# ID: svediakorp-per2355
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,879
# sentences: 1,079
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D N I N G F O R D E N S O C I A L D E M O K R A T I S K A KVINNORORELSEN.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkställandc Utskott.
Stockholm 191 1, A.-B.
Arbetrrnes Tryckeri N ... I 2 PrrnrcnirraIions~ * is: Redaktionens adress: I -- p A n n o p o i l sista sidorna L II itt liva modet i ' arbetet, att icke ernas töckemlöjor, lyser icke upp sinnet.
vardagen blir för tung, att egga med i för stunden.
blott utan ocksh vAr egen striden ha ' vi arbetar~hngerna av v8ra livsvag, att vi icke snubbla och SIA oss skalder ur den egna klassen, men nar p &amp; alla de ~imA obetydliga motgAngarnas Fri tiden för andlig vederkvickelse kom- stötestenar utan kunna se upp och fram-, KBr hände det val nigonsin här i mer, da vilja de arbetströtta aven höra ht.
D % griper oss starkare det allmän-.
Sverge, att folk ur alla politiska läger, mänskliga innehallet i de skönaste dik- av alla samhallsklasser förenade sig i terna, det av tiden och rummet, levnads- hyllningen av en människas minne, att mistandigheterna med ett ord, obetin- - kungamakten representerades, dar ocksl gat.
Denne de universelli dikternas.
de röda fanorna vajade?
Aldrig, tror Fröding tröttna vi aldrig att om och.
jag, förrän vid Gustaf Frödings jorda- omigen lysena till.
Tankar och frAgor, fiird hände det egendomliga, dh massorna dem vi ett ögonblick blott sett ekymta ' siviil som fbtalet följde hans kieta och for .var inre syn, eller kanske stirrat oss höljde den med blommor.
Delvia var ju trötta pA, vad vi kant svagt eller starkt hyllningen liksom pA 50-Arsdagen den av smärtsamt och ljuvt - allt finna sena försoningsgiirden för v i d som tidi- vi igen hos .Fröding, uttryckt s % som gare mot skalden förbrutits ' och blivit, han med snillets intensitet grubblat och - om ock blott en yttre anledning, till att fröjdats och lidit igenom det.
ev %rmodeskuggorna i hans ejal tiitnnde Fröding, som sjiilv i tillvaron sökte till skymning för dr framat.
En för- sanningen och ville rättfärdigheten, hur ty .till sist hade hans ~oningsgard den etriivan an, sargade honom, hur.
&amp; ng betvingat allas hjärtan.
skulle han icke första och kunna tolka Det har sagts, att oreaken till Frödinge- nutidsejalens eget rjittfardighetskrav, ut-.
diktens popularitet ligger dHri, att den l ' öst i arbetarrörelsen l Sociali~mens ide som ingen annan ar ett uttryck för den om broderskarets solidaritet har icke-.
sveneka folksjiilena liv.
Jaral, och när kunnat f &amp; ett vackrare, trognare uttryck icke svenskheten p &amp; vers omordas, för- an de hoppfalla siarord, skalden liigger klaras, fast förgäves, med hjälp av den i munnen p % en fattig munk f r h Skara; blbgula eymbolen etc., etc., utan när den - - - - - -- - - - - sjiilv lever och andas i dikten, som bar dess drag, dem vi strax kanna igen, db Men ' fram genoin langliga strider GUSTAF FRODING.
vilja vi ock &amp; alla kiinnas vid den.
Och det dagas vii1 biittre tider, därför kan Frödings sang väcka all- da ingen ar ond och ingen iir god, andra toner, ord av ' annat innehftll, men bröder, 6om kampa i ondekans flod stan1 mig gen klang.
hl$ nu O C ~ E; alla ~ i kiinuian ' av sin som rör ' dem som miinniekor endast; och racka varandra handen kiirlck och tack~amhet kalla Fröding icke som arbetstrnlar siirdiilt.
Och se ' n att hjälpa fram till straiidqii.~ .sin skald, var, arbetarnas som klass, Frödings ' vers vii1 börjat Iiisas och sjungas I ' ar han ändh i sarskild grad, ty At oss bland-arbetare, sen har den poesin blivit Jag vill sluta med en vers ur Martin har han givit mest .. Blde som diktare nästan obligatorisk pA arbetarfesternas GranersGhyllningsdikt till skalden.
Den - inom ett vidstraickt omrbde av allmänna program.
Först Sr det de glada Ibtarna.
tolkar biittre, det jag önskade säga: vad motiv och som social diktare.
Kanske Deras humors solskimmer,.
frambrytande Gustaf Fröding varit och Er för oss, och mest iindfi i den förra egenskapen.
T y som endast den akta ur sjiilsdisharmoni- hur vi alska hans sing och ' niinne.
Gustaf Fröding. '
' - ' ' ') - ' ' '
, Vi eiinkn till salut vbr fanas siden För sanningskravets store skönhetstolk.
Kan hör till dem, som ejunga hop el F01 k; Hans s h g skall leva utan rost av tidel Och niir +i natt den stors glömskan hamn, DA skola ekon p5 hans latar svara Och vind i. vide, sus i siiv bevara I sommargliidje Gustaf Frödings namn.
Det borde varit stjamor.
Det óorrle m r i t sljiivnor att smycl~a ditt h n e.
sona llirlkar och spänne i!
och strlclctiadcn~ om clitt hbr, ditr silverljz~scc slrira och svagtgyllne bleka L s » z6 strinmor sdgos leka!
likt strimmor, dem ett norrslien i kvallrpmden sdr.
i i " Oralstan k " I och blygtförnii » l och skygg var din gdng, I d u liknade de syner, som drömmama vava, de lysa och sväva, i och stjärnor de bära ' om Iiåron till s-dng.
I s7cimm.et om &amp; n panna var sorgen och musiken, men frusen, besvike f i av togler, din visa p 4 la&amp;parna ldg.
.
.Din viixt var full av gratie, » len aldrig fick den följa sitl vasen att bölja med frigjort behag i rar linjevåg.
Bitt I J U U Z höll ~ du h t a t som saven för vinden,.
och ble7~ va; du om Irinden som blekaate blomst som i skogsmoti står, men mörka som en kvällhimmel ögonen sdgo.
mot länder som Idgo för fjärran och sl$umt för en blick som vår. '
.
Och alltid jag förnana det förpinadc tjiset, det stocktzande suset av.gttdom, som dör i din blick, i ' din röst.
' Du var mig som en s&amp;ngrnö, som blott vågar viska, för .. sjuk bland de friska, för vek bland de starka med vittvälvt bröst.
.
\ a ...
.
Jag tänkte: -.
-, Du lir rik.
i att älska och svärma, -.
.
all skönlhet, all kärlek,.
allt ljus i din själ ...
.Vad ódtar dig din rikedom ?.- Till.
sltaam skall den vkndas I ' * '. '
.
att fostra och v2ilvna! ..
- ------------, fl.
och stiiiigts frAii dct rida av %kogen.
Dc, soni.
vilsc v:indm, nya stigar leta) varav sedan andra Ilava gng.n att veta.
Dar i gangna dagar fader \ ilse, irrat, i i i i p i stigar ' kanda deras barn lianlianda g % och fitcrviindn tryggt och - oförvirrat som i hcmnicts Iiagar.
I ' Kanhiinda ebt val niellan viixa ocli .dö iir stiillt för vart levande frö.
ocli medlet lir synder och strider?
- - - - - - - - - - - -.
-.
Om j i ~ g alltid blev kvar, d i r mitt Izemniavid var, inom griinson a v yttersta.
logen i - kanli5nda jag hade ej.lart mig jakt; ej lärt mig att Iuingströva.
oförsagt '.
.-.
_ Din fot var q ~ a d och liten, din vrist rar fin och spenslig, i i din viig var s6 enslig, ---------- _ S r jag ett frö,.
bcstii~nt, a t t e j dö.
.
i evigt oäudliga tider?
e .I iv Gustaf Fröding I i l ~ \ ~ cj sil ~ppslinttad, niir clei lilla clilrtsninlingen koni ut, soiii il, f5regi " ieiidc.-.
IGr fanns visserligen ' ci och nniian sklan.
alldeles avgjort föi * tji-isande litcn r i s a, i vjlken alla, kiiii dc igen den Frödingska inspirationen: fiillkonilighet.
Men det tvekseriinia !lete sölinnde, linclc dock di, avgjor Overtaget, ictt miiiga Fröcliiigsl~eun t1i.iii.c för övrigt f m n o {len av iizinclrc iritrcssc.
Xii och iiniliin faun dock Iio: Fröding; jiist gcnoiii Gra.lstiiiik iinnr cii si (la, soiii gjorde l ?.rödings dilitniiig iiil i~llsidignrc.
llct var don originell; och &lt;ljti~~iip beliiintllingcn av l) roblei~ici.
o ~ i i gott och ont,s % cljiirv i sitt sölzanrlc .och p i saiiimn g i n g sk öclinj~ik.
Er.
avclelning kallas Frågande svar och obesvarade friigo1 om ont och gott.
.
- - - '!
Margit Ströna. '
Av Gustaf Fröding.
I I t och trampas och sk&amp;zdas.
.
.
som skogens viol a v.
en stigmansh &amp;,.
.
&lt;.
- S I triild091~ och förnedring din rygg skall du kröko, som slav och sona sköka en gång för [lin kärleks och vekhets skull.
Ty det, som drönznter.- ' rackrast, och det, som blickar mildasi, Ir~itulast och ' vilda.st -.
s7call brytus mot jord och bes,es-dlas med », ull.r.
-.
I. "
.
B. '
.
. '
,.
. '
Gud? '
I I.
.
.
.
H e n 7canske I ~ a r det bättre och ädlare g&amp;t dig _.
- när ?nanskorna försnz6tt - dig,.
.
lcanhän da liavu peris * beskyddat din gång.
För mig var du en ljt~gektalt i nattens tid upprunnen, vid morgonen försvztn » en, jug minns dig ' som en stjdrna, en saga, en sång.
e ------------- l *; IIcr iir Gi.icl blott i godc, (73, oni jag riitt ilct förstodc, Criid ur vart ' v:ison lörsvunno.
.
:.
l, Y Xr Gud i allt, haii lider.
i sjiilaru tusontal oiiridligt i eviga tidcr viil helvetcts eviga Iivnll,.
.
.
Mytol.
id '.
.
.
.
.
.
.
.
.
..
3 -- ---- ---- LIC ~kllll (!
~Cl ' kil, 0i1i li~a,ii k l l l l ~ l 11tjj; l ~ r l c ~ i setllign I tiotsl; ~t.ndslci~; ~,f tcn.
gr:noiii I i i t t iBc sed l ig u ppl.
' osl:ran s:mt III ins1z; r Fi~cstclscrnii.
gcnoiii.
iitt bcrccln Iiit1; rc; i.vlöning för livjnno,i~l~ctct, genoiii att.
Iwl: ' orclrn nyl&lt;tcrlictcn, gcnoni att ncd- I) riiign lil~teiislznps; j,ldcrn t. ex. gcnom I: ' öi:li~rt~~iiig av stiiclict; iclcn, slrattclin- rli.iiig för faii~i ' l; jcfiirsiirjarc och iindcr- s i ii11 2.t striimnclcnii.
a t t f Ö r ~ i i r \ ~ egna i~ Iicrii, genoiii l i l ~ t ~ \ ~ b ~ t av i ~ trkng- tld~ bodclliet ocli ini~chocndcsystcin samt gcnorii riiic11:n htgarclei:, som 1ccli.i till sa.iiiina nii " ~1. '
' G.cnoiii clctt:~ ocli andra 1il.tnande.
3 ' tti:iindcii gcr lionimitt6n ctt 1.waftigt stöd; it slx5 \ rnnclct för clcssri.
sociala fr; " i.gors lösning.
Slimltilt i.i~Astc ilct j u an.scs glli.dija.nilc, att lzoini-t~~itt6ri sL111n- c h pu.pcl.ti~,t il t t c1 c t l i g g c r i I i c l a snriiliiillc t s liiilsointrcsse, a t t l r \ r i n n o r i.
r l ~ e t c t ' b l i r b i i t t - r c b ' e t a l t Iiii n u s lc C r.
Den i smittoavsccnde som allra far- ligast ' anseclcla fornien av lösa förbin- delser iir jii clcn som 1rnll.a.s prostitu- tion ocli At frigan oin prostitutionen har Iroiiimittén iliirför iignat ett iiiyc- Irct vicllyftigt och griindligt arbcte.
l7ör a t t s5 mycket soni möjligt und- vi kav niissförst~nd liar lromniittén fast- stiillt vacl den anser utgöra prostitutio- ncns lciiniieteclreii, clå den yttrar: " med prostitiierad förstir man en per- son, man eller lrvinria, som va,neniiis- sigt slraffar sig inlcomster gcnoni lösa och tillfälliga Irönsfijrbindelser ".
(En kvinna, som iinderliK1:les av sin alslrare, clen som.
n8.gon enstalra gång utövat lrönsiinigange inot betalning eller den som utan a t t taga betalt lever i lösa och tillfälliga förbindelser, ä r skluncla ej prostituerad.)
Att man prostituera sig liir iblancl.
förekomnia i andra länder, liar i Sver- ge ' torde det val vara uteslutande kvinnor som sk göra.
.
Orsakerna till .tt en lrvinna prosti.- tuerar sig iiro av iiiå.nga slag och ofta sv en ganska invecklad natur.
Ofta lriinna ju de yttre ornstaxidiglieterna, under villsa hon lever så a t t saga driva henne in ' i yrket och Irvarli~lla l~enne d i r mot hennes innersta iruskan.
Ofantligt ofta iiro emellertid, enligt vad vidlyftiga undersökningar visa, de prostitueracle till följd av.
medfödd lrarabt~rsbeslraffenliet ocli en \ r %ilds- lösacl uppfostran miinnislior ined sar- delcs svag iiiot~tiiiid~lrmft mot alle- Iiancla frestelser, nied iatpriiglid mot- vilja inot ordiiat; lrbete, in %ngen - g h g också inecl brottsliga böjelser, t. es.
för tjuvnad o. d.
Anlag å t detta hi11 ge sig ofta till- kanna rcdan under barncloi~isBren, At- minstone ' för ett erfaret och vaket öga .. Säkert skulle n~yclret vinnas, on1 alla barn med dyli lsa egenskaper eller barn med daliga hem, dar dkliga anlag komma till yppig blomstring ocli godn.
siclana f örlrvävas, lriinde f ör tillriick- ligt lang ticl tagas oni hand, iclrc för att ngas och straffas utan för a t t f5 cn efter clerns siirskilclri, bcliov liiiiiprid P ------ P ..
Den s. k. reglementerings- kommittens betänkande, ' Rcglciiicntc~ingslioi~~~iii t t h " il r S O I I ~ hi ' ki \ iit IiiIiiiii, Soiii iiiaii för kort- lictcns ~ l i ~ i i l l tidniiipar, dislwssionci * oiali chgligt tzil givit i t dc11 koniiiiittC, soiii av k. iii: t i°ir 1903 tillsattcs " Gr; it; ntrccla villa fitgiirel~r f r h saiiiliiil- Icts sicla lwrtlc viiltagas för att p &amp; ctt Iiiiiiian~irc och tillika V C I, ' ~ ~ S ~.
I ~ I I ~ I I I ~ ~ C siitt.
iiii för ii; irv:ir; iiide ligcr riiiii iiio1:- iirbcta dc siiiittos:iinin,zn köiissjiil~do- iiiai * li; is slwicliiirig och clJircf tcr till 1i.
sjuliiis I~cli; ii.irlling.
1Costiia.rlsfri spc- cicilistv; j.rcl l~iii- i s t i i i ~ c ii1; striiclcning - i i i: t inkoiiiiiia ~ i i t t c l förslag. "
giitwiis tillgiiiiglig, ~ i i.
i * j i i i dc ~ ~ sjiilm t ~ I&lt;~iiiniitI; Ciitl; i~ti~~~clct förd iggci:.
iiii i ~~~~~~2 Iii11111iL itlliiggas 11:~ vanligii sjlik- 4 cligrn volyiiier incd ctt slirclcles iri- 1ii.i~ l !Gr ittt cj utsii.tt:is för det obcliiig, trcssant och liirorilit innc1i; ill. Dc soiii iiiAngcn gffiig tyvii.i !r drabhar pcr- siii i ttosaiiiiiia liönssjiilicloiiiarn, ?,a cller; 0111 villtri.
clct blivit kii.~tt, att de soiici., soiii 111a11 i ~ ~ l i ~ i briilrar od Irallit clcni, cle v, ' irclats B s; ji.iklii.is, sli.rsk:il t avsett för vcncrislia sjiilicloinarna iiro av tre oli- ka.
slag, clct cnlda veneriska saret cl- vencrislza sjiilccloiiiar.
Varje ldin.re, soin.
lwliaiidlar clylika ler sjaiiker$mt, syfilis odi gonorr &amp; el- sj~lit-loiii~fa.ll, slznll ii-veii \ la.iOa, skyldig ler dröppcl.
att gc sina pn.ticn ter w1ii:iftliga rael och iI11i1 tre yjjilkrloi~iar.na.ia ha det geiiicn- varningar iiiot sini ttoörcxföring.
siiisit att cle i de ' allra flesta fall ö w r - D A i i i n i i cnicllerticl, iivcn om clcssa föriis f r i n clcn cna individen till clcn anclrn genoiii lrönsninghgc, clc lciinna Ktgiirclcr genoinföras,, tyv5rr ej lcan tloclr aven övci:föras pc ' 1 annat satt, ge- Iioppas att.
alla siiiittaclc personcr fri- noiii förorciiaclc fiirciii3, Beröring av villigt ilniivilra att siiiitt-a a.ndra., före- sjiilrci Iwoppscleln r iiicd spruckna fiiip- slas en strafflagsiindrjrig, vilken ut- isni ' soiii ej genast göras rcna O. S. v. tryckligen straffbelagger siilittoöver- saiiit l~ctriffanclc syfilis 5 \ +en gcnom Eörancle, soin skett iiiecl vetskap eller övcrg; " ing fGii iiiOdern till fostrcVi liv- misstanke daroni a t t s8dan varit rnöj- li g,.
nioclerii.
Aven bör cii dylik sinittoöverförjng Sjankcrsc ' irct iir en reliztivt ofarlig enligt förslaget anses soni giltig orsalr ocli i alliniinhet] .iitt botad t~lionima, sy- till 5Irtenslraps upplösning, darest den filis och g o ~ i o ~ r diremot h sjiikcloiiiar, soin visserligen iblaiicl kiinna vara av siiii ttoöverförancle parten k h g i t si g lindrig art, men i sina svarare foriiicr sin sjulrclom gononi otrohet.
Xoiiiniitth II &amp; diireinot pli goda iitgöra en iiiyclret allvarlig fara bAde För individ ocli ~lalrtc och ' vilkas f, n. dr51 avstyrkt det stundom frainstdlda inyclrct alliiiiitina förel !onist i vart kravet p &amp; obligatorjsln lakareunder- land ovillkorligen lir a t t betrakta som sökiijng före alrtenskaps ingående.
På grund a v dessa sjuldoinars sarskilda en stor ~aitiliii:lsolyclia.
Soni Iroininitth fraiii11; fi.llcr liöy frå- epcnslzap att oaktat ajiildomsgiftet gan oni dessa sjiilidoiilars niotarbetan- Finnes i kroppen och: nar son1 helst cle till nutidens.
mest sv8rlösta spörs- Iran flaiiiiiia upp, dock iinder långa ti- inil och " innefattar frågor av icke der i c h * giva nilgon sy:iiiptoin, slriille blott Iiygieniali, utan aven av niora- en sc ' i.clan undersökning nikngen g h g lisk, straffrättslig, social och pccingo- Irunna .ge ett nlldcles missvisande re- gisk art " - fragor av den mest öinti- sultat, varjii~iite en c ' 1 ylilz: fordran slriil- liga beskaffenhet och av djiipt ingri- le kedfora ett onödigt besvar, oin- pande betyclelse p5 många sunliiills- kostnader, langa resor o. d. för stora delar av ' befollrnjngen, vilka 1yckli.gt- oniraden.
ICoiiiniittén 1ra.ii natiirligtvjs eiiicller- vis iiro ' allclcles oberiirdcz av clessa tic1 icke fördjupa sig i alla möjliga sjultdomnr.
Att; de vcncrislra sjukclomarnas sainliiiIlsfri !gor, utan nizste inrikta spridning i hög grad friimjas genoin sitt h~~vuclsal~ligastc arbete p i clc orii- lösa och tillf iilli ga lr6nsf örbindelser r; iclcn soin ligga niiriiiast till liancls.
Blanc1 cle saiiililills; Ptt.g~cler, av vilka liggcr ju i öppen clag och klart a r .att man lian viinta en clirelct nytta i f r i g a ett ins1rrii.nlrande av dyl.ilca förbindel- om.
dessa sjuldoinars belriiinpande Ser slculle ininslra siiii ttospriclningen.
Koiniiiittén yttrar angaencle de lösa ställer lioniniittén i friimsta planet en ökad upplysning.
Undervisning om ocli tillfälliga lrönsförbinilelscrna: " Då de veneriska sjulrdoniarna i skolorna Inan haavid finner, a t t orsakerna till forordas därför, men naturligtvis icke desamma narmast äro a t t söka i indi- som ett sarskilt iimne utan " i sam- vidcns bristande sedliga inotstånds- band ' med en undervisnjng rörancle kraft och förelromsten, särslrilt i- de i i ö n s l i ~ ~ och t dess förriittningar ' i d l - stora staderna, av en ingngfald frcstel- ser soni lriinna förklara: nien ej försva- manhet ".
Även bland vuxen ungdom och til- ra liittfardiglieten, inser man liitt Iiurii dre pcrsoiicr bör hiinskap s p r i c h gc- viilgörandc det i förcvn.rn.iiclc avscen-. "
I
I ippf ost isiin, en verklig slryclclsappfosi riiii,.
\ - .illicii diirför c j nöd~+iucligtvi I ' ör: illa 1) cliövdc vara biincleii vid siii sliilclri mstrilter.
Koiniiiitt Cn f rniiilililler uöcl \ Giiidig lictcn av en dylik skyddsuppfostra: cicli pliyrliar i saliiband Ii5riiiccl ett orr:; ii.bctaiidc nv barnavArdslagen diirliiir iitt w.nartnclc och sedligt försiiiiimad ininder2 riga iiven utöirer den nuvaran dc ~Mersgriinscn, 15 år, rna kiinna on Iiiinde~tapiis av saniliället.
NBngc: ung flicka, soni nu kastas u t a t t p egen liaiicl ~iiöta frcstelscr, för vill; Iioii p i intet sQtt iir vuxen, skulle s i kcrt gcnoin ett sadant skyddande oin Iiniidtagande i stallet för prostituera (bli cri Iiedcrlig ocli nyttig samhiills iiiedlein, i sinoni tid en god ma.lra oc; moder.
SAsoiii iiiotverltancle prostitutionen rclrrytering och de prostituerade Irvarh&amp;llande i yrket föreslås avel viclgacle s t.raff bestäiimelser mot s. 1: vit slavliandel, koppleri.
och sutenör skap sariit mot " vissa tukt och sedlig Iict s h a n d c garningar ' '.
Utöver nu uppriilmadc ktgiirder, * il 1:rt ju egcntligcn iiro av förebyggandl ii; ltur, kan det emellertid tiinkas at en s2nitiir tvingslagstiftning &amp; r av nö den.
En sidan inaste, som koinmittéi frainliiller, fylla vissa fordringar, dc1 bör bl.
a. vara hygieniskt effektiv ocl moraliskt tillfredsstiillande sain, " riicclföra liltliet inför lagen för all: saniliiillsk~asser, största inöjliga lilrhe, iiiellan könen och minsta inöjlign ad niinistratira gocltycke ".
Att den nuvarancle tvAngsbcsilrtnin gen av dc prostitjierade lrvinnoriii ic1; e tillniirriiclsevis fylles dessa ocl.
andra] .ilra riiilliga fordringar, visar!
utförligt och övertygande.
Hela del syst~iii, som kallas prostitutionens reg lenientering, filr en förkrossande doir ocli man torde viil ej behöva liysz ri~insta tvivel oin att detsamina k0ii1 incr att avslraffas, sedan clet iitclijnite ' f r h s i sakkiinnigt 1iå11, efter er1 om- sorgsfiill och mangsidig utredning.
Koinmitt6ns f .lertal föresl5.r eineller.
t id andra tv; olngsitgSrder.
Varje lä-] .rare bör enligt detta förslag illiiggas a t t cfterfraga av veiii varje patient blivi t smittad.
Den sjuke skall e j vara slsylclig att uppge detta, men om clet uppgi rcs, skall siiiittolrallan anmälas f ö r en siindlietsinspektör, soin.
oclrsa %r likare och soin skall uppmana den: inmalde att l i t a behandla sig och fö- rete intyg haroin.
Sker detta, göres intet vidare å t saken, men i händelse av vägran, kan tvångsinläggning å sjukhus och tvångsbehandling ske.
Alla dessa atgarder böra vidtagas så grannlaga som möjligt och med minsta möjliga obehag för vederbö- rande och .lrunna naturligtvis tillgri- pas b %de mot man och kvinnor och mot personer u r vilken samhallsklass som helst.
Dessutom föresl&amp;s tvalngs- Atgarder mot vissa former av prostitu- tion. '
KoiiiiiiittCu förlilarar sig visserlige~ aiisc, rit t st mff bcsti.i~ni~~elscr fiir pro stitution i ocli för sig jckc iiro öusk viirdil, iiieii anscr 5 andra sidaii at aainliiillet icke bör tolerera clcn foril av yrosti tii tioii soiii kallas lielyrliespro stitution.
D. v. s. oiil en kvinna soil lias ett arbcte pr.osti.tiierar sig, skal sai~iliiillct icke inskrida, on1 hon cliire iiiot ' iindcr ovilja mot hederligt ar bcte " nteslutande lever p5 lösa ocl tjllfiilliga könsförbindelser bör ett in skridande ske, men icke av samma a r soiii hittills, iitan s &amp; a t t helyrkesprosti tutioncii i sa stor iitstriickning son niöjligt iiiittc förliinclras.
Kvinna] i fragii.
bör varnas och tillhållas a t arbeta; sker.
ej clettn bör hon &amp; tala vid cloiiistol och efter tillracklig bevis ning dönias till tvhgsarbete.
Hon bör med andra ord dönias efte; lösdrivarelagen p &amp; samina sätt SOII t. ex. de inan, vilka strylra omkring iitan a t t vilja arbet.a, cle s. IL luffarna I-Iiiruvida hon iir smittad eller ej spe lar Iiiirvidlag ingen roll.
De koinmit teradc utgH fr5.n a t t samhället av all: sina ~iiedlenin-iar, miiii soiii Irvinnor vilka.
e j besitta förmögenhet, kan be gara att dc skola livnara sig med lie: lerligt arbete.
Helyrlresprostitutioner bör darför 1.iksoni: lösdriveriet raknar till de s. IL liittjebrotten och ett sådani inskriclcznde anses av förslagsställarnz icsto mera av nöden, som den helyr.
kesprostituerade utgör e t t sardelez farligt exempel för unga flickor: iennes omgivning, vilka genom hen.
les föredöme liitt Ir:uncle få smak föl; ainrna Iii ttjefulla liv.
En tillfällig ar.
~etslecligliet cller en ' oförslcyld arbets.
.ösliet skiille natinrligtvis icke vara log för a t t göra en kvinna, som utövar rönsumgänge mot betalning, till hel- irkesprostituerad.
Den nuvarande lösdrivarelagen för.
rlaras emellertid synnerligen otill- Iredsstiillande, inen soin denna lag för larvarande iir iiiider.
omarbetning, can man hoppas, a t t den blir ändrad en humanam och mer kndamklsenlig lilctniiig.
Det tvHngsarbete koinmit- én tänkt sig, skulle ingalunda inrat- as som f., n. sker.
Snarare skulle vii1 letsamina f &amp; karaktaren av en skydds- ippfostran och undervisning för de rngre ocli förbätterliga, av anstalts- rård för de förlronma och abnorma.
) et skulle därför ej: heller adömas för fiss tid, ticlslängclen skulle bero p &amp; ka- alrtiirsförbattringens framskridande.
Mot såval tvångsbehandlingen av nniälda smittolciillor som mot detta illvagagångssatt mot de helyrlcespro- tituerade ha emellertid två av kom- nitténs ledamöter ' i e n .avgiven reser- ~ation opponerat sig.
De av dem anförda skalen äro delvis iycket beaktansvärda, Särskilt kan lan nog förutse att griinsen.
mellan .elyrkesprostitutionen.
och den övriga rostitutionen skall bli mycket svår t t draga, och a t t har ett falt för god- ycklighet och skenrattvisa kan upp- tal. '
Detta lcoiii~ueï cnlcllertid a t t bero clcls p2 11i1r den nya lösdrivarlagen blir avfaltscl, dels ocksk pi.
dcn anda, soiii kommer a t t göra sig gällande vid dc eventuella nya bcstamrnelseïnas till- liinipande.
Vid de förutniiinnda förebyggande 2tgiisclerna torde man väl i alla fall f &amp; lov a t t lagga den största vikten ' i fråga om motarbetandet av prostitu- tionen.
Men iiveii on1 man stiiller sig tviv- lande mot vissa delar tcv 1tommil; téför- slaget, mztste m a n erkänna a t t har fö- reli gger ett alldeles siillsynt saltkun- nigt, oinsorgsfi~llt och vidsynt arbete.
Och man gripes vicl det digra verkets lusning ouppliörligt av en intensiv kansla av hela sainhiillets organiska sainmanhang, vilket gör a t t ett miss- f örhållande, som träffar en grupp av individer aven i större eller mindre grad på kortare eller längre omvägar verkar ' till slracla och packdel för öv- riga ' medlemmar och a t t det därför må- ste ligga i allas intresse a t t söka skapa drägliga, männislcov~rdiga.
levnadsom- standiglieter A t alla.
Alma Sundquist. '
Litteratur.
ELLEN KEY: Verk och Människor.
Bonniers förlag.
6 kr.
Detta nu senast föreliggande sarnlings- ~ e r k av Ellen Key ar synnerligen all- mänbildande.
Just bildningasökande man- iiskor borde göra denna boks bekant- rkap.
Till följd av siii digerhet - 408.
lidor - ar ju boken så pase ' dyr att ndaet högst f % av mindre bemedlade can tänkas skaffa .sig den till sin egen illa boksamling.
Men det finns.
ännu, tt annat satt att fh tag i böcker utan - itt behöva gA vägen endast till de stora ~iblioteken.
Man inför boken i sin ase- eller studiecirkel, Bor man på en iten ort .där det bara finns ett lite: Jlmant bibliotek, dar det rnAs1e uppratt- rAllas en stark begränsning av böckernas ntal, sil lagar man att Ellen Keys # Verk ch Människor * aven kommer dit.
Hur iten ort man an tillhör, bör man sa- edee kunna anskaffa till orten.
2 exem- dar av boken ifraga.
Vad far man d &amp; allt veta i Ellen Ceys sista arbete?
Man far e r inblick nAgra av de djupast tankande man- iiskors satt att se pil livet och pa eam-.
na gAng en inblick i dessa.
manniskora dika fadernealand, da manniekorna som kildras äro av olika nationaliteter.
Italien ' möter man dar i medeltids- tamning, personifierad i Fraivrsisktts av Lssisi, som avsade sig rikedom och.
.enna världens alla yttre företräden för.
tt leva ett liv, helt agnat A t kärlek till llt levande.
Genom Ellen R e p skil- ring av Fransiskus fAr man en klar ild av en fullkomlig Kristi efterföljelse.
I en skildring frln Baijern möter oae ck kristendomen i festsyelen i Ober-.
mmergau, som givas vart tionde Ar av
lxfolkningen sjilv i denna baijersktl by.
Ellen Key, som själv var narva- rande vid desea festspel IS90 har givit en utomordentligt levande beskrivning av desamma, sbvil i sin beskrivning av den bnijerska höglandsnaturen som av folket diir och av den earskilda lilla v i d d miinniskor, vilken finns i Oberammergau och som uppnAr en hög grad av kultur och konstförstAende och djup kiinsla genom att fostras och fostra sig sjalv till ett .värdigt Atergivande av passionsspelen.
Man blir gripen av denna skil.dring av det djupaste i kristendomen.
.
Fransmannen och stormannen inom skulpturens vRrld beskrives.
genom ett besök i hans atelier utanför Paris en pingstdag.
DQr träda oas till mötes Rodins skapelser och en del tankar han uttalade dA han visade sina verk för en andaktsfull Ahörare.
Osterrikaren Reiner M a r i a Rilke ar en av Ellen Key8 mest beundrade nu- tidafilosofer.
Oaktat citat av honom före- kodma pA tyeka, har dock Ellen Key skrivit aA mycket om hans filosofi, att m m bör kunna fA en ganska tydlig bild av denna tänkare, aven oin man skulle behöva hoppa över citaten.
FrAn Belgien fA vi en innehkllsril hälsning genom skildringarna av Verhae.
ren och N ~ t e r l i n c k.
Har liksom av Baijern fAr man ett levaiide intryck av naturen; och de bada diktarnas enkla, lyckliga lantliv ar en god bakgrund till allt vad som säges om deras betydelse som diktare.
lbterlinck kanna vi ju har i Sverge genom översattningar nagot till förut.
Verhaeren är oas däremot alldeles för obekant.
Norge fA vi genom en avhandling om Björnson och Srerge, en siirskild frhn historisk synpunkt välkommen samman- fattning av det hos Björneon som allra närmast berör oss svenskar.
Finlands nu även döde diktnre, Karl August Tava.sfsljarna, synes Ellen Key agnat ett ingaende studium.
För de m h g a, för vilka han är tämligen okänd, ar denna skildring mycket upplysande.
Till sist finnes i boken skildringar frdn Sverge genom smiirre bitar, som vid festtillfallen ha skrivits av Ellen Key om Aera av vira författare.
Just om alla dessa olika, eom skilja folk i olika litterlra skolor, bar Ellen Key givit vittnesbörd, vilka visa hennes förmi ' ya att se det väsentliga.
Det ar Levertzn, Reidenstaw, Fröcling, Hanson, Hall- strönz och Selma Lugerlöf som har fd av Ellen Key bedömanden som borde läsas av alla.
Även Strindberg har hon uttalat sig om, men blott om hans stallning sasom kvinnoskildrare.
Ännu ett verk och ännu en människa - upptar boken.
Det ar om mod@igheten i lek och konst och om den tyska ens- artade författarinnan Malwida von May- senbzcrg, vilken i mycket synes paminna om Ellen Key sjalt.
A.
L. Nidvisor och Solsalmer, tillägnade Gud, Eva och herr Bourgeois, ty den blev sannerligen av kritiken emottagen med varma servetter, vilket nzi.turligtvis hade till följd att den fick publik.
Denna nya diktsamling med översatt- ningnr och eget iir liitt och lekande som den förra, fast inte E &amp; varierande i iimnee- ralen, vilket ju ock titeln anger.
hfen drömmen om en liten töa att smeka och kyesa varm, ett litet hem att viirna om och bo i, den gPr igen Versen är än hoppfullt och lyckligt leende, än hus- vill och frusen i tonen.
Men .mest är det dock hi och hej, fast en - stavning, sd gud m &amp; förlkts Ture Nerman; uncler- tecknad kan det ej l Med eller utan avsikt skattar Ture Nerman icke At.
att skriva blaserad vers om kvinnorna.
Inte ens eA där lagom överlägem ar han, som ju annars iir SA modernt, ja sA länge har det nu t. o. m. varit modernt, att det abeolut inte ar originellt längre I Köp och las Kvinnokvaden, ni skall J-a S. inte Angra er1 VILHELM EKELUND: Böcker och Vandringar.
Fram tidens förlag.
Pris kr.
2: 75.
Efter en företagen vandring i Zarat- hustrae bergluft, skänkte Vilhelm Eke- lund oee för ett par %r sedan en sam- ling essayer, som han kallade Antikt ideal och om vilken bok det.
kaneke allt för lite sagts, att deas författare a r en stor tänkare själv och som därför ar mannen att sovra, aven när han dväljes p i det berg, dar sA stora och trotsige läror förkunnas som Nietzschee, Att troten sig till gehör ligger helt viast för Ekelund och han vet ju med sig att han ar abeghvad med en skarp- synthet, som inte gör honom livet lätt,, som han.
själv säger om Gogol i Böcker och Vandringar, - sen skarpsynthet för litenheten, medelmAttigheten, ' ömklig- heten i alla .manskliga ting, framförallt för det oärliga ' och halvarliga.
3 Säkert hör han till defia som för sin djiirvhet mot de väldiges vilja fatt lida mycket.
Men gamarna i vAld har ban icke gett aig, hans hjarteblod fingo de inte smaka, ty, om iin manniekorna för- rAdde honom, fängsla honom vid klip- pan hunno de aldrig.
Därför är han ocksA nu den han är och eJ en annan.
I Böcker och ' Vandringar gnistrar det pärlor fr %n varje blad.
Sjiilfullt och noggrant avvägt är varje ord.
Over- allt ett suveränt förakt för det banala, meningslösa, splittrande, smbaktiga eller trista.
Aforismerna isynnerhet kan ' man läsa om och omigen, stlindigt lär man 3ig inse n %got nytt och värdefullt, som man förut ej med sina tankar natt.
Det ar som en liten bibel för iem som vilja leva, varje rad kunde man kyssa, ty överallt träffar m a n pA nligot som ger mod.
.
~Di.sponerad - en TURE NERMAN: ~vinnokv.ädei.
F r a m $ng för alla: för livet, aran, segern&gt;, förlag.
Pris kr.
1: 50.
3 % heter det och även att, livet är svart, Ture h ' erman har kommit igen med därför meningefullt i högsta grad,.
Med en ny diktsamling.
3nnu ett litet citat vill jag; härmed varmt Alla minnas vi viil hans debutbok, rekommendera Böcker och Vandringar ' till alla dem som kunna njuta den med den andakt den förtjiinar, den innersta meningen i all bild- ningsatriivan: kamp mot meningslöshe- ten, indolensen.
Har man kant vad denna kamp betyder är man ocksh ha- stigt viss om vägen och hör med ens vara tri fran all tvekan.
Detta)) ämnes ar dig diirför en giing för alla givet.
Det är grlinslöst som viirlcisalltet. '
Det är dig nara i varje andedrag av ditt liv.
Det ar livet., - J-a S.
- ' - Z. HOGLUND: Hj.
Branting.
Utkast till en studie.
Pris 50 öre.
Carl Lind- hagen.
En idépolitiker.
Pris 50 öre.
Frams förlag.
Jag har ombetts att i Morgonbris an- mäla Z. Höglund~l broschyrer om vArt.
partis tvanne främsta man och,ehuru det är nAgot post festum fullgör.
jag gärna uppdraget.
Den av ' de buda broschyrerna, som ha det största intressetl, är den om Branting.
Icke diirför att den tecknar en mera egenartad personlighet iiil Lindhagen, utan ur synpunkten att Z. Höglund och Branting företriida ganska divergerande uppfattningar i marigt och mycket.
Bro- é~chyren är ocksi h8llen starkt polemiskt, utan att författaren dock glömt bort att hans uppgift ar att giva en sil god bild det ar möjligt inom broschy-rens trilnga ram av Branting som politiker och soci- aliet.
Hans r ' ramstallning .i det han-.
seendet ar utmärkt och det kritiserande momentet gör blott att gestalten träder klarare fram.
Den andra broschyren har i hög grad, blivit en enbart refererande frnmstiill- ning av Lindhagens stallning till tidens.
störeta spörsmiil, även d.en rutinerat gjord.
Först i slutkapitlet om ~Icattersk socialism^ har Z. Htiglund en del erin- ringar att göra mot Lindhagens &amp; sikter, som ~innehhller Atskilliga - behjartans-.
varda sanningar men ocksii mycket av dunkel och missförstånds.
F. ö. andas broschyren djup beundran för Lindha-.
gen, # den mest vidsynte och storstilade av nu levande svenska politikers.
Broschyrerna böra finnas i varje social- - demokrats och f. .ö.
alla politiskt och.
~ocialt intresserades - ägo.
Utstyrseln iir lika emakfull som innehbllet givande.
P.
A. H-n.
,. '
- - En bilkg broschyr om de nya skatte- lagarna.
3ch den utsträckta sjiilvdeklarationsplik- ten, utarbetad av red.
Fr. Ström har utkbmrnit fr %n Frams förlag, Stockholm.
Priset blir endast 25 öre. '
Ny bok- och broschyrkatalog har i dagarna utkommit fran Frams förlag; Katalogen, som iir illustrerad med flera porträtt av furfattare Tör för- laget, sändes grat.is till en var eom rekvirerar densamma.
. '
.
och .iörclngar samt nallen före hclg Enclast i clctta sista fall har saledes dagsaftnar fri ai~viiricla Itvinnor till ai clispcns kunnat medgivas.
.
Ännu en mi bctc i clcn nvdelning varuti nijnkt s.
E dispcns t.iI1 ' 1911 ars slut ar ju ännu ktiffcbröd tillverltas.
Nödviindigliete niöjlig, niiidigen för cle tv &amp; arbeter- av att dctta nt.föïes p5 natten pavisar 3. skorna vid OIimimsl&lt;a bageriet, en till- Irrltcsinspcl~ t ö i w; ~vstyrlrer, lika leclc i s IRtclsc, att dc iinnii ett ftr fA v i n t a ined Bidrag till den statistik som bör upp 1soiiiiii.-lcol l. I&lt;.
111: t avsl3,r.
sitt egct lilla spcciclla yrl.cesarbetes göras rörande nattarbetets verk- S t i h.
1 ~ R c n ~ n j ö i s 1- f ~ övcrlatandc till iniin.
13agcricrna kun- ningar.
l.)
1: i k bcgiir ti1lst; fiiit ' l iltt för till \ rerli n a vii1 i allm5nhet, &amp; isom synes a \ r cle niiig; L \.
bl.
a. bediiii t. v. f8 auviincl a biila andra bageriansökningarna, ej l. [.
I l l i l l I;.
iii:t Iinr, enligt uppgifter in Ii~iiinor ii; ittctirl för lims sIiQr ' .ancIt 9 onilligga licla sitt arbete till dagen.
upplliggincle 1x7 .liiiwaiiiiir, och införan I - Följderna harav för de kvinnliga ar- Iiiiiii tiide i 1Zoiiiiiicrskollegiulii, U n s u k a n i n l a g t s n n g a e n d e d i clc i toiMtniia81cn.
&amp; ' ör detta an \ liindc S bctnrnn skola vi.
försöka följa.
d n - I~ \ .~IIIIOI:~ fördclndc i 3 skifi t. gihncle l.inifabriltati6ncn synes en om- s p c n s f r &amp; n n a t t a r b c t s f ö r 16-1s Oiiiöjlig1ici:eii att dröja iiiecl liinlösnin I- laggning i v arbetet där kunna iiga hiidet iucd Iiiinvisniug t i l gcns 1) i:linndliiig pavisns.
Viclnre SS ruiii - ett ypperligt falt siledes blanc1 l; I g c ii s 5 Q: " J3etr5Raiide s&amp;dinrin f6 rimdra för ntreclning xngAende förbud L- retiig.
SOIU avse föriii * l) et~~ncl &amp; av vii gcs att " nrbctct ii.1: cj tungt ocli liiii~ för miinnens nnttarhetc.
Ansölxan f r h piii * sig ol&gt;csti:jrllip !n lGi.l; tsc!
fiir levinno r I villtn iiro nnclerl&lt;~stqdc liasti; ' - arbetersltorna viil sigverk var cj för- ".
Yrlz-esiiispel~tört~n an lin för iniiii försliiiiring, iiis iiuclniitag frKn be skul .. le (: r ' sedd med nsrmare bcsltrivningar om stiiiniiiel~cr.~it i 1 5 L-iinna niedclelai scr att liti-~iiicts l.
) e \ ~i~,rii.nilc bjiida vissa tckiiiska wfi.righctc1 '.
IIw Il i nrbctets art. " Att clet arhetet e j Iran a \ ' I i ~ i i ~ n g ~ i i.
c Iiiinföres till.
iïttalar som sin; sikt .att ifrkgavarancl~ 4 iir- ~LI.
iögonfallmcle, A.
C.
S v e i i s s o n s I C U &amp; C ~ ~ C ' - l och (len lilla inöjliglietcn till dispens.
del av liinl~ercdiiirigcii utgör ett förar b r ö d s b a g e r i i.
G ö t e b o r g bc giir a t t S av ett 50-tal arbctcidcoi I.
) etnnde av varor: villtcn iii: nndcrka - i som finns i 3: liir vii.1 ej vara möjligt r j f &amp; tillämpad p,: arheterslror vid såg- skola £A ritföra arbete f r i n Id.
2 til stad Iinstig försiiinring, f rai-ilh2.11~.
rrerk, c15 t,ypografcrna synas lm svitrt s i t i c l i g t det berattigacle i a t t fö r 7 5 uattctid.
Alotivci-ing: Tillgiing til l~oiiipctcntn iiinnlign tirbetare saknas fi:rim.tiden till detta ' arbete enclast an - j Ek dispcns.
Tillriicldig statistik angaencle natt- Degsiittiliiig jiiiiite.
annat förarbett tages ogifta Aldre lrvjnnoir.
Vid grlres - nrbetsförbudets verkningar Iran natur- i iiispcktöreruas genicasanima saminan ' liar Iiittills försiggAtt kl. 2-5 p i nior ligtvis ej erhallas genom dessa ansölr- l trade i dccember förra.
gret ansigi s goiicn till stort gagu &amp; ?ii1 för arbets givare soiii nrbctnre, eiiiir hela arbete3 emellerticl, a t t lagens 4 fj icke vorc V l ningar om dispcns, t y clels bliva cleras liuniiat sliitföras vid ô-ticlen 11; afto, tilliimplig ellcr.
a t t fabrikatet lciindc 3 i Kital missvisande, emedan ett eller ett ncn; i annat fall mP~ste arbetet i sir böras fullt farcligt untlcr tiden 5 f. m 1 ?ar avslag av k. ni: t i mmma yrke ju lielliet pigg till inemot kl. 10 p &amp; lrvöl.
- 10 e. m. samt a t t tillverlrningens be - i ir tillräckligt för a t t andra skola av- leii.
Liikar~intpg följde a t t cle baclz iirivande dag och natt i förevarandi?
1 iålla sig f r h a t t fortsätta med.
degsatterslcornn aldrig pi % grund a \ Eall huvudsakligen torde hava til ' 1 (lispensbegiiran.
Dels framkomma ej.
detta sitt rirbcte 114, nggot vis överaii sgf te att.
öka tillverkningens storlek E; enom dessa ansökningar någon som striingts eller till sin hiilsa lidit meii.
Ronim.-koll.
instämde Iiari: K. in: t av, - E ielst statistik, huru många som f å S; luta på grund av lagen och hur dessa Yrlcesinspelrtören och Konimerslcolle.
dog.
- S t r i c l s v i g s J 3 e n m j ö l s f a.
ledan f å det.
En undersökning genom.
S gium avstyrkte, ei.uec1a.n förutsattnin- i ~ r i k s ' a l c t i e b o l a g anhöll o m 1 Com.m.-koll.
avd. f. arbetsstatistik - gen för att i 4:de paragrafen avsett, 5tminstone maj-septen~ - E) orde verkstallas.
undantag skii11 lmnna medgivas synes lispens Anna Lidhagen.
rara, a t t jfr&amp;galcornmande företag r, da liiilmet ej 1-ca.n stelna L skall avse förarbetande av varor, som .inder dagen till följd av var.
.
.
III.
iiro nnclerlrastade hastig församring.
ile.
Srlcesinspelrtoren.
påvisar, at1 lessa svarigheter kunde övervin.
K. m:t avslog ansölcan.
.
D rtredning i motionen anghende kvinnliga.
ö h m a n s k a b a g e r i e t, S t o c k - las genoin anordningar för avkylning typografers nattarbete.
Ii o l m, har anli&amp;llit om ett överghgs- b. s.
- v.,.
varför ansökan avstyrkes.
.
iir för lagens triidande i Irraft.
- Prkes- Comm.-koll.
avstyrker med en hanvis- inspektören utreder, a t t .omläggning iipg dessutom till a t t k. in:t redan o ver av om hittille kanda exempel pA verk- av driften till enbart dagsarbete ' örut, funnit en - franisttillning.
i ena- ni~garua av lagen mot kvinnors nattarbete.
inom typogrsfkiren: svårligen liter sig genon~föra iitan av- landa syfte icke lcqnn.~ bifallas.
K.
- Iaaac Marcus ' Tryckeri-A.-B.
: Redan d en seviircl.
ekonomisk uppoffring, varför 1: t avslåz.
ett utbyte a v kvinnlig nrbetslcraft mot.
S e x s ~ g v e r l ~ s a r b e t e r s l c o 1i 6 r juli 1910 blevo alla ' ilagaerekor, efter att a tidigare muntligen varekotte, definitivt.
.
manlig torde lioiniiia att vidtagas.
D5 r i c1 S k u t s lr ii r 11a anhål.lit om cli- h U ppeagda till avflyttning p5 14 dagar enligt - pens frc ' in förbud mot nattarbete.
På c j förra, hret an \ - ii~its t31 driftens om- f (jljande formular: SFA hkmed med anledning av att bolaget liiggancle, iiiUste en p10 tslig omliigg-: rilncb av.
utlitande f ran yilkcsinspek- l]: ' f " ning nu iiga ruiii; med.
darav följiiiicle ören, a t t s5gverlr c j skall m oras till ei ndaet skall anvanda manliga ilaggare upp-.
stagnation i driften och svilrjgliet för Adilnt föi ' cti~g.
soni Avses i 4, avstyr- el Lga Eder till avflyttning den 30 juli 1910.
(le i111; rnstiilldii kvinnliga arbctariia: er 1Coiiiin.-koll.
K. iii: t avslix.
.
Ieanc Marcue ' Tryckeri-Aktiebolag ~ v c r.
g c f s ö r e n u d c k o n s e r v - att .finiiii.
aunnt Iiimplipt arbete.
P5 gm K.
G.
Staflund., n 1) r $ l&lt; liiw nnliiillit om att, 16, gricnd Iiiirnv til.ls1; yrkcr yrlrcsinspck-: riincl i RV tillfiilligt rildjgt sillfislre i i-örcn att, di; ilcn internatiouclla övcr- I sfitteriet, dar förut huvude~~kligaet kvinn- crh; iJla dispens, 1 ig nrbetekrait anvante, havs, efter lagene ~cnskoninielsen först triiclcr i Irraft Itröinstaclstralcten, i riksdagen, en ny ordning börjat 1.912, dct vorc till bolagets och perso- ii~cc1; iii annrim vorc om6jligt ti1lvni.a- 1 f intagande: öra eig ghllande.
.Vid nytt behov av arbete- aga ravaran vid sarcliii- och anjovis- nalens förinin, om det vore möjligt 1 sraB ha viieentligen endast antagits man.
a t t bevilja ansöliail, ocli n r hygienisk ahri kerna.
Ansölran inlroin telegra- 1 5nligt vad vi kunna finna har bolaget und- synpi.inkt har yrkesinspelrtören intet islz t. Konm.
- I d.
tillstyrlrte p &amp; grund 7 rikit att annonaera för att ej vacka sattarin-.
a t t invanda.
Komm.-koll.
har emel- v.
att adet avs; " lg enclast en kortare tid.
I iornae uppmiirkeamhet.
lertid avstyrkt, oaktat dessa yrkesin-:.
in:t gav dispens.
Dispensen bc- " Dcras rirboto bostar i: illiniiiil~ot av ute- spcktöi-cns medgivanclcn.
I&lt;, m: t har övclc.
ej riicka iner iiil .Z ii15md p !~, irbotc iiiecl Iiittaro Instiiiiig.
Vicl Sandrikons rimcl av ritt det stora silltillflödet digvork i liiirliotuii ilv Umo &amp; var hilriiiud iinnu ' cj uttalat sig.
Gref ter ilpphördc.
i ti llfraclsstii1lnii.cl.o orduat, onligt iippgif ter O l o f Aslrluncls 51igb; ~e.i- 1, iiidertecknad.
orliöll vid lbosök H platsen I \ r n k t i c b o l a g i G ö t e b o r g beg5.i.
1907, oliiirii diir vid brRilska arbotades n \ ~ ~ i a t t under nbttci ' ria mellan fredagar mi ~iiittornri.
Inför nya lagen angående förhud kvinnors znvändande till arbefe natleti i vissa industriel a företag. '
L- i, l j ' ', 8 I I ' ' 1 ' s, \ ' ' i
A.- B.
.Fal~lct.mi~r t ~ ~ c l i c r i In: tyg har Iam- nate att tryckerieu ' iiito kan anvanda kvinnlig arbetskraft i saminn iitutritckning eom förrit.
Ledningen har f~rlrlnrat att vid brhlskando arhete iiiiddngetidon i stiillet niArite nnvfiiidnri, och kiiniia aitttnriiinoriia ti !irigonoin nödgns nrl~etn 13 h 14 tiiimiar i ICrIjcl tned eiidnst on hslvtimmae friikostra~t, vilket iir vida nior an~triiiigande !h arhetet eiiligt den gamla ordningen.
XRgra.
avakedantlen ha Bnnii ej ekott, nien blir Jetta beroende av hiir för- hlllaiitlena utveckla ~ i g.
15.ycke1-iet Glttenberg ortii ii ska Fdrlaget): Arbetet iir dar fördelat i skift.
En iliiggeraka, som var ansttilld, kiinde ebliinda efter lagens ikrefttradnnde ej belitt:las, men blev över- fipttad till bokbinderiavdelniiigen och fick därvid av godhet bibelifflla sin gamla vecko- lön; dock ar rrtt marka att hon som ilaggoreka kunnat n &amp; en högre lönegrad # n för en bok- biiidereka ilr möjligt.
Beckmnls tryckeri: Diir ba anvante flera il$iggerekor, men gr deras bibehállande nu beroende av Isuriivida tryckarnn Ataga aig att vid Uvertid utföra ilaggerskornas arbete.
Sr * nnbäcka f~.yc ?ieri: En eattnrinna eiindee av förbiindets platsnnsktiflningebyrá eom vikarie för en ledig sitttariiina, men blev ej antagen, ty uti siittare önek:idee.
Faktorn förklarade att det numera ii.r e v h t för silttarinnor att erhhlla plats.
A ' orstctIb CC S U I I C Hnr ~: fiiriit i stor iitetriick- .ning ari~iiiit kvinnliga ilii,ngerskor; numera aniagas endatit mniilign ilitggare.
S !Ltteripor- sonalen har hPr alltid utgjorts av endnst miin.
Scenska Mor~otablat2et: Föreök har gjorts att ordna arbetet eii, att den kvinnliga per sonalen ekulle kunna stanna.
Hur detta skall st911a sig i praktiken Pr ibnii för tidigt att avgöra, sarekilt eoni dot nu tir den tid som tidningarna ha litet annonser.
Hemstaillan till rrkesinspektionen, att, för ordnande av förhAllandena e&amp;, att kvinnorna Iattare kunde fA bebnlla sina piatoer, f A utnyttja de av lagen medgivna 60 undantagetimmarna genom 1 timmes arbete varje fredag mellan kl. 10-11 e. m. bar enligt yrkeeinepektörernas eniga lagtolkning av detn avtilagite.
Stockliok~u-Tidningen: D ' en dar anstillda arttarinnan hsr fkit sitt arbete förlagt till dageii, men har det för henne peraonligen ordnats o&amp;, att hon e j ekall lida nigon avee.
vard förlust.
Sici~decall: En silt tnrinna, som vari t anetalld 16 Ar i en tidning, har blivit avekedad pd, grund av Iagen.
Söderköpiiig och Eakilst~itan: De som haft skiftarbete hos vissa tidningar, ha fAtt sitt arbete fnrlagt till dagen, p9 eistntimnda plats och sannolikt aven ph den förra mot ISgre avlöning.
Efter vad man nu kan finna har lagens verkningar ej rieat sig ab kihnbara för de 18, vilka under rik dagsdebatten ana5gos bliva de enda .som akiillc drabbas av lagen; uinn uijkor merondels drnga sk !Llig f8raorg om dom, soiii för n8i:vnrande aro aiistiLlldn, rncn platsorria iiro for fraintitlcn förloratle för kvinnorna.
1) iirciiiot tyckes den verka mera redan nii d civiltryckerier, diir endast tillf#lligt övcrtidcrarbote förokominer.
Tydligt franiu !ir dock redaii nn att yrket för franitidon blir ntiliigt för kvinnorna, cnie- dan endast i enstnka fall kviiinlign elever komma att an~tSllae.
För övrigt finne det en hel del báde nrbe- tare och arbetagivaro, som Biinu ej tyckaa företa vad lagen verkligen i n n e h r.
YA s i - dana piatcrer kan man ej sRga hiir det kom- mer att stalla aig förran niigon direkt konflikt med lagen intriiffnr.
P % en hel del etallen ' gr arbetstiden förlagd numera mellan kl. 7.
f m. och 5 e. m. och tror man sig darigenom ' slippa ifriln lagen.
Denna anordning iir dock .. s c p rnagt mera nnetrhgande.
.
Omkring 600 kvinnliga tryckeriarbetare finnae i Sverge.
Stockholm den 8 januari 19 !1.
i d a Johatuson.
Ifidda Szcndqvirt.
Siittarinnq.
Sattarinna.
i forntiden stallen, där blixten slagit ned G i f t a k v i n n o r f ö r k l a r a s ej l ä m p l i g a ansagos heliga.
.
inneha b e f a t t n i n g a r med k u n g l i g S &amp; liinge hon kan - dikta, kan hon fullmakt.
.
leva.
Men allt hArdare skarpes hennea blick mot sig sjslv, allt obarmhiirtigare .i, öneregleringskomn:iten, som varit till- 8 satt för att avge betänkaiide aiigAende t h flanningen för henne att den konst- niirliga makten ej svarar mot den brin- de befattningar med fullmakt, villra leimpligen borde f A innehas Sven av nande viljan i henne.
Och hennes bio- kvihnor samt angAende deras löner, har graf brister ut i stupid förvaning över avgivit sitt betiirikaiide.
' 1Jtom den för- denna självkritik, som han ej finner uiidransviirda konservatisrri, gom ligger in orm al^.
Nej, den ar verkligen allt d8ri att Atskilliga befattningar, s h o m annat än normal, allt annat an vanlig.
lektorstjänster, överläkarbefattningar, vis- Det .vill nämligen till att man har en sa professurer blivit undantagna för mö,j- gnista i själen av det som heter I~o ?zslens lighet för kvinnor att f &amp; inneha, har eld för att kunna torteras av en sadan gifta kvinnor i förslaget till befattningar sjalvkritik, vars fordringar stricka sig helt uteslutits.
Den underliga situatio- nagot högre än ' till historkka fröken- nen att gift kvinna t. ex. skall passa romaner.
Och ' &gt;krisernar bli langvari- sämre till läkare och lärare än den gare och mörkare ständigt.
Det gAr ogifta, skall enligt kornmitterades förslag dagar, under vilka sjalen kiimpar efter fortfarande aga bestbnd.
Vi ha ju just luft.
Det går veckor, d &amp; solskenet ar nu i dagarna blivit pliminda dihorn, dA srart för hennes syn.
Kör den laga.
sakta, lingsakt, smärt- kvinnlig läkare blivit nekad uppratthiilla fullt tonande stämman i dessa ord: stadsläkartjiinst i hlariefred - emedan s- vankar omkring i dema arma hon iir gift.
d i r jag alltid kant mig ~iom en rum, Norslia regcringcn har daremot nu friimling.
Allting är öde, och and; \ samtidigt fratiilagt förslag angAende kvin- mbste jag släpa ph livets tunga Iiinkar; nas riitt till siatetjiinst, ett förslag som ensam - ensam!
13riinnande tarar bän- i sin fördomshihet bjiirt sticker av mot da sig fram under mina ögonlock, me- det svenska förslaget.
dan jag skriver, jag skulle vilja grata, stormande stritt som ett Askregn, men jag kan icke i denna dödsfrusna tystnad.
Jag skulle vilja äga en människa att tala till.
- Och jag sörjer över att aldrig ha träffat niigon shdan - - .B Hur det förkvävda, det armodiga grå- (Ur Willieln~ Ekelunds Böcker och ter har - hur sällsamt ar detta, att Vandringar.)
en människa maste dö endast därför att: gett henne ett bättre, ett djupare Det lundrika leende ~ i n ~ s j 5 l a n d e livet t, som hägrar för oss barn av dess lyck- hjärta an de andra.
Och under tiden kampar hon en för- liga natur likt en evigt skinande söndag, i minnet, lysande med kungsljus p % de tvivlad kamp mot fattigdomen - fattig- soliga gärdena, och om vararna med en domen, som kommer emot människan myllrande här av den mangfärgade lena oasont en väpnad man, som Predikaren Corydalis i ljusa boktriidsskuggor - det säger.
Och hon som var konstnär och lundrika leende Ringsjölandet, som spe- kände den djupa lyckan av det ofri- lat in det finaste av sin ande i Emil villiga, spontana skapandet, dA ord och Klkens dikt, blev aldrig nAgon förtrogen satser springa u r pennan som nödvin- van med Ernet Ahlgren.
Det ar egen.
dighetsborna sköna organismer - hon domligt hur hon i naturen helst älskar kände det som ville allt; blodet sina ut det fattiga, ' prunklösa, det som alla i hennes kropp inför tanken pb en fram- andra g &amp; förbi.
D e t ar s o m skyggade tid av simpelt lönskriveri, brödskriveri .. den melankoliska känsligheten i detta All ingivelse förlamades.
.
blen nar nöden %r som störst., ar sinne tillbaka fiir livete yppighet och viirme.
En allt för mclnnkolislt skepsis h jiilpen narmast.
Svens kii akademiens - mot andra och mot sig sjalv - gör finkiinslige standigo inittte hcr filtt en henne livet knappt möjligt.
Och dock vink av de högre makterna han är för- sträckte sig denna skepsis icke iinda, in trolig med, ty plötsligt - en dag pA till den viisendets hjiirtepunkt, som blev vbren 1888, nlltsb nilgra miliiader före d8 Ernst Ahlgren Mg med den ödesdigra ho6 henne.
Deniin intel- katastrofen lektuellt klara och skarp3ynta människa bultande.
tinningar under isomslag, ram- troclde pli JdirleJcen - och gick under lar det ned .som frbn himlen 500 kro- pA sin tro.
- Men vem ar värdig att nor (femhundra).
Det var svenska akade- nalkas sir, ur vilka en människas hem.
miens belöning åt en diktare för en ligaste hjiirteblod sipprat ut?
Det sköna livsgiirning, som var gjord till slut.
.
.
- och en chimiir iir st3 god som en Ernat Ahlgren tog emot.
.
.
Ernst Ahlgren älskade sitt arbete för ann - är värt att man dör för det; och en människas hjärta, som gatt un- dess ' egen skull.
Det] Ag henne om der, skall vara ett heligt rum, -- liksom hjärtat att galla nilgot inför eig bjiilv, och däri hade hon - som alla konst- Ernst Ahlgren, pseudonym f6r den ekan- närer - .det starkaste värn mot förtal, ska författarinnan Viktoria Boiiedicteon, fddd orattvisor, pladder och missförstind.
don 6 mnrs 1850, död för egen hand i Kö- Ty ju mera en mlinniska f8r hjiirtat penhamn den 23 juli 1888.
Har skrivit Pengar, Den bergtagna, (epelad h Svenska öppet ' för det godas och cikönas ide, det stolta ideala, desto starkare, djnpnre toatern i Sthlm 1910) Fru Marianne m. fl. '
Tankar om Ernst ~hlgren).
I.
- '
viiser hennes oberoende., Ty hon vet viil att hon i sig ejnlv har en domare, .som iir hundrafalt svbrare att tillfreds- stiilln an allmanheten.
Non är osrirbar för allt.
-- utom för sig sjalv.
Vem vill bli ~ f ö r s t A d d ~?
Ar det e j nog att kiinnn sig miinsklig i högre grad an de anl liga, ar det ej nog att n, ?goii gdng f i kanna sin sjal begjuten av en strale av det niiiiiskligas 5dla charis?
För vem ar livet sa rusigt, SA halkyoniskt lyck- ligt som ftir konstngren, son1 striivar till det biista för det bistcis egen s7rull - som ekulle göra det med lika brinnande hjiirta, om han visste att det skulle gA sekler, innan nigon människa kom att nRmna han8 namn.
Ack, livet ar det luftigaste, skönaste, finaste ting i varl- den för den som ej bekymrar sig om - vsrlden.
- - - - - - - - - Professor Rcuterskiölds rösträtts- utredning.
Regeringen lämnade At juris professol Reuterskiöld i Uppsala uppdraget at1 giva en historisk och statsriittslig utred ning angAende kvinnoröstriitten i de Iiin * der, diir denna reform redan vore genom, förd.
Detta arbete föreligger nu fiirdigi, i en fet lunta ti 365 sidor i kvartsformat Själva utredningen upptager endast d (115 sidorna, reeten utgöres av bilagoi med citerade ekrifter och uttalanden föl och emot.
Den historiska redogörelser synes vara opartiskt och neutralt skri.
ren, men nar proEessorn kommer in pi framstiillningen och kritiken av skaler för och emot kan det ju e j begäras a \ övertygade rösträttsvanner att ey ' mpati.
sera med Övervägandet.
Från kvinnoklubbarnas arbetsfält.
Uttalanden i röstrattsfrågau.
Lyselcils soc.- detu.
7rvinnokïZz~ b b avhöl möte onsdagen den 8 / 2 1.911 och beslö att föl ja I&lt;öpcnharnnsk~ngressens utta lande, nämligen de sot.-dem.
kvinnorna skil jande frdn den kvinnliga röstriitts rörelsen.
Anknrsrt~nts soc.-detu.
kvllznok lzlbb ha uttalat sin ficllu anslwtning till Inter.
zut tio nalla 1cvin~zo7~o~zferensans i Xöpsn 7ramn fattade beslut i kvinnornas röst riittsfrdga samt instiimmer i Elin Lind leys uttalande, att hellre vänta an i nsgr; Ar, för att fil röstriittsfrilgan löst mer:.
tillfredsstiillande an att f &amp; en för fuskad lagstiftning, som kommer mec skatte- eller kommunalstreck *), som kom ma att frhröva arbetarkvinnorna de ras rösträtt.
-------.
-.
*) Komrnunalatrock f (lr kvinnor har ju a ' att foravsraa av eec.-dc rnokrater och frhinnade.
Frdgan galler blot!
kvinnorWrltt som ett tillagg till mannen röstrrtt pb s a m m a villkor eller att vants till ~nilnnen fAtt ein rostratt yttermera u tvidgac A.
L. drig kommit ifrliga.
Från Karlstad.
Med anledning av att tit ' elfrågan disku- erades d kvinnokliibbens senaste möte ick undertecknad i uppdrag att referera il1 Morgonbris darom.
Inledarinnan c h de flesta som deltogo i diskussionen roro av den meningen, att frölten-titeln rare att föredraga framför frutiteln av le ek81 att ordet fru poängterar den bfficiella sammanknytningen mellan man, ch kvinna.
För att fA nbgon mening en titelförandring, si att de ogifta ej lenom en aiirskild titel skulle behöva: ännetecknas som staende i nfigon högre rller 1a.gre kurs i männens gunst, vore väl det riktiga att behalla den titel som !j betecknar en officiell sammankopp.
ling lutan som later alla fA den upp.
fattningen, att kvinnan gr självständig, Vidare framhölle, att eom vi väl i fram.
: ida äktenskap skulle bli SA frigjorda irAn dogmer sii vi e j befatta oss mad itt varken lana eller andra namn ellei Litlar därför att vi beslutat oss för et1; emensamt hem med en man, sii vore val ett bibehiillande av frökentiteln del riktiga.
Man förvknades över, att röste] 3j höjts högre för frökentiteln dc9 den ju betecknar den självständiga kvinnan, ch vilken titel man a n kommer at1 anlägga eller bortskaffa bli alla anda givetvis ej tillfredsställda.
Men de kvin.
nor som man har att rakna med för at1 genomföra en reform de hänga ej upp ~ i g pil digra grader d l e r titlar utan de 3e frilgan eådan den är.
Är det osi kvinnor värdigt att torgföra vart enekilda Eörhiillande till en man genom att sar- skilja oss med en titelförandring?
För- visso icke!
Klubben beslöt göra det uttalande1 att en gemensam titel är önskvärd, ickc minst av den .anledningen, att det vorc ett led i var strävan att ekydda en samma mödrar och deras barn fö: mycken smälek frAn er1 stor efterbliver och gammalmodig hop.
Frökentitel1 vore riktigast darför att däri h a r unde: det senaste tidsskedet inlagts begreppet en självständig kvinna, och individuali teten vilja vi ej undertrycka.
Under vintern och varen 1909 hölls Rera nzöten med textilarbeterskorna för att starka deras organisation och under storstrejken stod ett stort.
antal säkra.
I ' vk kvinnornöten anordnades under 71~~no- stor- strejken samt en imponerande k! '
iemonstration, dar thget raknade 1,000 deltagare och 3,000 p &amp; mötesplatsen.
.
rör närvarande utföres en planmässig iusagilation.
.
Staden är uppdelad i di- trikt ec9 att varje hus blir hemsökt och örärad med Morgonbris, Fra.m, en gratis- coschyr från partiförlaget samt ett upp- op, författat av ett par medlemmar.
pragan om distrikts bildande har be-.
~andlats flera ginger, men ej kunnat ' ealiseras av ekonomiska skal; senaste) edut blev att avvakta kongressen.
Enligt.
uppdrag * med partihälsning Alma Norsell. '
Från Ankarsrum.
(Genom en proletar.)
Föredrag vid Arsfesten hölls av fru Edit Berg från ' västervik.
Talarinnan iramhöl l vikten av att arbetarkvinnorna ieltaga i arbetarrörelsen samt mannens.
a kyl di gliet a t t upplysa ' kvinnorna .om, rad saken galler.
Efter föredraget föredrogs och god- arandes Arsberattelsen.
Enligt denna till- 3ör klubben arbetarkommunen p &amp; plat- 3en.
Klubben har gemensamt med kom- munen haft två, ombud yA den Raabska Ilderdomepensioneringskongressen.
Vi- lare har klubben haft extra uttaxering iv 50 öre pr medlem, uttagit en andel i Tryckeriföreningen Smbland och t v i mdelar i koop.
bandelsföreningen p &amp; platsen, samt lämnat penningar till agi-.
t.ationsharden.
Röatrattsfragan har disku- cerats och motion inaänts till kongressen.
.
Klubben anser sig ej kunna aanda om- bud av ekonomiska skal.
Förhiillandena i Ankarsrum äro f. n. tryckta, med anledning av att disponen- ten Sven Sphgberg nedlagt en del av sin ' fabriksverksamhet, varigenom ett 70-tal.
arbetare, de flesta med familjer, blivit utan arbete.
Detta sorgliga för- hallande ar tyngst för de gamla arbe- tarnas vidkommande.
Arsfesten var trots detta talrikt besökt.
Muaik och dekla- mation förekom.
Klubben, som bildats av fru Ruth Gustafson, har ett 30-tal medlemmar.
Samtidigt med detta referat vill ja {lata klubben passera en hastig revy Klubben sänder en hälsning till kamra- Den fyller i denna m h a d 3 Ar.
NHgr: terna landet runt.
stora dnta har den ej att stiita med Frfin Ronneby.
Den besthr av en elitkdr pA cirka 2 ((Genom Bebecka.)
medlemmar, som trofast sthtt ined hell tiden och aven i de .flesta fall regel Kvinnoklubben.
h ~ den r 15 febr.
haft bundet bevista mötena.
Klubben tillhö.
offentligt möte för manliga och kvinnli- plataens arbetarkommun sedan förra Aret ga kamrater.
Ordf. $u Hilda Svensson.
I de tvA senaste majdemonstrationerna has Mötet var festligt anordnat.
Föredrag den deltagit med egen fana.
Likaledes hölls av fru ' Aug.
Tonning över ~ K v i n - kommunens hantverksfester.
Förra Are nornas uppgift i det kommunala arbetet beslöts agitera för att kvinnor skullc i stat och konimuns.
Hon betonade.
sjulvdeklarera.
Dock visades stort oför kvinnornas stora ansvar harvidlng och atgende därför, till och med förloradi manade hustrurna att deklarera.
för er- klubben niigra medlemmar som menad hållande av rösträtt.
Samhiillet behöver i sin enfald att man hride tillräcklig kvinnornas bjiilp, mie vi dA ej undan- med skatter utan att vi i klubben ekull draga oss.
Sedan invigdes ett inom arbeta för att f &amp; fler.
Men det avskräc klubben anekaffat bibliotek, visserligen ker ej oes kvarvarande.
litet men en god början, omkring 40, ', * ' ' '
.
biklier.
Kluhbelis sekreterare höll in- vigningstalet.
Hon framhöll betydelsen.
av biittre upplysning ht kvinnorna för barnens skull.
De fattiga mödrarna f &amp; nu ofta siinda sina barn att bryta egen bana, utan att kunna giva dem rdd,.
eller vara ett stöd för dem.
Ej under- ligt att sh m A n p g:.
under.
Taliirinnan hoppades p3 en ljusare tid, d5 det fula och r h försvunnit och m h och kvinnor kunde mötas med aktning .för varandra.
Fru Tonning talade diirefter till ungdo- men och lycköntlkade klubben för biblio- teket.
E t t boksk811 var förfärdigat och skiinkt av en manlig kamrat, och övriga närvarande manliga kamrater hade skiinkt penningebidrag.
Angliende kvinnokongressen beslöta att hos kommunen och fackförbundet begära ekonomisk h jalp till kostnaderna och ~ a l d e s ett ombud att representera klii bben.
Hela mötet bars upp av en festlig och hjärtlig stamning.
E t t fyrfaldigt leve för klubben utbringades.
' 9 nya medlemmar inskrev0 sig.
Klubben hälsar och tackar genom dessa rader samtliga kamrater.
Från Falkenberg.
(Genom Sally Suensson.)
' Gemensamt med soc.-dem.
ungdoms- klubben har klubben diekuterat sport- fragan och sko1frr " igan.
Den eenare f r k gan diskuterades livligt och en kommitte tillsattes att underaöka förhbllandena pb platsen.
Genom kommitt itns undersök- ningar blottades en del miesförh&amp;llanden vid folkskolan, bl.
a. att lokalerna ur hälsosynpunkt vore farliga för barnen att ' vistas uti.
En tidningspolemik upp-.
stod och resulterade uti att frisinnade valmansföreningen utlyste ett talrikt be- sökt möte, dar saken belystes fran alla sidor och ett uttalande godkändes, vil- ket uppmanade ataden att snarast lAta uppföra ett nytt och mera.
hygieniskt folkskolehus, detta s &amp; mycket mera, som staden nyligen At de bättre situe- - rades barn uppfört en palatsliknande skolbyggnad, försedd med alla tänkbara bekvämligheter.
M g o t definitivt beslut i fragan om * en ny folkskola har staden ännu icke fattat men de som phpekat missförhAllandena komma att fortsatta me &amp; pitryckcingar.
Från Bjuvs krvinnoförening.
(Genom Dagnlat * Lindell och HuUn Olsson.)
Som bekant finns en kvinnoförening har p &amp; platsen med ganska mlinga med- lemmar, men trots detta är intresset bland kvinnorna tiirnligen slappt.
De flesta kvinnor tyckas vara nöjda och anse det onödigt att st &amp; i föreningen.
MAnga pilverkas kanske av sina man, dock borde väl hustrurna ha rätt att själva bestämma om de vilja tillhöra föreningen eller ej.
Vi vilja härmed e j pasta, att alla man äro ogina mot sina hustrur ifraga om deras ratt att tillhöra före- ningen, men att stidana man finns är säkert.
Kvinnorna böra gli in i före-.
ningen.
Andamillet med föreningen ar, att ge1iou.i överliigpiingar otn vara ge.
diglieter nödvandiggöxcs, avensdm, i den meneammri livs frligor söka förbittm kvin- m i n utrecln.ingen diirtill föranleder, för nornas stiillning i hemmet och saml~iillet~ rikadagen framkigga lagförslag i ämnet.
I motionen framhalles att Genom arbetet i organisationen bryter mark för de unga som komma efter oss aingon larer bestrida, att CIA i en fabrik sys.
selsiittes hbde iniin och kvinnor det blir svart Vidare böra kvinnorna uppmiirksamma att iakttaga olika ' skyddebeat~mningar för den koop.
fiskaffiiren, som finns pie plat- vartdera könet.
Det Iiinder clesuutom kvin- sen.
Onisilttningen, som nu gIrr till norna till förfiing, cih de eneamina äro skyd- enUr derarr a r b e t ~ k r ~ t~lir f t mindre be- omkr. 7,000 kr.
om Aret, kunde vara dade, g#rlig.
Itedan av donna anledning hör regle- mycket större om arbetarkvinnorna in, ringen s v m h n e n s naitarbete komina s &amp; dige nyttan av kooperationen.
Priserna snart efter kvinnornas skyddslagstiftning som 5ro de lägsta möjliga och affären verka] möjligt, dA nu tyv5rr i c h, s k o m vederbort, ordnats samtidigt för alla vuxna per- som en regulator gent emot övriga fisk * eaken soner utan skillnad till kön., handlare.
Vi stalla härmed en maning Vidare pApekas att den omstandighe- till alla kvinnor, &amp; skilt arbetarkvins norna, att göra sina uppköp i var koop, ten, att vid nästa internationella arbetar- fiskaffär, diir de baata varor erh8llaf skyddslagstif tningskon ferena skall upp- tagas fragan om normalarbetsdag enbart till billigaste pris.
för kvinnliga industriarbetare - shledes det enbara skyddet för kvinnor alltmer paökas - blir en ytterligare nödvandig- het .att regleringen av mannens arbete fortaet möjligt även kommer p5 dag- ordningen.
.
Den i motionen begiirda utredningen angaende mannens nattarbete överens- stiimrner aven med de krav som Past- Motion ang. kommunal rösträtt.
slogos vid 19 10 Ars internationella socia- listiska kongress ' i arbetarskyddslagstift- aj.
Brnntif~g med 4 medmotionärer ning.
Bland dessa krav var nämligen har motionerat angiende allmän och lika aven, förbud mot nattarbete utom där kommunal rösträtt för sAviil män som det enligt arbetets natur miste äga rum kvinnor.
Däri framhålles, att som et.t av tekniska eka1 eller i den allmänna nödvändigt led i en verkligt demokratisk va1.fardens intresse.
författningsrevision framstAr kravet p4 C. Liindkagen.
motionerar vidare, E&amp;- vissa genomgripande ändringar aven i som redan nämnta i Morgonbris ' förra kommunallagarna.
I motionen föreslila nummer, om upphävande av förbudet avlatande av en skrivelse att kungl.
maj:t för kvinnor att arbeta nattetid i t y p - m %lte utarbeta förslag till ändringar j gra fyrket.
nu gällaude förordningar angaende kom.
SAV bifogade lilla utredning, som verkstallts munalstyrelse p % landet, i stad och i av tvh kvinnliga typografer, kan man f &amp; en Stockholm, liksom ock i förordningen liten begynnande inblick i hur lagen i detta om kyrkostämma, om kyrkorad och skol- yrke kommer att verka.
Det ar oefterrgttligt att for kvinnorna pA detta satt förstöra ett rad, samt att riksdagen intill dess kungl.
yrke, i vilket hitintille berette arbeterekor den maj:ts förslag kan bliva genomfört, matte bbeta utkometen .. antaga en del förändringar av vissa para- (Utredningen Aterfinnes under, Bidrag grafer i kommunala författningar.
SA till statistik ang. nattarbetets verkningar,, motioneras att varje man och kvinna, se sid .. 6).
efter uppnadda 21 Are Alden, som icke häftar för kommunalutskyldsr, skall ha Motion om restaurangpersonals kommunal röstratt och att varje röst- etc. arbetsförhållanden.
berättigad skall aga endast efi röst.
SA begiires ock att aven till landstingsman C. Lindhagen har väckt motion om skall kunna väljas kvinna.
en undergökning angående (Liknande motioc väcktes 1908. av 1:o) orx restaurang- och.
kafépersona- B riksdagsmän frAn den radikala gruppen.
lena och i synnerhet kökspersonale~is Hari upptogs yrkandet p i att hustru arbetstid osh arbetslokaler eamt skulle aga rösträtt iiven om ' mannen.
233) i vilken omfattning arbetstiden Förlorade den p % grund av obetalade pli kvällarna.
m % ekäligen kunna begran- utskylder.
Angaende detta.
förslag ar sas för a) perfionalen A badinrättningar och.
~mellertid intet nämnt i föreliggande motion.
b) personalen A rakstugor samt herr- och dam frisersalonger.
Higra motioner i riksdagen av sa intresse for Morgonbris ' läsare. '
Motioner angaende nattarbetet.
Av C. Lindhagen, N.
E. Lindberg och J. Hasselquzst har motion väckts att kungl.
maj:t, efter allsidig undersök- ning av nattarbetet inom industriella och angränsande arbet.somrAden,: matte eventuellt efter inledda internationella förhandlingar taga i Övervägande, i vad mPn och ph vad satt förbud för nattarbete även av man mlS kunna ivaga- bringas inom dylika arbetsomrAden, dar gamma arbete ej av tvingande omstän- - - Angiende restaiirangpersonalens L6rbAllan- den saga8 bl.
a.: &gt;Restaurang- och kafbperso- nalen Ir en forbisedd yrkesgrupp.
Sarskilt i etorre etiider larer arbetstiden vara o~kaligt Lang och arbetet Ipa rum under mycket oeunda lokala förhhllanden.
Synnerligen illa skall mAngenetädes vara athllt för kökepsreo- nalen, vilken ofta fAr hlirda ut under en oskC ' lig arbetetid ibland anda till sexton timmar i strfick i en outhardlig varma.
-------------- En ebdan personal mbete bli utsliten i tör- tid.
I Frankrike larer finnas en lag, som Blagger metauratorer och hotellvardar att giva ein pereonal minet en fridag i veckan och hoget tio timmare arbetsdag .. l
- p - follrkyrkn b !iltre !in den nuvnrnnde etatskyr kan kunna pil ett rör det rolipi (isn mer till Eredestfillnndo satt Friiinja dot religiösn ocf kyrkliga livet; pli srimiila g h g skullo dennr ereiiakn folkkyrka genoni ntt Clvertnga stats kyrkans egendom kunna pAlaggr \ e v i ~ s a för matte:.
pliktelser nied hanriyn till dan ovan antydda 1:o) verkställa en undersökning a \ faran av en alltför I6g bildning~grad hoi sjuksköterskors, sjuksköterskeelevers ock folkkyrkans priister~ ' knp: för anatlllning SR.
prast i evenska folkkyrkan skulle erfor övrig kvinrilig 8 ~jukhusen i riket elle; soni drnu avlagd hurnanist.isk examen.
Motion om med sjukvhd sys sel^ satta kvinnors arbetsförhiillanden C. Li~dlragen har vlickt motion .at riksdagen ill le anh$lla, att kungl.
maj: privatvard anstiilld personals arbetsför.
11,Sllanden samt vidtaga de Atgiirder til denna personals basta, vartill undersök ningen kan giva nnledning; 2:o) t a p i Övervägande erforderlig: Atgiirder för att bereda underetöd sjuksköterskor, sjuksköterskeelever ellei andra medlemmar av föreniimnda per eonal, vilka genom emitta eller överan strangning i sitt arbete erhillit obotlig sjukdom.
Motion o m äktenskapsfrekvensen och skattelagstiftningen; Erik Palmstierna har motionerat on: QtgRrder för undanröd jande av en tilj minskad iiktenskapsf rekvens bidragande oliigen het i skattelagstiftningen.
I motiven liarför framdrar han flera bely ennde exeinpol p i att personer som leva i fritt fikterisknp eller &gt;konkiibinatr hava min clre ekatter Rn de som ingQit aktenekap, pil den grund atb enligt akattelagetiftningon niaii nene och hiietruns inkomst skola ssmmrrn- rfiknas.
Mannen har t. ex. en inkomst al 1,010 kr., kvinnan 490 kr.
Hiirför botalai ninnnen i skatt 28 kr., men sh snnrt förbin delsen legalitmrag blir den 80 kr.
Flera andrr intrensanta exempel niimnae.
För att rAdr bot pR den oegentligheten att en legalirierac fthbindelee skall belaggns med större skatt anser motiori8ren att den Iiimpligaete u t vapen vore införandet av et t earskilt existelie minimum for familjer.
I den noraka inkomst ekatieförordningen finnes en dylik anordning, vilken genomförte pH eR eatt, att de skatte pliktiga indelns i fyrs olika klaeser, allt afte] antalet personer, ' som de fOreiSrja, niinilipen, a) ingen, b) 1-3, c) 4-6 och d) 7 eller flera personer.
Det bevillning @ tris avdraget höjee med var klase.
i niimnd ordning.
Motion angaende religionsunder- visningen.
Kmtt Kjellberg i andra kammaren motionerar om utredning under vilka förhbllanden religionskunskap mR infö- ras s h o m ' ett för samtliga lärjungar obljgatoriskt läroämne vid folkskolorna och allmänna läroverken eamt att kungl.
maj:t miltte för riksdagen framlägga de.
förslag, ' vartill en &amp; dan utredning kan föranleda.
.
Under hihavisning till friigans behandling i riksdagen, dA andra kammaren biföll en all- sidig utredning om den Ifimpligaste anord- nliigen av folkundervieningens ledning,, nien avslog f (ire1ag om skrivelse till behöriga i t.
garders vidtagande för medlem av svenska stat~kgrkan att för sina barn erblilla befrielse frHn kristendoiiisundorvisning i folkakolor.
och allrnanna laroverk, samt med htinviening till uttalanden i fragan av lektor L.
M. Ilram, Iiiroverkeridet Tom Moll, fil.
d:r Sven Lönn borg o. a., franilagger n u motionären den frbn samvetefrilietens syiipubkt aktuella fr&amp;- gan Ater till ri1; sdagens provning.
Doktoi .Kjellberg sager att inför frigan om skils- hifisen mellan stat och kyrka.
framh~llas f r h de inest olika liigor allvarliga betiinliligheter, ebsom att kyrkans ledning etc. skullo nndan- draga sig offentlighetens kmtroll, den relativa larofriher en skulle inekrankas Ile en eveiiek ' sambeten ekiirpae.
Daremot akuoch ofardrag- frliga om s. k. lokalt veto Letriiffande tillst ?ind vid försuljniny av z; i r ~ och öl.
, Nar i stade eller lantkommun fraga upp- utatt, att t i l l a t h l till försaljning av vin eller öl mA meddelas, Alipger det koniingona be- fallningshavatide, darest inom F ~ R B tid skrift- lig aiis6kan inkommer, undertecknad av val- frejdnde, till myndig ilder komna man och kvinnor, som äro medlemmar av kommunen och sveneka medborgare, till ett antal, mot- svarande minst en tjngondedel av kommunens inantalekrivna folkrotlngd, alt förordna om anhttill~nde i koiiitnaiien av omröstning rö- rande den nQliinda vlckta fragan.
I denna omröstning, som sker med slutna sedlar och som giiller endast förbud eller icke förbtid mot ifragavarande til1sth.l till försiilj- ning, ager envar viilfrejdad man eller kvinna, soni ar medlem av kommunen, att deltaga.
Om ' 1, av de i omröstningen deltagande rösta för förbud, träder detta i kraft pA tid, Boin i författningon bör enligt vissa grunder bestammas.
För införande av eidan föreal j. ning, dar den icke förut funnits, ekall lika.
ur aj or it et.^ ledes erfordra0 D:r Kjellberg motionerar om att reli gionskunekap mh införas ~Asoin obliga.
torirkt liiroiimne aven med tanke darpti att en &amp; dan obligatorisk undervimint i religionskunskap bör lämnas alla lär jungar vid folkskolorna och de allinannz läroverken.
i st. f. nagon viss .religione- undervisning, n8r sltilsmassa inellan stal och kyrka en g h g blir verklighet.
Det egnes ligga den praktiska me- ningen bakom.
motionen att införande av obligatoriek reiig:ionskunskap, vvilkel i m n e btide i etiskt och intellektuellf hänseende äger ett.
synnerligen et or!
, Av hr E.
13ec7cnzan m. fl.
har väckts bildningevarde,, skulle bliva en brygga motioner om lokalt veto angiende för- över till att nB be£rielse frln obligata.
saljnitag av brunrzvi~z.
Harom säges bl.
a.: risk undervisning i en viss religion.
, Det syiies oss behövligt att narrnare in? &amp;.
pA de ofta lipprepde, tungt vagande skiil, Motion ' ang&amp;ende Åkarpslagen.
Hjatmar .Brunting som huviidmotio n4r tillsammans med sot.-dem., parti- gruppen yrkar upphävande av Akarps- lagen samt att strafflageria bestäm melser om hHktning mai till varnandf av den personliga friheten kunna om.
arbe tas.
Mot.iveringen utgör en intressant kort, fattad skildring av det osiikerhetatill- sthnd som särskilt 1909 radde med an.
ledning av Akarpslagens.
tillimpning.
Därom siigea: ' * Det iniisto för rattsordningon vara en fraga av den allra et ' ireta betydulee, att en inekrank.
nirig sker i frága om myndigheternas riitt att hakta för brott rnisstankta personer.
Rfitte.
~iikerheten kan icke vars tillfredsstiilld med, att personer beiövas frihet0.n utan verkliga ch vagande ekal, och att sa icke för n#r- varande sker, detta synes oss anförda rgtte fall tillritckligt tydligt idagalilgga.
En kvinna haktae, darför att hon sagt, att hon kominer att triita pi % en arbetsvillig, om hon arbetar, 0n annan person haktas darför att Iiaii an- vant nhgra kraftiga ekiiilsord, som emellertid icke, uppfattas av dem, mot vilka de plistlitta hava varit riktade, en tredje, femtioaex8rig, ddrig förut straffad arbetare hilles haktad 3arför, att han under omstandigheter, rrom mgen annan %n ilklagaren funnit besvarande,; agit en falrikeat betereka om livet, en fjiirde 3erövns friheten en lAiig kid darför att han 38 skiimt framkastat, att den arbetsvillige ikolle komma i diket, diimet han Atergick; il1 arbetet o. s. v. Ingon bot mot olaga hakhingar och san- ihllanden * torde, efter vad erfarenheten nu risat, st8 att * vinna med mindre, an att ett agetadgat och fullt effektivt .skydd Betad- rommes för en av samliä.llsmedlemmarnae nest fundamentala riittigbeter, niimligen rat- en att icke utan synnerligen vagande ek !il d i v s berövade ' ein frihet.
För detta andamhl) ör stUedes- tagas imder överviigande, förutom in reform av ilklagaremakten, siirekilt hur indring i lagbestarnmeleerna om baktning ampligen bor eke., soin tala för ntt jnst i frags om rt~sdrycks- f6rsiiljniiirens inekriinkande eller avekaffande icke 1Pngro den graderade riistaknlan iitan porsonligtietsprincil&gt;eii I!
&amp; p till grund för 11011 koinmiinala röstr#tten.
Oberoende av en reform i den kommunala röstriitten i allmgn- het., bör.
vid behandlingen i denna särskilda angelägenhet i vhrt land, liksom det skett flerstades.
i utlandet, införas ett kommunalt veto, som grundar sig p &amp; allmiin folkomröst- ning.
Och bör harvid en röst tillkomma rarje till myndig Alder kommen valfrejdad ' medlem - s v kommunen, man eller kvinns., Motioner i fråga o m jord- ach.
.
andra naturrikedomar.
Av C. Lindh~gen och den övriga soci- aldemolcratiska gruppelz begiires v att ' riksdagen ville hos kungl.
maj:t begära Förslag till 1agstiftningsAtgarder i anda- mal att, för jordbrukets uppratthallande 3ch brukarna8 frigörelse från beroende, i erforderliga fall och under för fram- iiden betryggande villkor Astadkotnma ivlösning ytterst genom expropriation: tvAngsavlösning) av torpares, bolags- urendatorers och deras .vederlikars jord- ~ r u k pli enskilda domäner.
.
Av samma motionärer i annan motion inMilles om enhetlig utredning p &amp; vad ratt, till skyddande av alla beriittigride ntressen, kontroll ma kunna utövas över ~tnyttjandet.
av epeciella naturrikedomar enskildas iigo, 8Asom skogar av större) mfattning, malmer, vattenfall och torv- nossar av siörre omfattning, samt fram- aggande snarast möjligt av do förslag - il1 koncessionslagstif tning eller andra ~tgarder, vartill utredningen kan förrin- eda.
Flera motioner i samma fr5ga är dess- itom vackta av C, Lindllagen, S. Lin-.
lers och N. Persson samt av C. Lziad- cagen ensam, sasom rörande ex propria- ion i vissa fall av mark för bildande.
Motioner angaende lokalt veto.
.v nya jordbruk, diiri eages bl.
a.:, att Av E.
B e c h a n och 0.
E h h d har rid Övervägande om stä.nmelsen om begIrts skrivelee med begäran om frlim- jordlösen för expropriation, miitte tagas Liggande av förslag till bestämmelser i ivgörande hänsyn till folkets fattigdom, ' ' b l
-.
- och ii1Pgoii oförtjiiiit vinst under inga förliMandcn bereda3 don storo jordii.&amp;- ren,, samt viclnre om upplAtelse av kronoclomiiner till srnilbruk, om anslag till inköp av skogbarmde eller till sltoga- börd duglig mark, om skrivelse angaende taxering av särskild jordrörelse i lan- det etc. Motion angiende närmare sam- manslutning av de skandi- naviska folken.
C: Lindhccgen .liar hiirom viickt mo- tion, vari motioniiren niimiler som nar- mast liggande uppgifter 1) frihandel mellan de tre landerna eller e h o m det ock80 kan kallae en tiilliinion eller en mellanrikelag ftir den ekonomiska eamfiirdseln, 2) lika lagstiftning i allt vad eoin kan vara gemensamt., den socida la&amp;&amp;tningen icke minst dari inbegripen sam t en organiserad lagberedning för enmarbetet, 3) lindervisningen i skolorna ordnad efter likformiga huvudgrunder, eamt den högre iiudervisiiirigon onhetligt organiserad p &amp; den ömsesidiga eamrorkane grund, 4) geineneaniliet i neutralitets-, förevnrs- och avriistni~lg~frAgoriia, 5) saniförstbnd i den utrikes politiken,,pe- nienssmma beskickningar ocli konsiilura tjBn- steiniln utomlands och i övrigt ett enhetligt fratptriidande utilt.
.
MORGONBRIS ---- -- .- - .- wingripn.
för att motverlia ett folk-förö Motioner i tullfriigan.
dalido inflytande av den enligt enskili B e r d i a d Eriksson i Gr unges berg godtycke och enskild ekonomisk makt som huvudmotionar har tillsammans f.ull komlighet verlrmcle iiiiringsfriheten D, med dep sociuldemokratiska gruppen i I i i h snmn~anlinng med denna mo övrigt viickt motion om att riksdagen tion motionerar Rven Steffen om bviiga- mbtte besluta bringande av ttfrcdning rörande tonzt att kungl.
maj:t niatte lbta ~kyndsamt p i s e r och byggnads7; ostnndcr för dc verkställa en möjligast allsidig utredning mindre bemedlade klassernas bostäder j rörande tullsysternets verkningar samt Sverge och utlaiidet m. m.
Dessa fd- lämpligheten av dess avskrivning eller gor höra ju synnerligen nara aamman modifiering, varvid särskilt bör beaktas, vi kunna nämligen ej .erkiilla billigarc i vad m %n livsmedelstullarna, till skada bostiider utan att nedbringa tomtprisei för befolkningens breda lager och till och byggnadsom kostnader.
Harom ' sii förfilng för vart lands konkurrenskraft.
ger iilotioniiren: pk världsmarknaden, verka till fördyring * Ur socialpolitiska sb val som ' nritionnleko av levnadskostnaderna, eamt för riks- nomiska synpunkter kan viigen till billiqarc dagen framlägga de förslag, denna ut- bostadaproduktion i v l r t land icke vara at1 slika i 011 etriivan att nodpressa bygqnaduar- redning mA föranleda; alt likaledes hos kungl.
maj:t anhilla betarnas löner.
I vad rnln materialpriserna kunna reduceras eller hindras att ytterligare att, i samband med denna utredning, stiga allt fdr snabbt blir ett e#rskilt spörrt.
matte uppgöras en plan för att, dels rnll.
Huviid.fritgnn, dR det gallter att i Svergc komma över till en billig och fullt andam0ls genom besparingar och dels genom be- enlig bostadsproduktion, torde dock vara att redande av andra inkomstkällor för sta- viisentligt förbattra den tekniska och ekono.
ten, ordna frigans statsfinansiella sida, mieka organisnlio ?~e ?a av hela d0tt.r sainhiille.
därest rikedagen finner sig böra, sedan viktiga arbeteomrhde.
8 utredningen föreligger, besluta livsme- delstullarnas fullstiindiga avskaffande Motion angiiende arbetares och samt däremot svarande eller eljest p&amp;- deras vederlikars levnads- kallat borttagande av eller nedsättning i övriga tullsatser.
om kostnader.
. '
, Sven Pewson hemställer att kungl, Motioner om minskning av de maj:t snarast möjligt ville fastslalla plan militära utgifterna.
för ' en omfattande hushblls- och budgets- Upprop!
.
FrAn.
shviil den socialciemokratis7~a statistik rörande arbetarnas och veder- Till Srerges soc.-dem.
livinnoklubbar!
rilcsdagsgr~.ppen i andra kammaren som likars ' utgifter för livsuppehället, samt Undertecknad byggnadsförening har frin E. Blonaberg i första kammaren till riksdagen inkomma med förslag .om utsänt bidragskort till samtliga kvinno- beviljande * av nödiga medel till nämnda med instammande av G. Steren, före- DS, största delen av korten klubbar.
J:.
motionen säges föl- undersökningar.
ligga vidlyftiga och i detalj giiende iör- ~j ännu redovisats uppmanas klubbarna slag angAende sadana minskningar.
I jande:.
...
x.
motiveringen härför säges bl.
a.: # Den socialdemokratiska gruppen anser sig i fullaste överenest&amp;iiimelee med sitt program om euccessiv minskning: iv militarbördorna - fram mot avvaping, nu böra föreslb en föfsta nctlsättni~ig av clcssn.~ ' Motion om bostadsförhållandena.
G. Steffen har vitckt motion om att riksdagen i skrivelse till kungl.
maj:t må.
anhalla oni utredning angbende de mindre beutedlade klassemas bostads förhdllnndcn i Sve:rge och u t l a n d e t s a m t utarbetandet av en detaljerad statistik, icke blott om de ekonomiska utan aven de sociala, etiska och estetiska sidorna al- problemet samt avgivande av förslag till den lagstiftning och de Atgärder inom den centrala och lokala förvaltningen, vartill.
utredningens resultat kan föran- leda.
Motionen inneh4ller en eakrik och intresse- vackande motivering för yrkandet p i utred- ning av vhra bostadeförhAllanden, om vilka Steffen sager fc) lj.
sanning:) Det £Brefaller ann- riolikt, att den svenska arboteklaesene bo- atadsförhAllánden i stor utstrackning aro eiimre an vad nationene sjalvkanda och ejalvbeva- relsedrift kunna godtaga d s o m nationellt minimiiin pA.
detta omride av bina levnads- förhiillanden.
* Motionen framhfiller skarpt det svAra missförh5llandet att liela den svenska arhetarbefolkiiingen bor for trdngt, d. ' v.
s. i huviid~ak är biinvisad till ett rum och kök, och jämförelsen nied andra Ian- der ar nycke et instruktiv.
Motioniiren pilvisar, att det Rr samhiillcts plikt att &gt;Syftet med ~iiisliAllebiidgetestatietiken itr itt u-röna levnadssattet samt konsurntionene gvantitet, kvalitet och ilndamAlaunligliet inom ' ie samh8llsklaseer och il de olika orter, dar itatistiken upptages.
Denna statistik gör det nöjligt att bedöma reallöiiens storlek under ikilda perioder och pd ekilda platser, v ' lket Ir av ofantligt stort varde, ej minst pk den; rund att uppgoreleerna om arbetslönerna iiimera synes tendera till att ' a v vederbö- rande organieorade parter göras upp för alla orter inom riket genom förhandl, Genom att sil noggrant som möjligt lara kanna hiir utgif terna för uppehallet fördelas vinnas deesutom mRnga goda erfarenheter for menige man, vilka helt visst verka i den riktningen, at1 lovnades#ttet i allrutinhet blir mera # ndam&amp;ls enligt, hueh~llen i allmanhet bliva btittre skötta, varigerlom det allmannsi v8lstAndet hojes.
r .tt ofördröjligen insanda korten, even- tuellt.
blanka, i och för redoviening.
.
&amp; ' ör Lakaträsks Folkets Hus byggnada- ' förening, u. p. a .., Htirom cliigee bl.
a.:) Do offentlign arbetona, illt v d etat och Iroinmiiner dols ~ j # l v a iit- Idrn pi % olika omrhdon och delii Inta utfora) ch beettilla, intaga ett e &amp; pnse betydande: \ im i landote arbetemarknad, att dot inga- undn saknar betydeltie, iitnn det inverkar, värtom i hög; grad p A doiiun uirirknad hur itnten ocli koininiinerna ledn H I D ~ arbeten.,.
-?
,, Styrelsen.
.
.
Minneslista.
- Soc.-Dem.
Kvinnokongr.
Arbetsulskott.
verkställande utskottet, Stockholm.
Ordfdrande: Fru Ruth Gustafesn, Haga- gatan 18, I V ö. g.
Kassörska: F r u Elin ~ i n d l e y, Tunnelpa- tan 1 B, I.
Utskottets nzedlenznzar i la ?deorten.
.
Motion till förebyggande av Fru Anna Fredin, Malmberget.
arbetslöshet.
Fru Signe ' Anderson, N. Knngsg.
27, ' 0avle.
Frkn Anna Ekberg, Kaptenegatan 19, Malmö.
Sven Persson och sociaIrZe~~~okratislia riksc7agsgruppen i övrigt har motionerat Sot.-Dem.
Kvinnoklubbas.
m utredning huruvida.
samt eventuellt pb vad sätt statens och komraunens ar- beten m B utföras enligt sadan.
planlägg- ning, att arbete kan beredas största möj- Liga antal arbetare under.
tider och peri-] der, d % den privata företagsamheten nskränkes och till följd därav större irbetslöshet uppstbr.
- ~nkarsrum: Fru Matilds Laraeon, Nybygget.
Araruni: Ester Johaneson.
Arboga: Fru Lydin Olofeon, Ihpellgatan 43.
Arvlka: Frkn Lydia Oberg, Hantverksg.
49.
Arlöf: Emma Eekilsson, Sockerfabriken.
Askersund: Fru Holm, n:r 112.
Avesta: Fru Johanna Eriksson, Elgen 2.
Billesholm: Fru Inoz Jönsson, Per Olssons ghd.
Bjuv: Fru Rercrti Alfinsson, Gruvnu.
Boden: Frii Burtn Hnggron.
Uomhus: Fru Hniinn Bohman, Björnbo ixr 6.
Borlange-Domnarvet: Fru Anna Eriksson, Forsa.
Bofors: Frii Constantia &amp; terberg, Nyn Backen.
Boras.
: Frkn Mattie Pereeon, Viek.abery.
3oxholm: Anna Sveneson, Jiirnviigsstntionen. '
.
q
Kor~ham~oto 6 ~ g d. Charlottenberg: Frkn Krist.
Giildbrandseon Deje: Erii Kristina Löv.
, Förmedlar köp &amp; forsalj- Ektorp: Frii Selly Grihiliincl, IIögbeen, Eb ning av.
aktier.
torp.
Sdf?
iii-Dtrvnas.
Enkiiping: Eliri Jotinneson, Kyrkogrit.
13.
Eskilstuna: Fru Iiln Adaiii~~on, Sl3ggan 7 Eslöv: Frii Kbbn Hansson, Södergatan 17.
Kungl.
Movleverantör i7 W o r r ~ ~ n ~ s g a ~ U a Falkenberg: Sofin Rulniider, Krillen.
Forsbacka: .Frii Jobsiina Jernstrom.
rekommenderar sina kända tillverkningar: Forshaga - Klarafors: Frii Elvira Persson Itgin.
, a, 4, a, Frsnö: Frii Signe I~indborg.
okryddat I Furulund: .Frkn Gerdn Jfinseon.
d:o S, 45 B Gellivara: rrii Sophia Engmaii, ah.
: A d:o SS, 43 pr paket.
t 31oruberg.
Följande u t l i t a n d e föreligger o m dessa Spisbrödssorter: Grzngesberg: l+ii Paiilina Brogren, K#ll.
P i bcglran av lir Fabrikör C. W. Schumacher har k g vid olika tillfiillcn anställt jämförande under- fnllet n:r 9. sökningar tncllnn de av hoi !om tillverkade sorter av o ryddat spisbröd, och antiat i handeln förekom- Gavle: Frii Signe Aridemon.
N. Kiingeg.
27 tnandc spisbröd och liar jag därvid funnit att hr C. W. Scliutnaclicrs niininda spisbrödssorter pd l griind av högsta niiringsviirde (Iiög halt av stärkelse och protein), rcnhet (frihet frHn främmande.
Göteborg: Fru Tilara Verliage, Borgargat inblandningar) och obetydlig halt av vatten iiro att anse slsotn sticiide i främsta rummet bctriiffande 18, Olskroken.
kvaliteten.
Klihalten är ringa och ej större än deii för mima spisbröd normala.
Hagfors: Frii 1,iiia Bersr, Bruket.
Stockholm dc11 17 okt.
1910.
G. Lagerlieim, Professor v. Stockliolms högskola.^ Hallstahamniar: Fru Angiieta Sjöholm, Nits - Hasslarp: Frii Olivja Ol~uon, Bagerifdren.
Heby: Frii Andrea Akerman.
Hiilsingborg: .Frii Ida Rosenkvist, Kasern Tidaholm: Fru Helga Nord, N. Kungevagen 38. gatan 8 ö. g. Tranås: Frii Jssefina Lnndblad, Friatad, Huvudsta: Fru Berggron, Folkets HUS.
TranBs Kvarn.
Höganiis: Fru Kristina Engström.
Trelleborg: Fru Math.
E ' riberg, Folkets Hue.
Hörken: Frii Selma Berggren.
niir hon avrhder mannen att teckna föreak- Frida Lindmark, Rödjan 8.
Hudiksvnll: Hildiir Erikaaon.
~ r # d ~ A r t l e ~. '
l 2 Trollhättan: 0 Uddevalla: Fru Ada Lind, Kitmpegatan ' 6. ring A sitt eget ' eller bilgge makarnas liv.
PB Kalmar: Frkn Rhea Fiiratenberg.
grund av mindre dödlighet ha kvinnor ' lagre Karlshamn; Sofia Xileson, N. Fogdelyckeg.
5 Umea: Fru Antonia Luridström.
Karlskrona: Hulda Benricsson, Bleking4 Vadstena:.
Fr. Nyblom, Dalströms ekoaffar.
premier i D E FO R E N A D E.
Premiebe- Visby: Fru Anna Nileson, Michaelegat.
15.
Fol kblnd.
frielse vid sjukdom och olycksfall, m fl.
för- Karlstad: Miirtlia Heiirikseoo, C d 6 Vordandi Viinersborg: Frii Hedvig I-llgg, Gaevorke- minor.
yntnri 25.
Karlskaga: Iprii RIiiin Uddonberg.
kzitrincliolm: Fru .IClitiiil) ot Nrikri~on, Sniid Viinnk: I k i Linn J3r:intlit.
Viistanfors: Frii Liiin A~pliiiid.
.
g: \ t:111 l l .. Kiruna: Ordf. frii Krietitin Nortll&gt;erg, Reii Viistcrvlk: l h Glin Nilsson, Jnkob~pnt.
8. im ii ii^ pArtl.
Kaeeör fru 33ritta Sjöliind Viisteras: Fru Agiies Sdderlcviet, Stora gam tnn 66.
I !othtl 134.
Viixiö: Frii Stins Nordin, Folkete Hus.
.
Kjnvlinge: Fru Vendln Vahlberg.
Statens garanti.
Motböckerna Kristianstad: Frii Alma Veaterberg, Långe Ystad: Johannn Saseereson.
Aby: Frii Elin Nyman, Kvarntorpe Handels- gälla över hela riket.
bro.
K r i s t l n e h ~ m n: Frkn Emma Olsson, Olsberg förening ...
Kvarnsveden: Fru Anna Johansson, Fol- Åhus: Fru Anna Ljungkviet.
Ficksparbössor tillhandah Allas. '
.
kets Hus.
Åstorp: Fru Xaria Erikueon.
Landskrona: Fru Ada Thiiresson, N.
In Örebro: Fru Elisabet Ka:rlseon, Slottsg.
28. farisgatan 3.
Aktiebolaget Lessebo: Bertha Jönsson, Lesmbo Bruk.
.
Östersund: Fru Lotten Odmark, Storg.
27.
...
Lidköping: Anna Gustafsson, Grevhnsg.
68 Limhamn: Fru Olivia Sjölin, Sveaviigen 87 Linköping: Agnes Lind, Tsnneforsgatan 8 I hlndelse av fel i ~Minneelietan~ ombedee Lomma: Fru Augiieta Olsson.
klubbarna att snarast möjligt till redaktionen Ludvika: F r k n Anna Kordgren, Förenade.
insirnda rattelse S deeamm.a .. Luleå: Kellie Nordström, Magaeinsg.
23.
Kommen.dörsgatan 15.
Lund: Frii Ellen Wilsaon, Pilgatan 4.
Avdeh-kontor: Barnhusgatan 16.
Lysekil: Alma Dalström, Kronberget 2.
Flerninggatan 59 B.: Malmberget: .Fru Alma Pettersson, A.
B ~ r g Allm.
Teiefon 79 83. '
Riks, 50 69. fors lilla gfirii.
Depositions-Ranta.
-- Malmö: Fru Hnnna Johansson, Bergsg.
38.
Kapita1rakn.-Ränta Marieberg: Fru Marta Frllnberg.
Marieholm: Fru Hilina Nord.
Aktiebolaget. '
Morgongåva: Fr11 Edla Sabel.
Motala: Fru Selnia Franzen, Kanal banken, Munkfors: Fru Rnth Johansson.
Kassafack fr. kr.
5 pr ar. '
-- Fondavdelninuen C. W. SCMUGu3AGMOR9 SPISBROJA 1 ' v,, Kvinnan motarbetar sitt eget ' basta, *, ' ',. '
..:} 5 proc.
' * ard din-A4aga.sinet Munksund: Fru ' Ida G r e k.
Nautanen: Fru Ida Tanberg.
Norberg: Fru Alma Thorell, Kawgrzwan.
Norrköping: Fru Alma Hilleretröm, Slotteq gatan 123.
Nyköping: F r u Ida Johnnsson, Repslagare.
.
gatan 27.
Ortvlken: FriJaB9cketröml Pettysvik, Sunds- vall.
Oxelösund: Fru Cornelia Lindholm.
Persberg: Fru Lydia Kaas.
Ramnäs: Fru.
~ r i k a ' ~ i n d h l a d.
Riksgränsen: Fru Dagny Hedgren. '
Skaralid: Frkn Ellen Ekberg.
.
Skromberga: Frii Betty Olsson, ~ d k e t hus, s .Ekeby.
Slottsbron: Fru ~ n k Ekstam.
i.
Smedjebacken: Sanna Sikström, Folkets.hue.
Sprangsvi ken: Helma Selling.
.
Sparreholm: F ' ru.Anna Kall, Hagap.
3.
Stockholm: k ' r ~ Anna Johansson, Dalagatan 52, 11: ö. g.
St ' ckholms södra: Fru Anna Ljungberg, A~tigatan 100 X. Sundsvall: Eiin Eeryclvist, Folkets hus.
Surahammar: .Frkn Edit Dahl.
Svartöstaden: h t i l d a Espling.
Södra Nyhamn: Ida Kinell, Sundsvall.
Sölvesborg: Frida Hoht, Skeppebrog.
44. o m ' specialaffär för Gardiner och avpassade Mattor.
Stureplan z. Malmbergets s,oc.-dem.
Kvinno- klubb har ordinarie moten 2:drn och sista mllndagen i varje-minad kl. 8,30 e. m. i Fol- Styrelsen.
Stockholm.
kets Hus.
.
Kiruna sot.-dem.
kvinnoklubb av- hAller ordinarie möten ' 1:ata och 3: (Ge mAnda- gen varje manad i Folkete Hus ' lilla sal kl. B,8o e. m: Styrelsen.
Furulunds sot.-dem.
kvinnoklubb avhhller ordinarie möte tredje tisdagen varje manad i godtemplarsalen k l.
' / z S e. m.
Styrelsen.
HElsingborgs.
soca-dem.
kvinno- ' klubb avl-iKller möte 2:da och 3:dje niAnda-; en i mAnaden i Folkets Hus ' F-sal kl. S e. m.
- Stockholms Tjänarinneförening rvhhller mate varje toredag kl. 8,30 .e.
m.
B okalen Tiinnelg~tnn 14, 2 tr.
