# ID: svediakorp-per2354
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,265
# sentences: 931
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


' TIDNING F O R.
DEN SOCIALDEM (DKRATISKA KVINNORORELSEN.
I Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnoliongressens ~erkställmde Utskott.
(7:de arg.)
N:r t Februari I 1.
Prr~urnsrotionspris: l:20 helt ar.
pr halvt och 30 öre pr fjardedels Hr.
LGsnummer 10 öre.
I.
1 I / 1 I - - ' p - Redaktionens adress: 41, n. b, Stockholm.
utinnan i r enskild företagsamhet, dels emedan / n8nga mödrar draga sig för brak me9 barnafäderna.
Det ar sam- hallet sjtflvt som hax borde ha laglig skyldighet ingripa för att bevaka de över- givnas intressen.
Det iirl detta.
upprörande &amp; ttalöshets- Detta är ett förhallande sa känt av tillsthd, Isom tvingar otaliga mödrar att alla och s &amp; bittert erfaret av dem som.
äro övergivna, att mycket tal behöver ej i Morgonbris ' spalter föras därom.
Vi påminna blott om lagens brister, vilka sbval gifta som ogifta kvinnor fil vid- kännas, emedan effektiva bestiimmelser att tvinga en far till uiiderhAllaplikt saknas.
En barnafar kan vigserligen %dömas att liimna visst underhiill, men om ban uraiktlLter att betala kan detta icke uttagas ' av hans arbetsförtjänst, Icke ens genom fattigvården kan en s i - dan.
tredskande barnafar tvingas till er- sättning, ~Slvida ej modern ar helt oför- mögen till arbete, En mor maste ehle- ' des vara s &amp; sjuk, att hon icke alls kan arbeta, för att kunna f % hjälp av den som, narmast henne själv, star barnet nära i livet; en.
frisk eller klen mor, vi1 ket Eenare EA mdnge övergivna mödrar bliva p % grund av brist och bekymmer, har inga sakra utsikter att få.
hjiilp av den barnafader, som e j lämnar bidrag godvilligt.
" VID NATTASYLEN ".
Byst av Carl Eldh.
Vi paminna vidare om att den ogifta, övergivna modern ofta saknar all vag- ledning, hur hon skall kunna bevaka sin 3kiljas fran sina barn, och att decisutom riitt gent emot bariiafgdern.
Visserligen kr efter &amp; r tryckas av bördan att vara givea n ' u slidan beredvilligt A soinliga, nsamn~n om att bctala för barnet borta orter gesiom fattigvArdustyrel.sen samt i tios andra, eller nit betala igen till fatyg- stijrre stiider genoin fri riittshjiilp och dirdon vad den har lagt 111 för b a r h t s genom upplysniiigebyrher.
Men endast iinderhhll.
Inför ett sildant öde, .niir ett flita1 av övergivna, ensamma mödrar Iiirtill iiven kommcr raddan för andras komma deesa upplysning8byrher till del, iomnr, kunna till och med mödrar drivas dels emedan det mesta som göres har- itt genom mord befria barnet frin livet Ensamma miidrars och deras bariis ' I t Stockholm 191 1, A.-B.
Arbetames Tryckeri - Annonser a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
För expeditionen: Elin Lindhy, Tunnelgatan 1 B, I Stockholm. '
, - / II eller att ~ j ä l v söka döden, sAso,m hänt mhgfaldiga g h g e r, och särskilt ha de nyss timade händelserna av sådan art skakat p % samvetena i vart land.
I pressen och i diskurisioner har man fragat: Huru rAda bot?
Nar skall detta oefterrättlighetet illsthnd f4 ett slut?
Och mödrar friga alltjämt undrande:.
finns det inga lagar?
Friigan har varit före i riksdagen flera ganger, resulterat i 4 olika riksdagsskri- velser, av 1893, 1899, 1901 och 1907.
Det aktuella spörsmtllet är n u till utred- ning sival i fattigvcirdslagstiftningslio ?n- mzttén som kzgberedm ' ngen.
DA emellertid lagförslag i fragan ar av briidskande natur, så vill man icke tanka sig att behöva vänta darpH anda tills förslag hinna utarbetas ang. familjeratten och fattigvirdslagen i hela dess vidd.
.
En petition har darFör lillställts Te- geringen med begäran att särskilda för- fattningsförslag i iimnct mhtte u t ~ r b e t a s \ - utan avvaktan pa att förslag till full- ständiga nya lagar angaende.
hela familje- rlitten och fattigvtirden kunna utarbetne.
Initiativet till dpnna petition ut &amp; frHn kvinnor, vilka även skött namnii~sanl- lingen.
Den har endast undqtecknats av män och kvinnor, vilka genom sin verksamhet vunnit kinnedom o m de svhigheter, som följa av lagens brister.
vad angar försörjarens underhilllsplikt, elisom pers,oner inom fattigvihd verkande, en del liikare, barnmorskor, advok.ater, och nar dock samlat fr811 SlocE7rolm och Sla~; l; 7~~ol?
) ~s llln 53 0 zmrlerteck~zare.
Dorinn enighet mcllan persoiior ~tilliiörliiido olika partier talar ett miiktigt flprhk aiigAciide nödvandigheten n r ny lagstiftning till skycld for zitonz äktenskapet födda barn och deras, nödrar sawt angrtendc t$e ?c-
ticn.
I u ~ ~ I ~ ~ ~ mot J I c c ~11~ ' nl ~ c Z gifta soni och 5nnu vRrre blir Iörlibllandet om de.
uv taxeringsmyndigheterna bli uppskat- llsii nya 1agstift.n ingen i berörda fragn tade till högre belopp.
Fattigv.&amp;rdsstrec.
ni:kte omfiittn tvh huvudpiinkter till kets verlrningrtr blir för kvinnorna be- moders och.
h r n s skydd: tydligt viirre iiii fik miinnen .. Fabriks- 1) Att ett rRtt~instilut införes, varige arbeterskor m. fl.
kunna ytterst sällan 110111 ~ 1 w t i i i i 7 1 c t 7~ev1tliar dely inödrariincs gijra ndgra besparingar ocli nödgas dur- riitt att f5 b:~rn:ifudern förklarad pliktig för, SA snrirt ~j ulidom tillsttiter, niistan erliigga bidrag till barnets underhAll, dels otnedelbitrt, anlita fattigvdrden.
Dass bri riieiis riitt gentemot ~ l ~ v i försumliga il i i t m indste nian bland kvinnorna med- fiicler som inodriir.
riikna den stora kategori av ankor, gom S) Att Ingens bestiiinn~elser gndras si, ganska ofta sta i den svbra beliigenheten att underheillsbidrng verkligen effektivt att försörja minderilriga barn och för kan uttagas.
den skull nödgas anlita fattigvarden.
Agana Lindhagen.
Med kiinnedom om dessa ohyggliga brister i det nu antagna rösträttssyste- met och med vetskap om huru ofantligt svbrt det skulle bliva att fd en ändring till stand, för den händelse de borger- liga röstrattskvinnornos önskningar.
nu ginge igenom, di kan man icke annai iin vädja till dival socialdemokratiska som liberala riksdagsman att vägra, medverka till en ny förfuskning.
Visser- Varje uppn~iirkeam granskare borde ligen kan det för kvinnornas vidkom- nu vara p &amp; det klara med, att libera- mande kannas retfullt och orattvist att lerna ' begingo en oförsvarlig blunder da vara utestängda fran politisk roaträtt, de tilliito det Lindmaiwka rösträttssy- men ' hellre d i vänta nAgra Ar för ' en stemet bliva upphöjt till lag.
Även lösning, som tillfredsställnnde ' förverkli- vAra representanter i riksdagen maste gar kravet p &amp; en rattvist verkande röat- darvid p h g a ~ i g an do1 av anevaret för riitt lika för shval man som kvinnor denna u t g h g.
Hiirigenoin gav nian rni- an att 4nyo och för mAriga &amp; r fram &amp; nistiiren Lindman den atarkn stallning, FastslS att dessa orättvisa streck skola som - den sedermera, tack vare första Ek kvarbliva.
: Zlh Lindlep.
kammarens ademokratisering~, kunnat bibehblla och som den eynes iimna bi- behslla samt till fulla värdet utnyttja gent emot arbetarklassen.
Hade det - Lindmai.sko.
föralaget db blivit avslaget, sa skulle Lindman antingen nödgats avgd eller framkomma med niigot antagligare, ...
förslag till röstrattsfrAgans lösning.
Det ar svart att f &amp; mig och manga flera till Vid röstriittsz.örelsens senaste cen- att tro p &amp; omöjligheten av att vid clenna tidpunkt u p p % samverkan mellan libe- tralstyrelsemöte gavs ett uttalande av. '
raler och socialdemokrater i syftc att frlrn Anna Whitloclr om de socialdemo- göra rent bord för att pA Rg sRtt fa fram kratiska lrvjnnornas stallning till röst- en mera antaglig lösning.
Varför detta riittsrörels&amp;, villret uttalande var.
så- icke skedde tillhör val g&amp;torna inom det dant, a t t vi e j lcnnna Iamna det oeinot- s+gt.
Hennes yttrande ' ' refereras sa- parlamentariska livet.
Samma fara föreligger emellertid p &amp; lirnda:.
Hon talade on1 den a v henne, alltid med nytt, och det ar diirför som underteck- omfattade enhetstanken för den nad .har ansett sig vagn och böra fram- 1ia.rlelc Iivinnliga röstratt-srörelsen ocli papeltade, a t t föra neigra egna meningar i denna sak, den vid IIöpenhainnskongressen aatxgna re- Den kvinnliga röstrattsröre1,sens ' repre- solutionen varit föreslagen f r l n Tyskland.
sentanter lära nämligen ha vant sig till där klyftan J; lasserna emellan ar vida större hos oss (8).
Efter denna separatistresolu.
de yoli tiska partierna med an hA.llan om an tion liar L.
K.
P.
R .. haft glädjen at4 s e a t t deras medverkan till att det nu antagna " iirlighet dock alltid varar längst ' De frHn alla personliga in- r ö a t r ~ t t s s ~ s d m e s t kulle ändras därhän, svenslia Irvin~~ornas att det aven omfattade kvinnorna.
Detta tressen fria strävanden h a f ör goda traditio- för att ' cle svenslia socialilemoltratisk3 innebar ett vidmakthallande av alla de ner livinnorria skola: ~nse.tt .sig Itiilina eller .böra oresonliga streck och inskränkningar, 8om följa sj n a I&lt;öpenhaiiinsreliresen~tanters bud.
nu vidlitder systemet, däribland fattig- l;.
I&lt;.
P.
R:s niii1 a r " Rösti.iitt $t alla Sver- vbrdsstrecket.
Senare val ha visat, vil-, ges Irvinnor för fosterlaiiclcts slr~ill) ', och för 1n5let arbeta fortfarande enigt Icvinnor ken oerhörd massa arbetare som lia fallit det ur al1.a partier och endast .ett försvinnande för utskylds- och fattigvardsstreckens flita1 S; ocialdeniokratcr ' ha utgatt.
Enligt vad verkningar.
Förviwo ski~lle atreckeu sodan.)
ii~e~ddclacles har detta, slcett endast 1 härja ännu ohyggligare bland arbetare- Vaste~ås.
Vi skola ej.
polemisera] not f r k n W. Iilassens kvinnor och p % s % satt beröva oin d tta, endast hiinvisa till lrongress- dem deras rödtriitt.
De smil löner, som i allmanhet ut- bcslu i frágan och p&amp;peka a t t dessa betalas till kvinnliga sjalvförsörjare, gör .varit internationella som nationella att de ytterst sillan ha möjlighet att och a tngna p5 silviil kvinnolcongresscr betala, nigon skatt.
För mAnga blir det som ga partikongresser.
.
en nästan oöverstiglig svarighet att ens I p n u a r i 1907 hölls en sociai- betala skatt &amp; en halv bevillningskrona, demo1 ratisk 1zvinnolzonfci.e.11~ or:h vid.
09 i /?
(&amp;, föp.siir, jnre.
I Avbetalning eller verklig lisning av kvinnornas riistriit tsfråia.
.
- ' - De socialdemokratiska kiinnorna ' och L. t &amp; P. i., S j. k i t l clenna lichandlades aven kvinnornas röstriittsfriiga.
I;.
K.
P.
R:s I *.
U. Iiaile till konferensen sant en skrivelse riiecl.
cn maning till dc so- ciii.ldcmolcratislsa kvjnnorna.
a t t inga som nicdlemmar i röstrattsföreningar- m .. IXonfercnsen beslöt för sin dc1 att i röstr5ttsf &amp; .gan antrxga S toek holi~is d.liniirin,z ltvjnnol~lubbs motion, som frnir !stiillcle frSgan: " Villtcn stiillning böra a,rbeti.i.i.l~la.ssens ' livinnor intaga tili den Bvinnligi röstriittsrörelsen P ' l, och besvarade den nied följande uttalandc: t » i.g:~iiiscra- ": l t t de f:icltligt .och poli dr?
I&lt;viniioriiii övixallt, aiitirigeri geiioin sina org:~iiisi~t~ioner eller ciislcilt, siikn.
bliva niecl- lcniiiiar a v ile respektive ai.hctai.liomniii~icr- m, ocli iliirigciio~ii vid: dia tillfiillcn liiivrla Itvinnans lika riitt för Ixstiiniiri:~iiht; iv sam- Iiiillets atigclii.genhetcr soin in:itiitcn.
Att c t t cii~i ' gislet; irbctc Iïedi.ivcs bl:ind Itvitiiior~ix fiir iiit-riiclc i dc socialc1ctiioki~; ~ti- s h Itviiiiioltlubbariia och a t t överallt, d 5.
möjligheter fitiiies för nya ltliibbar, bilda sa- dana.
Hiinvjsmdc till det socialdcniokrati- ska partiyrogi.
: .~inniet .on1 ') likii.
och direkt röstratt Piir bkde iniin OBI lcvinnorJ ', iilipma- u h ltvinnoriin a t t mcr an 1ij.ttills bcnkta fra- gan om 1cvinn; ms: rö.strCtt., " D m i augusti sainma &amp; r i Stuttgart saiiilade f örstn In termtionellii, socialis- tjslca lcvinnokonfercnscn antog cn re- s o l ~ t i o n, av vil.kcn v i: .terge s1 utkliim- men, vjllcen $.r det vlisentlig&amp;de: " Dc soci:ilist.islta partierna i all:^ liiudcr äro förpliktade a t t energiskt kiiiiilis för den.
slliniinna 1c~~j.nnorö~strXttenu införande: Diir- för iiro alla stxider för demoltratiscrii~g a v rösträtten till ile 1:ifigiva.ndc och adininistre- randc, .korporati oiicriia i stat .och konimuii.
htt mise y %soin strider för Itviniioröstriitten, soni dessa partier mHst,e fordra ocli i agi ta- tionen slt.vii.1 eon1 i pnrlaiiientet eftertryckli- gast företräda.
I litniicï, d a i dcinoltratiscriii- gen av mannens rösti:ii.tt a r Iangre framskri- den eller helt genomförd ha ile socialistislia partien a t t upptaga ltampon för införander.
.
av lcvinnans röstriitt ocli i förbinclelsc diir- med nnburlighis ocksh a t t förfakta alla cle fordringar, som vi i d e t inanliga proletaria- tets fulla ineikborparratts intresse Ila a t t upp-.
stalla.
Den sociali~stislra lcvinnorörelsens plikt i alls länder a r a t t nied a11 Iiraft ' deltaga i alla strider som de socialistislta partierna föra för röstrattens dernolcratiscring: Nen de iii5 oclrsU, ined all energi verlra för a t t i dessa strider kvinnornas allniiinna ~ ö s t r i i t t i enlig- het med sin priricipiella och praktiska bety: delse allvarligt förfalttas.,)).
' 1 ' ',.
, + Den omedelbart därefter i Stuttgart internationella socialistiska kongressen antog enliiilligt följande re- solution: samlade " Kongressen halsar ined stiirstn tillfreds-; tiillelsc den första ititcrnntionclln Icviiiiio- ironferensen och fiirlilarnr sig soliilnrislr meil Jcrss: st$ndpiinkt till 1winnoröc.tr~itteii.
Kongressen tjllbn.liavis:ir clcn begriiiisade.
1cvinnoröstrRttc.n soni en förfnlskiiing och e t t förh8nsnde av dct kviilnligs sliilrtcts lika be- rättigande.
De socialistislin p:irticriia Iiiini- l pa för det enda liyliraftiga konkreta i i t t ~ y c k för denna princip: den alliniinnn.
ltviiiuoröst- ratten,.
som tillcrlc5nnes alla inytidiga och icke a r h i i t e n varken vid egendoni, sltntt eller bildningsgr:id, vjllrn Iiiiidcr utesliitn det orbetande follrot fi?
; " in att fitqiiitn sin rstt.
De socialistiska lcviiiiiorna linvn icke a t t i s Börbiind med den horg ger lipa Ii~iniiosnIisriircl- sen ' liiimpa för dct livjnnlign.
sliiktcts f d l s .. incdborgarratt, utan .i gemenslra~&gt; nied ile so- 5alistislta partierii:l, \ 7ilbn.
kiimpn för kviii- noröstrattcn soni en av de vilctignstc och iverhiivud taget f ör sn mhiillets fiilla donio-.
rrntisoring mest .betydelsefiilln w \ i prnkti- ilca f or4ringarn; i. '
'.
.
MORGONBRIS 3 (liga och oberocnilc n.v c:; ciiiloiii, s l t n t t c l ~ e t n l ~ iiiiig, bilcliiiiigsstlii1ii~~~i11kt cllcr niitlr:i bctin gt ?lscr, soiii iircstiiiig:~, ilet arl~c \ f; iiitlc ful lict ' i .. 1) ~ st&gt;c.i:i list i s k: ~ Iivi i i ii or ii:^, si ii.
; ^ iiic11~c1~iiii:i icke siii k:iiiili i fiirljiiiiii iiit:iI Ju Iwrgc~rlig:~ Iivi iiiios:~ Its kviiiiiai.ii:L iit:iii g ~ i i i r ~ t i 1111; ~: i iiieti d c soi~i:~listislr:~ p:irti~rii:i, S O I I I I i i i i i i ~ i: t 1 3 1 Ir vi iiiilig riistrii t t st; iii (!tt.
i ' lct l c ~ ~ c t i och ~ l i ~ 1n:iktiski vilit.ig:istc villliorct fiir röwtriittcii&gt; fi11I:i t l c ~ ~ ~ o l ~ r: i t i s c r i ~ ~ g.
- \ Leil Iiiiiisyii till dc11 viis:iiiiln l~ctyilclrc stsiii lrviiinoriias] iolitisIi; i Irigiii-rlsc 1i; ir föi ~wolctari:itcts 1tl:is.sk:iiiip tlri tir:ir Iioii~rt~sscii vitl:irc oiii föl; i:iiiJc rik tliii jcr: I h sovi; ilistisli:i ~ ~: i r t - i c r n j a d1; 1 Iiiiitler iirc skyltlig:~: itt oncrgiskt I t i i.
i i i p f ' iii.
iiifiii.
: iiitlci; iv tlaii: illiiiiiiiii:i kvi iiiiorö~trii.tti ?ii.
: I) lirf iii s l i i i 1 1 t ~ ot!
Iisa siirski l t ic:iinpcii Siii.
di:iiioki.n.tisc i i n p: i v riistriit-teii till J o 1:i.gstiftantlc cwli: d iiiiiiisLr:iI iv:i 1.örs:i iiiliiig:ii.~i:i i s t a t och It t j i i i.
i i i i i i i l ' iir:is soiii cii kriiiip fiii.
kvi iiiioriiati.iit.tc.ii vilitcii pnrticriia 1 1 1 3 t c tur di.
: ^ oi * h sii.viil.
: i$ t:tt itvitvi soiii i ~~:irI; tiiit !ii t c t iii (v ' I ctllcrtryc 1, Iiii \ .tl:i.
I: i l h liiiitli~r, iliir i i i i i i i i i c ~ i i ' i i.C,sI.riit; l rcv ' l; iii i st or ~it~striit:liiijiig i !IIt !i.
J~iillstiiiiili~i c ' l ~ i i i o l t i ~: ~ ?I, Ii:i tlc soai:ilistisk:i. p:,~rtic.rii:i ist !r:i.I: iLt iipj,) t:ign 1i:~iiilicii .l.
!iir i iifiir:iiiilct: tv: ~lliiiiiii k \ ~iiiiioröstriitt ocli ii:i ti.irligtvis i 1: ' örl) intlcl~c I) (!ii s1i; iiicliiiaviska i~rbctarko~igrcs- Iiii.riiici1 förf ii lit:^ nll:.~ tlc ltr:iv!
soiii vi iiniiii siJri i Kristiiiiiia i sept.
1907 utt; ~lricle ha a t t uppstiilh för a t t viiiiia, fiill iiicilboi.
sin msliitiiing till Stiittgartresoliitio- garriitt för det iiiaii1ig:l proiet.:irintet.
Det ii:r, dc socinlist-isli:~ kvinnoriias plikt: it1 ii (!i:iii~ i hiriiiornas röstriittsfrign.
I iiicd störst:^ k r a f t di~lt:ig:i i: 111:~ strider, sotii iiiig.
1908, c15 dc sveriska bocialdexiio- do soci:ilistisk:~ ~s:ii ' ticrii:i fiir; ~ fiir il~iiioIii.
: iti~ 1.
i 1 t i i I i ~ n r a Iiaclc sin första scriiigcii a v rijstriittcn, .iiioii iivcii vcrltn.
iiicil Icnngress, anl:ogs cn resolutioii, soin iir wniiii:i. eiicrgi f ö r: itt j iless; i st-riilcr Icr; ~~t:l Anna Sterky.
Amanda Fröseïl. '
p: alliiiiiii kviiiiinrijstrii t t fr:iiiiförcs i enlig-.
J ' t1 ci * st lxtcclmiiiclc för arbetarkvin- Iiet nicd siii priiicipiclla het.yilelsc orii s i i i - Elin Lindley.
Ruth Gustafson.
nornas nntiirligi~ niisstro och tvivel till prnk.tisltn.
rii.ckvidd.
.
a Signe Svensson, Kata .Dalström.
.
.
Vor a t t p5slryniia ii1för:liidet.
'; iv poli tish dcii borgerligil röstrii ttsröi@m och 1tv.iniioröstriitt iir d e t alla sociixlist-islt:~ Icviii Samtliga Stoclrlzolnisombud vid vilken rcsoiiition ' iii * a v föijnndc ly.- nors plilrt, a t t, i: insliitiiiiig till ovniistiendc Köpcnhamnskonferensen.
princilicr, i tal och sitrift, ilriva en outtrött.
iipplysiiin:s:igitatioii bl:iiid iii,zssorn:L o111 lig ': IXL dc11 si~c~i; il~lciiiulcr:i tiska kviniiorörcl- scii 115 s i t t: irl~ctsprograiii liar iiliptagit lira.
riittvisnii i och bctyilelseii a v lrriiiiioriins po.
vct p5 riistrii tt; och.
va1b; irlict för Icvi iinor litiska frigörelse ocli a t t Iiiirför i i t n y t t j; ~ och ilii clcii borgcrlig:~ i.östrittsrörclseii star varje iiiiijlignet.
Siirsliilt niriste de bciiyt.t.n iiiycket okl:ir i dc friger, soiii iiiriiiast beröra varjc val till politiska och oft ' ciit.lig:i, iiistitii.
; irbetskviiiiiorii; i,: inser Irongrcsseii, a t t a r - tioiier f ö r tleiiiia: igitatioii.
Där Irviiinorna lietalii-iiiiioriia biist kiiiina a r b e t a f ö r e n riitt- lin röstratt.
till (lessa iiistit:utioner mbste de.
.
vis Iösiiiiig; iv frKgnii gcnoni sina egiia or- förmBs a t t utnytt; ia denna klokt och iliiir: g:inisationer.
(ile socialdeniokratiuka kvin- digt; - i f:dl d &amp; kviiiiiorna vid dessa val äro Iiclt eller delvis riittslösa, iii2 cle a v ' d e so- ' I.
noklubbariia).
Neu ilet bör Iiiiviil st &amp; f r i t t f ö r varje med- ci:distiska kviiiiiorna saiiilas till Itan12 f ö r sin.
C a r l L i n d li a g e n her i pressen lciii i v5rn 1cliibl) nr a t t, oiii dc s b önska, iivbii röstriitt.
.
Vid dc ariign i~iajdeiiionst~cztionerna - obe- skrivit om clen lr v i n n l i g a r ö s t- v a r a iiictl i dcii borgcrliga rörelsen, i s y ii- r i c r l i e t oiii d c i l a r m c d s k u l l e k i i i i - roende av vilka foriiicr dessa Ila - mHste r i i t t s o r g a i i i s a t i o n e n o c h d e,; i i n i i i o t a r b e t n.
d e n t e u d e n s, s o n i fordran y5 full p o l i t h k lilistiilligliet f ö r kvin- p o 1 i t i s k a p a r t i e r n a. Lindhn- saiiiförsti " Liic1 iiied proletaria- pil i i i t i i i p: ~ I i 2 1 1 s p 5, r a s i i i a n i d e n - iiorna hiivdas.
s i i i i i i i i n, o c l i v i l k c n g A r l i t p h a t t tets klnssnieclvetna politiska.
och fackliga or- gen ser har, sisoni alltid, niecl kritiska - i ~ k n ögon på de begrepp om talrtislc klok- v i I j: b t a g a e m o t e t t r ö ~ t r S t t s f Ö 1 - ganisatioiier fiir:iiistnlta, ile ~ ~ c i a l i ~ t Iiviu- s l a g) s o i i i s t R l l e r a r h e t s k v i n n o r - iiolma i varje lancl en lcvinnoclag, soni i första !i&amp;, som Bro giingse inom de politislra Iiand tjaiicir till agitation f ö r Icvinnoröstr8t- u a i i i a 11 f ö r.
! '
ten.
Dcnii:~ fordran iii5 belysas 1.1r socialisti- partierna.
Uttryck för denna lians Av clcssa lrongressresolutioner fraiii- ska synpunlcter och i s i t t snniiiinnliang nicd laggning koiimer typiskt fram i föl- ', gPir iliecl önsl; \ ~iircl tydlighet, att den hela IivinnofrAgaii.
ICvinnodageii niå cpivas jande ord i artilrelns början: " Vare internationell karaktiir och förberedas %il.&gt; ' det nu langt i f r h mig a t t påstii., att Märkliga inlägg angående ' kvinnornas rostrattsrörelse, ' rcsol,iition, soiii antogs ii ~ ~ ö ~ c n h n i n n $ - För Sverges arl~etai~l~vinnors vid- ltonfcreusen, var ett fiillt I&lt;onsekve~it s t e g franiit.
O111 nian utan föriitfattacl kominandc iir det annii för tidigt f ö r inening gcnoin.12ser resolutionen, skall u t 9 ni v i r t p a r t i stiiende Irviniior i i i m fiiinii., att clct var dct encls uttii.- att göra sig nkgra oiiidöiiien oiil Kö- lanile, som lc~iniic antagas, ocli att det penliiiiniisresolutio11e11s ~ronselrvcnser.
cnclast var cii ytterligare 1) elcrlifi; clse Soc.-dcin.
kvinnokongressens V. U.
1x-w av föriit fattade beslut.
Resolntioncn för sin del boliancllat reso1ut; ioncn och var, som Iiiirit $.i:, av följande lydelsc: uttalat sin anslutning till densanima sam t liiinslrjiiti t f ragan till klubbarna: ' JI&lt;oiifcrciiscii bcltrSEtar det uttalande, soni gjordes a v den första konferciisen i och till v ii r e g e n stiinda~de kon- gress, dar de slutgiltiga linjerna för Stutt.prt1907.
.
31:cil Iiinsyn till de f o r t s a t t a försölr, som iie socinlcleinoltr,ztislia kvinnornas.
g ö r a s för ' iitt hctlrnga Iivinnornm stora.
flertal stallning till rÖstriittsfr&amp;g,zn Iielt sii- I n o m införrrndct a v cn insltrinkt Iiviiiiio- rostratt och dariiiecl samtidigt spiirra viigen kert komma att uppclragas.
till politisk inlikt för hela proletariatet, be- Dessa ut talanden f rån våra kongres- touar iiongrcsscn Silnu en gáng sPrsliilt föl- ser motivera klart.
arbetarklassens.
jande principer ': Den socialistisks kvinnorörelsen i alla lan- sthndpunlrt till en lrvinnorösträtt,s&amp;dan der tillbakavisar den inskränkta kvinnoröst- l e svenska röstrattslrvinnorna fordra ratten som en förfalskning och e t t förlilrnan- gen, en rösträtt, genom vars brutala de av principen om kvinnans politiska jiiin- €attigvArdsstreclr stora skaror av ar- likhet.
Dcn Iciimpar f ö r det enda levande, konkreta uttrycket för detina princip: den all- ietarlrvinnor slrulle bli utestingda.
manna kvinnnröstriittcn, given lit nlla myn- 3ch för v&amp;r egen del ha vi likt oss .a s politik och erkannerligen parlamenta- risin iir en förvillelse eller ens ett.
inisstag.
Tvärtom maste vi i det läng- ' sta tro att cle i.ri, ' Lste och lriinna vam verlcstiidcr f ö r det högsta goda, s&amp;vitt övcr hiivucl taget skall givas förliopp- ningar om biittibe ticler.
Blen y olitilien och det parlament,zrislra livet is fyllt s av locltande förvillelser, ' i ~ i l l r i ~ garn vi alla mer eller mindre sitta fast.
V h t anspr~lrslösa strävande bör vii1 d5 vara, icke att - kyssa vlirq fjiittrar, utan att slita clem och söka lyfta politiken nr gruset. "
Carl Lindhaken har beskyllt röst- riittsorganisationen för att icke g5 fri Från att kyssa dessa fjättrar.
Mor- gonbris ' spalter äro för mycket upp- tagna att gå in p i en utredning huru harmed ' m &amp; förli&amp;lla sig.
Nen m m knn; A viil försth, a t t de ledande inom röstrattsrörelsen och Carl Lindhagen ' I '. '
-, '
.. - ....
.
M - O G O - N B R I S - R .. -- -.
.....
.
...
.
.
- - Unilcrteclciia.cl anser för sin del: () .j kiinii; ~ förstii varaiidra ci1das1; av kvinnoagitationukommi.ttén.
Fru Ihrer I %ljaiiclc y t trniiclc i Dagiiy: " 11r Liiicl- 1) a t t köiisstrec1cets borttagaiide i har deltagit i flera internationella arbe- Iiagen begiir iiiycket, c15 Iiiin redaii iii- ocli fös sig $1.
en s5 viktig angeligen- tarkongresser, Eenast den i Köpenhamn.
iiiiii Ic \ .iiiuoimiiu f a t t tilltrligu till politi- lict, a t t iiiari e j liar i s t t fr5.n kvinno- -- ~ t föi.1i; il.a clet streckets .kPtis liclgiii \ e ' oiiiriid~, ~SL ~ C I I I stiillcr s n l ~ s s y n p u n l titt foi.
(li~nii; i t t skapit idccllnrc polit islta borttsgiindc; SCI~CI *. '!
Ilet iir just dettit cn ~ I I R I I S) ittt tlct iir sv5i:t förutspa, Iiur \ ler- n bliva fr211 c.lciiiolc~t~tislc syn- iiiod (.
' ii r1 1~inilli; sgcns liiggiiiiig viiiitat 1 ~ 1 skiillc i kviiiiioriii.i, och i dctta iilstiiiiiiiicr piinkt: o.~ii leviiiiiorm nu koiiiiiie i i ~ l iiiii l i g ' ~ 1 1; I \ r l l j ~ i r ~ i i t.
1 4 s; iiiiiiii.l villlcor soiiz fiir iiiiin.
IIö-.
S i \.
; i l i svriroiii5lct i Ihigiiy soiii i gci:Ii iii: i.ii.ci tl fiii: c1cs.s all t fiir dciii~ki.i~- - \ UiliL \ \ ' ickscl~s I I I J ~ C ~ dia i.
' pl SV; W till tiwrnnilc i~fl,ytiiiicle, cti ~1111.
sociiilclc- Deklarera under februari för eder I,iiic-1Ii; igcii i r \ ftoiitic.liiingeii: fi * i~iiiglir ~iiokrittcr f ör d ~ s ocl~iiiolcrittisks.
s Dcil inkomst årb 1910!
tydligt a t t 1.edniiigcri e j vill gc sig iii rii.ttii viigen synes iiiig f r h alla syn- p % c.l; jiii.
' vai * c \ ?iigtw av oiiisorg oiii enig- piiiilet er viirr~ a t t ej piirt.ipolii; i~erc7.olitise~t i Visserligen iiro de am &amp; inkomsttagarna Iivtcii ocli nei~tra~li teten, ocli iiiriii tror deliiin frAgii, utim iitt endast rattvist med under- S00 kronors inkomst ej skyl-; itt 1,iiitlliageii angripit iieiitralitctcn.
I~cfria 1wiiiiiorn; t~ f 14ii lcönsatreclcet.
3iga att deklarera, men genom sjalv- Av lims nrtikel fratngkr eiiiellcrticl e j 3) Rönsstreclic ts borttagande eller deklaration får ni egen debetsedel, clcttn, ' cnclnst a t t lian f ö r sin clel a.nser röstri t t pf~ saiiiii.ia, villkor soin för mHn medelst den egna debetsedeln får iitt 1; viuiioi.n; ~ iiro ' sd riiclcla oin parti- iis en- sak för sig, soni vi ciittvisligcn pk ni kommunal .röstratt och val-.
, polit ilicri?
giiiist,cil frfin alla dr. trc zjiir- allt siitt iiiRstc störljn.
Vid sicltin diir- barhet g i f t kvinna för en s å tic~mii, a t t cle diiriiiecl offra ncgot i \ tr it. \?
lrm lctzinpen stric \ its fös alla strecks liten inkomst som anda ned till.
clet oi.i~cdclbara kravet och ibland jusi lmrttagnnde för s ', (.
~ v # kvinnor l som 10 kronor, o g i f t kvinna för in- riskera iieiitrali teten för denna försik- niin liltnsb energiskt som oiiz vi lzvin- komst, som uppgår till bevill- tighets skull.
nor skulle besluta ' oss för a t t yttcrli- ningstaxerbar inkomst.
(I Stock- 1,riliiingen .inom iwöstriittsïöi !elsen un- gare vänta.
Anna Lindhagefl.
holm 700 kr., i landsorten i all- ser sig orii ttvist k r i n k t uv Ciirl T~incl- mänhet 500 kr.)
Iiiigens bcsltyllningar, CIA denna ledning Ph den grund att mannen ar skyldig 1i; incll; it efter H i n iL priiiciper.
Det hn- i sin deklaration även uppgiva hustruns dc!
rlock varit pl#tljandc oin i sva.roinB- inkomst, SS, blir mannens och hustruns lrii f riiili koniiiiit uA.got av Iciinsla, för sammanlagda skatt icke ökad därigenom Ihrer död.
.
iltt kritik iir gaiiskn nyttig och a t t att hustrun deklarerar för sig.
Däremot de idce Ila \ - ii.rdc.ii:~ c:lock It unna löpa vinnes kommunal rösträtt för hustrun.
fara a t t e j siktigt synas ocli koniim Den ogifta kvinnan, med inkomst under till Iicders i m n i en rörelsc, soiri idlt 800 kr., gar icke saker för att slippa för iiigcket H.ilgsligt I~eliiirskas; .tv tak- betala ekatt om hon nnderlHter att de-.
tik.
klarera.
Det ar därför även fr&amp;n denna ' 1.1. synpunkt klokast att göra det för att ej riskera bliva för högt beskattad.
D c socia,lclciii ' (ilcratiska Deklarationerna skola avges efter lag- kvinnornas stiillning till ligen fastställt formulär (för arbetare, I " d n c 1 s f i j r e r i i n g e n f ö r Ir v i n - tjanatemän o. dyl. formulär n:r 1 B) i i a h s p o l i t i s k a i: o s t s i i t t; ir 3ch skola vara inlämnade till vederbö- den ~ n c l r a stridssigntilen, soin ljiiili~t.
rande (taxeringsnämndsordförande) före Redogörelse hlirför och hur ombuden l mara.
Dar erhallas blanketter och upp -- vid Köpenlitininskongressen tiin k; (sig lysningar gratis.
För erhållande av upp- f r i gan, ii terfinnes Iiiir neclan.
Sariiiare lysningar kommer säkerligen pA varje ort l) reciseras st~iiiiiia stindpunlct genoiii lessutom frivilliga krqfter att sti till förfo-] &lt;lin Lind ' leys ' iii.til; ~l, soin t~tilai: ett gande, ebsom arbetarekommuner, f01 kskol-.
klart sprdk.
.arare eller andra A orten.
I Stockholm latii- Prograiniiict för cleiinii taktik ar föl- En av Tysklands mest bekanta kvinn- jc~nclc: " IIellre d % viinta.
nk.prii &amp; r an liga socialdemokrater, fru Emma Ihrer, lae upplysningar A deklarationsbyrh, a t t Anyo och för.ni,l .. ng,z Ar frainat fast- har avlidit.
Hon var född i Glatz 1857 310ttsbackena 6, kl. 11-3 och 6-8 samt sli, a t t dessa oriittvisa streck skola 3ch tillhörde en smbborgerlig, strängt L arbetarekommunens deklarstionsbyrA i f &amp; lrvarbliva. "
I detta program fAr katolak familj, men €edan hon kommit Folkets Hus för medlemmar - av Stock- kvinnornas krav s t a tillbakil för en till Berlin och stiftat bekantskap med iolms arbetarekommun under hela febru- iiiiilit niöjljphet till hastigare tlciiiolira- arbetarrörelsen blev hon en outtröttlig iri ' alla dagar kl. 1 2 f. m. till 9 e. m.
Kom ihhg, att enligt den etatsbeskatt-.
t iserinp.
förkämpe för kvinnans rättigheter.
Första ning, som tratt i kraft med Ar l 9 1 1, in- Dct prograiii Iter.
enligt vilkct hela gingen hon iipptradde offentligt ' var p4 gen som har inkomst under 800 kr.
.
; mdrn 1a.iiniii; iren och iiycii soci,zldci-ilo- tyska kvinnoförbundets kongress 1853. lw; i,i:crn; i, riktat för, iir iriis1; i:iitt för Den 15 maj 1855 bilclades ~föreningen triifha av t katt till ' stnte~a.
För över S00 sainiiiii villkor soin för till skydd för ar beternkornas intressens, kronors ' inkomst fAr man vid deklarerin- kvinnor L i.
Det iir t~llmant lrint, a t t mecl- och fru Ihrer blev en av de drivande gen göra vissa avdrag och d-arigenom f &amp; skattelindring i 7cronoskatten (sasom av- ' lemiiiar i 3Ialmö kvinnolrlubb iiro an- krafterna .i denna ..
Denna förening blev drag för barn - under l 5 Ar 100 ' .kr.
hangare a v detta senare program.
E t t av polisen upplöst 1886; emedan den inlägg a v Anna Wicksell i Aftontid- blivit beskylld för att driva politik.
Fru pr barn ' - sjukdom, olycksfall, under-.
- stöd i vissa fall, avgifter till ajukkassor, ningen Sr vart a t t taga del a v för a t t Ihrer m. fl.
dömdes till böter.
livförsäkringar m.
m.).
se f r a g a n f r i n alla synpunkter.
1891 startade fru Ilirer kvinnotidnin- Hustrur och ogifta kvinnor; - Alltmer ha linjerna klarnat, s$ a t t gen skbeiterin,, eom senare antog nam- man ser a t t det mindre är en strid för net, Die Gleicbheit~.
Sedan en del dr till- skaffa eder kommunal rösträtt eller emot Lanclsföreningen för kvin- baka, var hon ordförande för blomster-, genom att deklarera!
Genom edra röster kan åstad- nans politiska rösträtt det h a r @ ler, blad- och fjäderarbeterskornas fackför- kommhs en betydlig förstarkning utan huruvida man vill vänta tills yt- ening sam t redigerade deras fackorgan n v arbetsklassens inflytande på terligare streck borttagits eller liinx- 9 Der.
Blumen- Arbeiter,.
Dessutom har jet kommunala livet.
vida man n u vill ha rösträtt p % sani- hon skrivit flera agitationsbrosch yrer ina villltor som f ö r man.
garn t varit medlem av ' den fackliga A rbetarkvilaaaor, gifta och ogifta!
* - Emma, ' ' ' ' '
litiker.
Siiiiidenairinen iir i sjiilva.
verlret licclcrstitlar.
Ty clen politik, CARL LINDHAGEN: Drömmar och soiii h r r: Linclnian, Stiiaff &amp; C:ni be- cli:ivci *,; ' ii.
inte iiicr politik iiil a t t st$ i stridslin j er.
en kryilil1) od ocli siiljil sn iis.
Men li; i11, I:tgi \ .iiiidcl; i 1lct.t; ~ vci-k iiin ctl; cvc- iii~iitiitig i v; " ir p l i t i s l ~ i .littrri~ti,ir.
Voimc soiii skii1 ltlcs 111-6ii.iiiinrc och vcrlili g- iiitcl ititrcsscl för iilliiiiinii; .~ frigoi.
sll Iiclsfr3iiiiiit~iiiiilo tlolctriiiiir, liuti l i n ~ lit- fiiriliiiii t r i n g ocli ytligt Iios.
v h t folk.
st.n.lrn1: \ - &amp;: politil; för d c ii; iriiiiistx 50 ~liiillc $il desso biiclier redan utgatt i a.
i w fronii t och l i m s giiiwi~ig levcr, i ' 1ci.a.
~] &gt; l) l i i g ~ icke r, 11ai:n för sitt rent iisr cle niiclrns för liingc sedan förtor- s:ililiga viirclcs skull, iiien iiven för dc11 lcnt och: föi:glöni ts.
Z. I-Iö g l i i n cl.
I; ittliistii, fiingsliincle forni, vari de gju- tits, soni gör deni tillgiingliga h e n för ELLEN KEY: Tal till Sverges ungdom.
pet-soner, vilkas hjiiriior eljcst liar Frams förlag.
Pris 1 kr.
svAigt a t t s i ~ i i l t a aunnt: in skönlittcriirt Key säger i Livslinjer: # Var Ellen sl&lt;v; ilp.
gHng en ator tanke inkommer i tidsmed- Lindlingen Iinr i dessa volyincï sain ' - vetandet utbreder den samma skräck som lat ett stort anta1 (' iv sina ariförrtnden ett lössläppt lejon p % torgen.
Men hur.
och niotioiier i rilisdngen s a i ~ i t politi- snart lockaa ej ett s5dan.t högdjur i bur, ska tal vid olika tillfiillen.
1nnel.ihllet folknöjel, dar det sedan blir ett 1) cïör ciiicllertid mindre positiw för- Ellen Key har rätt att slunga u t dessa slag niecl Geras cletaljiiiotireïingnr, bittra ord, ty hon.
har själv givit oss litar.
iir lagt SA, a t t det slrall genom stora tankar, men hur farliga de an varit vnlcla eseiii pcl 1.1laricl iiianga giva en och hur stor risken att ge dem i f r h sig, bild enclast ny " cle alliiiiinna syiipiink- aldrig har bon dock lbtit tämja in dem t e i m och sinnesrilitningsirna i en viss i bur.
Vad hon tänkt och kant har hon pol i tisli 5slr; idnin g ".
EIiirigenoin liar sagt högt, eanningena och kiirlekens evan- iindvikits a11 tyngd och bilden blir p5 gelium har hon predikat, det drev henne, si~i~inin gLng mera helgjuten.
som flera, i landsflykt, men hon glömde 3ran fKr l i k i ' sanning en iitonior- därför inte sitt kall, sitt land och sitt dcntlig hilcl av clen ol~öjlige, förkiitt- folk, ty hoii visete, att ~mutsiga stenar rrt (le och bciii.idi.iins~~iii * cle idépolitilzer äro daliga argument och kunna iaynnerhet T~inclhngcn ur.
Han liar varit de cleino- inte i längden halla.
st %nd mot den krritislra principernas mest lionse- kämpe, p &amp; vars Angurvadel ärlighetens larente och ihiirdige talsinan i ' svensk i m o r flamma.
politik.
I h r stolt och storstilad frain- Ellen Key är socialist, ' det kunna vi star haii ickc i denna de ilsla lronipro- inte undgii att marka av hennes hAllning missernas och det fala svelrets förlova- i stora sociala och politiska fragor, men de tid, en politis ' lc förnedring utan den ekonomiska utvecklingskampens niotstycke i viii: historia.
.
Det Rr d i - dagsintressen ligga henne dock fjärmare got imponcrandc och lyftande a t t se an denna strävan att skapa individer av denne ensamn-ie mnms kamp för de alla och taga vara pb intellektualisterna.
ideal - varför slculle nian inte vaga Grunden för hennes 1ivsl.aror ar själar- anviincla det gamla goda ordet!
- nas evolution.
t .. es.
kvinnans röstriitt, soin de bad3 &gt;Tal till Sverges ungdom, är en sam- ' framstegspar tierna visserligen bekan- ling föredrag, som Ellen Key pA senaste de med sina liippar, nien i sina 1i; iirtan tiden hAllit p % olika stilltm i v %rt land var fjärran i f r h.
Over huvud a r ju och äro uteslutande av aktuell art, HA- Lindhagens insats för clen Iiinge n ~ e d sa som framgar av rubrikerna: Vad tiden mycken likgiltighet frHn alla ' håll he- ger ungdomen och kräver av den, För- traktade kvinnofr3gaii ett c7.v d e allra e.ningsliv och sjalvkultur, Ungdomens vacliraste bladen i lians in3ngslriftan- uppgifter, Fredsproblemet, - och m h g a de.
för allt ni2i.nslzlit int.resseixde flera problem.
Ellen Key finner hjarte- verksamhet.
viigen nu som alltid annars när hon ta- Hiir, liksom aniiars.
liar han till lar elleraskriver till oss, inte därför, att fullo visat, villrcn styrlm clet är.
&amp; tt där inte förstandet räcker till fil kans- alltid: a r e n i politiken, handla efter lorna ta vid, utan därför att hon inte övertygelse och följa leclande princi- kan annat.
Hennes väsen är varme, per.
För en franistegsnien hiininnr det kärlek, ~ o l, och i detta sitt viisena färger sig stadse, förr eller senare, a t t 1iAnge har hon segrat över.
oss.
Och hon har sig %t en otyglad opport~inism.
Fallet var tillit, vhrt förtroende, ty hon bär Staaff talar volymer om clcn silken.
segern som den vise gör, ödmjnkt, och I f a n tror sig vai:n klok, man slzall dra d % ar segraren störst.
Ellen Keys rad och visd.omar i dessa # största möjliga nytta.
av ögonblicket och försvar sig gladeligen å t c1 ja vulen tal gör oss inte modlösa och förstamda, för a t t vinna na.got för stunden.
nien som man annars blir inför det man laser tiden a.r kort och snart lronimer domen och tror sig fatta, men vet eig aldrig över dem.
soni offrat fra.mticlen för kunna nA.
Hennes filosofi har har intet av arabesk, utan gAr i raka linjer dagens fördel.
Lindhagens ?im och storhet %r att.
direkt till vart försthd.
Och hennes nlrlrig lin pRtt DR. ackord i frkgn ' om sastningar, som har iiro sb synnerligen follzcts iqqwnbnra rittslzrav.
Det liar träffande, kunna ingen d r a och ingen gett linnorn sinZienzimnet sviriiinrc.
förarga, som vill läsa och föret % förfat- fantast.
ntopist.
M c n en politilzcr.
tarinnan ratt.
De gör+ just vad som som i d t e iiger f2ntzisi.
ar en dRlig po- ar avsett med dem: väcka till efter: -, alutligen rot och tanke, börja gro, darmed är avsikten vunnen.
Ty innan mam kan göra sig av med sina lyten niaste man ju kanna dem, dess karaktiir.
och grundorsaker.
Det skulle eäkert darför vara orätt mot författarinnan att tacka henne bara för allt clet vackra och tillits-.
fulla hon i dessa tal har för den sven- ska socialdemokratiska ungdomen och t ner glömma, det, i vilket hon ~ a k e r lagt sin största kärlek, nämligen där hon.
visar ph de fel och brister, som inte ndgonstans ar det mänskliga främmande, och som ocksA fia säkert vidlida oss.
Doktor John Landqvist i D.
N. säger ocksa i sin anma-lan: * Man lagger i f r h eig boken med en sarekild kanela av tacksamhet för det upplysnings- arbete Elleii Key med dessa fijredrag utfört i kretear, eom bPde aro mottagliga för upp- lysning och behöva don.
Med sin radikals vidsynthet förenar hon har en máttfullhet och lideleefrihet, eom verkar sardelee valgörande just i en orolig tid.
Denna m %tta ar i och för eig intet annat an den ro, som framtide- tankene etjarna eprider i ett trosvisat sinne., Ellen Key ar särskilt rädd för och kampar alltid mot det och dem, som så tjllmötesgå det sociala livets krav, att de själva upphöra att bli till ett livs- varde, hon varnar den enskilde att han ej mA underkasta sin personlighet me- ningslösa livshämningar för det helas skull, hon vill att kulturarbetet skall gA ut p &amp; att dana utörre själar., Hon vill harmoni och samhallsskönhet.
Men varje handling tror hon leder till nhgot, som ar förestavad ' av rättrhdig harm, vaken ansvarskänsla, aam hölllelig off erlust, fri- .modighet, ärlighet, ty, intet förgar.
Vis- serligen bli v %ra största offer, våra biista handlingar i utvecklingens stora sam- - manhang latta som löv, s m l som sand- korn.
Men lika visst som vi veta, att ur otaliga snabbt förgängliga växtdelar,.
ur otaliga sand korn vaxer ' det bröd, som nu tills vidare räcker s % illa i t jordens barn, lika visst veta vi att av otaliga smA mödor beredes d.en nya jord, som en g h g skall bära bröd åt ' alla och dar alla en gHng skola kunna leva icke av bröd allenast s Ellen K e y vill inte veta av att ung- domen sager-: livet är meningslöst.
vill tvärtom att dess bildningsstravan också skall innefatta kamp mot detta ord, detta begrepp, och trött och indolent blir man heller inte av att läsa hennes.
tal till Sverges ungdom.
Dlrför, nar vi i vi g &amp; mot den frigörelse förf.
avser, d göra detta inte med palmer i lianderiia '.
eller vinlöv i h k e t, inte heller med tvin- sot i själen, utan med frimodigt sinne under stark sjii1vtukta.n.
Och mil vi länge, länge sedan vi slutat läsa hennes tal med tacksamhet minnas att hon med oss inte bara menat SA innerligen viil,.
utan att hon ocks % haizdlat för vårt val.
Eller kunna vi inte för en gångs skull levande!
ge blommorna ht en m on ' -.
I Jzdz ' a Ströva.
-- P - - - Minneslistan för, soc.-dem.
kvimo- klu b bavvaa ififly ler f ömt i m r s.
.-. --. -- -- MORGONBRIS -.
- - - - - P - - - - - - p Irnn finna if: i ntt .viirtlo~ !ittne hiivudsakligae va1 känna dem att vi veta, att en titel, d e r Overv !lgnntlo Bom köiismotuatn.
en värdighet, som m %nga av dem 6 5 I h n moderna kvinnan!
[r ofantligt mycke dyrt fatt betala, inte rninet med klin- inera iniinnieka # n hon iir könsvaroiee, de iniiste var och en Jatt kunna inee.
Ilennei gande mynt, och som oftast ar den enda Fru Frida StCenhoff, som ju nlltii Iijiirns och kiinsloliv rrysela med tusen andrr trösten de ha i sitt kanske förspillda liv, rrnker Iln karlekon, och det ar lika oegentlig slippa de inte godvilligt i f r h sig och brukar komma med nya socialt-politiskt som ogrannlaga ntt speciellt framhAlls h e m litteriira uppslag, har nu gett ose et!
eon1 esponent av det erotiska och eexuelli byta ut mot en annan., vilken tillför- sakrar dem natt opp lika mycken rang, nytt iiiime att diskutera och eventuelil iiaturlivet.
en ny reform att genomföra, till förmXn Fru S. förealhr emellertid tilltalsorde ' heder och värdighet som vilken annan Kvinnornas titelfråga.
mest för det feminina alskte, som i m m - # min fru 9, i brev och pli adresser för kvinna som helst.
Ja, rent av ger dem hiillet I~iirskar och lbter sig bchiirskns, kortat till ~ m f r *, och söker bevisa a t samma titel som en ogift kvinna, som Alen den avser iiven att hjalpa mannen detta ord framför allt i sprakligt han fatt ett barn, bär.
Nej, de fleuta skola och folk i allmänhet ur iaangen bryd seende har etora förutsättningar, Mei helt visst tycka, att detta dock ar det ennl aituation.
Det gäller nämligen at entusiasmen för att enae om detta or (oförelramdaste de nA ' nain börtl La3 bara f i en geitie ?zrn ?n titel för gifta och ogiftr var visst inte sil ator, att man trodde p: en insändarinna i Idun l Den i tack ars kvinnor av alla samhiillakla~ser.
Fri dese genomförbarhet.
.Dagens Nyhete frun har säkert legat med isblha i mHngr Stéenhoffs föredrag i fragan var rikt p!
har utlovat ett pris av 100 kr.
till den da ' r.
Matte hon hämta sig1 nya uppslag och ph sidana sakskäl, son som kan framkomma med ett ord, vilke Naturligtvis finns det glansande un- siikert skola hjalpa henne att slA ihjii kan bli sb populärt att alla därom kunnr dantag ocksa bland dem, men de äro den för kvinnan enligt hennes tyckt enas.
heller inga vanliga fruar d &amp; och éikola oviirdiga annonseringen om i vilket för.
Följden har blivit att en massa för sakert hjälpa till - att föra igenom fragan, hhllande hon st8r till mannen, som föl slag kommit in och delgivits oss i pre8 om de anse det kunna nytta till nigot.
alla och en var demonetreras redan: sen, det ena gräsligare an det andra Den enda möjligheten att nu realisera hennes titel: fru eller fröken.
Fru Sthen.
h&amp;gn insändare ha ju aldrig avsett a t den gemensamma titeln ar därför eäkert hoff ar ocks9 lite elak, väl vetande, at1 bli tagna p &amp; allvar (aom t. ex. Mustafa) den, aom g8r fram över erövrandet av det vapnet inte tar sämst, och driiplig, men m h g a, som verkligen mena allvar fmtiteln.
.
Ta den helt enkelt.
Och ge men Askddlig i t. ex. en jämförelse som iiro s &amp; djupt idiotiska, att det löje, son den At alla.
Ty inte heller alla vara denna: hiirigenom faller över hela frilgan, eakeri fruar äro ju mödrar.
Man tog f~oken- Som vi veta &amp; r det inte ed ofantligt Ifinge gör mycket ont för densainmas lösning titeln frlln adelns damer.
De rasade, sedan borgerliga flickor kallndes far j u n g h r, Att uppräkna alla förslagen kunde nog men vad kunde de göra?
PA garnma Pil adresserna hette det a Uypdihlla jiiiiyfrua, bereda Morgonbris ' laearinnor lite got1 sätt nu, man blir förgrymmad, men det Hiir ha vi en belysande illuntration tili s y n hjälper ej.
piinkterna jag nyes vidrfirde, att d e t alltid matamaltningshumör, men det lär ink Och s i en annan sak, aom i sam band varit ett sainmanhang mellan ideföresiallnin .vara rätt att ockra p % &amp; dant förstiindi Carna om kvinnan och hennes benarnnir0g bekostnad, vilket inte var med när kru med ovanstgende med ratta framhiillits: Man avlreer i orden dygdig och jmgfru er tet fanns upp, och diirtill skall man ji att kvinnan rna f &amp; takt nog att avsta ' hel vilrlds- och 1ivsAskAdriing med avseendt fr&amp;n den linta grannlht hon numera s &amp; pr9 uppfattningen om kvinnan.
Jag ~ y t t a nr r vara solidariek med sitt kön, försthe, inte pA det ideella och vackra, eorn kan Iipr:: likt och olikt, fast det kan kosta pi ofta etassar i, s h o m hustru till en pro- fessor, en doktor o. s. v. Ville hon vara i sjiilva orden, titan jag vill fasta uppmiirk ibland.
.
.
samheten pli det knraktiirieririkn i att inan tagil Men gudekelov, det ar dock inte ban konsekvent i sina likställighetakrnv, SA dc ineet pereoriligs, intiinn och grannlaga be- borde hon ya1.
inte ens aiivandri mnn- grepp och dbrav gjort - on titul.
l-Ivad liii frin kvinnorna, som de biista, blom, nenei namn, aven om det sker upptill Även.
herrar Itunnr det ogsl Jo, aLt tiiiiksn pil kvinnan Nom ktins.
morna » komma.
varelao, med iiiid~iiiekjtitaii&lt;ie av antl !a o ~ e n - vara fbnign p &amp; fullt allvar, ocli natur hennee eget.
(Hur skulle man inte le skapor hoe benne, doininernt allinilnna före.
ligtvis gläder detta osa, arma och för.
&amp; t den man, eom kallade upp sig .efter stiillningsbfaren.
Det lar oss ocksa abgot om sin hustru - han kunde f &amp; m h g a namn .den föga dolda materialiem, som under sken tryckta.
dBI) Detta ma dock vara en smaksak, av moraliekt beröm gjorde sig gallande vid Fru Stéenhoff h a r den uppfattningen, men det med titlarna är ett oskick.
H a r.
bedömandet av det kvinnliga könet.
Det lär oss ocksa att vAr generation ar öm- att frigan är av den allra största sociala kvinnan ingen ajälvförvarvad titel, n % tAlipara och atoltare .ïn viira förfaders kvin- betydelse för isynnerhet vHra ogifta mö * d H rna hon vara utan.
Det fS.
mannen .. nor i alltniinhet voro.
Vi ha mera kiinsla for drar.
Om man nu an kan tycka, att föl anden i beröm och uppskattning, och det elag framtidens samhälle borde denna reform darav som g8r u t pi % att lovsjunga den som ilr, endast kvinna,, Aorn det heter, förefaller bli.
överflödig, ah maste man dock er- kanna och sympatisera.
med den vackra oeu enarare som ekyinf och ringaktning: Har ha modifikationer gjort sig grillande i: anka, eom ligger bakom frågans upp: .Ett argument, som mannen aldrig för- allrnilnns förestallniiig~sattet, som vara för- komst, samt aven saga sig att som de: summa att använda mot kvinnan, ar fader inte skulle fattat.
nu ar t i l eaken att tanka på och mHsti hennes brist p &amp; logik och hennes oför-.
Det finne dock kvinnor # n i dag som ej av sig själva, instinktivt, kantia skillnaden m e l l ~ n ha nitgot gott med sig, samtidigt son: mAga att tanka klart, att behärska sig.
gammal och n y uppfattning och deraa eget 3en inga nackdelar har - utom för dt Men vad skall man saga om detta lilla köns nuvarande anrrl&gt;rák pA hiinsyn ocb be.
3jalvmedvetna nuvarande fruarna må n16tande.
För dem mAste man bjart belpa handa.
Och isynnerhet tycks det som klipp frAn Sv.
D.?
Vittnar inte det om den högsta möjliga grad av sjalvbeharsk- förQldrsde ideer och vanor för att vticks dem, m reformen, genomförd, skulle kunna ning och logik? '
till förstllndig kritik av desamma.
1.
För deras ekull dr det bra att kommamed oli till fördel för de barfi, som av en jfimföreleer.
Oin de t. ex. stiga att adressen dler annan anledning inte ha nAgon syn.
Ett tack till bem, som anordnat mötet y &amp; Dygdadla jnngtrii Brita Larridotttr later rik ig far.
: Och för barnen, för framtiden, Vilrtoriaealen l An1 ligen 11s, vi funnit medlet t i ~ fin t och vacker, 8PI kan man ju fraga dem I Kvin- att bekampa kvinnoern~ncipatiot~en vad d e kulle tycka om en adress sh lydande runna vi val enae om iitt intet offer far norna ejtilva ha visat vapen.
Föi eghgskiim- Kyske sven Karl Giisiafsson, eller: Sedlige rara för stort.
Och har galler det ju parna g &amp; ejalva mot mhlet: att bli utskrat- u n ~ k a r l Johan Eriksson.
Xven detta kunde lara att offra ' en gammal fördom.
Men tade.
- Raska steg!
Nmta reform1 Giftre- ju innebara en onskan att berömma och viirde- let ar inte FIA bara det -- fördomnr sitta ringar at alla ungmör över den kritieke 91: satta vid ejalva tituleringen.
Men en sadan i e r n l Men kom ihAg att taga tantiem av som kardborrar i har.
Och den med ikamttidningarna!
adrees sliulle vilclca loje, harm och avsmak, Varför 18ngre hindra suffra- darför att den 06nka ' ndigt tangerar omrhden,, att eller oriitt previlegierade alapper inte getterna?
DeraB mil1 ar endast att IAtn figu- som hittilln blott för mannens raknirig varit ' rivilligt i f r h sig sina fiirminer, det ar rerna p &amp; överblivna kartan eammanemiilta fridlysta, men rjom kvinnan nu ockab yrkar ned bakgrunden.
pa att för sin riikiiing f A avskilja som privat- !n gammal kind och nött sanning.
Hrr politicil Iiör dem,, som viljn bli utsatta livets respekterade doman.
Emellertid, man mB nu välja vilket ' ör Arhundrsdens skamt, bli avritade i.anek- Kvinnans titlar ha varit et t understrykande ~ r d som helut, vad man an enas om iotbladen, i~takrattatle enskilt och offentligt, a r att mannen och hon ~ j s l v icke ha beirak) ch hur vackert och behagligt det an tinnes plate i de kvinnliga röstrattel; .ïuipnrnas tat henne i första hand s6som mannislia.
Men led.
Deras iiiil # r: Stort iiaeko genom kvinn- jag tror att jag ratt tolkar nutiriskvinnans in- n &amp; Ibta, ett ar viust: fruarna för sin del liga reformer1 N h t a kndtei (Äiune: B 6 r ~.
norsta vilja om jag siiger, a t t hon icke llngre icceptera det aldrig.
SA pass mlltte vi Fruarna f &amp; ha bara, dR fr6knarna icke ha det?)
l - ', ' B, C.
Hur kan man and&amp;, niir man har si, b h k a s vapen i sin hand, bli s j hetsig och ini.uts all sans?
Stackars min, dc mbtte riset ocksh ha s. k. temperament!
Men vi skoh vara ridderligare mol marinen an de iiro mot oss.
Darför att en och annan gör en dumhet, alra .vi inte Idta alla lida siniilek för detta.
DE hinna ju inte alla hjälpa, om vissa au dem 5ro sb ohjiilpligt efter, att de anPc sig böra grina At allt, som framtriidei p i l~vinnoemnncipationenu arena, utar] iakttagandet av en skyldighet som galle1 för oas alla: att; ta reda pil vad del galler.
Det fanns en tid i var kvinnorörelser historia, d i aty yr leendet va.r berittigat!
och det var kvinnornas lycka att t. ex, Strindberg pra ktieerade det.
Men del var d &amp; och det var Stri.rzdbe,-g.
Som den omogna, oerfarna kvinnan db snob.
bade med Ibsen, si \ mobbar nu.
den föi kvinnornas krav, oförstaende mannen med Strindberg.
Ej tankande p &amp; att vad som inspirerade Strindberg att gissla va1 kvinnorörelsens typer och företeelser föl 30 Ar aedan.
Men vi skola har inte tala om eller n &amp; gonsin ta p &amp; allvar det slaga man, föl vilka endast tre slags kvinnor existera: ' den graeliga s frigjordas, mannahaterskan, bastarden, som de skratta och rycka p9 axlarna At; den prostituerade, som dc betala, skydda sinu systrar för och viska till kamraterna om; den rika familje- flickan, med vilkon de filutligen göra up^ kontrakt.
Dessa man iiro en kvinnas för.
skrackelse, om hon rakar vara ute seni utan eillskap och inte hör till dem, aom vilja ha saliskap.
Det generar ej en ah- dan man att han ser sig ha tagit miste.
alen p5 dagen citter han ofta i riketr: am betsverk, rn yndig och rattradig.
Dessa män, gom satt upp kvinnan pb en piede.
stal, vid vare fot de krälat i stoftet och tillbett henne som kön.
Som kön ha de ock &amp; be~jungit, ärat och lovat henne langt innan hon som nrämislln var detta värd.
De kiipte At henne kostliga kl &amp; der och smycken och väldoftande kryd dor och tände rökelse till hennes ara.
Och de lato henne veta att hon inte var en vanlig företeelse i världsalltet, som de, utan ett högre vasm, en angel.
Hon ekulle intet lara, ty hon behövde intet förstb, och hon var.
ej skapad för arbete.
Kar SA detta, att göra ingenting, gjorde henne lat och oduglig, när de granna kliiderna gjorde henne filfäng och den myckna rökelsen gjorde henne egenkär och dum, da tyckte mannen att hon var EB förtjusande kdinnlig.
Och sb tanka och tycka d e s ~ a man an i dag.
Om en kvinna därför inte vill ge avkall pA allt &amp; klant, som gjort mannen till vad de äro och som ock &amp; skulle hjälpa henne att bli kvinna och människa samtidigt, da är hon i desea miins ögon okvinnlig.
En &amp; h dar föret an di gr, kvinna kan Ju g; an att resonnera med, att sliinga glapord A t, men inte gifter han eig med henne. '
Sej, ban gifter sig bara med dem son1 se söta ut, &amp; om förlora fatt- ningen över motgdngar i smbsaker, som ffi hyAeriska anfall d &amp; och da, som gA pil fel splrvaeq o. s. v., ty dessa äro eA förtjiimnde kvinnliga.
Och nilr sedan en massa kvinnor, rom det hiinder i vAra dagur, inte blivit i tillfiille att f &amp; hem och barn (och de äro tyviirr mdnga), utan mA~te söka ein utk:oinst p &amp; annal 11A11, börja konkurrera med mannen om arbetet, dS.
aiiger han brutalt: Vad vill du har?
Det har begriper inte du, du 5r ju kvinna, h5.r duger bara manliga krafter, manligt förstcind - din lilla!
Koneekveneerna av det ena och del andra kunna bli lite underliga, som man ser.
Den diir förtjueande kvinnligheten a i ~ a k e r t inte tung att bara för dem, som ha rAd och som inte behöva bli rynkiga i ansiktet av att tanka för mycket.
Men kan man första varför inte förstlind och kvinnlighet skall kunna gfl i par i en kvinnas väsen, utan att kvinnan som sbdsn skall bli motbjudande?
Att kvin.
nan ar störst och vackrast som mor och maka lär viil ingen vilja förneka, men blir hon * inte andb etörre och vackrare för detta kall om hon g i r att fylla del klokt.
Norlitala människor emellan existera1 val icke vare sig, manhats eller D kvinno- f ö r a k t ~.
Se vi till det basta hos var.
andra o &amp; böra vi finna, att vi ha mycket att tacka varandra för och att vi mycket behöva varandra nar det galler att lagga grunden till det framtidens tempel, j vilket sanningens och rattfärdighetene läror ekola förkunnas.
Julia Ström.
satmr till liv^, s b o m om &amp; arsumhet~ns problom, Har Znnthrukaren migot intresse nu kooperationen?, Slrola konsumtions- föreningarna inskralika sin verksan2het.
endast till ' inzedlenznzarna?, Bur böra vi auitera?, Solida förenitaga+ samt Redo- görelse för förbundets verlisamhet, med mAnga intressanta siffror.
Vi veta alla den dora, smartsamma förlust, som Kooperativa förbundet gjort under Ar 1910, i det att Martin Sunde11 dog den 5 juli - han, vilken pasom fA andra kampat till det yttersta för sina idéer.
För att stödja en underetödsfond till ~ M a r t i n Sundslls minne, säljes porträt- tet av denne i förtid bortghgne man.
Det tillhandahalles i de flecita konsum- tionsföreningar till ett pris av 1 kr., i mindre format till 50 öre.
.
A.
L.
Ur Ture Nermans " Kvinnokväden ".
SA gar dock alla drömmar opp till sist i en - en enda: drömmen om ett hem,.
och alla tankar samlas siet dock vid en murgrönsrrad liten förstukvist och bultar pil och Edgar:, n Finns har en vrh för oes, finns har ett bröst att grata vid?
Vi.
ha gatt vilse i en villsam värd, vi - ha fatt sar och fallit i en strid, vi ha blitt svikna i en vacker tro.
, Nu längtar vi till sagor vid en varm och vanlig braea Varje person behöver en almanack, Nu vill vi vara barn igen ' Köper ni en vanlig 14-öres, almanack, sil och krypa i €Ar ni pA köpet en nyttig uppsats om v&amp;r säng och Ista lilla mamma stoppa.
tänderna och deras vArd, köper ni koo-.
OM OS8 peratörernas almanack, som.
ocksa bara och låta kysea ' oae godnatt kostar 14 öre, så f %r ni utom den van- och somna sedan e ~ t t - liga almanackan en utmärkt upplysnings- \ och, agitationsskrift i koo~erationen.
O, 1Bt opp dörrn, vi fryser.
Ett kapitel handlar om Kall ligger vinterkvällen bakom ose.
kvinnorna och kooperationen, 3ch genom fönstret ser vi lampan lyser '.
vari säges bland annat: .De ha här &amp; t Lrit opp, lat, osa f A sitta som vi satt verksam hetsomrA.de som in,gen annan, i gamla dar - ett enda ögonblick -, x h de ha ocksh ph detta omrade en) ch sedan eks vi gA igen och möta med leende och lugna liippar varden mnkt pom ingen annan, bara de lärasig itt bruka .den ratt.
Kvinnorna kunde) ch an en lans med vardenn makter nöta) ara med ' litet energi och enighet helt) ch sedan sjunka ner pA anön och dö 18gga om handeln och avskaffa det nu- med tanken lycklig, tindrande emot varande systemet.
De kunna verka för let hemmet, dar vi vilade en gslrig sn massa reformer.
Kreditsystemet har ?Ar trötta fot ju varit och a r en fara för hela handele- &gt;ch tyat viilsigna livet - verksamheten och icke enbart för han- ieln, utan Ilven för individerna.
Det Sb athr ' de, alla drömmar, alla tankar, mr varit orsaken till mangas fall, s %väl rid ' företukvisten till ett Iltet hem &lt;onsumtionsföreningars som enskildas,) ch väntar * att en liten bldögd husfru) ch därför maste man draga ut i härnad ika komma ut och bjuda dem: not detta.
Kunde vi dar lita pa vAra itig in l rvinnors h jiilp, skulle vi snart överallt la kontantbetalningen införd i vAra affa den stackars husvill - ingen liten husfru - er och vi skulle d % ock68 göra bättre ' yns till och ingen liten stuga bts opp för drömmarna och tankarna ' iffarer.
» Vidare fAr man i kooperatörernas al-, ch längtan din.
nanack flera synnerligen ny ttiaa u n p S Kooperatörernas almanack.
u - t '.
.
l 1
MORGONBRIS.
-.
.
.
- - ~ - - - - -.
- bekymmer, och det blir dA milngdubbel1 svhare att f B fram nya krafter, än o n alla alltid kiinnn samma anavar.
Äver blir arbetet ofta ensidigt och till sisi till socialdemokratisk kvinnokon- Vi ha nu efter 1900 Ars stora strid iritressclöst, om aldrig riAgoi.1 viisling haft ett reaktionslir med trötthet och förekommer bland dem sotn skola ut.
gress i Stockholm paskdagarna den 16 och 17 april 1911, mörker i sinnena.
föra det.
VRrt tamkeförrild och vAr upp.
Folkets Hus, sal P.
Inom de kvinnliga organisationerna fmningsförmdga ilro ju e j obegränsade!
har lianeke detta gjort sig mera kann- och isynnerhet giller detta oss kvinnor: bart an inom de manliga.
1 Enligt beslut på Soc.-dem.
kvin- soin, tack vare v4r efterblivenhet, fA an Han slrulle ju kunna tiinka sig, att siiriinga oss mera för att tanka u t nya nokongressen 1908 kommer kon- kvinnorna sAv5l som männen, sedan stor- fragor och ge nya uppslag, som h&amp;l.la gress att anordnas dagarna efter ~trejkssl~ortnen lagt sig, &amp; kulle inse nöd- intressena vakna.
Soc.-dem.
parti kongressen april.
vändigheten av att alla stil eniga i sin När vi nu g &amp; ett nytt Ar till möte^ 191 1 och inbjuda vi härmed orga- organisation.
böra vi stanna ett ögonblick och tänka Ja, tanka det har man ju fatt, efter, om vi gjort allt vad vi kunlzat, niserade kvinnor att deltaga.
1.
Kongressen upptager till be- men ingen har fragat nAgot efter den inte för oss själva, utan för vara hem tanken.
Man fragar sig ovillkorligen och vara barn.
handling alla frågor, som ha bety- var ha dessa tusenden arbetarkvinno] Ha vi n8goii gåmg försökt att tank: delse för arbetarklassens kvinnor, i sina tankar och reflexioner?
MAnga, oss den parodi pL hem m h g a hundrr aven organiserade man, skola svara: shos av vbra klassyatrar f &amp; dväljas i?
Ha v främsta rummet sidana, som beröra hem och barn o. '
Vi svara: » Då äro tan.
riktigt försökt att: leva oss in i vad SOIX agitations- och upplysningsarbetet, karna ytliga och reflexionerna ingas.
kanske en gang kan möta udra barn; eller i övrigt ha speciellt intresse Vilken kvinna kan s e den man, hon Vad ha vi egentligen för framtid at: för kvinnorna.
med en ' stor och stark kälisla ar fas1 bjuda dem?
I de flesta fall intet annal 2.
Representationsratt äga alla vid, st &amp; ensam och ' utan hennes först&amp;- an den allt mer och mer uppsugandc kvinnoklubbar, som tillhöra Soc.- else i en het och ojämn strid?
Och industrien.
H a vi d % gjort allt vad v. vilken mor kan med en allvarlig tanke kunnat för att underlätta deras strid meC dem.
arbetarepartiet, samt alla kvinn- p &amp; sina barns framtid stil utanför den kapitalet?
Hur m h g a gånger ha vi rem liga och s. k. blandade fackförenin- organisation, som till sitt mal tagit deras flekterat över, hur tusenden smA fattiga gar, som tillhöra Landsorganisatio- framtids ljusare gestaltning?
stackare ha det?
.Ha vi tänkt oss, at!
nen.
Varje organisation äger att Vi arbeta ej endast för att möjligen det kanske kunde vara vara egna barn, f5 den brödbit vi sjalva behöva nAgot som en vacker dag st % utan hem och sanda ' ett ombud för varje påbörjat större, utan vi skola aven bana vägen skydd och kanhända bjudas A t den minst.
50-tal medlemmar.
för kommande slakten, dessa mil sedan bjudande?
Vi, måste ovillkorligen d i 3.
Resekostnaderna beräknas följa den eller söka sig nya vägar.
NA- inse vbr skyldighet att deltaga i arbetet enligt resefördelning.
Dagtrakta- gon rättighet att vara overksamma ha för skapandet av ribdana samhallsförh~l- mente bestrides av organisationerna vi emellertid alls icke.
E j heller galler landen, som iltminstone Uter barnet fil själva.
vart arbete endast bröd, utan vi ha att skydd och omvArdna.d.
4.
Motioner, som önskas be- tillägna oss det utav de andliga varden, Ha vi under det gangna Aret urakt- som ett fatal under arhundraden behallit lhtit allt detta, bör det vara en hedere- handlade på kongressen, böra vara endast för sin rakning.
Alldeles särskilt sak för oas att ge det nya hret ett löfte insända senast den 20 mars och skulle val detta galla kvinnorna, som om battrirg, och inte endast ett löfte, iullmakter för valda ombud senast fatt uppfostrarens ansvarsfulla värv.
utan Bven visa i handling att vi inse del den 1 april till Soc.-dem.
kvinno-, Si iir det dock ej.
Generationers rättfiirdiga i arbetarnas ritravandeii och iippfostringsmetoder och tankesatt ha1 att vi inse ' vara egna skyldigheter som kongressens V. U., adr.
: fru Elin gjort var synkrets för trang för att vi arbetarkvinnor.
Lindley, Tunnelgatan 1 B, 1 tr., skulle kunna utan hjälp fatta och förstii De medlemmar inom föreningarna, Stockholm. '
frggor, som SS.
1Bnge ansetts ligga utan- som hittills spelat de passivas roll, rna Vi uppmana de organiserade för kvinnornas tankesfär, I .visst han- 18tn denna passivitet följa det gamla Irei kvinnorna att talrikt låta sig re- seende kunna vi dock hjiilpa oss själva, till det okända och med ett nytt-Are.
ty .inbördes hjälp ä.r sjalvhjalp~, och irigbng satta ny fart och nya krafter i presenteras.
Frågor av ctor bety- med inbördes hjälp mena vi har sam- arbetet.
delse för det framtida arbetet bland arbete.
Vad ~ltledes inte individen en- Se till att vid ett kommande Hrsslut kvinnorna komma att behandlas .. sam kan, det kan Sstadkommas genom viira, ouppfyllda plikter e j äro allt för Stockholm i jan.
191 1. samarbete.
mhga l Aynes Söderpist.
.
e Vi behöva ju endast se pil vad man- Med parti halsning: nens samarbete ilstadkommit.
För nar- Soca-dem.
kvinnokongressens V .. U. varande ha vi kvinnor heller ingen an- nan vag att g &amp; an organisationens.
Men Det vi ktipa reglementerings- för att denna &amp; all kunna ge oss sa komrnitt6betankandet.
En redogö- mycket som möjligt böra vi naturligtvis relse, härför hoppas red.
att erhalla till alla samlas inom och arbeta i den.
marsnumret av doktor.
Altiia Sundqvist.
Kar det galler arbetet inom förenin- En socialistisk kvinnodag i Tysk- Självdeklarera före 1 mars!
garna fil vi dock ta oss till vara, stf, att (Se sid. ' 4!)
vi ej gb för 1; Piigt i de gamla organiea- land.
Den internationella kvinnokon-. '
tionernas fotspar och lagga allt arbete; reseen i Köpenhamn beslöt att en SA- jan kvinnodag borde anordiias.
.I Tysk- pii ett par medlemmar.
Inom vara kvinnoorganisationer börjar redan denna and ar man sliledes nu huredd.
att g &amp;.
.
tendens göra sig alltför mycket gällande.
.
spetsen för utförandet a v detta beslut.
; ' En förenings verksamhet fdr ej alls Den 1 9 mars ar utsedd till denna kvin- Vill.
ni- rösta vid de kommunala samma betydelse för alla medlemmar, nornas stma dag, d % tusenden och Ater d &amp; arbetet stasdigt skall utföras riv samma tusenden skola samlas i möteslokalerna valen?
Deklarera då själva för lilla fAtal.
Dessa mdste ju förr eller för en gemensam fordran: allmän röst- egen inkomst före 1 mars!
senare bli överansträngda eller tröttna ratt At kvinnor.
.
(Se sid.
g!)
p &amp; att alltid ensamma bara föreningens ----.
Vårt arbete.
- e \ Ogifta kvinnor! '
,.
Från kvinnoklubbarnas arbetsfält.
Brev från Boxholm.
Aldrig syns det nitgot frih Bosholms Sociidderiiokïatiska Iivinnoklub b i Mor- gonbris.
Har finns ju en klubb, som en tid var gsnska pigg, slrskilt under storstrejken och lockouten 1909.
DA fyllde klubben sin plats med heder ge- nom att bidraga till att uppehhlla modet .hos de vacklande, dival ... man som kvin- nor.
Dh var det enighet och entusiasm, dlt upptogos inte mötena med ensidiga och egoistiska fragor och diskussioner.
Allas tankar och blickar vor0 fästade pB föreningen och det samfiilldas basta. '
Efter ett tungt och ansträngande.
ar- bete behöves vila, det ar en naturlig nödvändighet gom vi alla, eAvitt möjligt är, mlste underkasta oas.
Xen vilan fbr inte ÖvergA till +isighet och liknöjd- het., om vi skola nA v h t mbl.
Vi be- höva endast ' se p i vAra motsthndare, kapitalisterna.
Innan 1010 .iira slut var .Ater lockoutklubbnn i gAng, för a t t inte tala om regeringens avtals- och klass- lagar.
Skola vi en ghng n % det m81 vi satt oss före f A vi inte visa oss dasiga eller lbta nilgra smil privatintressen taga överhanden och förmörka våra gemen- samma intresson.
Vi ha tagit oss an en stor uppgift, nämligen att blivamed- hjiilpare för att visa v8ra medsystrar och klassbröder vägen till ett battre och lyck- ligare sam hiille.
Enighet ar styrka l Organisation är makt l alen det fordras självförsakelse av den enskilde för att det hela skall kunna väsa sig stort.
Vi människor äro ju varandra eA lika, men mest kaneke däri, att vi alla hava v8ra srni privata tycken och önskningar, och dessa sm % tycken och önskningar, sympatier och antipatier äro oss ab kara.
Det är kanske det sista vi vilja försaka, och vanligen .äro de kärare ju obetydligare de äro.
För att det hela, den stora iden om sam- manhlfllning och enigbet, skall kunna förverkligas, miiste en hel del privat- egoism vika.
Dat galler att med .glatt mod, utan tvekan och sura miner, istad- komma - denna ajalvförsakelee, som ofta är smärtsam, men som and$ made ske.
Vi föra alla med oss sa mycket lik- giltigt andligt bagage, som endast be sviirar OES.
LAt oss sätta vårt m %l d högt som v %r personliga utveckling tillåter oss och sedan se till om alla desss smil personliga tycken verkligen tjäna det stora gemensamma miiiet.
Göra de det icke eller bringa de det t. o. m. i fara, mA vi då \ a hjäLtemod att omlägga dem eA som för det atorá helas skull ar det viktigaste, och det finns ingenting som tjänar mera till ejalvuppfostran an aA- dana försakelser.
Lat oss nu komma överens om att 1Ata allt amasinne och alla privata tycken vika för det gemensamma och flertalets vilja.
MA vi avsta fran häftiga svar d &amp; vi bliva angripna.
31 % vi dock saga vara tankar p % mötena och inte utom de; ' '.
samma och inte ge ' uttryck å t antipati.
ICanslornas uttryck böra och ' maste be- härskas.
Arbetarekvinnor l Fram för " Art stora ich adla gemensamma mhll .. En medlem.,.
Från Skromberga.
1 (genom Betty Olsson) ~krives, samtidigt med att fotografi .av klubben insändes, följande aktuella upp- rop för Xorgonbris: B Jag vill nu tillönska alla Morgonbris ' läsare en god fortsättning p s det nya aret och hoppas p % en kraftig uppryck- ning i vAra klubbar och en aldrig svi- kande agitation för Morgolabris, vAr egen tidning.
Uppriktigt sagt, är liknöjd heten, rent för stor för Morgonbris.
Las tid- ningen med eftertanke, sil Iran ni ej und- Morgonbris hälsa samtliga partivänner gott nytt %r och god fortsättning i ar- betet för v %ra idber.
Med anledning av allt för liten anslut- ning eages:, Bland härvarande stora an-.
tal afbetarkvinnor skulle många flera aga SA pass.
intresse för samtiden, att de, kunde offra n %gra ören till inträde i kvin- nornas speciella förening och aven enligt samma intresse Zösgöra sig från c7e hus: Zi@a bestyren 3 6 4 timmar i mbnaden och bevista föreningens vzöten ...
Där kunde kanske vara n %got nyttigt eller intressant att taga eller giva., Vidare uttrycka klubbmedlemmarna en varm önskan att E-a .D-n.
.
skall.
Till ' siat utlovas: s för Morgonbris.
vilja, vi göra vad vi kunna och hoppas vi att var etriivan härutinnan skall krönas med I bättre f r a m g h g 4 r 191 1.
B vara den och ej heller l %ta bli att agitera 0.
- - - - M - 1 skviva.
: i Morgon bris.
,.
... iör densamma.
De utgifter vi lägga till rån Karlskoga - Bofors.
Morgonbris kan bidraga till vAr och v %ra barns frigörelse och skapa oss en .bättre Det har ju blivit oss en vana att, d &amp; 3tällning inom samhället.
Vi se ju huru vi känna oss litet mer entusiasmernde mannen ha sin dagliga tidning och kunna eller e£ ter nhgon synlig f rfimgSng, om iiii 2j undvara den, samma förh8llande blir aldrig sd liten, med mera tillförsikt blicka med oss bara vi lärt oss att rätt upp.
framtiden till mötes, vi dd meddela detta, katta och förstå, Morgonbris.
' för att hoppet och entusiasmen med - - - - - morgonbris ' ^ friska fliktar ni &amp; spridas Till sist vill jag uppmana metll.
i till förposterna för vArt arbete, kvinno-.
klubben att agitera, upplysa utomstAende klubbariia hiir och där i landet.
) m att genom organisationen vinnes fri- HiirifrAn ICarlskoga och Bofors, by- och; örelse och mana alla att inga i klub- brukssamhiille med gemensam kvinno- oen och att läsa hlorgonbris, och lat inte klubb, har ej p &amp; länge synts n8got i vAr.
slöheten vinna insteg hos eder., tidning; detta dock ej av den orsak att Klubben har haft 14 ordinarie och ' 1 vi ingenting gjort, ty vi arbeta nog efter ~ffentligt möte under Aret.
, som vi tro vara bast.
Efter lockouten med dess mHnga slit- ningar, som dock tillförde oss flera nya Från Billesholm;.
medlemmar, var det som det dröjt litet, (genom Olivia Karlsson), att f % fart igen.
IV vars klubb.
vi ságo den trevliga foto- Jag vill nu börja vid senaste l-maj- grafien i förra numret, skrives bl.
a., att demonstration, då, klubben deltog under klubben beslöt pk Arsmöte att genom egen, av oss ejalva förfärdigad fana, vit - ' ',. '
\ Q ' ' ..
Ir Från Falkenberg med röd inskription: ~Mdborgarriitt at ge \: Ara barn ett biittre samhiille i arv, (goiiom Sullg Svensson, korr.
sekr.).
v i t o r t a!
Denna viickte nog ett visst om vi alla enas om att arbeta därför.
En hiilsning till alla klubbmedlemmar upp~eeiide i vart lilla samhiille.
Klubben hnr under Aret hallit 14 mö- EEter att sedan en tid diskuterat olika landet runt att ej tröttna, ty d 1 vAr ten samt med anledning av klubbens &amp; tt och medel att fh iii pengar för att striivm Rr ett stycke brixten mark, som ettdriga tillvaro en viillyckad fest den kuiiiia arbeta mera effektivt, bildticles en nog skall ge eköïd en dag: upplysta och 24 aug.
Klubben har även, i likhet arbetsförening.
E n offentlig festlighet till rattvisa komna Isvinnor i ett lyckligt med vad som rn.edclelas f r h flemandra anordnades, varvid av arbetsföreningen sam hzlle.
kviiinoklubbar, högtidlighAllit julhelgen utfdrda arbeten.
j9inte en del skankta För Karlskoga sot.-dem.
kvinnoklnbb::~ med en julgransfest.
Bland de frtigor, varor försAlc1es.
Hiirvid uppstod en be.
Siyne \ Ekenduhl.
som av klubben diekuterats, namnes i hiilhing, soin bland annat användes till meddelandet, damernas titel fr8 gas, och inköp av 5 st. andelar i hiirv~rniide Frin Eskilstuna ansig klubben &gt;att någon ändring i den- F01 kets Hils förening, ett önskerniil allt (genom ordf. Ida Adwassolr och sekr. utimma ej bör företagasn.
Anwn l i c c d s ~ ~ n.)
sedan klubben startades.
A senaste ord.
möte i dec.
erinrade en Till red.
har insänts kliibbens styrelse- Från ' Hälsingborg av medlemmarna om borgm5stm-e Lind- berattelse, av vilken frarnglir, att styrel- hagens arhete för riittvifia för Svergeu sen varit nitisk med mhngn möteris aii- Klubbens medlemsantal är 100 och kvinnor, !iiirinast med aiilediiirig av hans ordnande: 11 ordinarie möten, 3 offent- 50-Arsdag.
Diirefter beslöts att anskaffa liga med mmkviim samt 2 extra möten har den, under förra Aret vaimit ganska ett fotografi av honom, att upphängas i med föredriig om, Norges kvinnor i vala verksam, bland annat genom deltagande vAr tnöteulokal i Folkets Hus.
Ett fyr- av Kata Dalström samt angilende motio.
i arbetarekornniunens basarer och i Fd- faldigt leve höjdea och vi enádes om att ner till distriktskonferenaen.
Elma Da- kets parks hantverkrifest.
Ett avdiukus- aven vi %vilja hblla sanningens och rätt- nielsson har av klubben varit inbjuden aioneamnena pil mötena har varit:, Vad fardighetens ljus brinnande kring hans att tpla pA ett möte.
Slutligen har klub- barii vi.
kvirinor göra för att skydda som moder?, ' ben tillsammans med.
kvinnogillet sam- kvinnans ställning namn s..
cc Den kornmunaln rösträtten ha vi o c k d arbetat vid ett par tillfillen med VasterAe diskuterat, men hiiri far val vArt vetande och Arboga kvinnoklubhar.
Styrelsen Ur sA stridningom kompletteras.
Dock finnas har &amp; ledes gjort vad den kunnat, men nog en del av oss, som nu i februari av styrelseberattelsen frarngar att klubb- komma att självdeklarera för att Eör- medlemmarna ofta fljrdumma mötena, - skaffa sig kommunal rösträtt.
varför också styrelsen riktar en maning Av Ola Hansson.
En julfest avhölls nyarsdagen, hiivud- till sina medlemmar, som kan galla alla sakligast agnad I t barnen.
En vinternatt lag stor och tyst över Skan- andra klubbmedlemmar i landet, med dinavien.
Himlen stod fullsatt med stjärnor, Med det nya Arets ingang tanker klub- följande ord: ben anordna litterat ur- och diskuasions-, att mer an hittills sl % vakt om och landerna eovo.
.
aftnar en @ ng i mknaden utöver de vara idber, hAlla vår frihetssymbol högt, Mhnen gick lipp.
Det tindrade pA Sulitel- vanliga mötena, aom ju upptagas av för- att se upp till det som ett tecken pfi mas topp och p &amp; de vita gárdarna i Skkne.
enings friIgor.
att en god kamratanda bör vara radande Skuggorna lago IAnga, glidande A t öster sakta Nggot vi sakna är ett och annat före- inom v %r klubb för att kunna nA det och omiirkligt, liksom tankar, vilka annu ej drag i aktuella fragor, helrjt av kvinnliga sköna och härliga samhälle, diii frid och f l t t ord; ' och etjarnorna glimtade sA starkt, talare.
Litet agitation, ty vi behövde f &amp; lycka ar radande och dar vi nA fulländ- a t t om det funnits en levande vaialee, skulle alla kvinnor upplyata om, att vi kunna ningen av vart mal .. han kunna höra i tystnaden, huru de skalvde.
, s. '
" Ung.
Ofegs visor " ' '.
~ ~ Annie ~ r Besant, s En av samtidens märkligaste kvinnor .. N U r a utdrag ur hennee sj&amp;lvblografl.
(Forts.) F ö r a t t ~iiirmare klarliigga denna mrs Besants Ssikt anföres följande ci- t a t ur en annan skrift a v henne om Alkoholfrigari: " 1 d t r t nuvarando liv skapa vi v h egii:i tilllromn~linclc an1n.g och böjelser, och nar vi Immina tillbnlra för a t t inhiimta c t t nytt livs liirclonlnr, skola vi bara priigeln av dc anlag och böjelser, vi Iios oss utvcclrlat un- der innevarniide liv, s % a t t dessa skola bilda, vad soin kallas ilet innoboendc lrynnct.
&amp; arii fijdas ingalunda s; iscrni oskrivna, vita pap- persblad, utan med kraftigt marlcerado lra- rali.tiirsdrag, an daliga, an goda.
Sillunds komiier varenda miinniska till viirlden mod anlag för dygd eller last.
Man uppgiver tre olika siitt, pil vilka hon kan fh dessa anlag.
De rent matcrinlistislra vetenskapsmannen saga oss, a t t rn5nnislran .far dcm genom Grftlighet; ar det SS, d &amp; ar det en mycket sorgliz sanning, t y det innebar, a t t e t t barn k m födas till världen, .döm.t, tillfölje a v an- dras garningar, till lastbara anlag och egen- skaper, emot villta det lunder hela s i t t liv nibstc strida.
.
Alldr: \ siiga oss, a t t dessa .böjelser tilldelas oss.
: iv ieri allr0dande föreyn, soni giver %ar- net dess sjal eller ande, med alls dennas be- iiageiihetcr, och s &amp; 1com.ma vi till en fruk- t:iiisvard or5ttvisaJ sávida.
d e t.
namligen a r sann, a t t mannislran s5lunda vid sjalva bör- jaii av loppet Irl~avbindes a v en ilitomstaende .ina1i,t. '
Men om nu ingenclera .av, dessa Asikter a r riktig - .om .den r s t t a b i k t e n a r den, att vi med vAra egna handlingar # och tankar ' i dct förflutna hava format den karalctiir, som vi i ddt nuvarande livet begagna f ö r a t t främja eller hindra vAr utveclrling €l &amp; l~eliöver det e j vidare vara tal om n %gon oriittvisa, SHSO ' I~I var fallet med,de b5da för, sta sätten a t t uppfatta salien.
Vi iiro själ- va ansv:iriga för vara lc .. sl~raktarsdrag, och vad vi sjiilva gjort OSS till,.
det mfiste vi geiionileva bUst vi kunna.
Detta a r - den L i k t on1 en manniskas; be- stiini.iiielsc, son1 gör henné: till lierre övcr sitt eget levnadslopp.
Bit för bit ibygger hon iipp cn 5dcl Itaralrtiir; genom oavlBtlig valisaiiiliet $och sj9lvnppoffrande Jciirlek för audra skapar Iion $t sig en personlighet, full av mcdkiinsla, a v sedlig lrraft, av ber.eavil- Iigliek a t t 11; ji.ilpa.
och a v begar a t t gA fram- At, .att alltjiinit förbiittras ocn höjas.
8 % födes hon till sin niista livsgiirning med den Iraraktiir, hoii Ht sig uppbyggt under e t t f ö - rcgAendc liv, och har sillunds gjort sig til.
e t t biittre redslrap, e t t mera fullkomnat verktyg, vari .hnon kan g % vidaro franiht, kan förvgrva nya förmögenhetar, ny till- vikit, nya framsteg för sig ajalv och andra.
en allt- Dctta a r min iisikt om livet jiimt fortg5cnde utveckling, .varunder viira kroppar formas a v dettat inre liv och gö- ras till allt bsttro och biittre uttryck för don inncboenrle sjiilen aller auden.
Under (ictta ' - -.
inflytande förändras självs lrroppsbyddan,: göms ' mottaglig för a l l t.
högre och högre möjligfieter, till dess, årtusende .efter artu- sende, mannislcoslalrt.et uppbygges biittre ocli biittre, itil1 en bostad, oandligt mycket högre och iidlare zin den, det nu inneliar. "
, - Nar vi tilliimpa detta p &amp; de - nymalthusianska teorierna, så se vi i den.
sexuella kiirlelcen icke endast en ' passion, som man:niskan h a r genien- sam smed djuret, och som på utveck- ' lingens nuvarande stadium ar en nöd- vändig del a v den mänskliga naturen, utan e t t djuriskt begiir, som kan ut- veclrlas ' och föriidla,~ till en miinsklig lransla, vilken ' kan anvandas som en ' 118vstrtng f ö r den mänskliga utveck- lingen, en, a v faktorerna för manskljg tillväxt.
Men i stallet härför liar miin- niskan gjort f ö r s t h d e t till en begii- rens tjänare; den.
abnorim utvecldin- gen a v, den sesuella instinlrteu i man- nisban - i vilken den a r vida starka- r e och mera ili5l.lcznde En i nKgot beror p5 inblandande diiri a v djur det intellektuella elementet, i det a t t alla sexuella ' tankar, begiir ocli före- stiillningar h a skapat tankef ornier, vilka inarbetats i den miinslrlign ra-.
sen och givit upphov till ett fortvaran- de begär, som ar vida över det natur-.
liga och star i bestiimd ' motsats till mattligheten i det normala animaln li- ' j- -
_ .__ -- - __ - --- ---. -- - - - A.
- - --- vet.
E-Iärigenom har det blivit en av tenskapliga förliållandet till slaktets ' de frukt barast e källorna till mamk- vidiiialr thållande. '
' Mrs Bespnt är nu ' över 60 å r gam- ligt elände .och mänsklig förnedring, och tillfredsstiillelsen av dess fordran- inal, men alltjämt lika verlrsani.
Hon c k krav i civiliserade länder a r roten a r bosatt i Indien, ocli allt vad hon till vara varsta sociala olyckor.
Eniot gjort för detta land, för: höjande av denna överdrivna iitveckling måste national- och sjalvlränslan hos de in- det arbetas och instinkten aterföras in- födde, hennes verksamhet .för den in- on1 naturliga grtonser, och detta lran diska kvinnans ' frigörelse och beskydd sa kerligen icke istac \ l; omnias genom - jag vill ' bnra hiinvisa på arbetet för obcliindracl tillfredsst5llclse av det avskaffande av barniilrtenslrapen och sesiiclla begliret inom 5lztcnslcapet li- ankors brännande h bal -, allt detta lia litct soin ii.tanfÖr detsamina.
P &amp; vore iimne nog för en siirskild artilrel.
J a g liar haft lyckan triifn mrs Be- intet annat slitt iin gcnom sjiilvbc- 1iiirslwii:ug och sj~ilvövcrvinnclse kiiii- sant tv5 &amp; inger ocli fAtt det djupaste Nar II; L iiiiin och kvinnor satta i verlrsani- intryck avs hennes personlighet.
Iict dc orsiikcr, soin skola uppbygga nian Iiör hcnnc tala oin clo ting, soin; " It clciii Iijiirnoi.
och lwoppar av cn ti1lliöi.a den osynliga vii,rlclcn, sL kiin- högre typ för deras franiticla Hterviin- ner man, i t t.
d e t ar inga fmtasier, Iion cliincle till jordelivet.
Dc inilste hHlh fi.ainstii.llcr, ii1:a.n hon talar oni det, soin dcnna instinkt under full kontroll för hon vet och sjalv erfarit.
Underbar a t t bliva i stånd till a t t förvandla den ha; hennes utveclding varit,, och med friin bcgar till öm och sjalvförnekan- full sanning Iran man om henne säga, cle tillgivenhet, till att utvec1.rla det in- att intet m8nsbligt a r henne friiniman- te1lclztnell.a p$ belrostnad av det ani- de.
Hela hennes liv har varit ett enda mala och s3ecles lyfta hela männi- lingt sökande efter sanningen, och för sltaii till det stadium, där varje intel- den har hon mer an en g %ng offrat Ielitiicll och f~-sisk förm&amp;ga slcall tja- familj och viinner, levna,clsstKllniug n s sjiiicns m5l.
Av allt detta följer, och levebröd och utsatt sig för förtal att vi nifistc prcclilta sjiilvbehiirsl~ning och smädelser, fängelse och fattigdom.
inom Slit~nslrapct och ett gradvist J a g vill sluta dcnna levnndsteclr- ning över mrs Besant med a t t anföra, Iios massoi-na lran.
det ju icke ske p5 rn - inslträ.nl; a.nrle av det %k- vad redaktör TQilliam T. Stoad skri- ver on1 henne .i en art:ikel i '.
' Review of Bewiews ":.
" Annie Besant a r en av mina när- 1 ~naste vänner.
J a g hade icke förmå- nen a t t Itiinna henne under hennes ti-, digaste livsskeden, varken under hen- nes sbolfli$xe-pietism eller ungdoms högkyrklighet, däremot kände jag ' henne sasom materialist och ateist.
Jag känner henne såsom teosof, och villren som Iiilst utvcclrling Iion lian - lroinm,z att gcnomgii, sh11 ej i ininsta m i n rubba den kiinsla av tillgiven be- iindran; jag hyser för henne.
-- - IIel t nyligen prcsidcraclc Annie Be- snn t v.
2 en socialist ' kongxess i Paris; jngcn vet val * Iion finns niistii, ar, cl-] cr vad hon kan Itomnia att förcti~ga sig iitoin iitt v d hiilst Iion gör cllci * var hiisist Iion vistas.
e t t alltid iir fiilk komligt visst, nämligen att hon skall besjälas av den varmaste kärlek och,.
medkänsla för den fattige och för- tryckte och a t t hon ovilllcorligen slrall vinna alla deras ' varmaste till.givenliet, som lromma henne ngra nog för a t t lära kiinna h.enne &amp; dan hon verkligen .. '.
är.
'. '
A n n a 1V.a g e r - G i i n n a r s s o n.
;.
.
-, MORGONBRIS, Jag tlr icke Jndael Jag ar icke Judael *, Du lir livete likblod och miinakliqhetene röta.
Din ejiil ar epetalek, ditt hjarteblod syart, din hjiirna tr#ck.
Det finns icke en bland manniskorna, eorn Br slaktote skam si % eorn du; om man s6kte genom alla flngeleer och genom lasten!
alla boningar - man fiinne ej din like.
Ty du lir tigaren.
Dii har tigit, tigit i hela ditt liv,, tigit dA du bort tala, tigit bort din ~ j a l och din samvetefrid.
Du spottade aldrig ph honom, som stod i khkeo, men du teg; du höll icke i tangerna, nar man ryckte ut hjartat ur kroppen pA saiininyevittnet, men du teg; du var icke bland dem, eom e p h d e havande kvinnor för din vagn, men du Akte ocli teg; du piskade aldrig dina arbetare att ta i, till8 blodet sprutade fram ur de bruetna karlen, men du ebg p4 hur andra gjorde det och teg.
Du skulle ha tigit, om man elapat din egen far i hane g r i s bar; du skulle ha tigit, om m m ekandat d:in egen mor i din.
hyn.
Men hör nu ph mina ord: Nar domens dag kommer, den etora domedagen, och alla jor- dens elökter skola dömas, och allt levande ethr inför mig, och alla varldar aro tomma, och oandligheten star tigande i väntan och blivan T dA, ekall jag 1Hta 6tanga portarna till min eal och d+ ekall jag uppetll och eaga: I alle, ' vad I an syndat, sa varder det eder förl8tetl I svage, som e j kunnat motets fresta- jag förlhter t ren, och I lede som frestat eder.
Tvatten edra händer rena fr8n eriiuts och blod, och klader eder i helgdagsklader, och gack in till den eviga saligheten l Jag förlhter eder, alla.
.
.
Alla, utom en1.
.
Och da ekall jag peka p i dig, ' du tigare,.
och lata slii ealsportarna upp och visa dig d e,, tomma, öde vaddarna och eäga: -.
-- P natten stod tyst omkring honorn, och han var eneam, och ingen lovande varelse syntes till.
~ J u d n s ~ ljöd, det Iin en gAng.
Och han vieccte ej, varifrh rösten kom, ty den etore Anden tir e i oandligt etor, att han oj kan.eee av nfigot dddligt öga; men niir han allg p i eljiirnorria soni skiLlvcie, tyckte han att det var de eoni talade, och niir lian betraktade de I h g a ekuggorna, tyckte hrin att det var de som talade, och nar han ftiraitlrkte tyet naden och eneninheton omkring sig, förstod han, att det e j kunde vara annat an dese röat ban hört.
~Judnen, Ijod det för tredje gllngen.
Det var allt som talade, det var ingenting eon] talade, det var utom honom, det var inom honom.
D &amp; skrattade han, siieom en m#n- nieka ekrattar i ekramselne varivett; och det ekade genom natten, och han lysenade till sitt eget skratt, och ntir en timme izbtt hördee det annu som oni hundra tusen manniskor ekrat ' tat Iltngt borta, inne i de eovande ' staderna, ' Och ater ljöd rosten:, Vad bar du syndat i dag ?.
, Jag har intet .syndat i dag#, svarade skep- naden.
, Varför har du dH dhligt samvete?
*, Jag har icke ' d %ligt samvete., .Varför föll du d &amp; eainman, nar du hörde min ' röat?
Och varför euckade du?
Jag ekall riva bindlarna frbn dina samvetlisAr, p &amp; det att du m &amp; kunna ee, hiiru do annu blöda; jag skall mana fram alla dina riynder, och de ukola bita d [g i sjalen som blodhundar.
Men etall foten mot klippballen och lagg armen om skogen, ty dina ben ekola aegna under dig vid vad du nu kommer att höra. # DA riste skepnaden frOn hjaesan till fota- bjallet, eá att KolmArdene skogar ekakade som om etormen glltt fram genom dem.
Och han, föll ph ' kn8 och elog huvudet mot etek hallen och ropade: lien det e ~ i i t e e ingen levande vnrelee i derinn natt, ty allting BOV, i mark och skog, sjöar och ' stugor, i byar och etiider.
D: \ reste eig plöteligt on geetalt upp ur I \ ' olin5rdene skognr, Iiögre !in den Iiogsta tallen och bred över axlarna som Kulens As; och hitii knstnde sin skugga ut över laiidel eon1 ett enoriiit eorgflnr, och det wir e &amp; Ihngt att det iiisvepte liela &amp; o (: liholm och med sin an- dra auda föll nod i Bottni~ka Viken.
Men skepnaden var lutande, och hans ögon linde inie~dhdnrens ekygga och ekelande blick, och CIA han viinde sitt aneikte uppllt ocli mAn- skenet föll, över det, visade det ett sadant ut tryck av ofrid och eaiiivetekval, att skuggorna etauilade och atjsrnorna upphörde att ekfilva.
Och skepnaden suckade euckade i en föf- tvivlan ab nauinlöe, sh bottenlde, att barnen kvedo i vaggorna och mtinniekorna fingo onda drömmar.
Och natten stod tyet, som om den vantade fb li6i.s nigot; men intet levaiide eyntee till utom den enaliga skepnaden p &amp; KolmArden.
JIen en Annan fanns, som var vaken: den store Anden, lian som ar sh stor, att han ej kan see av ett dödligt öga eomliga kalla honoin Ticlen, andra Odet, &amp; ter andra Ratt- fiirdipheten eller Domaren.
Han .vilade i r#rldsriimmet, med Orionebaltet kring sin 1 ~ n d och med armhAlan mot Karlavagnens tistelethg, och bana vita AldringehAr 1Ag mel.
lan viirldarna som en man - vilken miinni- och i bane panna skorna kalla l7intergatan lyste h a t, hane enda etora öga, och dees strale föll in i natten över Nordeti och p i den eneliga skepnaden ps .~olrnHrden - -- * Judas~, ljöd det genom natten med en klang, eoin dll eten faller p i is.
DA sjönk skepnaden samman eom under en jattes hand, och hane ögon blickade vilt om- kring sig, och hane aneikte fick ett uttryck eom ' av miljoner ~torknade rop i ekrack.
Men - ' -- - '.
-, ' ' '.
MORGONBRIS - - - --- p Du solii liftit oratt eke, fnet#n du k h d e va oratt vnr; d u som kallt ehg p&amp;, fastan du had hiiiider till att hjitlpa; dii som förr8dde din bröder, genoni att tiga diir du kunnat frhls deiii med ett end: \ ord; da som hade eat niiipen, men icke talade den, och tigande gic förbi deii oöverdkiidliga raden av koretaet snnningsmln; - du fege tignre, varh nam %r Judas - fOrlAtelnen fhr du icke, aldrig evighet.
' Utnn i de öde vilrldarna ekall d, vandra, ocli dn skall aldrig kuiiiia et.alina, oc dn eliall aldrig dö, och viirldnriia ekola aldri iippböra, och alltid ekola de förbliva öde, oc ' tysliiaden skall göra dig galen, och du eka tjuta eon1 hiindsr nattetid, och du sknll rop som en besatt, och dn skall ekratta i ekrao eelns vanvett, sA eom du i i y a ekrnttacle, me ingen eka11 höra dig, ingen svara dig, ut01 ekot ' av din egen röst, rullande fram genoi den döda olndligheten eom det enda ljud oc det enda levaiide som finns - - - w DA atiirtade skepnaden upp, och h m 6 skugg föll över det mhnbelyata landet liksom de groteskt förstorade skuggan av ett manniskc buviid p i en ljus ' vaeg;.
.
och han etrackt handerna mot hojden, och ögonen trangde u or sina halor, och han fdll framstupa som et jattetrad Och morgonrodnaden brann, och tripparni golo runt kring landet, och i ' siingarna vak nade man, badande i marrittens svett Avdalningskontoret: Knni~sgat an 20.
Hemsparbössor kostnadsfritt.
k j I rekommenderar sina kinda tilfverkningar: - SPI~BROD, \ mack6 Vs, okryddat d: ~ d:o I 49 ara 45 n S, SS.
43 2 pr paket.
Följande utliltrindo föreligger om dessa Spisbrödssorter: BP: begäran av lir Fabrikör C. W. Scliiiinachcr har ' ag vid olika tillf~llen anställt jämförande tinder- o s6kilinjpr mellan de av Iionom tillverkade sorter av ohryddat spisbröd, och annal i Iiandcln förekom- mande spisbröd och har jag darvid funnit att hr C. W. Scliuinacliers nämnda spisbrödssorter p3 griind av högsta niiringsvardc (hög Iinlt av stärkelse ocli protein), renhet (frihet friin främmande iiiblandningar) och obetydlig halt av vatten iiro att anse s5soni sticiide i franista runiniet beträffande kvaliteten.
Klilialteri ar ringa ocli ej större ën den För prima spisbröd normala.
Storkliolm den 17 okt.
1910.
43.
La~erheirn, Professor v. Stocklioltns Hörrskola .. k4 a Två motioner till de ogift2 Kvinnan motarbetar mödrarnas hjälp, sitt eget biista y V ' ii, r n e r R d 6 n föreslår lagför slag, soin avse a t t p$ ett effektivt siit tillgoclose clessns rätt.
Han frairihbll el bl.
a., a t t modern, sisoni i atskilligr friiiiiinande lander bör fil riittighet at; - - - i fall, cli Iialv bevisning föreligger ocl damstolen f i n n e r s l d därtill, avliigg; cd p$, .veni soi-n % r fader. '
till lienncz - - - barn sanit a t t s; ~niliiillet bör bereda i~iittslijiilp $t inedellösa.
ogifta mödrar G.
H r o n l u n d begiir Utgarcler till förbahtrande a v ogifta i~iöclrars stii.11 Motion av Gertrud Månsson i ning.
I-Iiln frainliiiller cliirvicl det önsk viirda i att, s h o i n enligt danska ocl.
Stockholms stadsfullmäktige.
norslia lagstiftningen?
p % cloinstolsvzig Eii avclelning av Vita 13mclet.
underliitta fastslaenclet a v faderslrapel Stoclilioli~l 1i; tr P I I iipptagningsanstu1i ocli.
u tfhncle av barniippf ostringsbi.
föl * viii.iilö+; l lrviimor, soiii rakat i niii draget.
Han anser yiidare, a t t allmHn.
.
iwli sAlcrles liitt kiinnii ko~i~iiia in p$ f a r ua 3zlagar.en bör vara slrylclig a t t efter liga villoviigrir i en stor stad.
D e t t ~ l i e i n amniiilan a v den ogifta.
niodcrn å tjän- giinskn nyligen upprittat, liar fyllt e1 stens vagnar föra hennes talan eller stor iippgif ' t.
De s. lz.
rliddningshem biträda henne.
vid riittegA.ngcn.
Vidare iiicn giv; $ (&amp;, j tillfiilligt skydd, iitaa satt dc11 ogifta.
modern kiinde, efter kiiiinii endast erhjrid; ~ ir81Rng vistelsc 3oiiistols prövning,.
und er vissa 0111- tliir.
D e t 1i; ide föreslagits .i ~stac ' lsfiill- stiincljghetes berattigas a t t med ed be- iiiiiktigc.
titt f r i n en foiicl f ö r ett npp- kriiafta sin II~SRSO mgig.onde ett uttalat fostl~ingshciai f öig v i l ö s flickor faderskap. '
skiille k i i u ~ ~ lxviljits ' i: ii Ilidtag till upp- * - ' tagningsnnstiiltcn.
A v forincll~i sliiil.
Uessa 1Gdi~ imt,ionc:r. soni antagligen s#soiii .striclrrncl iiiot donationens- be- i o m i i ~ i att ~ lecli.2 till riy slcrjvelse frgn sf; iitiiiielsc., hlcv eincllertid (leteta ined 4rsclngca, villten Atcr; .tni:agligcn 1toii.i npr att över1iimna.s till fattigvfirclslag-; tiftningsliomi~iittén och lagberednin - gen, Hro ett g0t.t stöd för clet ovilllior- ign Irrii~c !l- pi, skynclsninn~a iitgkrcler.
0 ' I - - -.
- _ I _ _.
- - - - - *.
n h hon avrider mannen att teckna försak- ring A sitt eget eller bRgge makarnas liv .. P &amp; grund av mindre dddlighet ha kvinnor lägre premier i DE FQRE RIADE.
Premiebe- frielse vid sjukciom och olycksfall, m fl.
förr maner.
N. '
Statens garanti.
Motböckerna galla Över hela, riket.
Ficksparbössor tillhandahållas.
.
HIu~~dkontoret: Klarabergsgatan 23- Kommendörsgatan as.
Avdehkontor: Barnhusgatan 16. '
~e-positions-~anta Kapitalrakna-Ränta Sparkasse-Ränta} 5 proc; 4lI2 - Kassafack fr. kr.
5 pr Ar.
Malmbergets sot,-dem.
Kvinno- klubb shar ordinarie möten 2:dra och sista u h d a g e n i varje mAnad kl. ô,30 e. m. i Fol-; et8 Hue.
Styrelsen.
.
,.
.
Kiruna socw-dem.
kwinnoklubb av- haller ordinarie möten 1:ata och 3:rlje.mKnda-.
gen varje mhnad i Folkets Hus '.
lilla eal kl. 9, 0.
~ m.
Styrelsen.
Furulunds soc.-dem.
kvinnoklubb Motion ang. upphavandet av natt- arbetsförbudet för kvinnor: inom typografyrket har viickts av C.
Lind- hagci.
Fijr denna för kvinnor viktiga motion, liksom för ' motion av-Lindhagen ring.
utredning om förbud för raaltarbete &amp; en för män, kommer närmare redo- görelge att liimnae i marenumret.
--- -- - 1vhA11er ordinarie ' möte tredje.
tisdagen varje mAnad i godtemplarsalen kl. l /?
S 3. m.
Styrelsen.
.
Hiilsingborgs sot.-dem.
kvinno- tlubb av1i:Uler möte 1:stu och 3:dje mfinda-: on i m h a d e n i Folk.ets Hne ' F-sal kl. S e. in.
Stockholms Tjänarinneför6ning ivti8ller möte varje torsdag kl. 8,30 e. m.
B okalen Tunnelgatan 14; 2 tr..
.
.
