# ID: svediakorp-per2360
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,405
# sentences: 810
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F O R.
D E N S O C I A L D E M O K R A T I S K A KVINNORORELSEN.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
(7:de arg.)
kr 8 Augusti Stockholm 191 1, A.-B.
Arbctarncs Tryckerl 1 I Prmumrrationspris: Redaktör: I: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt Anna Lindh; agen.
och 30 öre pr fjärdedels Ar.
Lösnummer 10 the.
I Illlorgonbris ' expedition a SIGNE SVENSSON, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
1 Den andra fasen av kampen för brö- det föres p &amp; det politiska fältet.
Trots alla sina.
skändliga trasselatreck, eom stänger V %rt intresse delas i dessa dagar mel- maesor av # myndiga män ute frAn röst- lan tvenne företeelser inom landet, var för rättsutövandet och som helt ' förvägrar sig en fas av den stora striden för mera kvinnorna att öva inflytande, trots detta l bröd och frihet At d e ' fattiga: lockonten inom och byggnadsindustrin förberedelserna för hö- stens andrakammarval.
I tyrannisk lust att förtrycka ha de organi- serade arbetsgivarna inom byggnadsindustrin vräkt u t tusentala arbetare i l I valtider.
.
I g II Annonser a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
i icke blott nu att söka bevara anhängarna inom d e n gamla valmanskhen; ocksh de nya mdste inrangeras under parti- märkena.
- Det eocialdemokratiska partiet har lAngt större anledning an nggot av de kon- kurrerande partierna a t t genom ihiirdig propag- anda söka för sina syf- ten samla d s nya val- männen.
Dessa tillhöra alla de fattiga klasserna och om de ratt förstodo ' sina intressen skulle de utan vidnro gti med oss i kampen mot en folk-, ' utplundrande herremakt sysslolöshet, för att med hungerpiskans svidande slag tvinga dem in ' p &amp; försämrade lönevil l kor och under utökat arbets- giv:mgodtycke.
Det eer dock ut, Eorn om lockout- galningarna riiknat f01 ratt grundligt.
De ha icke visat sig äga formaga att giva svaltkriget den av dem ' önskade ornfattnin- gen (medan arbetsgivarna beraknade att lockouten skulle omfatta 40,000 man har den i själva verket träffat endast nAgot mer än 8,000) och inom arbetare- lagret ar stamningen god och förhopp- ningarna atora pA en för dem segerrik utgAng av striden.
.
Röda bilen n:r 1 i arbete.
öppnar i.
Ar den Lindmanska röstratts- reformen en möjlighet för nya skaror av valmäu att med sin röst öva infly- tande pK andrakammarvalens utgång.
Det ar klart, att de olika politiska par- terna hKri finna en anledning att stegra intensiteten i ein agitation.
Det gäller och ett för tryckande f &amp; talsvalde.
Men ack, hur mycken okunnighet och fördom hindrar iinnu landsbyg- dens Euttign ritt söka do ratta viigarna ur sina be- kymmer!
Vbr propaganda bar ej i n natt s &amp; vitt som ar nödigt och som den maste n &amp; under den- na betydelsefulla valeommar.
Partisty.
relsen har j u ocksa, det förtjiinar att '.
fastslas, visat sig rik p &amp; initiativ och arbetslust.
Aven andrnorgan för det so-.
.
cialdemokratiska valarbetet visa sig fun- gera förtriiffligt och siirskilt den socialde- mokratiska ungdomen har gjort eii insats;
2 _ _ _ ____ _ __ _ _ - - -- _ _ -- _.__ * '.
- ' _ * _ - -.
-- --. ------- - -.
------ - ---.
~ o m övergliiiiser ti-iyclzet av det andr:~ Idkn ok en agitation med röda bila] iir helt enkelt ÖverdAdig.
Jag har hafi nöjet att fara med röda bilen niimme] ett en fjorton dagar i ~ ö d r a Sverge - röda bilon nummer tvR har som bekani tagit de norra delnrna av landet p &amp; sir lott ..
Overall t storartad anslutning til; mötena.
Db annars 11Hgra tiotal möts fram till mötena har röda bilon samla!
lihörarc i Ilundratal och dKr i vanligr fall mötesdeltagarna riiknnts i hv.ndrader: ha bilmötenas publik räknata i fyrsiffriga tal.
Och bland dessa sorn kommit at1 höra biltalarnas förkunneker ha vari1 mQnga, mAnga, som nian i annat fal; aldrig skulle kunnat förml att g &amp; ock höra socialistisk förkunnelse.
Icke mins1 kvinnorna ha visat sig intresserade Alltid glatt vinkande utmed vägarna d i r bilen giltt fram, och i intresserndt klungor vid mötena.
Min tro att jus1 vbrt parti en glng har mycket at1 hoppas av kvinnornas insate, har er.
1lAllit.
god niiring under den korta bil.
fiirden.
det vare vAr lösen och vAr lag iindei stiiiiger 50 och p &amp; ina hall anda till vnllzampens ekickelsedigra veckor ock SO procent av valmannen nisate föras en intensiv kamp emot.
Och i den dagar!
striden ha arbetarkvinnorna sin givna P.
A. II-n.
plats.
Vi nöja oss icke med en rösträtt -- p3 samma villkor som för mlin, fiadan den Lindmanska rösträtten nu ar, utan vi maste föra fram energi &amp; och inten- sivt kravet p: \ verklig allmän röatratt utan.
dessa förhatliga streck.
Det mL " i sagas om oss att vi arbeta för mannens sak, d &amp; vi fordra streckens borttagande Vid 1908 Ars val till riksdagens andra i vbrt krav pk kviiinorösträtt.
Aten då kamniare satte kvinnorim.
ganska stol det finnes s &amp; stora ekaror röstrattslösa förhoppning och tillit till den viinster, man inom viiv klass just genom det majoritet som CIA valdes, för sista ghgeri nya valsättet, ha vi ingen anledning att arbeta för och tacksamt taga emot samma genom det gamla valsättet, Denna vAr tillit har ju icke förverkati rösträtt och utestänga aven 50 till 80 av vänstern, vilket man finner vid en procent arbetarkvinnor.
Shledes ar arbetarkvinnornas röstratts- blick tillbaka pH den g %ngna treArs periodens arbete.
.
i den mängd av mo.
frliga i atort sett &amp; ven.den en klassfr8ga.
tioner, som av viimtern och isynnerhei I övrigt ha kvinnorna i - denna fraga vart partis fraktion viickts i riksdagen, som i alla vara andra reformkrav sina ha ett flertal varit speciellt riktade på bästa och piilitligaste befrämjare inom fragor och reformer som vi anse vara arbetarklassen och det ar E % naturligt.
alldeles särskilt kvinnofragor, förutom Alla utanför samhället sthende ha ge-.
att de flesta reformkrav som vänstern mensamma intressen i sin kamp för fri- framstillt beröra k.vinnorna och d e r n ~ görelse och i denna .kamp ingar som ett intressen, bilde i hemmet och i samhallet, led iiven Arets valrörelëc.
LAt oss dar- Att nu sb f &amp; positiva resultat vun.
för vara med i den och visa att vi ha nits i detta arbete, veta vi att del ett levande intresse för de stora sani- Bter beror p i högerns motstand mol h5llsfrdgorns, att vi äro kvinnor gom allt som anses agnat att gagna de be- fordra vAr rätt att aga bestämmande tryckta och utanför samhället sthende och inflytande pA allt som genom riks- medborgarna.
dag och lagstiftning beslutas.
I den nu pigående valrörelsen ar del Vi äro arbeterskor, vi äro mödrar, vi diirför av den allra största vikt.
att ha ansvar för oss själva, vara barn och kvinnorna och isynnerhet vAra arbetar- v5ra hem, därför iiro vi med i all strid, kvinnor deltaga med liv och intresse Eör allt som befram jar kvinnornas och och iter energiskt rikta valmans och arbetarklassens frigörelse .. kandidaters uppmarksamhet pA vira.
R.
G. skilda fr5gor.
Vi miste finnas p &amp; alla valmöten, interpellera kandidaterna och fordra bestiimda och bindande löften av dem om.
deras arbete för vara krav: Det ar icke endast valmannens in- tressen som genom riksdagsmannen skola Omedelbart efter den stora internatio- föras fram utan heta folkets och till det böra ju ändA vi k:vinnor, trots vi äro nella kongressen i juni eammantriidde utan amedborgerligt: förtroende,.
Det L.
K.
Y.
13:s centralstyrelae varvid bl.
a. Einnes, som flera ganger framhallits, inte ivgjordes Landsföreningens stallning, till vn stor samhallsfrAga utan att den: iksdagamannavalen i höst och fattades triinger in på kvinnornas omrAden och Iöljande resolution: - Kviniiorna och Arets riksdagsmannaval.
o.verallt, icke minst dar folkförbun, denas bl5a bil gjort fullstiindigt fiasko: mottogos vAra föredrag med entusiasm, Men sil var.
det ju ocksil alla fattigaf och tillbakasattas evangelium vi predi,, kade, nar vi ställde sam halls förete el^ serna i socialdemokratisk belysning, Överallt 6jöd harmen het över filtalet€ krassa klasspolitik, iiver m Allöst militär.
slöeeri, sorn hindrar det sociala reform.
arbetet, över allt detta högerhyckleri,.
som i valtider lovar runt At, aven de fattiga, men som efter valen silviil som före omsiittee i ett hänsynslöst utnytt- jande av statsmakten till förmbn blott för det förmögna fatalet, men till skada för de m h g a fattiga, som se sitt bröd bli allt dyrare genom tullutplundring livsintresse.
Sbledes ar vart arbete och och annat och som finna omradet för leltagande i Arets valrörelse icke endast sin frihet allt mer och.
mer samman- berättigat utan ocksåo tvingande för oss.
trängt och kringgärdat.
Vilka äro nu vAra olösta fragor?
De- samma igen som vid 1908 Ars val.
.
MA vi alla hjälpa ' till att.
underblha Skolreformer, om f01 kskolan som botten- denna harmkansla mot de ~u:h %rskande l $kola, yrkesskolor, bättre eko1 hygien; 5ffektiv nykterhetslagstiftning; moder- Därför behövs inga hatfulla predikningar, jkapsförsäkring och hemarbetslagstift- blott upplysning om vad som verkligen iing, btirnarbetets.
inskränkning och natt- hant och händer.
Alla kunna.
vi göra irbetsförbud för mlnnen; tullfrigan; nag-ot för en framgbngsrik valstrid för lattigvbrdens humanisering och först och eocialdemokratin.
Envar kan pil iiagot iist och bter igen kvinnornus röstratts- %åga.
sätt agitera bland vänner och bekanta.
De aista tre Aren ha lart oss fullstan- Och envar, man som kvinna i var kampn- ligt den Lindmanska röstrattens alla skara, har plikt att göra det mesta han) rister och dA nu mannen gL till val eller hon förmiir.
I en strid, som gäller iörsta gbiigen på, densamma, s i mbste folkets va!
och ve, v %ra allra vitalaste ranstern redan nu fr %n början taga med valstriden kravet på, ny författnings- intressen, i den striden far ingen vara, evision.
En iuallmahv rösträtt som ute- likgiltig och lat.
Intresserad medverkan tinger alla kvitinor och som genom av envar efter maitet av sina kraft.er -) rattvisa och skymf.andu valstreck ute- ' Högerkvinnorna och rösträttsfrågan.
Z- Av statsministern avvisande svar till cen-; rahiyreleen i Landelöreningen för kvimaris ~oliiiska röstrltt i januari 1911 likeom av iksdagsclebat terna och voteringsresul ta1 en i naj samiiia Ar frarnghr otvetydigt att Lands- ' öreningen för iippnaende av sitt m51 intet indoratöd har att vliiita av den nuvarande megeringeii eller högerpnrtierna.
BIed bekla-; ande hitrav betonar Landsforeningen att iögsrn franitvitigat den niivarade eitiiatio- len.
Landsföreningen vill shlimda under de itundalide andra kammar-valen underetödja indalit de partier som upptagit kvinuaiia ~olitilika röstratt p &amp; sina prograni och arbetat ' ör den inom riksdagen.
De medlemmar av F. Ii.
P.
R., vilkas all- nanna politiska 5ekAdniiig hindrar dem att leltaga i detta valarbete, riiii i stiillet arbeta or vAr röstrattefrAga inom kvinnornae egna ed,.
Varje intresserad kvinnoröstriittsvail, om i vart fall filtt nog av alla de uyy- raktningar Landsföreningens styrelse d5, ch da företagit inför dem som makten iava, kunde ej annat iin * med tillfreds- tällelse se att Landsföreningen iintliligen ~eslutat sig för handling, i all synnerhet
.- --, -- .- -- --- --. ---- -.
------ P-. -- -.
-.
- -- .- MORGONBRIS -.
--.
-- -- .. ---.
- - .m.- efter det övermbttan nonchalan ta ditt, För sarril15llet tillvinna osa den nktnin~ för fort Rr vii1 er dast ett utslag av den varmed högermnjoriteten i ' rilrsdageiia och det förtroende u. s. v. Kviiinani egoism som högern alltid visar eig be- företa kanimare - och minoriteten i den utveckling till en ver7diy perso~zlighci harskad av d a .et gäller reformfrrigor.
Att frdjinn iir och kommer att bli andra - behnndlst kvinnorna och deras iir för oss det ditignstc och li189at~ sd rii~triitlsfrliga under den nu gRngna riks- Ztingc det nlirmaste m i l e t (kure.
a \; synnerligen allvarlig försthr man av det clngsyerioden och niirmact vid Arets undertecknad) o. e. v. Shledes: dessa svar fröken Anna Whitlock ger i ~Dagoyn.
riksdag.
synpunkter ar det som fört fram pro- Hon pipekar att lokalföreningarna h a.
tester.
En obotfiirclig inan skulle intc att uttrycka pin mening vid nästa val Men ' dennla resolution, som ~dliinda iiv centralstyrelsemedlsmmar och att om kommit som en given följd av förh81-• kunna ha ~ n g t det bättre.
lanclens, synes emellertid icke mottagas Jn, vi eltola icke tvista med höger- det visar sig att lokalföreningartia ej nied den föralbeke av föreningens med- kvinnorna om deras utveckling, det 31 st &amp; bakom Landsföreningena beslut - lemniar, soin man hade kunnat viinta mycket möjligt att aiinu Aterstår myckel st.yre1se.n förmodligen lojalt skall draga.
av för sin r&amp;tt k51npancle kvinnor.
Det att lara för den som icke fatt tillfiille sig tillbaka - ett uttalande, som visar ar i synnerhet högerkvinnorna som oppo att fostras och prövas i livets bittra och att centraletvrelsen fattat sitt beslut e£- nerat sig emot beslutet, mer eller mindre harda skola.
Jag p h i n n e r mig livlig1 ter moget overvägande och stbr eller sakligt., det mAste eagas.
SS har t. ex. ett yttrande soni falldes vid den för ett faller med det.
A. O. ett möte av högerkvinnor i Giivle fordrat i r sedan 1iAllna arbeterskekonferensen, beslutets upphiivande samt hotat med nv en arbetsledare .t.
o. m.:, Onska utbrytning.
Förelsg har iiven framkom- damerna verkligen 15ra kanna en arbe- mit om bildande av kvinnogrupper inom terskas liv och 1evnndsförhAllanden EA Allmnnna valmansEörbundet.
Alen knappt stall er ett i.r eller tvA pA en fabrik In I arbetarfrdgan som i andra stora SA överviildignnde, som Cecilia hililov sy- Ja, vi som Hro utkastade i livet behöva framtidsfrigor ar det ej enskild rätt nes tro, verkar hennes s offentliga till- icke dela viir tid just mellnn middagar, mot allman ~iikerhet, ej enskild välfärd kannagivsnde~ i Sthlma Dagbl.
att hon baler och bjudningar i oandlighet för anmiilt sitt uttrade nr föreningen.
Det att p % lediga stunder .studera de sociala mot det allmiinnaa basta, lyckolaran kanske miiiikligaste inliigget i denna ipörsmAlen, n, !j vi fii dagligen lixor förkunnar.
Nej, den förkunnar: att all- diskussion gent emot Landsföreningens iem vi aldrzg glöm~rter och jag tror man säkerhet ekyddas bast, nar enslzild centralstyrelse (om ocksh ej det sakli- säkert att ' varenda ~jiilvförsörjande och ratt.
vidgas; att det htla stAr biist, nSr, gaste) ar ett frAn s ht ed lemmar i Upsnla ~rbetande kvinna, gift eller ogift, kan var enskild n8r de för hans kraftutveck-.
lp.
K.
P. R.&gt; De saga bestämt i f r h, 3iiga detsamma vilken eam hallaklass hon ling mest gynnade livsyillkoren: att.
de att de anse ej rösträttafrilgan SA viktig in m &amp; tillhöra och det a r med stöd av » sjalvförvAllade lidanden., om vilka s5 de vilja ha den löst p &amp; vad väg som lessa vara erfarenheter som vi anse oss sam hallsbevararna städse orda, äro tvil- helst, utan skola gärna vänta.
Under na rätt att tillkiimpa oss rösträtten.
li.ngfödda med de samhu2lsförv3llade!
ZElc.92 Key.
viintetiden, heter det, vilja vi arbeta pA Att nu högerkvinnorna frukta att detta var egen utveckling, göra oss behövliga; enom Landsföreningena taktik skall gb I Eliibra drag ur d ~ t industriel a En!
lands s kaplynne.
.
Fabriksstaden Oldham.
För att f 3 litet niera insikt i dessa L ting antog jag under min vistelse i Man.
chester nagra inbjudningar att s e fabri- kerna och iakttaga arbetsförhallandena i i spinneristadeii Oldham.
Det var en sön- dagseftermiddag och jag hade en hel I timme trava!
omkring p i Manchesters 1 ödsliga gator mellan rader av idel till- bommade butiker och restauränter, fun- derande pa hur jag skulle ' undslippa del.
kommersiella vidundrets hemskd söndags- stämning.
En idé!
Varför icke fara ut och titta p &amp; Oldham med detsamma, ehuru mitt, arbete # dar egentligen icke krävde min närvaro förr än p i mandagen?
Bland arbetsfolk är den engelska ' son- dagen aldrig så bottenlöst fortvivlat led- sam som bland de i allo mer .korrekta&gt; medelklassmänniskorna - jag hade så- lunda blott utsikt att vinna pa att utbyta en blandad medelklasstad mot en av de mest oblandade arbetarstäder i England.
Tänkt och gjort.
En halv timme se- nare angar jag ut fran Oldham Road Station, lämnande Manchesters trista ') Ur " Bvifliska.
Strövlåg ', Albert Bonniers förlag.
vilodagstystnad bakom mig.
Tyvärr ä det landskap, som jag nu .far - igenom i sitt slag lika svårmocligt.
Man blicka ut över ett enda, sammanhängandl fabriksfält: fabriker och arbetarbostäder mer fabriker och arbetarbostäder, regel löst spridda över slätter och kullar, ei kolgruva här och dar samt tallösa ränn ilar rch dammar med svart, ångandc fabriksvatten.
D e t fattas mellan de gles spridda gatlängorna icke plats för växt lighet - men likväl saknas denna se nare.
Backarna se svarta och avbränd: ut, ' som om milliarder orientaliska gräs, hoppor nyss farit fram över dem.
Til l och med trädplanteringar saknas.
Ock ' detta kar varit ett grönt och ingalund2 kanstötande landskap!
Varför skulle människorna komma!
sadana massor till denna fuktiga nejd att de trampade bort all grönska ock l nödgades bo liksom p &amp; den kala, svart2 1 ~ottnen av ett hav av dystra Stenkols.
iimmor?
&gt;För att förtjäna sitt ' iippehalle l med den angenäma och lönande bomulls.
!
; pinningen, som kräver fuktig luft och 1 nyzket stenkol, -- .svamra vissa national- f zkonomer med ett belatet smaleende.
Allt ifrin storindustrialismens begyn- I el se ha de engelska arbetarna visat en f ' örfärande likgiltighet för sin omgivnings t ~eskaffenhet.
Med samma beredvillighet, c; om de avpassat sig för det gränslöst € mformiga och sjalsdöda.nde matandet av 1 lart när automatiska maskiner och fogat S iig i den militäriskt omedgörliga discipli- r ien i de stora fabrikerna samt format k iela sitt familjeliv efter fabrikssystemets e gendomliga behov av kvinnors och barns l \.
- arbetskraft -.
med.
samma obegränsade passivitet ha de håilit till godo med alla de vidriga yttre förhålland.en, som fabriks- driften behagat skapa omkricg dem.
Nu måste de med mycken möda och kostnad u@fos / vas till att i vissa av- seenden ställa högre, mer naturenliga ansprak p &amp; tillvaron.
Englands filantroper och socialreformatorer jubla, som om de vunnit en seger över en svar national- last, da de, genom frikostiga gåvor ' av parkanläggningar och ett ivrigt predikande om dessas rätta anvandning, lyckats för- må någon.
fabri ksstads arbetarbefolkning att visa en smula intresse för blommor ch trän och att föredraga en aftonpro- menad p i friska gräsmattor framför att efter slutat dagsarbete sta och hänga ~mkring krogdörrarna i nagon stinkande jränd.
Efter en irrvandring genom folktomma gator, kantade med ofantliga fabriksbygg- lader och ändlösa rader av smA fyr- cantiga, sammanbyggda tvåvåningshus, tommer jag fram till en vacker park- inläggning, skänkt till staden av-en jord- igande parlamentsledamot.
Även här är let ratt folktomt, ehuru aftonen mär syn- ierligen vacker.
Man ser mest äldre lift folk av omisskännelig arbetartyp ipatsera upp och ned i ghgarna.
Har) ch där driva smärre grupper av väl- dadda pojkar och flickor omkring, noj- iande med varandra pa ett för fabriks- ingdom ratt hyfsatt sätt.
I trots av den Afallande manniskobristen.
har denna) romenadplats dock sitt intresse för oss, y den är högt belägen och erbjuder en lod utsikt över en stor.
del av staden .. -.
4 - - - - p ' MORGONBRIS - Jag först &amp; utan.
svårighet att rykte talat sant, d å det utpekat Oldham son idealet a v en blomstrande, modern fabriks stad.
En för var storindustrialism i desi basta humör mer karaktäristisk stadsv: far man väl leta efter i England.
Dc hundratals, genom sina fönsterrika mur ytor och skyhöga skorstenar iögonfallande jättefabrikerna, som omgiva oss på all; sidor, s e helt nya ut, äro synbarliger uppförda utan njugghet med kapitalut läggningen och vittna för ett öga, son vant sig att iakttaga deras konstruktiv; detaljer, redan i sitt yttre om, att arbets salarna maste vara a v väldiga dimensio ner samt ljusa och luftiga och efter al sannolikhet frikostigt försedda med all: d e senaste förbättringarna inom maskin och fabrikskonstruktionen.
De göra et ganska ståtligt ' och tämligen renligt in tryck samt vacka ovillkorligen föreställ, ning om att p2 det mest fulländade sat vara avpassade för sitt ändamål sasorr produktionsinstrumenter i en tid, sorr ställer de högsta fordringar p a att fi arbetet utfört massvis, snabbt, likformig, och - billigt.
I full överensstämmelse med detta in.
tryck ä r anblicken av d e laga, maskin.
mässigt en- och likformiga, men Snyggs och om en för arbetarvärlden synnerlig.
hög allmän bekvämlighetsstandard vitt.
nande boningshusen, vilkas langre ellei kortare, varandra i räta vinklar korsande rader bilda ett tätt nätverk mellan fabriks- jättarna.
Vart man vänder sig ä r skåde.
spelet alldeles detsamma: präktiga fabri.
ker och snygga, om en viss bekvämlighel vittnande arbetarbostäder - och absolul intet annat ä n fabriker och arbetarbostä.
der.
Oldham a r i ekonomiskt hänseende, liksom i politiskt och varje annat, et1 det mest demokratiska samhälle i Eng- land, har man sagt mig.
Här ä r det lika sällsynt att finna en familj med mindre ä n trettio kronor i veckan som att finna en med mer ä n 5,000 kronor om aret.
Här äro - under nagorlunda normala affärstider; nota bene - de som hava mindre och d e som hava mer, än som fordras för alla livets förnödenhetei och nagra av dess lyxartiklar, lika få.
taliga och ' a v lika ringa inflytande p4 ställets sociala fysionomi.
Det ä r en egendomlig erfarenhet at1 pa detta sätt en gang komma ansikte mot ansikte med det storindustriella systemet i dess mest typiska form, men utan det vanliga biverket a v smutsig armodsförnedring a ena sidan och pr &amp; lande rikedomsförhavelse A den andra.
O m man för ett ögonblick tillstädjer sig att glömma, att dessa ting nog existera i samband med livet i Oldham ocksa, ehuru d e för ovanlighetens skull äro undanskymda i den sociala tavlans bak- grund, kan man ju föreställa sig, att man har att göra med en förebild av ett framtida demokratiskt samhälle.
Vart eget storindustriella produktionssystem, utan sina fattiga och sina rika - skulle det giva samhället denna karaktär a v blytung likformighet, intresselös medel- måtta, försoffande enformighet och poesi- lös välmaga, som vart kära bomulls- spinnande Oldham i sa hög grad besitter?
Den socialistiska agitator, som står pi en stol och håller tal till en liten skar; manliga arbetare, d å jag kommer u parken, hör emellertid till dem, som tag: de obestridligt grundläggande mag- ocl maktfragorna först och med orubbli!
optimism låta framtiden sörja för sin: egna livsideal.
Han präntar i sina ahö rare, att det i textilindustrierna alltjam Det enda, som kan utföra denna be- stadigt kring sig grIpande kvinno- ocl fruktande ande inom parlamentarismen barnarbetet innebiir en fara för hel: och hålla den uppe från förfall, heter klassens levnadsstandard, bland anna sakpoMk, en politik, som fast och oblid- emedan d e vuxna mannen få det all kelig överallt, vid alla tillfallen och i alla svårare att finna någon sysselsattnin~ ämnen utan dagtingan och utan effekt- alls inom distriktet.
För övrigt bör Eng sökeri vill föra fram sanningen och ingen- lands arbetarbefolkning icke langre i far ting annat än sanningen.
Hur skulle aktig undergivenhet anförtro sina natio ock &amp; allt detta, som ä r fruset, kunna nalekonomiska och politiska angelägen, tina upp och människorna åter finna var- heter åt de vilt spekulerande och enlig andra, om icke ett bemödande gör sig klassegoismens grundsatser politiserandt gällande att rättens sol må oavlåtligt sprida storkapitalisterna.
Såväl genom kommu * sin värme över allt och alla in i de dol- nalstyrelsen och parlamentet som genorr daste skrymslen.
Detta kan sakligt sett fackföreningarna kunna de stora massorni också kallas en partilös politik.
Endast sörja för, att samhällsutvecklingen e, ett parti, som vill avskaffa orättvisorna, fortgar utan tillbörlig hänsyn till dera: har möjligheter att inrikta sig p å den- intressen.
Till slulkläm har det förträff- samma.
ligt stiliserade och framsagda talet e r En sådan sakpolitik p a parlamentarisk uppmaning till ahörarna att varma up^ väg kan också godtaga hur s m a fram- sig för ett högre samhällsideal och at!
steg som helst, blott den håller motiverna genom oförtrutet arbete på detsammas klara och tillser, att det ej förhindrar, utan förverkligande göra sig förtjänta av, at1 paskyndar arbetet.
Den har aven vissa d e kommande generationerna behalla konsekvenser.
dem i tacksamt minne.
Socialdemokratien maste till e n början avsta fran sin exklusivitet.
Denna har (Forts.) varit förklarlig i rörelsens begynnelse.
Numera ä r den mera ett uttryck för det ovannämnda vacklandet och för en känsla, väggledd kanske av erfarenhet, att per- Nya politiska broschyrer.
sonerna fängslas och förlora sin kraft, om F r h Frams förlag har utkommit ett de beblanda sig med det, som skall be- par politiska broschyrer, vilkas spri- kämpas.
ställningen bör förändra sig, s å dande bör kunna göra god nytta i val- snart partiets opinion håller före att här agitationen.
Den ena, m m bar titeln räcker det e j att sta alltför mycket utan- Högerns lurendrejerier och Liberalismens för huset, ofta maktlös hänvisad till oväsen valbluffar ar författad av Fredrik Ström 3ch utslagning a v fönsterrutor, utan att och S. Höglund och utgör en skarp vid- man maste tranga in och genomsyra det räkning med bagge .de borgerliga par- hela.
Partiets representanter f &amp; d a ett tierna, gentemot vilka den uppställer verkligt stöd nedifran och kunna med fri- socialdemokratin som det parti.
hela del modighet och bevarad självständighet föra arbetande folket m.&amp;ete sluta sig till, sina valmäns talan mot orättvisorna på Priset a r 25 öre för denna skrift.
.
alla ställen.
Med e n sådan fullmakt bör Den andra broschyren heter BIA bilen, den intima beröringen med allt det, som e n stridsskrift mot det sociala elandete konstituerar d e reaktionära makterna, sna- apostlar, och pilvisar det s. k. Folkför.
rare verka som en slipsten p 3 oberoendet bundets politiska falekepelarroll och ka- och standaktigheten, under det man p &amp; raktar av högerbulvan.
Den a r skriven samma gång far en försonligare syn p &amp; av Hjalmar Guetafson.
personerna, vartill även den materialistiska historieuppfattningen uppfordrar.
- rimmir och Stridslinjer ' - Envar, Bom ser en oriitt enskild eller samballolig - utan att i sin krets vacka Iiarm mot den,aammn; envar, som slött for nimrnar de möjligheter till verkan och eam- verkan, varigenom man.
kunde latta arbetete villkor eller stegra liveto viirden för sig ejalv, ch andrli; - envar, eorn modlös viker undan Iör de modor sammanslutningsarbetet kraver, varje &amp; dan man eller kvinna syndar icke illenast genom ein egen un derlstenhet.
Nej, ie smitta aven andra; de utbreda genom sin nodlöshet lika latt fruktan och tvivel om- rring sig, som ett enda utrop av ekrilck g6r m folkmassa vettlde l Ellen Key.
- (Kap.
Kätterier.)
D e första kristna vandrade mot ett: usenårigt rike, vägledda a v den mäktiga stämman: kommen till mig 1 alle, som irbeten och ären betungade och jag vill rederkvicka eder.
Tänkarne i skilda ti- ier hava av sanningens och rättvisans déer byggt upp en idealstat, dar frihet, amlikhet och broderskap skulle rada.
Vutidens fattiga lägga mödosamt sten vid; ten till ett framtida lyckligare samhälle,; amlande sig under den tändande lösen:) roletärer i alla länder, förenen eder.
Intet ar s å maktigt och gripande som ~ l l t detta sammanlagt.
Det ä r allt sam- n a sak, samma manniskoandens strävan- s '.
i 5 MORGONBRIS de mot rattens rike.
Framtidens sam halle med dess fred på jorden komme aldrig, förrän människorna samlat sig on det verkliga innehållet, det gemensamma enhetliga i dessa stora strömningar.
SvcrtsL ?a jol ' d stAr &amp; ler inför va &amp;!
Val till den kammare som När skall den komma, den goda vilja1 till en sadaii samling?
Finnes det ingei har till uppgift och som kallats representera folkets vilja och intressen .. möjlighet att till ledning för vårt arbetl Hur dessa uppgifter hittills motsvarats av verkligheten veta vi alla flata ihop Atminstone ett rättesnöre av dl mariga lösa trådarna?
Socialismen, nu mer an ' val - vi veta det genom den Lindmanska röstrattsreformen.
tidens arbetande representant för dess; Vi ha lart kanna det genom svalttullar och klasslagar, genom rus- ideriktningar, skall kunna bereda utva!
därtill, i den mån den far möjligheter ai drycksmonopol och militarism och i att mer an halva nationen,.
utveckla sig och g &amp; fram från klasskaml kvinnorna, ännu äro utan inflytande och orepresenterade.
av industriarbetare och deras vederlika I något större utsträckning an hittills kommer andra kammaren mot en allt omfattande humarrism. '
i år att kunna kallas folkvald genom att inkomststrecket ar borta.
Hemmet.
För tredje gtingeii har jag juöt ifis rekratet över Selma Lagerlcifs tal p!
1Jlgl.
Operan.
Det mhtte Ii @ varit nilgo, att - hörn pii detta.
Referenten talar on and:ikt hos illiörnrna, man blir ju an cliiktig b:im iiv a t t 1ii~:i rcfcrntet.
h r cj gjort anmit: ' in sk:~p:it ett got licms, liiser Selma I,ngorlöf i leende1 h03 iiein braridts borgarkvinna; Vilken ström av tankar för e j ett SS.
dant uttryck med ~ i g l Vilken kvinne har ej nagoa gAng drömt om ett hem För nlanga innebar drömmen endast er fil av eleganta rum, SA mAnga Br sorr: möjligt njutna i idel bekvämlighet och all upptiinklig lyx.
För de mAnga tu, senden diiremot, som d allan vdga vika en h %rsmAn fran det allra nödtorftigac grans vid förverkligandet av.
drömmer: om ett hem, innefattar den drömmen allt vad de äga.
Allt det basta, vackraste och starkaste av deras ' känslor koncen- trerar sig kriog tanken p i hemmet, Det ar inte endast behtenheten med nuet man liiser i leendet hos kvinnan, som lyckats skapa ett hem.
Tanken finner bakom detsamma ett mer eller mindre striivsamt arbete.
Det är kanske svart att avgöra hos vilken belitenheten ar störst, hos den välbeställda borgarkvinnan, vars huvud- sakligaste arbete ligger i övervakaridet av andras arbete, eller hos arbetarekvin.
nan, som sjalv fAr göra allt i sitt hem.
Hennes arbetsltraft har kanske tagits i bruk även utom hemmet, kanske i bor- garfriins, för att hAlla dennas bättre samman.
Även om arbetarhustrun inte har lyckats skapa ett hem i samma mening som de ekonomiskt biittre lottade kvinnorna, utan endast en ambulerande tillflyktsort, dar familjens medlemmar kunna samlas och rAdsl &amp; om sitt arbete och sina närmaste uppgifter, literfinnes hos henne and % leendet.
Men det har inte varit alla ' förunnat att ens skapa ett sadant torftigt hem.
För hur mifnga ar inte hemmet en enda kedja av lidanden, kanske först i för- aldrahemmet, sedan i det egna.
Hur manga förspilda rniinniskoiiv f % ej ' skri- vas pd dessa hems konto.
Hur inanga parodier p % människor uppväxa ej inom de hundraden parodier pii hem som nu Det ar ju ocksa.
verkan av denna utsträckning, regeringen säger sig vilja invänta, innan den vill giva besked om kvinnorna skola anses värdiga som valman och representanter av vart folk eller ej - men ad an regeringen ma komma till för ett resultat, folkvald blir andra rammaren aldrig förrän även kvinnorna fa deltaga i valet av re- x-esentanter.
- Naval, vi äro utestängda fran riksdagen men aven ri hava möjlighet att medverka till en lycklig lösning av de ' stora; amhallsfiagorna genom att vid valmöten föra fram vara önskningar) ch arbeta för att de kandidater väljas som med öppen blick för xattvisorna satta in sitt livs.
strävan pil att erövra r,ätt åt alla - ycka åt alla.
Vi arbetarkvinnor behöva da icke tveka om vilken väg vi böra; a, vilket parti vi böra stödja.
Det socialdemokratiska arbetare-.
~artiet har i sitt manifest, ställt ' till Sverges avbetande folk ", tydligt) ch klart angivit sin stallning till de stora frågor.som vi hoppas inom ' ien närmaste framtiden ' s e lösta, fragor som icke utan vårt partis nedverkan och starka representation skola komma att lösas efter - olkets sinne och till dess ' välfärd.
Arbetarkvinnor!
Kamrater!
Kom ihig att vi behöva rösträtt för itt kunna varna och skydda vara egna ekonomiska livsintressen; åsom lönearbeterskor och mödrar.
Lat oss därför göra allt i var örmåga står för att visa de maktägande att ute i landet vaxer sig &gt;pinionen för kvinnans medborgarrätt allt starkare, växer Sig alltmer n i folkmedvetandet.
.
.
.
Kvinnor, sluten er till valrörelsen, känn plikten och ansvaret och nedverka till att ett lyckligt resultat uppniis!
t '.
Sot.-dem.
Kvinnokongressens Arbetsutskott.
-- innag.
Hemmet och familjen ar ju den Drsta förutsättningen för samhället och taten.
Siiledes mbste inom hemmet finnas örutsattning för att kunna fostra dug- iga samb~llsmedlemmar.
I hur mAnga, em, fattiga som rika, finns denna för- .tsattning?
Kvinnorna skapa ju hcm- 3en, men känna inte till och ha inte] flytande p &amp; de organ, som utgöra sarn- andet mellan överbyggnaden och grund- alen, st:iten och hemmen.
Kunna de % ha förutsiittning att uppfostra värdiga ch m %lmedvetna med borgare?
B Vi ha ej s, säger Selma Lagerlöf vi- are, %som Kristina Gyllenstierna statt B Stockholms murar, di % fienden hotade.
len kom ' den till hemmets tröskel stodo i dar med disktrasan och kvasten, med den skarpa tungan och naglarna för att försvara vAr skapelse.
B Månne inte vi arbetarekvinnor kanna, att just nu star ' denna fieiido vid hem- mets tröskel?
1ndiistriali.imen och ka- pitalismen i broderlig förening söka nu som bast beröva oss vad vi halla karast- Kunna vi se likgiltiga p &amp; hur först v t a man, ' sa vara barn sugas ut till sista blodsdroppen, för att sedan tillsammans med oss kaetas pH skräphögen?
.
N % vi hand i hand med vara kara i sava1 ' ord som handling st8 som hem- mens vedcliga vaktare.
.
/ Agnes Södeipuist.
, '
' Arbetets triumf.
om vi ' försöka höja oss över den grtia vardagens bittra verklighet genom vias- heten om att nutidens k a m p är en av de väldigaste insatser världen skadat för a t t n % högre rymder.
Högre rymder, ej blott lekamligen, utan aven för vara tankar, vdra önek- ningar och vira broderskapsiclher.
Den som tecknat detta det arbetande folkets triiimftilg är engelsmannen Wal- ter Crane, en av föregiingsrniinnen i en rörelse, inspirerad.
av socialistiska tankar Dessa mans, och kärlek ' till skönheten.
.verksamhet - en \ Villiam Morris, en Walter Crane - gjorde sig kand pil A. L-n.
80-talet, flera av Walter Crnnes.
teck- ningar, som beröra arbetares kamp för ett högt m %l, finnes i reproduktion i en av salarna i Folkets hus i Stockholm.
Den me &amp; betydande och gripande av dessa bilder ar denna t.avla över ~ a r b e -.
! '
) Allt vad i gjorden en onda av tets triumfs.
Den ar tillägnad alla ilewa sin&amp;, det gjorden I ock länder3 arbetare: Den synes mig vara i cmot mig.))
en apotheos över ett framtidens l-maj- r ett n y t t liv ser cliigens ljus tag, dar män och kvinnor taga frain, glada ny stjG.rni pB 1z.imlens fiiste, tiincles en: och harmoniska i medifetandet om att deras arbete ger dem tillräcklig lön, och stlir clet i den g n i d a sangen ocli nilr med spänstig gang och iidel .uppsyn, ett liv sloclinar, faller en st; j %rna.
S &amp; pisom en följd av att de leva under fingo vi allil shviil var lilla stj5rna soni bättre förballanden an de som kampat vart stora kors.
T y st; j$,rnan i r oss stii.llse för ' liten och dcss g h n s för inatt före dem.
Nagot av vad denna teckning skiinker inot vad vi öiisla, nicn Irorset tycka vi oss av fest och skön hetsgladje kan ' ocksa illlt.ic1 iir övcr Iiövaii tiingt.
Och finna för ass vara en verklighet redan nu, vi d o c.
en &amp; ng under livets lopp, a t t Korset och stjärnan.
I Walter Crane: AR~ETE ' stjiirnan har en hiirlig glans, s å liiirlig a t t denna dess glans inger oss iingsla.n,.
d å kunna vi vara vissa om a t t stjiir- nans slut ar nara.
Det Kr den reflex a v det stora ljiis, som ingen dödlig f 5 r se och lranna närheten av, utan a t t an- tingen sjalv förbrinnas eller ockss f5.
.
.
uppleva a t t det ljuset sloclrnar.
Villcen slrald har d h ratt, den son1 sjnnger a t t: Stöter du oclcsii din skut.w 11 % grund, ' sA,.v; zr det clock hörligt a t t fara!
.
ellir ' den, vars visdoimregel fofnluleras så: Vida biittre %r a t t gtl ined ögon lyckta, iin vara ljiiset en, gkng niii!
ocli se clet ljuset flykta.
P5 sadana fragor ges viil aldrig s w r, s2 1ii.ngc inZnnisl.rans visen h a r sh II@.II- g a arter o c l i ' s ~ l i n g e som Varje hjiirt2i.
liar s i t t rnni ined- lhs, cn heirilig dörr, vars nyckel iiigcn f i m w, dHr oljnn, vilken ' i dcss laiiilmr brinner, Ur licinliglieter, som incd o &amp; f6rig.s.
.
.
t,.
, '
.
Blen on1 vart livs atjarna oftast blev oss för liten i sitt mAtt a t t sliiinka OSS vad vi tro 31.- lycka, nog blev oss al.ltid dess kors för tungt!
Nar vi se alla korsen, stora och sinå, ' för vijr inre syn, d5 fastiiar.viIr blick vid clet stör- sta: det inaste vii1 yara mitt.
- Och si, iiro vi cliir igen nied tanken so111 s i ofta förr: varför %r livet s5 tungt att leva iust för niig och vnrföi: iir det just jag, om f3tt dct tyngsta liorsct att biira?
h n n.
suck koinwicï f r h den verkligt jjiilslidand.~, soiii liar mask - i ro: ten och soin fgtt vWrldssn15rtan i liloclct, den: koinnier fran hoilom, som far b i r a all dagens tunga och lictta - ty clet a r icke sant, som vi liirt i var historia d &amp; vi gingo i skolan, att tral- doincn Br avslraffacl .. ~ c t i a att livcts ~ncning Iwn ligga i livets n13 1ii1.r vii1 hjiilpt i d n g c n a t t koinma övcr mycltct, men alla clc iilin- g i ~ iinc1r.a kunna; iii icke fatta detta, vilka aldrig satte sig ett annat i i 1 3 förc # n.
dct som lciindc 1ii.ncla dcin s; jiilva till dirclrt nytta.
Utan iippoff- ringar.
Att soin - fabriltiiren " plantera.
.
sig i deii liliteiisliapliga Icriikan, g &amp; i frö och föcla nya fabrilrörer " iir ju odcs8.
en livsuppgift!
Men om den sortens folk icke orlrar leva så beror det viil knappast p &amp; för mycket arbete, vare sig a lij5rn.ans eller den fysiska kraftens vagnar - oftast a r det eko- nomiska vårdslöslieter, c k clet icke %r egna ellcr ' ' fsdernas missgarnin- g i r ' ' s o ~ n frainkalla skottet.
De, sociala frhgorna belirymra clem ej, bara dc sjiiha ha det bra, och indivi- d i ~ l l t grubbel asfiiktar icke dem.
De licla ej av Böjgen, iletfa n&amp;got, so111 föder dvala och onc1.a drömmar och 3om kan göra ett helt människoliv öde.
Nen and &amp; Iia vi i var tid mKiiga nog av dessa, soin kömpa cl.eniia till synes Iö.nlös; i lti1IT-11) 111~~1 iu8kter och Öde, O C soni nldrig orka nagot sa lange de g5 cXir " förbi och omkriug " i stiillct för att sölta den vigen: i g e n o in.
Kunde flcm an vad son1 %r fallet bara tanclas av clen lika gyllene soiii I~jiidancle i:egcln a t t nar livet iippliör att vara ctt löfte, upphör det icke ' ntt mrs c11 uppgift!
Att vara fri och sjiilvstiindig, frisk och sund till kropp och sjal, clet %r ~ $ 1.
dock de första och viktigaste föriits2.tt- iiingarna för mhslcljg lyclra ocli gliid- je i livet.
Sh 1Einge dessa förutsiitt~iin- gar salmas i den oerli6rda grad soni.
nu a r fallet Iran icke ett folk blonistra och icke heller för detsamma lyclca le.
Lärda professorer ges i uppclrag att - verlcst+Ia utredningar oin anledningen till den ' hemslm blodavtappningen emigrationen, ocli svaret Iinr boiii- mit: vi sakna nationell instinkt.
E n stor national~slcald, Verner von Reiclenstam, har lagt följande ord i clenna \ riigslrål:.- Det finns icke en avkrok i Europa diir f osterl andskiirlelren ligger s &amp; död ~ bnkoin ilzaliga ord son1 110s oss.
.
.
Att ~-~ei&amp;nstnrn en ghng tog sig för att syssla iiiecl " prolet5rfilosofi " ii in di^ icke o s s till skedn.
.
Den salien blev tvk-tom trálcigast för honom sjiilv, dR det j11 hlottndes att;] !an givit sig in pii ett o ~ i ~ r a d soni e, lian inte behiirskadc.
Mcn detta ger oss ingen ratt a t t iin- dandraga honom den bciindrnn lian ' '.
1); i.i~i.
Iiil: tlot nxl~ctc so ii^ gr:irntlliigger s; inilili.llct;, Iiciiiisicl; ~, utan ii.vcn iiii: r ' lcf; soiii s t y r s; ~~i~l~ii,ll.ct?
' Vi II; L ju S L; niyckm " ~iiri.iiliglic~; " i dcnnri.
styrclsc.
Al.cri clcii ~iiiiri1igliet; cns viiscn Itliwgjor- (les altlrig 13ld; igt a v prof. 1C; jcllCn.
Mnligl; första lta.i~~iiinren,.
; bcgrcpp iir viil.
c1 c i; Iiiigst,z gliad av innnligliet, iltt ~ t ts- ~ liK1isy1~sl.Ost tr; tiiipa pc:L f ~) I l i riit krav och i övrigt si cliplorii,ztisl.ct som piö,jl.igt till.goc1ose icke landets, utan egna.
in tresscn.
Kvi im an iii: s 5 mycket Itii11~1 om lin n i- slia., siiger in an: Ja., viil ar det!
Nii r clct icltc iii.
för niyckct p5, l~ckostnrid av I: ' öi:stindet.
Vi ha ju s5 niyc1cr:ii hcgivnjng å, Iii~viidcts v2gna.r bland dcin sorn ordna för oss a t t dct d a r bör vara p1:i.t~ f ö r clensai.i~.iiin, ocksa K lijiir- taks.
Dgnns hjsrtizts bcgavning till- saninians inecl Iijiiriians, hos miin och Itvinnor, h a r r a t t a t t f &amp; sitt med - clet tycks vara Iiögan tid.
Eorset '.
a r f ö r stort f ö r cle mänga, stjiirnorna för iil %nga för de få.
.
JuliaStrÖni. '
S n j.
\ .lii * a, slaildcr, v i r i ~ pro:fcssorc och cinigïnt.ionsfi~gc~1t:re~li1re, v2r lag st iftaiidc fiirsaiiiling iii k s t c liirris at riikiiii iiii !d dc11 sociiila nödcn och ilei sociala oi:litt~jsiin i; III &amp; dess yttringar t y " cliir v5.ltl DI; tinget rc ' dcr %:L ' ofiir (nii ra ".
0111 vi 1); ii.a t. ex. ett ' ögonbliclc sltiill, cririra oss den ohyggliga fosterbanis Iiistoricn i 3.liiliiiö.
Dör i c h clen riislr; IiiPirt i e t t cllcr annat sainvete?
All; h-H dock sinn Iiiindcr: J a, det &amp; r jt förfarligt, men j a g kan verkligen intc Iijiilpa det.
Förändringar ske ej, ti den g å r och snart stå, vi igen inför et.
eller annat mer eller mindre förfärlig fall.
Dcssii barn ii.ro sccian i sin inoderi liv clöincla till niiibiiranclen och allt Ii w t s eliiiide.
D c in ' Iyscr ingen stjiirna, de f i n g b a r, z korset.
Vntl Iiit dc c15 gjort för ont, dessa vii rnliisn, oslc yldigix siiiii 1 Jo, rctliir iiicd sitt intriide i livet f ö r l ~ r y t n clc sig iiint sniiiliiillsi~iontlc.ns heliga lagar: soiii icke vilja vctn a v " osedliglietc~i " i; inniit {in rcglciiicntertid och.
laglig forin!
tlcttc~, fiir mindre Hn $l!
S5 Iiiiiinar hon sitt lmrn f ö r ininsta bctiilniiig och i god tro.
Iclcc iillti~l ' t ö r s hon vii1 s e: t y lion stgr j11 anclh ~tiiiktlös.
I&lt;oiiiiiier Iion till fattigvgr- d ~ och n l m oiii lijilp.
sii sliall lion först förctc h t y g 16, a t t Iion sjXv iir oför- niiigcii till a t t förtjiina nAgot.
1-Ia.r lion cn inkomst i ett för allt pi, t. es:40 Iii *.
i ni5nacJcn, 2.r sjuk ' av sorg .och uinbii- randen.
incii .dock nilgot arhetsför, j a - (1;.
f %r hon inte ett 6i.e.
- För natt inte tillit on1 1ii.ir Iion ~ C ~: S och; I S l) cn1i a, II (1-: l s p:°l rlcssn inriittningai .. För c7ct itii (7ra s %, iiven o m moclcrn ar onatur- ' ' Botticelli: AFRODITES FODELSE.
t Ack, dc t t a " orcliiacte I ' sainhiille, soii I5tci: iiihmislwr födas till svalt och ti] intllig och lelrainlig oliiilsa!
Soiii Ila.
i5 iiifinga prditiga 1nga.r f ö r clet ocl Ict brottet, mcn ickc f ö r det eller dct Vi ' iii.för lin vi t. es.
icke en lag on straffarbete eller livets förlust f ö r dc labi.ikörer eller direktörer, so111 avlöni; 11ia.kvinnliga hitriiden fran 20 till 6 (w. i mbnaden - eri avlöning som i er; t.orstad måste leda antingen till svalt ijalvmord eller prostitution - regle iienteracl eller e j - diir ej pappa ocl narniila st &amp; stödjande balrom.
De tz u dock, dessa herrar, dessa unga lcvin.
iors liv - fast systeniatislrt, men slral: l e t vara iiiinclre stri~.ffviirt?
Varföl Iöinn vi den kvinna soin fiill av för.
vivli~n tagit sitt barns liv, till livstidr traffarbete, men.18tcr.den mam g5 fr;: 011-1 v U n t detta brcitt?
Varför lralla, i cle liviniior suni siilja sin kropp föl i vcts iippcli~illc c1Al.i ga., men icke ' dcn rian, som f ö r siii Instas sltull ' köper Icssiz Itviimor, d&amp;l .. ig?
Ser det inte, nd &amp; u t soin o111 en omvardering av 5rclcna vore av noden!
Dct finnes SH iii yclcet osl~ylcligt bloc1 oiii ropar] ?L hiiiizncl, och det f i n i m s2 ilinga liv som be oni h; jiilp och forc7rn iittvisa.
11 i i r Ic il 11 man sc och f6rst; l allt d c t t ~.
~, n c n Ickc \ ljl,jii 5 n d m till det Ihtii.!
I h r l i m iiirin sc iikt lmrn bok-.
; tavligcn styiiijxis och fö.rgh, sliikten fijtli~s ocli c7ö i trAlc1o111 och nöd, fol- Itct Iicln, inedan heri:einaltt; en ensain sitter iiled paliiier i Iiiinclerna.
' ITur k i ~ n Iiian siil.1 i Iiiiiilen vara; oiii daii i: iiiizn jardcnu klagan hör 1 sjöng en g i n g en slrald som sjiilv sval t.
Vi g5; ju nii cinot b a r n e t s å,rhun- Iracle f6r a t t sednn lroii~ina till n1 kn- l i s 1; EL 11 S.
Sa siiper Ellcn Key i sin 31cn sa.iancrli - j i ~ s a, vn.i.iiia I i vstrci.
gcn.
det syncs kl; c sa.
M h n e inte Rncli det scr ut; so111 oin ri bcliövde It vinnoma iiied nii, iclcc Bilder och situationer.
Från Norrköping.
Morgonbris ' redaktion har med ratta insett att den socialdemokratiska kvinno-: örelsens tidning borde nfigon g b g inne-.
dilla niigonting Hven fran Norrköping, filken stad ju framför andra här i lan- iet ar arbeterskornas och redaktionen.
iar därför anmodat undertecknad att ämna ntlgot textbidrag.
Helst skulle {et vara en agitationeartikel, men jag anker att Morgonbris .ar välförsedd med, didant material, varför jag istället för itt söka htadkomma en sfidan, giver m liten reflex ur vardagslivet.
Jag ber den iirade läaaren hiir ' i fa- riksstaden att en sommarmorgon, innan naskinerna i de m h g a väldiga fabriks-.
alarna börjat larma, följa mig ut pA 3ergsbro11, som ar ' den av arbetsfolk nest trafikerade led över strömmen.
/ i hejda dar vAra steg och IAta blicken.
: lida över de imponerande forsarna, vi nsupa ~egiirligt den av vattnet ' upp- .. ' riskade och iinnu e j av automobiler ch skorstensrök fördärvade luften och .nnn oss rlitt viil i den tidiga morgon- imman '.
Men under det vi stil dar; börjar Lrömmen a v människor rinna ut över ron, frlfn båda hallen.
De komma frAn orr, fran förstäderna och f r i h stadens akgator.
och dito gardar, miiuniskor av iida könen.
En och annan 5nnu span- tig yngling ees i- hopen, men de flesta a en släpande @ ng och böjda skuldror, n följd av bArt tryckande arbete i ti- diga &amp; r samt av.ogjnnsamma livs- och existensförhbllanden i övrigt.
Och kvin- norna, de iiro representerade i niistan alla Aldrnr; flickor, femton.
tjugo Ar gemla, n !igra med tiicka, ja, rackra drag samt med tilltalande figur, men om man närmare iakttager, sh finner man ' "
--.
. -- - = - -?
c -- =F: -- - m.
.
- - A -. --- - - MORGONRRIS iiveii hos dem nbgoiiting av trötthet genheter av flere slog.
1 % det hela eller likgiltigliet.
Av ungdoinlig elastisk taget Kr dot ju upprörande att manniskor Mllning varseblir m m pb det hela taget sammanpackas i tranga rum, varigenom föga.
Och de iildre, om.
de nigonsin de varken bli i tillfiille till att erhalla haft hklsans och friskhetens rosor p5 erforderligt lugn eller vila om dagen i sinn kinder, E &amp; Kro dessa försvunna och hiindelse av sjukdom eller opasslighet, 113 eftertriitts av blekhet eller riv hektisk eller frisk luft under natten.
Matos rodnad.
Mail finiier hos dem talande bevis för hur fabriksarbetet och.
osunda.
bostader ödeltigger, degenererar.
.
Dessa skaror av mHnniskor som draga fram över bron, till fabrikesalarna eller till syateljererna, det ar # arbetets söner och döttrar,.
De iiro nu p &amp; vag till Anyo en clnga kamp för ett lrnappt, torftigt bröd.
Sömntyngda ögon blicka likgiltigt pA den vaknande staden.
Men signalerna ljuda, det nr e j tid att dröja i tankar som triinga sig pil utan frambt, fram till fabriksportarna innan dessa stiingas.
Att komma ett visst antal minuter .för sent iir detsamma som av- drag p3 dagspenningen, och d e t har .man ej rlpd till, ty den ar i allrniinhet inte for rikligt tilltagen andil.
In i fabriken, blanc1 larmande maekiner, i dammfylld kvalmig luft, in i trAnga vindskupor och kyffen, att trampa sy- maskinen l Hiir öppna sig ida refiexioneomr8den.
Goya: MJOLKSURRAN.
Hur frestande att följa en av arbeter- skorna, att; e hur ' de ha under arbetet eller annars.
Hon dal förenar sig med utdunstningar från vAtr borta med den tradslitna kappan, sor eller svettiga kläder, d It detta, fhr ar .hon trots allt slit och sliip e j ku.nna betaren inandas under natten, darmec fbtt ersatt med en ny, därför att ho: börjas förstöreleeverket i hans lungor har ett barn att draga försorg om.
.Elle ett först.örelseverls, som arbetaren omed henne, som hastar över bron,.
bort4 vetet ger pA hand %t genom att IAtl torget.
Hon har försovit sig, och val sin utschasade kropp under sömner för bon försovit sig, det kan man föret; vara liggande böjd och ihopdragen.
NHgra av de unga arbeterskorna, sy.
om man ser att hon har ett litet pake flickor, fabrikearbeterskor, bege sig pi p &amp; ena armen, som rymmer nå.got extra arbete, varmed hon med uppoffring al kviillen ut, i parker och promenader nAgra nattens timmar sökt bereda sil sak samma vart.
Deras lungor törsts nAgot välbehövligt tillskott till vecko efter ren luft, men själva reflektera dc lönen.
Nu ar det brtidaste easongen inte e &amp; mycket däröver, tröttade som nu forceras arbetet, nu ar ej tid til de äro.
I parkerna möter dem bättre lottade * systrar B, överklasskvinnor, som rast eller ro.
Förmiddagen g %r till anda.
Fabriks mer eller mindre tillfälligt befinna sig signaler ljuda Anyo och lik flockar lös, inne i staden sommartiden.
Den unga släppta filglar strömma arbetarmaasornr arbeterskan suckar.
Hon ser överklaes-.
ut, ut frbn kvdmig luft till stekandt kvinnan, som t ar pri.v:ilegiet att leva hetta A dammuppfyllda gator.
Man ock 3ch rna väl utan att arbeta, hon eer hustru ser man bAda komma fran fa.
iien luxiöst utstyrda damen, ser hennes briken och hustruns middagsvila blii graciösa gestalt och hon tanker: det är nu att hastigast iordningställa maltiden,?
j.
för mig och mina likar att vara Till frukost blev det för henne bara graciös och kladd i siden.
litet.
kaffe, kvalmet i fabriken och het.
Hon fortsätter uppat promenaden, den tan och den lrvavande atmosfären j mga arbeterskan, under känsla av otill- hemmet gör att maten ej smakar henne i reds stall el se med tillvaron, med allt nu, nar hon SA val behövde ett star letta trista enahanda.
Ack, dar äro kande mal.
Hon tar en tar ur kaffe.
n h g a aom gA som hon i kvällen, med pannan igen.
-- Shdan blir dieten och lomnande tankar och utan bestämt mAI.
en sbdan diet .Far sina följder.
3on träffar samman med en bekant Den Iiinga arbetsdagen i hetta och rngling, som liksom hon dagligen kam- larm andas.
Utniattade, nästan apatiska, ?erar för; tillvaron i en kvav arbetsIokal, bege sig arbetsmyrorna till hemmen.
: n yngling som liksom hon finner till- Och hur en utor del av derisa äro be- och känner längtan, han ~kaffade, det vore nbgonting värt att nte efter, vad.
De göra sällskap, sam- tala om.
En stor del arbeterskor äro ala om likgiltiga saker; om vad flom inneboende hos arbetarfamiljer, som ielst.
De vända om och skrida han &amp; t måst ordna det så för att fA ihop till notsatt hAll, mot promenadens ensliga hyran.
Det b1:ir billigaste sattet att bo; ömslen utmed Saltängeri.
Dar iiro de och om an inneboendesystemet ej företer ör sig själva, dar ha de bada armodets sadana skuggsidor har som i Stockholm, barn Htminstone varann, och utan att sa medför det dock allvarsamma 01 %- ia ens eli tanke At följdt !rna av en för- s ' 4 bindelse, I 3 n ' de den eländiga verklig- heten försvinna i en .~innesberusning.
S &amp; skifta ' bilder och situationer i fabriksstaden, E &amp; förrinner Ar efter ilr, medtagande i..
sitt lopp rirbetarfcJks halsa och förhoppningar.
En och an- nan arbeterfika raddas ur slaveriet ge- nom äktenskap och blir mor till barn med klent tillmatta krafter, vilka sedan i sin ordning f % slapa sig fram under kapitalets ok.
Andra f &amp; genom äkten- skap sin stiillning sju resor förvärrad.
Och de övriga?
Hur mAnga är det ej som utmarglade av slit och släp falla offer för bröstsjukdomai:, dö A fattig- sjukhus eller i armod i nilgot trangt kyffe - att nu inte tala om dem, som dragits med av malströmmen .och efter en mer eller mindre kort glansperiod sluta i namnlöst elände. '
Hur manga hundrade arbetarkvinnor nödgas ej föra en tillvaro, som ar sämre an slavens pil ein tid var?
Men egg dem det öppet och Arligt i ansiktet, &amp; ag dem, att de äro oskyldiga offer för olyckliga förh Allanden, och det skall berinnas att de flesta av dem inte vilja hörn sildant tal.
Försök att samla dessa trilande, för att f &amp; förklara för dem att de m h t e intressera sig för .sin tid, att de måste eftertänka vad som väntas dem nar deras basta krafter äro brutna, att det gives möjlighet för aven dem att bevaka och tillvarataga sina gemen- samma intressen, att förbiittra sin stall: ning i ekonomiskt avseende, försök det och man skall till sin stora förvåning finna det varas fruktlöst.
Inom textil- industrien finnes det ej e &amp; f % för arbe- tarklassens livsintressen int.resserade kyin- nor, men bland sömmerskorna - - -.
De eitta i vindskupor och kyffen, lutade över symaskinen sa det stinger och svi- der i bröstet, de sy e i fingrarna värka och domna och de ansträugda ögonen förlora sin glans, och nog klaga de mingen gang över ein hkrda lott, men varje försök att föra dem samman för att för dem f A klargöra hur det är och bur det borde vara, ha andock varit förgäves.
Man har ratt att till dessa arbeterskor italla den frtigan: Skola de aldrig lik indra av sin klass vakna upp till be- iinning, till inseende av oin usla ställ- ~ i n g?
.
Skola de e j vilja lystra till d e rackelserop; som ljuda i v %r tid, följa ' ned mot en lyckligare tid, dit vägen iu ligger öppen och klar för var och m som vill beträda den 3.
. '
Ceres. '
ovisning Morgon- brisblomman införes i - nästa nummer.
.
,.
.
MORGONBRIS P P P P - -.
stb ut och sedan kunna ge ht barnet dess livskraft.
- Ban gick och gick.
Nu var han iter ute pA den solövergliinsta gatan.
Hör!
-- Det brusar, det siisar en Han gick denna fram som gällde det ~ niedryckancle, hiirlig melodi där ute i liret, han var e &amp; riidd.
Solen F A sa naturen.
: Det ar frAn den lilla vKrbiic.
giickande ut och i hans öron ljödo port- keii, ~ o i n SA glatt och hurtigt hoppa1 vaktens avskedsord.
Over allt siig han fram över tuvor och stenar; det %r frAn bara detta hemska: .A~betslös.
den milt susande björkens knoppande Nu var han framme vid sin mörka kvietar, som denna 1 juva, underbara gr5nd.
,.
Han gick in.
Hustrun blev melodi ljuder.
VAren, den hiirliga., ef blek nar hon mottog det dystra bud- terlangtade v h e n har banat sig frnm skapet, men d &amp; hon sdg mannens mod genom mörker och stela, kalla isför- svika, d % hon stig den kraftfulla gestal.
diimningar, den liter sina varma sol.
ten skaka av hejdlös grat, d i ratade strillar viicka liv och fKpring %t allt som hon sin lilla ap3da kropp, d % blev hon tiingt slumrat in i den lbnga, mörka sa modig och stark, och hon tröstade vinterdvalan.
honom e&amp;, som endast en hustru och Men nej, det 8r för mycket att egga moder kan trösta.
allt; det finnes hem i trangn, trAnga Dagarna sliipade ~ i g 18ngsamt fram griiniler, dit aldrig en glimt av solen för de arma, de hungrande i granden.
nbr, där aldrig mörkret skingras, utan Bördan blev dock allt tyngre, ej en tiitare och tiitare sveper sin hemska Ijuslgimt ville tränga sig igenom mörk- slöja om de arma, som diir nödgas bo.
ret.
Intet arbete fanns för den utstötte Jnet i en sbclan trang, mörk grand mannen.
Vart han gick och sökte hade bodde en arbetarfamilj med sina fyra det varit rnhga, miinpa före honom, smA barn.
Mannen hade under de sex vilka.
aven de mötts.
av ett kallt: Nej l Ar de varit gifta varit en arbetsam, nyk- Han var e j ensam om att bara arbets- ter arbetare, men fastän han skötte ~ i g löshetens tunga kors.
mönstergillt var lönen för hans arbete En dag gick han ut, dystrare an van.
sa ringa,.
sil det var svArt nog att fA ligt.
Hustrun hade eett honom stoppa den att hinna till det nödviindigaste.
nAgot i rockfickan.
Det var val n5gon Men annu hade ödet e j varit nog grymt, kar husgerledssa k, som.
skulle vandra til: iinnu hade det e j utfört sitt hemskast€ stampen, för att dar förvandlas till verk.
Det Mg och ruvade pil sin mörka pengar, eller kanske.
kanske var det, plan, och nu, niir viren arbetade me8 Nej l Nej l hon ville e j tanka sig det.
sol och varme där bakom granden, nc Hon gick bort till skafferiet, tog fram var planen fiirdig, nu gick detta ö d ett litet skrin, som gömde hennes kam att 1Eigga sin hand till verket.
rnste skatter och dar hon under stök- Det var dter en arbetsdag och man, dagar brukade Iiigga sina vigeelringar.
ncn knogade iväg till grottekvarnen, Hon öppnade med darrande händer loc.
Han gick genom den dystra, .mörka ket.
E t t skrik banade sig fram över granden ut pB den stora, eolbeglänsta hennes liippar och hon sjönk förtvivlad gatan.
Ah, vad .solen gjorde ont i hans ned vid soffan, dä~r de tre äldsta barnen ögon, han blandades, han var ej van sutto.
De stirrade Wrskriickta pA ein vid sol och ljus, i mörkret lag ju hans gratande mor, de hade aldrig sett henne hem, mörker och ' sot harskade ju p4 fälla en tar.
Nej, ty hon hade alltid fabriken dar han arbetade, överallt h m.
kampat emot, da tararna velat komma lade han i mörker; ej underligt da att fram.
Men nu, nu kunde, n u orkade han blandades av ~ i r s o l e n s starka stralar.
hon ej längre strida, nu hrast det loss, Nu var.
han framme viii fabriken.
tararna störtade vAldsamt ned för hen- Han hejdades av portvakten, som lam- nes bleka kinder.
Ack1 ringarna voro nade honom den lilla innestbende lönen bortal Hon slingrade sina armar om- och betyget.
Vad ..
Vad var menin- kring barnens skälvande kroppar, hon gen.
.
.
?
En avgrund e &amp; hemsk öppnade slöt dem tätt intill sig.
.Barn, barns, sig för honom och han eiig sin hustru, viskade hon, .vi ara sh fattiga.
MBtte sina k5ra smB och sig djalv nedslungade ni slippa att som edra föräldrar ständigt i densamma för att eA eakta, sakta, men vandra i mörker, mAtte ni f4 skAda Ifingeamt förgbs i dess djup.
Hur skulle ljuset och viirma er vid vAraolens varma det bli dar hemma nu?
Skulle han glöd.
D tala om det s ked da för henne, hustrun, Timmarna gledo, den ena efter den akulle hon orka med det hlirda slaget, andra.
Mannen dröjde.
Hustrun blev hoii som var SA klen, hon aom alltid orolig.
Det skulle val snart varit ut.
hade fritt stA St sidan för att han och riittat och han skulle viil nu kunnat barnen skulle f5 de blsta matbitarna?
vara hemma med mat At dem, som Jo, han var tvungen, han kunde e j en- hungrade.
sam.
bara sin bittra sorg, och hon, hon Nat - tankte hon.
Ack, hon visste skulle nog med milda, tröstande ord ej vad pengarna - pengarna för hennes söka lindra sorgen.
Alen ack, hon kunde vigaelringar - i kväll skulle., off ras för.
nog snart stupa, hon var ju SS, klen.
Du arma kvinna, hur hade du e j redan Den lille var ju blott fyra mAnader och länge lidit, men iinnu var det ej slut.
han skulle ha sin niiring friin moderns Det bittraste, det gräelignste lidande bröst.
Men modern, var fick hon sin har du 5nnu kvar.
näring?
De magraste, de minsta bitarna.
Nu vaknade den lille ' gopsen dar borta fick hon, hon som skulle behövt fA de i vaggan.
Hon stapplade fram, toa upp största och de bKsta för att kunna ~jiilv honom, satte sig vid spiseln och riickte Fattigdomens forbannelse!
.
.
.
.
.
.
- honom sitt bröst, som han med begzr- lighet började Fuga.
Han sög till sig den niiring, som iinnu fanns.
Hon kande sig e % S V R ~, det svindlade för - hennes 6gon och det kiindef s &amp; tomt och ibaligt i hennes briist.
Al hon hade velat somna in fr %n allt.
Men nej, hon hade ju.bar- nen, och hon kramade den lille &amp; om tyckte hon nhgon ville taga den ifrin henne.
Nej!
Nej!
Hon parr ra de upp sina trötta ögon, hon ville yara modig och stark.
Nu slog klockan 11.
Det var ju midnatt snart och mannen hade ännu ej kommit.
Jo, tyst, nii knarrade det av steg därute i farstun.
Nii tog det i dörrvredet och mannen kom rag- lande in.
O fasal Han var ju drucken1 Han8 blick var vild, han var hemsk att skbda.
- En rysning gick genom hustruns kropp.
Non blev radd, radd för sin egen man, ty hon hade aldrig förr sett honom sildan eom nu.
Nu förstod hon till vilket elände hennes ringar hade offrats.
, Fram med mats, röt mannen ilsket.
Som en ekpgg liten hind stapplade.
hon fram till skafferiet.
Hon sökte och sökte, men ack1 Tomt, var hon sAg.
Jo, se dar sto.
ju ett par potatiear och en sillbit.
Hon ' dukade fram det pA bordet At mannen.
Han stirrade pA potatisen och sillen, s &amp; dungads han tallriken med dess innehall mot skaffe- riet dar hustrun stod, den träffade henne vid tinningen.
E j en klagan hördes f r ' n hennes lappar.
Malinen blev vil- dare - och vildare.
Han fattade hart hen- nes arm och befallde henne laga annan mat och dA hon skälvande viskade att hon hade intet att laga av, stötte han henne hiiftigt i bröstet.
Hon sjönk kvidande ned pP golvet.
En blodström sipprade vAldsamt fram ur hennes mun.
Hon slöt sina ögon, det slig u t eom ville hon slumra.
Men.
nu reste hon t4g och famlade efter vaggan, dar hon hade lagt den lille.
Samlande sina sista krafter lyfte hon honom upp ur vaggan.
Hon lindade sin ena arm omkring den lilles magra hala, den andra om hans veka, lilla.
kropp. '
A l nu orkade hon ej mer.
Hon sjönk ned, en ' blodström f r h moderns mun fiirgade den lilles vita skjorta.
En suck, SA djup, sti tung, och allt blev tyst.
Den arma, lidande kvinnan hade slumrat, slumrat för att aldrig vakna mer.
Hennes stelnade arm omslöt librt den lilles hals.
E n liten hand sökte sig in till moderns barm.
Ett rosslande hör- des och SA var allt slut.
Den lille hade som modern sliimrat in frin allt lidande och all nöd.
En hemsk tystnad rAdde i det dystra hemmet, endast mannens.
hög1 judda snarkningar 1 jödo störnnde: Det liit som bojors rassel.
I soffm lago tre moderlösa s m h De tv % minsta hade somnat, inen den iildstn fick ingen blund i sina ögon.
Det slet i hennes tarmar, hon var sa hungrig. '
Hon stirrade pil den röda fliicken dar nere pA golvet och pd lille brors blod- itiinkta skjorta, hon kunde ej förstA varför de silgo sil u t och varför de 1Ago '
pA golvet.
11011 st-irrade t i l l ~ heni~er ögon överallt sAg röda fliickar och tilli hon av trötthet soiunnde iii.
Därute IAg den ljumma vbrnatten Bon en svart, mjuk slöja över staden.
Bic keii sorlade, inen nu ej sa hiirtigt, si glatt som riar solen strAlade.
Det Iii i den tysta natten som klagande ingest &amp; rik fr8n trenne hungrande, moderlö3r sm5.
Dagen grydde.
Nattens svarta elöj: Fkingrade sig.
Lik en ridd.
gick der opp, viaando en mörk, dyster griind dar livets hemskaste skildeepel uppförts Jlanneii, fadern, har fbtt sin dom a \ h l e t hien t3ainhallet.
sjiilvt, son genom sin orilttviua ordning ar sakel till SA inbngct brott, niir £Ar det sinl Kar blir det riitt och sed att ingen skal vara fattig, att ljus och värme skal.
delas lika A?
rilla, titt skuggorna dragc sig ' bort fran var€ liv och att solen fAi ly &amp; p &amp; en och var.
Iiilda Olsson.
förbundets fjärde kongres ' s ningen föranledde ej till nigon diskus- sion utan fick tjäna soni avslutningrjtal.
Kongressen avslöts nied B kooperatö- rerna3 ding), varefter företogs iitfiird till Haga med gemytlig stamning och vackert viider.
Med stort intresse diskuterades d motioner, som avdigo indragning a. stipendierna till Brunnsvik.
Sarskil klandrades de stipendiater, som ej agna sitt arbete ensantt och friinzst A t gille$ rörelsen, utan Rven arbetat inom d soc.-dem.
kviniiokliibbarna och son t. o. m. skrivit i Morgonbris, men ej som de egentligen bort, i Kooperatören Di~kussionen var för övrigt niistan et Aterupprepande av föregnende kongrese diskuseioner i samma frbga.
Kongressel avelog förslaget om indragning av sti pendierna.
Beaktansviirda vor0 tvenne motioner som avsiigo anordnande riv föreläsning kurser i kooperation.
Dessa motione hade tillstyrkts av förbundsstyrelsen ocl biföllos utan vidtire didrursion med et tillagg, att frigan skulle upptagae al respektive distriktsstyrelser.
De tv8 motionerna om sammanslagninl av klubbar och gillen tycktes aven eamlr ganska stort intresse, trots att avel denna frbga behandlades föregAendi kongress, men något nytt resultat vanni ej genom diskussionen.
Styrelsen fick i uppdrag att ave1 kommande Ar utsända stipendiemiirken ehuru av annan valör.
Efter behand lingen av samtliga motioner ' företogs va av styrelse och revisorer.
Ur styrelser vor0 frkn Agnes Jonsson och fru Este: Sunde11 i tur att avgli.
Bada omvaldes Nästa kongress hiilles om tv &amp; Ar Stockholm.
Som eista punkt pA dagordningen.vaj upptaget ett anförande .av hr Ax.
PAhl man om ~Kvinnogillenas arbetssiitto Föredraget innehöll manga goda ock instruktiva synpunkter, varav deltagarn2 säkerligen kunna ha stor nytta.
Inled.
A.
S.
Från ' kvinnoklubbarnas arbetsfält.
- Frin Karlstads kvinnoklubb.
Genom Hulda Andersson.
Karlstads eocialdei~iokratidka kvinnoklubb diekuterado ps sitt senaate möte skyddslags.
~tiftningefrhgan.
Under dilikussionen frsml-iölle den menin- gen, att den riktning tilryddslagstiftningen ni1 tagit tir för oss kvinnor minst sagt otillhde- stallande.
Lagen om förbud för kvinnors nattarbete har ju gjort, att on stor del av l e inom induéctrin bast avlönade kvinnorna ~ l i v i t uteetiingda f r h sitt arbete och dari- pnom berövade sina f6rsörjilingsmöjlipheter.
Daremot kommer ej lagon i nhgon som holst d n att verka f (ir dam som i friimsta r i m - met bobövde skyddns, t. ox.
hernarbotertlkor, I mindre verkstader arbetande kvinnor (u &amp; iongarbeterskor), hotollbetjiining m. fl.
Skyddelagstiftningen gAr ju narmast ut pti itt ekydda det kommande slaktet för dege- leration.
Hemarbetorerkornas stallning ar ra.nske eitmet av alla, och det Br iiven en ~ t o r del kvinnor som ha barn, vilka syesel- latta sig med hemarbete.
I sadana h !l far n h g a ganger ett enda ruin anviindas till rök, sov- och arbetsrum, och det ar klart itt detta * blir osunt och inverkar menligt lade pli kvinnorna själva och p &amp; barnen.
Tör dessa har ingenting gjorts pli lagstift- iingene vag.
I liandelea vi ha att vanta ytterligare e k y d d ~ - agstiftning för inom industrin arbetande; vinnor, mon e j för man, skulle detta ha till Oljd, att kvinnorna ej kunde anviindas till irbete p &amp; fabrikerna, utan bli Bnnu mer rlinvieade till hemarbete.
I eA fall fordra vi enlighet med partikongressens Ar 1911 gjorda itialande, att det i samma man det skgdde- agstiftas för kvinnor liven göree dett.a för oan.
Klubben gjorde till si &amp; det uttalandet, att talla en uppmaning till de socialdemoliratieka: vinnoklubbarna landet runt att up~ !aga rhgan till behandling p &amp; sina möten.
Aven, are önskligt om riksdagemanriakandidaterna iii valuïötena kunde klargöra sin stiillning il1 fragan.
Dar eA fordraii böra opinione- nöten anordnae, dar kvinnorna kunna koiu.
aa i tillfalle att pilvisa sina önsliern81 ro- ande skyddslagstiftningen.
, avhölls i Folkets hus ' P-sal onsdager den 2s juni.
-.
.
Kongressen öppnades och deltagarna viilkomnades av förbundets ordf., frkn Anna Johansson.
Fru Pihl, Sandviken, erinrade med nagra enkla men varma ord om den förfist som sedan föregd- ende kongress drabbat hela den koope.
rativa rörelsen genom Martin Sundells, initiativtagaren till den vens ska gilles.
rörelsen, död.
Till kongressens ordf. valdes frkn Anna Johansson, Stockholm, och fru alaria Pihl, Sandviken.
Representerade vor0 2 i gillen nied 28 om bud.
Styrelse och revisionsberattelser- nrr godkändes.
Av den förra framgick att förbundet den 1 jan.
1909 hade S4 gillen med 3,320 medl.
; vid Aretu slut furinos 1 0 9 gillen med 3,761 medl.
; f. ii.
finnas 114 gillen med 2,900 medl.
Under 1910 h a r för förbundets riikning hbllits 134 föredrag för tillsammanu l l, S E perdoner.
En agitatioi~sbroscbyr om 50,000 ex. har tryckts och utdelats.
Vid föreghcntie kongress fick atyrelsen i uppdrag att ordca insamliiigt n till Urunnsvi ksstipeiidier.
Styreleen hado liitit trycka 25,000 marken för iiisam- lingen och ha dessa i det narmaste slut- sAlts.
Ar 1 9 0 9 sände förbundet fem stipendiater till Brunnsvik, Ar 1910 tre.
FrBn 1910 Ara ~tipendiater uppliistes en till tityrelsen insiind tacksani hetsskrivelse.
Till kongremn hade inkommit 14 motioner, darav 8 angbende agitations- ock upplysningsarbetet, 2 om gamman- slagning av gil:eii och kvinnoklubbar, 2 om stipendiemiirkenas valör, 1 om butikstängningsfrilgan samt slutligen l om förandring av förbiindsstadgarna, avszende att gillenas tillhöriglieter- vid eventuell upplösning skola tillfalla för- A.
4.
Förenade chokladfabriker, bundet.
Stockholm.
, b _ Ovriga arbetaretidningar ombedes intaga vanetiiende.
I: rån Nyköpinps och Oxelösunds kvinno- klubbars kvartalsmöte.
Ganom hlathilda Oleson.
Nyköpings och Oxelösnnds kvinnoklubbar vhöllo sitt senaste kvartalsmöte 28 maj i lxelösund.
Därvid dirikuterades med intresse era viktiga frAgor.
AngAende det etundande iksdngcmannnvalet beslöts att efter bast a orriiilga deltaga i det förberedande valarbetet c h att beetamt fordra av den korade kandi- Inten att han med energi arbetar för kvinno- rAganu stiara lösning.
uttala- Äiigdonde f (lrel~a~~n~sverkenmheten, ca ett skarpt ogillande riv dun slOhet och ntroseelöshet som visas av arbotsklatmen och: ke ininet bland kvinnorna dA det ju a r .unskap och upplyaning vi böra struva efter.
Iötet beelot ock att, om möjligt, i sommar anordna elngkör.
en konsort av Stockholme iivinno- '
---- MORGONBRIS -- - ----- - --. -- Adressförteckning. '
Korioharm~osto~g 6f m Iiottager deposita till förvar.
Soc.-dem.
kviiiirokongr.
arbetsutskotts ordförande.
Agda Östlrirld, Upplandsgatan G 1, 3 tr., ö. g.; Stockholm.
iiiorgonbris ' redaktion: ~ &amp; a LimZhgen, Stockholm.
Morgonbris ' expedition: Shpae S~e~zsson, Upplandsgatan 65, 4 Ir., Stockhoixn.
Allin.
tel. 244 36.
- Aktiebolaget Huvudkontoret: Klarabergsgatan a3.
Kommendörsgatan 25.
Avdeln.-kontor: Barnhusgatan 16.
Fleininggatan 59 U. Depositions-Ranta Kapita1räkn.-Ränta.
Manga-sorter, oövertriifade i välsmak och näringsvärde.
Följande utlitande föreligger o m dessa tillverkningar: BP; bcglraii av I-lcrr Fabrikör C. W. Sch~rmrrchcr liar jag iiiidcr flcra Hr iipprcpadc g h g c r dcls övervakat tillvcrkiiiiigcii av, dels analyserat av Iioiioin tillverkade sorter av f k l ~ k n l C ~ ~ - ~ / ~ i sl~isbröd ~brÖd, och krriiriicl~rörf.
Jar liar diirvitl fiiiiiiit, att dcssa Hcrr C. II % Srhrrmnclrcrs I~riirlsortcr p5 ~riiiicl av Irört trtïritrw-urdc (hög Iialt av stiirkclsc ncli piotciii) rcrrhct (frilict friii fr511iiiianrlc iiil~laiid- tiiiigar) saiiit torr7,ct och; rr&amp;-hct (vatlciilialt iiiititlrc iiii 10 procciil) iiro att: iiisc: sisoiii sticiidc i fr~iiistn.riiiiiiiict l~ctr %ffaiiilc kvalitctcii.
Klilialtcii ILr ringa ocli ej större i i i clcii för priiiia Iwötl av dcssa ' sortcr tioriiiala.
Stocltlioliii dc11 8 april 1911.
G.
L o ~ c r h c i m, Professor vid Stocklioliiis I-Iögskola.
OBS.!
" Svenska veckans " omtyckta n y h e t} 5 proc.
Bengt E. Pettersson Sparkasse-Ranta 4 l, ' proc.
, g / d C \ kl Kossnfnck f r h kr.
5 pr Ar.
Välsorterat lager av starka, eleganta och moderna skodon för damer och barn.
Statens garanti.
Motböckerna gälla.
över hela riket.
Ficksparbössor tillhandahAllas.
* Kvinnan motarbetar sitt eget basta.
/ g; ..,.
-- [Q l.
OBS.
I Alla elags bestallningar emottapae och ut föras ekyndeamt.
r).,.
.. -:.
, G ' i; ', ' I Reparationer emottagas och ut billigt.
nHr bon avrhder mannen att teckna förslk- ring B sitt eget eller bagge makarnas liv.
PA grund av mindre $6dlighet ha kvinnor lägre premier i D E F 0 R E OY ADE.
Premiebe frielse vid sjukdom och olyckehll, m. fl.
för- milner.
En arbetarhustru borde i&lt; ke köpa annan symaskin än Solidar-Symaskinen,) tillverkat av rorsocker och citronsaft,.
.
Sockerdricka, soiii är den yppersta i haiidelii, av stör- sta fiillkoniniiig och ger största valiita.
Vi bjuda fullaste garanti för att de ined vjirt firniaiiiarke försedda iiiaski- iierna äro ett fabrikat, soiii p3 tekiiikeiis nuvaraiide stiindpuiikt 5r det högsta som kan u p p n k och övertraffas icke au nagot annat fabrikat.
Sarskilt,för- mänliga bctalriingsvillkor.
SymaskinsaffSren S O L I D A R, Vasagatan 52, STOCKHOLM,.
Malmbergets sot.-dem.
Kvinno- klubb har ordinarie möten.
2:dm och sista rnAndagen i varje m h a d kl. 3,30 e. m. i Fol- Styrclse ?~.
kok Hus.
STQCKidOLRii.
- p p Svenska LivranteförsakringsboIaget - ömsesidigt - STOCKHOLM.
Folkpensionering.
Fol k f ö ~ s ä l z r i n g ~ LiwiförsWring.
Riks 10285, 10685.
Kiruna sot.-dem.
kninnoklubb av- haller ordinarie möten 1:da och 3:dje manda- gen varje manad ' i Folkete Hus ' lilla sal kl. 8,~o e. m.
~t~relsrna.
Allm.
7686, 9501.
Furulunds sot.-dem.
kvinnoklubb Fdyhets Klagarinet, avhtiller ordinarie möte k e d j e tisdagen varje m %nad i - godtemplarsalen kl. V 2 S e. m. styrelse) ^.
Falköping.
- Nils Adamsr~gn.
1- j, Sprutor, Sköljkannor, Dambindor.
lylieter.
Yriakurnnt gratie.
Filial i Centralpalalset, Stockliolm.
* e MKnga Halsingborgs soc.-dem.
kvi~rno- klubb avhbller, möte .l:sta och 3:dje nianda- gen i mhnaden i Folkete Hus * F-ed kl. 8 e. m..
.
