# ID: svediakorp-per2358
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,759
# sentences: 975
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F Ö R DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
(Rde årg.)
N:r 6 Juni Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokoigressenr ~erkställinde Utskott.
1 II Prsnumsrationspris: iNorgonbris ' expedition n.
Redaktör: 1: 20 pr helt ar.
60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels Ar.
Lösnummer 10 öre.
Anna Lindhagen.
SIONE SVENSSON, I Upplandsgatan 85.
4 tr., Stockholm. '
1911 Annonser 1 sista sidorna pris 15 öre pr mm.
~Morgonbriss, som i Ar upplever ' sii sjunde Argang, .har fAtt pröva bhdc fröjder och sorger.
För att vara bar: en enda liten sammanhAl1ande ' länk kvinnornas upplysningsarbete har der inte varit utan sina växlande öden ocl eannerligen kan san.
inte med fullt f01 saga, att den fatt lära sig krypa innar den ' kan g&amp;.
Dd Kvinnornas fackför bund startade s Morgon bris s, var mar så ansprAkslös s i ' man nöjde sig mec ett n:r i kvartalet.
SA smaningom öka des antalet dock till sex n:r pr tir.
Di 19 OS lirs kvinnokongresa över tog utgiv.
ningen av tidningen beslöts ockea pi gamma gAng att den skulle utgivas mec ett n:r i mhnaden, saledes .en rätt loa och det skulle nästan kunna eaga~, att tidningen filtt sin framtid tryggad om det berodde endast p &amp; det intresse som verkligen förefinnes och som bör vara det första villkoret för att er1 tidning skall ha existeneberattigande.
Kvinno- klubbarna samarbeta ju nu ' mera ockes huvudsakligen genom sin tidning men ännu Ateratar för oss att göra tidningen stark genom att göra den ekonomiskt oberoende.
Men da vAr politieka kvinnorörelse ju ej har de fasta former och stöd som ett förbund ger; - kvinnoklubbarna ha dar.
vid offrat sina egna intressen för en- hetstanken inom partiet -: har ansvaret gentemot Morgon bris alltid varit full- komligt frivilligt f r h klubbarnas ida.
Mlnga klubbar ha frAn början med stor energi arbetat för vhr tidning --- .andra Synnerligen träffande har Ellen Key för övrigt i sin bok ~Folkbildningsar- betets framhhllit hur litet den dagliga pressen med dees notiser, krönikor och: rafflande ton, tillfredsställer den verk- liga läslusten, men ocksa vad en god prese kan .betyda för de nya idéerna.
Hon säger bl.
a.: s nar man vet huru ett helt landskap kan höjas genom sin tidning, a&amp;som t. ex. Värmland gecom Karlstadstidningen - eller sankas eåsom t. ex. srniiland genom S mhlands- posten,, da bevisar det, menar Ellen Key, att det aldrig offras för mycket, p &amp; det folkbildningearbete, som s &amp; amAningom skall skapa högre; anspriik ».
' Det ar just i detta upplysningearbetets tjänst som morgonbris^ bör ha sin givna plats och sin största uppgift, sa mycket större därför att det ar arbetarkvinnor man ser.
Men a g b, det gör den intt riktigt annul Den behöver ett saker1 etöd ännu en tid.
Vad som verkat hämmande p &amp; ~Morgonbris ' v utveckling till att bli allt vad den skulle och kunde vara, har huvudsakligast varit dees osäkra ekonomiska ställning, vilken t. o. m, varit sh kiinnbar, att tidningens existent varit allvarsamt hotad.
Lyckligtvis f4 vi val hoppas att detta ar en övervun- nen atllndpunkt genom det anslag tid.
ningen erhaller fran partiet - men att möjligen kunna hAllrr sig uppe ar icke detsamma som att aegla.
för friska vin- dar - är icke nog för en tidning, som bör vara den främste kampen.
.
.
.
Under den jam£Srelsevia korta tid som bforgonbris agte och utgivits av eec.-dem.
kvinnoklubbarna Ina kvinnorna själva fAtt otaliga bevis för att en tidning ar sil gott eom oumb51:lig för vArt arbete, righeter för egen rakning och bar ma- hända ej kurtnut etödja Morgonbris el- ler kanske t. o. m. ej uppskattat vardet av en egen tidning.
.Vad vi ehlunda saknat för Morgon- bris ' rakning kan Letadkommas p &amp; fri- villighetens vag och med tanke därpa kunna vi med siikerhet vänta ett gott resultat av den i V. U:s cirkulär omnämnda lilla röda blonamans för- d j n i n g.
Säkert ar att nv alla de hundratal tidningar, som, redan finnas, ingen p % nAgot satt motsvarar eller er- 3iitter Morgonbris, och Morgonbris ' upp- gift blir sa mycket mer betydelaefull, 3om den icke enbart behand.lar kvinno- Fragor, utan framför allt.
söker att pS gamma gling frbn socialistisk synpunkt ~ehandla lösningen av alla andra sociala irilgor, som st &amp; arbetarklasseiis kvinnor lära.
gressen p i förslag av v&amp;r kamrat Lydia.
Johansson i Arvika- beslöt att försälja till förman för tidningen skall i avse- värd grad förbättra tidningens ekonomi och underlätta V. U:s arbete och göra, att Morgonbris snart skall klara sig .. ajalv l L i t detta extra arbete med föraalj- ningen av blomman under de vackra- högsommardagarna bli ett riktigt kraft- prov p &amp; vad vi kunna Qstadkomma med mergi och arbetsvilja.
M A vi ' alla hjal- pas St!
MAnga händer göra ett lätt srbetel.
Vi skola fakert lyckas.
Vi ikapa diirmed nya utvecklingemöjlighe- ter for var tidning.
och d &amp; först skall var tidning bli till en, i var och som- mar, höst och vinter, frisk, livgivande, susande morgonbuis för arbettirklassens kvinnor.
A. o. .Stöd Morgonbris !. '
.
Stockholm 191 1, A.-B.
Arbetarncs Tryckeri - - - ' ' * ' Horn s jalva tagit initiativet till tidningen.
vande frammarsch ph nAgra f4 ar som %ter ha kampat med ' ekonomiska sv %- Inkomsten A den blomma, som kon- ' ' ' - ' - \
MORGONBRIS --.
-- ---- - _- .- - - .- -- .- - - - - I _ - - - Något o m ' arbetareklas sens bostadsfråga hernrni och i utlandet.
- l (roppsa] * be tiirens trevnad och bc Ii5lIiiiiig av sitt Iiciiil.iv, dcttas oczvbriit * m uppfostraiidc och stiirliande infly möjlig tancle p; faiiiiljeiiiedlci~ii~i (~rn&lt;z, lieterna för barnen a t t bli till Iiropl och sjal siiiida och hraftigil nieclbor.
gmc och i~iöjlighcten för Iiustrun at.
utgöra incclelpunlrteu.
för Iiiirleken til Iieiimiet saiiit för 1iusfa.clern att f inn: vila och trevnad i detta - allt detti beror till en iiiycket, niycket stor de ' pk bostadens besknffenhet och lage dess ryiiiligliet ocli dess t i l l g b g pii so och ren Iiift.
I ett .land son1 Svergc iiro ju iiiöjliglieterna för ett slint ocl frisk t u tom liusliv mycket begransadt gcnom sommarens kortvarighet ocl det Ignga vintermörkret, siirslrilt föl de iinderniircla och oi; illriiclrligt ' kladd2 saiilli5llslilasserna.
I norden om n % gons tiides 1il2ste lieiiinicn galla sorr folkkraftens rarn och fostrare.
.
I iitlaiictet liar ' man redan mången stiicles koniiiiit undcrfiind med bo.
stadsfrågans stora betydelse för fol.
kets Iialsa och i synnerhet i de stora fabriksstaderna liar inan koiiiniit till den slutsatsen, a t t koiilmunen sjiilv iilaste ta I~and om de fattigares bo-.
staclsfriiga och se till, dels a t t ing8 osunda och oliinzpliga bostader f å liy- ras ut och dels a t t lata ändra och, re.
parera de som finnas och bygga nya.
arbetarbostiider, d5 tillgången B dyli- ka a r för liten.
Så liar i den stora fabriksstaden Chemnitz i Tyslrlipd stnclens styrelse inrittat cn siirskilcl b o s t a d s n a: ni n cl, som genoin en vidlyftig bosteclsstadga- och god bo- stadsinspektion söker halla de mindre bemedlade klassernas b ~ t a d s f ö r h å l - landen i ' möjligast god ordning.
Utom noggranna bestiimmelser angående ' riimmens och fönstrens storlek och be- skafephet pr familj av viss storlek, sk finnas detaljerade föreskrifter betraf- fande de rum, soni f å uthyras å t i n- n e b o e n d e, och det ' var för dessa föreskrifter jag sknlle vilja liimna litet närmare redogörelse, då jag vet ' hur utbrett inneboendesystemet a r liar i Sverge och vilket dliligt inflytande det liihte ha p &amp; ai !betarbefollrningens back halsa och moral.
Siilunda föreslrrivcs i bostnclsförorcl- ningen i Chemnitz bland annat föl- jande: Förstugor, korridorer, hallar, kök, kallare och öppna vindar f &amp; cj uthyras som boningsrum eller sovplatser.
Dock iir det till; i.tet att inneboencle f &amp; ha " clel " i lröket, men i s &amp; fall far köket icke riiknas med i clet reglanen- terade niinsta utrymmet för en bostacl för en familj.
- De rum, som anvanclas av iuncboea- de, maste vara slrilcla fran de bonings- ocli sovrum, som användas av faii~iljcn ~jiilv, de miste hava e g e n i n g ii n g.
.
.
, ' f 1411 tri u i l m w i och.
1cui.ina i~vstiingn iiiccl böl.cr intill.
högst 1.50 inarlc cllei * iiiccl cii dörr.
Det iir Iilcvii.1 tiIlilte: enlrclt fangclsc, varft~rutorn dc11 skyl- att ~iiecll~iiiiiii~r av familjen, soin iiro a cligc iii.
' förplilttad a t t riitta de ord- saiiiiim kön soin de ianebocncle, dc1 ningsviclriga förliallanclcna.
Om över- rum.
iuecl dessa, om ruminet för övrig triidclsen bcgatts eller förskyllts av en fyller dc i förorcliiiiige.ti gjorcla förc person, soin har i uppdrag a t t .över- skrifterna.
vaka huset ellcr uthyrningcn, s i traf- I dc ~ W I I soin I, nov inilcboenclc anviin far straffet dcnnc.
das soiii sovriii.11, iiii~stc för varje c151 Ilcssutoni ar li.usiig; i.~:en ellcr uthyra.
sovandc ' person, va.rc sig tillhörand ren st.ra,ffbar, om övcrtriiilclsen begi~tts.
fciniiljen clleir cle inncl~oenile, finna mccl hans vetslca,p eller om Ilan urillit- iiiinst 3.0 kiibikiiietcr liiftiitryinine oc: lati t c7.e~ honoiiz kl iggandc eftersynen.
3 1cvadi:atiiietcr golvy ta.
Soni vi sc iii: dcnna bostaclsförorcl- En siirslcilcl badd skall, sb vitt soil ning niyclzet cleta1jerat och omsorgs- möjligt, finnas för varje fullvuxen per fullt utarbetad ocli str,zffhcstaniineIse~-.
.
son, vare sig ogift, Znlrling eller slcilcl na f ör.
ö~e~triiclelser ganslca striingn.
Siingarna iiikstd vara s &amp; beskaffadc Mcn inan Iii~r £imnit det alldeles nöcl -- att golvet under dem riar soni hels vSnc7ig.t för hela folkets liiilsa i clc.
Iran rengöras; över vizrandra f &amp; biidda stora stiiderna, a t t icke tillkta allt för i c k e anorclnas.
stor trc ' ln&amp;oclcllict i a.rbetar1icmnien.
För vart antal av tvenne vuxna per Tnt.et motarbctancle av tnberkiilos och soner, som sova i ett rum, inkste de anclra sinittosaniina sjukdoinar tjiinar finnas 1 tv %ttstiill ' med t i l l h ~ r a n d ~ till något, onz e j 11 e rn ni e n i först?
- tviittfat, kanna och nattlrirl samt gla rummet 1ii.llas su.nc1a och snygga.
Diir och karafin ined friskt vatten samt ei I.iigges grunclen för barnens framticl3.
hiilsa och d s r vistas fan-djefadeiin, då - 1ia.nclduk.
Sang ' och tviittstX1 m8ste daglige] han vilar fran arbetet.
On1 den ocr- orclnas och rengöras, handduken mast!
hörda.
betyclelsen av a t t arbetarl-ieni- bytas varje vecka ocli sänglinne men %ro rymliga nog för clet antal per- m5.ste onibytas minst en gång i mana soner, som bebo dem, darom vittnar den samt dcssutoin d i ombyte sker p: kanske allra mest statistilren över inneboende.
Siinglialm mbste byta; d ö d l i g h e t e n i vissa smittosczmms sjukdomar, vilka uti rena luftiga liem var tredje iiiibad.
Sovrummen - miste dagligen behörig vanligen icke äro livsfarliga ..
Så visa- vgclras .och rengöras.
Golvet niiist (de det sig t. ex. under masslingsepicle- minst en gkng i veckan tvättas.
mei niien i Stockholm år 1890-91, a t t p3.
vatten o.cli riiminet m h t e minst er 1,000 lägenheter om Iiögst ett rum och g h g om &amp; ret griinclligt rcngoras, var kök var dödligheten 17 %, nien i liigcn- vid alla möblerna om möjligt utflyttas heter om två rum och kök hade dödlig- Inneboende av olika kön f å icke mot hetsproc ' enten sjunkit ' till 8 % % ocli i.
tagas i. samma bostadsliigenhet, då dt lägenheter om 3 och 4 rum och kök icke stå .i förhållancle av äkta maka] gKtt ned till l I / S %.
I samminliang till varan.drs och e j heller stå i direk: harmed iakttogs, .att b a r n a - dödlig-, sliilrtslrapsförh~11ande.
till varandr: heten i arbetarlzvarteren var.
nier Gan iiubbelt så hög (1.1 till 16 %) som i de (sasom f öriildrar och ' barn).
F ö r övrigt f &amp; inneboench av olilir burgna stadsdelarna (5 till 7 %).
Ett.
annat för familjehalsovården !rön blott da mottagas i samiila lagen.
iet, ni,r de kunna erhhllrt från var.
niyclret skadligt förhållhnde a r f r i n - d r a fullstsndigt skilda rum, som ha varon av b.adrum i de svenska arbe-.
: gna inglingar frhn tamburen.
Om; arnas bostiider i alla delar i v landet.
Iörrar finnas i \ Giggarna mellan dessa iv.
de 28,000 " mindre Iiigenheterna " mm, måste d e Iiiillas tillåsta av bo- Göteborg å r 1.905 vor0 blott 90 styc- ren .försedda med badrum, medan re- rta dsinnehavaren.
Den bostadsinnehavare, som amnar lan av 6-rumslKgenlicterna hglften Iia- nottaga inneboende, n1,2ste i f ö r v a g le badrum.
I arbeta.rliemmet, dar fa- mrniila detta för stadens bostadsin- niljefadern oftast kommer Iiem.
svet- ipektion och dZirvid noga beskriva dc: ig och smutsad av sitt-arbete ocli där fragavarande rummcn.
P5 samma satt !,j sällan en talrilr bri.rnslrnra miste Gr- rizste anin5lri.n göras oni scnnrc ' nhgo~i las inom ett trHngt iitrynime.
sliiill~ iöriindriiig vicltngcs nzecl de av irii~c-), iclrumnict iitnn tvircl spcln sin ~ n c s t m n d c a.iivii.ac1a rumnica.
ipp:Eostrande ocli 1i~i.lsolie~~arn.ild c roll.
I fall lagcnlieten vid bostaclsinspek-: England och Amerilca %r bnclrii~nnict.
;; örens uudersökning bef inaes siidan, ' olldiygieniska och nll.mRnna betydelse s tt innebocnclc till3xw bo dar, iitfiir- ' ör bcfollrningcns Iiiilsa s; - h6gt sknt-.
lnr bostnclsinspclrtören ett tillst5nds- acl, a t t.
m m i dessa lander fa.1iti~kt ievis å t liigenl~etsinnehavaren~ vari do clre- utan förakt blickar ned p5 ett ör innehoenclc Iiimpliga rumm ' en noga olk, som, eli~iru 1rliina.t och a.rbetsför-.
~eslwivas och antalet till %tna inne- iallande göra badet i henimet minst loende fastställes.
ika nödvändigt som i England och Detta tiIlstKnclsbevis mKste noga be- Jordamerilra, dock ' fortfar a t t i7r na- .aras och vid anfordran förevisas sta- ionell synpunkt 1) etra.lita b a d n i i i i ~ e t [ens b~stadsins~elrtör ' er.
om en lyx, soni arbetarna 1innna.nin- Brott mot dinna bostadsförorclning lira.
: iiniin, sisricln icke enligt andra lagar P % de frfin Amerilin.
l-icmvliniintide ögre straff Iiir intet ' ',, ', ' ' '
.. S:: I I I ~ ~ (~ I i ' i i ~ i ' i ~ i ~ l i j S l I; I I ~ I I ~ (~ l ~ S l ~ V ~ [*!
I I S I &lt; ~ ~ slii lil i i i g; i.
i ~ i i; i s, i~iiiiiiic * i * ligl, l i * aiig; i, oviitl- .. - MORGONBRIS .. - p- Inför nya lagen ann.
förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid.
- - -- - 3 nor fagit rrtiir.iitn miijligc h; ineyn till de sjiilvförsörjnnde, sb att de i f6,rsta hand erhallit arbete.
.
l ': it \ C, Ohclivji l l l i l 0 (: li O S L I I I I I ~ L hstiid~:i *.
1 c t t brer licin f r h cn slii.~iiig, soiii n u (Ur arbetet^.)
Ar be lersla.
R r I i o l g r i i ~ ~ i ~ ~ b c i t n Nordaincrilis, re f rniiilliggcs blaiid reforinförslag för IV .. diw svcusla nrbctarklnssens rlikning (WICSW ' %ost.ndsfi * i°l gnus ordnailde p i ctt Hur lageii om furbiid för kviiinligt natt- Vi kunna endast av hjärtat ' instamma - t.ir1scnligt satt, sii, a t t minst 3 runi stal- i vad arbeter reka^ har i tidningen %Ar- arbete verkat iriom sockerindiistrin.
las till w r j c nrbctsrfi ' iiiiljs förfogan- b e t e t ~ uttalar, V a r t ha de avake-.
.
Unders6kningcn företagen av en samorganisa.
de ".
dade tagit vägen?
Statistik härutinnan tion av sockerbruksarbetarp, tillhörande F l c q iwiii 5 t sina.
fmiiljei8 I.iniina borde genast vidtagas för att det ej skall Grov- och Fabriksarbetarcf6rbundet.
tyviirr c7c svenskn arbctiirliiistrcirna c j bli för sent fH underrättelser om alla ' - iiiislisf ' tit, nien r:id d c Iciinnn göra, dct hred anledning av föibudet för kvin- dessa kanske snart nog förskingrade - iii.
iitt Iialla dc ruin de 11 % si rena och nors anviindande till nattarbete inom kanske till nöd i hemmet, till sämre viitiie; ic7e soiii niiijligt.
I syunerliet 11 % vissa industriella yrken, har undersök- avlönade yrken, till arbetslöshetens aftonen, innan faiiiiljcn Ligger sig a t t ning vidtagits aven inom aockerir.dustrin: elände.
sova, böra föiistren öppnas i rummen, " Och har i detta avseende rapporter in En statistik blir kanske ofördelaktigare s % a t t dessa bli utriiclraclc till natten, kommit f r h föl jande avdelningar: an de tRnkt sig, som piltvingade kvinnor- (la man iiilder söiilnen skall ' Uterliiinita Avdelning 6 1, Stockholm, medde- na den omtvistade nattarbetslagen utan sig cfter dagens iwbetc.
D % bör farnil- lar, att nAgot nattarbete icke dar före- ndgon egentlig utredning.
Men just dar- jcn en stund clraga sig ur ruminen ut kommit och från Norrköping, att inga för borde det vara en hederssak att ut: i liiiket ocli niii!
ruinmcn iiro utvaclra- kvinnor varit anställda vid därvarande redning blir verkställd - antingen av tlc hcgc sig iii i iwniiien ocli viidra u t fabrik.
Frdn Landskrona rapporteras, kommerskoll.
a \ 7d.
för arbetsstatistik el.
.
Iiiikct.
P h s2 s a t t göres vad soin iir att innan .lagen trädde i. kraft vor0 vid ler ock pA initiativ av partietyrelsen el- 1iiö; jligt för inotai bctandct av tuber- fabriken anställda 157 kvinnliga arbe.
ler 1and~organisationen.
Red.
linlos ocli an~1i.i~ smittosaimua sjukclo- tare, men efter lagens ikraftträdande.
mar i trdngri, bostiicler.
Och frainför- endast 67, stundom omkring 70, s %ledes allt hUra ~ n ö ~ l r a tanka r p&amp;, att, on1 en minskning av mellan 87-90 kvinn- iiiöjligt, e j tfign inneboende in i sina liga arbetare.
Ilalsingborg: förut an-.
lmstiicler, som gijm dessa överfyllda .av ställda 77, efter lagens tillkomst 63, - iii5niiislior, soni förgifta luften för var- minskning 14.
Avdelningen i Ystad aiidrn ocli i syil:ncrhet för de sin &amp; ' bar- rapporterar en minskning av 8, men iien, som s i vii1 behöva god ren liift anger för övrigt icke hur mariga, eom Kan du ädelt dåd utföra, vor0 anställda före eller efter lagens till-.
att viim upp iiti.
.
kan du modig gärning göra, - - O. S y c l o i v - S t e f f e n.
komst.
Vid fabriken i Lund voro an- gör den!
ställda 73 före och 45 efter lagens till-.
komst.
Minskning 28.
I Arlöv, voro anställda 148 föie samt 78 efter lagens.
K a n till dem, som tdligt lida tillkomst.
Minskning 70.
Från Hass- du en hoppets stråle sprida, - l).
Av referatet i förra numret synes Iarp har intet meddelando i saken in- spridden!
.
framgii att alla mot.
frAn 1-14 upp- gAttl, antagligen ha inga kvinnliga arbe- togo .förslag om bildandet av kvinnoför- tare dar varit anställda, Atminstone icke bund.
SA r a r emellertid icke förhal- i natt arbete.
Kan för nästans brist d u ömma, * Som av ovanstiiende avdelningars rap; landet, utan dessa motioner hade endast kan ' h s ofdrrätt du glöm » ta, -.
det gemensamt att de avhandlade orga- porter frarngar, voro rid de olika fabri- nisationsformer och agitation i allmän- kerna anställda cirka 455 kvinnliga ar-.
.
glöm den!
.
bet, varvid i nAgra motioner av dessa betare före lagens tillkomst - detta.
förekommo förslag om bildandet av ett utom vid Ystad, som ej läinnat direkt: &amp; an du mörkrets irrg&lt;irg anda,.
.
uppgift om antalet - men efter lagens kvinnoförbund.
kan du kimskaps fackla tända, -.
Sava1 frAn Örebro kvinnoklubb som tillkomst endast 256,.
samt dito en tand denl .fran enskild medlem inom Vastertis ' minskning i Ystad med 8.
Summa - kvinnoklubb har till red.
insänts p %pe- minskning 264 (2103).
Det a r alldeles patagligt, att oavsett kande av det av referenten begbgna Kan förtryckets väld du böja, i vilken tonart man än sjunger ' denna misstaget.
.
kan du.
frihets fana höja, 2).
A V de klubbar och organisationer, lags lov, man and % maste göra den höj denl.
eom sant ombud till kongressen, blevo fragan: vilken utväg har denna stora kvinnoskara haft nar arbetet p % grund tvii e j nämnda i referatet, nämligen: Hallstahammars kvinnoklubb och Tex- av lagens tillkomst stängdes för dem?
- Skulle ej.
du orderi vaga, tilarbetareförbundete avd.: n:r 23, \ Stock- Antagligen blev det i ganska stor ut- kan du.
sanning orädd saga,.
sträckning arbetslöshet och därmed föl- holm.
Red.
.
säg den!
.. jande försakelser, som drabbade de fle.
sta.
Vid konstituerande sammanträ- Ovanstaende torde ocksh me.
an n&amp;- de med kvinnokongressens arbetsutskott got annat bevisa, att nar.
man lagstiftar - Och om domen själv dig guller, och du därmed sjalv dig faller, - valdes till ordförande Agda Ostlund och i dylika saker, det icke duger att en-.
-.
.
, till eekr.
Anna Sterky.
fall den!
.
.
bart lagstifta för ena parten, i detta fall Redaktionsutskottet för Morgonbris kvinnorna.
: Den mening sockerfabriks- bestir av Anna Lindhagen, Signe Svena- arbetarna, just d &amp; lagen behandlades, Skulle s &amp; för t y och tara son, Anna Sterky och Julia Ström.
framförde, att skulle förbud för natt- d i ' fdihdn och miälek bära, ' - arbete aga rum, borde det ske för bide bar denl man och kvinnor,.
är nog den riktiga.
* Tpiirr iiro i Svergo arbetarfamiljerna Tilljiggas: bör kanske ocksa i detta niistan uteslutando boendo i endast ett rum sammanhang, att de olika avdelningarna och kök - viidring saledes ännu.
nödviin- rapportera att fabriksledningarna vid de Ur fineka eoc.-dem.
tidningen .Till Storms,.
digare.
olika f a b r i k ~ a vid anstallning av kvin- R e d.,,, C. '
Lösen.
.
, I- Ra ttelse .av releralet over kvinnokongressen. '
a- ' g, - ' - 7 ' '
e.
En liten röd blomma, ~ o r ~ o n b r i s b l o r n i n a vilja n vi kalla den, som arbetsutskottet gatt i författning om att fa ut till försaljning till förman för Morgonbris.
Alla första vi vilken stor uppgift Morgonbris h a l att fylla bland arbetareklassens kvinnor.
Den har aven tillvunnit sig stort intresse, icke blott inom de kvinnliga orgai nisationerna utan aven inom arbetarekommuner, soc.-dem.
ungdomsklubbar och fack- föreningar.
Alla ha bidragit att f &amp; tidningen spridd.
.Dock utgar icke Morgonbris ännu i SA.
stor upplaga att den kan bara alla kostnaderna.
Senaste kvinnokongressen ansag det ocksa ' nödvändigt vidtaga nagon atgard som .tillförde Morgonbris ett ekonomiskt bidrag.
~rbetsutskottet fick i uppdrag anskaffa en liten blomma att försäljas, varav vinsten tillfaller Morgonbris.
Helt nztu ' rligt sätter en förbättrad ekonomi tidningen i stand att i högre grad an hittills uppfylla sitt ändamAl att väcka,.
fostra och bilda arbetareklassens kvinnor och giva tidningen ett allsidigt innehåll.
Vi vanda oss fördenskull till alla d e m som äro intresserade av Morgonbris framgang och bidragit till atidningens spridning att aven sprida denna lilla röda blomma.
Främst vanda vi oss naturligtvis till kvinnoklubbarna, som böra ha största ansvar &amp;.
.
för tidningens bärighet.
Den lämpligaste tiden för blommans försäljning torde vara under midsommartiden och vilja vi uppmana kvinnoklubbarna att ' där .sa Ske kan anordna agitationsfester för Morgonbris .samtidigt ' med blommans försaljning, vilket kan ske fr. .o.
m.
1 1 juni.
Den röda Morgonbrisblomman.
kommer att kosta 10 öre och redovisas '.
med 9 öre pr styck.
.
.
.Organisationer äro ekonomiskt ansvariga för sina kommissioniirer.
Önskligt vore att blommano rekvireras mot postförskott.
Rekvisitioner böra snarast insändas till Movgonbvz ' s expeditz ' on, Upplandsgatan 85, Stockholm.
Redovisning senast 15 juli 191 1.
Genom energisk försaljning hoppas vi retur kan undvikas.
.
~vinnorl * Slå.
vakt om Morgonbrisl- Må Morgonbris tränga fram till y r j e kvinna och till varje arbe-.
.
-,.
,.
.
I t w.
I tarehem!
.
Soc.-Dem.
Kvinnokongresseas Arbetsutskott.
/ Morgonbris ' fest. '
I Adressförteckning.
De stora valmöten, som under hela - - - - sommaren komma att avhsllas i olika delar av landet, torde vara beaktans- värda tillfallen för kvinnorna att sprida Morgonbris.
Vi hoppas kvinnoklubbarna och kom- missioniirerna ej försumma desamma.
Morgonbris ' expedition: .. Signe ~ v e k n ~, ~ ~ i i n d s ~ n t a n 4 ' 8 6, Besök de ' stora valmötena!
tr., Stockholm.
.Agitera för Morgonbris I Soc.-dem.
kvinnokongr.
arbetsutskotts Tillsammans med Stockholms bilda l.
ordförande.
- - - - - socdem.
kvinnoklubbar förbereder ar- d p d a &amp; lund, Upplandsgatan 61, 3 betsutskottet f. n. en sommarfest till tr., ö. g., Stockholm.
- söndagen den 11 juni vid ~tockholms Morgonbris ' redaktion: - tub.-kommuns nya folkpark till förmin Ama Stockholm, för Morgon brw.
/ l.
1 Beakta tillfiillena!
.
- -.
.
- *.
-
Brev.
IGira viininna!
I ' em är inte förvanad, tror du?
Nit, ' turligtvis ar det onaturligt att just dc bland arbetarna, som $ro mest i behov av reformer i dival ena som andra av.
seendet, niiniligen kvinnorna, att de sakna starka fackliga organisationer.
Du har fullständigt rätt, nar du siger, at!
arbeterakorna framför alla andra borde ha insett betydelsen av solidaritet och samverkan.
Ty det $r ju sa, beklagligt nog, att det oSämförligt största antalet arbeterskor leva rinder de mest abnorma förhAllanden.
Det finnes mAnga man- liga arbetare, som avlönas sa att de formligen måste svul !a ' sig fram, men hur uselt stiillt det and % ar för dessa man, s &amp; ha de det dock idealiskt jäm- fört med dessa stora skaror av unga fiibriksarbeterskor, vilkas lönevillkor Hro sidana, att det helt enkelt ar ofattbart hur de kunna leva.
Man brukar siign om sviiltavlönade arbetare, att de ha för mycket för att kunna dö och för litet för att kunna leva.
Hur viil pas- sar inte denna paradox in pA de avlö- ningsförhdllanden, varunder tusentals arbeterskor inom exempelvis textilindu- strin och sömnadsbranschen arbeta l För att nu inte tala om hemarbeterskorna, som i regel 5ro de mest beklagansvärda a v alla.
Fröken Gerda b ' leyersone lilla undersökning fös ett par &amp; r sedan blot- tade de mest otroliga saker pA hem- arbetsindustrins omrbde.
Men härom en annan gAng --- nu skola vi reso- nera om fackorganisationen i största all.
miinhet.
Sgtn sagt, vi äro ense om, att det ar oförklarligt att zrbetareklassens kvinnor st % eA frammacde för fackföreningsrö- relsen som de göra.
Vad kan da an- ledningen vara till, a tt arbeterskorna icke i större utsträckning följt sina man- liga kamraters exempel och organiserat .sig?
Ja, svara p % den frigan, den sorn kan.
Jag tanker inte lagt om arbetare- kvinnornas intellektuella möjligheter, men jag kan trots det inte ' njiilpa, att jag tror att största orsaken till deras efterblivenhet pA det fackliga omridet.
: ar ok~cnnighet.
Okunnighet och fördorne- fullhet, bor jag kanske tillägga.
Jag.
tror följaktligen mindre pH det skalet,.
som formuleras sA hk.
:, Vi ha inte rad att tillhöra fackföreningen,.
Det gives nämligen gudilov bevis för att mycket ' lagt avlönade kvinnor under flera Hrs tid, haft rads, medan deras battre av- lönade kamrater jämt och stiindigt kom- .. mit med sitt:, Vi ha inte rad.&gt; Skill- naden mellan dessa tv % sorters arbeter- skor ligger däri, att de fattigaste, men - likviil organiserade första fackförenings- rörelsens batydelee och aga förmAga att Erecka sitt förstånd, medan den andra, de battre lottade, men oorganiserade, sakna denna förrniga.
-.
Med andra ord: de äro.
okunniga.
Men okunnigheten ar dess biittre nigot eom kan bortarbetas hos människorna.
Dumhebn och trilskan däremot ar svA- rare att övervinna.
Mot de lytena kam de senaste fem Aren, genom att fram-.
p &amp; t. o. m. gudarna förgäves, om mar: tvinga avtalaenligt ordnade löne- och fdr tro ett gammalt ordsprhk.
Vi bör2 arbetstidsförhallanden för sina medlem- diirför kanna .oss lyckliga över att de1 mar, tillföreakrat dessa förbättringar, inte iir dumhet och trilska, utan okun- vilka i rurit tal kunna, beraknas t:ll ett nighet vi ha att bekämpa.
Och den kam- värde av c:a 3 mill.
kr.
Under samma pen Br en harlig strid.
Ingen strid al tid ha medlemmarna i runt tal utbetalt SA Istt att .föra som den, vilken förer sammanlagt omkring 300,000 kr.
till med q~plysningens vapen, ingen förmal organisationen.
Vinsten ar sälunda nio.
entusiasmera sH som den och ing &amp; gangep.
slörre an iiasalsen.
Detta sista exempel S r.
kanske det slutar med elt vackra segrar som den Alltail, kära väninna, det aer visat inte mest talande av alla de hungraden, eom SA tröstlörit ut, som du tycks tro.
Stri, kunna framletas.
Testilarbetareförbui1- den Liar knappast, börjat iinnu, men nai det ar jämförelsevis nytt och har hela den bara kommer ' i g h g p i allvar O C ~ tiden haft att kampa mot de mest svara och om alla, som kunna, deltaga i den, förhillanden.
En svaltavlönad, okunnig, samma, s % ska ' du fil se hur vi komma ofta rent förEäad arbetarskara A ena si- att gA fr %n seger till seger.
Lit OSE dan, R den andra en atarkt organiserad, emellertid se till att vi.
ha val slipade hänsynslös arbetsgivareklase!
Att för- vapen, db vi g % i strid.
Skola vi kunna bundet likväl, med det ' jiimförelsevis bekämpa okunnigheten nied frarngiing, ringa understöd det crhillit fran arbe- miste vi framför allt veta niigot själva, tarnas sida, likväl förmAtt skapa sadana veta vad vi vilja, kanna till den sak resultat-, som det har ovan meddelade, för vilken vilken vi vilja verka., i deita bevisar att mycket kan göras blott vil- fall den fackliga rörelsens väsen, medel jan och intresset finns hos nagra. '
Mitt brev har nu svällt ut ganskamycket.
och mal. '
Jag är niirnligen &amp; ertygad om, att vi Jag hade tänkt meddela dig ytterligare slrulle ha hunnit betydligt liingre med ett par intressanta uppgifter om organi- v&amp;r fackliga röreke, om vi under de AI sationens inflytande vid arbetsvillkorens som gatt talat mindre till vara kamra- Eaststallande, men jag nödgaa gömma.
ters hjiirtan och mera till deras hjiirnor, dem till nästa brev.
PA Aterseende, alltsh!
.
Sig ..
Du förstbr helt säkert vad jag menar: lite mindre fraser och lite mera verklig upplysning.
Vackra ord om solidaritel och broderskap äro nog bra och höra självfallet hemma i våra agitationstal, men tror du inte, att manniekorna - aven arbeterskorna - äro a &amp; egoistiska, att de framförallt låta sig imponeras av.
bevis för praktiska och materiella för.
delar?
Pbvisa för en arbetare, att han, genom att utbetala s % och s % m h g a iigcr r i m i Stockholm den 1.2-17 juni.
Uct iir en verlclig liecler för vii.
): ören pr mbnad i kontingent, kommer i svcnska röstiiittsrörelse, a t t dcn inter-.
Atnjutande av fördelar som kunna var- nationella kvinnoröstr~ttsalliansen för- deras till ett betydligt större belopp an lagt sin 6:e kongress hit till Sverge.
det ' som utbetalas, och du ska ' få se att alla betänkligheter falla.
Och be.
- Föl jande 22 Iiinders 1andsföreningai -.
visen äro inte svara att frambringa.
Stu- iiro anslutna till alliansen och hava r a t t a t t var och en siinda, l2 delegera-.
- dera bara nhgra berättelger över fack- organisationernas verksamhet!
SJ ' alv har de: Australien, Belgien, Bulgarien, jag nyligen funnit ett p a r, ypperliga 13öliinen, Danmark, Finland; Frankri- Ite, Förenta staterna, Tsland, Italien, e~impel.
- Stockholms murarefackförening firade Kantiiii, Nedcrliinderiia, Norge, KYSS- i fjol 25-Ars jubileiiin.
Föreningens sty.
land, Scliwejz, Serbj.cn, Storbritannien,. '.
- relse lat med anledning .. diirav utarbeta Sverge, Sydafrika, Tyslrlancl, Ungsrn en liten berättelse över föreningens verk- och Österrike.
Anmälan om deltagandc ' i kongres- samhet.
I denna berättelee bevisas bl.
a.
- var och en för saken intresserad ' sen att föreningen förmatt höja stockholms.
murarnas timlöner frbn 28 öre till 65 man och kvinna limb riitt a t t dcltagu - s k d l ske till kongrcssbyrgn, Gist- under den tid föreningen verkat.
A ett möte, som hölls i samband med makaregatan 6.
Kongressa.vg.iften iir jubileet, meddelade murrueförbundets 5 lm.
DA vid flcra tillfiilleri tal koin- ordförande, riksdagsman Nils Persson, ma a t t liillas p i nordiska sprak, bör att han gjort en undersökning angaende e j bristande.
spr5.kknnskap avliiilla n5- resultatet av förbundets verksamhet un- gon f r a n a t t deltaga.
Offentliga möten komma a t t av kon-.
der de 20 hr det existerat.
Därvid hade han kommit till det resultatet, att gressen anordnas den 3.2 juni i Musilca-, avgifterna till organisationen i genom- lislza a l d e n l i e n, den 13 juni &amp; Draiii.
snitt uppgtitt till omkring .30 kr.
pr Ar teatern med tal a v Anna Shaw, För-) ch medlem, medan de fördelar, med- enta staterna., Vida Goldstein, Anstra-.
-, lemmarna erhallit tack vare organiea- lien, Selma Lagerlöf, Sverge, Rosika tionen, uppgatt till i genomsnitt 500 Sclivimnier, Ungarn, Anita Aigspiirg.
n. pr Ar och medlem.
God valuta, Tyslrlancl,~ och Annie Fni.uli; jelm, Fin- -- land.
Den 14 juni Er friluftsrniite 5.
iom synes!
Skansen, med hiivudsfikligen nordiska E t t annat exemell Sv.
Textilarbetareförbundot har under talare.
Den 15 juni Ar offentligt möte ' l ' Den!
: te vårlskongressen fiir kvin- nans politiska rlstratt '
i Folliets Iiiis ' d-snl, och d i r talii.
Vera Iljiilt-, Finlund, I3etzy Bjelslwg,Sorgc.
C ' ii 1.1 .Liiirlliii gen, Giilli Pctrin i, Svcrgc.
I h i i internnti.onel1; ~ iilli~nscns ordfö- ~iiudc, C u r i c Chapiiian Catt ar redan i ~irbete 113r i Stocl; liol~ii ~iictl förbere- tlclser till koiigrcssen.
Hoil i i p a r sitt liv utcslvitiiiicle &amp; t a t t i olika.
liinclcr arbeta för liviniiaiis fiill; ~ iiiiedborgar- ratt.
.
Riksdagen och statens jord # statens ~~berbriiksdoiiili,ne.r.
If rTi.gava- randa egendom 11n.r ciiiell.ertid ef tcr- 1iand sjuiikit si, ~inycliet i värde, s5 a t t Arliga arrcndesuinii~an numera end. &amp; i:ippgh till 600 kronor.
Enligt riksdagens beslut slzall nu Clcnna doiilan ~t.gc1ia.s och försiiljzis, dcls soiii toiiiter, varav ctt par redan iiro beby ggcla incd tsnslc i lcla personer tillliörigci.
villor, dcls soiii joidbrulrs- 1iigenlrel; es.
l!
!gencloiii.eri %r vaclzcrt be- liigcri p5 en ö sti.as utanför I:Ca.rlstad, Over Iialften av arealen iir beviist med skog.
.
Ensliildt~ joi * clspek~.il; mter inbjiihs!
av cleras avgälder till liuvudarrenda- torn, s5 hade veclcrbörande åtminstone i clessa fall klämt hirdarc till med bör- dorna för torpare och backstugusittare iin för den stora huvildarrenclatorn.
Anclra Irainmarens vansterma jori tet hiivdade i bada fallen de sm. &amp; arrenda- torcrnas ratt.
Och Sven f ' örsta Iram- iiiaren iri&amp;ste g &amp; niecl pk att frigöra torparna, under clcn förstniimnda &amp; r- den.
4 a # upptagit fragan om saclan ordning - för upplktelse av kronocloniiincr till ~ini°Lhr~~lz, att dessa bliva tillgii.ngliga Till Strcii~islioliiis Jiingsi; dep &amp; i VHst- för de fattiga samt sliiviil brulrarnas iiianland liro ' stora oin&amp;clen Iironojorcl besittning som andamiilet in.ed uppla- anslagna, över 2,200 Iielzt.rir, cl " i ~ r a v un- telsen skyddas.
gefiir tre f jirdeclelar i ' itini.rlrt Mzer och Systemets huvuclgrimcler slculle va- iing, allt åsatt ett taxerings \ rjircle av r a: Staten blir G a r e till jord och, tref jiirdcdels nijl jon Izronor.
Dess åbyggnader.
Brukaren arrenderar la- verkliga varde iir naturligtvis betycl- genheten pa ' cxeiiipelvis tjugu år i ligt högre.
Största.
delen i.lv clessa lzro- siinder niecl företriidesriitt till förliingt, nojordar, som iiro ritbredcla i flera av iwcnclc och inot ett arren.clebelopp, Malaredalens soclrn ' ar, iiineliavns p &amp; som för varje ny uppl&amp;telse bestiini- arrende av en r5cliiian Jolianssons nics efter vissa riiiiliga grunder.
Ar- sterbllus, vilket sedan utarrenderat renderiitten mecl tillhörande options- jordarna till ett flertal s~ibar~endato- rätt går i arv och Iran Even försäljas, / rer, varav soinliga i sin ordning utar- i sistnaninc1,z fall dock under kontroll Arligen utbrytas och försiiljas en renderat mindre lotter till olilza peT- från statens sida a t t överlitelsen ej niiingii sniirre liigenlieter till s. k. egna soner.
sker till nilgon soiii ej kan raknas till 13uvixclarrendatorn-i:iidiiianssterbhu- sni~brulrarlrlassen.
liein.
Det sker efter förslag f r h ve- clcrbörancle (lomanintendenter och set iir upptaxerat till: Elera tusen lrro- Jordbrulzsutskottet avstyrkte motio- ~ippsl&lt;attningsin~n .. En stor del äro nors arsinkornst på detta ' självtagna nen, men 7 av utskottets 16 ledamöter, bebyggcla torplagenheter,.
som siiljas statskoniwission&amp;rssltap.
Och det, hela daarav en från högersidan, reserveracle till i n d i a v a r n a; nien ininga äro obe- 4r ett led i statens, nuvarande jordpo- sig, påyrkande en slrrivelse i motio- -.
byggda avsöndringar, villra antingen li tik.
nens syfte.
Vid årets riksdag hade ett par viist- under Iiand eller p &amp; auktion försäljas Första kammaren biföll utskottets till .enskilda spekulanter.
- BiIecl atskil- nianlanningar, upprörds av dessa miss-, yrkande, medan andra l- amniaren.
an- liga följer iclie s % litet skog, ofta nog f örhallanden, motionerat om en frani- tog reservationen med en.
för framtida.
betydligt över hiisbehov för att, som stä.llning till k. rn:t oiu utredning an- iiganderatt pläderande motivering.
nian siiger, f &amp; vackra iigofigurer.
Man giende förandrade.
bestämmelser i Det anmärkningsvärda frkn den 3.
fortsiitter si.ltinda Ar efter år, med sti- syfte a t t de verlcliga briikarna måtte å r jainförelsevis korta debatten i den-.
gande iver tycks det, a t t kasta ut sta- erhiilla sinn arrenden utan mellanhän- na fråga inom andra kamniasen var: - tens jordar.
pk den privata spelrula- der samt f 5 betala sina-avgälder i pen- att endast en enda av högerns talare, t.ionslystnac1ens inarlrnad, liksoin inan ningar och icke som nu i n natura.
den oförbiitterlige h r Lundell, yrlrade tidigare gjorck det nied norrlandsslro-.
Jordbriiksiitskottet yrkade emeller- avslag å motionen eller, rattare sagt., tid avslag, motivcrak bl.
a. p5 att myn- reservanternas förslag.
I motsats Iiär- garna.
l %r oss, soni icke gilla clct systeiiiet, digl !eterno, sedan saken blivit bragt till hava liknande frii.mstallningar iin- iir det visserligcn en tröst, att i regel p5 tal, nog slriille tillse att missförhål- der de båda niist föregfiende riksda-;.
(; lie clessa försiiljningar av srniiliigen- landena ' vicl niista arrencleperiod bleve garna framkallat flera ti:minars lbnga Iieter till h t t i g a jorclbruluare eller cz~lijiil~ta.
Och rjlrsclagen slappte u r och heta strider,.
varunder högerns iiiccl deiii; jiiiiinstiillda.
En annan ur- liiinclerna ett ypperligt tillfalle a t t fH främste lriinipat för, som hr Carl Pers- siikt Rr vii1 den, att inlroinsts~iinmoriia till stlsincl enhetlig Irolonisationsplan j son i Stallerhult 1909 utliit sig, " clcn f rhi cl.cii nv1i; lncln. %lierjordcn gf till stor.
stil över ett börc1igt; .jordbriilrsom- lieliga aganderatten till jorden .irilsiip ii \?
sltogitr ocli slzogsiii,zrlr f ör sta- rHdc; rilrsdrigcn visadc i f r h sig Snnu Dctta beslut av andra lmmniareii, cn g2ng iiiö,jliglidm ritt vjtlti1.g; ~ ratio- visserligcn betydligt mod ifierat gcnoiii tci-is riilrning.
, % n r h r ciiicllcrtid i.i ?z~ (lil.gCii hslii- nclla ii tgjirder i jorclf iedgnn.
niotivcringen, tordc varik ctt av de tut a t t siilja förra ma; jorsl&gt;ostiillcl; t viktigaste, sort1 Iramniareii fattat i IIi~iiiiiirir n: r 1 i Viirnilands liiii.
I-Icla jorclfragan.
Koiiselrvensen Iiärav tor- cgcnclonien oni 2 mnntid uppggr till de s &amp; snianingom föra fram mot en.
ELS t c l l e g h l e i och Tolkngn utgjor- fiillsliindig omliiggning a c:a 320 hektar.
Ar 1855 gav dcn stn- statens ten i Crlig arrenclcavgald ngra 2,000 dc förcin5.l för synncrligcn Iietsign d e - fraintida jord- ocli egna Iicmspolitilu.
Iziwnor.
Jorden liar sedern~cra rblzat bnttcr.
i nnclra l; ctinina,i.cn vid Krcts Det iir högt p &amp; tiden - sksoni en tii-.
; il l inciSn i i~anliiivcl, byggiiadern; ~ liava rilrsclag.
ETilrvitl iidngdidcs gcnoni lare iiiider överlaggningen framhöll -.
Iimnats a t t förfalla.
Genom a t t ctt viinstcrns ingripniidc, att dotiiifiifiir- att.
iiinn gi,r fran de stora nationella pm i~rrenclatorcr efter varandra Iiom- valtningcn betrdc t i~ I; r~not~i.l&gt;iama talcii till de stora nationella Iiandliii- e m o p2 obes1:incl ocli f ö r v ~ r k i ~ d nrren- s.isom levaiidc jnvcnterier till clc storii garna, varav en av de viktigaste iir a t t tlci * At; tcii liar inii.1.i nu vc1ii.t finna oinsn- hiiviidgrirtlar~ia.
.Det pK.visadcs \ ridii- bereda jord &amp; t det fristtigix Jordhung- lzen, incii till cn ganslta stor dc1 lig- IX, a t t sctlcm iippski~ttuingsiiiiii111en nu- rnnde folket.
ger felct hos sjiilvt~ systcniet, i dc11 mera jamviil iiro alagdn Att, siirslzilt Sven Linders.
nliiinpliga och opraktiska ledningen av npptaxera torpen för bestammaiicle Det ligger S; L niira till lirinds att, tro, ilct stntciis Jord fraiiiförallt skall Iii.1- las Oppcri Bör dc11 fattiga obcsi.ittna lantbefolkningen.
Men clcttiz iir i stort sett annu allenast ett vackert önske- iii; TiI, som eii del politiker skrivit p &amp; si t t p.rograiii.
Till dess förverkligande liar 1911 firs rilrsclag viil gjort ungefiir jiimnt s i iiiycket soin sina föregBngare.
J a g skall icke försöka nied ni.gon Iiellietsbild av jordfrigan ~ i c l dctta ars riksdag utan endast skissera ett par brottstyclien, röranclc statens jorclcloiniiner.
. '
' ' ' ".
, ',
nrbetarekvinno&amp;a, som fAtt siii erfarenhet av för- sta kammarens politik i .. icke blott röstrattsfrAgan utan ocksh i alla andra sociala frfigor, torde icke första kammaren förgiives Det var ined gniiska behöva vänta pB dem som stor spiiuuiug man einot- ha lust att satta, som det sig kvinnoröstr~ttsfrAgnns heter, makt bakom ordet.
behandling vid iiinevnsan- Och en Iiirdom Ilar viil de Ars riksdag.
Icke k m - Bven do nog 6 % ärligt stor- ske darför att vi trodde svenska kvinnorna ocksh att mrs Catts ntlrvaro 8 fatt: Att regeringen tyc- hl~örnrliiktaren skulle im- ker bhttre om en utma- ponera pA farbröderna till ning an en uppvaktning.
den grad, att de icke skul- Det vore oratt att saga, le komma ' sig för att tala att inte behandlingen av emot.
Ahnej, man visste ganska allinfint, att hon frhgan .i andra kammaren inte förstod svensk au^ motsags med lika stort intresse, trots man visste som talades, varken för att frhgan ohjalpligt var eller inot, ocli inte trodde vi viil heller ritt första fallen genoin första kam- knmmaren blivit iniudre inurens beslut.
S k u l l e mhn oin 1ni.iclets val, iimi andra kamin areii eller intresset knöt sig vid att s k u l l e d e n i n t e htivda so hur andra iiairiiutiren sin förutvarande sthnd- skulle stillla sig i &amp; r och punkt?
Andra kamma- Iiur h-mnrnsim skullo stillla ren bar ju utan tvekan sig gent emot de olika u treduing och begiirt motionerim d a r s v föranlett förslag.
Högerns representan ter och godkande 1909 utau ha ju vid flera an ett till- votering den liberala mo- frlle 1Atit försth, att s k u l - tionen om rösträtt för le.
de göra n8gra medgi- kvinnor p5 samma villkor vauden &amp; t kvinnorna, sh som för man.
Debatten.
.
nog skulle det bli sh l i - blev inte lang.
Vice tal- ' t e t s o m m ö j l i g t.
Det mannen, av Callerholm,., ar uttytt: Enda utsikteu öppnade elden och yrkade f u l k Ströh~ .. Atlna J oltnnsson Sigrid Valdgren att f A den nuvarande makt Agda Osflrrrrd Sigtte Svet~sson Alma Tengdail1 Anna Lindhagett bifall till ' den liberala mo- E / itt Etzgströt~~ Rzdh GustClfSott Anna Sterliy besittande högergruppen i tioiien.
Viktor Larssoq, Va- första kammaren med p5 Sot.-dem.
Kvinnokongressens förra och nuv.
arbetsutskott * och rev !sorer sterks, talade a1 socialdemo- en utvidgning av den poli- kratiska grumene * vagnar.
tiska rostratten At kvinnorna ar att göra clet @ spiken, niir I i i m förklarade, att kort och kraftigt.
så k &amp; ~anssÖn i röstriitten SA b e g r a n a a d som möjligt.
de skal som frsiiifördes till förniin för Djursatra.
Nu mknde det bliva n % E n motion i första kammaren, vackt av kvinnans röstsiitt a l d r i g förut lyc- got av.
Allmän slroclrning kring en för övrigt gam wal kvinooröstr~ttsviin, kats övertyga kam iiinren och salt ert Djursiitra, men clet blev kortare an gick ocksa ut pk att till verliligliet be- inte gjort det nu liellcr!
Nej, ty för- vanligt: " Bifall till konstitiitionsiit- fordra detta högerns alternativ - nien sta 1ramniai:en liar den egenheten, att skottets avslagsyrkande. "
Så satte aven hr ~ e r ~ s t r o hade r n tydligen gjort icke lata sig övertygas fiirran stoim.en Djursätra sig igen till allmiin besvi- tipp rakningen utan varden, ty det v&amp;xer den över huvudet och det galler kenhet icke minst for de många far- - en cless egen sikerhet.
.
finnes numera i första 1 mni~iaren bröder, som icke hunno fram för att " niaktfalitor ", som lieter unghögern, En vinst har dock, trots allt, arets höra den korta nieningen.
Sista tala- som alldeles sä.rslrilt tagit de s. k. fo- röstrattsclebatt i första lr8mmaren gi- re var frjli.
Ckrlsson Bonde, on1 villren, sterländska intressena p % entreprenad vit och det ar, att dar mecl all önskvärd om jag säger a t t han hade ett ypperligt och vars talan fördes a v prof. .ICjelIé.n.
tydlighet sagts ifrån incd I05 röster anförande, andock iir för litet sagt ' - Men ko111 nu - ocl&lt;sk och siig, n t t inte vi inot 23.
Slriil behövas icke.
ypperligt, främst diirför att lian icke, kvinnor ha talesiiiZn i rilrsdagen!
Med Det iir en iizaktfr&amp;ga, det niåste den minst riktade sina ord till kviiinorna vilken varin och inncrlig övcrtygelsc förb1.i.
Inga flera valman.
förran vi få själva och uppiiianade kviiinoriia till-.
viirdade sig icke herr professorn om se, hur vi Itlara.
oss nzed de föriitvaran- bakavisa detta högerns billiga argii- cle arnia bond.liustrurna, " lanclcts de.
SA .nu veta vi clct!
I-Iiiru många ment, a t t lzvinnorna sjiilra icke iiro stiicl ", soin minsann icke 11acle tid gUngcr vi Ininnor förltlarat, att det intresserade för röstratten.
Bacl kvin- iiiccl nigon lättare och angenaniare var inte malrten som.
loclzat oss att be- norna betarika, a t t om de annii intet sysselsättning, utan om det kniper nog gära rösträtt, s &amp; bevisar detta inför i ~ f l y t a n d e hade på .valen till andra veta sin plats se ' n salig Jösse Erilrs- första kammaren ingenting annat %n lcamrriaren, så Ilade de s &amp; nrycket stör- sons dagar,, ocli den må de bast av att att livinnorna äro ofarliga som malrt- re slräl a t t begagna sin komiiiiinala behålla, menar troligen lir Kjell6n.
lzonlriirrenter och så länge t a r inan in- rösträtt, för a t t därmed .jiiverka pk Men det var.
dock icke så alldeles gen Iiiiiisyn till oss.
Det .nr en svidan- f örsta, kaniiiiarens saniiuansiittning.
sjalvskrivet a t t ungliögern skulle f i de örfil första kaminaren härmed gi- 13jklp oss, sacle tal., att reforiiier.
för- en liittvunnen seger ens i första 1ca.m- vit Sverges lcvinnor - f å se om ej den- sta Itammaren!
Det var ord och inga niaren, trots lir Kjelléns iitläggniugar.
na sk811 f &amp; lrvinnorna att vakna!
FrUn visor det a t t höra frHn talarestolen i Ned glans fördes aven cte.
röstratts- andra kammaren och jag vill endast lzrëvandc kvinnornas talan av 1ii.r * Red.
har efterkommit kongressens önskan tillägga den blygsanma önskan, a t t prof. Steffcn, hiitiiri tx Hellberg och och infört fotografi av förra och nuvarande kvinnorna utc i landet p5 allvar följa arbetsiitekottetj jamte revisorer, mon.
beklap Ernst Reckman, men d i r.
gamle anta- ligt nog, komrno Amands Horney, Elin Lind- denna uppnianing, det ar redan niistrin gonist, prof. Clason, slog dock Iiuvii- ley och rev.
fru Anna Johaneiion ej med.
för mycket, att man miste erlriinna att Behandlingen i riksdagen av kvinnans rösträtt. '
, ', l
' MORGONBRIS -- w - - p, iippniianingctn var behövlig och viilför- t; jtiiit.
Till sist uttalade lir Carlsson Bonde en livlig örisknn att kaiiiiiiiwcn iiiilttc st:i iiist ' vid sin förut angivna stiludl~uiilct.
.
Men koiisti tut.ionsutsIcottet Iiiide av- styrkt alla försliig och s8 gick clet clii t41 votering oiii i~vslagsyrkanclct och dcn liberala rescrva tioncn, villccri sc- m r c segracle ined 120 röster ' mot 92 för ivslag.
SZledcs 92 obotfiircliga i andra 1; nminaren.
EIur nian f a r.
t.ycla denna röstning sr ej gott att veta - ettdera har kaminaren gRtt för langt fiiriit och ville nu raddn vad soni riicl- das kunde, eller far iilan tyda dcn sa, a t t jii allvarligare situationen blir, ju biittre f % vi lika Icznna vkra vaniier '?
Varc liiiriiied Iiurii soiii helst, s2 iii * clet hela en ny erinran till kvinnorna, a t t icke 1; - ta en enda rilrs&amp;igsmann,z- kandidat slippa uudan den skiirseld, soni heter interpellation i lrvinnornas röstrattsfrLgci, vid höstens val till wn- dra leammaren, och lat oss iiven visa., a t t vi uppskatta det r&amp;d vi fingo vid debatten: Låt oss hjiilpa .till a t t re- formera första karurnaren!
Socialdeiiio1cratislr.a gruppens niotioii riktade sig aven mot alla de streck, som stiiller s &amp; stor procent av arbeta- reklassen utan möjlighet a t t f &amp; utöva röstratt.
Har framfördes av arbetar- nas representanter de mest slående be- vis för Iiurii orattvist dessa streck, isyn- nerhet fattigvårcisstrecket, verka, men kainmarens majoritet a r nöjd med des- sa orättvisor.
E t t medgivande gjor- des dock angående fattigvårdsstrecket, nämligen a t t detta icke varit avsett a t t triiffa så blint och ha.nsyrislöst som det hittills gjort, varför en liten lin-.
dring beslöts, nämligen skrivelse on1 att sjulrv %rd ej skall beröva niedbor- garna röstriitten.
Första kammaren hacle emellertid redan avslagit saiiitli- ga förslag angacnde streckens bortta- gande.
Det blir en kommande representa- tion förbehållet; a t t avliigsna dem - alla.
Agda Ostlund.
gör.
; i tt 1~oi1~111i111iiki1 tionsfrAgorna inKstc crlial la en inyclcet f.rnmsk,jiiten p1 ats bliind v %ra elconoiiiisl~a problein.
Nn- tiirens, skatter gciio~i~g %s och 1.A ctt iiiy~lict instruktivt siitit fii vi 1 " ilrit om \.
;: im förniiinsta naf.iirslca.l; tcr, OIN vUra mi~lnier, slcog~: ocli vattenfall, byggt p % cri lelitioii i gcologi till griincl.
Det, andra lznyitlct bcli; ii~dlar " f o 1- Ii e t " ocli vi f 5 1iG.r till livs nianga in- tixssanta siffror oni Eollimii:ngd, follr- mHngdcns tillviistförlibll~clen, nativi- tot och giftcriiii.lsfrel.cvens, clödlighe- ten, livsliingil~.
ut- och invandring, I x - folkningens forclclning 112 olilra kön, VA olika, Xdrar, p5 iancl och i stad ctc.
Dct trccljc kilpitlet Iiaiidlilr oiii o 1 1 1 ~ s 1 1 i n g c 1, vilket I~örjnr mccl cn kortfuttad och syniierli- gen bclysnncle saiiiiiian.fattning oiiz in- cliistrialismcns gcnorribrott.
IIiir iiro intagna jii~iiförancle tabcller inellsn clc olilia yrlreiia förr och 1111; detaljstati- sti k angående jorclbruliet, skogsliante- ringen, bergsbrukct; fal) riL-er och hant- verk, handeln.
Efter s21unda i statistik lämnad be- skrivniog på folket och dess elconomi- ska resurser, koiii~iici *, förf.
till " f ö r- c1 e l n i n g e n ", dct för socialismen sarskilt alrtuella spörsmålet.
I3arom sager Sandler:) !Socialisinen bestrider energiskt, att pro- diilrtionsresiiltatct ensuiiit för sig ar den ' ratta iiiiitaren p&amp;.ett folks valst. %ad.
Pro: duktioiien slitip:~r förutsiittningar och möj- ligheter till riilst5nd.
Nen om niöjligheter- na bli förvorltligade visar sig först av den iitstriiclriiing, i vilkeu follreiis existens- och Irulturbeliov bliva tillfrcdsstallda.
Det fram- gcir allts &amp; av konsuiiitioaciis storlek och be- slmffenlict.
Meii konsiiiiitionen .bestftinines av Jet satt, varpa det prodiicera.
blir för- clelrit.
I) cn rklande fördelningsformen avgör, i vad i i i h avlrnstniiigeii av aroetet kommer de olilra saiiili~llsiiicdleiiiiiiarna och samliiills- grupperna till godo.
För en rörelse, soin ar- h t n r 1 6 att höja follrinassornas lavuadsstan- dard, inaste fördcli~ingsproble.met därför bli ett högsta intresse.))
Detta problem stiilles fram till be- lysning aven i statistik och tabeller, s5soin nationalinlcomstens tillviixt, in- leomst pr invånare, inkomst av kapital ocli arbete, bolagens inkomster, hiir bolagen dela vinsten, nationalförinö- genheten ocli dess fordelning etc. R i c k a r d S a n d l e r: Samhället Översiktliglieten i arbetet iir bcröm- skdant det ar.
Frauis förlag.
2 Icr.
vikt under1iitta.d genoiii dc 1iGngii.
och Förf.
siiger i sitt företal: " Detta ar- tillandc tabellerna.
Tillförlitliglieten hetcs iindatiiil $.r a t t genoni samman- av 11nc1er,c:ökningarnn styrkes cliirav, stiillning, .l) earl~ct.ning och cliski~ssion att förf.
sjii.1~ p; " ipck; ~, nar de lriincle av statistiska.
uppgifter, h h t a c l c Iiii- onslriis csa2ctarc.
vurIs,zldigcn ur dc officiella, priblil~~tio- I pi ' iiicip liylliir förf.
clcn siltscn, att ncrna, bidraga till grundligare lranne- dct slciille vara biittre stiillt i lanclct, dom oin " sanihället sadant .det ar ".
0111 befolkningen vore talrikare.
Det Just ett sådant samlande av fakta, a r Gr egenclomligt vad i just denna fr %gil vad var rörelse s5 innerligen vii1 be- nationalekonomer av samma statisti.k höver.
E t t varmt tack för det mödo- kunna draga olika slutsatser.
samma arbetet härmed!
Rickard Sandlers arbete ar skleerli- Första kapitlet Iiandlar am " l a n- gen nigot av clet liirorilraste inom so- d e t ".
Först orienterar förf .. oss i cial litteratur, vi just n u iiga, genom vart lands 1agc och lrlimat, varvid vi sin liittfattlighet och överslridlighet.
f$ lära oss att, i jiimförelse med.
v5i.t Boken bör Ilisas av alla kunskczpssö- nordliga lage, ar v h t land syimerligcn kandc, tigas av S L: i~iiinga soin möjligt;, viil stiillt angileprle 1climtislc.a för1131- och speciellt uppinanas kvinnorna a t t landen.
Vidare papelcas a t t de stora icke fijrsuinin; ~ det nyttig &amp; stridiet av a v s t h d - vi har hava a t t övervinna, " Samhiillet s; iclant det tir ".
...
.- Litteratur.
,.
, b .. R c l n a r d D e r n s t c i n:.
Den eko- nomiska utvecklingen.
Ovcrs.
av Z. Ii ' ögluncl.
Fraiiw förlag.
50 öre. '
Dctta.
iir en Irort och inyclzct 1iilt.lii.st 1:woschyr i iingoflir saiiziii:i, iiiiinc soiii den föixgkmdc, iitrin sti~tistik och ta- bcller.
Ilet ur en rc~1.ogörclse i bcriit- tancle forin oin clc olika f o r n ~ c r iiv I I ~ I S - Iiallning - d. v. s.
" alla, anordningi~r soni lia.va.
till linrlain. %l ncli vcrlcan att regelbii.nclct och 1) cstiiniligt förse min- nisltorna.
med varor " - f r h nrfolkens h.~~sl~filIning, clc ganila I&lt;ultiirnationcr- nos, riicclelticlena 1ii.ishallning till lcapi- talisniens ' hi.iSliUllning och till.
sist ang. clcn spirancle soci; xlistiska IiushCllnin- gen.
Dc bH.rla böckerna, ko~iipl.ctterii, var- anclra utniiirlct som bilclningsiiiedel i sani hälls1 ara.
8.
L..
..
Kvinnan och arbetet.
Av O l i v e S c h r e i n e r.
.
Av den förut i England mycket upp- rniirlcsainmade författarinnan Olive Schreiner har nu utkommit ännu en bok, som bär titeln W o m a n a n d L a b o u r.
Denna bok vill vara icke en roman, utan ett socialfilosofiskt ar- - bete och behandlar kvinnorörelsen.
- Han har skrivit, att detta arbete a r " ett stort verk av en stor kvinna " och.
kallat boken " kvinnorörelsens bi- bel ' '.
Om hennes liv liar skrivits i svenska pressen bl.
a.: " Olive Schreiner hade anda sedan sin.
ungdom arbetat på en bok om kvinnan och första avdelningen var av- slutad 1888.
Ännu elva a r behövde.
hon; innan arbetet förelåg färdigt.
Hon bodde d å ' i Johannesburg i Trans- vnal, men som hon var klen till .lia.l- can, måste hon söka luftombyte.
Un- der hennes.
frånvaro bröt boerkriget ut, och nar hon.
ville åkervända till Transvaal, vor0 krigslagarna prokla- merade dar, och hon vagrades tillatel- se a t t htervanda till Jo1ian:uesburg och kunde heller icke sanda bud till ' nä- gon av sina viinner a t t taga vård 0111 hennes dyrbara manuskripi;.
Brittiska triipperm jnpiingde seduii i staden ' och Olivc Sclireiners hus blev plundrat och hennes manuskript upp- ~riint.
I-IKorm.
fjclr Iion s t t a inanader senam unclerriittelse av en vHn, soni besökt Jolianncsbnrg ocli licnncs Iius.
Mrs Sclireiner sjalv, soni flera g b g e r skrivit mot engelsmannens upptradan- de i Sydafrika, bvarliölls i ni5uader som en statsfange i en liten by, niinga mil frhn.
Johannesburg.
Hax i ensain- heten började hon att åter nedsl-S ' \ liva delar av s i t t.
stora arbete, och det iir resultatet av dessa försök, som n u ut- komm.it.
Sjii.1~ a,nser hon dock detta nya arbete blott som svaga och lös- ryckta fragment.
av det förstörda ar- betet.
Vad.
Olive Schreiner siiger i sin bok oin kvinnans ratt till arbete Er ett ord.
-.
.. .- .- -.
- ... -- - - .-.
- - -. --.
.
---.
-.
--- - - - -- .-e- ~ ~ % g SOIII o t i c f i ~ lir; ~ v do.n.iia viii.1- siiioiii titi.
Del; iii * c !iicla.st i i i - aiiili~f ', brii1g; iiitlc ucli i bot; ilt: irl) etr clcii.
T. cs.
Krisliii; t .I4rl:1rcclits itr11ct; c - ~ t t r n r Iivii - soiii ~ i i i i ~ i n w i riicliliiirigsliciiiiiict f ör saiiiliiillcts för- iiusc okviiiiiligt och oliiiiilbligt f61 tappadc - clcii iiiiclre viirlcleii.
IIur tlct S V ~ ~; I P C l i ö ~ i ~ t.
NUI, i i l l i g g c ~ iiou lcl5r av sig siii ringdom och skjuter k Iioii, " alla, iniin iiro iclic sklana.
Sicla i f r h sig sjii b ~ l i y i i i i l i c i.
~ l fraiiitid oiii sich iiiccl dcn nya lwinuan ha1 för att f &amp; ro gcnoii~ a t t gc sitt liv c1.i ocksil uppviist cii n y man, som iir Siiiii: iiicnirig i cn uppgift.
Och hon arbetar nicr ivrig i n lians lcviniiliga iiiotpim och tror sig 1ia ro, tills ilock detta a t t; " ttcrski~.ffn kviiiiian hennes förlo.
förfiirliga star klart för Ilciiiie, a t t allt rade plats inoiii vörldsekononiin. "
hennes nrbcte och därmed liela hennes A ii n ik L C ii a I i I ': 1 g S t r ö n1: Ga.
liv iiiliste va r a iiieriingslöst och till d&amp;- ster och främlingar.
AIilén &amp; Kker.
lig nytta.
Ty vad kiailc hon viil u t r i t - tat med a t t riiclcla cn e l k r anilan av liiiid: Göteborg.
Pris kr.
2: -.
Dct vore nyttigt oiii hela (len stora clessa oerhört sjunkna och f ö r liela falang av slinpclscns liesrar, som all.
livet fördiirvacle, t i l l l i v e t!
För- tid lia förii tfai; tacle nieningrii.
om er tvivlad först2.r Iion, a t t dari lag ingen hok, skriven av cn kvinna, ville lagga niening och hon lriiniier n u en lust att bort a t t 11 % dctta och i stiillct l a s a soiii Egyptens Rngel, förgörande allt, cn eller aiin; ~ti sadan ?&gt;ok.
Och s e. g &amp; u r hiis i hus Iiela ' clen ruslriga ga- t1 a n falla sina oinclönicn.
Och för ati tan ut.
Ty n u vet Iion, avtt frhn detta Ltiiiinstoiie e n g h g f 5 deras respekt yrasliga elHnde iir endast döden en och erkiiiinrincle helt och fullt och av ~ e f r i a r e.
Meil samtidigt liar det ocksk 1ijiii.ta.t bcliövtlc, iiim clA bara siittn) livit toiiit hos licnnc; slut iiicd npp- detta.
rlcbiitarbetc p l ~ 130 sidor i- deras; iften, intet 11511 p5 livet liingre, hur Iinnd.
Ty dessa G ii s t e r O C 11 f r ii tii- ~1011 spcjnr, I) ii.~; i ..; L iïiitt.
Karlelten c~iicllan iiian ocli kvinna 1 i n g a r Ila, av sin frlimst genoin no- .iar ocksb f2tt sin plats .i denna bok.
vellistiken kSilc1.a och iipp~iiiirlzsiininin- de fiirfattarinnn, f a t t denna iiiiinskli- Det lijartslitande sccnerict, soiii visar lur en iniinnislca, steg fOr steg, med- g % fiirg över liv ocli giirningiw, a t t ~ e t e t g,Sr iinctcr och alclrig lran ' annat, clen iiianliga fiiisinnlrarcn iiitc lian iincl- iör sin lciirlelrs skull, rullas klart och g % a t t niiirka det sjiil.ens nastaii despc- ra t a arbetc och dc 1ijiii.tats och föixtbn-; ydligt ocli iiiecl siiker liancl upp i dets brottningar iiiecl livets verlrliglie- iiiisi kltirarinnan Anna I-Tarriclrs ge- ter och filosoficr, soni ligga bnkoni.
; talt.
" Hon och varen h c l e samtidigt A t t visa p5 de tekniska förbiseenden, roiiiniit till Paris "!
Skeppsbrottet r stark f i r g av författarinnan liar och ilar gjort sig rerklighet över sig och ett öde som salter till, lrauns som slriille det vara roliannes Lejons Iiör helt visst i våra sinfiaktigt peteri, då boken i ' övrigt ger.
oss en sa varaktig lransla av nggot helt, lagar e j lieller till de sällsynta.
E t t grundligare omniimnande a n ' personligt, soni ligger d ä r bakom.
ietta hade boken ' i Morgonbris för- Den känsla, som gAr igen i de olika jiint: J a g lcan n u bara önska lycka ' personernas liv i denna bok, och för deni till livet eller till döden, a r icke at samt .rekoinmendera densamma.
J-a S. karlek i dagligt tal, den a r något i, Härmed ndgra ord ur.
Agda Ost- lunde tal, nedtecknade i trängseln kring talarstolen n:r 1 % gärdet den 1:sta maj 1911.
Röstriitten liksom 8 timmars dagen, den ligger oss alltid nära om hjärtat.
PB tal om alla utredningar om kvinnor- '.
nas rösträtt piiminde tal.
om de sanna ord som med anledning av den stati- stiska utredningen yttrats i rikedagen:, Av denna utredning ser jag att det finns en mängd kvinnor i landet, mer behöver jag icke veta,.
I Agda Oat- lunds tal kom igen oupphörligt just samma tema - kvinnorna äro ock män- niskor - - - S &amp; kom hon in på hr Bergströms mo- tion i första kammaren om rösträtt för gifta mödrar, en motion, som ej stod omnämnd i 1 maj numret, emedan ' den ' icke ännu blivit viickt nar förra Mor- gonbris gick i prees.
Nog kunde man val första mödrarnas viktiga kall, utan att därför beg % en oriittvisa mot dem.
gom icke äro mödrar.
Ett helt nytt streck saledes.
Ej blott de ogiFta utan Sven de gifta kvinnorna straffas för len sjunkande nativiteten.
Frdn denna motion kom tal.
in y &amp; len socialistiska och humanitära syn- punkten, att det ar val icke nog med %tt en massa barn födas.
till verlden, ~ t a n att det ar annu viktigare att de iödda barnen bar kunna f % sitt levebröd.
Kon p i b i n d e om de stolta ord ett om- nud f r i n Australien vid röstrattskon- gressen sagt angliende barnen dar, sedan winnorna fatt rösträtt, att » biir finns ' .nga barn ~iom lida nöd,.
Detta ar vad kvinnorna ville leva för.
\ A.
L..
.
*.
Mitt emot över svalen det bodde en; ös som var vif, SOM Men nar vintern var kommen i skuggoriras ram., var fin, som par .smart; sdg i trappen en kväll jag en finsminkad dam som Rom klivande stbtlig ' och en smula ' stram meden grdit pompaduv i s h hand.
hon var vit liksom vintern när drivorna fyös; hon var fiM som en vrir som blafid dikeit och rös spirar s o l d och blomstraizde ljurt.
.
I a \ .. liksom sirad med sldjor och band,.
!
Varje dag grar jag ut På mitt arbete gick stod hon kelen $6 förstun och log; ' och hora sa inte stort, men hon gav mig en nick, hon var bac&amp;Jschfövsfulen och Jickungech ic med en blick som befog ' och bedrog.
Def var hon, hon som stod u f på förshua och log vavje gång jag till arbete gick.
For hon vill uli villornas vagvida skog?
- Hon bar med sej en doft som av bar eller krog, och sd ihålig var hennes blick. '
I Fast en dag - &amp; t var våren ' som shålade bld.
och i buktevna isarna brast - var hon borta, förJugen som vildgems, som vdJ som en back, vilken svinner bland tuvor och strd i en sorland8 iver och hast.
, a Mevr hon gick mej föibi med sin LyxPompadui, med sitt öga $6 trapps tegen fast.
Och s6 fliizkt hennes f (icksZanka, fina jigur trychfe in s g mot rdckvc !rkets rappade mur.
Ja, ajö - gd f&amp;bi - så a r basfl \
MORGONBRIS 10 - -.
- - I med soc.:dem.
ung- Utredning om förbud för nattarbete meneamma pii platsen och m ed även f ö r m.an.
domskiubbei Piill i första ki~iiiiiinrcii nicrl koiii piilr Gellivare soc.-dem.
kvinnoklubb.
.
Tidningen D morgonbris^ siiljeu i 150 i iiridix.
lraii.
iiiajoritcl;, imn ~ii.nil; id~ Kvinnans rösträtt.
iiiai.cn i l ~ i i tloclc gnrislzn bcty~lantlc I I I ex. i m h a d c n och till förman för, Mor- Iiiiclcr liii1i \ 4siiing till ref crii t övc 1ioi:iI.ctssif fi '; lil i I V 80 l:&amp;tci .. &amp; Ioi; ictiic.
gonbris~ har ineainlats p &amp; listor och limiiil frigiin I~cliniiilling pA iiniio fick i foinsl; i 1tniniiin.rcii ott 1iiw:ftigt föl anslagits ur k a s ~ n 92 kr.
14 öre.
För ii \ ' .Iii.
S~C~TCII, C ~ I I I L ' U 1ii1.11 .till a.gitation har dessutom avhiillits fester stiillc i 3Iorponl) ris, iiie~ldclna Iiiir f ö S nvsf; " i.ntl friiii dc11 i i~io.tioiicn npptaigii och föredrag samt ~lfltu broschyrer.
Till j a nilc s; ~iiiiiinnfnttiiiug R Y rilisdngcn i Boden har g.
l) cslut, a t t 1; vini.ioi:n; is i %stilitt jclc .iiiotivcriiigcn Eöi: i ~ ~ s l z r i i ~ l i ~ a i ~ i militiiragitationskommi.tt~n inmmlats 38 ' kr., till N. O. V:s iniinu i.iilttnigl) ctc, iitt ilctti~ wlcnlle var heller 1; nii bli \ -: i lust riiider I; oiiinini~rl ti * e; fi rqwrjod.
I&lt;oiistil; iitionsiitslcottc (: n l.corisek \ ~cus a v föl-hiit1 iiiot livju ungdomsverkeamhet har 20 kr.
anslagits ur kasean.
I&lt;lubbrnedlemmar och utom- Iiiiile avslngjt snintligi~, inotioncr oi iiors ixitt; i.rl) ete.
I-1; iii pHvisac1e a t t staende ha erhallit penningebidrag: vid li \ .iiiiiiliis röstsiitt.
Ilescrvi~tioneï Iiatl ISngIaiid fiiincs iiier iiil 50 a r s ci:farexi intriiffade sjukdoms- och dödsfall.
licit oiii?
iitt nattar11el:ct faktislrt h i iivgivits för surii1 clcii liberala iiiotic IClnbben har tagit initiativet till bildan- ge.nooi lagen oiliöjljggjort fö m u i iiniiiet, soiii av lir Lnrssoti i Vi i de av en kooperativ mjölkförening och ' stcrgs f ö r tlcn soci ' alrl.ciiiolrratis1; r iniiiiiicii I n&amp;gina av ett stoi-t inclnstri där tecknat 5 st. andelar.
lands itllrit viktigaste exportinclustricr Gliidjande för oss, villin frukta soin e Klubben har deltagit med fana i l verlilig nlyclin a t t Icvinnorna ~1zii:lle f litan a t t ineJföra ininsliacl Ironlrurrens maj-demonstrationen samt i en nykter- iöstriitt p R aiiclrn villkor iin miin, s förini.gn.
\ Ticlarc p; " lvisiicle Steffen - hetsdemonstration p &amp; sommaren.
.
1) lcv lir 13rrgstt * ijins motion oiii politis ' i iiiotx~ts till Ingi:itslrottets pipelcandc PlIedlemsantalet vid Arets slut var 41 riistrlitt f ö r svenslc gift mocler oc: a t t ett effc ' ktiviwe slzydcl mot yrlrea aktiva, som deltaga i arbetet.
Vi kun- Icoiiiiuiiiial t röstberii ttigad kvinna, cn farri, inistc först feras frilm till en till na allt^ &amp; glädjas At ett gott resultaf ' och Ercclsstii1l; iiiclc lösning -- a t t clcnna ut Iiii lligt av i.itsliottet a \ rstyriit: hoppae p &amp; god fortsättning.
I första Iiniiiiiiarcn nvslops lzvinnr rcdiiirig c j fullstiiniligt kan sliitförns Inkomsterna under aret ha uppgatt riistriittcn iiicd 105 röster niot 23, aii s5vida clct f&amp;as oss nötlig utredniii!
till 943 kr.
24 öre och utgifter till S91 ili-n liii iiiiii; lribn ilning dcn iiir (l 12i oiii cii h ~ p i i n s n i n g ii \ r arbctst.ir1.ei.i inon kr.
85 öre.
Den nvglendc- styrelsen 1 * iis1 or.
iilo t 92, vi 1 lic11 SCII; \ ~ * C si irri indiistriii.
lillcrkiindes full och tackmm ansvars- 1 i1.11~1 i ' il~ k; l; iii i i 1; ~ i T i i fiirili !s ~ i I ~ i 1.
1 siil 1 fri ii ii vis; ^ r (liw 1) oilrövlign pcilitisl&lt;.
ntrccliiiiigs iiiiClv.Iiiitliglit!
frihet.
Till styrelse valde8 Anna Teg- o~~gc !iil ' ligIicttilii ritt flcrri jiioin cl (: t Iibe [?ii i man, Alma Pettersson, Te.kla Karlsson, imiila saiiilingsprii * tict i lc~innornas röst Livcu iiiecl lrraft.
S:L pitlv.isades atit ar Lovisa Dalberg och Marin Sandgren.
rii t tsfrign sviliii; det prograni, pK vi1 bctarna e j Iiro stni:lia nog a t t förliindrr nattarbetet, ocli ilet föiekoii.inicr ' all1 Iict dc blivit vr:iltlri.
x h r e a t t i kollektivavtalen arbctsgi.
Sörmland-Vastmanlands soc.-dem.
Kvinnornas kommunala befogenhete; varna kriiva aptt bctiila s,zniin,i lön föl - kvinitoklubbars distrikts årsmöte.
ldcvb e j iitstriicktn till l e (1 a m o t lat {; - soiii cta.ga.i:l~etc.
H r Widén önslra.
år en om Anna Askerluiicl) s k i ~ p a v 1 n n d s t i n g, ehuru ji l e en iiti:crlniiig ïörniidc normalarbets.
I början av april avhölls ovannamnda ilettii cnrlnst ii.r en lionsckvcut f d j d n \ Ingen.
Ilr SOrlcrbcrg p8peli &amp; tcn.
.lensen iitt utstriiclta nitttarbetet till listrikta tirsmöte i Eskilstuna.
.
af t I; vin~ia] ca11 viiljas till ~ti~l~fi-illiiiiili Flera viktiga fragor voro upptagna ' tig 0c1i p i SH siitt redan Iinr v; ilrHi;: ivcii dc incliist,ricr, soin ej h a iitliinclslc till första ltammarc11.
I andra 1iaii-i.
ionlriirrcns satt kiiiiipa mecl.
I-Ir Furs1 ?li dagordningen, blgnd vilka miirkas: iiiaren fick dock yrltandct 1 O s röstci; linlle ö ?~slcnt a t t.
inan begiirt ' f r i g a m ~rganieations- och agitationafrågan, för- mot 85, men ilet f011 pii först * d 1 zalilnm Irnmförandc p &amp; niista internationella blag angAende tidningen Morgonbris, bag- roiiferens om arbetarskydd.
H r Tliors- p motionerna frAn IZskilstunaklubben,.
rens inotstind.
; on framhöll en del niissförhallanden rilka efter en ingAende diskuesion god-.
Rösträttsstrecken i övrigt ioiiz medföljde nattarbetet.
rändes och ha deeamma inlämnats till .. b e s l ö t r i k s c l a g e n b i b c 1 i X l l a Ciotion om kvinnliga typografers un- rvinnokongressen, varför de Aterfinnaa Morgonb.ris ' aprilnummer.
nicd undantag s v den lilla obetydliga dantagande f r å n nattarbetslagen.
Vidare diskuterades rösträttsfrilgan Ijiisningen, a t t anc1i.a Itammnreii ansRp) lev a v s t y ï lr t.
A t t den föll i andra ned instämmande i V. U:s förslag, pro-: a t t sj~ikv5rcl e j ska11 beröva röstriit- ianmaren ens utan debatt, skulle sa- tititionsfrsgan, nattarbetsfragan och ten, med 126 röster mot 75.: erligen iclte +ett, om motioniiren, h r Ang !~encje voteringen o111 cle olika linclliagen, e j av sjulrdonl varit för- ragan om bildandet av hem för ogifta nsamstiillda mödrar, varvid betonades streckens borttagande lii~iinis följande iinclr~cl bevalra sin m ~ t i o n.
t t ett sAdant ' hem ej finge bli ett barm- siffror i Soc.-Dein., vilka äro s5rskilt iartighetsverk, utan upprättas - på,.
be- om utredning k i v e l s e r med begäran intressanta att beliBl1,z i minnet:: ostnad av stat och kommun.
Ä v e n e ~ " Vår rena klara motion avslogs med ngbende arbetande kvinnors stallning lehandlades frilgan om agitationens be-, 137 röster mot 69.
Niista alternativ.
: ar däremot blivit, b e s l u t a d i kivande inom dietriktet.
Föreslogs att som rensat bort utslrylds- ocli fattig- A cl a kamrarna angaende 3 j u l&lt; s k ö- vfirclsstrecken, föll med 141 röster mot e r s k o r.
Skrivelse anggende ut-: lubbarna skulle anordna fester och 65.
Det sista, som blott giillde fattig- e d n i n i a v r e s t n u r a n g p e r s o - nslii medel ur sina kaesor och pli alla - att arbeta för dist.riktets bästa.
v~rclsstrecket, förlzastades - med 1.30 rö- a l e n s förhHllaiiclen har bcsl ' iitats i A r a och revisionsberiittelser föredrogos ster mot 72. "
nclra 1rnmina.ren.
om godkändes och bwiljades styrelsen.
A.
' L. ull och tacksam ansvarsfrihet.
den allmänna och lika ko-unala Till styrelse valde8 Lotten Jonsson, riistratten Ianna Hellberg och Anna Askerlund rHq Eskilstuna, vilka skola utgöra det.
f ö r sHval m a n som kvin-,.
erkstallande utskottet, .samt Annie San- n o r ledde e j till n i g o t resultat.
I er, Nyköping,.
och Sofia Aep, Vaeterbs.
samband hiirrned p8pekas a t t yrkan- Från Malmberget.
Till korresp.
sekr. uts8gs Anna Asker- det på, a t t hustrun skulle a g a röstriitt Malmbergets socialdemokratiska kvin- ~ n d, Tunafors, Eskilstuna.
aven om mannen förlorade den p5 oklubb har avblillit d e t 1l:te Arsmötet.
Beslöts att nästa konferens.
jekall av- grund a v obetalda utskylder, villret yr- .v de föredragna Ars- och revisionsbe- Allas i Eskiletuna.
kande e j var medtaget i den socialde- ittelserna framgir att klubben under niokraticka motionen, e j ens kom lin-: 1910 avhAllit 24 ordinarie möten och clcr clchatt.
; t extra.
Dessutom har avhhllits ge- ' ' m ' ' l Friin kvinnoklubbarnas arbetsfält. '
MORGONBRIS -.
- - _.
.. - _.
-.
.
.
- - -.
_-__ -.
.
.
-- _.
.
_ ....
-.
.
-- -.
- - _.
_.
- _._ ^ _.
.
...
- - med att f &amp; sc följderna av den nu ge allt, och dock kan skalet för att d e ej nornfö:cla röstriittcn ' r ' Vim följdorna er göra samma viirnplikt som männen sat- tendens At högcr, anses clet db vara brf tas upp Horn skal för att de ej erhblla 1 ' Stockliolins tjiinnrinneförcni~~g!
som det iir, blir tendensen At viinster röstritt.
Hon berättadc bl.
a. historien om en möte deii 20 april förelilg kvinnoröst skulle man dd frukta att iiven tagr r5ttsfr: " ignn pR dagordningen.
1Sfter n3g kvinnorna nicd?
Nllcr Iranske rent al moder, som hade tv &amp; söner.
Den ena ra inledningsord av en medlem, vid regeringen vill se hur myndigheterno tog viirnplikten, han bröts därav och tog dislrussion.
Utav deniin fraingick reda ~ i g mod proportionella valsystcmel dog; den andra tog arbetslösheten ' och fullt och lilnrt ntt röstriittsfrilgaii £ö: eller hur m5iinens politiekn röetritt in h a n emigrerade.
Öm miLnga av dem, som sta pA solsidan, kunde satta sig \ .Art vid konimcziide y tteret blir en klam verlrar 115. nativiteten?
ICii drAplig kritik fick Iieuterskiöld~ in i hur andra ha det l fr:lgn.
S6 liinge den s. k. nllniiinn: Kvinnorna ha ocks8 ' försörjningsplikt.
röstriitten ar behäftad med eii mdng: utredning.
~ r i l i e t s ~ r i n c i ~ iir e n förlegad orättvisa, streck %, SA liinge medborgar enligt Reuterskiöld.
Efter det Reuter, Hon beratta ' de bter en liten historia om riitt heter pengar, eA komma med sa: skiöldska programmet ar det alldeles en hustru, som fick försörja sin man kerhet proletariatets kvinnor att st!
gammalmoligt att hiilla på, rättvisan och 4 barn.
Nar kvinnorna kunna göra ~Statsintresset kriiver ej abstrakt ratt, s % mycket för de eina, varför skulle de utanför.
Detta ar i utredningen cite di % icke kunna ge nigot i t amha hall et?
Mötet beslöt att hemstiilla till v &amp; visa,.
Mötet antog därefter följande reaolu- ra .~ocialdeinol; i.atiska rikedogsrniin at ' rat, för att man skall so hur djup1 de ej av opportunitetsskäl gA med pi lteuterskiölcl föraktar ett sA gammall tioii: DA riksdagen Ar 1906 i sin ukrivelee till ett.
förslag i förevarande frAgn, EOIX begrepp.
SA fortsattor d:r Petrini med m:t uttalade, att dot icke kunde anses skulle stalla arbetareklaseens kvinnoi den satsen att sil länge vi.
kvinnor e; k. förenligt med den allmanna röetrattens prin- utanför, utan att de aven i detta avse äro nöjda, s i länge äro vii heller icke cip att utestanga kvinnorna frHn politiskt ende stalla sig p &amp; den rena klasskam represen t erade av mannen .. mannen^ inflytande, pens grund.
enda satt tycks vara att Eörbiittra air; dA denna princip hos oss nu viinnit till- Iampning, i vad den avser mannone politiska.
Aven framkomrno uttalanden om önsk, egen maktställning.
Skal ar val darföi röetratt, värdheten av att politiskt intreeseradt att få in lite mer idealitet i politiken?
dll kvinnorna; inflytande sllrs.kilt p i den '; arbetarekvinnor bildade egna föreningar Gulli Petrini gjorde os8 vidare der: sociala lagstiftningens omrAde, eAaom i sagda där de kunna koncentrera sig i egen sak, stora tjänsten att som exempel p i at1 skrivelse phpekats, ekulle vara gagneligt., och och piå ed, satt bättre och tydligari mannen missbruka sin maktetallning, d &amp; flera viktiga i privatlivet och i de soci- ala förhallandena djupt ingripando fragor nu kunna uttala och .kampa för de krav v: draga fram diverse ur de pekoral som sta p &amp; dagordningen, djupast kanna: Adig, allnaan röstrati fran myndigheter framkommit ang, uttala man och kvinnor, samlade till möte förslagen om villkoren för kvinnors an, i Stockholm den 8 maj 1011, sin livliga an- för " stval kvinnor som man.
slutnine: till de i riksdagen nu framlagda A Stockholms tjanarinneförenings vag.
stiillning i statens tjänst.
motionerna om politiek röstriltt och valbarliet nar:.
Ellen W-m Hon använde härom starka ord, och för Sverges kvinnor p &amp; samma villkor som Fullkomlig brist pil €or dess man.
och sin fcrhoppning, att riks- Hanvisas till den scc.-dem rikedagegruppenr det med ratta.
hillning vid frhgans behandling i riksdagen sakkunskap, riittfardighet, allt vad som dagen genom att redan detta Ar antaga ett motion om nlla atrecke borttagande samt för fanns av lumpen egoism, kommer hal didant förslag ville behjiirta det för eamhitl- svar för denna motion under debatten, vari, fram.
PA fritgan om kvirinans kom.
let önskv#rda i att kvinnorna s i snart som möjligt fll vid ordnandet av de samhalleliga ' genom den soc.-dem.
principen fastaloge, sam1 vid voteringen etödjandet av kvinnans röst petens att bekläda professurer, glöm.
angelagenheterna göra jamval ait t inflyt ande ratt pll samma villkor som för rnHn ge de man nobelpristagarinnan madame -; allande och taga sin del av ' anevaret.
A.
L. nom att gruppen röstade för den liberala Curie,trots ingen av professorerna, var- motionen och ej undandrog genomförand,et au ken i Lund eller Uppsala, blivit Nobel- kvinnans r6stratt eitt etöd.
Vad nu sarskilt angir rOstriitt for pereonei pristagare.
Det ar för märlrvärdigt att i den stallning som en tjanarinnae, all skulle, ~tatsintresset alltid överensstiimrner med om den liberala motionen blivit antagen, de maktagandes intresse.
Livrfintebolaget Framtiden startar.
dessa medborgarinnor erhalla röstratt alldeleé Si kom hon över till den örntaliga Som bekant startades hfir i Stockholm i eleorn man i en tjanande at8llning nu ha och sorgliga historien om hur i förelaget dutet av förra Aret vAr första folkpenaione- roetrirtt enligt nii r8dande lag .. Red.
kvinnan blivit ' uteduten f r h att inneha ringinostalt, svenska livranteförjakringsaktie- professur i.
civilrätt, ehuru en kvinnlig oolaget Framti ' den, som det officiella namnet docent, Elsa Eschelson, upprätthållit .yder.
Förarbetena ha nu under nhgrs m b densamma, och den ordinarie profeseu- lader bedrivits med all fart, och * Framtiden * Mötet öppnadea av Landsföreningens ren stått .dig Av brist p &amp; annan inne-] ar nu kommit sh IHngt, att försakringe- ordförande, Lydia Wahlström, som ytt- havare.
Ater professor Reu terskiölds verksamheten börjat.
.
Det kan under sAdana rade bland annat, att maktargumenten atatsintresse, som.
hellre fordrade a t t ' örhHllanden ha eitt intresse att erfara ett för och emot kvinnans rösträtt börja platsen stode tom, än att en kvinna) ch annat om de riktlinjer, efter vilka det allt tydligare framträda.
SA fästes nu skulle ' kunna fA den.
Det.
tycks bara iya bolaget arbetar.
bland motstlindarria mycket aväeende vara de ' utomstAende, Bom.
kunna skada Man hade ' vid bolagets bildande och orga- vid .hur mlnga som iiro organiserade.
3tatsintresset.
ii~ation.
-- i avvaktan p i den saikerligen Ihngt --- Hon framkastade den barvid jämförliga ivlagena obligatoriska Alderdomeföreiikringen frlgan: Skulle en lantarbetare icke fatt .lilan önekade att den frejd.ade ameri- pnorn statsmakternas försorg - särskilt in- rösträtt om han ej kunnat svara ja pA kanskan, som star i spetsen för den iktat sig pA att söka Avagabringa en rationell ' att han vore organiserad för rösträttens 3 torn världsalliansen, hade kunnat för-) ch lampligt ordnad A1derdomspe:neionering 3ti Gulli Petrini, ty hennes anförande) land de bredare lagren av vArt folk samt erhallande 3 Därefter talade Carrie Chapntan Catt, var för den evenska kvinnan mycket leseutom jameides med denna driva en prak- naturligen under stor spiinning, d % sven- hedrande genom.
dess saklighet och, iskt lagd folkföreilkringaverksau~het.
ska publiken för första ' gangen hade ikarpa.
Bolaget, vilket som förut namnte, just i da- --- tillfälle höra herne.
Kvinnorna hava; arna utfärdat de företa forsakringsbreven, Sill siat talade Amanda - Xol.ney, si-) etjanar sig i etor utstrackning av de e r h - Hrhundraden av o:rattvisor bakom sig, darEör behöva d e än =er rösträtt an lom alltid med värmande känsla.
Hon lenheter liknande företag ~ u n n i t i andra lan- mannen, det var en av hennes satser.
pdpekade först att för arbetslrlassen har ier.
Gtdi Petrini fr %n Viixjö följde dar- ildrig den rösträttsreform vi nu £Att Vid pensioneringen har man shliindi sökt.
efter, och var utrniirkt i sin s k a r p mot varit bärande, detta piå grund riv alla nöjliggöra en vssentlig niinekning av de för- speciellt regeringen och statsministerns h garantier eom därmed blevo förena- iiikradee avgifter, dels genom bidrag av ve-, yttrande att det &amp; e j vore förenligt med le.
Sh drog hon fram nilgra talati- lerbörande arbetegivare, dels genom iiikasse- ansvarsmedveten politik * att nu ge kvin- ie exempel ur livet hur kvinnorna fa ningene verksthllande i ' form av avdrag B av- norna rösträtt.
v a d menar regeringen giva allt och ofta försaka allt, offra ön inga ro^.
Tjzitinriniiornn och kvitinornns röstr3ttsf rr " igri.
.
Ett viktigt steg mot folkkrsikrinsen.
Ett stort iistrattsmtte i Stockholm i maj, 1,,
--- - .. -, e - -,.
MORGONBRIS --- - -.
-.
.
- ----- -.
- - - - - - - p Yidnre hnr iuan o &amp; iilycket som inöjligi l. sökt l~tiipa promiebetalningen efter den för-, Ftirrnedlar kop &amp; föreiilj- enkrades: tvlöningetertainer iitaii ntt diirföi ning av aktier.
falla fbr fresteleen att driva det nlltid t l y ~ bnrare eyeteinet.
ined korta ~wenlie \ wtnlninga terminer allt för Ibngt.
hlari har slnnnai vid prenliens erliipgande pr m h a d s:tsotr rekommenderar sina kända tillverkningar: det liimplignete och vid tnriffernas uppst81 lande s8vnl för sj#lva folkpensioneringen soii.
, &amp; rkt V@, 49 are okryddat I - för folkförs8kringen konsekvent genomför!
d0 S, 46 m.3riadepremieeystemet.
Genom att tillBtr.
d:o.
.
SS, 43 B pr paket.
.
föreiikringstngareii a lösa tre, s e s eller .to11 inlnadsk !iponger p l en g h g till ett rediiceq.
Följande utliitande föreligger o m dessa Spisbrödssorter: DPB begira11 av lir Falirikör C. W. Schitmacher liar ' ag vid olika tillfZllen aiiställt jämförande under- rat belopp (motsvarande en krartals-, halv s6kningar n~ellan de av honom tillverkade sorter av o b ddat spisbröd, och annat, handeln förekom- mande spisl&gt;röd och har jag dirvid funnit att hr C. Scl~uniachers ntimnda spisbrödssorter p i Ars- eller helihprernie) har man p &amp; ett lyck grund av hiigsta niiringsvarde (hög halt av stärkelse och protein), renhet (frihet frin främmande .ligt &amp; tt koinbinerat det kortn premiebetal inl&gt;lnndningar) och obetydlig halt av vatten äro alt anse sisoin stiende i fraiiista rummet beträffande kvaliteteii.
Klilialteii %r ringa och ej större an den för prima spisbröd normala.
ningssystemete företriidon med det lilngre föl Stockltolni den 17 okt.
1910.- G. Lagcrhelm, Professor v. Stockholms Högskola .. att tillfred~~stiilla .vare och ene individuells ernak.
For att möta den ofta hörda inviindoingen att premierna gib förlorade i handelse av för siikringetagarene död före peneionehldern ock för att göra denna förefikringsform.
iin me1 betryggande, har bolnget nied pensionsföretlii nar hon avrider mannen att teckna föreiik.
ringen förbundit en begravningahjalp, lika et01 ring A sitt eget eller bwgge makarna8 liv.
PA soni det Brliga pensionsbeloppet.
Denna ut, grund a v mindre e d l i g h e t ha.
kvinnor Iiigre faller nar helst dl) dafallet intraffar: shliinds premier i D E ~b R E MADIE.
Premiebe- e.
# ven sedan peiisiorien börjat utp; B. Dsrjilmte irielse vid sjukdom och olyckefall, m. fl.
for- har bolaget iiifört den alldeles nya Leat !irn.
náner.
inelson att dessa försakringar (liksom bola.
gets livrantor ' i ullmanhet) iiro vinstbor8tti.
garle, vilket natnrligtvie ytterligare ökar derae varde för individen.
Genom att medgiva premiebefrielse vid sjukdoin eller olycksfnll samt premieuppskov vid arbetslöehet eller andra fal1 av ekonomiek Statens garanti.
Motböckerna invaliditet söker nian p i alla satt understödja gälla över hela riket.
de försakrades bemödanden att vidmaktballa sina en gOng tagna föreiikringar.
Ficksparbössor tillhandahållas.
, Redan nu har bolaget avslutat flera grupp försakringar enligt det syatem, som bolagel praktieerar, och för annu flera &amp; ro under- borde icke köpa annan eymaekin an handlingar inledda med vederbörande arbetart och arbetegivare, vilka ha all utsikt att led8 till Unekat resultat.
Som bekant forelag redac vid bolagets konstituerande sammantrade en tecknad försfikringesnmtna av over 2,000,OOC som a r den yppersta i han-.
til verkat av rörsocker.
.
och.
deln, av största fullkomning kr., av vilken huvudparten föll just p &amp; dessa och ger störrrta valuta.
Vi.
ci ronsaft, gruppföreitkringar frir peneionering av a r b e bjuda fullaste garanti.
för a t t tare. '
.
; ' de med vart firrnamkke for-.
Förutom denna folkpeneioneringeverkeam.
eedda .maskinerna aro ett fa-.
-,.
briknt, som .pO teknikens nu- het oin fattar bolagete rörelse aven ren folk, varande stdndpunkt a r det försiikring med mAriadspremiebetalningar samt högsta som kan uppnas och i likhet med övriga försakringebolag aven ~vertrlffae icke av nigot annat fabrikat.
Sar- livföreiikringar med Iskarundersökning.
gkilt formanliga betalningsvillkor.
Folkförsiikringen drives liven den enligt Symaskinsaff SOLIDAR, moderna principer med sarskilt liberala be.
, - Vasagatan 52, STOCKHOLM.
.stlrnnieleer ' för sjlikdom, olycksfall,, arbets- löehet.
eamt andra fall av ekonomisk invali- Malmbergets sot.-dem.
# vinno-.
ditet.
klubb har ordinarie möten 2:dra och sista STOCKHOLM.
riandagen i varje mánad kl. 3,30 e. m. i FoL.
Styrelsen.
reta Hue.
EoanaPn~nwnn&amp;op~g G Fodwdelninuen SPISBRODT 1 - b. m Kvinnan motarbetar sitt eget biista .I ' ' ' ' Sockerdricka,. '
aren I Aktiebolaget 4-iuvudkontoret: Klarabergsgatan a3.
Kommendörsgatan 25 A v d e h - k o n t o r: Barnhusgatan 16.
Fleminggatan 59 B. Depositions-Ran ta Kapita1rakn.-Ränta] 5 proc.
Kassafack från kr.
5 pr år, Riks 10285, 10685.
Allm.
7686, 9501.
Svenska Livranteförsakringsbolaget Kiruna sot.-dem.
kvinnokluhb av- iiller ordinarie möten 1:stn och 3:dje manda-; en varje minad i Folkets Hue ' lilla sal kl. 1,eo e. m.
Styrelsen.
- ~urulunds ~ ~ ~.
- d e kvinnoklubb m;. \ - ömsesidigt - STOCKHOLM. '
ivbilller ordinarie möte k d j e tisdagen rarje m h a d i godtemplarsalen kl. ' / n S 1. m. Styreken.
Folkpensionering.
Hälsingborgs sot.-dem.
kvinno- Folhf örsHkring.
rlubb avhaller möte 1:ertn och 3:ae mRnda- L i w f 6~sZäCIring.
: en i m h a d e n i Folkets Hae ' F-aal kl. S e. m.
