# ID: svediakorp-per2345
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,584
# sentences: 1,075
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
Utgloen av Socialdemokratiska Kvinnokongresscns Verkstallande Utskott, Stockholm 1910, A.-B.
~ibetirnes Tryckeri N:r 6 Juni Prsrrtrmuralionspris: I: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjtirdedels &amp; r.
Lösnummer 10 öre.
För redaktlonen: RUTH GUSTAFSON Hagagatan 18, IV.
ö. g.
STOCKHOLM.
Allm.
Tel. 22063.
-- I Annonser a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
För expeditionen: Elin Lindiuy, Tunnelgatan 1 B, I Stockholm.
1910.
R Spridda dra!
ur Bjirn- stjerne Bjirnsnns liv.
Barndomen.
B jörn~tjerne B jörnson föddes den 8 dec.
1832 i den torvtiga lilla prastgkden Björgan p &amp; Dovre fjäll.
I hundratals Ar bade narn- nen Björn och Peder växlat mellan far och son i fädernes- läkten, men de sotn hetat Björn hade i flera fall icke haft lyc- kan med sig.
Fadern döpte därför sin iildstc son till 3 Bjorn- s l j e r m för att göra det dystra namnet lyckosammare.
Själv lade sonen sedermera bokstaven e till.
och kallade sig Björn- stjerne.
*).
Och lyckan följde honom hela livet igenom, om det ockeh ej berodde p &amp; stjärnan i hans namn.
Ty f &amp; manniskor p % jorden ha val haft EA stor fram- g %ng som han och kant sig sil lyckliga och ännu färre ha förmktt dela med sig av sin lycka At alla, som kommo i deras vag, sb som ban gjorde.
Medan han var liten var det egentligen blott med djuren han kunde dela sin lycka och sin.
godhet, ty inga manni-.
niskor bodde i närheten av den ensliga prastgiirden.
Det var hunden och kat- ten och grisen och Blakken, den ilskade O) I-Ian döptes iiven till Msrtiiiiiie efter Martin Luther.
Men längtan efter människor vaknade enart hoa det varm- b jurtade barnet.
Björnson be- rättade pil gamla dar, att han mindes hur han helt liten stod pA ett bord .och sAg ut genom.
fönstret hur skidlöpare susade utför branterna ned till dalen och att hane lilla hjärta d % klappade av längtan efter liv.
och rörelse omkring sig.
Snart flyttade familjen till Nessete priistgtird i Romsdalen, och den kara Blakken drog lasset.
Har sAg den sexarige gossen första gangen.
havet.
.
Han kunde aldrig glömma den synen.
Och inte heller de mörka stängande fjallen, som sedermera inspirerade.
silngen, Over de höie f j e l d e ~.
.
Men hEr hade han kommit till en folkrik trakt .. Med alla, b8de gamla och unga,.
blev han viin.
Med ingen var han ovan., sade en gammal man, som pA senare ar h ' lade om honom .. Och alltid hrtde l i m s5 i n h g n företiig av alla möjligs slag.
1: folksko1; rn tog han natur- ligtvis ledningen bland kamra- terna.
Dar rniirkte han snart ein bcriittarfiirinilga ' och fyllde barnen med spökhistorier och dyli kl;.
Skoliriästaren blev för- fiirad, nHr lian upptäckte att BJORNSTJERNE BJORNSON.
Bjöinstjerne I %tt sinn kamrater till tdt se, (le underjorcliska~ häeten; förbehhllct att vara bnne .fiirstail och mycket sii~iat.
Han förstod ej bättre alskande och trogna gart le, Rom fiil jdc %n att dessa tliktnreghvor ej kunde vara honom vart h m gick.
Och denna han^ i.iHgot annat iiii ren ltignriktiffhet i gos- barndoinskiirlek, kiirloken tiil djuren, över- sens natur, vi1 ket vhllade l5rriren ~ t o r t bekymmer.
gav honom aldrig.
,.
,.
.
.
.
.
Vid 12 hrs Alder lainnade han folk- skap iiwc1 d l t levniide, djur och mä.n, skolan och siindes till Molde, där haii niskor.
X-lrin srimlnr trczlzteiis ungclorn I3:in inviges i de blev den siste i lzla~sen, för han lr~inclc till sbng och 1 " ning.
ej stort.
Alen det tog snart upp sig ungm licmliglieter, skriver der^ Iriirlelrs med l~rclon-ie ' h.
N; ' igot skolljus blev linii brev m. in.
Denna in tima hekmtskap ined bonde.
dock aldrig, ty han hade sv8rt att pinri sig med Iiisor.
.X:i.ellre läste han all (ungdomcn gjorde, enligt lian^ egen me.
möjligt annat, framför allt stora histo.
ning, att lian sedan kunde ~kildri1 den riska verk silsom Silorre, Walter Scott m. fl, s &amp; naturtroget och fangalandc.
Genom bondelivs bcriittcleern a gav han Aven i denna skola blev ban ledaren, Han samlade kamraterna till iiöjesliis.
en ator del av den civilisernde vgrlden ning, schackepel och lekar.
Och nu ut- en förut okänd uympati för Norgea.
na- vecklades hane berattaregAvor an mer.
tur och folk och man lärde sig att första de skarpa motsatserna, som iiro kanne- tecknande för allt som %r norskt.
Ynglingaåren.
i Niir han skriver om Romsdalen: Det dröjde emellertid ej Iiinge förran han kom i opposition blide till lärarna sdntet sh mörkt som din fjord nar den och det lilla samhället.
Han var ska- fyger pad till oppositionsman och invigde flin havealt forbi dig og indover ritryger.
mission som siidan med att införa att Intet sh milt- sora din strand, dine öer gossarna ej skulle ta av sig mössan för - ja dine öers, skolflickorna.
Det brukades e j på lan- det och det var nog med, att man tog då.
har ban karaktäriserat icke blott av mössan för alla gifta kvinaor, tyckte Romsdalens natiir utan aven sin egen han.
Uppsthdelsen och missnöjet över och e3 stor del av sitt folks.
en sidan djiirvhet blev stor i den lilla e Studietiden.
staden.
Icke mindre häpen blev man över ett litet tidningsblad, Frihetens, Men vi Hterg8 till hans studietid.
Han som han utgav i skrivna exemplar.
skulle nu fortsiitta lasningen i Kristiania Bladet blev, som man kan tänka, snart för att bli student.
Försöket misslyc- oroväckande radikal t. kades och han for hem djupt neddagen.
Bland de hiindelser, som under denna D4 fick han pröva vrid en alskande tid gjorde djupast intryck y8 honom, kvinna kan skänka av tröst.
och h jdp.
var nar han sfig en stor pojke slh en Han var nämligen nu hemligt förlovad mindre.
Nar han sett pA en stund, och fastmön styrkte hane mod och hopp.
kastade h m sig emellan, fast det inte Denna f6rlovning bröts emellertid inom föll honom in, att han kunde r8 p &amp; den fb Sr. '
som aiishgs vara skolans starkaste pojke.
Niista Ar lyckades examen och han Men det befanns, att Björnetjerne var biirjade enligt faderns Önskan liisa för starkare.
Han blev s % gripen nv deu att bli präst.
Men det varade ej länge tanken, att nu kunde han hja2pa de förriin detta studium bar emot.
Han sntci mot de stora, att han mrfste g &amp; en avbröt läsningen och skrev ticlningear- Ung tur uppht bergen för ritt riktigt ti klar.
andas u t i en så.
stor lycka.
Hela vii- Fadern, som blev missnöjd, minskade gen.
stod det som ett under för honom: ipnderhftllet till trettio kronor i mana- n Tunk, att jag m kan 7bjä@a de små den.
Det viigrade sonen att ta emot, mot de stora!, Det fyllde honom med d &amp; man ~vrirlren kunde leva eller dö pLi, fröjd och med stolthet.
det,.
FrSn den stunden slog han sig Och det har följt honom genom hela fram utan hjälp, men mer an en gbng livet, att niir och var han sett n8gon hade han varken mat eller ved och han ' som behövt hjälpas s % har han kastal hade ej r %d att hnlveula sina stövla1 sig i striden och gjort vad han förmatt, utan fick ~ g h försiktigt^.
Och detta inte blott inom sitt eget land^ 1la.n delade tvK små, kyffen med tre griinser, ' men lhngt daröver.
MAnga gan- kamrater.
Dot ena hade bara ett tak.
ger har han rentav hjiiltemodigt förava- fönster, men nöjd och.
str %lande som rat de svaga.
alltid var han, förtjuet A t att mhnen Det var ju naturligt, att en.
s&amp;:dristig sken in s &amp; vackert genom taket.
Med och sjiilvstiinclig natur ej länge kunde bohaget var det ockstl klent bestii.llt, trivas i skolans.
triinga ram.
Efter en Bar.
en teskcd hade de.
Nar den ena orättvis bestraffning gick han sin vag hade rört om i. sin kopp, skickades ske- hem till föräldrarna, vilka lyckligt vi^ den vidare tiil nista man.
gillade hans steg.
De fyra studenterna levde p &amp; gemen- Sista tiden i kolan vor0 ynglingene samt konto.
Den som fick litet pengar tankar upptagna av allehanda revolu- delade dem strax med de andra.
Smil.
tionsrörelser ute i Europa.
Nu vid hem- ningom fick Rjö:rnson biittru botalt för komsten togo de en ny vändning - j vad han skrev.
Dli stoppade lian piin.
och med den första kärleken.
Den garna i en stövel, som stod p &amp; vägghyl.
gällde en ung kvinna, som han sedan lan.
När behövande kamrater komtno antagligen tecknat i Synnöves ljusa och upp, sade han bara, g &amp; i stövelns och fagra bild.
Nu börjar den tro pil styr- pekade pil hyllan.
Hans h jiil psamhet kan hos kvinnan att atöda och hjälpa, visste dA, som senare aldrig av - nå.gon.
som gAr som en röd trad genom Björn- griins.
sons hela diktning fran först till sist.
En dag kom han hem med en stric- Nu vaxer ocksh hans kiirlek till na- kars sydliindak positivpojke, s o p Iian turen.
Han känner eig som i broder- köpt för 10 duler.
Gossen hade kylsar a 1.
. '
I; illa.
fingrar, var utsvulten och för- Zildrrdöa.
Ett ~Hdnnt elandc kunde l3jörn- son oj fie utan att köpa pojken fri.
.I&lt;nmratarna voro ' lagom glada $.t pre- ~ c n t c n, som nu &amp; de hallas.
med klii- l der och föda.
Men gossen var ~ n i i l och intelligent och gjorde sina fader heder.
J!
; jörnson ville göra ' honom till geni, men de andra tiil apotekselev och deusa segrade - I Ujörnsons tidningsskrivni &amp; väckte m &amp; och mer uppmärksamhet.
Artiklarna av- handlade allt mellan himmel och jord,.
all- tid reformerande, alltid frimodiga.
Miss.
tröstan fanne ej till i bans sjal, varken d &amp; eller nhgonsin.
.En gång skriver han mot de gängse klhgornzllen pA tiden.
rTic1en Sr eMan vi göra den,, ~a ' ger han.
Var och en .skall spjärna emot det onda och gripa tag i, det goda, s &amp; tar man itu med att göra tiden bättre.
Han ar redan d &amp; den nydanande, f ramdrivande kraften.
I Han utstrhlade elektricitet$, yttrade ' .. en kamrat, som beakrev honom från.
den tiden.
Framiit d s t e han och han ryckte andra med sig.
Han var den .. födde föraren, för vilken det lir ett .livsbehov att satta mirnga andras krafter i rörelse förutom sina egna och som ' förmår att sätta fart.
i tusenden.
-,, I ' s Diktare och k ~ i n n.
o s a k s k ä m ~ e.
Mer och mer började han drömma om att bli diktare.
kget nog var det pA ett stuclentmöte i Sverge han fick den fulla troii p &amp; sin kallelse.
Efter hem- komsten skrev han inom loppet av ett Ar B Mellem Slagene », ~ T h r o n d s,, Syn- növe, och, Halte Hulda,.
Nar han skrivit.
Synnöve - " vin~ han provliisa den bllind, kamrater, men ingen ville komma och hörn ptl.
Sliitligen fick ' han- fatt i en, som lovade komma, med villkor att han fick litet punsch och e n.
pipa tobak.
Irör säkerhets skull bad Björnson ho-.
nom klii ' av sig och lägga sig i sangen och läsa.
SA skedde.
Han läste utan att saga ett Ijud, bara.
bldste u t det ena rökmolnet efter det andra. '
Björnson började svettas - ' det ' dugde val inte Men som sista, raden var last, db - I flög kamrater1 upp u r.
sangen, och svor pil, ritt det var det biista han nagonsin last;.
I !r&amp;n Danmark kom de * första fullt erkiinnande kritiken.
' Och darnied var Björnsons diktsreförmaia p9 nya, origi- nella banor fustsltigen.
Han hade redan ' dar givit uttryck &amp; t kärlekens samlande och samman hiillande kraf t.
Kvinnan %r.
fi.er ?sstifta~~i~e~zaot, i förbund med ljusets makter.
Och s&amp;daii förblir, hon genbm sh gott som hela hans.
cliktning iiiida in i Blderdomen, dh han skrev kantaten ~Lysgt *, diir han ropnr till alla .iidla kviniioi att konima och bli sjiilva ljusets tempelvalit.
Ingen författare jag känner har som Björnson ett helt liv igenoo försvarat kvinnans ratt p10 alla .omrhden, hemmets sbviil som det allmiinilas.
Ingen har E &amp;.
.
som han, trott pil hennes iitve~liliiip- förinliga blott hon fAr, koniya i mindre, '
' t,rPngii och tiyck t:i Fiirh; Tilluiirleii.
Xn~eii liar haft hans tillit till hennes medfödda starka och goda egenskaper.
Och ingen har som han erkänt hur mycket han 1Art av kvinnor.
Ingen har heller &amp; om han förstlitt hur kvinnor kuiinn lida av innestängda, obrukade krafter.
Att tvingas till ovexk- snmliet nkr hagen brinner ar det out- liiirdligaste av allt, det har han visnt bl.
a. i rpi \ Iellem SIagencs, d i r Inga eit.
ter \) unden uppe pd fjiillet mitt emellan tv &amp; kainpnnde Iiiger.
V d Björiison i skrift, i tal, i hand- ling gjort för kvirinofrigörelsen, det iir troligen mer an nAgon tnan före honom h r gjort.
Han vill att allt skall tjäna indivi- dens - kvinnans ebviil som mannens - frigörelse och vaxt.
Intet fAr hämma vdrt hopp och var ljusa tro pA frainti- den. '
Viljan skall vara högt spänd.
Själv höll han humöret uppe aven un- der tider av gemen förföljelse, h %n och smälek.
Han hoppades p &amp; bättre tider.
och de kommo alltid.
,.
.
AU LESTAD. '
Teatern och poIitiken.
Bland det fröjdefullaste i hans liv var nog, nar Ole Bull kallade honom till.
Bergen att förest % den nybildade första norska teatern.
Förut var det, endast danska ekiideepelare.
Nu skulle det bli norska.
Och det blev liv i spelet.
Ty maken till sceninstruktör som han var finns inte ofta.
Han icke blott förstod att ge de spelande en djupare inblick i sina roller, men han inspirerade dem, höjde deras ideal och gav dem av sin egen eld.
På, samma satt nar han längre fram övertog Kristiania teater.
Vid Bergens teater frinns en ung skiide- apelerska, Xaïoline Beimers.
Hon fick hans kkrlek.
Stormande föralekade gifte de sig inom kort.
Och deras kärlek har bestbtt liret ut, genom ont och gott.
.
Var helst han uppehAllit sig, i hem- landet eller i Rom eller Paris, alltid har hans hustru följt honom och skapat hemmets trevnad omkring honom, och alltid har derae hus varit i siillsynt grad gästfritt och angenämt.
Srniiniogom.
kom han med i politilren med liv och ejal.
Det samlande var för honom kärnan i politiken.
1 spetsen gick han och skarorna viixte omkring honom Under de sista Aren av sitt liv sökte han verka för statsfiirbund först och främst mellan alla germanska uta- ter, sedan krinu fier, för att riamla fol- ken i freds- ' och skiljedomstunkm, som upptog hans sinne mer an niigot annat.
Sitt eget folk enade han i ejalvstian- dighetskansla och handling.
Därtill upp- fostrade han dem alltifrhn barndomen, dh han - först under starkt motstand - satte den norska flaggan i. skolbar- nens små, händer och fick i gAng det stora, nu i hela Norge överallt antagna barntiget 1 7 maj.
Grundlagene Arsdag skulle firas aven av de smh.
I det hela var ingen för liten eller för obetydlig att aktas och tagas med i rakningen av Björnson.
Han ville göra det bättre för människors barn har i världen - det var hans oavlAtliga stra, van, Och därtill behövdes allas hjiilp, allae kärlek.
Och han inskränkte e j sitt intresse till fosterlandet.
Han fiiljde ocksa an- h a länder.
I ett brev till fru ICristina Bxg, daterat 26 aug 1909, skriver ban M n sjukaängen med blyerts: ~ J e g har Eulgt storstrejken med sorg; for jeg visste hvordan, det vilde gO.
.
Men der er et agg mellem over- og underklasser i Sverge, Rom ofte har.
forfardet mig.,, drängar och torpare att vila.
p$.
Han strilade av lycka -.
God mot sitt folk var han som fioch blev darfar iilsltad som få.
En torpnre- anka berättade för mig hur hennes man p &amp; dödsbädden blott hade.
en ' .enda ön- skan - att Björnson skulle hinna hem frhn utlandet innan han dog.
: Nar ' det ej Iriinde ske, bad han att f %: bli buren fram till fönstret för att åtminstone.
fh se över till Aulestad ännu en ' gang.
" Det som er av aand dör jkke. "
Aulestad.
Allt rdanskligt hade hans intresse, Och mitt ibland miinniskorna ville han leva och verka - bland unga och gamla., bland fattiga och rika.
Därför köpte han sig ock &amp; den gamla bondgsrden Aulestad i det folkrika Gausdal.
Den förvandlades enart till ett vackert hem och med Axen till cn mönstergtlrd i jord- bruksavsegnde.
Fritt och öppet ligger den pil sluttningen nv den breda, frodiga dalen.
För varje &amp; r röjde Björnson och 3dlade nya tegar .och fröjdade sig för var tum fruktbarancie mark hail lagt till Norges land.
Ofta deltog han själv i röjningsarbetet, nii.r det gällde att bryta npp stora stenar.
Det gladde honom att 1å, ta i med, stark H o r n han var.
Allting eltulle fiirbiittras pA girden jom i don övriga vilrldei~.
SA fort han; ck höra talas om on ny maskin skulle ien anskaffas och lir öva^ om den kunde; örri urbetet liittnre.
Alla skulle ha dot gott omkring Iio- lom, bAdc manniekor och djur.
FAg- .arna matade han dagligen, grisar och föl ville han se dansa, ute i drivorna &gt;m vintern, p &amp; don grlina vidlen om 3ommaren, och alla t) obiindlade han som vänner.
Men friimet riv allt antte han dock nanniskorna.
Jag .minnes en @ ng bur jag kom resande dit och oj fick ta av nig hatt och kappa en ghng förrän han: Att visa mig h u r, han nu äntligen f l t t goda redirmadrasser i drängstugan ht Björnsons ideal var ett sunt och verk- samt liv, ett rikt liv för var människa i ren luft och sträng arbetsamhet, i godhet och i kärlek ' - det var mllet.
Och nu veta vi, att detta .varma,.
gi- vande hjärta slutat att klappa for sina medmänniskor.
På visst sätt.
a r hans bortgitng en ~ersattlig förlust icke blott för Norge utan för alla som stdtt i be- röring med honom själv eller ' hans dik- tarealster.
Men p i samma gbng måste man säga, att hans ande lever.
kvar och verkar hos alla dem, som i hans dikt- ning funnit bärande tankar, som hjälpt dem i livets vedermödor, som skinkt dem tro och hopp och ljus.
I hundra- iueentals sjiilar har han sått frön, som spira och biira frukt och sprida det godas vaxt i det oändliga .., Det som er av aand dör ikkes, sade Nansen i sitt tal vid Björnsoi-is grav.
Och eie iir det.
.. Ellen Key skrev (: n ghng om Björn- makt ar en skapares i son: ~Dil~tarens &amp; duel mnzily, kan (lunar e j endast nya mdnniskor inom sin dilitucle ' ertirla.
mera han omcZunar de muunis7~or, vilka i sig, tqgtaga J&amp;uns dikter.
1, Och Björnatjerne lkjörnsrn h a r besan- nat dessa ord.
Han har gjort ' Gvet .och världen ljusr~re för oriikneliga miiriniskor.
Han har ryckt upp sitt folk till sjiilv- tillit och ö k d handlingskraft.
.
Ban har tnanat fram kvinnorna i arbetet för fo- sterlandet, sida vid sidn med ' miinnen:.
Med sin hövdingakraft htir han lett hundratusendev upp p &amp; idealets höjder, '. '
.
4 - _.
i i - - --- w -. -- .- .-_ * __ MORGONBRIS -- - __.
_ ----- _ -.
- - -- - ------ -- .- ---- .. - C -.
.
- B w- -, .- -, -. ----- .- .- i - -.
.
.
.-.-.-.- - .. -.
* - I -- --.
* - z= --- = stiil la, ett ant:il platser till föreningens medlen~marri ~lisposilion~.
Deasa skulle SR siitt komma i tillfälle att göra bekantakap mcd mera bhde konstnärligt: h moraliskt va+fullare saker an de, il i tiirp jäser och våldsscener, som till illigt pris serveras p &amp; Paris ' förstads-) atrar.
Men detta kunde helt naturligt av eko omiska skal ej bli snnat än en undan- igslösning.
Gustave Charpentier ville lera.
Han ville n % .till s % m h g a som iöjlipt.
DA började han 1902 upprätta ftonkurser för arbeterskor i s h g, dans ch deklamation.
E; stor pianofirma.
inade en fial, men ahslutningen blev rHn första stunden s &amp; stor, .att stads- ullmiiktige ansiigo sig kunna lata folk- ' kolarna uppli!
tas till sskollokaler a för Mimi Pinsons musikaliska akademi .. Mimi Pinson - pinson betyder på.
ranska bofink, skngfagel .- var egent- igen namnet p &amp; hjaltinnan i ett verk, v poeten Murger.
Efter henne har nam- iet kommit att beteckna, den unga pa- isiska arbeterskan, lit &amp; kokett, god- ijartad och lätt att leda u t på.
nöjet sr rillovägar.
Med namnet .har Charpentier relat beteckna, till vem hans akademi irämst vänder sig.
Mimi Pinson får ära sig sjunga, spela teaier, l a r a sig: öra sig rytmiskt.
H&amp;.
- far sin smak ippfostrad genom valet.
&amp; visor och aaterstycken.
Och samtidigt &amp; ed att hon far sin fritid upptagen p % ett bättre, att än med att ss18 dank.
och avundas lyxdjurens kläder och nöjen, lär hon sig att bereda glädje At andra.
, -.
--.
~kademien * lärjungat ha '.
blifix ' bind- sängliga medhjälpare vid anordnandet.
av fackfureningafester okh välgörenhets- tillstalloingar i sjukh jälpskassor och hundramannaförekngar.
Under den döda siisongen har m a n till och ' med gjort en eller annan liten turo8 i.
landsorten, överallt med£örande smaken för förad- lande och uppfostrande konstnjutning.
Och att initiativet ej varit misslyckat, diirorn talar den omstiindigheten, att en hel rörelse följt den första r akademiena i spkrm.
De flesta storre:.franska sta- der ha sin, akademis, och Geneve och Berlin ha sett institut efter mönster av Mimi Pinsons akademi öppna sina por- tar.
När skall man i stockholm be- hjärta, att icke av bröd allenast.
lever miinniskan.
.?
att litet gladje efter ar- betadngens slut kan ge kraft till nys tag, ej blott till det materiella slitet för födan, utan även till det stora bef ' rielse- verket, som e j nödviindigtvis behöver olustkiinslan som endn piidrivare.
s,.
l ' Mimi Pinson ' s rnsisika- i liska akademi. "
därifrh utsiktea ar vidare och mlllen synas klarare.
Godhetela skall segra i vicriden *, skrev han med1darrande hand fr&amp;n sin sjuk- Gustave Charpentier är namnet p5 er bädd.
Dc; t var bland de sista ord den gendomlik man.
Han ilr kompositöi store siaren och den varme miinnisko.
vännen nedskrev.
I denna vackra trc, ch en av de mest kända i Frankrike fick han dö.
.
Vien i stallet för att lhta sina opcroi ipela i antikn underland, förde han fran Aan Blargret Hohzgrefi, let trista nuets verklighet p9 operasce f, Teremeden.
.
len.
I stallet för att lata sina sllngarc ippt&amp;da maskerade i guldgrannlat ocl klsk stlit till kungar och drottningar iylika underland, satte han muaik til !ina medmanniskors lidande och ve.
3ustave Charpenti ' ers största verk, opera] Sol, sot, var vanlig mot 9nig!
Lys, lys på mila l e m d s stig!
Louise, ar hjältinnan en liten parisisl Jag tänker så fia tankar arbeterska; ämnet hennes kamp mo sot, n &amp; dzr lyser på mig.
storstadens frestelser.
Charpentier hade lart sig att försts Sol, sol, gå inte an!
pilka frestelser som maste möta del Nu tanker jag jwt p6 mia kdraotc van.
unga kvinnan i storstaden, s &amp; nar A72r ser jag hans blåa ögon nöjen som locka, sysselsatt som hon ä b emot mig igen.
Vnstf.
med en lyx, eom e j ar till för hennt Kan ville At atelierers och fabrikers in ~Bnare ge litet av den glädje, som d p8 hed,eraamt siitt-skulle kunna skaft ej Norges kvinnor ha f8tt allnzi % aig med sina ' sviiltlöner och han vill kow~9~tccraal.
rösli-ätt med den reform, eon söka höja arten av den konstnärlig antogs av norska odelstinget den 13 maj njutning, aom fackföreningar och folk Föralaget hade enhälligt tillstyrkts a. konstitutionsutskottet och eamlade i tin universitet söka ge sina medlemmar gi nom .teaterforestallningar, upplbninga i e t 71 röster mot 10. och dylikt, men som naturligtvis i brii Genom den nu antagna lagen ha yl p &amp; skolning hOs de upptriidande oft: terligare 230,000 kvinnor fAtt direkt in trots all god vilja, bli jämmerliga no flytande p &amp; sitt lands kommunah poli tik och med den tillhörande stora aoci och ur konstnhlig synpunkt htminstor d a friIgor.
Morgonbris kan frhn d demoraliserande.
Hrin ville p &amp; sitt sä sve.nslcca a~.betcrrkuiwnorrra sända de ya1 och inom sitt omrAde söka uppfosti maste lyckönskningar till klassystrarn den &amp; ora massa, som e j har r8d att b i Norge under den vissa tillförsikten, al koata sig en tenter- eller honsertbiljet de som fria medborgarinnor skola vi ge aven proletarerna n&amp;got av den n k förvalta sin ratt i arbetet för iirlig 1öi vändiga .lyx., som heter oförfalska ning av atora samhällsfrbgor, för si konstnjutning.
Hane första tanke var att söka &amp; stal klass ' frigörelse, mot okunnighet oc komma vad han kdlade &gt;Teatern ii förtryck.
alla.
: att gruppera unga arbeterskor en förening och söka förrn &amp; Paris ' tei terdirektörck att en dag i veckar.
grat Sol, s o l.
.
.. l I \ ' ' ' ',.
Signe Garling-Pal » idr.
Det blir av intresse &amp; tt höra regedn Ett oblygt attentat mot de gifta kviiinornas lroiizruunala rösträtt är den gens mening till detta förslag, d &amp;: mal iiiotion, soiii viiclrts av h r J. Östberg i ju minnes Iiur den vid f r u Wickscllr första lrnmniaren i samband med hans iipptiiclrt förlrlaradle sig avsiktligt ocE inotioiier i skatteomläggningen.
ined vainit hjgrta ha givit de gift; I-Ir Östbergs motion går, som bekant, kvinnorna kominunnl röstriitt och val iit pfi,, a t t ingen gift kvinna skall lruh- b-arliet, dfi de genom egen inkomst aT na f:~ egen debetsedel med ' mindre Iion l arbete erhållla egen debetsedel.
De sjiilv har laglig förfoganderätt.
över är betecknande dock f i k högerns poli iii i ii s t 2 0 0 lr r. årsinkomst.
tik, a t t en viktig friigas utvecl.lio~ I Iiiindelse detta förslag sl&lt;ulle bli drives bakbt, just nu, d &amp; Norges kvjn antaget, koiiinier det a t t siirdeles sv, ' i,rt nor erl18llit den avgörande lösningei drabba arbetarhustrur, vilket m8ha.n- pil samiiia omrkde: allniän lcommuna d a Er avsikten.
röstriitt.
var a t t finna denna form, ivisar clct fnktum,.
a t t det var omöjligt för parti- 1w:innorna a t t låta sitt arbete ledas och utföras genom siirski,lda kommit- t6er eller i~tslzott.
Sadana lconzmittécr forlrlarnclcs niiniligcn ock &amp; .gr poli- tiska förcniligar, iiven om .de endast bestodo av 2 eller ôpersoner. '
De upp- löstes ocli dcras medlemmar bestraffa- des.
Partikvinnorna.
gingo.
därför i enlighet med ett förslag aiv Clara Zetlrin A partikon.gressen i ' G.otlia 1896 över till a t t bilcla en s. k. l ö s o r g a- n i s a t i o n.
Denna vilade på ett system av förtroendeper.so- n. e r. Dcasa voro Irvinnliga partimed- lemniar; som valcles vjcl allmänna of- f cntlign.
eller vid a5i.sl1il.cla: kvinnoiiiö- ten (iclre vind partimöten) ocli som hide till uppgift a l t planmässigt be- driva agitation &amp; den plats,.
d i r de (För Morgonbris.)
vor0 bosatta, och att; företaga de matt Av C l a r a Z e t k i n.
och steg, B O I ~ lrundo synas agnade a t t vinna niass:i,n av proletärkvinnorna De Iivinnliga partimedlemmarna i Iletlnn före social istlagens iirl för den pnlit:jsl&lt;s k:i.mpen och a t t so- Tyskland ha a.ldrig varit organiserade iivei:giclr de Prja s~~i; lldeinokrri.tislzi ci; ilistislzt skola p,zri.ilrvinn orna.
Dessa i nigot &amp; ii.slrilt lrvinnoförbund.
Innan I ' acIcorgrt,nisatioiicr.iia.
till a t t ii.ntl c;: fört.rocnclci~o~~soner miste st&amp;.
i nar- clcn 13 y, z föreningslagen Br 1908 tr5dd.e s i i ~ stadgar; ~ clb rhiiii,; .~tl, det bl.ev kvi n ' innstc f ö r 6 odelsc m cd dc verlisammn i lrraf t, reglerades orgaiiisrttionsförliil- riorna mo; jligt at t vinn:r mecllemssk; ~ p landena Iios oss genoni de enskilda I h Ieddcs darviil; iv cleii teoretislr t o t r l pnrtihvinnoriia s i v i l. s o m ined parti- förblindsstaternas föreuingsrattsliga praktislit riktigii ul) pl ' i~tt,ningen, 8 tI nrgaaisationon och f; .i.clrorganisationer- bestiimnielser.
Dessa bestäinmelser varje facks, i l ilru y r d exp1oatera (l cia ocli s:~m; wbeta mcd dessa: Samar- \ - oro mycket mhngskiftande, men i all- arbetare och arl~ctei~sltoi *, milst (?
kiiin)) a betet mccl.
partikrinnorna och ' ined iniinliet gentemot arbetarklassen och som cii sli.itcn arga rikerad mossa.
Dci pn.rtiot fick emellertid e j ske offent- kviiixiorna fullkomligt reaktioniira.
finns nii knappast n %gon fnclcorgarii- ligt, utan iii; " iske hållas hemligt; Na- Inoiii milinga förbundsshter var clet sation i Tyslrland, för de exploatcrntlc !urligtvis Iii.incle endast en mindre förbjudet för lrvinnorna a t t vara mec1.- inoin ctt yrke, soni sysselsiittcr biitlc crets av lxpriivaclc och skicldiga parti- leniniar av politiska föreningar, eller niin ocli kvinnor, villren.
cj iipptagcr cvinnor, noiii atnjöt0 allmznt förtroen- a t t bilda egna föreningar.
De kunde kvinnorna, saviil som iiiiinnen, sAsoin h, briibii.~ till clctta hemliga san~ar: clock besöka offentliga politiska möten, f ullstiindigt lilcabcr5ttigadc och me2 lete hakoni kulisserna.
Dessa voro de egentliga bii.~arinnorr.ia .a+ vbrt orga- clå dessa icke föranstkltades genom nk- Ii lm skyl.diglieter l ~ l a g c l a iiiedl.einrii; i,r ~ gon fast organisation, utan av enslril- 1.nom i.nR.nga faclcorga.nisationer beklii- nisei-a.de arbete.
Föi:troendepersoner- da personer.
Inom andra förbiindssta- dn kvinnliga m edleminar f iiclrli ga f6 i '.
m wtgjorc1.c samtidigt firman gentemot ter fick kvinnorna iclre en g h g del- troendeposter a v skilda slag.
Alldel cr m yndigheterna.
Natnrligtvis berodde taga i såda.na fössanllingar, ja i några siirsldt a r detta faJlet inom yrkesor- 3et DB deras personliga arbetsförmåga icke ens i sådana möten, d i k m a n be- ganisationer, diir Irvinnoa~rbetet spelar) ch duglighet, om de aven, därutöver Iiandlade s. k. offentliga angelägen he- stor roll ojch dar följalztligen cle kvinn- 1nnd.e giva å t partilcvinnornas arbete ter.
Dessa bestiimnielser handhades liga megleinmarna äro företrädda i lya impulser, större energi och ett Vi- lare verlzsamlietsf alt.
De, enskilda or-.
i allmanhet på ett tolerant sätt vad.
överviiga~de eller i större antal .. clet giillcle den borgerliga kvinnorörel- Naturligtvis hade det kiimpande pro- iernas förtroendepersoner stodo i bör- sens medlemmar.
Då det däremot letariatet$ politislra 1wj.nnoorganis.z- an e j officiellt i förbindelse med var- # Orsaken.
hartill var dels ' den Iiandlade sig om p roletarlr vinnornas tion fran ' början större svRrigheter i i i i rndra.
lara till hands liggande f a r a q a t t i n p r organisationer; utlades bestiininielserna den fackliga.
Den facldiga behövde liiinsynslöst ologiskt och rent av v %l.cl- blott skydda sig mot klasstatens god- ligheterna slculle betrakta en provins ', samt.
Tolkningen förvred lagen till tyckliga iitliiggning a v lagens text.
: n stats eller oclrs &amp; hela rikets för- clen grad, a t t arbetarlrvinnornas ratt Deii politiska kvinnoorganisationen xoendeperson er s b o m en f örening.
A a t t tillhöra den fackliga organisatio- hade i den ojämförligt största delen indra sidan togs aven å många plat- nen i många fall gjordes illiisorisk, av Tysklaand sjiilva 1; ~gtexten mot sig.
; er hänsyn till de manliga p,irtimed- vilken riitt iindoclr var dem tillförsiilr- Det visade sig sn.a.rt, a t t lrvinnorna eniniarnas ' misstroende, villra.
i början rad genom rilrslagen anghncle före- mistz arbeta organiserat och planinas-; ycktes frukta för att partilrvipnbrns ningsfriheten.
Dc fackliga organisa,- sigt, om cle friwnghgsrikt ville lösa rille inom den allniiirina, sócia~listislia tionerna förlrlarades för politiska or- sin tlu1) l) la i~ppgift, niiml.igen: vinnn, tirelsen bilcla en siirorganisation, ' en ga.nisationer, vil.ka lrvinnorna ej fick de lrvjnnl iga arl&gt;ctarniassorna fös pro- ' stat i staten ".
I ocli nied var rörelses &amp; brednihg tillhöra.
Även faclrorganisationernas letariatets politislr~a 1tlassltn.nip och a t t föranstaltanden, siisom off en tliga mö- uppf,ylln, dem soiii viinnits darför ined d i t i l l v i ~ och t sven med v5.r &amp; a.ndc ten, fester,; ja, t .. o. m. helt vanliga vtt allt d.ji \ pare och ltlarn,re förstbcnclc m a a t t bemöta.
iiiyncl.ig1ieternas lin-.
clanstillstallning:ir, förlrlarades f ör po- för socialismen.
Infijr clet rii.ttslig:i, riser ocli ela.ltlieter, f rainviiste nöd- ' litislra försainlingar.
föranstaltade av tills1:; indet gHllclc det först att sölra fii.ndiglietcn rltt giva.
detta systeiii ined politiska, orgctnisationcr.
Kvinnorna dzil pa en f orm f ör s; i,iii innn 1i; " ~ll nin gcn örtroendcpersoner cn högsta ledning.
för1) jödos clcl taga och kuncle dct lroin- ~ c l i saniarbetet,, vilken 1zi1:nclc 3iga IM:-) etta var c~ct uilctignste ' resulthtet, nia tjiirhiin a t t till~stiillni.nrna upp-; t h d infiir förlïiintlssta0teibnas lagtest r h Icviniiolcoiifcrensci~ i 81 a.inz 3.900 .. l i i s t ~ s enictlan kvinnor vom narvaran- och soni lrande 1 1 3 1; ~ myntliglit: !terna.s lennn valtlc cii c c n t.
x a.
l f ö i g t r o /.
.
Iwn- de, cllcr hlcvo clcssa u tvisadc rliirifrhn.
iitliiggii ingslmnst, nicn soin smn tidigl; i n c1 e p c r s o n fiir lrcla, ~ i l i ~ '.
t .I Dcttn, r3ittstillst; " lnr1nl liar natnrligtvis va.- riiö,jligg,jorde sn cnlietlig: förening n.v ins linncl 01Bptr nlla.
det st ?~hlistiska;, ~ rit av stort inflytr~iitlc pi, ' iitvcclrlingen [le socinlistislrn kvjnnornas nnstriimg- gi tations- ocli .~~l~pf~~sni.ii~sri.i * l~etcts ningnr över 1icl.a rikct.
ITiir svlii-t det.
riiclnr inom Iidn rilict tillsairiiiiiiii.
; I,V p a r t i h j n n 0 r r.
a mgbnisation.
1 ' Från Tysklands socialdemokratiska kvinnorörelse ' ' ',
- - - h-.- - -.
_- .- MORGONBRIS -- _ ---.
- - Fr5n Iienne citgick initiativen till ynrt: Din Uleu den sting, som &amp; te 1w.innornas systematiska arbcte inol: och ojpnade vdrcns kalkar licla landet.
Denna förtroendepei ur vinlerbäddarna shan soiis plats var först sisoiii en licclcrs - för fjärilar ock bin.
, post onvliinad.
S m r t v.isac1e det sig iitt detta arbete erfordride eii ' person liela h a f t och e j lrancle utföras vii Singcrm bliva dina sidan av niigot annat.
NAgra; Ar s (när Ilfaj siact solsyner stinder iiare ansta.lldcs förtroendcpersonen s2 ock blbdcts atrå gestaltar soiii it v l ö n a d f ii n lc t i o n ii r.
.So \, sig borde i d d e s ce~it.rnlfijrt:roei~clc~~ei var jlitkt till en hel orkm, sonen a.v partikvinnorna, inom Iicl, som darzsar blund glöd och bränder Tyslr1; ind.
I-Iennes lön utgick emellcr pd cardandeta evlya altar, tid f r i n socinl.dcinolzrat.islrii partie1 där ofirligorna skina föriindringen b l i ~ ~ l d natiirligtvis e nie (till pria &amp; t den store Pan.
partistyrelsens godlriinnande.
Dctti Brutus.
fick eiiiellertid e j sagas offentligt.
Ile de falituiii blivit Iriint, s &amp; haclc iiiyn diglieterna genast kunnat upplösa hel; vih-t system, iiiecl anclrn oFA: liela v % oft ' iciella och hemliga organisatior För troendepersonsysteniet blev s, sini.ningorn biittre utveclslat;, i dct a t de 1okal.a förtrocnclcpersonerni~ j c7 cnslrilda provinserna eller staterna Siillan har en friiga SH st~~iiilat til ii11 t eftcr föreliggande praktiska be 110, underordnacles en distrjkts- iiskussion, till simpla angrcpp ocl krcts-, provins- eller statsförtroeride iysterislra utbrott f r h de inalrtagan, le och frán de om fattigdom okunnigr person.
De ~iieclel, soin de organiserade parti ive:rklasskvinnor, som det ni1 aktuel.
[z 1a7innor.na beliövcle för sitt arbete pörsniillet om r .e g l e r i n g a k uppbringades delvis genoiii partikvin a r n a n t a l, e t Iios mbetarlrlassen, norna sjiilva, och da genoin försiilj, 3enom detta har också frågan hotat3 ning av kvittenskuponger, genom salii, .tt dragas ner från sitt allvarliga var lingslistor och insanilingar H offentlig: inötcn, genom vinsten f r b försiiljnin le till en vanlig torgfråga.
gen av " Q1eicliheil; s " varor o. s. v Det kan.
dock bero på, akt Hinkt Dels lämnades medel u r den central; 3ergegren, som började dislruss.ioner; partilrassan eller fran de lokala ellei provinsiel1.a partiorganisationerna.
Dc hed sin sensationella rubrik pH iimnet, senare liimnade iiven, dar ' så var nöcl.
: av frågan .en skev karaktiik Men dc vandigt, fasta bidrag till gottgörelu ' sedliga " damerna skyncdlade &amp; t med åt de lokala förtroendepersonerna.
Dt OR pH lagar hindr.a arbetarklnssen att iiianliga partimedlemioarnas organisa.
aln och skriva om en för dem viktig tioner vor0 i allmänhet stiidse beredda a t t anslå de medel, som voro erforder- råga och överklassens regering lyder.
liga för agitationen bland det lrvinn- in preventivlag, skriven * av h r Thy- liga proletariatet.
Dar ocli dar ko111 6nt och framburen av regeringen, lam- det alldeles sjiilvklart till tvitsiglieter a s ' riksdagen a t t behandla och be- mellan organiserade i n a n l i ~ ~ ocl: luta uti.
kvinnliga partimedle ?nmar.
Orsaken Man hlar ock f a t t h ö r a de mest tragi- diirtill lag an % den - ena, an å den: onii ' ska utg ju telscr i annars vcderhaf- andra sidan.
(Forte.)
.J iga.
tidningar, som t. ex. " Dagny ", i illwn tidning inlägg ha gjorts, som ivit friigan c7cn mest löjliga och sorg- gal karaktiir.
Dlessa skrivande - d wmcr ha iclrc lriin-; tt t ' bnlm sig in i arbetarkhtssens för- 5llanulen.
Att en klass, som dignar.
Sångerna blevo dina, nder sociala wiittvisor, Imder livsme- som de doftande markerna strödde elstullar, under milibarismens ok, en med kvällsuindens svala händer \: lass, som av arl~et~sgi \ rmma, t v i n- birag vårvuckt och jublande jord. '
n t s u t i svliltlrrig och genoinlevt Allt av skönhet, som glodde.
Ila dess liclsnrl~:~~, a t t denna kl:~ss un- i gyllene afton länder e r en tid, rlQ landct och folket plagas ujöds dig i toner fina v cn bcldiimmniide tung reaktion; bör- och ogripbara ord.
w se sig oiii e.Etei * andra vapcn mot etta sainliiillc a r jii.
rent rniinslcligt Sdngerna blevo d&amp;,, h naturligt.
Miiiisklig och ansvars- dzc ulskade b.
a r ~ som, räckte i11 iir deii triirlren, a t t iclrc t; iiiklöst trolldryck med ögonens skalkar iva siiinliiillct nya med borgarc till och rus med läpparnas iiico. '
Frågan för dagen.
Sdngerna blevo dina.
.
.
---- i i p - sviilt ocli lelik~cle, i ~ t m bes15in1ma barn- an t d c t cf ter dc biista elsononiislra, fy- siska och.
; ~nclliga bctinaelser.
Om cllenna teoris varde för en so- oinlisl; i.slct tiinkand; och kämpande ar- bctar1zl.ass Ican ju tv&amp;as och till; il- ket vi kan h a.
anlednin ' g att Ater- ' Standigt iippsti nya s. k. dagsfragor.
En srEdan har nu sent omsider aven den jexuel.la fragan blivit och det är p &amp; ti- 3en att den nu tages.
till allvarlig be- nandling av arbetarklassens - .. silval man !om kvinnor.
Men om vi som, .en uppat- och fram- Btstriivande k:lass kunna ha nAgon nytta i v att den behandlas som en svivörs- Fråga betvivlar jag storligen.
Vad vi iä~emot kunna ha nytta av, ' ar studiet '.
fragan och det ar, att hoppas att da: ackmannen nu äntligen ' tagit bladet frHn nun, de aven .skola fortsatta med sitt retenskapliga upplysningsarbete.
För mig.
ir det ofattligt att .de kunnat sa 18nge.
A; och gömma på så stora och sh varde- ulla sanningar.
Sant ar ju.att msngen akare t. ex. till en sjuklig arbetarhustru agt att %nu gAr det inte an att det har ortsatter längre, ' ni atar inte u t med att .A flera barn,, men darkid har det ocksh itannat.
Har man sedan kanske hos en Adan familj vågat nämna, preventiv- nedel, har m m.
nära nog ansetts mindre.
retande och i alla händelser för en oindre D bra människa .. .Ja, det finnes.
o. m. arbetarhustrur, ' - 0orn inte våga ala vid sina män .om.
asH ' na saker,.
) et kan ju vara en reflexion för moral- ~redilranterna, om det ar.
omoraliskt att VA människor, 8om tillhöra varann, åda bestämma om och när de skola a ett barn och 9norizZ&amp;kt att endast ita slumpen bestämma, nar en ny va- else skall kastas in i kampen för till-: ' aron.
Men om vi nu skols se på barn- Istringsfragan som en klassfråga, f &amp; vi og inte alldeles el % ifrån oss den tam en att en minskning i barnantalet iiven an bli en minskning i arbetarnas kamp- ~öjligheter.
Mig eynes,.
dock, som ett iindre och kraftigare antal skylle vara ka kampdugligt som ett större och sva- are.
Det kan ju emellertid tvistas om etta och ar kanske ber.oe.nde av i hur tor utsträckning barnalstringefragan kan Ii en kampmedelefrdga.
Kanske ar arnalstringen en alltför individualistisk i ' Aga för att kunna göras till ett verk- amt medel i kl~isskatnpen:, Vad jng omöjligt kan tro pb som ett niversal medel i vSr klasskamp Rr B kar-: k-utan-barn a - propagandan.
Man menar 1 att arbetarhustrurna mera aktivt skulle unna deltaga i organisationsarbetet om e inga barn hade.
Ja, det kan j ~ synas i i.
Ingen kan förneka at .. ' en stor barn- rnra nedtrycker blide msn och hustru: h för den seiiare gör ', det.
.hart nar möjligt: [tt cns tiinka p&amp;,: mycket min- re arbuto.
inom an förening.
' Men vi ' '.
.
.
, l ' ' -
ha redan nu en stor del barnlösa arbe- tarhustrur och mbnga, vilkas man iiro intresserade medlemmar i sina organiea- t.ioner.
Var ha.
vi nu dessa hustrur?
St5 de i förtruppen i den skola för so- ciddemokratin, som vi kalla de ~ocial- demokratiska kvinnoklubbarna?
Var man an triiffar en klubl&gt;medlem, alltid hör maii samma klagan över bristande in- tresse hos dem som Itzuzde ha tid att arbeta inom organisationen.
Skall man försöka tala vid och intressera nagoii av dessa arbetarkvinnor, blir man avspisad med att de ba visst ingen tid att springa p &amp; nhgra möten.
Man hör sällan nagon arbetarhustru ha sA mycket arbete i hem- met som just de barnlösa.
Nu finnes det nigra undantag, det skall erkännas,.
men de äro alltför f5 mot vad de kunde vara, Vi ha nog ingen garanti för att intresset blir större om det bleve fler barnlösa arbetarfamiljer.
Har man ej digon, vars.
framtid ligger en särskilt varmt om hjärtat, ur det kanske svå- rare att vidga blicken utom det egna jagef, sorn då går fhe allt annat.
FBr man d8remot ett barn, blir det med an- dra ögon man ser p &amp; företeelserna om- VASTERAS SOCIALDEMOKRATISKA KVINNOKLUBB ...
.
kring sig.
Ens egen barndom lever d &amp; upp pil, nytt och alla föräldrar önska.
val gina barn nAgot biittre möjligheter.
.
III. '
an vad de själva haft, och vad ar d &amp; grundligt ta del av innebållet i dennr.
.
naturligare för- en arbetarkvinna som iii bok, och db den är mycket billig böj Skall här söka bemöta en del i dessa ' mor iin att med den förrnbga hon ha1 det ej möta nAgra svhigheter att sk.aff: dagar vanliga pbsthenden.
.
.
hjälpa till i arbetet för en ljusare fram.
sig den.
Boken fyller, till en god de.
Man hör t. ex. ofta sagas, att folk- tid.
btniinstone, en av do största bristerim: ~ ~ t ä n ~ c i l e I ?ran n lrrike minskas.
Genom Men, som redan Lir sagt, en etor barn- vAr folkuppEostrnn, nliinligen imdervis att rbdErAgrr, prof. ' Gustav Sundbärgs skara nedtrycker makarna och Br föi ningen otn könsorganene byggnad: ock B Apcrys Stati~tiquesa, senaste.
(1l:te) niirvrirando till ringa xvalsignelao~ i ett funktion eamt fosterutvecklingen f rdil hrgbngen, sid. 81, kan man förvissa sig cellen till den fiirdigbildade mäniiiskan om, ritt motsatsen ur fallet. '
Vimerligen arbetarhem.
Framställningen iir mycket 1PittföretHe hiinder det ensta7ca &amp; r att Frankrikes Diirför iiro vi viil alla överens om, att lig och, som alltid d &amp; vetenskapen lig, folkmiingd minskas, men om saken ses en inskrinkning i barnantalet ar nöd- ger till grund, ytterst fin.
i stort., p 5.&amp;rsjwrioder, sB finner man, vändig.
Men hur?
Genom avhAlisarn- Det ilr dock ej endast liikaren ock att anda sedan Hr 1800 mzedelfolknzang- het saga moralisterna och de som ha obegransade möjligheter att till fredsstiilla liirririnnan Eom talar till oss i denna dera för vkrje 5-drspesi013 ur större af2 sin lustkiinsla och s %luiida kunna i nigon bok, utan iiven modern och iippfostrarjn~ för den näst föregdende.
- med ett.
m3n ersätta den sexuella lyckan med nan.
Detta bör ju, i synnerhet för os^ enda undantag, nämligen vid.
tiden för andra njutningar.
(Inom äktenskapet arbetarkvinnor, vara av ijtort varde och fransk-tyska kriget (stupade samt för- kan dock, enl. Rutger, ingen absolut av- jag siiger siikerligen inte för mycket om lusten av Elsass Lothringen).
.
Man fin- jag p %stAr, att den som underliiter at1 ner % nämnda ställe; att Frankrikes hilllsaabet existera.)
studera ' boken sjalv gör en stor förlust, Eolkmangd i runda medeltal belöpte sig Genom preventivmedel, saga andra, En fin ocb ingiiende biskussion.
föl och nhgot annat liir val för nafiarande eller mot preventivmedlen finna vi i d: ~ till: ej 8th oss till buda.
Men skulle inte Rutgera bok om rasföriidling.
Den har 188 1-1885 .................. 3 ' 1,873,000 lakarna ni1 kunna lå,ta sin medkänsla emellertid ingenting med undervisningen 1886-1890 .................. 38,306,000 med sina medmänniskor komma till ein om könsorganen att skaffa (jag har Iiört 1891-1895 ......: ........... 38,424,000 ratt och mera an hittills lämna rbd och dem som trott s:l ekulle vara fallet), 1396-1900 ................. ' 38,804,000 upplysningar i detta hänseende?
Skulle men den ar mycket lärorik, Dock tror 1901-1905 .................. ' 39,127,000.
inte en bekymrad maka och mor kunna jag man far större behallning av den i förtroende vanda sig till dem för att senare boken om man föret läet den A sid. 52 ser man, att folkmangden Pi hjiilp och rhd?
Säkerligen skulle de förra.
Ir 1906 utgjorde i runt tal: 39,300,000, tekniska preventivmedlen e j väcka eAclan I kap. D Föräldrarna bestiimma barn- Ir 1907: 39,375,000.
Allts % är det icke ' motvilja hos m h g e n som de nu göra iant, at t Frankrikes folkmängd minskas.
och urnganget mellan en man och en antalet~ slutar författaren med följande Ibland erkänner man, att Frankrikes satser, som ju även kunna f % avsluta kvinna skulle and5 kunna vara vad det folkmängd i stort sett ökas,.
men då, bör vara, ett uttryck för de basta och dett.a: kommer mAhaiida en dag ilter pHatbr man, att denna ökning möjlig-.
maktigaste känslor människan besitter.
den tidpunkt, dtl samhall.et behöver och; öres endwt genom im1andsi9zgen.
Icke Tills vi kommit darbiin fh vi emellertid längtar efter en ökning i barnens antal; neller detta piatAencle s t l r i överens- bör detta samhälle först hysa och i efter bästa förmaga söka upp de upp- ii % bandling visa ett helt annat sinnelag 3tammelse med sanningen; I s Apersus lysningskallor, som sta oss till buds.
- mot kvinnan som mot det hjälplösa bar- 3tatistiques B (sid. 7 9 och 81) .finner man.
Av de nyare arbetena p % det sexuella net.
Den dag i o d a g ar modern rättslös iamligen, att visserligen ett och anjaat omradet känna vi vii1 alla, Atminstone ch berövad sitt människovärde och fol- k de dödas antal överstigit d e.
föddas, ' till namnet, doktorerna Sundkvist och kets barn trampas i smutsen.
Ropa nen att under de ojtinzförligt flesta Hren Kinbergs bok sexuell undervisning och 3arEör icke efter flera barn, hiolok !~ notsatsen varit fallet, s &amp; att ' det senare uppfostran s.
Varje arbetare, man som ~ a r i t händelsen under alla 5:bisperioder kvinna, bör anse det som ein plikt att.
Agnes Söderqvisf.
sedan.
Ar 1800. itom eii (1 80; - 1895).
.
- '.
.
.
.
.
,
Samtidigt utgjorde (enligt; nyssniimndi (Underskottet för hela perioden 1891- 1895 uppgick endast till 1,445 perso kalla, samma s:ida) antalet icvande född: ner.)
Overskottstalet (antalet födde över.
utom äktenskapet p &amp; 1 miljon invdnar~ stigande antalet döde pli, 1,000 invbnare: i medeltal pr dr: utgjorde i medeltal pr Ar: i Osterrike-Ungern,.
..... 4,5 14 i Portugal ................ .-.
3,655 i Tys kland .. ................ 3 3 3 1 i. Sverge ..................... 3,028 i Danmark .................. 2,870 i Rumiinien ............... 2,704 i Belgien ..................... - 2,324 i Norge ..................... 2,245 i Finland .................. 2,222 i Italien ..................... 2,l 14 All t &amp;: aoeia utan invandringen skulk i Spanien .................. 2,040 Frankrikes folkmängd i stovi sett till i Frankrike ............... 1,933 v ~ x a.
Med andra ord: det förefinnei Icke heller ar det sant, att de uton fortfarande i Frankrike aven en s. k naturlig folkökning, icke blott en fak, äktenskapet födda barnens antal i Frank rike skulle ökas.
Sedan 1900-talets bör tisk;.
.
jan minskas deras antal tydligt.
S (livsl lang den minskas i Frankrike, härom 3 Rasförädlings, sid. 159.
Mai framkastar man ibland.
Även detta ä] osant.
Se härom den nu sl omtalad (finner där följande tabell över dem boken sRasEöriidli~g~, sid. 160, dar föl.
barn8 antal: jande tabell finnes: ' s dornarna; sexudla ' abnormiteter; ras- hygien och sexuell uppfostran.
Även preventivmedlen beröras, vilket givit hycklande skrymtare anledning till an- grepp p % boken;.
vilka angrepp dock kraftigt till bakavisats av förf.
Boken.
förtjänar en stor epridning, men dess pris kanske hindrar det; deas förläggare borde dock, taga i Övervägande att ge .ut en stor billighetsupplaga av arbetet. '
" Tidensv npdhiiftc, gom nu utkorurnit ' upptager med utgingepunkt från.
Lindhagens ~ K a t t e r i e r ~ i jan.-haftet d e a t t e n om * So-.
cialisin och moral,.
Det.
ar d:r Ernst TVig- forss, som skrivit liarom en första, klargo- rande artikel.
' Semin .. aclj .. Oscar Olmon ger dritstiaka prov pb politi &amp; högevagitation i vara ekolböck~r; sádant .uppmuntras t. o. m. med etatui~iidercrtöd, medan.
Brunnevik och Hola trakasseras1 Ellen Key har tagit till orda för ~Ferrcre minnen, Anders Orne sam- manfattar sina eliitsatser om socialistisk jorilbr~ikspoli.tik~ och Erik:Hedin receneerar.
G.
H:son Holmbergs bok om Qviding och: Steffens nya Sociologi.
Fru Pulnzér slutligon.
gor iipplyeningnr om n ?irlens~ nyn franska motevnrighot.
~Tidensn billiga och gedigna inneha11 borde mans fr#mst alla mera intresserade.
partiviinner till ' A r g ~ n g e n.
.
kan jinnii erhhllas koniplett genom poeten för blott 3 kr.
, S, Under Aren 1898 -- 1903 {Ver ' livaltrngden i Frankrike i medelta för man ......... 45,74 s kvinnor ... 49.13 s De relativa talen härför vor0 enlig Talet .för 1877-1881 kan kontrolle Frankrikes officielli befolkningsstatistik ras i 10:de Arg8ngen av $Aperps Sta €ör 1905-1906, ' ~iid.
XXVIII: (levandi tistiques * (sid. 124), för 1898-1903: Födda utom aktennkapet pi % 100 inva den 1l:te (sid. 144-5).
nare):, D Giftermtilstalet (de ingangna akten, skapens antal pr Ar pA 1,000 invitnare: ejunker i Frankriker, försakrar man, SA här förhiller eig saken enligt * Apers cus .Statistiques * (sid. 66): i medel.
Äktenskapet och fortplantningen iir ett.
ftrredrag av en norsk kvinna, Martha Steins-.
vik, och överaatt till svenikan,i broschyrform av en kvinnlig partikamrat.
Den innehaller etora tankar om munn&amp;kors ' a&amp;ar och förut-:.
satter dar for möjligbetep att stiilla anspråk p6 Svet och på kdturens rikedon2 ' a~ 6t alb.
.
Den kanske ocksa icke fyller de iörvantnin- gar, eom kunna slitias till en broschyr i detta Bmne, och a r viil för minga ganska o f ö r e t b.
lig och för ännu flera, omöjlig att följa (sar- skilt dar det talae om att taga konsekven.
~erna) men oaveett detta ar broschyren val.
. '
srard att epridae, lasas och .begrundas. '
Vi alnvisa €dr rekvisitioner till annonsen och, ippmana klubbarna att rekvirera a v den- lamma.
.
.
. '
' ' tal n fransmannens jiirmåga till fbrtplant.
1891-1893 utgjorde giftermalstalet 7,4s, iing avtager (till följd av överkultur 1896-1900 D 7,64 dkoholism, könssjukdomar eller brukel 1901-1905 3 s ?,64 LP preventivmedel)?, pAst %r man aven, Ut idetta icke ar förhallandet, bevisar Ett underligt sjunkande!
lärav, att antalet E~arnZösa aktenskaf dödstalet (antalet doddafall pr Ar p4 icke är statt ti öknicsg.
Den avtagandc Diktsamling som gått.
.
Ture Nermtins 1., 000 inviloare) stiger i frank rike^, säger nativiteten ' ar alltsii listadkommen waec det.
Motsatsen ar eanning.
PQ följande zvsikt .. Själva förmågan ' till fortplant Nidvieor och Solsalmer utkommer i degarna i 3:dje npplagan @: te tuaendet.).
.
.
satt förhaller det sig enligt eenast namnda h g, kvarstsr oförminskad.
kalla (sid. 70): ') ' ', ' L. i medeltal 1891-1 895 utgjorde d&amp;talet ... i 2 4 1896-1900 D.
a .... 20,s 1901-1905 .... 19,s Ett underligt digande!
Ett vanligt pAstAende ar det, a.tt an- talet utom liktenslzapet födda ar större i Frankrike an i andra liinder, Men en- ligt vAperc; us Statistiquesr (sid. 137) u t- gjorde 1896-1900 antalet levande födda utom äktenskapet i procent av levande födda i medeltal pr dr:.
.i i - i i i i Portugal .................. 12,io Osterri ke-Ungern ...... l !,s3 Sverge ................
.: ..
I l i 2 7 Danmark ................... 9,as Tyekland ............ i .. .,.
Q,98 Frankrike ..........;.
...... 8,84 Litteratur.
Julia Kinberg ' och Alma Sund.
pist: Handledning i sexuell un- lervisning och uppfostran.
(Bon- Ett söndagsnöje, Här beskrivning p &amp; ' ett trevligt och sivande söndagsnöje f ö r v ~ r ungakvinn- a iga kamrater, eom inte iro riidda för.
iit gh ' en bit vag.
Skriv efter en packe, Afogonbris, en ~acke Stormklockor och ' ijhgro hundra- al gratisbroscliyrer, gör sällskap nilgra tycken ungdomar - intresiera de man- iga kamraterna och f A dem.
med - och iiers födng, 1: 50.)
Detta arbete %r med örsta ' pris belönat i en priatiivlnn för nskaffande av en bok med det i titeln ngivna andamalet.
Boken ar alldeles utmiirkt för sitt yfte, förstAelig och populiirt skriven i iitt vetenskaplipi innehiil], allvarlig och clnrt bestämd i sin uppfostrande bety.
De iing " kvinnorna i es8viil ungdoms- lelse.
Den omfattar bl.
a. fortplant- v inga organens byggnad, förrattning::iir och dubbar som kviniio ' kliibb+r utnyttji allt- ialsovArd rd; de smittossmmn könnsjuk.
' ör litet sina krnfter.
; .$ vi.
vi1 j6 nog.
, ' ' 1
.. _. Iijilpri till, men vi kunna inte., 18ter det alltid.
Om m m vill riktigt starkt, sh kan man iiven, det visa d r a man- liga kamrater prov p&amp;.
Behöva vi vara samre i n de?
Nej.
Tvärtom tror jag, att vi kvinnor, nar vi en gAng p % allvar fattats av en idé, kunna bli lika Inian- förda och outtröttliga agitatorer som vhra manliga kanirater.
Till en början ar det lyckligast att vara niigra stycken i sällskap.
Om man iiï ensam, blir man lattare m o d l ö ~ inför oförstAelse och överlagaet bemötande.
Men är man ett helt sallskap, e % s k man inte ned modet s % lätt utan skrat- tar At sv8.righeternci.
Det faller av sig ~jälv, 8tt a113 som iiro ute p &amp; agitation böra iakttaga ett för vara idéer vardigt uppförande.
Att vi bemöta motstiindare - iiven om de äro dumma - vänligt och lugnt.
Lat de stora, befriande idber, vilkas barare vi äro, siitta sin priigel pA oss.
SmBsinne passar icke för barare af utora idéer.
Ga in i varenda liten stuga och lam- na Atminstone ett vanligt ord och ett glatt intryck kvar, om inte folk har rad eller vill köpa tidningar.
Gratisbroschy- rer hör man lämna överallt, dar man inte fAr sälja.
Hav alltid ett stort för- r %d av gratislitteratur med pk utflyk- terna.
Dessa smil söi~dagsutflykter behöva inte ta bort nagon tid för studier.
Tvärtom har man da tillfälle till shväl naturstudier som folklivsstudier, om man har ' blick och iakttagelseförmiiga öppna och mottagliga.
De av viira kamrater, som ha tjiinarinneplatser, kunna väl ock &amp; fil undan en litsn stund för att bjalpa till i frigörelsearbetet.
.
Klubbarna böra till sommaren kunna fördubbla upplagan av Morgonbris.
Varje intresserad bör rekvirera och sprida so- cialistiek litteratur.
Lat sommaren 19 10 bli ett vardigt svar p &amp; lockoutsommaren 1909 1 Emma Guatafson.
MORGON BRIS.
,.
_ -.
.
- d .. -.
- .. ---.
domnheu~ och Iiiiiier det ~ t l i tomt ocli hiirjat, alla barndonieniinnen ekandade, vantiolgade oclb mnn, glömd av eina nirirmnete, blir hem- Iöe i eitt eget horn.
Dilr uppe bland IjUllen klagade furorna p3 sitt karvn eprik:, Skall aldrig livet Ater vanda l början p5 sin artikel konststerar I bit?
Kommer d u ej, du livets upphov, med, En jungfru * det faktum, att tjiinst- ditt Ijuejocli din varme och Illeer fjitllbikken flickorna i allmiinhet st % 1Angt efter an- tir eina i isiga bojor, ed mtt h m an en g h g dra kategorier av arbeterskor.
Skulden fri och $hd kan tinder eRng och brae tilleam.
till detta förh&amp;llande ar ~Ava1 tjanst- mana med &amp; n bröcler bryta ned alla vintriga flickornas egen sorn männens och hus-.
.
dammar ' ocli ila ut för alt famnae av det mödrarnas.
etora, lovande havet., Första villkoret för att ett ont.
som M e n till evar p &amp; furornwe klagan kom snö- detta skall kunna avhjiilpas iir att man etormen.
Han rev och d e t obarmbtlrtigt i livligt känner det sjiilv.
' Först da man de stora furornm kronor, .rusade fram genom känner si tt beroende och sin efterbliven- ekogen, ut p i eliltten, virvlade upp enlln i het SA djupt, att man verliligen .vill viildiga drivor och fyllde luften med t.jut, eom arbeta pii battre förhållanden, först ilil liknade hungriga vargars.
finnas de nödvändiga förutsättningarna Men E &amp; en dag saktade snöetormen av, de för att deasa battre förhallanden .ocksa mörka molnen ekingrades och fram tritngde skola inträffa.
Men behovet m %ste vara eoletrAlarnn.
De inevepte furorna i en guld- allmänt kant och initiativet maste tagas ekimrande glane, tittade in till fjallbacken i av tjänstflickorna @ ilva,.
i, a ~ n a t fall hane fangelee ocli f ram t1 ollade likeom tiilver- vinnes icke den nödvändiga, inre kraft etjurnor och solögon över tmöftllten.
DA fira- och de utvecklingsn~öjligheter, som varje des en dögtidedag iippe i bergen.
De stora, företag m h t e ha för att kunna växa sig vreeiga furorna strllckte pil sina böjda ryggar starkt.
Först d % initiativet ' .ar taget och nar vindeh full.
av €101 och Ijiis eilade milste andra Itrafter träda hjälpande till, genom derae kronor, började de ejungs sina och stora va.xlar kunna ' nog dragas på susande eknger och pealmer, i vilka dot 10g den kvinnliga solidaritetskänslan, som brytningar mellan vinter och var, mellari kyla ju särskilt i den senare tiden ar i glad- och varme.
tande tillväxt.
Men .ej mindre an.
den Den enn dagen gick efter den andra utan manliga rolidaritetskiinslan maste kunna att fjiillbjlckene befrielse kom.
Full av fri- raknas ' med, ja, jag hade nastanLt %&amp;t hetelitngtan ropade han till ljuset: * O uol, o saga: den manliga ansvarskänslan.
Ijue, hjälp mig att slita bojorna!
* Men Ijue- Har vill jag beröra den skuld, jag etrhlarna evarade: * Det &amp; r, varmen, som ekall anser mannen ha i tjänstflickornas och loeea dina band och vi, ' eorn skola viea dig andra kvinnors daliga stallning.
Jag an- l v&amp;gen, ' d &amp; du blir fri.
* ser deras plikt vara, att i sallskap med Under det de talade, bröt eolen fram i all sina ungt kvinnliga kamrater lagga ein vilrliga kraft ocli varme, och d &amp; kom mindre vikt vid irinehilllslöst pladder fjiillbiickene befrielee.
Efter nngra dagar och tomma nöjen ' och mera p % tanke- började han att röra p l eig, och snart eprgng- väckande och förädlande sadana.
.För de ban eina ieiga bojor.
Brusande, biiilrnnde att bliva en god partikamrat ' mhste kvin- Mrtade ban utför branternir, och allteftersom nan - vackas till insikt .om sina plikter varmen tilltog växte backen och ennrt blev mot sin klass, sitt ' kön och ' sig själv.
ban en valdig virflod, vare brus hordes runt Men hur skall nu detta.
för.
tjanstflic- kring landet, dil han vilt ek.ummande rueade kornas viclkommand6 lata sig, göra,.
om ned för fjtillvaggarna, grumlade upp eitt eget männen endast tala med dem om nöjen, vatten, eprangde alla dammur och ilado ejun- matmödrarna endast om arbete?
: För gando ned mot de gröoekande dalarna för att övrigt borde mannen ställa .en oavvislig till .. aiat nk sitt mU, att fatnime av det etora, fordran pli, aamma intresse: för ett ge- maktiga havet.
mensamt framtidsrniil pii a h a .. kvinnliga - Men i en bergeklyfta etoii under tiden en som p &amp; sina manliga klasskamrater och torr och skrumpen enbuske och ropnde: ej betrakta dem som på ett annat trapy- * Akta dig, du fjiillback, etorma lagom1 Snart steg stfiende individer, vilka endast ar vintern har, dA du Btur ekall smidas i kunna intresseras av de mest andefat- bojor.
Di3 ekall din sAng kvavae, du skall tiga tillstiillningar.
Självskrivet borde glömma vtlren.
* de följas At ' på förelasningar, .. förenings-.
DU.
blev fjlllbiicken ' vred.
Med eina starka och diskussionsmöten, db den tjänande armar ryckte han upp den torra och ekriimp- kamratens fritid det tillAter.
na enbusken med roton.
och under det han Fritid var det, ja.
Nu koimner ' jag knatade honom utför fj#llelutt.ningen ropnde till husmödrarnas ritora skuld till tjilnst- ban eom endast en vlrfiod kan ropa: ~GIfirn- Rickornas efterblivenhet.
ma vQrenl Aldrig skall jag glömma varen, Under normala förhhllanden är det denna stora, starka vár, eom gav livet Ijue absolut .förkastligt att en tjänarinnas ar- &gt;ch viirme och eorn löste mina bojor.
DB, betsdag si regel utsträcke &amp; till kl '.
10 nar vintern kommer Bter och binder mit i och l l ~ pil kvällen.
Bestämda fritim- sin boja, ekall ett minne i f r h viren Qtor ge mar och fridagar och en nhgorlunda be- mig kraft ' och styrka och jag eliter mina 3tamd arbetsdag bör en tjänetflicka.
bojor med en kraft eom aldrig förr, och jag kunna fordra.
Äro husmoderii och tji- ilar för att famnae av det etora, etolta havet-, narinnan goda och kloka, kvinnor, ' be- ch jag sjunger hednaeknger tiil den etora, höves ej s &amp; mbnga paragrafer, bestäm- jtarka v h n, som gav Livet Ijw och vfiras.~ mande deras inbördes förhlllande, ty dd Kan naigconting: gö&amp;is? '
' o Fjällbackens saga.
Högt uppe bland de höga borgen lag den lilla fjiillb8cken, bunden av vinterne grba och kalla bojor.
Ieiga vindar raeade fram dar backen förut ejungit eina vackra vbreinger.
Stora och mörka moln ekymde bort eolen, e l ingen enda soletrlle kunde tranga fram och ekanka fjallbflcken tröet i fingenekapen.
Over hela landekapet 1ig en etamning, som liknade den, dA man vistae p l en 1Angt avlageen kyrkoghd en höetkviill, da den kyliga hllef;.
vinden drar fram genom de gulnade lövvor- ken och det kalla regnet ' lkngeamt och tungt piekar gravetenarna.
Eller d &amp; man efter sia langre tida vistelse bland fr&amp;mlinqar drivee av en brinnande Iangtan till eitt eolrika barn- ' David EZood.
-- 3kola de gh varandra till.
mötes eon1 rnfinnieka mot minnialca, 8o.j ' ' tvii nrbe- '.
..
...
.
tniide i~iedlemiwar av anmnia hem.
Man mtiste dock komma ihlig, att en tjiinst- flicka aldrig kan ha s % innerligt pereon- ligt intresse av ett hems skötande som husmodern ' själv.
För den egna fainil- jeii, för det egna hemmet kan en lrvin- na ge allt: sin tid, ina tankar, sitt ar- bete, eitt hela liv, men At en annans hem s r det bästa hon kan ge och det högst.
som kan foidras: ett plikttroget arbete.
Men prestera tjiinstflickorna i allmiin- het detta plikttrogna arbete?
Det f i r ej glömmas, att kräver man rattigheter maste man blide vilja och kunna full- göra sinn skyldigheter.
Detta Q önme sidor.
Kompetens i de olika syssloriias skötande i ett hem iir ej alltid fil.
] iitt ritt förviirva för en fattig tjänstflicka.
Kommer hon i ett hem, att under en human och duglig husmor liira sig de- sammas diötande, under det hon upp- bRr lön för sitt arbete, bör hon vara tacksam, ty allt vad man vill 1Hra ko3tnr bbde tid, peiignr ocli arbote.
Meningen iiicd detta mitt 1 h g n tnl knii ~nirimnii ftittns i n: \ grii f A ord.
.I) o tj51ir; tflickor och ril1:i kviiiiior, H O I ~ I 05 viikiint, irifirjto viickna.
Gciioin Ilyg- blnda och tidningars, t. ex.
Morgonbris, utdelning och ollro ejikrast genom per- eonlig agitation.
Sedan maste klii bbar och föreningar taga hand om dem; kvinno- och ungdomsklubbar, diskussions- klubbar m.
fl., som arbeta i upplysnin- gens och framatskridandeta tjänst.
Nlilet bör dock vara: egna föreningar, som bevaka tjänstflickornas speciella in tres- sen.
Och Iörst och sist: (kunskap, ty minns val, att själva yrkets nivå, höjes genom dess utövares skicklighet och en- dast den kompetenta tjänarinnans ökade fordringar vinna beaktande.
AF en tjiinstflicka kompetent i sitt arbete o c h hövlig i sitt upptradande, kan hon aldrig med fog ond sig använda,.
.
.
.
,.
.
.
.. '.
.
--- k ' - k,. &amp;.
~familjea1; iv~.
Uon I~ckövc?
12 imnri 1.909 iinde kliihben aiiordnat det helt enkelt.
Hon kiinnei ett fördrag iör kvinnor med fru Helen.
sitt varde b&amp;de som yrlresutövare och Uglanrl-Andenon m m. '
talare och rönte dorn hiinniska, ' ocli hon och henner r1ett; a möte en livlig anslutning .och, vad matmor iiro d &amp; I v A likställda p r t e r, ar, vi tro, vcrkacle uppryckande för arbe-.
.
betet *.
kÖp3rc och e d jarc, oumbiirliga tarklwsens kvinnor.
..
Klubben Ilade vid h e t s.
törjan 53.
för varandm Och jag hr varmt över- tygad om, att ingen fru, vore hon än s3 goclkiiiidn medlemmar ';.
Under s:.irrima r8dd fiir Folkets hus och soci a 1 ' isnienk tid ha ingi " i.tt 6 nya. '
mcdlemmnr och röda, ~ p ö ~ liimntir e, ndgot niedel oförsökt utesl i1tit.s 1 3, dels.
p &amp; egen begaran, dels att i sitt hem f A behalla en eridan plikt, ph grund av bristaide betalning.
trogen ' tjiinn.rinna, varken ututriickt fri.
I&gt;cn 24:de februari 19 ' 09 invigde klub-.
tid eller högre lön.
ben ~ i t nya t aamlingsteckeii i gamband med en större fest, som vanri storartad - a-n.
-- -.
and u tning.
Ilen 1 maj deltog klubben ' som kar i För och mot kvintiorösträtten dcmonstrationst4get,.viiket vi fA beteckna,.
i England.
som en stor uppryckning ibland klubb- För den bogriineade kvitinoröstr~tten hal medlemmarna.
E l t bland de viktigaste arbeten, som Englands oavliilngiga arbetarparti p i sin &amp; ta Srakongreus förklared sig.
Det vnr med 171 klubben utfört, ä ' r starfandet av en ko- operstiv mjöl kförening, som erhiillit röater mot 94.
Med dettn beelut ~ t h partie (r omot Iieln den ~ocialtlornokratiskn internatio.
namnet ~ICnigheta och .som ' visat sig nnlaa, dem Imelut och praxis.
Dilroinot for- fylln c11 Iiirige iinsknd.
uppgift.
' Ilntlcr ~tor~tri:; jlroii uiiclcrritöddo kli~b- rlrnr f~ckf0roiriiigi \ rtii \ s pnrlninoiitnripkn Icoin tlc ~tr~,ilz:i~idt !~ .. frirniljer 1) cii niitt6 rOetrlltt [Or nllii till iiiyndig hlder koin.
.
.
diviil incd fin raflii och kviiiiior.
l ' ruiiiiilr11iitri~1c~r1~ Iinr rnri t roni I&lt;lii.c ' ii !r.
V i t h i w Irii-r ~ I I I I I \) t~:~:lcti~t, ~ 5 tt~~lclt~r Idrklrirnt, n1.t tlul; IIiiiiii rhlor ooiiigliot iiiom i J~ ' olIi (: t~ .i I t ~ s - ~ i j r t: ~ ~ i t .. ~ g c ~.
i, den Iihr~kn~ide liboriiliijiiion i doniiti Criign.
Kli.il,bciis inkoinster under Aret uppgA Shdant Ur lllget ftir nllrvnrnnde.
till kr.
3013: 65 och utgifterna under -- jamma tjd till kr .. 294: 48.
13ehUlriin- gen till nästa arbetsh utgör kr.
12: 17.
DA nu nytt arbetsår inträder och iiya krafter skola fram, fil vi.
härmed fram-.
föra var kamratliga balsning och lyck- Gellivare kvinnoklubb önskan till klubbens.
tillväxt .både inåt.
firade den 30 april sin tvahiga tillvarc och utat och p &amp; det varmaste lagga alla med en vacker och vallyckad.fect mea medlemmar p % h jartat.
att alltid visa sig föredrag av fru Ruth Gustafson, sbng, som ~jalvmedvetna och vakna kvinnor, musik, deklamation.
och naturligtvis kaffe som ha blicken stadigt. '
fastad p % malet,.
frln ett förtjusande vackert dukat fest;, ~ o r n vi sträva efter, hela mänsklighetens bord.
Vi iiterge härmed berättelsen övei befrielse.
.. ': Styrelsen.
klubbens verksam het ' under det andra arbetshet.
PA det nya arbetseret har klubben anord- Klubben har under Aret avhfillit 19 nat en baear, vilken gav i ren förtjanet 400 ordinarie möten, därav 3 offentliga.
Den kr; Hela denim summa lade klilbben som.
slngordet e j vara ' '.
l, -- ' Från arbetsfält &amp; ' ' ' stand f r å n allt lhgt och siriipelt eller fostran flyttade.
~ n n i e s mor till H m - som var sk kanslig f b r hederns for- row ocli mottog i sitt hem några sliol- dringar, med en sådan vilja a v jiirn gossar.
I n i g r a Rr vor0 dessa pojkar, ' och dock s å ön1 och.
mild som niin mor.
Annies dagliga 1ran.ii.atei;; .hon deltog.
Hon gjorde min biirndom till ' en ljus, niecl liv och I m t i d e r i s upptKg och le- solig dröm och skydclade mig f ö r varje] .tar och siiger sjiilv liiiroin: " Det siii8rta och sorg, soiii det stod i lien, fanns icltc e t t triid., .soiii jag icke linch nes niakt a t t spara inig eller soin Iion varit i toppen p;, och j.g kunde %dc.
kunde blira för inig. "
i Bliittring ocli 1rriclret.spel iniita mig ' Av modern iirvcle hon denna S~~WI.CZL ined pojlia,rna. "
.
liederskansla och Iariie a t t stalla de Vjil 8 ars alder 1iii-iinad.e eliiellertid liögstix f orc1.rjngar p &amp; sig s jiilv, livcn- hnnic liciniiiet.
En fröken ' aiarryat, som a t t i sitt eget inre söka rattesnö- syster till ' den berönida~forfattmen ocli ret för sina Iiancllingar.
i i i y c l ~ t rik, fattade tycke för Annie Fadern var 1Qka:re.
H a n hade e t t och erl~; jöcl sig a t t ta hand.
oiii liennes skarpt förstilnd, Iiade fAtt en.
liörtriiff- 1ippf ostraii.
lig appfostxan ocli Rgclc en omfattan- Dennii, i11 iss hInrryat srnr s j i i l r iiiyc- cle bildning .. IIans filosofiska studier kct 1iog; " i.v; id och .hade .eQ iitomorcle~~t- Ilade fört hononi lmrt ifr8.n dcn krist- tig fÖrmrP1ga a t t imdervisa.?
$1; 2tt l&gt;i \ i * - diireniot var en orto- rien, p " siI.iiiiila.
g; P.ng de inliiiiiit.ade ve- na tron.
dog l.tatolilc, cliiirii Iion iincler senarc rniiile, fest,rntlc ?s t il1 ef tcrtt~iike och Br pAverkncles av sin mnkes slsepticisin ~alvverlisainlict.
Sjiilv - &amp; Ginde lioii.
och diirigenoni fördes till en mera fri- iin r.ikcdoiii för a t t ljjRll&gt; ' Ei.
.nuili.i~ och - sinnad uppfattning a v religionen.
iecllade Iiiirvklltig alren stort ', person- Annies f a r dog, da hon var endast igt arbete.
Hon var av c !.en ineniiigcii, 5 år, och faniiljen lämnades i ganska att, det, var ji~genting.
a t t ' ge; °it niidra,.
sniR omstandiglieter.
F ö r a t t ' f &amp; möj- det som icke 11a.d~ n; Pi.g~t 4 i r d e ' för lien- lighet a t t hqreda sin egen son upp- ne sjiilv cllei.
1~ost.nclc licnnc.
n5go11 ' Mrs Annie Besent, ' En av samtidens märkligaste kvinnor.
NBgra utdrag ur hennes självbiogrnfi.
Den 1 okt.
1847 föclcles Annie Wood ' i London.
Nodern var irlknclsl.ra ocli fadern stam macle genoiii si t t niöclerne f r i n Irland.
Hon v a r stolt, över sitt irliindslra ursprung, t y hon hyste stor beundran för det irländska folket pR griincl av deras glada, viinliga humör och goda hjärta, deras öppenhjiirtighet och frispråkighet.
Om sin mor säger Iion: " Jag har aldrig träffat en h i n - na, som v a r sina kara mer osjalvislrt.
hiingiven, som s &amp; fullständigt tog av- ' ' '
-. ----- - - - - - - --. -- --- -.
.
- w -- - - - MORGONBRIS.
.. o 11 t --. -- mitldlnr i Gellivare Folkets Hae forening.
Det on1 nggot Br ett storartat och vackert beuie yA v3ra kliibbars solidaritet mot srb.etnrrdro1- eens företag.
Det # r icke enaethenile detta; överallt i landet arbeta vira klubbar ener- giskt och uppoffrnnde for vAr stora eilk ocli iiro endast dfirför v#rda uppmun tran och rillt ekonomiskt och moraliskt etad fran manliga kamal er.
Red.
Ronneb ybrev.
s Ater Ronneby., kanske nilgon säger, som minns vhr första lilla rapport i hr.
Ja, vem kan ock &amp; tiga atilla i v5ra hQrliga Blelringebygder i desea dagar, da.
bokar och björkar stb i in ljusaste grönska och iingarna prunka i tupentals blin, gula och vita stjärnor.
Ägde jag en enda liten förmfiga till att stamma upp en jubelbgmn, satt jag val mitt uti allt detta vackra och sjöng av mina lungors fulla kraft, men nu far jag blott tyst beundra och i stallet for ng bära genom Morgonbris en b jartlig försom- marhiilsning f r h ~Sverges tradgArd~ till kamraterna landet runt.
Icke ha viil alla, som vi i var lilla stad, sa rikligt med skog och grönska runt omkring att vila u t uti.
NA, d &amp; tycker man naturligtvis att vi Blekinge- bor, som blivit signade med sb mycken leende, härlig natur, skulle vara ett syn- nerligen glatt och ädelt folk, men an eitter sorgligt nog dumdryghet och slöhet samt lusten till sprit och siimre nö,jen som en envis vakt vid milngen förstu- kvist, trots naturens stora, mäktiga talan.
Nar 6ko1a vi fjlippa böra svordomar, rAa skratt och dryckessanger, och när skola vi se alla vara ynglingar iigna sig &amp; t ' ädlare nöjen än att ruskiga och raglande samlas i backsluttningarna om kring spel- korten?
Har ha kvinnorna ' ännu en stor mis: sion att fylial Ty sh länge hustrurna inte första att ekydda och rensa hemmet f r h spriten, skola, sönerna lätt vandra i fars fotsiar, och sh liinge flickorna kun- knre iin som nu ofta är fallet: Till de na skiinita och le mot sb.dana iingn.
miin, manliga kamr ?terna vill jag saga: Gör i stiillet för att nied avsky och föiiikt vad ni .kali för att ~iicka intresset bland viinda dem ryggon, skola vi nödgas se kvinnorna för v i r strävan och.
det fikall fitskilligt Eiilt och rHtt iiven i vhr annlire Iiinda oss alla till btitnad och litet mod och s5 fagra bygd.
Och tank sedan, hur företagsamhet, systrar, böra vi ock &amp; ha att mingli priiktiga, goda viljor, som på, tillgå!
Vi iigde intet i kassan, men trodcle detta entt g % förloraclc, 9ilka eljest ekidle det skulle lyckas ands, och p8 15 öres in- hjälpa till föra arbetarrö:relsen fratnilt, i trade fingo vi till alla omkostnader och stiillet för att eoin nu i dAdlös likgiltig- anda - 1 riksdaler över l Men ' sa hade het göra betta dubbelt F$, tungt för dem, vi ocksh duktiga musikanter, .som spe- som ställt sig i spetsen.
hiirför.
Därför lade vackert och gratis för .oss: kamrater!
1Bt 05s förena vRra krafter att Sedan dess ha vi tryggat var ekonomi krossa glasen, ' förakta spelkorten och med en försiiljning av arbeten, ' som med- flamre nöjen, talit iirligt och högt utan lemmarna gjort, och in bragte densamma att e18 fast orden med svordomar och kr.
82: 62 i netto.
vi skola vinna ELS.
oiliiclligt mycket härpå.
En trevlig Arsfest firade klubben den.
, Jag gliider mig innerligt &amp; t vad alla 24 april, varvid fröken Sigrid K r u ~ e fran våra kvinnokliibhar 11a.rvid kunna ut- Karlskrona tillade övm, Kvinnornas kom - ratta.
De skola sil ~inhni.ngom bliva H I ~ A mutiala rattigheter och flkyldigheters.
- Ijiifiglimtar, som lytia pil vhr annars ofta Vid kommunens 1 maj-fest deltog mörka strit, ritt v i m &amp; kunna ploclin klubben med 1 2 mecllemm ' ar.
i kommit- bort allt det Eiila, som 8 t h hindrande i téarbetet, under det n4gra andra ener- vägen för vRr framioarecih.
giska klubbister med liv och lust sillde Hiir i J3lekinge I m vi t~ckeb haft gliid- 200 ex. Morl:onbris.
Klubbcn fiiljde i d.emo.nstrationen un- jen se, hur kvinnoriia allt mer och liter der kominiiiicns fann, da vi annu ingen först &amp; sin plikt, i det ait flera fylkas hunnit fB.
Och nar detta .skrives äro inom kvinnokliibbarna.
Stijreta orsaken hartill f &amp; vi tillskriva fru Ruth C h t a £ - 3 av vara inedleminar ute och agitera soh (red.
fAr ej klippa detta!
), som p &amp; för landetingemannavalen eamt samla in turné med viiclcnnde och viirmcrnde Eullrnakter.
P:L sti siitt göra vi det lilla ord vann ej blott kvinnorna för var sak vi kunna villigt och glatt.
Men nu.
har jag val blivit egenkär, men ocksa - och det inte minst vik- som räknar upp de smil gärningarna.
tigt - mannen.
Fru Gustafson förstod som fb att vinna rilla, men eb var det Mina duktiga- systrar äro dock varda ocks % med sitt hjärtas innersta och med berömmet, sil detta fel m &amp; tillgivas mig.
- Inga.
orubblig tro p &amp; riittfardighetena seger -.
.
hon drog i härnad.
Hiirmed vill jag Ändringar till minneslistan.
taga tillfället i akt och säga fru G. allas vart v a r ~ a s t e s tack för allt och ett glatt Arboga: Fru Anna Elmer. '
. '
.
.
valkommgn hter l r Boden: Fru Berta Haggren.
~ o n n e 6 klubb ~ bar i tacksamt minne B o for s: Fru Konstansia Osterberg, N y a den 13 mars.
18 nya niedlemmar vun- ...
Backa.
nos dB obh sedan ha ständigt flera kom- Billesholm: Fru Augusta Holmström.
mit.
Kunde klubbarna oftare fii agital BskiZsCuna: Fru Ida Adamson,.
Släggan 7. tion, skulle dessa sta bra mycket star- Heby: Fru Hilda Löfgren (handl.
Ohman).
o ' ' ' m ' möcla.
Så t. ex. skickade hon aldrig .och anglama - blevo föl: henne levan- till fattiga sjulra lwarlevorna f r å n sitt d e verkligheter.
bord, utan innan hon själv började Sta, bliss Marryat vnr strangt religiös, vakle hon u t cle basta bitarna och s i n - niifinast lcalvinist, och under saiiiva- de till de sjuka.
ron n~ecl Iienne p&amp;verl~ades Annie i Hon fostrade ocltsii Iios sina elever saniina riktning, ehuru denna egentli- f öri11i gan av sjUlvuppoffring och gen aldrig helt överensstamde med hjalpsaiiihet och liirde clein lcänna gi- liennes natur.
w n d e t s gliiclje.
Oin t. ex., siisoni n; - Flera resor gjorcle iiiiss Marryat gon gkng hiinde, en a v dem gïåtnncle korn och berattade oin nAgon stackars iiiecl sina elever ocli Annie vistades en hungrig liten,.
sh kuncle hon saga: Iiingre ti$ tillsainmans med lienne vid " Vad vill di1 försalta, för.
a t t ltuni~n Rhen och i Paris.
Studierna försuin- Iijiilpa? "
Hon Icunde då t. ex. föres] &amp; inades e j hiiller, ~incler aclessa resor, clcm, a t t avstå f r i n clet dagliga soclz- iiien miss Marryat clrog iiven onisorg rct till sitt t6 och i stallet f å någrri för, a t t barnen skulle fB se och njuta ören, som cle fingo skänka bort.
Pk av al.lt; vad Izbnst och natur kunde bju- ~ före- detta s i t t likdc hon clein iiiRngen nyt- dc.
AIAnga i n t r c s ~ n n t a utf %rcler togo clc i dc sltiina Rhentrtz1ctern; i .. och tig l i s a oiiz självförsakelse för andras i Loiivrcns Iiiirligcz gallerier vanclracle biista.
Ann ies sinne var frnii hennes tidiga- cle s; ofta, a t t clcss storartade nliistcr- ste barnaar clritget till d e t mystiskt re- verk blevo cleiii viilbekanta och Iri,i:a. ligiösa.
Blanc1 licnnes kiiraste.
böclcei: Det fanns lciiappast en eridil iiv l ?a.ris ' vi ' d 8 å r s c ' ~1der var b ' filtons " Förlora- pral.rtfiilla Iiyrkor, som Annie icke be- d e.
pnrzzclis ".
XJjqdmupcn i ett txiicl, sölrtc: iocli clcn I&amp;olslta giidstjiinstcm Iziintle Iion ~ i t t i l i&gt;cli I ' C C ~ ~ C P H liundrii- iiicrl dess iitsö1~t.a iisik sik, dcn riiltelsc- t; 11s v~:i * svr (l i i r ~ utimtill, ~r och dc 11; ~ld- tloftrintlc a1:iiiosf~i.rciz och (lo Iiiigtid ' li- lunclc pcrsonerria, duri -.
J e s i i ~, Satan g i ~ cereitionierm h ' ilgte en V8.1 ' 111i \ W '.
.
f a r g &amp; t hennes förut mera,striinga och lcalla evangelisin.
I sitt sjiittoncle ar koin.
Annie till- baka till sin mor i: EIarrol \ T, ' .ooli hon fortsatte nii sina studier dels på egen hand, dels iincler handledning a v 15- rare i vjss; i. Rinnen, ' såsoni sprHlc och S J.
Miis.ilz iilslrsde bAde hon och iii oclerii, och iiisngen afton förf löt un- der: Beethovens hiirliga sonater, soiii.
.
var deras iilsknjngsinusik.
Nar Annie liimnades a t t skota sina stticlier p &amp; egen Iiand, s i visade d e t sig snart, ji vilken riktning liennes Iing gick.
Det v a r. '
.
d e ganila kyrkofiidernas och iiven senare lryrltliga sltrif tstiillxres.
arbeten, so111 inest intresserade henne, och genoiii.
dessii stuclier v i s t e sig ' dlt ' .starkare Iios lienne den Önskan q t t.
: genoi~l&lt;xr- klin fA iignn sina krafter å t Krisi? '
tjiinst och i ett uppoffrande liv och verksamt arbete f 8 v &amp; s i n taclisoiiihet.
och lriirlelc till Jionoiii ..
. ' ..
.
.
.
?
.
.
.
.
.
.
'.
'.
. '
'.
(Forts.).
.
, -.
.
.
.....
.
.
.
.
I.
r.
.
CARLSTENS PORTERBRYGGERI sedan g k r n a l t vitlkllndt for sina hllverkniogar, rekommenderar: d b m synnerligen godt och hiin yligt mriltidadricka och sou Iitekedryck.
Innelitiller, i likhot med avagtlticlta, andaet 2 proc.
alkohol hvarför det Ilfveii kan rekommenderar, nykterister.
.
FOWLBVMIWGSBCIIWGAW.
Av 23 karats guld: För 3lh grnnis vikt: Kr.
ii: 35 D 5 a 16: 25 r G s r s 19: 50 8 7 r s 22: 75 r 8 s * n 16: - Äktenskapet och.
fortplantningen.
Föredrag av Martha Steinevik, övereatt frin.
norskan av A. W. G.
Pris 10 6re ex. nied 10 proc.
rabntt dd minst 25 ex. rekvireras.
, För mindre antal 15 öre ex. Broecbyrerna ssndae portofritt men böra beitalae i ftlrakott i postsnviening eller po3t- farekott (ej i frimtirkm).
Rekvieitioner ann.
das till r r n i2 r r 8 * r w r r r - ' hos 19 IS, Sinckholni.
.
, Till I:iiidsortcn mot postförskott.
Upplandsg.
Stort so~timent 5 Daisiunderlrlårler, B u l s v i l o. Kli ningar Bcstullniwgar idföras jort och billigt!
Illm.
Tel. ERIC VESTERBERG, 242 201 33 Allm.
Telefon 79 83.,, * * io C. IJ.
L~ÄCKSTROA~, ~ P l d s l n e d iiornsg.
, 56 o..
Fru Anna Gunnarsson,.
Röretrandsgatan 66 B IIII, Stockholm.
Riks 9 11 vardaisringar: Av 20 karats guld utan: på och silvcr inuti, åt- Tolj&lt;:i av gnrantiscdcl pb io ars hållbarhet i dag- ligt briik, för 5 kr.
ag: 15 A v.
br5nnförgylld gul- 32: 50 metall för r: go.
35: 75.
Thvringar av Lefréns i 39: Filipstad fabrikat för 2 kr.
SO 69..
äro L -, bäst.
Tel. 40 Hantverkaregatan 40 39 Hornsgatan 39 STOCKHOLM.
6985 Aktiebolaget specialaffär för Gardiner och avpassade Mattor.
Stureplan Stockholm.
2. --- Aktiebolaget Stockholms Folkbank Huvudkontoret: A~.deh.-kontor: ~ l a r a b e r b ~ a t a 23. n Kommendörsgatan ag.
Barnbusgatan i6.
Depositions-Ranta Kapitalrakna-Ränta Sparkasse-Ränta på MORGONBRIS!
:.
.
Beställda MORGONBRIS kostar i prenu.
.
B.
.
, meration å posten I: SO helt år po öre tre kvartal och Go Orc &amp; ' t} 5 proc.
4lI2 proc.
för ~as ' safack fr. kr.
5 pr Ar.
utan förhöjda ar.
.
.
I ESjaBa3~.
Goda varor, moderata priier.
.
: Fördel-, ktiga betalningsvillkor.
Hunian t be- nötande.
Välgjort arbete:, ' MORGONBRIS!!
A.
S. WAHLBERG, Kiruna soca-dema kvinnoklubb av- bhller ordinarie moten 1:da och 3:ae m h d a - gen varje minad i Folkete Hus ' lilla eal kl. 8,ao e. m.
Styrelsen.
Tunnelgatan 17, 1, Stockholm.
-.
Ateljé, Chstin, Hasselbackens blandning &gt;rottninggatan 93. '
Förstklassigt arbete.
Moderata pris.
Fiireningar och korporationer erhålla rabatt.
Del i katess kaff e. plantage-~affebranne ' rid, Humlegårdsg.
20, Sthlm.
Rikst.
3668.
~~drnansg ' t ?f &amp; ' ~ " 61. iillm.
telef.
a30 83.
REKOMMENDERAS.
rekommenderas s o m ett utmärkt,, tt: uriilunds soc.-dem.
' kvinnoklubb vhHller sina ord.
möten 1:st.a och 3:dje isdagen i mdriaderi i godtemplnrsaleii 1.
V 2 Q e. m.
St yrelserz.
A1lm, 54 41.
20 öre i frimarken till porto och Ni erlihller gratis prov ii l 5 sortcrs gott Kaffe i prie fran 76 Ore t. o. m.
1: 35 pr kg.
Vid köp av hel M5lsingborgs soc.-dem.
kvinno- bal om 60 h 70 ke.
levereras kaffet fraktfritt vid Eder n %rui:iste iiirn- möte l:&amp;a och.
3:dje ' nifindn- vaga- eller 8ngb&amp;station, mot efterkrav eller f6rskottslikvid.
~ h s t a lubb av~i511ei1 ~ a r t i 10 kr ?.
Om s &amp; önskas kan det av flera eorte ' r isilrvti~t till snrnina ~ r och i ~ on i nihadon i Folkets Hiis ' F-eril kl. S e. in.
- - - erhallas -- iraktfritt, Gott partiet uppg8r till 60 k 70 kg.
Anmoda Edra ~finne; och~ grnonnr; tt biva med om att köim kaffe frAn ~ t o c k h o h s Allmänna kvinnoklubb] dung at an 5, avlli~ller ordinnrie moto j&amp;ta mfiodrigen iiii- CnJ, z;: d 2 ~ r der mAnnderna innj-nugiiiti: i Folkotri H-~iis ' C holm.
ed, Butiker Mästersamuelsgstan I I. Döbelnsgstm 44.
Norrtullsgatan 24.
S ~ O k Insänd i dae " P.
- -.
.. 1 l.
f.
.
