# ID: svediakorp-per2361
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,046
# sentences: 1,109
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongrcssens Verkställande Utskott.
(7:de arg.)
N:r 9 September Prrnrtmrrationspris: 1: 20 pr helt ar, 60 Sre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 10 örs.
Barn och biografer.
- Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
11 Annonser a sista sidorna ' pris 15 öre pr mm.
färdas fram genom passen i .Schweiz ' undersköna alpkedjor, besöka Indiens urgamla städer med deras heliga tempel, dröja vid Medelhavets stränder och bana oss ' med yxa.
vag genom Afrikas ur- ekogar - - Ja, en välsignad uppfinning ar.
bio- grafen i sig själv - men till förban- nelse har den blivit i mhnga fall, och Nar jag ndgon clag har en ledig stund vet jag fi saker, som roa mig ei mycket som att ta ett par barn med mig till en biograf och Ase en föreställning. "
Men det skall vara tidigt pA efteïmid- dagen och jag skall vara fullt eiiker pA att programmet är bra.
Jag vill ej ri- skera att f &amp; göra vad som hänt Atskilliga föraldrar, som äro radda om sina barn, nämligen att bli tvungen att g &amp; ut mitt under föreställningen, Om ndgon uppfinning varit agnad att Astadkomma revolution i barnens värld, sa ar val ' biografen.
Vem kan val un- derhplla de smA som den?
Bilder visar den, men icke döda e&amp;- dana, utan livslevande - människorna andas, hästarna springa, hunden leker, fAgeln flyger.
,.
För b~.rnen, som leva vida mer med de yttre sinnena an vi vuxna och som.
t a g a allt pA allvar, blir den ndgot av det underbaraste och hiirligaste de kunna tanka sig, det är som de sjiilva vore med i en Tusen och en natt-saga.
Och niir sh uppfinningen 5r av den art, att den karl komma aven det fat- tigaste lilla barn tillgodo, vilken viil- Byst av Antoinette Vallgren.
signelse skulle vi ej d &amp; kuiina kalla den1 Tank p &amp; en fattig mot, riom f&amp;r arbeta dagen i ända för att fd kliider och föda det är främst förvärvsbegäret som ar or- till sig och barnen, och Bom ej ser sig saken hiirtill.
Av de stora bolrigen (filmsfirmorna) nLigon möjlighet att f A mer an kanske hur skulle hon som tillverka bilderna (filmerna) har fler- en 10-öring till övers ej fröjdas över att med den kunna be- talet alls icke varit vuxna uppgiften, och reda sin tös det mest eftertraktade nöjet en mängd av dem ha medvetet ockrat av alla l p i människornas ualaste instinkter och Därtill kommer ju, ctt biografen kan sidor, ha tillverkat sensationellri, lidel- vara ett ypperligt bildningsmedel.
Bilder serna uppeggande, nervkittlande bilder.
f r h alla jordens länder visar den, vi Och biografiigarna ha ' i det stora hela - Tryckeri SIGNE SVENSSON, Anna Lindhagem.
- Arbetarn- Morgonbris ' expedition: Redaktör: II Stockholm 191 1, A.-U. '
II funnit sig i förhiillandena, ja m8nga ha.
ju varit gladare ju %skarpare&gt; saker de iigt - eidant drar folk.
I; n försvarsartikel för den svenska biografverksam heten, dari all skulcl lag- ges p &amp; film.ifabrikanterna, uttalar hov- fotografen Rydin som sin mening, att av alla filmer, Eom föres in i landet, endast .2 proc.
kunna anses riktigt goda, 8 proc.
ganska goda, 20 proc.
anvand- bara, under det de Ateratliende 70 proc.
- maste betecknas som simpla, dumma.
.
eller klumpigt in~pelade.
Reflektiofierna göra sig sjiilm Vuxna människor f % nu stb sitt eget kast, men dödssynd ar det att förgifta 1 barnens sjiilar med Ecener ur förbrytares eller sesuellt förhärdade miinniskors liv.
Förestandarinnan för en av Tysklands största institutioner för barnskydd, jur. duktor Frida Duensing, som siitter bio- grafen i sig själv s &amp; högt, att bon kallar den Ben himlens giva till proletiirbar- net B, yttrar följande om en biograf, som.
hon besökt, där minst 50 barn voro: .Det var en sbdnn ~ammsnetallning.
av friickhet, gemenhet och uselhet, att blodet stannade i Adrornn pil mig.
H u r mycket jag iin iilskar b~irn och hur lielig, deras oskuld an iir mig, ab var det dock ndgot hos mig som - rar starkare %n smlrtan över vad de fatt se, nämligen harmen över att nhgot shdant kan före- komma i vårt land.
Hur ar det möj- ligt att en stat, sdm &amp; digeil ger ut 260. miljoner till ' kyrka och skola, kan tilliita siidana framstiillningar, som rned sina 45 minuter grundligt underminera allt vad kyrka och ' skola med E &amp; oerhörd möda bygga upp under en 8 Ars tid.
Vilken granalös mot~iigelee ligger ej diiri, att en stat., 8om behöver miljoner för '.
6 '
I!
MORGONBRIS att bestraffii ozedlighet och förbrytelser kviill besöka biografen, iir det ej, viliri sluter ögonen för desea drivhus till brot ' sokm den motvikt, Forn ett gott föraldro och osedlighet l Har icke den dömdc skydd och hemliv utgöra?
Barn född; förbrytaren riitt att saga: Genom ei med ett överkiinaligt nervsystem ha ofant dapyliet har; jag blivit vad jag I; U ar ligt mycket större uieikter an gosse] Ar icke staten medskyldig i de sedlig har ovan att falla offer för tvångaföre ' hetsförbrytelser, som ekdana förestsll~ fitiilliiingar eller att f % sin fantasi ocl ningar egga till 3, sitt k$nsloliv förgiftat.
RIen inte ens det friekaste barn fa Illed rKtta siiger hon, att i frAga on: denna sak man inte kan nöja sig mec val av att kväll efter kviill besöka bin positivt arbete allenast, d. v. s. upprät.
grafen med dess spiinning, dess ofta d % tandet av nilgra goda biografer.
, De ' liga luft (m5rk de undersökningar son vore som man trodde att man skull (nyligen företagits av halsovbrdsnäinnder kunna befria en bker frhn ogräs ozt i Stockholm och som resulterade i grav: tistel ' genom att bes &amp; den med violei anmarkningar i en hel del fall) och des!
och liljor.
Nej, här ar en järnhand a \ anstriingning för ögonen.
Och mycke nöden, hiir miste först och främst censui illa %r det naturligtvis, om barnet få.
till för att utrota det onda.
Ty barnei tillbringa de gena kvällstimmarna dar sitter där motatlndslöst, viirnlöst, det Det gäller för föriildrarna att vara stark: formligen dricker in handelserna.
Och och för barnets egen skull et % emot er dessa bli ett med dem, det lever igenom ofta upprepad bön om en slant till bion dem Ater och Ater, drömmer om dem Detta a r ingalunda en Iatt sak, det ve, om natten och för in dem i lekarna om jag.
Doktor Duensiiig talar om biograf demonen, och nar inan ser vilken oer.
dagen.
s Hur handlingen p % biografen kan verka hörd dragningskraft biografen äger, för rent bypnotiserande pA ett litet barr: star man detta uttryck.
D:r Matts Dal borg, föreetbndare för Barnavardsniimn, visar följaride: En Attnltrig gosse, i en av vAra stor.
dene barnhem för gossar i Stockholm stader blev en dag hemma f r h skolan, omtalar att i 30 av de 35 fall, dh gossai och kamraterna teriittade för lärarinnan; m8ste intagas p &amp; hemmet för stöld, or.
att han de sista dagarna varit sh konatig, saken till stölden varit den oemotstAnd gatt och skurit med kniv, tillfogat en liga längtan att f &amp; gii pi % ' bion.
FA bar av dem sBn i handen m. m. Lararinnan nen redan som smA till överrnzhtt njutt gick till gossens mor ocb fick tala med av detta spännande nöje, förlora de hag henne.
Hon bera-ttade att pojken före för enklare nöjen, för leken, sporten fallit egendomlig sedan ndgra dagar till friluftslivet.
Betecknande ar det svar ei baka och att han emot bestämt förbuc nioarig gosse ' gav föreståndarinnan fö lagt sig till med faderns slidkniv.
N %- en arbetsstuga i Stockholm, dA hon upp got annat visste hon emellertid ej a \ manade honom att söka f % komma u och blev mycket förskräckt, nar hon fick p &amp; landet den sommaren för att bli sto: nöra.
vad han anvi.int den till.
Nu hadt och ' stark.
.Nej, jag vill inte bli stor han fatt stanna hemma för huvudviirk för da kan.
jag inte £A g &amp; p &amp; bion pi Varken modern eller lärarinnan kundf 5-öres bil jett.
s Marie Louise Gagner.
försth varför pojken, som alltid förefallit snäll och bra, kunde ta sig till nAgoi sadant.
Slutligen kom lararinrian aM frliga, om han möjligen besökt nHgor biograf.
Jo, mycket riktigt, söndager: förut hadc han, för fiirsta ghngen i siti liv i siillekap med en faster besökt en siidan.
Den lrvinnri, som skrivit för Morgon.
Dd fallet ju var av siirskilcl betydelse tog en ' nervspecialist hand orn det, il bris ovanatdende artikel om det viktigt tillvida att gossen upprepade glinger fick Bmnet barn och biografer - seininarie heöölra honom, diirvid dels fysiologisk ndjunkteii vid folkekolel5rnriiinesemina.
undersökning iigde rum och dels likaren riet Marie Louise Gi~gner - iir den sökte komma honom sh aHra som möj- 3om nedlagt det största arbetet p % att ligt, bli god van med honom.
Detta Betadkomma en biografförordning.
lyckades viil, och smAningom.
berattade Sdsom niimnes i hennes artikel Gr de1 han dels knivhistorien, ilels att han nödv5ncligt att en jkrnliand, niimligen drömt sh hemskt om karlar, som stucko lagenlig censur, inskrider för att r5dcla varandra med kniv.
Genom samtal niad barnen fran daliga biografers eakerligen modern framgick att dessa drömmar in-) beräkneligt fördärvbringande inflytande, triiffat natten efter biografbesoket.
1Ze- Var och en som har ansvar för barn, sultatet av tun undersökning framlaggsr, ch i första hand naturligtvis alla för- d:r B. bland annat i följande ord: &gt;Detta ildrar, böra därför kiinnn det som en fall star för mig silsom en direkt genom %idning frAn en s t o r olycka, deras barn den ~uggestiva inverkan av en biograf- ivävat i, att en biografförordning kom- upplevelse framkallad handling a v, ett ner till stand och skall träda i kraft enligt vanligt sprikbruk och uppfattning len 31 dec.
i hr.
Den förordningen ar icke abnormt barn., ?n den basta nyårspresent till alla, som i \ Urk, att denne gosse kom f r h ett ia omsorg om barn.
gott hem, hade huld och skydd och sh 13iografförordningen &amp; r i huvudsak av lunda levde i ph det hcln taget gynn- oljande innehall: samma fijrhillanden.
Hur mdnga av Var och en, som vill offentligen förevisa dessa storstadspojkar, som kval1 efter, iografbilder, ekall göra sneökan hoa vedor- ' -.
U '.
Arbetet mot dåliga biografer .. börande poliemyntligbet oller kronofogde, som har att meddela tillst:indsbevis, om iiitet hin- der anses möta.
Visar det sig att biografförestallningen inne- bar nggot som etridor mot sedlighet eller all- man lag oller foranleder av %rare oordning, iiger polismyndigheten förbjnda dess forny- antlo och i viesa fall inetitlla plgAende före- stiilliiing, varvid alla narvarande iiro skyldiga att avl !igsna sig vid 6 ti1.l 100 kr:e vite.
Barn tinder l5 Ar m$ ej Ilimnas tilllr#de till biografförest %llning, diir andra an aven för bnrn godkanda bildor förevieag, och e j heller till förevisning eenare an kl. S e. m., eivida ej mhlsman %r med.
Vid t~iografföreet#llning f8 i allmanhet inga andra bilder förevisas an shdana, som blivit vecterbörligen godkanda av granskningsman- nen.
Vndantag gorel dock för afidana bilder, eom troget skildra nyligen intraffade händel- ser och förevisae under en tid av högst 10.
dagar darefter.
Dock skola aven dessa god- k8nnae .IV polismyndigheterna.
Granskningsman m % ej godkanna bilder, vilkas förevieande skiille strida mot allman lag eller goda eecler eller eljest kunna verka förriande, iippheteande eller till förvillande sv ratlebegreppen.
Bilder som framstiilla skrackscener, ejiilvmord eller grova förbrytel- ser p &amp; eiidant s8tt eller i rihdant sammanhang, att dylik verkan knn Bstadkommae, mA sh- lunda ej godkiinnaa.
Till förevisning för barn i ~ n d e r 16 i r mEl e j.
heller godkannas bilder, som &amp; ro agnade att skadligt uppjaga barne.
fantasi eller eljest menligt inverka pir deras andliga utveckling och ' halsa.
Den som i etrid mot fGreekrifterna i - med- delat tillsthdsbevis eller utan tillethdsbevis npyviear en bild eller uppliiter lokal för siidan I~lreetYllning, kan Adömas böter frin 10 till 500 kr.
Shdan forseelcie skall btalae av allrnitn gkla- gare i etad hoe poliedometol, poliskammare eller allrntln domstol och pfi landet vid alliniin domstol.
Granshinmm verkstalles i regel av en ordi- narie granskningsinan.
Denne äger af t till-.
kalla extra granskningsmannen och, om dessa ej enas, aven den tredje.
Darefter beetiim- mes utgangen genom omröstning.
I övrigii- aga granskningsmannen efter gottfinnande fördela arbetet mellan eig.
Efter avelutad granskning skall filmen för-.
see med etampel och granskniogamannen ut- f !rda ett intyg om granekningen.
För varje exemplar av granskad bildeerie srlagges 1 kr., med tilliigg av 50 öre för varje pnbtirjat 60.t.nl ineter, varmed filmens liingd Uvoretiger 100 meter.
Fiir inepelad bildserie och för skinn som Fordrar mer lin en granskning erluggas dnbbla kvgifter.
Till granskningsrniin hava utsetts d:r Valter Fevrell och adjunkt Marie Louise Gngner samt till extra granekningaman k r Jakob 13illutröin.
Nyarspresenten - en biografförordning -.
har naturligtvis ej distadkornmits utan ?tt intensivt arbete f r h.
dessa, som tagit 3alreri orn hand.
Men siillan eller aldrig, lar ett arbete SA snabbt lett till vederbörlig rontroll pB lagstiftningavag.
3 Ars arbete mdast.
Det visar att den angripna punk-; en var s &amp; iögonenfallande sjuk, att intet notstfind kunde-möta, ej ens ett formellt.
Marie Louise Gagner viickte frbgan i ?edagogklra sällskapet i Stockholm, se- lan hon själv samlat 90 olika biograf- nogram.
Det tillsattes av sällskapet &amp; comrnitté, som med sig adjungerade in- resserade, och ett 50-tal personer arbe- ade sedan pb vidare undersökningar.
) e ledande inom arbetet voro, utom.
nitilitivtagaren, hiiradshövding Cronvall.
St.ockholms polisl.ran~mare, direktör dagnusson från filmsfabrikanternaa sida c h d:r Fevrell.
Under utllndskn stu- -
- - - - -.
-.
-.
.
. --.
.
.
.
-.
.
.
. --.
.
.
.
-.
... -. -- -.
-.
-.
MORGONBRIS --.
.
.
.
-.
-.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
-.
.
.
-.
- -.
.
.
.
.
-.
- ---- - - 3 I p - - I J.
A. Iiigvarssons ~ N y k t e r h c t och poli- clier i T ~ ~ l &lt; l i ~ mötte iid fröken Ciiigiior tikp m.
11. idel intresee för sitt arbete, och sarskilt niiniiier hon redaktören för soc.-dem.
tid- Erinras bör dock a t t söka få.
dem upp-.
Vi vilje h k m e d göra kvinnoklubbnrna lästa p &amp; bësta sätt, s &amp; att de bliva h r - ningen Hniriburgcr Echo.
1910 var kom.
mittkil fiirdig, och redan vid niista riks- uppmiirlreainrna p &amp; de.n litteratur, som sttidda och f3 n8got av föreliisningsvärde.
nu med anledning ' av valen utsänts fran Detta torde icke heller vara SA svårt,.
dag, 1911, gick.
lagförslaget igenom.
soc.-deni.
partiet.
Den ar biide varde- blott den eller de klubbmedlemmar, som A.
L. full och billig, och klubbarna kunde fti i uppdrag att.
föredraga skriften, hava god nytta av att sprida den bland läste igenom den mycket noggrant förut.
medlemmnrna.
AvcnsA iir det flera av Rekvisitioner kunna ske mot postför- dessa skrifter som lampa sig för upp- skott till Yurtiexpeditioi~en, Barnhusgatan Kvinnliga talare p &amp; social- liisiiiiig pli ltlubbmiitena, t. e s.
Rickard - 16, Stockholm, och införa vi här nedan Sandlera * Mil joniirernas s:imhiille~, Carl förteckning pil litteraturen och uppmanas demokratiska valmöten.
J,indh:igens B Utveclrling av j~rdpr~lgrarn- klubbarna rekvirera fortast möjligt, eme- S Stockholms Iiin har Agda Ostluiid m e b, Ernst KleEbccks .Är det sant ?., dan de hava en strykande HtpAng.
talat pb tre platser samt i Norrland pil fyra platser.
IClnm Daniekon har Sin &amp; H e r m Linrlqrist; I (laes1ag~t; iftniiigen.
............................. Pris pr 100 et.
5 kr., 60 - et.
2: 60 land niiviiiit eig av vid flera möten.
C a d Lindlb ?r / e~t: E h r högern tar jorden frAn Löiideriia ... D r D r 1 * D r O: 50 Även ndgra andra kvinnliga talare hava Ernst Iilcfbecls: Ä r det snnt?
(1 religioiiafrhgan.)
............ r r D D 8 D D l: 50 synte pii valmöten A eiistaka platser.
E. Ptrlmtiewza: Bmdeiia Iierrimanslott ........................ W r D D 3 n r D 1: 50 ' I For klubbmöten.
-.
.
.
S.
Sven Lindtrs: Sirihhöndcrna .och andtakammarvalen ........ D.
r D D 3 ' 8 ......................... w r B D 2 B Riclca~clSantll~~r:Miljoni.lrernaeeamh~lle Alb.
Hnnssooi: Till lantarbetarna .................................... D n D B 2 D Rättelse.
Piii * Axelsson: Dikt och verklighot (ill., mot folkf6rbundurnu) r D, n D 2 D g jordprogrammnt ............................. Pris pr A v misstag hnr i Morgonbrie sista nuinnier Carl Lindhagen: U ~ ~ e c k l i n a.v fel rinmn blivit satt under berflttelëieu Futtig- C.
A. Sue9i8son: I Lindmans fögderi ........ ..................................... B r rlomrns fiirbnmelse.
l) eti I r skriven av Sigrid J.
A. In~uursson: Nykterhet och politik ......................................... B Olrlsso~a, boende i Bofors.
P.
J. Rösiö: H ~ ~ r e r och n bfincleriia ......................................... D B Några drag ur det industriella.
Englands skaplynne.
.
Av ' .. Fabriksungdomen .. Da det socialistiska mötet upplöst sig, börjar det redan skymma ', och jag styr kosan åt de äldre stadsdelarna, kring radhuset och stora torget, för att i bris1 pa battre sysselsättning se, hur Oldhams hoteller taga.
sig ut.
Jag hade emellertid icke hunnit alldeles fram till mitt mal, förr än jag i korsningen av Union Street, uppenbarligen stadens längsta och förnämsta gata, hejdas av en syn, som ger mig rikligt stoff för iakt~agelser under de närmaste två tim- marna, samt senare p &amp; kvällen, d 8 jag sitter pa hotellet med dagbok och penna framför mig, kommer mig ' att fundera ända till l h g t efter midnatt över en hel del dunkla sidor av arbetarfrågan.4 Den breda, alldeles raka gatan ' är åt bägge hallen, så Iangt ögat kan na, fylld av ett det mest brokiga och egendomlig?
människovimmel, jag någonsin skadat, Såväl körbanan som trottoarerna myllra av tusentals halvvuxna barn samt yng- lingar och vuxna flickor.
Av äldre per- soner märker man blott n a p a få häi och där, och d å mest kvinnor.
Det ä1 den väldiga industristadens fabriksung- dom, som ar ute på s6ndagskvällen och promenerar - icke där nere i den svala, doftande parken, utan har uppe på den heta.
dunstfyllda gatan, mellan fabrikei och bodar.
Langa rader av flickor arm i arm taga fram smågnolande eller skrattande och).
Ur.
~ r i f t i s k a str6ufdg, Albert Bonniers förlag.
pratande av hjärtans lust.
Klungor av pojkar marschera fram och åter med bråk och bang.
Ibland kommer det till små vänliga, halvt avsiktliga kollisioner i det regellösa vimlet, och då uppsta stoj och skratt, som låta förnimma sig halva gatan utefter över det allmänna, gladlynta sorlet av tunga fetter och galla röster.
För övrigt gar allticg tillväga med en viss YOU &amp; and ready anständighet; icke ett spår av störande upptraden.
Att de tallösa paren av unga män och kvinnor ej just dölja sin förälskelse är uppenbar- ligen en sak, som anses naturligs och därför icke Adrar sig vidare uppmärksam- het.
Främlingen kan väl tycka, att de ibland förefalla en smula brådmogna.
Men här a r det sed, att ungdomen knappt hunnit trampa ut barnskorna, förr än den börjar fundera på giftas, och äktenskapen lära ingås lika ofta före som efter det tjugonde aret.
Detta tycks vara en följd av denna ' ungdoms markvardiga ekono- miska oberoende -- _varom mer sedan.
Det är en annan följd av detta obe- roende, som nu först fängslar vara häpna blickar och försätter vår tankeapparat i livlig verksamhet.
Vilken luxuös söndagsstass hos dessa det enformiga fabriksarbetets och gråa fabriksstadslivets barn!
Det är som hela den befintliga kvantiteten ungdomsöver- mod.
brutit ut i en passion för dyrbara och granna kläder.
Dessa fabriksflickors hattar och kosty- mer äro av häpnadsvackande elegans och och vare detta ej blott iro- färgprakt niskt sagt.
De pittoreska vita, gula och bruna halmhattarna med väldiga blommor, färgade och krusade plymer, brokigt skif- tande sammets- och sidenband och glitt- rande metallspännen samt de i moder- naste snitt skurna klänningarna av bjärt färgade ylle-, sammets- och sidentyger vor0 ofta av god kvalité, orn ocksil ej i god smak.
I milnga fall vor0 dräkterna ' - 1 b D D r B D D 1: 50 1:- l; - 500 D 100 D l: - 1 kr.
3 D 1 D 500 D R D 100 9 tit: n - sil extravaganta -- papegojgröna eller körsbärsröda sammetskostymer med stora baretter av samma slag t. ex. -- att man, skulle kunna tro sig bevittna ett maskerad- upptag., Nagon tillgjord självmedvetenhet är dock fjärran från dessa gladlynta ska- ror av fram och ater brusande fabriks- ungdomar, som med den, naivaste för- nöjelse njuta av att trängas med varandra och av att halvt omedvetet iakttaga det brokiga, för oss överraskande, men för dem vardagliga skadespel, i vilket ' de själva uppträda.
Här ha vi lyx med gott samvete, en naiv omåttlighet i att tillfredsstäila få- fängans passion, en i sin oblyghet nästan oskuldsfull fröjd at att simma omkring i ett överflöd av glittrande, skimrande.onyt- tigheter!
Och detta hos ett arbetsfolk, som tillhör en puritansk och fantasiarm stam, och som sedan arhundradets början, släkte efter släkte, underkastats den strän- gaste, mest mekaniska och individualitets- fientliga arbetsdisciplin i varlden.
Och om förtjänsten ocksa ä r god, s a länge det finnes någon förtjänst att tillgå, s å sörja dock arbetsbrist och arbetstvister för, att dessa människor allt som oftast få skarpa personliga erfarenheter av vad, umbäranden och nöd vilja säga.
Man har förberett mig på, att Lanca-.
shires härdiga, i arbetet s å trägna, pålit- liga och skickliga fabriksfolk uppvisar de ' egendomligaste motsägelser i sina lev- ' nadsvanor.
Ehuru de battre an de flesta andra engelska arbetare förstå sig på att organisera kooperativa konsumtionsför-.
eningar för att undslippa smilhandlarnas svindlerier och utpressning och utan knot betala sina ratt dryga bidrag till försäk- ringskassor och fackföreningar samt med militärisk punktlighet lyda minsta vink fran ledarna för dessa senare, da det gäller att bilda en sluten front mot ka- - pitalisterna, visa dessa bomullsspinnare och - vävare likväl ingen förmaga att öva.
en tillräcklig, uppfostrande kontroll över
MORGONBRIS 4 -- - - p - Brev.
sina egna barn samt deras bridmogna görande och latande.
Kvinnorna äro medelmattiga eller all- deles underhaltiga husmödrar, vilka hellre köpa onödigt fina .och dyrbara födoäm- nen av ringa näringsvärde än bekväma sig till att utöva en smula rationell kok- konst; och då kontanterna börja tryta, livnära d e sina familjer långt uslare än nödvändigt vore.
Ynglingarna och flickorna Adagalägga redan tidigt ett sinne för all- männa intressen därigenom att de, från det ögonblick d a d e första gangen sätta loten i fabriken, stalla sig helt och hAllel under kommando a v de äldres fackför- eningar samt avvakta tiden för sitt inträde i dessa, utan att drömma om nagonting sadant som, enskilda avtals med arbets- givarna.
Detta hindrar icke att de, s å snart deras egna förtjänster tillstädja, skilja sig fran föraldrahemmet eller s e till att deras ställning till detsamma blir rent ekonomisk, s &amp; att de obehindrat kunna giva ut översltotten av sina löner på lyx i kläder och njutningsmedel.
Jag har blott i Londons finare cigarrbutiker sett ett sadant upplag av goda orientaliska cigarretter som i Oldhams sm &amp; tobaks- bodar, varest blott fabrikspojkar köpa dem.
Man märker p % Lancashires arbetar- befolkning, att den högsta, d. v. s. nästan alldeles automatiska och å arbetarens sida nästan blott snabb papastilighet krä- vande maskintekniken helt visst förlossar från denna lastdjurets klumpighet och dasighet, som man marker hos arbetare med alltför tungt och grovt fysiskt släp, Maskinerna göra arbetaren snabb i sina rörelser och verksamhetslysten - men därvid stannar det.
De förma icke giva honom nagon väckelse till att lägga sin personlighet i sitt arbete och att salunda utveckla sin personlighet genom sitt ar-.
bete.
Detta uteslutes nämligeri a v maski- nernas högsta storindustriella förtjänst, deras automatism, och uteslutes mer ju fullkomligare d e bliva, betraktade som --- ----- Eiii- i i w i g t vicl e t t t-il1 Ei llc ijnslcailc att: D e t: ir i \ ~ ~ i ~ i ~ ~ t ~IIOITI.
t t ri.Liilcn il \ ' ~ I - I .ji~g sl&lt;iiilc rctiogiii.
; ~ Pör.
Dii vct v; i.cl i~rti.lccl soiii dt:nna giva cn f i s bild a v, j; i g Ziisyf la r - i i i c II i n g s s l; i I. j m 1i- clcssn l m typer a v f; ~.cl.iförcningsi * i~rcl- i l i t r ~ i n o i i i f a c k f ö r - sc, iiicn Ja.g slia.11 iin &amp; giira c t t försök.
c n i.
~ i g s r i j r e I s c n a n g i cculc För Rtt I ~ ö r j n 1ncc1 d e n gcriiinnslia.
t l c t f; i c k l i g n o r g a n.
i s i ~ t i o n s - T J t ~ oss di, f ö r s t taga den s v c n s k i ~ ffr~clr- systeiiict!
t a k t i l r c n etc. f i.irciiinpsrörcl.scn som escili pcl.
I \ .gr t ' ITi I1i1 ~ i i ~ n g i f k i ~ ~ k l i b i i " skolor ", nii- 1ii.i.itl Iiur soni I ~ c l ~ t i n den f; ickligri.
or- i~iCr; i.
J; I vill giulisiztioncn g u t t f r a m i 1; o n c c n- ~ till iltt I&gt;GYjiI i ~ i niiiii- d 112 ti~!, sc1ii.r rcpi ?cscntcrn V i i i.
sin huviid- t r n t i o i i c n s och c e n t r a l i s a - riktning inoiii fiiclcfiii~eningsriirelsc.i~.
t i o n c n s teckcn.
Il.
v. s. sntiiticligt 1) c w i i t r c hcnli iniiii s \ r i ~.
i i igen l: (len gcr- soin i r c n t orgii.nis; ~,toi * islzt i ~ v s c e a d e cn; iv o:liIca orgn.nisntio- iiii~nslc; i, dc11 i~iiglosiiclisislcri.
ocli ilen sni~ininnsiii~iltning i * Oiiiii iI~l; iI.
s i i l ' iiiil.ll ~,l) ~i.op; lt?
tl (: il gcr- n c r ii @ ruin, har leclningcn och dclvis iii; iiisl;: i. t3iilkcin iiiiin niiriiiast p &amp; tlcii ii.vcn nnsvarct och iri; ~l&lt;ten saii-ilnts 11 % tysli; ~ ~; ocilil~lciiiol~rii.t~is1it f i i i p d c fa.clr- n k g r x 1.wstiiiiidri p u n k t e r inom r61:elicn.
fiiigc~iiingsriii * (~lsc~~, soni i s t o r t s e t t iir Dc enslrilda lokala f; i.clrförcningariin.
l i I i vi3in cgen s \ lcnslra., siitlan d e n n a Ila sainn~cinsliitit sig yi.kcsvis i \.
; id vi rc1) i~csontci.ii.s; a v fuc1tfiirl) rinden och 1; alIn f a c k 3 ii r b 1.i ii r1 och dessa.
i sin .I,aiitlsorga.i~isationcn; riiccl den amglo- t u r ha sfinllats i en hela lizndet oriifat- ~ i i ~ l i ~ i ~ iiiciliis k i t.
n i i ~ n i m t den cngelslzn tn.nclr: organisation.
L a n c1 s o r g a n i- (' 1 ' r:tilo-7 Jtiionisiiicn) och inctl (len ro- s a t i o n e n.
!I ' yngdpiinliton hi~i * doclr in; inskii,; " isy.Et; ~i: iiliin friiinst clcn f i a n hittills v a r i t förlagd till fackfiirhiin- skii s. k. synrliliulistislza rörclseii.
Allt.
rlcn, vars styi * elscr, i cnlighct mctl rc- t w " slzoloi * ~~; ~, " Iiit n1iii1m1a sina fijrc- spc !ki; ivc fiii~l~iiiids1zongrcssci.s bcslii t spi ': ltniw och nnliiing,rri.rc i v h * t cga t. och i1.V C ~ C S S ~ Iiongili ' csscr I. nvf; i f.t; irlr: S!
: I (1- giir, lin lciln ingcn oin Iirintl s5 viil Iw- l; l ii (l. redskap för en massproduktion a v billiga och .likformiga varor.
Maskinen gör ar- betarens kropp och själ verksamma, men hans ande flack, opersonlig, grå, oför- mögen att intressera sig djupt för si ' + / v.
Den som genomgår denna ensidiga själsutveckling blir just s å pass höjd och förfinad, att han kan börja känna leda för sin alldagliga tillvaro.
Nästa fråga: varthän driver honom denna känsla a v otillfredsställt begär efter livsverksamhet?
Eftersom han i sitt eget inre saknar en ledstjärna, genom vars följande han kunde höja sig till e n mer eller mindre självständig personlighet inom något av d e andliga verksamhetsomriidena, sa faller han i stället tiilbaka p &amp; rasens mer primitiva metoder %att känna att den lever, och söker friska upp sig med att da och d å kanna sig som herre över ett rent materiellt (i stället för.
ett andligt) överflöd.
Det blir dum lyxkonsumtion av i stället för högre andlig strävan.
Att det framför allt är ungdomen, som med naiv sjalvradighet experimenterar i lyxkonsumtion, har den ytterligare, nära liggande förklaringen, att d e unga inom denna fabriksindustri bli ovanligt tidigt ekonomiskt oavhängiga a v föräldrarna samt under flera &amp; r förfoga över litet mer pengar, a n som för tillfället fordras för deras eget nödtorftiga uppehälle.
Enligt den senaste revisionen a.v fabrikslagstift- ningen får intet barn under 12 ar syssel- sattas i en fabrik, och enligt lagen om folkundervisningen räcker den lagtvungna skolåldern till 14 ars alder.
Mellan dessa bagge Aldersgränser kunna barnen arbeta halva dagen i skolan och andra hälften i fabriken siisom s. k. h a v timers.
De förtjäna mellan 2 sh.
6 d. och 4 sh.
6 d. i veckan mestadels omkring Y sh.
Vid fjorton års Alder (eller förr, om d e tidi- gare lyckats best8 ett visst lärdomsprov) börjar pojken eller flickan arbeta ofull tid B, 55!
h timmar i veckan, varvid den - b förre förtjänar till en början 10 sh., senare 14 sh., samt flickan till en början 10 sh.
eller, s a snart hon blir en någorlunda god väverska, omkring 16 sh.
i veckan.
Dessa och d e nedan anförda lönerna betalades i början a v 1890-talet i det u r alla syn- punkter industriellt framskridna Oldham.
Genomsnittslönerna för hela den engelska bomullsindustrien vor0 .Atskilligt lägre.
Redan vid 17 eller 18 Ars alder h a vi att göra med, män ' s och, kvinnor %, som uppnatt full yrkesskicklighet och redan nu eller om några f &amp; Ar äro i stand att för- tjäna d e högsta löner, som d e nigonsin kunna ern8.
I kardrummet förtjäna män- nen 20 sh.
i veckan, som vävare 17 sh.
till 21 sh.
samt som iumuls-spinnare om- kring 30 sh.
i veckan - vilket senare ä r dei högsta, som det ' stora flertalet a v de mogna männen kan förtjäna.
S o m B trostel # - spinnerskor och vinderskor för- tjäna d e fullvuxna kvinnorna 12 sh.
till 13 sh.
i veckan samt som väverskor 16 sh., Dm d e sköta tre angvävstolar på en gång,.
ch allra högst 20 sh;, om.
d e kunna halla tillbörlig uppsikt över fyra ingvävstolar.
Iögonfallande ar de helt ungas (mellan 14 och 18 Ar) stora förtjänster i jämfö-: else med mäns och kvinnors, Ynglingar ' örtjäna ofta mer a n hälften a v mannens, ön, och den unga flickan har ej sällan I lön t v i tredjedelar eller tre fjärdedelar iv det högsta belopp, som en individ av .iennes kön över huvud kan förtjäna.
En ' amilj med halvvuxna eller vuxna barn kan ha en go3 veckoinkomst, men fa- miljefadern kan i d e flesta fall aldrlg komma stort över 30 sh.
i veckan och nar ofta ej över 25 sh.
Om en familj bestar av man, hustru och tre vuxna barn, kan lamiljeinkomsten belöpa sig till 60 sh., ja.
till 70 sh.
i veckan, t.tfagt att hustrun gar i fabriken.
S &amp; länge barnen äro sma, wbryter hustrun i manga fall alls icke iitt fabriksarbete - annat ä n för d e lag- stadgade fyra veckorna efter var ned- komst.
(For k.)
,
MORGONBRIS.
triitt ' i~iidc iigitatioiis- ocli orgiiiiisa.tionr striclsoiiil~ostiiac1cr.
Dct iir cndust vi (ililralisiizen.
Vissa oinstandigheter ha urbct et soiii förbiindens ailiiiiilistru 1.1 toiiiordentljga tillfiillen cle p&amp;lziillr gjort, a t t vi i al11i.iiinhet apa incra lciin- l ioii.
löilcrörelscr: st.rcjl; er etc. Ensltil varanil ras lijiilp gcnoiii 1Äa.nclsorgani nedom on1 den franska facl.rförenings- clii i ' örbiiiitlsiivilcliiiiigiir f; l rillts; " ~ icli sationeu.
Dct ~1; onoiiiislca understöcle rörclsen iin oiii den tyska ocli engclskii.
.
cigciziii~ilit igt bcnluta oiii löucriirelsor f l r h sistiiiiiiincla orgiinisatiun iir ciiicl Dctta iiil vi siirskilt v i r a lieiiirnasyndi- iphigsiittancle ellcr strejkers, bloclzii lerticl icltc, soiii lios oss, fiseriit.til1 et lralister a t t tacka för.
Vi veta alltsa., ders och bojkotters yrolrlaiucrandc.
All, bestiiiiit belopp p r iiledlein och vecka a t t syndikalisi.iien skiljer sig viisentligt - itgiiranclcii av liiir niiilinda slag skol, utan iitbetaliis i den inån .iiiedel inflyt; fran vår svenska facltförcningsröreIsc - iiiidcrstilliis respelrtivc förbunc1sstyi:cl vid clc olika tillfdlena i foriii av frivil sbval vacl a n g i r organisation soiiz tak- scrs prövning och goclliiinaiinde.
Föil liga bidrag och iittascrinpi.ir.
Det rh tik.
Dock lciznslre inest ifraga 0111 tak- biiiitlsiivclclning.
soiii esciiipclvis fiii ' cler eiiiellert.icl en synnerligen i i tpriig tilten.
i \ ledan den tysk-skancl inaviska Idiirar strcjk iitnii siii förbiinclsstyrel lail ~iia.lrtkoricentration jnoiii facltföi- facltförcningsrörelsen bygger p i dc t scs liijranrle ellcr mot clcnsaii !i~iit.s bc bunden, och de olika förbiii~clsavclelnin cliononiisl&lt;a iinclerstöclet pliis soliclari- sliit, g; r i regcl iiiistc oin förb~intlet garnas rörclse- och Ii~inc1lirigsfi:ilict $1 teten och uthilliglietcn vid lzonfliktcr iiiitlcrstötl.
siviil dct ckonoiniskci.
soii bctyclligt iiiera begi; iinsad diir iin Iiuiii iiied a.rhetsgivarna, satta syndikalistey- ila sin störstu tillit till clen " revoliitio- lila hos oss.
tlct iiioriilislin.
.
1 % senare a m i liar cn clel av för Den andra 1irivi.iclrilttningen inoii nara " lianiilingen.
Korta, revoltcrcin- l~iinclsstyrclscms ina ltt överf ly ttat faclrföreningsrörelse11 representerzis de strider i.r deras lösen ocli deras t&amp;- till lcclningcn för Lanclsorganisationen såsoiii ovan niiiiints, av trade-iinionis til; gar ofta ixt pk slraclegörelse inot inaski,nerna etc. till Landsselzre tai:iiltet och Represeu inen i England.
Denna h a r hittills IrHn ~~rodiilztions~izedlen, predika diirjiiiiite tiiiitskapet.
I~andsselrrct~rizi tet besti nctecknats narniast av brist pk enhet Syndikalistcrna; iv sju, av Innclsorganisationsltc~ngres l i g h t i organisationen.
Man Ilar dar n n ' t i p a r l a i r i e n t a r i s i n och för- scn \ - alda pcrsoner, av vilka tre (ord jaintc iinda till pi, senare tiden hilli; döma varje foriii a v politisk verksam- föraiiden, lcassören.
och sclircteraren: s t r i n g t pii, clen politiska nei1tr; tliteter het-.
De inera lzonselrventa av cleiti mot- iiro fiillt nvlöiincla fiinl; t.ioniircr.
Repre - lieiiiiim hos oss ocli för övrigt %vcr siitta sig t. O. ni.
all S. k. arhetare- sciitiintsliapct iir ~; iiiiiiiiinsi~tt av ci i Daniiiark, Norge, Tyslzlczncl, Östcrrikc slzydclslizgstiftning.
Bctcelinanclc.
iir rcprcscnt; iiit för v i r j c till T~iintlsorgii, iii.
fl.
Iiinder iir cliirciiiot fiicliföi * cnings, s5liincl; l clcn st, ' i.nclpiiiilit som cle fran- nisi~.l; ioncn ansliitct facliförb !ind, ina1 rörclscn i~t~priiglad s o c ii ii, l d e in o * ska reyrcscntnntcrria vid sciinstc intcr- lcs 25. k r a t i s k.
Det ar cilclast ett flita: nationcllu facldigii, konlicrcnseii intogo Till a t t börja iiied ViIr Lanclsorgqni fackförbund, soni ansliitit sig till der: i nattarbetsfriigan.
F r a n Svcrge haclc sationen cndast en f ö r s v a r s o r g a egentliga Landsorganisationen (Gene.
föreslagits a t t konfercrisen sltullc ut- n i s a t i o n, vars uppgift var begriin ra1 federation of trade ririions).
Ar lata sig för nattarbetets avslraffancle, sal1 till a t t liiiiinii.
iindei:stöcl a t arbe 1.903 rapporterades salulida till clel bl.
a. p &amp; lagstiftningens vig.
Frans- trirgrnpper, so111 clixbbats av l o c k fackliga jnternationella s&amp;retaria.
miinnen röstacle f ö r förslaget, i m n re- o ii t.
$len det visade sig.
snart, at.
tet, a t t endast 30 procent a v fack.
serverade sig mot satsen, a t t lagstift- clctt:~, icke var tillrliclrligt, och 1909 Ar!
föreningarna, ' i Storbritannien ock ningen borde anviindas för a t t nppnii kongress beslöt oclzsi.
a t t Landsorga Irland saiiilats inoiii clennn centriil.
malet, heter det i ett referat över kon- nisiitioucn iivcn skall h c f i t t t ~ sig inec organisat.ion.
Icke ens inoin cle olikii fciensens förliandlingar.
a n f a. l l s s t r i c1 e r, strcjlrer, blocka f ik o I t c n liar inan ltiinnat ei1it.s o111 E n mera ingiienclc redogörc ' 1s.c för dc dcr otc.
Samtidigt bcslöts a t t 1) ilclii cr cnlietligii.
organisationer.
Uara et1 syndilialistislra principerna ocli clcn striclsfond 11 % 5 milj. kr .. e t t besliit soii cseiiipel: Av cle %r I910 till " feclcrt~.
taktik synclikalisterna förorclrl och clel- Nnnii icke Sr p$ G n g t nG.r förvcrlzlignt tionen " liörnnde 117 fackförbiindei~ vis iiven anviinda sig a v sltiille lziinna Dessiitoni tills ' attcs en koiiiniitté iiiei Eunnos inte mindre h 42 textilarbe- intressera, men brevet h a r svlisllt u t allt för m ' ycket, och jag nödgas dsïför iippclrag a t t iitarbcta förslag till oiii.
tareförbuncl.
Inoiii övriga yrken och industrier slut8 nied ett.
löfte om a t t iiterltoiuiiia organisation av hela fackföreningsrö.
relsen i enlighet iiiccl i n d ii s t I: i f ö. r. iro förlikllandena enahanda. '
Inoiii till iiriinet., J a g slrall dirvicl bli i till- 1) ii n c1 s p r i n c i p e n.
Saken Hr niiiii.
traarbetarefacliet Iiir sAliincla finnas fWlle a t t aven niiriila.re utveclrla de ligen den, a t t man inom fackförenings.
icke mindre %n 9 olika var för sig fri- principer, som ligga till grund f ö r den rijrclscn övcrallt .i Qiiropa börjat.
fuii.
stående förbund.
P &amp; senare ticlcn har tyslr-slrandinavislra och engelslra fack- (lera p&amp;, om.
det inte vorc 1ilolz; ii:e ntl ~iiiellerticl ltrczvct 16 centridisering yr- Föreriingsrörelsen.
I cletta brcv Iiiir jag saiiilii arbetarna indilstrivis i stiillct fiii tcsvis viinilit rii8ngn niihiinga:rc, och rndus ' t i breda drag tecknat konturer- e i i iiiim all- ria av c h olilm rörelserna.
~ T ~ c s V ~ S ~.
~ i i l ' i l l t C r ~ 0 ~ ~ illii.11 sig s ~ O I ~ I tt clöiiiiz iiv f i ~ c k l) i.
c ~ ~ lir i~I11; siPL!
iippn; st6i.i.c ciilic1; liglict och fiis1; licl iilint; i fiiril iiieil a t t siliiiinrmslrol olili; ~, Jug LP1tcrlto11ii11~r s i g. inoiii org,,nnisi1tionc1~1iii.
iiii v i d s0111 iiii tonki.irrcrundc fiickfijrbimcl iiicil var- mdra.
; ii.
f; illct, siinitidigt soiii iilztioncn mot ' I S I * ~ a ~ i i l i.
j11 i i i i i i i C l o i i illlti (l Niir~iii~,~t (: i~i~l (xln iiigc~i till il.tt sil 111bl) l J - ~ ~ I I ~ ir~tli~sl,i * ivis.
I.
~ l i i ~ ~ l l ~ i ~ ~ l ~ ~ ~ i i -; " l i i ~ i ~ i i, ~ ~.
l S; ~ i.
l c: i l ~ ~ l s ' i i i g I ~ i i i ~ i i ~ i i ~ i ~ i I icke; i i i s l i i l i l outr sl,~i.i * k; is.
KII I I t; i i i 1,vivd S11111 riktig; i ~ lill C ~ P I I C I, ' ~ I Ia (!tI (!i ' ii!
I ioil Of l:i % (li!
111) l~f ' iitl ning f6t ' ijvrigt.
inioiis i~pl) gi vt * s vii ix, i~l.1; iii; i.n i~i ' is.cr (le!
H. F. Spak: I h n n.ors1in och di~lisl~ii f ii clcliii i * - IV clcniia orgaiiisii tion pkl) jiiclnu lton- - Gunmal och ny moral.
Sot.-Dem.
caningsi-iirclscn lir forinatl iirig (: fii.i * l ikii, ingent crna varii.
för liögi~!
soiii (1 svc !nskti.
~ Och ~il:veclzli~ig (~~~i ' C ' ndcr ele senaste ircri liiw iivcii d m M.-partiets förlag.
Pris 1 kr.
Vi kristna socialdeniokrater.
Prams I i i i r viirit cleiisiiiiiin; .i.
i 11.1lil tre liiiiclein-) elitiska I.ilinö,jrllieten-n~~11:ri~li toteii n; i.
Den t&gt;lsIin riirclscri diireiiiot iipp- ' Yltt iiialza %t sig i,tslzilligt.
.
De sociiil- örlag.
Pris 50 öre.
- visar n, ' igon ol.il; lict.
D i r iiro visscrli- leinokrntislrzi.
idélcrni-2 vinna allt flera.
Pastor Spak ar som vi veta ett offer.
gcn fac1; förl) iinderi sainlade i en T~anrls- mliiingarc?
inoiii f,~cliorgnnii.; ~~:ltionerna.
ör den 2 kristna, kyrkans ~Aväl gamla ' organisation.
iiieil en " Qeneral1; oiiiiiiis- &gt;en varje Ar A,terkoiiiinaiicle Tracle om nya moral i de former och uttryck sion " och ctt Reprcscntantslzap i spet- Jnion Congress iir en institution med len givit sig under alla tider mot dem sen.
mcn Lanclsnrganisationens infly- i~iviic1sczl; lig uppgift a t t t il.l \ ra.rataga om verkligen haft och ha mod att följa, ttintlc i £r; °iga oni lönerörelser.
strejker.
, rbetarnas politiska intressen.
Den iredika och i garning demonstrera denna '.
t e r eligions kärleks- och rättfardighetslaror 1) locka.rler etc. Ar icke s5 iitpraglat, so111 aiiimaiisiittes RV r e p ~ ~ e ~ ~ n t; a n fOr i dc tre nordiskii.
Ihtlcrna.
T~andsorg,7- 11 ilia fa.cliorgnnisa tioner.
h, som Kristus sjalv en gAng liirde .nisntinncn i Tysltlan (1 har c j l i e l l ~ ~ Och s2 till sist nfigra ord oiii den em, och icke s&amp;, som forna och nuti- niolgon egentlig sl.i * idskassa.
Facliför- rcclje Iiiiv~i~clril; tuingei~, den.
soni ena upplyaiiingsfientliga präster i eget, hl.ind~n 1jestric.a.
i rbgcl sjiilva idla ranist förctriicles av, den friinska syn- iilförstiltt intresse gjort dem till.
Pas- - '
- - tor Spak iir ett riv dessa vi1d~kot.t pli den annars i gemcii SA viilviista, kleri- kala apeln, ett vilctskott, sotn inte riitt trivdes med.
den uriliiia rlrivhu~liikteii diiriiiiio, utm trangcle pi!
ocli villc öppnn p i de vii1 * tillstiingdn fiinstren, pd det att nya ~intliir och friskii, cloflor m; \ ttc ffi- ' triliga dit iii.
Rlcn vc duii soin inta iir lik irllu d o andra I ICtt fiiiisteï I h v ö l ~ p i a t jiist pass alt man liniin skiira bort och k w h ut det farliga, oppositionelln vildskottet för att sedan bter slutas om sina b5re bonc1f ' ~ngardogmer.
Ty pastor Spak iir ~ocialist och har t. o. m. haEt den friick- heteii att ojpct erkanna detta.
Det ar darför klart att han linge varit en svar nagel i ögat pb vdr s kristna, statskyrka, Ringlekander barn.
som siikert i det tysta liinge @ tt om- kring som en Diogenes med ljus och lykta och ' letat efter den minsta lilla anledning att bli av med den otrevlige.
Vi veta att man lyckats, att pastor Spaks ' avskedsansökan framtvungits.
Droppen Eom ri9gade miittet var helt Snart börja Stockholms skolor efter visst dcnrin viirdefiilln och med den iii- ~oinmarfericrna.
Don ena skollovs- dignation ocli ~15ganc \ e entusinsin, som kolonien efter den rtnclra har redan Rter- iir författarena P r a ~ skrivna lilla l-kronas kommit, sammalunda ock en hel massa bok.
barn, som varit med föräldrar eller slak-.
' Boken är skriven efter storstrejken tingar p i landet.
Hur roligt det varit och ' säkert med direkt anledning av de att Ater möta dem efter de gangna m %- d i uppflammande sammandrabbningarna naderna och se deras brynta anleten och om moral och moral.
Den gisslar ar- bänder och höra dem berätta om alla betsgivardörnctc och den med dem dA sommarupptAg I löpande pressens brutala framfart bland Men det kan inte hjälpas, man blir de för sin riitt att leva, kämpande och litet vemodig nar man nu ser dem och endast pti sin solidaritet litande arbe sedan tiinker sig deras höst och vinter taremassorna.
Bokens tendene kan.
ej i de kvava akolsalarna och dystra grän- tydligare och ej vackrare framhtillas an derna.
Och ' man kommer inte ifrån den genom ' detta citat ur %Rans, som pas- varje var sig ' förnyande bilden av smA tor Spak själv har tagit med $ sid. 54 bleka barn, som längta sig nästan sjuka i sin bok: fr&amp;n gatsmutsen och lasplugget.
.Ej kraften k m do, om an hjiirtana brieta.
Finnes d &amp; - ingen hjälp för att bevara Xiir lidandete gnietn färgen,: m ej den bruna, SA den friska,, '.
dem skfinkte sin glöd, p &amp; " barnens kinder?
röda, i etoftot fornyat,, det svaga, som eviker; ' Jo, lat dem s i ofta uig göra later fil det veka, eoin viker, ekall vaxa till stöd,.
en utstickare i naturen.
Larare och lä- och standigt en stoltare stridssang uppetlmma, rarinnsr, ~agostundsledare och ungdoms- nar tiden vill hhirna det evigas lopp.
.
logeintendenter, söndagsskoleledare, all t vad.
I alla heten, u t med edra tusentals blirn ' till naturens styrkebrunnar l För Yi kristna socicr 1deiritoko.ater ar et1 all del hbll dem inte inne i kvalmfyllda, sammandrag riv, som förf.
säger, A ett dammgrl föreningslokaler, nar böljorna .60.tal olika plritser i vart land hdllna dansa därute och f ko gen ejunger sina föredrag över ämnet, Kristendom och ljuva höstmelodier.
Lär barnen att hata socialdemokrati s. bacill- och snusförnuftangande luft och Säkert ha de flesta av &amp; s varit i till- lär dem i stallet att älska hälsan och falle att höra nAgot av dessa föredrag vidderna l Försök.
att fil.
med stora.
som och har just p &amp; grund därav ingenting smA ut i vAr huvudstads vackra omgiv- emot att kunna tillgodogöra sig detsamma ningar och sök att få.
med ndgon, som i tryck; Och för dem som icke hört kan tända dem för vara ring-, spring-, nAgot av dem är det naturligtvis ännu kast-, med ett ord d r a idrottslekar.
Och ~ t ö r r e anledning att skaffa eig boken. '
: försök att A I med nfigon naturvetenskap.
, .J.$ '.
.
ligt intresserad icva (l pojke eller flicka, om inte varenda gang, s % allt emellanat.
Ge er inte förrän de äro med!
Ingen skall kunna motst % er begäran om I ha ' n den ratta elden l Kvinnokl ubharnas adresslista Friluftsmänniskor i Stockholm som i kommer att införas i nästa nummer av allt Sverge, hjiilp alltså till.
att göra Morgonbris.
hemmens och sltolaiis dystra Iiift min Alla kvin~okliib ' bar uppmanas därför dre hälaovAdlig för vsra smA ljustring- att under sept.
manad till expeditionen tare!
Vad hjiilper det oris om vi varje insända namn och ad res^ efter .l okt.
aommar sRnda u€ barnen p &amp; grönbete p % ordf. eller korresp: sekr. nllgra fattiga mhrieder, rriir vi de &amp; ter- stbende 9 eller, l 0 mhaderna av Aret Barnen och naturen. '
göra s % ofantligt mycket för att förstöra den korta sommarens hiilsofrön l Lat oss nu äntligen bli konseklyenta i v %r nit- alskan för de yngstes halsal Ljus, jord, h v och himvzcl; se dar det eviga recep- tet för ett lflngt liv l Tag det, det kostar iiitet-, incn följ det i ititiiilet UA mycket intcnsivnrel .Erik Lunclslröm.
l %rflittaren till detta upprop har icke blott insett att barn behöva friluftsliv och syaselsattning, han har ocksi sjalv hjiilpt till med att föra skaror av b,arn u t i naturen.
Det ar icke nog med att vi taga bort det dhliga, shsöm dsliga biograffijrestallningar, det maste ocksh m h g a krafter till att giva barnen något att fylla deras tankeliv och sätta deras kropp i - nyttig verksamhet.
Sagostunds- verksamheten, som redan förut i Ar har skrivits om i Morgonbris ' spalter, ar en.
god barnsysselsiittare, en annan ar, s&amp;- som Erik Lunddröm mod ii (1gra l a m - ratar till honom gjort: fLi ut ' barnen i nofurtn.
Utfiirder ha företagits, barnen ha fatt deltaga i friluEtdekar etc., man har visat dem p % en del enskildheter i växt- och djurlivet, som de ej p &amp; egen hand faeta sig vid.
Tv &amp; bilder i ' vilr tidning äro tagna friin dessa utfärder, Erik Lundström har aven anordnat biograff örestallningar med allenast naturprogram för att na- turen i d g o n form aven skall kunna meddelas till barnen inomhus.
.
A.
L. '
z '.
Kamrater.
MORGONBRIS - -- -.
- ------ ----------- --. --- - .- -- ' I v n i noraa och näringslivet.
, l&lt;viiiiiorna 5ro i allmänhet mera eko norniska i detalj an minnen.
Om de iir av.
naiiiren eller av vanan att stan digt syssla med detaljer iksvlirt att saga antagligen av bagge delarna.
Ett fak tum ar dock, att som en kviriiia kar (i an er hiisliAlla med &amp; m &amp; medel kan s; ' ll man, han fAr vara hur nationalekono niiskt bildad som helst.
H u r ofta kar man inte f &amp; se riktiga undelverk av eko noiniska berakningar göras av husmödrai med emlt tillghgar.
' Men trots detta äro de dock i allmän het fullkomligt okunniga om naringsa livet, dess hacdhavande och tillstånd med vilket de sh ofta komma i berörinl och äro beroende av.
Det vore lönlös1 att ' t. ex. frAga bur mycket tull det al pA den och den varan, men fraga den om det ar dyrt och du skall f % ett en.
stiimmigt verop till svar.
Niir ett för.
höjt, tulltnreförslag gdr igenom i riks.
dagen intresseriir dem inte sá mycket, men sedan en tid efterat, om handlan- den Lundbom höjer priset pA sockrel eller mjölet, da blir det luft i luckan, Fru Andersson och fru Pettersson gi5i till en ' handlande i andra andan pasta ' n och far.
kanske för ett öre billigare pr .kilo, Lundholm fAr veta att han är hut- lös att ta betalt, vill lura folk m. m, Detta ar i rnanga fall kvinnornas satt att B höja naringslivet s.
E t t sannerligen mycket litet vmksamt satt.
Men det far ej längre vara s i.
De m9ste fA en klar blick pil orsakerna till följder, gom de f &amp; bara.
De kunna vis- serligen ännu ingenting göra direkt p i lagstiftningene viig, aven om de vor0 medvetna om det osunda i naringslivet sbdant det nu ar, men de kunde verka indirekt, och f &amp; de bara den riitta syn- punkten, sa var säker p i att de bade vilja och skola göra- sitt basta.
T y det ar de, som i första rummet f &amp; lida av ett samvetslöst tullsystern, diirför att det ar de, som ända slutligen skola inköpa och handhava näringsmedlen.
Nar dessa db äro dyra och tillgbngarna smA har husmodern en allt annat än avundsvärd lott.
Xn mor vet nog hur det kans att inte kunna ge sina barn mer an halv kost; hon aer ' den rikliga och nämnde maten, men kan inte fH den.
För en del riicker det till maten, men ocksb ingenting mera, och vi veta ju, att, icke av bröd allenast lever människan D.
M r dessa att tanka f % nAgot över för Alder- domen ar hopplcst.
Det finnes icke nAgot mera raffinerit an 1ivsmedelsbe.slrattning.
Dar gives in- tet avseende pil förmf4ga eller oförmkga, den milste betalas om man inte .vill svalta ihjäl.
Ilet tycks viil som man skulle full- göra sinn tjkyldighetcr mot ngringsid- karm nar man korisiimcriir varorna, och betahr dess viirde, men detta a r icke nog, vi mAste också, skatta för att .vi behöva dem.
Vi f &amp; skatta för att vi behöva mat, för att vi behöva kliider p &amp; kroppen och skor p5 fötterna.
Dettaä: viii, om nigot, orattfiirdigt.
Om vi se pil en jämförelse, som F a bian hl9iisson gjort i sitt 3:dje häfte al f hunger tullarnas eniellari utgifterna fö.
ett hiislibll i Köpenhamn och i Stock liolm, ar det en hiipnadsvackande skill nad.
För en familj med 2,000 kronors in komst, boende i Stockholm och besta ende av man, hustru och fyra barn, ar (hushAllskos !naderna beräknade till kr 2,322: 04 kr.
pr Ar.
Hyra iir d i upp tagen för tv % rum och kök.
Tablbn föl övrigt visar, att allt är ytterst ngtt till taget.
Likare, medicin, böcker och nöjer äro inte alls upptagna.
För en lika stor famiij i Köpenhamr med samma inkomster och inköp bel6 per sig kostnaderna endast till kr.
1,447: 04 pr Ar; Har fAr.
nu köperibamnsfrun er behallning pA kr .. 552: 60, som hon kar använda eller spara, vilket hon vill.
Mer: för btockholmsfrun blir d.et i stallet en brist p % kr.
322: 04.
Har blir det var.
ken att använda eller spara, utan - försaka.
Och 5ndA är: Danmark inte fullkomligt tullfritt, men att de gro s i lingt komna ha de att tacka sitt i denna fraga sh upplysta folk.
Nu galler del ocksh för oss att fil det dithiin.
I del strävandet ha vi kvinnor en viktig upp- gift att fylla.
Vi maste taga alla till buds stbende medel för att protestera mot livsmedelsbeskattningen.
Vi mAste saga ifrhn att vi inte kunna försaka mera.
Det ar nog nu, nar hundratusen- den ~ v u l t i t ur landet.
H a vi icke medborgar:rätt, s % ha vi h d &amp; medborgarplikt genom vara barn, och i deras namn ekola vi utan efter- gifter fordra &gt;hem och ' bröd At varje w e n s k ~ '.
Nar, vi1 t.
jag hoppas inte skall dröja ~ l l t för lhnge, medborgarrätten aven skall lämnas oss kvinnor, fA vi icke sta okun- uiga i en av.
vara viktigailte frdgor.
Lisa Jönsson.
(Sandviken.)
.
.
, w - Mitt fönster star öppet.
.
Luften tringer in hög och ren.
LSngt borta ifrin kommer ljudet av manni- skorna, som trangae p % de stenlagda gatorna.
Deras röster nA hit upp som ett oredigt mummel.
Ibland drunknar det i skränet och flhandet från niigon bil, eller en ingbat som tjuter ute p &amp; redden dar kvalledimman ligger sig.
Är det .en dArskap att känna hetare Ln andra?
DA ar livet en dArskap också,.
I ' y det ar hett1 Det är livet som kommer blodet att brinna.
.
.
Vinden söker sig in och prasslar om vrarna, dar gamla papper och annan brate kvarglömts sen sommaren.
Och jet tycks som det ljöd n8got därur.
Soria nar on förstaende kvinna smeker ett barn lär det förgltt sig1 DA mjuknar det) ch gr %ter l Grht ä r.
det och längtan, som kom- ner ur vrhrna.
Grat över det som gatt) ch längtan efter det som kommer.
.
Men natten breder sitt dok över allt.
h t e t far nå, dit u t. '.
,.
Ca.
.
.
--.
- - SA föratod jag det till eist.
Det var ej det stora, som skänkte liIIGedsstallelsen.
Inte det lilla.
Det rar ingenting.
Det var vinden som sjöng och bla- len som gulnade.
VAgen som sprang not stranden och eolen som skrattade.
limlen som mörknade och ljusnade och ijartat som kved och jublade.
. '
Det var det l Därför, nar skymningen sluter sig om ~n .som en tillgiven människas armar, dir .sinnet mjukt och man minns.
Och nan tycker sig se syner, ' som man en- - ' last ser det i drömmarna.
,.
Olov Bruno.
,.
, Y P Natten smyger sakta in mellan de itora husens gr " ii murar.
Gatorna iiro tomma.
Lyktorna slackta.
Men i, fjärran brinner ett bliivitt sken iver en gul hed.
hIbrien.
Som vitt silver rinner den it i sanden.
Sommaren ar över.
Hösten har h8llit iitt intig.
Och den ar givmild.
Sommaren var SA het ich kvalmig.
illa tankar somnade i trött dvala, ' pul- iarna mattades och hbgen miste sin d %d.
[raft.
Man gick som i sömn.
.
Men hösten!
Den ar som en kvinna, rilkens hjiirta luttrats av mycket sör- andc och vara, hiinder b1iv:it timna och pomskinligri av att aldrig fatt smeka.
Cn ung kvinna, som liingtat mycket emo- lan hon aldrig fann den riitte, den var- lige I Ty iiven i kärlek fordrar hon en iig viirdig.
.
.
.
- '.
...
" I skymningen Dagarna äro korta, men brinnande.
Av minga skiftande färger brinna de.
Rött, gult, grönt; och svarL Och om kvällarna, nar solen går ned, fara svarta fiig1a.r genom rymden med snabba ving- dag.
De synas.
som svart aska mot det sjunkande solljuset.
De söka sig mot solen.
.
; lorden och folket, a v c ' a r l.
L i n d 11 a.g e n. Frains förlag.
p i i.IiIiiiciiiiii.j.lik verlisaiiilict straval; cf.
tcr a t t förbiit tra stiillningcn för jorcl.
briilicts f 6i.t ryckta, bcïecla 1iei.iitrevn; icl och livsiiiiijliglictcr i detta l m d: soiii i~oliigciis ovii goclsiigrii.ii; is dcspoti lio- Oversatt ur noreka Got.-Dem.
för Morgonbrie tiii.
iitt; i \ .foIIi; ~.
Det iir C ' nrl Liiidlia- gcli, soiii yttrar deiii i sin broscky~ Här i skogen, där jag sitter med en " Jorden och folket ", vilken nyligen triistubbe till stol, med solen i ryggen iitli~iiiiiiit p d 1. ?r&lt;7111~ förIiig (till ett pris cch en ljusbl8 himmel över huvudet, vandrar mina tankar till alla de tusendel; iv 50 ijw) ocli hail tilliigger: I?
Jliiii I i i l i ~ genteiiiot ett s5cliint upp- ~ o m i detta ögonblick sta innestängda l5r; iiiclc (soiii Iiögcrns i deiiiii~ f r i g a) mellan grAa murar, i miirka Fabriker, icke iintlgA a t t anviinda stmliti 0rc1, och bland maskinernas larm, i dalig luft, clct iii2 vara för1, ' i tligt, iitt ilcn soiii skri- till alla de trötta husmödrarna runt j vcr dcttn giir s i, (1 % lian pcrsonligeil de triinga köken, diir ett friskt luftdrag liar CII liiig gcnoiiilc \ wl erfiircnlict om aldrig triinger i n; till alla de firn &amp; barn, ~ i 1 l i; i stridcr, vilket nrbcte, vilket oUv- som grå, och bleka leka i riinnstenarna litligt vilaritle p i lianen stincligt p i - och de illaluktande gardarna, dar en 1~iilli1.t~ för a t t iiiöta högcrn i dcrns soptunna ar det enda föremA1, som kan Iik~synslösa anslag iiiot bondejorclep, satta deras fantasi i rörelse.
Dct nib s5lniicla litsiigas, a t t denna hö- .Har i skogen ar.
s i god plats för alla de trötta människor, oom längta eftei gel-talitils icke iir Iiecleilig. "
att fA sträcka sig pil marken och lata Sjiilya broschyren i fragn iir Iiigd soiii cii lsoniinenttir till clct av seiiaste solen f &amp; skina p &amp; sina bleka ansikten.
pirtiliongrcssen iiiitagna nya pi:ograiii- Har ar tusentals sm % tuvor, som kunde iiict i jordfragiin, vilket &amp; terfiiiiics ef- vara de basta huvudkuddar. '
Har är ter sliitorclen i broscliy ren.
Denna, söm tusende gröna, doftande barrtriid att (lerfaller viiscntligen i tre liii \ wclclelnr, krypa i la under nar solskenet blir för av vilka clen första ljeliaudlar sa,inliiills- starkt.
Och har gAr jag timme efter timme, tloinii nerna.
(; jordl~r~iliscloiiiii ner, salii-: Iiiillelig toiiitmark, skogsdoii~iinci~, \ la t- utan att möta en enda människa.
Men tci1fa1lscloiiiiile:r etc.), clcn andra syss- jag hör larmet frAn fabrikerna ner i 1n.r Iiiiviidsi~kl igen nicd s i d brukspro- staden, som surrhr och viner och maler blci~ict (diirtill knyter sig ett kapitel och sliter u t livskraften fran de man, oiii bost,zclsWigm) och det trcclje slut.
niskor, som arbeta där inne bland de ligcn stannar för " clen stora pliindrin.
surrande h julen.
Jag förundrar mig över den mänskligs gcn ", soni yttrar sig i ensli.ilcla niono- i101 pU speciella iiaturi.ilrecloiiiar (sko- tAlmodigheten, över den kuvade friheten, gilr, nialnier,.
vattcnf,zll, torvinossar), Jag tanker osökt p % en hast, som slitei I ' ctt par ~ l ~ i t l i a p i t e beliaiicllas l spörs- i seltygen och drar och strävar; han^ inilct om ltreclit f ö r jorclbriilis- och ögon äro trista och hopplöst sorgmodiga, - l~ostnclsiindain~l samt en del iiiecl Ini- men han strävar och sliter och försöker vuclfi.Agan.
sicloorclnacle mindre upp- att ta kraMgare tag var ' gang piskan gifter, sfisoii.1 kooperation i jordbruket, faller pil hans rygg .., Du är dum, min triiclpArdsstiicler, jordviirclerefornier o. van^; har jag tänkt mhgetl gang, nar s. v: I 11Lgra beaktiznsviirda s h toïd jag d g p % den hopplöses slit, D du kunde f ra inlit-ller Lindiiagen, liiir siiiAfolkets sparka sönder den man som vill försöka - sali i jord fr5g; ln " inotarbctiis R \ ' 1 6 a t t spiinna seltyg om dina kraftiga musk- gwn, tyviirr liiinnas allt föln oft; i. litan ler.
.
Du kunde dra i diket med hans ~lbi~liligt bistc ' iricl i1v libe~iilcriiii, fiii * siiiii- lass och göra honom s &amp; mycken förtret att han fann det .förnuftigt att lata dig I I i i i S i i V d 1; i ~ 0 1 1 g i \ ~ i l n 111,yrAdi~~l~tC~ d~ oali Icclcs u t i siindcn ~1.v regcri.ng; ~i * nii, ' '.
vara i fred., - I ' lct Iiiir iiltlrig varit i \ i.ina.t iin clcn so- ciiilcleiiiolcriitis1; ii ~iksclapsgriippen iiinn kiinnnt helt oitli fnllt lita p i.
l jord- Jag mötte en skara fabriksarbeterskor.
1 ' r; " lgari l ilisoiii 1 6 iilla.
; intlr; cl oii-irklcn d &amp; jag gick ut f r i n staden kl .. 12.
De il \.
pol iti 1i~i.i ' ser t ' lct liopldiist lit, s &amp; siiiirt: iiian g i r saken in p; Pi livet.
I h t 3kulle hem till middag.
De, voro gr &amp; iii; istc tlJirFiii * I,rytu sig igctrioiii cii Iitblt i huden och tunna i kinderna.
De hade i I 0 1 i i " Dit lsoiiiiiicr i i i i ~ i i ".
daliga tiindcr och det vm liksom niigot lilliigger fiirfi~tturcri iiiccl ilcii; i.ltlrig harjat över deras ansikten.
De s8go i.c~sigiioixnt1c.c; ol) ii:jligit truts?
" ~jikerli- ~ p p mot den gnistrands varsolen och goii icltc!
nAgot avseviii-t fiirrlin oftpi.
en siinde kanske en stilla tanke bort mot .ny förfiittningslcamp.
Och.
nian Iioiii- 3kogen eller ut mot sjön.
Men det fick iiivr iiicrl visslict aldrig tlitliiin, föwiin diva nog med en tanke, för tiden var siii~folkct p; ° (lanrl och i stail, ltincls- knapp - om en timme skulle man vara hygtlens och indiistriens bctiingntlc fabriken igen.
I fabriken, diir rutorna sliiliti:n, f ' iiliiiit vai * imlr; i. "
Mrin vill iro övermalade för a t t icke ögon och; ankar skola söka sig ut ett ögonblick gJi imil instii tri i i i i i i fiii~fii ttiirc~is iiilskan, &gt;ch vandra p &amp; förbjudna vägar.
ii l t dc ni ?^ göix clct och göra clct sriiirt.
Nu hade man nlltei.
en lite11 timme If; ill bonclcbef ollm ingcn liealitar l i m s ki till middag.
Och denna middag iiiiining a t t tiinlsa sjiilv: - sil lic&gt;niii~cr ikulle h g a av dem laga sjalvu.
Lö- tlctta siiltert at t; S I ~ C fiiimriin iniin l i m len är m liten och maten dyr.
Det ar tro.
H.
S. iviirt att fA pengarna att rlcka och s % - iander ofta att p e t fAr gá med smör Sommar i skogen.
m -.
.
.
och bröd och kaffe.
Det ar billigt och lättast att laga till för en trött människa.
w Det kom en flicka föiliden vecka till en lakare.
Hon hostade och var matt, hon kom direkt från syateljh med svart.
angripna lungor., Hon hade icke en människa att förtro sig till.
Hon hade inga pengar, inga släktingar, Forn kunde hjiilpa. '
Hennes lön var sh ' usel att det var ett under att hon kunde.
leva pil den - och arbetstiden var IHng, s % lang.
Detta ar blott en av de m h g a.
Jag ghr uppe i skogen och träffar icke en manniska.
Finnes det d i icke en sjal därnere i staden som längtar att fylla sina lungor med frisk luft, att höra faglarna sjunga, kanna den varma solen i ryggen och se vitsipporna växa fram i gläntorna mellan träden?
Ack jo, det finns nog.
Jag har sett strykerskan sanda en lang, längtansfylld blick upp mot den solmättade himlen, medan svetten har runnit från hennes tinningar och hennes hand ett ögonblick.
har slappt det hbrda greppet om järnet.
Jag har sett arbetaren med det sotiga ansiktet och de stora, svarta fingerkno- garna torka sig över pannan med blus- ärmen och SA begärligt insupa den friska luften, Bom slog emot honom nar han kom u t ur fabriksporten.
- Om söndagarna har jag sett detta folk när de strävat h t a d med hela sin familj, med matvaror och smabarn i händerna och p % armarna.
Det ar detta folp som kallas ~söndagspublikr~ och som gjort det sil, ohyggligt B för över- klassen att vara ute om söndagarna.
, ' Jag tar upp mina tidningar ur fickan och finner i den ena av dem.
ett litet, elegant utstyrt hiifte.
Det är en för- teckning över norska kurorter, med loc- kande illustrationer.
Det ar hkliga scenerier f r h land och vatten och be- skrivning av all.
.
den komfort dessa stullen ha att bjuda pil.
Det mAtte vara riktigt liimpliga platsar för tröita och utslitna arbetsminniskor att finna behövlig vila och rekreat:ion på, efter vinternil dit ..
Det m %tte vara platser, varest vira niagra, smalbröstade, unga fabriksarbeterskor kunde f i f5rg pB sina kinder och hämta nya krafter till det osunda, hiilsoödelaggcznde arbetet i fiy- ateljóer och fabriker.
Men vad finna vi nbr vi läsa texfen under de vackra bilderna?
- Priset ar 6, 7, 8, 0, 10 kronor pr dag.
Med andra.
ord, dessa platser kro för iem som minst behövde komma dit. '
, ' ---- Det skulle vara förunderligt om icke ietta folk, som traskar ivsg med sina matkorgar var söiidag, ock &amp; kunde fS,, ust att g &amp; ut i skog och .mark en strii- .ande +ardagsmorgon l Fast det skulle log vara en vanvettig tanke för en ar- leteta man eller kvinna.
- - w -,
Lacdslireriinpns lor kuinnans politiska rost~ätt tzkti k under valen.
JJaiidsföreningens taktik Att under de stundnnde nndrnknmrnnrvalen underetöd- ja endast de partier, son1 iipptrtgit kvin.
nans politislia röstrhtt pb sinn program och arbetat för den iiiom riksdagen ho- tar med en schisni inom kvinnornas röstriittsrörelse.
Föreningen skulle med denna taktik ej uppehAllit neutraliteten.
.Vad ar landsföreningens m51 om den \ - erkligen vill vara en förening som ar- betar intensivt för röstratt At kvinnor?
Att arbeta för att nligon g h g i framtiden f A. \ - Ar saii igenom, sedan man tiligt in- vihtat a t t varje högerfraktion # r med p % röstriitten, för att den mii gA igenom fullt neutralt antagen av alla p &amp; en @ ng?
Sannerligen ej.
De protesterande liögerkvinnorna synes mig dock i grund och botten stödja sina argument p5 grund av en siidan sorts uppfattning om röst- riittsföreningens mbl.
Landjföreningens uppgift kan emellertid .icke vara nbgon annan an denna: att utan hänsyn till partier arbeta för kvinnorösträttens ge- .nomEörande ptt samma villkor som för maii medelst den niajoritet i riksda- gen som gAr att uppdriva.
Socialde- mokrater och frisinnades röster g &amp; att uppdriva - därför har centralstyrelsen velat stödja dem.
Jag be; att fd, fasta uppmärksamheten vid ett av fil.
c h Borelius skrivet flyg- blad, dela s h o m varande sarskilt val avfattat, dels sbsom ett bevis p &amp; det gliidjande, att människor en och annan g h g kunna se ut.
över sin egen parti- synvinkel - H. Borelius tillhör nam- ligen icke viinstern.
1 artikeln siiges bl.
a.: Vastervi ks socialdemokratiska kvinnoklu bb.
Klubben bildades i febr.
1905.
Medlemsantal&lt; t har visskigen aldrig carit.
r &amp; stort, men den trofasta Icamratandan och.
dan segemissa 9izbl91tedt.etenheten ' iesto ~tur7care.
Klubben tliEhör Väsferviks ar8etarekot » » lun.
Trots ntcinga motiglieter ' har det anda icke 7yckats motståndarna att hindra dra sträva9zclen.
Tvärtom!
Vi salada vdr knmratligu hälsning till klubbnzedlemmar landet runt.
ocksa medveten om vilket ansvar man ikkder sig, d i det galler valet av dessa man.
Kvin- norna ha annu inte tillerkänts den ratt, som varje fiillviixen medborgare kan göra anspriik pil, namligen den politiska röstriitten.
Allt större och etörre g6ra eig kvinnorna^ röat- rfittekrav gallande.
Soc:dem.
partiet har, som bekant, upptagit kvinnornas röstrattskrav pA aitt program.
Vad ar val dS naturligare, jln &lt; ritt kvinnorna ansluta sig till detta parti och eiilunda ~ j @ l Q &amp; ro a behjalpliga med framfö- randet av eina krav?
Lika naturligt är det ju ocksá att kvinnorna, dels gonom att pA- verka sina man, dels ock genom agitation utit, arbeta för att kandidater frKn det social- demokratiska lagret bliva acceptorsde av den stora rnaesan, som inom kort gS till valurnorna.
.
Betänk.
huru mycket det gfiller för oss hvin-.
nor, vilka lsikter som i rikedagen görs eig gal1an.de.
Vilja ' vi ha en snar och lycklig craftigt togo sig för a t t bearbeta höger- losning av.
kvinnornas röstrattsft8ga, ja (IS böra vi ockris arbeta p &amp; att socialdemokrater-.
mannen för kvinnans rösträtt, fia kunde nas antal i riksdagen blir allt etörre o c l i ~ t ö r r e l ~ nagot verkligt gott komma av schismen aor satta oss in i.
Och pil simma: &amp; ng ha vi den uppgiften a t t strida för .dealitet i politiken.
Tyviirr synas.
vi &gt;fta ha olika uppfattning om vad som ir idealitet.
För min del anser jag ju itt redan tidigare en bestämdare oppo- iition bort höjas mot regeringens avvi- gande hAllning.
Däremot ' kan ' jag, ej,, motsats till .vad i föregamde nummer iv Morgonbris sagts, anse d e t annat an 3aturligt, att centralstyrelsen genom upp- vak tningar pbmint s tatsrnilikitern om hans ?likt mot kvinnorna.
Om en del högerkvinnora indignation) ch beslut att.
uttradb ur landsfö ' renin- gen villt.
resultera däri, att de verkligt Vad innebiir den antagna resoliitionen £nr Land~förei~ingeus högeriiiodlemmar?
Om man, obekymrad o n de starka uttrycken i. alle- handa tidningearliklar, tanker nyktert efter, e5 finner man, att den i sjalva verket jcke personligeii förbinder högersinnade röetlatts- kvinnor till nagot annat iin att iinder en viss begratisad tid iakttaga politiek passivitet.
Högerpartiet i och utom riksdagen har velat Alagga alla kvinnor politisk p a h i t e t - an- tingen för alltid ellor för en icke n8rmare boetsmd areev8rd tid friimát .. Med andra ord: resolutionen ?Alagger icke de högersin- nade inilividerna niigon annsn boja %n den politiska overkeamliet, som deras eget poli- tiska parti har anbefallt kvinnorna antingen) ch den, sannerligen 6j vidare behöva.
- eieorn självfallen eiler slsom det Stminstone 3ekymra.
: och gräma aven en del vanster- ' tillsvidare Iiimplipa.
A.
L., - - - - - - - - - - - - - - cvinnor.
: B ' - ' Att vissa ivriga niotetinrlaru till k \ inniititi röstriitt skola anviinda L. I&lt;.
I '.
1t:s resolution för att motivera ett iinnu kraftigare motrcthnd ar viseerligen mer I n sannolikt.
Om dessa fr i n riksdagsdebatterna viilbekanta rno:stdii- dare galler det emellertid, att de ha sin dom fardig pa förhand.
Endast motiveringen ratta de efter omstaiidigbcterna.
Om kvinnorna IörbQlla eig passiva, heter det:, deras röst- ratta:örelee ar i tillbakagang, och darför bor man ej ge dem röa ", r#tt~, förena de sig i en kraftig opinionsyttring, heter det:, de visa sig fariatiska och omogna och darfor bör man ej ge dem röstrattr.
Med dylika motstkndare lönar det sig ej att raeonera.
Icke heller vinner man med avseende p &amp; dem ndgot genom att handla pA det ena eller andra aat tet.
; i -- Betydelsefull ' insats i utvccklingsarbetct.
C.
S.
A. anorrh1 are.
A tcngdoinsbehandhg var $m- F rån Från kvi Falkenbergs nnokluh harnas ar betsfilt.
net fiin~incll för förata dagens överliiggningar.
kvinrioklubb.
:.
Genom Sally Svensson.
Falkenbergs soc deni.
kvitinoklubb behand- ade p:i ett den ' 27 juli avh5,llet extra möte öljande fr8ga: Kan klubben möjligen utratta i8got vid de stundnnde riksdsgenminavalen?
Klubben beslöt göra följande uttalande: # Den tid tir snart inne, dA Svergee folk ikrider till vnl för tilleattandtit av de man, rars uppgift ar att med landets och folkets lasta för ögonen leda várt lands stora poli- iska och fiilanaielln fragor.
Om man betan-; er, av vilkeh stor vikt det ar att dessa styres Högerkvinnorna hava det i. den nu- niin iiro i besittning av en aldrig avikande m r g i ock vilja att.
föra fram det basta för v a r a d e situationen otrevligt ställt ' olket och en blick, eon] klart och tydligt kan det mdute medges.
Politik $r emellertid reki il ja vad eoin verkligen iii.
till gagn för ingen dans pH rosor, det mbste vi kvin- andet och clous medborgare, d &amp; blir rum -- ~riminalkongrisseti i Stockholm.
Stadsnotarien Nils Andersson frin Lund framhöll bland andra huvuddrag - för re; former i denna frAga följande: Åtgarder mot iingdomsbrottsligheten böra i framsta rummet ha förebyggande karaktiir.
Vanliga etrafiietgarder aro att t.illgripa föret dS skydd, vhrcl och iippfoetran visat sig ej kunna utratta nRgot.
MinderArig garninpsmans tillr~knelighet bör ytterst noga undersökas och som mittstock, hiirvid tjanu e j blott den intellektuella nivAn, utan ocksa förinögenheterna pá knraktiirens och viljans oinr:t ?o.
Minderkriga förbrytare skoln hAllae skilda frln vasnn ettdana.
Anh: \ llande endaet i iiöd ' Cnll och hiiktning endast iind~ntagsvia.
I etiillet ' böra anlitas enekildir familjer eller ock skydds- '.
10 -.
.- - .. -. -- - --.
--- - - - - - p MORGONBRIS --- - .-. --- _ _ _.
_ _ - - - _ -.
- _- .. - - - -. -- --- - --. ----. -- I 1 II .1 småbarnens utslag Behandling:.
Tvätta smilbarnens siirnader rens och p&amp;b lägg hizarinaalva.
Detta ger en skön, lindring och befordrar ar lakningen.
och hudlöshet ett verksamt läkemedel.
(i- - - i - L " Lz &amp; nllinaiina riittsmedvetmclot, att inge1 röst höjdes för det nuvarande tillsthndet dar vi veta helt unga människor, ja bar] dragna i11 för offentliga domsto !ar, avel stundom transporterade til Isaminans mec förhärdade förbrytare och p &amp; det hel; ' taget exploaterade i straffrättssysteme i .stiillet för att bliva föremil för riiddning Vidare ans %g man det absolut nöd.
vandigt, att en förundersökning angAend1 Vidare redogjorde han för B barndom- varje för brott Atalad ungdoms levnads stolens i olika länder.
förhallanden göres för att domaren skal.
Niista föredrag hölls av slottspastor fil inblick i allt det, .som kan kasta Iju A.
\ Virh frAn Malmö,.
som framhöll, att över orsakerna till oärlighet eller betra med en utvidgning av v8ra barnavards- dandet av andra vil1ovä.ga.r.
lagar skulle Atskillnaden mellan barna- Den andra dagens förhandlingar upp vltrds- och tvAngauppEostringalag kunna togo.
ämnena om frihetsstraffens anora göras SA ringa som möjligt.
.
natide och oni obestamdu straffdomar Tredje talare var direktören för Bona I den förra fragan uppträdde professof uppfostringsanstalt, Knut Blomqvist.
Sljemberg med en fordran om frihets Bona ar en anstalt som har till ändamal straffens iiighende omändring, varemo att enligt lagen om tvihgsuppfoatran av chefen ' för fangvarden, överdiroktör Alm 1902 för uppfostran motttäga gossar, om qvist,, fasthöll vid att cellstraffet bord vilka domstol förordnat i stället för att aven i en ' ny straff lagstiftning kunna nt undf % straff insättas i allmän uppfost- sträckas till hela 3 hr, men för kvinno ringsaiistalt.
Sedan han redogjort för bock ej mer än l l / s.
Han ville avel verksamheten vid Bona och lämnat sta- bibehalla cellstraffet för ungdom med ei tistik darifrh, varav framgick att verk- längd a v 3-4 mgnader.
Meningsbryt samheten i stort sett lett till gott resultat, ningarna i denna fr5ga blevo gansk, övergick han att behandla de nödvändiga skarpa,.
och hlir kom alldeles särskilt til reformer A lagstiftningens omrAde, som synea det glädjande förh&amp;llandet, att krj äro av nöden.
Han framhöll bland annat tiken över de goda verkningarna av cell att for en Iyckoszm kamp .mot ungdoms- straffet med sin onaturliga isolering a brothligheten behöves en pA rent pedagogiek griind lagd skyrldslag, i vilken de etraffrattti- vaken och företrädes av sakkunnigt f011 liga synpunkterna ffi eA helt vika, att ej ene siväl ur juristera.
som läkares och lek uppnBdd straffmyndighoteAlder kan utgöra mäns led.
nagot hinder fór lagens tillarupning il VM- Professor Gadelius, Överläkaren vit behövande, bildbar ungdom, eom fran rattdig Konradsberg, framhöll att för vissa fån eynpunkt annu kan anses minderkig.
gar ur cellstraffet outhiirdligt.
Til Han ansAg dessa höra ofta nog mycket unga ocl att ett surskilt sarnl~ällsorgan bör iarultas mycket gamla förbrytare.
?
) led uppgifC att ombcoörja och leda samtliga i t - Blana andra talare i ämnet var rike garder i anledning au ntiideririgas vanart eller layuverb.ade.lser.
dagsmannen, häradshövding Kronlund Diskussionen kom sedan delvis att röra som pliminde om sin för flera Ar sedai ~ i g om, huruvida barnavardanamnderna väckta motion, att fångar i st. f. at skulle omhändertaga hela rattsproceduren undergli cellstraff skulle användas i upp mett ungs lagöverträdare eller barndam- odlings- och utdikningsarbeten.
Oakta stolar skuile inriittas.
Varningar höjdes man kan phvisa, att sadan omläggnini mot att lagga allt för mycket makt i han- av fAngv8rden slagit väl ut t. ex. i Dan derna pA civila myndigheter, sasom vara mark var vAr fangvdrdsdirektör sorglig barnavArdsnämnder, vilka pil m h g n hA11 nog skeptisk mot att i niigon betydligare ut sträckning andra det nuvarande sydtemet fungera mycket outvecklat.
Om den obestiimda straffdomen vor, SA 1Hngt ha vi dock nu kommit i det aiietnlter.
T111 miiiderArige iingilom bör Rkla- garen i allt tsga lianeyn, ej forbise, an min- dre undertrycka, utan tviirtorn framdraga jain- val det, eom k m liinda etraffr&amp;tteli&amp;t nntaetad tnii) ileri3rig till fbrevar, eamt överhuviidtsget medverka till att straffriltteligt förfarande mot tiiinderhrig erhaller och bibeMller aven en uppfostrande karaktar.
Rattaförhandlingen bör vara fri frhn stelhet och former, icke eurnmariek, utan J$ p5 bred- deu och dj~ipet, den tiiinderilriges ambitions- kfinala i gbrligaste mAn skonae.
A.- &amp;.
Förenade chokladfabriker,.
Stockholm.
advokaten Löfgren och Överläkaren vid Langbro, O. Kinberg, inledare.
Grund- lin jerna för deras uppfattning om den obestämda straffdomen voro föl jande: det utnytfjar battre an tiagot annat straff- medel den etraffadee förbittringem6jligbeter; det bereder möjlighet till ett effektivt oakad- liggorande, dar förbattring icke kunnat Aetad- kom s a 8; ingen annan strafform medför jämte namnda fört-janster ur individualpreventiv eynpiinkt en lika kraftig allmanpreventiv verkan.
.
Tredje dagens förhandlingar upptogo först belzundling av psykiskt abnorma brottslingar.
Inledare var överinspek- tören för einnessjukvAr ' den, A. Petren.
Även denna frhga ledde helt naturligt in p % den skarpa striden om cellstraffets goda eller daliga verkningar.
Ett ämne, som ock tilldrog sigsynnerligt intresse var om revision a u luycm angcEe9zde villko~lig strafldova.
Advokaten Stjern- stedt inledde om denna doms grund och syfte, varefter registrator Harald Salomon talade speciellt om den fu ?.beredande tut- dersökning betrafande den tiblfalades persoizliga förhrEllande~z, soni blir av s % sarakild ator betydelse vid tilliimpning av villkorlig dom.
Registrator Salomon har ' j u själv i Stockholm med stort nit försökt i praktiken införa sddan förun- dersökning.
Ovriga ämnen vor0 belianding av al- koholister, som nu ar aktuellt, d5 fattig- ~Ardslagstiftningakominitt~n framlagt nytt lagförslag darom förenat med tvbgsin- ternering samt bötesstrafet och de 7coria ' friltetsstra$en.
Kongressen var av ovanligt stort in- tresse, vilket ytterligare ökades diirmed att deltagarna sattes i tillfiille besöka ett besök som Liingholmens fiingelse mbste liimnri ett outpldiuligt intryck.
A. t.
-
E t t hjiirtligt tack vilja vi hsrmed bringa alla dem som bidragit till att siilja Morgonbrisblommanl Vi införa h i r nedan redovisning för densamma och synes darav, ritt för Morgonbris äro milnga intresse- rade, och har ~Ava1 den eocialdemokratiska ungdomen som - de koop.
kvinnogillena verksamt bidragit med blommans försal jning.
Vhra kvinnokliihbar ha varit mycket enerniska och en del niistan överträffat alla förväntningar .om möjlighetrn att y-nida blomman.
Ett tack till allal 0 Sot-dem.
Kvinnokongressens Arbetsutskott.
Antnl blonimor.
.
Alingaile S.
D.
U ........................................... Ankarsrums S.
I).
Kvinnoklubb .................. Arvika S.
D.
Kvinnoklubb ...........................
Backa S.
D.
U .............................................. Bjuvs S.
D.
Kvinnoklubb ........................... Bodens S.
D.
Kvinnoklubb .......; ................... Borggards S.
D.
U.
........................................ Borlänge S.
D.
Kvinnoklubb ............ ........... B o r h Koop.
ICvinnogille ............................. Bruzaholms S.
D.
U.
.................................... Degerfors S.
D.
U.
..................................... Enköpings ICoop.
Kvinnogille .. ...................... Enköpings S. '
D.
U.
.................................... Enskede S.
D.
U ...............: ........................... Eskilstuna S.
D.
Kvinnoklubb ..................... Essviks S.
D.
Kvinnoklubb ........................... ' Fal kenberge S.
D.
Kvinnoklubb .................. Finspongs S.
D.
U.
..................................... Furdunds S.
D.
Kvinnoklubb ..................... Glanshammars S.
D.
U.
.............................. Gellivara S.
D.
Kvinnoklubb ...................... Göteborg, Fröken Augusta Nilason ............... Göteborgs S.
D.
]: (vinnoklubb ......................
Hiilsingborgs S.
D. Kviiinokllibb .................. Hofors Koop.
ICviniiogille ...........................
Hjo S.
D.
U.
........................... ..; ................ IIudi ksvalls S.
D.
Kvinnoklubb .................. ICarltikoga S.
D.
Kvinnoklubb ...................... I&lt;arlshamns S.
D.
Kvinnoklubb .................. Karlskrona S.
D.
U.
.................................... Karlstads 8.
D. ICvi.nnoklubb ..:.
.................... Kjavlinge S.
D. Rvinnoklubb ........................ IGruiia S.
L).
J&lt;vinnoklubb ........................... Jciruria Koop.
Kvinriogille ...... ...., ..... .............
Kopparbergs Koop.
Kvinnogille ................... Krokstrands S.
D.
U ..................................... Landskrona S.
D.
Kvinnoklubb .................. Lidköpings S.
D.
' U.
.................................... Ilinköping, Fru Hulda Karlsson ................... Lule &amp; S.
D. Kvinrioklubb ....... ................... Lyaekils S.
D.
Kvinnoklubb ........................ Nalmbergets S.
D.
Kvinnoklubb .................. Malmö S.
D.
Kvinnoklubb ........................... Rfaricstada S.
D.
U.
.................................... Mo ' tala S.
D.
Kvinnoklubb ........................... Nacka S.
D.
U.
...........: ................................ NorderAsen~ S.
D.
U.
.................................... v - e 100 100 200 25 ' 150 100 25 o0 132 75 50 50 100 100 ' 400 500 75 25 15 25 50 100 50 50 100 100 200. '
200 200 100 100 50 200 100 30 100 100 200 23 300 150 200 75 25 25 5.
O 25 Antnl blominor Kr.
öre Kr ' ' O 9: - Norrahammars S.
D.
Kvinnoklubb ............. 100 10: - 9: - Norrköpings S.
D.
Kvinnoklubb .. ................ 200 20: - 18: - Nyniishamns S.
D.
Kvinnoklubb ............... ' 150 13: 50 2: 25 Nyiing Tjernas Koop.
Kvinnogille ............... 30 2: 70 15: - Nyköpingu S, D.
Kvinnoklubb ................ r 150 14: 85 9: - Ortvikens S.
D.
Kvinnoklubb ...................... 150 15: - 2: 25 Ronneby.
S.
D.
Kvinnoklubb .................... 1,500 135: .-.
.
.
25 2:,50 4: 50 S k a r a 8.
D.
U.
.......................................... 4: 50 11: 88 Skövde, Sanfrid Hassel ............................... 50 50 5: - 6: 75 Smedjebackens S.
D.
Kvinnoklubb ........... 4: 50 .Smalands Anneberg S.
D.
U.
..................... 125 11: 25 4: 50 Stocka S.
D.
U ............................................ 50 4: 50 0: - Stockholm, Fru Brandt ..............................
.
:.
149.
13: 41 9:, s. Frk.
Karin Hollman .................. 25 2: 25 p.
Jenny Jansson ....; i ............ 100 9: - 40: - B Sonja Nemtensky ............. 50 4: 50 45: - 50 4: - 50 6: 75 Fru Nilsson ..............................
W r Hulda Pettersson ..............: ' 100 0: - 2: 25 O ~ r k Julia: Ström ...................... 50 4: 50 1: 38 B r SigneSvenseon ................
.
'. \ l4 1:40 ' 2: 25 4: 50 w.
.
a Annie Thelander .............. '.
50 4: 50 9 Fru Sigrid Vahlgren ...........;.
.
.
.
.
.
12 1: 20 9: - 4: 50 s.
Frk.
Ellen Vidström ................... 50 .4: 50 4: 50 r Fru Agda O ~ t l u n d .................... 100 .. 9: - o: - Svan % S.
D.
U. "
......................................... 50.
4: 50 4: 50 9: - Svartöstadens S.
D. Rvinnoklubb ................ 50 18: - sunds vall^ S.
D.
Kvinnoklubb ...............: ... 18: - Siiderhnmne sklrghrds S.
D.
U .................. 20: - Söderti.l; je, Karl I-folrn ................., ...... ......... 9: - SHVE~O Arbetarkommun .............................. 9: 85 Trälleborge S.
D.
Kvinnoklubb ...........; ... ... 4: 50 Trälleborgs S.
D.
U.
.......:.
..........................;.
18: - Trollhättan, Fröken Selma \ Dahlöv ........: ... o: - Uppcala Koop.
Kvinnogille ........................
' .i?
: 70 U ppsale Sömmerakeff.
................................. 9: - Viskafors S.
D.
U.
............... ..: .................. 8: 85 Viisjö Dynas Koop.
Kvinnogille .................. 18: - Vasterls S.
D.
Kvinnoklubb ... 1.
............... 2: 35 Vasterviks S.
D.
Kvinnoklubb ................:.
27: - Ystads ICoop.
Kvinnogille ........................... 15: - K r ~ s S.
D.
U, ............................................ 18: - Astorps Y.
D.
U.
....................................... 6: 75 Örebro S.
D.
Kvinnoklubb ........................ 2: 25 Ostranda S.
D.
U.
..................................... 2: 25 Oxelösunds S.
D.
Kvinnoklubb, bidrag ...... 4: 50 Essvike S.
D. ICvinnoklubb.
behdlln.
fr. fast 2: 25 Summa blommor 10,182.: Summa kronor 965: 54. a Ännu Aterstlir det nHgra som inte redovisat, vilka härmed uppmanas a !t fortast möjligt till expeditionen insänds betalning för försaida blommor.
Stockholm den 31 aug.
1911.
För Morgonbris ' expedition: Signe Svewson.
i MORGONBRIS n Aktiebolaget Avdelningskontoret Kungsgatan 20..
.
Kassafack SO Öre ulhpras fr. i minailen.
Huvudkontoret: - Klnrahergsgritan a3.
Kommendörsgritan 25.
Avdc1n.-kontor: Barnhusgatan 16.
Flerninggatan 59 B.}
5 proc,] Depositions-Ranta Kapita1rakn.-Ranta.
I Kassafack fråii kr.
5 pr år.
Statens gáranti.
Motböckerna galla över hela riket.
Fickspurbössor tiilhandahållas.
Kvinnan motarbetar sitt eget basta l 8POd- a m b LE~CJÄGC~E [UR&amp;D Rlanga sorter, oöverträffade i välsmak och näringsvärde.
Följande utlStande föreligger om dessa tillverkningar: 8Pi hcgiiraii av Herr Fabrikör C. IV.
SSrlrrrmnclrcr liar j a g tinder flera ar upprepade ginger dels övervakat tillvcrkningeii av, dels analyserat av hoiioni tillverkade sorter av rfeli / lritcss-spisbrod,.
spisbröd.
ocli Rnrïckcbrörl.
- Jag liar dlrvid fiiiinit, att dcssa Hcrr C. W. Sc / rntttnc / ters brödsorter pii grund av l r ö ~ t rrcïritrli.
; vflrde (hög lialt av stärkelse ocli proteiii) renlrct (frihet frlit franiinande inbland- iiingar) saiiit torrl~et och mörhet (vatteiihalt niindre an 10 procent) l r o att anse slsorii ståcndc i friimsta ruinniet beträffande kvaliteten.
Klilialtcn ar ringa och cj störrc aii dc11 för prima bröd av dessa sorter noriiiala.
G. Lagcrhcirn, Professor vid Stockholms Högskola.
Stocklioltn den 8 april 1911..
c d Bengt E. Pettersson, '.
- 93 DROTTNINQQATAN 91 nar hon avrfider mannen att teckna försak 5 OLOFSQATAN 5 ring 3 sitt eget ellor b#gge rnakar ' nas liv.
P1 grund av mindre dödlighet ha kvinnor 1#gn välsorterat lager.
av starka, eleganta och.
premier i D E F O R E N ADE; Premiebe frielse vid ejukciom och olycksfall, m fl.
for.
moderna skodon för damer 0c.h barn.
.
.
mhner.
-- OBS.
1 Alla slags beetbllningar emottagas och utforae skyndsamt.
, ' .. - k&amp;al t ', y hela världens enda Fotogengask.ök r sig självt utan pumpning och brinner utan pumpning med en liter fotogen pli 12-13 timmar.
Enkelt och lättskött.
Rök-, os- och exploeionefritt.
Pris 7 kr.
hied pump För hastigt -.
Astadkommande.
av extra sior låga - 8 kr.
Lagskyddare vid överkokning och kokning i det fria 50 Alla Pyrokök säljas under full garanti.
i Järn- och Bosättningsaffärer samt hos som tänder Svenska Livranteförsakringsbolaget - ömsesidigt - Fclkförs3hring.
Liwf örsäkring.
EIU arbefarhustru borde i (ke köpa annan symaskin an Solidar-Symaskinen, Till landsorten mot postförskott.
Tillverkas och saljes i parti av Aktiebolaget Pyro, Stockholm.
- am I Vnsagutnn sa, STOCKHOI.M, Ip Ldi C I Malmbergets soc.=dem.
Ruinno- Furulunds soc.-dem.
kvinnoklubb klubb har ordinarie moten 2:dra och sista; ohdagen i varje mlnad kl. 3,30 e. m. i Fol- avhaller ordinarie möte tredje tisdagen Styrclsm.
mts Hus.
varje manad i godtemplarsalen kl. ' 1 s S soiii Sr deii yppersta i liaiidclii av stör- Kiruiaa socn-dem.
kvinnoklubb av- sta fiillkomniiig ocli ger siörsja valiita.
Vi bjuda fullaste g a r a d i f6r att dc diller ordinarie moten 1:8ta och 3: (lje mAnda- iiied vart firniamlrke förseclda iiiaski- iieriia iiro ett fabrikat, soiir p i teknikens: en d j e m h a d i Folkets bus ' lilla aal kl. riuvaran~lc stlndpuiikt iir det högsta Styrelsen.
som kan uppnis och ovcr !rilffi ?s icke 3,ao e. m. r v nagot annat fabrikat.
Särskilt för- iniiiliga bclalninpsrillkor.
Hälsingborgs soc.=dem.
kvinno- Symaskinsaffä~en S O L I D A R,.
Paul U. Bergströms A.=B.
Dr:Y; CK " g: ", 76, STOCKHOLM.
Folkpensionering.
are.
e. m. Styrdsen.
TJyheQs FU7ag; nsiunet, Falköping.
- Nils Adamsson.
- Sanitara och sjukvilrdsartiklar.
Sprutor, pulver och mhnga nyheter.
Priskiirnnt gratie.
klubb nvhfiller möte kefa och 3:@c ininda- Filial ocli iit8tHllning i .Centralpdatset, geii i mimden i Folkets Hus ' F-sal kl. 8 e. in Stockholm.
*
