# ID: svediakorp-per2359
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,541
# sentences: 1,583
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN. '
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
(7:de arg.)
Stockholm 191 1, A.-B.
Arbetames Tryckeri N:r 7 P * rnumnationsptis: 1: 20 pr helt ar.
60 61s pr halvt Juli och 30 6re pr fjilrdedels at.
L6snummer 10 6re. '
Nlorgonba-iss expedition i.
Redaktör: SIONE~ * SVENSSON, Anna Lindhagen, Annonser B sista sidorna pris 15 6re pr mm.
Kantat vid röstrattskongressen.
.
- - ' Till tings de myndka herrar drogo, '.
': E j må försagd du lättgre drbja, Om landets öden rsd .de slogo.
! '
. '
Du behöves ditt land att h@.
.
.: ..
.
.
- ', när faran brann .-.
::.
: ':. '
.
m r md dili väsens, låga brinna,.
.
.
-.
I fredens Mor dag satt och hmma .. och, spann.
.
* ... - '.
;.
.
';.
.
.
.
.
.
:.
.
- Medborgarinna!
.
.
.. ._ _.
.
....
.
.
.
,. '
- Till fkmmande länder männen dm&amp;o,!
.
; ".
Töcken hölja ' vdr framtids bana;.
.
.
...
.
:.
:. '
Lärdonr och kottst i by fe dogo,.
.
.
.
:. '
Lär dig mot höga mdl att spann.
,.
-:, ...
;.
....
.
Mdngett med, ära sin lager vann.
.
.
.
.
.
.
.
.
röja, väg att fitrm, Mor satt hemma ' och spann.
.
z.;: ..,; ':.
-.
.
.
.
.Hinder att,.
Medborganha D!
-.
....
.
.
.
.
.
:.
- ', '.
.
.
,,,.
.
.
.
.
.
- 5.
.
,: Birgr ' tfn) den ädlaste bhnma A v gammal hövdingestant,. '
Birgitta, den nrocier fromma, För konungen trande fram.
Av nit för det räffa driven, * Hon trrlade gudingiven Och frofsande hdn och skam.
. '
s ' Lit.
.
.
.
.
.
BIRGITTA.
,.
1011 Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm. '
e / ' dig av smickrare råda, 1:, " '.
.
: .. o '., ' s-, I.
- 1.
.
. '
I a.
.
.
I.
S.
.a, _.
b. '
!
/ fnlsk / retens snaror ' snard,.
.
Du bringar ditt rike i våda,.
Du iir ej din krom värd.
Frin onda vägar du vike Och bygge med diff rike.
Och vige dt Htrren ditt svärd.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
II.
.
- v: t - #.
.....
.
vd hinde det str~tt&lt;iot~t att den svaga, N U.
-.
.
.
Måste de lrtLrdasfe Bördor draga,:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
- Det f d e r ett tiindhdc gtrista.
.
.Oriitt lida och ortïtt se,.
.
.
t.
.,.
.
Det ousnar runt orn &amp; n$, Mahtlös sln " elnot vdld och ve.
.
.
: Och tusende ldgor brisfn Vagör -- det var q ' lätt alt SV^, Det tttråste väl sa " vara.
- - ' Med ens i bpnd.
t - - ' ' '.
.
.
.
s. '
.
.
.
.
. '
. '
Birgitta) den lrlrrra laga).
.
.
.
.
.
Sin samtids gissel och tröst, - .De stiga, de smälta tillsanim&amp;t.
.
-.
Hur ttyndigt hon ltenttttn styrde och ställde,,,.
.
,.
.
.
.
.
ffon lydde utan att fr&amp;a ' Hur kraft @ hm tog ett tag, när dd gdiU4 ' I rymd som vidgas, ny.
.
.
.
.
.
.
Sil t väsens 6judande röst.
- I sant / ~ällsfrdgor var blicken skum.
.
.
.
. '
Och.
ntäktfg hbjer srg fla,mnzan.
.
.
- Och trär och fjarran hon tände -.
.
.
.
.
e Och hattden do~rtnnd och rosten stum.
.
i. '.
.
,.
.
,, '. '
.
Med.
ens mot sky.
.
.
.- Den himnrelctts eld som brände - Varför - det var e / ' lätt att svarn,.
. '
.
.
.
- _.
.
.
.
I @ pet av hennes bröst.
.
sd vara.
Det måste väl.
.
.
.
.
.
.
.
.
Brinn högre och lim.
och ena,.
.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1.
'.
.
.
Du våreld pd bergets topp,.
.-.
.
,.
.
FORR.
.
.
.
.
.
:.
Brinn högre i vakler sena, '.
.
.
.
F R E D R I K A.
.
.
.
.
.
.
.Tiik daggdr opp!
.
.
\ ',.
1..
.
.
.
.
.
.
.
- -.
.
.
.
-.
.i.
.
.
.
.
.
.
Till strids de karska lrövdingar drogo,. '
' Höres ett ensam ' stämttta tala: ' ".
.
.
.
- S- Byggde vart valde och fiEtder slogo.
D Vakna upp ur din l&amp;ttgn dvaln, '.
.
- '.
.
. '
.
.
.
.
.
.
W n ' diIt atisvar, du svenska kirinnu).
.
.
.
.
För Sverge sfridde var redtig trinn.
-.
. "
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
_ Medborgariirna!
Mor sati h&amp;ma och spann.
,.
.
: ' ' ', l ' I, ' " " .I 8.
I.
.
(.
.
q I ' BREMER. '
,, i, a I '
- p - fientlig, sa iiger Ilan n n r ä t t a t t soni clerna, tlRr vi gcnoiii föi.Acll.ande och sjiilvslzriven slrolri,dsorclföran &amp; niri- iippfostrandc 1zul.torarbetc söka fostra gera Iiela soclrnens slrolliv!
barnen till tiinlrancle minnisl&lt;or.
Och mana edra u n g a söner och dött- Adolf IIedin skrev redan 1.867: 17r.i~- Oiii n; Pi gon f ra ga borclc intressera Bvinnoriia, sa iir det völ skolfr {~gan, gan &amp; r Iielt enkelt följande: Sltnll r a r a t t g2 in i iingclomsl&lt;l.ubbsirna, nicn soiii sliall Iiis; iippgiftcn a t t $1 biista follrslrolan vara en statskyrlzlig inrAtt- först ocli sist n i alla, .tuseii sinom tusen slitt claiia.
clcrlis bnrn till dugliga ocli iiiiig, lim1 syftenibl a t t för pri.stcrna.s h t t i g a m i d r a r i v; .rt land, siitten e r riilzning förbereda och ciildcrliittn lron- in i skolfrtigan och liircn er förstå, a t t Iiiiniiiga ~iicdborgiirc.
Vi s~~cinld (?~i~olrr; i.tcr 1ia ju även a v f irniati onsi~nc1ervisnjngc.n sanit.
stödja d e n a r e n l i v s f r!
i g a f ö r hcln.
clet ~Iiiilct ett alldeles sarskilt bcliov " den rena 1Rrans " ofördragsninliet ocli proletariatet!
K a t a D-nr.
:.
av a t t f 5 goila, nieclborgarslrolor, så a t t l j usslrygga envälde?
~ 5 i.
a barn fostras till 1; iinniga iniin och ...
- Eller slrall den vara nftgonting an- kvinnor, soiii iiiecl ~iii !il.iliedveten Izraft nat, nainligen en slrola för grundlag- lcliiiipn för förvcrlzligandet a v vifira so- gandct a v inedborgerlig bjlcliiing?
I3r- cialdeiiiolirntislzit iclécr.
ltannes det senare, bleve följcteii clen, Vi lin.
ock pk G r t program en punkt, siigcr I-Ieclin, " först ocli friiliist rii8ste soiii lytlcr: imii clfi besluta sig för a t t iitan upp-.
2, Skolans sliil,jaiid (?
Ei.5.n kyrkan.
skov göra sl.ut pil det priisterliga för- Sakta stinker sig natten.
.
E ' ol Izslzolms iitveclcliiig ti.11 cn fiir iiiyiiclcrslrnpet över fslkslrolt~n, so111 ut- ned över nordanland, a.lla goiicusiiiii.
ocli lciiltiirfordringarn~7.
övas a v biskopar, cloiiilrap ' itel och för- över dess bldnwade vallen,.
.
iippfyllaiitlc iiietll~oi * garslcoIa. '
' saiiiJingar.nns ' herdar '.
över dess grönskande strarzd.
.
Dliriiiccl lia vi klart givit till klinna, Utan en s i d a n reform slrola a l l a Fdgeln kar slutat sin sång för i dag. "
a t t clet aï iiictclborgarslrolor vi vi1 ja ha., a n d r a b c iii ö d a n d e n f ö r follrbild- Vore err sorglös sdngfigel jag /.
e j religions-clrcssyranstalter.
ningens förlrovran bli förlorade.
Men vi forclra iiven en för alla ge- Detta prästerliga förmyndarslrap lin iiiensiini b o t t e n s k o l, a, sk a t t alla vi a t t tacka f ö r a t t fol.1rskolan ännu ar Vinden sd vanligt smeker.
.
.
:.
.
.
.
. '
barn niii f r fi 1.1 g r ii n d e n f i saiiinin blott ' en förbereclande klass ' för in- skogsblorizmans kalk sd ren,.
...
1riinslcapsni; oLt t. P5 rlcnna gelnenstuii- triicle i priis tei ' n3.s ' nattvarclsslrola ' sakta vaed henne leker,.
.
.
.. ina lmttcnslzols~ skola seclcr~iicr~,fort- saiiit a t t en föigtii~iii~riclc lratelrcsunder- sii t.tiiingssltolor byggas, och yrlrcsslro- visning a i m i a p p r ii t .t Ii fi l l e ' s s h- kysser till avsked sen.
lor, gemeiisainnia f ö r a l l n, inrättas s o m h u v u d s a k, bredvid vilken allt Blomman har slutit sin kalk för i dag.
&gt;len f ö r nit nh ditliiin ' miste Iiela annat försvinner till intet. "
Vore en blyg liten skogsblonun~ j a g!
. '
- vart slrolviscn oindimas.
.
.
S &amp; skrev redan Ar 1867 den gamle.
.
- Folksltolorna, som clet Iicter, Iiiir i frihetskampen Hedin - a n i dag.
.
Sverge (" Koin.nneslrolern~ " i Norge) ~ t a i i i p a vi på samma fliick i denna det StrBlande stjärnor skrida niaste Ironinia under statens ledning, s &amp; svenska follrets liv~frii~gn.
T y danan- sakta i segertig.
,. '
cle] runna bli likformiga i stad och p % det av dugliga inedborgare ä r f ö r-a han över nejder vida,.
.
land.
Det är e t t hiivuclvilllror.
Nu v i s s o e t t, l i v s i n t r e s s e f ö r han över mörkbld u&amp;.
lin vi visserligen ofta v3.l skötta follc- m ä n ~ k l i g l i e t e.
n!
~ Natten har.
dter besegrat en ' dag.
slrolor i de större staderna och å en clel Oin niödrarna ville börja tanka pk,.
indiistricentra sasoin t. e k EI11skvarn:r vad denna kolfr fråga innebar, skulle Vore en st&amp;landc stjärna jag!
.
; - (siirslrilt k ä n t for siin iitiniirktn follr- de vakna upp och stalla sig .med i vår,.
.
sltolei~nclervikning), men så h a vi ute i 1.
~ turlrani, ~ 1 p..
I, ?iiclsbygclen aiiibulerancle folkslrolor Vid årets riksdag motione~äde hr med Iialvtidsl5sning, " en undervis- Kjellberg om a t t religionsundervisnin- ning, som ' inan Iri~nde bjiirla negerbarii gen, i den form?
e i n n ri h a r, skulle i clet niörlcaste Afrika, men e.j avslraffag och ersiittas nied religioiis- -.
harn i ett civiliserat saliihiille ", soiii liistori$ och iiiorallara - men natur-.
.
lektor Petrini skäiiitsamt säger i ' e n ligtvis föll frågan.
E n rör.eIse gom i vara cl.agar börjar.
poleniilr med v i r a priister!
EIerre~iia~kten l vhrt Iisncl vill lia f h allt fastare mark och slå allt dju- Genom ett sådant anorclnande a v " prästdresserade " niii.nnis1ror t i l l sin pare rötter inoiu d e bredn lagren, iir ' folkunclervisningen h a vi f&amp;tt en del disposition - i Grottekvarnen.
Och kooperationen.
Trots ' detta iir den - barn ined relativt goda kunskaper - Björnstjemc Björnsson triiffar huvu: dock allt för litet er&amp;lincl a v arbetarna andra soni äro olriiniiign som.
" hotten- det 111 spiken, då han i " Over Evne ", och särskilt a v våra kvinnor.
Vi ha i cclrtioncleii arbetat; p &amp; a t t för- totter ".
II delen, låter en av.a,rbetsgivarna, Och dessa clra scclan ner 1i e l a den sainlade till öveiliiggning om, hur de biittra v å r a tryckta villkor, genom anclliga nivin inom proletariatet.
skulle ltunna komma till.
r a t t a iiied fackföreningar sökt höja v u?
löner, Kimskap iir niakt - och d e n ni x k - strejlranclc arbetare, iitaropa: " Och genoni politiskt clcltega.nc1e sökt rc- ' t e n skola vi slcriffa v h a, barn.
lzyrlcan, yad skall vi d &amp; ined kyrkan, forincra, iiien vi lm glömt; bort eller, \ lltsi, frnni pH allvar för lzravet p2 di, den e j förnihr Iiilla arbetarna i 181iiqa~t clen rörclsc, soni liar s &amp; stbra gciiicnsanima bottenslrolor för sainhiil- t u k t? '
' för~itsiittningar a t t förlijiilya oss till Iets a 11 a b a r il ocli a t t staten överta- Man vill Iielt enlrelt a t t religionen sltonoiiiislc frigörelse.
ger dessa bottciislrolor (lilrsorn '.
c1 e n (i falsk forni) slrall Iiklla folket i tukt Arbetarnas frigörelse iir först och r e d a n.
I l a r c l c n i c i i t a r s k o l o r - å t herrarna, och (Krför fk prasterna främst en bröclfrfiga.
ocli h e l i vikten, n a f ö r ö v e r k l a s s e n s b a r n).
si.
1iusei.a vilt bland folkets bayn - saniti- inåste laggas p i elropoiiii~sk verlrscliii- vi slippa denna ojiimnhct i unclervis- cligt soin deras välde i &amp; b r u t e t ' i ele- Iiet.
Vi h a hittills utsugits, och clet .. giil-.
ningen bland follrets barn!
rnentarliirovcrlcen, d a r överklassen h a r ler a t t stalla sig .i en .sidan stallning, Sedan niA vi nied obönl~iörlig strling- sina egna hm.
a t t 11 tsugningcn omiij.liggiircs genoiii Iiet fordra, a t t kyrkans viilde över follr- För a t t inotverlra det rent skadliga bildande a v organisationer, cliir vi h u - slrolorna bry tes.
och lrar8lrtiirsdöclande inflytaiide detta na tillvara.taga vBra eekononiislia.
in- Priisterna slzoln i c Ic e ii, g a. '
r H t t pi.iistvälde nu utövar, niåste vi finna tressen.
Dessa .iiro fackfö:reningarna, a t t vara sjiil vslcriv.na slrolril (lsorclf6- utviigar.
villra tillvaratnga.
nyn viirden, och koo- rmclcn och rliirigcnoiii I i i e t t otillhiir- Vi lin (15, vHra sagostiintler; 1 A t b l i pm tionen, vilken s1zc.i.pnr ekonoin iskii ligt inflytnnclc p5 follrl~ildningcn.
n t t skicka e d r i lmni till söndn.gss1ro- viirden.
BBdn- dessa rörelser, for a t t Om en priist dir nldrig slii bilclnings- lorna, ritan siinii derii till ago os tu ii- inte tala om clen politislra, och iiyeii Några ord i skolfrligan.
I I.
&lt; Natten. '
i * ' a ' - / e nron ..;, Obrukad ' ' ', " ' a
iiylctciwlictsr6rclscri, spcliz viktigii rol- stc !iii aldrig sh litct, &amp; ' i, finria vi, 1iuri.i OSS diirtill; iiicd de l~rincilicr, varmeil opra.1~ tiskt, dyrbart och tidsödande lrooperatjonen; ~rbetar, Irunna vi er- ler i VA i:il frigöi-clscstr %vt~.11clen.
lzro- Ii5lln ett biittre ekonoiiiislrt system, Genioiii f; ickföreningei~ lia vi föïslraf- allt iir.
Vi betala Ii~~ndr.at~ôeiiti~.Is fiit OSS ~lifigril pn ' oceilt högile lön, nien nor för a.tt hysa en massa överflödiga billigare och blittre varor, bättre hus- saintidigt liiir lwiset; p i niat,.
vecl, hy- affSrslolraler, u.nclerliiilla en lie1 stab IdUning saiiit ett L k t r e samhiille, ett ror o. il.
ökats i oproportioiicrljg grncl.
av 1röpiiiii.n och betjining, fijr a t t inte saiiiliiille, som iix byggt pH samarbeta!
\ ' i lin cliiriiicil iiitct vunnit, vi stii rliir tala oin övriga dryga oiiikostnader ge- cliir icke- clen enes uppgift skall vara lika iitnriiwle som föl-ut; Iiar griper nom a t t förlagga &gt;rariidisatribiitionen a t t taga i f r h den andre utan diir vi - pk sa iiiiugn platser.
l&lt;oopci.iitioiicii iii .~iiecl sin iiialrt.
hjiilpa varanclra och dii.rined oss sjilva.
Utom dctta Iiii, vi sec1a.n Iiandelsinan- Djir slrdl dcn gcincnsamiria lyclran I viil och kraftigt organiscracle koo-.
pcra t im orgiinisa t ioner samlas vi, och navinsternn, soiii uppgK till över 90 vara det inHI, till vilket vi a1l.a striiva.
cliir kiiiinn vi Iiiggii.
clct lilla kapital, inilJoner p r &amp; r.
Ar icke detta nggot för landets inöclraï Man fragar iiied slriil: Veiii kan .lia a t t strava f ö r?
De, som årligen f &amp; san- ' soiii vi gciio~ii \ .Ar arbetslrraft f a t t f r h lcapittilct ocli iclze, som förr skett, biiia rRcl a t t iinclcrh&amp;lla en $ ' i, dyrbar appa- cla u t tusentals av sina kara barn r a t?
Och svaret blir: Arbetarna, siiiå- kainp för bröclet uncler förhiillamlen, ilet tillbaka igen.
Inoiu clciinii, rörelse 1ia vi kvinnor follret, de iiro iiiassan, soiii lronsiiiiierar soin iiro olidliga, i ett samhälle, soni vill ett ofantligt stort verlrsaiiilietsfiilt, vi det iilesta ocli fbr cliirför bidraga ckt förkrossa.
cletn i stallet för a t t hjälpa Ila liiir en inakt som ingen annan.
Kvin- iiiesta till a t t iinderhålla detta d y r b a r a clein, som racker dciii stenar i stiillet, nornas iiialrt ligger hiii; i lzons~iintio- och pla.nlösa systeni.
nlI&amp;n:ne vi iclrc för bröcl.
Vi kvinnor Iia därför s t o r ' iiens beliirska.nc1e.
D,enna makt liar slzulle ha biittre imvandning för v h n anledning a t t deltaga i denna arbetar- -.
Iiittills varit obrulrczcl, ocli det galler surt förvQrvade slantar?
Vi kunna ge-.
nas frigörelselran-ip ocli h a kvinnorna diirför, a t t viira fruar och döttrar nom kooperationen sanila dessa medel; en gång iippmiirlzsamimat ' den niak t, börja a t t bruka den.
E n iiialrt, on1 de bliva där till nytta för oss själva som de besitta inom clcnna rörelse och ock aldrig S % stor, iir dock ingen iiialrt, och diirinecl aven för sainliii.llet.
börjat anviinda den, slrail den dag e j Kooperativ s,ziiziiiansliitning ar ' det Sara 18ngt avlägsen, da den ekonomi- oiii dcu e j tillvaratages, iitan endast blir en lekboll i deras Iiiincler, soiii ut- sptirsai~ilietssysteiii, soiii varje iwbetare ska frihetens sol slrplZ strilla över allt l a n deltaga uti och dk siirslzilt våra folket.
nyttja den.
A g n e a J-n; I~onsciiiitionskra Eten fkr icke Iiiugre Iiusiiiöclrar.
I) e, ' sow lia IiuslliAllsbestyr.
.
gA f Orspi llrl.
Vara liusi~tödrar iuH l&lt;oin- oiii Iiancl och oftast nibste röra sig med iila iliRg, vilka d c l i g a suninioi., icke de mest begransade restirser, fk viinda.
I miljoiicr utan inil,ja.rcler, som Ar från p5 slantarna iiiiinga g h g e r, innan de.
; °ir offras; Pik lapitalisinens i \ iololi blott fH deni a t t riiclra till.
De inaste natur- cliirfös, a t t de iclze föi * stK, a t t många ligtvis se till a t t få största möjliga att å postkupongen meddela &amp; n sin &amp; droppar bilda havet ocli inanga valiita för sinn pengar.
.
Genoin enig och kraftig kooperativ ' beloppet avser betalning för tid- bortslösade ören ' bilda iniljonen.
Blicka \ .i in i nuvsrandc.
affiirssy- sarniiianslutning kunna vi förhjiilpri ningen eller blomman!
.
.
. '
Glöm ej I Ur Kvinnan och arbetet av '.
Nar i; med den största opartiskhet vi kunna uppkalla se u t över hela fältet för kvinnans gamla traditionella arbete, finna vi siiledes, att fullt tre fjärdedelar dirav för alltid krympt bort och att den btersthende fjärdedelen .ar pli vag att minskas.
Det är detta stora faktum, s &amp; ofta och eA helt förbieett, som ligger som den drivande kraften bakom den atora, rastlösa ~Kvinnorörel~en s, som utmlirker vår tid.
Det ar detta faktum, antingen klart och intelligent fattat eller - vilket oftast ar fallet - svävande och smärt- samt kant, som ur de mest beghvade kvinnohjirtan i Europa framkallar det passionerade, stundom nästan yrande ropet pd nya former av arbete och nya fält för utövandet av deras förmhga.
Fattad i en strikt logisk form, iir vhr önskan denna: Vi begiira icke, att ti- denn hjul skola rulla tillbaks, ej heller att livets flod skall flöda baklänges, Vi begiira icke, att v %ra gamla, spiiin- rockar skola resas upp igen och stallas till vart förfogande; vi begära icke, att vara gamla hemkvarnrir och hackor skola Atergivas oss eller att mannen Hter helt skulle sysselaatta sig p4 sitt gamla om- ride, kriget och jakten, &amp; t oss overliim- nande allt hueligt och borgerligt arbete.
' 8, l Vi begära icke ens, att samhiillet genast som en lön för arbetet1 Hax val vAr skall omforma sig därhän, att varje högra hand förlorat sin duglighet och kvinna Ater kan bli barnaföderska - v %rt hjärta sin styrka, att ' du i dag, d % bur djupt och överväldigande an längtan det mänskliga arbetet blivit lättare och - - efter moderskapet .ligger i, varje akta mänsklighetens uppgift ligger klarare, kvinnohjarta -, icke heller begära vi, skulle saga till .oss: ' I kunnen intet an-.
att de barn vi föda ' Ater uteslutande nat göra an föda barn '?
VAgar du saga skola lämnas Bt oss att uppfostras.
v i detta till oss, d &amp; slakteta pppförsbacke.
veta, att detta icke kan ske.
SA som vattnats med vArt anletes svett, och förblillandena fordom gestaltat sig i kanterna av den väg, varp8 miinsklig- människolivet, kunna de icke göra det heten dragit uppiit, lysa vita a v ' de nu.
Ingen vilja kan kalla dem titer.
kvinnors ben som stupat där, under - Men vad vi begapa är detta: Vi begira, arbetet tillsiimmane med mannen ?.
V %gar att i denna underliga nya viirld, som du siiga detta till oss, da an i dag den reser ' sig saval kring man som kvinna, föda du förtär, de kläder, du, bar, den.
.
och där ingenting ar som det har varit trevnad du itnjuter till stor del beeka-.
.
utan allt antager nya former och rela- raa dig, tack vare kvinnans outtröttliga tioner, att i denn ' a nya vadd aven vi arbete?, Liksom forntidene kvinnor sAdde och m % f &amp; var del av aktat och- aocialt gagneligt mänskligt arbete, vå.r fulla skördade och malde säden, ph .det att hälft i det arbete, som 1; illkommer de barn de födde skulle fA riagot att, Kvinnans Barn.
Vi begära intet över lita, och liksom forntidens ungmör detta, och vi halla icke till godo med spunno lin för att bereda Iiirft till det nhgot därunder, Detta ar udr ~Kvinno- blivande hemmet och fA * riittigliet att föda manniskor, sa amnaW.iiven vi, fastan ' ratt~,I vi icke liingre - böja oss Svcr hemkvar-.
Ur de ' arbetande kvinnornas h jiirte- nen eller arbeta pA fiiltet eller viiva ' för djup stiger.
till den inan so:m föres1å.r hand, betriida nya arbetsfiilt, pil det att kvinnorna att icke söka nya arbetsfält aven vi mA f &amp; makt och ratt att föda utan anse barnsbörden som sin tillfyllest- minniskor till världen.
Det är var tro, - görande andel i.
livsarbetet följande rop: att ' den dag varder kommande, d % icke allenast ingen man skall vAga siiga: .- B VAgar du nu saga, att vi icke duga till.
annat an att föda barn och att se- ~ D e t lir tillräckligt gjort av en kvinna .. dan vi gjort det., är var f6rmAga ut- har i livet om hon föder ett barn,, utan,.
tömd?
Och detta till ose, gom under dH det snarare skall sagas: vad har val denna kvinna gjort för ett.
ädelt.
- alla de förghngna tidevarven, d &amp; barna- Eödelsen pAgick utan uppehtlll, knappt verk, efter hon £Hr riittighet att föda ansago den som en möda utan fristmer ett människobarn till viirlden ?~ ' ' '
.
Konst och solsken - nagot om Carl Larsson.
med Kariii med potatisnasan och det har lian aldrig bngrat - lyc- ka och solsken blevo bosatta i Het hemmet och en hel rad av prak- tiga barn kommo undan för un- dan.
Han 1ar oss kanna dem alla genom sin konst.
Vem kanner - inte Suzanne, Ulf, Pontus, Lisbetb,: Hrita; Kerstin, Esbj6.rn?
Vi ha nlla sett dem viim sig större och vi ha blivit glada vart Ar vi ha fAtt förnya deras bekantskap.
Men kanske ni vilja veta, var de haft sitt hem?
Efter bröllopet i Stockholm re- ste de u t till sitt alskade Grbil igen - dl) de ett hr därefter fis rade sin brllllopsdag framförde ' Gustaf af Geijerstam ett kvade fur de unga tu, som slutade: Ni kiiiii~er historien om honom.
som frAgde: - Kfinner du Pettersson?
och fick till svtir: - Vilken l ' ettersson?
Jag kau iuto 1Ata bli att frliga:.
- ICKuuer ni Carl Larsson?
och ni svarnr sakert: - Jria tlh -- Namnet tir iute egeudomligt och det finns d i n g a med det, men det a r inte nlla som komma oss att ' le och strhla till a v gladje, allde- les som när soleu bryter igenom och det blir vackert vader efter Och dörfur tar jag bagarn och d r i c.
att hn regnat.
ker för er tvl) Jag vet ingen svensk konstnar och dartill för en tredje, som skall - som sh spritt solskeu och gliidje komma - .- omkring s; ig ' till a l l a som C a r l nar irnnu solen skiner och fhglar-.
L a r s s o n.
D e t finns val knap-.
Pastell 1885 - nash.
past uhgot hem i Sverge dar inte ATELIERIDYLL och, alla södern8 vackra rosor hans konst finnes, om det EK.
ock- (Nationalinuseum) blomma.
sb blott Br genom nhgon avbild- ning i en jultidning eller kanske att- Carl min &amp; deu.
sedan han blivi Det blev Suzanne.
vykort.
stor.
1585.
!~terviii~cle de till Stoclzlioliii.
Jag Iiöl1 för ~ikgot Ar sedan föredra: Det; ski~lle taga alldeles för stort ut " Dur fingo vi en liten % c h p % t v i rum oiii lionoiii i Göteborgs follrslrolor oc ryniiiie av tidningen a t t bcriitta utför och lzök vid - Asögatan uppe i Södra - visticlc d i cn del av lians konst ocli de ligt oiii Carl L ~ I N S O lians ~, liv ocli ar bergen ", berattar Carl Larsson.
Det var inte á fctt a t t leva på kon- var vcrldigcn riktigt förtjusande at betsgr, inen jag kan inte låta bli at1 hörn liiir barnen ofta viskade:.
.
- tala om, a t t han, efter att ha gatt: sten ännu och efter nagot a r tog.
follzslrolan, redan fran sitt trettondi han därför taclzsamt emot erhju- .- - Den liar vi Iiemma - -.
gr började försörjs sig med eget ar.
dandet a t t bli lörare vid Göteborgs - Dcn liar Jag sett - J a g slzulle önskat att Carl Larssor bete - lian.
retuscherado &amp; t en £oto.
Musei rit- och m&amp;larskola V a l a n d. graf ocli teclrnade illustrationer.
S3 Vid Valand var han lärare i tv &amp; oni- varit inccl och Iiört det!
gkngar tv &amp; å r vardera gkrigen.
Blel- - J a g ar nntnrligtvis född med pen siii&amp;ningoiii.
borjacle lian idka studier lantiden - ett a r.
voro.de i Paris.
i konsten a t t teckna och niåla vid Aka.
nan i hand, sägcr lian själv.
Denni.
I Göteborg fick h m, berättar lian dcniien, uicn dessa stiidier m k t e dock 1iii.n~ födelse intriiffade f. ö. den 2i niaj 1853 i n: r 78 Priistgatan i.
Stock förbli bisak för lionoin, arbetet för själv, till elever en hel iilassa söta grosshandlaredöttrar, som nog inte,.
liolni, c k föriililrarna hade ett riim p2 brödet var hiiviidsalz .. komma a t t lämna nkgra större iniirlcen Själv anser lian, att " lejonets klo ", nedra botten.
Det blev en liten glaE efter sig i konsthistorien, nien till all.
- solslzenspojlce, som vikte iipp i det fat- soiii lian uttrycker sig, växte fram lycka också några ynglingar f r i n kom in i hans först då Karin Bergöö tiga heiiimet ..
Han sprang oiiikring p4 gatorqa och visslade som alla andra liv: Det var i Frankrike i den lilla östan och västan, som hade tusan i pojkar och ritade pa allt lian fick tag iclylli ' slza byn .Gr &amp; de ' triiffade på var- kroppen ocli n u hava berömda riaiiin.
DB han.kon1 åter till Stoclcholm, hyr- .i antagligeii - jaag tycker mig just sc andra.
Han beriittitr sh lustigt ' on1 hur de ha,n två stora ateljéer pA Glasbriilis- en lic1 lzoloni inA.larpoj1ar slagit, sig honom ined en riktig spjuverinin gatsn och försökte a t t själv bli stor sviinga till en gubbe med krita p &amp; ett ner cliir ocli en vacker cl; .ig kom det dar - säger han - genoin a t t iililla tv &amp; Iielii, vagnslaster iuAl; ii.rfljckor di t plank.
För resten lian jag tala oiii ' att freskerna till Nationaliiiuse.~iiii (tilltet ncli initt i högen sntt clet csn med stora lian egentligen ritade piiron och gnr- inte lyckades, tilliigger lian inom pa- distcr i sin spiitlaste iingdoin.
Andra ögoii och en niisa som en pottitis - rentes på sitt vanliga glada och: - gnrd.ets ynglingar vor0 hans kara vän- Carl J~arsson tyclrte det var synd med slrämtsamma satt).
.
- eljes hade lil ' ls Karin potatisnäsan r e r och i deras lzas ' arn var han en Under dessa Ar hade Cnrl Larsson giirna sedd gist.
Korpral Artinam Bergöö varit riktigt söt.
I3iir det nu glöinnicr han a ' lclrig - " lians namn var, sA sntt Karin och Chr1 SA sina- fatt utförn en hel iiiiingd saker i t.
stgr nicd flrriiimnnde giildbolrstiiver att ningoni bredvid vtlr~nc7i.n och ni5laiic Pontiis Fiirstenbcrg,.
som lindc ctt Ilisa pk niitt minncs renaste blacl ", iv saniiiln gamla guinnin: Mere Morot, stort privat galleri i Göteborg, som skriver Carl Larsson.
Korpral Ärt-) ch iiied Iieiine vann-.linii sin ' första han efter sin död donerat till Göte- ' på salon- borgs kIiiiseiiin, dar det numera finnes.
man hade niimljgen en julafton ihgg- franigang - hon iit~tiil1d.e~ gen i Park, fick.
medalj och inköptes Dar finns, porträtt .av hels familjen Ironimit sin lilla van med en stor kara- Larsson - Carl Larsson själv icke a t t.
mall - en sådan dar med l&lt;riisade pap- tv göteborgsmiicenaten Pontus Fur- förglömma - vad det b e t y d e r - f e en persfransar och tavla pa.
Den kom in-; tenberg.
Isan.
kallade sin akvarell konstnär med - stor familj a t t f å s 3 t Där &amp; r Mere Morot (Mor ?iirnporna.
dansande pk golvet och det stod C a r l Eörsth vi.
nied en korg på armen i sin klorot) p &amp; den med stora tydliga bokstäver Leve Pontus E ' urst.eribergs av ' och lilla Calle såg i den halvöppna dör- sädgård och beskådar sina.
pumpor.
J a g måste.
beriitta vidare, ' a t t unge Larssons välsignade minne!
utbrister ren en skymt av korpralen och andra detta var 1883 - för han tacksamt i den.
biografiska inled- gardets uniform.
Och den karamallen ierr: ' Larsson kom just en julafton då det inte fanns i n a nyförvärvade pengar skyndade ningen till praktverket L a r s s o n s.
Men jag har glömt a t t tala om hcm- så mycket av denna världens.
goda i n tt köpa sig en klocka och för det som sh clet ar inte underligt) lev över for han hem och gifte sig met i Dalarna i ~ u n d b o r n. '
hemmet S, I ' s ' ' ' e * ' ' ' - - -
- -: Frii Kariiis P; ir viii.
f r i u Siiticlljorns S O C ~ C I i ~ Diil; ir~ii~ niira F i ~ l t i i ~ D.
i r Ila- dc lian c11 stiiga -.
lilla IIyttniis - soiii bcboddcs av 1i; i.n~ t v i gaiiila systrar.
EII gimg gjorclc h i n o+ Carl .I~iirssc~ii en liten resa dit för ritt viln ov.Ii tliir fann sig deii se.tl; !re SH.
viil.
iitt: sviirf~dern: föreslog a t t köpil.
lio- iioiii liiiiiplig bostad cliir - iiien Carl I~iii * s.i; oli avslog, ty cnclast den 1ill; i. stii- giin Ilyttniis s ' kiille Iiiiiiiia tillfrecls- i l l i.
l n o ooli 1i; ins Ixhov soiii Iioii~tiiii~.
1) Jii: cligfor h i n dcniiw out- siigligt ljiiva kiins1.a av ~ v s k i l i l l i ~ f r t i n - vi.irldcu: soiii Iian fiiriit blott Itiiniit i dcii .f i * ii tisk; i.
I ~ i i l l l ~ y G&amp;.
t~ E t t l) iir $1: iliireftcr (log den cna systwn och t1c.n; iiic ' li.i~ \: illo 3utc bo 1 ~ v i 1 rliir ~ i cn- saiiihctcn.
I X slz~nlzte sviirfiidern Carl L; irsson stiigm iiiecl allt vad cliir var.
M m (len gamle dog tgviirr, in- nan lian fick se,, vilken v~lsignelse det var 1iiec1 den g; l \ ri~n - v i kiintia i,ej annat iin instiiiiiiiia iiicxl Carl Lni-ssoii i dat tack han iittalnr för gkvtin?
ty frAn Siiiit1l) orn Ein, vi fiitt alla dessit föi-tjiisnntlc gla,tl; i. och ~ n c k r i t intcriö- i * (v - swicn IStt ITciii och inyclrct; inniil, l y (: w1 Larssons arbclsföriiikgn.
iir ocrliöïcl.
- Val-inctl s k d l ni vila er i som- iiiiir?
fragildc ct; t; air en tidning en hel dc1 a v v i r a fraiiist; iende iiiiin ocli lzvjn- nor.
- 3 h l a t t nrbetin förstas, sva.radc.
Ch rl T1:irsson.
Dcnri; i Siintl l~oriis s1 tiga.
byggtlcs I i i i 0111, iin (li *; itlcs och fiirviindlntlc~i till ett förtjiis; tiitlc lc~nstn~rslicin.
Till eii 1) ijrja.n togo clc sin tillflykt dit endast oiii sonirarna och vid Iiclgcr, nicti s2 sin; " inirigoiil flyttadc dc dit pii fiillt all- var - n u clc allra sista %ren h a de bott i Faliin om vintmrna och f å t t en liten gi ' ircl där oalrså - de ville följa barnen, som slzalle g i i skola dar.
P % Siindborn var det som sagt Carl 1; arsson började a t t i bilder skildra sitt hem och sin familj.
0111 tillkom- sten av detta verk berättar han, a t t lian en somiiiar gick oinlzring trött och P - ata, vra.
SA stiiiii och stillri, blkl och ar- 1jc:tssam.
Ilon Pir; dl cstadcs niirvaran- ile, om lion ocl.zs2.intc syns.
Sin konst 1:yclzs hon helt uppgivit, di.
hon atog sig vara inalca ocli nior.
Och det iila Iiennes storhet denna helliet; clenna ulltuppoffr~ande hiingivenhet och Bar- lek; Det a r inte s v h t iipptaclza, a t t hon iir grunclcn till Iieinnict - hörnstenen, sjiilen.
A t t lriinna fylla.
cn s h l a n upp- gift viil ii r s t o r t, a t t kunna skapa I y ~ l ~ i och i, Iiariiioni i ctt 1ieii.i och a t t klin-na 1i; jiilpa en iiian frain5.t till a t t bli en stor 1ronstnH.r c1 e t %.r s t o r l;.
Carl Larsson slzriver: - Dock, nar libn Karin, i sen slryiii- ning lcurar i ett hörn och a v henne e j skönjes stort mer an de runda, clröiii- inande ögonen, vilka stilla, inen djupt allvarligt se emot niig, fiilla av evig, oföränderlig kärlek, clii - då störtar jag på knä, med mitt fula flintskalliga huvud i hennes sköte och jag känner iiiig sviiva bort niecl henne, stilla och ljuvt, bland renare luftlager, över iing- der c1ii.r endast.
frid rkdei., d i r det grö-.
ni1 s t h i 1jiisa.ste sltiininer, diir en sil.- vervit flod rinncr genom dc IiZrljg; tstt!
niijder, d a r luften icke viirmcs och ly- - ses av solen, utan av Gud Faders stra- lande leende.
-.
.
Vi förstå var han f5.r sitt solsken ifr8n och .5el ' a heminet: för restcn.
Lycltliga hem - dct .gör gott änila in j sjiilcn a t t veta., a t t cict finns i ~ 5 1 - den et.t s &amp; gott ocli lyckligt hcrn och.
€ r h detta hcrn genoiii lians Ironstvcrk dxöminr~r det u t över oss a,11; 1, knippen sv solstrilii.r, glacla solg1inita.r soiii lysa iipp i Iic~mien, som komina gainla ocli iinga a t t le - vi iiga cleii&gt; alla till v i n - ner, familjen Larsson.
Det iir inte, s % Ilatt och roligt a t t s t 5 modell heller, vi iilaste tacka alla dessa barn f ö r deras iippoffring a t t sth och sitta och ligga €ör a t t bli avmålade i alla livets situa- tioner, det är, tål-amodsprövande f ö r barn.
.
Men n ä r de höra om var glädje i t t se dem, skola de säkert kanna- sig belönade för mödan.
.
,, BRITA OCH JAG Akvarell 1 8 9 5 (Göteborgs ~iiiiseiiiii) rau j a g lro - men egentligen: var let bra, att han bor aig illa A t ' vid iiiitldupen, annars 1i; iclc vi lcanske inte %.tt Iiciii~iiet och fainiljaen.
Allts&amp;:; ack Pontus!
.
.
Och det var $1 viil avtt pappa Carl.
; löiiit pipt.ol) alzen oclrsi,!
Efter l ' onitiis i slzaiiivrkn Iitt alla de ~nilli * n koiiiiiii t, soiii vi Ila f a t t: janilade ~ t g i v n a i p r a l r t ~ e r k e n: X t t Ii e ni, L a r s s o n s, S p a ' d ~ r v e 3 och sist Wt s o l s i d a n.
- Niir c h intriider i detta liein, iir jet til.1 lyck1 iga n !annisltor di1 lroin- mer, skriver ha.n i inledningen till E t t iieiii.
- Nigot annat niarlrvärdigt iir jet inte ilt to ii^ själva stugan - tillag-.
; er - han.
Ooli sk ' # r - d e t fr; Karin, hola.
hem- N k man haller a v nsgon h e r.
n h g o t tr:iltig.
t.y han Ilade inte nog a.rbete.
- Kan dii inte ta ocli iiiala av stii- ilets sj * ' l. ITcnnes storit niörl.zh.lrar- i r det så ratt a t t bli allt f ö r mycket tal- gan 11Sr - barnen - viggarna - sa .elrsfi.ill:t ögon valra över Irerninots niin- För; d &amp; man blir uppnianad att tala om det. -- SA har det hant &amp; u Karin.
Idén hade han fAtt - och hur det var.
sA kom.
en dag lusten.
Det var för resten: .sh att Pontus av n Agonr~nlediiing blivit skickad ut frln iuiddags- bordet i ett annat rum att sitta i sksmvrfr.
Efter middagen kom pappa Carl in för att hiimta piptoba- ken, som han glömt, och dar satt Pontus och slig ah roligt sur ut och den blommiga kakelugnen var s % trevlig, stolen, mattor- na - vhggarna - s l dar blev fart och arbete ge- nast och Pontus fick väl sitta litet Iangre an me- ningen varit frdn början, mtg nu och naturligtvia, har jag inte alls hunnit shga allt vad jag ville - jhg har ju inte ens talat om hans far och mor.
De levde annu d l Sundborns.
stugan kom till och Carl Larsson fick en liten stuga ht dem darute.
Mor ar borta.
Om far lever vet jag ej.
De ha ocksil kom-.
mit med i serien och vi kanna dem ganska val.
MOR OCH FAR, (Krefelds Museum) Akvarell 1901 ' Men vad jag iriinns, o mo- der min,.
dot ar din id, ditt trägna s1ii.p och glada mod '.
.
' och etarka tro.
-
MORGONBRIS Se det lir ett liv, rntt Gud till sist att dela.
med vanner, sig skulle över oss förbnrma -.
med ungar och viv l Och diirmed slutar jag och Bager tack du solskensm&amp;nni ska Carl Larsson för allt ' du givit oss och t a ' ck fru Karin för allt sol- sken han fatt och vi sh skriver h u n e s soii Carl om lienue.
a Alsken wwaudra, brirn, ty kiirleken ar allt,, tuAlar Iinn över en av dörrarua i sitt h e n och dA ban lhter göra en vilvilad av en av sina bilder, ~ a t.
ter haii in i den: genom dig och t a c k alla Laresons barn för att ni varit bygg- ' Att leva i Sverge, pEb iing och i dal, i skogar, p &amp; sjöar, igr6nabladsial.
DENFORSTAUTANLAXAN Se det tir att varal (Alim.
Läroverket, Norrköping) liga och Iiitit Pappa - .inAla a v er.
Majalirden den 6 juni 1911.,.
det lagger ut och för dig ldngt f r h staden bort, där ekumt och trPngt ditt öde 1Ag begravet.
Det för ' dig ut p &amp; havet.
.
Men bortom havet ar väl.
ock en strand; diir ligger drömmene blbii land, Jng gick pd viigqn med min moder och där, dar eka11 du alltid bo.
.
en aorninarkv~11 i ett förlovat lqnd S9 iir din modere tro., med blda berg och blainlta, stilla fioder a och höll i lientiee hand min hand.
Jag gick p &amp; vägen med min moder. '
/.
VBr viig bar ned i sakta sluttning ' mot den gröns daleii.
För var fot lag flodens breda vattenspegel, p &amp; vilken hundra solbelysta segel av vita skepp och mörka grba skepp i drömlik tystnad ned At strömmen gledo.
I floden var en ö, dar Mg en stad med röda tak och krön i bruten rad,.
kring vilka skuggorna med ljuset stredo.
Men bortom staden, dar 1Hg allt begravet i die och töcken.
Dar var havet.
.
.
m.
I - OIjern&amp;ning 1903 Greta Holmgren.
roren.
Du har säkerligen inte n %got: mot, att jag sander dig en kopia av lensrimma, eS.
att du ~jlilv kan bli i.
illfiille att övertygs slig om vad jag iagt.
S &amp; hiir ser den ut!
Sa var min moder8 tro.
Nu ar det Iangese ' n, och jag har glömt var landet Ibg med berg och blAa floder, och jag har ej pk länge sett min moder, Kanhända har jag drömt.
.
.
.
. '
.
.
.
Ejalmau Söd&amp;berg. '
' Brev.
.
.
,.
IX.
.
.Moder#, friigade jag, raäg,.
.
.
.
.
Kara väninna l för oss aldrig denna vag Jag slöt förra gBngen med ett löfte ända ner till etranden?
att i ett kommande brev ytterligare p &amp; Jag vill g &amp; till stranden ned,.
.
visa fackföreningsrörelsene betydelse för g % ombord och följa med dA dessa gii att förbättra sin arbetarna,.
.
till de blila landen.,.
.
stallning pA arbetsmarknadlen.
Nu ekall jag försöka uppfylla mitt löfte.
.
Helt eakta svarade min mor: ' Jag har nyas bladdrat igenom en sa- &gt;Var stilla b m, snait blir du ' ator;.
dan dar torr lunta, som g %r under namn d i fhr du gA till stranden av officiell statistik.
Det ar en av kungl.
och segla, s &amp; din moder tror, kornmerakollegii avdelning för arbets bort till de bliia landen.
statistik utsänd redogörelse för arbets- - Var tiilig blott och styr ditt blod, inställelserna under Aren 1903-1907, eii kommer val p$ denna fiod '.
.
som jag sysselsatt mig med.
Det 2.h en.
g h g ditt eget vita skepp,.
otroligt vad man kan hitta milaga in- din levnad8 ljusa lyckoskepp, - tressanta uppgifter i en dylik bok, n. b och för dig ut i världen.
Hill rodret dB.
med aakert grepp, '.
om man nu verkligen intresserar sig för s % pnss trhkiga~ saker mm, fackföre.
si giir dig väl p8 färden!
ningsrörelse, arbetskonflikter och dylikt.
Först kommer du till staden dar, Jag skulle vilja rekommendera dig denna de lysa, torn och tinne; du vet ej, barn, hur mörk den ar,.
sorts litteratur.
Den kan rekvireras ge- nom.
bokhandeln och betingar i - regel nar man skall bo därinne.
synnerligen låga priser.
.Dar rikall du likviil bo en tid, I ovan nämnda lunta pitraffade jag du vet ej själv hur IAng, hur kort; bl.
a. en grafisk ' tabell med rubriken: dar skall du kampa mangen strid ~Arbetainstallelsernas resultat.
i Sverge tills lyckoskeppet för dig bort.
1903-1907 med hänsyn till arbetarnas I tornet ringer Alockans klapp, organieation.
Denna tabell iiskildliggör det lägger ut, ditt vita skepp, p &amp; ett alldeles ypperligt satt fackföre- Ur Valda sidor,.
Bonniere forlag, 1 kr.
ningsröreleens.
inflytande p &amp; arbetsvill- ' ',.
.
a ' e l ',.
* Betrakta dessa tvA staplar riktigt noga!
Den till vänster visar resultatet av de arbetsinstallelser, som företagite av or- yanisevade arbetare och den till höger - resultatet av arbetsinstiillelser iscensatta iv oorgadserade.
De fyra smA kvadra-; erna avse, som du kan först&amp;, endast itt förtydliga de olika flilten i de bdda ~taplarna.
De rutiga fälten ange det intal arbeteinstallelser, som avslutas med seger för arbefarna; de prickade.
beteckna komprotnisserna, d. v. s. de ömsesidiga ef tergifteina; de snedstrecks- de ange arbetsgivarnas segrar.
och de med horisontala streck försedda fälten beteckna arbetskonflikter, vare resultat ir okänt.
.
.
LBt oss nu för &amp; se pA de organise- rade arbetarnas stapel!
Diir finna vi ?tt ganska stort rutigt falt, ett niistan lika stort prickat och ett betydligt min- lre snedstreckat.
Detta betyder alltsb,.
.
rtt de organiserade arbetarna hemburit -.
) tt avsevärt större antal segrar an neder- ag.
Se vi däremot pil de oorgalaiserades itapel finna vi ett rakt motsatt förhal-.
ande.
Dar %r det snedstreckade fältet itörst .och de övriga av helt obetydlig.
itorlek. "
' ' ' '
7 MORGONBRIS Organisationens betydelse för arbe- tarna ligger sblunda i öppen dag.
Detta kan inte nog ofta phv,isas, siirskilt i dessa tider, dh icke allenaet arbetsgivarna och deras tidningar utan Iven en viss falang inoni rirbetareklaesen försöker för- neka detsamma.
: Du bör darför ursiikta, att jag kompletterar tabellen h " ar ovan med nngra siffror, eom ytterligare be- l p e r den h k behandlad3 frhgan.
I. den bok, ur vilken jag biimtat ta- bellen, förekomma en del intreesanta sifferuppgifter under rubriken: ~Organi- sationsviieendets in flytande p i resultaten D (av arbetsinstiillelsern tinder ovanniimn- da fyra-Arsperiod).
Jag tror att det blir mest Askbdligt, om jag Aterger siffrorna i den uppställning, som de ha i boken.
Du kan sedan klippa lir sAväl siffer- tabellen eom den har ovan kopierade gra- fiska tabellen.
De kunna vara bra att ha vid meningsutbyte med personer, som betvivla eller förneka fackförenings- rörelsens betydelse.
Dessa siffror behöva ju egentligen inte kommenteras.
De tala för sig sjiilva, gom nian brukar saga.
Det (ar emeller- - tid intressant att se, att själva kommers- kollegium earskilt underatryker fack-.
organisationens betydelse, sbdan denna blivit belyst i ovan anförda siffror.
I~ommerskollegium sager: D Som härav synes, har organieationen haft en mycket viisentlig betydelee för resultatet.
Me- dan arbetsgivarna haue fullsiandig fram- gAng vid halva antalet konflikter med oorganiserade arbetare, förmAdde de en- dast i en sjättedel av fallen helt genom- driva sina villkor gentemot organiserade arbetare.
E n stor del, av de organise- rade arbetarnas konflikter slutade med kompromiss; därvid ar .att erinra, att kompromissen ofta betecknar.
partiell seger för arbetarna, enar konflikterna.
.
merendels gällt löneförhöjning eller eljest förbiittring i arbetsvillkoren.
D ' Ja, s % - dkrivcr kungl.
kommerskolle- gium.
Ett vackert betyg At arbetarnas fikkattrade fackförening~rörelse, inte sant?
Ack, att alla arbetare ujalva för- stode f ' ackfiireningarörelsens betydelse!
Hur mycket längre ekulle vi då, inte ha varit nu!
Men de m h t e läras att för- 8th.
DZirför agitera vi, därför giva vi ut broechyrer och tidningar och därför anordna vi det ena mötet efter det andra.
Agitationen, man och man erriellans ar and % kanske den mest betydelsefulla.
Jag 5r raker p % att du, kara väninna, varje dag som gAr föreöker övertyga dina arbetskamrater ocb andra om orga- nisationens betydelse.
Det material, jag har letat fram At dig, skall kanske bli dig till etor nytta i ditt agitationsarbete.
Detta a r min innerliga önskan, och jag skulle bli glad, om jag, genom att taga din tid i ansprak med detta brev, ut- rattat nagot nyttigt.
och gott.
sig.
Beakta tillfällena!
Besök de stora valmötena!
Agitera för Morgonbris! '
.
. '
., s.
, \.
.
s, 0 I, ' 1 Svalka, b&amp;, _ och stillhet, starria, ge oss mer av livets manna!
Låt oss gå evz ' nnerligen.
de7z~a hitta talskogsstigen!
.
.
.
...
-.
. '
.
.
.
.
.
,.
.
,,.
.
.
. '
*.
.
.
s.
.
I.
, '.
Agitera för Morgonbris!
Svala tirninar, stilla tikniar, -.
czttg.av daggoch d h f u k t immar.
0 fdrsy~rl och oförvätgen spirar rzattens sonz marsagen.
-.
..
De stora valmöten, som under ' hela sommaren komma att avhalla8 i olika delar av landet, torde vara beaktana- varda tillfällen för kvinnorna att ' sprida Morgonbris.
Vi hoppas kvinnoklubbarna och kom: missionärerna ej .försumma desamma.
- ' C I ~ ~ ~ d e v / u l undfirbara la, somntnvfr~~d ock sonznztirfn&gt;a!
TrolldonzslJuv är kdrleksvakan Itdr pd mjz&amp;a, gröna lakan.
. '
- -!
.
Dröm d r dMm.
och solskensspånster, malla livets fala konsier snmlas att- tn drömmen fången, binda den till skampålsstånget~.
,. "
-.
.
:.
...
.
.
Hdr cir gott, här vill vi bliva att med lust vår livsbooh skriva.
Ltit oss bygga Itav en liydda uiav grenar lövbeprydda!
- ', t junim %ad, juniblånad, - oss splnna drö~i.tnze~zs spinad men ' nn sol och sommar varar;.
snart så RommeY sjzö och skarar.
. '
låt S,.
.
l.
.
.. \ l -.
t.
.
.
.
.
.
MORGONBRIS -- --.
tro lion lndc frain för sinu $Iiörare var fiingslancle.
Hon 1:rilade oin iitt; dct finnes en djup mcping nicil clct iiiiin~kligii.
livet, gressförlian tllingaarna.
Kongrcssbyrri var ordnad 115 det mest tiiltalancle satt.
Jlctta i förening mecl clcn oseclvanligt vncl&lt;i.s a tsilcten över strö ?npen och slottet, garnla s t a d m och Söcler, kiin- dc e j annat iim bliva .en verkligt t illf rcclsst~.l.lancle bakgrund för eri - kongress.
Det var iiiecl spiinning vi, soin Att fri, vai:a iiicd p$ en siiclan kon- icke viirit pR röstriittsl&lt;ongress förut, ~ P C S S soiii denna iir en iiiii-rlclig upp- spanadc efter cle 1tii.ncl.c~ person- ' Icvelse.
Det starka .intryck iiian fhr 1 ighet-erna.
Ordförimden:.
mrs C h a p.
frHn en Iiel veckas överliiggningar o i ~.
iiian Catt: Iicniic lriinclc vi ju dock alla full med- dciina enda stora frRga genom de iiilinga p.
~ ~ t r i i t som t över-.
borgarriitt (11; kv.iiiiioriin - fördjupas svl.imni; i,t v i m tidningar.
Till viinstcr yttcrligarc getioiii niirva.roii av de o111 hennc licitle tv5 av sekreterarna sin.
' iiifiiipi~ pci.soiiligli~tcr, a. \ ' vilka.
flcr; i platk, vilkii.
iivcn v i c l clcnna kongress syniic~rligei~ Ei * iiiii~t; " i.ciii (I~: villra si~iiiltis tjiinstgöri~ soiii tolkar, niiniligcn Alar- .lir kvinnornas li !rl.
till en viirlilslton- tinti Krariiers fr5.n Rotterdani, ut, ' wi va- gi:ess.
re a v.
röstriittsticlningen " Jus Suffra- Redan iimin kongressens, officiellt.i gii ", seclan flera: tr nieclleni av en iippnancle fick ~ i i m;) iöra en av de röst- kom ini tt6 i EIollancl för alliiian valrat t rii ttslivinnor, soiiï 1r; inslre iiiest.
liiti t för saviil inan soni kvinnor, och av so- tiiln oni sig genoiii a t t Iion iniieliaft ' ett cialistislz åslzåclning.
.
Den anclra iir yrlre, soni iinnii i det alliiiiinna iiiedre- f r u Anna Lincleii~.ann från Strassburg, tanclet anses vara förbelikllet iiiiinneri gift iriecl doktor Lincleinann, kand in -- - predilrarens yrke.
on1 det t p k a soc.-dan.
partiet.
E t t Xevcrcrid Anna Scliaw tnlacle i den samtid iiiecl hcnnc ger ctt intryck av överfyllda Chstaf Viksa-k yrkan 1x5.
siiii- trygg goclliet, so~,ii gör .en gott i sjii- CARRIE CHAPM AN-CATT, Amerika.
(lags niiclclag (l.
11 juni infös en pi.iblilr, len.
Ordförande.
.
- itv villicn siilt crl igcii j ngen g.iclz dar- annu Till höger om mrs Catt sitter: ' ifrbii ntiin a t t Iiri.
IcRiit sig ha lyssnat Di, vi hörii, i ' opct frAn lidandet j ett par f i n c h av alliansens funlttionii- till cn ovniil.ig pcrsonliglict.
viirlclcn, frAn fattigdomen, f r h lrvin- rcr, bl.
a. vki cgcn Ianclsii~aninna Signc tT~ig.s; idv Iiatlc Iiiirt s % iiiyclrct bcröiii nor soin iiro.
' förtiiyclctn, f r h t dc sm; ~ 13crgrnan.
niii hcnncs v~ill~; diglict, ~iicii gick I i h k 1 barnen, fi.
; fin clct pol i tivlra l ivcts kor- Val, ra.pportcr ocli id1 t sBdicnt upp- (lit; litci, s1; cptislc ocli Jiig fick dock iiicr, riiption, Iiiir 3ir clct JA möjligt a t t tro tog m5ndn.g~ f.
ni., varefter clct Iiög- i i i i 1) cröiiiiiict ö.vcr licnnc föriit givit a t t Giida egcn ande as verksai~i.
.
tidliga öppnanclct av lcongrcssen iigcla. '
mig.
D3ir stod frimför nltarct, - oiiigi- 1 % clerina stiincligt ~ter1zonii.nancle rum 3, Mnsjlta,l,iska, Alzacleinien.
Sedan.
-, vcn av blonirnor med ett tenipels stora.
f r Q a f rRn t5iikanclc n~annislror, gav hii1sningsta.l fr; i,n - Sverge ' av Anna I v frnni för sig, en snarare liten lion ett trossvar.
Prob:lemet blev j11 Wliitloclz och riltsclagsinan E. Beck-.
.
kvinna, ' snart, ' i.lrlrad, vithiorig, ikliicltl iclsc likt, nien vnd soin blev befriat un- inan och svar d i r &amp; f r h i cl.en engelsltn cn vaclter cnkcl kvinnopriistclriikt, der intrycket, av .Anna.
Shaws pcrson- dlelcgerad.cn miss Chrystal .MaciiiilIa~i nicd ctt: insilrtc gcnoiiitriingt av viirnic l i g h t och viiltalighct,, ilet var tvivlaren iiicd schvung blivit frairiftirda, koiii det och Iiiinförelse.
i en, tröttheten inför ar ' bete.ts mängd.
högtidriga ögonblick, d &amp; röstriittsstan- Hon verkade just sRsom en anflljg le- daret överläinnades till kongressen.
dare slzall verka i djupaste mening: Detta standar har komponerats ocli.
- kraftpånyttfödande.
tillverkats i Sverge, f rolzen Eivor .Hed- Deisutom njöt man rent konstnar- ligt av hennes storartade förn~åga att p6 ett drainatislrt och inqerligt sitl göra de bibliska figurerna levande., Intryck från världskongressen.
fir kvinnans polit ska röstritt i Stockholm.
- ', ', och nar.
Iion i trosvisshet vande.
sig MARTINA KRAMERS, Holland.
Sekr. E j ett spår av affektation; sjalen sjalv traiigde frain så omedelbart, att nian andaktsfull liksom stillacle sin egen sjal, för a t t nog allvarligt kunna möta den talautles.
Vatl liacle ho11 a t t saga?
Dct .var frainför allt clct iljript sjiilffnlln i det fram Eörcla, soiii.
gav det ou till Anliga.
intrycket, men också clen form för sin.
SIGNE BERGMAN, Sverge.
Sekr. ' ANNA LINDEMANN, Tyskland.
Sekr..
i bön till var Herre, gjorde hon dettji vd1 tilllzo~~iiner Krnn av a t t Iiii viiiiiiit iiicd en oförglömmelig inspirationens första .. pris i en internationell t5.vlan .. - eld.
oiii standnr till .alliansen.
Det iir Sådana priister - qcli iiven de i e k ~ ~ t o i i i o r d e n t l i ~ ~ t n c l t e r t, pia % vitt siden troende skulle iiiecl ~~ndalztsfnll be- inecl.
1) roderier - i gult silke och gnid Ii !i,Iliijng g " och ii ört^ deni!
(dc jntoriintioiiello röstriittsfiirgeriia).
Dagen dlirp.
' ~, iilt " i,iicliigen den 12 juni, Bteclcl till dcts; r.niiiia Ila, slriinl&lt;t~s av clen saiiilades Irongressen; L Grand hotellt synnerligen riisti:2ttsintrcsserade galii- ilar stora salen var upplU.tcii för kon- la- clsinen Lott.en von I&lt;r:wiier.
D5
MORGONBRIS - - - - - - _ ---.
. ------ .-.
- .-, ~liiii (!
; ii~ct l) iiiss i i i; iv S \ ~ (' I I S ~ stii C~~ cicmfslic~i .. I i i i l s i i t l (!
; illa.
(lo frii i i i i i i i i i i i l c 11i1 tioiicriii~ ~ C I I O I I il ~ t t ~ l ~ r flilgg01 ii~ \ * cckl; iilcs iit, fri ?ii 1ii.ktiiriin.
Jiig tror a t t iiigcii: soiii vnri t iiicd, li~~iiiiicr at gli ii ii ini:^ d ~ t l i i iigo~il) licIz.
Saliitidig stii iii tlcs doii i i p i riiôtrii t.tssingen i i p ~) iiiecl \ .iicli~r iiiiisik ii \ T I h g o iIlf \ ' 6ii Oïilcn i i ï o ilv K.
U. Ossitiii-Xilsson ocl.
Atwfinnas p; °i.
iiniiat stiille i Morgon 1ii.i; ~ Aiim IClcinari f raiiifördc dii.rpi A N N A SHAW, Aiiierika: (?n i l o r i 1 1 1 a c l övcrliiinnings- sitlrcss.
Vit1 tletta.
tillfiillc f irigo vi ocks; ~ Iiöra cn officiell reprcscntant f r h (len iior~1; i.t regeringen, soin liaf l tlcn storii, iippiiiiirksiiii~licten ' a t t slriclra cn s; Piclriii.
SK lioiii Carrie Clinpinan Cat t-s S tosa h l.
Äiiiiu.
lindc iiinn icke f; " i.tt liöra iller i n ett p a r av de IAngvariga friiiilin- garna, .i-nen pB aftonens iilottagning avlade utliinningarna smk prov pi, sin viiltaligliet, så a t t man riktigt djupt liirdc sig först5, vacl inan allt Iiade a t t viinta uiicler den Iromniande vec- Iran.
I-Iöj (1piinldxn p5 cleuna fest blev av- gjort frainföranclct av den a v Sigricl Leijonli.iifv~ic1 författaclc ocli a v Elfri- cln Auclrée lroinponerade kantaten.
Kvinnornas ~ c r k var rillt.igenoiii djupt kiint och vackert, ocli denria kantat siirskilt vm1 orilon iirigAr, syncs niig p5 ctt i1,jiip; lrc slitt tillfredsstii Iliinclc %n den föivi t om tril:edc!
riistrii ttssgngcn.
Vissa i1cl; ii~; \ v ni~i:.; ilrcii.
följdc synncr- Iigen ~tiiiiiiiingsfiilll; efter orc-lcn i dcn ANITA AUGSPURG, Tyskland. '
birgittinska allvarliga medeltidsstiini- ningen.
.
(Recl.
h a r.
ocksii prytt Mor- gonbris ' första sida ined Sigricl Leijon- hi~fviids vackra ord.)
Tischgens förliandlingar iiled diskus- sion över iininct: " I-Xuru Iriinna cle 1511-, clcr, soin tillerkiint kvinnorna poli tisk röstrjitt, biist ocli cffcktivast l i n ~ n n material till agitation, gendriva orik- tiga piistiienden och iinderstiidja det internationch röstriittsirbetet? "
lani- -- ti; i (lc flera anlnran (1rii p c d I&lt;r; iFt oel ~ 1 i i.
klitt i .f~ ?ii iiiJ ' iir (1i~; L \ &gt; jrii 11cl; i. rijst riit-tslivintior, pil villcn iiim VHL ' 111yckC ' ~iyfikcn, W. a.
.C.
E. Jiai~sliaIl frsr Kiiglii nt1, vi l lien f örc:sl.og cii röst,rii,l; ts Irvinnornns intclrnn.tioiiclla pi.essbyi.5 Ilollwii&lt;ls förstii z i n l i g 1 i l a.
r e i \ &gt; rig nyiiiiiltliirsicin, A1ct.t; ~ Ji~cohs, soii.
dar g r i m l a t i:östriittsrö.rclsen.
3lrir fick 0~1cs; i höril spriilcgcn ict K A tlir Scliirmaclicr, soni Iiöll ett rolig1 ocli intressnut anförande.
om pres, sens ii~alrt, iinilerstött a v hsj1zt Scliwiiiiiiier iiiecl si t t ivrigt a.pple; ic l eri-t clc förslag, a t t i k e n Irvinnorria bord (Iiii.
ett slriiiiitorgwn och a t t i .Irvinnotic7 ning; i.rns bortlo finnas en siirskild av.
tlelning, Cliir diiiiilieter begiingna a \ iiiiin pA ctt lindrigt, spetsigt s i t t, slriil.
le antecknas.
Detta var blott soiii et1 iippslnppet rkcl frfin clcn al:lticl elcligo Rosilza Schwiiiinicr och bcliiivde ju e, tagas soiii n 5 g m 1tongressorgii.nisation iiiot i-iiiinnen.
Tviirtorii, iincler kongrek.
stin liar Sven sagts SA niyclret försttcn.
rlc oiii saiii; irbetet iiicd iiiiiiinen.
Vjilnrc Eörcslogs a t t s i m l r ~ för.
röstriitlicn för- rlel; ilztig; i, iithi1; indcn a.
regcring; ir ~ och pol i t.ikcï.
.
Tisclagens offciltliga möte: p$ Operan mr sRrkc1 ' 1 igen ltongresscns glans- piinlzt.
D a r framtriidde nied glRrisnnde tal n i g r a a v de biista clen internatio- iiclla 1rviunoi.-örelsen Iinr inom siiia led.
li ' inlaiicl visade u p p I-Ielena lyester- niarck, Unge.i * ii clen förut ointalade Ro- ~ i k a Sciiwiinnier, som iiiecl obönhörlig roni beliandlicle frbgan oiii a t t lo-; ilrens rike vrir en viirld, dit inan- ri.en Iiittills e j .velat slappa ekvin- lorna.
SA Iroin v&amp;r Sclnna La- zerlöf som Rosilzas fullständiga mot- rats - en hel avhandling, myc- ret noga genomarbetad, på sina; tillen gripande, ' m ' ed ' stimaing u r Selma Lagerlöfs sagovärld i - sin hymn ROSIKA SCHWIMMER, Ungern.
nycket liimpliga bidrag till stöd för löstriittssalren.
Talet - slzall tryckas on1 agitationsslrrift, England upptriidde i en synnerlig utensivt livlig ocli elegant gestalt: Mrs M e 1 Snowdcn; gift med clen bekant.^ ocialistiske pa.rlamentslecla8nioten Plii- ip Snowden.
Hennes satt a t t tala var) raglat av saval diainatislr kraft soni rvinnligt behag.
Kvinnornas kamp för i.n röstriitt gr, som i di in5.nga andra '.
.Fiill.
: \ .v Iiii iiipliistoi !ic:n, 1iisf; oricii oiii ilcn .iritelligcntu iiiinoritctens iiisi~tscr.
Lil.rsi:) in tlcn svenska, rcpresenta.ntcn.
var olik clcn iingcrslza., s &amp; vax dcn ty-.
ska, d: r Anitii Aniigsl~~rg, olik mrs.
Si1owc1c.n.
I ' lon rcjwcscnteraclc clcn fri- gjordit lzvinnoin tclligenscu, p i sfimina &amp; ng som gcnoin hennes ord och satt SELMA LAGERLOF, Sverge.
a t t uttrycka sig ilet var som om hela det tyslm rjlret niecl,aIlt sitt grundliga.
arbete ocji all sin organisa.t.ion iippcn- barade sig f ö r försainlingen.
IIon slu-.
tadc iiiccl a t t uppfordra till hela viirl-.
tlens solidaritet.
Sist i raden koin.
Amerika med .ett av rev.
Anna Schaws storartade tal.
Vi 11s ocksa upplevat ett frilufts, möte pk Sltansen.
F ö r min del Iiade jag turen a t t lromma fram till talare- stolen pk Renbergit, d i inrs Cobden- - Sanderson talade.
D e t var r a t t egen- domligt a t t just f å se h.enne p å v,&amp;rt Ska.nsen, som setat i fängelse för röst- ' ....
rattssa.lzen, som hör till en i m r n suffra-.
.
:.
.
Eettlilrnande rörelse, en förening, vara iiledlemrnar viigra betala skatt, så Ilin- gjorde ge .de.
ej.
a g a - röstratt.
E.
5. clen utiniirlrta anmiirlrningen:. '
" Jag 1in.r hört- akt 1iii.r pH S l i i i i l ~ ~ fKr ii inan.
e j tnln politik.
Det gliidcr mig. '
iltt 1rv.inïinns rostriitt e j ii.^ politi !r, clen 3tBr sitledes över politiken.
Den iir c11, on ETHEL SNOWDEN, England.
-.
.
.-attfiircliglietssak och Iiör till religio- 3ens sf8r7 '.
P8 torsdagen begav sig lrongressen.
.
; ifi Follrets Hus, d. v.
s. egcntligeu.
iiedlemmarna f r a n de nordiska lan- ierna, d &amp; blott skauclinavislta, talare xpptradcle.
Förs t talade Carl - l; indliri-; en och i ~ t t r y c k t e nUgrn ' nv sinii tariknr politik i alliiiii.nhet ocli kvinnofragor, synnerhet.
Dnnmarlr fick ett sprhk-.
%r, som bröt a v allvaret med skinit- ' '
MORGONBRIS i ringcrslzan sii iiiiiiii.
n i.
I h t var frii Nclly 14 ' 1 crn l; rii .. l: ' t i gii.
riistcr Iiiijcl es t10cIi liir slziill 1ifill:is i lC~i (ln~) c:st a t t kvinnor c j Iieller soiii eiislzililii 1Eosika Schwiiii incrs hcinstncl.
I.IilII~ci1, iiiidiitcn till soc.in~ilciiiok~ * iiti- ICnn~resscns off icielln nvsliitning ' a ' lra.
pirticta, fi5 ' 1ti Esbjerg.
Ilen iioi-ska iiicdleiiiiiiiir 1) orile sföiljrl nigo!
parti reprcseiitatitcit var fr5ii IJille1i; iinine.r förriin dc liit.t röst.rH.tt.
E t t; införande iiietl f cstcn p i Sill tsjiihp.dcn - jiist och talade förhoppningsfiillt oiii lrvjn- av frii Aiiiia l \ riclzsell gav siii:sltilt rit- sainiim (lag d.
17; iiini so111 clct sngolil&lt;t nornas iiisatser.
' Vcra IIjclt, iiiecllciii tryck för den iiicningeri a t t vi borde stoi.rwt; de t; nigct för lzvinnoröstr %ttcn soiii ens kil ii:^ i~icdleiniiin:r nr ' l.) eta 11.ied i cleirionstrcrntle genmn J~ondons gator av f inslra lantclagen och yrlic~iii~pcli- tik, viir ju den, soiii alla iiiccl wtiirsta partierna.
- Mcv priigliid av cn gla.cl och hjii.rtlig1 tes siir- Rosikn Scliwiiiiirier, soin ~ v g j o r t var st5 inning.
I3liinrl tiilen 111iirl~ iver \ .Biitiiilc fii l i r a kiinna.
IToii.
giiv oss cii syniicrligcn gecligcn och iittiiiii- I&lt;ongjresscns fl i tigaste f ijrslngsstii1liii:e; skil t inrs Catts, soni till r~vslrccl lilzsoiii i.iiiiiicle fraiiistiillning a v det socialt^, och hade bl.
a. foreslagit, a t t kongressen inöristrade sina lccl och iittnlacle sina politiska sniiiasbetct niellan niiiii och borcle uppinantt cle socinlistiska lcvin- förlioppningar siigHende friiingiingen Icviiiiior i Finland, e t t bidrag till sta- norna a t t an intensivare deltaga i clen av; .irl) etet i cle olilrn 12nclerna.
Den iiiolnfria aftonen, varigenom det tistik, för vilket 1congi.cssci.i Iran vara a.lliii %nna röstriittslzniiipcii.
Kongres- Vera Hjclt iiiyclrct ta~ksiiin.
Grilli sen fat-tacfe beslut i clenna ancla.
genoiii nord i s l a soiiiriiarl; jiisct in cc1 siu iinpo- Petrini Ilade soii~ vanligt itngit sig a t t m t a g a ett av ' Anna Shaw frainlag!
neremdc stii.nining lzoin till sin ri-itt, iin- sknrpr %ttarsyssl; in av l: sta Irniiiiimren, f orslag, a t t röstrattsf6rcningarna i dcrstöclcle Stoclrlioln-isfiireriingcns syn- e t t ' uppdrag,.
som Syen i:östriittsrörel- alla länder slziille iippinana alla andrii nerligen niiialrfn1l.a nnorclningar för ett.
sen iir lienne all tack skyldig.
Vi lrvinnosaii~funcl, .soiii förfiileta röstriit- viircl igt firande av l&lt;ongressens sista Iiurraile vidarc vid iiieclclelanclet, a t t i ten, a t t 112r n i g o t för denna sak bety- dn g.
Kransar av tallris och nia.ssor av Iio- Stnc.lrliuliii bildrits en minnens för- delsef ullt Sinne föreligger i respelzti ve ening för 1rv.iiin; iiis röstrii t t iiied.
an- pa.rlairient., tipptriida vid c16 förstniinm- nadcr frAn 1Tancl:i.rbctct.s .viinncr g i v o inoinliiis svensk stii.mning liksom iitoin- sliitning till den imclcr Iroiigressen bil- das sida och stödja cleras krav.
claclc internatiiu~ella fiircningen i sain- r Frariikastningen uncler Bongresseri 1111s hjijrlzlijvsportar, vilclbloininor och iiia tilltnla.ncle syf t; c. l.i:ii Nclly Haii- a t t n Q o t siimkilt lrvinnoparti skulle folkvisor.
Övcr allt detta \ ~:ija.clc dc.
scn rithrngte etst leve för det nrbetancle bildas vann diirernot helt ' naturligt ocli olikii, nationernas flaggor och en gul och vi t flagga nied orden " Röstrii.tt folkets fri~iiiging, och till sist iitbrngte lyckligtvis e j anklang.
E t t förslag av Itosilza ' Scliwiinn~cr för 1tv.innor ".
Det licla var myclzet iindcrtcclrnncl (: t-t lcve för lzongressen.
: I ?r " tgor av siirskilt.
.intresse, soiii iin- a t t ett höglwarter f ö r r ' östriittsrörelscn vaclccrt, ' liksoin fiirclen p &amp; Kit in till.
iler sjiilva kongressförlia.nclling,zrna borde bildas iiven i Europa tipptogs s &amp; staden, cli vi fingo tillfiille visa vfr under de sista tlagitrna disl&lt;iitcrades, av mrs Clitt, a t t en internationell byrH natur i a.11.
dess glans £Gr ntliinnin- t o r o 1.11. a: Villten a r lcvinnornm stall- borde, griindliiggas i Lo:ndon - ett garna.
ning till de politiska partierna och hur förslag som tyviirr viil erisidigt tillför- Pi, söndag hade St0cIzlio1111s arbc- s l d 1 riistriitt.srörelsen förliiilli~ sig till siilrrade cle engelslrtalande ncztioner.na tareleoii~iinin Rthel Snowclen och Ro- för internationellt sika Scliwiniinei: iitd i den nya folk- (le politislza partierna i clc liiilder, knutpynkterna parken.
SOIII en avdatning fr&amp;n mina.
(lik politisk röstriitt iinnii e j kvinnoröstriittsarbete.
Friin Svergns sida fraii1f6:rcles frAn intryck f r h kongressen stil f ö r mig til ' ierlziints kvinnornri?
I dessa fr8.gor upptriicltle.
representanter f r h a l h Anna 3Vhil; loclc ocli antogs av 1congrc.s- den eldiga nngcrslzans ord, a t t dc mö- liiricler och fraiiiliiillo cle flesta den för- sen e t t förslag, soin gick iit p i j n t m clrar, som e j vilja vara nied att ' stoclja te olilza nntio- arbetet för 1cvinnorna.s i.; icClborgarriitt,.
u t antagna taktiken - a t t rörelsen %r nationclt s a ~ i ~ a r b e inellan behandlanoina döttrar spm styvbarn.
.
.
nerijral, niedleininarna arbeta iuoiii ners parlaiiientsledainöter '.
Anna: Lrnd1iagen.- olilca partier -- sksoiii biista inetodcn.
.
Vidare beslöts a t t ngsta lron&amp;ss.
d. '
' ' - ' e Av K.
G. Ossjan-Nllsson.
- Tonsatt för unison kör a v Hugo Alfvik.
.
.
.
-.
a ' \.
NU LAT HORA v8r lösen p &amp; stridernas d i g,.
. '
.
.
.
.
.
Vi h a krav fran d e .mAnga, som kloka i rad när var rätt och var plikt kalla haren till slag,.
.- ' - ' ' och beslutna i vilja och tappra i d&amp;d.
dock förmenats sitt rum bland ' de mogna; och när vänner och oviinner fraga:.
.
.
,.
;.
,.
.
...
vi kriiva Ht.
snillen, som hedrat sitt k8n, m a sangen den samfallda svara dem d a.
.
och vart ord som en himmelens laga ...
.
at arbetare goda och trogna. '
.
-.
pa fanorna trosvisst och flammande sta!
,:.
'.
.
den * lange försakade ratten som lan.
.
,.
Ty fran torparetösen.
.
.
.
.
Ja, I makter, som pasen, \ '.
.
till damen av att.,.
slåii äntligt retratt fran docenten till blyga ' brodasen,.
.
.. och raseren d e murar och rasen,.
.
.
en viixande skara, vi flockat oss tgtt.
.
.
som redan för lange fatt sondra var att,, om var medborgarriitt: tv vHr r n e d b ~ r ~ a r i ä t t, .. och v ii r m ' e d b o r g a r r ä t t gr.
var.
lasen! ..,.
- ja, var medborgarratt ä r var lösen!
.
. '
I,.
.
.
- ...
n I %, h - e.
Y i - .. I.
I a - -.
S - - -- '.
- m - ', " '.
- - - - - m.
_.
...
.
.
. '
.
.
.
,.
.
Vi h a krav fran d e n y a, d e framtida ar,.
-.
.
.
,.
.
d &amp; a v möda blir gullskörd i samtida snir '.
.
.
.
och a v nutida drömmar blir gärning:,.
- och vårt hjärta befallt oss att varda:, likt frostvind kan härja ett frostigt beslut, ...
-- var hand ä r den mjuka, som läker och.
: ger,. '
.
:.
av e n nyck kan bero och en tärning,, sitt beskärm och sitt stöd, där den harda '.
.
.. hvaid säde i framtidens aker SAS ut,.
.
.
.
J a, I kvinnor, som slösen och fumliga naven slog till och ' slog ner .. '.
.
.
O, I hjältar, ' som slösen.
.
' i er varme SH lätt,.
och som ofta till genghld förfrösen, med slängar sa tätt, nu helgen er flamma at kommande ätt, ur var kärlek 1 alla dock osen.
.
nu begären e r ratt, den balsam p i saren, som fladar sa Utt:.
ja, er medborgarrätt och e r l6senl o, sa unnen oss rätt, - t - I - - ja, var medborgarrätt och vAr lasent Vi h a krav fran d e trampade, ' tysta och srng,, ..,.
.
som kanhända var lott lart oss.
kvinnor första.
.
.
. '
" '. '
.
b ' ' t.
.
,.
.
.
\ l. a.
.
, s.
-.
MORGONBRIS - Vid symaskinen.
11 de göra mig?
Skall jag opereras, tror frun?
Ja, Lilla Anna, men det gfir SA lätt och SA blir Anna frisk.
- - Nej, jag dör, jag dör1 Kan jag inte fA komma till jungfru Lenae rum?
- Anna grät.
Den store doktorn gick f ö r ~ i.
.
Han @ Hg p &amp; Anna.
Kände Fi hennes puls och gick vidare.
Jag stod stum.
- Sa han ingenting?
L - Nej, ingenting, - det kommer nog n&amp;gon annan.
- Jag fick se en läkare jag kiinde, berättade om Anna och bad honom skaffa oss en annan plats.
Det var sh ohyggligt i olycksfallsealen, en didan jämmer och s &amp; mycket hemskt att se.
.. '.
.
.
.
- Är det ntigon släkting?
.
Nej.
- - Fluns jungfru? '
- - -- Nej, min sömmerska.
Ban hoa gA igenom? '
.
.
.
.
.
.
_.
_.
,.
.
, - Det är osäkert.
Miste hon opererae ?.
'.
'.
- Ogonblickligen.
.
.
.
.
.
.
.. Skall ni göra det?
. '
.
Det \ .et .jag inte.
.
,.
...
.
I - " Kan hon inte slippa d. sfore doktorn?
.
Det beror pA vem som bar tid.
- siater Karin l - Ja, doktorn.
.
.
- Patienten här akall in i i i *: r ' 21 och opereras i eftermiddag.
.
- Ja, doktorn.
...
- Farväl.
min fru.
Och jag kysste Anrias bleka panna och nickade till henne.
, - Var inte rädd, lilla Annal Jag kommer igen ' .i kväll, d &amp; ar nog allt.
.
sli bra.
, P &amp; kvallen var det tyst och stilla pá sjukhuset.
Patienterna hade ätit &amp; h viro skötta, alla lago till sängs.
Jag visate inte var Anna Mg.
Jag kom ihAg n:r 27 ..
Jag s9g en högväxt, stark: ' sköterska.
- Fröken!
- syster, rattade hon.
- Förlat, kan, eyster eaga .mig var 27 ar?
27?
Ä r det hon som opererades i eftermiddag.
för bukhinneinflammation 3 Ja.
.
.
- Hon ligger pil den har: salen, hon ar död n u.
.
Är hon död?
-.
: - Ja.
- När?
- Alldeles nyss, för en halvtimme sedan.
.
Ah, så.
förfärligt, En obegripligt thlig och mäl1 manni- ska.
Hon klagade ingen g h g.
Det sa dom vid operationen med.
Hon ria ' ingen- - - ' Det ena plagget efter det andra lade hon samman.
Hennes bleka fingrar VO- ro SH ivriga, de sliitade u t alla veck med smeksamma, vänliga rörelaer.
Anna var inte friek, hon kunde inte äta vad som helst, kaffe fick hon ej dricka och e8 skulle hon ej f &amp; trampa p &amp; symaskinen.
Men det gjorde Anna hela dagen.
.
Det är ju tvunget -, sa lilla Anna med ett blitt leende.
En dag stannade hon maskinen och enyftade sakta, med händerna tryckta mot ansiktet.
- Jag tror inte, jag orkar mer, snälls frun, .förlAt.
mig!
FAr jag gA hem?
- När Anna reste sig, kunde hon inte gli.
- Jag har sB ont, men det-gAr nog iber.
Vi baddade i t Anna i jungfrukam.
maren.
Hon maste genast föras till sjukhuset, sa doktorn.
Men A n n a var radd för sjukhuset.
- Kan jag inte fA ligga kvar i jungfru Lenas s h g, det är e &amp; tyst har?
- Doktorn sa nej.
Och jag viskade till ~ n n a; ' att jag skulle inte lämna henne, ntan följa hen- ne dit.
Jag kände-flera lakars, hon skulle inte vara radd.
hlen Anna bara griit stilla.
Bukhinneinflammation, sa doktorn ' till mig.
Hon maste genast opereras.
@ tt magair som brustit.
Niistan intet hopp.
- SA -- Hon hade förstört sig vid symaskinen.
.
Hon hade eytt tills hon stupade utan en klagan.
- Det är obegripligt, att hon inte jämrar sig, sa doktorn, hon maste ha.
.
olidliga plager.
BAren kom och fyra karlar.
.
Anna lag där sli blek och etilla och bara viskade: MAste jag dit?
Dar dör jag.
- Va ä det för sjukdom?
- fragade karlarna och trampade och klampade omkring biren.
- T y ~ t, tyst, hon är mycket sjuk.
-.
Och sh satte de bhren p i en kärra och den skakade av och an.
.
Jag höll Anna i handen.
- Det ar inte I %ngt kvar, Anna -.
Men jag tyckte det var en evighet.
I sjukhuset slogo alla dörrar om var- ann.
Patienter tassade omkring i stora sockor och sköterskor buro p &amp; fat och.
bomull och hatiddukar alla hade brittom.
.
.
.
Till alycksfallssalen I - ~ a, - m e n hon skall tagas in på.
sjuk- huset, jag har en skriven lapp här b i n var doktor.
- - Fins iogen plats, n i far vänta dar.
- ting.
Lilla Annas förskräckta ögon stirrade - Kara syster, hade hon plltgor?
p &amp; mig.
- Det hade hon nog.
- Vad här är briikigt l Om- jag fAtt Fick hon nilgot att lindra dem ligga kvar i jungfru Lenas rum.
- med?
De kommo biirande med en överkörd -.
Ja, litet mot slutet:.
I. gosse, som skulle förbindas.
- Sa hon ingenting?
Herre Gud, herre Gud, vad ekola Inte juet, Det enda var ' rihgot om ' - ' - -, " - ' ' ' - -, - - b.
- -.
- - - - - l - - - - - s - jungfru Lenas rum - men ingenting man kunde förstå .. - Ilar det varit nhgon hos henne?
Ja, hennes syster.
- Herre gud, är Anna död?
hörde jag bakom mig.
Det var systern.
Hon haltade och det Överklädda trä- benet stötte dovt mot stengolvet i korri- doren.
Ar det frun, som Anna var hop?
- Ja.
- Frun var viast e &amp; snall mot Anna.
- - - Jo, Anna sa, att frun var eb snall.
- Lilla Anna.
Vi gingo in i ealen.
Den var svagt upplyst.
Längst bort i en sang satt ' en 14 års flicka upprätt och grat, skrikan-.
de, förskriimd.
Hon stirrade pA oss och p &amp; Annas badd.
.- Tyst och ligg ned l hördee systerns stamma kort och befallande ...
Flickan kröp ned och snyftade dämpa t.
Vi stodo vid Annas sang.
H o n hade dragit upp benen .och munnen stod mörk och vidöppen, .som om hon ropade.
.
Lilla Anna, du; klagade ' aldrig, men nu Er hela ' ditt ansikte en enda.
stor, stark klagan.
- .Hon har det go#, ' det kan man dA vara saker om, sa den, halta systern, för hon ' har aldrig sagt ett ont ord och aldrig gjort niigon förnär.
Och vi klädde henne till brud i tyll och brudkrona och med myrtenkvisiar i de hopknäppta händerna .. - Och lilla Anna a&amp;g så.
vacker och högtidlig u t i allt det vita.
.
ilet var, kaneke hennes första festdag.
Och det kom blommor .frAn flera hem, dar hon hade sytt, f r h dem som mindes hennes blida ansikte och flitiga '.
händer.
.Hon sänktes i jorden.
- ' Till mig kom hennes rumskamrat och sydde.
:.
, - -, Greta H-n.
Pressen som månniskovan.
Ett föredrag av Frida Stéenliof.
.
.- - Vid det möte i Stockholms arbetare- kommuns nya folkpark, som de social- demokratiska kvinnoklubbarna- söndagen den 11 juni anordnat till stärkande av Morgonbris ' kassa, höll fru Frida Steen-.
ho8 ett varmhjiirtat och.
m e d livligt bifall mottaget föredrag över ämnet s Pressen som människovän.
a Överallt u t s h dagligen en slldd av pressen, började tal., och liksom vi önska v&amp;ra vänner en god skörd, önrika vi aven preseen, detta, om vi älska mänsklighe- ten.
E n stor man har sagt., att det kan man ej, man kan älska enstaka individer, men ej hela mänskligheten, .som ar en iamling babianer och hyenor.
D &amp; man FrAgade honom, varför han s j a h i alls fall gjordo .det, svarade han: # Man i r ju galen., Av den galenskapen ha alla miinsklighetei~s största hjältar lidit, och den iir blott ett annat namn för män- niskokärlek.
Vi kunna ej fA finna oss i att sitta stilla och ha det lugnt och a., '
gott, vi må &amp; lara oss ksnna socialt och arbeta 0 % att skaffa oss en viirde- - full kultur inder de Ar vi äro utveck lingsmöjliga.
Alla stora andars kanne tecken är att de vilja skaffa ljus öve ~iirlden.
Ljus iir blott ett annat namt för ~aiining och det är sanningen, son skall göra oss fria.
Och det ar clerai.
stallning till sanningen, Eom ger de avgörande provet i fr8ga om pressens man Pressen har ofta i sin makt att skap: folkopinionen, och det Hr därför al störatn vikt att den har en klar upp fattning av sniiiiingen.
Den press, som iir mknniskornas viin mbste ju iiven vnra barnens viin ock arbeta för en god bnriiuppfostrnn ocl undervisning, gruiidad pil vördnnd föl flanningen.
Det.
nuvariinde officiella lju gandet förgiftar själva kkriian av vbi pedagogik och giftet utbreder sig 6 %.
at ' vi till slut ej mera reagera diirernot, Det iir d i n g a, som finna eig i de kyrka liga ceremonierna blott diirför a t t derar sanningskänsla blivit förslöad.
Nutidene svenskar ha ej som för] nitgot krig över sig, det iir i stiillet der politiska reaktiorien, som nu behiirskai oss.
För ritt komma u r denna fordra: att aktionen vinner tillit.
Iletta sker del5 genom idber, dele genom personligheter Bland pressens ' viktigaste uppgifter a l.
ett aldrig slappiiande upplysningsarbete för att visa framdtskridandets idéer och framhlllla nya etiska varden.
Siirskill kvinnorna behöva ett andligt värde at1.
leva £ (Sr och fli ofta fiirst darigenom en fast grund att st % p %.
I religiösa lands- ändar hör man.
ofta talas om att det sociala arbetet vill göra människorna miesnöjda.
Detta &amp; r r i t t s % till vida som att det vill utbreda missnöjet med all dilighet och alla orättvisor i den nuvarande samhiillsordningen.
Utom genom ideer är det genom per- sonligheter, som framlatskridandet i varl- den sker.
Den miinniskovanliga preesen maste använda sig av dema bhda verk- tyg.
All ' a stora andliga rörelser ha letts av stora karaktärer.
Kulturlandernae le- dande politiker ha nu funnit att man mera an hittilla m k t e ta hänsyn till rättfardighetekravet - sarakilt nar det galler att fil kvinnorna med.
Pressen som människovän maste aven vara kvinnornas van, en uppgift som ofta tycks vara sv %r nog.
OEta ar bri- stande kunskap orsaken till den, manliga pressens rigg mot kvinnorörelsen.
Fart ligare och vanligare an agget ar dock den rena likgiltigheten.
Bida dessa för- hiillanden göra en stirekild prees nöd- vändig för att sprida kunskap om kvinno- röreleen; därför nilste vi @ ra allt för att stödja densamma.
Till sist uttalade tal.
sin lhkgti för- hoppning att man, kvinnor och barn matte SA innerligt förenas att deras in- tressen ej mer behöva ekiljas.
Arbetet darpil, &amp; r en harlig lott för en tidning, som förstlr sin uppgift ratt, och anförde till sist Georg Brandes ' ord: Den Izögsta, ' ' lyckan ar att 7 2 makt ~ a t t skaffa ditten seger.
Och den makten ba pressens man.
- E.
B., i.
Avdelningskonforet: Kungsgatan 20..
Betalar högsta Depositions- &amp; Kapitalräkningsränta.
.
C. bVm 6CCYlUFYACIi3 (ERI Kungl.
Havleverantör i 7 Norrlandsgatan.
rekommenderar sina kända tillverkningar: l l d?
O d:o S, 46 SS.
48 Följande utldtande föreligger om dessa Splsbrödssorter: s 8 pr paket.
BP; bcgaraii av lir Fahrikör C. W. Scliiiiiiaclicr har ' ap vid olika tillflillcn anslällt jlinförande under- siilningar nicllan dc av hoiion tillverkade sorter av oLryddat spishröd, och aniiat I handeln förekom- iiiaiilie spisbröd och liar jag diirvid fiitinit att hr C. W. Scliiiinaclicrs ii3innda spisbrödssorter p3 griilid av hogsta nlringsviirdc (hög halt av starkelcc och protciii), renhet (friliet frin friiiiiinande iiil~laiidiiiii~ar) och obetyrllil: tiolt av-vatten !iro att aiisc SRSOII st,icitde i fretiista riiniinet betrtlffande kvalitctcii.
Klilialtci \ ar riiiga och ej större I n dcn för priiiia s1) isbröd norinala.
Stocklioliii den 17 okt.
1910.
O. L e ~ c r h c l m, Professor v. Stockholms H ö ~ s k o l a.
~ Aktiebolaget Stockholms Folkbank Huvudkontoret: Klarabergsgatan ' af.
Kommendörsgatan 25.
Avdeln.-kontor: Barnhusg~itan 16.
Fleminggaitan 59 B. Depositions-Ranta} 5, proc.
Kapitalräkna-Ränta.
Kassafack från kr.
5 pr år.
~ h n n a n motarbetar sitt eget basta nar hon avrider mannen att teckna fOrellka ring B eitt egeC eller bagge makarnas liv.
P4 grund av mindre dodlighet ha kvinnor lagn premier i DE FORE N ADE.
Premiebe.
Erielae vid ajuk$om och olyckefall, m fl.
€O?
m8ner. '
.
tillverkat av rörsqcker och.
Postsparbanken.
citronsaft, ...
Sockerdricka, ~otböckerna - statens garanti.
.. i .. gälla över hela riket. '
Ficksparbössor tillhnindahAllas.
Maimbergets sot,-dem.
Kvinno- klubb har.
ordinarie möten 2:drn och gista mllodagen i varje m h a d kl. 8,30. e. m. i Fol- kela Hus.
.
Styreken.
STOCKHOLMIw Riks 10285, 10685.
Allrn.
7686, 9501.
Kiruna sot.-dem.
kvimhoklubb av- N l e r ordinarie moten kuta och 3:ae m h d a - yen varje manad i Folketa Hue ' lilla eal kl. 3,811 e. m. Styretsen.
henska Livi ' anteforsäkringsbolaget ~ u r u l u n d s soc.-dem.
kvinnoklubb a avhaller ordinarie möte tredje tisdagen varje manad i godtemplarsalen kl. V a 8 B. m.
Styrelsen.
Hälsingborgs socm-deni.
bvinno- klubb avhhller möte 1:da och 34je man&amp;- gen i mlnaden i Folket0 Hiie ' E ' - eal kl. 8 e. m - ömsesidigt - STOCKHOLM,.
Folkpensionering.
Folkf ö~sakring.
Liwf örsakring.
* .-
