# ID: svediakorp-per2351
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,308
# sentences: 1,016
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


(7:de arg.)
N:r 10 Oktober Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens verkställande Utskott.
.
I 1 Stockholm 191 1, A.-B.
Arbetames ~ r ~ c k e r i Prenumerationspris: I: 20 pr helt ar, 60 öra pr halvt och 30 öre pr fjärdedels ar.
Lbsnummer 10 öre.
P4 partistyrelsens expe- dition. '
Redaktör: Anna Lindhagen.
Fdorgonbris ' expedition a SIGNE SVENSSON, Upplandsgatan ' 85, 4 tre, Annonser B sista sidorna pris 15 öre pr mm.
jag vill aaga att hans största styrka nog ligger i den förmhga han har att ena och ha9af4ra alla olika viljor till kamp för ideerna.
Det finnes en otrolig energi hos ho- nom nar det galler de soi:ialistiska ide- erna, och för deras skuZ2 nihste alla enas vid ett &amp; dant utomordentligt tillfälle.
Sival d e gamla.
soni » de unga * milste diitför utan vidare med i val- kampen, därom var ' ej annat tal, ' och Vi skulle för Morgonbris ' rakning ha en intervju med var partisekreterare, som under hela valkampanjen med out- tröttlig ' energi lett det ytterst krävande valnrbetet.
Dag efter dag har han formligen shaft triidarna i sin bands, ty f r h Svergea sydligas te provins, Skam, allt upp till Lappmar- ken har telefonen bringat bud om valarbetet, och dag- ligen och stundli- gen har kontakten bibehallits med landsbygden.
.
Ni ma veta att Fredrik Ström gr inte bara ideali- sten, drömmaren och diktaren, utan ocksci den dugande praktieke organisa- tören, som med aeg.
energi och plan- mässigt arbete för- star att ilstadkom- ma hart nar un- derverk.
Redan inom So- cialdcm.
ungdorns- förbundet visade han prov p &amp; sin Fredrik Strörn,.Anna Sterky och " Lilla Nisse ".
dugaide kr &amp; och - ehlunda fingo vi bevittna hur fr. o. m. Branting, Lindqvist och Lindhagen t. o. m. de yngsta av ungdomsförbundets agi-.
tatorer eandes u t över land och, stad.
Var intervju blev, tack vare partise- kreterarens välvilliga upplysningar, mera givande för oss an vi vigat hoppas.
- Ja, nu lida valen m.ot sitt slut.
Nu vet man snart resultatet?
Vad sa- ger partisekreteraren om slaget? '
.
- Ja, nu, ar slaget vunnet.
Det har varit det hardaste valslag jag bevitt- nat.
T. o. m. de som vor0 med un- der 80-talets tull- strider förklara att, det var smafajder mot denna som- mars väldiga strid.
Och segrare ar so- cialdemokratin.
- Var aegern väntad 3 - Ja, nog vis- ste vi, att vi skulle gh ansenligt frambt och att högern skul- le minska, medan liberalerna blott hö110 sina stallnin- gar.
Meii aldrig kunde ndgon ann att högern skulle bli sb tilltygad, s &amp; halvt förintad, ng- ra p &amp; förvandlad t. kammarens min- sta parti ifrdn ett miiktigt regerings- parti som behrinda lade landet som '
2 ____ _ __ __-___ _ _ - - - _ -.
- +-.
_ --------. ------ _ - .. - - -.
- -- A_ -- - .-. ------ --- - Nej, t. o. m. liberalerna %ro ju hövs sagas om och orn igen.
Nh, den - Ja, det ar J u helt naturligt först och främst industriarbetarna, vidare funk- nu en sinula iingsliga för att vi slagit andra agitationen?
- Ja, sammanlagt har väl utgivite tionärer i statens och andra liknande högern för IiCLrt och socialdemokraterna l ' 1 2 miljon ex. vallitteratur.
Valmani- verk, &amp; %som jarnviigsmiin, postmiin etc. blivit för maktiga.
- Ja.
Dagens Nyheter lovade 05s ju festet utgick i över " 2 milj. och rönte Stora massor lantarbetare ha redan fran i juli e n d a ~ t melhn 31-52 inand; lt, livlig efterfrAgan.
Diverse flygblad gingc första stund slutit sig till 02s.
Och icke niedan liberalerna i lyckligt fall skiille ut i lc4ngt över ' is milj. och s i valbro.
si fh sm %bönder.
De stora Eegrarna i springa upp till IAngt över hundra, l15 schyreriin i ' / a milj. Av dessa rönte Givleborgs lan, .Dalarne och Värmland ha tror jag.
Vi skrattade nar vi sbgo dessa lindhagens, Daii stora plundringen 3 möjliggjort8 just genom bönderna8 an- siffror, .men tego, ty folk kiinde giirna den allra storsta CLtgAngen.
Den formli- slutning.
Detta visar att framtiden är gen slogen dogs man om överallt.
Klef- vår.
fil leva i den tron.
- Hur beriiknrides ' siffrorna i den becks d r det sant?, och sand ler^ - Vi ha sålunda de bästa förhopp-, Mil jonernas sam hal le^ gingo ocke8 val- ningar aven vid nasta val?
soc.-dem.
generalstaben?
- Vi ha aldrig riiknat med lägre an digt.
God %tg %ng hade ocksi % Linden - De allra bästa.
D å hoppas jag vi 54 sot.-dem.
mandat och 123,000 ~ o c.
- sSm&amp;bönderna och valen, samt Palm, ska ha en riktig krigskassa nar vi börja, deni.
röster.
blen redan i augusti, nib stiernas D Bondens hern.manslott s.
Val.
en fullbordad organisation, en ännu bättre vi sago fältt,5gsplanen kunna genomföras affischerna ströko mest Rt varje exemplar, agitationsapparat, en starkare partipres~, - NO, den muntliga agitationen.
dhi och om vi ockeii skulle f % en förenad, slidan den uppgjorts, raknade vi med - Ja, har tar val de röda bilerna fiende, e&amp;.
tror jag ändå på, seger.
Nota 60 mandat och 150,000 röster.
- Fiilttigsplanen, den avslöjar ni £ör- priset.
Jag har ännu icke fhtt siffrorna bane, om vi arbeta, arbeta, arbeta under ErAn dem klara, men det blir viil bort- tiden, ty utan arbete £Ar man ingenting stas inte ens nu efterat, val?
- Nej, naturligtvis inte, och yarti- emot halva miljonen Ahörare biltalarna ta.
och vinner ingenting. '
Och SS, Ilit oss lat inför.
Den allra mest effektiva av all bevara ha~zfo ' relsen i arbetet.
sekreteraren log ett mystiskt leende.
.- N&amp;, vad ar det som bringat oss muntlig agitation är dock det personliga - N&amp;, ar det nhgot som ytterligare övertygandet, partikamraternas gärningai bidragit till vhr seger T den stora segern?
- Jag skulle kunna svara mecl eft i det tysta, dar en efter en övertygae - Ja, Folkförbundets blå bilar ha ord: vara ideer.
Vill man g &amp; till de- och vinnes för var sak.
Denna agita- hjälpt oas betydligt.
Lägger sig högern taljer, s5 ar det vAr organisation, vAr tion, det är dock den som brrr den stör.
nästa val till med Aer shdana och samma agitation, vara tiotusentals tappra, out- sta effekten.
agitatorer, E &amp; undrar jag om diir kom- - Isur m h g n egentliga valtalare ha mer en enda högerman tillbaka till riks- - tröttliga partivänner, de djupa leden och deras arbete - detta har bringat oss varit ute?
dagen.
Vi ska allvarligt hoppas att -, Det kan ännu inte sagas.
Det Folkförbundet far leva och frodas, ty da eegern.
Men det ar ju ideerna, ty ide- erna ha ju skapat organisationen, besjii- blir flera hundra, nar det blir klart.
ar det snart slut mecl högern. '
lat agitationen, av trötta arbetete man Först och främst ha ju nästan.alla riks.
Härmed var intervjun slut.
och kvinnor skapat hiinförda kampar.
dagsmannen legat i hela somrnaren, Men vi fil i denna intervju inte ' glömma.
Det ar den förktittrade ' hänförelsen som Här tar &amp; anting prinett.
Med en otros alla de andra p &amp; expeditionen, Eom slitit.
vunnit slaget: It oss, kan man ockdi lig uthAllighet har han legat i fran norr under denna heta valkampanj.
F. o. saga; om man vill.
till söder, fran öster till.
viister.
Ibland m. partikassören C.
G.
T. Wickman och H a vi haft en god valorganisation?
har han talat två,, tre, ja, den söndagen Anna Sterky t. o. m., lilla Nisse,, Karl - Ja, den har varit mycket god.
han var med röda bilen.
sju ganger om Ziesnitz yngsta gosse, mm ar anstiilld Utan den hade vi statt oss slatt.
Vi ha dagen.
Och att dessa tal haft stor vers p % expeditionen, och sAlunda gAtt in i i regel ha£ t synnerligen dugliga distrikts- kan först % ju alla.
Sedan Lindhagen sin fars fotspar.
, Lilla Nisses vore nog.
styrelser, nitiska och klarsynta.
Dem ha kom hem frin sin ~jiikresa har aven värd sitt eget kapitel.
sedan bistatt valkrets- och kommunsty- han talat ofta och inför vgldiga skaror, Det har varit en b r ~ d s k a, en entu-.
relser.
P &amp; landsbygden ' har vi sedan som ofta vandrat flera mil.
I Hiilsing- ~ i a s i n i det annara aA torra expeditions- haft sockenkommittersde i de-flesta land, Dalarne, Medelpad, Värmland, diil arbetet, som nogsamt visat att allu stoclo socknar, pil miinga håll .t.
o. m: byk vi vunno nfigra av vara vackraste segrar solidariska i kampen mot reaktionen.
och gArdskommitterade.
Var strävan bar Lindhagen talat till bönderna och tagit Denna känsla gjorde arbetet lätt för oss maste bli att för varje by och stiirre dem med sin enkla gripande vältalighet.
andra ute i bygderna - qch alltid hade gird f &amp; en energisk och pilitlig kom- Landsorganisationens ordf ', Herman Lind- vi, nar ?packornas kommo, nagot van- mitterad.
Nar vi ha det ha vi allt.
l qvist, har ocks % legat väldigt i och ut- ligt och uppmuntrande ord f r h Anna städerna ha vi ju rote-, kvariera- och Eört ett betydande arbete för .partiet och Sterky,, som slet som en lille hasta numera, i Stockholm Atminstone, till därmed ock &amp; för fackföreningsrörelsen.
under denna allenastaende valsommar stor del axen särskilda hiiskommitterade.
Nu nar.
lockoutens regering faller, s % har %r 1911.
Detta system maste genomföras fullstiin- den fackliga ledningens miin tackat Lind- Därför m$ vHr tacksamhet galla alla, digt i alla stader och större samhällen man och Hamilton för sist p &amp; ett satt ingen niimnd och ingen glömd, som de- och det ska vi söka ha gjort till nasta som dessa siikerligen icke anade 1909, lat arbetsbördan sig emellan pil parties-.
val.
nar kammen svällde som värst.
Ett peditionen - valrörelsens hjiirta och - Och s i ha vi agitationen3 mttröttligt arbete har ocked, utförts av hjärna.
. '
, - Ja, den har ju varit av olika slag.
.
?
t W. Thorsson, inte bara i Skaile, utan K.
D-?) l.
Först ha vi den skriftliga propagandan.
iveti $anför det rikets gränser.
Likas % Har gAr intet upp emot partipressen.
Adler,, agitationens cham.pion B, som han Den ar agitationens lungor, det har va- jöpts till, Linders, Lindberg, Rydén, Sö- len Ater visat.
VAra partitidningar ha jerberg, Carleson, 55.
Höglund, Lind- Alla rekvisitioner, penningförsandel- gjort väldiga insatser i valstriden.
Sq blad, Icata, Ström berg, Fabian, Bern h. ser, adressförändringar, nya kommis- tidningen ar en daglig agitator,, som n8r Eriksson, Wallin, Palmstierna, K. Eriks- sionärers namn och adress m. m., som tueenden varje dag, som ständigt kom- son, Sven Perason, Spak, Viktor Larsson, mer igen.
Men vlira partitidningar m %- Sandler, Borg, Aug.
Nilsson, Christierns- berör expeditionen, skola sändas un-.
ste ut i större npplagor, vi maste triinga 3onJ Vennerström, Thorberg,; ja hiir skulle der nedanstaende adress.
Morgonbris ' lösnummerpris a r I O öre.
ut till allt smafolk med dem.
Har ar jag kunna sitta och räkna upp namn i Kommissionärer erhalla 20 proc.
och en oerhörd uppgift att fylla och den Iiinga rader.
Det %r helt enkelt en oer- skola redovisa.senast en månad efter mdste fyllas.
Icke minst mAste lrvin- hörd agitation som utförts.
Alla ha gjort tidningens mottagande.
norna fostras att lasa arbetarpressen i 3in plikt, det kan jag föi ' aiikra.
Morgon bris ' expedition.
-.
~itiillet för den gula borgarpressen: Skriv Det 5r ju mycket gl5djaiicie.
Men Sbne Svensson,.
det!
vilka iir det sotn iiu gett v8rt parti sinn - Ja, det iir verkligen sant, d e t be- röster?
o '.
, - ' L Ohs.!
Norgonbiis ' kommissionärer!
.
I ' -
MORGONBRIS -------- -.
- - - - v - 1 ' 1111 1 I i i i i e I l ' iitval i.ii (l111~ (l (!
ii11 (11~ii 1 ' 11~1 l - skill l; i l; ir l&lt;ii1; 1 ' 1); i Istriiiii oiii i.l.1, stor- i l 1.1; I 1.
111ii1t: i SI&lt; (T I ' iir I) iin (l (!j: - ii.lc~r- lIj) l) (' S i i i l ~ I ~ I i vi (1 ~ ~ i .iii- ~ ~!
~. '
I I I; I 1 \ ' I.
' H I I ~ ~ Ot !Il .fl ' ~l~il (IC ~ ~ i l!
i l l 1 1) i ~ ii 1 ' - I i i i l i i i 1 i.
s; ' i Iiii.i * ~h) i '; i. in6f:cn il \ .- !t) iI (!Ii: (I i I i 0 1 1 j l i ~ i; S I I I ~ ~ tii.Iii, I ~ 0 i 1 ~ (!j Iiillits i I.~yscl&lt;il och \: .it1 Tlarni.isr:t, ilit siillll; l1s.
(l (!
S O I I L Jiii (10 ti; itt~l&lt;if ' t OCICS;.
~ l i ~ i .f % l l ~ s1 ~ !~lllligg; ll~ll; L * iiiiihl.
" Alpii s I ~; ~ I L ni I) cgiiinii I i i - t i i i I) iilstiaiiiii \.
; IL \ - crlil.igcn liciii.
t Vit luiv fi iiiötc:ii i Viistr:rgiitliint1, iiiii i I ' iiimi~ii \ .O (a ?i; iii -; iii ii; iibs iii.
lioii i11 1; jiig tSI&lt;iiII I ~ l l i i.
kl, 7 i i I i O I g ~ O I I]) i t I i (l i i l)].
; L.
(] (!I ' i i l, ~ ~ k (~tfbril.
; t 1116tt:t i Vii.i ' iL t ~ r " S ' i; imsiilitc: Ii.oii i i i t r t l ii l) i:otosl.
iiic:t l 1 J N O I ~ I - s o r i c r i sot:i; i l isf-slci * Jic- I I I ~ ~ i i i S t 1 ~ I) ~ !II ~ ~ t S I ~) I I I ~ \ .iii: t ~ i i i r i i i i 0 t a 1 1 I ' iir z 7 J i i:.
i i i i: ' I I I; I I I J: ' 1.1; (il t iiiiilwtc s:, ~1i; ill Kata Dalström och val- arbetet.
Iiili ' Iiil ' liil \ - c1 - tiiii-l ' iir J i ~ i ~ i t l; \ loi.goii- c I; t ?iis iillri~ iiii-iii.lcastc o r t c r!
Diii: t; ili~- Iiiiimii 1itct,: L \ ' ~ I C I I I I C s.iiilv O I I I i t i i i i i \ * ii] ~kiiliif, ", ~ \ ' i i i ' i L (I (!
fIt.11 1 I i i i ~ ' I (~ i l, oiii " \ ' ii.d vill.
socintleiiiolci:ii.tci~- (~ (' I I silii 1 Iii .I&lt;i11 i L g; l V ' ilii!
iii '] igtvis 11 ii, ' '.
I i t ~ i i i i c ~ J ' lil s igii tl~.~ll; igii~idc i vii 1; 1 1 ~ 1 ~ 0 (tt.
1 &gt; ' ii Iiii r iir i 1; oi:ta (It8; ig 11~1iiiw S O I ~ I I I I; ~ I ~ - iiicd s i g orli ti \ IiiiI~ fiir ii:ittskiflct kl, Eflxil 1) eski.iviiingen pk all t dctl; L i pinl iiioilgoiiclii.
01iilzi.ing 200 i i i i i i iii~l) ~:tiin (l (!
) - is1 orin.
siigci: 1Ca.ta.
: " Scdrin l) iii:,ji~.- 11 ' oii viii * iiitvl oiii tlcn fiirstii I l i l tii- liOiiiiii () tlii.t~lit f i n i n flottnings; i.1~1) ~ !1: (~ !t (l (!
(len s I o r a, st.i-ii~; kturn6n ' ' - 111c (l i * t b i i i ~ (I; i ~ i i 111; ij i~ii ?ii; i.
(l~ ilii JX?
liii * (Iiig (W11 lliil * (l~: 14.
1iiii::j; i.ii i I ' l ' jo och F 5 gc ?l.#s iitnnf iii: .I ?os- (w11 siintliig ' i iiiiitcii iivliiillos i Siiisiii- S5 giv.1~ \: iigi ?ii till .i&lt;ciiipii:i~tics i * iIcc sc:slz; ~ gotlsct Aliiiniis, dlir just d i, 1; in (i- liiiitl.
1:1idc~ Jiirii iiGiint1 fiii; ut.og Iioii invi,c ' l ~i:nslrölclsvik, Doiiisjö och NO.
iiiiin w r i t och gii,stitt efter si t t Sliiwa- iiitvl tlcii nii iiy \ ~iiltle i~il~sdi~gsiiiiinticii Scdiin foi-tsiil tes iigit; itiimen ute 115. tal.
S2 lzoni Ostergötlancl, med b ö r j a n J '.
1.:.
13ci-gliiiid f i.in K i x infors en fii 1-11 s,jHlv; i Iiiiitlsl~ggtlcu l.
) laiicl bonclbefollr- i d e t gi~iiilil V a d s t e n a; efter 3 möten i.
gibnoiii ~ \ i i g ~ ~ r i i i r i n l a ~ 31.
~ c l iiiöten!
.
' Ih ningeri.
8,jiil.ya \ riistans,iöhönclcr~~il Östcrgi-itlanrl gick fiirden in i Smklantl Iiiji-,j; \ ile iiictl Xtlrilcii och f o r t s a t t e ef- vore ' viinligl; sinnlirle emot oss - sii- i i ~ e d börjnn i T r a n i s, clfir " en vidrii1; - S &amp; g o t t soiii g e r Kats Da.lsEröiii.
med riitta med n i n g ined systcniet Lindman ' ' var Ciii- tci: licla.
.-ingcrin; inluntl.
ii IIii ~i ?g \ .ei * kcii 1) esölztes.
stol tliet.
net.
V i d a r e 4 Sii~alaticlsiiiijten.
Ih~t: iii.
iiiins; inn cJ S; L liitt alla giin- l&lt;:ft; cr niolgr; ~ drigt1r.r; f cricr togs r e S i siiderrit; in cn g h g till.
13lckingc.
PI- i i tt Oi ' Ii21.
Och hintlil.
iiic (l, llti r f01 k soimn ph n y t t iipli d (!ii 10 Juli i \ ' Art iiictl D inötcn, Id.
a. i Si \ .s; jöin; oi.l:i iitrt Iioiiiiiici.
iiictl 1) iinor oiii cstra niiiteii.
Iiinds iiridrii,; i.n (li~ i T3oliiisliin - n i i 13 % ilcn rcnii, i.w n i a ' nl.el~irigel) ygtlc !n.
3lclii K;, t; ~ 1.h lsl röni 3ir Im:n riircl ii \ .ci * Si, Eor1:sattcs Jtci: i SiilK.Ian (l iiied yt- tor1igar.c 10 miitc !n.
' ' DA v; ir Jiig i n n c Iioii soiii ci l,.
; iv si ii; ^ 1) iista iiiiiincii, liiii ' i (l (: %; illr; i. iiiiii.l&lt;; isf:c S~ii; il; .intl " j .l ' T; iiii- Ii.~iiiiiii 1) i - i ~ l ' ii (111s ' ---- u.
Mågra drag ur det industi el a En jlands s kaplynne.
Av Gustaf Ii.
Shfen.
*) Storindustrialismens mål.
O Att resa omkring och iakttzga det in- duStriella England ä r pA samma gång modingivande och modstjälande.
Man iakttar hos dessa människor en sadan lysande förmaga att i ekonomiska ting uträtta vad d e vilja, att befalla och disciplinera sig själva utan byråkra- tiska omvägar, att tillgodose sina gemen- samma intressen medelst stora associa- tioner utan byrakratiska överdrifter, och över huvud taget att bygga upp och vid- makthalla ett det mest storartade och in- vecklade ekonomiska samhällsliv utan kraftödande formalism, smaaktig polis- kontroll eller - förslavaiide pådrivning ut- ifrån.
Det ligger otvivelaktigt någonting uppfriskande i att iakttaga denna tendens att lita till individuell företagsamhet och arbetslust, individuell rättskänsla och sjäiv- kontroll, individuell frihetskärlek och sarn- fundsinstinkt för att halla det väldiga samhällsmaskineriet i gang.
Allt detta vittnar om, att det i nationen allmänt existerar en sund, i detalj klarsynt upp- fattning av livets materiella förutsättnin- gar och en verklig böjelse för att handskas med dessa och bekväma sig efter dem.
Man arbetar med lust och förhaller sig som realist gentemot ekonomiska ting.
Man har verklig passion för all praktisk verksamhet, och man anser att framgang i alla hederliga yrken är lika hedrande.
.
.
Har maste emellertid lovprisaren halla *) Ur Briltislza strövtdg, Albert.
Bonniers förlag.
.-.
- P-. -- - -.
.
.
.
inne.
Vad som häjdar honom ä r det hetsfientligt, ensidigt på det materiella oundvikliga spörsmålet czci boho?
Vad riktandet av kommersiella slughuvuden ä r malet för all denna &gt;praktisksi verk- och gapaare hänsyftande produktionssy- samhet, ändamalet med all denna, hed- stem, uppstår faran att hela folkets r a n d e ~ kommersiella och indiistriella fram- grundlynne blir dumt-energiskt (liksom maskinernas), estetiskt-likgiltigt (liksom, gang?
Den som vandrar i det industriella maskinernas produktionsresultat) o ' ch mo- England med detta spörsmal på läpparna nomaniskt-kommersiellt (liksom de le- har ungefär lika mycken utsikt att f3 ett dande, tongivande penningaristokraternas).
tillfredsställande svar a v maskinerna som Härmed ä r också sagt, att en hel del a v a v dessas ägare och betjänare.
kulturens kostligaste frukter för bestän- ~ M c r verksamhet », gnissla maskinerna digt äro dömda att sta i kart, där en med den för deras maskinsjälar egendom- s i d a n jordmån är förhärskande, Det är icke en mer fulländad produk- liga begränsningen av d e andliga vyerna.
~ M E Y verksamhet och mer f r a m g a n g ~ tionspolitik allena, som göres oss behov.
tycks också vara det e n d a svar, som Vi.
behöva framför allt en kulturpolitik ljuder mot oss ur bruset a v fabriksstä- för att ge riktning och mening at våra dernas ständigt hastande människomassor.
nya ekonomiska och sociala anordningar.
Vi maste i första rummet taga parti för De hasta - varthän?
D a man betraktar det industriella Eng- ett naturfriskt, på starka safter rikt, till land och lyssnar till d e ensidigt indu- andlösa framtidsförhoppningar berattigan- striella idéer, som röra sig i befolknin- d e kulturliv inom hela folket - ett kultur- gens huvuden, skulle man kunna draga liv, som ej bär skepnad av någon snål slutsatsen, att den vasteuro:peiska civili- lyckosökare med ögonen slutna för fjar- sationens innersta mening är, att alstra ran forntid och fjärran framtid samt med fler och fler människor och battre och alla sinnena koncentrerade p2 nuets eko- bättre maskiner för dessa människors no.miska vinning.
eller sociala fridfullhet; utan ett kulturliv, som bygger sunt, starkt uppehälle.
och stort med stolt medvetenhet om, att Befolkningssiffrorna vaxa i det oerhörda vad som nu förefaller ofullganget och i den man som maskinförbättringarna tillstädja livnärandet av allt större massor.
obekvämt, oekonomiskt och fridlöst, är s å Det vill säga, att i den nian som var just därför att här bygges ett jiitteverk törbättrade teknik tillstädjer oss att pro- för artusenden - ett verk som vill taga ducera större varukvantiteter på en given sin tid för att mogna.
Det vore salunda icke stoyindustrialis- jordareal, alstra vi nya människomassor mens obekväma sidor för den närvarande.
- för att producera dessa större varu- generationen, icke nödvändigtvis t. ex. den kvantiteter.
Detta skulle ge oss ett rent kamp mellan samhällsklasserna, som den kvantitativt s ideals för miknsklighetens underhaller, men väl dess för alstrat och tillvaro pa denna planet - vilket bety- der, att det icke är nagot idral ' alls, utan rasens livsduglighet farliga tendenser, t. ex .. den ödsligaste meningslöshet, ett förfa- arbetarklassens försvagande och fördum- rande själlöst hasardspel med hundratals mande genom osunt, enformigt, ideallöst fabriks- och storstadsliv, som skulle kunna millioner människoöden, Därigenom att ett folk ger en ofantlig sägas giva storindiistrialismen ett negativt omfattning a t ett mekaniskt och skön- värde för kulturlivet.
- I '
f MORGONBRIS.
I I I ~ ~ s ~ ~ G Ii~iiiorl., I~Is ' i ' una.
- i1ii.r ~ n r Iiiuds \ - 5g~ii18tc.
Ti~lni ' iii~i~tii iiiiiste sta l) inl e t t iililstolyestenröse; dct wir en scii aiigustil~iill och en lykta, upp- liiiiigd 1 6 cn ~iigvisarcariii, lyste upp fiir aiitcckiiiugariia.
Ilai~iiiinrskjölcls iii~li~iiignre k l a &amp; ~ d c bitterligen över att Iiinsiiinnncn e j förbjudit ii~ötct, nien tlct; vagar i i i n i i dock i regel e j liingrc.
.I) ii$ ?ii diirpfi, Soiii \ .iii ' söndag, vorci storii iiiiitcn aliordnncle i Kvistclalii och Jlistcrliiil t, tliir förut lryilcolicrtle, \ I (wrling vari t ~env; °ililsliRrslzi~rc pi?
lisi1; tcrii; is oiiiim; Pitlc.
h 1 1 1 i ett tiig i !lytt; ~dc IGita I.Ii~l~triiiii ii; i Ostvrgi5tl; ind iiieil iiniiii 3 .iiiij tcn 1111 u r iiiiin iiinr!
i sept.
Tiiriibii i S i h l ~ r t ~ ~ tid t~~il; ~: t ~ ~ I i i t i i i (I 13; jiirlzvik ~~ -- c t t " iiiyckitt stliiiiriingsfiilit iiiiitt) 1 ' " 1iiiicl~l) ygtlcni ".
Soni slutoiiitlöiiic f r i n sin agitation niiförde I h t a Dalströin, a t t en full- stiiiitlig strönikantring iigt rum i. byg- tlcli * nri.
och a t t soci; ilistskriiclzei~.
ur h i i - tcn, va1dY-k inan till en clcl har iltt ~ B c I;; ~ I~OgerlÖgnci ' na.
KATA D A L S T R ~ M Siiipoii.erad och tyst miste nian taga e !iiot denna bcriittelse oiii ett inten- coiistii; ii+cr - en tavla över iimnct: sivt valarbete.
Blicken föll p &amp; en N- l &gt; h ' m p e n 0111 en sjal ".
Den v a r ' ta- lwiiiiiiin SR lzai *, atet ilen följt Iieiiiic 1iA niiirign resor.
IGinipen .ilni eii sjiil - det; sjalsliga i e.n guclali ' k ynglings gestalt, som Ir5mlm.r mot ocljurct o111 ~~iii:iinislrosjiilen.
1.onst intresserar vBr fruinsta kvjnnliga agitator djupt.
Intresset cliirför och e t t ganska gruncl- ligt fördjupande i vissa special.stuclier inom de rent andliga spörsmillens viirld ä r den lrälla, som i förening iiiccl hcnnes intensiva, odödliga hiingi- vcnlic t för socialismen, håller Katn I) alstriiiii vid vigiir och giir hcnne all- titl likil ting och friiilodig.
Ii-~tcrv,ju; t- rep koiii 0~1zs.i i t t se I),!, c11 av 1ic:nncs iiicst l i s t a hiiclzer.
Dct var " Vishctcn ricli iitlct " r ~ v n ' lii:l; ct * liiiclc incd in; " lng; i i 1 s * I 1 i.
Nicitsclic.!
Iiiir or:lcs; i Ii11 K i ~ l i ~ ~ h ~ s t r i j i i i ii~,yck (: t s 1ii.st; ~ fiir- Etlttare.
I3iittl.c .vdsprillc för en A$ tii- tor än hon valt ur Xietsche till sitt kan icke ~A1Ija.s.
SK har lyder clet: " Diix clu stru sHtt spaclcn i lzii,llan just diir rinner.
1 ' 3ry dig e j om ii-iörkmiins skri:.
- Iielvetet dar Brinner. "
A.
L.
- -.
- --. --- i solen och &amp; ~ / ~att, ett afton se / ' letat.
.
.
.
.
bort till den vrå,.
@ r jag okänd maitmt ontside4 och grunnat pä gamla mult~tade tider och tanW på de tusen,.
- som sjungit och lidit .. i ensliga itusetz, som hungrande skridit.
, .- fatt&amp;a frruna den längtande / eden av drörnmar om Eden Ensam k vall.
(Ur B De röda rosornas folk.
av Ture Nerman, -.
.
.
MR skymningen sjunka.
.
Rrirrg / nej och mitt ntlnne -.
jag s &amp; det slockna nted lus2 i mitt sinne, sdge, hur dag och drömttzar jag mist&lt; såge det lycklig om bara jag vkste -.
\ För klubbmötena.
Förslag till diskussionsämnen i skol frågan.
\.
- \ och denn^, som tänkte,.
av minnena tagen huvudet sänkte, och sntelite den kalla jord dar vi.gömts, vi alla som glömts nen som drörnde och dikade morgondiqzn ' " ritt en gång morgon bräckte, -.
atf en gdng hanm gol,.
att en gång ett jrrsets sl&amp;&amp;te fick skratta i sol,.
.
att en g å n.
det folket, jag anat,.
.
.
' steg fram ur drötltmartzas dis.
i det paradis, min järvasfe tanke spattat - C sdng som e / ' bara klingar, n &amp; en naket ny, ' som tände upp eld pd härden och brände i alla blod,.
tills den gjorde en god., och dansande g d av all varden, -.
crft en gång &amp; ckan loge.
.
mot alla.
och ingen gick allena i grantlen och stoge,.
med tiggarblick, när andra mölfes med smekunde händer att vandra iiän under ktroppgröna trän i vårkviiliar lena, lekande - Onr sedan jag visste, att ndgon, som seht * * - Utom denna vackra, till hjartat talande likt innehilller Ture Nermans p &amp; Frame för ag utkomna dikthafte (pris 2.5 öre) aven ett Nar rens ' agitationedikter av verkligt varde.
; A t. ex., Under röda fanor:) med mueik il1 eom eiikerligen kommer att bli en av vara fta sjungna socinlietshger.
atf en gcing allt liv fick vingnr och stege i s8np mot sky.
.
* -.
1) Bör folkskolan omdanae till ge- ' mensam bottenskola, och i si fall, h ~ i r bör denna omdaning, enligt vår upp.
fattning, eke?
2) Kunna mödrarna.
försvara, att de O utan protest finna sig i halvtidslasning, som vid mAnga folkskolor ännu äger.
rum?
- 3) Är det ömkligt att Btminstone ett fh %amande sprcEk införes i folkskolan,.
&gt;ch bör i sil fall tyska eller engelska insee som lämpligast?
Vi uppmana Morgon brie ' - läsarinnor itt taga upp dessa fragor till grundlig iiskussion ii vin teras klubbmöten.
- Röstrattskvinnorna och val-.
arbetet.
~ i e n i denna W g a kan lämnas stati- - tik och en mycket uppmuntrande SA- Ian, emedan 414,895 roster avgivits för: vinnoröstrattens anhängare, under det.
.
t t högern eller det mot kvinnoröst.rii$- en partiet icke kunnat upp- För de tyska soc.-dem.
kvin- lada fientliga mera an 188,276 röster.
ornas sjätte kongress kommer att E t t icke obetydligt arbete har nedlagts imnas redogörelse i nästa nummer .av v landsföreningen för kvinnans politi- Iorgonbris.
Li kasil för ka rösträtt genom att förmedla kvinn- Kvinnornas nattarbetsfraga, vad ga talare till mötena.
Ur: statistiken - ngAr erhallande av dispens, var- &amp; rom mii anföras att genom denna för- nings försorg eller pA dess bekostnad m statistik föreligger i # An kommerskollegii avdelning för ar- vinnor talat p &amp; 217 möten, varav 160 nisinnade och 57 soc.-demokratiska, etsstatistik.
.Ett samtal nied Nils Adler, tiet var iilöjligt sliiillc iIc följa dct o \ wgeliiiiii, soiri iiii 1) rc (lilints.
Xc1l.cr 1 i ~ d c ocks; ~ s 3 t cxi iiiiiiigd lit- - tcrnt; ~ir och ilct roaclc Iio110111 lrriiina iiPPgc siffriiii - ' 1,W!
lir.
- u j blott!
' ör tlun Iiögii siffriins skiill, iitaii oclisii för att Iiiin sjiilv iir siffcrii.iiinniska och iir roar1: iv stiitistik.
]) ' iii-; .i \.
Iiacle lian salt; iv S~~:iiirllci-w bok oiiilrring 500 es.
glömma och särskilt minnas vi den strh lande midsommaraf tonen vid Finn8 folkhögskola.
Förestindaren för denna, hr Arvid Mörne, höll har hälsningstalet.
Det var starka, manliga ord, som grepo varje hjärta och tanke, det var skalden, miinniskoviinnen och frihetskampen, som gav det biista av sin dröm, sin garning och sitt liv för skval den sociala som den nationella friheten.
De som laste dagspressen vid denna tid veta ju hur harlig denna resa var och jag behöver ej nu dröja vid detal- jer.
Vi hade .nämligen flera intressen att bevaka under var lustfärd, ty ~~lisorn varando medlemmar i Stockholms tja-, narinne förening vor0 vi höget intreclse- rade att fb se den finska rörelsen p i lite närmare hA11.
Vi visste nämligen att dar fanns ett tjanarinnehem.
Vid vir ankomst dit blevo vi p % det hjart- .ligaste mottagna.
Här träffade vi prak- tiga, hängivna kamrater .som arbeta och göra allt för sitt hem och sina idéer.
Här har Miina Sillanpaa nedlagt ett er- kännansvärt arbete.
Tjanarinneföreningen i ~ a l s i n ~ f o bil- rs dades år 1898 och efter endaat ett par Ars verksamhet öppnades nämnda hem.
Nu kanske iiagon tror att det är som i Stockholm, ett hem för gamla utarbe- tade tjänarinnor, dar de kunna köpa sig in för en eventuellt sparad slant.
Nej, a % ar det ej, utan ett hem dar en en- sam värnlös -- flicka kan erhslla skydd ' star utan plats, eller vid tider d % hon d % hon kommer in från landet för att söka plats.
Vkra kamrater hade lyckats erhfilla en synnerligen lämplig tillfiykts- ort.
i ett envåningshus, dar de i sam- band med hemmet ha anordnat en tvatt- och strykinriittning, samt bostäder A t personalen.
Hemmet ar mycket prak- tiskt inrättat, s % att man vid visea till- fallen, flyttningstider etc., kan upplata sängplats At ända till 40 flickor.
Priset ar 50 penni företa natten och sedermera 35 penni tills man lyckas erhålla plats.
Alla, tjänarinnor i Finland ha ocks % reda p % att har bli de behandlade som kam: rater, och begagna sig i stor utstrack- ning av denna fördel.
Betydelsen av ett siidant hem ar stor, kke minst frAn agitationssynpunkt: att 3a en fördel; direkt utsprungen fran ~rganisationen, att visa ps, och att pii ietta satt komma i direkt beröring med itt stort antal flickor och personligen runna agitera för att söka fh dem att iörsth organieationene betydelse.
Sh ar ocksh den finska tjiinarinnerö- .elsen vida mer omfattande iin i vart and.
Det finns 22 föreningar, som till- iammans utgöra ett förbund med s i t t.
rentrum belaget i Halsingfors.
Pörbun- lets ordförande ar K i n a Sillanpäa, och henne har det sin mest dugande kraft.
3on ar den som ryckt upp rörelsen p % i n nuvarande höga niva, och hon, som Iffrat SA mycket för sina ideer och med in agitatoriska förmaga uträttat s &amp; myc-: et för hela ' den finska arbetarerörelsen.
Tjanarinnehemmet kan ' givetvis ej esi- tera p % de obetydliga medel som flyta n av obetydliga gäster, db .avgiften iir A lag, utan har man lyckats f4 kom- ' iillii.
1; inclslinp Iinr I i i i i i varit i i i i (l (~ tiirii6 - iiied (!tt iin11; ~iitilg iiiir.
J i ~ g f iclc tala viilii IX iie ed tlciine iiiiin, soiii i 9 &amp; r varit vicl Iiiiviitlstiidcns s r n r ocli nu sc !r fraiii titlen 2. landsbygden.
I liela Scwrlancl en iiiyc- Iiet.
stor fi; i:l) itptring ciiiot tlct siitt, viir- L 1 1 1 f t I ~ I J.litii.
t i i l i i ~ SSY- l~ skilt oin n o i m Il ' alsiiiglni~tl - .cn].
) it S v e r p.
soni; ju riilirins till en a v vi.rri, t~ \ - lii~~liii i .. .Plottnings- och tiiiiiiicix i-IM- ti:l ' e: iil ' I) ~tiiI ' t?
v~ (.I k~b~~il~lOl ' llil, i11111 (lyii- giis iiicd 1) ittci: si:F; ii:cmliet tlcls ' iiv 110- jagens f i:aiiifart, tlcls ii1 il i tiiiwtgif te im^ i form av direktii slrattcr, dels tiillitr- ila.
" För ' siiritt jag li81i se ".
sach Ad- L ':, iii NILS ADLER.
7311 n.iirian synpunkt soiii Adler giiriii i~ilppbfidad~ skri1:or.
So111 lioiiiiiia iit ' inliiyger j sina föredrag %r a t t c j viicki rycka fra iii för soCiadeiiio1ir; itin vii för stora förhoppningar oin vac7 so r !astii al. "
Aven i s; ja.lva JHintlanc ciiildeiiioliratcrni.~ n u lciirina iitïii tt; skola socialdeiiiolzr~ term.
fii J.
) c tydl ig; ocli a t t det fordras iitliflligliet och a r ö1za.t inflytmrle. '
I d e e j I) l.ott i arbetet för socialisiner I södra.
Sverge v a r.
h l m d de stor: i~.tii.ri tivcii i vars och ens arbete i.
(le: godsens statare, som för första g i n, ciisliildn.
c t scn:ire: ined anlecl gen f å t t rösti.itt?
stark stiinining.
li i ng +W \ ' si~:~~I) r~ilii~rerijrelsen:; clar s i k e r PA rena Innclsl~ygclen var det de l. &amp; ligcn en clcl folk inbillat sig a t t a111 s t a mötena och Sven diir den mes1 skiillc g % s &amp; liitt.
Nils Adler skal ' - vicl national.
l. !eunclrnns~a.rda organisation.
Vissa sjalv Inli sn.i~~,br.uliare trakter voro indelade sisom radier in.
iöreniiigens Izoloni i 13anlresta.
; lian av.
delar en cirkel och för varje segiiieiil bkyr staclsli ve t.
Var herr Adler nöjd iiied valiitgkn.
rrnsvaracle nPlgra medlemmar av en?
Ja.
synbarligen tvkfaldigt, förs1 gen; irbetarekomm~in eller en klubb att ctet s,priddes litteratlir och a t t d a r snni- för det goda resultatets s1ru:ll i och för sigsjiilvt samt oclzså.
för att han fAtt lades folk till mötena.
i:Rtt, som spatt just detta valresultat Euviidsalrligen har Acller lilllit sig f ö r socialc ?emolri~iiterna och därför an- till niirings- -; joid- - och tiillfrftgor- setts som överclrivet troenclc.
ila i sina föredrag.
Vad lian allt tyckte Till sist ville den.
som 1iRllit de flesta i; jordfrtigan Iznnclc innn c,j fort1r.i~ av Iöreclragen denna sommar och sett s i Iionom a t t han s1; iille I-ctlogöra för i mycket f r å n landsbygden, framhålla, en in tcryju.
Mycket., inyclret ni el; det bedrives en millmedveten a t t om aliiille göras för jorc ' iens avdilzning.
för hilclnings- ncli upplysniiigsarl~etet och kraftig agitation nästa rilisdags- s &amp; skall det vara möjligt 1) land.
jorclcns hri~lrarc.
för ~ s t a d l r o ~ i l inannaval, - för oss att ' väsentligt öka vår nime- niandet av en stark ~ordbriilrskoopera- tion - allt för inöjliggOrnliclet a v en rar.
A.
L .. vcrlrlig jorcllrultiir.
Vsrt folks, framtid - ncli ' csistens beror till stor del PR.
en rationell jord- och sl~ogslriiltiir. '
' Dct var naturligtvis SH i n h g a vack- ' ra, detaljer a t t minnas fr&amp;n en sidan Av .igitatibnsresa a t t dct syntes svart för En medlem i Stockholms Tjanarinneförening.
1 1 r n att viilja iit n; lgon s i l l l att andraga.
S &amp; lcoin Midsommaren 19 1 1 lyckades under- cfi hild fran1: dct var i Listtorp, ecknad jämte ett par kamraker erbAlla i I I ~ (Iii I I- a1.d i-ig ni got: fiii-e- iemester, och medföljde till det svensk- I 1 1!
1 s f ö r.
Dijr steg en gwiii- inska ungdomnmötet i Halsingfors.
Det !iial bnnrlc.
friam ocli sa.
(le s; i, 15ingt rar oförgätliga dagar, dem.
vi aldrig Minnen från Finland.
, -
6 .-.
- - -.
-.
.. -.
- -- .. -.
- .-.
...
stunda, arletalöshet t. ex. Vidare skulle inuii; ~nslag till detsamma, senaste Are 1,745 mark.
Dessutom finns,.
som ja.
hon, om tid och krafter tillata, själv tillhöra .ndgon organi~ation, dar arbetar- föriit niimnt, i samband med hemme r Hjälp dig ejiilv, eB hjälper dig ocl: en stryk- och tviittinriittning och behilll guds; har en vis man sagt.
Hiir kar Itlassens intressen alltid ötode pA dag- iiiiigen tillfri3er hemmet.
I i i r syssel arhetaren biiut hjiilpa sig själv?
J o ordningen och sknff:i ~ i g Itunskaper om sattas 10 flickor, prriktiga, klassiiied genom orgnnisat.ion - sammanslutning de fragor, som äro iigliade att hölja oss vetnn kamrater, som med gliidje srbetc annars icke, ty vi ha kominit dithiin pS, alla omrbden.
Alltefiersom vi satta för sin sak.
De dagar vi tillbringndc att ingen arbetare kan eom cnslcild för oss in i förbiillandena blir det oss en hos dem glömma vi sent.
plikt att efter förmiga eöka förverkliga biittra gin stallning i nlimiiv5rcf grad.
SA besök te vi Hiil~iiigfors ~Folketi Har arbetaren verklig orsak att pi arbetarklaseens ekonomis ' ka och eociala HUS&gt;.
Dess festsal rymmer 1,200 per detta eiitt tilivarritngn sinn intressen; av höjande.
Men det, blir.
ej uteslutande soner och Kr fullsatt varje kvid1 ' till fö kastar icke hanu arbete eAdnii vinst., at, plikt; genom un~giinge och tankeutbyte sedrag, konserter och dylikt.
Koopern lian kan levri under driiglig~ EörhAllan, bland nieningsfriinder blir det ock ett ", onen var iiven hjir en n~öiisterrörelsc den, fri uitt dagliga bröd med vad diir nöje, som alstrar ett rikare liv.
Man ocli dees affiirer gliinsande.
Sh deltog till hörer; Kro liv~medelsprisen stallda f8r vidare vyer, lär att bortse fran små- vi i ett san~kviiiii som var anordnat a1 nivi1 med haris arbetsförtjanc; t?
FriIgor saker, som inan eljest skulle fast sig vid de socialdcmokr~tis1~a iingdoinsklubbarna Bom i första hand ställas till de tusen och oroat sig och andra med.
Det vore Det var en hiirlig etimning och vi kom den av arbetarhiistrur, Horn dag och nati h a r RA rnflngil synpunkter att framdraga, m o iiven hiir i beröring med flera priik grubbla över hur de kola fA manneni men det fAr vara nog med att uppmana tiga partivänner, vars ' bekantekap i ocl- ueckoförtjii~st att riicka till det a l l r ~ kvinnorna, gifta gom ogifta: slut er till för sig Zir ett värde för livet.
nödviindigaste.
Fr5ga de hustrur, son: arbetarrörelsen och stöd den som va- Nar vi sedan liin~nade Halsingfors vor (äro tvingade att arbeta i fabrik ellei rande det enda ' medlet till en ny tid1 Det anmärkes: D Rian eer inga förbätt- illa kamraterna f r h Tjatiarinnehemmei annorstiides, undandragande hem ock ringar pA 1Ang tid, det gAr B &amp; sakta att nere vid bAten och deras sista ord vor0 barn sin omsorg.
hii il sa kamraterna i Sverge r Och de1 FrAga dem, som nxhte väcka sitt barr reformera.
m - Det beror alldeles pA OSS är denna halsning jag har vill framföra vid B-tiden om morgonen för att siilj: själva hur fort det kommer att g5; i samtidigt jag vill tyda det som en rna morgotitidningeri innan skolan börjar den i n h &amp; om arbetarnas organisation ning: sGören I som vi ha gjortln 1 ' 3 ' med följd.
att barnet somnar under lek och upplysning vaxer komina reformerna.
skulle det ej behövas ett sAdant hen: tioiien riv trötthet och hunger och f51 Arbetaren sltall själv befria sig, ingen hiir i Stockholm?
Jo, förvisso, eA liingf lAgt betyg i ' flit och uppförande.
Allo annan eör det; det ar ett jättearbete, samhället ~ i i r som det gr .. S &amp; langf 3essa skola svars att förtjiinsten ej för.
men det gr ocksh jattekrafter som ~ t 5 till förEogande - om vi bruka dem.
den eventualiteten kan inträffa att er: 31Ar till det allra nödvändigaste, Det vore mycket att tillägga, men plats stackars tjiinstflicka e j vet vart hon Hela familjen m&amp;ste föreaka; hustrur:, skall ta viigeii db hon söker plats - neet; barnen fil ' börja ar ' beta lingt innan och tid tillater icke.
.
En allvarlig vad- ibland st %r hon utan tak över huvudet ikoltiden ar slut, undernarda och klena jan göres till alla kvinnor ur arbetar- - ja, e5 liinge det e j fina miinsldign iom de i flesta fall äro.
Hustrun Iran klassen: gör vad ni kunna för att främja ' riittigheter för de fattiga, ja s i lange 3j genom all sin striivan och omtankf viira gemensamma intressen; tillhlell edra bbhöva vi hem som kunna ta hand om Fi det att g &amp; ihop, hon blir slö och lik.
miin att ing8 i fackföreningen, liir er dem.
Kanske miiiiga flickor skulle bli.
giltig, hennes energi ar missbrukad; hon sjiilva och dem att inse, att det ar en vit räddade undan det värsta sociala dir förebrddd fök viirdslöshet, likgiltig- skam att st % utanför ocli] %ta andra eländet: prostitutionen, om det i nödens iet och intresselöshet Vem kastar för.
kamrater kämpa för kig.
Slut er till den stund funnits en tillflykt.
Men för att ita stenen?
Det mbste mer an manek- socialdemokratiska kvinnoorganisation, kunna Astadkomma nbgot liknande hiir iga krafter till att best &amp; under &amp; dana som finnes, dar vi kvinnor kunna lära fordras först och framst pengar, men iörh&amp;llanden.
Ingen har ratt att för- os8 nödvändigheten av ett samarbete med.
aven i lika hög grad en stark organisa- indra sig över dem som duka under, mannen och pA det att vi pb ett effek- tion, med vakna, miilmedvetnn kvinno~ Xvinnorna, som obestritt lida mest i tivt eatt m % utnyttja var förmSga.
Vi bakom vira krav.
DS, skola, ja, d i m &amp; letta - milt talat - elhade, borde vara kvinnor ha aven mycket att saga var- ste vi vinna bättre förhAllanden.
Vi ie första, som insage att; har ar hjall; andra i alla de spörsmål, som röra oss skola lära av finnarna.
Vi ha nog han- tv rroden.
Oförtövat rnhste vara män speciellt.
Det bar ofta sagts att kvin- föïelse och entusiasm,- men den starka n i organisationerna för att kunna kräva nan ej - kan ha ordet mer iln vid kaffe- uthAllighet, som utmärker finnarna, den it rlittvisa pk alla orurAden, för att vi repet,.
men den satsen bortfaller allt 5ga vi tyvärr ej.
Dock skola vi, ej nå kunna fA leva och.
bo som manni- mer, ty efter som kvinnan far lov att inisströsta. '
utan t a i med nya ta !.
Vi kor ansth, vara hemma och sköta v %rt deltaga i allvarliga fragor bli hennes in- ha ett stort arbctsfiilt att verka I, och lem och vara barn; att vi m9 kunna fH tressen av gedignare art an att de kunna vår lilla organiwtion har i Stockholm ?ila en stund utan bekymmer och aven bli tillfredastallda med skvallret ps en har bAde uthbllighet och entusiasm för ibgon ging gA p % en teater, en konsert kaffebjudning.
SA till sist endast iiagra ord till mRn- in sak, eljest skulle den ej existera nu, iller föreläsning tillsammans med var nen.
Gör allt vad pA er ankommer för s &amp; s v h t eom dess arbete ar.
.
' amilj - med ett ord att vi f &amp; vara Emellertid anordnar Stockholms tja- niinniskor och icke ' förpinade, utslitna att Irvinnan m % kunna f % vara med i narinneförening en basar till formfin for itackare,.
Aldrado redan i de basta &amp; ren.
v %rn gemensamwa strider och fröjder; sin verksamhet lördagen och söndagen) ch kvinnan ~ikulle, har göra deo stora jet beror till stor del pb mannen att den 28, 29 okt.
och vi hoppas att, Mor- nsats hon är miiktig.
' Hustrun skulle cvinnorna ännu i SA stor utstriick~iing gonbris ' s läsarinno ' r ej glömma bort oss lara en daglig agitator bland sin man itii oförs taende och hiimnialade för \ .Ara utan göra oss ett besök % var lokal, c h sina barn, tillhalla dem att ingb i deer.
Ilade var man gjort sin plikt Tunnelgatan 14, 2 tr. Tjanarinneför- ina organisationer, men aldrig sta hin- narvidlag, skulle vira organiuationer sett eningen behöver uppmuntran och vem Irande.
S.
i r hon i viigen, E &amp; hindrar mnorlunda ut, sAvill de kvinnligas soin akulle förat % vura krav om ej kvinnorna?
ion inte bara sina niirmaste utag.
hela nannens.
Det kan ju Iilnda att det vid Vi hoppas aven p &amp; eeger i framtiden: lassens frammarsch, ty alla m á ~ t e vara d n g a tillfallen och p &amp; m h g n stiillen - för viira ideer, trots att det nu manga ned, alla st8 eniga; d % fijrst kunna.
vi: ir en otacltsam jordman, men tag EndR ', dra kvinnor med u t pA festor; föredrag ganga gånger serlmörkt ut.
Vi f % kan- itratta nbgot.
.
.
.
ske aldrig se frukterna av vlrt ringa De ekonomiska utgifter, 8om ' ' bii följ-: ich diskussion8möten och gör det möj- arbete, men viil.
vAra efterkommande, len av medlemeskap i fackförening,.
ara .igt för dem att vara med i vir rörelse.
och har man lyckats utriitta nagot för A försvinnande, j h f ö r d a ined vad som, Ljuset har allt för liinge stittt under framtiden har man ej levat sitt liv för- .r att vinna, 6 % .dettn.
in &amp; inget hinder ikiippnn, nu mK det tagris fram för att glivesi.
3Iai12~3,la (X9 * ö9zvnll.
itgörn; dessa iiigifter.
iiro ' b~eparin~wr, ' yes ocli viigledn iivoii kvin~iorna.
, (Ny Tid.)
- S. Arivle.
~vlagcln fiir h; \ rda tider., e Q m kunna - - -.
- - -- Arbetarhustrun och fac klorenin~s~relsen. '
, ' ', ' '
konstateras att tillväxten varit ' den rela- tivt största för vart parti.
Vi ha natt upp i ett röstetal som utgör 28,63 g IV alla i valet deltagande.
; in mera.
; laadjande 3r att var valmanskfir icke liingre besthr enbart utav industriarbe- tare, utan med oss har ockcb gatt mas- lor av landsbygdens fattiga f01 k: lant- krbetare, torpare och smabönder.
F r h wter där man minst anat det har kommit vackra röstetal p &amp; v&amp;ra listor.
Det har varit en första gemensam frammarsch iv industriens och 1andsbygdeii.ci arbe- tande folk - det avgörande steget niot.
~ocialdemolrratin som det .stora folk-.
partiet.
Ä.vïii liberalerna ha goda ~kAl- att.
jubla över valutgangen, om ock &amp; deras m; riitliitnntal blivit vid det förutvarande.
.
Högern diiremot kan med kiinsln och - avertygelse beklagt~ sitt öde.
ICn.
ringa briikdel av de nya valiniinnen ha lytimat 1 till .dess paroller och den f ' dr .finna sig 1 uti att i ' frAga om mandatantd vara upphunnen av souinldemokr J t erna, sam- ' 1 hiillsiienderna, omstörtarna, för vilka den.
med sidan energi sökt skrimina särskilt landsbygdens valman.
Partistallningena i andra kammaren.
Förr och nu t e r sig aålunda: Riksdagsmannavalens clutresi~ltat.
En glansande seger för socialdemokratin.
-- ' X5r högcrn förstod att en reformering av den gnida celisusvalriitten ej Iiiiigre kuiide uppskjutse, vid risk av att de- mokratin om ytterligare n: \ gra Ar skuile genomdriva en iiiinu radilralare reform, dh ~ I ö s t e den ~ genom hr iindman röst- rZttsErXgaii.
Reformen tog sig icke sil i i t.
Valmanskhren akulle ökas friin 400,000 till 1,000,000 och det skulle e j liingre med sS starka &amp; il sona1 förr kunna sigas, att inedborgarriitt iSverge heter pengar.
Högprn hade dock ej varit sig s,jiilv - bevakaren av rike- rnansklrissens intressen framför det all- niii~inas - om den ' givit hel och full rattvisa.
Den iiiAste ha garantier mot allt för omfattande och snabba omge- etaltningar.
Och SA flinii den först upp eiikelpropo~tionrilismeil, som skulle 1 " amna första kammaren orubbad och snnitidigt garantera ett ganska manstarkt höger- annex i den follrvalda.
Den .miirkte dock snart att budet var för 1Agt och gick dirför affiirsrnässigt ett steg längre: tiil dubbel proportionalismen och den graderade skalans reformering fran 100- gradig till 4O.gradig.
En författnings- revision sAluiidri enligt högerns sinne med ytterligare garantier i höjt blders streck, skattestreck, fat tigvArdsstreck varn pli ktsstxeck, kon kursstreck och - framför allt - konsstreck.
Si garderac trodde högern att dess reform sltullt bli tiimligen ofarlig och den gick mec glatt mod ut i l011, Ars valkarnp, dal den första allvarliga prövningen av de: nya skulle ske.
Att nligrs fb plateci skiille förloras för; indr:i kammarens höger, det riiknnde mm.
med.
Mer 1 även den pessimistiske M allrnin troddt 3 att btminstone 78 högermiin skulle tag: 1 sate i den nya nnclrn kammaren.
Nu har folket i val talat.
Och de ' t talet har format sig .till en förkrossandi?
dom över högerns flvUdc, över milita riumens, klass1acr; stiEtningena och brödför dyringens parti.
Bbda vänster prtierni ha ryckt storartat fram, men mest st &amp; slagen ar socialdemokratins framryck * ning.
En jamförelee med 1908 Ars va 1 illustrerar detta förträffligt och vi ht i därför har gjort en tabellarisk samman stallning av de olika partiernas rösteta 1 I Socialdemokrater .. ....... da och nu.
Den ter sig s ~ l u n d a:. '
.
Liberaler ..................... Höger ........................ Summa l l 4.
Socinlde- niokrnter.
Liberaler.
, % 1908 35 102 93 230 191 1 64 102 64 230 V %rt parti har saledes en nettovinet på.
29 mandat och högern en lika stor.
.
nettoförlust.
Det ar en fullständigt över- Stockhoinis stad ...... 14,487 raskande omkastning.
Den samverkande Stocklioliils lfin.
.
.
.
.
.
2,271 vänstern htervänder fran valslaget s % Gpps:iln l i i i i .............. 1,151 Sihleimanlands Iiiii ... .2,919 manstark- ' att den jämte de 32 menings- ~ctergutlaiids liin ... 1,853 £ränderna 4 socialdemokrater och 28 Jöiiköpirigs Itin ...... --- - - i första kammaren behar- .. liberaler.
l \ ' roiiobergs Iiin ...... 24s skar t..
o. m. de genzensamnza voterin- Kxlmai.
1 H i i ............ - .- -.
garna,.
Även.
denna grund för höger- (httlai ?ds IKn ......... -- Heliinge Iiin regementet,.
som det sjiiiv hoppades kun- --.
Ii~istinnst~icls .Ilin ... na.
bygga - p &amp; Atskilligá Ar framat., blev, \ Ii; lni (ili~~ lan ......... 13,154 sbledes undanryckt.
.
Den 1; indmanska H; illaiids Iiiii: ........ -- miniatareii hade.
nog boainning och klok-.
Giteb.
o. Roliiis lan 3,404 het kvar att taga den enkla konsekven- mi ' sborgs liiri: ........ 1,084 -- Skaraborgs Iii11 ...... sen hiirav och.
avgå .. \ ' iirn ?lniids Iiiii.
.
.
.
.
.
.
1,SSa Nar detta skrives, hllller det liberala b e b r o Iiiii ............ 2,474 partiets ledare, hr, Karl Staaff, pil att T ' iistmai~liinis liin ... 3,780 förbereda den nya ministiiren.
Kopparbergs liin ...... Vbrt 3,004.
Giitleborgs liiii .......... 2,554 parti kommer siikerligen att akmodas Yiisternorrlancis lan --- att tag?
del i regeringsansvaret gen03 .I aiiitl~ ?iids iii11 ......... - .- d t sanda en eller annan av vara m i n.
Vii~tei * bottens liin ..... --- in i ministaren.
Det lider intet tyivel Xorrhottciis laii ...... S42 om att svaret på en sadm hänviindelse Siiniiua 55,110 blir avvisande, att det kommer att sa- Även om man tager i betraktande att!
dar vhrt parti ej gick sjiilvatancligt fram D l gas ifrhn att den nuvarande sitnation.en 1908 en del socialdemokratiska valman (och att vhrt verkliga röstetal d; i upp icke inbjuder till eller pitkallnr a n r.rL sa kan dock utomordentlig givetvis kom- pA liberala kandidater, kretsar I gick till kanske ' Höger.
Liberaler.
-.
.
- I s (
MORGONBRIS.
- -.
---.
.
.
.
.
- .- - -- -.
.
. -- - .- .. .. .- -.
-- - p5lagcl %r dem f ö r tung.
3Icn mot del; sliigcts övcranstriingnjng ikv kvinnaas lirnftcr Iiar inan ingenting a t t inviinda och liar iilan f r a n dct li2llet aldrig 1iö; jt siii röst för a t t protestera emot, lcans ' lic qiirför a t t clcnnii, risk endast gr till f ö r tlcn fattiga, fiir si t t lxÖ (1 ar1) ctunilc liviniim.
Vi Iiuiiilil ickc liingre leva p$ Iögncn fraii de granna slic ' i.1 talcii om ' lzvinnans slrönhct, Ijnvlict och s t o r a.
inaltt soiii livinnn, ty hcnncs s ' lzönhet och hennes 1Jiivlict IiJii.lpcr Iiennc aldrig i norinali~ Pall, i Jcn 1) ri.itali~ Jiam.iicn f ö r bröd.
' Enclnst den grövsta oltunnighet inå.ste vara oi.s; ilc till a t t i1ia.n icke Isan fatta.
.
iitt Iicnncs ltvinalighet icke behöver litlii it \:, a t t hon levcr under för- Iikllimden i alla avseenden samt a t t Iiennes förstand flingerar.
Xller vad 1,jnvt och vackert ligger clet i a t t vara fattig till bhcle kropp och sjal?
' Men inan fri.g,zr helt visst: Skola - cla bvinnorna verkligen.
en gång bliva s2 eniga om a t t avskaffa alla dessa av- iirtcr p5 den niivarancle saml~allslzrop- Stockholm den 3 okt.
1911. pcn?
1 % detta kan man nog, utan f a r a.
P.
A. li-n.
a t t ~nisstaga ~ i g, ~ s v a n r a e j. Klassmot- siittningarna.
slzola helt visst c15 som föi * ut; slr5ïpas till.
det yttersta,; na.r stri- den står om de olika partiernas intres- scii.
Och diirom stKr jii alltid striden.
Dcn iclrc arbetande lrvinnan, av Strincl- bcrg clöpt till parasitlivini~an, skall t valcn deniin galigen nu iirc 1iel:t visst, iiied sin r a t t a t t rösta, förbli diitförtla och ilen storiii soiii föregRti vad hon tir och alltid varit, najnligen ticsiiii; iiia.
Iwd; ~ri *; it, fA vi icke Iiiggii skylten f ö r sin mans inkoinster, den be- (: SS till ro p &amp; (lc Iiigrili; soiii tlcnriii " all- lcvfima Iiiisfriin (för a t t ni1 nainna hen- i i i ~ i n a " röstii t t fiii-11,jiiIl) t oss till, nes ovilligliet antt arheta nied ett lin- Allra iiiiiist kvlriiiorri; ~, soiii, iii .iiitil drigt namn), so.m vissei-ligcn föcler sin CIIS l i i ~ ticuii; ~ rik1 i1ii tt iii (!
(l ~tix !cli och inans ' barn, nien Ikter nnclril amma, skö- 1) " sinii pli~l ser SO ~) i * occ~ii t iitt !st~irig (li~.
t a och iippfostra.
(l m och si ' ii1.ccles iclrc t Iz~iiiiilig liviiiiioioiistriil Iskiiiiil,) c: verkar pil nhgot n.nna.t sKtt med sin till- t r l c tiri girig iitt Iioi.1 villc varo, iin genoni sin scsnclla inol; svnrig- kviiiiioi.ti; ~ O c k s ~ s k i i l l ~ lia Iict till iiianiien.
.Dock.
ri.llt t1ctt.a icke (Iiiioför, a t t Iion r~Stl ':.
tt - rodan och det liiiii.
t vi i tyck te livinnoriia roro sa utiiiiirli ta, aldrig bli orsaken till a t t icke deii iitau darför a t t Iioii tyc ' litc a t t 111 S 11- Icvinna, vilken icke begär biittrc iin a t t: lic11 i c k e v o r 0 s $ i i i i i r l i v i i r - f &amp; arhcta, men som vill 1ia.slra.ligt l ~ c - 3 i g a.
S 5 iir det vii1 oclcsA .. ' J !y iclce talt för vad Iion iitrlitl; ai *, skiille föra liro viil niiiiiiien föddil, sii fiirdigi.~ incd sin kamp till slut.
s5 1Rmgt vi lrunna PLAGAN i111 ting ocli s &amp; iritclligenta, dc lin viil s1; öiija dess ' d n t nii in1 igen.
(* LA TOURMENTE *) ocks %: %tt, s0111 Jet; lict ' cr, - lcry,pn tills d e E n lzlok snnili~illsstyrelse h o i ~ l c vR1 Skiilptiir av fransk konstiiar.
liirt sig fin.
l iii~I~c~t; ii~cklt~ss~:~is emellertid först och framst tillgoclosc iii3n Iwirii f.fiii.
* Iiii:.
rlvt; iii s p c c i c l l t liisiiiiig, iin vad hittills viwil; fii.llet.
Vi clerns intressen, vilka h a nagon bety- iiietl t; ii~kon 1x7 i-östr3ittcii oiii dciii ha, Iiimge f ö r s t i t t a t t nicd den sc21iiiiia.n- delsc f ö r saniliii.llet.
niimligen de.
soiii franili~llits, a t t iiictlvc !taiiclct Ilos cleiii siittning vhr 1ngstift;: incle försainiing IZinna sin trihiit till detsamma genoni ' om ?tt d o iiga rjtl: till deltiignntlc i och n u Iiiir, lian i stort sett icltc niyclwt av nyttigt arbete.
Och s i sant som dan; i i 1 1 1 av sitt Iniids ötlcii sliiillc gagn bli i i t riitfiit, v; ii.c sig.
för a.1.-l~cts- soc,irilclcoi~o~nislza sanningen iin bestc ' ir.
Iiomiiia a t t (!II god 0~11 Eostr; inde Iz1; isscii soiii s; °ldan: cllw fiir lz \ 4nn; in a t t sn.iiiarhctot Ri * cn nöclv2.ndig pro-; nvcrliaii 15, detii, skiille viiclin siivii1 wiii liiin.
clnlzt a; v, ett sa.niliii.llcs csistens, savSl deras ansvarsliiinsla soiii dcïiis l a n - Det l iggcr ocksL oiirliglict ba.lzoiii som en nödviindig föriitsiittiiing för skii pslxgiir.
A t t clctta iiven ~liiille h ' li: len vackra deltlaina tionen, a t t kvinnan dess siinda.
och snabba utveckling.
SK fallet med Irviniiorna lm vi .vi.i.l gnun: eke skall blanda sig i a.llm %nna spörs- sant är det oclrs5 a t t lrvinnans nyttiga ingen * rimlig nnleclning a t t 1) cl; vivla.
iial, cliirför a t t l~ennes liraf tsr iclce arbete.
villren form dct $n ink tnga.
1ia.i.
Ger röstriitten mannen tryggliet niot i i i c h till för dessa, Iiennes spiida 1) ygg- sitt v5rde ocli a t t hennes insatser pR f i i r t r p l i ocli orZttvisor.
siitter clen lio- nacl ar Kmuacl för licniinc !t.
&amp; r hör alla.
.omr&amp;clen lriinriw vi icke nndvarn.
noiii i s t h d till a t t fil andring i för lon soni hit tills stanna dc11 föl.-bliva Man ink sedan niilla n t henne i s % a r - sin Iilass tyngande lagbcstii-mrnelser less sliyrlds %ngel och str; Sla.nde sol.
slrriickancle fRrger som helst.
dct blir - ocli Ii jälpcr Iionon; a t t ' intaga.
cleii plats Det ar oiirligt c1 ii r f ö r. au; för vnrjc lieniics sak a.tt med sina.
hamdlingar be- i l i w t l m.
bast 5r agnad a t t fylla!
s i h g som g i r veta.
vi.
iitt jiisl; inom Iiciii- visa.
a t t ryktet icke talade santiing.
inht (!
man viil.
niii * man iclzc vill ge iiet dct ni1 finnas kvinnor.
soiii i11t:lt-ig Nii nii~w:ast lin1- hoii (14 ~ i k t i p a drm; iinina; " lt Ii \ riiiriorna; iiil; .ii-igcn riic- Yi vcl:; ~ vad i7elol:a, lwgi * cpl~ irinol~ii i * och \ - ii.i * vcf: a tt fyll; i iiicil a t1 l~idi-; ig; i till m?
.ritt dc fiji- sin tlel iclir!
lin n i g o t i lctta p i pilm1: i,v a tf. den arl~ctsl~öi:tIa frnmslrapandet a v dc, förlifillntidcii.
ileii viigen a t t ' taga vara p,: cller oclzsu le inom eller iitonz detsa.inma h a sig villra slcoln göra dct möjligt n t t spi-idii mer ~ A r t parti att i riksdagen stödja den liberala ministAren om den genom sam- iiiansiittniiig, progrnin och kommande liai~dlingar visar vi1 ja och förmlgii att föra klar demokratisk reformpolitik.
I annat fall har vart parti sin stiillning given gom oppositionsparti alltjiitut, med klar och bestiimd front mot alla föreök att under liberal skylt fortfarande föra högerpolitik.
Högerviildet ar brutet, det ar det f. n. vissii.
Socialdemok ratin har segerrikt glitt ur den första kraftmätningen under det nya valsättet.
Men Iinnu vant.ar oss mycket arbete och nya segrar.
Breda folklager ha skänkt oss sitt förtroende och nya massor et &amp; beredda att slunga sin tvekan och ge sig helt Qt ~ocial- demokratin.
Medvetandet om allt detta i n i föda stark ansvarskiinsla men ock &amp; glada förhoppningar, som ge kraft till nya, kraftiga insatser i befrielsearbetet.
IC Skyldigheter utan rät- tigheter. '
.
.
I I S I I I i g; iiiil:i c.~cli uiig:~ si:ii~c !ii oiii shliiiit, si~iii vi iiIlii iii3ist.c \ ' tll.il I ' iir iiit kiiiiiia kiiiiitn deii l ~ ~ l &lt;;.
i i i 1.iistc~ ilc clf ' tcr iiicix d i &amp; tcr iiici.
; ~ andligt 1) rötl.
1i; .iii111&gt; (!1i $iiin i l ~ i i; iiiJlig; i fiitliiii iii; " istc?
\ - i 1; tii g i liaiiil i Pia~icl iiicil 1i; i.iiii) cii för dc11 lcliaiiiligii.
Idie ctt iigoiiblick f &amp; vi siitta deiii ii.t s i d m för \ ' ill ' c ?ll (ll ' ~, ty u tgllugen av clcu ekonoi~iiskn stridcu bcror p % Iiur dcn föres och föras klokt, vii1 ocli vardigt kan den endast, när vi iiro medvetna om silväl vad vi vilja, soiii varför vi ha ratt a t t vilja det vi vill.
Friigen till vira bviiinor, soin slrall vandras för att ge dem de iipplysnin- gill.
* d c niiste ha för att kunna se och fiii * st % f ö r e t d s c ï n a oiukring sig, a r i Iiiig g r i ~ d otillgiinglig och- s v i r att gA: igciivii~t soiii den iir av gencratioiiers fördoinar, ovetenhet och falska blyg- simhet.
Iclre siilllin ar den oclrså iclze b10 t t iiiödosain utan Sven otacks~iii.
l.örst och friiiiist iiiiiste vi opponera mot iiiisstanlrcin, soiii sixizilisiiien LYSEKILS S0C.-DEM.
KVINNOKLUBB niii l ?öndcriias jord, a t t vi vilja ta liciii- iiict j f r h cleiii, eller taga clciii i f r h Iicin nict.
Tviirtoiil, Iion skall EL vetik diglieter l i m ildader sig soin skát tebe- undrar samtidigt, orn icke lcvinnan just ntl; t1 c ii iippgiftcn var dcn naturliga talerslm .till stat och koinmiin.
iiu oclcsH Itan beliövas i detta arbete, och cliii:för oclisk deu vaclaraste f ör Niir tideriia indra sig iii.&amp;ste iiiiinni- p8 clet a t t i staten de lieni för clen en- Iiciiiic.
Men hoii sba.11 OCI~S; " ~, fii vcta., skorna Iielt naturligt söka nya vägar slrilcle rizä bli förverlrligade, som vi vad dc flesta inte vet, a t t det kallet för sin verlisamhet.
Ocli ticlerna lin önska.
Ocli lion bekraftar också, att iir S 2, ansvarsfullt och av sk gränslöst andrat sig xuycket och nuucra andra dessa hem iclre finnas, ty funnos de,.
stor betydelse för v i r a barn och clcras de sig ocksi snabbt: Masl&lt;.inerna ' spin- då vore inansltliglieten vid målet.
fraiiitid och viil och för saiimhället i ila garnet, vava tygerna, baka brödet Och Iion fsggar: sin lielliet, att det icke borde fA laggas o. s. v. och taga således mycket av Var %r den stat, diir ej # barn förg %s, dar i Iiiinderila p &amp; en enda uuclermAlig.
Ty detta arbete ifrån It vinnau., Alltsk a r u l l ~ bliva ~oiiiliiildade ocli fostrade iiied den n&amp;t det att det Ar på det e1; ononiislrii det icke heller sant, niir man siiger, att iiiildliet, soin ar barns ratt?
Var ar den stat, de ganila bjiidas en fri ~ c l god i ftldcrdoni, oberoenclet, soni.
ett gott lieni Iran kvinnan börjat intränga pil mannens dar var deii stat soiii straffar ej för att hiii~lrias griindas, kommer detta a t t de som dar arbetsfält, utan det a r i stallet lian, utan för att uppfostra, soni clet tillkoniiiier bygga och bo maste sjalva ha förut- som mist börja att intränga på hen- vidsynta ocli lclolta niiiniiiskorl ' Var ar den stat soni tager vara på alla begAvningni., diir siittningarna för att kunna framsliapa nes förr inom henimet givna arbete.
alla olyckliga ibli lika onilinldade soiii clc det initt av lycliii, ' som icke överstiger E t t system, som kvinnan också måste frarngbgsrilta?
Var finns den stat,.soiii till- inanskliga lirafter, iniinslrlig vilja.
En- få genomfört, %r detta soni bjuder lika Eter alla att: leva sitt fria liv, var den so111 dast dirarna tro att yttre effekter kiin- lön för lika arbete, d &amp; ju det enda e j later n %gon g &amp; till spillo9 na framslrapa en vmaktig lycl~okansla.
ratta ar a t t ett arbete varderas efter Har s.varar hon också sig sjalv, a t t Äro vi iclre iuiiktiga a t t fatta lyclran i soni det ar.
utfört och icke som nu d. staten ' f i n n e s ännu ej, diironi först och främst Iiarmonin nied oss efter v e in som utför clctsanlma.
vittnar d.et dova hatet, ropet nedifriin, själva och sedan med det som oiiigei Selnia Lagerlöf Iiöl1 på Lrvinnokon- klagan från de arbetslösa,.
iltvandrin- oss, da ha vi antingen i c h förståtl gressen i Stockholni ett tal, av vilket gen: * Q dess viisen ' eller ocksi a r dess viisen inan val på förhand icke hcppats sk icke nog för oss.
Oin nian i stullet f ö r cle vackra l &amp; " Ltnr- niyclret av direkta inlagg och synpunk- Det slrall upplysas alla dessa m b g a ter p5 den egentliga frågan, som kon- na oni, a t t livinnan slrall st5 iincler hundratusen Irviu~io~, gifta och ogifta., gressen avhandlade, d i ju tl:r Lager- mannens beskydd, hans starka nïiii a t t Iiemmets mening a r en annan a u löf aldrig aktivt deltagit i kvinnorörel- skall varna hennes spröda vasen, ville a t t vara Itvinnans f örsörjningsanstal t, sens dagliga vingårdsarbete.
först$, att det biista nianliga beskydd dar det icke återigen blir hela liennes Men nian skullc komma underfund och den basta 11jii.lp lian kiincle ge Iicn-.
livs hel~etc.
Eller ocks, ' ~ nmaiiiicns.
El- ined a t t Selma Lagerlöf ocksh a r kvin- ne vore, iclze a t t biirr.
henne p5 sinn ler badas.
Det a r ett onir&amp;clc som for- nosalcsl; vinna, Iiur befiingt detta iin hiinder, t y den lelicii varar siillan.
drar flitiga hznder, lrlolra tankar ocli kan l i t a för alla dem, soni i denna lange, och hans liander slrola för öv- iirliga viljor att vanda allt till det b %- rörelse icke se nbgot annat an iitslng rigt iclre racka till, iitan om lian ville sta.
och-framför allt annat ligger diir av harslilystnad och hysteri.
lara henne, a t t det iir en lika, skön vikten vid a t t de sjalar, som dar få sin .Även Ellen Key ar ju Isvinnornas kansla a t t lrunna g &amp; s j a h soii1 a t t bli första daning för sin mänskliga växt, sal; aven som lr vi nno ' f ra.ga.11 varmt hiin- buren, och a t t det ä r harligt att tiinkn bcliandlas med varsamhet och klart given.
Hon har haft tic1 att i sitt stora egna: tankar.
* &amp; len allt detta i ödmjuk- förstånd.
och arliga axbete för hela sliiktets basta het dock och iitan sjalvförhii \ relse.
- *.
# även särslrilja de olika follrrörelsernn slaven som viskade sin höge herre i inom sin.
tid och slränlra dem sin rika örat om dennes dödl.ighet, hade ocksa I detta invecklacle maskineri iir det hjälp, clgr det behövts, fastan hon ju en stor uppgift.
De inin, som dock som kvinnan enligt niigorlunda sam- alltid haft vid.are vyer än d e lr~inna.
trots alla ä.ndi * ade tidsförliiillnndeii vil- stämmiga utsagor nu s % val passar, ha., soni äro upptagna av arbetet att; ja ha sin " sanna kvinna.
", d. v. s. den bortslriiinda och olriinnigcz pa.rasiteii?
.
men fijr detsamma slrulle lion, s&amp;- tum för tiim dragas med detaljerna.
Selma, Lagerlöf erkänner emellertid, som äter hans mat, föder lians barn?
som det säges, icke komma att passa om Iion finge medborger- som sig bör, mannens trägna och stora talar med h-ans tunga och Icliir sig för liga rittighetcr, motsvarande de skyl- arbete i statens tjänst.
Nen hon hans pengar, böra einellertid icke för- -.
,,. '
' ..
MORGONBRIS.
.
l v i \ - l: ~.
ly: i l l l i c l Illir (l (b l iivvr sils i l i i ~ ~ ~ ~ 1 g~~ll.lc~ligiil ' ~ 1 1, slicl ' taii.
- l i 1 1 b 1 1 illtc 111- \ .t~clilingcn.
Dct siigcs oiil cii, s; l&lt;öii sjiil, iilt.
ilctii Iiiii.
siii cgcii iiiiclcrl.iiiri~ elollt ocli sh.
iii * tltbt ock si " ^ iiiccl cloii icl6, ~ i l k c i 1iiir i rii tt- liiii.tliglicteiis fiii-gci.
pli: siii fa1i.i~.
1) ct gives (.
!tt] OSCII.C) ~ ' (~, l111r~el ' \ ' illi~t iLIlii iiiiiiiiiislior l) oi.ilc I i ~ i 1 i i i i 1 siliiilas ocli go si t iii:] igil Iiil~i~I~Iiig e&gt;~l S l ~ I I; L ~ C I: S O 1 igii.
~~ iiisiitsci.
: I i i i t t a t a l l &amp; A ~ C ~ iiila I iii; iiiiiislior iiro icke iirligii.
eller tvingas Frin Lysekils kvinnoklubb.
; iv oiiistiiiicl.iglictcr~ias ii~alct att iclic: Efter föredrag av redakttir Axel Ljungberg över !imnot B Nödi&gt; !indigheten av eamman- \ * iIi.ii.
clct.
slutning l.
) land k viiinorna&gt; bil dacles.
1; ysekile] .&gt;et iindi ' ii: c1llci.
rlitttii-c dcl; f ij r S t i l soc .. tleili.
kvin~iokliibb tistingon den 17 nov.
i ~ i o ~ l soiii l ~ ~ \, .i t ~ l i i ~ a t t litil till, iii * Iiiiii- 1 9 0 ~.
11llt~ii enntt tro hr gnininal.
Ä.iinii ett l ' iii~~~lsc~ii i ' iii * \ * ii r s; lli, tlii I i i i ii föi~clsc !soiii b:irn, kan mnii e !i.gn, nioii ott etnrkt och / risht 1~n1.n.
ICliibben boet:ir för tiiirvnrniirle ~ h l l t ~] &lt;iiii i i ~ 1 ~ iilltlil~ il \ ' CICJI \ ' i~~11~t (!ll il t [.
av ott trettiotal energiska och viljestarka kviii- \ - i g: iiicil stil~ningcu, t; y iiiecl A.iiistci: norleom riog komma att hiilla trehingen vid liv.
Olof siiga vi: att cn lögii liar iini ' iii Inom kliibben har iinder dessa Ar hAllits clclrig elclat en iiiiinnisko~jiil.
Det iir en m ~ n g d nyttiga och Isrorika upplasningar kliibl~q~ri egna rnedlenimar eamt förekom- tleiiiiii liiinförclse, solil lijiilpt arbetaren av mit diskussioner över olika amneii.
För agi- iivcr (le iiiillgi~ ocli s v i r c ~ Iiinclreii, clet tationen liar kliibben gjort vad clen förinatt iii.
cleii soiii gjort clet möjligt för Iio- genoin att utdela gratisbroschyrer och genom iioiii iltt bringa, alla dc pe.rsoiil.iga ocli försaljning av morgonbris?, eamma tidning som sknll ' bringa en pnstötriing till alla kvin- clcoiiniiiislct~ offcr, soiii Brjngi~ts.
- iior laiidet runt att deltaga i vart arbete, samt Sii r iii; iniicii iiloiii I ' OI:CISC Iiiinnii t; liira dem inae nödvancliglieten av en eam- latriitta.
s5 stoi-a verk iilccl siiiii.
insat.scr manelutning bland kvinnorna.
Med partihiilsning till alla kvinnoltliibbar pi7 alla tlcssi~ oiiir; " iclen, c12 bör oclrs; ~ landet S.
A.
E. rant.
]; v i r1n; ii.i 1; iiii nit görit dctsii niiiiri.
IIeii- Från Örebro d vinn ok lubb.
ncs tro: liiinfiirclsc ocli oi-fcrliistn; i.r sii-.
(Geiiom Elisabeth Icarlsson.)
1icrt ic !l&lt;c iiiiilt~rc; i i i Iiii~LlilCllS, bi ' ii ' ii Klubben har ps sitt senaste möte behandlat iiiiin gcr Iici ' iiic; n; ' igot ntl; tro 16.: li3i.ri.fö- frhgan om ~Sediighetepolisens brutala bete- i.iia ii v cllci., oiii S.
: 1,cl ' iijvs.
o:Ffi.ns f iji:.
e n d e ~.
3:llc~n IZoy har i sinn Livslinjer förc- á ' l sainnia möte diekiiterades aven hyres- vardarnas förföljelsor niot barnrika familjer s p i t t c1 c!
a el; L g, CIA ctt s,jiilvilioi: (S av och uttalades en protest mot de hyresvärdar dct sliig, soiii jii ni1 Iiiir till ' cli~geiis som trakassera familjer med en stor barn- ordning - cl.
v. s. oissalzat alT sain11iil.- skara, vilka nog ph alla satt just för de Från kvinnolilubbariias arbetsfilt.
. '
p p -- a A.-B.
Förenade chokladfalbrikei., Stockholm.
miinga barnens skiill ha det ratt bekymmer.
eamt.
DA de.
nuvarande earnhiillet behöv.er s i minga slavar och en agitation, som ghr ut p &amp; att söka hindra barnantalets stora ökning, ar förbjuden, borde en dylik förföljelse vara otankbar.
Vidare framhölle den tanken att egnah emsfrlgan, ratt realisera (3, skulle bidraga till bsttre förhhllanden i berörda avseende.
l i tiden stiillet forn kommit i dagen att vid den l liga och nöjda med sin tillvaro.
~ l d r i g det matriarkaliskt-kommunis- tillförene hide livsglädjen besjälat m ä i - existerade hos de I niskorna, och denna ' livagliidje, som var Nipra losryckta blad ur Im Am [avidsons bok: s. tiska k. samhallsskicket medelhavsfollten i södra Europa följden av ett szcnt, hygieniskt liv och.
dessa folkraser p ~ en.
mycket hög ett sunt och vinstgivande arbete: Aker- Guldildern i forntid och framtid eller l stodo kulturell.
stendpunkt.
I bruk, satte spår i niaiinifikans karaktär.
Huru raser lodas och di.
Mun har iamt hört sägas att kommu I Den tidens människor voro lika visa och '.
S a r vara motstandare till de kommu- nismen varit en lägre " sámhällsfom, nistiska och socialistiska idéerna stän- passande för naturfolkeii, men alldeles digt egga: &gt;Den privatkapitalistiska sam- oduglig för samhällen nied hög kultur, hällsutvecklingen är nödvändig för att .och man har sökt pivisa att matriar- framskapa och underhalla den manek- katet likaledes var en r %are form för liga kulturen, denna skulle g % under om samhallets ordnande.
Och SA komma e j dtt egna förvlil-vsbegäret jinge fritt nyare tiders forskare och vanda u p p zctvecklas~, kan det ju vara av, intresse, och ned pA hela denna HA vackert upp- earskilt för oss kvinnor, att fA veta, att konst ruerade mening.
Till en första början, för .miljoner Ar det för manga tueentals %r sedan fanns vor0 ju rnänniskxna att jäm- sedan, h5r i Europa f01 kraser med ett kornmu- nistiskt, pil matriarkatet vilande sani- stalla med djuren och arbetade sig uii- hiillsskick.
Och att dessa folks andliga der oerhörda strider upp pA en högre stiindpuuk-t.
Under denna tid vor0 de kultur stod mycket högt.
Jag vill har ur I.
A. Davidsons inom även rha och vilda och saknade ordnade Men sedan finna vi, kort utkommande bok ge Morgonbris ' .mhallsformer.
hur under den ~matriarlraliskt - kommu- Iiisarinnor en liten aning om hur det nistiska epoken, här i Europa det skapa- seg ut i världen da det matriarkaliskt- kommunistiska ' samhällsskicket var för- des en hög kultur; och ett lyckligt sam.
halleskick som gjorde meinniskorna goda hiirskande.
(Men först en förklaring över ordet och lyckliga.
Och det ar denna tid nrnatriarkata.
Det betyder helt enkelt som författaren anser givit iipphov till rnodersviilde~ ett sanihallsskick, dar sagan om Dguldkldern s. kvinnan st %r fullt jambördig nzed, ja ' .Det var en kort meii lyaande tid i ii~ansklighetens historia, denna 9natriar- dundoin dominerande öcer mannen.)
Denna samhiillsform har man förut Iialets tid.
P &amp; sin höjd torde den kunna velat förvisa till tidsskeden, &amp; om stodo räknas till ett par tusen hr^, säges det.
hart när p % en barbarisk stiindpunkt.
hren under denna tid levde majoriteten Det har nu, enligt nyare forskningar, av individerna i Europa loch Asien lyck- goda som glada och arbetsamma.
, Glad och god skall människan vara, medan hon bidar döden#, äger Viktor Ryd- berg.
Den tidens människor hade för- visso förverkligat denna maxim.
De .gamla klassiska författarna tala om denna tidsperiod under namn av ~guldaldern D.
.
Vad som för oss har särskilt iiitresse är just att författaren med stöd av ny- are forskningar piivisar att den uppfatt- ning ar grundfalsk att dën matriarka- liskt-kommunistiska samhcillsformen skill- le vara en lägre form.
Visserligen fanns gemensam egendom även under den period,.
d &amp; miinniskorna levde huvudsakligen av jakt och fiske, säger författaren, ja, även under no- madlivets och boskapsskötselns tid, nien under denna tid i~tvecklacles ingalunda de ädlare.
kanslorna hos iiiclividernn, och sliktet var lika barbariskt och ratt sorn det ar ännu i dag hos mAiiga vilda Eollc- stammar som hava geinensani egendoni.
Först sedan 7tvinilzan tg1~1fi4~1~ait 6kcr- 7) rzckeb, och hon darigenom blivit ratt uppskattad av mannen, först sedan kvi9.c- ozoma fatt medinflytande pb samhällets utveckliiig och ledning och dieteii ge- ' '
MORGONBRIS Adresslista.
Soc.-dem.
kvinnokongr.
arbetsutskotts ordförande.
Agda ' &amp; tlt&lt;nrl, Upplnndsgntm G1, i tr., 6. g.; Stockholm.
Morgoribi * is ' redaktion: Amzn Liizfiagcn, Stockholm.
Morgonbris ' expedition: Sigilae Svensson, ' Upplande~atan 85, 4 tr., Stockholm.
Allm.
tel. 24.4 36. "
Ankarsrum: Fru Ida Karlason, hlaengnen Arvika: Frii Lydia Johansson, Fabrikega tan:; S. Billesholm: Fru Tnez Jonsson, Gruvan 902 Bjuv: Fru ICnrolina Pers~on, Kronan.
Boden: Frii Svea Atiltatroin, JIokstallt t. Bomlius: Fru Hiildn l ', eiingren.
Borlange-Domnarvet: Fru Annn Eril; ~son 13ryggaregatnii 11.
Boxholm: Emelia .Liiidvnll, Flemininge.
Eskilstuna: Fru Ida Adainsaon, Sliiggan 7 Eslöv: Fru ISlna 13Jörklund, Toinpelgntan 8 Falkenberg: Frii Eofin Rylander, Kullen.
Frinii: Fru Liiia h t l u n d.
Furulund: Frkn Betty Lareson.
Gellivsra: Frn Emma Berglund, Lokutal.
larii:~.
Grii1q:esberg: Prii Lovisa Björk, Norrmaliii 6, G M e: Fru Signe Antlereson.
N. Kungsg.
27, Göteborg: Frii Klara Veriiage, Borgargat&lt; 18, Olukroken.
Hallstahammar: Fru Agnes Boström, Fram Karlstad: M !irtha Henrikseon, Ca16 Verdnndi, Karlskoga: Frii Amalia mol mr^:, Folkets ii ii^, Kiruna: Ordf. frii Petrn Nil~son, Bostad l!
), I \ assiSr fru Brittn Sjoliind, D a t a d 134.
Kjiivlinge: Fru Vendla Vahlberg.
Kvarnsveden: Frii Anna Johnnaeon, Fol- kots Hiis.
Landskrona: Fru Ada Tliurcsson, N.
In- far1 ~ g n t n n 3.
Linköping: Frii Elnn Samiielsson, Hjelm.
intnii 12.
Lule5: Fru Ingn Hell, Mrrgnsinrcpatan 20.
Lund: Frii Augrista J,inriströrn, M.
r n Vall- gatan 33.
Lysekil: Frti Sigrid Griizell, Kyrkogatoii 2G.
Malmberget: Fru Alma I ' ettereson, A. Barg fors lilla gard.
Malmö: Fru Mnthilda Persson, Södra J h g - gnt.an 9.
Morgongåva: Fru Tilda J.msson, n:r 3.
Motala: Fru Hilda Utter, Folkete Ilua.
Norrahnmmar: Fru Elin Roetröm.
Norberg: Fru Hulda Gastafeson, Björkbyn.
Norrköping: Fru Olivia Vidén, Bredgat.
44.
Nyköping: Fru Mntli.
Olsson, fikjnisarega- tnn 26.; Nynäshamn: lirii Karla Fablqvist,] &lt;at Isro.
Ortviken: FridaRackström, Pettorsvik, Suads- vall.
Oxelösund: Fru Cornelia Lindholm.
Persberg: Fru Lydia Niiiis.
Ronneby: Fröken Rebecka Sventieon.
Skromberga: Frii I3etty Olsson, Folkets hue, E:ceby.
Slottsbron: Frii Anna I3kutani.
Smedfebacken: Fru Xaona Siitström, Fol- kets hua.
Sparreholm: Fru Anna Svensson, Hagap.
3.
Stockholm: Fröken Mattis Johansson, Ap.
pelbergegatan 34.
Stockholms södra: Fru Anna Ljungberg, niis 4. h ö g a t a n 109 I. Sundsvall: Fru Anna Larseon, Ostermalm.
Heby: Fru Hilda Ltlfgren, Storfore Se.
Hiilslnl; .borg: Frii IZrietina Johansson, Knrl Svartöstaden: Matilda Espling.
Södra Nyhamn: Fru Anna Andersson, Ess- Krooksgatan 50.
Högaiiis: Frii Kristina Engström.
viks Buslihllsförening.
Hudiksvall: Il: ildiir Erikeson,.Tradgltrdsg.
120 # Trelleborg: Fru Anna Hanpieon, V. Företa- Karlslinmn: Sofia Meson, Attikstabriken.
den 47., nom bkerbrukets överhandtagande för- tyvärr annu ej 8 % omEattad som desh vandlats frbn övervägande köttdiet till vikt och betydelse krijva.
DI: mänsk, överviigande, ja, rent av uteslutande lighetens evolution (utveckling), sägei vegetnrislt diet,, först dA kunde en verk- J. Rutgere, 3 betecknar kvinnans frigö- lig matriarkalisk-kommt~nistisk samhiills- relse ett jiittelikt framsteg.
Tryckte ordning börja inträda, först då kunde Eordom mödrarna p &amp; varje ny generation kulturen pil allvar börja uppblomstra.
mder dess första mottagliga titvecklings- Och nar det nu galler att.
framskapa Ir sin slavnaturs, sin okunnighet^, sin ett lyckligare tillstand i världen, den vidskepelses stiimpel, SA att varje upp nya gtildbldern, sagen författaren: ~ D i i r - raxande generation alltjämt Anyo m h t e för, till sist, men ej minst, stdr.
vart lefria sig f r h det förlegade.
kramet, SA hnpp om ~guldiilclerns~ Aterkomst till ikall hiidmeEler det medvetet, hygie.
liuinnm.
Ty kvinnan ar ju dock mo- ~ i s k t .och vid läglig tidpunkt till liv c7eli.n till och den första fostrarinnan av räckts slaktet kunna utgA frHn den det kommande skiktet.
Det ligger dar- itandpunkt, till vilket det föregaepde för stor vikt vid att kvinnan i alla land inder sin utveckling hunnit och dar vaknar upp och inser sitt mannisko- cvinnan db ockel befinner sig.
Den o ii in sk liga z~tvecklingen 7iono) ter siEledes varde.
1Cvinn:iii rn: \ ste inse att Iion # r för rtt förelc en st uiltdigt zqys / .iytanr7c k w u n, incr lin blott innniicns ~lnvinna eller y ' Zungrc cn cuig .sicksaclzlii+ s Pörst dA iiiir kvit~ilans frigörelse iir lyxl ' öretnH1, tiirmer iiii, honan eller köns- wrelse.
Kvinnan mbste striiva att ut- ullbordad, först d i när kvinnan htnjuter l~ilda sin individtiditet och sin intelli- amma stHllning, samma riiktigheter i gens, striiva att bli.
medhorgwii~na och iamhiillet som under det s. k. lizntrinr- att göra sina speciellt kvinnliga egen- katets d a g ~ l; först da stunda Anyo guld.
skaper giillande, iiven dA det gäller det ilderns dagar, först dh förverkliga8 stora eamhiillet, staten, och ej blott inom inglas5.ngens löfte: Frid pb jorden och hemmets vaggar.
T y samhiillet behöver It människorna e11, god .vilja.
Ty den .kvinnanu syn p i tingen likaväl som lya, guldHldern torde komma att om- mannens, i annat fall blir dess ledning ' ntta hela jorckns Befol ?cm ' q och ej som edsidig, samt i många avseenden för- len forna: folken kring hiedelhavet.
klen samma savzhullsfornz, ehurn pk ett eummacl.
Ilet Br gliidjanda att konstatera att iögre plan och med tekniska hjiilpiile- k v i n l m r ~ i ~ verkligeii p &amp; senaste tiden lel, o m.
villrn vi iiniiii Itnrippt kiiiinn vnkiizit till insikt o111 aitt ntiniiisko- Irömrna, torde komina att priiglii iiveii i r, inen kviniiorörclaeri iir dock ~ytilddlilcrnn för hela mlnslrliglicten.
.
1 det bästa putepu~vret~, 11 sade en husmor hiivom- 11 dagen, " det blankar 1.3 v a c k e r o M h a l l b a ~ glans å t unetalfero~a.~~ i.,!
1 PutspulvreQ Röda Björn siijes, överallt a 25 öre.
330. l. Uddevalla:.
Fru Ada Lind, ~ a m p e ~ a t a 6. n Västervik: Fru Hanna Larsson, Ekdrrlen 2. västerås: Fru Agnes Söderkvist, Marieberg.
Ystad: Fru Maria Nilsson, Tradghrdsg.
75.
Aby: Fru Elin Nyman, Kvarntorps Handels förening.
khus: Fru Ella Thorsson, Östra planteringen.
Astorp: Fru .Maria Eriksson.
Örebro: Fru Elisabet Karleeon, Slottsg.
28. '
.
Liksom under ' den Beneolitiska tiden s torde aven.
under den nya wguldAldern » folken komma att leva i fred med var- andra och de behöva under denna nya ~guldAlders ej befara nAgot överfall av främmande vilda raser, ty alla raserna % var jord hava nu natt samma bild- -.
ningagrad och den enande organisatio-, nen, som saknades mellan folken i forntiden, det gemensamnza rddet eller vurldsparZanzentet, torde under denna nya.
b gul dill der * hava förverkligats.
Fol- ken kunna därför börja.
awu.sta, nar denna in ternationella donastol eller varlde- parlamentet (det m % nu bli domstolen i &amp; ag eller nhgon annan) tratt i. verk- samhet, och den cviga fi * ederbs period begynner, miineklighetens mariilzactldkr, o m .vilken profeternn i det griinla testa- mcntet siric ' lc, och vilken vhr tida störsto siare, ska1clti.i Viktor IItqo, Iianfört be.
skrev under namnet ~Viirldens förenta stater,.
DB förverkligas ock den dröm,: aom den adle tänkaren och skalden Tennyson beskref i dessa strofer: nSe, de sänkas kr.igets fanor inför fredens.
altar, t5nt i nationernas förbnndsrdd, miiiisklighe- tens parlament-, där e11 ' upplyst samfundsanda.
krossar vald och tyranni, och av fridsii41 vjirldshg hagnad jorden.
\ .ilar, lugn och fri.
.p Detta ltortn utdrag i n i wrci ilog för sttt ge oas l i k t att tiinkn p8 1 likta D-91b.
.
Aktiebolaget Avdelningskontoret Kungsgatan 20. b~~akltk uthyras fr. 50 h!
i ' ininaden: -- -- Huvudkontoret: Klarabergsgatan as.
Kornmendörsgatnn 35 Avdeln.-kontor: Rarnhusgatan 16.
Fleniinggatan 59 13.
Depositions-Ranta Kapita1rikn.-Ranta} 5 proc.
Kassafack från kr.
5 pr år.
l Alinga sorter, oövcrtriffade i välsmak och näringsvärde.
Följande utlitande föreligger om dessa tillverkningar: f] Statens garanti.
Motböckerna gälla över hela riket.
.
~ i c k s ~ a r b ö s s o tillhandahAllas.
r Kvinnan motarbetar sitt eget bästa .Pi bcgZra.ii av I-lcrr Fabrikör C. W. Scftutt~acf~er liar jag under flera 41- upprepade gdnger dels övervakat tillverkningen av, dels analyserat av honon \ tillverkade sorter av delikatess-spisbröd, spisbröd4 och kniickcbröd.
Jag liar därvid funnit att dessa Herr C. W. Scfmnacfters brödsorter p i grund av 1t8gt nErittgsvärde (lhg Iialt av starkelse och pfotein) rcnhet (frihet frin frbiniande inbland- iiinnar) saiiit torrltct ocfz mörftet (vattenhalt niindre än i0 nrocent) t a ~ o att anse sAsom stående i främsta rummet betrafrande kvaliteten.
Klilialten är ringa och ej stöire an den for prima bröd av dessa sorter normala.
Stockholm den 8 april 1911.
G. Lagerheim, Professor vid Stockholms Högskola.
i Bengt E. Pettersson I n#r Ilon avrAder mannen att teckna föreilk.
5 OLOFSOATAN 5 ring A eitt eget eller b#gge mnkarnae liv.
PA grund av.
mindre dödlighet ha kvinnor Iagre Välsorterat lager av starka, eleganta och premier i D E FORENADE.
Premiebe- moderna skodon för damer och barn.
frielee vid ejukdom och olyckefall, m fl.
for- milner.
OBS.
I Alla ejage beetitllningar emottagaa och.
utföras skyndeamt.
Reparationer emottagaa och utföras val och billigt.
hela världens enda Fotogengaskök L som tänder och sig brinner självt utan utan pumpnfng pumpning med en liter fotooen pB i 2 4 3 timmar.
.
.d Svenska Livranteförsakringsbolaget -.
- ömsesidigt - STOCKHOLM.
Ifokpensionering.
Fslkf Grsäkring.
.
Livförsäkring.
En arbetarhustru.
borde icke köpa annan syiiiaskin an Solidar-Symaskinen, ...
Enkelt och lättskött.
Rök- j os- och explosionsfritt.
Pris 7 kr.
Med pump för hastigt Astadkommande.
a v ' extra stor låga 8 kir.
Lågskyddare vid överkokning och kokning i det fria Alla Pyrokök aäljaa under full garanti i Järn- och.
Bosättningsaffärer samt hos Paul.
U. Bergströms Ae-B.
- d ~ a l r n b e r ~ e t soca-dem.
s Kvinno- klubb har ordinarie möten 2:drn och sista mandagen i varje minad kl. 8,30 e. m. i Fol- k e t ~ Hue.
Styrelsen.
- V ~ s n g a t n n 52, STOCKHOLM, ' Dr " tE:.769 Till landeorten mot postförakott.
Tillverkas och sgljes i parti a v Aktiebolaget Pyro, Stockholm.
soin hr den yppersta i Iiaiidelii, av stör- Kiruna sot.-demtl kvinnoklubb av- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att dc haller ordinarie moten l:da och 3:@c minda- med v9rt firiiiaiiiiirkc förscdda niaski.
iicriia äro ett fabrikat, sotii p i teknikens gen varje minad i Folkete Hiie ' lilla ea1 kl. nuvaraiicic stiiidpunld I r det högsta 8,130 e. m. StyreZwz som k m uppnas och övertrSffas icke --.
- -.
- - - - - _._ - _ av nrgut annat fabrikat.
Siirskilt fik.
iti; iiiliga l ?ctaliiiii~svillkor.
Hiilsingborgs sot.-dem.
kwinno- Symaskinsaffaren S O L I DAR, 50 öre.
_ klubb avlihller iiidte I:rrtn och 3:4e minda- gen i mAnaden i Folkete H:IIIH ' P-MRI kl. 8 e. m. Furulunds ' soc.-dem.
kvinnoklubb avhiiller ordinarie möte tredje tisdagen varje manad i godtemplarsalen kl. ' 1 % S e. m. Sturetseu.
Myhetsmagasinet, Falköping.
- Nils Adamsson -.
Sanitetsmarknadcns största specialaf f ar.
Alla kvinnor bors rokvirera yriuli ' iirantor.
Pilid i Ce~itrrt12) alntset, Ptockhoku.
