# ID: svediakorp-per2352
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,190
# sentences: 894
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING - (7:de, kg.)
N:r II November FOR DEN VINNOR OROR ELS EN.
SOCIALDEMOKRATISKA Utgiven av Socialdemokratiska.
vinn ok on gr essens Verkst illande Utskott.
1 I - Prrnumerationspn ' s: 1: #) .pr helt %r, 60 6r0 pr halvt och 30 öre pr fjärdedels Ar.
Lösnummer 10 öre.
Redaktör: Anna Lindhagen.
t Stockholm 191.1, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri Ilorgonbris ' expedition a SIGNE SVENSSON, Up1 landsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
- I Inför frågan om inrittandet av praktiska y r kess kolor i huvudstaden.
Den undervisning som kommer de ekonomiskt sämres uituerade barn till del avslutas för tidigt, dlrom råder nog icke mer än en mening inom de klasser, vare barn iiro hänvisade till folkskolan allenast och börjar att inom folkskole.
världens egna mAlsman aven göra sig betydligt gällande.
DA ännu den eko.
nomiska situationen för arbetsblassen och darmed liksituerade %r s % dilig att man icke anser sig ha rLd l %ta sina barn g &amp; utan förtjiinst längre an till 1 2 b 14-Ara Aldern, har icke nagon fordran pli ornedeloar, obligatorisk skol- gAng över 14 Ars Aldern egentligen kun- nat göra sig giillande.
Dock kan man vänta en siidan bestämd fordran friin de som ha det diiligt stillt bara Atmin- stone genom att levnadsstandard nAgot höjes genom tullars borttigande, som fördyrar levnadsomkoetnaderna, genom de direkta skatternas minskande och genom nAgon förhöjning av arbetslönerna.
Shledes inom en ej alltför lhngt avlageen framtid f % vi hoppas.
T3 en tillfyllest- görande skolbildning ar en väsentlig bidragande faktor för arbetsklass.ens in- flytande.
- Yrkesskolora inrattande ar liksom, den föruta vag man d a r in p3 för att f &amp; en överbyggnad pk folkskolan, och en .kun- skaperis väg som även för de eiimst situeride ekall vara möjlig att IRta sina barn beträda.
Jag vill inskriinka mig till ' a t t har framföra fem olika fordringar som i första hand behöva fyllas rörande flickors och vrrrnn 7cvbnnors ndbilclnilig. '
' - 1911 Ane onser a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
Flickan bör ha samma undervisning i gäster till dessa skolor - visat sig vara skolan i läsämnen som gossen.
praktiska för att giva de flickor syssel- Att iilskriinka för flickorria s:tsom del.
vis redan nu är fallet p &amp; den fattiga lilla kunskap u r böcker som bjudes dem j en folkskolekurs, ' mbste anses som en försyndelse mot flickorna, 8iivai ur rat;.
visans synpunkt som med hänsyn ti.1 hur yttorst minimala dess.a kunskaper äro.
Flickornas sömnad och skolkö s böra därför icke inskränka pA deras lästid mer än 8löjdunderv:isningen ' p5 gossarnes.
Flickor likaviil som gossar behöva omedelbart efter folkskolans av- slutning sakkunnig ledning.
Först och främst alla, där föräldrarni; icke kan öva över barnen niidig tillsyn Aven för barnen i goda hem saknas oftr siidan sakkunnig ledning, i-all synnerhei.
da dessa av ekonomiska, skal m h t c slappa sina flickor till springflickor ellei p &amp; fabriker, mdngen g h g redan innan de slutat skolan.
I förslaget om yrkes- skolor i huvudetaden ingir darför ocksa möjlighet för barnen att i yrkesskolor bliva insatta redan omedelbart efter slutad skolghg.
DB emelle ' rtid otvivelaktigt e &amp; länge skolan slutar i.
SH tidiga dr som nu, barn d i e j ännu kunna sh tillägna sig yrkesskoleundervisning som vid t. es.
l 5 h 16 ars Aldern, sb synes niigon förberedande sysselsiittning vara den allra lampligaste formen.
S &amp; har t. ex. i Stockholm p &amp; privnt initiativ upp- riittade akolor för flickor - dur de fR deltaga i hush&amp;llagörombl och.
dessutom [iira sig se till och laga At de barn, som komma.
silsoin icke betdande spis- sättning som e j genast behöva g &amp; till platser.
För alla de som genast maste ut i förtjänst skulle emellertid den ome-.
delbart efter ekolan börjande undervis- ningen i en yrkesskola en gHng i veckan vara en god hjälp för att rid sidan av - arbetet vid platsen giva flickorna nödig ledning.
Yrkeskolundervisningen bor meddela ordentlig undervisning i ett yrke.
Man har dock med fog kritiserat det förslag som nu föreligger inför Stock- holms stadsfullmäktige emedan under- visning vid yrkesskolorna endast skulle vara e n ging i veckan.
För den som vill lara sitt yrke grundligt, t. ex. klad- ningssömnad, ar det svart första hur den skall kunna tillägnas utan samman- hiillande undervisning under veckans sex dagar.
Endagaskolor mhste finnas för de allra.
fattigaste barnen, som mbste ha arbete bredvid skolan, men utan yrkesskolor under G dagar i veckan har man ingen verklig yrkeelrola.
.
E n skola, dit dels &amp; dana kunde söka sig, som kunde erhilla stipendier (t. ex. ur.
Cedergrenska fonden) dels barn frin hem som kunde ha sina barn hemnia cped bara den förtjänat som e *.
genom - arbetet i yrkesskolan kan pilraknas. '
' Utbildning i hushållsgöromål till nytta för de kvinnor som vilja agna.
sig daråt sisom yrke.
Detta kan e j ske mer iin i de första: svaga ansatsernn, under en Alder som kr liigre ii11 omkr. 1 6 Ar.
Ovning i hushilll och i att sköta barn, medan llickor sjiilva iiro b ' rh.n, (1. v. a. i skol- a.
MORGONBRIS .-.
-.
- - - --.
.
_ - - --- ---- _ - --.
- ---- ._ ----- --- .B Aldern och i eidnna smli ~hushbllsskolo om ovan omtalacle, kan dock ge fiickai en liirdoiii för livet i ordning och ren lighet.
Yrkesskolor för verklig utbild n-iiig i hush:fllcgörom, ' il böra dock finnas varje snn~li ?ille, Inen vara; ivseddii en dast för kvinnor över bariiaftreii.
Komrniinala kortare utbildningskurser i såväl hemsysslor som.
barnavård behövas för kvinnor d å de skola ingå äktenskap eller d i de vänta sitt första barn samt i hemsysslor för etisamstaende arbeterskor.
Med förelintlighetei~ av altdana kurse i varje kommun, skulle samhE.llet av börda eig en stor skuld, ty illa skött; liein, som tyviirr barn p % bristande kuii skap sh ofta förekomma, iir en f:irlil san~hällsfarsot.
Det nu gingse medcle landet av denna kunskap i en alltfö.
tidig klder t. ex. redan i skolildern ekulle d % icke behöva tillmataa der ratt oproportionerliga vikt detta nu har Inför livets verklighet, det egna hemme eller det väntade barnet, mottages ea kert kunskap om hrnemmete och barneti vird villigast och med fördelaktigaste resultat.
m O.
Vad .angAr förslaget ang. yrkesskolo: i Stockholnl för Aickor, e % vidlhder det eamma ej blott ovan berörda fel att de blott upptager endagsskolor och ej ocksi sexdagarsskolor, utan det har också der mycket stora bristen att endast upptagr till omkring en tredjedel av vad sorx ar avsett för yrkesutbildning för gossar Att vagje koliiinura, som hafor yrkes- skolor, diirvid e j borde anslå mhzdrc medel.
till flickornas o~ndervisnifig a v till gossarnas, detta är sr, grzcndford+ar ci v d b n ingen avpmtning borde fl förelromma.
Anna.
Lindhagen.
De tyska socialdemokratiska kvin- nornas t:te kongress.
.
siffran antyder hur stark och be: ydandi vilket all användning av barn under 14 den tyska kvinnorörelsen ar.
1a:ongre.s Ar i partiets tjancrt mitte förbjudas.
sen öppnades av Fr.
Zictï., rom Ilimnaclt Sarskilt gällde d &amp;.
detta barnena anvand- en rask och livlig redogörelse fiir verk, ning som tidningsutdelare.
Ilet viöade sainlieten under de tre gingn ii dren sig emellertid att detta förbud, var onö- Hon betonade bl.
a. dc11 milmed \ etenhel digt d &amp; ingen underhrig arbetskraft an- och klara uppfattning som u: markel viintu inom partiet, Den andra avdelningen av centralsty- rörelsen, ' den arbets- och kam pgliiclje som besjilar den, samt dess allt försa.
relsens redogörelse - om läse- och k a n.
offervillighet.
En överb: ick a i diskussionsaftnar samt om besvarskom vad som uträttats visar aven at1 ingen, missionerna, d. v. s. de kommisaioner ting fiirsliminats för att väcka irbetar- som tillsatts i syfte att undereöka och kvinnorna till insikt om socialismen^ avhjälpa en del missförhållanrlen p % de idber och för att f &amp; dem att inte bety, olike arbetsplatserna - inleddes.
med delsen av att ansluta aig till social- ett refererande föredrag av fr. Baader.
I frilgan om de niimncla kommiesionerna deniolzratin.
Att intresset p i kongressen var starki framhölls!
att de rörde sig p5 ett oinrAde rniirktes p i den livaktighet, varmetl ombu.
cliir kvinnorna ingenting kunde uträtta den deltogo i diskussionerna.
I di,jk \ is~io, annat Bn under ledningen av fackliga nen oin agitationen, den socir.ldemo organieationer.
Och som fackföreningen ' kratiskr1 kvinnodagen och barnaskydde miste vara den ~äkraste borgen,för genom- kommissionen deltogo icke mic dre än förandet av lagliga skyddebestämmelser 21 ombud utom en del av de narva.
och människovärdiga arbetsbetingelser rande manliga partimedlemmarna.
Av beslöts att agitera för arbeterskornas diskussionen framgick, att ean: arbete1 sammanslutning i fackliga organisationer.
I diskussionen om lase- och diskus- mellan männen och kvinnornr.
hade sionsaftnarna gjorde sig en hel del olikaIb medfört goda resultat för röreken och att det överallt priiglades av kamratlighet, meningar gällande, men man kom icke ehuru det dock fanns nigra som, enligt till nAgot klart resultat om hur denna deras erfarenheter, hade att törtalja vitt omfattande friga skulle ordnas.
Det saknades en fast utghgspunkt och motsatsen.
I frAga om agitationen framhilila all.
bestämda riktlinjer.
De Aes ta inläggen mant, att ett av de kraftigaste agia; ations- rörde sig om .den rent organisatoriska medlen, som tillfört rörelsen en mängd sidan av desea laseaftnar och frigan om arbetarkvinnor, hade varit de höi:a livs.
undervisningsämnen o. s. v. agnades icke medelsprisen, kom framkallats genom så, mycken uppmärksamhet.
Skarpast rikets tull- och ekattepolitik och eom bröto sig dock Asikterna om studieam- nhtt sin kulmen genom sommarenr torka.
nena mot varandra, om de skulle in- Ett lika &amp; kraftigt medel har varit de skriinka sig till att behandla dagsfragorna, borgerliga partiernas tillbakavisa 3de av speciella kviiinointrelsen m. m. utan kravet på, en riksförsiikringslag fiir mö- någon som helst teoretisk anstrykning, drar och spada barn, ankor och fcraldra- eller om de skulle vara enbart teoretiska.
lösa.
I namm ' anhang härmed aniogs ett NAgra beslut fattades icke.
Även om Eörslag att före riksdagens samnianträ- denna Överläggningen var kongressens h n d e anordna protestmöten för 2 rbetar- svagaste, SA blev den dock till nytta klassens kvinnor mot de höga iivsr3edels- genom.
de många anvisningar och upp- prisen och för att begiira en undersökning slag som gAvos och vilka säkert skola av oreakerna till det rAdande ilödtill- visa sig fruktbärande vid realiserandet itandet: Partidagen har lovat att lämna av studieaftnarna för arbetarklassens kvinnor.
sitt bistand.
De följande punkterna pil dagordningen Angilende nästa kvinnokongre 3s be dämdes p &amp; förslag av fru Zetkin ritt den om kvinnan oc?
riksdagsmannavalen &amp; all hallas 1912.
Tidpunkten ch de o. s. v. äro av mindre intresse för osa A-L.
H. niirmai-e bestämmelserna rörande denna att taga del av.
skall avgöras av partistyrelsen.
Redogörelserna för barnaskydc.skom- missionens verksamhet.
blottade flera sidor av det elande, i. vilka maesor av Tysklands proletiirer leva.
Det visade iig, att har finnas ' stora omrdden, dar IV.
Iivinnorna kurina.
göra en betj~dande insats för att skapa bättre förhlill anden.
Kamrat l De tyska kvinnornas siravanden Iia hit- I mitt senaste brev tecknade jag i tills gfitt ut p &amp; att genom lagar r kydda breda drag de tre huvudriktningarna 3e sin8 fr8n kapitalismens.
utsigning inolr: fackföreningsrörelsen:.
den.
.tysk-) ch att genom anordnandet av sainnian- skandinaviska, den engelska och den komster och utflykter taga vara]) ii och romanska.
Den senare beniimnes i dag- 3kydda de barn, som a.17 en eller annan ligt tal syndikalism.
Ordet syndikalism ~ r s a k 15innas utan vard och Iillsyn.
harledes av det franska ordet syndicaf, Dock framhölls det, att jkmte detta vilket kort och gott betyder förening miste man arbeta p i att framtviiiga en eller, om man siitter det i samband- med innu effektivare barnaskyddslagsti f tning arbetarerörelsen, fackförening.
Syndika-) ch att fb till s t h d Irornmuiiala Itgärder lism betyder.
allts &amp; endast fackförenings- för det uppv#xande sliilitets bastn.
En rörelse, ehuru nlnn numera med denna rniingd förslag i fr; " igan framlades.
Sar- beniimning vanligen avser dcn s. k. skilt liiggcr man miirke till ett, enligt revobrlionii&gt; * n fnckföreningsrörelsen.
M r - ' I sammanhang niecl den nyligen av.
slutade socialdemokratiska partidagen Jena avhöll0 aven de tyska social der no^ Iiratiska kvinnorna kongress, den sjiittc i ordningen, men den första sedan sam manslutningen mellan den socialdemo lxatiska kvitnorörelsen och partiet agdc rum.
.
Genom denna sainmanslutning hal den tyska kvinnorörelsen vunnit.
betyd- ligt i framgang och styrka.
Medlemg antalet har ökats väsentligt och sava:.
den inre som yttre utvecklingen ar rörelsen har befordrats genom rnannenr ' och kvinnornas gemensamma politiska organisation.
Genom deras gemensamme arbete inom och för partiet ha en mäng6 nya impulser väckts och nya initiatii tagits för att höja och skola medlem * marna.
Och man behöver blott ' taga del av, vad som förhandlades.
p &amp; kon gressen för att klart inse detta.
1 % kongressen deltogo 75 ombud Frftri alla delar nv Tyskland och redan der,, - Brev. '
l
.
.
.
.
.
.
-.
MORGONBRIS - -.
-.
-.
.
.
-.
.
-.
.
.
.
, - .-.
inaste anledningen till deiina tolltning Iiii~oiiad Före5l,jnriin, tolv blaiid ruiii arna, framtideidc~il M. a.: b ' J.
' ~dligen har man ordet syndilralisni %r den, att den nitton l h i i d in5latni1, sex bland Iiis- Iibiat frhi den anarlristiöka ic1i:viirldeti iitKt mera k h d a delen av den franska smederna, iiio bland sptirviiga- och om- antiparlamentarismens och den direkta fackföreningsrörelsen - syndiknliemcn nibiispersonalen, sjutton bland tryiikeri- aktionens grundtanke och aven planen - viieentligt skiljer sig frdn den tysk- arbetarna, iiio bland bagarna ocli sex till ett anticentrali~t~iskt, p % de olika arbetaregruppernas autonomi (sjä.lv~ty- ~1iiindinavial; a och den engelska, vilka bland gasarbetarna.
bAda iiro iiveniigande wforo) iistiskn Denna sekterism ar dock pfi goc väg relse) byggt framt idssam halle.
D Detta om syndikalismen i allmaiihet rörelser.
Skillnaden framtriider icke al- att utbytas mot en centralisering.
I lenast i taktiskt avseende utan aven - Frankrike finna, liksom i vart lanll, en och sadan den representeras av de re- delris Atminstone i organisatoriskt.
Landsorganisation - Con fedeo-atio z g; - volutionära syndikalisterna i Frankrike.
Den iniist betydande skil jaktigheten torde norale &amp; i. li.nvail - och i denna upp- Jag vill, innan jag slutar, anmiirka, samlas de olika industri- och fackför- att det finns en ganska vitt utbredd dock vara av principiell natur.
Hur ter sig exempelvis de tyska och biinden.
En stor skillnad rlider duck reformistisk syndikalistisk rörelde aven elzandinaviska arbetarnas fackliga pro- mellan exempelvis den svenska L inda- i Frankrike.
Ledningen av den franska gram?
Jo, ungefär SA har: den fackliga organisationen och den franska.
Styrel- Landsorganisationen Zir visserligen f. n. r~relsens uppgift iir att gradvis förbättra sen inom den senare a r nämligen icke Drevolutionar B, men, enligt Som bart,.
arbetarnas ekonomiska stallning genom pA I h g t nar utrustad med samma ' ~efo- torde man i allmänhet kunna saga, att att oavlatligt öka framtvinga högre k- genhet som inom den förra.
I viht.
and, de flesta stora och gaiiila fackorganisa- ner, kortare iirbetstid, bättre garantier likaoni i de övriga skandinaviska och ger- tionerna visa reformistiska tendenser.
för underatöd vid olycksfall, ejukdom manska kinderna, liar man näin iigen Sombart niimner: järnvägsbetjaiiterna etc. Vidare att inom orgnnieationerna icke allenast koncentrerat organieatio- (50,000); typograferna (20,000), testil- i störeta möjliga utsträckning eöka dstad- nerna utan aven ansvaret och diiimed arbetarna (25,000).
och gruvarbetarnas komma ön~scsidigt undemtöcli, icke alle makten.
Vara fackförbundsslyrelser: och stora flertal.
Boinbart karaktäriserar nast under strider med arbetsgivarna i ett visst avseende Sven 1,aiidsorga:iiea tillatandet inom den franska fackföre- utan aven vid alla tillfällen, d &amp; enekilda tionens styrelse, aga salunda tnltllan ningsrörelsen sAlunda: .Det förefaller medlemmar iiro.
i behov av sddant (res- kongresserna.
ett ganska stort inflyt, mde niistan, som om en beslutsam revolutio-.
Iijiilp, arbetslöshetsunderstöd, sjuk- och i frigor som angH förlxindens alfdel- nar minoritet terroriserade en till nu- begravningehj ?lp, invaliditetsunderstöd ningar.
Det iir främst mot detta syn- meïrlrcn starkt reformvänlig ma joritet.
s dikalisterna viinda sig.
De anse, att ' etc.)
Sig.
.
Vid sidan om detta reformistiska fack- varje förbundsavdelning bör äga oin- ---- liga program ha de tyska och .ekaiidi- skrankt riitt att handla +som den lyster.
En syndikalistisk fackförening ber naviska ett politiskt-socialdemokratiskt, enligt vilket da söka pii pavlanientaris ?~ alltsl h a fl111 ratt att nar som halst, viig (genoni att skaffa sig inflytande i iitan hiiw yn till övriga organisatic ner, rikedag, koinmuiiala styrelser o. s. v.) öppnii krig med arbetsgivarna.
De öv- framtvinga reformer pk de omraden, dar riga organisationerna ha A andra s dan de med ein fackliga verksamhet icke skyldighet, om inte statuarisk s % Atroin- stone mbralisk, att triida hjälpande till, När tvd par ögon tiirdrar kunna göra sig gällande.
.
Dylikt reformarbete ar oförenligt med hiilst.pii eA eiitt att sympatistrejker för- men ordet e j an dr sagt.
den revolii tionara syndikalismen, Syn- klaras.
Sympatistrejken (generalstrej ren) dikalisterna anse detsamma vara allt för ar därför syndi katisternas A och 0.
Med och tvii s&amp;cken unga pulsar.
.
tidsödande och vilja en snabb omvand- den vi1 ja syndikalisterna även mani- bankar i samma takt - ning av de nu besthende förhilllandena festera sin socialistiska, rättare sagt a:iar- i: revolutionär-socialistisk riktning.
Allt kistiska tendens.
En italiensk syndika- reformarbete betecknas som s socialt list, Labriola, har sagt:.
.Så sHga v: d8 si, dd går maj över värden,.
kvacksalveri.
och nAgon kompromiss aven, att ' arbetare-socialisinen ligger 3elt om höst stod a~z.
så gul, med borgarsamhiiillet vill man inte veta och ballet innesliiten i allmänna strej kt:n ».
3ch då kvittrar alla smd sparvar av.
Som, socialt kvacksalveri B ' betraktas Resonemanget gr för övrigt detta: Prole- i lönnars och lhdars skjd.
icke allenast det politiska reformarbete1 tariatet framtriider ph arenan som klsss, utan eamma omdöme falles om arbe- och slagordningen är ej längre en en-.
.
tarnas ajalvhjälpsverksamhet inom orga- skild arbetarekara mot en enstaka ar- Nicl s h en klocka i sfadegz,.
niriationerna.
De revolutioniira syndika.
betsgivare, utan klass mot klaes.
V:irje NU öppnas en portgäng grå, listernas fackliga organisa tioner P tyngas 3 generalstrejk repeterar saledes liksoiu i.
nu triider ut i solen ' därför icke av understödskassor.
Ja, Förväg den sista stora avgörande stric en, icke ens av stridskassor, ty siidana an- ar en slaga fältmanöver, Ty tydligt a r en mörk Zitefz tös pd få.
Ees överhuvudtaget spela mindre roll i att den form, vari alutligen en g.hg den fackliga (ekonomiska) kampen, där prodnkt.ionsmedlens överfiring fran ar- Nu fr * Par tvd fina smä föffer entusiasmen och.
den oförskriickta revo- betsgivareklassens till arbetareklass ms lutionära handlingen (den direkta aktio- iigo skall iiga rum, kommer att bli (len pä gator av kyl * grus,.
.
c en mö och en längtan ilar nem) betyder allt.
Prof. Sombart an- allmanna strejken.
(Sombart i ~ S o ia- marker ocksa i sin nyligen till svenska lism och social rörelse.&gt;) till et!
möte i höstsö~idagsjus.
spraket översatta, ypperliga bok ~Socia- Syndikalismen riktar s:ig mot staien.
lism och social rörelse., att .den franska Den revolutioniira syndikalisten drömr ler ' fackföreningsrörelsens historieskrivare därför om, att produktion.smedlen skola Farval, du kära fru moder, klaga över den franska arbetareldassens bli fackföreningarnas egendom och iqke man vufltar din soit p &amp; en frakt.
o f ö r m ~ ~ att a ' organisera ' sig och sarakilt det allmännas, statens.
I konsekvens Han har givit en flicka sifl jBrin,., att halla ut i en organisation och regel.
därmed äro syndikalisterna antiparla- fast ordet ej &amp; z ar sagt.
bundet betala sina avgifter,.
, Den sist.
mentarister.
(I ett manifest som utsänts narnnda punkten tycks vara den kvisti- fr8n den syndikalistiska centralorgani- gasten, tillägger han.
sationen i Sverge har m a n.
visser- Var halsad, sol som .wzeker Sombart visar i detta sammanhang ligen inskrankt sig till att proklamera mitt arnioak blcka kavaj.
p % en annan egendomlighet hos de politisk n neutralitet., men i praktiken lusten för aekte.
har det blivit klar och tydlig antiparla- Bri~zu hög i dcir kara.
hösterr - ";.
franska arbetarna miftlivinotmoj!
rism I Och han anför som bevis, att i mentarisni.)
Bombart, vars framställning t~lrdu~tsar Paris finnes inte mindre an sex fack- av syndikalismen vii1 fbr anses vara fullt Ture Nerman.
föreningar inom lyxindustrin, nio bland opartisk, säger pil tal om syndikalism ' ene: IV -, En söndagsvisa om hösten.
s.
, - *, - -
Ännu iiAgra ord om ~Kvinnan och intills allclelcs för litet frnmliAllcn.
Det iir den eynpunkten, att har arbete tagite arbetet s av Oiive Schreiner.
Det skrivs s &amp; mycket i kvinnosak, och ifrhn kvinnorna s &amp; maste, förutom det a n d i kände man som om Olive Schrei- arbete för hem och barn som ännu ner i detta miirltliga arbete just sagt iterstdr dem, med logisk nödvändighet f4 det förlösrinde ord som vi nu behövde.
kggas e11 stor del annat arbete som Det kiins e5 nar ett verkligt djupt bety- ansett.s tillhöra mannen allena, för att kvinnorna skola f &amp; arbete nog.
Ty utan dande arbete ser dagen.
tillräckligt arbete skulle kvinnoslaktet I \ oiiimer db Olive Schreiner med bliva parasitiskt, parasitism leder till ntigra stora nya sanningar?
Allt som urartning, icke blott .för kvinnorna själva siiges %r ju alltid ej helt nytt men det utari, emedan de äro skiktet3 mödrar, verkar p i oss nytt, d. v. s. inspirerande, för hela alaktet självt.
.
nar det sages pli ett levande satt och För att närmare belysa dessa Olive framställes i ny belysning.
Schreiners tiy npunkter samt fiir att locka Det nr s v h t att s &amp; kunna skriva i.
Morgon bris Iiisare att verkligen läsa kvinnosak, en frAga som nu SA ofta boken om Kvinnan, och Arbetet, vilken tragglas om och om igen, men det gr Olive Schreinera storhet att hon lyckats kan kallas för en kvinnosakens bibel, sh intages ytterligare referat därur i detta göra frdgnn 1jks0i-n Aler ny.
A.
L.
SA t. ex. kan hon av den gamla ch föl jande nummer.
upprepade historien om, hur det stisom specielt kvinnligt ansedda arbetet till s % Utredning ang %ende nattarbetsförbudets liar begarts av S o c.-d c ni.
stor del tagi te ifrin kvinnorna, uppmflla verkniiigar I&lt;vinnolcongressens arbetsult- fl era levande tavlor ur historien, vilka, s lt o t t i skrivelse till partistyrelsen, var- liksom med eldskrift belysa utvecltlingens ifran den remitterats till Landsseltretariatet.
g h g.
Vidare har bon pA ett sa över- Mecl liiinvisiiing till ntslcottcts ' drrivelse och de olika punkter cn sidan utredning bordc tygande satt att det verkar oemot~iigligt iipptng:~ liar Lnndsselcretariatet vant sig till dragit fram en viktig synpunkt som, ICoiiiiiierslrollcgii avcl.
for arbetsstatistik ocli om den ej ar alldeles ny, dock ar hit- begiirt att de sl (ulle t~erl~stiilla utredningen.
--.
Ur " !hinnan och arbetet " av.
Olive Schs-ein er.
Genom allt det larm som uppstitt i nutiden, d a an ett, iin ett annat begäres för och av stora massor av kvinnosaks- kvinnor, torde den uppmärksamma lyss- naren urskilja som grundton en.fordran, som kan uttryckas i ett .rop likt detta: Giv oss.
arbete och den utbild~zing som gör oss dugliga till arbete!
Vi beg&amp;ra det, icke enc7ast för oss själva rdan för slaktet.
Om denna fordran skall logiskt fram- etällas, blir, dess form: giv oss arbete!
För oräkneliga släkten, tusentals, miljo- ner kanhända, ha vi arbetat.
Nar man- nen först strövade omkring som naken vilde, helt nyss bliven uppriittgaende, och jagade och stred, strövade vi med honom; varje hans steg var aven vArt.
I vdra kroppar buro vi sliiktct till viirl- den, sedan buro vi det pb v h axlar; vi sökte rötter ocli p1:intor ntt föcli det med, och sedan mannens hullingkliidda pil eller krok anskaffat villebrHdet, var det vAra hiinder som anrattada det, Sida vid sida, som vild man och som vid kvinna, vandrade vi fritt omkring och arbetade fritt tillsammana: Och vi vor0 nöjda l S % inträdde en förändring.
Vi upphörde att vandra omkring, och sedan vi slagit lager pA en flack av jorden, fördelades oss emellan livets arbete.
Under det att mannen gick u t att jaga eller att strida mot fienden, som kunnat frantaga oss allt, arbetade vi p % marken.
Vi hackade upp jorden, vi skördade siiden, vi byggde boningarna, vi viivde kläderna, vi formade lerkärlen och ritade p &amp; dem * streck och figurer som voro mänsklighetens första försök i konstindustriell vag; vi st iiderade plan tornas egenskaper och användning, vflrs gamla kvinnor vor0 slaktets första la- kare liksom ofta aven deras förata pr &amp; ster ' och profeter.
.
Vi närde slaktet vid vArt bröst, vi buro det p % vara axlar; genom oss fick det gestalt, näring och kläder.
Mer mödosamt och oavliitligt an niannem arbete var vart, och dock klagade vi aldrig över att vi funno det för tungt.
Niir den vilde mannen 1Sg pA sina hu- dar i solskenet och, vilade sig för att F &amp; krafter till kriget eller jakten, eller när han förfiirdigade sina dödsbringande vapen, At och .drack han det som vara hander ställt fram för honom, och när vi lago p % knä över vara hemkvarnar eller luckrade jorden p % fältet - kanske med ett barn under hjärtat, ett annat p &amp; ryggen, mödande 08s sa att den unga kroppen blev gammal i förtid månne 5ri dA nagonsin höjde rösten till klagan h e r att det arbete vi filtt pil, var del mr oss för tungt?
Visste vi inte, att len kvinna, som kastade sin bördn ifrbn sig var, likt den man som kastade bort sin sköld i striden, - feg och förriidisk mot sitt släkte.
Mannen stred - det var hans arbete; vi födde och närde slaktet - det var virt.
Vi visste, att p % v %ra mödor SA val Bom pil mannens berodde det folks liv och valfiird, som v i fött till varlden.
V ' i uthärdade vart ilit liksom mannen sina silr, tyst; och vi voro nöjda.
Men s % inträdde Ater en förändring.
Seklerna gingo, och det kom en tid la.
det inte langre var nödvändigt att ~ l l a män skulle gb pH jakt eller draga krig d &amp; bara en pd fem eller en 14 tio eller en pd tjugu oavbrutet togs an3pr8k för &amp; dant arbete.
Vilt med- - - \ l1rAi \ a \ - ~ldiiiiigcti Ilnr s \ x r i~~lcunin~it i tJlcl.
iiil " lnac1, (Sari visserligcii siipcs att ICotiiiiicrs- kollcgiiiin iiniiiar ~.crlist. %lla, c11 sadm undcr- sölrniiig, nien t y v ii r r i c lr c ltnn l o n, 1-ed 1iii.iisyii till, zvdcliiingcns sborn, arbctsb6ril; l) atet nlla.
av l&lt;viiiiiorn:ts nrl~~etsutslcott angivna.
spörsn1W %liva pZ ett f iillt ii ttijiiiiiiandc och tillförlitligt siitt bclyst; ~ ').
Red.
frninli5.llcr dlirför för sin dc1 att för att fb cn uttöiiiniandc .iitrcilning siirslcilt ' an- slag Girfiir bör bcglirns av riltsclagen: For klubbmöten.
Förslag till diskussionsämnen.
Med hänvisning till sin artikel i ras- ~ygien föresllir Kata Dalström föl j.: 1) Är kannedomen om rashygien (ra- iens hälsoliira) till gagn för oss i vAr ramp för en ädlare man~klighet?
2) Ha föräldrar ansvar inför sina mm - eller giir det an att allt fort, lata det g % p4 Guds försyns med bar- ienci fysirska och andliga utveckling?
.
3) Böra kvinnorna gifta sig med alko- iolförgiftade män, .om vilka de pfl för- mnd veta att de iiro notoriska drinkare?
Med hänvisning till * detta nummers, irtikel om yr7iess; koZor föreslas inled- iingen och de olika punkterna i artikeln -.
, il1 diskussionsämnen. '
varelse mannen, som inte liingre fann full sysselsättning på de gamla arbets-.
fälten, började d % taga sin del av vara.
Även han började odla jorden, bygga- huset,.
mala säden - eller h %lla sina manliga slavar till att göra det -; och hackan, krukmakarskivan, byggnadsma- terialet och till sist iiven malningsste- narna, som vi först sökt reda p % och sedan glattat för att mala föda At vAra barn, började att fran v %ra händer övergii i hans.
Det forna härliga livet p % de öppna fälten var icke langre vart; vi rörde oss innanför grindarna,.
där tiden inte gar eA fort och världen inte ar s %.
glad som i fria luften därutanför.
Men.
vi - hade i alla fall vart arbete, och vi vor0 nöjda.
Ty om vi ocke % inte längre fingo odla ~aringsmedlen At vårt folk, fingo vi dock innu anrätta dem; om vi inte alltid.
planterade och häcklade linst och ham- pan, vävde vi i alla fall kläderna At r %rt släkte; om vi inte langre reste ausene vaggar, vor0 dock de bonader iom tiickte dem ett verk av vara han- ier; vi iukiinkte mjödet, och de örter, rom begagnades som klremedel, var det v i som beredde och föreskrevo, och i v8r omedelbara närhet vikte frbn fö-, delsen till mannaildern de barn vi fött till varlden.
Deras röster ljödo alltid i vara öron.
Vid dörren till vara hus; lutto vi med vara ripinnrockar, och vi blickade u t över de falt, som vi fordom haft att odla - och vi vor0 nöjda.
30m hustru A t godsberrn, bonden eller Dorgaren hade vi fortfarande vart arbete itt utföra.
Om nagon för tusen k sedan gAtt !il1 en förnam dam och fragat henne rarför hon inte begav sig u t ph jakt iller i krig eller triidde in i den höga ialön för att skipa riittvisa eller d e l t n g ~ överläggningarna om lagstiftningen ' '
- Litet om rashygien. '
Vi ha i tidningarna last om rashygien och vi ha t. o. ni.
har i Stockholm det s 1:whygienis k,z siiliskapet s som sysslar med dessa spörsmA1 och f &amp; fragor torde. \ - ara mera varda var uppmiirksamhet iin jiist denna om huru - v i skola kunna franiskapa starka, sunda, andligen och lekamligen fullödiga miinniskor.
För oss kvinnor iiger denna friiga ett alldeles speciellt intresse, ty det galler ingenting mer och ingenting mindre än ritt se till alt z&amp;ra barn .bli sunda, starka och livsdugliga, pb samma g h g soin utvecklade i andlig mdtto.
Och vad k m överhuvudtaget vara viktigare?
I England har denna fraga trängt sig fram med all den energi soin britterna kvinna utveckla db de se sig hotiide av fara för sitt folks lycka och utveckling och diir ha Sir Fra~lcis Golton och C.
W.
Saleeby efter grundliga studier framlagt eina rön.
MORGONBRIS I Ocksh har man i Ihgland p % den senare tiden t. o. m. i, De Blba böckernas gAtt till rätta med nationen.
(Dessa bl5 böcker äro det officiella Englands samvete).
Och i dem har kommitténs ntinorifet sagt sin tanke om Englands framtid rent ut.
&gt;Det är icke för mycket sagt, att det moras av arbetalöshet (un- deremployrnent) och utsvettning, vari bottenlagret av befolkningen äro dömda att leva, bortleder och suger till sig livskraft fr&amp;n hela samhlillskroppen och försvagar hela samhällets eundhet.
s Det ar nödviindigt natt drinera (torka ut) detta moras,.
Detta, skris fran England har väckt aven övriga nationer och man hörjar först % att höjandet utriv underklassens hela levnadsstandard blir ett.
livespöra- mbl för ctlla kulturfolk.
~ &amp; ' i r världen, t. ex. i det gamla Rom fanne nöd och elande i ohygglig grad - men man förstod ej roten och upphovet - och det stolta Roma gick under, man ville ej först8 att ett gam- ---- halle icke kan äga bestbnd i langden * l&amp;tqien nr lika med hälsoIäwz och Ras- k.ygieu iir eAlunda Rasens hälsolära.
(E~tgenilc med en utarmnd, undern+rd massa miinniskor, men i vira dagar har man Aashygien.)
skulle hon ha svarat:, Anser ni mig för en toka, efter ni gör mig sbdana frAgor?
Har jag inte hundra tjanarinnor att hA !la till arbete vid spinnrocken och nilen?
Utdelar jag inte- dagligen med mina egna hunder bröd ti1.l över hundra personer?
GA in i den stora salen och se pH de viiggbonader jag och .mina tiirnor förfärdigat under aratal av arbete och som, skola-kosta oss ytterligare tjugu kr, pS, det att mina barnbarn m % fb se sina förfader8 bedrifter överliimnade %t eftervärlden.
Finns det- inte i mina för- radgrum salvor och lakeörter, eom jag med egna hiinder har berett till använd- ning för mitt hushAl1 och den omgivande trakten?
Illa skulle det i sanning vara om mannen, nar de kommo hem fråm ' kriget eller vilddjursjakten, trötta och sairade, upptäckte att allt kvinnfolket dragit ut att j:iga eller strida och ingen funnes h e m m a att förbinds deras sar eller laga deras mat - eller styrn och stalla i huset!
Mngt bättre vore att min herre och man jämte hans svenner komme och hjälpte oss med vart arbete an att vi befattade oss med deras1 Ni mAtte vura frbii vettet.
Ha ' r skulle det gil rncd I:in (lct, om iiito kvintioriin skötte .sitt?, Och om nbgon fragat borgarens hustru, v d ö r hon icke gick, att arbeta i sin mans verkstad eller ute p &amp; torget eller begav sig till främmande lander att dar idka handel, s &amp; hade hon tike ert svarat: .Jag har för hriitt att tala med en sa- dan som er!
Brödet ar i ugnen det luktar redan brant - vintern narmm aig, mina barn behöva tjocka ullstrumpor, m ' n nian en varm rock.
Jag har sex ölfat under brygd, och jag har döttrar eom jag miste liirn spinna och @ y, och ôm&amp;tingarna kravla om knäna pB mig.
Och ni frAgar mig, varför jag inte beger mig u t att söka nytt arbetel Gud tröste - mig för er l Tycker ni verkligen, jas skulle lata alla de mina svälta om som ' maren och fryaa ihjäl om vintern ocb mina barn gh utan v %rd * och undervis- ning, medan jag gav mig ut att söka annat arbete?
Mannen milate framföi allt ha varmt i sig och varmt pil sig, Vem tror rii skulle spinna och baka och bryggs, vem.
uppfostra och sköta om mina smH, om jag begav mig härifran?
Just vackert att tala om nytt - arbete, när dagarna and &amp; inte, racka till, utan jqg far balla i lingt inph natten.
Inte har jag tid att prata med stollar, inte, Vem skall fostra och forma folket, om inte jag gör det?, Och om man fragat ungmön, som satt och spann i stugud.örren, hur det kom sig, att hon var nöjd och inte sökte sig annan verksamhet, skulle hon siikert ha svarat:, Gli er väg, jag har inte tid att hörn.
yA er.
FörotBr ni inte, att jag sitter har och spinner pil det att ocksa jag må, f &amp; mitt eget hem.?
Jag spinner och väver de dukar och lakan, som ekola komma mitt hus till godo under mAnga kommande ar1 Jag kan inte qifta-mig förriin jag filtt kishn däruppe i ' iill.
Ni I r m natiirligtvie into hörn det, men iiiir j a g sittor liiir enmm och q) in- ner,.
SA hör jag 1Angt bortom hjulats 3urr smh ofödda barns röster ropa till mig: ' Moder, moder, skynda dig, SA itt vi i &amp; komma till: ' - och ibland niir jag över spinnrocken tyckes stirra ut i solskenet, ar det flamman f r h min: gen härd jag ser, och dess ljus .lyser h e r de omgivandes ansikten, och jag; pinner allt fortare och ihärdigare nar jag tknker pA det som skall komma.
Frbgar ni 9nig varför jag inte gAr ut ?h Akrarna och arbetar tillsammans med ien yngling jag valt?
Är da hans ar- lete mera nödvandigt an mitt till upp- lyggandet av det hem som skall bli den saken klar för eig och det tir jzcst mänsklighetens räddning att a % är.
Liksom vi, genom socialismen, mil- medvetet vill leda p~ * ocZuktionen, s4 vill vi genom raslygimen wcikncdvetct skapa fram eunda, starka människor.
I det ni1 Jarande samhället har kam- pen för brödet gjort det nödvandigt för millioner männizkor, män och kvinnor, att i de ofta osunda fabrikerna tjäna sitt bröd.
Den langa arbetstiden, de d i - liga lönerna och aom följd därav under- näring framalstrar en föraamrad f01 kras.
Därför mAste vi helt enkelt fA fram &amp; dana exigtensvillkor.
att människorna kunna f &amp; sund, andlig och lekamlig - utveckling.
Och av den oerhördaste vikt för rasen blir dA att moder och barn ej bli stillda p &amp; avaltkost - CA att barnet kommer till viirlden försvagat och klent.
Dessutom böra vi skydda oss mot de s. k., rasgifterna,.
Om d e ~ s a gifter eäger professor Hultkrants i sin: N6gra ord om eugenik (rashygien) *.
3 Aven om vi, siisom nys3 nämndes, .äga goda skal att antaga, att i stort sett arvsub- + Social Tidskrift, 7-8 hjiftet.
v %rt?
0, nog skall jag arbeta flitigt för.
honom och för mina barn under de m h g a kommande Aren.
Men nu kan jag inte längre avbryta mitt arbete för.
att tala med er.
I fjärran hör jag över spinnrockens surr mina barns röster ropa mig, och jag maste skynda.
Fragar ni mig varför jag inte söker arbete, jag som har händerna överfulla därav?
Vem.
skall ge barn till folket, om inte jag gör det?
w S &amp; hade vi svarat har i Europa un- der evunna tider, om man fragat oss om .vi varit nöjda med v %rt arbetsfält, och vi skulle d % intet annat sökt.
Man- nen hade sitt arbete, vi hade v8rt.
Vi visste, att vi med vara skuldror etödde vKr värld och att den uppbars och stärktes av vAra händers verk - och vi vor0 nöjda.
Men nu har Aterigen en förändring inträffat.
.
NBgonting som ar alldeles nytt har trKtt in pil det miinskliga arbetets falt och ändrat alltsammans.
P &amp; mannens rnanga arbetsEalt har en förändring pAgAtt, och den pigar allt- jämt med ökad fart.
1 % en bkor dar förr femtio man ocli ynglingar utrjivtirlo iriod ina ök, gdr i dtig en Iliigplog hastigt frnni, etyrd liv endast tv &amp; par hiiiiier, ocli, en sjiilv- verkande skördemaskin skar och binder och bereder för ladan alstren av falt, ~ o n i det förr fordrats hundra starka karlar för att 61 %.
De jiirnverktyg och vapen, av vilka det kostat vAra förfiider hela manaders möda att ur malmen framdraga, forma och härda e t t.
enda,.
Framkomma nu, tack vare bngdrilet.
maskineri, som vattnet ur den.
nyos öppnade kvarnluckan, och till och ined vad betriiffur kriget, mannens urilldriga, och alldeles sikskilda verlisamhetsfiil t, har en total omstörtning av den gamla (For t s.)
ordningen försiggatt. '
-.
-.
. ------- _-__ stansen i tRniligcn oföriiiidrat skick gA: över frbn generation till generation, obe roende a \ - de fysiska och psykiska in fiytlznden, för vilka dess biirnre, de en skilda individerna, iiro utsiitta, fiiinn!
dock t alrika erfrireii heterön, som visa iltt en del gifter, eisom alkohol och bly iiveiisom do av vissa sjukdomsnlstrandc mikroorganismer (bakterier ~ y f i l i ~ ma-, laria) producerade och i den sjukes k r o ~ ~ cirkulerande giftamnena, kunna hava ei skadlig inverkan pil avkomman, dennr kan dö redan i moderlivet eller ock födas sanare iatvecklad Rn under normalc förhHl1,znden.
D Och längre fram hete] clet: slcampera mot alkoholismen 3ch di veneriska sjukdomarna, likaviil som mo: srasgifters och &gt;de generativa faktorer): (urartningsfaktorer) av annan art, som framtida forskning rnAh51ida skall 1 a r ~ kanna, Kr följaktligen ett ytterst vilrtigl led ' i de rashygieniska stravandena.
Del fajrsta villkoret för rasens bestand iii naturligtvis, att cle frö98 frlin vilka kom mandc sliikten skola ~ p i r a, ~kyclclns och bevaras för alla skndliga inflytanden.
D I h t iir siirskilt pA t7et scilarc spörs- niAlet jag vill rikta mina kvinnliga kam- niters uppmärksamhet, s &amp; de vakna upp till amvar inför ska barn .och inföl ~,siinskEigheten.
Vi se hur man genorr s rashygien 3 tillämpad p &amp; husdjurer kunnat framskapa livsdugliga individei och goda raser.
Vore det för mycke1 - begärt att samhället &amp; grande mc ' innisko * tfiaterialet eam ma omsorg?
.
, -- K. B-na.
In ö l r nya lagen anp.
förbud mot kvinnors användande till arhete nattetid.
Fortsättning å den statistik angående nieddelad dispens soni påbörjats i n:r 3 sv denna tidning.
---- -- ---.
.
.- ---- ---.
.
- - _ -.
- _.
-.
.
- .__ raster, som e j ffi föregas av liingrc samnlanliiinganclc arbetstid iin 6.
(iin- der de tre övcrgångs~.ren 7) tirninar, a t t saiiimanlagcla arbetstidcn e j m$ överstiga 3 2 tir~uiiar, (iincl ' cr övcr- ghgsriren 1.3 timmar), a t t .clctta nntt- a,i.lxte för varje kvinna icke f i r fore- Icoinina of tare Rn varannan vecka.
- DCSS~L 0 ~ 1 1 fföl ' llt " f r.
h] iojili~ici.s] &lt;o]] c- gii protolioll Iiiiintnclc uppgifter giva iippslag till: t.tskilliga önskningar.
För det första a t t clcn statjstilc som Iioin- i.lic.
!i~slcoll.egiu~ii star i begrepp företaga arigiencle vcrliningarna a v förbudct för lwinnors nattaarbete snart 11Gtte kimna utföras och a t t e j blott arbets- givarna dlirvicllag tillfr5gas~ utan iiveil c i arbctcrslror ~ som triiffats vare sig av i12 ttarbetsförbiidet soni a v erhål.len dispens f ö r viss tid.
Vidare a t t h r r lagstiftwc sliiillc, iiictl imlcclniiip av a t t si;, i:slzil t l; ~ I~csl,iimriiclscr föreskrivits för i&gt;i * li; oi lliinilc i1.v t1 is~) ciis!
Iciinnn I~iiim,j,~ I l i.
~ i l;; ~ 115 liii~ !iivicln clct icke sliiillc g,:L fijr sig, ritt 13 % s % .sii t t liigstiftn anghri- ilc niittarbetet i sin Iielliet för silvi1 l i i h 80111 Icvinnor (diirför behövde ju e j 1.2-13 ti iiiiilar s t a] war soni iiiaxiil+ dygnsarbetst.icl sisoiii i dispenserna nieclgivits) i stsllet f ö r clen n u inslagfia viigen att.
helt kategorisltt förbjuda.
Vidare inbjuder relaterade f a k t a till följ.
reflexioner: DA lagen %r.skrive.n.
sa, a t t dispens lean erhkllas i fall di % iri- clastrin s &amp; fordrar clet och det ar f ö r dyrbart a t t använda sig a v vanlig ar- bctslrraft; men cl5, cliii * einot clet e j i iii- gen erbjiicli ts nggot tjllfiille för er1iB.l- landet a v dispens f ö r clen andra par- tens skull, f ö r arbeterskans skiill, oni: let visar sig att-yrken f ö r lrvinnol; gi:- noni lagens lrategoriska bestiiilinelsiis Cörsiiiiirczs eller a t t det niecl val anord- nade nattarbetssliift e j kan verka skadligt f ö r kvinnornas 1iii18a * O - s5 synes clet att den lag vi f a t t ang. för- ml för nattarbete borde varit lielt an- .. ~orliincla a n elen iir ellcr e j alls tiu- k«iiiiiiit, atininstonc e j * utan griindlj-; ' are i~nclersijliningiii:.
Anna Liiidli~~gen.
- Morgonbris julnummer (december- iuniretj utkommer de företn dagarna december.
V i e m o t ~ e.
ritt ett extra antal ex. ekvireras av 1rommissionarerna, sb att dorgonbrie eprides till allt flera arbe- arehem under julhelgen.
Rekv.
torde insända8 till expeditionen epast 20, nov.
* Sc Morgoirbris n:r 3 och iivcii rnplwr- f r a i i typografer i];: r 3 saiiit aiig.
under- si.ikiiiiigrii iiioiii soi~l; erbriilisiiiiliistri II, si: tcr 1t:r (j.
MORGONBRIS --. -- - - - .-.
----.
-. -- - ----.
-- -.
-- -- 7 -- .-P --- P - -.
- - - p p - clct vinnancle framst51lnii1gssatt; et ver- I m l e tale t mycket inedrycltuncle, ja, övertygnncle, el~urii nog flertalet a v Chörarna intaga, cn arinan och modera- tare sthclpunlrt. "
I clct " Internationella förbundet .i.
' iir ~iioclersl~yclcl och sexualrcforin ", soni p; denna Icongress bildades, invaldes i styrclseii f r u Pricla Stéenlioff.
" Dcnna.
I w n g r e s ~ står siikert för iiianga soin 1) cpynnclsen a,v en n y kul- tiircpok i iiiii.nsltlighetcns historia ", skri vcr Ii on.
I ' itelfr5.gan för kvinnorna hör till cii dc1 s a h m a n med dessa ömt8lign.
spörsii15l.
Den ger iit smHsinnct s;, ii~ycket stoff och verkar i viss rnil.11 113iinin:i.nclc för cn silnclare i~tvcclzling a v san~liiillsnioralcn f ör livinnan, vii l -.
för Frida Stécnli.off Rvcn kastat sig in.
i denna strid.
Uncler sign. I-Iarold Gote h m Fricla Stéenhoff liimnat bidrag till Morgon- 11i:is och senast i s o n m a r vicl M o r g ~ n - 1) risfcst cn i SI; ~cliliol nz höll.
ho11 cti; i i i i.
i i ~ II (!
t ' ' .l ' rcss~:n soiii injiniiis1tov~i.n ' ', tliirv.ic1 sl~~.l:pl;] tri t; isc- randc pressen, cliir den icke upptrlidcr som sanningens budbarare, och mecl värnie manande till a t t vi skola söka f &amp; prcssen till ljusbringaren-i115nnislro- vannen: (Se ref. i Morgonbris n: r 5 Frida Stéenhoff.
.
Dc.11 n r i i i a lcviniim ocli nobla pcr- soiiliglicf.cn, soiii styider och kiinpar fik siiiit ideal riied skarpa och oiiiiitlig ii~crtygelse, sh uppfatta vi iirbetnr- kviriiior henne.
Fiir kvinnaiis, har- ricts och kiirl.c.lwns riitt Iiar I ?.ritln, S tCciiliofY d:i * ivi t och r wc dika t .. TToii iilskni.
iiiiinsl~liglict~~i~ och.
vill cliirfijr rciisa bort fördoinariiii, soiii siicdvrida iiiiiiiniskornas för1iillan.de11 till varan- d r a och fraiiiskapa s &amp; mycket onödigt li~1ni.iclc. '
Biirsliilt liar Iion upptrlitt som för- hrosciliyrcr.
f; t ~ tnrc till flcrn vilslrrivi~; ~ A \ .cii i sl;; j.clc~spclcns foïiii liar Iion gi- vit i i t t ~ ~ i ~ t siila l i idéar.
varvid cn dc1 5tlragit sig stor ii~~piiiiirk~a~i1~1ict.
Alla - - iiiinnas vi " hjonets iirige ".
" Dct lic- liga arvet ".
Vjcl clcii nyligen i Di * cstlcii av1i; " illixi ii~tci * nntionclla.
I ~ O I I ~ I * C S S fOi * C ~ ii1otlt~- s1; ytltl ot !li scsii:ili * cl ' oi~iiir !i * 1) ~11:11ic11:1- i l ~ s hlnn (1: mn:lt iivcii ~ I.
G ~; I 0111 II ~1v1~ ogifta ii~odci-ils och.
Iioi~rics 1) ai:iis SO- ciala stiilliiing.
" OYCL ' detta ii.iiinc ta- lade oclusa frii Friilix Stkmlioff i ctt aiiföraiiclc, soni röntc stort och lm:-ii tti- grtt uppseeiiclc ocli livliga syinpatier ", skriver Edvard Wayrinsky i Af ton- tidningen.
" Till inneli8llet var &amp; nf ij- rmclet li~nsynslöst och ärligt konse- kvent, till fornlen klart, och geUOiii ' ' 1911.)
S.
S.
F R I DA STEENHCIFF.
en ghng f &amp; in nmdborgarratt kommer detta att helt reroliitionera m&amp;nnens tgnkesatt vis B vis dem.
Finnes det mening i att en kvinn- - Eata DaEström, inledare.
lig lfikari, lärarinna, bankkvinna.
o. s. v. e j Fru Dalström sade darvid följ.
: Vi hi \ lyck- ha sin medborgarratt, ineii deras manliga ligtvis kommit så 1:Pngt att man icke - annat kamrater ha det?
Finnes det ' nlgon mening an bland mycket efterblivna individer - diskii- i att fabriksarbeterskorna enkiia medborgar- terar fr:igan om kvinnorna skola ha röstratt, ratt, men deras manliga kiimrater ha den?
utan hiivudint.resset ror sig numera om 9 2 ~ 7 - Nu fruktar nian för fr %n högerhilll, att ar- betarklassons kvinnor ekola översvainma lan.
de skola ha deji l: DBrpii redogjord08 för de bada olika rikt- det med sina socialdemokratiska röster, och ningarna.
Den ena av dein gAr u t pA att arbetarna hysa samma fasa for överklass- kvinnorna skola fordra sin rösträtt nu, och kvinnorna, men rösträtten t i r ej betrakta8 p &amp; samma villkor som mannen, d. v. s. kon- tir partisynpunkt, den a r en.
allmilniniineklig centrera eig p i könsetrecliets.
borttagande, ratt och tillkommer alla.
Ett är emellertid visst och det &amp; r, att arbetare- och sedan saiuman med mannen bekiimya för att £b bort.
d o s. k.
* traeaeletrecltenm, i klaeeens kvinnor ha de störata intreeeen att all synnerhet fattipstrecket ocb utskyldsetrec- bevaka.
Tank t. ex. p &amp; moderskapsfOreak- ket.
Darpb pApekades ekadan av Blderetreckets ringen ock arbetarskyddelagstiftningen, dar höjande f r h 21 till 24 Ar, varigenom de unga kraves det eannerligen att arbetarklassene berövades sin röstratt i tusental.
Den andra kvinnor med sin fond av egen erfarenhet riktningen ane3g att kvinnorna ekiille viinta om nöd och brist och arbeteförhAllanden, f &amp; mod siq rostratt tills man fQtt klart trosset- göra sig hörda.
Man talar BB mycket om att strecken och sedan fordra krin !iornaa röstratt.
kviiinornae kvinnlighet^ skall gA förlorad Far egen del, sade talarinnan, ansluter jag ifall Iion drae in i dagspolitikons strider, man mig helt till den uppfnttningen att vi nic, nnsor frfrn motetBiidarhirll att det poetieka nar den alliiiiinna röstrittten principiellt Hr skimmer som ~ l u vid punch- och vinglasens erkand skola fordra könsstreckets avskaEfmcle.
klang syllos omge henne skall försvinna, och Blfinnen ltlra sig aldrig respektera oss kvin- eH ekblas det, för kvinnans, glasen töms - nor förran vi f A var medborgarratt erkand.
Neri kanske samma herrar leva ph sina DarpH redogjordes för den nuvarande röst- hiietrure arbetsförtjanst eller p % hennes rfitten och p5pekades hurii olika traesel- psngar och hur mbnga 100-tals kvinnor f5 strecken verkade i stad och pA Innd, p &amp; ett oj siisom hiistriir och modrar fOrsOrja sina enkelt och Iattfattligt, eiitt.
Ilet blir ett hfin odugliga man .eller söner?
Jag far min del mot arbetarna att under eAdann förhllllandon avetbr frhn rikAltal och vackrn idealietfraser tala om allm ma ii röstratt,, sade hon.
S5 lam- och kraver i siallet att f &amp; mitt rnanniekovfirde nadea en redog (2relee för den norska valrat- erkiiiit.
ten.
Viirst, sado tal., torde I i k i Svorge Iliirii villiga vi an Elr att erkauna den fattigetreck et harja bland kvinnorna, daremot insats överklfissene kvinnor gjort genom sitt ansag hon, att utskyldsstrecket vore farligare arbete för kvinnoröetratten kunna vi dock för mlinnens vidkommande.
Ur etisk eyn- ej arbeta saniman med dem inom ramen av piinkt vors det emellertid nödvhndigt att cteras organisationer.
De iiro i första hand kvinnorna, i egenskap av wriimiskor, bli fiill- rös ' rattakvinnor oi bter I r o först och framet myndiga medborgare och e j Iangre likstallas socialdernokrator sedan röstraittekvinnor.
Diir- med omyndiga, JArar och brotttdingar.
Ilet ornot kunna vi, enligt mitt flörmenande, eam- ar dorns ratt som iniliiniukor, att f l tleltaga verka dar introsseii:i # ro gemeiisamina.
i ordnandet av det samhalle i vilket de lika Vidare anfördes uttal av Köpenliatnnakon- viil soni man ha hemortsratt.
U h kvinnorna gressene och den evonska kviniiokongreeeene Riistfittsmote i Stockholm i Folkets Hus.
-.
reeolutioner varp &amp; tal.
till slut pilpekade önskvardheten av att f &amp; till s t h d en ingtl- ende debatt om vilken a v de tvh vagarna för erniende av kvinnoröstratt en som s k d l e följap.
U n d e c diskussionen betonade flera talare den fara arbetarkvinnorna utefittes för genom dröjsmál med fragans lösning.
Lagetittnings- arbetet; rörande kvinnorna8 viktigaste livsin- tressen, pAgAr i riksdagen och avgöras utan att kvinnorna aga det ringaste inflytande eller bestammande ifrAga om dessa laear, som gripa in i hennes tillvaro och vilka hon mlete underkasta sig.
Det Ititer vackert att saga, att om kvinnorna vanta med sin rösträtt till alla etreck borttages, komma inga kvinnor att iiteetSngas, men det finns viil ' andR föaa utsikt till att i en averskidlig fram tid f &amp; en röstrattereform utan etreck, emellertid kan stor skada iippst8 för kvin- n o p a genom oliimplig lagstiftning.
A andra sidan framholle att kvinnorna borde vanta och avvakta den författningsrevision som den socialdemokratieka rikedagsfraktio- non tydligen inom en snar framtid komma ntt g.3.
i kamp för.
Bleve det en partie1 röet- h t skola strecken skada nrbotarekvinnorna.
mest.
Man har nyligen under valkampen sett hur arbotarlilaeeens iniin stupnt ph etrec- ken, kvinnorna skola eakerligen i # iinu högre.
grad falla för dessa orattvisa garantier.
Mötet inst8mde i kviniiokongressene reeo-.
lution, som fordrade: 1) den fulla politieka likstalligheten mellan m i n och kvinnor; 2) borttagande av alla streck för inan och kvinnor, att full demokratisk författning - m &amp; erniis; 3) kongressen uppmanar de socialdemo- ' kratiska kvinnorna att energiskt bevaka a t t.
röstr8tten fqr kvinnor ej genomföres y l siimre villkor tin för miin; 4) kongressen heiristiiller till den social- demokratiska riksdagsgruppen att i riksdagen bevaka att den git ' ia kvinnan blir j8xnnetBlld med övriga sjtilvethdiga medborgnre och icke iiven hennes inedborgarriitt aventyrns genoiii utekyldeetreckot. '
För hemmet.
.
.
Upprop.
dimma ...
Till Sverges organiserade arbetare!
Nu smyger hö3tdimmzn ned och Iiigger sig som.
nykardad ull mellan de vitstamrniga björkarna, de st8 alla som tjusande blondiner i gullgult utslaget h %r.
Jag sveper, mitt skinn, omkring halsen, stoppar händerna i min väldiga muff som nästan kali rymma torginköp jag ar eljes inte för en liten familj snobbig - men Herregud - man rar inte för att man f&amp;r presenter!
Valhallaviigen s5g sa frestande ut, jag fick lust .titta u t över Idadugårds- garde.
Nen jag kom inte lingt förrän 1; otntis.
alau] !ekonerar s i Iisï: Dct w- en liten band stack8 under min arm.
gctarianernn tala oni a t t I m m a leva - Skall man gå förbi gamla bekan- ta?
- Goddag1 sa en ljus, glad röst.
.
ci:t ' iast pi??
vuster ax ju utopi: och inaii skulle al-clrjg f &amp; Iliiinsla av a t t.
Ack ni - - - f ö r h t - denna höstdimma - lin erhallit ctt reelt iiii.1 imcl ciiclast - Skyll inte pk den!
- och min sildan niat., iivensoiil a t t clct $.r allde- smarta eleganta ruskade mig lätt i ar- les för dyrt.
men - se sa, följ nu med mig ett J o.
sorgligt nog gro Iios OSS cn lic1 stycke!
och hon höll fast och stadigt de1 grönsiilter, soni $iiillc ' göra clcn i min arm.
~egetiwiska dieteii siiia.1ilip ocli iilera.
- Greta, Erikl ropade hon pil eina oin~iixlcznile, f ö r clyrcz för ett vanligt tv % srniittingar, vars smA fötter traskade arbetarelieni.
och skramlade mot sanden medan de Vi få nog li&amp;lln oss i i m m i gmslcn.
lekte med sina tunnband.
stor ~itstriiclining till köttet, nien vi - En &amp; dan härlig höst vi haft!
I m m a docli iner iiii 1iit.intills 1iAl.ln oss Ja, ja - nu kommer töcknet -- till \ - iisterila, i synnerhet för bnrncns det grila - dydtra - jag tänker p &amp; vidlroniiiiande, ~jllia för benbyggna,- Bergegren, som nu sitter instängd för den behöva en rn5ng.d, niirings5innen, tv % manader .. som e j finnas i köttet.
Barnen skiille - Ja - det ar rysligt - känner ni bliva myclrct hurtigare och frislrare, honom?
om deras srng magar e j blevo betunga- - Nej inte alls - men jag ar upp-.
de med kött.
rörd over den inskränkta yttrandefrihet.
Vad som ofta hindrar oss a t t Inga vi ha - kan ni saga mig varkr han till nsgon a v clessa ratter Rr nog det, kommit in - 3 Den l jusa, glada skrattade.
a t t vi e j h a en aning oni hnru de - Nej, nej, det kan jag visst inte snialia.
Och a t t Iagn ' till dem p5 för- d % skulle jag kanske själv komma ' sök ha vi varken r8d eller tid till.
i n - - - Som det givits mig tillfiille niinrara agi tatlonsfond.
Sail man kan inte ens tala om vid n i g r a lektioner f ö r vegetarisk Förbiindet uteander nu i dagarna s. k. matlagning ocli f5 iita a v cle ratter tegelstenakort, vars bidrag till agitatiomfon.
det?, Nej dA, inte med de nya la- soni lagats och dlnncla Iriinnat be- d e n, kunna tecknas.
Varje ruta galler för garna - det a r det farligaete ämne döma dessa, så tvelrni- jag inte a t t 10 öre och ett fulltecknat kort för tv8 kronor, ö v e r l h n a nRgm till Morgonliris ' 1.ä- I förhoppning 0x11 att de organieationer och som finns - - Man skall allteii absolut tiga?
sarinnor.
, De Iiöra till den enklare och enekilda, vare adresser vi redan kanna, och - Absolut - o m man vill ha nAgot billigare vegetnrislra.
inatlagningen.
e8liinda taga oss friheten tillstalla kort, skola anseende i behall - och inte vill f &amp; Traric rcrcpt skall riicli:~ till 3.0 pCrSOiiW, göra vad göras kan för att starka v8r kassa nicii torde det vara siili.rnst c; j bcriiliiix att dr!
och dtrmed etfilla oss i tillfiille bedriva en !ritt husrum.
De bilda vaninnorna (logo förstzlende., Y ~ C I X L till mer Qn Iiöpst 7-8 personer.
Ma lc n r o ii i p .ii il r1 i 11 g: 3 lip.
iiialcnroiier, omfattande agitation, uppmana vi tillika en mot varandra.
' I 1;, 1. nttc11, ?.tsk.
salt, 3.nisli.
riven ost.
och var, eon ar i tillfalle dhrtill, att rekvirera - J a - det se; verkligen ut som ' 1 ' i I l s t a JI 11 i II g 2 5; - g och 4 l;: ~fTel;.
nijiilk.
kort K torbpndetu expedition och samla bidrag.
om överklassen anser att folkökningen ' \ l o r o t s p ii r G (snppa): G IIK.
inoröt.tcr, Den oerhörda betydelse lanlarbetareklassens ar grovarbete - piir.jclök, scllcri, 3 9 5 1. nttcii, 2 iiisk.
viickande och organisering obestridligen ager snlnr, 4 lllsl~, Yi ?tm; jd.
- Scb, sch se p &amp; konstapeln dar ' i ' illn~iiiiigcii ni- iii:~ltaroiiipiiil (3iilgcii toril?
[ör hela vbrt Innclj arbetarevarld gör, att vi i hörnet1 ~-; c.rn.
Itiinrl, \ -: i rför ciidnst ii Agrn incddcland~!
; aga p&amp;r !ikna ' stort intresse och allman offer- -.
i; nyi ' icncle piirh.
.
&lt; - Det var väl inte farligt?
Scfl.
: in n~orOtt (?r~~a va1 ski5ljt~ och s1ir:qm.t~ ' villighet för denna eak.
Rh - var inte ssker I Eskiletiina i oktober.
rwli 3ivcii selleri ocli piir; jelaken fAtt siii vc- - hlen vad kan han ha sagt?
ut-.
(1crl) iirliga rensning Iioltn~ do .viil tillsanininn. '
För Sv.
Lantarbetareförbundet:, brast jag ivrigt.
lloröttcr ocli scllcri passeras.
Smöret irascs - Ja - jag var pA hatis föredrag i ncli iiijölct irörcs, vxrjiiintc sparlet n~cd nio- C.
A. Sw~1Ba.g.
J. l?
KarEsson .. i.lii:tcriin och scllcri eftcr harid iliiilles och allt Folkets hus i det dar farliga iimnet - Albin Na~tsson.
1 ' 31.
i i ~ l i: tillsaiiii~iaiis ~ iiiiiist 10 miriiiter.
Sal: jag väntade mig nbgot alldeles för- Förestaende insamling tillstyrkerr:.
Ilör ii:itiirligtvis t i l l s i i t t; ~ och ~ncd fördc ' i Isa?
skriickligt, men jag fdr siiga att jag iiven 1wt:ttis 1ioi;: ts nicd, iiicii oj passerns.
.
F ö r Landsorganisationen: blev mycket besviken.
Det var riktigt Herman Lindqvist.
Aterkommer i n i s t a n:r h e d nilgra fint, sA iaktfullt och mdttfullt - jag Ordförande.
f ler rcc.
, begriper inte hur det kunde vara si \ - S .. S.
För Socialdemokrntiska Arbetarepartieti rnndc.
- Uin överklassviinionas troskyl- - Nja1t) aar Bran titt$.
diga blll ögon vidgades av förtrytelse Ordförando.
och fiirvgning.
Spbrvagnen rusade för- bi oss.
-.
SesH I Greta l Erik!
- Hon ' Att viicka och intressera landsbygdens ar-, etaraningrior, att lilra dem lijretii deii moderna irbetareriirelsen sniu t f:Y. dein at t ansliitn sig.
i l 1 dciisarniiia, !Ir en iippgift soin ovillkorligen ixtate lösas.
Först sedan xirt lacds m h g a LO-tiieentals jordbriiksarbetnre viinnits för ien moderna arbetarer6relsens idéer och st &amp; ininmanslutna i organisationer, vara program) ch eliitliga inAl esmmai~faller med det övriga ?rolet ariatete, kan arbet:weklaesen i vart land ippná den styrka, som ovillkorligen krnves, iör ntt dess riittmiitiga krav ekola bliva till- godosetida.
Under de senast förflutnb Aren har ett ganska gott iipplyaningsarbete utförts pi landsbygden, men annu etar den etora mas- ean av jordbriiksarb.
oorganiserade, likgiltiga, ja p i en del trakter fientligt stainda inat vir rörelse; atgorrinde en standig fara far de redan orgaiiiserac.ie, vare kamp för en bsttre ekonomi och i övrigt duaglig tillvaro d e ge- nom osolidariska Ii~ncllingar iiro i tillfalle ominietgtrra.
Dessutom mbste vi inse, att intet hr niera agnat att f &amp; deii sttindiga inva- sionen till de industriellw arbetsplatserna att avet anna, # n ett förbiittrande av lantarbetar- nas Iöne- och arbetsförhAllanden.
Ett omfattande upplysuinge- och agitatioue- arbete iiifiste s t h d i g t bediivae.
E t t arbete av eddant omfing och medförande e &amp; avse- viirda kostnader, att den lilla gruppen orga- oiserade lantarbetare, som för narvarande Bnnee, icke ör maktig att ensam b8ra iitgif.
Lerna htrrfgr.
Under ~iiietkoii~mande s ' ommar har Lant- arbetareförbundets styrelee taakt bedriva en Intensiv agitation, och för att anskaffa medel till denria, %r det som vi vanda osa till lan- jete organiserade arbetare med begaran om bidrag till Lantarbetareförbundets - - - -.
- - -.
- I - -
sprang fram och ryckte barnen till sil de hade förirrat sig med sina rulland band, kommit dit för nara den farlig blbn linien.
-- Om vi skulle gct och titta p Ostermnlms liiroverk?
- Det ligger j SA nara.
Det var rast och den stors gbrde med de icke skövlade traden myllrad svart av det uppvasande slaktet.
- Nar jag ser en sbdan skandal sor vlvderfures nggot eii vackert som dettr db blir jag ocksil arg.
Ragnar Chtoer ar diktare och drömmare - men s nu hur han behandlas1 De sparsamm fiiderna], Sta det dar grasliga huset st h a r - klattra in pit garden - stäng för - fördjirva, skämma det stora kons1 verket.
Vet ni det är inte bara ut det är dimmigt och gratt och dycitert - - SA - nu blir ni ledsen br, er inte om det - se pA barnen sor leka - Barnen - ja de slhss - se da sjdilvl Om ' man kunde friln först början fb in i alla barns hjärnor: kär lek.
Kärlek till nästan, kärlek till all stort och gott.
~ i h j k e i i vnrandra barn ~ o r g o n g å v a socialdemokratiska kvinnoklubb.
ty kiirleken iir allt !s &amp; ter Carl Larssoi över ingingsdörren till sitt hem i Sund Efter ett föredrag av froken Signe Svene- striden.
Klabben har under dessa dr anord- born - det tycker jag om honom för loii f r i n.
Stockholm den f; juli 1909 bil.
nat flera möten med föredrag samt har inom I stallet för att hjiilpa varandra stjälpi Indeci Morgongávn sot.-dein.
kvinnoklubb.
klubben förelrommit diskiisuioner av olika vi och vi störta ned över dem vi intl &lt;Iiibbeii har under dessa tvA hr arbetnt amnen.
För agitationen har klubben gjort trote alls rnotgAnger.
Klubben be allt vad den förmiitt genom att hiilla öppna förstb och försöka riva dem i stycke1 mergiakt ithr av 13 medlemmar, eoin arbeta med basta möten, utdela gratisbroschyrer och föreiilja i stallet för.
.
.
Nbgra brottande pojka örmAg~ och komma sakert; att halls ut i Morgonbris.
knuffa till Erik s % han förskräckt-ta: - fatt i more klädning.
yckligt öde - men nej, och.
kanekt rian, som ger sina aftonkurser för de av - J a - SA g &amp; vi kanske.
Det var just slut pil .rasten och poj 4 1 hon just ha det ER, icke slappr te och sm %prat stimulerade damerna - kaxna runno in i skolan som en svar) ss fria - binda oss, dampa osa för at Imle som sitter i bävan för den lilnga vinga oss att se och höra.
M h g a al hemvägen till fots och alla dessa brutala m88Sa.
- När man börjar tanka så rivei) ss vilja ju icke se verkligheten, viljr man .med deras pinsamma tilltal.
Vi se henne ila nervös och darrande - vi det upp i allt möjligt - sa den smärta ra vara drömmar i behall trots allt.
Samlingen innehaller fem berättelser följa henne i äventyrens rad - hur hon eleganta frun.
- Det är SA - alldeles som när mat D m spunska faran mormodern: till.
slut upptages av en räddande angel, börjar storstäda i ett hem - det vaxei let valbargade lugna hemmet - de1 en gammal dam i en droska, som skjutsar och väser, det ena efter det andra - rygga, medelmattiga ödet Rom pil gamle henne hem -.
hur hon hamnar i sitt - Ja, - tack för den har turen d % -, agar som änka f %r ett anfall av ro.
tysta ordentliga rum med det vita lam- aantik och vill Aterse Spanien för att skinnet p &amp; den gröna mattan, vi följa val+mmen till oss nAgon gAngI - Tackl VRra händer möttes.
Jag, ppliva gamla minnen fr %n den första henne där hon till slut ligger i. sängen svepte skinnet faetare om halsen och ngdomstiden.
Hela historien förehllel trött och uppgiven av allt det uppska- sig alltför uppdiktad -- den verkar kande hon upplevat och finner sin tröst borrade in händerna i jattemuffen.
- -- Brrrrr, en sidan tät dimma - bsolut kostymering av Frida Stkenhoffe i lasandet av en högstämd dikt, där ett precist en didan dar som talae om i gna tankar.
- En gammal borgerlig dam, gödande ynglingahjarta förblödde för Dm reser med sin likas8 gamla säll.
att det e j fick.
strida och dö för sina Odhners historia den 6 november.
kapsfroken till Spanien och hopdiktar rlrömmars ' mö.
G.
H. n roman tisk kärlekshist8ria med en -- Nar dikten var slut lag hon en, kön Juan, som hon reste i f r h för att 3tund med hiinderna under huvudet och Eörbli dygdig och ej falla.
för den för-; iinkte pd sprAlrets och kiinslornas oänd- Eöriske (floin naturligtvis var gift).
Allt ligt skilda arter, sil som hon mötts darav, detta berättar hon - fri9suar i berattaii- zenoni mAnnen p % gatorna - de enda iet -- för att sedan p8 dödsbädden män, som levande komma i ' kontakt Kring den eviga elden.
I. tillstii att det hela var ingenting - sett ned henne - och genom fantasiens Frams förlag, Stockholm.
Pris 1 kr.
nonom i nagra dagar blott - litet kur- nanliga ideal, som är henne till själisk Frida Stéenhoffs namn kanna vi alla; is - alls ingen, allt uppslukande pas-; röst och läkedom ' och vilket hon när och veta att vi ha att göra med en ut- sion - hans intresse för mig överskred) ch omhuldar medelst dikt och konst., präglad personlighet, en ärlig sannings- aldrig mattet för en av deuaa am % lågor, less hängivnare ju mer tillvaron blir sökare.
Hennes sista bok Zring - den rom flammar upp överallt, dar ungt irm och enslig.
eviga elden ligger just framför mig nyss iolk möts och slocknar lika fort.
.Min Med rörande beundran i sin blick last och jag lever ännu i tankarna med ruan har ' jag aldrig sett.
- SA säger iöjde hon ljuset mot en etaning-som de personers öden hon skildrar.
Det ar ?rida Stéenhoffs gamla valbargade mor- iiingde över sangen mitt emot.
Den en pessimistisk bok.
Man känner aig noder - men det finns nog inte mycken ' örestallde tvb unga miinniskor.
som sutto levande) A en altan och &amp; g ut över ett mörkt nästan förlamad sedan man last den, iannolikhet för att en ve * man skulle önskat att nhgon enda av Adan kunnat se srl, objektivt p % aig själv.
lav och en stjärnhimmel.
Mannen var desaa berättelser haft en friskare fläkt, Verklighet och dröm daromot ar abeo- iarmast Askildaren, kvinnan skymdes att man kommit i beröring med nbgot ut realistisk den unga epraklararin- il1 en del.
Det var siittet pb vilket - - -- '.
.
s - ' Wålot om Frida Stéenhoffs sista bok, ' ' " -.
dc lutade sig mot varandra soin tilltalal rreiies hj5rt:i och kommit henne at1 köpa tavlan.
1i.örelsen i kvinnans huvuc mot mannens huvud och i hans m r onikring henne talade om en djup fric och en outsiigbar lycka.
Tavlans namr var: Förtroende.
Diir ar den sonna verkligheten - Det .finns man som bryr sig o n kadel; - sager hon och somnar; frKr livet som hon icke levde.
Saliga äro de som icke se och dock tro, slntar författarinnan med fin ironi Irenes verklighet och dröm shsorr: förf.
skildrar den synes mig vara eti bra grepp Ur livet man ser niistar som i den orientaliska irrgAngsenlonget: en oandlighet av smh skrämda flick01 springa gatorna fram och famla med portnycklar - för att slutligen hamna i sina rena ~ a n g a r med en dikt mellan hiinderna och en sentimental tavla p$ väggen.
Madonnor och tjänade sysI ?ar.
DE b5da väninnorna, som se tillbaka icke utan ganska stor bitterhet.
Dora som ligger hopplöst sjuk och med biivan se1 det stora mörkret nalkas.
Hon är riidd för döden - hennes tankar sorgsna.
- 3IPrtn - hennes trognaste väninna - sitter vid sängkanten och försöker skingra all denna dystra oro genoni att leda hennes tankar At annat hall.
- Där, vid dödens grans, ut~pinner sig ett samtal mellan dessa bada väninnor om kärleken - om förhillandet mel- den fria lan könen - Hktenskapet kärleken - detta samtal som författa- rinnan har ger oss är s i ljuvligt avslöjat, det gick mig rakt till hjiirtat da jag liste det.
Jag ar henne tacksam för att hon icke niaskerar dessa kvinnors tankar med nhgon litterar ram, hon bryr sig inte om det.
Men ingen kvinna som sett nagot av livet kan höra denna för.
troliga bikt utan att kiinna sig gripen av sanningen i detta samtal.
Vi f &amp; s &amp; mycket av konstfullt hopsmidd litteratur att vi va1 behöva nAgon gang ryckas upp och med av nagot som är sannt.
Tankarna i Haadonnor och tjänande systrar de äro icke blodlösa skrivbords- fraser d e.
maste t ' % instämmanden hos m h g a de gripa tag i vara hjärtan och komma oss att skälva.
De bilda sista novellerna: Ett säll- samt öde och.
Fedora lämnar jag At läsarna själva att studera - jag har re- drin varit för lang för Morgonbris spalter.
Men jag kan dock ej underlata att reser- vera sig mot j-ltt slillsaont öde.
Det ömtaliga ämnet - ett patologiskt un- dantagsfall - löper fara att icke alls första3 - eller rent av helt missförstAs av de flesta.
Denna anmiirkning gjord och jag uppmanar alla att läsa boken.
Den rör oss och ~ a r känslor a och den är skriven av en modig och sanningstalande hjiiltinna, som lugnt och medvetet trot- sar den heliga borgerligheten var qch när hon kan.
319 boken dS.
ha en del litterära brister - ett enda sannt ord väger mer och här finnas rnánga för vilka jag gärna räcker Frida Stéenhoff bada mina han- der.
Det finns SA minga som tanka - - - - ' och tiga - vi Fil vara glada över val och en som tanker - och tul~tr.
Vi f &amp; vara tiickeainma mot dem som inte föra osr bakom ljuset - tacksamma mot dem son: riva bort inaslren -- den lögnaktige masken soni hindrar oss att se varandrz och livet ~Adant det ar.
Riajghrden 30 sept.
2911.
Greta Holongren.
Frin E konomis ka Fri hetsforbundets höststämma.
Den rörelse, som har i Sverge arbeta] för förverkligandet av Henry Georges idéer: införande av jordvärdeavgift i stället för direkta och indirekta skatter, har hAllit höstsliimma i Stockholm .6-E oktober. '
Programmet upptog en hel del viktiga iimnen, och jag vill har redogöra för dem, som behandlades p &amp; stämmans offentliga möten.
Först är dA att namria Anders L:son Kilian, den kanda smabrukaren och bondeskalden, som talade över ämnet: Jordvärdefriigan ur Norr.landssynpunkter.
Tal.
ansag vhrt land vara s &amp; stort, men IndA för trAngt för folket, isynnerhet de unga.
Inlandtibanan går genom mils- vidder ar obebyggda trakter, som endast vänta p % odlare, men desea dröja.
Slö- heten behärskar folket sedan bolags- herrarna tagit jorden fran bönderna.
Clkildrade hur.
jam tländingen Gunnar Jonsson i Vaplan under en halv mans- ilder köpt in alla hemman han kunde komma över och sedan h t i t dessa fjr- falla genom att 1hta dem ligga obrukade.
Egendomarna ge honom and % god vinst,; y samhället bygger järnvägar och stegrar Iarigenom jordvardena, vilket i sin tur möjliggör högre lan.
.Vore det inte at tre att samhället toge detta värde,; om det själv skapat?
Med siffror vi- sade tal.
att bönder och smCbrukare cke behövde kanna fruktan för jord- rardeavgiften, om de samtidigt bleve rvitt den merutgift for livsförnödenheter, lom tullarna skapa.
Harefter talade d:r Sven Brisman Dm » Socialism.
och georgeism,.
Tal.
ut- vecklade först socialismeti som samhälls- BskAdning och uppehöll sig därefter vid de mest framträdande motsatserna mel- lan socialism och georgism.
Marx ' system iir byggt pA klasskampen och klasshatet och har framkommit som följd av * en utreckling~iiskiidniiig.
Georgeismen där- emot tror p &amp; en absolut rätt och ställer sig p &amp; dennas sida.
Socirilismen vänder 3ig mot arbetsgivarnas utuugning av ar- betarna, georgeismen vänder sig mot nteugning av konsumenterna.
Socialis.
men anser att produktionsme.dlen maste göras till samhällelig egendom.
Geor- geismen hyllar den fria konkurrensens princip, sá länge den är ren.
Tal.
an- 3Bg, att jordräntan som arbetslös inkomst blivit försummad av det eocialdemo- krritiska partiet.
Han sade sig sympa- tisera med georgeiamen.
Man är i v&amp;ra iagar alltför benägen att ~ k j u t a &amp; t sidan % &amp; .-B.
Förenade chokladfabriker, Stockholm.
, illa förnufts- och riittsbegrepp.
Vi be- löva en rättsbegreppets andliga.
renässans.
h l.
slutade med att betona, att de båda tirelserna dock ha det högsta och bästa gemensamt, - nämligen tanken yL1 ett samhälle som star på ett högre plan in det närvarande.
Detta föredrag bar sedan offentliggjorts D.
N. for den 27 okt.
P &amp; etammans andra offentliga möte; al ad e bbrgnzastare Lindlzagen över am- iet ~Pressfiihet och pressreformer,, hu- rudsakligen i anslutning till sin motion rid genaste riksdag.
Tal.
pspekade vil- ren oerhörd makt pressen blivit i sam- iället och huru dettas gestaltning i mycket leror p &amp; pressen.
All annan un.dervis- iing vardas av v am hall et, men den po- itiska undervisning pressen lämnar f9r; A. vind för vPg.
Tryckfriheten, som det alas sh stort om, finns egentligen-endast nos tidningsagarna och förläggarna, ty rapitalet förtrycker aven har.
Tidnin- p r n a äro beroende av annonser samt tv läsekretsen, och det galler därför att xllla denna kvar i den smak de sjalva Iia ikapat At densamma.
De iiro oftast iffärsföretag, vara uppgift ar att tillgodose iktieiigarna.
Pressen maste uppdelaa i ?artier och tidningarna bli dirför en- iidiga.
Pressens uppgift borde vara ianningsplikt, men inan Iran inte säga itt den besjälas av nigon synnerlig imningslidelse, inte ens de religiösa idnjngarnli.
Det ar bl.
a. sardeles svbrt tt fil in genmalen.
Tidningarnas referat jehöva aven en skarp kritik, isynnerhet le niimera införda gemensamma riks- jagareferaten.
Tal.
betonade dock, att illa dessa misshiilligheter e j bero pb de mskilda tidningsmiinnen, utan p &amp; det ikonomiska systemet.
Vad bör göras or pressens reformering?
Den allmiinna.
-.
.
- b,
- MORGONBRIS - opinionen bör bearbetas.
En pressför- verkligt folkstyre.
1,aearna kunna taga de ening ined Iiedersdomstol bör org&amp;seras av densamma i en liten skriEt av Johar I den nya tryckfrilietsEörorclni~~gen böl Hansson med titel: Verklig självstyrelse fi-aln11A11as vad innn fordrar av prexen Föredragen diskuterades iiven och va: nien att si: \ in ph lagstiftningens viil diskussionen av eyonerligt intresse efte: ar riskabelt, ty inan kommer diE at!
d:r Urismans Eramstiillning av de bad: r !ra vid tiYckfriheten, som dock $1 rörelserna socialism och georgeism.
Borg har jag lidit af folkfrihetens lunga.
Dock borde sör mästare Lindhagen framhöll har at dagsniimmer förbjudas.
Li kasil annor georgeismen var en god och bärande idé och ser.
Alan borde aven Alagga itminston som kunde och borde inordnas undei de större tidningarna pu blikationspli k socialismen, medan frAn georgeismeni d. v. s. att reservera ett visst ant: sida betonades att dess program innebai spalter för sinn motstlandare.
Det ytterat en kortare vag till det gemensammr incdlet till förkittring är dock en on miilet.
daning av miinniskorna och samhälle.
Som avslutning pA stiimman var an.
på båda benen, för hvilket jag X i r den ekonomiska och andliga frihrte ordnad en soark, dar bl.
a. de tre skal förgafves sökt bot.
genomförts bli ocksh dessa ' missförha derna, Arne Garborg, ICilian .och Cat: landen si \ ~lijiilpta.
Ingenting af de ordinerade med- Larsson i By föredrogo egna dikter.
Vid den sista dagens offentliga niöt H. S-t.
len hjälpte utan fötterna svullnade hölls tv5 föredrag ..
Det första, av de: diinske f01 khögskolemannen Jakob B alltmera sa, att jag ej kunde ha skor Lange, rörde n Henry Georges inflytand p&amp;, och Aderbrackssåren blefvo allt större.
pil nutida politik D.
Tal.
utvecklade hi1 Jag köpte nu en flaska Lszarol och den sennate tiden varit en reaktions en burk Lazarin och började använda period och hur strömmen har gAtt emo dem enligt bruksanvisningen.
allt som arbetat för fram; ltskridande över Orsaken hRrtill nnsAg han vara libera Redan efter första behandlingen kände Morgonbrisblomman 1911. listnens degeneration.
Nu har dock, vi (jag lindring och om natten sof jag lugnt, sidan om den viisande lönearbetarerörel Inkomster.
hvilket ej hade händt på flera ar.
sen, en uppinarsch iigt rum inom bön Försäljnings konto: clernas och smilbriiknrnas klass.
13onde1 Efter att ha anvandt.
- FöreAlda 10,329 blommor ............ L .... ' 355: 22 kanner sig som underklass och arbetarc Bidragr konto: och kräver liksom de sin riitt, men kar Ixeloeiinde kvinnokl.
bidrag ... 6: -.
ej vanda sig mot arbetsgivarna, ly har Eesvike kvinnokl.
bidrag (b&amp;.
.
ar sin egen arbetsgivare.
Bonden krave; friin feat) ............................. .20: -- 2 5 -, ett ar a r jag ' fullt återställd i.
Jord, Har iir den klass som eka11 barr S:a kronor 980: 22 nina ben och äro stora ärr de synliga fram Henry Georges idber.
MA arbe Uiglfter.
&gt;&amp;isen efter mina svara aderbr&amp;ck&amp;r.
tarna komma dithiin ett de ej inekrankr nians konto ........................... 132: - sig till att bekriga arbetsgivarna, utar 31om Vill med detta framföra mitt varma Cartongere B ........................... 12: - i stiillet göra sig oberoende av dem.
Di Cxpeditions B .................
.: ..
..... 2: 60 ack till Lazarol-Fabriken och rekom- skola bonden och arbetaren sluta a i ~ ' osatvgiftera B ........................... 43:85 ........................... .15: 75 nenderar jag Lazarol och Lazarin till tillsammans mot truster och tullar ock i ' ryckeakere nedgöra monopolismens fasta borg.
Di $:a krovr 206: 10 illa som lida af svira AderbrAckssAr.
Stockholm den 17 Mars 191 1. samlas dA under den ekonomiska fri Vinet .. ......................................... 774: 12 görelsens fana, och pLI den star: lik!
Scheelegatan 6.
S:a kronor 980: 22 ratt för alla.
Fru Emma Johanson.
UteatQ ende fordringar h 562 blomprnor av Härefter talade den norske författarer 1 öre pr et.
50: 58. iirne Garboug över iimnet:, Partistyrt OvanatAende rakenskaper aro av oee denna och folkstyre *.
Tal.
framhöll hur mar lag grnnekatle och ha befunnits riktiga.
vid politiska festdagar brukar prier Stockholm den 26 okt.
1911. folkets frihet.
Med frihet menar mar &amp; a Johansson.
A l m Tcngdald.
db att ha valaiitt, vilket innebiir at1 Revieorer.
Statens garanti.
Motböckerna vara fri Irdn enviilde ' eller herrestyre Men att vara kvitt ett tving iir endas1 Ytterligare in kominit: Ronneby kvinnokl.
gälla över hela riket, ett halvt steg fram mot frihet.
Fri a l bidrag (beii.
fr0n feet) 16: 84.
Ficksparbössor tillhandahiillas.
endast den som styr sig ~jälv, och detta gör ej folket genom vart niivarandc representationsestt.
Det blir partimakt, som endast Rr ett förklätt herreutyre, Det är partiledarna eom avgöra h t, och det galler blott för dem att vinna majoritet.
Haruti.
bestAr den politiska 92 DROTTNINOGATAN 91 krigskonsten.
Men det kan latt handa 5 OLOFSOATAN 5 att fbtalet bast borde representeras, ty det ar ju oftast sil, att en god och ba- Välsorterat lager p v starka, eleganta och. '
rande tanke ej genast slfir sig fram.
Representationen ar stiledes ej ett utslag noderna skodon för damer och barn.
.
av folkviljan.
Folket äger ej politisk frihet ens pA valdagen, ty det suggereras OBS.1 Alla slags bestiiilningar emottagas oci av agitation och dyl.
Men politik kan liitt bli moralpeat.
Detta har insetts av t förae ekyndeaint.
en klarsynt man, overretssagförer Johan Perlersen, vilken uppfunnit ett nytt vnl- ALLM TEL, Reparationer emottages och iitföras viii och satt, en individuell proportionalisin.
123 61 Denna valmetod innehar en omläggning illigt.
155 30 f r8ri nii varande represcntatioiissiitt till bensvullnad t Lazarin o. ~azaroi ', - - - p ' -,, ' ' Bengt E. Pettersson '
I ' MORGONBRIS Avdeliing skont oret: KUB kg Aktiebolaget Hemsparbössor kost Huvudkontoret: Klarabergsgatan 23.
~ o i n m e n d ö r s ~ a t a 25. n Avde1n.-kontor: Barnhusgatan 16.
Fleniinggatan 59 B. Deposit ions-Ran ta 1 LYapita1rBkn.-Ränta] 5 proc, Kassafack från kr.
5 pr år.
hldnga sorfcr, oiivcrtraffadc i viilsmak och niringsvarde.
Följande utlatande föreligger om dessa tillverkningar: .P4 bcgfiraa av Herr Fabrikör C. IV.
SSrlrrrtt~nclrcr har jag iiiidcr flcra Ir iipprcpade ginger dels övervakat tillvcrkniiig.cii av, dels analyserat av honom tillverkade sorter av iiclikntess-sl~isbröd, spisbröd .ocli Irrriirkcbröd.
Ja): liar därvid fiiiinit, att clcssa Herr C. IV, Sc / trrrt~nc / tcrs brödsorter 11.1 grund av Irört trfiri~gs~~arde (1161: halt av stlrkclse och protciii) rctiliel (frihet friin frainniande itihland- tiiiigar) sanit Cordrct och mörhet (vattctilialt mindre iiii 10 procent) äro att anse sisoni sticnde i främsta rummet hctraffande kvaliteten.
Klilialten ar ringa ocli ej större an deii för prima bröd av dessa sortcr norinala.
G. Lsgerheim, Professor vid Stockholms Högskola.
Stockliolni den 8 april 191 1.
, Kvinnan motarbetar sitt eget basta n#r hon avrAder mannen att teckna föreak ring A eitt oget eller bagge makarnas liv.
P: gruiid av mindre dcldlighet lia kviniior liiprc premier i D E F B R E N A D E. Premrniebe frieleo vid ejukäom och olyckefall, m. fl.
far niPner.
Svenska ~ivränteförsakrin~sbola~ei - ömsesidigt - STOCKHOLM.
En arbetarhustru borde ii ke köpa annan symaskin än Solidar-Symaskinen,, soin ar den vppersta i Iiandcln av stör- sta fullkoniih~ och gcr störs / a valiita.
Vi bjiida fullaste garant1 för att dc med vart firniaiiiiirke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som p3 tekiiikcns nuvarande stbndpunkt ar det Iitigsta som kan uppnk ocli Överträffas icke av n5got annat fabrikat.
Sirskilt för- ininliga betalningsvillkor.
.
Symaslrinisaffaren S O L I D A R, Vidstäeride originalfotografi visar ei Fru som varit sjuk i 4 Ar utan att fin na hjilp, fast an hon hade vandt sil till flera läkare samt vistats pi bador för att sköta sin halsa, allt dock utai resultat, huridratals p; orten visste at Iiilcaren hade utdömt Iienrie som obot lig, sjukdomen var mycket allvarlig, 1101 kunde ligga afsvimmad anda till 6 tim mar.
Men så erhöll hon af Kurola-Sod: Extrakt och genom detta utmarkt: Halsomedel aflagsnades frän kropqer de osunda bestandsdelarna som for, orsakat rubbningarna, hon undergick en grundlig kur af hvilket hon åter.
fick halsa och krafter och om hvilke hennes herr man Ianstradg&amp;rdsma~ staren skrifver till oss att hon ickc på länge sett sa kry och föryngrad u, som nu sedan hon begagnat af Kurol.
Soda-Extraktet.
Detta utmärkta hal.
somedel är för svaga och sjukliga er kalla till lif och halsa.
Detta prepara ar af stoit varde, Kw-01-Soda-Extrak FN Sofia Englund, Dalsjöfors, ar ett halsomedel som från den sjuk; MAlsryd.
kroppen upplöser och aflagsnar o u: n da rester samt uppfriskar orent blod och befrämjar ämnesomsättningen.
Ku rolU ar ett utmarkt hälsomedel mot dalig mage, det borttager magkatarr kvalj niwar, sura uppstötningar, s. k. halsbränna och ar aptitaggande samt mild affgrande.
Det är mot nervositet och allmän svaghet stärkande och rogifvan de, utmarkt mot reumatism och dålig hjärtverksamhet samt mot hufvudvärl med förnimmelse af svindel och.
susningar i öronen.
" Kurol " ar för under Iifsikommor och njurarna ett synnerligen värdefullt preparat, emedan ' Kurol ' underlättar njurarnes funktion att frår1 kroppen bortföra osunda vätskor.
Ge, nom sin sammansättning verkar " Kurol " afven välgörande på andningsorganen det ar s l e m plösande, hvarigeiiom det är ett synnerligen vardefullt mede not hosta o c i andt i bröstet samt mot astma.
% u - o I U underlattar andnings.
irbetet och verkar stillande.
Ni bör försöka detta erkännansvärda hälsopre.
&gt;arat, resultatet skall blifva öfverraskande.
Utlåtande.
Dalsjöfors pr Milsryd, den 1 aug.
1910.
Aktiebolaget Kurola, Stockholm.
Stor tacksam het för Kurol-Soda-Extraktet.
Ett paket har gjort mig full- itandigt frisk, det oaktadt tanker jag fu !lfÖ !ja kuren med N:o 2.
Jag har nam- igen .varit sjuk i 4 Ar under hvilken tid jag sokt 8 olika !skare samt badat, nen ingenting hjilpt.
Men Kurol-Soda-Extrakt var just ratta medlet.
jag led ianilige~i af alla i annonsen omniimnda sjukdomarna utom hosta och astma, c11 ar det med glädje jag rekommenderar det till alla sjuka.
Högaktningsfullt: Fru SOFIA ENGLUND.
Har hälsan sviket så bör ingenting Iiimnas ofönökt ty de penningar som invandas for hälsans värd äro de bast använda, priset på Kurol-Soda-Extrakt ir Kr.
2.50 pr pa.ket, med ett par paket torde uppnås utmarkt resultat.
n r di sjuklig bör Ni ej försumma att försöka detta halsomedel, det ar en ringa ienning att förlora.
men mycke!
att vinna ty det kan handa att just detta pre- larat är för ' Eder det ratta, skrif till Vasagatan 52, STOCKHOLM, Aktiebolaget Kurola, Stockholm 6.
Furulunds sot.-dem.
kvinnoklubb avhAller ordinarie möte tredje tisdagen ihlalnnbergets sot.-dem.
Kvinno- varje mAnad i godtemplarsalen kl; V e 8 dubh har ordinarie möten 2:c~rn O C &amp; ta ~ Andagen i varje mlnad kl. 3,30 e. m. i Fol- e. m.
St yrelsen. '
Kiruna sot.-dem.
kvinnoklubb av- hAller ordinarie möten 2:sta och 3:dje manda- gen varje minad i Folketa Hiie ' lilla sal kl. #, m o. m. Styrch n,: d s Hue.
Stzlrel8ets.
Wyhe tsmuasi~et, Falköping.
- Nils Adamsson -- Q S / G ?F ?V PPAFFAR KA en n # ----- e 2 - - - - DRAKTER, ULSTRAR.
PLUSCH- d2 SAMMETSKAPPOR.
- -.
