# ID: svediakorp-per2353
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,704
# sentences: 1,153
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR D E N.
SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN '.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongrcssens Verkställande Utskott!
(7:iie arg.)
- - - -.
- .- Prrnurnrratiocr~p~s: Deceder (1 I l: U) pr helt k, 60 öre pr halvt och 30 the pr fjardedcls Hr.
Lösnummer 10 öre.
.
-.
Redaktor: - v to ck hol ni 191 1, A.-U.
-.
- .- - .____.
-.
Illlorgonbris ' expedition P SIGNE SVENSSON, Upplandsgatan 85.
4 tr .. Stockholm.
p (II och dess civiliseras mer, till- allt fler kult&amp;lla - -.
- Arbetames Tryckeri - 1 Annonser !i sista sidorna pris 15 öre pr mm.
- varden, men hur förvaltas dessa?
Sagan om frid på Ifran a t t ha varit mer eller mindre barbarer och fört krig stater och jorden.
stammar emellan- p &amp; efter förhal- Om frid p &amp; jorden lär löftet en landena " hederligt " satt h a vi gatt gang ha klingat fran den öppna in i en allt högre civilisation pa skyn.
" Sang i hjärtan, vike smärtan, alla omraden, men föra dock nu- mörka tankar - flyn! '
Och mangaj mera inte krig utan rövartag och ganger sen har det talats sa vackert om detta höga tillstand, som en gang skuile bli människans arve- del.
Och framf &amp; allt i religionens namn predikas, som sig bör, ' denna lära.
Men sa en dag, med mer eller mindre Iangt mellan- rum, bryter ett s. k. krig ut, och da maste Gud anlitas att val- signa aven detta, ty " det kunde inte und- vikas ".
Var jord människor mer och vinna sig och- fler.
- I 9 slaktningar i dess allra simplaste som hemskaste former.
Vad som nu pagar i Tripolis har uppkallat all världens humanister till prote: ster mot vad som d ä r tilldrar sig; man star bestört och förskräckt inför d e skändligheter som iscen- satts fran det land, vilket till kom- mande ar ju hos sig skall halsa välkomna representanter fran en hel världs vänner.
av fred.
- ' Vara protester hjäl- pa ej nu, det a r sant, men detta .far ej av- halla oss fr2 n att dock uttala dem, att visa, att vi med av- s Q och vämjelse följa med och höra hur n r a n ~ ~ i s ~ pa o r kom- mando kunna bli som vilddjur, vilka, sedan de väl fatt blodad tand, intet sky.
- Vi fa höra hur de icke sky att även misshandla kvinnor och barn.
. "
, t.
.. '.
.
Det ar kvinnoverk att lindra li- danden och lika mycket är det kvinnans plikt att framförnr alla an- dra ge uttryck at sin fasa och förakt för dessa barbariska lagar,, som tilliita mord och r h och stympning.
En uppmaning ställes därför till kvinnoklubbarna att avgiva protest mot kriget, militarismen och dessas upphov kapitalismen.
Vi arbetakekvinnor miste alltid vara vakna mot valdets makt, vare sig det tar uttryck i vart eget land eller i andra.
b e r a l l t finnas de som fa lida oskyldigt och bliva utsatta för den grymhet som krig medför.
Vi miste avgiva protest mot barbariets triumfering och giva löfte att alltid vara med i den ar- ' ~ e t e t s har som kampar för " bröd, irihet och självansvar ".
Kvinnor!
Glöm ej att bidraga ii11 att sagan om frid pa jorden zj alltid rna förbli en saga. '
Arbetsutskof / et.
Aruna.
En indisk legend.
.
- Av Willy Lö~uenthal.
s- Solgud, StrAlande i glans och prakt, ' Blommande i guld och purpur: Vänd ditt ~trAleöga Signande till oss.
Indra, Lysande Varats kalla, Sänd ditt ljus I vbra törstande själar Is -- - som kunna förläna oss den kännedom om livet och den intellektuella spanstig- het och etyrka Eom sätta oss i stand att fullgöra samma proportion av men- talt livsarbete som förut kommit p % var Oliue Schreiner.
lott av fysiskt.
Skola aliiktets styres- miin framdeles icke utgöras av konungen.
Kap. PARASITISM.
och drottningen utan av folken som Ar det s&amp;, att maskinerna och natu- helt?
DA forclrn vi, sbsom utgörande, rens biincltia drivkrafter i framtiden till hälften av folken, vllr fulla drottninga- ~ t o r del komma att ersatta mhnisko- del i styrelsens och lagetiftningene ar- handen och manniskofoten vid arbetet bete.
Langsamt men beslutsamt fordra.
Tör nationernas beklädnad och bespis- vi, d % de gamla arbetsfalten etängaa och ning?
Skola dessa industrip-enar ej Översvämmas bakom oss, tillträde till längre förbli hemarbete?
I eb fall fordra de nya.
Denna fordran framställa vi icke en- vi pA, fabriken, magasinet, fältet, över- allt dar maskinerna inkriiktat vAr forna dast för vUr egen skull utan för slak- arbetsmark, att, ocksil vi, få, plats som tets basta.
E n ryttare som en .mörk natt rider ledare, kontrollanter och ägare.
Skall barnsbördens uppgift blott tillfalla - en fram genom en okänd trakt känner del av vart kön?
DA fordra vi för dem kanske hur hästen rycker till under ibland ode gom icke fb taga nilgon del honom; den stegrar sig, ar nara att diirute ett jämngott, lika aktat och vik- kasta honom till marken.
I mörkret tigt socialt aibetsfalt.
Är det eb, att förbannar h m mhhiinda djuret och tror, foetran av människovarelser slrall bli att det ej vill annat än kasta av .honom en mer och mer kost- och mödosam och befria sig f r h sin bijrda;.
Men nar s p e l ~ a t t n i n g, deras uppfostran och bild- morgonen gryr och lyser upp de berg ning en allt svbrare, mera invecklad och och dalar han passerat, ser han sig om mera vetenskaplig konst, dlt fordra vi och marker kanhända att just den plats för oss ~ijälva dan bildning och träning, dar djuret stegrat sig, slagit hovarna i som skola satta oss i stand att under- jorden och vägrat att gi3, fram p &amp; den visa det, &amp; läkte vi föda till världen.
Är gamla vägen, utgjorde: randen av ett det s&amp;, att kravet pA barnafödelae till förfgrligt brlldjup, ned i vilket ännu den grad kommer att minskas, att till ett steg skulle störtat bilde hast och och med i deras liv som äro barna- ryttare.
Och d % inser han kanske, att föderskor det endast kommer att upp.
det var en instinkt, visare än hans egen, taga ett halvt dussin av de ejuttio &amp; r som förmadde djuret, fastan mörker som äro människan beskärda?
DA fordra radde, att epringa til1bak.a och söka en vi, att för oss ' öppnas ännu en utväg ny stig, pS vilken de i trygghet kunde att med värdighet och varde fylla de fiirdas bada tv&amp;.
manga övriga Arens historia.
Skall in I det _virrvarr och mörker ' som nu tellektuell möda allt mer och mer er- rada, ' kan det tyckas att kvinnan.
i sin siitta .musklernas kraftansträngning i önskan att finna nya viigar till arbete livets arbete?
DA fordra vi för var del och sysselsättning endast ledes av en den bildning och den handlingsfrihet, optilitlig impuls eller att hon själviskt Ur " Kvinnan och arbetet ". '
Brahma valeigne Eder, mina vänner, som hava kommit för att lyssna till mina ord.
SA att I .icke trötta varden av arbetsdagens möda, s % att I icke doa och gudlöse varden; öppnen Edra öron, att jag mil ingjuta i dem den ande, som över mig svävar och eom gör mig till sin mun.
Ty jag ar en- dast ett fat, till randen fyllt med ettt kosteligt vin, ett horn och en, trumpet, i vilken Herren inblilser ain ande, en punkt och en krete.
LAten mig .beratta Eder om Aruna, den blandande rena, som en gAng skall uppst % och leva i tusen och tusen Ar.
För henne ar det vi alla leva, för henne, @ om är ande och sjal med oss och mänsklighetens sista blomma.
Allt av rena tankar, som nhgonsin uppkom mo hos människorna, skall bo i henne, allt vad en människa nhgonsin av.
godhet och.
skönhet uppnatt skall finnas i henne,.
- en.
sista höjd, en bergtopp skall hon vara: manskli,ghetena krona.
För henne och endast för henne bemö- dur sig människosjälen, lever ett liv i tusen gestalter, flyr ur den döda krop- pen i en ny, levande: - ett evigt krets- lopp - en evig luttring.
Men en gAng söker blott sitt eget bästa p % bekostnad av slaktets, som hon s &amp; länge och sa troget burit framat.
Men nar en ljusare Framtid dagats och den innevarande ti- dens dimmor skingrats - mllnne det inte db blir klart, ritt det icke ar en- dast för egen del utan för hela släktets skull kvinnan sökt sig nya stigar? '
.
Ty ma det noga beaktas vilken var atallning är, då, vi i dag som kvinnor begara nya arbetsfält och en omdaning av vArt förhallande till livet.
Upprepade glinier, SH säger oss histo- rien, nar människovarelserna n %tt till en viss.
höjd av materiell.
civilisation, - har en förunderlig tendens att bli mer eller mindre parasitisk framträtt hos kvinnan.
De sociala förhilllandena ha varit ägnade att frAntaga henne alla former av aktivt medvetet socialt arbete och reducerat henne, l i k t det lägsta kryp, till det blotta utövandet av sina sexuella Punktioner.
Och resultatet av denna parasitism har alltid varit on förminslr- ning av livskraft och intelligens hos kvinnan, efter en längre eller kortare tidrymd följd av samma symtom ho?
hennes manliga ättlingar inom hela det samhiille hon tillhör.
Det kan dock sagas, att i det fSrfliituas historia ha farorna för könsparasitism aldrig hotat mer an en liten del av människosläktets kvinnliga medlemmar, och dessa ha uteslutande tillhört niigon härskande raa eller klass, ty den stora massan av kvinnor nnder dem hnr all- tid varit tvungen ritt Ataga sig mhngn former av ansträngande verksamhet.
Det ar den dag som är och under vAr moderna civilieations egendomliga vill- kor, eom könsparasitiamen för förettil g h g e n blivit en mer eller mindre av- lägsen fara for flertalet av civiliserade kvinnor, ja, hotar att bli det för alla.
' -.
.
.
.
.
--. --- ---- .- ------ -- --. * -.
.. -.
-.
.
-.
.
- ---- ... a e-.
-.
-. ----- .r i fjiirran, fjiirran tider skall ett flicke- barn födas, höljet till den sista, klara, harliga miinniskosjalen: Aruna l l: det Aret, c15 hon födes, skola alla b l o n i ~ o r sjutton gbnger blomma och alla triicl sjutton ghnger biira frukt, och det vrblande havet skall Aterbörda lan- det alla skatter det sliikat, och jorden skall öppna sina heinligaste kamrar och lyfta alla 5dla stenar inot solen.
hien A4rui~a skall viixa upp i oförlik- nelig skönhet; den soni ser hennes strd- lande ögon störtar för hennea fötter till jorden och förbrinner av het kiirlek till henne, alla betvingar hon med sina blickars mildhet, med sina hlrliga lem- mars skönhet.
- Sh kommer dagen, d &amp; konungen Ibter kalla henne till sin mlika.
Ett underbart tempel av marmor bygges St henne, hon sitter pii en tron av agat, och man offrar At henne myrra, nnrdiis och ainbra, rökelse och friikter frAn fältet, de kostligaste, - och allt, det, eom alskaa mest, och det som evhrast umbsres.
TroEast blir hon var- nad och vhrdud, som en Rdelsten, att icke ukuggan av nAgot orent rna beröra henne, att icke fruktan och bekymmer mil närma sig henne.
Tusen kvinnor ' äro hennes tjlnare, men hon behöver dem ej.
Endatit en vink i hennes öga -- och hela folket vill uppfylla hennes önskan.
Men kärlek och hat bo ' tätt intill varandra i människornas hjärtan, och aldrig bata manniskorna mera an dar, varest de förut vördnadsfullt hava till- bedit.
En dag finner man henne i armarna pil en friirnmande man.
Det ar en hög, strglögder man med ett blottat evard i handen och en hjiilm av drivet guld p &amp; de ljusa lockarna.
Men han är med ens försvunnen, d % man vill gripa ho- nom.
Dock, hon stannar kvar och folkets kiirlek förbyts i rariande vrede.
.Hon lir ondla tjuta de - rhon har förneclrat sig och dragit oss alla ned i smutsen.
Hon maste döls - Och s5 gilr en dag och annu en, men ptt aftonen den tredje dtigen för man henne till döden.
I hennes eget tempel ar balet tillrett; tunga, svarta täcken tiicka golvet och hanga mellan pelarna, &amp; tt inte det svagaste ljud, den finaste Ijusstrdle mil triinga dit in.
Sju viil- diga facklor lysa över mangden, som Pil den mänskliga iiitvecklingens m y o ket tidiga stadier utgjorde den sexuella parasitismen och kvinnans urartning alls icke nagon killa till ~ocial fara.
Var- helst förhiillandena gjort det oundvikligt att allt arbete horn ett samhiille ' miiste fiillgöras av sam hiillsmedlemmarna själva, utan tillhjälp av slavar eller maskiner, bar det alltid framtratt en benägenhet att lagga en nCLgot för stor del av det sociala arbetet p &amp; kvinnan.
Under inga förhAllanden, under ingen tid och p &amp; intet stalle ha, eH lange världen stait, de manliga medlemmarna av nagot folk eller av n8gon klass visat den allra ringaste benägenhet att lilta eina kvinnor bli sysslolösa eller parasitiska s % Iiinge arbetet med att föda ' och kliida dem i sil fnll skulle överflyttats pil dem sjulva.
Parasitismen blir en m6jlighet för kvinnan först sedan man hunnit till den punkt i civilisationeti - som för resten upprifitts av Greklands, Roms, Persiens, Assyriens och Indiens forntida civiliaa- tioner och i vbra dagar Aterfinnes inom mdnga österliindska, som till exempel Iiinaa och Turkiets - db den hiirskande rnsen eller klasscn, tack vnre ett vitt iitetriickt nnlitnndo riv slavarbete eller av iinderkuvade f01 ksloigs dier khssers arbete, hlivit sfi rikligt försedd med livets materiella goda, att dess egna kvinnors arbete npphört att vara nöd- randigt.
Sedan man hunnit till denna punk.t, men aldrig förr, iir det som i förgangna tider symtomerna till kvirfnlig parasitism niistan omedel bart trätt i ilagen och blivit en v %da för samhället.
tätt sammanträngd, stum och orörlig, viintar de sista stunderna.
.
.
DA I juder gong.
gongen l Ensam, endast förd av en gosse, skri- der Artina genom hallen.
Blinda kvin- nor hava tvungits att hölja hennes an- sikte, ty vem evarar för - eii h a v a, att vi ej Aterigen mannieikorna sagt falla ned och tillbedja henne, d % vi se.
hennes ljuva ögon?
Nii st %r hon pil vedhögen, hennea svaga fötter darra p % de grova träna - SA breder hon plötsligt ut armarna och ropar:.
.
, Du härlige, för vars skiill jag nu maste lida den bittra döden, hjälp mig!
Ännu ar jag ej glad At förintelsen; min kropp ar en tom frukt, e j har jag njutit en moders lycka.
Mina ögon och mina händer, min sjiil och mitt blod iiro ännu med livet innerligt förenade, och ännu ar jag ej trött av de växlande dagarna.
Nu först, d % jag sAg dig, du iidle, dustarke, du rene, ar jag upp- viickt till livet och kiinner den varma blodströminen i mina lemmar och mitt hjärtas djupa ängslan.
Jag var ett hav, rom Iiig avsides frAn den härliga stor- - ' I _ - - -.
- och Aterverltningar, att de icke kunna väl g i r för sig för hustrun till en vild innefattas i en enda tes.
Bakom den hövding, som inte har mer än fyra kvinnliga parasitismens fenomen har slavar som bringa henne hennes mzje alltid legat ett annat större socialt fe- och mjölk och breda ut hennes hudar nomen; det har, som vi sett, alltid före- i solskenet, att bli lika rent parasitisk gatts av iinderkiivandet av hela sarnman- som den mest uppvaktade och betjänade hörande massor av andra manniskova- dam p &amp; modet i det gamla Rom eller relser ioasom slavar, lydraser eller klasser, det nutida Paris, London eller New York, och som resultat av dessa klassers över- och beloppet a v den icke sjiilvförvärvade drivna arbete har alltid stora oförtjänta materiella rikedom som kan förvekliga rikedomar hopat sig i den rådande klas- individer inom samma samhälle varierar sens eller rasens händer.
Det har alltid i man av styrkan eller svagheten i deras varit genom att leva pA dessa rikedo- intellektuella och moraliska fiber och mar - resultatet av tvunget eller illa naturliga verksamhetsbegär. ")
betalt arbete - som fordomdags den Den försvagande verkan i den rike- rhdande rasens eller klamens kvinna dom soin utan arbete tillfaller individen förlorat sin verksamhetslust och kommit beror saledes icke p % de materiella tin- stt existera uteslutande .genom det pas- gen i och för sig utan p &amp; den makt ' liva fullgörandet av aina sexuella funk- de möjligen aga att beröva individen kmer.
Om det icke i forntiden funnits all eggelse till ansträngning och på, s % ilavar och underkuvade klasser, &amp; om s i t t förstöra, den intellektuella, fysiska ~ t f ö r t livets grova fysiska arbete och och till sist aven den moraliska tagan.
ilstrat överflödig rikedom, skulle den Vid närmare undersökning skola vi idens kvinnliga parasitioïn varit en att i alla förghngna civilijationer finna, omöjlighet.
Det ligger darför en djup sanning i har ' det nästan alltid varit kvinnan som den sa ofta hörda utsagan, att de forn- först .visat beniigenhet att nh denna Lida tor ra nationernae och civilisationer- punkt, och jag tror, att forskningen nas förfall uppkommit till följd av den skall liira oss, ritt dct niistan alltid varit Eörvek1:ing den överdrivna rikedomen frbn kvinnan till mannen förveklingen x h lysen medfört, och det ligger vidare och förfallet meddelat sig.
Varför s &amp; iir, ligger i öppen dag.
sn kanske an djupare sanning i det pAstAeildet, ntt deras iinderghg haft För det första är .det inom det husliga sin yttersta orsak i hela rasens, ah väl arbetets sfär slavarbetet eller det lejda mannens som kvinnans, förvekligande.
arbetet lättast och försAtligast triinger in.
Den makt som ligger i hugg och.
------------ Att precisera de materiella villkor slag och utkastat guld kan mycket Iät- ' varunder denna punkt n %s gLir icke för Det ar alle icke ovanligt att inom moderila 3ig - de vixla ej blott med rasen och eamhllllcn finna kvinnor av en relativt taget; Vare det 1 h g t ifrtln oss att p8.st %, iidevarvet utan aven med individen.
icke ~ %rdelee rik klase, hiietriir och döttrar att de forntida civilisationer som gatt En Marcus Aiireliiis var i ett palats av till handlande och tjiinstomiin, som om derae under, gjort detta uteslutande till följd guld och marmor i stknd att bibehalla manliga elaktingar föree dom med ett ganska begriinerit penninganelag iitail att de göra sv deras kvinnors paraaitlsm.
De stora iin enkelhet och nianlighet lika, fullkom- akal för det, bli lika fiillkomligt parneitieka vittgfiende sociala fenomenen ha alltid ligt som om han bott i eii herdes hydda, och odugliga som de kvinnor, vilka ha ofant- iitm undantag s &amp; rrammansatta orsaker iinder det att A andra eidan det mycket liga rikedoinsr till eitt fdrfogande.
- '.
L - n ' - - - -.
4 _.
.
.
.
.
-- .I.
..... _ _ *.
.
_ ___ ... - - _ .- -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- .- ........ _ C _.
- 4.
.
- MORGONBRIS.
* .. - _ --------.
- .- ....
- ... --.
. ------.
.
.
- -- -- - .-.
.
.
.
.
.
-.
......
.
.
- I. -- rueii, en drömmaiide knopp var jag, riiddande lcraft?
O ljuset ~ Atinu ej kysst.
.O, du min av min van l B - Ve, jag ar övergiven E, DA.
.rivas plötsligt t ' ckena till marken, skapare, du min 451, mitt liv, hjiilpl Kom, koin och slit mig lös frdn dkarnas mängden strömmar in - skri och blek bnnd.
De sago i mig en gndinna, och fasa l Vad har skett, vad har skett?
jag ar dock endast en miinniska, en -- 0, kommen, kommen dock och miiiiniskn full.
av varmt blod, full av skilden - skliden undret!
.leende, full av tdrar.
hied dukar ha Lik en stormflod brusar den böljande de höljt mitt aneikte, emedan de frukta inina anletsdrags oskuld.
De kalla mig mängden upp till templet.
Vitt har natten brett sina dunkia trolös, befliickad och syndfull, db en utidei-sam b l o n ~ n ~ ar a utshgen i mitt vingar, lik en avart slöja viilver sig inre, d l jag vaknat upp ur kiin~lolös himlen.
Och se da,r!
Vad kommer sömn - dS.
nigot nytt, Överväldigande dar framglidande bakom kullens svarta fyller mig,.jag, som - emedan jag var skugga?
Sen1 En dunkelröd, mäktig tom - liknade en konetfull kalk, som kiva skjuter sig högre och högre upp, sakriar det doftande vinet.
Ja, en ny kastar blodrött ljus in i natten, sh att dag kom, en ny morgonrodnad glödde, denna e &amp; sm&amp;ningom glöder.
Och högre da jag ebg dig, - du min atrfilandel - och högre pb himlen stiger.
eldbollen stjarriorna började sjungs för mig, min och vax+ r och växer till överviildigande sjal och mina e n k a r lyfte sig.
Mitt storlek, - täcker himlens halva yta hjartas slag ropar efter dig i alla dröm- med sin fiammande, virvlande dimma tyngda stunder, - ropar!
ropar1 Hjiilp av eld.
Och dar - nkgonstades ett rop - mig, min viinl De vilja föratöra min ett endal Darpå, tjugo, kropp och min levnads alla ve och ett skarpt - som en ' orkan brujar hundra, tusen, sallheter.
Iljalp mig!
I min största nöd anropar jag dig.
Var ar du min det fram: Solen kommer1 Solen kommer!
Och allt kastar sig till marken, till van, var är d u?
Varför dröjer du att hjälpa mig, du, vad hindrar din arms jorden, gömmer aiisik.tet.
Liksom en - tare anskaffa arbetare och bereda kläder tidigt utför strängt socialt arbete i andra och.
föda,.
ja, till och med uppfostra riktningar - och som, varhelst hon barn, an den kan skaffa sAdana arbetare, finnes, ' ar slaktets met t produktiva ar.
%t vilka kriget8 och styrelsens uppgifter betare - ar det blott ' ett steg, ehuru kunna anförtros, och dessa senare ut- l h g t, till den kvinna som i riklig mängd gjorde förr mannens särskilda omrdde.
alstrar avkomma men icke uppfostrar Den romerska kvinnan hade sedan flera den, ej heller utför niigot motvägande.
generationer tillbaka blivit undanträngd socialt arbete.
Friln denna kvinna Ater- eller ersatt inom de hueliga sysslornas igen till den som föder f % eller inga sfär och i besväret med barnens v %rd barn och icke utför n %got produktivt och uppfostran samt blivit ohjälpligt socialt arbete men i egenskap av hustru parasitisk innan den romerskb mannen eller äl~karinna lever uteslutande p &amp; kunnat ersatta sitt eget arbete med övandet av sin sexuella funktion ar legoh jonens och barbarenq, vare sig inom stege: kort.
Sedan I r det bara ett steg kvar till den prostituerade, som icke bären eller i stlitsstyrelsens mödor.
För det andra är att märka, att som ger: sig sken av att utfiira .nhgot pro- kvinnan har en högviktig ehuru passiv duktivt arbete och kom i stallet för liv uppgift, som icke kan frhtagas henne ar, kand för att alstra sjukdom och död, och eom ph ett ingaende sätt förbinder men som parasitiskt exiuterar genom sitt sig med hennes .person .i barnafödelsens sexuella attribut.
Hur oerhört an av- handling, och enar hennee ~iexuella stAndet är mellan derina series bada attributer iiro ett föremA.1 ' för mannens yttereta punkter och hur motsatt dessas AtrA och begär, ~h frestas hon pil ett etallning till världen iin ar, finns det slirdeles försitligt och smilningom till- dock i det verkliga livet ingen skarpt.
.
tagande satt ritt som stöd lita till d a n a uppdragen, klar, tydlig linje, som skiljer enda sesuella funktion.
Detta ar i sa den ena typens kvinnor frAn defi andras.
hög grad fallet, att till och med niit De övergli.
i varandra medelst fina och hon icko pA iiilgot sKit fullgör denna omarkliga nyanser.
Och det Er utför funktion, förefinnes likviil hos henne en detta sluttando plan som agrskilt de egendomlig tendene att otngiva sig med civiliserade folkens kvinnor frestas ritt frhn den stolta höj- funktionens berömmelse, och sk val i omedvetet glida &amp; in egen uppskattning som i samhiilleta den av ett t i l l s t h d av ilen mest nitiska sammanblandas gärna blotta potentiali- sociala verksamhet till ett tillsthd av teten till en plikt, Bom.
hon kanske total, b jalplöa och overksam parasitism, aldrig uppfyller, ' med funktionens ' verk- utan att.
de själva marka det och utan.
liga uppfyllelse.
Under den mäktiga att samhilllet marker det.
Den kvinna egiden av kvinnan som föder och upp- som upphört att fostra uin avkomma fostrar avkomma och aven i andra nv- eller som upphört att f % iiagon avkomma seetiden arbetar flitigt för sitt sliikte, alls och som icke heller utför nhgon annan kryper sil smilningom helt omiirkligt sam hallsfunktion av gagnelig beskaffen- den kvinna in, som alls icke.,gör nagot het döljer detta faktum för sig själv dylikt.
FrAn den kraftiga arbetande genom att dröja vid den sanningen, att kvinnan, som föder manniekovarelser sil hon ar kvinna och att hos henne finne8 ldngt hennes förmaga sträcker eig, utan förmagan, ehuru i latent form.
h j d p uppfostrar sin avkomma och sam- - - - - - - -.
- - - - - droppe, som svinner i flammor Br allt förstAnd, allt högtbeprisat manniakoför- fitHnd, och den sista el.andiga resten.
av förnuft malar den frulrtansvarda fasan.
Men niirmre och närmre kommer den väldiga stjärnan, glödbet andedräkt flämtar den framfijr ejg, och ur de fiammande 1 jusmolnen störtar eldregnet.
Lik en tung, gyllene sköld välver den sig .under himlen, oceanernas vatten bliva till dnga, och bergen smälta och iiyta ut, och alla regnbagens färger falla ned och blanda sig med varandra: ett skimrande och ett glimmande av tusen färger och toner.
Diirinne tjuter storm- vinden och elden3 i~kum och bros sin väldiga symfoni.
Fran Arunas ögon har slöjan sjunkit och Angestfull liingtan, fruktan och hopp a r henues känsla: s % stirrar hon in i den kommande solen.
- Och se ur eldmolnen löser sig en gestalt, u?
de kretsande massorna, ur röken och flam- morna fortnar sig en människogestalt.
och kommer henne till mötes.
Det ar en hög, strtllögder man med ett blottat svärd i handen och en hjälm av drivet guld pA de ljusa lockarna.
D % skälver Arunas hjärta, ty hon ka.nner.
igen ho- - Det ligger, som vi ~iagt., i kvinnans makt att ge sin prägel At sina efter- kommande, manliga som kvinnliga, icke endast genom germinalt arv och genom.
inflytande under havandeskapet utan Framför allt genom frambringandet av den själsliga atmosEär, i vilken de käns- liga.
första barna %ren tillbringas, och detta gör att den barnafödande kvinnans beskaffenhet är av allra högsta intresse Eör slaktet Det ar detta faktum som gör, att icke ens prostitutionen.
- i miinga andra hänseenden den mest fran-.
atotande form av kvinnoparasitism som - bemsökt mänskligheten -.
a r mera bin- clerlig för beframjendet eller till och med bevarandet av ett sunt och kraftigt lamhalle an parasitismen hos dess barna: födande kvinna.
Ty hur betungande in den prostituerade ar för det sam- * hälle BOM underhmer henne, i det hon gengäld för vad hon konsumerar ger ajukdom och skada till sjiils- och kanslo- ivet, sil inverkar hon likv51 icke s &amp; iirekt r) &amp; den närmaste generationen som den underhbllna hustrun eller den underhAllna iilskarinnnn, Rom out pldnligt eiitter sin slappa priigel p &amp; följande generation.
Ingen man trädde nfigonsin in i livet p &amp; mer än en navelstrangs avatbnd frAn den kvinna som födde honom.
Det ar kvinnan som är sliiktets diitliga norm, från vilken ingen avvikelse kan ske p &amp; nilgon vag- eller tidslängd eller iit ahgot h %llf om hennes hjärna försvagas, för- 3vagas mannens som hon föder; om hennes muskel slappas, dappris hans, om hon förfaller, förfaller folket.
.
,.
.
.
--- .. -- .-.
--. --.
__^.
.
- .. -.
.
.
- - MORGONBRIS -.
.
- -.
----. --- --. -- - -.
-- ---- .-.- .. ---- - --. -- ..
- -. ----------. ---. ---- _-.-. ----------. ---------- _.
- - - - P - ... -- --. --- .- - -.
- - - - - - -.
- _ ----- .. -- _ ----. -- - * - .. - - ----- 5 J U LAFTON av Carl Larsson.
norr~.
Med lysande, milda ögon skiidar han pb henne, liinge - d &amp; blir hon varse, att hans ögonlock icke darra.
IZq o h d l i g skriick griper hennes sjal, och hon sjunker p &amp; knä framför honom, ty plötsligt har allt av iingest vikit och allt, allt har blivit ljust och klart för hennes blick.
-, indra!
Indrula Rleii clcn gyllene gucleii lyfter henne till sitt hröst och kysser hennes panna, hennes kinder, hennea iniin.
DB slockiici de giriga, viiltlign fl:imrnorna runtom- kriog, eii vid ~ l i i t t breder riig för hen1ie.s blick, prtiktfullt blommande av siill- samma, friimmaiide lysande blommor.
lliirigenom skrida de bAdu, djupt fbngna .. av giiclomliga skripardrömmar - skrida Iiingramt - lifngeamt.
Detta ar historien om Aruna, den blandande rena, som en gAnb skall uppst8 och leva i tusen och tusen Ar.
SIL skola en g h g solen och jorden till ett försmalta, Indrn och Aruna, - och ett nytt sliik.te, ett kraftigare, friare, ljusare skall en g h g blomma.
ingenting mindre itn hela konstha &amp; och död mot det simpla, ' stillösa gott- verkets onadming.
P 8 detta falt intagei köpskramet.
- Tack vare deras .energi Ruskin en ledarestallning, som inger och Ruskins pengar s % lyckades verk- förmir göra honom stridig.
ligen dessa .tre man att alldeles revolu- tionera den engelska konetindustrien Under de gamla grekernas tid stod konathantverket mycket högt, men nai och d a r i f r h gick sedan skönhetsf flo de ii D SH Itristendomen och barbarhorderna j ut till övriga länder.
förening togo död pb den klassiska kon.
De framtrollade mThe Modern Style.~, sten dröjdo det liinge innan vi finga deilna fina blandning av allt; vad forna den finti, kristna medeltida konsten, som tiden haft vrickrast och biist inom konst- kunde i m h g n fall tiivla med den industrien, nvpnsuat för vira dagars grekiska och slog ut i full blom under h u k och behov.
Detta var ett 13erkiiles- den s. k. ren ii sa ansens P tidevarv.
(rueniis arbete.
John ' Ruskin var inom lrlöver- sans betyder phnyttfödelse.)
Denna bladet den eom teoretiskt tog ledningen, ' tidsperiod priiglades av en konst och dels genom sina böcker och tidslrrifts- ett konsthantverk,.
s &amp; Rka, att vi häpna artiklar, som utövade ett oerhört infly- inför do mästerverk som stamma fr %n tande på, hela den engelska nationen.
renässansens dagar.
Han h611 dundrande straffpredikningur SA smA.ningom Eörföll smaken allt mer med anledning av.
den urartning som och mer och niir eA storindustrialismen det engelska folkets smak hiinfallit till, med sina allt annat undanträngande han undervisade och han sporrade till billiga alster, producerade: i masJor, bröt nyn tag.
Hans böcker:; Huru vi skola ~ vi skola igenom fingo vi en hel iiver~vämning arbeta och h u s l ~ % l l a?
, Vad av billiga, smak- o c h stillijsa gottköps- ilska och vArda ?s m. fl.
vor0 sm8 varor, som kommer en konstnärligt mästerverk.
vaken miinniska ' att rysa och som i Han kunde pH inga villlcor förlika grund fördiirvade smaken hos silviil sig med den &amp; liga smak som dussin- över- som underklase.
tirbetena inom industrien framalstrade Denna ssmakfördiirvare~ for fram som utan drog energiskt i härnad mot dem en andlig pest och England, Tyskland x h prieade i högstämda ordalag konst- - och Amerika tiivlade om i4 sta främst hantverket och manade hanniskorna i ledet.
, Men nar nöden iir som störat att Atergå, till detta.
En hemmets konstnär.
.Konsten., sade han, P har tagit ar hjälpen som niirmast&gt;, heter det.
i krukmakarens cich timmer- sin början fin smak hotade att Nar all verkligt For Morgonbrie julnummer ' av människan har mannens yrken och försvinna framträdde.
i England ett Rata Ddetröm.
klöverblad av man, oom helt Öch h8llet vuxit genom dem.
I John Ruskin kan med allt skäl kallas danade om smaken i sitt hemland och Snickaren B, heter det vidare, .som * hemmets konstniin, ty h i n eatte en fr %n England har sedan denna konst.
med saker hand skulle tillverkat an god del av bAde ciin kraft och sin för- närliga PpAnyttEödelse~ spritt sig snart smakfull möbel, har blivit arkitekt och mögenhet ph att omskapa smaken hos sagt aver hela världen. '
Dema trenne uppgjort plan till en avskyvihd utstall- sina landsmän och höja och förfina dem.
nydanare voro: John Ruskin, William ningslokal, dekorationsmAlaren, som med Hans föräldrar vor0 mycket förmögna RIorris och Walter Crane, namn som fin smak skulle smyckat tak och vaggar, och vid &amp; in fara död började han orne.
aldrig skola förblekna i konstens hiivder.
har blivit historiernilare och slösar sin delbart realisera sina planer för konst- Alla tre hade satt som sitt mA1 höjan- FörmAga pil oiiju tbara .historiska ämnen.
hantverkets höjande.
det av m a k e n hos hela det engslslca DA hela hantverksdemokratien vill bli John Ruskin hör till var tids yppersta folket genom att i handeln fil ut konst- artister ha alla artister försvunnit f r h per~onligheter.
8Avii.l genom sin sar- närliga och verkligt fina, men det oaktat hantverken, endast maskiner Aterstii.
egna rjtiillni ng som.
sam hallsreformator prisbilliga konstslöjdsalster och nödvan- %viil konsten som hantverket bli li- .som ock genom sin framskjutna platn dighetuarti klrir, siisom porsliner, glas, iancie dHrpA, den förra drages ned och inom den moderna konstritkning, som tapeter, mö bler, mö beltyger, gardiner, jet andra höjer sig icke över siii Inga mtt pA ~ i t t program ingenting mer och m. m.
Och de fiirklarade krig p &amp; liv nivR.
P ' -- John Ruskin.
\
skulle jag kunna sälja dem?
Kanske jag Ruskin utgAr, soin sagts, frAn den i morgon har nagot att andra., För sunda principen, att det iir lika liilt * Kristi triumfs var han bjuden 60,000.
att tillverka tapeter, möbeltyger, nlattor, dollsra, men han sHlde den ej utan prdiner och bohag efter vackra, smak- fulla mönster, det fordras bara att folk ' öddes i Dinaut, en liten belgisk by, mlilade i stallet porträtt av rika ameri- far detta klart för sig, sb blir det fula leii 22 februari 1806.
Hans far var kaner still ved under grytans, alla sina och okonstnärliga snart bannlyst.
Han skräddare och hade sedermera som sol- övriga tavlor behöll han.
vill 1Ira människorna, att de enklaste lat deltagit i de större Napoleonska Slutligen kom belöningen l Belgieka busgerbdsaaker kunna vara stilfulla och krigen och heinkom som invalid.
I-Ian staten anordnade en atelier At honom fick dA en gendarmtjänst och denna vackra ulan att rara dyrbara.
Och och där malade han i lugn och ro.
han vill inplanta hos oss detta alldeles innehade han till sin diid., Tavlorna skulle i gengalld tillfalla bel- Antoines far var en siillsgort nobel sbsom Ellen Key sökt görs i sin lilla giska staten, det är orsaken till att man m3nniska och gjorde allt, för att utveckla skrift .Skönhet for alla .. .Tyr, säger ej ser några av hans malningar i mu- Ruskin, s hela människan förfinas ge- och fostra, den kara pojkens, som han s6erna. '
De tinnas alla i Musc IVierlz ~ a d e.
Och modern - ja, hon avgudade riom en ädel omgivning., helt enkelt in Eon och i gengäld fick vid Place de \ Viertil, där hans byst i Men om Ruskin i England förde pen.
hon, hela livet igenom, hans klrlek och brons ar rest.
nan och med den sökte vicka till live tillgiven het.
IiIan dog den 11 juli 1865 och ända de slumrande sköiilietsinstinkterna, e3 Redan sotn litet barn röjde han sina in i de sista ögonblicken fantiserade han arbetade IVilliam Morris och Walter konstnärsanlag.
Det berättas att en om eina malningar och ' lian ropade: Crane direkt genom sina mönst errit- $ng niir chefen för gendarmeriet var sFort, fort, ge mig peiislar och palett!
ningar och niodeller för att höja och pA besök ryggade han till för en groda, SAdana underbara bilder jag ser!, SA rens smaken.
Och massor av gardiner, gom att y &amp; golvet., men vid niirmare slöt den trotsige Wiert z sina dagar möbeltyger, 1iusgerA.d och prydnadsförc- pAseende befanns det att ' grodan var arekrönt och uppburen, som han i kam- mig1 iiro tecknado av dessi första k l w midad av den lilla Wiertz.
Tack vare peus dagar drömt sig.
sena B koiistniirer-arbetaren med lijiirnli och hriiid, ty s3vii.l William Morria oqh \ Vnlter Crane som ~jiilva John Iliiskin vor0 ej friimmande fiir kon~tdöjdens praktiska arbete.
IVilliam Morris var tillika författare och socialist och har skrivit sNbgot nytt f.rbn en ny viirldn, en alldeles förtju- sande framtidsdröm.
Walter Crane hr socialdemokrat och har ekiin kt viirlden en hel del hiinförande teckningar, bland andra, Arbetets triumf s " ') och ~Kommii- iiens; bada höra till det yppereta man kan se.
En liten samling av hans för- tjusande malningar tinnas pli National.
museum.
Men förutom dessa maii fanns det annu en, som bör niimnas vid sidan om dem, en fabrikant vid namn Liberty, som genom en äre egen smakfull stil pA ------- sina gardiner, möbeltyger m. m. gjort en utomordentlig insats i höjandet av " L Y C K L I G A T I D E R " av Wiertz.
det engelska folkets emak och utvecklat denna i hög grad.
Man brukar kalla honom, agitatorn lett8 prov pK konstnarsgryn togs han Denna smakförädling spridde sig s &amp;, m hand av gendarmchefen och sändes med penseln, och däri ligger mycken - amiiningom till andra länder och en il1 målarakademien i Antwerpen.
Här eanning, ty i en hel serie bilder har etravan .att förfina och förädla manni.
&gt;lev ban en av de allra främsta eleverna, han skildrat proletariateta bottenlösa skornas konstinstinkter har gjort sig nen sa dog hans beskyddare och den nöd och krigets fasor lika väl som de gällande över hela vlrlden och denna L6-Ariga Wiertz stod erisam utan van- ljusa, glada lyckodrömmarna om man- strävan har krönts med framgAiig.
Och ier och hjälpare och till.
all olycka dog niskoslakteta framtid.
E. D-m.
i samma man som smaken höjes SA iven hans ' far.
Nu började en hArd kommer ocks % kravet pA vackra, enkla, ramp för livet!
Under 10 lAnga Ar Karolus dikter.
Just i dagarna kr stilfulla hem att uppsta och om vi ej irbetade han och svalt, förföljd av ha mer Bn ett eller tvil rum och kök ärares ocb kamraters lumpna firnasinne.
det 10 Ar sedan arbetareskalden I&lt;.
J. Gabrielsson (Karolus) dog ..
Hans minne till v&amp;rt förfogande vilja vi h a, dem Kampen var ohygglig, .ty den var bAde stilfulla och vackra.
Men da komma bsisk och psykisk, men Wiert z red ut firas nu i föreningarna.
Detta minne v.i ock att bannlysa allt pr81 och alla itormen och de brev han under deesa kan icke firas värdigare.
an genoni upp- smaklösa former och färger och i stallet lina olycksdagar skrev till modern äro läsning och studium av hans * diktning.
lara oss att älska det enkla och stilfulla.
förande sorgsna.
Hon var hans biista Hans dikter äro ' aml lade och utgivna ErAn Partiförlaget och finnas att köpa rän och hjälpte honom s &amp; mycket i hos alla arbetarekorninuner samt kan iennes förmaga stod och ej ett ögon- rekvireras f r h Partiförlaget, Barnhus- ~lick tvivlade, hon p &amp; att han skulle gatan 16, ' Stockholm.
Priset iirl l kr.
di en världsberömd ' konstniir.
Och hon Lämplig julklapp lpadde sant, Wiert ar världsberömd l Morgonbris för hr 1912..
Kommissionär i 5 $r för Alorgoii- SB svulto de och h ~ ~ ~ a d tillsam- eli Prenumerera p5 posten till kvinnliga nans pH bättre dagar - och dessa bris har fru Anna Antlersson i I-Ioriidd anhöriga och vänner.
IJris kr.
1: 20. rommo.
IViertz var en berönid konst.
varit men nu inilst avgb pil grund av iär, som skulle kunnat tjiina guld i sjuklighet.
Vi vilejs genom dessa rider iverflöd, men han älskade konsten för hjartligt tacka henne för detta arbete iögt för att vilja ockra p &amp; den.
Därför och hoppas att hennes hälsa snart Ater- O) Itsproduktion intagen i anguetinumret lille han ej sälja sina tavlor.
, Hur vinnee.
av Morgonbriri.
Antoine Wiertz - - p ' - ' \
MORGONBRIS - - p - " GULDALDERN " - .till sina fiider., 7 - av Wiertz.
s &amp; gick egendoman Och dock torde det finnas f % socialister i arv e j till sönerna utan till döttrarna, i vart land, som veta, att det finnes eller, noga bestämt, till äldsta dotterra.
Ett litet stycke av det Och Alag dottern att giva sina brö- " förlorade para,disetM.
der det hemgift, och sörja för deras fram- Av I.
A. Davidsaon.
DI ' den gamla, goda tiden ' var det sk eller stis.
£hr man ofta höra de Alderstigna förtälja för oss, unga, med en suck av vemod.
%Den gamla, goda tiden !.
.
. » Var ' rndnne det battre i forna tider an i den nuvarande?
Utan tvivel för den.
; stora massan riv folket var i de fiydcla tiderna aamhiillet bittre iin i vira, dagar, innan industrialismen och kapitalismen hade börjat alltmor utarma de s. k. liigre klasserna.
Och gb vi riktigt långt tillbaka i tiden,, tusentals Ar före vilr tideriiknings början, sil finna vi ett aam- hiillstillsthd, som för oss ter eig nära nog idealistiskt, aven om manniskorna pA den tiden förfärdigade de flesta av sina redskap av sten i stallet för som i vaxa dagar av järn eller metall.
Det var D guld Alderns dagar s, som man for- dom ansag hlott vara en myt, men som man i var tid funnit aga en bakgrund av historisk verklighet.
Det, som karaktäriserade denna .guld- Alder., var, att människorna ' ägde jor- den och kreaturen gemensanib, samt att de delade allt lo ' ?ca~sinsemellan, SA att ingen under denna tid kunde sägasi vara rik och ingen heller behövde lida nöd.
Vidare hade kvinnorna under denna tid en särdeles aktad och inflytelserik stall- ning, ja, det var egentligen kvinnornq, som, enligt vAr tids begrepp, ägdc jor- den, ty det var kvinnorna som brukade jorden; och nar familjena hurud g8tt.
.
kvar ett stycke av &gt;det förlorade para- d i s e t ~ an i dag, .och det i Europa och s ej pil nagon söderhavsö ' eller i nå.gon tid, sAledes ett alldeles naotsatt förhal- Ungt avlägsen världsdel.
Det finnes.
lande till var tid och dess arvsbestam- kvar en liten kontingent av den stora melser.
Man har kallat detta &amp; amhalls- ras, som levde och härskade under guld- skick och denna tid för ntat~iar7caCet.
hlderne dagar i Europa och anda till Det var en lycklig tid i inansklighe- för kort tid sedan var deras samhälle tens historia denna matri:vkatete tid l i alla de miusta detaljer S A organiserat,, Fred och broderlighet harskade mellan som deras, förfäders i den matriarkaliska folken under denna ngyllenen tid och världsperiodens dagar. '
Ja, an i dag ingen behövde evalta och lida ' nöd.
Ej finna vi hos dem betydligt battre sam- under därfö.r, att ~niinnirilrorna eeder- hallsförhAllanden an i ' det övriga, E u - mera, nar dotta samhallstillstllnd .gick ropa.
Detta setycke av det förlorade under genom invandrande, vilda krigrir- paradiset *, detta folk, som bebor detta skaror, erinra60 sig denna tid som en jordiakri paradis, Er.
baskerna och deras vacker saga, och att de förevigat denna land ar belaget H ömse sidor om Pyre- tid i sin forna poesi och litteratur med néerna eller den bergskedja, som skiijer namnet rgulddlderno eller ' &gt;det förlorade Z ' ranltvilce och Spanien.
paradiset s.
Ej hellor.
md man undra * En friimling far oss stolt förbi, meii pll, att man i vira dagar söker Aterstiilla detta, landot iilska vi,, skulle baskerna detta, samhällsskick som clk harskade, liksom finnarna med iinnu etörro skiil ehuru med andra tekniska hjälpmedel kunna eaga.
Den stora turistströmmen och p5 ett högre plan.
gar tväre igenom briskornas land, men, GuldAldem s skall Ater komma, till blott fil turister bruka taga sig tid att människorna, men det sker först, nar bese själva landet, och den enda kän- samhället f&amp;r samma byggnad som un- nedom en turist har om baskernas land der matriarkatets dagar.
$gendomen ar följaktligen den storalagna utsikt miste vara genzensam, och.
!kvinnorna han haft frAn kupbfönstret, nar taget skola hava samma ~attigheter; som man- Angat i vag frhn gränsstationen &amp; franska nen och samma skyldigJ~b4 vis B vis gränsen, och han ser upprullas för sina samhällets ledning och förvaltning, men blickar detta härliga alplandskap, som kvinnorna i den nya ~ g u l d ~ l d e r n torde r utmarker spaye des baecluesn Men f &amp; nöja sig med samma rättigheter som folket och dess seder och bruk bryr männen, ty helt visst var kvinnornas turisten sig i regeln ej alls om att stu- dominerande stallning ett fe!, eom bi- dera.
Han nöjer sig med att bese lan- drog t.ill den forna ?guld&amp;l$erne.
un- det fran kupbfönstret.
dergling.
Och det miste medgivas, att det %r Till detta samhiillsskick, s a 4 utmärkte ett hurtigt land, uppfyllt som det ar rguldillderns i forntiden, träya vi alla, av skyhöga berg och djupa dalar, ett som arbeta för en lyckligare mansklighet, land, vare klippiga kuet badas av ett vi alla, som hylla socialbmehs bikter.
hav lika blatt som Medelhavet och med I '.
1
ett klimat, Eom är pA.
samma g&amp;ng lS75, i vilket uppror de tagit en syna friskt som höga nordens och ljumt som ierligen verkaam del.
Vi1 ken aktning 7~vinnan A tnjöt bland För Morgonbrie ' julnummer dsn soliga söderns.
E t t dylikt klimat av Ivar Wenneratrönt iir iignat att frambringa den härligaste laskerna synes biist ' av den paragrafen vegetation.
Appelträd i tusental betäcka.
sfuerosu, som stadgar ' ett strängare Det enstaviga, obetydliga lilla ordet ock dal bottnarna; bergens lägre slutt- itraff för en förol8mpnin~ gent emot ' u1 kallar fram alla de värmande, glada ningar äro bevuxna av de präktigaste ?n kvinna a11 m o t en * an eller en iynerna av famikjesamling kring kngande ek-, valnöts- och kastanjeskogar, de övre orolämpning mot en man li en kvinnas ulgröt, yster dans kring barrig ' gran, a r gran och tell, och alla vägar i det iller kvinnors nurvaro.
q e t Aterfinnee; littrande barnaögon med de stralande bördiga landskapet kan tas ' av lummiga.
denna urgamla bestiiminalse den grund- jusens reflexer i, hemtrevligt stilla stun- nkasior, lönnar eller tamarisker.
.Viken m k e,.
som sedermera bl &amp;.
den härs- ler framför tanda brasors f laddrande kommer tidigt i spays des .ba,ccjues~.
aande i medeltidens r i d d r väsens eller Agor.
Men julens verklighet är för mer Sommarens hettri mildras av.
de sval-.
denna uppskattning av kvinnan, som in de minnen det lilla ordet ' lockar kande havsvindarna och hösten liknar ir kand under namn av det franska r a Julen är en vapenvila, d % stri- sommaren i norden.
Den korta vintern ~ r d e: t B cheraterie~.
lens larm lägger sig, vapen och vapen- Bland baskerna hiirskrrdje iiven den ustning lägges av, stridsivern svalnar, medför blott en lindrig, enart över@- ende kyla och solen ler n h t a n ständigt oeatammelsen, att kvinnornk ärvde jord- linnet mjuknar.
och tiden själv gAr till om dagen frAn den djupblii himlen, ?gendomen och att äldsta potterta över- rila en stund.
Julen ger frid i stället som siillan överfares av nagra moln.
: og och förvaltade faderriegiirden, aven or strid.
Julen gör oss till varma, Större städer förekomma ej i detta har-) m hon gifte sig.
Hennd,s make flyt reka människor i stallet för kalla,.
harda liga land, ty det mest karaktariatiska xde d &amp; över till hennes k ård och om.
ilagskampar.
Värmen, ljusen, leken, för sgays des basquess äro dessa tusen- nana ' systrar ej hade nhgon D hemgifts rilan i r o julena tillbehör och egenskaper.
tals vita bondghrdar, som överallt lysa rtl förläna honom förde dan ej nagon lärför ar julen 7~emvnets och hemlivets sin hustrus lögtid.
Därför ar den kvinnans högtid.
emot friimlingen, där han sitter makligt vidare ' behaglig tillvaro i jiirnviigsvagnen och betraktar land- ?gendoin, ty baskerna sk@ta gods och i ' y kvinnan ar hemmets centrum och skcipet.
L desm bondpardar bor en lyck- iigodelnr hi@.
hurakarinna, hon kan med sin jiimvikt I forna tider ägde de dock egeiido- Jig, sjiilv6gn) tdc bondestam, en bonde,; e vilan och lugnet ht den trötte kiim- stam, som sedan urminlies tider bott i men och Irreatiiren gemen8 mt; och de pen, hon kqn med sin gliidje ge dan- desm berg och dalar och som föravaral olika jordatyckena utlottadge varje Ar gens takt ht det dyatra, tunga sinnet, sitt land och sin urgamla republikanska till de olika medlemmarna, som dock hon kan med sitt ljus stryka.
b0r.t mörk- författning, sina S. k.
~fuorosr, med milste redovisa för skörded, vilken se- ret över pannan, från henne strillar u t fortvivlans mod och glödande foster.
dermera delades laka.
Ocq s &amp; rättvisa len känslans värme, u lm smälter ia- vor0 baskerna i forntiden,: att de ~ t a d - gkorpan kring hjärtat, nar livets kyla landskarlek anda intill vara dagar.
Baskerna äro, som vi nyss eade, er gade dödsstraff för den, so # sökte un-) ch bitterhet gjort sitt verk.
kvarleva av den stora ras, som befolkad€ dansnilla nilgot av skörd &amp; $il1 sin egen Men är julens verklighet a % varmoch Europa under 3 guldhlderns s dagar och Eördel.
Ijue för alla har i landet?
Ger julen Denna sam hiilisordning, den k.otfimw varme lit alla frysande, mat At alla de hava kvar iin i dag mycket i siti anah halls skick och sina sedvänjor fran nistis7ca, gick.
emellertid iunder, nar bungrande, julgranar och julklappar %t denna t i d.
Det för baskerna mest ut, kdterna, ett indogermanskt folkslag, in- illa drömmande och längtande sm &amp; märkande draget ar den aktade stiill- trängde p &amp; den spanska halvön och barn, vila lit alla utsläpade, hemtrevnad ning, som kvkno?
* na intaga i samhället!
underkuvadr baskernas förfader ibererna.
!it alla hemkära och hemlangtande, sol ett drag, som g&amp;r igen Eran matriarka- Kelterna inEörde privatäganberätten till) ch glädje At alla, för vilka livet ar ett liska perioden, d % kvinnorna, som vi jorden, .men It vinnornas inf.ltande över mda glädjelöst mörker utan hopp.
om nym plipekade, hade samma rattighetei samhällets och privategendlmens led- iivelyckans och framtidens gryning ?.
För och skyldigheter som mannen.
Det tordc ning fortfor dock bland bpskerna att tusen och ater tusen av arbetets tra- helt visst intressera ~Afor,qonb~ * iss läsa.
göra sig gallande ända iu till var tid.
lande man, kvinnor och barn ar julens, rinnor att höra, att de baslciska kvin- Först genom franska revolutionen och jord samma evigt tröstlösa, grila, fattiga, norna.
seduta 2wnainnestider haft yolitisl karlistupproren i Spanien !har denna kalla jämmerdal som arbetsdagarnas och.
rösträit i likhet med minnaz.
S % kan sista rest frAn r guldhlderns B tid utplihata arbetsnätternas jord.
bl.
a. anföras att förhandlingarna vid bland baskerna.
Baskerna il vAra dagar * * i: deras folkförsamlingar (eller pA baskiska hava dock ej vansläktats oph de bibe- Hur mlnga arbetslöshetens hem finnes r Bilcars~).
noggrant protokollförts se.
halla mAnga drag, gom p6minna o m dan urminnes tider, och av dessa pro, deras forna samhällsskick.
i An i dag det icke?
Far vill s % giirna arbeta, han tokoll framg8r det vilken viktig roll aktas ock kvinnan bland baakerna syn- vill ingenting hellre an att arbeta.
F %r kviimorna spelade vid alla folkbeslut8 nerligen högt och de, som haft den han icke arbete sa fhr han inga pengar,.
fattande.
a r 1316 antecknades det j förmanen att göra en resa i baskernas och far han inga pengar, s &amp; frir han protokollen över * Rilcars~ i dalen SJ land, kunna ej nog berömma detta ar- svälten och kölden i stallet.
Hungra Sucin, att eii visa kvinna, Guilhartlinc betsanzma, n ylctra och spa~ * sam9iia f01 k. och frysa själv, det kan ju g % an, det Trechov, ensam röstade mot ett vias1 Med sina villmiiende och lyckliga inv %.
&amp; r ju vant, men alla de m b g a sm %ttin- lagfördlag,.
och 8 % sent som %r 1799 nare, sin härligs, stordagn &amp; natur och aarna därhemma, som, tulta omkring.
omtalas det, att kvinnorna i dalen Aziu sitt idealiska klimat kan Bpaya des bas ' Far har satt dem i världen och far har röstade mot eu delning av sallmanningen) quesr i sanning göra ekii1 för det namn ansvaret för dem.
Icke vill far se de- i nämnda dal.
Enligt baskernas republi aom vi satt som rubrik pli denna upp ras snik anleten bli blAa och bleka, kanska författning eller r fueross, son sats: s Ett.
stycke av det joclomds pa därför att mor ingen ved har att siitts i de strängt höllo p &amp; skulle godkänna1 radiseds.
i spisen.
Icke önskar far se deras knub-!
biga ' och vaxande sm % kroppar bli magra av den främmande makt, som vid oliki tillfiillen pAtvingade dem sin politisk8 och tunna och stanna i viixten, därför att mor aldrig har nilgonting narande ovzrhöghet (siisom växelvis Frankri kc eller.
Spanien eller Catalonien eller Por att sätta fram pA bordet.
Och mor pen; tugal) - hade kvinnorna sig tillförsak f v - h Sverges andra soc.-deh.
k~nno3 den hurliga mor, som far tycker iir den rad denna politiska rösträtt och det va, kontjress kunna rekvireras fr4n dlorgon enda av alla människor i viirlden, och först de franska baekerna, som genon bris cxp.
Pris 10 öre pr s t.
Postar, som han önskat barn p \ sina hiinder.
den franska revolutionen ble.vo berövadc vode e j inberäknat.
Ingen annan 5n mor just h:ir far önskat denca riittighet, och de spanska baskern1 Rekvisitioner sandas mot postförskot till mor för de smil, rosiga, sprattlande.
miste sina du er os^ till en del genon: eller fiirut insänd likvid.
iittlingar, han drömt om för att kanna sig helt som man och slilkt med frani- det ~ i s t n karlietupprorets kuvande 01 --------.
Hemmets &amp; tigtid.
l.
!
p~l B ' - -- 4 '.
- I- I l
tidens skikten.
Ingen annan har har önskat skydda för nlla törnen och tistlni och stenar.
Hon giir därhemma, mor och lider.
Inte säger hon nagontinl bittert, men hon ser EA g11mmal oct rynkig ut, d5r Iion gdr i sinn tysta tiiiiga tankar.
.Far han gfir f r h fabriks- port till fnbriksport, frHn kontor til.
kontor sin tunga, trötta lunk.
Nej - det finnes intet tubete.
Sparpengarn: rinna bort genom fingrarna.
' Det blii intet kalas, ingen fest i Jul.
Det blii ingen julgran heller i &amp; r, - de lirc icke för fattiga arbetslösa de - ingr äpplen och karameller att snatta ui granen, intet glitter och intet ljus föl c19 undrande barnaögonen att stirra p i Inga julklappar, inga leksaker heller som smattingarna mindes frhn förr I jul fryser gliid jen i deras ögon, skrattei pA deras lappar.
I jul somna de pi julafton med .tArar i ögonfranearna tArar, som inga jullj~is kan glittra i, Och far ser pa mor med varma, tunga blickar av knrlek och förtvivlan.
litet varmare för fnr och mor.
Det i i i SA kallt och naket nu i jul diirhemmz i stugan, s &amp; kallt och tdmt och döti kring de gamla, m m fira sin sakna dens jul.
* * Det finnes inanget griin {lernas 7zem om nu det diir ruskiga kyffet., fullt med l skrikande, srnutaiga iingar oph sviirande supande karlar och kvinnor kan kalla$ ett hem.
LuEten.
står tjodk av mntot och briinnvinestank och utbunstningar, Mörkt är det som i en säck, grander är t r h g och hög och bara isigra fattiga stralar sila ned, snötäcket iyne p &amp; .bak- garden ' ar för tunt att skyla soptunnorna och de tjocka, kilande rhttokna.
Det ä] julhelg i kyffet, som en människoviinlig hyresvärd liimnat u t för ded billiga pri- set p &amp; nAgra hundra kronor] De enälls kommunalmyndigheterna äro1 ju 6 % hygg- liga att sörja för goda ocq billiga bo stader Ilt de fattiga.
De svcirta, tum.
made kortlapparna dunki bch SIA sin gamla dunk, briinnvin epilges ut och Gnoor över Iiordot ~kiibvinot, a m i i inlin tngit hem för att tör~; ylln, upp ju- len med, medan do kitsliga] myndighe- terna stängt ute.
Och seddh den allra högtidligaste delen av julfesten är över, förbarm8 ~ i de g styrande ~ t c löver r glädje- Iöaa, sprittöratiga stackare / och öppna krogen ' och ölsyltan.
Uogarqa stinka av ingrodd smuts som de gjort alla jula1 och hela livet förr.
~ u l k l a ~ och ~ a jul- r gran och julljus sakna de icke, de ha icke nigot minne av sAda.nt.
Därnere i gränden iir det hemmeta ' och fridene jul med fylla och stank och trhtor och elagsmAl som alla.
andra dagar och nät- ter om Aret.
- i:) ver:illt p: \ intliistripliitwer och bolrigs inarker finne8 mhtigot tomt och fattig1 herr], som lockouler, svarta.
listor och andra förföljelser aplittrat och förmenal julens glädje.
Fainil jebanden äro slitna De sitta eiiaamna nu, de gamla, - som nakna, avlövade träd.
Tystnaden, en.
~amheten, Alderdomen sänker sig krinp dem.
Pojkarna, de glada pojkarna, som fatt hemmet att genljuda av skämt och skratt under julen, äro borta nu, borta för alltid.
Det var livliga och tankande pojkar, som ville en rikare framtid &amp; I sig själva och sina fattiga, slavande kamrater.
Sammanslutningens ' och so- cialismens ide grep dem.
Deras ögon * ' * I glänste darhemma, sa att hela hemmer glänste, nar de nya idberna satte de ra^ De &amp; idsamma ju1t:nkarna slika; bittra, h n k a r och kanalor i brand.
Det gjorde mörka stiga fram, bittra mod vinstbagii.
I gamla far och mor riktigt gott in i sjä.
ret, penningemakten, som Ined sin jarn- len att se och höra de ivriga unga, skodda häl trampar hem och hemliv fastän det var svart att följa de hastiga, och hemkänsla till döds, eatter sin h %rda nya tankarna.
Alltid p i lediga stundei klack - p8 allt det känsliga.
l längtande, voro de ute och agiterade, epredo böcke~ mänskliga hos människorna.
(sinnet blir och ' tidningar.
De gingo först u t i stri.
Fyllt av sjudande bitterhet mot kapita- den, icke skulle de svika sina kamrater.
lismen, den hjärtlösa hemakövlaren, som De kommo p % svarta listan.
MAnad för gör uina trampade offers jul till ett mAnad fingo de g&amp;, intet arbete finna bittert.
h&amp;n.
de, vart de reste och sökte.
De voro utstötta, slagna till slantar.
Ville landet ej ha deras unga krafter, kunde de und- vara landet.
De reste dit bort, som alla resa, dem landet icke behöver.
Det kom ju litet pengar fran dem först, några dollars.
Och breven läto sa ir- billigare an manskraften c / ch vekare aglada och förhoppningsfulla.
.
Nu var itt böja an den.
Kvinnok aften ger det manga, mariga manader sedan sist.
mer vinst At vinstbegäret, da för mAste Icke en ' rad till jul.
Stackars pojkar, ien in i fabrikerna och prege s p &amp; sista det landet vill kanske heller icke ha hoppen.
Därför m %de tusen als spada dem.
De kan val icke dölja fattigdo- vinno ok rop par och kvinnosjälar med men och smärtan, därför sanda de icke ~ffren av sina plundrade, uppfyllda en rad till jul.
De vill icke smärta far irömmar qm varma.
hem oc, atojande och mor och ljuga kan de icke.
Men far och mor äro skarpsynta, de först % nog hur det är fatt.
Om de vore hemma, ch sjiil, till tanke och tjll jul hdA!
Det ginge ya1 lättare att 3junkna dvärgar.
svälta och frysa med far och mor an Icke har det att svälta och frysa i främmande land.
Litet varmare bleve det för dem och l ' i nen och deras ratt till hemlycka och livslycka.
Barnakraften ar ju billigare iin kvinnokraften och ar lattiire att tygla.
Vinstbegäret bjuder - fattigdomen i hem- met, följden av vinstbegärets underbe- talning av mannens arbete, tvingar att anta budet.
' De sm % mu3klerna förtvina, R förtorka, den lang- de R ~ barnasjainrna tande barnakanslnn förfryser.
Bruten i barndomen, miirkt för hela livet, iir den unge dömd att aldrig se sina finaste anlag SIA u t i full blom.
Bräckliga och sjuka upphov till bräckliga hem och sjuka nya smA offer, dömda att förtvina, och 6 % vidare g &amp; den viigen tills släkte och hem dö ut.
.
- Icke har det kapitalistiska vinstbe- gärets harda sam vete nigon anledning att vigra motta millionvinsterna, komna av fattiga stackares fattiga, tröstlösa tillvaro, inrotade ovanor eller sjukliga, irvda anlag.
Förfallna fader, blAslagna mödrar, hungriga, köldskakande barn, splittrade familjer med en spillra pA fattiggklen, en annan hos slakten, fyllda fiingeleer, idiotiska, fnllnnde.sjuka, bclnetado nvkorrilingnr, g r i i d o lycko- rlrömrnnr - allt viigcr Sjiidcrliitt i don enii vbgskdlen, om i den andra lagges det vunna kapitalet.
Om nrigra tusen dö nfigra 9r i förtid, vad gör det?
Det finnes ju eil fullt med folk har i landet.
Stupa nagra tusen, bli det alltid nagra tusen tiggare och arbetslösa mindre, som be- svara med sin efterhängsenhet, I väl- behag och samvetsro, vid julglögg och julmat njuta de.
rättmätiga vineterna, medan folket nere i granderna i superi och slagsmAl och.
smuts firar den lyck- liga jul, som blivit, deras del av bränn- vinbvinsterna.
Men de bittra jultankarna sjunka igen, varma, ljusa tankar stiga fram.
Där vaxer fram- en dröm, en vild, fantastisk dröm, att en ging skall den dagen gry, dA allas hem bli lyckliga hem med blomstrande, lyckliga barn och mödrar x h fäder, d &amp; allas jul blir en lycklig iiil med julklappar och julgran och 3kratt och lek.
Det är kanske bara en Iröm.
Men vacker är den och vard att drömmae, ja värd att offra friden för och kampas f ö r av alla, som inse, bur kapitalismen skövlar hemmen och; ör julen till ett han eller en karikatyr.
för m h g a, och hur socialietnen med sin itorrr tanke om ' samkänsla och samhälls- ränsla och broderskap ensam kan göra illas hen1 ' till verkliga hem och allas jul till den hemmets och den Htervan- lande ljusets högtid den ar agnad att rara.
Uppmaning till kommissionärer.
Som Morgonbris har stora utgifter för rarje nummer och inbetalningarna inte ike i den man det ar nödvändigt vilja ri härmed stalla en uppmaning till alla ' rommisgionarer att fortast.
möjligt söka nbetala försAlda n:r av tidningen.
Förteckning över e j redovisade n:r av klorgonbris kommer att införa8 i n:r 1, 1912.
Expedibio~zera.
(' Iii.
iiirin tcrlict I.
) liincl clc siii % - .. och: I ' i~.iiiliiillii.
c11 och ii.li.n; Lii l i tcii scn t iiiien- iiil S I I C ~ Iios dc n i h g o s t o i ~ soiii ~, Iilit (Im l i l l i i.
pi ' inscssiin ii.nnii; ilili.ig ffiitt ~II sin 61i~ ' kcd:i.g. S] I I ~ S ~ (i t ~ ~ i ~ \ ~ I i ~ i i I 0 S - 11 i i s t i g; L i1 j \ L 1.- 1.1 i l il o r i ~ v A n 1-1 c C Ii.
S, j ii l.)
c r g - 1co11111ic:r ~ii1rct:f; iitt ' gijiB; s 1,yclc; ~ Iios tlc siiii, soiii linnu c,j I ~ n i.
i n Iiisii i i t m f; °l lyssna.
till iiiaiiiinas a v de 111hga ollcr 1xipp; is utliiggninga.~~ t1 jiirens o1 i l c ~ r f öreliii.va.nden.
G i i l d s l o i; t. e t: 1) arncns jiill~ok il: r 13,iit,gi \ ~n a v Stina Q~iirit ' iiiec7 rikt och o ~ i l \ ~ ~ i s ~ ili ?.ldiwll i l n d ~ och tlelVi~ illldt !- ICS litinii rkl;. \;; iclii.
; i, t; c ?ckning; .~i *, iii: ii tf; .i * cli oiii i i i cn t1 c i.
~ ~ Tli.
kii s;.
Svcmlz 1 % ra i * - tidnings l.) i~r~~li; ili.
!nclcr F 5.
.g e l.
1 % l 5.
NOIII jniieliA.llei * cm saii.iling sitgoi * av 3; oiiis Noe nierl tecl; nirimr a v deiisnniiiie.
Fil gel B1 i5 IHn~par sig bast fijr rlitt sni; h r i i.
G i i l r l s l o t t e t s in~ieliiill Iinu p5riikna intresse iiveii iiv ds större barneii.
Soni tillliggshiifte till C; iild-.
slottet iitger Stina Qiiint ' I-Ejnl !iiai.
B e r g i n a i i s saga Tiiiiimetott, eii riktig iivan- tyrssaga ' för pgjltnr med tecli- iiiiig:ir av C n r l ' H i i l t s t r ö n i.
Oiiislayets hjiirtn fiirger pi- inin nr7 i oroväckande prad oni den s. k.
Kick Carter- litteraturen.
soiii sagnn i sin Iiellict tycks sträva efter att ersii t.ta nied iiilgot ofarligt-in.- lier.iiskt - jag liar icke liuii- nit Iiisa den i sin helhet.
R o s a.
N o r d e n s k j ö l d skri- ver (ocli tecknar) pb Svensk Liirnrt,itliiiiigs förlag - Ha- s tar.
Det ar en god id6 och Iiennes kiklek till deiii tycks, vara stor - men de riifiiiga.
lzor~lrt~rsskildri~igar~ii~ av heii- lies variiier bland liiistnriia lida ' av en tiiiig enformighet i franistiilliiingssiittet.
De ver- krr diirför icke sa starkt.
l i e n personer med förnitiga att - fritt z~cli levande Bterge ?ad, de Iiört och lart böra kiinna begagna sig av .dessa enkla ON den stora julfloden av sagor och barniidniniar. '
gibi.i Iiiirtlc.
(ilii ii) s k n!
Jiast var1 vi.
vi !jn sag; iii skall lin iiiakt iii t gc oss.
- Beritta eii ' s:inn!
ropa h r i i e n ocli de vilja ryckas ined helt;: v den - gliiiiiiiicr skolpliigget - $ömiiiii Iiilleii på striiiiipor och byxor, glöiii n i i i bli.iindeii iiver ögat friii sista siiiibollskriget och: illt:: ~iiit~t SOIN svider i 11,jiirt; b och sk i ii n .. -- 13er8t.t; ~ c11 s a p!
saga de storn - ocli de vilja koiir- ina langt, Iiin$ bort, glöiiiiliri idla ~iiissriiliiiingar d a ~ e i i bju- dit, glöm rna iillii do oförriitter de lidit.
I sagaii \ .i (jii blde storn och siiiri se och iiörii ii6got iiIIili \ t iii1 sitt .0cli iiIIdimii~ liv -- eliirfiii ' tror jag iitt " de &lt;31111i \ god; \, ~i~g01 ' 11ii " eller de soiii l i k i i i i tlciii niest iiro o c l ~ f ' iirbli de käriiste.
Iiito giir det att liirii v; irkeii stor:i eller siiii ined att giira gratin$irtls C ' ltlle till priiis eller Anna.
i Torpet till prinsessa - nej, iiigcii iitkliicliiing iiiir nian jindD hittar p i skall uiiin hitta p i ordentligt!
Hiir sitter jag n u med deii brokiga juifloden av sagor och ~ n r n t i d n i n g a r friiii Stin; \ Qiiiiits ocli Svensk Larartid- iiings viilkiinila förlag.
OnlsIa- ', -, t1 a. Ii 1 och cn iivcntyrsliei ' iittelse av I I a r a l d O s t c n s o n.
A i n a S t e n - till oiiislngstcclining göiii iiier 13 e l e n n ' I, c r g liar en icke oii. \ rcil iili-~ni ' cll till N y 1.1 1 o 111 s livfiilla.
- I-I a s d ii s e t t A n n a hTiisiii, R o o s 1xii.ni.ii11 - I&lt; a, l. l e?
iiicd teckningar a v Edvard C+ ii n n rz ï o c 11 n1 H. ii e n.
J o Ii n Foi.sstriim.
Saga.
iir förseclcl iiiecl ctt J3: i. ii e r gliitlcr qoiii ~illïligt ii-iccl sinn fillii.ggsliii.fte soiii iii ' ii !yclret intressant.
teclrningrir och V i c Ic e i1 13 ii r j c H o n fiirsctt inecl cii vci * klig sngotcclzniiig Iiiiilper oss plr o t t roligt sii,tt iltt se I ~ a l i till ~ oitis1a.g; iv il i n ri, S t c ii b e i * g. d (: t d5.r spup.-isf: ' ii.ltc,t.
sviinxil.i * Viin- TIiiftet Iictei * S i l. v c I: v i t ocli ' iiiiic- ililiinrlc l&lt;ai:tor in.
111 .. s (m TTc.idenstiwis Ii Aller tvi,, ' gii.inla.
follisiigoi.
- G i. ii ii-.
(lik t, ' i ' i n s Ir c el i \ g c ii t; .il; ii.
oiii.
Heii- I &gt; y s t i.
i i och Asii.
f i s k a r f l i c l i a.
- ncs illiistr; itioi.ici ' till AiIit.cn.
soiii i sin, fri t t 1) crii ttnde fiir Sverges 1.~1i.n n \?
licllict iir avtryckt, ii ro nrii \ lir.
och ro- T J O U ~ S C L e g o l s o n och X &lt; i ~ r i i i liga a t t sc p: och 1i0111iiiii.
iiq; a t t spri- J e n s e II-L i c1 f o I: s s. Diir lin vi tv:^. '
,
i i &lt;.
, MORGONBRIS F L I C K A N O C H LJUSET av Ivar Arosenius.
- p sig vid jordErh.gan och vid georgeismer och mer an av broschyrer och flygblad lära vi av hans framställning av jord värdestegringen.
Pengarna och derai uppkomst f % aven en klar historik.
Ock Sven Brisman: Nationalekonomi vad som ar bilst, det är, att boken al I.
De allmänna ekonomiska lagarna, underhAllai~cle; man tanker: icke ett ögon I l.
VArt ekonomiska och sociala liv blick pS, att den handlar om, torr ve Inb.
.kr.
2: 25, 1iaFt.
kr.
1: 7 5 i tvannt tensksp, och nar man har slutat boken delar .. P.
A. Norstedt k Söner.
Hr nian övertygad om, att funnes dej För alla mycket upptagna människoi flera didana arbeten pil de resp. .omra ar möjligheten att tilliigna sig kunskap dem, eH fanns det även Aera manniskor för det mesta begränsad till föreläsningtu som vore hemmastadda i dagens fragor och broschyrer, men de pereoner ärc Vad hjälper det att läsa en tidnings- ej s &amp; fil, som gA missnöjda frAn et!
artikel, om man icke känner till fraganr föredrag i det de tanka, hur litet d€ mekanism, och det är just, det, som fått veta, och i det de ha den bestamda boken lär.
Sven Brisman har dessutom, förnimmeleeu av, att hade de en lätt.
enligt mitt förmenande, 1yc:kate utmarkl fattlig bok p &amp; omrhdet, s$ skulle de väl att redogöra för de olika ekono- kunna lära sig mycket mer, än genom miska lärorna p &amp; ett mycket opartisk1 en hel serie föreläsningar, som de ofta &amp; t, och han h a r försökt a.tt leta frani ahöra trötta och föga disponerade till de olika synpunkterna, som vid .deras upptagande av ny lärdom.
En ~Adan bedömande gjort sig gällande.
Boken lättfattlig bok i ett svarfattligt ämne ar anbefallee till en var, sorri vill vinna Brismails Nationalekonomi.
Ingen ve- insikt i det ekonomiska livets olika tenskap ar eA viktig i vAra dagar, silval problem, utan att aga nrtgra som helet frbn eamhällelig synpunkt aom för den Förstudier.
N.
.K -- ger.
enskilde individena väl, som just natio- nalekonomin.
Det finnes ju icke nbgon.
frAga, som icke sammanhänger med den: överklaesens lyx och arbetarnas ddliga Julfacklan 191r, löner, de s. k. konjunkturerna m. m. Sven Brisman ger i sin för sin utomor- iom i dagarna utkonimit, bjuder biitle i frhga dentliga klarhet och tydlighet säketr ' ena-) m illuetrationer och text p &amp; ett omvilxlande stilende bok, en kort och uttömmande,) ch gediget innebill.
Man har i Ar lyckats e11 rFacklam, soni viil hAller sig men samtidigt överskadlig och enkel fram- Setadkomma ?A hojt1 med de biittre jiilpiiblikationernrr.
ställning av de olika fenomenens pA Synnerligen aktiiella artiklar fylla spalterna, arbetsmarknaden orsak, uppkomst.
och dmom .F / -.
Shdous med siffror spiickade, i utveckling, av krisernas orsak och vers intressanta iakttageleer och elutledningnr ut- nynnande översikt över Arets andra kanitnar.
kan, av den moderna epekulatianen, av val, Otto Jurteti tankevitckande undersokning trusternas och kartel1ern.a~ skada och ~v arbetareklassens organisaticrisgrfinser, ett nytta, kort sagt., av alla de företeelser, itomlanda nu etarkt beaktat apöremhl, som som icke borde vara främmande för iu nfira ' anmmanhlnger med oocialdemokratine ocli frnrnlli-energi i eamhhlls- ni5goii i det nuvarande samhället, Ganska: mriing-utsikter ~tvecklingen, enmt Sigfiid Iiansriorzs eainmnn- länge och utförligt uppehAller Brieman; r&amp;ngds redogörelse for ej !llvunderetOdeverk- Litteratur .. ' sainheten inom den tyska faclifSrenii~gsrörel- een - en frlga just nu brännande inom den eveneka Eackföreningsv&amp;rlden.
Kring denna citomme av gedigen lasning eriippera sig nu kortare uppsatser, vars för- fattare röra sig ph eetetiska, historiska och filosofieka omrAden.
Kansligt och varm t skriver Carl Lindkageot om den a heliia elden,, humanitetens Ihga, vars vbrd till sist ar det vasent.liga i allt som sker.
Av Strindberpn mangskiftantie gestalt har Erik He.le ' n lyckats ' nvviiina en ny sida, i det hnn skildrar dennes iinndoma- flykt p &amp; socialismens vidder och earskilt hane 80 tale etilllninp till Jordfriigan - sarskilt av intreaas c u dii partiet £Att eitt nya, vidgade jordprogram.
C.
AT.
Carleson bidrager ?ed báde vere och proua.
Inledningsdikten r r h - gardereja verkar eom en poetisk omkladnad av arbetareklassens krafttAg i h e t s valrörelse.
Som ett apropos till-Nobeldagen har samma förf.
skisserat konturerna av Maurice Mxter- linck ocli den nya # belgiska ekolansa roll av ideal- och litteraturförnyare; ekissen Atföljes av nlgra utdrag ur M:e reflektioner om * var ~ociztla plikta.
Carlesons upperits om sre.
duktion och revolution^ berör ett viktigt skede i var historia.
Av samma penna har aven tecknats en bild av svensk eocialdemo- krati till 30-Ar~minnet.
Av lilttare lektyr har bidrag laiiinats av.
Hannes Sköld, E.
IT ?.
Hiilphera, Ola Hans- son, Hj.
Giistafsoii.
En kiind veterans portratt och penna pryda vidare ett par av, Facklanen eidor: Pclw Etikseon, som i hr nhtt eitt femtionde Ar, Iagger ned sin eneamhets tankar i en till bltertanke manande artikel om minaktlydnad) ch socialt fram Atekridande, samt skildrar.
" ejgistertorrt och andock valtaligt sin ung- ioms uppleveleer i den begynnande arbetare- rörelmm ..
Slutligen utfylles hlftet av annu ett par ikieeer av C.
N. Carleson.
I den stora floden av julböcker; om nu ~ t r ö m m a r u t frHn de olika för -- agen vilja vi fista vAra Iiisares upp niirksamhet pii den realisation rw sina
MORGONBRIS.
.
.
.
.
.- - ... ------- .- ... - - -------.
-. --- .-_.
- ---.
--.
- -- ..
- __.__. -- - - .. - _- l-kronris böcker till det otroligt billig vtannis7ca~t, oberoende av vilket kön hor priset av 50 öre, som A.-B.
Ljus n, ar.
Allt vad som knn pryda könet sort igdngse tt.
Realisationen, som sker gc sildant ar kroppsligt ocli &amp; v mindre varde Den, som 1Ater sin ande fritt fA rör2 nom vHra arbetareorganisationer, i r pls nerad och iecensstt i earnarbete mei sig pA alla omrhden, r!
g mot den even, Partistyrelsens V. U., vilket ockan givi tuditeten, ritt bli betitlad könlös, soir Vi iiiinnas al1.a arbeters1.telronfercn- den litteratur, realisationen onifattal vore det den högeta skymf en ande kar scii i Stoclrlioliii f ö r r a hösten.
Da.r sin varmaste rekommendation.
Att V. U f&amp;.
Hur barbarisk en dom kan bli föl föreslogs och sa dcs 1ii5.nga gocle saker, med gott namvete kunnat göra dett, en kvinna 6om sgAr över graneen~ s6 vi t. ex. i vad en manlig journalisl incn i den socialistisl; a pressen p; pclia-.
k:iii rri:iri iivcrtygn nig om genom et r di ' l i t a t iigonknnt pk littorntur ekriver om hennes tnnkeförmhga, givandc cles iiiecl riitta a t t mycket litet liaii fiirteclcningen.
] !Ner vad siigs om ar uttryck sakedigen.
At det stora flertalete vinnas av cn övcrlëggning on1 e j oï- Han sager: PI det ögonblick, ganisationcn blir fastare.
Bl.
a. slzrevs. '
beten sldana som Strindbergs ~ T c ~ c h a n mening.
dala w,.
Brandes .Lasalles, Gustaf Jan ' nämligen d5 kvinnan lägger bort sina db i A r b e t e t: - .sons paradisets m.
fl., Grazia lleleddr typiyka fel i tankegangen och tänkei " Bland lönarbeterskorna %r utsug-, Pi onda viigars, Krapotkin wEn anar som mannen, i det ögonblick d % hon ningen brodigare a n bland ~nannen.
kista minnen,, till ett, pris av 50 ör1 fattar det abatrakta och upphör att över.
beroende p; i deras rent av brottsliga driva, d &amp; hon i stallet för att kanna försakelscföriniiga samt p:~ lrvinnor- y er styck!
En bok som icke av nagon barna verkligen tanker, dR upphör hon ockdl nas allai5.nna förnedring och riittslös- fader torde försummas som liimplig jul i viss mening att ' vara kvinna.
- En liet.
d l a bonheur, gör som vi, till- klapp A t sina p ~ j k a r ar Jules Werne: kvinna utan fel, en kvinna som tänkex varatag edra intressen, vakna u p p ur underbara äventyrsbok, Den hemlighets nyktert och utan.
att överdriva har all.
slöheten, gR med edra manliga kam- tid förefallit mig gom ndgot ohyggligt., rater; $ra l.n %cler!
manar pliktslryldi- fulla ön,.
Om nhgot ar sohyggligts a &amp; ar det väl gast fnclzföreningsitgitatorn - om han Som helhet kan sagas att realisatio nen ar vnrd det största intresse ocl denna uppfattning, och denna vardeaatt- koininer iliåg det.
mana vi vAra lasare ' att taga detta till ning av ejalsliv ar allt annat an värdig fälle till gott och billigt bokförvan en kulturmänniska.
En kvinna skall Kanske lyckas inau i nkgra yrlres- slledes icke f % göra nagra som helst lirda.
fack med blandade mccllernnia.r, i akt.
ansträngningar för att förbiittra och för- inanliga och Itvinnliga, f$ en liten ädla sig, icke ens tänka skall hon, just lzarna anslutna kvinnor, men i de därför att hon ar kvinna och en sh fack, d a r kvinnorna dominera tilldragande könsvarelee med sina and- sömnads-, textil- och kemiskt-teknislra liga ofullkomligheter.
Hur mycket har indmtrierna såväl soin inom det egent- icke gatt förlorat av verkligt värde, först liga grovarbetarfacket - d a r tyckas för kvinnan, SA i f6rhAllandet till pian- försöken a t t organisera kvinorna för- - nen och sist för släktet, därför att hon spilda.
.Och följden?
Det stora fler- Det finnes val Itnappast nagot, socr senterat dylika lögner.
Och vi kunna talet jnd~st~iarbeterslzor %r och för- Astadkommit e &amp; mycken begreppsförvira vara säkra pO att ~å länge det ännu blir oorganiserat.
E t t sakf örhållande, ring som ovanstaende adjektiv.
Hu1 finns en, som vill offra pA fafangans liktydigt med personliga lidanden fiir hava vi icke fastnaglat detjsa biiggt altare, nog finnes det tjänande präster.
clcin, svalt, överanstriingning, brutal Rösiö har också- insett hur kvinnans behandling f r h befal och inanliga könsbegrepp - manlig och kvinnlig - utan den ringaste tanke pil individenr personlighet tagit skada genom detta, kamraters sida (ännu a r val M a r i a själsliv och laggning.
Indelande man.
huru ' hon sa att saga tagis sin oniogen- S a n d e l s artikel härom i friskt niekans intellektuella liv i tv % avdel.
bet som en förtjänst, genom vilken hon minne Y), en glad jelös tillvaro med ningar, med frihet för varje individ at (vore prisvärd, dil han eager: &gt;Kvinna, din vag g&amp;r till Knnossalw stora hygieniska och moraliska vådor endast röra sig inom en av dessa.
- V: samt s l a k t e t s u r a r t n i n g so111 vilja helt och hallet isolera de bagg (Han har F &amp; rätt häruti.
Hon bör göra slutverkan!
könens tan kevarld frbn varandra, likson den färden för att bli värdig sin upp- Fröken Gerda Meyerson, soni föraii- i naiv ok.unnighet o ' m att s j a l n m a art gift, som hel människa.
För att f$ den ntaltade arbeterskekonferensen * i '.
köizlosa.
P % detta enkla stora faktum heliga ödmjukheten inbränd i sin sjal, Stockholm och f ö r n i g o t Hr sedan ut- faller all begrarisning, all Atskillnad bort, Sdmjukhet inför detta sav evighet D, gav hemarbetsbroschyren, h a r aven som nAgonting löjligt.
Det ar ocksd 3om finnes i oss och ödmjukhet inför utfört eh undersökning, omfattande.
bevisligt att vi syssla allt för myckei sin uppgift.
Hon skall icke längre gA stallningen f ö r 8,000 av Iiuvudstadens.
med könsproblemet, Iltande detta di med en egenkär tanke av makt i sitt inga i var tankevärld och bli det vii- medvetande, men hon skall komma industriarbeterslror.
Hon sammanfat- - sentliga.
att det till eist far utgöra v %rl ihig att hon iir en sjR1, berättigad till tar resultatet i följandc siffror: A ' v h i i v u d s t a c l c n s a r b e t e r - varje vril i universuin.
Gör hon detta andliga viirde.
.
s k o r I l a vii1 f l e r t a l e t v u x n a Detta faktum kunna v i konstatera skall det icke behöva bli e &amp; siillan vi dagligen och stundligen.
En av huvud.
möta den verkliga individualisten bland v i i v e c k o f ö r t j a n s t a v 9-10 stadstidningarna ' har i en pristävlan rvinnorna och det klara, eamvetegranna k r.
E t t s t o r t a n t a l h a r å t - uppsatt: Vad är kvinnans högsta pryd.
: ankandet.
Det hör viil i alla fall 5th i n i n s t o n e 1 2 k r.
i v e c k a n, n i e n nad?
och - Vad ar mannens högsta iom ett asiom detta: att en människa a n t a l e t a v d e m s o m b e r ä k n a prydnad?
Frågorna föruteatta natur- med skolad logisk tankeghg stiir högre n t t d e r a s i i i k o n i s t p r d a g, f ö r -.
1 e l a c l ö v e r liela.
A r e t, a r 2.
h: ligtvis att icke samma egenskaper kunna in den som saknar denna.
b l i r s ä k e r t i c k e s t o r t.
Och de Aven de .manliga4 männen.
och de pryda dem bagge, således idel köns, kvinnliga kvinnornas skola en gAng som tidtals måste leva p % 6-7 kr.
i - fragor sasom det högsta, mark val.
Vi kunna .icke saga att kvinnan ai inse detta, inse, att saval manligbet som veckaa äro förfarande många!
Det finns kyinnliga agitatorer, so111 den högsta art av nu levande liv, ickc kvinnlighet bottnar i mänskligheten, att tiggt, trugat, lcöhat ocli föreställt nis- heller mannen, utan vi äro det gemen, det största ha vi gemensamt.
För &amp; e idealister vill @ rna framti- bet ersltoriin a t t s~ulmansluta sig fack- sand.
Hlrmed erkänna vi ju ' oss jämn bördiga, och nar vi veta att jal len al dens människa stil som en vision, dar ligt.
soni viidjat till deras ambitioii, likil könlöj, maste då, icke vart förnuft fatt2 inget av könens fel skall finnas, men sagt tlciii iltt deras nrbcte s o 11 ' 1 att den högsta norm av aj als ut veck lin^ bagges förtjänster, förenade i ett har- s i l 1 n 1 i i i l l s u r) d v i i n c l i g t moniskt helt.
- iiiiinnens~ att det skiille utföras r i v för oss ar gemensam3 ~ det, iucn Siiledes mbste ocksh den högsta and I Lisa Jönsson.
i n ii u: om e j k v i n ~ i o utförde i SK fnll för kviniiiwii~~;; d 11 b b l n 16- liga e g e n ~ k i p först och friimst pryd #.
-.
.. - -.
- e.- Arbeterskornas organi- sation nödvindig.
a ' - Manlig - kvinnlig mänsklig. '
:
.
MORGONB ' RIS -. ---.
-- - _.
-.
- _.
_ _.
.
_ m r minst!
Arbeterskorna lin till sir organisernde iiiiinnens ïcnt av för tviv- Iial~solida~itct i15.r clct; giiller - den dio- dispositioii Iiela tic11 ' a p pa r R t iniin lack oförstilnd och osoliclizritct gent- noniiska lrlasslza~npen.
3Ied rattuii ncii systeiilatiskt byggt iipp p &amp; öliise ciiiot kviiinorna soiii srbets- och klass- till arbete fijljer plilrtcri till organisa- sidiglicts- och solidaritetsprincipen 1ra.iilrn ter.
tion för a l l a lijncarhetarc, I2ide mji:.l.
f nckf örhuncl och laiiclsorgaiiisatio1 IIiii.
sl&lt;olri förlikllaiideila liiiiliia \ laril ocli 1tvi.uiior.
0.ii-t ma.ii iiii icke Iran bc- iileil foiiclcr, ' ett politiskt parti inccl cr aiinorluncla, s5] .ange iniinnem organi- gara, att clen gifta 1iustriin.-ar1) et; ci ' - i d d i i g s g r ~ p p, lcoopcrativa företag s a t i o n s s t r ~ ~ m c l e n i nittioriio fall a v sl; m slrall lzi~nna offra sig för före- sninlingslius, folkcts parlrer, en eger Iiuiiclra endast galler clen inanliga ningsarbctct., s$ bör l i m vi.1 i all rjx- stark press o. s. v. Vad liaclc dc klass, lraniraten och i första Iiand vars och lighets namn vara inecl soni i~iedlcm.
111cdvctna arbetarnii, i rörelscns börjii,.!
ens speciclln yrlresltanirat, irien iiiistaii Si, liinge jckc cle organiserade arbc- iiicr i.n tron p5 sin riittvisn sak ocl aldrig kvinnorna.
3: rniinga organise- tnrna fnllt först5 vikten av arbetcr- ~isslieteii a t t av imknga siiiiiiiianlagcli~ rade arbetares lieiii sitta 1iiistrurii; l skornas organisation, a t t clen i.r 1.il;; i brAlcdclar cncrgi nifiste clet bli ui: dag efter clag och proclucerib uselt.
ho- nöclvindig för clet helas fraiiigang, suiiiiua!
Men trots det a t t arbeter.
tald söiilnacl, medan dottern pli syE:~- soin inannens, s &amp; llingo halvsolidaritv- skornit 1ia det s i val förspiiiit, se vi brilren, hos inodisten eller Irmslre p5 ten gör sig giil.lande, sa lange lzoninia clciii jckc iniilrtiga a t t genoiii orgaaisa.
kontor förtjanar iingefiir Inalften si7 Iiapitalisterna a t t skara guld ined .tiil; j- tion f ö r s i i l r r a a r b e t s k r a f tcz; vad soiii beliörs till ett orclentligt livs- 1miva.r p5 cle flitiga, blott allt för tiz- och alltsi, göra arbetsvillkoren clriig.
uppeliiille.
Mannen, clcn riittrogiic: liga, lr vinnornas beltostnad.
liga for sig i tilln5rmelsevis samiiii1 plilrtiippfyllande Artilrclförfattaren i Arhctet liar riit ' t faclzföreningsiiied- grad soiii nianliga arbetare.
leminen, soin nedlagt ett otroligt ar- i sin sltitrepljlr: En och alman av OSS liar kanske för.
bete för s i n fackförenings fraiiighig, " Det %r synd 0111 arbet; arkvinna; ï, statt, s t t det slriille förbli s k Och ati soin icke slrulle lriinna arbeta tillsain- clen utsugna lönarheterslcan, ilen pro- för1ilni:ingen liartill ligger clHri, atl iiians iiled en oorganiserad.
lrai-iirnt, stituerade, den inoderna madonnan iiiiin i i ~ o iniin, kvinnor kvinnor.
Dc: han tillåter, utan att blinka, att Iiustrii inecl barnet, clen förpinade gifta lönar- ena lrönct, mannen, vct a t t dess vistel- ocli döttrar grovt exploaterasbav ar- beterskän och anlran.
med de mån.$:t. '
se pk arbetsmarknaden galler p i l i v s. bets, ' ulvare.
tidigt faderlösa sinå! "
t i d, det andra, kvinnorna, betrakta:: A.
S., Och följcleriia!
JR, det franingår av den tilifiillig och aiiibulatorisk.
Varje man viirdesatter sitt arbete fraii bör- det ovan anförda.
jan relativt högt, Atminstone som att; Varför försöka icke de organiserade det slzall b e s t &amp; h o n o m en arbetarna att i Iieiuinen over tyg,^ Dock tro vi dm randns den lyckliga dag, - Ii u s t r u, ett vasen, som lever och Iiar kvinnorna .aln organisationens nöd- få svält och elände u r världen utplinas.
sin vaïc ?lsc ut.esliitmde för Ii a n s rilr- v5ndjglii.t.
och fb in den1 i organisa- M e n ui fii g tröttna och slappa vårt tag,.
-.
iiing.
Att en lrvinn8, soiii presterar tionen?
Jo, darför att clet a r den izcrlin vi föraktas begabbas och hånas.
.
ett motsvaraiide produktivt arbete ocli Irortsyiita nianliga egoismen soni gör Lik strålande stjärnor fiän nlilvittter7ril) t~1zel, geiioin det i viss mån kanske oclrs ?i sig gällancle, halvsolidariteten, soiri rå vanligt och klart genom stridernas vimnttl blir en smula " förklaracl ", om vi s i ger sig iittryclc s &amp; liar: iir det icke till- 18s lyser och värmer v i v glödande tro.
Mona.
.
f 5 uttrycka oss, med fog slriille Itunna raclzligt ntt jag tillhör fackförenin- stiilla liltnanclc krav p i passning, v %rd gen 8 Nej, det iir icke tillriiclzligt iiieid och liansyn d e t avfirclas soni en löjlighet, en orimlighet.
.
.
.
.. ---.
.
----.
-- .. -- - .. I (. '
- Kvinnan f a t h r sitt lö~iarbete tillfiil- Den basta julklapp en organiserad arbetare kan giva sin hustru.
moder, syster, ligt.
Hon skall gifta sig, koinma f r i n lotter eller kvinnlig anhörig är ett prenumerationskvitto p &amp; MOIPCIONBIPIS 1912. sliipet.
Bade hon driigligare arbe ts- Morgonbris kostar I prenumeration för helt !r 1:20, tre kvartal 90 öre och villkor och begrepp on1 personligt ialvt Bi 65 öre, i kvartal 40 öre.
o b e r o e n d c s vkrde, kr det sanuo- Klipp ur nedanstliende prenumeratioasblankeM och prenumerera omedelbart P.
likt, a t t hon s i g sig för litet bittre iin MORUO.YBRIS för Hr 1912.
Iion vanligen gör, vorc litet iiiinclrc " tralitcrad ".
Hon tar s i ofta skacl; ~ till sin sjii1 i iiktenslrnpet iinder nu- i:i (lsCÖrli~llnnclcn.
Jlcii i i toiii a t t kVilltl~l ' Ilil~ fi~clzförc- fiir stryka p &amp; foten för g ' i f t c n, finns clot andra fiiktorer, s ' oiii inverka hindrande p &amp; densai~inia .. av dessa iir de gifta 1cviunorna.s o s o l i d w r ' i s It a upptrlidanclc iiiot c le övriga yrliessystiOnrna, cn m n m I~vinriorilas cgcn bristandc l ii s t för &amp; t 18ngsai1iina.
och systeinatislza fack- föreningsarbetet, en tredje, den stom h r i s t e n T&gt;; ° ' kvinnliga organisatörer: niligsrörelsc 0.
S. V. " Vi jnstiiinma fullt och lielt.
Dct iii * den rena, osniinkade sanningen, sidan den ter sig bland arbeterskorila.
Men cn viktig orsak, ja: lznnslte clen viktj- gaste, till att förl18llaiidena iiro s &amp; be- d rijvliga, har uteglönits.
Dct a r icke enl~art clc gifta Irvinnpr- nas osoliclariska iipptraclandc soni Iir iw tncdwrl; a.nrle falztoy, utan .. iircn, de.
LJUS ' BARN- och UNG- Arbetarepartiets.
Jultidning.
En kriikas ' driim p i Skansen.
Saga av EINAR NERMAN.
En verkligen utomordentligt rolig barnbok.
I svart och färger be- rittar Ncrman om den på Skan- sen instängda kråkan, som i drömmen tror sig befria Skan.
scns alla djur.
Pris kartonerad 2: 50.
Röda Ryttarn.
Sagor och historicr av VILHALRI NORDIN mctl teckningar av Einar Nerman.
Innchiller 5 sagor med inalles 10 helsidesillustrationer.
Pris Iiartonered 1: 50.
En ny samling sannsagor av CARL EWALD.
Ingen jul utan cn ny saniliiig av Carl Elvalds ellf mcrn ~ (ilisliattadc sannsagor.
IWs kartoiicrrid 1: SO.
Barnen ifrån Jrilfacklnn, d e n svenska arbetarerörelsens gamla, välkända publikation, ut- kommer i dagarna i 36-sicligt format och till ett pris a v 50 öre.
Ur innehQllet mA n # m n a ~ och frambllllas: Artiklar och uppsatser: av Carl Lindhagen: .Den heliga elden., av Erik Hcddn: &amp; riadberg och rArt nya partiprogram., av Fredrik Ström om %Hur vi segrade * vid valen, av C N. Carlesun om Maurice Materlinck, den store diktaren och socialisten, av samme: Reduktion och revoliition, av Pehr Enkason: Maktlyetnad och encialt framAtskridande, av Otto Järte: Arbetarnas organiaerbarhet, av Sigjrid Hansson: Arbetarnas sjiilvunderstöda- verkeamhet - samtliga intressanta och aktuella uppsateer, belysande olika sidor och om- rhden a r den moderna arbetarrörelsen, Dikter, skisser o. dyl.: av C N.
C (tr1eson: Åeg8rdsrej och Röde hertigen, av E. IV.
Il«lplicrs: Sömmerskan, av Ola Hansson: Ditt eget vasens egen tolk, av H.
Sköld: San- ningens angel och lögnens, av ej.
Gustafson: Arbetets slagfalt, m. fl.
Konstreproduktioner, karikatyrer m. m.: Bruno Li {jejorr: Tjader i gran; Fabiola:, Studie; Umnicv-: Industrin och Ropande gruvarbetereka; Hartniann: Dansen; Kreuger: Yilande b h t a r: &amp; nibrondt: Kvarnen och fraden; Mllet: VBren; m. fl.
Porträtt av Maurice M:cterlinck, P. Ekiksson.
Karikatyrer av C.
A. Jacobsson.
JULFACKLAN i911 blir h e l t visst kärkommen i varje arbetarehem.
De fackföreningar, klubbar, loger och enskilda kommissionärer, där art~etnrekommuner e j finnas, som önska efter cirkulerande an- teckningslistor bestilla ellcr direkt t i l l försiiljning hemtaga J~ilfnck- lan ' 1911 erliblla den mot p o s t f o ~ s k o t 0 eller efterhrav till e t t nettopris av 35 öre, fraktfritt.
Alla rekvisitioner atälltiil till ~uifacklans Exp., Barnhusgatan 16,; Stockholm.
For Soc.-dem.
Partistyrelsen: C.
G.
T. Wickman. '
LAURA FITINGHOFFS priiktlga ungdomsbok utlrommer 1 ny -- FJÄRDE - upplaga.
Denna bok hör till vår ungdomslitteraturs allra bästa arbetcn.
Pris eleg.
inb.
3: 75.
Buster Brown.
Av Busler Brown-historierna före- ligga: tvii böcker: Buster Brown, hans upptåg och berömvärda fiiresatser, samt Bu- ster Brown, hans hund Tobby och vad som hände dem.
Vardera boken kostar 1: 75.
De Lustiga: 3 ': familjerna Denna sillsynt roliga barn bok har sin givna plats i den svenska barnbokslitteraturen.
hlan vet ej om man mest skall beundra den trodiga fantasien, den, glada hu- morn eller den ' rent avrliipnads- viickande dctaljriketlomen i de skrattretande bilderna.
Pris:elcg.
inb.
2: -.
Adresslista.
Soc.-dem.
kvinnokongr.
arbetsutskott ordförande.
Agda Östlund, lJpplandsgatan 61, tr., Stockholm.
Morgonbris ' redaktion: Anna Lindhagen, Stockholm.
..
Morgonbris ' expedition: Signe Soenmon, Upplandsgatan 85, tr., Stockholm.
Allm.
tel. 244 36..
--.
--.
--- -- .- -- Mor.
.
.
3 m jag Jinge smeka ditt hår kst ttu rom du står där, grå om hjässan oo bleknad \.
wcd slocktzatzde blii &amp;.
.
.
I.
Vor,.
' illaa mor !.
.
.
; rad dhz kind av tärd d a din &amp; lid sci tvbtt rom om någonting inom de&gt;r sa &amp; dött.
.
.
Din hand sa " vissnad) ch anda.
.
och ' ör en er; da smekning av den.
ag ofliade icln min .y &amp;? / VOY, illa mor.
.
.
Tag sRg dig i dikt, ag s i g dig i syn t d w drömmarnas leh ch .jublets sdng.
Men aldrig så näva som ~u årzgesfens timme.
.
.
Mor.
.
.
4lZt, iela mitt liv riUe iag hgga som gärd - n tiggares g &amp; - 3r ditla fötter.
.
.
. '
Olof Bruno.
Från kvinnoklubbarnas arbetsfal t..
.
Fran Ronneby.
Hur var det n8 ' n ee ' under kongressen?
-, De emB klubbreven hur de liva sinnena, de tala om hilagivna kampande kamrater och de ger oas tillit att verka och tro - pil nytt!, - - * Ja., inetamde red., .men hiilat bör breven vara korta och med inneh811, chgot uttalande över diakuseionefrigor eller dylikt B.
SA ungefiir tankte och talade vi i npril i knoppningens tid, och drogo var till eitt med fast beelut a t t ' under narmaete tid verka ieynnerhet för vAr Morgonbris och dese röda blomma.
Diakueeionerna fick val följa etter biometertiden - och breven etter dem.
Nu ha vi emellertid strött ut den röda blomman, spritt vPr tidning och krupit in under tal; igen för att btergh till ett kraftigare och mera ordnat möteearbete.
Nfir darför kam- raterna gav mig i iippdrng ritt rtipportera lite frbn Itonnebv gör jag nu dottn Illtt on1 hjhrtat.
Tanken pli vAr motion och tidningsveckan inte nar förut liksom tyngt pil einnet iUrför att vi inte sAlt blominor och # blad # itan dfirför att det blev oss omöjligt att d6 inordna nlgon feet.
Nu ha vi Kntligen lyckate Lven hilruti och blev den klingande beliáll- lingen liten eA blev hflnfdrelsen för v i r itritvan desto etörre och det Gr ii) ~dA ilet rar (lefic2lmte.
VBr Morgon brie feet hölls den !l okt.
med föredmg av red.
J.
A. Ingvarsson friin Karlshamn.
Amnet: ICvinnan~ medbor- varratt.
Varmt och övertygande havdade tal.
h n n o r n a s medborgirratt.
Redogjorde h i n - nana etullning f r h allra fildeta tider och bur ~tvecklingen fört oss Inim till den sttillning vi nu intar.
En kraftig appliid vittnade ou1) vinnornas tack för det alltigenom utmarkta: öredraget.
-- Ja, llit mej eej ~miinnena tack ~ckeib ty mhga av dem vor0 ocksh med) ch blevo inte minst belAtna.
En dialog, 11 tvllttetugam, som utfördee av fyra kacka -
För hemmet.
Shingeniannen har uppiniirkeammat 4 r lilla rekon~r~kndation a.v vegetarisk liet och anför, att grönsaker i var- Iapdag iiro för dyra för ett arbetare- lem, följande: s botad genom .Det tro vi ockei, och d~irlör ' avrAda vi Iltid frAn att betrakta dem tinnat PU eoin maklinnen och fyllnacla#mrie:n, eom man A mycket Iattare knn ayetA: frfin.
Rom de j iitgöra m#nnieiians natiirlign föda.
D#ren,ot tilletpriin vi livligt anviindandet v bröd nv enmrnanmalet mjöl-, gryn- och njölrfitttr ean~t.
frukt och notter.
Regagnar Mot snufva har jag vid olika.
nan tillagnde fruktrattor ocli anvander ~ i g tillfällen användt Lazarin-salva v nötterna, eydfriikterna eaint torkad evensk rukt e k d l maii finna att dennii matordning med utmärkt godt resultat.
zke blott ar Ii#leoeenimnre titan ockai billi- Allteii gör ' are # n det billigaute kott.
Behandlingen tillgick på så satt buddinpar, ftireer, eoppor med gryn o. e. v. I f~rhAllande till tiitt.
niiringsvarde och att jag penslade näsans Pmförd med kött ocb agg 8r mjölken ocke.
innerväggar med t t mycket billigt ftrdoamne.~ salva!
-- A.-B.
Farenade chokladfabriker, Stockholm.
a h jttlpegumrnor~ 6ck livligt bifall, agitatoriek.
eom den var.
Sliittablbn - en efterharm med den i ning av Morgonbrie ' vignett ljuatblátt kladda unga flickan, vilken etod andlöet epejande mot soluppgAngen vid del oroliga havet, blev en at#mningefiill och ta lande arelutning.
Nueik utfördee av etrllk orkester.
Mera av prograiiimet vagar jag inti framhhlla, ar radd för r e d s: korta och mefi i m r håll.
Nu till mötena.
Bra beaökta och fulla nï intreeee.
Vi h a diekuterat friigan: Hur pE baeta satt intreesera.
vbra medl.
och övriga kvinnor?
3IAnga goda uppslag gavs.
B s e naate möte vartill ei5val nngdomsklubben spm kommunen in bjudits, behandladee frigan Ar det för \, Art partie vidkommaiide lyckligl att kvinnornas röstritttefriga Iöens tinder ngsta kommande rikedageperiod?
- Följande uttalande gjordes:, Med tanke p &amp; att kvinnornas röst rattsfraga löses u n d e r nästkommandc De recept som har lamiias iiro be.
: aknade till middagerniil.
och betinga le enligt utriikning ett pris a v l 4 till 21 öre person.
Dessa priser ee jn enormt billiga u1 ncn sorgligt nog tordo det iiiidock iinnii rara ~nAngn arbstarehem, dilr bnrn intalet iir 5-7 artycken, som middags, nAlet ej far g &amp; till 14 eller 21 öre ?erson.
Grynkaka.
I /, lit.
korngryn, l / +, lit.
riegryn, lit.
vatten, 1 port lök, 2 msk.
smor, 2 Lgr, 1 inek.
eirnp, 2 tek.
ealt, l kkp.
ruesin Korngrynen och risgrynen nköljae och [okas tilleammane, inen skall korngrynen ha itltt i vatten sedan dagen förut för att hinnr ~ l i fardiga eamtidigt med risgrynen, och böl hlgkomn~as att vattnet inte fAr htlllae utal ~ t a n ekall grynen koka i deteamma, ernedar iet innehilller niiringsamnen frán grynen Löken finhacka6 ocli brynes, aggen viepae znlorna och vitorna var för eig.
Riiseiner iktrljae val.
Sedan grynen efter kokningen evalnai: grynen skola vara val kokta) nedröres smörat öken, sirapen, russinen, saltet, tiggulorni) ch ~ i e t vitorna.
Harefter halles smeten: m vill einord form och graddam i ugn om zring en ' 1, tim. S e r v e r ~ e varm med ekiral imGr och potatis.
Till serveringen: 1 hg.
skirat smör, potatii: rAskaladr 2 lit.
Aprikossoppa: ' 1, kg.
aprikoser, 75 gran iocker, 3 lit.
atte en, 2 mek.
potatismjöl.
- Aprikoserna eköljas viil och ar fördelak-, igt lita dem et8 i vatten över natter och i likhet med grynen koka i samrni vatten.
Efter kokningen paseerae de och fi sedan ett nppkok med eockret och avreda1 ined potatieiiij01.
L Lazarin- salva. '
Det är ej endast en gang jag genom denna behandling blif- vit befriad fran snufva utan flerfaldiga ganger har s h a l jag som andra personer för-.
sökt denna behandling och all- r tid med samma goda resultat.
.
Min bestämda ilsikt är, att Lazarin-salva är ett idealmedel.
mot snufva.
.
Högaktningsfullt.
l /, E.
L.
.
.
.
.
Halmstad den 20 Juni 191 1.
P.
S. SAge helst att Ni under ev. annons endast utsatte initialerna E.
L. men star all- tid till tjenst med rekommendationer om han- visning till mig göres.
D.
S.
Statens ' garanti.
Motböckerna galla over hela riket.
rikedagaperiod, uttalar mötet som sir Ficksparbössor tillhandahillas.
enhiilliga m e n i n g a t t e t t dylikt beslu mbete iiven för vHrt partiir vidkommandc anses .lyckligt.
Vii1 förstiiende vikter av ett i n n u kraftigare och intensivm.
- upplysningsarbete biand vArn kvinnoi riktar mötet diirför en allvarlig rnaniril SKOEUiIBGA81F (gER till (illa manliga kamrater att i störst1 möjliga man vorka hirför.
Detta s8vi.i 91 DROTTNINOOATAN 91.
genom att bidraga till kvinnoklubbari 5 OLOFSOATAN 5 bildande dar sidana ej finnee, som och att underatödja desamma; dels ocksi Välsorterat lager av starka., eleganta och genom att uppmana kvinnorna att ingl moderna skodon för damer och barn.
i resp. klubbar, samt i övrigt med agi tation i saval föredrag som litteratu: vara kvinnorna behjiilpligs sprida upp OBS.
I Alla elage bestallningar emottagae och lysning inom egna led.
D.
Bengt E. Pettersson Till eiet med ett: kamrater, l i t ona intc trdttna, 1At oas tro p4 eanningene, ljusets ock det godati eeger, htilear Ronileby kvinnoklubb Rebecka, utf6rae skyndeamt.
Reparationer emottagas och utföras- vii1 och billigt.
, e -
MORGONBRIS Avdelningsliontoret: Eia~agsgzUan 2 O. Aktiebolaget Betalar högsta Depositions- d Kapitalräkninysranta.
1 ljuvudkontoret: Klarabergsgatan a3.
Kommendörsgotan 25.
Avdeln.-kontor: Barnhusgatan 16.
Flerninggatan 59 B. '
Depositions-Ränta Kapita1räkn.-Rhta} 5 proc.
; .l Sparkasse-Ränta 5 proc.
!tinga sorter, 00vcrträffade i välsmak och näringsvardc.
Följande utlatande föreligger om dessa tillverkningar: Kassafack från kr.
5 pr år.
Kvinnan motarbetar sitt eget basta.
n#r bon avrAder mannen att ieckna foreak.
ring A aitt eget e l l e ~ bagge makarnas liv.
P4 grund av mindre dadlighet ha kvinnor I#gn premier i DE FORENADE.
Premiebe # frielae vid ejuktiom och olyckefall, m. fl.
for- mhner.
Svenska Livränteförsäkringsbolaget - Ömsesidigt - STOCKHOLM. '
m ' En arbeltar hustru borde it ke ' köpa aman symaskin än Solidar-Symaskinen, som är deii yppcrstr i handeln av stör- sta fiillkonining och ger störda valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de med vart firinain !irkc försedda maski- nerna Yro ett fabrikat som p &amp; teknikens nuvarande sliindpunki Pr det hagsta som .kan uppnas och Övertriiffas icke av +got annat fabrikat.
Särskilt för- manliga bcialningsvillkor.
Vasagatan 52, OBS.
1 " Svenska veckans " SOLIDAR, STOCKHOLM, spisbröd - rekommenderas.
.
- CT. "
.
- P ' Vidstiiende originalfotografi visar en ' Fru som varit sjuk i 4 Ar utanatt fin- na hjälp, fast an hon hade vandt sig till flera Iakare samt vistats pi badori för att sköta sin halsa, allt dock utan resultat, hundratals p5 orten visste at1 läkaren hade utdömt henne som obot- lig, sjukdomen var myckct allvarlig, hon kunde ligga afsvimmad anda till 6 tima -- mar Men så erhöll ' hon af Kurola-Soda Extrakt och genom detta utmärkta Halsomedel aflagsnades från kroppen de osunda bestandsdelarna som för- orsakat rubbningarna, hon undergick en grundlig kur af hvilket hon iter- fick halsa och krafter och om hvilket hennes herr man Iänstradgardsma- staren skrifver till oss att hon icke på länge sett s i kry och föryngrad ut som nu sedan hon begagnat af Kurol- Soda-Extraktet.
Detta utmärkta häl- somedel ar för svaga och sjukliga en kalla till lif och halsa.
Detta ~ r e ~ a r a f pru sofia ~ ~ g l Dalsjofors, ~ ~ d, ar af stort varde, KU~OI-~oda&amp;trakt ar ett halsomedel som frin den sjuka Målsryd.
kroppen upplöser och aflagsnar?
; m- la rester samt uppfriskar orent blod och befrämjar ämnesomsattningen.
Ku- - 01 " ar ett utniarkt halsoniedel mot di.lig mage, det borttager magkatarr kvalj- iingar, sura uppstötningar, s. k. ha1sl) ranna och ar aptitaggande samt mildt ifförande.
Det ar mot nervositet och allmän svaghet stärkande och rogifvan- le, utmarkt mot reumatism Och dålig hjärtverksamhet: amt mot hufvudvark ned förnimmelse af svinclel och sus,iingar i öronen.
Kurol " ar för under- ifsåkommor och njurarna ett synnerligen värdefullt preparat, emedan " Kurol " inderlattar njurarnes funktion att frår kroppen bortföra osunda vätskor.
Ge- lom sin sammansättning - verkar " Kurol " afven valgörande på andningsorganen, [et ar sleinupplösande, hvarigenom ilet ar ett synnerligen värdefullt medel not hosta och ondt i bröstet samt mot astma.
" Kurol " underlättar andnings- .rbetet och verkar stillande.
Ni bör f,jrsöka detta erkännansvärda halsopre- larat, resultatet skall blifva öfverraska de.
Utlåtaiide.
Dalsjöfors pr Milsryd, (len 1 aug.
1910.
Aktiebolaget Kurola, Stockholm.
Stor tacksamhet för KurobSoda-Extraktet.
Ett paket har gjort mig full- tand &amp; frisk, det oaktadt tanker jag fullfölja kuren med N:o 2.
Jag har nam- gen varit sjuk i 4 år under Iivilken tid jag sökt 8 olika Iakare samt badat, len ingenting hjilpt.
Men Kurol-Soda-Extrakt var just ratta medlet.
jag led aiiiligen af alla i annonsen omniimndii sjukdomarna ut-om hosta och astma ch ar det med glädje jag rekommendmr det till alla sjuka.
Högaktriingsfullt:.
Fru SOFIA ENGLUND.
Har hälsan sviket s i bör ingenting lämnas oförsökt ty de penningar som nvandas för Iialsans vård äro d e bast använda, priset på Kurol-Soda-Extrakt r Kr.
2.50 pr paket, med ett par patet torde uppnås utmarkt resultat.
n r li sjuklig bör Ni ej försunima att förslika detta halsomedel, de!
ar en ringa enning att förlora men mycket at!
vinna ty det kan handa att just detta pre-, arat ar för Eder det ratta:, skrif till ~ k t i e b o l a g e t Kurola, Stockholm- 6.
-- Furulunds soc.-dem.
kvinnoklubb avhiiller ordinarie möte tredje tisdagen varje manad i godtemplarsalen kl. ' 1 s 8 e. m.
Stel l Folkpensionering. '
Folkf örsäkring.
LivfOrsZkring.
Symaskinsaffiiren SPI begaran av Herr Fabrikör C.
W Sc / ttrrnnc / tcr har jag under flera Ar upprepade g5iiger dels övervakat tillverkningen av, dels analyserat av honom tillverkade sorter av delikntess-spisb~~öd, spisbröd och kriäc ' rcbröd.
Jag liar darvid fiiiinit, att dessa Herr C. IV, Sc / turrtnc / rcrs brödsorter p i grund av höfl ni ?rinpl.örde (Iiög halt av stal kelse och protein) rc; r / iet (frihet frHn fraininande inbland- ningar) sanit torrhet och niörltet (vattenlialt inindre an 10 procent) iiro att anse siisom staende i främsta rummet bcträffandc kv,aliteten.
Kiilialten ar ringa och.
ej större i n dc11 för priina bröd av.
dcssa sorter norinala.
O. Lagerheim, Professor vid Stockholms Högskola.
Stockholm den 8 aprii 1911.
St yreZsei2.
Kiruna sot.-dem.
kvinnoklubb av- I Malmbergets sot.-dem.
Kvinno- klubb .hm ordinarie möten 2:dra och sista mhndagon i varje mhnad kl. ô,30 10. m. i Fol- kete Hus.
1 Nghetsmagasiniet, Falkoging.
- Nils Adamsson - Styrelsat.
Sanitha och ajiikvArdsmtiklnr.
Sprut.or, hiller ordinarie moten 1:eta och 3:Ge mAnda.
Hiilsingborgs ~0cm~demm kuinno-: ?ulver ocl~ m h g a nylieter.
Prjakurant gratie.
gen varie mánad i Folkete Hile ' lilla eal kl. klubb avli8ller möte 1: d a och 3:dje oneda- P i l i d och irtetaEhi ?~g i Cm frnlpnlntset, 8,80 e. m. Slyt.eE8 n gen i nihaden i Furukorpesalen kil.
8 e. m. Stockholt~i.
SbGRlD HANSEN KAPPA F F ~ R 29 DRAKTER, C ' LSTRAR.
PLUSCI; I- SAMMETSKAPPOR.
PALSAR, K J O L A R - ' VESTERLAN '
