# ID: svediakorp-per2346
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,199
# sentences: 1,058
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkstiillande Utskott.
Stockholm l P l O, .A.-B: Arbetarnes Tryckeri ' N:r 7 J u l i I /.
Prnrutncrations~ris: l: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt 1 Lösnummer 10 öre.
I I I och JO ör; pr fjlrdedels ar.
I För redaktlonen: RUTH G U S T A F S O N Hagagatan 18, IV.
ö. g.
STOCKHOLM.
Allm.
Tel. 22069. i harmoni med sig själva och även med sin.
omgivning.
Men detta har kanske kostat dem mycket arbete och mycket lidande.
Och mycket sökande.
Eller som Ellen Key säger: &gt;ett ihardigt lyss- nande till ' tonerna i sitt eget inre för Kravet p % att fii frigöfa, utveckla ock att upptäcka själva grundtonen.?
,.
varda sin personlighet börjar att bli ' et1 allt mera starkt och omutligt krav hii nutidens kvinnor och är förvisso en der; förniimsta av uppgifter i vart frigörelse * arbete.
Hos somliga händer, att detta skregna, som utgör en manniskas, egna jags eller hennes personlighet, ar hennc * omedvetet givet fran födelsen och ut.
vecklar sig av sig sjalvt utan särskilt medvetet arbete. '
Shdana kvinnor arc sällsport lyckliga.
De fara aldrig vilse i livet.
Säkra och segerglada skapa de eina egna öden.
De reflektera ej mycket över sina handlingar men handla anda alltid ratt, d. v. s. sa, att deras hand.
Iingar alltid lyfter dem, höjer och för- iidiar dem.
Hos somliga Clter väckes personligheten till liv först sedan man börjat längta därefter.
Ibland kan den- na längtan efter ens egen personlighet komma stark och fordrande som en allt betvingande lidelse.
Ve allt, som da star hindrande i vägen, För sildana kvinnor gives ingen ro och ingen har- / moni förrän de funnit det naturligastel och enklaste uttrycket för sina innebo- ende rikedomar, som ropa pil meddelelse.
Först; dH de funnit sitt eget vasens ut- tryck.
- ein personlighet - komma del Ruih Milles: BLOMSTERLISA.
.
1.
Annonser a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
För expeditionen: Elin Lindlay.
Tunnelgatan 1 B, I Stockholm.
Hos andra - ja hos flertalet tyvärr - visar eig varken anlag till personlighet eller behovet efter detsamma.
De3sa kvinnor göra ingen märkbar insats i ut- vecklingen.
Ty d e ha icke den ' livs- langtan och den livsvilja, som ' tar sig uttryck: i ett omutligt krav p &amp; vaxt- riim och frihet %t ens personlighet och i ett outtröttligt arbete p % ens person- lighets utformniog och tillvitxt - om än i den första ivern detta arbete kan ta sig oratta och osympatiska uttryck, men 8 % ar det ju alltid i tider av sö-.
kande och oklarhet; och av mod till misstag födes den ratta visheten och vissheten - ty livslängtans högsta ut- tryck ar just personlighetslidelse.
. '
Och.
varhelst densamma uppenbarar ' sig iistad- kommer den rörelse, och rörelse Er .liv, ' ar utveckling.
Kvinnan en personlighet., Det a r ett annat ideal an det gamli: kvinnan - en angel.
Det betyder först: kvinnan - en män- niska.
Men ingen människa är den andra lik.
Alla h i vi vBïa medfödda olikhp:.
ter, som göra oss till mer eller mindre starka individualiteter.
Alla bara.
vi vAr utvecklings lagar och gränser inom oss.
Att bos, sig utforska dessa .lagar och, griinser ar med andra ord sökandet efter personligheten.
Att ha.
funnjt sin naturs lagar och gränser, ' att ' lyda dessa sina.
, lagar, att vidga sig s &amp; l h p t ens griinser tillåler, detta ar.
att ha ficnnit sin per- - ' '
--.
-.
.
eonlighet och att vara en personlighet.
Det ii.r att yara sig sjiilv och ingen an.
iian.
Det Kr diiri var högsta lycka lig- ger och vdr högsta styrka.
Och vAr högsta kiinsla av liv.
Kvinnan - en personlighet.
Det inne- biir att sliita ined att forma sig efter förebilder och, i stiillet börja forma sig efter sig sjiilv.
Det inneblr att sluta med att förkväva sig och i stallet ge sina medfödda iitvecklingsmojligheter rikaste mAtt av niiring och frihet.
.
Det innebiir högsta lycka för kvinnorna själva, för dem de ilska, för hemmet och sam- hiillslivet.
Bliv dig sjalv, och allt annat skall tillfalla dig av sig självt!
Dig skall givas kärlek, vänskap och lycka i rikaste mhtt.
Du skall bli medelpunkt,.
ljus och kraft.
Du skall st &amp; lugn och makt- medveten i alla situationer, ty d u g5r icke i svhrare livsaventyr an din etyrka till %ter dig att genomleva och genom- leva fijr att vinna nya krafter till fort- satt levande.
Du skall bli segrare i allt, vari d u vill bli segrare, ty d u känner dina gränser och vill ej vinna ' andra segrar än dem, som ligga inom ditt eget omrbde.
Rfen gA alltid u t till din yt- tersta grins och utforska allt som finnes darinom, spann.
alla krafter till den högsta höjd, förädla alla möjligheter till den högsta finhet, ty d &amp; är du dig själv i rikast möjliga mbtt.
Enanta Gzista fson ..
MORGONBRIS - - -. --.
- .-S -- --.
. ----. --.
----- ---.
---- -.
- - - .- - - - -.
e-.
hiiftigare och hittrare, jii mer den för- Vad som gjorde Schopenhauer till tryckta och utplundrade klassen ser och kvinnohatare.
känner kapitalismens odjur, som i stor- Den tyska tidskrifter bfarz offentliggör lek och glupskhet k m likilas vid sten- ur Carl Vogts efterlämnade papper en uppsats över ämnet ~världs %skå,dningarn, kolstidens vidunder och drakar.
som innehhller m h g a lustiga och un- Men liksom en del av kvartärtidens der hiillande anekdoter.
SAlunda berättar odjur blevo de första offren på.
den Eörfattmen, för att visa på vilka tillfal- mänskliga kulturens altare, 3 % skall ock.
iigheter den SA kallade världs4skAdningen sA kapitalismena odjur oFt ' ras pri, kultu- ofta beror,följandeintressanta lilla historia:.
.I Rosco.ff i Bretagne företog jag en rens, miineklighetens altare.
Ty med en @ ng studier av sjöil,jur.
Vi .hade hyrt kraft, som bryter allt motstdnd, g % vara oss ett hus och förfogade till och med ideer segraride framdt.
I \ fsissorna, dc över en si kallad ~along, där p &amp; aft- d jupri leden, entusiasmeras och vacke~ narna iildre och yngre vänner, vilka till till socialt medvetande av.
social.ismen stor del 1ika.ledes arbetade vid den dar- Och lil&amp;orn ute i naturen den kalla varande zoologiska s ta tionen, eamlades till, gemytligt samspråk, en kopp te och vintern far ge vika för den livgivandc en pipa cap por al^.
vheolen och det efter siningstiden våren, S % eutto vi en aEtoil tillsammans, min kommer en som:mar, ens kördandets tid, van Charles Martins, den berömde forsk- di skall också.
fö; det förtryckta och ut- ningsresanden, och hans hustru, en mgc- ket gammal dam fran Arles, vilken dock plundrade proletariatet, efter en sekel ännu höll styvt p % sin, grekiska nasa,, 1Ang vinter med frost, svalt och umbä Victor Considbrant, den bekante socia- randen komma en var, en sommar, er listen, som högst fängslamde talade om skördandets tid.
Och dA,, när vinterr allting, utom socialism och fourierism, hterkommer, skall e j som.
nu det ungr och dessutom nAgra yngre naturforskare.
Jag vet inte hur det kom sig, men och spada förfrysa och dö utan det akal samtalet kom in pil Schopenhauer, som fostras, det skall v %rdas i framtideni ar mycket mera kand hos fransmannen tempelgjrdar.
Och p % det altare, dal som typisk kvinnohatare an filosof, och kapitalismens oljur.
skall offras och pro, om vilken Considérant pastod, att han letariatet bränna sina bojor och slav- hade översatt d e t gamla munksprAket: skvinnan är ett giftigt d j u r l ~ till en märken, där skall den röda ungdomen5 filosofisk fras.
garde, den soc.-dem.
ungdomen, halla Schopenoiir l (franskt uttal för Scho- elden klart brinnande och flammande, penhauer) utropade madame Martins.
Ty det ar arbetets, ' mödans söner och Jag kände honom som ung flickal I döttrar; som sko1.a bliva eldvaktare, ' det Arles eller Avignon!
Han var.
vansin- nigt för&amp;lskad ' i min syster, som hade ar de, som skola sköta klockorna i fram.
en ännu mycket vackrare nasa an jag, tidens tämpel och ringa in ljusets,.
fria &amp; h vi drevo med honom av hjärtans betens och sanningena stoia segerdag.
lust.
Vilken päbockl Och ni säger, att han blev kvinnohatare?
&amp; det i, gör David Ftood.
mig ont!
DB, retade vi honom kanske '.
en smula för mycket.
- Vad du inbillar dig, sade hr Mar- tins, Schopenhauer var en stor filosof ch skulle val inte pA grund av tv&amp;smA ' rösträtt i England.
dumma flickors s k ä m t.
.
.
Underhuset har ' den 14 juni vid första Nu, d &amp; du siiger mig, att han var, behandlingen antagit lagförslaget om ut- an berömd filosof, ar jag iindh mera vidgning av röstjratt för kvinnor till jvertygad om., att vi, genom vitrt skamt parlamentet pii samma villkor som viu och gyckel, som nog ofta gick för Ibngt, ty min syster var alltför upplagd för de kommunila valen.
skälmstyckeii av alla d a g, gjorde honom Lagförslaget blir antagligen icke slut, till kvinnohatare, och detta bar inverkat på, hans fi10,sofi.
behandlat under denna session '., - ' Ni har alldeles riitt, madame, sade.
Considbrant med en liitt bugning.
Vi ge er alla ratt.
Mot de vackra flickorna frAn Arles, med deras grekiska, förtju- Alla kvinnoklu b bar böra tillhora sande sm % näsor, kunde ingen filosofi balla stllnd.
Alen ni behöver inte göra det socialdemokratiska arbetarpartiet.
vr n5gra förebraelser, ty denne filosof De klubbar, som.
ännu icke äro med var p &amp; sanima gdng en utmärkt skrift- i partiet, b&amp;-a snarast upptaga till b &amp; 3tallare, och hans kvinnohat, vars grund vi sedermera vilja söka hos er syster, handling fragan om anslutning till sina 3ar givit oss många underbara böcker, respektive platsers arbetarkommuner.
d k a vi alltid skola läsa med nöje, iiven om ~i ej äro av samma Hsikter som förhttarelil Skada, att inte Vogt kunde Hterge det yeende, ' med vilket den galante Consi- lerant milste ha uttalat dessa ord.
-, e, - En midsommartanke.
Liksom en föregilende geologisk tids klimat, niimligen kvartartidens, var.
olik vbra dagars, s &amp; hade ocksa den djurvärld, som s &amp; levde tillsamman med människan ett helt annat kynne an den fauna, som är kännetecknande för nutiden.
DA lev- de människan mmtidigt med och nöd ' - gadea kampa mot sadana resar, som mammuten, grottbjörnen och grottlejonet ni.
fl.
nu utdöda diiggdj; r, som i storlek och styrka vida överträffat sina nu le- vande släktingar.
Flera av dessa kvar- törtidens odjur blelo de första offren.
p; \ den manskliga.
kulturens altare.
Men liksom det mellan forntidens männiakor och urskogens viildiga odjur rasade e q förtvivlad strid, SA rasar ock i vara dagar en oförsonlig strid p i liv och död emellan människan, arbetet å, ena och odjuret- kapitalet å andra sidan.
Överallt pAgAr denna strid, ' där den ena klassen fartrycker den, andra, dar kapi; talet har slagit sina järnklor i arbetar- klassen.
Overallt föres .denoa kamp i vin nornas -, --- -
.- - -.
______.
-.
- --- _ * - _ - - - - _ I 3 - diirFör borde bekampas, är les högre i n förr, det bör man icke ~ i propagandan t ~ vidare föraktligt tala oin disom liktydigl iinnu mindre lyckad.
Bör man v d för- ined ntt leva över sina tillgBngar.
Ja sölca att göra de kloka dhruktiga eller niir man sjiilv icke har det sil illa stallt, tvurtom?
hlcd insiii~mmai \ cle av representanterna gHr det Istt att siiga uilgefiir Forn eH Mot de ofijrstdndigas efterblivenhet för de orgaiiiserade partik; innorna i alla Alla vilja de klattra en pinne högre pJ kan endast ett medel föreskrivas - gör de liinder, vilka genom de socialistiska stegen, Iiarma efter de rika, vara kliidda dem förstbndiga aven i detta hänseende.
1; viniiorn; is internationella sekretariat Rro över sitt stand.
Helst ha sil f % omeorgei (Sid. 87;) - - - Man Mr höra samma para- förenade incd varmdra, kallar harmed som möjligt och fA g &amp; ut om kviillarnal iiutlertecliiid till den nadm Intewaalio- Religionen haller Ju pA att alldeles för dox aven ur etisk-hygienisk synpunkt.
11e7Ztc socidlsbiska kviiznol; oizfe9.en.se~z rjom svinna.
.
.
Barnen vi1,ja bli herrskap Det pAstrLs t. ex., att absolutisten .nog n 2G och 27 hantverket föraktas.
Det blir samhälleti: skulle begränsa sin farcilj, men alt alko- avliilles i i i ~.
m l r m ~ den nr (! /.
c1ctt:i Ar.
undergiiig, en uppfostrari, soin lede1 holisten otyglat skulle 18ta siria sexuella Koi~fereiisen a \ .hAlles I Arbej~7wnes rakt ned i fördirvet!
o. s. v., o. s v. drifter rada, i all ' synnerhet nar han, For.cl.am l i n g s b y g p i n g, Jngtrej G3.
och It-iiirvid föi biser man eii liitt, att del stitr under al lroholens inflytande.
Med öppnas fredagen den 26 aug.
kl. 9 f. m. iiven ges en beriittigad etriivan, som hat tiden komme siilunda befolkningen att lien provisoriska dagordni ngen lyder: pitt urq-nng i de Rdlaste, mest osjiil- innehAlla en k010ssd procent av alko- 1.
I&lt;onferensens konstituering.
viska motiv.
Det ar föriildrarnas plild holistiskt degenerade.
2, Utvidgandet av förbindelsen mellan * att sörja för, h t t barnen äro ordentlig1 Stalla vi oss pil livskampens stand- de organiserade partikvinnorna i de kladda, och att hellre 1Ata utbilda dem piiiikt, SA %r förklari.ngen p % denna para- olika liiaderna.
för de s. k. biittre yrkena an för et1 dox följande: absolutistarna vinna styrka 3.
Jltidel och siitt för det praktiskdar- illa avlönat hantverk.
Detl %r föriildrar- i kampen för tillvaron genom en klok betet till erövrandet av den allmaii- nas plikt att stilla högre krav ph bar, begrsnsning av sitt antal, ckras barn f A na kvinnorösträtten.
en biittre uppfostran, dessa skola följ- nens ~aml15llëstallning.
4.
Social omvdrdn:id om moder och LRt oss taga till exempel en vanlig aktligen segra .i kampen för tillvaron.
b3 rn.
arbetarfamilj och p &amp; den lkpga den mest Alkoholisternas barn diirernot, talrika De socialistiska parti- och kvinnoorga- objektiva mdttstock vi äga, det fysiologi, s h o m sanden i havet, komma icke blott nisationerna, samt alla arbeterskeorgani- ska optimum.
Synas föriildrarnas an- att lida på grund av iirftliga degenere- ~ationer, vilka st4 p &amp; klasskampens grund, sprbk dll för stora?
Finns det tillraclr.
rade anlag utan aven p i grund av en.
inbjudas vanligen att sanda kvinnliga ligt med bad- och siminrättningar fiii vbrdslö~ad upp fostran, de komma följ- eller ocksA manliga representanter till alla?
F &amp; alla SA mycket solsken och aktligen att duka under i kampen.
Men denna kon ferens.
frisk luft de behöva?
Är den atmoafai alla veta vi ju, med vilka oerhörda li- Organi~ationernsi i de olika liinderna barnen on1 natten inandas ren?
Är de * danden denna de ' alkoholiserade släktenas bestiimma ejiilva det satt, p i vilket de ras arbete om dagen hälsosamt, derae underghg ar förenad, hur stor skada aInna]: \ ta representera sig.
Antalet dele- uppfostran val ordnad?
Är den elerneri därigenom tillfogas samliallet; och hur gerade iir ej begransat för niigon orga- tiira undervisningen för dem slidan, som rrycket mödrarna miste fördraga.
nigation.
(Pelman har officiellt granskat levnads- vi .skulle önska den för vara barn?
I n - hlotioner till dagordningen böra insän- skriinker ni er, min herre, till denna £örhallandena beträffande 709 bland 834 das till undertecknad senast till den 15 nivii, när ni framställer fordringar för avkomlingar efter en Ar 1740 avliden juli, för att kunna i ratt tid översiittas edra egna barn?
Om ni b e t h k e r detta, al koholiserad landstrykerska Ada Jurke.
och bringas till de korresponderande blyges ni d s icke över att ni ger eder Bland dem funnos 106 utom äktenskapet organisationeriw kiinnedom.
Anmalan egen personal en sA obetydlig avlöning?
födda barn, 142 tiggare, 64 som fingo av representanter och inaiindning av be- - Jag ~Rger,.
det är höjden av likgiltig- fattigunderstöd, 18 L prostituerade, 96.
riittelser angAende tillutiindet hos de het och anaprAklöshet att .föraldrarna för brott straffade, bland dem 7 för olika Iiiiiclerna~ rörelser bland arbetare- forcZra så litet för sina barn!
mord.
Denna .avkomma har under 75 ' kvinnorna torde ske före den 1 aug.
~Skolavgif ten .f % de.
fritt, feriekolonier, &amp; r kostat etaten 5 miljoner mark.)
Berittelserna skola om möjligt tryckas understöd - allting f %r folket nu för LAt oss till axempel taga ett av de pA de tre konferf nssprlken - tyska, tiden gratis,, szger ni.
Men vad f &amp; inte vanligaste fallen: mannen ar alkoholist, engelska och franska - och utdelas före de rikas barn skänkt ur offentliga kassor och hustrun blir hans offer, så mycket förhandlingarnas början.
till deras uppfostran och unde&amp;isning!
mer beklagansvärd, ju högre hon själv l ' artikvinnor i alla länder!
Drag för- Hur .mycket kostar ir,te varenda gyrn- star i sedligt hänseende och är medve- sorg om att konferensen blir val besökt, nasist, varenda student staden eller sta.
ten om sitt bittra lidande.
Endast lä-.
S &amp; att den kan framgbngsrikt fortsatta ten?
(Sid. 41-3) .w karen vet, vad en d d a n kvinna har att det verk med att eprida principiell upp- (Med anlediiing av dessa d:r Rutgers ' genorng %.
Och hur mycket har hon icke lysning och fullfölja det praktiska ar- ord m % namnas, att i de svenska all- redan lidit, innan det gick därhän, att bete, som den första internationella soci- manna läroverken medelkostnaden pr hon - omtalade sitt lidande för läkaren l alistiska kvinnokonferensen i Stuttgart lärjunge, - - och %r beräknas till 230 kr., Vi man ha visserligen (under Arhundra- SA frrimgiingsrikt pAbörjat.
d.
v. s. ungefd~ 6 ghger stc mycket den) lart kvinnan, att det anstlir henne Med socialdemolrratisk halsning!
som kostnaden för en larjutrge i folk- att tiga, och lagstiftaren har nog dragit, försorg om, att det all.deles ingenting e. u. Clara Zetkin.
skolan, v i l k ~ n &amp; r 4 0 7 ~ r.)
hternationell sekreterare fur partikvinnorna, tjiinar till för henne att försöka göra sig Wilhelmsiiih, Uegwloch, Shtttgart.
hörd och värja sig.
Berövad sitt man-, En paradox, som man ofta f5.r höra, niskoväxde ar hon försvarslös.
Det enda, Arbetarepreseen ombedes intaga detta cir- kular.
iir denna: inskriin kningar i barnantalet, som hon kan göril, iir att Atminstone shdan den i vbra dagar bedrives, ar en sörja för, att inga flera alkoholiserade dumhet, ty de som äro försthdiga, a?
barn skida ljuset.
Förmenen henne icke viinda sig av den men icke de, som iiro detta enda, om I icke viljen vara ännu oförsthdiga, de förra komms; därför all- grymmare an de andra1 Funne skyddsiitgarderna ock &amp; anvind- tid att förbli i minoritet.
d.Bngen ser i strävandet efter in- I sanning en ganska smickrande in- ning blott.
i ' dylika fall, s &amp; maste man.
skranknhg i ~arnantalet endast en ön- vändning mot nymalthusianismen, om dock välsigna dem alisom en av mansk-.
fikan att leva i lyx och lattja, en, ma- man utan vidare medger, att det är lighetens största välgärningar, sisom ett ' terialisk p egoism, ett franstötande drag £örstfindi$ folk, eom förordar den, och av de verksammaste medlen att före-, i det moderna samhället, Men denna att de oförstandiga &amp; ro emot den.
Men bygga degeneration.
s ($d.
89-90.)
* dom ar förhastad.
Att ansprilren ' p &amp; d.en slutsats, som nymalthu.sianismens.
* 4 ett hushlll stigit och i vara dagar stsll- motstandare draga diirav, nibligen: att oic Een andra interriationslla socialistiska t ' a ' ' A Ur doktor Rutgers ' bok " FQasföriidPing ". '
1 ' '
~ D n g efter dag, ja, iiveii i dag föda till ~iir1dei.r barn, som icke fA den om v: " irdiiad de behöva,; ja, inte ens det allr; nijdriindipaste.
Och dock ha de ich gjort ndgot ont., och de hn.icke bett at f3 komma hit.
Vilket ansvar för os; alla!
Om man, ur stHnd att sjiil17 rbd: bot för d e t t ~ ondn viiiider sig till dam som iiro narmast diirtill, föriildrsrna, oct viidiar till deras ansrarskinsla, sa brann iiiiirkes man ~Ltsom sedefördarvare, dar för att m m v3gar upptriidi~ emot di d U i p cederila, de ddliga vanorna.
Hiin de icke detta, och det till och med p!
eii kongress för barnsskydd Ar 1904 Neilerliindernn, diir man.
visade ' en ei ön1 on-itnnke om de klerikals och ickt ville viickn iifigon förargelse hos dem Ty kyrkan har Sven hoj oss monopo pilsedligheten, kyrkan som alltid kiin ner sin egenkiirlek s h a d och sitt an seende i fara, om nkgon annan sage eller gör, vad hon själv för langesedai hade bort egga eller göra.
.EIIarom vorc mycket att beriitta - de första kampar na mot slaveriet, de första misaionseall skapen, friilsningsarrnén, de £Sirsta anti alkoholisterna, de förtta förbättrarna al fattigvirden, de första stridsmiirinen föl kvinnrins frigörelse -- alla betraktade1 p &amp; sin tid av kyrkan med misstrogna ' fientliga blickar, och sannerligen ickt utan skal.
] Törst när det nya icke langrt kunde hejdas p5 sin väg, nar det bör Jade att i viss mening sanktioneras a \; traditionen - dA hette det plötsligt, at1 man hade en eller annan kyrkans son att tacka för detta nya.
RIA så, vara -- iira den som Eras bör!
Likgiltigt, om det sker till, Guds ara,, - ifall blot1 allt sker till mänsklighetens lycka un- der strävandet efter det fysiologiaka op. timurn l s (Sid.
126-7.)
stor entusiasm.
1 % Wien-motet uttryckte en tnlarinna som sin fiirhoppning,, att kvinnorna icke ukulle nöja 6ig med pro- testmöten, utan vara beslutna att utan hansyn till estetiska betänkligheter mar- schera upp till parlamentet &gt;, en förkla- Den internationella kvinnokonferen- ring som halsades med stormande bifall.
sen: Liknande möten höllos~pd ytterligare Vid den intcrnntioncllri, 1cv.innolcon- sex platser.
En gemensam protecitreso- feroiison Itoiiiii !er so111 synes a t t]: lo- lution antogs pA samtliga.
I Rolland höll nyligen der verband Iiii iitllii~ sikli~ni~.
: FrR.gor, ~ i l l c; ~ li.vcn, i der sociuldcmokratischc I!
' ranenklubs 5 sin v5.t-t Iii11c.1 1ia stor Iwtytlclsc Gr i~t-)) c- andra Lirskonferens.
Av best5ende 16 tarkviiinor.n~ och soiii; jnst IILI iiro ii.1~- klubbar hade 7 sant ombud; de övriga tiiclln.
hade mSst avsta pii grund: iv ekono- Vi hc~nstiillii, ciilrför till.
kvini~dtlii ' l) - miska svhigheter.
Tv5 föreningar hade biwnn.
» ch de Itvinnliga.
hckfiirenin- under den senaste tiden inghtt i förbun- ellcr extra ini5 det och t14 n.edlagts p &amp; grund av brist gnrna a t t; Pi, Izoi~iiii; ~ntle pb ledande krafter.
Det klagades iiven ten iil&gt;pttXgi~ till belianclling inbjndan över; att partiet sil litet stödde kvinnor-.
till.
konferensen.
Pör a t t f % ett e n- nas strävanden.
Trots svarigheterna ges I i e t l i g t och ~ c ~ l n l i i i n t t r y c k av dock resultat.
Genom kvinnornas infly- var rörelse och för a t t 11 n d e r l ii t t a tande har även kravet p % moderskaps- försäkring upptagits pSi partiets aktions- n r h e t e t, föreslå vi, a t t d e Itlnbbarl program.
/ soin vilja sanda motioner i f r g o r- Enqelslca socialdemokratins kvinno- n n p A c1 u g o r d n i n g e n till konfe- kommitte kan i riin femtonde Arsberat- rensen, ville sanda sina förslag ocli mo- telse e j visa p &amp; nAgra större yttre resul- tioner till oss sensist.
den 10 juli, var- tat, som under föregaende Ar.
Det beror efter v.i befordra deril vidare.
iivenså p i det politiska laget -- kampen mot överhuset och tullarna.
I~vinnokoinmit- nnii~n och adress p &amp; valdii om bud.
ten har likväl anordnat en större agita- Scm inotionsr$.t.t ar g.iven &amp; t alla tion an tidigare och har tillsainmane kvinnoorganisationer pii klasskampens med partiet avhallit en lyckad demon- grund, lilrasa representat.io:psratten, stration.
19 Frauenzirkel (kvinnoklub- soni ar obegriinsad, hoppas vi a t t iiven bar) ha anslutit sig till centralkommit: tCn; av dessa äro flera nyas bildade.
Sverges socialdemokratiska lrvinnorö- Dessas samfallda hufvudsyfte ar att bi- relse skall bli representerad och kand bringa arbetarkvinnorna .socialistisk upp- lysning.
k denna jnternationelia konferens.
\.
N e d partihalsning: '.
.
Verlrstallrtnde Utskottet.
l l 1 Barnet fillGmodern.
Motto: Math.
24: 19-21, Det ' gick ' inte för hr Johan Ostberg och första kamma, ren att franröva arbetarhustrurna deras nyss givna kommunala rättigheter. '
Regeringen upplyste genom finans.
ministern att den icke ansag det vara nödviindigt eller önskade denna * reform:, av kvinnoröstratten men trots det, an.
tog.
första kammaren en kompromiss, gliende u t p&amp;, att inkomst, som under.
stiger 100 kr., e j skall i nbgot fidl sar- skilt taxeras.
Andra kamxnaren avslog nio tionen.
Vid gemensam votering p &amp; tisdagen den 7 juni segrade m d r a kammarens mening med 104 röster (21 i första och 83 i andra kammaren) mot 91 (65 26).
UtgClngen mottogs i andra kammaren h e d spridda bravorop och ett allmänt sorl av glad tillfredsstiillelse.
Siiledes eluppo vi se att var röstriitts- kamp skulle föras tillb~ka och att man iiven i denna frAga ville tillämpa klass- lagsförslagens ohederlighet.
Vi ha nu dubbel anledning att genom maasdekla- ration niista Ar göra oss, alla arbetar- hustrur kommunalt röstberiittigade.
+ Vi fuktas s % ditt öga, unga mor?
Vi trycker d u SA b %rt mig in i famnen?
.
- Måhknda fruktar du, att niix jag blivit,, t stor, och se ' n jag seglat ut ur tryggs.
barn- - ' 3ocialdemokratisk kvinno- rörelse i utlandet.
domshamnen, jag kursen fela skall och ömkligt gii i kvav.
.
lik andra bubblor u p p i tidens.
hav, Eörfela m %let,.
fuska livet bort, som m8nga andra före mig ha gjort &gt;ch komma sedan ock helt visst att göra.
Varför berör din mun sh Ilitt mitt .öra?
Vad viskar dina liippars hulda par?
FörlHt, mitt barn.
.
.
Skall jag först &amp; ditt svar lom vore det en bön?
Skall jag förl:it.a, itt du mig livet gav?
0, unga mor!
m &amp; idan, bön Br himlen sjiilv för stor, rad skall.
d &amp;.
jag, ett barn av stoftet, svara?
Att vara eller icke vara ir fragan, som med mig du väckt till liv.
Skall jag förlata, att d u sade: Bliv il1 kött och blod, du livets dtinkla gAta l Kan niigon minniska en annan val för- lbta?
e '.
Runt om i länderna visa arbetets rvinnor tecken till ökat intresse för de iociala angelägenheterna.
Den kapita- istiska samhällsutvecklingen med sin xploataring även av den kvinnliga ar-) etskraften tvingar dem diirtill.
- Efter: Art tyska systerorgan s Die Gleich- ieits, dterge vi de senaste nyheterna r arbetarkvinnornm emancipations-: amP.
.., I Osterrike finnes en föreningslag, 30 .lyder: &gt;Utlänningar, minder- ' ars .riga och ' kvinnspemoner ' iiga ej ratt il1 medlemsskap i politiska föreningar.
B Mot denna bestämmelse har social: lemokratin dragit i hiirnad, liksom iiven ör att reformera föreningslagen i sin ~eihet.
I Wien och Graz " 0 hh8its; tora demonstrationsmöten för kvinnor- las rösträtt.
Kvinnorna marscherade il1 denionstrationerna klubbvis.
, under, - -
- Dii var s5 ung, ditt sinne n r ' s b ljilsl (Iii sig i livet endast lek och lust.
och ville leka livets lek eon1 andra; du S:inn det trAkigt ah iitt ensam vai.ic:lr och valde dig en kiiraste, en vin, till vilken du dig sedan helt gav han.
Hos honotu fann du, w d du drömt ocl letat; -.
meii vart det ledde - hade du det vetal s5 s i g inif: inför himlen, unga inor,, om E &amp; du skulle hacdlat.
Vad du uvo rid altaret.
ar icke nAgot syar pil frugan: Har du vetat före var?
Och har du vetat, hur har då du knnnat ' lian ryggen vant $t stoftets bundna triilal som, trampande varann ' med hbrda hälar av helvetspl8gan Iranna större kval iin han, clen fallne iingeln Leviathan, motsthdaren, den evigt dömde Satan, som en @ ng stöttes ut ur himlens sal Lek ej med livet l Skall det vara lek, och kan du icke utan kyss och smek din väg till graven lugnt och värdig vasldra, s &amp; lek blott med dig sjiilv, lek e j me (andra; och offra endast av ditt eget jag, frin nAgon annan aldrig offret tag, Ett] .iv iir varje miinniska förunnat, giv icke gavor, dem du själv ej ager.
men endast ett, hon Qger icke flera Envar för sig skall svara, lagen säger.
och fAr e j heller rLecla över mera, Kan själv du svara, ar d.et övernog, fAr .icke gripa in i andras liv och öden för vad du gav, men ej för vad du tog För alla gives samma ma1 dock: döden Försök blott ej att likna Vedas Siva, Bast därför icke väcka liv p5 nytt, att taga ar din rätt, men ej att giva; förr ' n döden vacker det ur liv, som flytt ty giva ar en nad, som blivit f % beskärd blott den, som redo ar till sista färd, som sagt farväl till lusten och till flärden Br gavans giva given har i varlden.
.
Du alskade, du.
hörde till de blinda, kring dina ögon en karleksröd linda sig snodde med en bard av sorgedok, Du alskade, men ack, du var ej klok; Ditt verk med tiden krönes nog en gAng du ville rikta livet, ville skapa Av livets lagar bunden, under tvang och den allemiiktige i handling efterapa tvänne drifter,, sliten mellan bada, iv men insatsen, du gjorde, var ej din,.
den var en annans, moder, den var min iöwtan kraft och mod att slutet skada jag driva skall - ett flarn p % livets alv, mitt spiida liv det höga priset var vars - m31 och mening endast ar mig för eder skaparlycka, mor och ' far; sjiitv, mitt .iide var det, som till pris du gav mitt eget jag, som e j ar nagot värt, för mblet: att gA levande ur grav.
.
men som jag and % uti al1.a skiften.
kraft av lagen, den man nämner drif- ten, Grym lek ar detta, feg och falek därtill; ntill det sista maste htilla kart .. ej miinniskan bör göra.
vad bon vill, ej heller vad Iion anser vara rätt.
Envar sig själv skall styra rätt och alatt, Kanhända skall jag som ett gatans skarn men aldrig skriva annan lag än sin; här ar min rätt och frihet, dar rir din vars natt är dag, vars.
dagar äro nätter, i skökonasten, där man lasten sätter men min och din, de äro tvA och bli p % tronen, drivas in bland lätta flarn: e j en, förr ' n livets saga ar förbi och masken gör kalas på oss i mullen Kanhända blir ditt barn ett gatans skarn, ju unga mor; man andant ej kan veta.
därunder korsen p &amp; ' den gröna.
kullen.
V i.
Yeta blott, att vägen - tung och, ' a t l %ug ned törnen strödd och d.artil1 mycket Gjord garning kan ej iindras, stlr det tr %ng,.
skrivet ir svAr att vandra, leden w&amp;r att leta.
i dina ögons dagg, i dragen kring din 3ch ingen vandrare den vkigen gick,.
mun.
rom ej p % resan sviira stötar fick.
0, moder1 Fast ' inin röst &amp; r spad och tunn, jag bedcr: Lek med allt, blott ej med) U grbter, moder, fr8n ditt öga faller livet l ' Ty livet ar ett kval, vars djup ej nagon let t h a r pli mig ned.
P % pannan känner ag hur det svider, hur det smärtsamt vet, bränner.
det kallas.
tid, men ar en evighet, det kallas fröjd, men %r en bitter smarta., Ich det ar dock de renaste krkaller, ett Angestgrepp kring pinat, dödstrött in moders ti9rar.
Ingen pärla iir hjärta, % rikön, s % dyrbar som en smärtans tår, I$ den ur modersögat renad gllr det kallas seger, a r dock nederlag, ar natt och mörker, fast det kallas dag, ned bön för ' barnet, som i fa.mn hon bär.
' det kallas lust, dess strid en lek med) et Sppna himlen ar, fast himlen slutits glavar, till, det ar, o ekrack!
en dödsdans .över lin gråt, o moder kar, jag alltid minnas vill.
.
gravar, diir var och en sin niistils clj&amp;vul spelar Ctt htersken diirav skall följa mig p &amp; SA val, att +lva djävulen blir stött, fiirdeii larute i den stora, vida, killa varlden.
fast uppi leken aldrig vorden trött - --- --, 5 - Ack, världen väntar mig m % hon f &amp; vän ta l 1 modersfamnen tryggt jag iinnu vilar.
och genom grAt min moder mot mig smilar, n.iA viirlden vants - mk hon evigt,vanta. '
Slut mig, o moder, alltid ek i famnen, slapp mig, o moder, aldrig ut ur ham- nen!
O, IAt mig aldrig bort ifran dig glida, men var som nu bestandigt vid min o sida.
1 % mjuka armar bar mig undan alla ' faror, med mild förmaning lär mig undfly alla snaror.
Och innan du till sist nedlägger van- dringsstaven, så, bar mig, moder, i din famn till gra- ven.
(Osterg.
Folkbiad.)
H. U-d.
Minskas Rysslands och Ty sklands natio- nalfi rmögenheter pr huvud ra knal?
.
.
Den franska nationalförmögenhetens storlek utgör enligt Max Eckert 270 milliarder kr.
(se prof. Kjelléns, Stor- Dess Arliga makterna, I, sid. 243-6).
tillväxt beriiknas av Gide (~Nationaleko- nomiens grunddrags, 2:a uppl., sid. 602 not 1) till ' 2 A 3 milliarder kr.
Som - 3mellertid Gide (sid; 379) upptar Frank-, ikes nat.ionalförrnögexihet till blott 200 L 220 milliarder kr., SA bör nog, mot.
Bckerts 270 milliarder kr.
svara en nå-; ot större ökning a n G i d e 2 B 3.
Latom m därför antaga den årliga ökningen xtgöra 3,5 miljarder kr., d. v. s. nara 1,30 proc.
av 270 miljarder kr.
Den engelska national förmögen heten beriiknas av Eckert till 350 miljarder. '
kr.
(se samma ställe i iStormakterna~).
Dess Arliga tillväxt uppskattas av Gide, ' 1 % ovan först nämnda stalle), i likhet ned den franskas, till 2 B 3 miljarder rr.
Men eftersom Gide (sid. 407 not l) leraknar Englands nationalförmögenhet; il1 endast 300 miljarder kr., SA bör nog.
not Eckerts 350 evara ungefar 3,6 ' mil- arder kr.
i Arlig ökning, ' d. v. s. 1 proc.
~v 350 miljarder kr.
Fran krikes nationalförmögenh &amp; torde ~lltsii ökas med ungefiir l,3o proc.
pr Hr, 2nglmds mcd ungefiir 1 proc.
Jiirnför man ni1 l ~ y ~ s l a n ekonomiska ds Itiillniilg med de bbda ovanniimildn liin- lernas, s &amp; kan man nog med ganska - tor visshet antaga, att den icke .är sh, yn9zsn91e som nhgori av dessas.
Med - 11 sannolikhet tillvaxer alltsa den ryska iationalförmögenheten med en liigre pro-; ent an den engelska, saledes med 91thzdre .n 1 proc.
Med vilken procent tillviiser.
IA den ryska follc~lulzgden pr Sr?
Med: a i, % proc.
(se ~Apercus Statistiques~, v prof, Gustav Sundbärg, senaste, ll:te, rpllngen, sid. 37).
Resultatet härav blir ydligen det, att den ryska niitionalför- nögenheten idigen ntins7; as pr 7b1wi~d~ Är det under siidano förhfillanden ag- at att förvbna, att ti1,lstAndet i Ryss- ' -
MORGONBRIS - - ----- .-.- --.
.
-.
.
_. *.
.
.
_.
-----. --- Jriiid ni.
fruktms \ * 3irt?
I \ .Ieti förefdlc sömn, med ett ord: hirn ar don, om vilka det icke iivcn, noin om i de anförda tal 31138 omsorg ror sig, den som iiger Störst: fiirh8llancleiin dtminstone en orsdr hiii intresset, fnmil jens eolstrAle.
Om n: ' tgra dr hnr fniniljen ökatil och son till vore ganska klart antydd och denn.
synes; ii7 vara den i förhAllniide til irikoixistornn ej viljn riickn till, hnr man mr58 liysslniids ekonoiniska förkovran fiir sforc flytts till riiigon bnkgird, mod yttoiirit epar m-dirifcfcn.
Det 3r inqjligt, att har de s m i t sol och Ijiie.
Förilndringon hos (len Ii111 centrala i den ryska frilgan, %r att finna iileklingen !ir ocksb miirkbar och franvaroi Och förh; iller.
det sig icke i detta hiin av sol och ljus har samma inverkan p l ho seencle p10 snarlikt e5tt betriiffande Tysk noin Bom p:i blornknoppcn, ssin imder del land?
I eriligliet.
med det ovan sagd; vnrma eolens inverknn lovar att bli utor ocl kan ju ej garns antas; att den tysk: praktfull men som, utflyttad till ekpggsidan natioiialförn~ögei~heten ökas med synner kryni per almman och li:~lvntslagen faller av Aren svinna han och barnens antal ökas ligen mera iiil 1 proc.
Arligen.
Men del More första lilla iilekling, förr s &amp; blomstrandc tyska folkmiingden ölras med c:s ' 1,s proc.
pr Kr.
Vi veta ju ' heri, att; ' Tyek ocli etrhlande av liiilea, har under inverka1 lsiicls ekonomiska tillstbiid lkngtifriln ä s v dilig luft ocli otillriicklig foda blivit gr &amp; blok i hyn och hane kläder, som mor för] tillfredsst5llaiide.
försökte pynta sh att han skulle se, söta ut JCiiglands follrmiingd tillväxer me1.
pr Ar.
DB dess na ha nu stora lappar och som, mors tid 1 ungef5r 0 ~ 7 proc.
tioiialförmögenhet, som niimnt, ökas mec knapp, # ro d e aven solkiga.
More iilekling har nu hunnit till skolhlderi iingefiir 1 proc.
Arligen, sti torde del och som han a r store bror och far och mo alltsli i detta land vara stadd i en eval f &amp; arbeta borta, far p i fa.briken och mor ho, ökning pr huvud.
s. k. fina herrskapefamil jer, s i milste eton Helt annorlunda stiiller sig resiiltate bror utom sin skola aven sköta om sina smr betriiffande Frankrike.
Som niimnt tord~ syskon och för detta SndnrnAl mhste h m oftr detta lands natioi~alförmögenliet ökas me (anh0lla om lov f r h eko1a.n.
ungefär 3.,30 proc.
pr Ar.
Men dess folk Om nlgra Ar till m h t e store bror ocksi iniingd tillviixer Arligen med endast 0,1. försöka meh epringplats eller nAgot nnnst fö, proc.
Följden blir ocksrt den, att att Uven Iinn dra sitt etrd till stacken till de1 Fr:inkrike national Förmögenheten pr hu alltför stors familjens iindorhbll.
vud troligen tillviker hastigare an i nAgo Nsr han för den odrllgliga skolan, ason: annat land p5 jorden - tack vare frans stjul sii mycken tid för den fattiges, inte kix minnens ansvars känsla betraFande barn, ta ' en ordentlig springplats, sii f8r han pl alstringen.
l.
3;.
lediga etunder ga.
arenden At de herrskap @ Våra barra.
- -.
d - helat friimmande människa, är hennes.
förhallande till det andra könet.
Medan alla m *, utan undantag, ti- tuleras herre antingen de iiro gamla el- ler unga, gifta.
eller ogifta, finner man det i högsta grad nödvändigt att för kvinnor bibehblla titeln fru och fröken,.
d. v. s. att stras företa en examination av en främmande persons privata förhiil- landen.
fröken eller fru?, är en fra- ga som folk anser sig kunna göra utan minsta hänsyn, sa fort en dam beställer ett rum p % ett hotell eller ar tillkallad som vittne i en gak eller vill ha varor hemsända frAn en butik eller delta i ' sällskapslivet - kort sagt, varhelst hon krdas.
Det tyckes som om man ej ens tanker p i att det i själva verket ar mycket ohövligt att på, detta sätt vilja tränga in i främmande * personers privatliv och göra dem personliga frhgor.
Man fragar aldrig en främmande om han eller hon ar rik eller fattig, har eget hem eller bor hos andra, ha.r barn eller.
ar barn- l&amp;, ar uppkomling eller tillhör en kul- tursläkt o. s. v. Men Pil1 och Per an- se sig fullt berättigade att genast ut- fr %ga en kvinna om hennes intimaste personliga förhilllande.
Det ekulle vara.
intressant att höra vad en man kulle svara om man i samma ögonblick han presenteras fragade honom om han var gift eller ogift.
blacne han icke först skulle avvisa m e d.
ett svad angir-det er.?
Han vore all- deles icke villig att strax upplysa vem 3om helst om ~ i t t förhallande till det sndra könet.
Och han skulle ocksh opponera mot itt tituleras med ett diminutiv.
Under nedeltiden kallades ogifta man en tid i ryskland B Herdeiii.
Men Herrlei- lama, funno ett sadant särskiljande .cke vidare tilltalande utan fordrade att som ' myndiga individer kallas lika som.
sina gifta bröder.
Detta visar att de hade sj %lvkan$a.
Och det visar att man äro medvetna 3m sitt personliga varde.
Men tyvärr saknas dessa egenskaper hos kvinnorna.
3ch därför finna de sig annu i det 20:de krhundradet i att lita kalla sig med di- ' familjer hans mor skurar och.
tviittar &amp; t Som ersattning kan han ju alltid f i de fin: barnens avlagda klader och s i kan en ?&amp;syeko nen och han ststa i en viije trasig elegans.
Ibland tala far och mor om de dagar som gatt, de dagar, d % de voro sa lyckliga, d l leras iilakling föddes.
DB hander det att mol atbrister: rJa, Gnd hjiilpe barnen, de iiro ju m guds gfiva, men nar man har sh ha1 griinelöst fattigt, vore det en v&amp;lgarnin,a fö: barnen, att slippa komma bit till var1den.a Och sa resonerar man om att alla utrak niogar, man gjort för store bror slagit fe 3ch att den tid ej a r l h g t borta, d &amp; fabriker sliikar bonom för att langsamt kvava alli ievnadsiiiod hos honom, liksom den gjort mec tar och att framtiden ej alls ar s i ljus son: man vid vandringens borjan raknade ut.
minutiver.
'.
Ty det ar ju fraulein, ma-.
Far, tror iindll att allt skulle g &amp; dragligi lemoiselle, signorinsi .. Och vad annat log om bara inte det dar .spöket sarbetrilr~ss!
ir fröken an det tyska, Frauchens.
38 ofta Aterkomme, # ty visserligen ge ' r arbetei Dessa diminutivbeniimningar äro lam-, 3j den gladje man borde kanna vid deteacoma, ~ i n g a r fr %n den tid d % den ogifta kvin- nen det hhller ands den vareta nöden b 3 r t a ~, lan m8.ste be om ursäkt för sin tillvaro: Efter eu stund sager mor, stttndigt hter- DA d e n ogifta fick finna sig i att sitta i rommande till samma tanke:, Om vi bara: n vrh och vara gömd och glömd.
nte f l t t alla dessa stackars barn, som vi rakt Xndnst den gifta kvinnan ' ansligs mo-.
nte lian hjslpa fram har i varldenl .Ack,: en och myndig och värdig en fullvuxen ag vill ju inte mista dem, nar jag nu ' en lersons hederstitel.
Det tyska bladet $ng.
har dem, men jag önukar andhJSatt de httermhutx har tagit upp denne kvin- A. Fr.= -- iornas tidsf raga och tillfrbgat en mängd) j blivit födda., Vem av oss mödrar hnr ej Mint denna underbara, berusande kansla, som följer med att ha givit livet At vart första barn?
Det # r ju nhgot alldeles t~nderbart, ofatt.
ligt, att man bara.
kan vara mor till en eitdax dar liten levande tingest, och frAgan a r ven ' aom %r mest stolt: fadern, aom kanner si (som en kung, nar ban har sin förstfödde sina armar eller modern, d &amp; hon företa gbnger lagger detta rosiga, varma, mjuka lilla byltr till sitt bröst.
Den lycka en mor den gtinger erfar, kan ej med ord beekrivas.
Att barr k %nna och njuta utav hur den lilla varelser suger kraft och must med modersmjölkeu, det ar en underbar kanela.
Och tillaggas bör att en mor nog, kan försaka bra mycket, in.
för en ebdan lycka.
..
Ingens barn a r ju heller ett sa rart Barn som ens eget och ingen har sh vackra alle1 sxiiills barn.
Det a r jii ocksa alldeles givet att det sknll bli ett riktigt underbarn.
Redan friin ffirsta dagen börja planerna för fram.
tiden ivrigt dryftas.
Alla reeuraer utnyttja8 ' till den lilles för- mAn, ingenting Br gott nog ' At honom och bfide mor och far offra @ rna för # Isklingen.
SH fö; jes med intrease och förvaning alla den lilles framsteg, hans första forsök att forma sin lilla mun till ljuduttal, hans förata t:inii och hans Mmta tafatta försök att grips e£ter förern Al, eller de första stegen han med mor @ lijalp ta ' r.
Alltjlimt &amp; r han samma iinder.
D:r Maikki Friberg skriver till den barn.
Bares lian ut, skyddas han mot drag Ianska tidningen Kvindevalgre t: Det och köld ock skall iian sova, törs far knappt orsta man fordrar, att en kvinna genom gA över ~olvet, av ren ilngelan att stora hans i n titel sknll framhiilla för vilken .som Kvinnotiteln.
\ - - ntelligenta man och kvinnor om deras nening om eaken.
Tyvärr visar det sig, att medan m h g a niin, speciellt läkare och sociologer, tala ö r att kvinnorna böra ha en gemen-, am titel, fanns det kvinnosaksk \ linnor lom inte eii gling hade tänkt pb saken.
Det är ett sorgligt bevis p &amp; hur litet le ha fördjupat sig i ogifta mödrars itallning och svilrigheter.
Om de sjiilva.
, '.
l b
_ _.
.
.
- ---.
.
.. - - ------.
.
-.
_.
.
-- - - 1 - - - -.
_ öiislrnt att föra till torgs sitt eget föl liptllande till det andra könet, s4 bord de dock komnia ihAg, att det kan kan 11; w mycket obehagligt för m %nga.
!
deras sjstrar, och bara för deras slziil borde de arbeta för en reform pri detti omrbde.
Jfig har ej8lv sett en ung flick: gr:ttu för att hon blivit tillfritgad:, Var för kalks din nior fröken?, - - - Kvinnor arbeta i vira daga med stor energi pie att fil politisk röst riitt och de tiiiika ocksl pil att förbiittr: utomiiktenskaglijin barns stallning.
BIei dc föreiiinma att ' genomföra en reform vartill varken beliövs, regering eller riks dag eller, ndgon auktoritet.
Bara lite logik och god vilja och koneekvens.
Det ar underligt att se - - - .hu: nian underlater att presentera kvinnanr officiella stallning.
Kvinnliga liikare skolförestAndarinnor, ingenjörer, arkitek- ter kallar man fröken l I Paris och aven p &amp; andr: stal !en ar man kommen ah lhngt, at.
man i bodar och pA torgen kallar allr -, Frus betydei kvinnor, fru,.
- en mogen människa och det borde dar.
för framför allt vara kvinnosakskvinnor- nas och deras organs uppgift att för2 reformen vidare. '
- - F - Jean Corot: SLOTTET GON DOLFO: " Nej, ä r det verkligen sant, Hel-: a ", säger Elsa förvånad; " men vad; ror clu dina för5.ldra.r tycka on1 det, iau iir ju bara en fattig gosse, visser- igen fattig, medan d u Sr en rik ock) ilcl,zcl fliclra ..
Nej, s l i da.
honom ur iFFgen, meclan tid Kr, Helga. "
(För Morgonbris.)
" Fy Elsa, jag trodde ilii var min Novell a v Hulda Henricson.
%ninna, men n u set jag a t t jag tagit Dct i.r p5 en julfest.
E n skara lcv- ' cl.
D u har nog aldrig varit kar, t y naclsfrislia ii.ngdoiiiar iiro saiiilade a t t 18 slr~ille d n e j saga sB till mig; o, i afton firn jiil, dansa kring granen, on d u visste, hur glad jag ä r Men vilken iiiecl sina n i h g a tindrande: anske han e j håller a v mig.
- Nej, Ijiis s t i r niitt i den Iiöga, strålande: o111 Elsa, g &amp; vi in igen. "
festlokalen.
Nu liar man börjat med.
ringlekar.
Det 5r pit denna fest, som Helga: enast Helga kommer in, bjuder Em.il IIansson, en 19-Rrig dotter till bygg- ipp henne.
" Frölren liar e j varit inne på en niiistare IIansson, blir k a r i en 20-Arig yngling med ett vackert utseende; h g stund) siiger han.
" Ncj, vct ni,; jag liade nkgot s5 vilz- Ilan Sr f. ö. en fattig gosse, vilket Hel- g,z e j vet, nicn som sagt, hon $r all- igt a t t saga niin vihinna Elsa, s8 jag 1: ' ste g5 uty ', svarar I-Iclga.
rodnandc.
varlikt föriilslc,zcl.
" Berätta mig det d a r viktiga, s &amp; ar I-Iclga liar nyss dansat en vals med honom, CIA hon ropar p &amp; Elsa och gkr röken snäll. '
' mecl hennc u t i ltl~clruinmet.
" Jo, det slrulle just vara trevligt ... " Zlsa, sag d u den gossen jag dansa- rej, sag mig hur mycket klockan ar. "
" Ah, hon a r bara lo ", säger Emil.
cle vals ined nu?
", frågade Helga iv- " Rara!
Ni n18ste jag gk hen1 ... " srigt sin väninna.
9 Om jag f a r clcn Sran, skall jag " Ja, dct var ju Emil .Andersson ", Arila f öl ja fröken liein ", säger Emil.
svarar Rlsa lugn t. IXe1 g a roclnaï: ' ' Ja, tack:, dk viigar ' JGinncr clu honom, 13l.sal ' ' 9 P &amp; a nggot; lians iiior ar clöcl sedan 2g nog stanna en stund till. "
Senare under clansen lade de två n:~gra h * och lians f a r Hr pensionerad brevbRrare, för rcstcn giclr-vi och läste nga bort titlarna.
Strax efter kl. saiiiticligt.
- iUen varför fragar d u sk, 1 var festen slut och de gingo då heni.
Dagen efter kommer Helga hem till Helga? "
aled sorgsna ögon sager I-Ielga: Ilsa.
" 0, vad l i m 5s r a r den gossen ", " S t a ~ l ~ i r s honom:.
utan nior ...
Jo, set du] &lt;Isa, J a g vill n u anförtro dig iger I-Ielga för sig sjiilv, medan Elsa n&amp;@.
J a g liar aldrig varit lciir förr, itter fram kafle.
...
" Vem menar dn Helga? "
friigar nien nii: w jag tlct; genast jag s2g Iio- iiom liiintle, jag mig SA iinderlig och h a.
.
9 9 borst5r 7- iiii cj, a t t jag nienar Riiiil, u.
r $ 1 1 1 ~: ') in11 t i t t i ~ r 11 % mig S.
; 1 ' 0dtial:.
.. jag.
V; ii .. fijr?
Jo, Hlsa - jag; i.lslrar 3111 jag liirclc kanna i g h.
J a, Xlsn, i g IiAller riktigt av hoi~oin; on1 jag honom. "
Olyckliga för sin egen skuld. '
..: j, 9 -) * hade mod, skulle jag saga det till ho- noll1 ... " " DU a f konfys, EIelga ", avbryter n u Elsa.
" Det ar, gossen och e j fiiclrah, som skall fria.
J a g a r fem å r äldre a n dig, sk det vet jag nog det.
Lyclcle - d u mig, skulle d u strunta i Emil, t y du k a n f &amp; ' en myclret bättre gosse a n den dar fattiglappen ...
Nej, vad nu, grater d u Helga?
A., förlat mig, iimn jag trodde verkligen ej, a t t clu höll.
så myclret a v Emil. "
" Ack Elsa, snyftar Helga, " du a n a r ej, h u r u högt jag ä1ska:r Iionom.
Vad gör det, om han iir f a t t i g; vad jag mest a r radc1 för, ä r a t t han kanslte ej älskar mig, eller, on1 han ocksc?,. '
gjorde det, e j vågar saga det, darför att jag ä r rik.
.Ja, dk vill jag e j l e v a.
langre. "
" Ses$, drick n u ' cn kopp Irt~ffe, och sedan t a y vi en proinenncl, d e t lir ju så vackert v&amp;der ", bjuder Elsa upp- muntrande .. *. '
'.
. '
# Sedan dess har Helga och Emil ' ofta träffats och promenerat tillsaninians.
Många h a vantat de skulle förlova.
sig, nlen det tycks dröj;,.
.. Enzil h a r aldrig sagt n i g o t c1iii.liii.n ' it Helga, men iincloclc syns det, a t t aan haller henne Itar.
T r e &amp; r h a i dag förflutit, sedan Emil -.
) ch Helga först &amp; go varandra .. I dag.
.
rommer Elsa hem till I-Ielgs.
" I-Iar d u talat. \: id Emil nyligen? "
: rågar Elsa ivrigt.
IIelgr~ tittar förvinad pk sin vinin- la, t y det ar e j ofta Ii611 t a l m om Emil, ' rarefter hon siger: " Nej, inte sedan lördags, c12 clii vet lian följdc mig ieiii.
Haii val: SA i i u d d i g deii lxiil- en, niistuii licla.
vii gcii var lirin tyst,) ch n ä r jag - frr " i.gacle, oni lian var sjiik ...
.
. '
,, t ' ' '.
slira t h r c 1i:iii 1) lott och fiirsölite s:k; iiii 1.11, iiien det liit sz " l 1: \ 7ii~irref:, jil.
han V:I.?
bWt~ililt S,jllk.
h ?iir Jilg SkliI] ~ ~ i i g i.
~ O C ~liltt ", I f i * i " l ~ i i Iiilti, ~ l ~ 0111. jag C \ * illc Yiirii iite c11 stliiitl till; del; \ .ris ji S.
; ~ n ~ 1 i c i.
t iii; " iiisl; ~ii.
Jiig villt c, iit ' kil.
ii1.aii driii tlc cn s1; iiii d, vnrcf ' 1.c~ jilg ~il (lt ' ~1~~110li1, a.1.t jiig I I I ~ S ~ g:~ C il1 C I I I cdali ~i~O (!kiiil \ ';] r iiiyc ?kct.
1): sto (Iii111 C11 stilnd, tills j i ~ g sadc: ' go&lt;.
ila t t iiied dig Eiiiil och ta.clr £Gr siill SIW pet ': ITnn s \ rnraclc.
nngot fi:; im ca i.-nntlc: ' Ja.
gocl natt, IIelga!
T i c k f61 i b i l l!
Sov gott och clröin om.
all Iiiii.ligt ... ' ' Tack d u! '
sucle jk~g och si sldcles vi. "
\ " Sacle lian inte n i g o t iner till clig? '
frQgar Elsa, " sa ' lian inte, a t t liar - resa ... 1 ' ' sliillle " Resa ', ropar Helga till.
" Har har r e s t?
... " " Stackars Helga ", säger Elsa del tagande.
" Om du blott liade lytt in$ och slagit honom u r hågen.
Men seså.
n u skall du glömma honoin.
J a g ficli i dag veta, a t t han i g8.r for till Anie rika, dar han liar sliilrtingar.
Jag undrade över, a t t d u e j varit hos ini4 och nanmt niigot, t y jag trodde, dx visste allt. ' '
" Till Aniei.il; a ": siger ITclga ocl lyfter upp si t t förgr5t.m rinsi1rt.c.
" Ocl: jag, som trodde ..., n e j, lian var stygg!
Ilan sig nog a t t jag iilslrqdc lionom och ville bara driva nied iiiig.
- J a, Elsa, jitg s lt a l l försöka glöinma ho- nom S 9 ' - ... " tct i.itoiii r o s o i m 13 % TTc1gii.s Iiindcr viin, dn h a r cn girig g j o r t clet, (lina: In gc11 i i t ~ i n I [(?
: l p i s: f; ' i.sl; inii.n ni ii.i.1~~1 I:) lickw, ditit lccnilc, a.11 t, ull t sndc inis d&amp;, varför Iiiiii fG.glir I i c ~ ~ n oiu c, hor dct.
31 % jiig cj ha iriissfiirst; i,tl; clig, (1; ~ iir sjt11c.
blir.
clcn cncla clröiii jag s 1 liingc clröint,, " hej ", ~ l t.f:ii: i TTclgn.
~ " Dct ' iii grixud - livct ' bljr viirclelöst - in- dcti vitil liliicliii~igeii, som gör ini€ tet ... blcli, iiicn Iioiii.
S ~ L (l i ~ i s s vi dit l~loin J a g viintax n.u ditt oingAcndc svar, i~i.~~i.~ i g i i ~ l, l.
i.
. "
IGrn IIc ' lga., och st5r I) crcilcl a t t genast SA di~ilsii.
clc.
1l ' cl.gn I er och liliii ni, rcsa heni till Svcrge.
hi .. men rosoim, 1x5 IiindCn iiro borta Mcn h a r jag misstagit mig, ja d &amp; En liiiigrc tid talas clct; om ITclgiu IIelga, c1.A vill jag: fiirbli h a r borta niecl st %tl.iga förlovningslunlas och oin det din bild i mitt hj; i.rta, hHr sIia11 ingen l y c k l i .g fiistcfo1b:et.
" Vcjn liar taga clen ifrgn mig.
viil annat an vara lyclilig, n a r inax Din egen f i s det sh lm soni clc ", vislza IJclgar Emil.
I~elzanta .. " Det H.r synd oni ri~iinni.
(Forts.) ' skorna ", h u r a litct veta dc vad.
lycka 1.1 r. '
4b Det har så gatt jiiint f y r a Kr sedan Eniil reste ocli i dag $.r clet 1-Ielga.s bröllopsdag.
Varför hon just valt denna dag ar e j gott a t t vcta, kanslre ar det rena slun~pen som gjort det, men 1ra.nske ock navgot annat ...
Det brbdslwr hos byggili#stnre I-Xaiis- sons.
Hclga liiiller just nu pK mccl att granska brudlrronnn d &amp; jungfrun.
kom- mer in.
" J3rcvbiii:ai.cn 1ii.inna.clc clc tta l.wcv till frölicn. "
I-Iclga for upp: " Ett brev till mig - ve]?
Izan det vara ifrin?
Vad, clct Sr frkn iitl.anc1et - F r h - - - Chicago.
. "
XIelga ar rnyclcet blek di, Iion bryter brevet; det lyder:.
" Chicago clen.
.
.
Bästa IIelgs!
Einils .resa iii \ wI; ade iiiycket p2 D u f a r e j bli ond p &amp; mig, men, jag I-Tcl~i~.
F a s t Iion försökte clöljn clct, 1;, 11ncle var och en dock marka lieniles d l e s &amp; g a m a Iiöra 11nr clii iii, ' ir n u fiir sorg.
IIeniics blelra ansikte, clet ve-; iden.
Det iir ju ni7 nii.ra f y r a i,r se-.
.
iiioclsfiilla i de förr SK glacla ögonen, Ian jag reste.
J a, jag: reste, du ' skall liela det dystra i hcnnes viisen, allt, ii1 f &amp; veta varför.
J a g älskacle clig, allt talade f ö r sig sjiilv, a t t I-Ielga bar; a, jag alslracle dig griin~löst, Itara Hel- n; lgot inom sig nhgot lieiiiligt lidande.
; a, nien jag s a r ju fattig och vågade Detta miirkte snart nog IIelgas oiilgiv- !j nnliålla om din liaqcl.
J a g stred ning; s5 myclrct mer son1 Iion aldrig ange med mig sjtilv, tills jag så ' be- intrcsseracle sig för de rn&amp;nga kaval-; lutacle.
resa.
Sista Irviillen vi vor0 jerer som uppvaktade henne, ja, lion illsaii~mans, innan jag reste, var det rar nästan fr5nstötancle mot deni.
r h mening a t t tala om för dig a t t jag Gick lion u t v m Iion ensam eller hade irnna.de resa; m e n Helga, du £&amp;r fijrlå- Elsa med; men Elsa hade nu fiist1na.q a mig, jag hade e j mod, kanske slrulle så hon ltunde e j agna särdeles ~iiiycl.en I i i ha skrattat ocli sagt: " Varför talar [u 0111 clet för iilig? "
Ja, I3elga, d u tic2 A t Helga.
Så gick den ena dagen efter clcii a r alltid sa yanlig mot mig, men 1.tan- ~ c l - kanslze clet andra ocli allt var som förr, tills en lte jag m i ~ s f ö r ~ t clig dag dct spred sig ett rylitc, a t t I-Ielgii,, ar blott viiiisltap och, e j ~likrlelc.
.
.
Jag liar n o Iiuft clet r k t t sv {i,~t en I-lnnsson slziille förlova sig.
i \ lyclzct riktigt.
E11 soii till en a v S ~ ~ L C SO- ~ C ~ id S hiir.
I niim 7 iii8nad (?r liar jag] .e- cictetsfaniiljer liacle Iios I-Iclgas för-: at sjuk och föga hopp fa,niis om min iil (1ïar anhlillit oin hennes liand och 5rldning, men nu ii.r jag k r y igen och IIclga hade sagt sina för5lclrnr, a t t - r i k.
J a g h r e j velat slrriva till cllg hon e j ville göra dem emot, varför lioa.
ÖrrRn jag lciincle erbjilda dig nkgot.
svarade " ja ", men hon hade Even ' ag liar hela tiden korresponclerist sagt: " Jag 1i.oiiinier aldrig a t t ltunna led en I~arnclonisvHn och h a r jag bett älska lionom riktigt, t y clet var cn an- lonom saga mig liur c h liade det; i nan, soin jag Iikllit kar, sedan jag rarje brev lian .skrivit 15iter det alltid var 19 Ar, nien lian ' a r n u död - död m dig: " lion i r frisk och foi.tfarari- le fri ... " Men nn liar; jag e j f a t t hö- för mig ... " IIclga iir nu 22 g r och nu slsilll för- s n i g o t av Iionoin p i Iiinge.
J a g vill ~ii-icllcrticl Iioppas a.t.t.
clii ur rask och lovningen slcc.
En stor viinkrcts i i i inbjuden.
&amp; ' Taii; ry soiii fijrr or:li att; ditt lilla 1ijiirt.a dansar, sjimgcr, spclar, Stcr och clric- j stulits ifriii iiiig.
IIelga, slig a t t kcr.
Intet salmas pk denna fest - in- lu 5Islzar mig h, t y inte sant, niiii i Y I Från arbetsfältet.
.
Brev fran Östersund.
e Vid inghgen till 1909 års stora strid, bildades Östersunds soc.-dem.
kvinnc- klubb efter ett föredrag av kamrat A. Törner.
Starten såg lovande ut och var föreningslokal var denna g h g fullsatt med intresserade kvinnor.
Vid mötets 3lut antecknade sig nara ett 40-tal som ' medlemmar.
Detta var ju glädjande, ' men clet hände har, son1 p % flera andra platser, att många av medlemmarna fick man aldrig mera se, utan blev det de ib intresserade som fingo gripa verket in.
Under den tid klubben existerat mr den haft stora hinder att bekämpa .nom Ostersunds samhälle, varuti tii ha ien stora aran att vi.stas; jobbarnas och nilitarvansinnets härliga tummelplats, Iar dumheten, högfärden och avundsju- can ständigt har ta,vlat att fa sitta i iögsätet.
Dumheten och högfarden hos iverklassen kan ju vara förlåtligt, men iar smittan fortplantat sig till arbetare- dassens man och kvinnor, d &amp; m h t e nan beklaga ' att vår klaes skall fort- arande vara mottaglig för dylika eri- lemier.
Klubben bestar för närvarande till ~ynes blott av styrelsen.
Orsaken till ' lenna redmering kanske bestar däruti.
, tt en del av ungdomsklubbens med- emmar i början bevistade kvinnoklub-.
, ens möten och dar med en del förslag kramde bort nbgra medlemmar.
Huvud-.
~rsaken är nog den, att den kamrat, om fran början eattes att förs klubben, a r trots @ in entusiasm och med sin iarsklystnad e,j lämplig som ledarinna, 1Rr frihets-, jämlikhets- och broderslcaps- anken skulle vara rildande.
Ny ordf. blev vald och tror jag att det var ett lyckligt val, men detta hade SA stor in- verkan att klubbens förra ordf. ej langre ville vara en kamrat i ledet utan för- svann.
Detta var ju ett bevis p: \ den niAlmedvetenhet som diir fanns.
Men värre hiinde, frihetslriimpen var ej nöjd med uitt uttriide, utan gav sig lit pS ~lrumraskqitation.
Och se det lyckades att vinna anhangarel Hon stod Iven till tjiinst med att skriva uttriidesansök- ningrir &amp; t dem eom viirvrits.
De mgu- ~
ment, soin agit:~torn anriinde vid sinr tainburbesök var att den n~7a styrelser: var fiir egenmiiktig, ej tillfrkgade med.
lemiiinrnn om vad som skulle göras.
I&lt;lubbrnötena vor0 ju genom denna agi: tntion mycket dllligt besukta.
Det hand€ d i e, ging att styrelsen var SA egen- maktig att de utlyste en fest och gick denna med l5 kr.
förtjiinst; denna gbng \ - ar den mhgomtalade egenmäktigheten bra.
Om dessa kvinnliga kamrater, som SA liltt Iiitit sig förledas att .utga ut klubben, t h k t närmare pil eaken och funnit nAgot diiligt och fult i denna agitation soin ej kunde framtriida i ljuset hade helt säkert klubben varit stark och kampluglig.
Men v&amp;r fru har lovat en helig ed att icke vila förr an kvinno.
klubben ramlat och star hon da redo med 23 st .. tecknade medleinmar att bilda en ny.
Skola vi, Ostersunds ar- betande nziin och kvinnor, tolerera e&amp;.
dant fortfarande eller skola vi.satta en grans för denna smygagitation?
SA stolta äro \ - Ara idéer, SA härligt vart mfll, att ej vem det lyster ska ' 71 neddrag; det i tarvlighet.
Jag vill till styrelsen saga: Förtröttas ej, se framtiden l jus och sanningen skall en gAng segrii över mörkret.
.
Till slut vill jag till Östersunds kvin- nor saga: Kasta bort slöheten, försaka nAgra dnnsnöjen, börja.
deltaga i vbrt gemensamma arbete, visa att ni k " an n er er klass, att ni äro solidariska kamrater, att ni äro kännande och vakna kvinnor.
Lht oss taga varandra i hand och lova att ej vila förr an vi rest Ostersund6 sot.-dem.
kvinnoklubb till den inre kraft: och den höjd, att vara motstandare och dumhetens provokatörer inse vilken d b lig handling de utfört.
Jag vill sluta mitt brev med en häls- ning till alla ärliga kvinnliga kamrater landet runt.
Leve den aoc.-dem.
kvinno- rörelsen l &gt;Kvinnor, duten er samman att grunda en framtidens makt!
I alla, som tveken ' och tigon försagt - det ar gnistan, som föder den maktig: flamman, det är tron, som ar storhetsamman och p5 droppar bor regnbdgens prakt.
Kvinnor, sluten er samman.
att grunda en ljusets och framtidens makt!, och da landets regering ingenting gör för att lindra var tunga börda, hava vi beslutat att hädanefter icke föda nhgra barn och att intensivt utbreda läran om barnbegränsning till millioner av fattiga kvinnor i Sverge.
PS.
uppdrag av Sundsvalls socialdemo- kratiska kvinnoklubb: Hzlmu Olsson, ordf. ' Pr %n Sundsvall.
Jag sti5ller en iippmaning t i l l alla k ~ i n n o Tillsammnns med Ort~iken~s, ' ~ u a r l.
kliibbar i landet att diskiitera alla orgttfiir- viks, Edsvik-Nyl~ntizns soc.
dem.
kvinno diga lagar som skapas för att bringa vara klubbar deltog Sundsvalls kvinnoklubl: man och sfiner i i l i arbetalöshet, till fiingelee i demonstrationen har den 1 maj.
EFtei ovh böter och mh vnrje kvinna, som ar va- demonstrationen hade klubbarna gemen- ken, som ser och kaiiner orättvisorna mot samt möte i Folkets hus.
Fleri, viktiga mannen, göra allt vad hon kan fijr att ' hjälpa Fragor behandlades och disktissionen, som dem i striden för sin existens.
P &amp; vad aatt var mycket livlig, tycktes draga alla8 kan kvinnan hjiilpa mannen i hans kamp för intresse till sig.
Sist antogs en resolu.
battre villkor?
Jo, kvinnan gör mannen en ion, som undertecknad fick i uppdrag oviirderlig hjalp om hon icke föder barn, ty att tillställa statsminister Lindman och iniInga barn iiro en black om foten p i fiSr-, aldrarna och miInga barn iiro orsaken till .andets regering, s &amp; lydande: Till Statsminister Lindman, Stockholm.
Hundratals kvinnor i Sundsvall och ~mnejd, samlade till möte den 1 maj, kamstalla hjirmed till ' statsminister Lind- nan och regeringen följande ultimatum: PB den grund att landets lagar och iörfattningar aro olidliga och för oss allt iör tunga cich kvinnans varde och ratt- igheter förbisedd och för a t t v8ra man) ch söner genom klasslagar, Akarpalagar) ch Staaqagar äro i ständig fara för ital, och fängelse, och att genom tullar- ias fördyrande av alla vara livsmedel,: enom den langa och svlira exercisen ' ör vara unga söner och genom den rarje Ar ökade importen av galizisk ar-) etskraft, da tusental av svenska arbe- a are g &amp; utan arbete och drives ur landet för~ldrarnas fattigdoni och förtryck. '
Vi hava Giidci befallning att icke föda m h g a barn.
Denna befallning fraii Giid mö- ter oss fleratades.
i bibeln, dels dirokt och dele indirekt.
Hos Eaaias 1 kap. 64 lieter det: # Fröjda dig dn ofriiktsamma, du son] intet barii föder.
Glad dig med fröjd och beröm- melse, du som inte ar 1iavande.a I Vishetens bok kap. 3 Bager Gud: * Salig ir den ofruktsamma som intet födern och i; jarde kap. heter det: ~Battre hava inga barn,; y det har evigt lov med eig och det.
varder nycket avhallet báde bland Gud och man- liekor.
Dar det # r SA, anammar man det ned glädje som ett exempel, men den stora iruktsamma hopen ar intet nyttig., Ryrak sager pA Herrens bef~llning:, Gliid iig into, att du manga barn haver och satt nte din lit dsrpA att du d i n g a barn haver,; y det ar biittre att hava ett barn nn att lava tueen och battre ar att dö utan barn.
den öppnar möjligheter till tjiinande, na gång med sin kraftiga vilja lyc- jämfört ined vilka alla andra förhopp- kades, övervinna det valrnande tviv- ningar förblekna. '
' let, så liimnade d e t dock ett niiirlre .. PBsken 18 ' 66 mötte hon p % samnia kvar och skiille senare hterkoniiila g h g den man, som s k u l l e bli hennes med väsande styrka.
, inake, och tvivlet, som sedermera Samma &amp; r, soinmaren 1866, förlo- ' En av samtidens märkiigaste kvinnor.
slzulle bli orsaken till sltilsmiiissan mel- vade Iion sig med en iing priist, l ?~:anl;.
Besant, som hon blivit bekant med ge- 1a.n dem.
Under passionstiden fö,retog hon nom deltagandet i det kyrkliga 1111s- - Hon sager.
sjiilv ' Niigra utdrag ur hennes sjiilvblografi.
sig a t t u r de f y r a evangelieima göra en sionsarbetet.
saniinnnstiillning a v allt, de Ilade a t t 11ä.roni:.
" Vi rakades p5 ett fe- ticl.
förinala om Jcs1.i liv iindcr tiden fr %n ricparti lindc18 en \ 7eckns int; iget i Jcrnsdcin ocli till Iiims clöcf Sisoin varandc de cncla iingn i (Forts.) 1,; korset, f ö r a t t fil cn silvitt möjligt siillu1~n:pet blcvo vi liclt nntiirligt k i m - ' ' TTon siigcr i si t1 s$il.vl) iogr; ~fi: fiillstiii1clig d av 1ian:s liclnnrlcs rater i:inclcr promeriaclcr, Alt- och rid-) y \ ~; i p ~ g i dag I) lick; i,r tillbalca p i Iiistoria,.
1 s förfaran niiirktc turer.
n tiinine jnlian Iinu sk~ille mitt liv, s; ser jag, a t t cless grund- hon clh, a t t cvnngelierna iclce alls resa, friade han till mig och tog mitt ton, trots alla misstag och avvilrelser, stiiinde overens, det fanns olikheter saintyeke för givet, eftersoin jag till- i.ir denna triingtan a t t offra sig för nå- och motsiigel.ser enzcllan dcn1, vilka latit honom detta fria Iramratliga uin- .got, som jag kant vara högre an det det iclce lyclracles lienne a t t bringa till gange.
Dctta l&lt;iiiicle lin varit e t t fiillt (: pm jngct.
Dcnnri, k %nsl?
var det, överensstR11lmelse mccl var; ~nclra.
En rimligt antagande gentemot flickor, soin för l ~ a r n e t s blicl~ gjorde martyr- l; ii.n~la av tvivcl pd evai~geliernns soin bctrnktn vnrjc lcnrl soni en inöjli- sltapct sii loclianclc, som i dcn imga san nflircligliet sprang f rain i 1.iei:incts gcn bli \ 7aiiclc man, men ined avsccndc flic1c; iii iipptlindc liiinförclscns glöd, sjii.1, men, ortotlos soin hon d &amp; vivr, p$.
mig, vars tnnlinr gingo i liclt nndrri.
soin drev den.
l t 1 O ~ J l i l k~ill11:lll a t t 111Ot&lt;?
sköt lion bort alln tankar liiiriiver ocli rilctningar, mr dct ett fnlllcoinligt, Iiin och förakt ocli som sliitligeii för- förcbrAclcle sig sjlilv, a t t hon Iciiiinat misstag.
J a g blev förskrö.ckt ocli (le Iiennc till teosofin, vilken ger en hysa tvivlets känsla och brista i den l~iinde niin stoltiict berörd genom det- fiirnuftig mening &amp; t offrandet, i dct obetingade tron.
Eliuru Iion f ö r (len- ta, villret för minn strii.iiga.
Ksilcter ' ' - '
10 -- --. -- .-.
.
--- ---.
--.
.- -.
.
.
- -.
.
.. .- -- - - -.
-.
-.
- iiii att iixlngn barn Iiavn.
1311 innn k; in nyp ' Iijiilpa cii stad iiicn eii stor hop k m iii1elBgpi en stad.
Darav haver jag mycket eett; i minn dnpar och inyck ' et rnern hört.,, Av nnfördn bibelsti~lleii fiiiiia vi att Gnd ~ikljnr till oss iiviiiiior och phvidar ak:iilnii: iv.
?tt h.?
nlhlga inrn och Eiicdolon sv att lin ett ellor iiig:i barii.
iivor oss stfir iniiiistor I ' eterssoii och pre- veiitiv1:igeii iiicii över I ' nterasonu la; etkr bibelus ord och Gud, och mari maste i i i x lyda Gud tin nianniskor.
Htirnied tror jag mig ha givit mina kviiin- liga h-nin rater landet riiiit ett viirdefirllt stlid ur biboln till hjnlp i vi \ r kamp for b !Litre livsvillkor för oss och ffir vbra barn.
Bled hjfirtlig Iialnning l Hibna Olsson.
, ' '.
Sparreholms soc.-dem.
kvinnoklubb avhöll sin 2:dra brsfest lördagen den 16 april.
Fröken Amanda Horney frtfn Stockholm höll ett lärorikt och viickande föredrag, vilket mottogs med livliga app- lbder av den tyv5rr fbtaliga pribliken.
Klubben har under Aret avhiillit 12 ordinarie och 7 extra möten samt 4 val- lyckade fester och ' föredrag.
Den skrift liga agitationen har ej heller varit för- summad, iiti~n ha broschyrer hemtagits till f ö r d j n i n g och gratisutdelning muit Norgonbris, ett 50-tal ex. i mQnnden.
Gemensamt ined arbetarekominiinen och ungdomskliibben ha möten under sommaren hiillits bland lantarbetarna pli iitskilligi plateer i Sörmland.
Denna agit.ation blev dock alltför snart av bru- .ten p &amp; grund av att lokalerna (allmänna landsvägen} ej fick användas under stor- strejken.
Bland diskussionsfriigor som.
behand- lats m &amp; namnas:, Kvinnans rättslösa stallning i samhället;, Kan en icke ab- solutist vara sann socialdemokrat^; » Ett och annat om omhändertagande av barn och ungdoms; P Var hallning till bor-, framstod som ' ett antagande ', a t t j a g Iiade flirtat.
Ciicler trycket av denna lriinsla clröjde jag och följde icke min första impuls a t t czvslB, utan blev staende tyst.
31in friare hade br8ttom a t t hinna taget och bjöd] nig.
a t t ingen- ting saga, .förriin han sjalv kunde tal?
till min lnoder, och frainliöll skarpt, a t t det vore sliainligt a v mig, om jag srelce lians förtroencle.
Och s &amp; 1iii.u- nade lian mig - den mest upprörda och olycliliga varelse i liela Sussex.
I ' % detta siitt, iav ren svaghet och fritli- t m a t t förorsaka wniirta, clrevs jag in i en förlovuing med en nian, so111 jag icke ens föregav a t t alska.) '
S a g o t narinare kom hon honom icke Iiiiller,.
hon försökte t. o. m. en g h g a t t bryta förlovningen, mcn det stranc ' lacle mot hennes inors striinga licdersl~egrepp, och vintern I867 in- giclcs iiktenskapet.
Ilon säger hiirom: " Jag hade icke mera reda pk, vad ett äktenskap innebar, an om jag varit 4 &amp; r i stallet för 20.
N i t t drömmande liv, vari ingen kunskap om ont hade fAtt lov att triinga in - SA som jag.
.
.
.
.
.
- -- .. -.
.
g:irpressen s; » I&lt;oopcr:i tionen a; Mili tiir- Deiin; i iskyla Rom clrog genim henne Fragaii,; sJ3örq kvinnoriiri.
mer iin hi t- ocli hiigg ett, fast grcLpp o m hennes hjar- tills stödja den hckli&amp;t.
organisationen?
%; ta mcrl \; nrjc!
morgons vorklighet och » Vi1 ken stdliiing höra de sociitldeino- som hon kiint.
i dagar ocli rnfinader gom Ixntiska Irviiinornn intaga mot (len.
bor- nu iiveii.
hiinnit bli till, ' u -- rikulle den ger1 ig:~ rOstriittsrUrel~en?
m; » Kvinnans dh aldrig eliippil henne?
Skulle hon d &amp;, l; oii ' ~rnun:ila rij4rStto m. fl.
aldrig helt - iiï ' te barn till .Aynes - Vid rlistriktcts lrcmfcrens i Viisteria förrn &amp; ritt ditn ~ i g loss frfin denna mar- v; ir ir1ul) beii representerrid av ett omhud.
kramp, rycka npp detta onda med roten Till styrelse för innevarande Hr har som aldrig tillat henne vara ung med valts IClisnbet Nord, Anna Pettersson de unga, glad rned de glada och även [nyvalda), Anna I&lt;iill, Elvira Anderssoii någon g h g lycklig med dem som fatt: omvalcla) och Elisabet Joliansson (ny.
emottaga ett.
av desea sällsynta bejök vald).
Revisorer hlevo friiar Anna ICri ks.
av den ohulda gudinnan.
Nu var det son, Josefinn Sandkvist och An11ie Cnrls- ju v r.
Ack, hur rnfingn fiirhopp- con.
B ' tedlcmsant:ilet iinr sorgligt nog ningar, h u r mydret ungt liv, hur myc.
under: ' ilaet minskats, vilket viil till atörre ken ejud:mde saft och lekaride kraft, hur delen beror av brist p &amp; intresse för vAr mycket sinnenas och h j5rtat.s berusning gak.
Men om de medlemmar, som äro gömmes inte i detta lilla enstaviga ord!
kvar, i Eorteattningeit sbviil som hittills Bara hon, hon ensam, var en mumie, visa samina intresse och förstaelse för Atminstone till sjiilen.
Nar hon kände.
eocialisme,ns idber, $8 hoppas vi and &amp; glada och ystra skratt dSt sved det som att vAr klubb kommer att vinna ökad elden brant henne och nar hori p &amp; ga- styrka och v %rt arbete icke skall vara tan mötte människor som syntes rusiga.
för gäves.
av var och av lycka, då vände hon sig Med kamrathälsning om och sdg efter dem med hungrande Anna K. blickar.
Om det a n d i varit söndag i dag, FA hon fAtt ligga linge, liingc och sedan gh ut, I h g t At landet till, satta sig pil en sten i ~lrogcn och pctn med fingrarna i den fuktiga, vbrfagra ~ammetsmossan.
Harriet hade vaknat., Solen, den var- Men strunt i .det, söndagen var dock ma, befriande varsolen, lekte in över den svåraste dagen p5 hela veckan, al- mattans mönster, silade sig ända bort drig kande hon ~ i g SA övergivet ensam över det 1jiiablA satintacket i benneri som då.
Och sb söndagspubliken ', av badd; ty hon hade glömt draga ner gar- samma kast som hon sjalv, i söndags- dinen kyallen förut.
Men trots solen, stass och med söndagsuppsyn, den vamj- och trots varens bldn himme:, av vilken de henne.
Och ändå hörde hon val dit.
.
hon slig en trekantig ruta mellan hus- En dag hade hon av en tillfällighet kom- taken, kände hon p % nytt denna kval- mit in bland en annan.
publik.
Hon jande känsla av tomhet och fattigdom, mindes det s &amp; väl.
Det var en vacker som sa &amp; intensivt sög oig fast i hennes vihmiddag, hon hade bett.
att f i sluta själ men som hon aldrig, kände i en sh tidigt,., ty hon 1iad.e ett ärende att ut- avskräckande tydlighet som just varje ratta.
.
Hon skulle till Ostermalm.
Som morgon.
en sparv såg hon sig plötsligt inkastad Kontorsproletariat.
skyddats f ö r all sinarI; a och oro och Iiallits i ovetenhet om alla ' sexuella fragor detta liv var ingen fö.rbere- clelse.
f ö r e t t iilrtenskap ' och 1iiinna.de mig försvarslös a t t möta e t t brutalt.
yppvaknande.
Nar j a g ser tillbaka p s allt detta, s &amp; sager jag ' ined full överliiggning, att inan kan icke göra h a t t upp- ett mem fatalt missgrepp ' i fostra en flicka i ovetenhet om li- vets plikter och bördor och så l å t a henne möta dem första, gängen, nar hon ar skild f r a n alla gamla förbinilel- ser och icke iiiera lian söka lijiilp ocli tillflykt vicl sin iiloders bröst.
" Fi111- l &lt; o.
~ i i l oslriilcl " i~ ni &amp; 1Uta mycket vac- ltert, nien det ar en farlig egenuom, och en Evas dotter, skulle I i i lzunslcap om gott och ont, innan hon vandrar u t ur det paradis, som utgjorts av en nioclcrs 1; iirlel~ Afanget olyckligt Ck- tenskap daterar sig f r å n sjiilva dess början, f r i n.
den chock, soin erfares av den unga flickans örutåliga blyg- het och stolthet, hennes förvirring och frulitan.
Man, som uppfostrats i colleges och offentliga slcolor, torde rinna clct svArt a t t f a t t a möjlighetcm.
.
- av en siidan barnslig okunnighet hos den unga flickan, inen icke clc ' ss inin- dre a r den ett faktum, å,t~ninstone hos några, och ingen.
.mor borde lata sin dotter i blindo gtP.
in i Ektenslrirpet. "
På hösten 1867, s t r a x före hennes giftermal, vdtnncle för första gitngeii IIOS henne det si) cida och politislin intresset, som sedan slcdle bli till en a v de drivande krafterna i hennes liv.
Det skedde genoin hennes möte inecl juristen Roberts, som lcsllades " de, fattiges sakförare ".
I-Ion berättar sjalv Iiiiroiii: " IIan, var nllticl redo a t t utan ersiittning föra striden för den fattigk.
IIan deltog ivrigt i agi- tationen för a t t riiclcls 1iv.innorna fr * arbetet i gruvorna, och jag h a r hört honom beriittn, Iiur lian sett deiii diir i det strangaste arbete, nakna till niid- jan, ined en kort l.rjo:l, soni riickte till kniing, rki, vilda och blottade p5 d 1 kvinnlig anstLndigliet.
I~ili.as &amp; hur l i m sett barn p &amp; 3 4 Ar arbeta diiinere, satte till a t t vakta en dörr., Och 1iSn- de ' det, a t t de a v trötthet soinna.de in, s.
t - '.
.
i dec elcgaiita trciiiedaii~en, och lion liten boa och muff av billigaste flocke- iaria~kast av kontors- och ännu mer ~IiIiiiitles och kiindc ndgot av agg iiloni niis.
Harriet förstod SS, val.
D5.r i den ~utikstriillir.
Inte minst för deras stora sig o t t boii gick har mitt under irbel; s- eleganta sista modejourneilsdressen gAr andliga fattigdoms skull.
Denna brack- ti~icii blniid d e ~ w fiidda dngdïirwe och flickan frdn det burgna hemmet, som: lögfard, fördoinsfullhet och ' trilngsynthet, parmiter, desrn oorganiserade: irbetelösa.
gfit i sjunde klassens Aickliiroverl;, se- som bjöd dem att med parvenyens sirn- Hon forsökte ureR1cta sig inför sig ~ j a l v dan efter en termin pli Remington i pelhet se ner p &amp; arbetaren, den intelli- för a t t koninla i f r h denna l; 5nslrn, det inaskinskrivning och stenografi f ull t far-; ente och upplyste arbetaren, eom inte lyckncles inte, (15 blev hon förtvivlad dig att deltaga i den fria konkurrensen kan kanna nilgra sympatier %t det hile över den 11pptiicl.t hon gjort hos sig om de sviiltavlönade kontorsplatserna.
[et, utan som i stallet och med ratta sjalv.
i3on hade ju blivit triilen med.
Vad gör det henne att det gr dAligt be- brakt.ar dem.
det wriittas triilsinnet och hon gick hem talt - av 70 kr.
betalar hon högst 30 Det ta proletariat, som rekryteras av och griit.
hemma till niat, husrum, tviitt och lag- kontorister och butiksbi träden av LHda Ja, sddnn var hon.
Men nu fick Iion ning.
Det andra till kläder, bara klii- könen, har e5 oandligt mycket att lära inte ligga och rulla tipp syner Iiingre, der.
Inte ett ögonblick tanker varken av det kroppsarbetande proletariatet, hoii mlistc ' ju upp.
Klockan hadc nyss bon eller nbgon annan pb den andra men ännu har det inte kunnat förmil ' slagit, ~5rcliilnnn hade varit inne med flickan, som inte har ett slidant dar sig, naturligtvis, att ~ ~ i i n k sig a ~ till att knffet iued dopp för 30 öre koppen, burget hem, kanske intet; hem alls.
~ n v a n d a dessas medel till malet, varken vilket m r billigt i Stockholin.
Det etotl Som får brottas förtvivlat nied försakel- genom andlig utveckling eller ännu min- iiilnu orört, i dag kunde hon inte dricka.
ser i alla former, inte s %lla,ti med h i n dro naturligtvis genom nAgot eA simpelt Dagens program i övrigt kunde hon.
gern.
Som pil denna lön rnlSste bli un- som t. ex. en fackförening.
Den lilla S a l h förde det iiled sig nfigrn över- derniird och g &amp; saviil kroppslig som mamsellen snörper pA munnen och fny- raskningar - Iiande det, nilgori @ ng SA andlig ohiilsa till mötes.
Ty hon måst2 ser föraktligt At bara ordet.
Och dock bestodo de cliri att nagon a.v kontoretfi i allra biista fall betala 220 kr.
för sitt skall och miste den dag en gAng kom- övriga pcrson:il hade en födelse- eller rum, betala varje munsbit av mat hon ma dh aven denna.
klaas av proletärer nnmnschg.
Alan skramlade till blom- förtär, och betala den tvätt och lagning skall inse att dess enda räddning skall mor om det var nagon av den feminina hon mbnga &amp; inger inte k ' an eller orkaz bests i att anviinda sig av den taktik falangen som skulle hyllas, var det den göra sjiilv.
Och siiger hon nngot, ja, Bom arbetaren gjort och de skola tacka maekulina köpte m m vanligen en bok.
innn rycker pb axliiriia ' .natiirligtvis, och välsigna uhonom som visade dem Fören~dlet bjöd p: \ ka !f ' e och bakelser herregud - inte behöver en ung flicka vägen.
och lite var draperade eig för en stund ha det si s v h t, det ar ju löjligt.
Klockan slog sista timmen för dagens i den eniirpiga stelhet soin skall kanne- ' Ja, det är löjligt i ennnitig, men det arbete.
Harriet gick hem tung i huvu.
teckna 8tundens högtidlighet.
iir aven ndgot annat, det.
ar skändligt.
det och trött, trot~i varen och det varma Nu var hon kliicttl.
Alltsb i dag soin Det iir skii,~dligt att betala ett arbete solljuset.
Niir hon iitit kastade hon sig alln andra dagar Drottninggatan fram, s$, att denna betalning inte räcker till r a k l h g p &amp; soffan med cigarretten och miitlindc eamma ansikten, eamma man- att utestiingn nöden ' hos detta arbetes ~Norrtullsliganr~ som hon ville h a än niskor rtom hon mött nu en lang tidvid utövarinnor.
Det iir skiinclligt att tvinga en g h g.
Första gBngen hon .läste den Eamma klockslag.
Kladda i mmma dessa till handlingar och sökande av hade hon ingen egen erfarenhet av vad kläder och giiende i dag mot samma förvarvskiillor, som kola hjälpa dem att som i den skildrades, nu skulle hon £ör- mdl som varje dag förut.
hl31 - hon uppehblla livet, men som inte anstiir st8 den och dess typer bättre.
rnltste le.
.
Inte gingo de och hon - dem som miinniskor.
Och detta liv som SA gingo timmarna till en ny daga mot nAgot mal.
De gingo ' för att uppe- ie, och vi alla trots allt dock älska, gamla arbete, sA gick, val ocksil hela biilla livet, det var allt.
NQ, men detta Det ar skändligt att först Mnsynslörjl livet sin eviga kretsg %ng.
, i och för sig, var det inte ett mA13 Jo, kasta dem i famnen p &amp; prostitutioner Julia S-m .. om man le \ yde EB att man khnde livets och sedan brutalt förklara den prostitu.
mening i gAendet mot ett visst mal, erade brottslig, oförtjänt av hederligt 1 men hur mAnga orkade ens tanka ~ i g f01 ks aktning.
in i detta kaos?
SH, miste man tanka om man .vii: De flesta hon mötte tyckte hon sago vara rattvis, och F % tankte Harriet Halo Alla organiserade arbetare ' borde lata ut som vardagsrniinniskor som hon sjiilv.
lin, dar hon satt lutad över sin Ham det vara angeläget, att deras hustrur Kanske voro de dock inte vardagsajalar mond, skrivande brev av samma inne alla.
För dem som hade filtt förstandet hall i dag som.
alla andra dagar .. Villt eller kvinnliga anhöriga och kamrater utvecklat p &amp; h jartats bekostnad kiinde man ' se i stort och lyaa med sanningenr hon en kylig respekt, nien ingen, sam- lampa, SA var det SA.
I n t e t proletariat ägde och, läste arbetarkvinnornas tid: hörighet, £ör deni \ A vilka detta förh81 var sa innerligt beklaganavart som denna ning MORGOtiBRIS.
lacde var omvi.int - och till deni raknade hon sig själv, utan att dock B la Strind- berg vilja erkRnna att hon tänkte bara kande hon varmt med blodliarlen och innerligt &amp; om 0111 hon varit viin med Protokollsböcker.
............
Kr.
1: - Stadgar ........... pr 100 st.
Kr.
3: -.
dem.
D 2: ..................... ..:.
v 2: 50 Medlemskort ' ... B Matriklar Men plötsligt rann henne den sociala frc ?gan i sinnet, och da blev hon alltid Kassaböcker ..................... v 1: 50 bitter.
Har mötte hon varje morgon.
Broschyrer: fiickor, som gingo till samma platser,, med €amma löner, var p &amp; sitt hAll, d. Arbetskvinnorna och socialismen.
Av Fredrik Ström.
Pris 10 öre.
v. s. f r h 50 till 70 kr.
i genomsnitt.
Kvinnor, skaffen Eder bildningens och sammanslutningens blen E % olika till det yttre de vor0 än- mak f. Av Bedrik Sköm (Gratisbroschyr).
d&amp;.
En, tvA, ' tre viilkliidda anda till ele- Morgonbris.
Pris 10 öre.
gans, alla pilminnande om de snattrande 20 proc.
lämnas 5 10-öres.
broschyrer och B, Morgonbris,.
flickorna i veckade kjolar och fiirgade Nya broschyrer gro under arbete.
fjädrar i hattarna, Forn sutto hoa, hon Rekvirera!
Gör slut pil den upplaga, som nu finnes trodde Feiths, i Iduns senaste julnum- mer, sil en fjRrtle, femte, som gjort en inne!
Sälj broschyren och " Morgonbris "!
fiirtvivlad aiistriingning att söka dölja Verkställad e utskottet.
, nöden.
Genom ett nytt band pb den Adr.
: Em R d h Gustafson, Hagngatan 18, I V, ö. g., StockI~oEna omoderna hattstonimen, eller med en ' ' - - " lubbarna att rekvirera: -.
C A R L S T E N S PORTERBRYGGERI scdnii gainmalt viilkiindt för sinn tillverkningar, rekommenderar: s:boin e j nilerlisen got1 t och IAmpligt mfi.llidsdricka ocli sol liiskcd ryck.
.T~inelifiller, i likhet med svagd i c h, eritlaat 2 proc.
alkoho 1ivarf; ir det afveii kan rekommenderas nykterieter.
Av 23 karats g u l d: II Vordngsringar: 3 ' 18 grnms vikt Kr.
IX: 35 Av 23 karats giiltl utan- s 5 D s w 1 6: ~ s p % ocli silver inuti,; t- D G D 19:so följdn n.r ji:irnntlserlel p5 D 7 ' D 22:75 i 0: ' in h; " iiit~ariict i dag- 8, m D .au:.- ligt briik för s kr.
8 g i.
D ~ $ 2 5 A v I) riinnförgyllcl gill.
D 3 ~ 5 0 nietdl för x: 50.
10 s zx 8.
.
35:75 Duvrinjiar a v Lefrens i 1 2.
D r 8 3 9: - Filipstad fabrikat för a kr.
hos C.
D. BACKSTROM, Guldsined, Hornsg.
56 o. Upplandsg.
Äktenskapet och fortplantningen.
19 B, Stockholm.
Till landsorten mot postförskott.
Stort sortiment á Rllm, Tel. 242 20133 l Telefon 7 9 83.
I O0 69..
ERIC VESTERBERG, Tel 4 0 Hantverkaregatan 4 0 6985 39 Horilsgatan 39 STOCKHOLM.
.
Aktiebolaget '.
Beställningar utföras Jort och billigt!
Fru Anna Goian~rssom, --.
Ramunierklåder, B u l s v i l o. lilaidniuvar Rörstrandegatan 66 B IIII, Stockholm.
.
,,.
.
.
.
.
Försdrng av B1:irtha Steinevik, översatt frfin norskan av A.
\ V.
G.
Pris 10 öre ex. nied 10 proc.
rabitt d8 minst 25 en.
rekvireras.
För mindre antal 15 öre ex. Brosbhprerna eilndae portofritt.
men böra betalas i förskott i postanviening eller post- förskott (ej i trim&amp;rlen).
Rekvisitionor e &amp; ~ das till Allm.
Riks II För Aktiebolaget Gardin-Magasinet specialaffär för Gardiner och Huvudkontoret: Klarabergsgatan 23.
Kommendörsgatan af.
avpassade Mattor.
Avdeln * - kOntOr Barnhusgatan 16.
Stnireplan 2.
Stockholm.
Depositions-Ränta - Kiruna sot.-dem.
kwinnokiubb av- haller ordinarie möten 1:sta och 3:tIje manda- gen varje manad i Folkets Hus ' lilla sal kl. 8,ao e. m.
Styrelsen.
Kapita1rakn.-Ranta Sparkasse-Ränta 1 5 ' utan förhöjda priser- pmc, Proc, Kassafack fr. kr.
5 pr Ar.
- Beställda \ # ' Stora Bushii.
, Rj08asr.
HuehAlls-limpbröd ... .. ': .. om 1 kilo till 47 öre Maitat hvetebröd .......... r 1 d:o n 53 w Maltat siktbröd ............ s 1 d:o n 46 43 r.
Preussiskt bröd ............ w 1 d:o Maltat Givislimpa ......... D 1 d:o B 44 S RAgbröd (ankarstock) ... n 2 d:o B 50 B Beetallningnr ernottagas i alla bröL1försaljniiigsmagaeiner.
Goda varor, moderata priser.
Fördel- tktiga betalningsvillkor.
Humant be- nötande.
Välgjort arbete.
J Kungl.
Hovloverantör.
A.
S. WAHLBERG, Tunnelgatan 17, 1, Stockholm.
Noo-rlaradngatan II.
Hasselbackens blandning rekommenderas s o m, tt utmiirkt gott D e 1 i ~ S P ~ kaflcQ ?.
~ S S Plantage-Kaffebränneriet, Humlegårdsg.
20, Sthlm.
Rikt- 366, Ah.
54 41.
20 öre i friinarken till porto och Ni erhaller gratis prov 9, 15 sorters gott Kaffe i pris frAn 78 öre t. o. in.
1: 35 pr kg.
Vid köp av hel bal om 60 h 70 kg.
levereras kaffet fraktfritt vid Eder narmaste jam- 7ags- eller AngbAtsetation, mot efterkrav eller förskottslikvid.
Mineta parti 10 kg.
Om sd öiiekas kan J e t erhbllns av flern sorter isikrvBgt till aaniina pris och fraktfritt, Ijlott p r t i e t iippgAr till 60 ii 70 kg.
Anmoda Edra vilnner och grannar att bliva med om att kapa kaffe frdii.
.
LnJm ' Ateljé (áustin,.
brottninggatan 93.
Rådmansgatan 61.
Allm.
telel.
230 83 REKOMMENDERAS. '
Förstklassigt arbete.
Moderata pris.
FOrcningar och korporationer erhitla rabatt.
=urulunds sot.-dem.
kvinnoklubb ' vh %ller sina ord.
möten 1:sta och 3:dje isdagen ' i manaden i godtem plarsalen 1. l12 S e. m. Styretserz.
Hälsingborgs sot.-dem.
kvinno-, lubb avhAller möte 1:da och 3:dje niAnd~-.
en i niAnnden i Folkets Hiis ' F-sal kl:S e. in.
.
f Itockholms Allmänna kvinnoklubb ordinarie möte jör-sta mhndngen \ in- !duingatan 5, vlifiller " " ontor ~: m l t ' o w s h taclr~~~: er rnhaderna.
maj-suguuti i Folkets Hiis ' Butiker hlIstersnmuelsgatan I I. D~belnsgobn 44; Norrtullsgatan 24.
SQa~~Ezh~Urn.
- ed.
C ~ ~ A ~ ~ ~ ~ ~ ~ a,.
