida propagandan s&amp;, att arbetarklas~en icke redan har en sådah.
Och någonting Pris 2: .SO.
.Maeterlinck a r icke blott å~khiiande på första, sidan a r ju en f ör del a t t ha glömmer sina ideal, det m % vara arbe-.
tarkvinnornas största uppgift inom vhr naturälskare han a r ocksa prak tilrer för tidningens säljbarhet ' s skull.
Nu, .ha v i emellertid i var ' vignett och vetenskapsman.
Hans rent veten- rörelse; Ty glömmer arbetarklassen so.
skapliga arbete över biets förunder- en ek i Stallet, vilket ' synes oss vara en cialismen för politiken, d &amp; skola vi kan- liga liv, i framställningen ä n trollsk lika god symbol f ö r kampen och ut- som en saga, a n larorikt som .i en l&amp;- hålligheten. '
.Och vi hoppas.
Morgon- ske an en gång f % uppleva det öde, robok, än inmängt med all ' hans djupa bris ' lasekrets kominer a t t dela; redali- m m varit proletariatete olycksöde i alla filosofi, skall du läsa en sommarclag, tionens mening, a t t vignetten motsva- föregaende klasstrider: proletariatet skall helst i en trädgård där d e ' h a bikupor rar de konstnarliga~fordringar man nu- ha f i t t offra allt, ' allt, ända till sitt och du blir förf.
evigt tacksam för de mera har på aven den billigaste publi- b jarteblod för.
att vinna.
- ingenting.
A.
L. kations.
, utstyrsel: !krdomar han givit dig.
nya vignett.
j Väg och mål. '
', ' ',.
.
Emma Flood.
Redaktionsko:rnmittén.
(Forts;) t .. ex. engelskan shdan Chaucer skrec troende men pinsam för b:ms blyghel den och med den Elisabett-ka t i d ~ h l d e r c ~ och störande för hans ensamhet.
Har dramaturger; fördjupade ~ i - g likaledes tiggde sina vänner om att r ' iidda bonorr p &amp; grundrprhket.
- i neoplatonismen € r h reporters; ban skrev i ' ett av dessr och i 1300 talets flamska för att stum brev, ' dar han bad o m frid; %kom ih.g dera mystikern Ruy~broek, levde sig in att jag ar en bondes: när intet hjälptt i Novalis, i Emerson.
Dewemellan gjorde flydde han.
I Belgien möttes h &amp; nu ej endasi han m h g a biitfärder langs kanalerna och .langa cykelturer u t till hedarna och av likgiltighet utan av.
misetroende.
Han havet eller in i de stora skogsdjupen sökte ett litet ämbete med fh dagliga omkring Bryssel, de gröna djup, i vilka arbetstimmar och liten lön men stor Ruysbioek en ghng levde, 1ik.Rom genom nog för att ge .honom del; oberoende, de .av alleer och vattenvägar genom- han behövde för att i ro kunna agna dragna falten och angarn,a omkring Gent, ?g &amp; t litteraturen.
blen han.
hade - ett ' landskap, som - svept i middage ' nk ocksa 1889 - utgivit en diktsamling bfá dia eller i solned&amp;ngens ' lilas - Serres chaudes.
* D &amp; var ett uttryck av ungdomena sinnliga oro och själiska ar en nejd för drömmare.
Under ' d e ~ s a forhållanden.
tillkom LG; tungsinne.
Maeterlincks ansotan av- princesse Huleifie, v a r i, ' förata upplags.
slog8 - spii grund av hann skriftersl (1889) trycktes i tjugufem exeimplar piL Han.
beslöt dh att: slA sig fram i en liten handpress, som Maeterlinck Paris.
Dar skrev han nu det ena verket efter det andra.
.Men trots sitt vaxande med en vans bjalp ~ j a l v skötte!
En belgisk författare, Gilkin, fram- rykte lyckades han, tack varo sin flamska höll genast a t t dramat var epokporande.
envishet, att leva.
sil undangömd att M-n ett belgiskt omdöme betydde d:i mdast nhgra vanher kände hans bostad.
föga för ett litterärt rykte.
Annat b18r Hans enda umgänge var en liten litterar det nar Octave Mirbeau i Psrispresseii krets, dar han gjorde sig mest kand p kr ev med slidan hänförelse o i n LIZ genom sin.
förmhga att ejiilv tiga men prhicesse - Nuleine att Maeterlinck ' i or- lyssna.
till andra.
Genom denna lyss- dets verkliga mening vaknade en mol1- nandets g&amp;va trängde han in i det dju- pare liv, som ajalarna lem bortom or- gon ' och fann sig ryktbar.
*.
Ryktbarheten ' blev visserligen stäi- iien.
Det ar denna fördjupade realiem ingen brytning med realismen - ka-nde för Maeterlincks svaga självfiii.
.
r om, vad stilen angir, ar det i Maeter- * Det ar av, intreme för * a t t bely; a baltl61~- lincke dramer nya.
Dega äro ett lika heten i talet om 1880,talete fa~t~siltiss och nyttighetsf.riatiska sikmning; att ' de: var en 3tort iteg mot verkligheten,.
som det av- de8 diktare, Tor Hedberg, eom .forst och steg dramat tog nar stidens, rummets m,ed hanförelse skrev om Maeterlinck ' e dr i- 3ch handlingens en bet B upphävdes, I mer,- liksom det var samme Tor Hedherg och 3tallet: för den psykologiskt tillspetsade a1.a de .andra &gt;typiekas ettio-tdisterna -- G. av Geijerstam, P. Staaff, G. No~dBnsvan dler lidelaefullt ordrika dialogen har m: fl.
- som med största varmen mottogo Maeterlinck infört den enstaviga, för att Li1gn4 Po &amp; ' Maeterlinck-representationer UIA- * Varm kansla.
der .. Rgrjan .aY 189Btalet .. ' ' -, e j saga ordlösa.
Men denna dialog ar verklighetstrognare an den ordrika.
Livet företer just dessa enformiga upprepan- den, dessa ' langa tille est and, dessa sj &amp; larnas tigande envig eller omfamningar.
Den starkt sammanfattande dialogen, den snabba följden av händelser ar visserligen mer ' dramatisk men mer rea- !istisk ' a r den icke.
I vardagslivet falla ~ f t a de avgörande orden enstaka som hoppar u r en sinande kalla och ett liv 3junker samman tyst som en falaska, h u r u visserligen fall finnas, då livet kan ' vara lika koncentrerat händelserikt 3om ett Ibsendrama och lidelsen ord- 3tark och ordskön .som ho8 Shakespeare; Medan Maeterlinck i ' Paris levde nästan lika lugn som Ruysbroek i sin bokskog, indrades srniningom förhallandena i Belgien.
Den unga diktarskolan bö!
jade ' da igenom; Camille Lemontiier hade oiltt sitt mAl: de ' t att ' en fransksprlikig belgisk diktare, som verkliken var en liktare, i Frankrike ' som i sitt eget land 3kulle tagas för god i kamma grad som m ' franskfödd; Det behov av- en egen rultur, som hos ett begAvat folk ofelbart följer efter ett skede av .stark materiell rraftspanning, började framtriida i Bel- gien och Maeterlinck Ater vande därför 3u till sitt landl (Forte.)
' Den basta nyHrsgHva en organiserad ar- hetare ' kan giva sin hustru moder, syster,.
lotter eller kvinnlig aahörig ar ett p,renu- nerationsk vitto pi MORGOfiBRlS 191 2.
Morgonbris kostar i prenumeration för ielt Hr l: 20, tre kvarlal 90 öre och halvt ir 65 öre, I kvartal 40 öre.
.
Knut Wicksell.
Profes~or Knut Wicksell fyllde den 20 dec.
60 år.
Det är en kampens vag h a n haft att tillryggalägga under den tid han sthtt med i främsta ledet i striden för frihet och ratt.
Och mer an en skulle svikta i den strid han fört allt sedan han som ung vetendcapsman först började deltaga i det offentliga livet.
Knut Wickgell hör till de mest full- ödiga karaktärerna.
Han gilr aldrig pil ackord med sina iisikter, han dagtingar aldrig med sig ~ j ä l v hur hArda prov han an sattes p&amp;.
Han ar modig och orädd, som ingen.
Och Horn privatper- eon en av de mest uympatiska person- ligheter man kan träffa samman med.
Under sin studietid i Uppsala var det ofta kring honom de unga fylkades och stridens vågor gingo höga dar .han ge- nom sina djärva föredrag rörde upp i damm i skumma tampelsalar.
Trofast har han med den bildade akademikerns hela kraft deltagit i arbe- KNUT WICKSEI-L.
tarnas hiirda kamp och mer an en gang genom sina - maateiliga föiedrag korsat sin klinga mot mäktiga motjthndare.
ur världen t. ex. idioter.
som aldrig Som föred * agshållare är han utmärkt.
kunna bli människor, utan alltjämt blott Jag har.
hört honom under de dagar vegetera.
dii han var Varg i veum (fredlös man) Sava1 s ny-malthusianismen B som m eu- i eget land htilla sina, föredrag om Ny- tanasiens ha blivit utnyttjade mot ho- maltusianismen.
Jag bar hört honom d &amp; nom till det yttersta och man ökt te han, som professor i nationalekonomi överallt stänga hans vetenakapliga bana.
vid Lunds universitet bållit sina före- Trots allt ulog han sig dock igenom!
drag i folket^ hud och alltid har han Desuutom.
är han och has.
h m alltid varit den orädda sanningcrsägaren.
0th varit fritänkare i den mening; Viktor fastan jag.
ingalunda i måtigt och mycket Lennstrand fattade ordet.
Och dessa kan underskriva de bikter han förtak- sina Asikter har han försvnrat med fa- tar, högaktar jag honom för den orädda natisk enviphet.
Det är i färskt minne och hänsynslöaa kraft varmed han drar hur han Adömdes fangel~lctstraff för sitt gyckel med jungfru Maria obeflickade i härnad för dem.
Under den varata stormtiden var det avlelse och aven avtjänade; sitt straff.
ej m&amp;nga som vhgade eller ville kännas.
Detta miirkliga hadel~.lemAl riktade vid honom, dock slogo en del unga blicktirna p &amp; den fiiraldrade hadelgepara- Verdandister vakt om honom och bland grafen och Hj.
Brenting motionerade dessa hans ptilitligaste vänner bef unno inom riksdagen om dess blorttagande - sig Karl Staaff, David Bergström och men motioiien föll.
Frölander.
.de bildade en fyrväppling som Profe~sor Knut Wicksell - ympat is er ar intet kunde skilja.
Och samman med mera med den ung~ocialktiskt - eyndi ka- dem m % aven niimna~ fru AnmMargret listiska arbetarrörelsen an med 08s social- Holmgren och.
Nat Frölander, bada sa demokrater.
Men trots det att han till- högt uppskattade.
Den Penare bl.
a. hör v8ra motathndare vi1 ja vi social- för.
sin insats bland arbeterskorna genom demokrater.
bringa honom vårt hjiirtliga %Ellen Keys tolfters i Stockholm.
tack för den indats han gjort och gör I professor Holmgrens hem fann Knut i svensk arbetarrörelse och kulturarbete Wicksell en fristad d % hetsjakten blev Och tillönska honom langa och m h g a för - skarp och hos Frölanders, som, i &amp; rs arbete i upplyaningens tjandt.
motsata till honom själv, levde under Kutar Da ' lström, goda ekonomiska förhallanden, var han som hemma hou sig.
Det ar isynnerhet tvenne av hans teorier som väckte en otrolig harm hos.
.
vara sedlighetsfantaster.
~trindber~sinsamlin~en, eom avslutas B.
Den ena ar ny-malthusianismen d. v. s. författarens födelsedag, den 22 jan., phminna läran om nödvaiidigheten att starkt be- vi om.
88so.m sages om Strindberga verk i gransa barnantalet.
Wicksell vill redu- iippropet till denna ineamling: D Vitt synligt cera Sverges imevharantal till en tredje- inför eftervarlden skall det vittna om vAr del av det nuvarande och har i tal och tids strider och rniinniskor~ bör ' varje med- skrift gjort en väldig propaganda harEör.
borgare med eitt namn och sitt bidrag vittna Den andra teorien var eutanasien O U Strindberge verk.
Red.
(evtanasien).
Enligt denna teori bör samhället äga rätt att ernärtfritt förpassa, ', ' En bild frbn eländets värld - från den värld det ar socialismens uppgift att avsk.aff a.
Eländet ar så förf ärligt allt f ortf a- rande.
Man tycker att den enda skill- naden ar att det blir varre och varre, då allt blir svårare och svirare att kunna betala av det sorh hör till livets nödtorvt: ' kläder och föda, hus och hem m. m., vilket redan katekesen an- såg f ö r.
en människas nödtorvt och lovligt akt bedja vår herre förskaffa.
- x- - x- Q in sista påminnelse om eländet ar följande: En kvinna, icke mer an 56 år, men med till ' det minsta möjliga reducerad arbetsförmgga genoni åder- bråcket, som ar en så ofta förekomman- de olycka bland den grovarbetande klassens kvinnor.
Resten av kraf ten ha.de nervsjukdomen tagit; denna mara för de flesta av vår tids människor) och naturligt nog .icke skonande de fattiga, nar de ekonomiska bekymren å r ut och å r in tyngt dem med sitt evigt gnagande ve, och halvsvalten gjort s &amp; till att taga sista kraften ur dem.
.
Hon var som sagt 56 år, frånskild, mannen gav henne intet, tre vuxna barn; hon hade 15 .kr.
i månaden av httigvården, bodde vid Gröndal, till- hörde i fattigvårdshanseende Stock- holms stads domvärjo och kom dar- för in till den expedition, där jag tjänstgör, sand hit av någon förhopp- ningsfull varelse, som sagt att hon nog skulle kunna få mera, då hon tillhörde Stockholms stad.
Jag förstod att hon inbillade sig, att vi voro nggon sorts underbar anstalt, dar en tia - den fattiges drömda eldo- rado - skulle kunna stickas till henne så dar utan alla former, bara just nu för att hon behövde den.
Men vad.
fick den arma till svar?
" Kara Ni, det skall först vara styrelse- sammanträde i mitten av nästa månad, och för E r ar det ändå mycket osäkert att Ni kan få mera, det måste vi bere- da er på, t y 15 kr.
i månaden det anses ur fattigvårdssynpunkt icke vara nå- gon liten summa f ö r en kvinna som inga minderåriga barn har. "
" Era barn äro ju vuxna ", grep jag till, med.
ett förtvivlat Bopp att hon skulle kunna redogöra för någon skap- lig veckof örtjanst f ör de tre, " Flickan ", började hon, " har " --.
" Aha ", tänkte jag, " det börjar med flickan, det a r såsom ofta den sak- raste att lita- på, hon som ardå har sina 8 A, 10 i veckan, och som bar dem hem, troget som en hund, till det fat- tiga hemmet?
'.
Medan situationen snabbt .blev .klar för mig, hade minnan också omtalat flickans 10 kr.
i veckan, och att den 16-åriga gossen hade 20 kr.
i mhnaden som springpojke, och att stora sonen, han var dock bara 22 &amp; r gammal - en ung gosse således, som
PRINS EUGEN: ' K V A R N EN ".
(Ur tidskriften Konst.)
just var i de åren, då ungdomen lang- tar och fordrar som mest - han var arbetslös.
Han hade haft arbete på bygge i somras, då förtjänade han 20 i veckan, det var en gyllene tid.
" Men han är så klent byggd, ser fröken, och han har så ' dåliga nerver, och nu bara ligger han, sedan han förgäves lång tid sökt efter arbete. "
60 kr.
i månaden 15 av.
fattigvår- den, alltså 75 kr.
i månaden, det var va.d 4 personer skulle leva av med våra hyror och våra livsmedels-, sko- dons- och sk.olagningspriser.
Och det värsta av allt det var att dessa människor icke hade det såsom de, vilka.
ha det allra sämst, att man vet att det finns värre elände.
15 kr.
i månaden av samhället det får också modern nöja sig med, som har s m å barn att ensam försörja, och kanske med mindre eller intet.
Man kan bara falla i f örundran över ' hur sinnrikt stark naturen behagat skapa män- niskohjärnan, s % att inte det hela för- faller till ett enda stort dhrhus.
Det ar bara nerverna som förfalla, medan människorna leva och tanka klart.
Må där:iör arbetsklassen organisera oss dar söka allians med de icke-so- sig, är svaret fr %n socialdemokrater.
cialister, som också vilja pressa fram Ja, det h a r hjälpt en liten del, an- verklig hjälp i stället f ö r den nu- nars vore arbetet an mermindre beta ' lt.
varande hjälpen, som f ortfarande hål- Men detta medel vidlåder dock samma ler offren vid s.vält.
.
fel som utredningarnas:.
vi måste åse Jag vet invändningarna.
Folk kom- så gränslöst mycket elände under den ma .att bli lata, det finns ej kontroll på.
att de verkligen anstränga sig att få 1ångsamrn:t väntan.
Vad är då undertecknads mening?
arbete, den ' utarbetade kommer att uhdrar man kanske.
Underskattar kanna för mycket efter och tro att han ni utredningars: fackföreningsrörel- och hon intet allt kan uträtta etc.
Så sens elleim kooperationens betydelse?
erfaren fattigvårdsmänniska är jag, Sannerligen icke.
J a g hör till dem, att jag vet av viidorna.
Men det oak- som tro pii att ett nytt samhälle måste tat har j,ag nu bara en enda brinnande byggas med sten på sten väl vidfogade.
önskan: att ' mina ord kunde fa.tta eld Jag erkänner att jag förlorat den 1ju.sa i tusende och åter tusende hjärtan och tron på nå.gon sorts plötsligare.
socialire- hjärnor bland socialisternas leder.
Vi äro skyldiga de nödlidande två volution, aven så idealistisk som den ting: att insatta all vår kraft för att Krapotkir ska i " Kampen för brödet; ".
påskynda realiseraadet av det fram- Kanske.
framtidens människor ' bliva socidistiska samhället och att tida mogna fö:: den sociala revolutionen: giva dem nödtorvt, medan de vänta Under vantan på genomtänkta och på kiämpandets och utredningarnas re-.
genomgripande samhällsförändringar sultat.
D e olagenheter vi inse kunna ar det ern ellerti d f ör oss .socialister en skyldighe.
; att lin ' dra nöden, att se till uppkomma under tillämpningen harav.
att männjskorna ha sin nödtorvt.
Den under ofullständiga, former &amp; to dock nuvarandc fattigvården - den blir ej betydligt lindrigare an det nuvarapde.
radikal nog med bara en och annan t1illståndet L&amp;t oss därför genom våra * -- 3. socialdem ~ k r a t 1 styrelserna - utgör kommunala, institutioner åtmingtone Varför är det s % långt till uppfyl- p &amp; grund av sin långsamhet i bisprin- giva nödtorvt.
Redaktionen viil gärna i.
Morgo- lelsen av socialismens första, enklaste gandet,.
irina småsummor, sin forma- bris spalter intaga sakliga.
inlägg.
i bud, att när medmänniskor lida brist listiska anda i massvis av fall ej ens.
.
.
.
.
.
-.
@ $ra.
på nödtorvt giva dem atminstone den- nödtorvtigt underhåll.
V i s o c j. a- frågan vilka f ordringar.
.
som, ' uppsf allas av sociddemokmter,, !.om, na nödtorvt?
Låt oss ej e n d a s t 1, i s t e r m å s t e n u g e n a s t f o r - äro i kommunal~tyrelser,.
angående .. ut -- vänta,medan det arbetas med dessa ut- d r a n ö d t o r v t.
vilka nu sakna vidgad hjiilp f.6r dem, redningar och utredningar om utred- Det ar (!j blott den av socialdernokra-.
.
t mang.3 g %nger orättvist föraktade livets nö,dtorvt.
ntngar och p å alla dessa ~ å h ~ s a m t,er framarbetade beslut: om försäkringar fattigvhrilen vi har skola anvgiida oss Anna Lindh-agen:.
...
.
för ålderdom och sjukdom och arbets- av, vi haila: .ven den offentliga hälso- löshet, och under tiden låta människor v %rden och tillfälliga anslag att pressa svälta och lida fattigdomens dln.
för- hjalp frhii.
Allt fler och fler socialister sakelser!
komma in i kommunala styrelser; l %t +, ':, '
.
-.
.
-.
.
hantPerk;.
- Att.:.+-äCk$.
int * ieSks&amp;, ö * .dét ........
Kö.nst.
.
f L;.
(15 nummer: k ' 2.75.)
Redaktöi: Elsabeth Thorman, Stockholl~.
Utgivandet.
h k a v: en .. välkomn&amp;n .., kult.urinsats ...
kensre,:som ju+&amp;.i; sk &amp; ' .&amp;as te intressera den ' mer * vakna atbetsklissen, ar: ett.
av tidskriftens nial.
Vidare: en repro-.
duktion: a v.
det ' omtvis ' tade: a v.
Zorn ... restaurerade.
Vasapprt~attet m; m..
Ti ' d&amp;rjften: %i.
~clrså.
p$: s &amp; ' .sä.tt .. läkc&gt;-: hk; att ' den.
.
iipptar beskrivning - på: n konst$.rti hiitorii - s &amp; e q god lit ' en skildring .,om.
två ii~oderpa mattor med, Det ar naturligtvis av .. synnerligen stor vikt: att just de .soni .. tillhöra det socialdemokratiska partiet ... göra allt för att i mån av .si.na .:begränsade.
: till- gångar och sin.
.beg$iisad.e.
.tid s y ~ s e l.
~.
.
-.
-.
sätta sig .med- ' kultur~ärden: En mycket .dominecande del.
ila .. kulr, 4.-L:.
.
.
... .. turvärdena: .. intages av skÖrih.eten i: li-,.
.
.
.
-.
.
.
vet och;, som en .. följd.
: därav,: a v kon; stens blomstring och värdesättande .av.
konst.
-.
.
.
v:iioi.
oxi .. Hams, on.
:.
.
: F .. bi ' li:.e:ns Så innerligen p &amp; utförsvagar, som:.
8 8 ~ 1 ~ l.
9: l.
1.
d Ti&amp;nsi.f$rlag.
.
Prii den allmänna-smaken .nu- liar varit ' .i -.
.
.
.
i.
' kiona.
: decennier.
genom.
.indus trialisinem för- 01á ~anssons:,nkiii.n: odh ' .di ' ktning h i?
därvbringande inflytande (s:e .artikeln Att.
dit. '
i&amp;ta: .i fostdánd&amp;än&amp;tn 11~1 lange v p i t kant ~:fGr ': Morgoll- bte.
kan vara.
: .erCirim, diktate och om Ruskin i, föreg.
- .nummer.
av Rata Dalström), så behöva: vi Yerkligen ar- Iiris lasare; och: .det iii; j11 för .övrigt.
drömniare som .Ola ~a&amp;bn,:f&amp;hiilan- sitt beta en .liten.
smula fö?
att - lara .. oss ' {) ara nhgot över ett &amp; r sedan diktaren de, är l a t t &amp; g .f&amp;ta,; al&amp; &amp; ....... satvta varde på och. '
fö.i; StQ x,ad.
' som iii i ' yllde sina femtio ' år, d å ju hans namn.
i i n d ocli &amp; &amp;.
' f a t t i g.a .-folk.-o6h vill vackert:.
Nu.
kommer.
.kar '.
f ö r d i g till (~eh ordet: om .haris: verk ' gick .ge~om.
dem båda .käli ', ' Vi:lket: den ' $&amp;k$ &amp; dik- ilela .. vår - press.
:.
Åi ' et f orut, 1909, vfi- ett sådant arbetssätt.
ten Fost6rland;.
avti.yckt - på annat i ad &amp; .han s i t t kilverbröllop.
med muser- $tall &amp; .i !detta.
.aufila&amp;, .i&amp;$er: 6s.s - finna.
Las enn.
pubiika@in: om!
: konst!
Bans första.
: debutbok såg näin- I .U$ .,.
'.
' U$g ~f &amp; ga:ei~br a ' 9 ' ' h &amp; gjorts En praktisk; hållen och iigen cl&amp;pens- .ljus p8 ' v&amp;i; e-n ' .188$ '.
Om de mest valkomna utdrag - det enda konstförstående sådan utges nu spe.
Ola Hansson har det sagts, ' att ' han ' var man skulle vilja ha uttryckt som.
- sin.
.
cielt för.
.oss boende.
i det.
: hiir.
landet.
" en förtidig.
i sin - egen tid, en av de onskan vore, a t t ' dessa utdrag blivit Den kostar bara 2: 75 om året, och låt yppersta inom densamma ' '.
Ellen Key annu mångfaldigare - på bekostnad OSS nu visa att vi verkligen vilja lisa.
skriver på ' hans 50-årsdag att hans dik- av .avdelningen. '
' Svartkonsten '.
Redaktören av Morgonbris tanker sig.
taröde ' leder tanken till diktarordet d e Att 010 Hansson gr en poet som .km- visst icke att ' var och en stackars fattig s t u c k o e n ö g o n s t e n m e d nat slita sig loss från " de mörka dröm- socialist skall bestå sig med Soc.-Demo- t a g g ... och hon säger vidare, att han marnas famntag ' ' och som hoppas p %.
kraten eller annan daglig tidning, det klev ej vassare mött an flera andra av en gyllene m.orgonrodn,ad, trots.
allt, bildande organet Tiden, ungdoniarnas vår litteraturs förnyare fråq åttiotalet, med ljus och klarhet visade han redan Han åren 81-83, då han skrev den tros: nödvändiga Frani, Morgonbris natur- nien han var d &amp; ömtåligaste.
ligtvis, Stormklockan, kanske också hade f örst och främst den överlranslig- vissa dikten " Ett öppet ord ' ', varur vi rand f ö r de mest missnöjds.
i det har het, ' ut.a.n vilken ingen blir lyriker.
.
återge dess sista strofer: För ' att förstå vad ' .Ola Hansson van- samhället.
Vidare all möjlig agita-.
" Att veta så innerligt f&amp;st .. och visst, tions- och upplyshingslitteratur och så tade ' av sitt eget land, av svensk publik att lyckan slår ögonen upp till .. sist,.
till sist Konst ii 2: 75.
-- och kritik - behöver mail bara veta.
.
att andra skörd.a., ciär vi ha sått, Men läsekretsen kan slå sig till- att många av bins arbeten.
först ' sett den livets lycka,.
soni vi ej f %tt,.
sammans om en del nödvändigt kun- dagen på främmande sprak, flera av .att inne i våndan sliiiiirar.
i ro, - skaps tryck.
Kvinnoklubbar framif ör d e m ha.
aldrig utkommit på svenska.
min enda, stora tro.))
allt kunna ha ett exemplar geinen$aint, C en känslige drömmaren och den sjuk- Namnet talar för sig sjä.1~ - ett.
och andra klubbar också .förstås.
Bilda lige grubbl ' zi,ren har gett oss ' många vidare bokcirklar?
det ar ett gott satt hittra ocli förtvivlade tankar; men gott och billigt tillfälle yppar sig har att få läsa.
Vid ' are kunna, .nog famil- h m liar i sin kamp mot.mörbrets inak- att ' lagga det till sina övriga käraste jer, som ha flera ~ % x n a niedleiiimai, ter aveq vunnit seger - diktarens se- bokskatter.
J-a ' S.
dela upp utgifterna för god litteratur.
g ~ Och.
nar man sedan sagt, att ' han ' Som prov, p å vad tidskriften för vm.
" en nian, .som viigat,.
velat och 2: ' 75 lämnar i 1 5 t o l u s ' i d i. g a k-~nnat ' ', d å ' har nian oc.kaii därmed h a f.
t e n om gret, r i k l i g t i l l n - vl sat, a t t.
förståelsen oinlming Iionom s t r e r a d e, vill ' jag näliina att de d m a t.
Om lian en gång i vrede ' och; (Ur sFolkene Visors av - Ola Hansson.)
.
3.
hittills utkomna n-Lmiren,.
villra h:~rin vande ' ryggen &amp; t sitt eget fader-.
. '
inga i prenumeration för 191.2, msland: dar dumheten ocli .förnumstig- Vad heter kärlek till ~osferlárrd? "
.
iiihehöllo bl.
a .. en uppsats av Carl hcten ville halla hononi kort, och.
i En Fäck fri spegel i flack f r i ha~zd,.
.
Larsson, som väckt mycket uppseende tacksammare jordmån - sådde sitt viisens som återgiver den älskades, drag.
och som framkallade sakrika svarouiiål; ri lra frön: vem dömer honoiii för det!
i s j ä ~ f i i k t och @ sdr-ket sammanduag, särskilt ett av Gunnar Hallströ&amp;, " som Folkens visor Wsoin.
synes ett urv.al bör läsas av.
alla; en 1ippsat.s och ur diktarens prodiiktion under 30: år.
n a r.
frigjord hon.
skridev ' uv nattens bad.
illustration av Östbergs vackra nya Vakra; och stämningsfulla dikter sak- skola,, vars arkitektur man bör:försöka nc.s: ej i denna .. samling, men äro e j s ' mwgonbrand ...
.
leva sig in uti; reproduktionen ... av .en överviigande.
Det a r lirera social och taida av prins-Eugeqvilken kliehéMor- pc~litislr tro ' sbekännelse sojn # komiier Vad är att a k k ä sitt * f osteerland?
*: gonbris fått låna till detta; nummer; frun.
Och .att clenna går langt till Att Knjifa.
.
ke4a-.
av ' hgnd.
.
.
.
i hand en utmärkt, både djupt kand och lätt- v2nster visste vi ju.
Ola Hansson kan; och.
.
leda.
.
med .$$&amp;de ' ..... ~vå~di~ &amp; '.
d: fattligt skriven text till tavlan av Erik ner varmt och djupt for fölkets ratt-.
... i.
.
Wettergren.
Vidare åtskilliga re- viira .. - krav, och han ' sp&amp;ra.r: .. inte y a aII.
[jusets, .ev (@;.
tjnnanda ' flod:.
i delgiva prov på.
Vidare åtskilliga re- skynifbrden mot detta folk~i utsugare och dränka .a ?ari~vay.-smygmanshop.
i produktioner illustrerande gott konst- ticli förtryeka~e.
Han har-sett att " fast i judasgrop.
I A I,. '
, &lt; ' a. '
.
s.
.
. '
' ' ',; r ' j .., ' Fosterland.
. '
, ',.
r .. N '.
7
Det ar ' karhk tiil fosterlanid,.
nar obeslickelig vårdarhand kan göra den ymniga rikedomsvåg, som flödar i jord och flödar i. håg, till livsens springbrunnar ovevalli.
och tusen falk.
Och det ar kärlek iill foster (and.
: att lysa W å den fö&amp;äda ' rhand, som griper om rodret och s y r mot land, men sty * pk shär och s&amp;+ På sand; .- att lysa på handen klart o &amp; fast, tills grefief brast.
.
.
.
.
....
Morgonbris 191 2, ~ o r ~ o n b r i den s, socialdemokra- M A L M BERGETS SOCI ' ALDEMOKRATISKA KVINNOKLUBB.
.
.
bör- tiska kvinnorörelsens.
.
tidning, jar med detta nummer sin åttonde argå ng.
hava behov a v något mer kon- skyldighet en månad efter- varje Att av den socialdemokratis.ka centrerat ii,idningsvag a n den dag- nummers mottagande.
kvinnokongressens verkställande liga pressen kan.
erbjuda, dels Organisationer äro ekonomiskt utskott .utgives en egen tidning genom.
ämnesvalens relativa be- ansvariga för sina kommissio- synes fylla ' ett bestamt behov.
gränsni.lg, dels genom den kortare nurer.
Det ä r självklart att en sam- samma:-ifattning i vissa, ämnen, Redaktionskommittén för Mor- manfattning av vad som ' rör kvin- som genom ett s ' ådant organ kan gonbris har anledning kanna sig nofrågor behöver sitt särskilda or- givas.
.
förvissad om, att de som hitintills gan, dels emedan.
det som skri- Morgonbris vill således vara lämnat tidningen .bidrag skola göra ves om kvinnofrågor i den dagliga, et t verkligt agitationsiede$ bland detta aven n ' ästkommande år och pressen ej där gör sig tillräckligt kvinnorna, e t t ' medel till: ~ p p att - även nya medarbetare skola gällande i den övriga mängden lysning, till höjande av dtwas intressera sig för vår tidnings av frågor, dels emedan det är solidar: !tetskänsla, an.&amp;arskavsla strävanden genom att lämna den behövligt a t t kvinnornas intres- och, mblmedve:tna arbete på so- sitt medarbetarskap .. sen särskilt bevakas och ej på cia lism ens förverkligande.
Alla En tidnings framgång ar även rragot satt bliva undanskjutna.
fackföl.eizingar,, ungdomsklubbar, beroende av dess läiekri$s ' utök- Morgonbris vill vidare lämna nykte+A:etsloger,.
.
.
kvinnogillen.
.
.
och.
ning.
~edakionskommittén upp- meddelanden och sammanfattnin- ahdra organisationer bland arbe-.
manar därför kommissionärer att gar rörande den socialistiska rö- tarerörelsen böra därför s e noga öka sina ansträngningar att få tid- relsen och de stora samhälls- till att Morgonbris äges .och ldses ningen alltmer spridd.
och kulturfragorna i allmänhet samt a v all &amp;!
kvinvror inom deras: vesp.
~ e ' d en varm önskan om fram- intaga litteraturanmälningar, ehuru orgc; ni:; atioiniw.
gång för socialismen och kulturen.
helt naturligt med stora begrans- Mor,; onbris utkommer en gang Morgon bris reda ktionskom m itte.
ningar för det knappa utrymmets i m.ånaden och utsändes till klom- skull.
Aven skönlitterära bidrag: missior.arer och organisationer om- skola inflyta i den man lämpliga kring den 1:sta i varj.e m.ånacl. '
~renumerations~riset å posten är såda,na kunna erhållas o c h utrym- kr.
1: 20 pr år, 65 öre pr 1, ' år, met tillater deras intagande.
Brev från ' Malmberget.
Morgonbvis vill aven.
särskilt 40 öre pr 1 ', ar, postarvode inbe- Malmbergets socialdemokratiska lämna kortfattade redogörelser och rakn,at.
.Prenumeration emot tages kvinnoklubb har i år att anteckna sin elvaåriga .tillvaro.
Medlemsantalet har upplysningar angaende hemmens alla postkontor.
ej varit så stort, trots det stora in- 10 sasom förut, vArd och frågor som beröra skön-.
.
L.ös.r~urnmerpris dustrisamhälle M,almberget är, men vi.
.
.
.
kunna ändock med glädje säga, att öre pr exemplar, med 20, procents hetsvärdena.
denna klubbs kärntrupp modigt arbe- E.n månadstidning bör vara.
val- avdrag för organisationer och tat från dess bildande.
Allt emellanåt kommen dels ' för alla ' dem, ' sam ko ' mmissionar6r och +redovisnings- skerda vi .frukten av, vårt arbete ge-,.
.
. '
, '.
.
, I ', F rån kvinnoklubbarnas arbetsfilt.
.
.- - d nom att se en och annan vaknaför var sak och sluta sig till våra led, men Eien stora massan står dock utanför.
Orsaken a r nog den, att det finnes så inånga föreningar, och som vi ' alla veta vilja nog en del av arbetsklassens .kvinnor helst tillhöra den högre klas- sen.
Andra åter äro likgiltiga för allt.
Även kunna vi ej hålla våra, möten i fina salonger, utan i Folkets Hus, men Jag ar fullt övertygad om, att det ge- nerar ingen att gå dit, ty dar finns god plats.
Som vi veta finns det inom alla områden individer som inte iiro i allas tycke, men för .att vinna vårt stora mål böra alla deltaga i arbetet.
Fram mot orättvisa och förtryck!
Fram för * arbetareklassens höjande, både i lekamligt och intellektuellt han- seende.
Med kamrathälsning landet runt:.
Klubbist. '
Agitationen i Blekinge .., .Då jag nu åter begär f &amp; taga Morgonbris spalter i anspråk ar @ et för a t t något litet meddela frän den agitation som under d,ec.
mämd förekom har.
Etter förfrågan.
hos V. U.
.huruvida nhgon planering ang. agita- tionen i landet var gjord och svar kom att sådan före jul var omöjligt .å&amp;adkomma, be- slöt styrelsen för Ronneby kvinnoklubb a t t om möjligt f å till .stånd en turné genom Ble- kinge.
Vi tillskrev frlrn Ma.ria Kvist från Gävle och fick svar, a t t hon var.
villig resa.
Nii vor0 vi glada, ty, tänkte vi, hade vi bara en tal., s %, skulle det nog gå lätt för .sig a t t ordna det övriga.
9tt .s % ej alltid ar för- .hållandet fingo vi dock något Litet .erfara, ty trots meddelandet.
i ortstidningen .och trots de direkt till arbetarekommanerna at ' allda in- b judningscirkularen fingo vi endast f r h tre platser svar a t t de vor0 villiga deltaga.
Dessa vor0: Kallinge, Karls krona .och Sölves- borg.
I Karlshamn ha vi kvinnoklubb, som naturligtvis gick med i planen.
Nigra kommuner sände ett yanligt avbö- jande .svar till följd av dålig ekonomi, men andra åter lämnade troligen det utan avse- ende, enar vi aldrig .erhöll svar här&amp;.
Detta försv5rad.e planeringen,, t y vi väntade i det längsta, varigenom också turnén korn bra.
.
n a r a.
julen ..
Vi hade alltså f,em platser med var egen klubb, men som vi ansågo det allt för litet till följd a v ta1:s länga resa, beslöt klubben bekosta ytterligare tre föredrag.
Planen.
kom då a t t omfatta S platser.
Blekinge ar visserligen inte short, men nog hade det bort varit minst dublbelt så ' manga.
Dock tro vi, a t t nar vi niista @ ng ställer en vädjan till vara manliga kamrater, dessa d5 Bättre må förstå vikten av a t t göra nggot för a t t även kvinnorna må tillgodoses &amp; en upplysning, som på detta satt kan k.omma dem till del.
Fröken Kvist började turnén i Sölvesborg, dar kamraterna gjort sitt allra bästa för tillslutning.
Bland annat inbjudil därvarande kvinnliga rösträttsförening, var2 ordf. också, höll ett kort anförande under mötet.
Ingen klubb klom till stånd, men som vi veta a.$t intresse .finns hoppas vi a t t snart f % - en sådan där.
Nästa plats var Karls- hamn, dar Itlubben ordnat så trevligt som niöjligt, men tillslutningen var ej s % stor.
Trots utliållighet och anstrangningar tyckes det vara tiingt a t t arabeta, och sprida först %- else dar.
Så gällde faraen Aryd, där förr en kraftig facklig organisation bland sten- arbetarna hadq, plats och där ännu, några av de gamla duktiga kamraterna göra allt för a t t hnyo väcka folkets intresse.
Har hade endast en 35 personer samlats och det ar inte utan vemoBd vi tänkt på vad en kamrat ytt- rade dar nere: set a r ofta s. &amp; tnngt a t t MORGONBRIS -- krteta för v %ra idéer, men s &amp; hör niali ' fr&amp;.
tniiat h %ll hur vakna och duktiga de äro och luil bra det lyckats d.em i .fören.ings-arbetet NI.
d &amp; griper man ånyo nya t a g ' och hoppas så %ter p % nytt. "
Ja, heder %t dessa präk- i g n gamla kamrater, som göra vad de ' kunna x 2 1 trots motarbete hoppas på ljusare tider!
I: Hallaryd, vars klubb en tid e j kunnat tia ' ira regelbundna möten, var det gott om folk och 8 nya medl.
ingick i klnbben.
Vid mftet i Karlskrona, vars Folkets hus stora sal var nästan fulls.att, tillsattes en interims- styrelse, som vi tro e j skall .svika s i t t upp- fr,ig.
En klubb har förut verkat dar, men ~ipplösts.
Kallinge åter hade .. bra: besökt rniite, men kvinnorna tycks änau sakna håg at.
; upptaga den förutvarande kluibben, vi1 kex, lades ned, som jag tror, till följd av hån och of5rst %else som då möttes.
Nu var turen bommxen till .Ronneby och vi hade.
samlat ett 100-tal per.son.er - hade dcck väntat fler.
' Fröken Kvist talade över ' Kvinnan, och samhal:lsfr %gorna ').
: irinet: skildrade Itvinnorörelsenk uppkomst och ut- vi:cltling i skilda.
länder och den kraftiga strid som förts för eruhendet av den allmän- na rösträtten, Bevisade hurusom kvinnan pii de olika omrhdena har samina intressen att bevaka i satnhallet som ' mannen och dar- Fiir ocksa bör vara beratti gad till samma riittipheter.
Det sakliga föredraget mot- togs med livligt bifall.
E t t par medl.
vun- n 3s .. Tuimén avsluta des i Saxernora, dar ar- betarelr.ommunen välvilligt ordnat %t oss.
Fullt hiis och tack,samma %hijram.
Troligen blev detta ett förarbete till en ungdoms- lzlubb, enär en sädan har större förutsatt- ni.n g å nämnda, plats.
.
Dettzi.
om frölten Kvists färd i mörka B1.e- Fingebygder, vilken trolipen i framtiden Iiommer a t t giva - en ännu rikare beh %llning.
Samtidigt frambar jag mitt och kamra- t e r, ~ varmaste tack till tal.
för alla väckan.
C.e och övertygande ord, och alla ospard möda!
Skulle Jag så, till sist o:mtala hur v.i ' anodde " samman kassa för a.tt fvlla kost, iiaderna, 6kiille, det bliva ett kapitel för .sig 23kall d &amp; endast tillagpa a t t vi ordnade er trevlig julmarknad, med lokallm i full jul !ilcrud, dar varken ljus, granar eller tomta1 i~aknades.
Det var en hel liten uhtällnjnp.
] å julgranslronfekt, som vi sjä.lva tillverkat ch som.
rönte strykande %tgå:ng.
Visserli~en e t t drypt göra innan alla d e.
?,O00 ' fvrastyvers ' - karamellerna blevo in.
lagda i sitt prunkande hölje, men med nied.
lemmarnas.
trägna och eniaa vilja till hjäll; pick d e t glatt .om också flera nätters siimn fick of frizs.
Inte blev behZillniiipen &amp; or.
jam.
f ört med det dryga arbetet, men ' vi fingo til ' det %.syftade och var ju v %r .närmaste stra van.
Med halsning till alla kamrater och kli141 bar och med ön,ska.n om rik framgång undel det nya året.
För Ronnebp sot.-dem.
kvinnoldiibbs styrelse ' ' Reheclra 8rlensson.
Drick alltid J A.=B.
Farenade hok kl ad fabriker^ Stockholm.
b t - 1 Litteratur.
a * Blekinge fëretag är n8qot- at1 efterlikna för andra hndskap.
Med anledning av ovanstilende vi$ vi prima på tillfiillet och med hanris ninq till den agitationsplan, som V. U ti71 klubbama utscnt, upprniana desammr till vaken och god tillslutniag om dett; vart agitations£ öralag.
Protokoll från Scerges and &amp; soc.-dem.
kvinna k o y r e s s.
kunna rekvireras fran M o r g o n ' b i s exp.
Pris 10 öre pr st. Poetar vode ej inberjiknat.
.
Re kvisz ' tioner sandas mot postförskot ' eller förut insänd likvid.
I Lily Brann: M e m o i r e n e i n e r S o z i a l i s t; i n. Verlag Albert Lan- ?en, Munchen.
Haft.
Rrnk.
6: - för.
varje del.
AV ett ' arbete, som omfattar tvenne lelar på över ' 600 sidor vardera redan 3fter några fil månader utkommit i 27 tusen exemplar, ä r i och för sig en märklig händelse aven i Tyskland.
Det torde knappast finnas något skön- litterärt verk, som på de sista tio åren blivit så mycket omdebatterat i tal och skrift som detta.
Och ändå är Lily Brauns Memoiren einer Sozialistin i c h något verk av stor lit terär betydelse. '
Det a r emellertid mer än det, det ar ett mänskligt dokument av rang, ?ii f örnam kvinnas bekännelser, skrivna med en nästan grym uppriktighet mot sig själv och det ä r ej att sikta för högt vid en jämförelse att likställa dein, vad arbetets psykologiska intres- se angår, med Goethes Dichtung und Wahrheit.
.
Man överdriver icke nar man sager, att Lily Braun varit på allas lappar under de ' sista 10 ' åren, att.
allas ögon varit riktade på henne för hennes djärvhet att handla enligt egen över- tygelse.
Lily Brauns insats som politiker,.
som feminist har varit större an någon annans måhända av de ledande kvin- norna i Tyskland.
Hon har varit.
bland de få.
som verkligen intresserat sig för.
politiken för dess egen skull och för samhällets basta och behandlat den '! '
l,
MORGONBRIS. '
I l.
varken sasom plattform för personlig framgång eller använt den i kvinno- sakens tjänst.
Och ändå har hon gag- nat kvinnosaken mer an de flesta.
Hon har varit den första.
att begära rösträtt f ör kvinnor i Tyskland, långt innan de borgerliga röstrattsföreningarna varit bildade.
Hon har varit en av de ra-dikalaste i sina åsikter ifråga om kvinnans f örhållande till mannen, hon har före någon annan advocerat karle- kens ratt, och ändå, eller just därför, står Lily .Braun denna dag som i dag ar mera, ensam och mera.
övergiven an någon i hela den för ' frainsteget arbe- tande världen i Tyskland.
Det ar en mer ä.n mikkvardig ut- veckling Lily Braun har genomgått.
Uppfostrad i de högsta hovkretsarna, i en ytterst konventionell och konser- ' vativ miljö, lä.rde hon sig mer och iner att inse, hur skriand.e de makthavan- des orättvisor äro, och knappast vuxen frigör hon sig från familjens och tradi- tionernas tvång och blir socialist.
Med en alldeles sällsynt skarpsynthet.
skil- drar hon barndomshemmet, fadern, ge- neralen, d e i g o d e, men häftige man- nen och modern, den veka och under- dåniga; slakten och umgänget, där in- gen kan tanka sjalvständigt.
Hon själv ar firad - och beundrad f ör sin skönhet och, sin intelligens och ej minst för den originalitet, som omfattar alla hennes handlingar.
Men Lily Braun ar b,egå- vad med ett socialt samvete, hon bör- jar snart att blygas över festernas glans, när hon påminner sig de fat- tigas umbäranden För att få full handlingsfrihet Ingår.
hon ett skenäk- tenskap med en av partiets mest en- tusiastiska anhängare, den sjuke, döds- dömde professor von Glycinski, som undervisar Alix von Cleve - det ar hjältinnans namn i boken - i de so- cialistiska lärorna och i de stora tän- karnas teorier.
Med Alix von le ves ' formella över- gång till socialdemokratin och Glycin- skis död slutar memoarernas första del, s0131 författarinnan kallat: Lärdoms- kren.
Med frågan: Och denna branta stig, som jag vill vandra, varthän leder den?
slutar hon del I.
Bokens andra del ger svar på frågan.
Viigen för Lily Braun uppåt, men ge- nom ännu våldsammare strider an dem hon redan kämpat sig igenom.
Boken skildrar h jaltinnans officiella inträde i det sociald.emokratiska partiet.
och hennes verksamhet inom arbetarrörel- sen, i det den ger en genom sin pla.sti- ska åskådlighet oförliknelig bild av partiets inre liv.
Väl förtrogen med såväl den tyska som den utländska rö- relsen målar förf.
en färgrik tavla av dem båda ..
Skiftande och livligt fra.111- träda alla de personligheter Lily Braun sammanträffat med, som en rad väl lyckade porträtt: Liebkneeht, Auer, Bebel, Vollmar, Bernstein, Jaures.
Anatole France, Bernhard Shaw, John Burna, Sidxyy och Beatrice Webb och många andra: d c tByslm horgerliga Lazarol.
har i massor a f.
fall botadt.
.
reumatisk verk 3 reumatisk verk!
I I.
S e h a r e t t exempel!
, q Idör en tid sedan ådrog jag mig genom sträng förkylning en mycket svar muskelreumatism fljr hvilken jag blef ordinerad att genomgå en fem veckors badkur.
' Jag försökte emellertid med Lazarol utspädd med en t:redjedel vatten, indränkte med denna vätska en ylleduk som jag placerade p2 daet värkande stället.
Redan efter ett par behandlingar erfor jag lindring och tllef-på kort tid återställd utan att resa till badorten.
Med stod af ofvanstående rekommenderar jag Lazarol t:; ll alla som lida af reumatisk verk.
.
stockholm den 12 juni 191 1.
&amp; kvinnorörelsens förkämpar ej att f ör- nas upplevelser och öden a.ro skildrade glönima.
Och lika träffande som le- med så mycken objektivitet och san-.
chrna skildrar hon mängden.
De vik- ning.
Lily Brauns tragiska kärleks- tigaste händelserna under de sista år- öden, hennes sorger, hennes triumfer tionden $, striderna inom tyska riksda- som kvinna och såsom politiker, hen- gen och vid riksdagsmannavalen, de nes mariga nederlag söker hon återge tyska och aven de internationella par- med sin- stora intelligens opartiskhet.
tikongr s.sserria med alla intriger och i ånga av de moderna problemen, så småaktigheter, allt förstår hon att svåra att lösa, frainstå har med all de- återge:: ivfullt och verkligt.
Arbeter- ras skarpa.
Modersplikterna och yr- skornas och tjanarinnerörelsen, cle po- ket i strid mot varandra, de sexuella litiska och fack£öreningsorganisatio- problenien, sociala spörsmål i allmän- nerna.
-- allt, som hon.
varit ' med om het skildrar hon med innerligaste för- och det hon sett, passerar förbi -- ej ståelse.
som i ei; t kaleidoskop, uta.n som oin la- För var och en, som ar val hemma- saren själv varit med om alla händel- stadd i tyska språket, ar boken mer ser.
Men icke blott miljöskildringen an läsvärd - det ar en märklig tids- ar mästerlig, utan hennes förmåga att bild av en högt begåvad kvinna.
ge den ratta lokalfärgen åt natuirskil- N. K-g e r. dringarna visar hon liksom i föregåen- de arbe ten.
Oförlikneliga äro hennes bilder h å n London, Paris, Wien, Ber- Ett hjärtligt tack för det förra lin, håii Tyrolen, allt blir levande och Arets arbete med Morgonbris vill härmed karakt.äzistiskt under hennes penna.
expeditionen särskilt bringa kommissio- Nen narerna.
Vi veta att för dem ofta före- Det ir bokens yttre dess stijrsta varde ligger uti den yp- ligger atora svbrigheter att få tidningen perliga analysen av det kvinnliga; själs- u t i den omfattning com de önska och livet.
Det torde knappast finnas n&amp;- mA de glädjas vid att ansträngningarna got svenskt verk, .dar en modern kvin- krönte med framgång för Morgonbris.
.
.
.
.
MORGONBRIS '.
.
.
_.
.
.
.
.
.
-.
.
_ - _ - -.
.
.
- - .....
.
.-. --.
... -.
_ -.
_ -, ... &lt; ...........
Vi.
vilja aven tacka alla, som punktligt fullgjort in betalningarna och alla som under december månad inbetalt sina rest anser.
I förhoppning att icke behöva utsätta nágons namn i Morgonbris för resterande inbetalningar av f6rsålda n:r så ha vi uppskjutit därmed till nästkommande n:r men hoppas, att alla då till den 15 jan.
1912 skola ha betalt Morgon- bris t. o. m. n:r.
l 1 1911.
Expeditionen.
&lt; I .. .-e f.
-.
- F - ~vdelni~iskontiret: Knngs.ga tan 20. et alar C, W, SCHUMACH.ER, högsta Depositions- &amp;: ' 17 I 7 No~rlandsoatan STOCKHOLM SPIS6 loch KNACKEBRO ' D.
Många sorter, oöverträffade i välsmak och näringsvärde.
Följande utlåtande föreligger om dessa tillverkningar: sPA begäran av Herr Fabrikör C. W. Schurnacher har jag under flera Ar upprepade ganger dels övervakat tillverkningen av, dels analyserat av honom tillverkade sorter av delikatess-spisbröd, spisbröd och knäckebröd.
Jag har därvid funnit, att dessa Herr C. '
W. Schurnachers brödsorter på grund av högt.
näringsvärde (: hög halt av stiirkelse och protein) ' renhet (frihet från .främmande inbland- ningar) samt torrhet och mörhet (vattenhalt mindre än 10 rocent) äro att anse såsom stående i främsta rummet beträffande kvaliteten.
Klihalten gr ringa oc11 ej större än den för prima bröd av dessa sorter normala.
.
Stockholm den 8 april 1911..
.
(i. Lagerhelm, Professor vid Stockholms ~ ö ~ s k o l a.
En julotta av mera sall~ynt slag i var artificiella och moderna tid var den som sist förflutna julhelg av Verdandi- logerna hade anordnats i Stockholms Arbetarinstitut med föredrag av d:r Knut ~ j e l l b e r ~.
Julens helg och ro och ureprungliga mening hade man enkelt och vackert symboliserat och tänkt på alt fd fram d &amp; man smyckat salen med granar och SKOMAGIPSINER ljus - tänk, levande lhgor, alldeles som om man auttit i en liten landsortskyrka!
dit ännu inte gas och elektricitet trängt in, ' 5 O L O ~ M T A N 5.
.
D:r Kjellberg8 tal var helt i harmoni med vad man här tydligen velat listad.
Välsorterat lager .av starka, .. eleganta och komma, ljusets fest fick sin förklaring och helgens betydelse för trötta kroppai moderna skodon f8r damer.
och barn.
och sjalar sin rätta tolkning.
I övrig1 ut fylldes det balldynt fin känsligt valda OBS.
I Alla slags bestallningar emottagas och programmet med musik och sang. "
' Bengt E. Petters ut föras skyndeam t. Tove.
Svenska Livranteforsakringsbolagel Reparationer emottagas och utftiras v @ och.
.
billigt.
Posts par banken.
- ömsesidigt - 8TOCK.HOLM.
.
Folkpensionering.
- Folkf örsäkring.
Livförsäkring.
. '
.
.
.
, ', Kiruna e?:!?
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
almb bergets En arbetar hustru som ä r den yppersta i handeln, av " stör- sta fullkomnipg och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de med vHrt firmamarke .forsedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande stindpunkt ar det högsta som kan u p p d s och överträffas icke av d g o t annat fabrikat.
Särskilt för.
manliga betalningsvillkor.
.
, SyrnaskinsaffSren SOLIDAR, Vasagatan 5 2, STOCKHOLM,.
.
Styrels.
n.
- sot.-dem. '
.
' llvinlo- Hälsingborgs sot.-dem.
kvinno- Huvudkontoret: -.
Klarabergsgatan a3.
-.
klubb ' avhåiler möte I:crla och ' 3.dje oneda- i manaden i Furutorpssalen kl. 8 e. m. Kommendörsgatan 25.:.
geu Sjiikkaesan.
har uppbörd andra möt et .i Qvdeln.=koiator: Barn,husgatan 16..
.
manaden.
Styrdsen.
Flemioggiatan 59 B.. '
' Solidar-Symaskinen, kvinnoklubb av- ' klubb har ordinarie möten 2:dra och sista maudagenei varje manad kl. 3,W e. rn:i Fol-.
:.
.
kets.Hus.
.
.
Stgreken.
.
borde it ke köpa annan symaskin an sot.-dem.
hAl1er ordinarie moten 1:sta och 3:cCje manda.
gen varje.
manad i .Folkets Hus ' lilla sal kk.
.
.
Statens garanti.
Motböckerna.
.
över hela riket.
~ i ~ k s ~ a r b ö s s tillhandahlillas.
or avh-ler ordinarie möte tredje tisdagen varje manad i godtemplarsalen kl. ' / n 8 e. m.
-.
-.
St yrelsen.
nar bon avrfider mannen att teckna försilk- ring a sitt eget eller b8gge makarnas liv.
PA grund av mindre dodliphet ha kvinnor Iagre Premiebe- premier i DE F B R E W ADE.
frielse vid sjukdom och olycksfall, m. fl.
för- maner ...
.
.
.
Furulunds soc.=dem.
kvinnoklubb Kvinnan motarbetar sitt eget basta.
.
.
Depositions-Ranta .. Kapita,raki.-Rinta), 5 0:, POce 4. '
.
,.
,,:.
.
,, Myhets.
Magasinet,.
.
.
Kassafack .friii kr.
5 pr a r.
.
, n.
~alkö~in~.
- - Nils Adamsson.
-.
Sanitet smarknadens största specialaffär, ' Filial ' i Chh~alpa~; itset, &amp; ckkolm.
. '
