# ID: svediakorp-per2350
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,808
# sentences: 957
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Utgiven av S o c i a l d e m o k r a t i s k a K v i n n o k o t i g r e s s e n s Verkställande Utskott.
(7:de hg.)
Stoekholm 191 l, A.-B.
Arbctirner Tryckeri l N:r Januari li I / I ' Prmio,in.ntiotrspris: i: 20 pr helt Pr.
60 öre pr halvt och JO 6re pr fjärdedels Pr.
Lösnummer 10 &amp; c. '
I I i Annonser fi sista sidornir pris 15 öre pr mm.
För expeditionen: Elin Lindley, Tunnelgatan ' 1 B, I Stockholm.
Redaktionens a d r e s s: ~ k l h n l l a v i i ~ e 41, n n. b.
Stockholm.
I.
DET NYA ARET.
i.
- A v MONA.
Du nyn år, som vi nu g6 till rnöte, v i spörja dig: Vad bir du i ditt sköte?
Har du en solglimt uti vecken gö » h u / q d clin vida man fel eller glömt du / rar katrhärztln möhrzs barn? '
Kommer du med mörka, kulna dagar?
Skriver du oss nyn lzirdn lagar?
I (ommer du med vad och hot och tvcirg, segerhymner eller sorgesång?
Sakta, bävande vi spö &amp; dig.
. '
~ o m t l e r du / ned ännu tyngre bördor, nyn sorger, kval och vedermödor?
Elleu ka~tskc du i skölden / tar Iloppe is srJ ' crrzu, stralande och klar, och din fnrnn av rosor blid?
Kom rtya ' kr frred soiden på d &amp; panna, din hyllning giv det rätta och det sanna.
Md fd oc / z iyotln följa dina spår, och fäkn, hela alfa djupa sår,.
rlern gångna tiders strider gnv oss.
Kornmer du med / zård (z, bistra tider, ä1112 u tyngre bojor 6t oss smider?
Vi spörja dig, du obeveklige, säg, har &amp; r strider elkr frid att ge &amp; i oss, som dvtiljs i Grottes kvarn?
Men skulk ocksa stridezs åskoi Qunga,.
0: " Stina " Byst av ~icriiian Ncujd.
.
och molnen över oss bli an sd; filngal vi lzdlla ut, v i skola aldrig fly,.
vi hålla u2 tilk, biiftre tider gry.
En gdng skall dock en vårdag randas.
gaiitle arbeto, soiii liar ii1culig inverkar i striden med cle n~anl.iga kamraterna IICUIICS bClli591111111 (it, i:1VC1180111 u ' CI f ö r c1era.s gcmcnsczinmn riitt.
cict iiya siiil.~i; ct J.II~I,SLC ocvarus guiiuiii S.
' X.
ilLb J i Y J J l L l ~ U S l c J r ~ L ~ l i ~ &amp; Cil ~.
l ~cr~llg- -- - I s ~ l i l c ~ ~ i C.
V ~ J U U ~ I.
~ SUUI ~, ~19~Igiis i l I ' bCCiL jul ' si t$ l i ~) ~) C l l i k l l OCli ~, i i l ~ L ~ i l k t i i tic, sig elettu OcJL Vilja Varsi iiiccl oiii att; \ wllerci, siii a r b c ~ s i t r i ~ i t; ~ ciii lri~stas clc bi ' uta1.t .ut i s \ raltö~.acii, .iv LL lalas det OUL, iltt l; vinnor~.i; ~ i~wiu ~ltoiiicliistriu ~ l i o l u liri, sil bi.
' i.~ betaic; iiicii I ~ ~ Y C J C C I CLC; fli, ~ ~ J I c fOr I ~ r211 L .M ~111) sin i.i,vlij~li~lg till ci,t 1lGgrc IJC- .i opp an viul S v. Ar l ~ tsg c i vi~rcl6rcn ill- FrAn cch med 1011 trader nattarhets.
gci1 i~.uscr so111 .liii~xilui lon, d c t ti~l.i~k Förbudslagen för kvinnor i kraft.
D5 iii.tc oiii.
Ll ' si1i.i 190 ' 3 hrs sti:ider Jioiii.iiia dcn formulerinfi, som gavs denna lag vi uop i liiiig, a t t ovniiriiiiriiicla arbui; s- i r striing - arbete ar undantaget f r i n giv; ~.rcförcniiig bjöd l.; v~nriorna iiioin Irl. '
10-5. nattetid samt dcssutom 4.
en gren a. \?
söi~zii.iei ' slrcfaclcet i Stocir- timmar före eller efter denna tid för lioliii soin liiigsta lön 12 lrsonor för W iltt de i.
lag p5b; judna 1.1 timmarnas tiilliiiars arbctsveclra.
Diirför lciiunti uppehu1 i arbetet i sträck skall uppnds vi gott förstii c1er:i.s griiincJsc över, att - måste kvinnor, som beröras av denna- clvl0ningen f ö r liviii~lorna inom sko- lag, motse dess tillämpning med för- i n d u s t r i ~ lian övcrsl:.iga detta belopp.
diinining.
Den kan beröva dem möjlig- Blan tycker det lr.iins, soiii 0111 Sv.
net att vidare fii anstalliiing inom sitt drbetsgi \ xreförcnjngeil riktigt sökt yrke.
Om: icke detta, kan den tvinga eftcr anleclning a t t: i2 strid nieel sko; ~r- aem att iithyta fördeltiktig plats mot uetarim liriitalitctcn ligger i sii iip-, n of6,rdelaktigare och i varje fall förliist pen.
d a g och kiiris soiii .cii .krii.nlznilig iv inkomst genom minfikad tid till av czrbctitrnas eiilclu riitt a t t f i levil ivertidsarbete.
.
För dem, Bom iiro nii~tiillda i d: " digt ctt iiili.ii t~islio~ii.rcl.igt liv.
I ~vlijnaclu yrken lzan förlustqn, av arbetet k ' ör a t t viiruu clcrina riitt lcoiiiina nti sliorirl,xtaim; i .att ~~ppljjiidn alla sinu i det egna, yrket mottrigas med mindro bitterhet., men inin~kad iiilroinst.
blir4 CIA- clc iicrrur, soiu fiir sin elel anse, a t t de 1cri.I Etcr.
ligt nv1iin:ide yrkcn SA mycket mer k a m - u u i b c l i ~ \ ~ c i i icke kunna 1Iar för.iicdraildc kiiilna icke vi.1tviii- 1 ' ' ör vArn bast avlönade yrken, bar.
t il l l.rccisstailas 111ed iiiiiiclre iukonist i nor det vnrje g; ^ing, det skall prutas ti i.ii iiicu .iiiuiiliadu, a n v ~ deii l kv,inuliga ph \: &amp; vii löiier, (le soin förut i.ro s3 t. ex. typograferna, mgete emellertid arbelarcii iiar i fortjiinst f ö r e n lic1 yca- laga, a t t det iiignga ganger förutsätter möjligh@en till fiirlust av redan .vunnet - kas iirbctc.
Oförshalild iir andock den ariliörjgas godhet, f ö r a t t vi skola ltun- xrbete .i .yrket och hela yrkets förs&amp;- kviiiuiigi~ arbetare, soiii i likliet iiiccl iia reda oss.
.
X e n iinclocl: skola vi rande för kvinnor kännas alldeles särskilt sinu ii1a.nlipa liiulirater inte vill vara nled nöd och sviilt tvingas a t t böja 38rt och välmeningen nied lagen miss- mccl 0111 arbetsgivarnas " utjiimnin~ " oss för iinnii sanire wrbetsv:illkor.
.DA riktad.
Verksamhet inom typografyrket imt för att förhindra lagens antagande, av ackorilsprisen.
t.nlas d e t .iptc om menlig inverltan p5 järskilt för typografer, har sasom kiint i Nej, sc ' iclailt liiggs ycta nog alla, Iiuv clciiua strid kvinnligheten.
ir icke fattatri.
I konsekvens härmed börjat, a t t det a r arbetsgivarna, som cisiclo f ö r c h högre politiken.
iöka dessa nu att f i lagens möjligheter uppsagt avtalen och a t t arbetarila N a n kan inte iindvilra kanslan s v; il1 dispens i vissa fall tillämpat p &amp; icke .rört ett finger till clenna strid.
ritt dct 5s en uttanlrt plan av arbets-, ypografyrket0.
\ ' i veta, a t t dc vor0 nöjdti, ined det givarna a t t börja xikta sinn angrepp Ku senast har &amp; tarinnan Augastn soin n y.
li ' i.i " iu ai.bctsgivareli !~ll bcdy- inot inclustrici:, cl5.r.
.en stor del kvin- iielin, sedan 26 ar utövare av yrket,.
: ras ju, a t t de ville hiilla lönerna vid nor '.
sysselsiittas: Vicl 1.909 ars stri- illriammans med kamrater vid Svenska status qiio, niecl eildii~t " reglering ' d e ~ var det, ju textil- och pappersiil- Morgonbladet, där naturligtvis .nattarbete och " iitjiiiiming " av acliordslöneriia (l y t r i n s arbetare, .soul .i: första hand n h t e förekomma, hoppats på, .att yrkes- i d c tilllitiinucle nya avtalen.
Vi veta k.astailes.
irt inot a i - l M ~ r n a och inom nspektören fiir Stockholm skulle vilja dock, a t t det mesta arbetet iiioin sko- b.i:ipge syss.elsiittas jii kvinnor i stor rerka för att för de kyiunliga typogra- inclustrjn iitf öres p2 ackorcl.
Vacl ar-, n ' tu trii.clzn hg.
Amii vid ' striden in0111 ' erna vid-en morgontidning kunna liim-.
l ~ ~ t s g i v i ~ r iin.
~ i inc~ia, a iiied " rcglcring " Jic.ïi-lcoiifelrtionsbr,znsclien ' drabbades ias dispens frAn lagens strängaste be-.
och " utjiiii~ning " jUinte inför; .indet .a. \ t1.i i:cl.z t .c: a 30-40 prow.
kvinnor.
itiminelser genom att $ 3 bleve till- sina princi~) j~:irrigr~ ' ~fer, s5 fiirstk vi Det;: ser ut, .SOIYI.
on1 .filanen vorc a t t fimpad.
Denna $j säger: B- - - uti dock, huru n~yclict av arbetslönerna, ingjut:^ inissti.östn.n .oin arbetmi.örclsci1 d r a företag, dA diirstades i följd av soni ci ' tr:r dct ta,.
ski.illc 1; oinm.a a t t Iiålla I~lnntl de lc \; innliga arbei; arn:~, vilket i arskilda ornst8ndigheter arbetet maste sig vid status quo.
si. '.
tur: I; an inverlca p &amp; kv.ii~iiorna i orceras, mA den i 1 g föreskrivna oav- Inom dena indastri sy:isclsiittcs .&lt;ii1 Iibinmen.
'.
Detta iiiecl clet dubblrr syf-) rutna ledighet kunna under en tid av till en ~trccljcclel lrvinnlig arbctskrafl;.
1:c.t a t t f &amp; kvinnorna 96 arbctsiiiarlzna- ' Jag önskar, a t t tillfiillc n u gavs a t t d c n böj1 iga och 1insti:orna inern oför- ammaiilagt högst sextio dagar av Aret nskrankns till tio timmar av dygnet.
B plocka ihop en liten bukett vadrra st:icnrle, ingjutandc iniskt; röstan Iios Ansökan inlades d.Qrför frAn kvinnliga satscr firn li \ ~innligliet; ens - bevarande, iiiiii; ncn för de striclcr cle maste föra ypografer vid ifriigavarande morgontid- uttalade vid clebatterna on1 l !rvjnpans och dcssa cliirigenom 1iittare.rinnas för iing, att extra tilltltelse enligt $j 3 skulle röstratt i riksclagcn av Iierrar incd lycipi talet.
.
; ivas för 60 timmars arbetes förläggande.
.
i~rbc.tsgi~.nrciilt; rcsse solil ett litet apro- ' Mcii - det niocj och den ' iippoffring, il1 en dag i vnrje vecka, den dag då, p2, Iiu r iii trcsset f ör 1rvinnligh.~- soin Itvinnorna l,zc * ic ' i clagen unclcr clen rbetet i veckan .iir mest forcera.t.
Den- tcns beïarande tar sig u t i ord pcli stora striclcn 1.909, ' 5.r ' nQjot som nllt- la, som med r4tta kan tyckas, billiga handling.
j5 m t besjilar arl~etarlzlassens Itvinnor, legaran har emellertid blivit avslagen.
i h t fii1i1.s.
om, a t t kvinnan sluall ' be-, dA.
liarda.
tidcr stiriicla, o~11 so111 sltoin- Ph grund darav att de kvinnliga typo- y u a s som " hcmmcts.
g o h genius " dustrins l p i n n o r iuccl all siilicrliet; raferna vid Sv.
hlorgonbladet SA liinge ock ickc hetyngas med .nii.go,t - an@r.än-, kowma .att s j s i.
genolp +tt .st &amp; trofast lär inpeha ' ft.
6iaa platser fil de behAlla pil I Ink lagen angiende lirbud ' mot lwinnors användanda till arMe: iii!
!e- t d i i .vissa i dudridla Iiiietau.
e n y a ' ' ' -, .a.
deni, meii deras iiikonist blir ju nAgo miljoner dagar, under vilka miinsklig- a r rnr rediiccrd och deras still iiing os " 1 hetcn arbeta ~ i g f r a m till en manqEsko- iiii förr, dli dnmoklessviirdet dock alltic vardig tillvaro.
S V H V ~ I över ~ dcrns h ~ v ~ d c r i.
I. ?~~ll ~ J IIII c yl3 j 6 I !II S t r 6 i 31i11. \ \ \ Att göra nytta behöver lyckligtvia ej Istf cscn~pe.
att clettn ev5rd lmti Itom Iwi-gct 1i; i i: f.i.4 11.
3l ' orgonl) J:~s fOrst.; ~.
11111ii i&gt;A i nn~iindning iir.
att vid ett störr iiicr varit Iuoiiiitiissioiiiir för titliiing,.cn enlkist vara liktydigt med en dag p$ tryckeri hnva sju iliiggerskar blivit r i ~ incn iiihlgns ni], 11 % gr1111cl; \ v iildcr ocl verlrsteden ellor fabrilren föret och i sked:ide ocli mniiliga iliiggrire antagii sjuldiglict, l i i n i ~ i ~ sin post i n~idr: föreningen eller p5 mötet sedan.
En 119 gruncl av den nya lagem bestkmme1 hii~ider.
IIon nicdclclar i brev, a t t n j arbetsdag bör ocks5 vilodagen.
vara, n5r ser, s5som blivit uppgivet f r h saker lioiiiiii issionlir t ocli tilliiggcr vi kunna f i oss en sadan en; ' .oCh annan 1iA11.
" Dct Iiiins litct i~i %rkvli:rcligt;, a t t nu e; Vid detta tryckeri %r o h nattarbet mcra f5 de1.a lit Morgonbris, c15 innr gång av alla de ~önchgar, som aven de nnder viiitertiaen, clock ej längre iiii 1Gllil; p;.
nied clcttc?, sedan första tid tyvärr s i oftma upptagas av föreningaar- alliiii-inhet till kl. 11 och 12 13Etc ningen iitlcoiii fGr G; .r scdan; men cle betet - en arbetridag för sjalens väst.
nattarbetet gives niinst 9 timmar frit air omöjligt nu.
Tack för det förflut Sjalen vaxer etarkast och fortast genom,,.
och arbetet begynner i allmänhet d b on m! ' '
vila ' frHn allt virt vanliga sträv, med morgonen först kl. 10.
Men den ny; F r u 13jörnströiti liar varit en a \ hela var vi1 ja koncentrerad därpa att .g &amp; Jagen fordrar, att arbetet skall sluta kl tidningens biista ' lroniiiiissioniirer 1 ' 0 och att 11 timmar minst slzola, var; Hon har icke cndrxst oiiisatt en ganskr in I oss själva, att tanka sjalvatandigt fria.
Om lagen blott inskratilrt sig til stor applaga, utan aven vari t p u n k t Bver livet.
E t t didant bl.ickandk in i 10 timmars fritid och förbud för ' arbetc Törst efter kl. 12, s % hade jiimkninga liglictcn sjiilv ifriol.ga oiil reclovjsning osa sjiilva, en shdan ransakan om vi äro.
i ett fall som detta kanske kiinnat ske I-Ion fattade sin uppgift a t t siilja li !Ior.
di grliga, SA duktiga, e5 harmoniska Sakert iir att den nya lagen behövt kom gonbris icke b h t t som e t t uplxbag gom vi varje dag borde kunna vara och ma till efter grundligare undersökning a r iilagt 11cnue a v lrlnbben, utan som et1 9 % därtill ett andligt bad i nbgon bok i.ccl i iipplysningsarbctet inom rörel.scn, vad Forn skett.
av varde, Sr &amp; t arbete, som är alldeles Flera underrättelser a n.
rörende Sv Kvjnnorna 1n3ste ha sin ticlnjng för att nödvändigt för att vi ek.6la fA pB samma.
av denlia lara ocli först5 socialismen Morgonbladets kvinnlign typografer ing!
och arbetarïörelse6.
Diirför var fru gling styrka och resignation.
ilog i arbetet om avslag friin Iiomrnerskollegium ellei B. pii ' sin post med tidningen si lange utat styrka till uthallighet och ärligt yrkesinspektörer p i ansökningar rörande.
hon orlraclc.
dispens inom andra yrken.
mod., resignation.
över att svårigheter Morgonbris especlition hembar har-.
med ett tack till frii B,; jUrnström för ?ch desilliusioner möta.
@, r varje dag som gir urider: ett bra., allt arbete hon necllapt för ti ' clningen.
För att f A bidrag till en ' statistik, gorr: hf&amp;t.te hennes verlrsan~het l5.nda andra pöta, * oss upprörande samhiillsbrister; vi-.
uödviindigt borde uppgiiras rörande natt utposter för Morgonbris till uppbyg tiehöva endast pbminnas om d &amp; och arbetsförbudets verkiilngar, viidja vi til gelse!
den.
eller den, som vi kanna till, ' och --- alla, som darom hava kiinnedom, at d %rifr; ln leda vbra.
tankar till alla de till redaktion av n morgonbris^ inkomini nzånga lidande, för att vi skola fattas med uppgifter ang. sadana ansökningar!
som ovan omtalade öde, eamt upp # &amp; v vemod och grämelse., I vemod över om arbeterskor, som efter den ny: att en veckolön iiven: aljtjlrnt kan bestll Framgangen för den ~ocialietiska rö lagens tillämpning blivit avskedade ellei av några f A kronor, att.
' b.arn.
skola u t fbtt kvarstanna i sitt yrke ochi senart: elsen beror till en stor del p5 ledarn2 i arbete förs bröa, aid en Alder, dA de fall pil vilka villkor.
lisserligen; pit deras klarsynthet, ovirld A.
L.
) ch energi, men lika mycket p &amp; var ock innu endas!
borde mottaga.
undervisning - boklig oph facklig.
I g:rHrnelse över: n i ledet.
Framghngen beror p %, om ttt företngsamheten,.
i stället för ledd le många göra sin plikt, om de gdrip n i ordnade: &amp; iior, airall behöva leda De kvinnliga organisationer- l a p p ~ s i arbetet, om de för var dag; il1 utsugning b &amp; en qörd.a ' ndnde Ironkur- om g i r taga nya tag för mfilet, ett nyt1 na i Tyskland.
' ens.
amhiille; .Framgangen heror ej blott Det behövs d5rför en viildig har a v För ett par Ar gedaii föraökte tyska männen ' i ledet utan i lika hög grad rikets statistiska I) yr (l Rviigabringa en rRmpar som vilja kampa en god kamp stastistik över Tyaklands m h g s olika, A kvinnorna, om de första, ' kampen8 iör .. ett ' nytt samhälle,.
befriat fr %n nöd, kvinnliga organisationer.
.
Det lyckades ietydelse, om de taga del däri utat, sil ~efilat friin utbugning, befriit frdn mör- ' ej fullstiindigt den g h g e n, varför det d n g a av dem som möjligen kunna det, Ler.
Den nöd, aom miste ' tigga om upprepades i början pA 1910.
Trotfi om.
de aven först8 hemmet.8 bildande ~rbete och bröd och d.ock ej kan fA det, att ej heller db fullt exakta resultat ~etydelue.
erliöllos, iiro desss likv5l SS.
omfattande, len utsugning, som tilldter fattigdom Till sist beror frnmgilngen iiven pll att de förtjiina etörata intresse.
ich rikedom att viïsa sida vid sida, d e t.
Sir; Ihligt det utdrag, som Iiimnafs i .em, som ej ayna~i.
, Den beror p,Z varje D Reicha-Arbeitsblatts finnas i tyska riket; hemmet undangömd kvinnas uthillig nörker, eom virar över landet E?
.l3ngq:; r1.300 kvinnlig3 organisationer, omkring [et, ph talaniodet och styrkan hos varje iunskspens lysande) viilsignande fackla 350 förbund,- omfattande större distrikt ledrövad, varje sjuk eller eländig, som lammar klart för .en del av mansklig- och 76 centralföreningar för hela riket.
ieten men lyser dknk91t och matt för: -.
Dc lokala föreningarna äro allt efter, ar sin börda.
modigt och utan klagan för !n del.
tt ej tynga ner andra redan betungade, an (larui5let uppd.elade i sex grupper.
För varje dag av ett %r iniiste arbete-: 2,107 avse kviniiorörelsen i allniiinliet, a, fraingangen iir beroende till och med itkiras, arbete utht eller iiilit, a~bete- i 4,385 iiro fackliga orgnnieationer, 338 v varje barn, som Iiiter aolstrHlar lysa x~cialn grganisaiioner, 3,996 viilgörenliets ver föriildrnrnas kamp .. itbt mot: fienden missförhtillandenn, iöreniiigar, 134 avte kvinnlig utbildning h e t e inat mot en annan fiende - ur- SA äro vi d &amp; alla beroende av var- ocli 331 äro politiska orglinisatioiier.
, ktlAtenhet av sjalvrannsakan.
.
.
.
.
.
Föreningarna torde tillhopa ha ett med- ndrci.
Frarngiingen för det hola beror Anna Lindhagma.
.. lemaantal av över 2 miljoner.
ti individernas vilja till arbete.
Varje r máste lagga 335 tubbeidagar till de: ' .e ' - 4: " ' NYTT AR.
, ' ', A - * - a %:
Toxt till porträtten, Kvinnliga stadsfullmaktige valda ii910.
.
37 till antalet.
- 3 För att vara det, första Ar, under vil- cet lcviiinor kiinon viljas till stndsfiill- miiktige, s &amp; har 1910 Iiedrat; sig genoni lettri stora antal.
Vi mecldelii M r till Morgonbrie lilsare namnen pA de kvinn- .i @ stadsfiillinaktige, deras verksamhet, I socialdemokrater.
det parti &amp; om valt dem amt orterna, för vilka de iiro k6rnmunalatyrelserepre- sentanter.
Vi kunna d &amp; bör; ja 1Lingt upp i högsta Norrland, gonoinfara landet till SlcRtie och: Eran östan till västan.
Sigrid Holm, H. o. P., ' lilrarinna.
Charlotta Siden, K., liantlelaidkerska.
Holena Ljungberg, H., barikkaeecr.
.
.
B Anna Grönfeldt, F., adjunkt.
Osterennd, Maria JJicIströin, P., lararinna vid folkek.-eem. '
Sundervall, .Elin Nilsson, F., folkekolararinna.
Hiidiksvall, Alina Perssm, F., folkskoliirarinna.
Gavle, Maria &amp; vi&amp;, S., arbetande inom eoc.-dem.
pnrtiet.
B Karolins Sjiilander, II., forest: för elementarskola.
B Anna Sundboin, F., folkskollärarinna.
Falun, Valborg Olander, F., adjunkt. '
B Jslfrida JJarason, H., f. d. Israrinna, giit.
Stockholin, Gertrud R ' IAneson, S., bandeleidkerska.
B Valborg Palmgren, H., fil.
doktor.
Södertalje, Agnee Söderlund, F., folkskollKrarinna.
.
, Strangniis, Ninni Huldt, F., litrarinna.
.
Ngkcping, Ada Gustavsson, F. Norrköping, Anna Karleson, H., föreet.
för afflir.
Soderkoping, Annie Nyetroin, F., lararinna.
Grenna, Annie Bellman, H., eocialt arbetande, - $inka.
Orebro, Hanna Lindberg, F., handeleidkereka.
.
Karletad, Anna Ljungqviet, F., folkeliolliirarinna.
Vaxio, Gulli Petrini, F., fil.
doktor, gift.
Huekvarna, Gerds Pianting-Gylleiibiga, B K B, socialt arbetande.
Kalmar, Anna Danieleson, H;, förest.
vid elementarekols.
Selma Svensson, lararinna vid folkek.-eem.
Karlehamn, Ida Scbrnidt, E., förest.
för tr#dgirdeskola.
Ronneby, Anna Bergengren, &gt;KB, telegrafkommiaearie.
Vanersborg, Elieabeth Anrep-Nordin, F., firreet.
för ddmstumekola, gift.
dndriette Florén, E., fUrest.
för ekola.
Marieetad, Uddevalla, Maria Jakobeon, F., folkskolararinna.
Marstrand, Maria Loiiiee Olde, F., telegrafist.
Goteborg, Frids Hjertberg, H., f (sreet.
för skola.
.
Tbyra Kullgren, F., förest.
för lärarinneseminarium.
Anpelholm, Sofi Lindstedt, F., socialt arbetande, gift.
Malmo, Anna Stenberg, S., kontorist, anka.
Krietianstad, Anna Lundqvist, H., socialt arbetande, Lule8, Skelleitea, UmeL, Maria Q vist framträdde otfentlig~ redan Ar 1903 i striden rörande tjäna rinnefrhgan.
Hon var d &amp; s j a h tjiinarin * na i Stockholm, och blev den nybildadt tjänarinneföreningens självskrivna ord.
förande ph n y h e t 1904.
Denna posl lämnade hon pil grund av flyttning till Gävle, d5r hon sedan verkat som jour- nalist och genom energisk verksamhet j allmänhet inom partiet.
Hon har ock.
sii spritt kunskap och själv inhämta1 kunskap genom resor.
SA gjorde hon i somras en langre agitationsresa föl soc.-demokratiska ungdomsförbundet och dessförinnan har hon längre tider varil utomlands för spr5kstudier och sociala studier.
Maria &amp; vist har varit kun- skapssökande redan frAn sin första ung- dom, d i hon gick igenom Hvilanri folk- högskola.
,,, - ' - Anna Stenberg ar till yrket konto rist.
Hon har varit verksam inom so 3 H. vald av h6gern eller de moderata, F. = vald av de frisinnads, S.
= vald av sociddemokraterna, K.
= uppeatt ii kvinnornas lista, cialdemokratiska kvinnoklubben i Malma Hon ar aven familjeförsörjare i egenskap av anka ' med tvb barn.
* 0 * *.
Redaktion av Morgonbris tillönska de Ilada nyvalda stadsfullmäktige lycka och f r a m g h g i deras arbete.
, under R u t h G u s t a f s o n s ledig- het har utsetts A n n a L i n d h a g e n, A n n a S t e r k y och J u l i a S t r ö m.
Brev och meddelanden till tidnin- gens redaktion sandas under adress: Anna Lindhagen, Valhallavägen 41, n. b., Stockholm.
Vi tro att denna lista är komplett i11 antalet.
Till uppgiften om verksam- iet kunna vi tillägga., att till alla har iämnds ordinarie.
; yrken kan ocksil ikrivas ssocialt arbetande^ och för deni, om ej hava nAgot sarskilt yrke, synes .v up ' pgifter framg8, att deras sociala retksamhet är s &amp; mycket intensivare.
o r ed del av dessa kvinnor tsr dess- itom arbetet i hemmet en god del av leras rafter och omtanke i ansprAk.
E n reapektingivande kviniioverkrcamhet .r rep:esenterad med dessa kvinnor en rerksamhet, som ytterligare blivit utvid- I lad genom att förtroende lämnats dem i - att bliva representantei i- kommunalsty- relse.
Alla dessa se säkerligen pA sitt nya arbete med en uppfattning, som ar n&amp;ot olikartad, beroende p &amp; olika skap- lynnen, nbgra kanna huvudsakligen den stora glädjen .över att fil arbeta, andra se pil uppgiftens vikt SA allvarstungt att de mer kanna ansvarets börda an ansvareta glädje; nAgra med stora för- hoppningar mot resultatet av det arbete som väntar, andra ater mer pessin~istiskt rörande möjligheterna att kunna f &amp; ut- rätta mer.
.
an en ringa del.
av vad de önska.
- A.
L.
.
5.
-- ningom viinjas vid viirmen.
Vi m8 hernöta arbeterskan, som den akt- Augusta Helin.
ningsvgrda sjiilvforsörjande människa hon 5, men det fUr icke bli val- görcnliet.
' Under cliskussionen framfördes yt- terligare förslag, s h o m t. ex. att alla de, som intresscra.de sig för arbctar- kvinnornas bildningsarbete, skulle ge tlc arbetarkvinnor, som stodo dem när- mast, d e r k tjiinarinnor,, tillträde till dcras bokförrad och a t t de, som det ltunde, oclcs &amp; skulle öppna sina hem - för arbetcrsltorna.
, Dessutom phisacles hur samman-!
slutningar i. syfte a t t bereda tillfälle till umgängc mellan personer av olika l~ilclningsgrad kunde verka " föradlan- de och som exempel harpa.
anfördes clen av Xllen Key hiir i Stockholm bildacle förening: som beniiimes tolf-.
terna.
Det; .r både förströelse och vila a t t cliir, p l fullstiindigt neutral mark, gcnoiiz föreliisningi~r och clisliussioner skviil soiii genom nöje, rikta bade lruuslr; xpstörst, smak och nöjesbehov.
A u g u s t ' a H e l i n, typograf seclan Som synnerligen viktigt i bildningsar- 26 # r: Sr sattare vid Svenslta Morgon- betet framliölls a t t rikta smalren i frk- b1ad.et.c; tryckeri, diir l i m: u11 viinnit of- ga or11 form och farger, en gren av upp- fostran, som nog iir synnerligen för- ficiellt erlriinnande för 20-Arigt arbete.
siiiii.ma d. EIoii iir aven verksmi-i inom typograf- Resiiltat @ av denna, disklission blev kretsar, särskilt inoin Typografislm mötets besliit a t t tillsatta en konimitté lcvinnokl~ibbcn.
Även Stockiiolms all- av 8 personer, med uppdrag att söka niiinna ltvinnolrlubl~ liar hedern av a t t planera koi~zinande arbete för frågans.
,.
lösning.
.
, tia va lienne till meclleiii.
Det fattades s8ledes ingen r e ~ l u - tion och detta ki1nd.e väl knappast gö-.
.
ras.
Fragan står naturligtvis .öppen Fru 15:s föredrag blev liiivudsakli- för di.sltussion och bör oclrså såväl som.
gen en ' del.
praktiska rail och anvisnin- föregående diskuteras av arbetarkvin-; gar i.
vad som borde göras för att bi- norna själva.
.
Det vore kanske inte sta arbetarkvinnorna i deras stravan SA underligt eller orimligt om arbeter- ntt hoja sig, delvis redan praktiserade, skorna sj-va, ansågo sig som auktori- sisoin förelasninga.r, men påininte om teter i denna sak.
Vuar och en av oss Ii n r n ö d v ii n d i g t det a r att göra har m.åhanda mer erfarenhet i denna ' tiiiteclmingar för att behi.lla det vii- friiga a n i någon annan.,.
: .EIiiru ofta ha.
; entligaste ' av ett föredrag.
Tal.
re- vi inte kiint oss stH mer v d l i g t an '.
Itoniiilenderade siirskilda kurser i vissa lekamligt u t a n f ö r?
Ofta kanna vi Hmnen och studiecirklar.
Orii ett si- ocksi över oss en viss tafatthet, som dant planmiissigt studiearbete lcoinmc- vi kanliända i~,vårtstill.a sinne äro nog.
.
till s t h d trodde tal.
att, oin inte alla, s5 olyckliga över; men so.m vi icke s5 dock de mest jiltresseracle och kun- lcunna frigöra oss ifran och som ' gör, skapssökande kvinnorna " skulle kom- a t t vi nog många glpger bli dömda 1 ' 11.3.
som okunniga.
Och olrmnighet ä r .det Jfcn det blev s. % gott som tv5 inled- viil om vi icke kunna ordna tankarna i~iirigst~nförii.nden i dcnna.
fraga, det logiskt som det heter; incn brist på .lililrfi,.
helt op; " lriihnt, av cl:r Arinii.
bildnirig iir det icke sagt a t t dct iir.
DL vi sökn reda och s; unli~ intrycken:; laton 12ornrtriiis-Alv6n, som uppliallats tv lilirisyn till dc massor; tv kvinnor,: IV en clisltussion soni denna, dSr sk soiii vi iindoclt med biista vilja e j ined nziinga iirliga.
sanuingsr 1) li sagda av: lcttn arbete.
kimnix n k I ett hjarte- personer, som t. o. rn.
st &amp; 1Kngt fjiir- rrarint anförande karalrtiiriserade hon ram frAn var åskadning och tro p5 so- arbeterskans stiillning.
Hon liknade cialismen,.
hterkomina vi dock oupp- .lessa m&amp;nga vid en förfr~ !sen, som hörligt till denna samma f r i g a: Varför inan fick handskas synnerligen var- skola vi .vara dessa sitm:hiillets förfrus-.
: amt med, för att icke åstadkomma na?
Sliola vi alltid förbli det?
Äro sl~otlig skada i stiillet f ö r nytts.
- vi dömda diirtill?
- Vem vagar svara.
3; visst, sade d: r R.-A., soni ' nian .. d; att s &amp; %r?
Det vågar ingen och det inan för in en f r ii s e n miinnislza i ett g i r heller icke a t t lromriia ifr&amp;n saken rarnit i:um och ger Iicnne en ~iirinande med en axelryclcning.
Nej, det &amp; r en .lryckt darmed gcr Iicnne ny kraft och orittvisa, s &amp; mycket mer Ii %rd och styrka.
lika visst sliiille en dylik be- omanslzlig därför.
att kvinnorna Hro hnndling taga livet av en f Ö r f r ii- cle svaga ' ste och iitan inflytande!
och; c n. Dcn förfriisne fbr endast s m L om detta k m sagas o m - kvinnorna i I I Fes dig!
.
Rea dig, föraktade!
Rit3 din rygg,, böjd av bördor.
Du ar den förete, den äldste av alla.
Du var med i nebulouan - var med och bäddade vardens wgga, var med och förloseade kungabarnet.
Höj ditt huvud, slav1 De dunkla tyngande tankar därinne, de funnos Eom moln och Hngor i rymden, innan viirlden var - Angor som viintade att ordnas och formas till nya vaddar, moln som ville förvandlas till solar. '
': Visa din valkiga.
.
näve fritt, göm den ej skameen den kraft som knyter.
dina fingrar kring ysane och spadene skaft, det var den.
aom satte.
.
, kaos i, dallring, den som .förvandlade ' vältrande massor till blommande jordar, den som formade aolar av moln!
(Ur Fria Värs och Visor av - '.
Karl-ErlkForeelund.)
" ~rbeterskekonferensen i * Stockholm i höstas.
, - (Forts. fr. 1r:r 12, 1010.)
" Vad k a n g ö r a s f ö r a t t v: .i c lc a o c ii u 11 cl c I- hit l l a b i l cl- n i n g s i n t r e s s e t Iios arbetc1:- s k o r n a? '
' var cn Illand de frugor, .soil?
viicktc livligt intresse och - lcan- ske?
- stora förvantningar.
Fragan inleddes med föreclrag av f r u Ebba Heckscher: f. Vestherg.
Ebba Vestbcrg 3ir ett Itiist namn för Xorgonbris alla likare sen dess första år.
S i r man Iiist en av dessa smi vackra, staii~ningsfiilla bitax, som Iion gav, blev iiinn sittande och bara tankte - tiinkte.
Jlcn £m IIcckschcr skriver: ingenting iiicr i vii.
3Iorgonbr.i~.
Mccl dess.t ord vill Jag i allit fall saga ett .tack för v d hoii givit.
s6 - - - - -.
- - - - - - -.
- - _ - - -- -.
-.
-----. -- .. _._ __ -- - - - - - - _ -- - .-.
.- --.
_ I s.
.
MORGONBRIS.
.
_ - .-I- - __ -.
-.
_ -- _ - ' _.
_ _ _ ._- - -- - ----- - - - -- ----------- - - - - - - - -- d ii lliii~iiihcf, s i cir; ~bbiir dcuna oriittvis; fvi: v5rt storii iiitll.
Aven scderiiicri Jibirtlaru,, ju f i ~ t t i g i i i * och ~ Jiier bcrocn Iia v i j1.i sct t,; i.tl; 1 ': dert j n t r ~ s s c f61 dc inriii lir.
tjliiiii.~ * inii~~Br; " lgii~i \ .iii:i t lika I i vligt suii Alen rlcl: fiiincs iiiiiiii en iitviig - ty förr.
viirr k l &amp; tlixkiiter; ict pii koiifcrt:usei \ ' i vi l J; I, n I I glnoin 3J.orgc) iil~ris ut, - .för allil tlcrn, soiii iiro vcrlcligt in tiih tivn .t ' iiimIio1~piiing (: n, iitt Si i f ~ ï t f i i, Mor hon trampar, tfisscriidc för iirbctarklasscus bild i ' iintl~ sthr .~); i sniiiiiia.
st+u.lpiin:lit ool maskinen stam par ningsl ' rfigii.
och rlcd Jir iltt 1ii.ii:ltigt stiitl i IGlci * iiyii.
wtJi Ilning siilicr ii tiivc?, srP och nAlen hoppar med snabba eteg.
j; ~ iI~ !iiioIc~ * iit.i~is f01~11 * iiti 1) ii c11 f6r i i l l i sloiat infI~-t; iridt: SOIII.
~iiG,iIigt, s i; ital gc~ii~~iis; iiii I ~ ~ l.
t ~ i i ~ l i Kiinniga ~l; i. ocl iit.iiiillsi ' o.iic~ 1.1;.
c11 I)]; L ~ S ~lifigof; il \ ' \ ': r1 Och tyget glider oI&lt;i~miig; i, 11i14li \ d (?
0t !11 ~ l) i l d; ~ ~ l l l &lt; ~ i i l O; I I I I I * I ~ S V j.
li; ~ och tiden lider tlct viil iinclocli; i Iltid Pinmis, ~ ~ i c I i i i i ju h i i i * i flei-a h: i~i~Iwt:; ~t: k r a t t f: och lhng blir stygnens smala vag.
oss; I 1 1; ~.
ftl SiIIiiIiiiL fiir~its %ttning; ir gc till stnntl cln stark orgiiiiisaticm blanc!
no111 iippfosti.xn o (: h iintlcrvisning, si tjii iii~i.iimoi~iiu föl: u.tt s.jJi lvii söka för.
sk; ~.l " licIcc, sii iiiyclccn andlig liruft soii \ .viml&lt; l igii v; ieii itlCci *, iiicri oiiistIinClig.
Ivriga stygnen, Iiittills g:~ fvi ' loi *; ~tl och ickc Gi iiiyclrc; Iii:tcigii; ~ \ .i (/ clci.tn; ii.lwte i i i v ~Aditi~ii, ändlösa dygnen iii.bct (@ Iwliöva.
ncvl1iigg; is - Eriiii iiiigr; il t t \ .i iinuii st: 111 %1ct, l i ~ i g t h, r t a,.
At1 i stret för lillen, som val en gAng fis sid; i ' L p; fi, iitt gottgiirii v; ui siiiii % ki) iiiiiiiiii~i i Iii.
plii f ' ~hyl ' G.c~.
t1i.k flidiOi m %nde bliva stor hiillcf; föi-l) i * iitit: iiiot s2 iii; oliig; l av sinr a \ .gi.l !ts.l ' i.itt Iiiismi ci.h; " l.lli~ pl; ~tsc:i * simt rnc~dlciiii~iiii~.
D (it gliiriidcs ickc Iicllei P; ii,li~li~loi .. (Iiii: niittig iitbiltlning krin- och ' Iran hjälpa mor, i rliskiissionrrii, a.l.1.
s &amp; iiianga u v Iiiii *.
t l ~ o i l l i i ' i l l i i ~ fiir; illa inctlclliisa, s5.0 rit!
mor, som lyssnar till hoppets eangl neri Iiioiii a.rbct; ii * liciniiien 1 i i k t ~ sI.iiti \ 1- ii I- o (* I i P II \ - oi-c s l i i ~ k l i g i sitt yi * kc skolan v 32-; Pii~s; jldcra för ai * ht !tcv (.i (.
!Ii tl; iyiqwoiii 1) iitti.c riistiu ' l för sin sltiill - d ~ l I.)
~ s l ~ ~ eri (l; ~st l i ~ i * viic ' l soii I.li:; iiiititl.
J i i i soiii i i i i oft; ist iir fallct, Mor du, mor du, siigts Iiiir ov; iii.
(l (*!
:; i l o, i i i, SO111 ~i iI.IIi1 vi:t; l.
I:i.
(I Soii när jag blir stor, du,, 4111. tlvt iii- ?wt c soiii iitfiii-as fiii-; it Söi * si:; I. \ - allt iii * i~ijtlviiritligt, o111 tj3i.
d 5 skall jag bliva en rikti.g man.
i riigt) ii i11311 iit.jiiilir~i~ o (~11 Sijriiiilili~; ~; iie iiii i m i i i i i ~ 4 g i i; ri ~ iiAgoi.isin sti:ill: I '; ci; D A ska vi hava.
.
- - ...
?
) c1 wslcii iis Ii5.ivl; ~ 1ot.t.
Iciin \: n~~licii iii Ij.c.l; lig liknirig.
.
.
.
t i.
i.
O ~ l i iivcri i l i i. '
i S j I i 1 1: s 0 1 oit; ~st, sii issk i I t hästar som trava -.
iiinri \ .il1 odi Iii111 gc i~lll: ~i-l;; inrinntl (!
i " i, 3l ' oi~~oiil) ris sl); .illci:.
I i i i i n i i tlvt ciia 1.0. du ska f A ~ k a för ' priiktigt ' spann .. fiii~criiiigs; 1i * 1) ~ !tct i owiinliimd; ~ syftc l) (' t ilVIii~Ci ' ' tIP1: illl (II.
' i~ flm~ill \ .ilcl ' ?L.
~ ~ 1 s t - kiiii tlot c ?iitIast 11li en 1; jiispiinlet rllc !i iD; i r.
soiii Iiinc ' lc t i-iint lcii.iiil,ii.
föl8 sin cii oas i ölinan fiii * ni " l,nrr7 f, %, iiicn i n I i l l ~ i ~ \ i I ~ I I) (~ C I d [!
~ ~ I I C S o ~ l i ~ l l i ~ fi.iimIiil- i~ Mor d.u, mor du, vcrlm- iiigcntirig pi, det stisrii.
flni.tal.c:t!
I I Vi \ - il; i; i r i i i siii-iititligt inilita nar jag blir stor, du, i $ennr7 f i *, ' i:g; i .. Gcnoin chll föi (111 i ~ p p l ~; ~ n j till st~illrii.i~g n g, i11:h. soiii a, r l ~ l; a fiir d &amp; skall jag bygga ett slott At dig.
alla fr, % t i d i g i \.
~ l t ~ ~; i r i ~ n.
~ ~ gciiieii ron i stm1 octi p % lt1nt3: TTjii.ll: I~ \ .i~inos; ilic:ii D %r du, ska vara, sniii skola sk iillc!
IM ierieii viin; ias a t t bc.
osa i iii~lwtct!
F ö r ~ ö l i att iipplysa si mor du, och bara tridcta varantlra soin ii) jinnislzor och l i.
1 1 1 ~ 1 1 ~ ' SO111 il l l i ~ j j ~ i g t i ~ i I.
~ i i O111: f6r (le h r, till vinst; Fiir iillt saiiiliiillsarbetc, t j3iiistflic !li0i ' ni triifh.
ntt liven ile, dalla, styra och ' vila dig.
Agda Ostliind.
I i i i i l tiii (lthlt; ig; ~ i Ii; ~.ii~pfiii!
' Vi 1iim1ia I o (tI&lt;~i ' t; i i * l) (!tii.
fiir ii t t ' ffi; L \ ' - Mor dn., mir du, g \ i.
igiktc ?in octh 1 dct1.a siii l, 11,jiiI J); I till.
; i t t ' fii in rapre.- niir jag blir stor, du. '
scvi t.iiiit:ciB i; i Ilt fI (: iri~ Izoii~iiiiiner, ty d &amp; ar du gammal, men jag ar ung. '
iii issföi-IiiiII; ii~c1cnnar7 III i 1iFI t siikert c j G a m l a skavila,:.
i iinrlrii (1t: föiVriin livjnnornn t?
deni i unga ska ila.
Vi I i i ~ n u ' att, inregistrera flera PKiIii Iiiin (1w.
r 1 l j.
i - iiiii * inno~nn ~ - ' lainnit iiven sjalv- Kitt blir din ' börda 8om nu är tung; kvinnliga partili; i~i~riiter blilnd st&amp;- igc !i0ii .. f ~ i l l l i i d ~ t i g i c laiitlsoi * tcii. '
l l c t iir cn rl~lil~i Man hi.
blott a t t nppgiva lysandr!
scgcr fijr oss varje &amp; - ng a n: le föriii; " inei *: soni ~ncin 1ii1r utom den.
Mor hon trampar, kvinn; ~ ur v 2 r; t e g n a l e d blir in- Iion trinta lonen: och alltsniniilans gBr ma6kine.n stampar viild i clct 1zomiiii.inaln s; tiiihiillsarl) etel.?
: Ii Iielt siikert upp till 50 la *.
över det tny vid ~ ' iirje siic1n:nt tillfalle ' st5 vi ett lje \ .illningsfri,z avdraget,, vilket, ar 600 och nltlen hoppar med snabba steg.
.
stcg niirinare v5rf; stora ii151: Kvinnor- Ici:oncii *. "
Det lian ej fiir oftii frainhlil- Pilten han vilar, ' nils ' frigijrclse i.ir t,iisenArigt slaveri; his.
; i tt u r och en hör göra.
vad som me,n mor hon ilar X anledning av Ndert v d, frö1; cil ligger inoiii iiiiijljglietons grinser.
Ej i drömmen bort hoppets vag.
Qvist, iii * c ' lct oss t j 5 n a r i n n o r syn- 1 1 4 iiagon tro sitt 11-idrag föl: ringa.
Det g c in ct ii s ii m n1 a. arbetct skall Iijëlpa nciwligen; ~ngcniiiilt a t t fil uttixlit ett nss friiin till I jiist ?.re tidei .. hjiirtligt: J: " y c l&lt;.
ii t i l l! "
?Jeil partiliiilsning till fröken aria Vi piliiiinnc?, oss dcn tid, d &amp; Tjiina- 1; ~nclet runt fran rinncförcningen stiirtades ' l12r i Sto (; li- Qvist mnit I~i~inra.ter liii~ genom holni, iii 3i genoiii ctt par, fint och ~ t ~ ~ l i l i ~ tjiinarinncf8r~ning För de vanliga hälsningar, som p &amp; sakligt.
skrivna iirt.il \ lar bcvisade icke E l l c n TV -- in .. hlott den oriitt soiii l) cgiclcs, t l i £i * iiai * - rzin halvsekeldag sundes mig frho kvin- ni1 gen0111 presseii p % iillt siitt siilitc co7cZtbbbar och många andra, ber jag, kviiv; ~ oqpnisationen i (less liritla.
ilfan ctt på detta sitt f t i .fra ?ubavn niifa oc.lzs % i ~ t t iivan (: n tjJi.nstfliclw gc3noiii Nidvisor och sa~lsalmer, Ture Ner- larmaste taclrsamhet.
Särskilt v$l jag sjii.I .. vst; i~rlicr och cii vii r111 1classkinsl; i nans diktsamling, har i dagarna utkom- kan 1iö; jn sig över d e trkngiz föi:liilll; in- nit i in .fjärde upplaga (6:te tusendet.)
ben- 72jlirtligt tac7; a alla givag * innorna clcn.
uti villia Iioii genoiii sitt yrke Illir: u.
Johan Tirin ' s vac7wa tavla, som p &amp; försatt.
IJncler ' dct: .r Xi scdnri stoii tt s &amp; buande satt franimanar dro » zmen. '
som fiircningcns ortlfiji-i~rirle., 1ii1.d~ vi m, vevktigl~eten, min egelt d r ö m tillfiillc ii tf; 1lii.a lriinnx IGlcr fiir- + llr1111:1 hiir ~; I I I S ~ CIII~WII {I: \ ~ L f15p k0~1- niiign att sniiila och intrcssci *; ~ I I P ~ ritil.
a t t t; tg:i II II^ t i l l bel~:inilliny i niista.
CARL L / NDHAGEN.
f öreningens mctllci \ ~iiiar till samvcrlrnn Iunmer.
Mor hon trampar ..,. '
a.
, t ' ' ' I Till ' Maria Qvist. '
: * Ett tack. '
-- p
', Billesholms socialdemokratiska kvinnoklubb.
Bildad den 23 februari 1907.
I Det ar alltid ett nöje att i Morgonbris f5 in griippfotografi av nAgon kvinno- klubb, i synnerhet d5, när det giiller klubbar vars medlemmar i sitt arbete visat förstaelse för vAra ideer.
Billesholms kv.innoklubb firar 4-Assfest i februari.
Klubben har under dessa Ar utvecklat en livlig agitation och utöuat praktiskt arbete.
särskilt inom kooperationen.
Den startade erilunda under sommaren 1907 en fiskhandel, och omsatte under ett Ari tid ' fisk för omkring 5,000 kr., med det resultat, att övriga fiskhandlare på plat- .sen nodgades betydligt nedsatta ' sina överdrivet höga priser.
Denna affär har sedan övertagits av kooperationen p &amp; platsen.
Likaledes har genom klubben, initiativ tagit.s till upprättande av koop.
bageri med gott resultat.
- I fattigvihdsstyrelsen invaldes l909 klubbmedlemmen fru 0.
Karlsson.
Klubbens verksamhet bevisar i övrigt att mycket kan göras blott viljan flnns.
Vi önska klubben god fortsättning! '
.
(Ur Öeterg~tlands Folkblad.)
.. I rnbnga, mAnga iusental slita och .. elapa vi arbetskvinnor varje dag som g:.r i iabrikernn, pii verkstiidcrnn, i sy- ateljcrcrnn, - ja, kort sagt, niietnn var helet miinekligt arbete utföres, kan man finna nAgon eller nHgra av oss.
Isndast inom storindustrien har i landet liir för narvarande, enligt offici- ella uppgifter, sysselsattas omkring S0,000 kvinnor, vilket i det närmaste utgör 28 proc.
av.
hela antalet syssel- satta indur triarbetare.
Hur ar det i regel ställt ' för oss?
.&amp;ro arbetstorhAllandena altdana, nit de kunna sagas motsvara cns de blygsnm- maste krav?
Nej, absolut icke!
Jag ar förvissad om, att detta svar gr en- hälligt bland oss; Galler detta förbiillande i allmänhet ', - P för oss arbetskvinnor, sh gäller det dock kommande Vi arbetarkvinnor.:.
.
generationens ' viirdarinnor, i alldeles särskild grad för de m h g a men vi äro, liksom vira manliga kam- tusen tals kvinnor, som dagligen förtvina i textilfabrikernas fysiskt och moraliskt förgiftade atmosfär.
Over 20,000 kvinnor, varav flera tusen äro barn, lära för narvarande syaseleattns i textilindustrien, (l.
' v.
s. fysiskt för- lrryinpa~ och ~jHlsligt Iörkviivas med ett enformigt och pinande r~rbete för en dblig lön.
Detta utgör iibgot över G0 proc.
av samtliga inom denna industri sysselsatta arbetare.
Vi kvinnor utgöra siilunda majoriteten av testilarbetarna.
Det iir val icke en enda av oss kvin- nor p &amp; textilfabrikerna, som trivs med arbetet diir; smutsigt, eniorlnigt, dam- migt, tungt och sjal~mörda~nde som det iir.
Vi vilja icke 0th bland de skram- lande och bullrande maskinerna inom murar av sten; vi kunna, ' vi veta, att &amp; t arbetet ar oförenligt med viirt ' givna kall som ' kvinnor, med viira uppgifter eom mödrar, som hustrur, Eoin den ' rater,.
tvungna, formligen piskade, för vart uppehiille, iör hungerns skull, att etiga in bakom dessa fiingelsemurar, dessa stora svarta stenkollosser, ' som 1; alla.e fabriker.
Vi ilro i regel bleka, magra och sjuk- liga nllihop, vi te ' s tilnrb~terslror.
Luften i fabriken i förening med arbotet suger musten, blodet ur oas till sista droppen.
Mhnga av oss voro, innan vi trädde in- om fabriksporten, friska blide till kropp och sjiil.
.
' Ansiktshyn bar syn för det.- Vi hade vuxit upp pfl landet, vii1.
i ' fattiga hem, men dock med tillgfing pA frisk luft-, och fabriksporten stod p &amp; vid gavel för oss.
Tvingade av nödens h ' arda lag stego vi - mot var vilja, förvisso - in, in för att arbeta - och förtvinas.
Andra av oss har kastats in som sm &amp; barn - mot viljan, förvieso - av eina för brödet kiimpande.
föräldrar.
De ha viil aldrig haft nlgra: rosor pi \ kinderna,, '.
MORGONBRIS xganisation skall kunna kallas stark sa mHste den omfatta majoriteten.
av ett yrkes utövare.
För ko~tnadens skull kunna vi kvin- nor mycket viil tillhöra vhra fackförenin- gar, i alla händelser kunna vi det i l h g t större utstrackning an vara man- liga kamrater.
Och för övrigt: vi själva behöva ju egentligen ej betala avgifter- na till fackföreningarna, det göra arbets- zivarna, blott vi ha förstAnd till att vara qaniserade.
E n liten höjnilag p &amp; vira zckords- eller timloner - som lätt g3.r att frampressa med en någorlunda stark fackorganisation - och vi ha avgifterna €ör Ar framiit betaldn och and % en vac- ker och viilbehövlig d a n t över.
Kamrater1 Jag har med detta velat saga, att vi böra försöka se förb8llan- denn si, som de i verkligheten iiro.
Industrin kunna vi ej förgöra, den gir olu.9~ da9t gentensanif arbete och q ~ p - innu k % länge sin bana harjande fram &amp; trädande, Vi vilja icke, eller förna &amp; ej x h ' det befintliga ora.ttf9rdign eamhalls- kanske, att se verkligheten, i dess ratta systemet, som piskar oas in i fabrik rern a ' gestalt.
' I det avseendet ha vi blivit bland j virvlande damm och bullrande .efter vara manliga kamrater.
.
S e p % maskiner, faller icke sönder av 8ig själv.
mannen i de yrken, dar de iiro i majori- Och vi förbiittrar ej .vAr belägenhet ge- tet, hur de kampat och fortfarande nom fromma önskningar och enskilda att pb vilket satt som helst kiimpa för drägliga arbetsvill kor!
Och komma ur eländet.
de ha ju ockaj lyckats.
Endast en väg gives, p &amp; vilken vi Vi kvinnor, speciellt inom testilindu- strien, ?diste pil allvar börja se p &amp; var kunna!
g &amp; fram med utsikt att verk- beliigenhet sadan den i verkligheten ar.
ningsEullt förbatt~a var ställning, näm- genom att göra Vi rrn&amp;ste bliva medvetna om vad vi ha ligen iarrn ?1zansZut~zi~zge3zs, att göra för att f % var tunga lott i nagon vira fackorganisationer kampdugliga, man för b@ttrad.
Alla drömmerier om!
vilket I sker genom att vi alla ansluta att vi var och en, pS agtt det ar oss oss till dem.
möjligt, skola söka oss ut ur fabrikerna hl &amp; [därför vi kvinnor p &amp; textilhbri- och det själsmördande arbetet därinom, kerna, 1 som kanske i annu högre grad - leder icke till nagonting alle för oss.
än v+ manliga kamrater fH kanna Äro icke fabrikerna varje dag, Aret om.
trycket och de ödesdigra verkningarna till sista platsen fullsatta av oss?
En av industrialismens mördande förbannelse, gir u t - en annan kommer genast in, ansluta oss till vAra fiickföreningar och d e flesta få.
st % dar hela sitt liy.
genom dessa och i kraft av var förepade La ' t oss kasta den tanken Aaido, att makt kräva bättre arbetsvillkor och var och en av oas skall reda sig själv mänskligare bemötande an hittills, vilket i kampen för friheten, och i stallet för oss ar en trängande nödvändighet, förena oss i en enda strävan:: att ge- savida vi icke vilja se oss .sjnnka ned memanat söka förbättra förhAllandena till en samhiillets pariakast, urstandeatt p i fabrikerna, d. v. s. höja lönerna, för- till varje kraf tnns trängning för materiell korta arbetstiden, tvinga arbetsgivarna och andlig lyftning.
inrätta fabrikelokalerna eA, att vi icke Bort med dAdlösheteo, alla svärmande förtvina av damm och giftiga dunster, d römmerier och fram med viljekrgten, tvinga dem Wiigga förmannen att vara arbetande syetrar l I organisationen iir miinniskor och ej sl.avfösare!
eder plats.
I ledet bland kiimpande Detta kunna vi göra genom orginisa- kamrater växer aktningon för dig själv, tionen.
Med en stark fackorganisation kamrat, för din klass och .för livets kunna vi satta oss i hälsosam respekt uppgifter.
Sida ' vid sida med dina hos våra ar betsgivare.
kamrater.
vinner, du rattigheteer aom Vi kvinnor iiro ju majoriteten av tex- människa och - kvinna.
tilindustrien~ arbetare och följaktligen Vaverska.
lir det p &amp; oss och ej pil vAra manliga kamrater det beror, om v5ra organisa.
tioner äro starka eller ej.
Hittills bar d e t huvudsakligast varit vAra manliga Nästa socialdemókratiska .kamrater, som uppehiillit organisationerna kvinnokongress.
.
i t oss.
Vi ha endast tagit emot vad: som givits genom dem, samt i övrigt Enligt beslut ph senaste socialdemo.
.stallt.
oss ganska oförsthende till allt kratiska kvinnokongresseii kommer kon * vad fackföreningsrörelse heter.
Med var gress att anordnas i Ar under april aorgani4ation förhiller det sig sil, att m h a d i samband med sot-dem.
parti.
aven om varenda en av vara manliga .kongressen.
.
Vidare meddelande in fly te1 kamrater tillhörde densamma sa ar den i nästa nummer av Morgonbris.
ändock ej tillräckligt stark, emedan, som jag förut niimnt, vi kvinnor utgöra majoriteten av arbetarna, och för att en och aldrig f A de heller n Q r a darinom murarna.
Vi vilja alla ut ur fabrikerna igen, u t ur denna pinande tillvaro, som kvii- ver och suger oss, gom icke passar oss alls.
Det Sr wir önskan, rAr sjiile h g - tant vAr aröm, \ .Ar stravan.
Ut p5 vad .satt som helst, genom giftermA1, genom .att söka annat arbete, genom.
.
.
ack, vi st8 inom murarna 51idA.
En och annan lyckas kanske komma u t för en tid, rnen sedan de egentliga plikter- nn som kvinna, som mor, tagit vid, barn börjat, s i - iiro vi darinom igen.
DA börjar det!
.
.
Det största felet h e d oss kvinnor ar - och det var egentligen om det jag ville skriva - att vi med.
vcir liingtan,. \ +ira drörniiinr om frihet frhn fabrikernas kvalm, g &amp; för mycket vllra egna dumma v5gar.
Var och en av oss vill bli fri, - ' trii iv anden ',.
Kvinnorna ochf6retaings- .livet.
Varför äro de så sällan p i mötena?
(Reflexioner och referat a r Hj.
G-n.)
(Forte.)
Vi ha i en föregiende artikel efter den tyska författarinnan p %pekat hur helt de husliga beotyren nu sluka arbetarkvinnans tid, sh att det blir henne nästan omöjligt att få niigon stund över att besöka föreningsmötena.
Det p %pe- bades vidare att orsaken närmast var det.
ytterst detaljerade hushåll~arbetet, dar arbetsbesparingens och koncentre- ' ringens princip ännu allt för litet blivit tilliimpad.
Författarinnan fortsätter:, Det husliga detaljarbetet förorsakar slöseri med b %de material, tid och arbetskraft.
De smA bostäderna äro förhållandevis de dyraste, det som köpes ar mknga gånger det mest osolida, och det som inköpes till mat upphandlas ofta utan hänsyn till dess riaringsvarde.
Och medellösheten i många smil hushåll tvingar hustrurna att mödosamt utföra för hand en del arbeten, som en maskin raskt och be- händigt kunde utföra.
Kvinnorna själva bliva s &amp; genom detta virrvarr armtinga- handa plikter likgiltiga för allt och leva blott frin i dag till i morgon.
Och. '
barnens anspr %k p5 tillsyn och under- hhll, en moders viktigaste plikter, blir för de många krävande husliga smilbe- styren skjutna A t sidan.
.
.
Tank d &amp; i stallet, att de sexton smA hushtillen slogo oig tillsam.mans och ordnade livsmedlens inköp, beredning och utportionering f r h ett gemensamt centralstalle!
I ' koncentreringena tid ar icke heller en sadan organisation otänkbar på hem-, mens omr %de.
D &amp; finge ett sådant Bcen- tralställe~ räkna med sexton g h g e r sk stor summa, som det enekilda hushAllet och vad det skulle betyda vid varu- inköpen ligger i öppen dag. '
Central- köket kunde da föresths av en fullt kunnig person, sona had.e tid att 8gna sig At detta, och de sexton familjerna finge ett rum till, det avlagda köket,.
att disponera over.
Varje boning blere lugnare.
och sundare, befriad som den blev f r h köksdoften.
Brirnen.
finge en lyckligare ungdom, medan de aven kunde fA sin mor som kamrat och viininna.
Men centralköket ar dock bara början, man maste och kan gA iinnu lsngre p i den .vägen, allt i syfte att frigöra arbe- tarltvinnorna f r h det uppslitande; ener- verande och tidsödande hemarbetet.
.
Db först, nar nodiga reformer vidtagits p i dessa omrAden, fil kvinnorna möjlig- heter, att aven agna sig At ideella ' ting &amp; t socialismen och danandet av ett nytt eamhalle utan klasskillnad och utplun- ' dring av flertalet.
. '
'
MORGONBRIS.
i l i ~ / g ~ ~ l D i * den i ' ~ socialdemokra-, tiska kvinnorörelsens egen tidning, börjar med detta nummer sin sjunde årgang.
/ ' i o i ~ o ~ r b ~ har = i s en stor uppgift att fylla bland arbetareklassens kvinnor.
Visserligen a r det sjalv- klart att kvinnornas intressen skola bevakas aven i den dagliga social- demokratiska pressen, men en sammanfattning av vad som rör kvinnofragor behöver hava sitt särskilda organ.
Vidare blir ett sadant organ, genom sin lättlästhet och genom att dar upptagas fragor, som särskilt röra kvinnorna, vac- kande för dem, som äro fram- mande för kvinnofragor och den socialdemokratiska rörel ' sen.
~Moigonbr-is vill sasom förut lämna meddelanden och samman- fattningar, sa vitt det ar möjligt, rörande de stora samhällsfrAgorna i allmänhet; främst tages hänsyn till de fragor som beröra kvinnorna och deras intressen.
Morgonbris bör därför in i alla arbetareldem, pa alla verkslader och fabrikev dar kdzhzoy jmas.
, a En av samtidens märk [ligas t e kvinnor.
NBgra utdrag ur hennes sjiiivbiografl.
(Forts.) MORGONBRLCI.
n Iitglienilc f r h clenna uppfattning av i~ianniskans plikt med avseende PK en rationell samverkan nied naturen vid den iniinskliga rasens utveckling, blcv det av yttersta vikt att överföra I&lt;ontrollen över avkoninians alstring PrBn clen blott cljiiriska, blincla passio- nen, till förnuftet och förstinclet sanit att inplanta i föraldrarna föraldra- skapets lieligliet ocli det oerhörda ' an- svaret i utövandet av alstringsfiinlrtio- ncn.
Och vidare, eftersom ett av cle problem i äldre Ia.nder, som främst fordrar sin lösning, ar fattigdomen, de rysliga, överbefolkade.
slumkvarte- ren och kojor, vari hysas familjer med.
.
Mo,-g-o~tb~d.s ar ett a p h l i o n s - sinô begränsade resurser, fylla ~ ~ z a d av d sforL u (' d (ï~d (?
b / m d / hin- sin uppgift under de föregåen- noma, och borde därför n l h fnch.
de Aren och lyckats skaffa sig / ölOetti~tga I; ZL~Z&amp;I ?ISI~E~ !ILU bar, ~r.y / r- erkännande för sina .redliga stra- Ic~~lrcfsloga~ *, / wi~r,~ogille~r och nu.
vanclen.
Vi hoppas att så a i e n d - c z ovgnrrisnlio~ier bland arbetare- skall ' bliva förhallandet under det.
rörelsen, som ha kvinnliga med- Ar som nu.
ingått.
.
lemmar, s e noga till att.
A / l o, ~ o ~ ~ b r i Med ~ en varm önskan om fram- (?ges och.
iti ' scs nv nIIu organiss- gang för de.
socialdemokratiska radc / ~ v ~ ' ~ J I ~ o I - -.
strävandena!
Mo1got~6ri.s utkommer en gans i rnanaden och utsändes till ' kopn- missionärer och organisationer om.
kring den 1:sta i varje månad.
Prenumerationspriset ar 1: 20 pi Til sot.-dem.
kvinnok1; ibharna och ar, 60 öre pr 1 ', Ar, 30 öre pr ' l, Ar, Morgon hris ' kommissionärer!
postarvode inberäknat.
Prenume- ration emottages ii alla postkontor.
All korrespondeiis röraritle Morgon- Lösnummerpris sasom förut, 1 C bris expedition samt alla pciiniiigefiir- öre pr exemplar, med 20 procents sandelser skola si~idas till fru Elin avdrag för organisationer och Lindley, Tunnelgataii I B, I tr., Stock- kommissionärer och redovisnings- holm.
Verkstallat~d e Utskottet.
skyldighet en manad efter varje Prenumerera å närmaste postkontor nummers mottagande.
.
p i Ovganisah ' ooner dro.
eko~~onziski Morgonbris för 19111 ausvariga för sina kommlssio- Kostar endast l: 20. ndreu.
Rekvisitioner och redovisning sändes till fru Elin Lindley, Tun- All korrespondens, som heqfaller nelgatan 1 B, 1 tr., Stockholm.
under V. U:s verksamhet, agitation Redaktionens adr.
: Valhallavägen o. d, sändes direkt till V. U. under,.
41, n. b., Stockholm.
adr.
: Fru Blin Lindley, Tunnelgatan Movgolcbn ' s har sökt att, med l B, I, Stockholm.
. '
a * Til soc.ltlem.
kvinnolrli hbarna!
, 8-10 bmn, och clik föraldrarna ha en osalrer förtjänst av 12-1.5-20 sliil- lings (11-14-18 kr.)
i veclraii, efter- som ' ett ögonblicldigt, iitminstone för tillfallet hjälpande niedel beliövs, om en av hunger förledd, alli~iiin resning skall unclvikas; eftcrsolii livet f ö r niin och lrvinnor av de fattigaste lrlasserna och de - siinlst betalda iirnbetsma.nnen ar en enda l h g, hjartegripande k-p för a t t f å det a.tt g &amp; ihop och att h i n - na halla sig uppe; eftersom i medel- klassen iiktenskapet of t a und vikes cl- ler uppsk jutes till senare &amp; lcler av fruktan för stor fainil; i, och det sena iiktenslrapet följes av sin slrugga, ö \ rerl~ancltaga.nclet av laster saint.
1-110- ralisl; ocji soc.ial ruin, för tusentals kvinnor; av dessa och iiiiinga andra orsaker ari det den 1ogisl; a följden av niaterialisili i förening med den ve- tenskapliga uppfattningen av utveck- lingen-och; nied Iriinneclom om de fy- siska lagar,.
varigenolir utvecklingen p5skynclasl eller hejdas, a t t som en plikt 1Rra pegransuing av filmiljen in- om möjliglleten a t t underhhlla den.
Den vetenskapliga materialimen, strii- j.
.
vandet att - förbiittra den fysiska ty- pen, tycktes: mig, niidviindigtvis böra förbjuda föriildra.slrsp för andra än friska.
akta par; barnalstringen slriille IiP~l.las inom gränser, ' soin vore fören- liga ined moderns fulla hälsa och fy- siska viilbefinnandc; som en - plikt mkste det ilaggas a t t icke bringa barn till världen, riiecl mindre betingelserna för deras ordentliga näring ocli ut- vecltling vore tjllstacles.
Betraktande.
det son1 hopplöst saviil.
son1 skadligt a,tt predilm as1; etisn-i * och uncler saiu- inanstiillande av n.on1inel1.t celibat ined en.
vida utbreclcl prostitution som xindgiinglig följcl p i grniicl av besliaf- * Frfim a t t lin varit.
s5 gott soiii nllaiin- r %il:iiicle liar dciiiia iiicniiip övcrg5,tt till a t t blivu noiiitvistad, i det a t t allt Aera Iilrnrc niinicra .onif:tt,t; l dcn: ' isilitcii, a t t a.tcrh !ill- sainhet Sr iiiöjlig, soch i c h skadlig för liiil- 3nii.
At.t rliireiiiot aiiviinclniiiiet a v preveii- r: i m iiieclel Iran föi~orsalin.
~ l i ~ l i d ~ o i i i i n rygg- miirg och Iijarna, iieiirasteni, hysteri .oc.li inclra nervös?
sjiilrdoninr saii~t ' uiiderlivsli- laiidc 4ioS Icvinnoi.nn, fra.nili8llcs av ni5iip:i. iilcnre.
N c r a niig5ende 8den:nn.
frSga i " Xk-: enslrapct bcli fortplaiitiiiugen " av N n r t a 3teiiisvilc.
, a v e r s.
anm..
. '
. '
'
.
kln1 drag ur de amerikanska h n i nornas stålining.
.
A v Olivc hi.
Johnson.
v. I den fackliga rörelsen.
I Arnerilta bestrides naturligtvis icke kviiinoriiae siitt att organisera sig och i n A r p inbilla sig verkligen, att de hava sainma rättigheter som miinnen i den amerikanska arbetarefederationen (Amerin can Federation of Labor), om de bara visste att begagna sig dariv.
Men del tir ju ett välkänt faktum aven i Europa, att denna fackförening stAr p i borgerlig griindval, d. v. e. dess grundprincip ai, samarbete och likstiilliga intressen mel.
lan kapital och arbete&gt;.
I förhAllaiide till arbetsklassen iiro dessa föreningar skr5orgatïlsationer och omfatta bara n &amp; gr3 f A gynnade brancher.
I-Iirigexiom iir det lätt att förstd att dc förmii göra litet eller intet för arbe- tarkvinnorna.
Kapitalet betraktar ju henne helt enkelt &amp; om billig arbetskraft och det vore att störa det gemensamma intresset, om nian satte ' sig för mycket ph tviiren.
Det enda fnck, som alltjiimt konsekvent hillit p i lika avlöning och lika ratt för man och kvinna Br Typo- grafiska Förbundet.
Resultatet darav har dook blivit att kvinnorna nastan helt och libllet uteslutits fr911 detta yrke, i vilket de, om konkurrensen varit fri, sakert skulle inträngt i massa.
Vi tvivla ej p &amp; att det var karleken för miinsklig ratt- visa som förestavade typernas fordran, inen man ser därigenom, vilka underliga viigar rättvisan kan taga i kapitalistsam- hiille.
Det ar männen allena, som vunnit diirpb.
-.
- MORGONBRIS -.
- - - - -.
- ...
.
.
.
.
.
--.
- De flesta industrier, i vilka kvinriorna massvis arbeta, 1x1 blivit helt och libllet ignorerade av A.
I ?.
' of 1,:s organisatörer.
Dessa arbetareledare existera p5 att pungs15 arbetaresknrorn och dartill fin- nes ju ej stor utsikt bland de iitsiigna kvinnliga arbetarna.
Dessutom finnes ej nggot hopp om att höja deras stall.
ning genotil sltr:lorgarrisritioncrn,2s för- biiclslagar eller utestiingniide av massan genom höga intriides- och rnriiiadsav- gifter.
I detta slags arbete behöves ju vanligtvis ingen yrkeskunskap och den industriella reservarrn6n star alltid .fardig att triinga .sig in.
Inon-] skoindustrien, bornullsväviiads- industrien, bland tvatthusar betare och dylika har dock tid eft.er annan Siinilits ganska 1 stora blandade organisationer.
Litet eller intet har dock utrattats utom att vissa ledare ha lyckats svinga sig upp.
I skoindustrien har gjorts de mest skamliga avtal med arbetsgivarna.
För- eningsmärket, ott präktigt reklammiirke pA denna vara, har silts till fabrikan- terna av föreningens stayrelge mot avtal att arbetsgivarna skullo avdraga D för- eningens~ mdnadsavgift frien arbetarnas löner och överliimna: deni At, styrelsen B.
Pil m h g n stiillen var- detta den enda organisations som fanns.
I avtalet för- band sig ledarna vidare att avvii.rja 3trejk i fabriken under den tid avtalet ~allde,.och om sbdan skulle utbryta, att ~ o r g m i s e r a n ~ i a arbetare att intaga de strejkandes platser.
I Fall River, New-Bedford och andra itäder i borniillsviiveridistriktet i Mas- iachusets ha taid efter annan utkämpats leta och bittra etrider bAde av fackför- rniiigar och av oorganiserade arbetare.
\ Iiin och kvinnor ha di.
stridit tappert ~redvid ' varandra, men det har frAn) örjan till slut varit förtvivlans kamp.
Svalt och kijlcl har stirrat dem i ansiktet) ch de ha lidit nödens nederlag .. Resul- tntet av att dessa nordstaternas arbetare ej ha helt och IiRllet kunnat underkuvas och att den nllrniinnil folkoflnionen oftast varit p i deras - sid+.
.. hai: delvis blivit, atit hela-fabriker, ja t. o. m. hela stiider, som hild.ats nästan uteslutande av delina industri och därav beroende personer ha slopatt3, d % kapitalet dragits ' d a r i f r h och till sydstaterna, dar råma- teriel finnu utanför dörren och dar ar- betarna iiro mera medgörliga.
De svarta.
ha riiinu slaven i blodet., och det, vita patrasket^, som negern kallar de vita.
arbetarna, iir fullt di lätt att undertrycka noin de svarta.
Den beryktade ameri- kanska hum bugspolitiken driver sitt spel fritt i dessa stater.
Fabrikslagarna, som reglera kvinno- och barnarbete;.
dbliga och illa, övervakade som de överallt äro, bidraga dock pA sina stallen att h8lla arbetsgivarna i uchack.
Illen i sydetaterna gives ej ene dessa lindriga tvingamedel.
.
För niigra Ar sedan genomfördes i South.
Carolina en lag, 8orn förbjöd barn under 7 ar att arbeta i ' fabriker.
.Denna l a g blev av South Carolina högsta domstol förklarad inkonstitutionell.
Att arbets-.
givarna gent emot folkopinionen gjorde sig besviira sig med att få denna lag: förkastad bevisar i. och för sig att en oer- hörd profit suges av barn redan i denna @ la fllder .. 1 Georgia ha dylika. '
lag.
' - .l €örslag tid efter annan blivit .helt.
och billet förkastade.
I korthet sagt, arbeterskorna är8 för alla praktiska.
iiudambl, helt och hA1l.et organiserade.
I fackföreningsrörelsen.
har kvinnornas verkaamhet begrinsats till SA kallade, Labels förbund.
De Fiesta fackföreningar ha, som sagt, sina 3kr&amp;mnrken, som begagnaa pA det kom-.
merciella nmrAdet som reklammärken.
.
Label för bundexirr verksamhet gAr därför.
.-.
~t pli att stiirka denna reklam och att f &amp; arbetarna att köpa dessa varor.
Men lär arbetaremassorna, eom blivit utsugna-.
4 '.
fenlieten av miinisknns natur, d tillrå- motsatt sig iitbredmclet av n y ~ m l t l l u - förde cless åtcrupptriidande i fraruti- tjcr clen veteriskapliga ' rilaterinlisrucn sia.nisiilen - iincler frnnili~llaucle a t t den?
Detta, v a r clen syn p i salten,: - fi.illltoruligt rationellt och logiskt - deil Gr iignacl a t t draga proletariatets soni lades frnniför mig av H.
P .. Blar.
frivillig be, " iinsning av barnalstrin- iippii15rltsainlict bort ifi ' 5.n den verk- h t s k y, nar hon upprullade f ö r m i g gen, iiledan den tillater utövanclct av liga orsaken till fattigdomen, monopo- miinnislrans historia, berattacle om dc scsiiclli.
funktionerila inom de let för en enda lrlass p &amp; ' b8dc jord och lienries iirsprung och bgst$mmelse, p&amp;- grönscr, soni angivas av mbttljglict, kapital.
rncdgiva: a t t niir saii~hii.llct cn visade för mig de krafter, som danade största fysiska och mcntala effek- gKng blir.
byggt pIPL clcn j; runclsats, a t t niiinnislzan, och clet vcrkliga samban- tivi tct, goel ordning, vlirdiglict för; illt, som iir nöclviincligt för frandmin- clct mellan hennes nxivarande, giingna.
silmliiillet och sjiilvalctiiing for indivi.- gandc av i.ik~cloin, blii.
a.lliniin egczi- och forntida liv.
tlcn.
T y vscl ar in.i.nnislran i teosofins cloiii, CIA iir ticlcn Ii~aiiiicii a t t t a be- I i ~ l l t clcttn ar dct ingenting, som folIriiingssl&gt;öi.siiidlet iindci.
överviigan- ljus?
IXon iir en andlig intelligens, ciis för ett ögonvliclc iniicbRr c t t god- tlc.
- - - Ur sthiel, som jag \ w: evig och osltapad, som genomvandrnr ' lciinni~ncle riv tyglöshet, lastbarliet och at t sc iiiiinnislraris forn tid och hennes cn ofantlig cylrcl a v iniinskliga erfa- o1icJd; it s j; i l ~ s ~ W Tviii:t; cmot.
iir clct frain.tic1, var dct vA1 i ' indcrligt, a t t rcnlletcr, födcs och iterfötles p &amp; jor- cn ~ I i l l ~ é t ~ i n och k t intcllckt~icllt för- inina ögon clA voro blintla.
fiir dc cljiipt rlcn niilleniiiin cftcr ~ilillcnii~in, och svarlig plan f ör dca miii.isldiga iit- liggniiclc orsixkcrna.
till Iicnncs nuva- I h ~ g s a i n t i i t ~ ~ ~ l till i l ~ ic1cnlm:cili- \ recl&lt;liligcn, i dct clen bctrnlitar alla raiidc cliindc!
J a g nnviintlc ctt.
mn- is lan.
IIoii i r icke cn ~ ~ o d i i l av it i nia, -- mtiirligil insl.inl~tcr soni förci7i; " Ll fijr Iclritrllt 11otctincrlo2 för c t t oiit:.
- snii-i iilatericn, nlcn l i m iil * ii~ncs:l~iten rcglbranrlc, ickc f ö r ui; sotanidc, ' ocli si-i- tycktcs i \ .ilra a v ~natcricllt iir- tericii, och clc matei * iciis fornicr, vari kc !r a t t u t v e ~ l ~ l cn a sund och viil.
nv- spi ' iing.
Men orii 11i.i clct onda, staiu- Iion Icliiclci.
sig, iiro hennes cgct ~ e r l t, vligii Icropp som den nödviincliga maclc fraii cii djiipiirc ligganclc IiiiNa, Ty niH.niliskms intclligcns och vilja griindv:ilen f ö r en siinil och viiln1:vecli- om clcss orsiilrer c j vorc a t t finna pli iiïo s1; aprinde I&lt;rn.fter - icke ~1tfi:piindc l i.
Oiii nlatcriiilismcns föriit- clct iiiatcriclln plaiict?
0i:ii 1~ot; eiiiedlct ex i i i l i i l o ([: ii.
jntct), meil slcipnii- s i t tniiignr s l ~ u l l c vara sanna; liar nian cuclast satte i gang nya orsaker till de p5 sainina &amp; tt soin 1nR1a~cns 1i.jiii.nri.
ingenting a t t invRncln niot, clc ny- fraint.ida clinclc, och, e1im.w ctt till- - och clcssa Iirafter siitter rniiunisknn n~althusianskn slutsatserna; t y till oclin fiilligt botcineclel f ö r Ögonblicket, Ölta- i verksamhet genom varje a k t a v - sin med d e socia.lister, som bittert hava de sjiilva ~julrdomens styrga och med- tanke. "
(Forts.).
. '
'
--.
- M ~ R C O N - ...... B R I _- S _.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. -.
alla tidni; ignr.
Intresset steg högt bland telleii eller miljoniirsklubbarna och under alliniinlicten.
lilafisnndnn ' hos de atrej- d e m, medan champagnen flyter och de Icunde @ d över alla bräddar.
blnn kände finiiste riitter serveras, s d i ~ k u t e r a s arbe- ~ p: \ sig ntt det gWlde kamp ph liv och tarefrsgan och mer iin en arbetaretvist död, kamp iriot satnlialleta och friimst har blivit antingen börjad eller slutad arbetarnas, utsugare.
Socialisterna och under detta alyckliga samarbete,, all t i synnerhet kvinnorna togo del med kraft.
efter Forn kapitalets intreasen fordrat.
Viildi @ möten l-iöllos, socialistisk littera Nar nu sömmerskestrej ken hotade för tur utdelades i maasa och mottoga och starkt att utveckla sig i klasakampens tecken var det tid för denna r viilvilliga B.
IC \ ~ini~oröatri.ttsrörolse~~ i Aruerilia har liktes ineb iver.
Rleii n b intriiffade nilgot som har institution att ingripa.
Mrs O. H.
P. n~stdii iiteslutniide bedrivits av de bor-.
r och bezrndra,~ andn Belmont, av gruv- och jarnviigsrnil jonars gcrliga kvinnorna och i borgerligt syfte.
v5ckt ~ t o !förtindron hit till E b r o p, ja kaneke synnerligast slakten, hade allaredan visat Ciric Pe- Med undantag av Englni-id har troligen Socitet.iclamerns, mdngmiljoniir- deratioii sin iifidiga välvilja genom en ej dcnna rörelse bedrivits i ndgot land h k.
med den eiicrgi rjoiii i U.
' S.
&amp; len det skorna koinmo fram, togo ledningen av inbjudan till ett möte.
Hon var dess-.
o:iktnt kan tlen riIdrig Fiigns Ii:i varit stre,jkcn o ' h hjiilpte dc ~itarrnade söm- utom medlem av kviiinoröutratts.Förenin- nagoil pcptliir riirclsa.
Den Ilnr niestii- merakornii, att vinna sin kiiinp.
S2 gen och denna har ju.
till slagord, liks riitt för alla kvinnor&gt;.
Till denna hör dels bedrivits iiioin en viss del av rnerl~l.
Iiettc det !l hlen f61 att fiirsti~ vrid som hiinde ocli4 miss Anna AIorgan, den mäktige klnssen, niestadels av de professionel !a behövs ettf par ord till Förklaring.
Som stAl-, jiirnviigs- och penningkungens dot- och affiirikviiinornn och innebiir egent.
ligen enclnst frigan om utvidning av den eagt är cpn filckliga arbetnrerörelsen i ter.
Dessa två, CtEöIJda av andra av f r i i konkurrensen b avi il pi9 det iiidust.ri.
Amerika l ygd p i den falrkn grunden storplutokratiens kvinnor, - ställde sig i ella faltet som 1x1 det politiska oinrAdct.
av gemyt&amp;t samarbete mellan kapital kvinnofrihetens och jamlikhetens namn och arbete1 Och det iir detta som varit som ledare för syflickorna.
De fördes Men bland de styrande p: \ de finan- orsaken ti \ ll att alla de stora strejker till Hippodromen, New-Yorks viildigaste siella, koinmereiella, iiidustriell:i och som startats i U.
S. snart degenererata och politiska onirAdena iir kvinnoröstriit ton gAtt oni ir ?tet.
FrBn denne fulska prin- ~ffcntliga lokal, Rom var hyrd och be- tald av mrs Relmont, och d i r överöstes icke popiiliir.
: Ej cliirför ritt dcn iir cip hnr emellertid ~ p r l l ~ g cn i t institution l e av syinprtiuttolandan, sliskig hour- sokvinnlig.
eller dylikt pjfisiz, ty dut rotii niippcligen har ein rnnlce i hela qeoisi-idealism och kallprat om pluto- tror niaii.
ej Iiingre.
yd i Anierilra.
Alen vich viirlden, niimligen, The Civic Fe- kratins och proletariatets jamlikhet.
de mfinga valen och kontrollen av den deration~.
Detta är en organisation, Det var p5 modet i dessa dagar bland redan viilcliga massans r (ist &amp; utanför den som iig ger sig esietern för att stifta goda Veiv-Yorks - socitets-damer att hysa en styrande klassen har blivit ett besvarligt förtibllanden mellan kapital och arbete.
: yalig fiympati för de strejkande flic- göra.
Den kostar bide tid, huvudbry Den bestAr av 1 2 arbetare, ledare av korna och det blev till en skyldighet och stora summor pengar.
JIan ~ p c k u A. F. of L., 12 av Amerikas mäktigaste lerar ständigt pb att göra inskränkningar magiiqler oc !i 12, som säges represen tera för kavaljerorna, d &amp; de med riina damer gingo u t och in .frPn sina nöjesplatser, i den .D allmiinna 9 ' .röstriitten ocL- har alliniinheteii och besta av landets för- att köpa tidningar av flickorna (som salde lbngt i f r h lust att utvidga den p.i n k niimsta biskopar, präster och professorer.
dem p &amp; gatorna för att bidraga till got omrAde.
The Civic Federation har.
sina samman- strejkfonden) och betala med silvermynt.
Bland arbetarekvinnorna kan mah rent träden pil na " got av de allra finaste ho- Pil sd sätt blandades flickorna alldeles a r siiga att .det ' ' aldrig existerat nsgon .röatr~ttsrördse.
b18nnen fil j p riista och rösta iin pA det ena partiet ' an pk det Den BASTA nydrsgdva en organiserad arbetare kan giva sin hustra, moder, sy- andra, EA det är ju klart att kvinnorna, eller kvinnlipanh&lt;irig ar ett prenume.rationskvitto p H MOROONBRIS 1911. der, dotter som ej ens veta a$ mycket om socia- Morgonbris kostar i prenumeration för helt dr 1: 20, tre kvartal 90 öre och lismen som miinnen, e j skulle kunna se halvt dr 60 öre.
nigoa nytta med att fA röstriitt.
Klipp ur nedanstående prenumerationsblankett och prenumerera omedelbart i4 Kvinnorna.
inom det socialiatiaka aïbe- MORG0,VBRIS för Hr 1911. tarepartiet ha .aldrig befattat sig med röstrattsrörelsen.
De veta att det ar p6 det industrielln omrAdet som ' den eocia- listislin rerolulioiien mbste utkimpas.
Hos postansfdten i ..........................................
Vad den politiska; örelseii botriifflir, tiR %r nu arbetareldaseen i-edon i stor niqjori- rekvireras for år 1911:.
.
tet med d ina röster och blir denna klass en @ ng klassmed~eten, eA har vi annat Abonnemange- Antal exemplar.
arbete att utriitta iiti att bråka om röst- K.
7 avgift i rätten.
Kviniiorna inom r Socialist I&gt;i.irtyn Tidiiingnriias namn l:citn 2:drn h i j o tior eiil1:it sig till c h 1) orgerlip:i riiralsen tnxtin rono or 6.0.
.
k v., Iv och arl~ct:it n.icr; i iijr kviiinorösi riittcn iiii för tjocialiemei~.
hl:cii pil deras koiigress i. Cl-iicago i fjol motarbctncles denna in- konsekventa siilnclpunkt av de intelli- gentaste av S.
I ' .-kvinnorna, &amp; om dd.
intogo samma hAlliiing som kvinnorna inom Socialist Lnhor party.
115 ~rhetsfiiltet, skol8 i t .och köpa för silin sin5 slantar, titta dc i Ainerilm som annoraiides mera efter gottköpsmiirket i n fnckföretiiugsniiirket.
Dessa organian- tioner Iin.
.dZrfor.
qldrig spelat - niigoii miirkbar roll.
, ' F ' --- 0 l -- l 1 1 1 $1 ' I - V1 I. Sömmerskes trejken.
Not slutet .an: \ r.
1900 utbröt .en ator sömmerskcstrej k i Kew-York.
Den fick stor omfattning och spred sig ocksi till andra atiider.
De uppskakande förhA1- landen varurider desrra kvinnor mdste arbeta blevo genom strejken vitt kanda.
Avslöjanden av förhdllandena skedde i .............................. hg.
....... öre krithas.
p ........................
.
.
... den ..................... ......................................................... Adress.
och övcrrnskndcs av ritt di d i r oviintal lin blivit förcuii ' il för.
uppvaktning och ppiilaritct, och den finn &amp; il kest.rhderi knöt ~syjterbaiidet B strypte snart der:is första cljiirvcz dng för friheten.
r The \ \ ' omen ' s Trade Union Leagiier (Iiviiinorrins fackförbund), en gren av A.
P. of L., liliïtillföreiie, det rnkste erkiiiinas, en vissen och overksam gren, llclr hastigt liv och snttes i verlzqarnliet, striickniidc iit sig för att dra iii de intet ont anande ilickorna i &amp; it {grepp.
Eva AlncDondd Virlesh, Iiinge kand av dem SOIII uppmiirksammat henne som en för- &amp; igen kvinnlig Iöj tnaii t under Goni pers, 3li:chell och lieln A. F. of L.-lechiiigen, ' anllinda till platsen och tog hand om sitii:itioiien.
Vid cle~iua tid hade den socialistislra agitationen bland Aickor- ns börjat vsr &amp; och blivit de borgerligii socitets- r systrarna, helt förhntlig.
.Anna Morgan stampade med Eoten (i tidniii.
garna) och sa ' att den ' socialistiuka agita tionen mii~te upphöra.
l h a Macilonald Valesh griit bittra tirar (ocksii i tidnin- garna) och protesterade mot den socia- listisim agitationen.
l h förskräcklig f~rvirring uppstod nu.
Den klnssnnda soin först inspirerat flic korna försvann snart.
Kamplusten fiir- svann, striden förlainades, det hela slapp nade av och ~ n a r t hitde flickorna bter- viiiit under allti niojliga förhiillanden och intet iner hördes av.
Men ett h r vunnits med denna strejk.
, The Civic Ii ' ederation~ har nu iiven sin kvinnliga bransch under vilken Eva fiIncDonald Valesh, » The Woinan Trade Union Leaguesn ledare, nu innehar en avlönad syssla.
Siiledes äro de nu be- redda tt riikna även med de kvinnliga arbetarna i Amerika.
Den sömmerskestrejk, som i Ar gAtt av etapeln i New- York var inom en helt annan bransch, nämligen kappsömmer- skorna.
Som jag varit bortrest nästan anda sedan den utbröt, kan jag ej yttra mig därom.
SOIII Minneslistan för ~ ~ ~.
- d e m borde, kvinnoklubbarna inflyta i febr, nummer.
Ändriiigar i fråga om namn och adress insändas till expeditionen snarast.
Nyutkomna böcker förlag.
a Frams icke kopa annan symaskin an som &amp; r den yppersta i han deln, av etörata fullkomning och ger atörrrta valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de med vart firmamarke for- sedda maskinerna aro ett fa- b r i k ~ t, som p i teknikens nu- varande s t h d p u n k t &amp; r det högsta som kan uppn8s och 5vertriLffae icke av nigot annat fabrikat.
Sar.
ikilt förmAnliga botalningevililror.
, Symaskinsaf faren SOblDWW, l C l 1 ~ 1 I i C C) ~ ' J ' i1.1: till S V C Y ~ 1.ilig CS d o i i i.
1 kr.
' Z.
T 1 ii g 1 11 11 t7: I I j a l i i i ~ r Jsrnnting, l i t k i i s t till (!n stiiclie.
50 iirc.
II ö g l ii n c1: (hr1 1:rincllizigen.
Rn iclépoli tikcr.
50 öre .. Vasagatan 52, STOCKHOLM.
8 %.
- .. ' Statens garanti.
Motböckerna gälla over hela riket.
Ficksparbössor tillhandahållas.
för MORGONBRIS, din EGEA iidning!
Aktiebolaget Aktenskapet och Gardin-Magasinet fortplantningen.
Specialaffär för Gardiner och Föredrag av Martha Steinsvik, övereatt f r h norekan av A. W. G.
Pris 10 öre ex. med 10 proc.
rabatt d8 minst 25 ex. rekvireras.
För mindre antal 16 öre ex. Broschyrerna sandas portohitt men ' bars betalas i förskott i postanvisning eller post.
töiskott (ej i frimarken).
Rekvisitioner can- das till Fru Anna Guimn~~escn, I \ ' ommend~regatan 7 IIII, Stockholm.
avpassade Mattor.
Stureplan 2..
Stockholm.
.)
Aktiebolaget iuvudkontoret: Avdelfl.-kontor: Klarabergsgatan 23, Kommendörsgatan a5.
Barnhusgatan 16..
Depositions-Ranta Kapita1rakn.-Ranta, Förmedlar köp &amp; fOrealj Foniavilelninien s.}
5 poG.
ning a.v aktier.
Kassafack fr. kr.
5 pr år.
CARLS-+ENS: PORTERBRYGGERI - sedan gammalt vttlk#ndt för sina tillverkningar, rekommenderar - Niruna sot.-denn.
kvinnoklubb av- all er ordinarie möten 1:sta och 3:aje m h d e -; en varje mknad i Folkete Hus ' lilla sal kl. 1 Styrelsen; $x) e. m.
~ 8 2 8; synnerligen godt och lämpligt mhltidsdricka och som l#skedryck.
.
Tiinelibller, i likhet med evagdricka; andnut 2 proc.
alkohol, hvarför det afven kan rekommenderas nykterieter. '
s blandnin rekommenderas som ett utmarkt gott Furulunds soc.-dem.
kvinnoklubb tvhaller ordinarie möte tredje tisdagen rarje manad i godtemplarsalen kl. V e S:.
m. StyreZse~z.
Hälsingborgs sot.-dom.- kvinno- rluibb avliAller möte 1:sta och 3:dje nihnda-: en i manaden i Folkete Hiie ' F-sal kl. 8 e. m..
Stockholms Tjänarinneförening P ~ a ~ ~ a g e - K a f f e b r ~ Humlegårdsg.209 ~~e~iet 9 Rikst: 36 68.
S AI~DI.
54 41..
vbiiller mate varje torsdag k \ q30 e. m. i kal en Tunnelgatan 14, 2 tr.,.
.
-
