# ID: svediakorp-per2356
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,600
# sentences: 994
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
.
Stockholm 191 1, - _.
.
Annonser 4 sista sidorna P r r m n i m tionspris: Redaktionens a d ~ e s s: (?
: de arg.)
N:r 4 April ' SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
j l: 20 pr hell ar.
60 öre p; halvt och 30 öre pr fjärdedels ar.
Lösnummer l0 öre.
I 1 I Volhallaivagen 4i, b. l Stockh0:lm.
IP pris l5 öre pr mm.
För expeditionen: Elin Lindhy, Tunnelgatan 1 B, I Stockholm.
I A.- &amp; Arbetarnes Tryckeri ' ' I.
1911. '
, komniit, huvudsaldigast söltande ge s. k. kvinnodag - e.n s i r s l&lt; i l d iippslag p &amp; ett eller annat satt till sam- a g i t.a t i o n s d a g f ö r lr v i n n a n S.
arbete iiiellan klubbarna samt angaen- r ö s t r ä t t.
F ö r a t t ' i vart laiiil f, % denna agitation sB enhetlig och de agitationen.
iklorgonbris ' framtidsutsikter blir kraftig som möjligt, hemst %ller So- kvinnol~ongressens ocks % en liiivudfïåga, ä-venså ' de social- cialdeiiiokratislra nvIi8lles under pikklielgen i Stock- deiliokratislra lGvinnornas i röst- V. U. harmed; a t t den in &amp; bli liol ' ii.
ett linlvt.
gr ha rattsfrtigan; dessutom en del andra ett led i mbetarklassens stora de- Irvinnorna sist frigor, av: icke mindre betydelse, ehuru monstrations- och mönstringsdag 1 lades) ' len gangen ' i Iiiis ' icke sk avgörande för vårt arbete.
De maj.
V. U. heniställer aven härmed B-sal, till en första synnerligen nG~nga motionerna visa, nu som förut, till- alla till socialdemobratislra partiet.
vii1 .förberedd ocli värclefull kongress, att ett stort intresse, verkligen finnes anslutna kvinnoorganisationer, po1it.i- vars beslut i iiiingt och mycket blev för lwiiinolrliibbarnas verlrsamhet .och ska såväl soni fackliga ocli, dar sådana.
grunclliiggan.de för hela vKrt arbete.
a t t klubbarna ännu ha e t t stort verlt- ej finnas, till arbetarkoinn~unerna a t t Var stallning ' till eii lie1 del aktiiella sainlicts f a l t iir det ju endast några a g n.
största möjliga u,ppniä.rksainlie t kvinnofr5gor klargjordes ocli faststiill- få, som tvivla ' p i.
i t att till deltagande i demonstratio- des och den niiriimste framticlcii emot- De beslut, som u \ koinim att fattas: nen inbjuda arbetarlqassens och för sigs med l jus f örhoppning.
Seclan cless, skola bli av största betydelse för hela övrigt alla för kvinnans politiska röst- veta ~i alla, Im h~ndelscr intl:af£at, som var socialdeiiiolrratis~ l~vinnorörelse, rätt intresserade kvinnor - och m i n.
satt djupa m5rlren i arbetarrörelsens för cless fortsatta i~tvcckling och stiill- Röstriittsfrågan i sin helhet ar lika historia, och soin natiirljgt~is icke liel- ning till socialdeinolcï~tiska partiet.
filitudl soin nagonsin.
Våra fullmiilr- lcr slconlöst gatt v5,r Irvii~nnrörelse Dct iii: di ' rför oclisli a v stol: be- tige i r i k d a g e n h a iiven i ar inotione- förbi - nien det minne i den svenslia tydelse, att klubbar och Itvinnliga rat om rösträtt för lrvinnorna och a r - arbetarrörclsei~s Iiistorin, som lieter fackföreningar representeras i .SA stor lagsnande av alla streck, " streck " storstrejken, slrall aldrig lrunnn niiiii- utsträckning som möjligt.
.
I förhopp- soiii ställa siviil nikn som kvinnor nas iitnii att pi, sainnia gang I n mnor- ' ning a t t s5 sker, hiilsar liiirmccl Mor- uteniiför och slrall viil sh göra, tills nas insats av mod ocli iitli2lliglict; i1i; ig- gonbris oiiibiiden .. lett hjiirtligt viil-: niotstrindet iintligeii b,rytes.
Kvinnor- Icomiiies.
TT5r; x ltvinnoliliil~l~ar u tf örclc 1comiiie.n till a r b e t a,.r l&lt; V i n n O r- n a ha lange nog ' sh helt och likilet c12 p2 skilda h211 ett jiittearbete ined n a s r &amp; d s i n ö t e.
: 81 &amp; nya friska s t i t t utan allt inflytande pii lagstift- att sainln och iiplmiinti *, z arbetarltlas- t.anliar och cn enig vilja att gå.
y o t ningen, att den enklaste rattvisa for-.
sens livinnor, sk ntt, oni ' vi oclcsa ua, vart mal besjala oss zdla!
Må varje drar, a t t a l l t göres för a t t livinnorna inför rh- anclra kongress, nilristc siida beslut bli för lrvinnorörelse och ni; i tillerlr~nnas inedborgarrktt.
oss att n~, ' ing,z planer och besliit f r i n vart parti viirdefullt!
Fram därför, kvinnoi *; till deiiionstri- - v a r, första kongress annu atersta att Sot,-dem.
kvinnokongressens V., U, tion 1 maj!
verkställa, Ilar clocli ctt stort ' arbete.
.
- blivit utfört ocli v i r a resurser tagits i Sot.-dem.
kvinnokongressens V. U.
.. ansprak i långt större ntstriicl.rning och pb liclt annat satt, iin vi da lcnncle (Parti tidningar ombed jas iiitagn.
ana.
detta för a t t befordras t i y s &amp; iningif ' Kongrcsscn har dcnnn gAng cnclnst orgnnisat5oner soni miijli gt.) Vid den intcrnatioiiclln socia.list.isk,z tv5 rlrigar till förfogaiiclc och arbetc t kvinnoltongresscn i ICiipenhainn 191.0 t ~ d nog c oel&lt;s % medhinnas 1 ' 5 dcnnn tid.
E t t 20.-25-hl motioner lia in- beslöts a t t i var,jc land .anosdun cn Sverges sot.-dem.
- kvinnokluhbars anira kongress ': I.
.
t '. '
, Till kvinnoklubbarna .. '.
-
MORGONBRIS.
Köpenhamnsresolutionen i rost ra t tsk jan.
Motioner till andra socialdemokratiska kvinnokongressen.
Ned aiilccliiing av, soiii det vill sy- iiris, ' iiiissii~ipfi~tt~ii~1gc~ rora .. iicle den s. 1.
; 1Cö~~ci~liaiiii~sreso1~itionens innebörd Organisationsformer och agitation.
och tollining, soni koiniiiit till uttryck Stocltholms AElnuZtana fiinmklubb.
clcls i pressen och dels genoiii ~iiotioner Under det senaste året har sil gott som till v i r l~~~iiiiiolroi~gi.css, har V. U.
11Br- tiied \ d a t fasta ii~1piiiiirIisa.ii1heten p&amp;, sllt agitationsarbete varit nedlagt bland a t t c n1 o t fCöpe~iliamnskongressens kvinnorna, bland annat p &amp; den grund b e s l 11 t i röstriittsfr5gan torcle ingen att det ej har funnits medel till det.
opinion förefinnas.
Vad soiii iiienin- samma och ej heller den sammanhA11- g a m a liittills varit clelacle om, ar oing, som har fordrats, emedan kvinno- .den yttersta t o l k n i n g e n a v eller klubbanla ej ha nagon som helat skyl- I i o n s c 1. v e n s e r n a av det.ta be- dighet till eller förbindelse med Verketal- lande utakottet annat an genom tidnin- sliit.
gen Morgon bris.
Med anledning därav Först ii &amp; c15 erinras 0111, a t t orden hemetalles hiirmed, " i n s l i r ä ~ i k t k v i n n o r ö s t r i i t t " att kongresaen ville upptaga till onlöjliger, f ö r Syergcs vidkommancle bebandling det vid föregAende kon.
.
kiiiina avse " röstriitt p &amp; s a ni 111 a gress avslagna förslaget om bildan: villkor soiii fiir iiiSnnenp ', utan nic ' lste det av ett kvi:nnoförlund.
lxtydn s ii i i i r c villkor, och a t t tan- Iion @ L m sLclan losnit~g, n h 1.
i - Anna Johansson.
Ord f. gcii pi?, sJi111rc ~ i l l k o r, iclcc cns bc-.
visligen liii I: 1iciiioi:t.sriitt irivi1.1 I ~ a n d s - förciiiiigcii Iliir I~viiiiiiiiis p l i tislca rikt- Att kongresrseil m8tte besluta om t.
1211. s5cl:in lösiiiiig a v kvinnor- bildandet av en hela landet om- röstrii,ttsf riga behöver vii1 icke s fattande centi:alorgnnisation, som clisliiiteras inom v8rt parti.
Dcn clcl har till uppgift att samla alla av resolutionen, som talar om " för- kvinnoklubbar i en organisation biilid iiicd borgerliga ", h a r icke ' sin med anslutning till det socialde- tillliiiipning p &amp; var rörelse och.
vårt mokratiska partiet.
Vidare att varje, lancl, eirieclan ?let saniarbete (i agi- klubb ar rapportskyldig pr mbnad tationsliaiiseencle), son1 förekoiiimit, eller kvartal samt med en avgift varit a v fullstiindigt tillfällig art, och av exempelvis 5 öre pr manad och d i ingen a v vara socialden~oliratiska ' medlem.
klubbar eller ' arbctsiitskott äro anslut- n a cller ha nAgon soin lidst i-epresen- Vi föreels en fast kontingent därför, tatioiisriitt: i Landsförmingen f ö r Itvin- att.
utan ekonomiska resurser kan ' cen- nrins politislm röstratt, står siiledes tralorganisationen inte uträtta nAgot.
var rörelse a b s o l u t u t a n f ö r vad Enade vi sta, söndrade vi falla l L a n d s b e n i n g e n beslutar.
A t t ensliil- Eskzlstwna Kvinnoklubb.
d a personer stått som medlemmar i olika lokalavdelningar, kan icke rubri- 1.
Att ett förbund bildas för ceras som " i förbund med " och stöcler de Bocialdemokratiska kvinnoklub- sig jii liittills pK v4.r föregiende kon- barns eller, om e j ett, förbund kan, gress ' beslut.
I&lt;öpenliainnsresolutio- bildas, en centraletyrelse väljes, ncn niirnner - i Iikliet ined Stuttgmt- - därav minst en helt avlönad funk- rcsolutioncn - intet om kvimorost- tionär, som i samband med parti- ratt p 8 samma villlror som f ö r man, styrelsen har till ' uppgift att leda men buda, IiUvdn, att \ 7i ~ i i t ~ s t fordra c den socialdemokratiska kvinnorörel: för kviiinorna polit.islc j h l i k l i c t.
8en.
Den sliitliga disliussioncn p5 var kon-.
2.
Funktionären avlönas av det gress synes sålunc1:t lcomn~a a t t röra anslag partikon.gressen beviljar.
sig om, huruvida c h soc.ialciemokr,zti- 3.
Klubbarna ha skyldighet att ska l d m o r n a f. n. slcola göra ett 11 t- till ett eventuellt förbund för varje t i ~ l a l l i l c ~ l l e r e j angiiende v 5.
r kvartal avlämna rapport samt er-.
stiillning till k v i n n o r n a s liigga avgift som av kongressen r ö s t r i i t t s f r 5 g a s l ö s n i n g pá bestammee.
siiitiiii; ~ villkor som dcn Linclinanslia Ida Adamsson.
Estcr Backman.
i.östi.littsrcforiiicn givit iiiiinnen.
Dcn: Therese Olsson.
ila.
fr5gi3 ' fijrcs fram soni n y t t för- Antaget och, behandlat p s ord.
möte i i i ~ lwinno- slag a v S t ~ ~ l i h ~ l Söclra ien 6 mars 1911 intygas.
Itliibb, och liiirtill m &amp; nu blott till- Ida Adamsson.
Amanda ' ~ten1zlnd.
liiggas, a t t vad som iin d bli.
kon- Ordf..
.. Sekr. gressens beslut i talctikfrligan, stkr lin-:.
dock v8rt program oföriinclerligen ~ a r b t u d s Sot.-dem.
Kvinnoklubb.
.
.
f a s t: ~ r l i g allmän rösträtt för mun Ute ' i landsorten blir det allt mera.
och kvinnor.
) möjligt att uppehfdla klubbar, som bil- Agda Ostlund.
ias av flygande agitatorer.
Stora svb- igheter möta uti arbetet att organisera le m h g a tusental kvinnor, som finnas i stiiider och samhällen.
Vi anhalla därför, att kongressen matte taga under debatt denna frHga för att om möj- ligt f A fram ett mera planmässigt och gemensamt arbetssätt i de de- lar av landet., varest det visat eig omöjligt att fA distrikt till stiind.
Även hemställa vi till kongres- sen att behandla lämpligheten av att omorganisera kvinnoklubbrörel- een i den riktning, att klubbarna genom en Ars- eller kvartaleavgift, som kongressen bestämmer - samt rapportskyldighet - stode i inti- mare .kontakt med huvudledningen för socialdemokrati~ka kvinnorörel- 6en.
OvanstBende motion ar antagen Vid möte med Karletads soc.-dem.
kvinno- klubb den 8 mars 1911.
Marta Henriksson.
Hulda Andersson.
Ordf. S - '.
Sekr. Karlsltoga Soc.-dem.
Kvinnolilubb.
Att kongressen m&amp;tte bealuta om nbgot sam band mellan klubbarna för bstadkommande av biittre agi- tation.
För ~ a r l a k o g a Soc .. dem.
Kvinnoklubb; Constancia Österberg.
Augusta Sjö berg; Ordf. Sekr. Att kongressen Alagger Verkstal- lande utskottet att så, snart sig ' göra 1Ater.
uteanda en agitator, som.
i den m i n .det ar möjligt bildar.
distrikt med klubbarna landet runt.
j \ ' D % v&amp;r kvinnorörelse iir i stor saknad iv talare och därigenom allt för litet rigitation blir utförd, hemställer Arvika- klutiben till kongressen, att kvinnor, som visat sig ha ordets makt, icke bindas vid sadana plateer inom Verkställande utskot- tet, som kunna skötas av andra.
\ Ortvikens Soc.-dem.
lirvinnoklubb ~ealöt pil sitt senaste möte tisdagen den 2 1 februari att till nocialdeniokratiska vvinnokongressen.
insända föl jande motion: Att kongressen rna upptaga till behandling agitationefr8gan.
Klubben anser, att det bedrivee för itet agitation .för kvinnorna har i Me- ielpads distrikt eamt hemstiiller att kon- gressen matte, om möjligt, besluta till- latta kvinnliga agitatorer för att fil mera ~pplysning bland arbetareklassens kvin- 10r.
Frida Bäckström.
Mariana Johan8son.
Norbergs Kvivinnpklub b.
Vad kan goras för att hjiilpa de kvinn- iga eocialdemokr.atisika agitatorerna, dii leras agitation visat sig otillräcklig, trots mergiska försök 3 Vi.
föreelil att kongressen matte upptaga denna frbga till behand-.
, '
- .. -- --. --.
-.
.
-.
-.
-. '
Iing och genom V. U. i Stockliolrn henistiil.la till arbetarepartiets m m - liga agitatorer att mer iin hitintills i sina.
föredrag behandla kvinnor- nas orgnnisationsfrfigor, iivensom med ~ k a r p a inpranta i vAra man- liga kamrater att de i sin tur för- klara för sinn hustrur och döttrar nödviindighet en av organisation och sammanslutning bland kvinnorna.
För Norbergs Kvinnoklubb: Alma Thorell. '
Selma Fransson.
.
Ordf. - .- .... P --- A tt kongressen d j e r ett utekott p5 3 personer, som bl.
a. får i uppdrag att söka samarbete med partistyrelsen vid ngitationemedlens utanordnande till dietrikten samt att klubbarna eedan inom distrik- ten eökp erhalla sin anpart vid agi tationsplanerna~i uppgörande.
Vasterils 15 mare.
Thilda Rydin: Agnes Söderqvist.
Sekr. Ord f. Sekr. DA det f. n. Eer u t som om kvinno- klubbarna börjat avsomna, hemställa vi: att kvinnokongressen mhtte be- - sluta att sanda ut kraftiga agita- torer att väcka upp kvinnorna ur deras alöbet.
För Motala Soc.-de=.
Kvinnoklubb: MORGONBRIS -.
- - -- - - -.
--.
.
- Gtivte Kvinnoklubb.
För att rigitationen bland kvinnorna pA bäata sätt ekall kunna verkställas, ' ordras kvinnhga representanter i parti- ityrelsen.
Klubben hetostaller, att kongressen noga mA Överväga vad Eom i detta fall bör göras och vad som vore lyckligast för vAr ekonomi,. '
agitatiop, ja hela vAr kvinnorörelse.
, S. Andersson.
Sekr. Att &amp; tidningen Morgon- bris matte sankas till 5 öre pr tidning.
Nu staller den ~ i g för dyr och blir i allmänhet e % litet last., h ?ir innehallsrik den än iir.
Om den kunde ~iinkas till 5 öre, kaneke ~i d &amp; kunde &amp; alja dubbelt s &amp; m h g a exemplar och bleve den da mera epridd bland kvinnorna.
Därmed kunde vi f A flera kvinnor.
att intressera sig för vår eak och kvinnoklubbarna skulle växa Etarkare.
b.
~ ä s l e r ~ kuimo s ' Elu bb.
, Att uppdraga At det blivande V. U, eller en kommitte att utreda huru de garantier, som f. n. finnas för mannens rösträtt, skulle verka vid en eventuell röaträtt för kvin- nor pH samma villkor som för man eamt ph lämpligt delge klub- barna resultatet av utredningen.
l Att en allmän agitationsvecka Morgonbris.
anordnas över hela landet bland Ro olnelry Snc - dem.
Kuinnokkcbb.
klubbarna för medels hopsamlande till en hela landet omfattande agi- Som var tidning Morgonbris lider un- tation bland kvinnorna.
3er de mest tryckta ekonomiska förbill- Skulle detta förelaer vinna kongreseens anden och dA vi inse att.
en uppryck- bifall, föresla, vi att denna agitations- ~ i n g härför är nödvändig, fA vi föredi: vecka anordnas mellan den 4 och 10 att kongressen beslutar under juni.
De hopsamlade medlen redovieas innevarande Ars @ ommar utee en till V. U. senaet den l juli.
Utskottet.
sarclkild söndag - exempelvis be- fiir i uppdrag att med beräkning av de nämnd Morgonbris ' dag - att be- insamlade medlen upprätta.
plan, an- gagnas inom alla vara eocialdemo- ~ k a f f a talare och iglngsiitta agitationen.
kratiska kvinnoklubbar för kraftig .Denna iinee vi bör börja deil 15 sept.
agitation för tidningen, Enligt uppdrag: a) Denna skulle da anordnas med större fesJligheter, varvid de basts Molio nskomnaittén.
talare ansliaffas och skulle blivande Svartösta&lt;lens Soc.-dm.
k~innoklu bb.
b e h å h i n g tillfalla Morgonbris sa.mt * b) att det nummer av tidningen, Svartöstadens Soc.-dem.
Kvinno- som * den manaden utkommer, bliver klubb £Ar, barmed, med instam- ett festnummer, belet med större. '
mande av Luleii Kvinnoklubb, format, till högre pris.
framställa begäran om mera agi- tation bland kvinnoklubbarna i Bilda Svensson.
Rebccka Scensson.
Ord C. Sekr. Norrbotten.
I annat fall anse vi oss nödsakade att Livaköpings Soc- dem.
.Kvinnokld b. utg8 ur arbetarekommunerna och bilda En tidning för arbetarekvinnan har en ett eget agitationsdistrikt.
3tor uppgift att fylla.
Morgonbris har För Svartöstadens Soc.-dem.
Kvinnoklubb:; det hanseendet fyllt rilin uppgift, det Ida .Bergnt an.
: Ar.
ej förnekas.
För att fK tidningen Ordf. mera känd och mera epridd anse vi iock, att den bor redigeras s %; att den Örebro ~vinnoklu b b. d i r mera lättläst och för arbetarekvin- Orebro Kvinnoklubb föreslhr: lan mera lättfattlig samt om möjligt att koxigressen beslutar uppr5.t- lagot billigare i pris.
tandet av en agitationsfond, Anhiilles om, att kongressen vill att varje klubb till denna fond uttala sig i nämnda frhga samt om inbetalar ett belopp motevarande möjligt Atgöra nAgo.t i denna sak.
50 öre pr medlem och Ar, vilket det mii st &amp; klubbarna fritt att an- Eslsilstacna Euinnok lub b. tingen uttaxera eller Astadkomma pA annat satt, samt Att kongressen upptager till be-.
handling huruvida icke Morgonbris att klubbarna Hven utöver detta kunde tryckas p &amp; billigare papper belopp efter förmiiga bidraga till samt i ett större format ' p &amp; endaet fondens stärkande, exempelvis ge- nom att till densamma anal % be- fyra sidor och med ett pris av 5 hallning av fester, basarer etc. öre pr exemplar. '
' Alma Holm pist.
Sekr.
Sigrid Nilsson.
Ordf. Ida Adamsson.
Amanda Stenlund.
Ordf. Sekr. Vasierås h ' vinno7cZu h b.
För att erhiilla full klarhet om den.
taktik vi böra föra gent emot den bor- gerliga rösträttsrörelsen föreslkr under- tecknad följande fraga till diskussion: ~ u ' i n a vi efter ett äns skiljande frAn den borgerliga röetrattsrörelsen bättre arbeta för e r d e n d e av var politiska rösträtt?
Sofia Asp.
Agnes Söderquist.
.
OrdE.
.
.Halda Rydin.
Sekr; Södra Kvinnoklubben i Stockhoim ZireelAr: att kongressen matte till behand- ling upptaga kvinnornas röstratts- frilga, dees läge i vart lands nu- varande politik samt uttala sig om, huruvida arbetarkvinnorna kunna, med kännedom om den Lindman- ska rösträttens verkningar, arbeta för just denna röstriitts tillämpning aven för kvinnorna.
Stockholm den 1 mars 191 1.
Styrelsen.
Eskilstuna Kvinnokttrbb.
.
Föreslas att kongressen uttalar sig för: att de socialdemokratiska kvin- noklubbarna själva mera planmiis- sigt och bestih t framföra pitt röst- rattekrav samt huruvida e j en kvinnodag borde anordnas, d &amp; ar- betarklassens kvinnor skola samlas i möteslokalerna för en gemensam fordran: Allmän rösträtt för kvinnor1.
Ida Adamsson.
Therese Olsson .. Esther Backmata.
Övergivna mödrar.
Vi vädja till .kongressen:.
att kraftigt understryka den - framställning, som av k. m:t över-
MORGONBRIS 4 liirniints till lagberedniiigeii ocl fnttigvirdskoiiimittCn angaencle im dersö k niiig betriiffrinde d tgilrder til förbättrande av övergivna niödrari och deras bari~s riitteliga stiillning Förediis R tt kviniiokongressen mbttc göra följande uttalande: A v ' det allmiinna riittsmedve tandet böra alla barnafiider, son ' undandraga sig sin skyldighet gen emot ina barn, stämplas s h o n sanivetelösa förförare och fordra v att, diirest barnamord htgits ny niigon övergiven och olycklig mo, der, bör straffet tillampas likii fö: bada parterna i alla de fall, dA d e är uppenbart, att intet brott blivi, begAiiget, därest fadern.
fullgjor, sina ekyldigheter gent emot barnet ' Bemhardina Bengtsson.
Amta Ohlsson Ordf. '.
Kassor.
Xii frkga, soin inom socialt intresse- rade kretsar ganska ofta varit pil tal, iii den om sogifta mödrars ' och deras barnr rättsliga stalhingw De synpunkter, som d i framkommit ba för det mesta gatt u t pli att skaffr dem hjiilp av allmiinna medel.
Det an svar, som borde finnas hos barnafaderna har tagits mycket liten h a n ~ y n till Plikten att försörja och fostra sitt barr vilar nu p &amp; modern eneam, medan b a r m fadern i de flesta fall drager sig ur spelet Vi hemställa därför: att denna fr8ga upptages till be.
handling p % kongressen för att del - om möjligt mAtte givas uppslag till mera effektiva Atgarder an hit.
tills.
.
föreslagits liimiin .handledning (S klubbarna för att darigenom $stad komnia ett fördjupat och gedige arbete.
Aggtes Söderquist.
RiMa Rydin.
Ordf. Sekr. Skol fragor.
Stockkolms Allmama Kvin~loklzrbb.
Pli grund av att det vid olika tillfiil len hänt, att folkskola.na barn kommen derats till parader och nu senast hiir Stockholm vid kungligt besök för ett 1x1 nya ekolors invigning, och dii koiise kvensernrr av d e a ~ a barnparader vari ganska betiinkliga, hernstalles härmed, att kongressen uttalar sig mot att folkskolans barn användas son ~tatister vid fosterländska fester kungliga parader och andra lik, nande tillstRllningar ' samt uttala] sig för att arbc1; arnn aven genox .sina kommuiidn representanter sökr motverka folk~kolchrrrnens anviin * daiide för dylika KndlimBl.
Däremot bör partiet verka föl och.
ekonomiskt.
understödja der ~iocialdemokratiska sagostundcverk, samheten. '
Amanda Frösell.
Prostitutionen.
uttalar som sin mening:.
att konferensen m8tte besluta.
att upptaga denna för oss arbetar- kvinnor SA viktiga frliga till be- handling och genom det beelut, som blir fattat p &amp; kongressen, föra frilgan vidare till alla landets kvin- noklubbar och kvinnoföreningar.
Vi fö.resl5, att kongressen uttalar att kvinnoorganisationerna försöka mmla Itvinnorna till marjsrnöten, därvid bör uttalas slrarpa protester mot den nesliga hydra, som kallas prostitutionen.
Uttalandena borde sedan sandas till niista ars riksdag.
Den basta lösningen vore om denna institution alldeles kunde bortskaffae, d % det har visat.
sig att det i de flesta fall ar vara klassyetrbr Eom äro medlet att tilllredestiilla iiverklaesherrarnas njut- ningslyetnad.
Sninhiillet borclc Aliiggas ntt taga reda pA doeen offer och skril ' lia dem ett driigligt arbete, enar det iir jamhallet som uppehaller denna insti- tutioii.
I.
Alma ThoreZZ.
Sekr..
.
Sz; artöstadens Sot.-clena.
Xvinnoklább.
Nedanstående motion har insants a \ Svartöstadens Sot.-dem.
KvinnoklubE med instämmande av Lule &amp; Kvinnoklubb: Bör kristendomsundervisningen i vars ikolor ytterligare skarpas och i följd Iarav bli en lagtvungen sak?
I sa fall: ordra vi att samhället först och framal genom lag garanterar deasa eko1 barm framtida existens,.
Ida Bergman.
Sty?
* elsew.
Ordf..
" Vildfdgel lilla.
.
.
.
.
Y P Vildfdgsl lilla, h-ömtnande stilla:.
liger: natten ontkrkg ditt bo.
Ykogarna sova.
Tzqnga och dova.
indarna sucka kring ' karv och mo I.
.
.
l.
.
.
.
.
Upplysningsfrågor.
Vasterds Kvinnoblzbb b. '
Solskenets korta hemställer, att kongressen raga ar borta En var .maste nog erkänna, att det nb upptaga till behandling frigan: Huru m h g a &amp; Anger ar svirt för kvinnoklub- barna, i symerhet de nybildade, att för sina möten erhblla lämpliga program.
Säkerligen skulle det vara en stor hjälp i arbetet om t. ex. V. U. kunde genom Morgonbris eJer pA annat.
gatt till klub- barna utsiinda ÖverlaggningsfrAgor av in- tresse för arbetarkvinnorna och av all- mänbildande art. bled dessa frdgor borde följa nitgot uppelsg till diskuspion och inledning eller förklaring över frAgornae innebörd och betydelse samt anvisning p &amp; littera- tur i iimnet.
Virt arbete skulle därigenom sakert bli mera fördjupat och intresset hos kvinnorna vackae för viktiga företeelser i det dagliga livet.
Miinga smilsaker och mycket smlisinne, som nu upptaga en stor del av v8r dyrbara tid, till skada för klubbarnas framgling, skulle kaneke därigenom förkvävas, Vi föresiii därför, att kongressen uppdrar At det - blivande V. U. att p &amp; satt ovan,.
Klubben.
. '
.
!A bättre upplysning far arbetarklassens Fjärdarna rulla i ektonig gling.
.
.
.
ikolbarn?
Klubben anser, att det.
lam- CVattdimman ' över.
- las för ' mycken kristendomsundervisning narkerrra söver, skolorna; det borde i stallet vara mera hkande sav och susande tcing.
iykterhetsundervisning eamt undervisning) m skadligheten av tobakerniesbruk.
leseutom böra kommunerna se till de Fögt över jorden - nindre bemedlado barnens halsa och slls~~zaktig bor den ämna fri IakarevArd och fri medicin.
: tuWande stjurngudens hajestat Prida 13uc7cström.
Mariana Johanson, 4ndä7drigrt stiger.
ystna ' d och viger.
dltet till vila i hans fjäX.
Att alla barn under skoltiden ovillkorligen erhiilla fri lakarevArd och medicin samt r motarbeta att allt göres f ~ att sjukdomar hos det uppväxande släktet.
Mlingen gAng hade tuberkulosen tro- igen ej s &amp; stor makt, om allt gjorde8 ör att mota deas förödelseverk i tid. '
An f o93ia Carlson.
Kathilda Karlsson.
Bildur h ' riksson.
Ordf!
, Sekr. Pi2dfdgel lilZa,!
Irörnnaande stdla zger satten omkrilzg ditt bo ?järran du - drömmer, hmrar och glömmer larrdrarrr, som aökfe din ro.
.
.
.
.
.
.
.
.-.
.
Olof Brun o. I. '
Ben franska siimmerskans roman ar hlarguerite Andoux.
I daganm tctlionwten p6 de flest, Is~rltttrsyircilt.
Prisbctönt med 5,000 f r a m En arbeterska, som inte ens k " anne till riittstavningsreglerna, en fransk söm merska, har skrivit cn rornan, som be undras av frarnstfiende författare ocl blivit easongeils litteriira succks, lyde det förvililande meddelandet frin pari^ Hon var sömrnerska, standigt sjuklig mycket fattig, ibland nödlidande och utai bröd, star det i förordet.
Vi hoppas att i niista nummer fö blorgonbris ' Iiisare nirmare kunna redo göra för vad bokens författarinna mec denaninma velrit ge oss.
t ' Ire kvinnor valdes till stadslullmaktigi vid de kommunala valen i Stockholm.
Frbn de frisinnade valdes byrPföre standaren Emilia Broomb, känd sedar lange för sin sociala verksamhet sison: förestiindare.
för C.
S.
A:s byrå-, frar högern vice värdinnan .Alma Hedin, son förklarat sig ej vara anhängare till kvin nans röstratt - * ' det gr förvbnansvar ' ritt högern e j haft nhgon att .uppstiillr som var anharigare till en ab ejälvklaj sak - samt barnavdrdeinspektör Annr Lindhagen frHn socialdemokratiska par # tiet.
Detta parti har sdledes nu ' 2 kvinn ' liga representanter i Stockholms stads fulimaktige.
Soc.-dem.
gruppen bestal i sin helhet av 31 medlemmar.
b rev från ' Ellen Key och hennes nya hem,.
.
Anna Lindhagens energi kanna vi idla, Tv &amp; g h g e r har hon förgäves bett mig, ' .ekriva om Strand, nu bad hon den tredje, och ehuru jag inte alls har tid lyder jag - e t mycket mer som jag för närvarande mest tlnker p i och helst talar om mitt: indra hem pA denna jor- den!
Ty sedan jag miste mitt barn- domshem, har jag aldrig kant niig hem .ma ndgonstaden förr an ' i detta sjiilv- skapade, i en natur med de stora linjer, jak drömt om, med ett väldigt vatten, en vid, bördig slatt, djupa barrskogar och rik lövskog samt därtill en gammal.
bygdn kul turhistoriska intresse.
Att har i det nya hemmet samla minnen frAn flydda tider ur min stora gliidjr ?.
De nya möblerna pb Strand bli mycket f5, men alla de gamla äga kara hagkomster frrin föraldra- och morför- iildral-iemmen.
Det inre av Strand blir inte alls ist il fullt^, nien det blir talande.
Visserligen skola de, gom efter mig komma hit för att vila ut fr8n arbets- mödorna, ickp ' kll.naa höra vad dessa Iöda ting ha att saga mig.
Men den inde, som lever aven i ti:ngen, skall dock rnnske p i n5got satt giira eig förnum- men?
Den viktigaste personen p &amp; Strand är Wild, min S:t Bernhardshund, vars namn ills ej anger hans vasen utan aven hör; il1 minnena.
Ty SH hette min morfars; tora hund, som jag i barndomen djupt iördade, och SA aven den stora new- bundlandshund, som jag bland alh i lundar i mitt förlildrahein htdl mest av Wild har valt sin födelsedag val, t] T len iir själva första maj, da han blii r hr och livets allvar skall börja för ho lom genom - att bärit paketer!
Tj r lan är ett praktexemplaz av styrka ock I ikönhet och en levande ' vederlaggning a \ r iet nedsättande talesättet om att vara L IV det slag) som gAr tretton p i dussi,] et,: han ar nämligen just född i en tull pH tretton!
Jämte Wild kommer djurlivet p4 %rand att representeras av s&amp;ngfAglarna, rt vilka hdlkar redan äro u.ppsatta, sam1 iv en bikupa, som skall st8 i den lilla, * amla täppa, med körsbärs- och plom- on tri id, som redan fanns pd mitt om- ilde förut.
Där skola ocksh alla dags ammalmodiga, mangåriga blommor plan- m e.
Bredvid ligger en nyupptagen ippa för frukttriid, bärbuskar och helt tet gröneaker, ' sil ' att koloniträdgbrds- lastarinnan Anna Lindhageii kommer tt.
ge vackert betyg nar hon besöker trandl Snart skall en snäll gammal mister, som gubben Noak börja » plan.
?ra p5 markens.
Och ehuru det icke lir B mycket vin D, nog skall jag försöka ied en vinstock i det soligaste hörnet.
' ör övrigt f11 kaprifolium, kliingroror och ildvin rasa fritt kring Strands murar ch runt om d e m ko le gammaldags Isor, syren och jasmin dofta, men bac- arna skola bli sig lika, fulla av vilda lommor och viigen bli grön.
av gräs, 1st som den vackraste yagen i mitt .....
.
.
.
arndomshem var. '
, Ellen @ y ocf~ fretrnes nyn / mr, vid Vättfer !l, vilket / ton dotterat till v i / o h t för nrbetcrskor under V&amp;, sominav- ocf~ / tösftrrn " nndcr~tn.
En Vattersnipa ligger redan vid sin) rygga i och för roddturer pil sjön och) !i en annan brygga skall byggas en lergola, mellan vars pelare Vätterns och rasterhimmelens farger komma attsynas iii vackrare an de redan iiro.
Orn det strAlande solskenet komme tt racka, torde de yttre och inre mil.
iingsarbetena vara fiirdiga till pingst.
Ich sedan kan den, som vill veta mera, m Strand, titta inom.
till Ellen Key.
- '
----- = ---- -.
:.
- het.
Döende vbndades hon för barne; in, unclersökningar viside snart, a t t dettu bad att fattigvarden icke skulle t a icke var förliöllandet.
Senare har man hon. '
dem och ackordera bort dem till frix n- antagit, ' att det skulle vara den utan- dadc luf tons rilrcc1o:in p i I&lt;ol.syr,z, cil-; \ ter en av de mest.
undangömda, t de mande.
dog hon av striiplungsot en fri11 Si ken vcrlzaclc soni gift för liroppen.
Dcn e k mest arbetande, de n est betungade h a r gKtt bort.
lh av dessa svaga kvinnc ' r?
virdog.
Till begravningen kom en r BV isiktcn, a t t det iir kolsyran, som för- som varit stark nog att 11iilIn herniil et t de emA asylflickortin hem, hon 6om ar dii.rvar lnftcn, torde iinnii vara clen d hoten, men saiiiman, faet fattigdomen varit Iiiirskanc l e ljus och viicker som modern.
Fade) rn f6i ?liiirslznndc l ~ l i ~ n allmiin iior clcn för darinne -- de giingande bekymren fl ör 1 grit som det barn hiin B.r, medan fli C bJanil vctc.nsl.ri~.psin~nncri hyran, för nAgot ritt stilla hungriga bni r11 1 kan, frisk och euiid, med tindrande og (m liingo scrlan övcrgivcn.
N; igon risk för med, för skodon till skolbariien, fl ör t 3Ag ut mot livet och iildatli ayster tank te a t t l i ~ f t e n i vilm bostiidcr skall bli för.
Izolsyrcril&lt; och för syrefixttig för a t t fattiga paltor &amp; t sig sjalv, FA .pass he la 1 pli allt, brkdmogen och stark i förtid.
Modern, sA undangömd hon an vari it; Iziiniia unde~:Ii~ill; ~ anilningen, finnes att det var möjligt komma till arbet C.
Det har varit den gamla sorgliga hist1 O- 35 arbetande, sb betungacl, hade limn; al ej, trick vare den dlticl pBg5cndc s. k. r i m: mannen sjuklig, mestndel~ uto 111: tt arv efter sig, ett oi ' örgäiq$igt: för 0- 1 niitorliga Iiiftviixlingcn, vnrmccl vi arbete, hustrun sjiilv klen av britlt oc: h iömet och minnet av en god mor oc: h; nicnn den liif toinsiittning, soin sker E ijiilens arv frSn en stark mor.
~nvsilztligt, iricst gcnoiii springor och sorger.
A.
L. i ~ t i i t h c t i viiggar och golv samt genorn Hon var hög och blond, av en lan t - -- 1 rökgungnr vid.
clclning.
kvinnas typ, den arbetarhustru jag n u tiinker p i, och som bodde i ett arbeta: r- 13n tid trodcle inan, a t t niiinnislinn il \ .- samhiille i ngrheten av den stora han -; av nagot gasformigt gift, vilket mab nen.
Hon r a r racker linnu d &amp; jag si1 ' IT znl 1i1.de nntropotoxin (uv an tropos henne första gingen för nAgra dr sedni ' t I niinniski.~ or11 toxon gift) ocli som, in- IIuru aiigciiiiiiit och upyfrjslzwid C fast fattigdomen d A redan var henni ?S Ict iir a t t vid uttriidct u r ett ltvsv t; ini1a.t i srörrc miiugilcr, sknl le orsi~lin - siikraste och trognaste umgängesviii i.
F; jiiltdorn; I&lt;; I; ~IsI&lt;c (lii (1.
S2 iir doek c j Hon var olik sin omgivning diiri, al tt ii-iiii inandas den friska luftcn i dc !t 1 hllel.
Dc föriinilring; ir, soin intrzffri ?ria., torde] vi alla crfarit, lilzsoin vi ock hon aldrig klinde f A stadshustrutyl 3 I ned Iiiftcn i instiimgila riim, diir ii1Bng; i utan bonddottern f r h landot satt kvar övc ?r C i i viil 1zZnna obcliagct nv ' utt iiii (' l~ir c I I 1 niinnjskor 1) ciinni~ sig, iiro: f~öl; jiui (le: gestalten och övcr ansiktet, fast hon vo l r l iimgre tid viatas i övcrfylldir l.okule ' l k f ten blir v; iriii, fiili tig, rik 11 % Iiol- (dlcr boningsriiiii riiccl förslziimcl Iufi ".
tärd och sb oiindligt bekymrad.
s y r a ocli andra gasformiga iimuen a v Hon hade farit den vägen, aom a a 1: Ih skoiii i m8nga andra fa.11 ger os ner eller minclrc oliiind natiir, av vilka maliga fara med den de hiilla kik, fra n ' dir känsla a v obehag e q ganska go (n del giva sig tillk %nna s h o m d å I i g landet till staden och f8tt leva igenon i lingervisning oin vad f ö r oss a r s h d - 1 u f t, villcen .oftast förorsakas av att i honom fanns icke friskt virke, han s 1 igt eller nyttigt.
Tvingas vi a t t vista b ristande kroppshygien.
%lan erinrar r iigon liingre tid i lokaler med clålil ' nerver orkade icke med livets börda ocl h S ig t. ex., huru vidrig lukt somliga 1 alkoholen blev dessemellan tröstaren.
Hol n uft, medför detta så småningom ei l P iersoner, som lida a v stark fotsvett, -.
sAg honom ejenka ned ömsom till et It rigngd olägenheter: bleksot, allmär l p d d a ' omlcring sig.
Svetten.
luktar.
griltande barn, ömsom till den dystre 4 s vaghet, bristande matlust, minska (c:: ke märltbart, nar clen avsöndras, liksom för alla känslor petrificerad e " nots tandskraft mot allehanda sjukdo U t a n först n ä r den övergar till förriitt-.
- neurastenikern.
Nar barnen vor0 sm4 n nar.
O. S. v. n else.
Men icke blott p å hudytan och Den friska luftens nytta såväl son 1.
led bod kanske mest nöd, ty hon va r 1 kliiderna lmn detta försiggå.
I mun- - till den grad mor denna kvinna, att hol n cl len dåliga luftens skadlighet ä r iclu 2 n en frodas en hel flora a v mikrober, lång1 t förstod att hon icke kunde g &amp; ifriln den Ii ingre ointvistacl - dock e j - u t p i arbete, och krubba att lamna den 1 iiir så allmänt inseclcl son1 den bordt?
si Dm kunna sönderclela munslemmet 01 ch i munnen befintliga matrester, vil- till fanns icke dar hon bodde.
D.ei I V ara.
k Som belrant iitgöres luften av er l et vid bristande renhållning a v mun: - tiden var hennes kamp hilrdast, ty hoi 1 - av omltring 21 viktdelar n en, helst n a r ihkliga tänder försvåra .kampade den hopplösa striden att kunni i ' - landning) d ensamma, ger sig tillltKnna genoiii d; -.
gjuta kraft till arbete i mannen, ' son 1 SI yrgas, 78 delar.kvavgas, sina mangdei g andedräkt, Den då.ligs, illaluktan-.
li var förlorad.
Hon mPate till aist g4 til i v atten och kolsyra samt flere p &amp; de!
!le luften kan i och f ö r sig franikalla.
fattigvhden och mannen tillradde8 för # s1 ista Aren upptackta gaser, villra sy- i %rnimmelser a v obehag, som ge upp-.
sörjninghrättningen och hotades mec l ' n as vara utan p r a k t i s k betjdelse.
Syrgasen a r f ö r v å r t liv oundgang-.
l lov till illamående, svindel, ja, svini- arbetsinrattningen.
Men hustrun med de1 t iing h o s 1Gnsliga personer.
li g. Livsprocessen: i vUr organism be- I varma hjärtat och de blila trofast2 itår av.en s. k. förbriinning eller syr- ' Tillfiilliga orsaker till liiftförslriiiii- ögonen1 förstod, att det verkligen var synd I?
om mannen om.
han skulle skiljas f r h I.
siittnjng; bränslet tillföres genoin den r iing kunna .vara vissa gaser, sasoiii $ a g n a födan, men liksom det i en, E rolos, lysgas, tobabsrök, os f r i n ry- hemmet, fast han bara var dem till er .I.
börda, och sH blev inanneu kvar i hem vanlig eldsta.
kriives e j endast briinslc!
1 kande lampor, os a v den, som blivit met och hon ' m b t e på allvar ge ~ i g u: t.
utan aven tillhiide av h f t e n s syre, sil l B svett.
Dålig lukt k a n ~ c l r s i härröra i nigste iiven v5.r organism förses i i s å n smutsigt linne och orena kliider,.
i arbete.
i tillracklig miingd; detta 7 Gt,ta skodon, sld,inda matvaror o. s. v. med syre Det r a r i byggnadatiden.
Det blev er: 1 1 jämn förtjänst och mat At barnen at!
t i iger h m genom andningen.
EIindi ' as 3 [h&amp;gItominas bör aven, a t t mHnga vas- - gA i dammet och draget och göra ren1 t 1 luftcn tilltriide, inträder kviivning.
t; ers doft ar giftig.
Dessiitoiii uppröres.
i byggena.
SA niir varen kom för et1 t Den genom andningen i lungorna in- l ned fötterna en hop daiiim, som förom- Ar sedan blev hon sjuk; barnen milste j förda luften förlorar syrgas, inen blir I iar Iiiften och med vilket följer en hon skilja8 ifrbn.
De hava varit borta L 1: ilrare pR kolsyra och vnttengas.
g v a - r nangd.
bal~terier.
Bakterier finnas,.
f r h hemmet hela denna langa vinter, 7 remiingden a r ungefar ' densainina i in- s o m bekant, a v ofantligt mknga slag,.
medan hon legat och kampat med d.ö- () ch utanclnjngsluft, den kan e j under- t r a r a v vissa aro farliga .och andra den.
Hon var sS.
granelöst klok denna l iålla ?€örbränningen i kroppen; inen är, a, skadliga.
Man inser .härav liitt, a t t fattiga kvinna, hon begärde e j hem bar- t: rots i namnet, icke giftig eller ltvä- 1: iigonting allmängiltigt ur denna syn- nen frAn asylen en enda g&amp;ng ens, ty T rande.
F u n k t icke b a s sagas 0111 damin i all- ' hon förstod att det vore inte nyttigt för S å !snart syrgasens betydelse blivit n naqhet.
.
- henne att skiljas frbn dem igen, och 1 nsedd, trodcle inan helt natiirligt, a t t JZmte de ovauniiinnd-a orsakerna, hon ville bli frisk.
I de stunder hon 1 uften i ett slutet rum blev dålig.
m e - V 4 k a vi Iiär saminanfattat under be- anade döden ville hon heller icke lamna d lan syrgasen förbrulzacles genom man- n iiimning d8lig luft, h a r nian funnit, efter sig At dem minnet av en mor, av n iislcornas andi~ing, s &amp; a t t det till sist a t t den ökade fuktigheten jämte viir- 6jukdomen förändrad till oigenkannlig- U ippstod en syrebrist.
Men noggranna - n lestcgringen Bro de egkntli.ga orsaker- - - -- .- - --- L.-.- --- IL===- .. Vid en arbetarhustrus doc i. d ' l ' -- 1 Frisk luft och renliyhei t, f ' ' t i:; 8 " ',.
,: ' ' -
.
Ernst Blomberg.
Jlcd Nrnst l3loiiibci.g liar iclic blott " Jiirri- och 3.I.etall " förlorat sin friiiii- sti?
lednrc i dc tliigl igii.
oiiisorgernii.
och 1 ' 1 liiirf öri1i.c i strj tleriiii, cii gencrid, soiii scg1~1c1.c gt !uoiii sin försi litiglict och i.ctircr; ~tlc skicliligt i i.5 ttan tid, iiiir.dctti~ vrir 115 sin plats.
Arbctarc- lclasscn i siii Iicllict Iiiw föi.loi * at cï.1 av sinn.
iiicst ~iiiiiislilig; ~ gcstii1t; cr ld; i.iid sina egna verkliga söricr.
V2Li.t politi- ska liv liar föïlomt en blid, vcrlisaiii, jntresscracl nicdhorgare, frKn vilken iitströiiiniaclc nagot av seg iitli&amp;lliglict ocli nigot .förenande och försonande p i sainma g h g.
.
I sin ii.iiibetsgiirnjng kiincle 131oni- berg nog ibland, sages det, förfakta ERNST BLOMBERG.
viii ensidiga meningar.
Simkilt hade lian beniigcii ' liet a t t s;.
g$ upp i en viss alctucll fraga.
a t t clet var s v h t a t t r15 denna stora olyclia 15g 1ioiioii.i i det si- vinna gehör för nagot annat.
Niir dct sta synnerligen oiii lijiirtat.
giillcle lians eget ki.ingarilrc, f m n s clct alan liar ofta i~niiiiirlrt inot 131oiii- dock knappnst nigra grinser för lians berg lians nustan lriius.l«sai.riiiia viigan- aibetsniii ' liet och \ .di~iii.rilict.
Eii bli~.~cl de av skiil och iriotsltiil.
och den 1Bng- hans sista stoi * a beliyiiiiiier i detta av- similiet, varnied lian rlilrigenom slutli- seende var l&lt;zgfÖrslaget oiii icleella för- g &amp; lroin frani till en Ijestaind uppfatt- eningar, soin han fann allt annat an ning.
Han var en sökare in i dct sista.
ideellt.
Det frrmstocl för honoin s -: Ibland var cletta nog sa olagligt, rik sam en friin~ling.
soni ined olrlara av- tidcii var knapp och clet giillcle snar sikter och Idiiinpiga, okiinniga liander Iiandling.
3.Ien Iiur synipatislr var ville triinga sig in i hans rikc och des- icke i .alla fa.11 just den stora plikt- organisera dess iiied S.
; mycken iiiiida kiinsla, \ riiroiii dettn biir vittne.
nppl~yggcla författning.
A t t avviirJii 3Zångeii bateclrnacle ocksH Bloinberg, @ na till, a t t vi befinna oss illk i över.
fyllda eller dåligt ventilerade runi.
Samiiia ' lränsla av bekliiinning] can.
Bstadltoninias genonio ' att på annat stitt omgiva kroppen med en fuktigliets- mtitta.d atmosfiir.
Den installer sig lättare, ju I~ögrc teinperaturen Kr, och beror ps, att kroppens värmereglering blir bctiinliligt störd.
Kropp.cn avger n5mligen värme dels genoin strilning, dels genom ledning till narinast liggan- de luft, dels genom avdunstning.
I en t,ät minniskornassa befinna vi oss illa, emedan kroppen ej kan utstrkla varme utan a t t fil lika mycket tillbalra fran .omgivande personer.
Vid fulrtig ' vrrrm luft ar a \ - dunstningen från kroppens yta.
försvirad och vi besviiras av hetta och abnormt ölracl avsöndring från hu- dens talg- och svettkörtlar.
IIiiru skola vi.
' då bedöma Iilftens be- I skaffenhet?
Man kan genom en del vetenskapli- g s undersölrningar pröva luften bide .p$ dess fasta och gasformiga bestands- delar.
vi kunna beclörnn dess fuktig- hctsgracl, dess kolsyremkngcl etc. I praktiken måste man dock väsentligen siitta sin lit till ett vida enklare mcdel.
soin cmellerticl ingalunda ä r att för- krista: nämligen liilrtens.
Man han c l i tillämpa - en regcl, som iiven gäller om mannisl&lt;orna: " den luktar bäst, s0.m icke luktar nQgonting alls ".
.
' Vi uppställa &amp; Jecles som fordran p i god Iiift, akt dm xlrall kannas god för m näsan.
~ e t t kunna a vi bäst pröva, oir vi efter a t t ha vistats ute imfriska luf, ten intrsda i ett rum; den f a r ej varg för varin ocli ej fulrtig.
Att ha, varmt i riiniinet betyder dock ej alltid a t t dal inne a r dålig luft, varm torr luft, son ej luktar illa p &amp; griind av vissa förore.
ningar, a r lika god soni kall torr liifl av sanma beskaffenhet.
Är luften stinkande på grund av orenlighet och snusk inne i bostaden!
S; ' lar det ej avhjälpas genom luftviix- ling, lilrasA kan den ej bortskaffas ge.
noiii viidring.
Pettenliof er, en berömd tysk hygie- nilrcr, liar givit dettn iiyare iippfatt- niiigssiitt ett Iranske något drastiskt, mcn oneldigen slkende uttryck genom följanclc: " On1 man lias en gödselhög i ett riiip, dar man vill skaffa frislr luft, ' sg är det bäst a t t: €örst taga bort gödselhögen och sedan viidra. "
Ben- 1.ighet jainte luftviisling.
Ziro saledes liiivuclmedlen för erhallancle av frisk luft.
Lufijviixlingen i ett ruin sker biist genom fönstret och hör ske sk, a t t fönstret öppnas fullstiiridigt under t. ex. 10 minuter.
Det ' iir iner praktiskt att öppna fönstret en lrort stund pB vid gavel ' iin a t t l i t a det s t i Itinge 13 % glänt; i det förra fallet förloras min- cire a v det i v32ggnr och möbler nmga- ine era de värmet, och runimet atertager hastigare sin normala tcrnperatur, se- 3an fönstret s t h g t s.
Genom a t t &amp; stad- sKsorn cn gii.nsl&lt;a, ja, till och nied siii=.
deles konservativ inan.
Detta var han ju ocksi i viss III&amp;I~ p &amp; gruncl av s h be- tiinksnniiict ueli ohenSgcnhe ' t för ohe- rsltncliga iivenlyrlighcter.
Dc, soni Iiide 1tii.nna I~ononi nkgot, fann dock siiart vilket Iiiillsp:r,Ping av lrli~r ' racliknl; oi.slzN.clnii-ig viilltle balzorii höljct.
I~loi-ri- - l.
) crg var n.iitlligcn cn Itlizncl; irlxti~rc- purticts n~diknli~.stc min.
IT; ins ivriga intrcssc, a t t siitta s i g in i nyil spörs- iiid.1, soiii e j mött honoin 11 % Iiim sprid-.
(Iii, V C ~ ~ S ~ I.
I I I ~ C ~.
S ~) I \ lii.r I ~ I &lt; I fiiriin- ~LC~~, drntisviirt.
Varli~lst en ny iili:, fiir vilken lian frim början instinlztiiiiis- öigt fattat syiiipati, kom till Irortve: blev I.i; in helcyinrad och sökte +il \ .- niant efter iitvagar att kornma den till i j ä p I griincl och botten var Ernst Bloinberg utan yttre 11 jalpnie- del av egcn kraft vorden en filosof, soiii sprinacle efter lösning p i g, ' ltorna ocli för villren intet: miins ' lrligt, y w.
friiininancle - i.itoiii, det inc ' lste Jag m edgiva, Itvinnofr5ga.n,.
soin han i viss man stii.llcle sig ganska skeptisk cinot.
Ingen ar oiinil~3i.rlig och luclrorn,z.
fyllas sniirt av nya 1rra.fter.
Det toni- rum, som Ernst 131oiizbc~rg Iiiinnar ef- ter sig, ~tp1LLnas cloclr icke si % Iiitt.0~11 aldrig viker det ur hams viinners hjar- tazi.
Vi ltoinma stiindigt med salrnad och tacksamhet minnas bilden av den- ne arbetets son, den fridsamnie.
och.
stridbare, anspriilrslöse och outtrottli- ge sanningssökaren.
.
Carl.
~ i n d l i a g e n. '
-- '.
komnia korsdrag sker en hastig och grundlig utviidring.
.
Att narrnare ingå på, vad soin hör till.
kroppens, klädernas och våra bo- städers hygien, tillåter icke utrymmet.
l Vilja vi hklla- rent och friskt i vara rum, böra vi börja med oss själva.
.
1:Iuden bör hållas ren genoin grund-.
liga tvattningar och bad.
Bad för- summas pa ett oförsvarligt sätt i vRrt land.
Badning %r så viktig i .sanitart hänseende, a t t t i l l g h g till billiga bad sonimar och vinter borde ombesörjas - på allmän bekostnad.
I utlandet liar man gått före i detta avseende; i Ber- lin t. ex. Iran .man f 5 en.
ljum dinsch (jämte tv51 och handduk) för ett pris av omkring 10 öre.
Med avseende p &amp; bostadens renliall- ning tillalter mig intryininet endast a t t anmärka ett par sm; fLsalrer.
Vad golvet betriiffar, bör det Iielst vara fernissat eller försett med cn tvattbar matta, andra mattor borde .ej f å förel- omma .. torrsopning bör i~ndvikas.
För stop- pade nlöbler bör man aven ha en viss respekt och i allinanhet ej anvanda dem i säng- eller barrilraininare.
Sang-.
kläder måste ofta pi,skas och vadras, e j.
förvaras i slutna soffor, och varje mor- gon fullständigt avkylas, innan de sammanliiggas.
Kommoder äro högst oliimpliga möbler och borde crsiittas RV tvattbord.
Sliipande kjolar äro 11r liygieiiisli \ '.
.
.
.
- - -- - - -.
- .. -.
-- - MORGONBRIS -- .-zm- - z.:- --.
- -.
.
-.
.-.-.
-- --- .=r=- kete Hus ' stora sal, E &amp; att nu var diir god plate.
Den nyvalcla styrelsen med ordföranden i spetsen gav vittnesbörd om att den var in ~t+llning vuxen.
Ord- Två större samlingsmotioner i kvin- föranaen höll ett ta1 till inedlemmarna, nornas röstrattsfraga.
buret av liiinförelse över det inAl de hade föresatt sig och uppinanade medlem- Den socialclen~ol~ratisl~; t marna att arbeta troget och allvarligt r ö s t r i i t t s r n o t i o n c ~ i - uncler- för den stora frfigan om förbättrandet I; ecltnn.i7 av nio mcdl.emiriar av parti- av hela klassens stiillning.
griippcii - siigcr om kvjnnornas röst- Vi3 mötets öppnande hade anmält sig riitt, nletl, znlcc.lnjng av statsininisterns tre niedlemmar av ~.FIjemmets Vela, svar, iltt verkningarn:~ a v den beslir- styrelee, som anlitillo att de nifltte f4 tade röstr5.t; tsutvjclg11ingen först borclc: Signe Bergvzer.
Anderssova.
närvara vid mötet, då, de o c l d vor0 in.
avv:ilctaSs, innan inan tog n$pt yttcr- tresserade för saken.
Ordföranden gjorde lignrc steg, föl; jri,.ncle: dem dock iipymiirksamma p&amp;, att detta " Ilögerns statsrninistcr liar icke niir- möte endast var för tjiinarinnor och att iiiare nntytt, IILII: dc nya inmlig,.
; ~, vd- det denna gAng icke vore nAgon .anled- rnnnagriippciinas förlii,lla~lde vid val- ning för andra att vara niirvarnnde.
Ut.
ii rnun s k d l k m n a f ör honom avgöra, talade vidare, att &amp; et kunde vara intres- om ' det iir.
riitt och Itlolrt a t t gk ltvin, sant att senare fh ett möte till sthnd nornas röstr5ttskrav till mötcs eller I den norska tidningen ~Kvinden B med ~ H j e m m e t s Vela, medlemmar.
skrives följande: icke.
F r å n var syiipunkt Zro detta 36 nya medlemmar antecknade sig.
slags spelrulatic) .ner pk en gång logisk t I Kristiania hölls den 20 novembei Det iir nu tredje gangen tjänarinnorna ett mate .för tjiinarinnor med Kata Dal.
i Kristiania organisera sig.
Vi tvivla nieningslösa och en lcïanlrning a v lcvin- ström som talare.
Kata förklarade själv icke p %, att organioationen denna gAng nornas goda riitt a t t onisider rycka före mötets början, att hon inte hade skall vara livekraftig.
Första gtingen, upp soni; jAinl.jka m.cdborgare i (7ctt.a v: ~ ~ (~11ti11 ator tro $ att i det akulle lyckas för dein 1801, var det som beltant d:r Oskar s:i.iiiliiillc, cliir clc ~ i f, g Ö x halva, att pil nytt resa tjanariiinekhen i Norge, Nissen som organiserade tjiinminnorna oali cl %r tlc fyllri, s. % irir " i.rig; i. och vildigs I I i ~ i.
T f i 1,ill~t; n oss ty, eade hon, det ar sit svdrt att orga- och det arbete, scm dd blev nedlagt S nisera tjiiiiariniie1; Aren.
Men mötete re- bland tjlnarinnekaren, har nog inte varit.
iltt viicl ja till rilisdagen a t t iittrycl.&lt;ligt sultat blev annorlunda.
Tillströmninger utan frukt.
M h g a tala om denna agi.
underlriinna siidana .föreviindninga.r till mötet var ab stor, att lokalen intt tation an i dag.
Men att föreningen f ö r uppskov 1 % obestämd tid nied en kunde rymma ens halften.
den gdngen icke kunde hiillas gaende, frå.ga, som nog iiven motståndarna i Efter det livfulls och hiinförande fö, Iran man näatan saga hade eina natur- sjalva verket erkanna blir allt mera redrag, som Kata höll, besvarades spörs.
liga orsaker.
Förbilllandena voro helt brännande.
A t t fördröja &amp; ven s&amp;clana målet om en sammanslutning bland tja- annorlunda dA an nu.
Dar restes ock88 reformer, som snart sagt alla inse vara narinnorna vore nödvändig med ett kraf.
ett förtvivlans skrik över biide land och oundviltliga, a r en ytterst d i l i g poli- tigt: Ja, den ar nödvändig.
Vi - milste stad mot d:r Nissens tjänarinnor, som tik; ' den vacker liarin utan a t t skänka bilda en förening, det ar icke för tidigt, det hette,.
och förföljelserna kommo fr %n annat an en gal.genfrist mot vad Inan vi ha s % ofta talat om det när vi komma alla hdll.
Organisationens stora bety- fruktar.
Riksdagen bör sannerligen nu 1911. tillsamman.
SA lydde uttalandena fran delse, som ' ingen intelligent människa i alla och en var.
Säkert är ocks8, att vdra dagar vill förneka, vann ' den gan- lruuna ' anse tiden vara inne a.tt t a det sällan kommer man med i en sa hiinförd gen icke mycken förstAelse.
De bästa första steget f ó r akt gottgöra den r församling.
För stiftandet av en för- krafterna inom föreningen tvingades av orättvisa, soni skedde n a r Bvinnorna ening tecknade sig ett 60-tal kvinnor, motgangar att emigrera och föreningen 1907 lainnades kvar i sin röstrattslös-.
dom ' ville börja föreningens arbete, och lämnades %t sitt öde.
het.
Även om n u vårt.
förslag i denna en stadgekommitté tilleattes.
Denna del blir förklarat vilande, ligger ju Ar.
1 897 blevo t janarinnorna i Norge stadgekommitte senamankallade till möte hela avgörandet h o s den manliga val- &amp; ter organiserade.
Denna g&amp;ng med den 30 november, diir förslag till stad.
hjälp av Edv.
Olsen fran ' Tannum m. fl.
manskåren, som h a r a t t godkänna.
eller gar behandlades och antogos.
Förenin.
Föreningen uppehöll sedan sin verksam- förlrasta.
Även om de godkänna, skolii gens namn blev 3 Den kvindelige Tjener.
het under c:a 4 Hr, men, pil grund av Sverges kvinnor först 19.14 f å tillfälle stands Forening,, vars uppgift bl.
.a.
61 att de basta och mest energiska kraf- a t t deltaga i a t t utse folkets * represen- att arbeta.
för en .kortare och mera be.
terna maste lämna föreningen, blev den tanter.
Förlxastar &amp; ter riksdagen nu sti-irnd arbetstid, extra betalning för över- vart förslag, s % framflyttas denna na-.
pA nytt nedlagd.
tidtiarbete 111. m. turliga och här j. landet s &amp; viil förbe- Nu ha allts8 tjänarinnorna i Norge Val av etyrelse företogs och till ord.
viintat i nio Ar innan de började med redda reform till tidigast 1917!
Det förande för föreningen valdes Sölvi Sö- kraft arbeta på nytt igen.
Men dessa vore mäsrlrligt, o ' ni den ntdöincla.
cen- rensen.
Till .detta möte hade.
ocks5, siisvalriittens sista riksdag slriille nnsr %r som gatt ha nog berett jordmanen, kommit ' m h g a fler an vi hade vilgnt sh att den tredje tjäoarioueorganieatio- sig h a moralislr r a t t att p5 detta satt: hoppas .. Lokalen var till trängsel fiill- nen skall bära de frukter, som med rätta gripa liindrrinc7e in i en Itoiiimande tids - satt. '
Ds flesta deltogo ocksk med 6 5 - viintas RV den.
Med.
de goda krafter, LI tveckling. "
dant intresse i diskussionen om ~tadge- Yrlrandena, i snii~i~ia motion o111 som den nybildade fö:reniiigen utan tvi- förelaget, att var.
och en maste beundra i i .ldersst,reckets.
ut-skylds- vel har i sin styrelse och i sina mHnga dessa kvinnor, som kunde stii upp och medleminar, måste det ockeA kunna ut- s t r e c k e t s, v i i, r ~ ~ p l i l ~ t s s t r e c - framföra sina meningar sa klart och tyd- rättas nagot.
lr e t s etc. borttagmde ~ i ~ l i i ~ i h i l ~ i l ~ ~ l ~ ~ ligt formulerade, att man nara nog kunde ined yrlrandet om kvilinr71is flilla iic cd- -.
Tjänarinnorna s k o h ock &amp; komnla Imrgarriitt med fö1; jaiide ord: tro, att det var en daglig och vanlig eak för dem att deltaga i möten.
Det bildar ihSg, att samtidigt som de arbeta p i att " I~önsstreclcets bo~ttagaiidc.
M n, gott för den nystiftade föreningen, att deras organisation skri11 vHxa stor och \ d r 5 ttsvillkoïen ~ l i u l e l förvisso w r a - den raknar SA m h g n intelligenta, mo.
~ t a r k, iir det ock &amp; nödvändigt att de e t t franisteg av synnerligen stor riick- diga och ihärdiga medlemmar.
Vid detta ingA i Samorganisationen, dar de kunna vidii.
Nen Inan far clock icke i l.i; ~iii- .. möte antecknade ~ i 35 g nya medlemmar.
hava det nödiga stödet.
pen för denna rStt,fii rdipa.
sak glöiiiiiin.
Xasta möte hölls den 7 december.
DIuv * ict Kvist.
a t t o ~ l i s h st:~i * il iiicdl) ni * gni * gi:iilil~cr (71- Även detta möte var mycket talrikt be- fattiga mail lin, blivit iites1iitn.a ---- eökt., men r?
~ hade styrelsen hyrt Fol- nieclb~r~cirriittrn gcticrni dc övrigil.
vi ' Från riksdagen. '
Tjänarinnornas organisation i Kristiania, - ' '. '
*, ', ', -
\ - MORGONBRIS - - -.
ilciiic&gt;kimii tisli s~ * iipiiiikt oförsv; i,rli~ ~ i i koii il &lt;c ?- iltt i1tf '; " L 1Jidi.iig i l \ l ~ f i t ~ ~ l i; l.
~ oiii " st rccl; ", soiii I i ~ ~ f i till t s llcn 1111 gii i l- iiiiiricn sjlilv liiiiiii; it: bitdi~iig till " ITjir Iiiiiclc a. k.
" iilliniiiiiia " röstriittc Il.
~) e k i i ~ ~ c i i ".
P; i s. % slitt ' bli; livil Siiiiiiii:~ rlitt AUIN vi lii * iiva f &amp; Svcing es stiiteii, iiven oiii 1) cloppen c j I) li \ k v i i i ~ o r ii tt lin sj t t ort1 iiied vicl avg 0- U. % i.~vsc&amp;ircln, (lr,cli Iivan den utö (i.iilidct ii \.
.
f O l k ~ k och av deras Cgi la jnrc av priiioipcii oiii a t t clcn fatt.
niigc~liigci~licter riv sniiili~llclig art, 1) C- gc liar riitt till Iijdp.
Den p r i n c i p g3iix vi ocl; ss f ijr ilcssn niitl ra orlit t - iir jii f ö r övrigt i Daniiiarlr fastslage vist iitcsliitii; .~ griippcr. ' '
p:i ett axinii iriyclwt il er^ ~51iert siit I l i b e ï 1 i l c r i.
i a s i i i o t i o n.
o 111 ciiicclan d a r csis terar i,ltle~ cloinsuncle; k v j 1 i: i i ~ i i s: r ö s t r i i t t - iiiicle r-, stijd, soiii e j ar fattigvkrcl.
tcc.kand av l i ~ii~~ll~ ' iiliiiiir niT libera 1 ii :[Fredrilzs1) ergs Icom~~~iiii, belaget siiiiiliiigspni.1 icbt - liiiiiiim en iitimlai 11- I sjiiha Köpenhaiiin, i i w n dock e j iile ilc Iiistorik iivclr lc \ .iiiii.oriins röstriit; t S-!
staden inkorporerczt, csisterar en Iija11 ~ ' i i r ~ l s c Iiistorin s i igilisi1:igen och sRg (2s.
Icassa, soin synes iitoinordentligt vi sliil.ligcii iiiw7 iinlcclriing a v Reiitc r-: skött.
.Dess lcanslre duktigaste s t j skii-iltlskii 111 i * crliiiiig, * cn föl; iniidc: l rclseiiiccllein iir C a iii i 11 a N i e l S C I C:ciioiii fr:iiiil~igg; inilc riv tlc sak1 i- l Irlincl iiven Iiiir Iios oss ftir sitt deltagar pi iippgiftci ', soiii iiii oiiiföriiiiilcla i i t- (dc i ilen socialdciiiokratislc,a Irvinnc i.c (liiiiig jiiiiic~li; oillcr, saiiil; stntistislc.
; l l Izonfercnsen i Stocliliolin 1908. w n tr; i l l y v r ~ ~ fir i s 1 908 avgi rna, reclogi j- Denna I&lt;~SS; X liigger siirskilt au.
p I-clsc!
för kvjniiornas fördelning i siii r- i tt Iijiilpil änkor iiiecl barn.
Shvitt ja sliiltfz iilil~i-sklasser, civilstind, yrke n 1 ~ciincle uppfatta av] nitt sanital nie1 iii.
ni.
: synps iivcii dc: liingst gilencl Ic j frii Nielsen, haclc clenna 1c; i.ssa s$ goil i i i g oi~~liaiicllacl~ fr; i- 1 Iinanser, a t t den 1; iincle Iijiilpn alla bc krav 115. u t ~ * ~ ~ l r i av gii.
viiix i i ~ ~ p f ~ ~ l l i A l i t i t.
iintler s; " lclan it I iövancle iiiikor iiioiii Frc~lrilrsbcrg f i i i ~ l i ~ l l ~ i forf ~ i l Fiiriinclc c liotn anst5 ' iile c1 l coniiniin, soiii icke fattigv,:lrclen iinclcr tl \ ' g; il ' illld~t a \ ' (' i~llllii.
fl ' cPIga] &lt;NI Vn1 ' a s; töclclc.
Först Irunclc de bara Iijulp; inili tigt-, i syiincrlict s0ii.i ri ksilngen 1 L;, ' ldana 2inltor, som Ilade ininst 3 barn clc ?iisaiiiiiia rcii1; iii intagit en hestiinil 1 I &gt;i seiiare tic1 Iia Sven d e mccl 2 och: principiell st; " l~ntlpi.inl; t. "
1 mm f i t t iinclerstöcl.
S; iiiiiiianlagt ge l ijiilplrassan m i unc1erstCicl 5 t 73 Snko C) ch 270 barn.
Det ar icke sa smA s i ~ m 1 ' iior soni iitclelas, iiiaxiruuiii visserligci l .O kr.
p r barn och,ni&amp;na.d, nien dh de; I I ir flera barn blir jii si~niniaii icke sl JCoinmcr inan övcr clil; till grannhu C ~bctycllig och bidraget u.pp1iör icke ef O t cr ett eller e t t par Kr aoin fnttigvsrc viidst,.itlcn pi?,; in (lra.sitl; ii~ siindct, s, il &amp;; i, gör, iitnii 1~ibeli; jllcs jnt.il.1 lronfir (1 iii * tlIi i. siiiincrl igen inyclict a t t tag; 11 iiii,t.ioi~si " i.lclcrn.
Vidiwc iiro iclrc nr iwlil p i f ör clcii iniiniiislr; i, soin lix 11 ~ctsl ' öra Iiiiknr iincl; ~.iitagiia~, tviirtoir Iiin; l \ rct p i sig iiiider cri resa a t t anviin a iiscr Iijiilplrassan det just vara sir cli~ clcn Ii11 a t t l i r a sig ncgot pa.
Jat ' U ~ppgift a t t giva cleni lijlilp och s &amp; pas!
Iiricle c15 först frii Stcrlrys bestimdr r ildig hjälp, a t t de, med tillhjälp a l iippiiianing a t t taga nggot reda p &amp; S in arbetsförtjiinst, kunna draga f r a n Det danska hjälpkassesystemet.
S ig ocli.sina baki1 utan a t t beliöva.lidz Det förefaller soiii en myt ?tt Ironi b rist p &amp; livets nödtorvt.
D 5 vi talade om det stora probleinel niiinerna i Danniark ge anslag til l 1ijiilpl:assor för a t t en del nödliclandt 2 f, ör mödrarna, a t t bi, &amp; arbeta yta1 d c slcöta sina icke skola beliövil viincla sig till f a t t i g O ch t i l l f ~ d ~ ~ t i i l l a n 1; nnna ciil;.
SA franiliastade fr ' u Nielsen cn 1 1 \ 4rclen, iiicn det förliUller sig verlrligcr 1 inke, soin J a g sjiilv ocksi, m h g a gin- tl s % Staden ICöpenlininn t. ex. anslog -.
.. .. --.
-.
-.
.
- --- --- ----- ..
. ---- -- s..
- !.
f ijljer ju iiiec ' l nöclviincl igliet oclwH en lag som slzyddsr ankor, ehuru staten.
cllir e j liar.n&amp;goii a t t taga igen ersiitt- ningen av.
Daiinii~rlc h a r i c h blott lyclian a t t vara sa langt p 5 vag till riittsskydd för Irvinnor och barn, utan det lilla Jliinmarlr liar oclz:s &amp; B l cl e r d o 111 s- i.
~ n d e r s t ö d.
Var och en soiii liar heniortsratt i Daninark: varit d a r de sista 10 5rcn och fyllt 60.
Ar saiiit icke haft fattig1i; jiilp imcler de.
sista 5 afer, har r a t t till ~~lclerclonisun- clerli %ll.
.
Harav följer na,turligtvis att.
det a r av stor vikt a t t n &amp; sina 60 a r i.
Daninarlc utan a t t h a l~eliijvt anlita fat- tigvK.rc1.
och nicc1 dessa iitvilcningar, soiii jag hiir gjort angiencle skyddet.
för iiiödrrtr och barn och slcyclclet för Udringar, s &amp;; " i terlroiiinier jag till h jalp- 1z; issorna.
E; j all; ^ 11jiilpkassor iiro s2 vii1 organiseraclc s m i Freclri lrsbergs lroiii- muns, a t t cle bliva ett d i e r t stöcl Eijr ankor, inen de danslra h jalplrassor- na ö~~erliiiviicltaget .spela en stor roll vicl a t t för11 jiilpa i fattigdoin] iiinlpan- l e nli.niiislror fram till c7e 60 aren, soin Danniarlr ge garanti för en åldeïclom,; illförsalrrad ktminstone livets enkla- rte nöcltorvt.
Anlia Linclliagen. '
.
Från Köpenhamn.
cr tiinlct mig s3som cii rnö,jliglict till ' E isning.
Iiviniior, som lin barn, borde hledlcn utdelades gc.
f r h 1 oktober l909 till 1. oktober 191C 220,000 kronor.
noiii unc7erstöc7sföreninge11s i Köpen.
h i n n s. Ii.
ltoniiiiunola avdelning; au, de 15 personer soin linft a t t iitdela L dessa medel ha 10 ' tillhört borgerrepre- sentationeii.
Dcssiitoin anslogs 18,000 kr.
speciellt med anledning a v arbets- lösheten och 10,000 kr.
för annat ancla- ?il 5 1 Det a r ju klart a t t dessa anslag icke lciinnn råda bot på all nöd, utan a t t elande också existerar i - Köpenhamn.
men bara a t t en sådan princip ä r fast- slagen, som a t t människor skola kunna få hjiilp a v offentliga medel utan a t t det * raknas f ö r fattigunderstöd, a r ett ganska stort framsteg. '
Köpenhamn har e j enligt danska la- gen om hjälpkassor statligt understöd, utan d ä r faller anslaget helt p &amp; staden Köpenhainn, men i andra kommuner h a r " kommunens Hjalpekasse " r a t t l1 ava mycket kört arbetstid utoin hein- I2toii.i ' oss siga 5 B G tiininm.
B1 [edelst bjiilp av koiniiiiiii och stat, en lijRlp som slrulle vara doras rkttigliet a t t utfB, borde tillskjutras vad övrigt som fordracles f ö r cleras och deras barns uppelialle.
Fredriksbergs H j z l - pekasse a r en duktig pioniar i arbetet för ankors r ä t t till iinderliåll f ö r sina.
.barn.
I sanimanhang ' hirmecl rh, hämnas a t t i Danniarlr a r i Indenrigsrniniste- riet ' u n d e r u t r e d n i n g o m a n - kors pensionering enligt l a g.
Som en följd a v ratten i Danmark för ogifta mödrar och övergivna hu- strur a t t f &amp; bidrag till sina barns un- derhall, vilket ges u t av inyndigheter- n a utan fattigvards verkan till mö- drarna och sedan utkräves a v fäderna, 1l- iet, I All t " För-skull. "
Kärlek ar groväder över sinnet.
Det kjuter sh manen groddar upp, som ej h tillfiille att viixa sig stora och starka.
) ch den gliidje som kommer med arlekene starka filrr-elrull, nar den bry- er fram i " ett undrande sinne, den kan iesna under företa frostnatt.
Den kan ckss vara livet ut.
Hiir har jag valt en till föredöme, darför att den spirar pp ur den gemensamma mannieko- aturen, - blomstrar och fyller ~jiil och inno med sin ljuvlighet.
Men det ar alet, om ndgon vill pbsta, att det e j nnes nfigot annat gladjegivande för- cull i viirlden, an för hennes eller hans cull.
Det enda minne j ~ g har frdn de anger jag suttit vid examensbordet ar 3 censor, en namnkunnig kemiet-, eom) etsade en blyertspenna.
Han satt och rar av träet varsamt i lbnga, liksidiga ' ekanter och lade e p h o r n a i en hög.
et var ock &amp; omsorg, och ögonskenligen 1 omeorg som vAllado honom tillfreds-.
allelse; men det var har ej det företa telaget av en vaknande kärlek, det var er i mannisko~ldere trofaethet mot ett arbete, som krävt noggrann omeorg, det var vetenskapsmannene karlek till det piilitliga resultat, som hade gjort detta omsorgefulla tillviigagfiende till en vana, som han kommit.
att hilla sh mycket av, att han i alika halvviigs lediga ögon: blick kunde sitta och kela med den.
Kärlekens etarka för-skull har det, förut, att det tager kroppen med Bom intet annat.
.
Men kropparns.
bldras, nu- tidens kulturindivider bli tidigt fula.
Skröpliga äro d e y f r h födelsen, i skolan vantrivas de, och derae eenare levnade- ' O
10 -.
- .. -- -.
- - -. -----. ------ ---.
- p - - - p sött gör dem eiillan kroppaligcn biittre Men deras hjiirnor arbeta.
Och de son avvinnn tidens villkor det biista, !H ait j inne odlat, e i att &amp; triin efter en osjiilv visk kiirlek bliver en drivande kraft dem.
SA ha vi de människor som vAgr sig p &amp; en garning, icke endast av lus att siitta krafterna i rörelee, icke av illr dold ärelystnad och allt dylikt, son finns nog av bland ssagornas~ förgrunds figurer, utan för att do ej kunna annat.
De md ha sitt liv upptaget, förr flt deras sinne ej frid.
Och bnr k m det märkligt hjiilpa en människa att känn: sig lagen i tjänst ocksb kroppsligen De ÖvcrdAdiga krafterna kunna likson: de alltEör goda dagarna vara tunga ' at bara för der, som lart kanna riidslar att vara sin egen herre.
Och endas genom att det lekamliga livet slilund; inlammas i tjänsten ar det som des svara ÖvergAngen att bli lekamliger gammcil kan göras utan kvidan och utar.
sreeignations.
Gent emot &gt;de andral blir varja människa förr eller senar4 - kroppsligen ensam, likeom rrjaldigen men hjärtats iitri att fyllas av ett för, skull varar iiilda in i döden.
Taga vi epörsmillet för-skull som del artar sig i det ' dagliga livet, s &amp; iir del vart att veta, att det vid sidan av de1 stora för-skull, eom bestämmer livetc riktning, finne m h g a srni för.skulll som röra tingen enstaka, och det ar au dem, som vardagarnas hamör ofta koms mer att bero.
Bakom slarvig och glädje- lös garning ligger alltsil ett av de tvA, antingen nervtrötthet eller brist pii et1 för-skull .. Ar mon allvarsamt nervtrött, skall msn ej gräma sig över, att man ar led och ked A t nllt, utan bara eöka vila, sA kommer det andra i ordning av sig själv ..
Men ar man orolig eller tom och Ivar, diirför att det fattaa ett för-skull bakom eue dagliga garning ab ar det detto man Bkall söka, och e; upphöra, förrän man funnit det, och e j avika, nar man funnit det.
Allt för-skull, det ar mAlet.
Mycken, outeägligt mycken nervositet ekulle vara ur världen, om vi människor vore nAgol närmare detta mA1, an vi äro.
Den vag som man leder in p &amp; genom, att nöjas med det, eamla sig om det och hAlln sig till det; som man kan göra för.skul1, ar viigen, som för till lyckan, Det iir Burt att ripara av torrt nödtvang, det kan vara en hel glädje att göra det, niir det ar kärlek med i ~pelet.
Det tir iide ph arans och mak- t e n ~ tirinar, nar blott egen iira och makt var mblet, men det kan bringa glädje vid varje liten framging, nar arbetet var gjort för-skull.
Och det ar en usel e tillvaro rrtt triila för sina diiliga nerver, men till och med ett slitsamt liv med s kröpliga nerver kan vara lyckligt, om man skördar .frukt av livet, medan nerverna alitae ut.
För-skull för till glädje.
Och glädje giver alltid nervkraft, sil mycket som ' var särskilt kan frambringa.
Och, val använd nervkraft för framAt.
Och fram- steg bringar ny glädje.
(Ur, Nervbillsa av Frode sadolin.)
' Svenska fattigviirdslorhundets barna- s Det var en verk1 igt representativ rcam ling av folk, som enskilt eller mer offi ciellt syssla med fattigvhrd och darmec sammanhiin~aiidle verksamhet, vilka sam lades i Stockholm till barnavhdsmöte Det är glädjande detta, att e % m h g i människor synas inse, att pk omrfidenson röra barnen äro stora ansträngningar al nöden för att fB fram ett verkligt skydc för dessa.
Flera föredrag och yrkan den gingo till grunden och fordradc verkligt djupgiiende förbättringar.
BehAllningen av mötet kunde doc1 varit större, om tiden e j egentligen hadc tagits i ansprik av att Ahöra föredral och tillfällena till - överlaggning vari rikligare.
Detta fel kan möjligen e, undvikas pA grund av de viktiga Rru neim mängd, men ett önskemiil vorc ~ a k e r t att ett mindre antal, tillhörandc de mest intreeserade, kunde fAtt fortsattt att ÖverlHgga mera i detalj.
Men aver för ett sadant arrangemang m %ste mar ju erkänna att svArigheter uppstii, d &amp; er jtor del av deltagarna vid ett eAdani möte som detta iiro resande och ej hava tid, kvarstanna.
De amnen, som voro före, vor0 följande Riktlinjer för offentlig barnavhrd (föredrag a \; .andshövding IVidBn), Var fosterbarnevhd: ~liekueeion med inledningsföredrag av medis: inalrhdet R. Wawrinaky), Vird av epada Iarn och deras niodrar (diskussion ined in- edningslöredrag av d:r I. Jundell), Den [entliga barnavhrden i Amerika (föredrag av .edaktor G.
H. von Kocb), Vird av friska mm.
Ar utackordering eller anetaltsv0rd .att ' öredragn?
(diukusuion med inledningsföredrag rv barnavArdsinspektör J.
L. Kihlqviet och ' iii Frigga Carlberg), VBrd av ejuka barn (in- .edningeföredrag av prof. J. Wsrn), VArd av abnorma barn (inledningsföredrag s v fru E Anrep-Nordin), Förmyndafefrhgan (iuledninge !örderag av haradshövding Lindere), De ut0m Oktenskapet födda barnens rattsliga atiillnin.
: inledningsföredrag av borginëstare J. Petters.
bon, diekuseion), Samhallets barnavhrd i Frank,: ike.
Vad vi böra Iiha och vad vi icke böra ara av den (föredrag av froken Ebba Pauli), Skyddsiagstiftningen för sedligt försummade) ch vanvgrdade barn (diskussion med inled- of1 iingsanforande av baron A. von Bornedorff, sinland, och kyrkoherde P. Pehreson, Göte ~orp), V4rs uppfoetringaanstalter för vanar * ade barn, önskemil betrikffande organisation, iamverkan och ledning (diskusaion med in- edningetöredrag av dir. I i.
Blomqviet), Sam- rrbete mellan offentlig och privat barnavkd foreirng av fru A. Monteliun och dir. Hird # v Segerstad), Svenska fattigvArdeförbundets 1arnavArd (inledningsanföriinde av pastor J. Jeatin), Atgarder till atöd för hemuppfostran) föredrag av d:r Inex Laiirell), Plikthgiitna öraldrar och deras behandling (föredrag av attigvArdsinepektör A.
Lindblom), Skolan och barnens förvarvearletu (föredrag av prof. Fr. * on Schéele).
I behandlingen av deesa frkgor märkte nan huru tidens fordran pA att mor och barn e j böra skiljaa At växer sig allt tarkare; 88val nar det ang8r ensam- tällda mödrar och deras barn som vid ragan om utackordering i allmanhet: und0 man tydligt konstatera, att for- kan hörpa fanns, men lösningen var .et Ungt till.
Lösningen ligger i an- rade bostadsförh&amp;llanden, i en betydlig nedsiittning av levnacl.~kostnliclerna, i ett tillräckligt antal möjligheter för modrar rrtt kunna fi sina barn vArdacle, d i de sjiilva äro p i arbete, och främst ~ a k e r inkomst för mödrarna.
Det fanns talnre, som inekgo dessa problems vidd, andra som höllo sig mer till det, som hitin- till8 blivit gjort.
I det iimne, som sammanhanger med detta problem, niimligen de utom akten- skapet födda barnens rättsliga stallning, höll borgmästare Pettersson c t t föredrag, vilket stival till innehall Eom form rar utomordentligt val avfattat.
Före honom hade hiira ishövding Linders talat om förmyndarefrdgan och yrkat.
pH en re- vision av bestiimmelserna om förmyndare- varden, vilket ämne pA vissa punkter sammanhänger me ' d det av hr Pettersson framförda.
Den senares fordringar voro: 1) Det utom aktenekapet födda barnet bör tillförsakrau erforderlig vard och uppehälle utder uppvastaren.
2) Det utom aktenskapet födda barnet bör tillförsäkras ratt att erhalla känne- dom om vilka dess föräldrar äro.
I e &amp; dant avseende erfordras: a) upphävande av ogift barnaföderskas, riitt till anonymitet samt b) införande av ekyldighet för sadan barnaföderaka att vid anmälan om bar- nets födelse tillika uppgiva barnafaderns namn.
3) Det utom äktenekapet födda bar- net bör tillerkännas ratt till faderns namn samt ratt till arv efter fadern och- 3ans alakt.
.
SAsom villkor härför förut-: attes emellertid: a j att i de fall, d &amp; flera män var för iig kunna antagas ' vara fader till barnet, ietta icke m % kunna erhalla rätt till.
lamn eller arv efter någon av dem, samt b) att obligatorisk utredning a7 fader- ikapsfragan verkställes under den nar- maste tiden efter barnets ' födelse.
Vid denna fordran om oäkta barns ratt till arv utvecklade föredragshiillaren m ' varme och en vältalighet, som man ' gallan far vara vittne till, vilket e j hel-.
.
: er kunde undga att göra .intryck p i de nför en sAdan radikalreform mest be- hksamma.
FrAgan angliende sedligt försummade) ch vanvardade barns v %rd var föremål %r ganska.
ingaende och intreesant be- ~andling.
Det sista av föredragen, om ikolan~ och barnens förvärvsarbete, av ' otbskoleinspektör von Schéele, \ ?ar av en: ripande verkan och diiri framkom kanske ikarpast de allra djupaste samhälls- ') risterna ' inför de fakta, att barnen ilaste lämna sina bidrag till familje- ippehallet.
De fakta, som framdrogos, roro mycket talande ocl!
som en av leras avhjälpare framhölls, att vi mAste ordra yrkesskolor för all Sverges ung- ' Lom.
A.
L.
Agitera för den kooperativa den bland edra anhöriga!
Lar- rvinnorna att inse kooperationens nytta för arbetareklassen 1
.
-.
.
.
.
.
.- .. Från kviniioklubbarnas arbetsfält.
Arbogabrev. '
.
hhllits gemensnmt med ungdomsklubben Nykterhetsordeii Verdmdi samt me (Sundsvr \ lls kvinnoklubb.
13land de friigor, som mest dislrute rats, mb n5mnas nylrterhetsfrlggan, fat tigvbrdsfrAgnii, kooperationen, vät nplik ten samt rösträttsfrlfgari.
600 es.
al tidningen Morgonbris ha salts unde Aret.
Dessutom har klubben spritt gra tisbroschyrer.
För att ~tiirka klubbens kassa h a v avhallit en höstmarknad, som liimnadc en inkomst av 54 kr.
och en paket auktion till förman för utkastade arbe tare vid Utansjö, dA inkomsten blev 31 kr.
2.5 öre.
Vi ha aven pA en lista in eamlat 22 kr.
10 öre och av klubben1 knssa 10 kr., som vi ijant till en tra kaeeerail familj vid Gröting-ajö.
Til Morgonbris Ila vi sant nHgot över 10 kr Klubben iir sven ansluten till Sunda valls arbetarekommm.
E t t föredrag har hallits av hr Tb Zetter1ir.g i kvinnofragrin amt av fri Selma Tariilund.
i sexuel.1 hygien.
Vidare har klubben skaffat sig et standar, som invigdes ph var h d a g al kamrat Agda Ostlund f r h Stockholm som höll ett priiktigt föredrag, vilket v kvinnor äro sarskilt tacksamma för.
Klubbens önskan iir att vi anart m &amp; f!
fler sadana föredrag, det ar alltid er uppryckning frin kvinnornas sida nä; det kommer kvinnliga agitatorer och de ' behövs mycken agitation bland .Norr lands kvinnor. '
I Ar har klubben anordnat ett före drag av hr Ivar Englund i rösträtts frbgan inför en talrik publik.
Mor.
gonbris g8r nu i en upplaga av 40. ex i m h a d e n; aven i ar ba vi spritt gra tiebrosch yrer.
Avens &amp; vill klubben genom Morgon bris sända ett hjärtligt tack till vAr var fröken Karlson i Skönsberg för de gavor dels i pengar, dels i diverse, som hor skänkt oss vid olika tillfallen.
Nu vaga vi ej längre taga Morgon, bris ' utrymme i ansprak utan sluta med en vanlig halsning till alla kamrater nai och fjärran frAn 0rtviks.klubben genom Arboga iir en plats, som ej allt föl ofta blir synlig i Morgonbris ' spalter, men nian kan ju latt tanka sig orsaken n k nian erinrar sig ordsprflket: &gt;Kom.
mer efter som Arbogaölet B.
Vi ha har en kvinnoklubb, som f. n s r mycket liten, allt för liten, n " ar man vet att hiir finnas FA inAngn priiktigfi arbetarekvinnor, Forn kunde ansluta sig till vflr klubb.
Rlan kunde nästan for, dra att arbetarekommunen, Forn iiger s4 m h g a intresserade medlemmar, iippma nade dessas respektive hustrur att inglt i Irvinnolslubben för att simedelst stärka lederna inom vbr kvinnorörelee.
Men det Eer niistan ut sotn om vbrn manliga partiviinner i Arboga ' tanka som ett stort antal kvinnor, att det iir nog att man- nen äro med i. rörelsen.
Med det stora geinensamma mA1 som föreligger: atf bliva fria och sjalvstiindiga medborgare och att förgöka kasta av okunnighetene och fattigdomens tunga mantel fordras, att hela den arbetande klassen ', saval kvinnor eom män, sluta upp kring vora ideer.
Detta måste ske först innan vi kunna räkna pa att vinna n11gon seger.
Därför ställer undertecknad en maning till arbetarkvinnorna i Arboga att an sluta sig till var klubb.
Lat ej slöhe- ten och liknöjdheten langre vara radande l Upp till kamp för den stora Iiisuppgift, aorn ligger kvinnorna närmast i striden för ett bättre samhälle.
Vid klubbens senaste sammanträde h.ölls Arsmöte.
Av föreliggande rappor- ter framgick, att tre offentliga fester av- hiillits.
Vidare hade ett diskussionsmöte varit anordnat, dar klubbarna från Eskils- tuna och VasterAs samt kooperativa kvinnogilleilrr.
fran samma platser jämte Arboga kooperativa gille deltagit.
I n - komster och utgifter hade balanserat p4 ~ r i d t ~aikslrörn, z Maviana Johanson.
en summa av kr.
194: 90.
Till styrelso valde3 fruarna Rosa Erikson, ordf., Hulda Malmodin, v. ordf., Från Gellivare.
Helena Wedebrand, sekr., Alma Larsson, Ett Ar har nu förflutit sedan klubben v. sekr., och Anna Ener, kassör.
Bled Iitit höra av sig i Morgonbris.
Med an- hälsning till klubbarna landet runt.
av klubbens trcArsdag avhölls - Helena Wedebrand.
ledning en fest A härvarande Folkets Hus i febr, Sedan musikk&amp;ren P.
L.
S. utfört ett Brev från Ortviken.
par präktiga nummer föredrogs klubbens Det ar nu nggot över ett Qr sedan firsberättelse, varpa hr Agne Holmström det meddelacteo nigonting härifrh, och höll ett med bifall mottaget föredrag det kanske kan intressera Morgonbris ' över ämnet: r I (vinnornas röstrattsfrhga.
r läsare att än en gång höra nagot fr5n I övrigt omväxlade den viillyckade festen med musik, uppförande av tvenne tabliier denna plats.
Ilar lämnas vAr Qrsberiittelee frAn okt.
samt ett enklare.
teaterstycke etc.
Klubben har under d.et g&amp;ngna Aret 1909 till okt.
1910: Klubben bildades av fru s e l h a Tärn- avhallit 22 ordinarie samt 2 extra mö- lund frAn Siindsvall, da 17 medlemmar ten.
Klubben, aom vid Hrsskiftet ägde antecknade sig och nu äro vi 30 karn- 43 godkända medlemmiir, räknar för fasta medlemmar, vilka alla ha fattat narvarande 33 medlemmar.
Kassabe- sin uppgift pli allvar, besöka mötena ballningen till innevarande Ar utgjorde punktligt och deltaga i arbetet efter r.
5: 7 8 Under 1910 har klubben till basta förmiiga.
Klubben har haft S6 fullo inlöst 55 andelar i Bygggnadsför- ordinarie möten och triinne möten ha, ningen Folkets Hus i Gellivare.
Dess- - - -- - .-.
-.
.
.. -.
- - - -- -.
- -.
-- .-.
- -.
- - - - - P - - --. ---- e- 11 -.
utom har klubben som gAva till tidnin- gen Morgonbris överlämnat 30 kr.
samt till gubben Frid 51: 30, vilka medel in- f am lats genom frivil.liga bidrag.
Styrel- sen slutar sin berattelse med en uttalad förhoppning om att klubben i fortsatt- ningen av ein verksamhet matte fA röna mera förstlielee och större tilltilutning från allmänhetens sida.
Innevarande bru sly relseled~möter äro: Fröken Ad01 fina Larsson, ordf., fru Amanda Sandström, ~ e k r.
, fröken Hulda Stjiirna, kassör, fru Afatilda Sundkviet, vice ordf., och fru Emma Berglund, vice sekr. kled kamratlig häluning landet runt friin Gellivare Soc .. dem.
Kvinnoklub b. Sekr .. -- Till Herr von Heidenstam!
Det är nu nagot oerhört detta, att jag, en kvinna av folket, en fattig bland de fattigaste, en okunnig bland de okun- nigaste, tager mig en slidan titor frihet att skriva till Eder.
Men jag har i min ensamhet gatt och t h k t pA Edra ord anggende Strindberg och socialismen och skulle vilja giva Eder en liten förklaring fran en av de nedersta i samhället, en - som säger och ' tänker såsom en som intet vet och intet lart - alltsi ett svar un- derst ifrAn.
Jag var mycket ung, när min Iäsvurm.
förde mig Ramman med Strindbergs böc- ker, och jag läste och blev betagen av hans ord och meningar, trots att mycket var för mig dA alldeles okänt och myc- ket vad jag däri lade var för mitt-naiva.
.
5ga b&amp;de oklart och svårfattligt.
Och samtidigt läste jag Edra d &amp; ut- zivna arbeten, vilka skänkte mig sA att iäga ett gyllene ljus över bhde det Ni 3krivit och Eder själv.
Strax darpA ko &amp; jag av en händelse.
itt bevista ett socialistiskt agitations-.
möte, dar inledningsföredraget hölls av ?n framstaende talare.
Enkelt och klart.
.
?avisade denne de n u radande miesför- Alandena i viht samhälle samt hur.
iocialismen tagit till sin uppgift att ut-.
- iämna de nu alltför stora klyftorna le olika manniskoklasserna emellan.
- Jnder detta föredrag (det första socia- istiska föredrag jag till dess hade hört) rar det liksom om mina innersta tankar) ch knnslor jiist hade blivit framsagda iv denne talare.
Det var under hela oredraget en röd livsnerv mellan mig, .. - ' ich min, fastan jag var SA ung, bittra- !rfarenhet av livet och talarens ord.
Hela tiden satt jag och tänkte: Nar liar ag haft denna känsla förr?
En känsla rv kamp, strid och hänförelse för att ruiina fA gA ut och tala till mina likar, laga dem att vi ock äro människor, viicka lem ur deras dilsighet, strida och offra nitt liv dt det som stort och Bdelt Dr, lär var det?
Jo, nar jag läste Strind-) erg.
Grunden lades da till dessa trin-: ar.
Denne socialistiske talare byggde lpp dem till ett etort förstAeleene och.
Avd~lningskontoret: Kungs y at am 20.
- tacksnnïlieteiis tempel, tacksamhet öve att nAgoii iitidii bryr sig om oss fattig; och ringa och vill ~ i i t t a sig in i och g (Hemsparhossor kostnadsfritt.
uttryck för vHra innersta tankar och VA rtorn, v:irrna liingtan mot ljuset och fri heten, som vet och försthr att det B dithiiii vi viljir och striiva faritRn v: \ onyggliga f; itligdoii~ stiiller ett skyliiig Iiindcr diirför.
Det %r detta Strindberg sh mästerlig okryddat do s, 45, n förstdr att skildra och darför ar han osi d:o SS, 48 pr paket: kar, och det iir darför slutligen vi om utlåtande fiireligger om dessa Spisbrödssorter: fiittn socinlismen soin det allena salig .Pi begäran av lir Fabrikör C. W. Scliiiinachcr liar ' ag vid olika tillfälleii anstallt janiförande under- görsiide, einedniï den later hoppet blomstr: s6kniiigsr mellan de av ho~ioni tillverkadc sortcr av ohryddat spisbröd, och nniiat i handeln förekom- niande spisbröd och liar jag darvid funnit att hr C. W. Scliuinxhers niimiida spisbrödssortcr p i i vdra hjiirtan, hoppet om, a t t vi hung griind av högsta niiringsviirde (hög halt av stärkelse och protein), renhet (frihet frin främmande rign en gdng skola varda mattade, ' at inblandningar) och obetydlig Iialt av vatten iiro att anse såsoin stactide i främsta runimet beträffande kvaliteten.
Klihalteii ar ringa och ej större an den för prima spisbröd normala.
iiveii vi i kola fil leva vdrt liv utan desei Stockiiolm den 17 okt.
1910.
(i. Lagerheim, Professor v. Stockliolins köaskola.= förpinaiide dagliga tankar: hur ukall jag kunna f &amp; tidgot till mat i morgon?
Hiii i hela viirlden s k d l jag kunna fA ihoy till hyran i niista mdnad?
Mina barr skulle hava ett eller annat, men val.
skall jag fil det ifriln?
D e ~ s a bekym- mer, som vi E &amp; att saga äro.piskade tili nar hon avrider mannen att teckna försak- att ha, fastan vi vilja, kunna och hava ring a eitt eget eller b#gge makarnae liv.
arbete.
öppnas packdagen kl. ro f. m .. grund av mindre dödlighet ha kvinnor lägre Ni siger, att vi ej äga nbgot ~ t r a s - Landssekretariatets.
församlings^ premier i D E F O R E N ADE.
Premiebe- frielse vid sjukciom och olycksfall, m. fl.
för- proletariat~.
Nej, kanske inte i utprag,.
maner.
lad menitlg, meri var viss, att det ar j lokal, Upptandsgatan 2, r tr. - sA fall blott var starka ambitionskiinela (Obs.!
Ändrad lokal.)
' soiii gLlr före, pA bekostnad av bade U. kroppens och sjalens behov, och darEö~ stil vi som en flock hungriga, som s k i h * mas att skrika ut sin nöd.
Men vi följa.
.
Statens garanti.
Motböckerna.
med hiinförelse den eller de, som ropa llon första soi5aldemokratisl&lt;a lwjn.
pil mat och riittviaa At alla som vilja iiodageri d.
19 iiiilrs liar vunnit n ~ l s l i i t ~ gälla över hela riket.
och kunna arbeta men detta till trota n ing i Tyskl and, Osderrilre, Schweil Ficksparbössor tillhandahållas.
dock iiro i ständig nöd.
och Daa.mark.
Förenen eder om en Strindberg uttalar, känner, lider och kvinnodng aven i Sverge!
Aktiebolaget tolkar dessa vara förhilllanden, därför - hylla vi honom.
Socialismen upptar och kräver dessa vara- fordringar, dar de s % krävas kunna och därför följa vi den Huvudkontoret: Klarabergsgatan 23. och hoppas vi p % den.
Att dar nbgon Kommendörsgatan a j.
g h g finnes en oduglig, folkpriiato ta vi Avdeh-kontor: Barnhusgatan 16. med ro, ty dels blir en eQdan, om han Fleminggataa 59 B. '
nu iir oduglig, inte sa varat länge n8gon 411m.
~ e t e t o n 79 83.
Piks e, SO 69.
Depositions-Ranta präst hos 058, dels eer man s % olika - -- vi som st8 dar nere i vimlet och stri- Kapitalrako.-Ranta den, vi kanna s &amp; viil var ratta %folk- Aktiebolaget präst, och vi veta var vi ha honom och.
att vi i alla vader kunna litapa honom,. '
Kassafack fr. kr; 5 pr lir.
men frlin Eder synpuiikt däremot, som kommer frAn höjden ner till djupet, Specialaffär för Gardiner och ~ a l m b e r ~ e t s&amp;.-dem.
s Uvinno- mAste det hela te sig annorlunda.
03s dubb har oidinario möten 2:drn och sista: avpassade Mattor.
ser Ni icke, därför.
att vi äro varandra d u d a g e n i varje m h a d kl. 3,30 e. m. i Fol- SA lika en hel hop myllrande kryp.
Stureplan 2.
= Stockholm, kets Hus.
Styrelma.
.
Darför fäster Ni Edert öga vid var .an- -- förare och darför att Ni inte vet om ' att Hiruna ~ ~ ~.
- d e n kvinnoklubb n. av- han kan stödja sig pA den stora massan, 3811er ordinarie moten k8fa och 3.455 m h d a - tycker Xi att hans Athiivor äro allt för gen varje manad i Folkete Hus ' lilla sal kl. stora och hans ord verka profetior.
Men 340 e. m.
Styrelsen.
vi har nere veta och kanna med oss, .att det blir i. %, att det rnAste bli s %, Furulunds ~ ~ ~.
- d e kvinnoklubb m. '
sbm han gager och tanker.
rvh&amp;ller ordinarie möte tredje tisdagen Ja, detta ar blott en proletirkvinnae rarje m %nad i godtemplarsalen kl. l / e S svar till Eder.
3 .. m.
Styrelsen.
B-y 8-9.
I I, Socialdemokraticka kvinnokongresser - a Kvinnan motarbetar sitt eget bästa v. ' - Agitera fiir: .Morgonbris!
1 t.}
5 pm.
Gardin-Magasinet P - - ' ' - Laga alt ni f &amp; kvinnorna med i o i - ganisationen!
-- Hälsingborgs soc.mdlem.
kvinno- rlubb avhKller möte I:ttta och 3:dje ~ i i h d n - - en i mlnaden i Folkete Hiis ' F-snl kl. 8 e. in.
P Stockholms Tjiinarinneförening.
vhdller .möte varjo .. torsdag kl. 8,30 e: m.
A) kaleii Tiinnelgafnii 14, .2 tr..
'.
.
