# ID: svediakorp-per2348
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,053
# sentences: 1,184
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkstallande Utskott.
(6:te arg.)
N:r 9 September Prenttr~rcralionsprSs: i:~prhdlLr.60öreprh.lrt och 30 öre pr fjärdedels ar.
Lösnummer 10 öre.
, Henriette Cmne 1 - Stockliolm 101 0, A.-R.
Arbctames T ryckcri För redaktlonen: Annonser B sista sidorna pris 15 öre pr mm.
För expeditionen: Elin Lindhy, Tunnelgatan 1 B, I Stockholm.
R U T Hagagatan H O U 18, S T AFSON IV.
ö. g.
STOCKHOLM.
Allm.
Tel. 22069..
vi1 först og frnist vccrc flere, vi vil vere Halvclelcn (rop: .Ah !.)
- maaske td og med den bedre Halvdelb.
f ä7 typograf till yrket och iwaldes @ rra dret i Köpenhanmns stadsfullmuktige.
H o n ar typen för en oracld, ntd2ntecZveten ocA sjalvstunc2ig arbetarlcvinna.
Som typo- graf och arbeta~7cvinna 7mai hon börjat en intensiv k a t q tizot det eizsidiga.natt.
~~~~~~~~~~~Ozrc7et f ör kvimor.
Hon är 1 övrigt en mycket verlzsam medlem av si21 parti och representant vid sdvtil den stora kongressen som [len intermationella Buinno.
* kol2 ferensen i Xöpm Aamn.
Pid det stora; kui » nomötet i Grzcndtvigs Ek ' Jick hon.
t~il2fälle att visa Imin- norna frlin skilda ' ZamZ &amp; tt även en kvima kala leda födmnc2lingarn a gned fart och Isluna.
Den kvinnliga 7zögerrcpreseszta~te.n i Stoc7cholm stacZsfictbiiiklige) sona u l s ~ ~ n ~ att posera med e12 migot til2gjot.d origi- nulitet, var 22ere p &amp; besöket hos dc c2anska studsfzdlmu7ctige.
Fröken Pcc1,ltgre) z ptt- Henriette Crone.
rnde bl.
a., att de 71vinnli~a medlem- harna i Irommunstyrelserna icke hade hn (7m syftemdl {in cle manliga.
Ocli.
sitt Efter detta ytt~cmde blev stGmniqen tal slöt hon wzed ett ' ' leve.
mannen "!
ntigot generud Bland » flideman fih Kö- Nen dd var det som den danska parti.
penhamn och Xtoc7c7zol~n .. .. Jfen det ger vitmen och ?1red2ensnren av Köpenlznntns oss e92 klar förestii~lnin~~ om en orädd dyrelse, frölam Crone, stod u ~ p och och stridslysten förkumpe för vdra ar- sade: betarkvinnors frigörelse genom socia- » 3fedens ZKvincZwne i Stoc7cl~oims 309.- lismen.
gerrand kun er 2 av 100, ' er vi 8 av G * 42 -- 09 vi vii?
noget for OS seh.
Vi o \ 1910 I.
.. ' Från vår International ..
Den 26 aug.
kl. 9,30 f. m. samlades i Köpenhamn till den andra interna- tionella socialistis.lra kvinnokonferen- sen kvinnor från hela världen till råd-.
plägning om kvinnornas och.
arhetar- ldassens största och mest betydelse- fulla frågor.
Dar var inalles 1 ' 30 om- bud fran olika socialistiska lzvinnoor- ganisationer och övervägande antalet arbetarkvinnor.
Konferensens lokal ' i Folkets Hus p$ ' Jaktvej var festligt smyckad me.
fanor och blommor.
Så sjunger en kanskör A.
C. Meyers kantat " Vm velkommen Kvinder " och d.arefter tar f r u Z e t-.
k i n ordet för a t t hiilsa kongressen.
I-lon erinrar om svarigheterna för kvinnorörelsen; om sina förhoppningar pb ett internationellt samarbete?
villra nu börja g &amp; i uppfyllelse.
Så talar hon on1 den socialistiska Ininnorörelsens betydelse för arbetarrörelsens frain- &amp; ng och slntliga seger.
Fru Elisnliet - Mur viillioinn~~r darefter lconferense$,.
på tre olika spr; " tk och uttalar samti: .. djgt de danslra lrvinnornas gliidje a t t - vara lronferensens viir ' dinnor.
Kongressen skiille ni1 var; \, f srdig a t t övergå till val av sina fiinlrtionarer .. Dessförinnan önskasr emellertid Clara Zetltin en symp~~ticlen~onstra.tion för Finland.
.
Flon liar ett resoliitionsfGr- slag fiirdigt!
vjllret kongressen ined aclrlnm,&amp;ion .slr %nlrer ' sin tills111 tning.
Resoliitionen lyder: " De i köponhamn.
2 6 mipuati 1910, till.
, ' sin andra intcrn.ztionclla.
I&lt;o~igross snlinlade
1; i l swiii Itlciiiolii.ri.tiJ; un l w h: h1.11: drw i; itostiingtlc niira 40 O / o a v miiii- i r l i n i l fiji:cslog ii1) ~) i ' ii.i:t; i.ritlct av nc.n oc11 yttradc f r u G. till sist, a t t et.t in f-cm; i t ic.mc~ !lt; O.i * l:i.Lii, sol~i jckc i n. g c n i~i:l~ct; ~rlcvinna i - \: Art land, 1il.ot.t s1; iillc oll ' untliggiii ' a, ii-icil (1clan-.
I i u n; i.i:l) ct,z för cn röstrutt, som gc- tlcn o111 i:iirclscii i olilr; ~ Iiinclcr iita.11 .noni dct niest oriittvisa av alla streck, cic1; s; " i.
rlisiiiiti.
!.i:a,; i.litii~llii, kvinno:fi:Hgor.
f a t t i g .v A 3: d s s t r e c I; e t, skulle I. dcii g a i i ~ l i li ' 111g; t i~ dehr~tten pA ilcm i.itestLnga.
stora slcaror av arbetarkvin- nii, pi ' irikt iiiot i vci; ntle s \ * enslia och lid- nor mcn knappast n8gon borgerlig I I.
I I L s ~ r s i inarke- liv.in.ua., $,ven .om clcnna bestämda op- I.
i~öcl \ ~iii~cliglictcii iitav stöi:i.c position ~1ii.illc törna einot den oppor- fristlict i c1.m intcrnnt iont 1l.a f örhinclcl- tima politil~en .i frzLgan.
F r u .Dalströin sen iin Iiittills.
Tyska, österriliislia 1iBvcl; i ' ile s a i n i ~ ~ mening, a samt visade och ryska tn.lnriiirior wmacle för cle p5 cle borgerliga.
kvinnornas hiillning nya pi ' ojclctcn och iiiciinde a t t " Die till vAr Irlnss under lockouten och stor- Gleichheit " niycliet va.1 1.ciinclc som Iiit- strejken och anknöt till detta sin me- tills förnieclla.
dct inte.inationella ut- ning a t t med de borgkligu.
kunna icke bytet.
S1i:itligen tog s i, efter n, ' ~gru vi sx.rii,zrbetn.
föl.-klnring~zr fr2n Clara Zctkin, hol- Dcnnix frii ~Dalströins uppfattning Iliuclslcorna si t t förslag tillbnka och delaclcs a v alla de följande talarria och Zetkin sns. %g liiirmed fragan u r viirl- hörbarligen av I~onferensens alla del-.
clen.
S &amp; övergick kon fe ren sy^ till sin vik- tagare, utoiii cle förut ointalade en-, gel skornk tigaste fraga " Meclel och sett för er- Fru Gjösten, Norge, rela$raclc ö \ x m d e t a v den a l l in ii n n a lrvjn- noi:ö~triittcii. "
Till clenria lixcle siints röstrattsfr&amp;gans O utveclcling och lös- iriotioner .frAn l1y~1i1a~icl, Österrike, ning i sitt land, a v, vilket man fick Polen och Svcrgc, a.lla ghencle u t pli, veta vad som förut ar bekant, a t t c k.
a t t social.clenioltri.~tisl~a Irvinnor icke streck, som varit binclande vicl deras lwnnn i ~ r b e t f i ör ~ annan k vinporöstrktt Iromniunaln ocli ännu är vid deras po- %n clen a l l m ii n n a.
Det blev en liv- litislza röstrstt, icke p$ långt niir äro.
lig, sti:inclta.ls hetsig debatt, diir tvi, så krsnlzancle, orattvisa och farliga ineningar gjorde sig giillancle.
FïAn som de, vilka klavbinda den Lindman-.
England tillades för ' sai~iarlxte nied ska rösträtten i vårt land.
S &amp; kom konferensen till slutet a v clcn borgerliga röstriittsrörelsen och föl; gocltaganc1.e.
s v den inslzriinkta d.ebatten, som varat 2 plenum och an- - 1~vinnoröstrStten soin ' ett steg fraiiiiit tog konferensen med alla röster mot ".
till inilet.
Detta Iranske nggot kiinde l o f ö l j a n d e: \ h a ' viinnit lionferensens gehör, om icke en av engelslroina, miss Murrey, ' Xonferenscn bekräftar det uttalande, soin förkla~rat a t t cle (engelskorna) icke gjordes a v den första Itonrerensen i Stutt- tillliörcle arbetarlrl assen utan bour- gart 190i.
Med Iiansyn till de fortsatta försök, so &amp; geoisin, och endast arbetade f ö r den- göres för att bedraga livinnornas .stora .fler- nas mening i friigan.
Detta yttr,ancle tal gcnoiii införandet av en inskrankt kvin- franiliallade en livlig indignation, vil- noröstriitt ocli d5riiied samtidigt .sparra va- lien liimnacle replilrer s&amp;clana som en gen till politjslc nixltt för hela proletariatet, bchoiiar ltongressen ännu en gang siin kil t cngelslr manlig partiviin (Barnes) gav: följanile principer: " Företricl~ ni: icke arbetqrlrvinnornas Den socialistiska kvinnorörelsen i alla *.
intressen,,, lin ' ni.
icke r ä t t a t t ' deltaga Iiiiider tj1l ' b:iksvisnr rlcn iiislirii.nkta kviii~io- i nirl~ctn~li \ ~ini~orii:is inte.i:nnt,io~iclln riistriittcii soiii cii: f ' iirr?
; ilslciii iig och ctt för1i; i- koil f ~1:cIl.z;. '
' ~ " .i * fi~i ~ 1 1 g ~ l.
s k h \ r i n ~ 01. '
i - ii:~iiilc: rv yriiieilwii oiii Itviniinnu politiultn, Dcii 1iiiiiip; tr fiir ilet ciida levaii-.
iiris iipp:t ' i~ttning skillde sig mrs Dora; jiii~iliklict.
ile, konltrct; ~ iitti ' yclict fiii dciiii:~ lir-iiicip: dcii Montefiore samt k n i i tre.
clelegera.de.
allinlinna Iivinnoröstriittcli given Bt alla X!
s Montefiore niimncle i sitt anföian- niynclig,z och oberoende: tv egendoni, skatte- betalning, bildningsst~iiclpiinkt eller andra * c1.e a t t om lur Shaclcletons förslag till ~bctingelser, som utestänga det a.rbetaiid.e röstriitt för k \ ~ i n n o r n a i Eng1.and f01 lrets medleininar.
.De socia~ist~islca kvin- skulle gB igenom, så slculle över 90 O / o norna föra icke sin Itarnp i för~biiiici niecl- c1.e utsan ge- a v de arbetande lrvinnorna bli utan borgerliga l~cinnosalislr~~itinos~i~n niensnmt mccl dc socialistiska.
partierna, soiii röstriitt och silecles st8 maktlösa, d &amp; lriimpa för livinnl.ig röstrztt som ett det cllircnnot den hii.rslra8nde lrlassen slrulle t,eoret.jslrt och praktiskt viktigaste villko- genom överlilassens lwinnor bli Qnnu rot för röst.~.iittons frilla ~rieiii.oltratisorjnp.
sti~~1; arc i sitt förtryclianrle a v prole- ' % h 1 Iiiiiisyn till dcii viisnii.clc bctydclsc,.
soni It~~iniioimns politisks frigörelse .Iinr för tnriatct.
" Det Iran aldrig bli soliclari- proletarin tcts I~lassl~n~iip criiirar ltongress,en tet incllan cle borgerliga och arbetar- vic1:~re .oiii fö1j:indc riktlinjer: kvinno~niz ' och1 i.iiiln kan aldrig nog Dc socialisti.slia part.ierii; ~ i alla I5.nder I ~ r a f t i g t underst:rylin, a t t vi Izvinnor iiro skyldiga.
att energiskt 1iiiiiip:i. för infö- ' beliöw ingen annan röstriitt iin.
den randct av ilen nlliiiiinna liviiiiioröstriittci;.
slriille ockslg, siirskilt .knii~pcii för a l l m ii n n a., so:m inte utesliiter nR- Diirför t l e n i o k ~ a ~ i s c r i n av ~ röstriitten till de lag- gon soin helst lirvinna ", slutade mrs stiftande och ai1iiiinistratir:t försnniliiignriin i stat .och Iio~nini~in föras soiii en knnip fiir Montefiore sitt tal i frilgan.
liv.iiinoröstr5ttei:i, vilken partierna ii if ist.^ F ö r Sverges motion t a l d e frii Gli- forc1r.z och saviil i ngitat.ioiicii soiii i p r l a - stnfson: s0111 piipelinde!
a t t J~onclon- niciiteii nicd eficrtryclc li5vila.
I alla liin- luongïessens bcslcit i ' talrtilcfr8gan vax der, diir miinnciis röstriitst, redaii i stor lit- orsnk till clenna motion.
Frii G. vi- striicliiiing eller fiillstiindigt deiiiokrntiscrnts, lin cle socinljstislin p:irticriin.
at-t upptaga sade darefter p5 den]; inclrnnnslia röst- 1c:iiiipcn fUr infiirn ndct a v nlliiiliii liviiino- r i t t e n i Sverge och dess verlmingar, röstratt oeli n:itiirligtvis i förbiiidclsc .liar-: l Niii: iittiilaiirlet antogs, voro icke dc .finslra reprcscntanternn anliinda.
Dc togo c-lii,rför pA e. in.
till orda genoni frlit; l ' cisinnen, soin tackade för Bon- gresseos syinpnti och soiii blev före- ndil f ö r en v; i.i * iii I~yllnjng.
.
Diiref ter vnldcs till konferensens ordf. frii Zetkin och till vice ordf. f r u Nac.
Efter en 1Kng debatt oiii clagorclnin- gen autogs clcn I I ~ C C bcslu.tet ~ a t t till piinkt 4 ocli " cventiiellt " hiinskjuta de danska kvinnornas till lionferensen s a.
i n i n a ' clag inliiiiznade niotioner samt.
de motioner soiii sants ocli vilka formellt ej tillhörde dagordningens fragor.
E t t ' stort iii is stag var clet konferen- scu gjort sig skyldig till, (- l5 den av- slog d e svenska ombndens genoin,frii Sterlcy frainförcla, förslag a t t viilja 4 iitsltott a t t I) elii1nclla de olika friigorim ocli .inlzoniiu.a iiied förslag till lronfe- i-cnscn.
Soiii sc1ii:etnrii~I; ct icke Iicllor Iiiiilc iingra iit~; ilniiilen till f il ?tprn; r, i var tlct a t t I i i i \ l ~ d ~ t i i 11öil; ja p i ~ Li:l) c- tct mctl cle iii; i.iigi~ Iiicr cllcr iiiiiiilrc inoti \ reracle förslagen.
.Detta, förklarar s t t cle ' 11,atterna först blevo s % IAnga, som cseiiipelvis i rösti-ii,ttsfr&amp;gm och a t t nian.
sedan n-iaste rösta ftir, det för- slag, ' som nar ina st^ berörde ens egcn.
mcning, om man ctoclz önskacle kanske beslutet n i g o t annorlunda i sitt ut- tryck, ntan a t t clet i 11 u v ii d s a k änclrades.
.
X punkt 2]); L cli~gorclninpcri " oiii rc- gcl biindna förhinc7elscr mcrllm aïbe- tarlivinnorna j olika lander " voro in- 1; omna flcra förslag.
.
k ' ~ ?innorna i Sclilesicn och 1Cralia.u -.
föreslogo i sin iilotion .rippriittizncle a v en siirskilcl avclel.ning a; r III tema- tionella socia,listiska byrAn fijr förmed- ling av den internationella förbind.cl- sen niellan de social.istislz,z livinnoorg&gt;i- nisntion erna.
Förslaget fr811 Svcrge i motion frAn Stockholins all ii^.
I&lt;vinnolili~l&gt;l) hi1 vi infört i forra nuinrct av Morgon1,ris. '
.
a ' a,
.
.
. ---.
.
- - - P -.
- - - - -- --.
- -.
- 3 - -- .. - - - ' - iiicd ' foriii kt:i 311:~ de krav, soiii v-i iiiiiiii li:~ soc.i:il ist isli:i ltvi iiiiorii:a s:i.i~iI:is till k:i.iiip för iätt tör den politiska rörelsen, som om-: itt iippstiil1:V för a t t rinna full iiicdborg:ir- siii .röstriitt.
riitt för det iiiniilig:~ pi ' oletnrint.et.
- Gnt aven de politiskt verksamma kvin- Vid dc; " irlipn ni:~jrleiiioiistr:~t:ioi~or~i:i l h t iir dc s o c i: i l i ~ t i ~ l i 1criiiiiorii:is: ~ plikt., ol~rociirlc: iv villi:~ foriiicr Clcss:~ ha - 1115- lorna arbeta för den fackliga rörelsen.
att.
iiicd stiirstn 1ir:ii ' t ~1clt:ign i: iIl:i sdriilcr, stc forcIr:i.ii p5 fiill politisk lilistiilligli~t för \ Ildeles sarskilt giiller detta partiviin- soiii dc soc:i:ilistislin particriin.
föra fiir clc- l i ~ i i i iiorti; ~ Iiii. \ - &amp;: is.
S s:tnifiirsthii r1 iiicil.
pro- lerna Ihrer och Grunberp;.
Fru Ihrer iiiokr:~tiscriiig a v rijstriittvu, nicii iivcw vcr- 11~t:iri:itcti; Itl:issiii~ailwtri:~ politislm uc.11 1x1 iiicJ sniiiiiia ciicrpi £ör a t t i i1css:i. skri- 5:icltlig:i or;: iiiis:tt-ioncr f ' iii.niist:ilt:i ile soci:~-, illhör de kviiirior, som bildade den der 1 i r: i ~ ~ 11 % t all iiii:iii I i \.
i i i i i ~ r triitt ö~ .fr:i.iii- 1istisIt:i I i v i ~ i i i w t ~ i: ~ varje -: lnG c11 kviniio- jociwlistiska lrvinnorörelsen, och Grun- f ' lircs i ciiliglict iiiccl siii priiicipicl1:i abcty- ilap, soiii i fiirst:~ .li:iiid t,iii.ii:ir till ngi tatioii lerg till hör rörelsens bästa bararinnor i Jclsc ocli s i i i pr:iktlskn riickviild.
för kri iiiioriistr; ittcii.
J.
) ciiii:i fori1r:Lii iiiiii Sydtyskland.
Partiviin.
Griiriberg har.
Pör.
: i t t p; l~liyiiil:i iiiför; iiid.ct: iv p l i tislc l.ic ?l-p:is lir soc.i:ilisl; isli:i. syiipiiiilctcr och i sitt: liviiiiioriistriit.
iir dct alla soc:inlisl~isl;: i liviii- s; iiiiiii:iii 1i:iiig iiiicl 1io:l:~ k v i i i i i o ~ r ~ ~ Kvin- ~ i ~ i ~.
iven varit upphovet till ett syfiternatiskt iiors plikt, att, i niisliiti~ing till ov:ii1st8cnilc i iiii givils i ~ ~ ~, i: r ~ i; ~ t 1;: 1rn] ~tiir.
i ~ l l c l ~ ~ ~gitations och organisationoarbete bland priiicipcr, i tal och skri l ' t.
driva cii oii ttrött- ocli forbctc.il:i.s viil.
; jiinstfolket i hela Tyslrlnnd.
Innan hon l i.
z ~ ~ ~.
~ ~ ~ -.
l y.
, s i i i ~ ~ bl: \ iid ~ s ~ ~ 1iinssi \ ~11:~ i t: i t i o 0111 i~; og initintivet till det arbetes farins val rii ttxirnn i ocli hct,yilclscn a r kvinii6rii:ir Allnu rcsollltion i s.lmms, Berlin en.
förening f i k tjiinstfolk, m m politislin.
frigörcluc .och a t t: liiirfijr iii:iiytt.i:r valjo nl " jligllct.
&amp; irskilt,, l l l ~ s ~ (la c ~ c e y t + ~ " 1C " L siirskilt ~~~~~~~~~~ykn~lde ilppf~r- iien var (lock av mindre betydelse.
Iiö- varje val till politisltn och oflciitlig:i iiisti- ij.i ' n1l till c h .r; oci,z~isl; isk~~ parlaincnts- relsen bland tjiinmm i hela Tyskland tutkner fiir d&amp;ii:i agit:itioii.
Diir - kviiinoi.- I fi.ii ' ktionei:iin a t t iignr~ saken in1; resse.
nar ' egentligen tillkommit först genorn na ha röstrstt till d&amp;sn institiitionar riiBste Besluten I ~ l s a d e i,iecl s kamrat Grunberg och kvinnokont ' erensen de förnias a t t iitriyttja dciin,z Iil~olit och L Maniiheim 1906.
Förra Aret saniman- iliiirdigt; i fall d %.
kvinnorna vid dcasi val ' ppluder.
.
, - (klor h.)
iiro liclt.
eller delvis riittslösn, iii5 de av de l döto .sig de lokala föreningarna för tjänst: folket.
till ett förbund (Zentralverband l s. '
-, ' J starlza l Jer .EIausange~tell ten), vi1 ket till.
sin karaktsr.
är en fri fackorgrinisatim och.
iom sidan anslöt den sig till ~ n n d s o r ~ a d.
~ ' nisntionen (G enernl kommissionen).
.- - SRrskilt i Tydrland och Osterrike har sedan den fursta, intcrnat.ionella ltvinno- Ironfereii,ren den soci:di * tislrri lcvinnorii- relsop i~tvt * (: kl:it ~ i g inyckcl krdtigt, och iven i I [oll:incl, Si.hwcliz ocli Pii~l; iiid Jag medsiinder en redogörelse, som ger har den gjort stora framsteg.
I Eng-: Den första in ternntionella kvinn okon- ferensen insatte mig till internationell er upplysning om d.e tyska partikvin- land lider den socialistiska kvinnorörel-.
~ nornas organisationsform., * Det rör sig sen genoin eönclersplittri ngen i organisa.
sekreterare och .antog ~ G l e i c h h e i t till: publikationsorgan, emedan den tir det die endast om deras politiska organisa- tionerna och riktningarna.
socialistiska kvinnoorgan som har den 1 tion.
Ni ser emellertid av denna; att D Gleicbheit 9 utgives av det socialdemo- störeta internationella spridningen.
Ett nrbeterskorna i alla yrken äro organise- kratiska partiet i Tyskland.
NAgra fackor- lands ' partikvinnor, som - önska an- l rade tillsammans med sina manliga yrkes-; anieationer giva den gratis A t sina kvinn- sluta sig till den ~ocialistiska kvinno- l kolleger i fackorganisationerna., Vid slu- liga medlemmar såsom biblad, om endera internatioilalen, ba blott att göra gom tet av första rakenskapsAret, jur,i 1909, hustru och man eller syster och broder följer: De miste väl ja en internationell raknade man inom det socialdemokra- tillhöra samma organisation.
B Gleich- korrespondent, som korresponderar med tiska partiet i ' Tyskland 62,239 k.vinn- heit B har över 80,000 prenumeranter, mig.
Under vilken form detta sker är liga partimedlemmar.
Den eista före- men minst dubbelt e % många 1asare; di likgiltigt, korrespondenten kan siinda ar- liggande berattelsen fran General kom så gott som varje nummer även läses tiklar, notiser eller personliga.
inforina- missionen för Ar 1908 -- utkom som, av mannen och d % ofta flera kvinnor tionsbrev, tryckt material o. s. v. .Hen- inaren 1909 - upptar för fackorganisa, tillsammans prenumerera p % t.idningen.
- nes plikt ar att lämna upplysning om tionerna 138,443 kvinnliga medlemmar: Under senaste åren har D Gleichheit v allt som rör sig om de ~ocialistiska lrvin- En liknande roll till den, som expedi, lämnat avsevarda överakott.
Ht parti-.
nornas organisering, utbildning och verk- tionen för de politiskt 0:rganiserade kvin- kaesan, 13,000 mark, 15,000 mark o. s. v: samhet i hennes eget land; vidare det norna spelar, Aligger arbeterske-sekreta.
Överskottet.
för i Ar blir nog ' mindre; som kan befrämja kännedom om detta riatet för de fackligt organiserade livin- emedan tidningen blivit väsen tligt större.
lands kvinnorörelses ' stallning och ut- n0rn.a.
Som Kvinnornas expedition sop Följande frågor st&amp;.
för ögonblicket i veckling; slutligen det som Ban tjiina terar under partistyrelsen, SA sortera] intressenas förgrund.
bland de tyska parti ' till upplysning angkende arbeterskornas Arbeterskornas Sekretariat.
under Gene, kvinnorna: stallning och kvinnans civil- och stilts- ralkommissionen för de fria facko~gani, 1.
Den preuesiska röstrattsstriden, rättsliga stallning.
Dessa s3ndningar sationernn (Landssekretariatet).
VAra re vilken samtidigt ar en strid för den: offentliggöras i D Gleichheit och förses presentanter % D Kvinnornas expedition n a l l m ä n n a k v i n n o r ö s t r i i t t e n.
med bokstiiverna I.
K.
(Internationale iiro partivannern!
Gun hild Ziets ock 2.
Ri ksförsakringsn, med andra ord: Koryespondens), för sjvitt ej redan titeln Ottilia Baader.
A Arbeterskornas Selire.
sjuk-, olycksfalls- och invaliditetsE,Ör@.k- I hiinvisar till deras internation ' ella karak- tariat, verkar partivannen Gertrud Hnnno ringen; vArd och omeiirg om havande.
tär.
De korresponderande partiviinnerna som sekreterare.
Vid hennes sida stAi och barnsangskvinnor, med andra ord: erh5,lla ~ G l e i c h h e i t ~ i 2 exemplar av- en kominitt6 av fackligt ledande kvin, moderakapsviird och försiikring &amp; t efter- giftsfritt och ar det deras plikt att bringa nor, vars sj51 %r partivarinen Ihrer, son levande.
den internationella korrespondensen till överhi~vud hör till de älsta och mesi 3.
Finansreformen med den konstlade partikvinnornas kännedom i deras resp. förtjänstfulla partilivinnorna i Tyskland fördyringen av livsmedlen genom in- land.
1 fraga om korrespondensen vill Av de fackligt ledande kvinnorna börs direkta skatter och pblagor.
jag anmärka, att längre insändningar be- iiven näinnas kamraterna friinrna Tietz 4.
Genomförandet och utvidgning av handlas s h o m artiklar och honoreras.
Thiede och Altmann och framför all1 det lagliga barnaskyddet.
För närvarande sta partikvinnorna i föl- kamrat Grun berg, som az arbetaresekre 5.
Genomfiirandet och det vidare ut- ' ' jande länder i regelbunden förbindelse teraru i Nurnberg.
(liknande kommun- bildandet av skyddslagstiftningen för ar- med mig genom korrespondenter: Oster- espeditörj.
beterskor jämte ytterligare utbildningnav rike, Böhmen, Schweiz, Holland, Eng- Alla dessa fackligt verksamma part.i fabriksinspektionen och arbeterskors an- land, Finland, Ryssland, Polen och För- Irvinnor arbeta även pll, ett framstaendt viindande vid densamma.
Vidare slut- enta staterna.
Oregelbunden förbindelse ligen införandet av obligatorisk fortsiitt- bestar med partikvinnorna i Sverge, Dan- ningsundervisning för alla flickor intill.
U Den av fru Zetkin siindn redogörelsen; ii.
mark, Belgien och Italien.
18 ars Alder.
Valriitt för kvinnor till d~nsamma som införte i Morgonbrie n:r 6-8 Nu till det övriga.
.
.
.
.
...
Rcd.
yrkes- och köpmannaakiljedomstolarna. '
--: Fran Tysklands socialdemokratiska kvinnorörelse.
(l m ' l 8 I * ' ' a
--- 6.
Kviii nans r5ttsstallning och ver k- snti~het p &amp; det komii~unala ornr; ldet.
De borgerliga kvinnonnl; sEörf5ktarr I a stil gent emot de tyska partikvinnorr 1 a sedan milnga Ar principiellt och taktisl kt vid den andra internationella socialistisk i fullkonilig brytning.
Alla viira k m 3 - kvinnokonferetisen i Köpenhamn 26-2 pnujer ske fullt sjilvstiindigt och uta m; aug.
1010. n; lgon Iiiiiisyn till den borgerliga hinn1 O- rörelsen.
iiven sadana fordringar, varoi 1 i 1 iilel.
: Snart er Natten svzmden.
de socialistiska kvinnorna.
och de bo r- gerliga äro överens, förfä1;: ta vi sj5l \ l- stiiiicligt.
Detta av följande orsaker: f) e som fi-a Ljern och nar ' borgerliga kvinnosa1iskvinnor.na gli s a l l a n soger Lysets Tinder, SA Ibngt som vi vid sina fordringar r L!
, reformer.
Vilja vi gb tillsammans me: d vmr vel7~o ?~tmera her, dem, e5 mbste vi niistan alltid avsäg: a Jert Kanlpraab gjnlde lad oss vitra egna reformfordririgr eller - a \ r - pruta p &amp; dem.
Vidare kampa de bo; r- fir det Godes Vickst, ' gerliga kvinnorna e j med samma eneq; i ' vi vi2 Ret for Alle, och kraft för desea fordringar som v 1. det er Dagms Tckst.
Slutligen framhava vi vid I rar j O reforrr 1 - fordran skarpt den principiella skillni d- den mellan viira.
fordringar och.
hela v: ir uppfattning gentemot den borgerlit: a L ~ n g e var vi svage kvinnorörelsen.
.
gils i Ledeebnand, Jag hoppas, basta kamrat, att ni me: d dessa uppgifter skall kunna forma er e in 7an7set alle Dage bild av vbr rörelse.
Allt vad jag nu hi ir var vor Fod og Haand.
meddelar er ar naturligtvis endast r!
L- materiel, och jag ber er p &amp; det livligasi ie For dom, lioard og 7&lt;oven, att betrakta det som siidant. '
spotted vore Krav, Jag m h t e bifoga, att utom partikvir 1 - pegede paa Loven -, norna Zietz och Baader även pnrtivär 1- nerne Duncker, IVengels, Wurm, Wach L- og vor Stenime tav.
witz, Selinger, Genrehr, Baumann och e. n hel massa andra kvinnor äro verksamm a inom den politiska rörelsen.
Att ja g Frihed gm mirakler,.
.
själv bidrager med min del av det al; L- manna arbetet, det vet ni, och att Ros a borer Yej i F ' dd, Luxemburg spelar sin ledande roll inon n ' gamle Mure vakler, partiet.
Inom den socialdemokratisk a Misbrug stav paa Riztd; kvinnorörelsen bar hon hittills blott i ringa mbn verkat, därför har hon s; B se, Itvov Saw~undssolen mycket ivrigare deltagit inom den polsk; a bryder fiagen Llam!
.
.
soci~ldemokratiska rörelsen i det tysk; a riket, som hon även obestridligt ar de t og fra Ta2erstolen mest begiivade huvudet inom clsn social.
tolkes vort Program demokratiska.
rörelsen i ryska Polen, vi1 ket dock endast utgör den ena av dessr lands socialdemokratiska fraktioner.
HiZset uer, / I Ilvinder,.
Med bästa hälsningar till er och dc 2 andra kvinnliga partivännerna.
.
.
som fra nar og fjmn Eder Livets Traade tvinder C1 ara Zetkin.
t i ~ de svages ~ i z m.
hilset VGY, iivor Market er det rode Flag, v Raanden ktc7d paa Vicrlcet, MORGONBIiIS utkomrncr tlettn n:] r rnyckct försenat, för vilket vi nnl.rdlla on: I c7d er Eders Dag / tillgift hos vAra kamrater, men det beroi r A.
C. Meyer.
diirp5, att vi varit ute p i agitation ock I s &amp; till sist deltagit i den internationella L kvinnokonferensen samt den stora kon.
gressen i Köpenhamn och siiledes inte: En liten hädare.
En liten gosae tyckte hunnit fA tidningen f9rdig i tid.
ic ke om att bli Iamnad ensam i mörkret.
Kasta mr utkommer omkring den 8 ' Bi arnflickan sökte tröctta honom med att h m, okt.
och innehliller utförligare referat i i, sjalva verket icke var ensam, Gzcd var hos: .och artiklar till friigorna som behand- h c mom. LSngt.
i f r h att kanna sig trtrstad av denna förklaring Pörjade den lille nu att.
: lades av var In ternational. '
I (Ur en nmorikansk broachyr, " Kvinnan och.
den socialistiska rörelsen ".)
Dct iir iclic blott i fabriksarbetet, som Icvinnan g; jort.jnl; rHng.
Ilon iir knnslic en linnu svarsre konl&lt;urrcn t till iiimncn inom lii.rarcl&lt;al.lct och clc professionella fackcns oillr&amp;dc.
PH v w j c siXant omrRde h a r kvinnan gjort jntrihg.
Hon har intupet Itatedern och 1ti.ro-stolen.
3fAnga lärare i d e högre elementarläroverl~en äro h i n - nor.
Av hanclelsbitriidep, bokförare,.
stenografer ocli n-iasltinsltrivare äro ltvjnnorna ficrtaligare Un niannen.
Blecl clen all.inlinna och sain n ~ a n s a t t a utvccklinge.~ a v handelssystemet, så- dant det nijclvandiggjorts a v den ka- pitalistiska distributionen, liar skett cn i stort öltaii efterfrkgan p &amp; peiisoner a t t utföra cletta slags arbete.
Och clessutoni liar det rippststt industri- branscher, diki av aibctarna fordras Icrinslrap i s ~ c 7 ~ 1 ~ vetcnslraper 1a som lrenii, imteinatik, sprak etc. Uncler alla föreg:~encl.e sociala utveckljngs -- stadier Bar lcunslrapen utgjort ett sar- skilt privjlegium, som ' blott åtn jiiti ts av en gynnad och exklusiv klass.
Den- na klass v a r infiytelserik i k r a f t a v sitt vetande, och atnjöt stork fÖrinA-~ uer.
Men med utvecklingen av d e ke- miska och telrniska branscherna inom inclustrin, fordrade kapitalismen, a t t hjärnan liksom senor och i~luslrler skulle bliva en lianclelsvara.
E n arti- &lt;el, p &amp; villren det blivit så mycken ef-.
; erfragan, kunde icke längre förbliva: tt gynnat .f&amp;t.lals sarskilda privile- ~ i u m.
Darav kommer det sig, a t t m- g er visnings anstalterna h a till~riist;.
iastigt.
Därför a r det också, diiroin -; orde intet tvivel rada, som cle kapi- a1isf; lsha " fil.antropernas " instinkt eder dein till a t t a v sådana besud- age pengar ", som d e anse sig Biiiina ned fördel undvara bade för esploa-; eripgen och sitt eget.
övercliidiga le- rerne upprstta.
bibliotek, universitet) ch yrkesskolor.
Undervisningen h m) livit billigare ocli utstriickt till bBd (?
; rönen.
' Flickorna lrunna ffa samim inclervjsning soni gossnrn.n, och soni.
intorIig följii diimv Iiiinns livinpor- l l o ~ ~ t ~ l ~ i i r ~.
I K ~ I c C ~ ~ m ~ h s - I1iI,, .i l i l w i ~ ~ i, k icii, gc sig ii: \ p. % 1il; nl.de gnlnlt~ och ny- illkomn,z arbetso~i-ir; Pi.de~~.
Men 1Rrdomen Blcv iclre gjord billi-: are blott vad 11ctsii.ffnr dess erni " i.en- .e.
Den blev oclrs5 gjord s h r c i kva- ' ' itet.
Den h a r blivit .tunn och vatt- ig, .så.
a t t säga.
Det ar sant, a t t i a g v.et ett tio Ar gammalt barn, n2.sta.u s o q a v ingivelse, miinga.
s i d a n a grunddrag a v vetenskap, ' som i Zldre .. tider vor0 disputabla eller även obe- kanta %ör de störste filosofer och for- skare.
Det ' olalrtat är i daag en uni- etc ~rgrbta och ropade fbljande biidisha ord: rersitetsstudent icke nödviindigtris B 1 rör ut CiUI och taad på t jus et !^ BorBttelson rare sig filosof, eller vetenslinps~iinu.
ar sann.
?ilosofer och vetenskapsrniin Bro s5 %taliga i förhallcznde till follriiiiing- ----, ' ' ' ' ' '. '
' ' I t - a,
8 / MORGONBRIS 5 - ticn soni ii; " i.goiisin i v i rl (1sli istoi-.iw, just hos mannen sjiilva och ej hos kvin- DCU \ ' il~ligi ' ~, 11fbi1dni11gc.u i dag iitgij norna sisom människor.
r ~ a s v deii erforderliga, kiiii~1i~~~) ci.i För min egen del hyser jag den isik- \ .. issa tcliiiislw brriusclier.
Den n t l d ten, att det effektivaste medlet mot pro- diir spccislister, flinla.
i iitföraiidet n, atitutionen ligger just i socialismen.
Jag II.
dct nlltiriglign iirhctct, iiwn soni c %i.nit tror ej, nej, jag ar Övertygad om, att över ii gri.
f Ggi~ cllcr jiigcii ~ ~ 1: 1- ~ k i i Nar inan laser.
i tidningarna om Dori ingen klassmedveten kvinna kan komma Si.
h a r undervisningen blivit gjord til Löfdah s~rgliqa öie, blir man i högst, darhiin.
Och om alla mödrar hade blott ocli bart en affiirsproposj tioii grad upprörd.
Ja, i&amp;n.
sildniin, soc denna innerliga övertygelse, så tror jag Dct liar sk; ipnts c t t skolat prolctnria.
eljest stil likgiltiga för olyckor, sor säkert, att de skulle slippa se sina unga, soni pli a.rbetsninrl~ni~clcii iir i saiiiini drabba kvinnor ur den D undre världen r fagra döttrar vandra på en vag, dar de stanna och reflektera, nar ett dylikt öd stå maktlösa * med all sin stora moders-.
b b t som det i n d n ~ t ~ i c 1 l proletnziatct .a.
Dock; .ir cn ringa nnclervisiiing ct drabbar en miinnislra.
kärlek.
De skulle db fostra dem pa ett i \!
man kan tänka sig denna unga helt annat gatt.
De skulle ej med tyst- fraiiisteg framför ingen alls.
1i; spi tiilisiiieni liar i dett5 som i n i h g i aventyrslystna flicka - liimnrid At si nad förbigb livets mal och mening, utan ariclra Iiiinscenden visat sig valxt a1 själv, övergiven av alla, till och med a i tid framhålla för de unga könslivets b~t~ydenlict f ö r frii.mjanclct av lilzstiil sina föräldrar - man förstar huru lat lagar och allt som därmed sammanhan- lighet.
3Zedan 1iiHngc1en av stiid.entc: hon gldit in p &amp; denna farliga strit ger, i stallet för att, som det nu oftast och universitetsbildacle i d a g äro im Och mAnga, minga med henne, vilka praktiseras, Idta dem p % egen hand, ' ur clerlagsna de lärda mannen af i gå.r liv val ej sluta sa tragiekt, men son orena brunnar, ösa sitt ' vetande p % detta äro de doclc i vetande och iipplysninl likväl ganska fort g &amp; under - förstörd: omriide.
Säg, Irara läsarinna, kan man ej p % ofantlig l h g t framom nisssan av f01 till bilde kropp och ~jiil: I sanning ei, liet p i varje föregiiende historislz gripande tragik, som nog tål att begrun det innerligaste kanna för dessa våra ticlsslcede, iiven de rika ocli ekonoinislr das - synnerligast om man betänker fallna systrar?
Kan man ej ' lida djupt gynnacle.
P i samma gang man kla att de alla kunnat bli goda, präktig: över att det ej hos dem finnes en känsla gar över, a t t Iiirdomen fÖrsiirnr8s til samhällsmedlemmar, om de blott frål av värdigheten som kvinna, en känsla av det höga värdet som människa?
föl Jcl a v generalisering och.
specialise början kommit p % ratt vag.
Vi,.
arbetsklassens lrvinnor, se me (SAsom människor st % vi ju alla lika, ring!
k a n det e; j I) etvivlas, a t t v51:lder i dng liar en rik kontingent a v d u g djup avsky en ~ s h ' n däriu passera förb med samma rika möjligheter - och att liga ISrda., och a t t vetenskap, kons.
oss.
Ofrivilligt, drivna av instinkten d i se hur somliga av okunnighet därom ocli littcrntiir sthr Iiögïe i clag: in nk stalla vi oss bland dem, som ropa Bve: sliipa ' dess högsta värde, sin sjal, i över dessa arma.
Men kunna vi ej fragr smutsen!
gonsin förut.
Det maste än en gang betonas,, att ICapitaJisii~en Sr en överghgsperioc oss: Göra vi ratt häruti?
Böra vi e till e t t högre saniliiillsp1,zn.
Jiiiiilikhe~ Försöka se litet d j u p u e och se att miss hanr spelar okunnigheten en stor roll och +ir ett tecken till högre iitveclrling.
Ge EörhLLllandenas orsaker ligga längre an att upplysning ar det.
basta medlet mot nom a t t stiilla iinclervisningsanstc ?lter, dessa kvinnors lösa m o r d?
Jo, orsakernr denna samhallskrafta.
Tag bort oraa- n a öppna, bilde f ö r arbetarlrlassen ocl.
ligga i den förvanda tingens ordning kerna, rötterna!
Friherre Palmstierna f ö r båda könen lika!
liar I \; lp.italisn~cr joni trots all upplysning och kultur ha: yttrade P % ett nykterhetsföredrag,, att fiillgjort en stor mission till miinnisko.
3ina fötter långt, lingt tillbaka i man, man lägger locket p % brunnen sedan barnet fallit in.
Det %r gott och ädelt sliilrtets fördel.
Vetande rilstrir 1:Öi:si uisknns utveckling.
nu1 Tillatas dc Och huru ar det ej att hem öppnas för de fallna, men det cftcr, niera vetande.
Grundlig ocl, sund upplysning maste .följa p5 ytlig: j att fritt utöva sitt s. k., yrke,?
Mer vore battre om de stode öppna, innan och spcciiiliserad si ' lclan.
D i miinniskor.
varför tillämpas ej lagens bud i avse, de hunne s % lhngt.
Det är ej nAgra na, en g h g ha lart nog för a t t insc mde p &amp; sjatte budet, som pA femte ock nya synpunkter, som har berörts, men hnrii oerhört litet de vcta, ocli.
h.uru sjunde?
Nej, det finnas de, som h: jag tror ej heller att de hinna mögla.
stora och förunclerlipa saker det fin illtför stora fördelar hllrav, för att del Stallas vi ej oupphörligt inför dem genom nes a t t lrira, d i liar den största viigen 3j skall finnas skil att kringga moral tusen smildetaljer, för att ej tala om ~ finnas », heter det Doris ' sorgliga lott?
Och kunna vi, s % till kunskap blivit öppnad.
Och cli?
.agen.
P D maste Ich varför ?.
Jo, därför att ö.verklassenr Eramt vi äro vakna, med liknöjdhet g &amp; kvinnorna en g8ng beträtt den vägen med.
samma tilrf allen soin niKnncn, rvinnor skola besparas konsekvenserna iem förbi?
Nej, vi m %ste i den man skols de gansla.
säkert oqksh försöka IV de situationer,.
\ de .genom flirt och vi kunna hjiilpa till att sprida vad vi - ijalva lart oas förstil.
En gling skall-en .. att hålla sig i jämnbredd med ' dessa.
roketteri framkalla.
Breila, sinnen b kola ej ~ s r n u t - narlig skörd vaxa, det tror I dessa kvinnor av vetenskap, k i p - las: Deras - bevars val - livets mysterium - j M a w a ~.
.
skap .och beslutsamliet s l d l den upp- Ar ej avslöjas förrin prästen last övei r i k a n d e generationen finna helt andra lärare och uppfostrare,: in i våra da- lem och helgat ssyndens.
Besinna vi da, att d.e prostituerade gars övermodiga, societetsJagand.e,: vinnorna i regel rekryteras ur vara flylrtiga och diimt egoistislca kvinnor.
gna led, huru mycket mer böra vi ej Barnet skall s % gott som .. genom födel- känna oss skyldiga alit ingripa?
E j sen bliva clelaktig a v vctcnsl~spliga Id tA meci forakt eller med ty~tllad för- Det är egentligen uppsatsen i föregie- grim rlsanningar och liR.lsoreglcr, soni) igA detta ämne.
.
Vi kurina mycket väl mde n:r av %Brisa om titeln fru eller det: i d a g iir svilrt a t t insltSrpa ' iiven ale högt därom med sans och förnuft ' röken, som.
ar orsak till dessa rader.
hos de basta mannislior.
- det ar en skamfläck för vart kön att h n n a titelfriga har mycket sysselsatt Och mecl sidana människor på jor- eglementerad kvinnohandel fiir finnas.
nina tankar, och jag har m h g a giinger den finnes det icke nagot rum för sla- Iuru länge skola nianneri ha detta fak.
unnit hur svart det ar att f &amp; aven ar- v &amp; och förtryck.
Frihet och jkmn- um att peka pil, nar de vilja bevisa att letarklassens kvinnor frigjorda från gamla likhet skall äntligen r a k.
: vinnan ar dem underlagrien t %de i det ördomar.
O l i v e N.
J o n s s o n.
na och det andra .avseendet?
.Se p i Det tyck8 naetan vara omöjligt för en -.
e m ~, saga de, saro de ej e t t, levande le1 kvinnor att bli övertygade om, att eviu p2 kvinnans moraliska undeflag- olk verkligen kan gifta sig fast de inte enhet, nar hon av ffifai-iga och lyxbegär ia rad eller av princip inte vilja kosta silja sig., Huru ofta hör man ej A sig ett par dyrbara ringar.
Dyrbar-: an Agitera för M OqGONBRIS, .ett &amp; och huru svArt att ej sitta inne ieten fiieter man dock mindre avseende din.
EGEN tidning!
led möjligheter att logiskt kunna bev.isa id, det skull erkiirinas, men det maste.
.
.
essa storordiga, att grundorsakerna ligga !ara något gult, som bliinker, antingen --. -- Fallet " Doris ". '
' t ' Något om titlar.
I
tiska kviilnokonferensen avhöll6 i Stock- holm i januari m %nad.
Till denna kon- ferens hade sants 23 motioner i olika fri " igor, 15 ombud frhn 12 kvinnoklubbar, 3 ombud frlin 2 arhetarekommuner, 2 ombud frlin 2. andra politiska föreningar mint 44 onibud från 36 fackföreningar.
IIu~uiifrigor p &amp; denna konferens vor0 den fackliga och politiska agitationen, röstr~ttsfrbgan samt rnbnga sociala fragor, och bland dem särskilt, den ogifta mo- derns rattsliga stallning., rkvinnors natt- arbete i industriellt yrken, fattigv varda- och s k o l f r ~ g o r m.
~ fl ..
Vi Aterge har d e viktigaste.
besluten % denna konferens.
I agitationsfrbgan antogs följande ut- talande: ~Konferonc~en valjer ett arbetsutskott, be- &amp; taende av 9 personer, darav A i Stockholm och 4 i landtiorten.
Utskottet konstituerar sig ~jX1vt och väljer inom sig ordförande, sekre- terare och kassör bland de i Stockholm bo- satta ledamöterna.
Det Aligger utekottet att ingA till soc.-dem.
partistyrelsen, Landssekretariatet, arbetare- konimunerna och fack Eö~bunden me3 begaran om penningmedel för verkstallande av en plan- iriiieeigt ordnad agitation bland kvinnorna över hela landet.
Att söka anskaffa Iampliga kvinn- liga ágitatoror &amp; amt p &amp; biista satt ordna agi- tationen, sh att denna kan ske i sh etor ut- striickning som rnöjligt: Utskottet skall tillse, alt agitationen i poli- tiskt avseende eker i fiill överensstiimmelse med eec.-dem.
arbetaropartiets program, och bör största uppmarksamhet ägnas At aqita- tionen för kvinnornas röatrattsfrhga samt bil- dandet av socialdemokratiska kvinnoklubbar ' rverallt i landet, dar sadana annu ej finnas, Aven bör den fackliga organisationens nöd- vändighet bland arbeterskorna starkt fram- hiillas.
Dagtraktamente för agitatorerna9faetat&amp;lIes av konferensen.
Vidare bör utskottet anskaffa agitations-.
broschyrer och.
str~skrifter, vilka upplysa kvin- norna om arbetareröreleene eyftemhl och sprida dessa bland kvinnorna i s h, stor utstritckning I soin intrjliyt.
Utskottet ilger att, om det s &amp; anaer ' nöd- viiiidigt, inkalla till kvinnokonferens, och far detta db eke efter enmma grundlinjer som vsrit radande vid nu piighende konferens.
En sadan bör dock inkallas qenast 1909.
Ut- skottet iir ekyldigt att inför niista konferene larma redogörelse för sin verksamliet samt handhavande av influtna medel och vid slutet av arbetshret lanina rapport till saval soc.- dem.
partiets v. u. som Landssekretariatet t.
över agitation och ekonomi.
Utskottet bör kallas Socialdeiiiokïatiska.
kvinnokon fereneens ~irbeteutskott.
1 röstrattsfrAgztn antogs följande: &gt;Att de fackligt och politiskt organiserade kvinnorna överallt, antingen genom eins or- ganisationer ellor enskilt, söka bliva medlem- mar av de respektive arbetarekommunerna 3ch darigenom vid alla tillt ' iillen hiivda kvin- nans lika ratt för bostaminaiidet av samhiillete ingelitgenheter riom mannen.
Att ett energiekt arbete bedrives bland rvinnorna för intrrde i de ~ocinldemokrntiska.
; vinnoklubbarna och ?tt överallt, d8r möjlig.
&gt;eter för nya klubbar finnae,, bilda ahdana.
Kanvieande till det eocialdeniokratiska parti- ?rogrammet om ~li ' ka och direkt röstratt för.
dide miin och kvinnorr, uppmanas kvinnorna %tt iner &amp; n hittills beakta frligan om kvinnans f röstratt.a * Grupp ur Furulunds socialdemokratiska kvinnoklu bb .. - --- ' det nu %r koppar, guld eller miissing, (Jag undrar, om vhra svenska kvinnoi anse de norska kvinnor, som endast b5re en silverring p &amp; höger hand, värdiga frutiteln?)
Nu Sr det ju sant, att det under ti, dernas lopp blivit praxis a t t ' bestiimmz en kvinnas titel efter hennes ringar.
' Dc.
organieernde arbetarkvinnorna borde dock " ' vara s % ldngt komna, att nar de veta en kvinna vara bhde maka och mor, dc inte envist hblla faut vid en frökentitel som i mitt tycke, later grym, d9 der anviindes mot kvinnor, som kanske m h gen gbng ha större rättighet till friit-itelr än den, som bär ett par blhka.nde rin.
gar.
Detta om, fru eller frökeiin.
Vad den förut niimnda artikeln korr mig att t 5nka pS var egentligen titlamc inom kvimaokl~bbarna, som jag alla intc först&amp;r vad de skola t j h a till.
Vi är (jn ka~nralei.
och vad ekola vi d % mec titlar?
' Det ar sa ofta man får hört medlemmar klaga över srangskillnadr inom klubben.
Ja, det kanske kan förefalla en de; medlemmar som sadan verkligen skull€ finnas iblnnd, nlgot gom jag emellertid .har s v h t ritt bli övertygad om.
Men on1 vi taga bort, fruarnas och * fröknarnas och i stiillet lata kuniruter.
nn komma till heders, s &amp; skall saker1 rang skillnaden D, den inbillade eller be- fintliga, försvinna av sig själv.
Sällan skall man höra de manliga Eackföreningsmedlemmarna använda sig, av ndgra titlar, varför skola alltid vj vara så, konventionella av oss?
Det bör dock har vara de äldre klubb.
medlemmarna som g &amp; före.
Det ar ju inte e % lätt för en, som niistan kiinner sig som barn gent emot en annan, att till denna börja använda du-tilltalet.
Om däremot de äldre medlemmarna föregå.
med gott exempel, skall det sakert g % lättare för de yngre att mot de förra använda den ratta kamrattiteln.
Jag ar övertygad om, att vi sedan inom klub- barna skulle fil en batt.re kamrlitanda I och mera känna samhörigheten mellan oss, vilket i sin tur Ater giir arbetet liittare.
Agues Söderkvist.
tiska kvinnororelsen i Sverge.
V. U:s rapport till ~nternationella sekretariatet.
Sverges socialdemokratiska lrvinnorö- relse kan rakna sin början fkan 1892.
Stockholms allmanna kvinnolrlubb bil- dades d i den 11 juni av ett 30-tal in- tresserade partilcvinnor, och det bör namnas att iinnu stil, kvar i klubben flera av de kamrater.
som bildade den- eamma för l8 Ar ' sedan.
Denna klubbs historia kan visa p &amp; kvinnors energiska och uppoff raade arbete för arbetarrörel- sen p &amp; dess olika linjer, bk3e vad det gallt agitations- och organisationsarbetet som aven moraliskt och ekonomiskt nar det vädjats till kvinnornas solidaritet i en mängd konflikter p % arbetsmarknaden och till olika ekonomiska företag.
Klub- ben tog avén initiativ till att organisera yrkesarheterskorna i fackföreningar, och valde klubben härtill en agitationskom- mittb, vilken senare efter, ett par Ars arbete.
1902 bildade Kvinnornits ' fack- Eörbund.
Detta förbund, vars flesta med- lemmar voro .arbeterskor inom beklad- nadsindustrien, uppgick Hr, 1900 i Svenska Skrädderiarbetareförbundet, ' Sedan 1892 fortsattes den politiska agitationen bland kvinnorna, dock me1 tillfälligt, men med resultat att ett 20- h l socialdemokratiska kvinnoklubbar bil- jades under loppet av 15 Ar.
Nigon egentlig fart p &amp; agitationen blev jet dock icke, förrän kvinnorna själva: og0 det arbetet p % allvar, vilket hiinde Ir 1907, d % p i initiativ av Stockholms illmanna kvinnoklu bb och ICvinnornas ' ackförbund den första socialdeinokra- ' ' a ' I skyddslagstif tningsfrbgan antogs en- nälligt detta uttalande:, '.
# Konferensen iippstiiller som.
sina önske-: ii Al: En skyddelagstiftning, som i största möjliga Litstrilckning verksamt ingriper mot det indu- striella arbetets hy~ieniska faror.
Utförlig8 ekpddebest8ii.imelser för niinder- Srig~, innefattande begriinead arbetstid, forbud.
I
----- niok nattarbete och mot vissa hiililaofnrlig: yrken.
Jh e !Lrskild skycldslng~tift&amp;p för liviino, (iitoni bernnföderelior) niisiv konlercriseii dar elnot icke gagnelig.
.
Ynil iinttnrhote betrRffnr sA itr detta vismr ligeii ek:itlligt b: h för m311 ocli kviiiiior, nwi det Br ej borisnt, att kvinnor lida d !irav nie: !in mitiiiieii.
Och b l ~ i i d de yrken, diir kvinno: ni1 mbetn nattetid, förekoiiinia relativt stor: löiier, vnripeiioiii dessa kvinnor siittail i atdnt att gono~ii f. ö. goda levnadsf6rhAllnndon mot verka nattarbetete skadliga inverkan.
Skiillc kvinnorna na utostangas frAn dessa yrken a5 skulle den redan förut hhrda konki~rreneer iiiom audrh eiinire avlönade yrken yttoriigarc stiga, oc:li earskilt bleve detta helt e !ikert fnlle uti liemindiistrien med dess oliontrollbnra ofta större delen av natten omfattande arbete tid, dess oitaat dAlign arbotsförtjiinst ocli h8r nmd sainn~xrifallaride sanitsra niissförhiillon dm.
Ej heller böra kvinnorna genom lag förbud utestangas frfin yrke d &amp; de ejtilvr önska arbeta.
, Ett riktigt öiiskemS1 Br en utetrackt yrkes inspektion, innefattande aven arbetsplatsel utan maskindrift.
Arbetarna böra lpredal tillfalle att framstslla eina anniiirkningar ocl önekhingar.
Blniid de hygionielia förk18llan don, aom eiirskilt bora kontrolleras, wo: ven tilatione- och belyeningsAtg&amp;rder, tillghg til friskt vatten, repelbuildon rengöring av arbeta loknler och spottkoppar snmt förefintlighetex av 1Btt tilJgfinpliga iitgfingar i hiindelse al eldfara.
higpaniia bör ej fA finnes inoir s m i n i: ~ hiis Nom nrlmtslolralerna bofintias Kvinnlig y rkcsiiiwpcktion # r iitt anse soin högs nödviinclirr inoiii do industrigrenar, sotii syssel aii1t.a kvinnliga arbetare.
yrkes in up ek tö rorna^ sciinfillldn boeliit rni til !erkiinnae laga kraft; och icke som nu endas vara rAd och iipp1ymingnr.n MORGONBRIS - --- under en veckas tid, skulle köras bort.
i~agra fots a v s t h d friin barnen, stannade Ett lokomotiv väntade p &amp; stationen.
det.
En skara polismiin och järnvags- Omkring 200 strejkande befunno sig p % tjänsteman talade med arbetarna och jiirnviigespAren i niirheten.
En Je1 sutto deras hustrur.
Men det gjorde ingen - pLL skenorna.
Hustrurna hade föl j t dem, nytta.
En överkonstapel befallde att man somliga blirande sina barn pA armen, skulle häkta sju män, som stodo i spet- sen för upploppet.
Men man vagade ej andra Irörande dem i en liten vagn.
Lokomotivet blhste och satte sig i rö- röra de strejkande, som intogo försvars- relse.
Kvinnorna togo nu sina harn och ställning.
Förgaves försökte man f % ar- lade dem pA skenorna.
» I&lt;ör över dem betarna att ge vika.
Hustrurna ville om ' ni kan&gt;, ropade de till lokomotiv- icke och barnen lago kvar, p % ~ikenorna.
föraren.
R1 askinen kom sakta narmare, Man uppgav slutligen varje försök att pustande och flasande ut Angan.
som ett beveka de strejkande.
De ville icke upp- stort vidunder.
Kvinnorna ryggade inte giva sin ställning och p % aftonen höll en.
tillbaka, trots den kom närmare och nar- skara av dem vakt vid stora eldar, som mare.
De visste att ingen vagade köra upptänts fOr köldens skull.
Men kvin- över deras barn.
Nar tAget kommit på, norna buro sina barn hem i triumf.
Brev fran Västervik.
Genom piistötning av kamrater i v % klubb skall jag nu igen efter basta för m5ga tillskriva Morgonbris niigra rader Jag lovar p5 förhand bliva s % kortfattac som möjligt av den orsaken att jag vi1 se tidningens spalter upptagna av gedig nare innehA11 an mitt lilla vardelösa bi drag.
Klubben arbetar som fikut med out tröttlig energi (av dem som inse nytta1. '
.
Att verkstfilla konferensens olika be och nödviindigheten av klubbens framiit slut intill niista kongress valdes ett ar skridande, an-dra vill jag ej spilla orc betsutskott av 9 partikvinnor, av vilk: p$).
Det iir i alla fall glädjande se hu 5 vor0 bosatta i Stockholm och 4 i lunds, intresset mer ocli mer vaknar och gö orten.
Dessa O voro: fruar Anna Sterky sig gällande.
Det ar ocks8 nödvändig Ruth Gustafson, Elin IAeindley, Almr att agitationen bland oss kvinnor bedrivei Tengdnhl och frkn Gertrud MSnsson, all &amp; med energi och allvar, ty med den ~tyrkr i Stockholtn, samt frkn Anna Ekberg arbetarrörelsen nu uppnått följer störrc f r u Elin Neuman, fru Anna, Vase11 ock ansvar gent emot de svaga.
Arbetar frkn Signe Lundblad.
fran det övrigr rörelsen mf~ste omfatta alla, aven osi.
Sverge.
Denna styrelses verksamhet Ater * undanskjutna kvinnor,, vilka tyvärr anni finnes i medföljande berättelse.
* i s % minga fall grymt mieshandlas kapitalismens grottekvarn.
Allt för langc (Forts.) har kapitalismen suttit i orubbat bo ock sugit must och kraft ur arbeterakorns för en spottstyver.
Det ar p l tiden at1 järnvajs- dessa orättvisa förhåAlanden andras.
Der som har ögon till att se med kan e j varg blind för det ekonomiska elände, som.
De strejkande stenbrytarnas vid PiIBry.
rAder bland oss.
Vem fAr bara störrc gur-Oise hustrur placerade härom dagen ansvar och försakelse an vi kvinnor, sar.
med verkligt hjältemod sina barn pil skilt mödrarna, som skola för den ringa jiirnviigssp8ren för att förhindra fram.
alanten skafa allt hemmets nödvändiga körningen av nngra vagiiar, berättar en ' amt ' sedan pb basta satt dela brödbiten Man kan and &amp; tyviirr se en mängd korrespondent till en engelsk tichitig.
skarlarw, som i sin dumhet titta snett, iSJ.cdlet viir nytt och djiirvt - och ' gjord^ p i oss enar vi vilja bli vakna och med.
vAld.eam effekt.
En strejk bland stenbrytarna vid MOry- vetna om arbetarrörelsene stora betydelse, sur Oise i Prankrike.hade pbgatt en tid.
Men om de 17ore SS, högt skinande ljuss, Allt arbete kfg nere och konflikten var lessa skapelsens herrar, som de självs sh allvarlig, att stenbrottens ägare nekade; ro, sil borde de ha filtt upp ögonen för att ha nAgot sammanträffande med de len oerhörda betydelse, som just kvinno- strejkande.
förrän arbetet Ater upptagits.
~rganisationen har, och ej kasta sneda Underrättelse hade kommit att ett antal dickar p % oss för att v i söka höja oss vagnar med tegelsten, vilka st8tt stilla ~töver hemmets helgade område och lära) ss tanka pA egen hand.
T&amp;k p &amp; den Ilet var earninn borlittelm som kviimo- itora betydelse organisationen liar för oss konfereriseris arbotsutskott lilrnnado till vbr illa!
Om vi alla kvinnor pli allvar vore kongress i aop.
1908 och vilken jn klubbarna niilmedvetna kamrater iilom arbetar- kantin till.
ilan saiide ?l einellertid nied till mörelsen, sage världen mnorlunda ut.
interiiationella sekretariatet, som gjort ett koiicentrerat utdrag ur deiieainma till var b Vad kvinnan vill, det vill gud!
s LAtom) ss visa att vi fattat innebörden av detta rapport om kvinnorqrelsen i Sverge.
Niidrarna a l de sina harn på spåren.
ordstäv och genom kack och modig agi-.
tation väcka allt fler och fler, tills vi alla, äro medvetna om v %r plats i ledet.
vid mannens sida, som vi alla ha stora fördelar utav.
.
Ty i organisationen lära, vi oss kasta bort smilsinnets och för- talets gift och a1:l.a gamla förlegade för- domar mmt i stäl.let rikta blicken mot högre m Al, tro och lita p &amp; oss sjalva och.
.
pröva egna.
krafter att arbeta för ' och.
först8 varandra.
I organisationen ha vi en värld att.
vinna, men endaat viira bojor att förlora.
Med kamrathalsning f r h Vastervikw socialdemokratieka ky&amp;noklubb.
l Edit Berg.
.
.
I ' I Brev f r h Ankarsrums soc.-dem.
kvinnoklubb.
.
.
Som förut intet varit synligt i Mor- gonbris frAn denna plats, har underteck- nad enligt uppdrag velat lämna nagra rader till ' var, de socialdemokratiska kvinnornas egen Morgonbris.
Ankarsrums kvinnoklubb bildades i Eebruari efter föredrag av v %r outtrött- liga kamrat Ruth Gustafson, med an- ' tecknande av 11 medlemmar, men har medlemsantalet stigit till 27.
Nuvarande jisponenten har frhntagit dem den sam- lingslokal, som disponent Berglund gav, men vi veta av erfarenhet att motsttnd mdast eggar.
SH .ock har.
Den fader- .igt ömma disponent SpAngberg far nog; e fikörden av sitt strävsamma arbete nogna, ty hans smA underlydande viisa lag för dag till alh intelligentare ocli ~tarkare kampar mot villdet och för fri- ieten.
Klubbens.
möten hallas för närvarande 10s en käck ' medlem, som- uppliltit sitt; iistfria hem.
.Söndagen den 10 juli höll klubben ~vskeds£eet för tvh unga medlemmar, !Om drivits till Amerika.
Undertecknad,.
om var .anmodad dit för att medverka rid festen, skall sent glömma de vakna: lubbisterna i Ankarsrum.
Bföt.et började; l., 4 e. m. med avsjungande av # Iiom, öljen oss kamrnter l D, varefter mötets örhandlingar vidtogo.
Beslut fattades .tt inlösa l andel i Srniilands l ' olkblad,, ' '
8 --- -.
.
---.
.
- .. -.
.
- ---- m - -. --.
-- -- -- ... --- - .. ----.
-------- o- vilket fru Carlson, som viickt förslaget lust, t-nck x r e i n tresserade medl.emmar och som \ - armt talacle för detmrnma, ocli förstAelse fr511 vdrn manliga kam- fick i uppzlr:~g at t utbetala.
Flera niiclra rater, vilka vid nibiign tillfiillen tillniötes- för OSS vi ktigit fr9gor I~ehandlndes, var- glitt oss nied rad och iipplymiiignr.
.
.
efter niötct ii~slöts 5,: ~ e. ni.
och den Ratt viktiga .fr; i,aor diskuteras inom ol ' t ' eiit l i p festen omeclclbart vidtog.
Pro- klubben.
P &amp; eennste mötet hade upp (För Mprgonbris.)
gri~riiniet oinviislacie ined s3ng.ocli musik satts föl j:inde dislrii~sioiisfr; \ ffn,: ~IIvacl Novsll a v I l i i l i l r ~ 3Ienricnon.
av 4 kvinnliga och 2 manliga kariirater.
skada mcdför cl &amp; ansvnrslösx barn- IIclga var inyclcet blck, n a r h o n.
Förcdriig hölls iv uiidertcckriad över: ilstriilgen?
s li ' i " an iiilcdc1t:s av en av iiimet: Kvinnorim frigörelse genom klubbii~edlernrri:~rt~i~, vi~refter uppstod en Iiist hrcvct och i vi2lilsam g r a t lrasta- s o c i ~ l i s m e n ~.
Vidare.
förekom deklanm.
livlig clehtt mcct indiiga priiktign inlägg.
dc Iion sig i ' s o f h n.
I nara en timme.
tion in.
in.
Allt ernottogs med tack- ~; \ dalii.I ocli li kii; iiidc iirn neq borde dislru- lag Iion sa, varefter hon rcste sig snint bifall.
teras inom: \ ll:t .Iilubbar och kvinnorna 1Aligsn.ni t npp, gick fram till, skriv- Till sist mitt och samtliga fest~l~ltn- borcie sA mycket som miijligt insatta sig 1) iwtlct och slzrcv följande brev till gnres iiinerliga tack till lir och fru 130- i dylika frpigor, d a det; ju i allik fall iir IGllljl: ström för viilvilligt upplAtande av edert kvinnan som vid de flesta tillfallen far ' &gt;lin lciire: IGre Emil!
hem för mötenm hbllande.
barn det största arisvaret.
Klubben siil jer genom kamrat Larason En morgontur hade anordnats av klub- J u s t n u ' fick jag clittt brev.
Tack!
50 ex. av hlorgoiibris i mAii~.cilen.
ben söndagen den 7 aug.
Behhllningen Xiiijl, varför fick jag e j f ö r r veta a t t Klubben hiiller ett ordinarie och ett av denna uppgick till 1s kr.
S3 öre, di1 Z.lskade mig?
Jag, som trodde d u upplysningsmöte i m5naden, vidare extra vilket ekdle tillfalla en barnfestfond, i drev mecl.niin l.riirlel.t, t y jag har Elskat möte nar sii fordras.
Kvinnorna i Ankars- vilken förut fiiiiis 27 * kr.
Det Rr niim- dig, men nu, n u f i r jag det snart rum arbeta j u ej i nfigon iiidilstri, utan ligen sa, att kvinnorna ha tiinkt sig att e j iner.
..
Jag troclcle d u av elekhet de flesta äro bara, sina mans hustrur^, till jul bereda miiittingarna en trevlig reste, n a r d u c j sade ett orcl om a t t och det finns tyviirr man, som Mna dessa gratisfest i likhet med föregående Ar.
clu i.mnadc resa.
- D u vigade ej, eme- för det de vilja vara med i denna klubb.
All heder åt musikkiken svea^, som clan clu var fattig.
Varför skulle j a g Genom mig sander klubben sin hiils- gratis medverkade vid morgonturen.
bliva rik, rik och olyclrlig?
Ack, I ning till alla JIorgonbris ' liisnrinnor.
Till sist vill jag genom kvinnolrlubben I h d.
, o111; jag v cP1 g a t hacle jag, medan Ja, kamrater, vi maste Iiim oss att stalla en nppm ' aniiig till alla arbetare- di1 var hsr, sagt: jag alskar dig.
Bten Strida, ty utan strid bli inga hjältar och kvinnor att $11 kraftigare ansluts sig till jag var riidcl, jag v a r uselt feg.
I ' iuru kvinnorörelsen för 1ycl; l.iga Iiacle vi .ej b&amp;da n u d &amp; varit.
den socialclemokrati~ksi,tis: .. utan hjlltar blir ingen seger.
Edit.
B-g.
att till gist n % det må1 vi alla efter- Men n u iiro vi de olyckligaste varel- ' sträva, niimligen Irvinnan8 fullstandiga ser, som finnas - - - medborgarratt.
Och 1Bt orm aven sida J a g firar i dag mitt bröllop med in- Brev fran Furulund.
vid sida med mannen försöka intressera genjör Rosenluncl; o,om jag sluppit det Aterigen känner kvinnokliibben här pA oss för &amp; dana frfigor som, efter att ha incn n u a r det för sent ...
J a g vill,.
platsen ~ i g föranledd att skriva niigra funnit förstbelse, föra oss till socialis- trots allt, e j s %ra mina föriilclrar med rader i Norgonbris angdende vart arbete.
mens seger.
sB,znclal.
och s i Iikller K u r t så inner- Alltsii - tack för denna gang och en ligt utav '] nig.
Den gör mig ont oin I ' S.
samma ging siiiida vi vRrt konterfej, vilket dock e j visar hela klubbens med- varm .kamratlig halsning till alla kvinno- honom, men jag Ironiiner aldrig a t t.
lemsantal, utan endast en: grupp av den- klubbar.
landet runt fr %n Furulunds soc.- lrunna besvara hans varma kärlek, t y samma.
Klubben äger för närvarande dem.
kvinnoklubb.
.
Emil tro mig, d u a r min första och G.
.
.
a.
sista kärlek.
50 medlemmar.
Den bildades den 5 nov.
1907 efter ett Alltsedan d u f o r h a r jag k a n t hur föredrag av fril Sigrid Westdabl-Hansson jag för var dag, om a n sakta, avtynar.
och har sedan dess arbetat med liv och J a, jag känner a t t min förening med Olyckliga for sin egen skuld.
niiste alltsii tro, a t t en ench substaas csisterar i allt onikring mig; a t t uni- versum a.r evigt, eller Atininstone evigt, sa l i n g t v&amp;ra förmögenheter kunna ' fatta; a t t en Gxdonl icke ltan förestal- sasoin varancle u t a n f ö r univer- En av samtidens märkligaste ' kvinnor.
] .as s u m; att S l r q a r e n och Inans Verk iiro.
.
oskiljaktigt sarninanviivc1,i och i viss * N&amp;gra utdrag ur ' hennes sjiilvbiogrifi.
mening evigt och oupplösligt förbund- na.
- - Guctomen m ~ s t c nödviindigt- (Forts.) vis vara denna ena, enda siibstans, " Dct Sr ldari för var och en, som vnixir allting utvec1d; u under viirldsal- i göra sig bcsviir inecl a t t tiinla, tets oslcapclc 11et.ingolsci: och (: viga ln- c1 jnparc, ' a t t dct] can finnas endast e n gar ..
Den inkstc .vara clet nmteriella cvig och ~ i ~ s p r u n g l i substans, g och att; i materien silval son1 det andliga i an- .a:nde och materia d i r f ö r cndast liun- den, cl.
v. s. dessa Sro biida procluk- nn vara olika manifestationer av clen- tcr a v .ctc13na ena substans, en sanning: nn enda snhstans.
.
Skillnaclen n~ellnn soin l~crcclvilligt erliiiniies, så snart mclc och iilateria Ilar helt cnlcelt gjorts r u m i b %le ancle och nmtcria ser en- för belivii~nlighets och tydlighets skull, dast olika, foriner för ett enda grund- alldeles som vi kiinna skilja elriellan iinine.
Vi ictcntifiera s %ledes denna förnimmelse och.
urskiljning, villta su.bsta,ns inecl .natiircns (zlltinnefattan- dock bada äro processer a v var tanke.
de, livgivancle lsraft, och .därigenom Materien ar i sina best2inclsclela;: det reducera vi till cn fysisk onlö; jl.ighet samma SOIII anden; tillvaron iir e n, tillvaron av ett TTase:nde, som a v cle h u r u d m g f ald.iga an dess yttringar; ortodoxa, bes1iri.ves som.
en G.ilrl, iigan- livet Zr e t t, trots de m h g a former, cl e.
pcrso1.11i gri.
cgen~liapcr .. Gu rloni cn under vilka det utvecklas .. - Jag identifieras incd natiiren, Ilau liar sain- Mrs Anni8 - I ' ma utstriiclaing som.
universet, men de ortodoxes G u d esisterar icke liing- r e; vi kunna andra betydelsen a v or- det Gud och anvanda det f ö r a t t ut- trycka en annan idé, men vi kunna icke liingre darmed mena ett Person- ligt Vasende i ortodox betydelse, och i besittning a v en individualitet; som skiljer honom f r å n resten a v univer- si in^.
- - Det ser u t a t t finnas en möjlighet, a t t naturen h a r ' en sjal, ellurii vi sett, a t t f ö r s t å n c1 strängt taget - icke Iran finnas.
Det ltxn icke finnas förninin~.else, minne, jiiinförelse, omdöme, men ~ii&amp;nne det icke kan fin- rias en fi~lllroinlig sjal; oföriinderlig, lugn och stilla?
VBra föriögenheter svilra oss, nar vi försöka göra oss en ' föreställning om Gudomen, men föll jer därav, att han i c k e esisterar?
- -- Beskfidandet .av idealet &amp; r den san- n a bönen, som styrker, inspirerar, förädlar.
Dess andra sida är ar- bete.
Studcra naturens lagar, lyd dem, arbcta i harmoni med dem, och arbetet blir en bön, en tack- sagelse, cn tillbedjan av den univer- ' ', '.
. '
a.
Kiirt c; i slia11 bliva 1i " ingv; irig.
- 811; 11 * t Iioitiiiici.
hiisf~iiiivin~lcii och sopni.
hi:t dc11 blcliii.
S V i l g i i rOSC11 ... J a.
E.iiiil: s &amp; tcr sig iiiitt öclc.
Ditt 1in.u bli ljiisnrc.
Dii iir iiiiiiir img och frisk, d5r borta i viisterii bör c111 söka ditv cii; iiiiiiiii och glijmtiia - mig.
?
Jiig siiiitlcr dig n11 iiiitt fotografi, t i p s t; igct.
oiii di1 vill Iiii.
ii2got iiiintic a \ - mig: siiiiitidigt i ~ c r jag dig av Ii.ela iiiitt 1i; j; irta f % ditt fotografi jiiiiite - din förlii tclsc.
Diii förlitelse för a t t jag c j viigaclc siigx: " J a g S l s l i a r d i g. "
J ' n.
nu niilkas sii; ii.t den sista.?
stora, rys ' liga stiiiitlen.
soiii eii en clröiii scr licla bi:iillops:lcstcn, scr mig sjiilv liiir jiig ler, iiien Iijiirtnt - gritcr ... IS i n blott denna g h g, scdnn dd.rig, nltlrig iner.
D i n olyckliga H e ' l g a. hoii niiig5s i~icd iir sin 1~ni.iicI~iiisviii~iii~ Iiim initt hi.~:~li~ O c h Ja, IIelga det i,r ii.ii, Klsii.
Dct iir iiiiinga rykten lite oii.
Iiiiirt.
i l i t siiger ch1 a r s2 svag till din ' ITcI~ !.
; L 0 ~ 1 i I I C I I ~ ~ C S iiiiiii, soi-nligri, sig;!
licilsa ...
Du tror det snart iir slut att ICiii.1; festar f ö r inyckct och glöiii.
iiiecl clig.
- Kii.ra, dct gör mig ont; iiicr sin 11ustr11, ~01iiIigiX att det ar ctl jag har kanske Sven nagon sltuld till o l ~ ~ l i l i g lil~tci~sluiip t oc ' li sm111iga atet ditt lidaiidc.
Varför, varför cj vitga a t t 1Iclp.a.
c j I c \ w till soni.iiiii,ren, ty saga varann allt?
--- lion lim luiipsot ... Ja,, att IIcI~H cj ar fiillt frisk kan man se, ty hon liar Det a r nu SK. - Du bacl om initt fo- avtynat niycliet och ii ' r blek om sinii tografi, vilket jag aven siiiider.
Se förr sa, frislm Irincler.
: p; °~ clct nbgon &amp; ng och t2i,nli p2 mig, &amp; il ensaimlic, o1 ycklige!
!i '; ~clt för di t t kort!
Du a r dig] .il&lt;, IIelga, lika vac- JIelga sitter ensam licmina och liiscr Iie~, samma clrömmande %on, samma n5.r ctt biid fran liennes föriilclrar koiiz- allvarliga drag.
.
.
R h!
- J a g sltullc nier med ett brev till: henne, k m bli- sölta mig en brud.
J a g Iiar e n, men ... vit sant till Iieiines föi:~il.dralicm.
En Ja, jag ser niin br~1.d framför mig nu, matt rodnad fiirgar hennes kinder niir langt, Ikngt borta frXn mig; jag ser hon tar emot brevet; det %r Min Arne- henne, men vad nu, hon i-ir ej cnsam rik+ Hon bryter brevet ivrigt och -.
en iilan sitter bredvid henne, nu Inser: smeker lian hennes loclrar, Iion ler, nu går han.
Hon sitter uter ensam, men P.
S. så allvarsam, s &amp; tanltfull, så gorg- Skriv svar, soni jag vill tro ' inin viin FörlAt mig för det otil.l~i,tnn orclet scn ...
Hon vantar sin brudgum och a t t c111 gör?
till iniil iiuvarandc ixdress, " lilsliacle ".
- J a g liar futt ditt brev - han s lr a 11 Icon~ma.
nicn skriv cj frii ITclgn Eoscnlund~ och jag] .lar Iiist det OIYL och 0111 igen, Ja, iin ska.1.l snart bKten &amp; L, som ~ i ~ i i i.
iii: (15 lict~i., iitiiii skri \.
: ITclf&lt;i~ iii (!ll ~ i i i i i i l ' k.
; .i.ii jiig cC; ~ .r?
i \ t t; i11,t ~ d ~ l %I!
; skii.1 l fijrii.
iii.ig Iicm tiJ1 min fn (lcr; jag ll; iiissoii.
I y tlct I ~ l i i.
j; ig idltid För dig.
v~~i~li1igIioL del; (111 s1; i.-ivor, nc,j fijr mig ~ii; " i.sl:c, cliui.il.
jag 1iii.r iriyokct, iiiyclict l h l *!!
;; l.
.
!
uii ?sf; c vci:lcliglictcii bl.iva ' cn - cvig iiicr att sligi~ dig, sinta l~revct;.
D: S. "
dröm.
Vii,i.för voro vi s5 fega ocli IIoppas att, trots allt, blott en enda rädda för varandra a t t vi e j vEigade g h g fil se dig, nar ' jag koniincr hem.
IIrlgn.
tittnclc pH lilocknn, Iion var 1 ocli.
kl. 5 skiille giisternn lco~mia; lion yppa vA.r kihlek?
Ja, varför, det Kr Jag s l d l genast Sesi % igen - resa för l~iiiidc siilcc-tcs hinna nied brevet till uu v5rt eget fel ocli det mftste bli som alltid.
.
.
Din E m i l. "
posten.
Sagt och gjort, ' hon smög sig det Kr, ödet har s &amp; bestiiiiit.
Nar du Inser detta brev, a r jag p &amp; L sliul- tyst lit gcnoiii tmiibtiren S ~ ingen vag till Sverge; jag liar nys f %tt brev Hon grater inte, I-Ielga, nar hon slu- IC iiiiirka Iicline.
11cmifrAn a t t niin f a r Sr svart sjuk och tat k a brevet, men I i y Sr blekare an.
# jag vill giirna vara Iios honom när nagon g %ng förut.
Nu ser Iion p &amp; I-Ielgri, har nu varit gift i oinliring 3 han dör.
Einils porträtt, Iion ser pb det lange; iiiiinailcr.
Hoii liar ett Iit-et natt och Dct skall kannas svart a t t komma hennes blick ä r s &amp; unclerlig, hennes trevligt hem ocli Iienncs goda inake hem ipcn för ' mig sedan d u a r död kinder äro vita, lik en vissnad lilja.
.
l.
) iclrri.ger aven till Iienitreilnaclens 1.16- för mig.
hlcn I-Ielga, c1.u behöver ej # janilc, m u IIelga ar sa olik sig, s e d m frukta, ty jag skall ej stiira din lycka; I dag ligger Helga svart sjuk.
Dok- hon blev gift.
Alclrig ser man henne dock vore det roligt a t t i i r e n gång fk deltaga i sin stora viiillcrcts, Iion gas se dig, se dig sådan du nu är, men vill torn ltommer.
Han undersöker Helga siillan p &amp; promenaden, clen enda som du ej det, skall jag med resignation omsorgsfullt.
Sedan lmn gjort det, frii-.
. '
- - -- s e l h visclomcn och en sann lydnad för den universella lagen.
- - Ingen tankc var oftare i i n s t sinne an cleina om moralcns vikt. "
IXSroin vittna ock följande ord: " Dct a r darför en plikt för vas och en, som kampar i fritiin- k a r m s led, som v i g a r - a t t angripa,.
1cyrBa.n~ dogmer och att nedbryta den.
övc ' ktro, som förmörliar ~iiiinnislia ns förstihf, clet iiii hans plikt att se till, ILUP 2inn~lösrycl&lt;cr cle iioralens fiistcn; som han iir för svag att ersiitta, eller Iiur han, innan han ar försccld mccl - d i g r a biittre, nedriver de förskans- ningar, vilka - l i t vara ofullkomligt men dock i någon mån hejda lasten och hålla brottet tillhaka.
Det, som rör moralen, rör samhällets hjiirta; en hög och ren moral a r miinslilighetena livsblod.
Nisstag i ens tro iiro ound- gängliga och betyda icke sa mycket, men misstag i l i v e t förstöra lyckan och deras nedbrytande följder sprida sig vitt och brett.
Det, ar darför en viktig fraga, huruvida vi, som försöka friintaga viirlclen den auktoritet, varpa, den hittills y n c l a t all sin moral, kun-n na erbjuda en ny och ' fast grund, p3 - vilken ett skönt och ädelt liv kan sä- kert oppbyggas - - 9.
Som denna basis frariiställde hon tlk n y t t i g h e t e n.
Jag skall icke nu gå närmare in härpå, utan i stallet längre fram beröra de sliiil, som över- tygade mrs Besant, a t t n y t t i g h e- t e n a l l e n a icke vore exi tillraclrligt barande grund a t t leva ett iidelt liv ps.
Mycket intressant ar det vidare a-tt höra, hur hon karaktariserar den roll, som ateismen-fritänkeriet haft och liar i utvecklingen.
Hon säger daroin: " Att män och kvinnor ha möjligliet att tala och tänka s % fritt, som de nu göra, att en friare ~ p p f a t t n i n g gör sig ga.llande inom kyrkan, att kätteriet icke längre anses inoralislrt skamligt - för allt detta ha vi till en stor del att tacka den verksamma och strid- bara propaganda, söm drev.s under ledning av Chkrles Bradlaugli, vars narnzaste och mest betrodda viin jag var.
-.
Mina huvudsakligaste p&amp;- staenden vor0 sanna och behövde gö- ras.
FrBn mången predikstol höres nu e t t eko av ' fritiinlrarncs liiror.
Xan- j I ' - nislrornas sinnen ha blivit väckta, de- ras kunskap har vuxit.
Och ehuru jag fördönier de * onödigt hårda ord, som jag nagon &amp; ng använt, s &amp; a r jag glad över att ' ha medverkat till den Eng- lands uppfostran, som f ö r, alltid oinö j- liggjort gångna tiders r&amp;a övertro ocli lipprepandet av de grymheter och orättvisor, varunder kattare hittilldags f&amp;tt lida. "
Men det var icke endast fritiinkeriet, som gjorde, a t t Annie Besant, blev fö- remiil för hat och ovilja.
Dii.rti.11 bi- drog aven, a t t hennes politiska Hsikfer.
s &amp; smaningom blevo ytterligt radilcala.
Politiken i ocli för sig intresserade lien- ne icke alls, tvärtom avskydde hon de oundgängliga konipromisser, som den förde med sig.
Men eftersom den s t o d i ett så nara sammanhang med follre ' ts allmänna liv och de sociala niissförh5.1- landena i dess helhet, drevs mrs Besant in i kampen, och allt emellanHt höjde hon siu röst emot det, hon icke Itunde finna ratt.
Jordfrkgan, den.
orattvisa beskattningen, utgifterna för kungligheten, det hinder för utvecklin- gen, som lordernas hus utgjorde, den. '
MORGONBRIS 10 gnr l ' Tclgi~ 1iia1:t: iii.
jii Iioppliist ... " NK lir .dolitor, det: j ' Doktoni s \ riiinar viiiiligt: " Niii frii, jag vill Iioppas clet blistn.
, l h t s sjuk- clomcii iir iiiyclict svAr, tror jag iiiig kilniin r; iclclii er. "
7Tclgn s l i d a r a v fïoss1) ry tningar: iiicn i ' örsökcr tida: " iii1 - - Iii.
doli- tur, liiiigsoten iir - - -, j11 en gall- - - - Iliircl ~ j ~ i l i (I - ~ ~ - ii - 5 nIir maii - - - 1i0stii.i.
- blcd -- iir det ej Iingt livar ... SJig siin- n i n g ~ n, lir doktorf - - - clöclcil - -- slri.ii.iniiici .. iiiig cj - - - tvrirt-, I 1:Telg-ix 1iiindc ej I i i l i i 0111 - - -.
liiiigre, t y c tt s \:; " i.rt 11ost:in.f; ill iitigri- per Iiciinc.
Dolctorii.
riiigcr p5 sliötcr-; ~kikn och g$-r sjiilv i ~ till t 1.i ' dga.s IIIil-Ii, sora oi-oligt viintat i ruiiiliict innun- för.
Ivrigt frKgar han dolitom:.
" N;, ' vad tror ni, kan hon riiddas .... P " Dolitorn svarar lugnt: " Det $r niin plikt saga er allt.
- FIou levcr kanske clenna veclcan, men e j lsngw, sjulccloi~ien hade angripit I.icnnc allt- för sviirt för att iiii kunna botas.
Det cncln iii liar att göra a r att \ ' ilrit berccld 115 lieiincs död.
J a g t a l d e nyss ined cclcr Iiiistrii och söktc Iiigna licnne, Iion I&gt;nd rtiig clk siiga sanningen, ty Iion var cj r&amp;dd för - döden.
Det gör niig ont om eder, lir ingenjör, men en liikare ar ej iner iin en n-taiinislra.
Andra patienter viinta, mig, varför jizg rri; nlste g5 ... " Helgas i t i m grater som ctt barn; ej att undra p i, ty h m &amp; Iskar sin liiistïu rriyclcet.
(le ti~nlifiill.
en stund innin1a.r lian tyst: " Ett sistix f ~ r \ G frun l stiiljancle viin; - vein &amp; r dcnnc viin?
Ah!
nu fattar jag ... Kan det vara möjligt, det ar slilcc1.e~ sant- vu1 nian saclc, a t t EIelga var olycklig - hou iilsl~aclc en annan och cl; i.rför kanske ar hon död nii, 3lcn vem iir d h n c m m, denne olyclr- l i g ~ ... "?
Nu,stöi.ilcs ingcnjörcn, i clct svlirfiirii.lclraim koiiiii~o in.
- 9 I I clag slcall I-Ielga begravas.
Kl. tir 9 14 för111 i (1dagcn och 1-) egrnviiingcn skall ske k1. ' 4.
' Det 5- tungt och cly- stcrt i byggmastarc IIanssons villa; p &amp; garden gir en gnmnal gilbbe och strör granris, som i tjockt lager ter sig vackert och 1iögtidl.igt.
, NLI kominer ett bud med en stqr lzrans av vits och röda rosor, med vita 18nga band.
" Vem ar den vackra kransen ifrim?
", frilgar den gaiiili~ gubbcn.
" Det vet jag ej,, jag iir slticlrad f r h blomsterlianclcln ": svarar budet och g5r in.
i villan.
Juagfrun tar eii~ot kransen och 15- Tre clagsr Ila nn förfliitit sedan rlolc- torn varit hos J ' Xelga.
IIon iir ii~yclict sCr p &amp; banden: " Ett sista farväl, från vtirre, i dag lian Iion ej siiga ett ord, sörjande vän! "
utan ligger stiim i biidden tills de sv&amp;ra Ingen j ör Roscnluncl tar hind om hostanfallen koiiiiiia.
Hennes Inan sit- liransen och fragar jungfrun, vem den ' L h g s a m t skrider dcn langa proccs- sioilcn frain.
Den vita Iiistan synes c j £ör clen stora hloiiistermiingden.
Bland cle riifinga kransarna niarkes en mest av alla, clcn iir av röda och vita rosor med langa, vita bancl.
Det iir Eiiiils sista farviil till den enda Iian alskat.
En stor follmZngd aser den stiltliga begr9vningcn.
Avsides, ensam, synes en Iing stcP~tlig n ~ m sta.
och betrakta pro- cessionen, lian ar blek och mycken sorg Iyscr fra.
i cle b c s t i h d ~ dragen.
Det iir Esi~il.
- ' Vem.
anar val a t t den döda iir den han iilskat och älskar annu, ven1 IzRnner lians lidande, han ': ensam- ma, stora sorg? '
\.
- U: I3elgas grav vardas val av en tre &amp; g; " isdsmäst.arc.
Men iinnu en viirclar graven.
Varje afton efter s1zymnil; - gen kommer en ung inan u t till gra- V e i l med fri,r !ra bloninior.
En lang stund stgr han tankfull ~ r i c l graven, sk gar han sakta bort, för att.
kterlronima nikta afton.
Det lir Emil, som besöker sin älska- cles grav, hon som olyckligt levde, olyckligt dog, emedan ' hon.
ej vågade. '
- - - \ koloniala erövi-ings- och förtryckspo- litiken, blevo föremål för hennes pro- tester.
Hon säger sjalv: " Af o t kri- get, m o t dödsstraffet och andra: kroppsstraff, fordrande follcuppfostran - i st. f.
kanoner, offentliga bibliotek, i st. f. lirigsskepp - i sanning, det var icke underligt, om jag betraktades som en agitator, en eldbra.nc1, och att clet riittrogna sainhii.llet rynkade pil sin högst ärbara näsa f t mig. "
Rennes svkaste förbrytcilsc i det ii-rbara samhiillets ögon var kanske cinellertid hennes försvar för ny:, n~althusic.inisinen ocli hennes arbete för a t t spricla dessa iclécr.
Anledningen härtill utgjorde en broschyr, soni ut- givits av en ameril.
; ansli liilrarc, d:r Charles Knowlton, och till en början obehindrat saldes Zvcn i Eng1an.d.
.
Emellcrtid blev den scnare bcslag- tagen och mrs Besant och Cliaïlcs Bradlaugh, som ansiigo detta vaix en kriinlrning av det fria ordet, förnnstal- tade om utgivandet av en ny upplaga, vilken de sjalva &amp; Iile i en för tillfal- let hyrd butik, eftcr anmiilan till poli- sen, detta för a t t förliinclra, att nnc1iaa ' slrulle komma i obehag, shoin sprida- veclrolöner riiclrte .ofta till fyra,] ilen: re a v skriften.
Deras syfte liiirnied icke till a t t iuiderliiilla 8 eller 10.
.var a t t.
f i utrönt, om det lagligen Skulle jag siitta min egen säkerhet,.
lr u n d e förbjilclas a t t diskutera en mitt eget goda namn före a t t hjôlpa sådan fr %ga, som bsfolkningsspörsm&amp;- dessa?
Betydde det något,.
om mitt let.
Broschyren i och för sig slnille de rykte förstördes, ifall cliirigenom ' nncler andra förhallanden e j antagit kunde bringas hjiilp å t dessa tusental till utgivning, t y den var behäftad i deras annars hopplösa eländet Vad.
med atskilliga brister.
Nu blev det vore .allt mitt ta,l om sjiilvuppoffring enicllertid en principfraga.
Detta och sjii~vövervinn.else vart, om jag sve- '.
oalitlzt skedde det ingalunda utan stor i, d &amp; provet förelades mig?
Med tveltan och mkngn bctiinlrliglieter.
viidrande hjarta, nlen dock fast, tog Mm Rcsant sRger hiironi: " Kuride vi, jag initt beslut, ' ocli ehuru jag nu vet, förlcunnarne av en h.ög moralitet; VA- a t t jag förnuftsenligt hade orätt och.
ga att möta en r a t t e g h g för publice- tog fel p$ botemedlet, hade ' jag morn- rancle av, vad som tekniskt Iiomme att lislrt ratt t min vilja att oera allt för kallas en oanstiindig bok, möta risken a t t hjälpa de fattige, ocli j a g Rr glad, att förstöra v8r framticl, soni ju i sa jag trotsar denna storm av förtal, som hög grad.
var beroenc1.e av VW godo var skarpare och h&amp;rdare att biisa iin rykte?
- - For mig betydde det nkgon,.
som hädanefter kan möta.
förlusten av mitt oldnnclerliga rykte, mig. "
soni jag viircleracle s &amp; högt, och mitt (Forts.) goda namn, som jag cljttills bevarat - den friilrtansvi2.rdaste slrandn.1, en.
.
.
kvinna Iran iit~:,tta sig för.
Men jag.
.
Ilade sett.
elnnclet hos de fattiga, hos.
.
.
mina medsystrar med barnen omkring.
.
.
.
.
.. sig gr !~tni~cle efter briicl.
Arl~ctiirnas, l a.
I
MORGONBRIS - -- .. - - " - - - - - - - - - - - I --- -- - - ' - " J n g 5 1 S k a,r r1 itg. ' '
IIon vr " i g; i d e cj.
ciiict1; iii - diat c,j p a s - s n d. c.:: Turii Jiingc sliilll rlct tlr6; jn tills iiiiin- ~~~~~~~~~~iiit hli \ ' i~ s~~ilvst~intliga.
IliiII (IIi1 efter s i.11 och c j a n d r, z s iustiizkt?
Ja, 1iiiri.i liiuge ... 9 I Landskrona: fart sgatnn 3. siign: Minneslista.
Sot.-Dem.
Kvinnokongs.
Arbetsutskott.
Verkställande utskottet, Stocl; holm.
Ordförande: Fru Rnth Gastaftnn., ' Haga.
gatan 18, IV.
ö. g. Kassöreka: Fru Elin Lindley, Tuniielga, tan 1 B, I.
Framtiden til hör ungdomen.
11 ---- -- Fru d d a Thuresson.
N.
In- Lidköping: Anna Gustafsson, Grevhusg.
58.
Limhamn: Fru Olivia Sjölin, Sveavapen 87.
Linköping: Agnea Lind, Tanneforsgatan 8.
Lomma: Fru Augitata Olsson.
Lulei: Nellio Nordström, Magasinag.
23.
Lund: Fru Karolina Pettersson, TrBdgArda- gatan 8 Lysekil: Alma Daletröm, Kronberget 2.
Malmberget: Fru Alma Pettersson, A. Barg- fors lilla gRrd.
Malmö: Fru Hanna Johansson, Bergsg.
35.
Morgongåva: Fra Edla Sabel.
.
Motala: Fru Selrna Franzen, Kanalbanken.
Munksund: Fru I d s Grek.
Norrahammar: Frkn Elin Guetafason.
Norberg: Fru Alma Thorell, Eärrqrzcvan.
Norrköping: Frkn Anna Sllretröm, But.
gatan IS.
Nyköping: Fru Ida Johansson, Repslagare- gatan 27.
Ortviben: FridaBticketröm, Petteravik, Sunds- vall.
Oxelösund: Fru Edla Nilsson, Konsum-.
;.
tionsföreningen.
Persberg: Fru Lydia Waas.
Ramnäs: Fru Erika Lindblad.
.
Ronneby: Rebecka Svensson.
Skäralid: Frkn Ellen Ekberg.
Skromberga: Oliva Möllergren, Skromberga, Elceby.
Smedjebacken: Fru Yanna Sikatrörn, 6te: gel backed.
Sparreholm: Fru Maria Fredholm.
Stockholm: Fru Anna Johansson, Dalagatan 52, I I ö. g. Stockliolms södra: Fru Anna Ljungberg, Asögatan 109 I. Sundsvall: Fru Selma UppgArd, Storgatan.
59 (C.
P. Hedenström).
Surahammar: Frkn Olga Karlsson.
Svartöstaden: Matilda Espling.
.
Södra Nyhamn: Ida Iiinell, Sundsvall.
Tidaholm: Fru Helga Nord, N. Kungevagen 38.
Tranås:.
Fru Josefina Lundblad, Fristad, Tranas Kvarn.
Trelleborg: Fru Math.
Friberg, Folkets Hue.
Trollhättan: Selma Dahlöf, Jurio 5.
Uddevalla: Fru Ada Lind, KFmpegatan 6.
Visby: Fru Anna Nilsson, Michaelsgat.
16..
Vänersborg: Fru Hedvig Hagg, Gasverks- gatan 25.
Västanfors: Fru Lina Asplund.
Västervik:; Fru Elin Nilsson, Jskobsgat.
8.
Västerås: Fru Agnes Söderkvist, Stora ga- tan 66.
Växiö: Eva Söderlund, Jarnviigsgatan 19,: stad:.
Johanna Sasaersson.
.
Ahus: Fru Thilda Weetberg.
Åstorp f Fru Maria Eriksson.
Örebro: Fru Elisabet ~ a r l s s o n; Slot,tsg.
28.
Östersund: F.ru s eda " - Pettersson, Hant-.
verksgatan 4, Odinslund.
Utdottets ?nedlenmar i landsorten.
Fru Anna Fredin; Malmblerget.
Frii Sipno Anderson, N. Iiuiigsg.
27.
&lt;jävle.
I en liten undangöriid by levde iiiider knlippa Fru Ugland-Anderson, btergötlande Folkblad, ornu tiindighetcr en fattig arbetar o med ain Norrköping.
Frkn Anna Ekberg, Kspt.enegatan 19, Malmö.
hustru.
De agdo en eon, vilken utgjorde deras.
högsta lycka.
Soc.-Dem.
Kvlnnoklubbar.
FörAldrarna in prfintade i gossen frán tidi- gaste barndomen det ~ k ö n a, mot arbetarna Ankarsrum: Fru Matilda Lawson, Nybygget.
utslungado katekes-sprilket:, Var gudelig och Arboga: Fru Lydia Olofson, Kspellputaa 48.
Arvika: Frlin Lydia Oberg, Hantvefksg.
49.
1Af dig nöja - det # r vinning noga.
Vid ej fyllda 13 Ar kom gossen in i den Arlöf: Emma Eakilsson, Sockerfabriken.
.
Avesta: Fru Johanna Eriksson, Elgen 2. blodsiigande grottekvarnen.
Flan fick hj#lpa Billesholm: Thea MArtensson.
.
till vid en hammare, och för var gbng ham- Bjuv: Fru IIersti MAnuaon, Gruvan.
.
niareii gjorde ett knyck följde den lilla tiptida Bodcn: Frii h r t a Hagpren.
barrikroppen med i farten.
Att b6rja tued Bomhus: Pru Hanna Uohmnn, i3jörnbo n:r 6.
Borlange-Dornnarvet: Frii Gerda Fora.
etröin, Borlfin~e by 4.1., tyckte goaeon det var roligt och log för var gdng dot bar i vag med honom.
Boris: Frkn Mattie Ycrsson, Viekaberg.
hten Aren gingo, deii lilla gossen v8xto upp Boxholm: Anna Svonsson, J !irnvagestationen.
till yngling, en vaken och rnHlmedveten e&amp;- Deje: Fru 1i; rirrtiiia LUV.
Eskilstuna: Fru Ida Adamesoii, Slaggan 7. dan, som börjaile t !inka sig in i ett och annat.
Eslöv: Fru Ebba Hansson ', Södergatan 17.
Han började förati, att detta arbele gjorda Falkenberg: Sofia Rylander, Kullen.
hans kropp i !la oah att han i en framtid s.kulle Forshaga-Klarafors: Fru Elvira Persson, Rom.
komma att lida men av det.
Furulund: Frkn Gerda Jansson.
Ex1 strAlande niajdag etallde en agitator ein Gellivara: Fru Sophia Engolan, adr.
: A. f !ird till den lilla byn.
Morsberg.
Bland den lilla skara, som hade samlat sig Grangesberg: Fru Paulina Brogren, Kall- fallet n:r 9. kring talarstolen, eiig man aven ynglingen.
Givle: Fru Signe Alide.-seon.
N. Kilngsi;.
27.
Han gick langst fram till talarstolen, hane Göteborg: Fru Klara Vsrhage, Borgargat.
blickar blevo liksotn fastnaglade vid talaren, 18, Olskroken.
hans ansikte föriindrnde ej en min och varje Hallstahanimar: Fril Augnsla Sjöholm, Nils.
ord talaren framsade insöp han med begiir- Hasslarp: Fru Olivja Olu~ion, Bageriiöron.
Heby: Fru G6ta Ahlstrand. '
lighet och det viktigaste gon-ide han i dju,pet Hiilsingborg: Frii Ida Rosenkvis), Kaeern- av sitt hjarta.
gatan S ö. g..
Med talarens hjalp bildades en ungdoms- Huvudsta: Fru Berggren, Folkets ' Hus.
.
.
klubb, y nglingen blev dess ordförande och Höganiis: Fru Kriqtina Erigström.
Jönköping: Fru Elin Anclersson, O. Stor-.
rhed etor kraft och energi skötte han sin för- gatan 156. '
troendepost.
Kallinge: Syster Olsson.
,,.
Aren gingo.
Ynglingen blev gift.
Hans Kalmar: Frkn Rhea .Furntenberg. '
son blev en lika ifrig kampe för det ratta Karlshamn: S0fi.a Nilsson, N. Fogdelyckeg.
5.
Karlstad: Martha Henrikasoo, Cafó Verdandi. '
och adla son: fadern.
Karlskoga: Fru Mina Uddenberg.
.
En gryende vardag samlades byns rattan- Katrineholm: Fru IjXsabet Eriksson, Sand.
gatan 11. kande ungdom tinder en svajande röd fana.
Kiruna: Frkn Tliyra Johansson, Buetad 81. db de kom~no Kjavlinge: De dgado och tAgade.
Sl~it~ligen, Fru Vendla Vahlberg.
I handelse av fel i minnesl lie tam ombedes .till ett lirön, vad fingo de d &amp; sa?
Jo, nlgra Kristianstad:: Fru Alma Vesterberg, Lange- klubbarna att snarast möjligt till redaktionen rada strimmor lyste upp pll horisonten.
Det bro.
insiinda rattelse i % desamma.
var solen, solen i vart frnmtideland.
- tJngdoiiien strilckte eixia Ii3nder mot don och ett jublande Iiurra geiiomtlknr Iiifton.
' i ' ill siet brueado aInternatioiiulen~ tipp, ek n:: %k:tig, eA v u m som endast G&amp;or och syetrar on Stadgar pr 100 st.
Kr.
.3: gryeiide vardag vid vart av eolen ometrAlade Protokollsböcker ............
Kr.
l: Matsiklar ........................ 2 2: 50 Medlemskort mal, framtidslandet, kunna sjunga.
s B B 2: A.02etärdotter i Bo fors.
Kassaböcker,.
................... D 1: 30. '
, t ' Far klubbarna.
att rekvire - I ........... I.
.
.
.
\ Broschyrer.
: - - ... I Arbetskvinnorna och socialismen.
Av Fredrik Ström.
Pris 10.öre.
Agitera för den kioperativa Kvinnor, skaffen Eder bildningens ' och sammanslutningens idén bland .edra anhöriga!
Liir makt.
Av Fredrik Sto.ihz (Gratisbxoschyr).
Morgonbris.
Pris 10 öre.
kvinnorna att inse kooperationens 20 proc.
lämnas B: LO-öres broschyrer och B morgonbris^.
\.
nytta föF arbetareklassen! '
Verkstallandeutskottet. '
.
Adr.
: Pm lhttlt ~ustafion, Hiigaptan 19, I V, ö .. g., Stockholm.
.
s '
E~a~~mihsonmaosGa~~ 60.
Högsta Upp- &amp; Avskrirningsfinta.
CARLSTENS PORTERBRYGGERI sedan gatnnlalt viilk %nclt för sina tillverkningar, rokommendorar: F~DRLO~PPIINGSRIWGWR.
~Aeorn eynnorligen golit och I !iinpligt mhllidsdricka och soin lii~koclryck.
Tiiiielibllor, i likhot med svnzdricltn, endast 2 proc.
alkohol, hvnrför (l &amp; fifvan 1, - e Äktenskapet och 1 Av 2.3 knrnis guld: Vnrdogsringor: %r 3 ' 19 ~ K I I I I S vikt Kr.
ii: 35 A v 2.3 krr:tts giild iilan- 5 * * 16: z5 $i och silvcr iiiu~i, Ht- * 6 * % 19: 50 följ&lt;l:c a J garantisedel på 7 a * 22: 75 10 Brs hPtlibarliet i dag- 8 * m.
26: ligt bruk.
för g kr.
~ 32: $ 50 2 5 iiict:ill Av 1) rRniifiör~y~Idgul- fik i: 50.
* s r i I o) i 35: 75 I h ~ v r i n ~ a: iv r 1.cfrdiir i r is 39: Fi1ipst:id fat~rikal fijr a kr.
110s I).
OACIIISTI~AM.
Gd&lt;lsl~tcd, Ilornsg.
56 o. Upplandsg.
9 II, Siockliolrn.
Till I:tntlsorteii iiiot portiiörskott.
.
.
- -;.
Förodrng nv STartlia Steinsvik, överentt friin noraknii av A.
\ V.
G.
I ' ria 10 öro ex. niad 10 proc.
ral.mtt dft minst 25 ax.
rekvireras.
For mindre antal 15 öre ex. Broschyrerna sandas portofritt men böra betnlaa i förskott i postanvienitig oilor post- fördcott (ej i frimhrkon).
Rekvisitionor san.
das till ', Huv~~dko~~torct: Klaraberxsizatun 23.
Koinmendörsgatan as.
Avdch-kontor: .Barnhusgatan 16.
Depositions-Ranta Kapita1rakn.-Ranta ~parkasse-~ih &amp; l s v i l o. Mliilningar B) mCa Biniu~lcrtlirlec B u} 5 4 ' 1; proc, Illn.
Tel..
- 242 Kassafack fr. kr.
5 pr ar.
?O,33.
Fru Anna Gunna~ssors,.
Röratrandegatan 66 B IIII, Stockholm.
Allrn.
Telefon 79 83.
Riks,, 50 69..
Kiruna so=.-dem.
kvinnioklubb av haller ordinarie mötsn 1:sta och 3xlj ' c m h d a.
gen varje mAnad i Folkets Hus ' lilla sal kl, 8,ao e. m.
Styrelsen.
.
L &lt; i G Y 5ST&amp;RBERG,.
r Riks Tel. 40 Hantverkarcgatan 40 39 Hornsgatan 39 STOCKHOLM.
m 6985.
-- Aktiebolaget ' a Oardin-Magasinet h specialaffär för Gardiner och statens garanti.
Motböckerna galla över hela riket.
avpassade Mattor.
Ficksparbössor tillhandahållas.
Stureplan 2.
Stockholm.
s HuebAlls-limpbrod ... ...... om 1 kilo till 47 öre r Mältat vetebrud .......... -.
B l d:o a 53 r Maltat siktbröd ............ S I d:o a 46 D E Preussiskt br6d .....: ...... 1 d:o s 48 w Maltat Givislimpa ......... a 1 d:o B 44 --.
RBgbröd (ankarstock) ... a 2 d:o 3 50 8 z Beatiillningar emottagas i alla brödförsllljnii~gsmagasiner. '
i '.
,.
Q,!
?Ja Beställda.
l.
.
.
.
.
Goda varor, moderata priser.
Fördel- ' sktiga betalningsvillkor.
Human t be- 9 t utan förhöjda ' pn ' ei .- mötande.
Välgjort arbete.
, m Kund.
Hovleverantör.
Nrn * 9 * luurZ * nalrm 17.,., - A.
S. WAHLBERG, Tunnelgatan 17, 1, Stockholm.
, Fotografi- &amp; Fö.rstoringsatelj6~ De8 iksatesskaffe.
Humlegårdsg.
20, Sthlm.
Plantage-Kaffe ~ a neriet, a rekommenderas som Rikst, 36 68.
Ah.
54 41.
Brottninggotan 93. '
Rådmansgatan 61.
Allm.
teief.
230 83 REKOMMENDERAS.
Förstklassigt arbcte.
Moderata pris.
Föreningar och korporationer crhzllla rabatt. '
20 öre i irirniirken till porto och Ni erhtiller gratis prov B 15 sorters gott Kaffe i pris f r h 75 öre t. o. m.
1: 33 pr kg.
Vid köp riv bel bal om 60 S 70 kg.
levereras kaffet fraktfritt .vid Eder narmaste jam- ivhhllei sina ord.
möten 1:stn och 3:dje isdagen i iiinaden i godtemplnrsnleii parti 10 kg.
fraktfritt, blott pArtiet uppg8r till 60 h 70 kg.
Anmoda Erlra ' vanner ocl?
grannnr att bliva 4. l12 S e. m. Styreke~z.
vilgs- eller Angbhtsstation, mot efterkrav eller förskottslikvid.
Minsta Om SA onskas kan det erhrtlles av flern aorter isarvagt till samrna pris och med om att köns kaffe f r h - Halsingbou-gs sot.-dem.
kvinno- rlubb avh5ller möte i:tttn och 3:dje mhnds- ' en i manaden i Folkots Hua ' F-en1 kl. 8 e. m.
.,
