# ID: svediakorp-per2344
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,135
# sentences: 1,342
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
T I D N I N G.
F Ö R D E N S O C I A I L D E M O K R A T I S K A KVINNORORELSEN.
.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvliinokoii~:resscns Verkstallandc Utskott.
Stockiiolm 191 0, A.-B.
Arbctarncs Tryckeri N:r 5 1 / Prucaronerationspris: 1: 20 pr helt ar.
60 öre pr halvt och- 30 6re pr fjardedéls dr.
Lösnummer 10 öre.
För redaktlonen: ' RUTH GUSTAFSON Hagagatan 18, IV.
ö. g.
STOCKHOLM.
Annonser Q sista sidorna pris 15 öre pr mm.
För expeditionen: Elin lirrdley, Tunnelgatan l B, I Stockholm.
- p -.
1910 I ' - och vind.
Ilanderna sedan, sprucltna i dag!
Det syns intet av träl, i ... - och grova.
Du vet val varfor?
ögonen en dag som.
denna.
Do blickarna, de Lala om att sjalar- Och dragen, grova och banala.
Det na hålla.
på att vakna hos edra trälar och.
tralinnor, de tala om sjalar i växt, om sjalar, soin kunnat fattas av en.
id4 s5 att de.
alla trälmärlren till trots, vhga sig u t i solskenet med tu- senden andra en dag som denna.
De bada om tider, som skola komma, då våra sjalar viixt sig stora och sköna, da v k a kroppar och lemmar växt sig fria från trälmarkena och våra drag förädlats.
D5 vi g &amp; i egna, vackra kläder och v i r gång blivit ung, full av rytm, som sjönge tu.sen visor inom oss.
Pramtidskvinnan, det är arbetar- kvinnan.
J a g skall berätta en saga.
Vi, som komma har i trasor och sneda skor, vi äro inga tralinnor, vi äro förklädda - prinsessor.
Oah mannen, som gå har bredvid oss, de äro prinsar, fast nu syns dot inte.
Meii en dag .skall det visa sig.
.
E n dag kasta vi tiggnr- paltorna och visa oss sådana vi verk- ligen äro.
Det blir den dag, då ' våra idber segrat., och draken, som hiiller oss fångna, besegrats.
Fattigdomen, BRODERSKYSSEN.
det ar den onda drake, som slagit oss bli de av brödbekymren, kara du, - av i fulhetens och grovhetens bojor.
Den.
Jet dagliga tiinlrandot; p$ sill ocb po- dagen blir det fest och glädje.
Då; atis, fläsk, gröt, mjöl och pannkaka, ar friheten vunnen, inte bara för en på handelsbodar och obetalda räknin- dag, utan för alla dagar.
Eljest är det inte någon saga utan gar.
Men - blicken, so blicken '!
ser du hur det blickar stolt ur ögonen sanning.
-- A En l maj-tanke, Framtidens kvinna?
, Man söker henne överallt.
I livet., i böcker, på teatern; man konstruerar idealbilder av henne och letar efter hennes typ överallt.
Men man finner henne inte.
Och ändå är det s &amp; enkelt att upp- täcka henne.
Gå ut första maj!
Ser du skaran - nej, en hel har är det, arbetets här - som kommer därborta., dar vägen kröker.
Ser du under de röda fanor- na, hur det skymtar ljust från en och annan kvinnodrakt!
Vet du vem deu tillhör?
J o arbetarkvinnan, framtids- kvinnan.
Ja, skratta du, förfinade överklass- kvinna, &amp; t djärvheten!
Du tr-odde val, att framtidskvinnan skulle sökas hos er.
Sök gärna efter hennu; om hon anträffas, ar en annan sak.
Du tror inte, vad jag säger.
Kläderna enbart, ja.
J a visst kläderna, de äro ju allt i dina ögon.
Ja, se p5 dem lite nar- mare da!
De äro sjaskiga och hän- giga.
Lumpor ar det.
Hon har nog fått dem av någon bland dina klass- systrar som betalning för skurning och stök.
Och skorna, snedgångna och trasiga.
Hatten, se p &amp; den med!
Ja, den ar ful, det kunna vi komma över- ens om.
Den passar inte.
Kroppen, vi kunna se p i den med, den ar sned 1
-.
J9g skdl.
bsriitta litet om lrvinnorna som d; iiro mod, frnmtidens kvinnor Framtidens kvinnor skola ' förakt: all lögn och all förställning.
Do skole förakta skvallret och det innehållslöss pladdret.
Allt bjävs, som kvirinornr nu liänga pH sig och all konstlad skönhet, varmed kvinnorna n u sökri bel-aga mannen, skola de förakta.
Dc komma a t t samla sig glänsande smyc.
lam, men inte i skrip och för ati hiinga på sig vid festliga tillfallon, utan i sina sjalar.
Men dessa st8 kanske inte öppna för vem som hiilst det lyster a t t se.
Men n a r då ibland en miiiinislrosjiil visar sig för e n annan i Iiela sin - d 5 %r dot fest.
D &amp; stanna.
de i andakt inför vsrnndrn.
D % berusa d e varandra med stralande ord och blixtrande tankar i stallet för mod grannlgt och glitter.
Nej, nej, hHller jag inte p5 a t t hop konstrilera en idealbild igen!
Van det nog, a t t vi vet, var framtidslrvjn.
nnn iir a t t söka.
Det ä r undo; dc röda fanorna.
A t t vara, arbetarkvin.
na förpliktar.
Det förpliktar till in- tensivaste arbete p % egen f örädling och utveckling.
Det finnes nggot hoa oss, som killas personlighet.
Därmed menas det för individen säregna, det som skiljer honom från andra män- niskor.
Detta säregna f5 v i inte un- dertrycka, utan vårda o c h utveckla.
Ty i a t t vara en personlighet ligger ens styrka, och ens lycka aven.
Och för a t t bli segrare, miste man vara stark och måste man vara lycklig.
Och vi skola ju bli segrare.
Vi stå j u n u mitt i brytningen mellan det gamla samhället och det nya, som skall giva friheten åt oss.
Det galler för oss a t t koncentrera hela V &amp; ar- betskraft och allt vårt görande och - låtande p % den stiiden.
Segern skall icke försenas genom vår slöhet och tanklösh&amp;.
Och striden ar tvafaldig.
Vi strida mot det förtryck, som Blass- samhället utövar på oss, men vända striden icke mindre skarp mot våra egna lyten och fel.
Vi skola fostra oss sjiilva till fria och stolta, kvinnor, som bevara +Ila vart köns ' förtjänster och säxegenheter men förakta dess fel.
Som kunna tanka egna tankar, g5 egna vägar och lyda e g n a lagar.
Som inte krypa inför mannen men som möta dom.
som trofasta och stolta kamrater.
Vi skola lagga.
oss själva p å minnet, a t t framtidens k v h a det är arbetarkvinnan, lrvinnan f d n första maj.
Den 20 april 1910.
Emma Gustafson.
Den nya våren.
Tri~miririn ljuder tr$mtrri: tara, solsdngs unga, raslia sktira tt ' igar fr:i.m till strid.
Fria i f r h vinterns bojor komma de f r h miirka kojor för att halsa $h-ens tid: s IGtlla vor0 vinterns niittor, nn i skog p! &amp; höjd och.
ulatter iir det tio1 och v5r.
Och do ungri gH att vira blad till kransar och att fira detta, nyii Ar.
,, Men i nordanbergets klyfta sitta svarta troll och enyf ta över.
solonis l jus.
De av girig vrede skälva n5r de mörka planer viilvn emot viirena brus.
s.
Ve er gamla troll och hiixor, ni som mumla nötta laxor över livets var.
Fly, du iiattens svarta mara, morgonrodnans unga skara vaxer varje Ar.
.
Och den friska röda strömmen viiller frnritibt, och i drömmen eer jag nya %r, ty nu kommer solsAngstider stor?, starka, stolta strider, ljugets nya var.
David Flood; Kvinnan 0th soc a i s i l men.
Den ekonomirika atvecklingen pekar gemensamt iigandesknp-.
' .till produk- ionsmedlen i det framtida samliiillet.
Det iir hela iiineibiirden i socialismen.
Alla sndrn o r lösa eig ajiilva.
Ktik och begrepp, iiktenliknptiförh&amp;llonden, ch lagar, komnia att underg8 iindring enlighet mccl de iindrade föxh8llan- 3ena.1 Ingen k i m Precis förutsiiga hur Ict eller det vill bliva.
Vi kunna blott; öra alliniinna omdömen p &amp; grundvalen iv allmiint ekononhkt vetande.
Kvinnans förlorade bes tiiminanderiitt ivor ~lig själv och.
över sina.
barn, samt iinn medborgerliga riittiglicter i slimhiil- et, pA samma gR.ng soin hennes besitt- iingar fiirlorade eitt relativa elronomislia riirdo.
W ' en iriirn ILV don mnktiigancle clnsscn erhöll ekonomisk mnkt sknpade .I; \ L -.
-.
.
--- han diirmed St sig all makt.
I e t t ' socialistiskt samhälle lösgöres den eko- nomislra, makten f r h klasser och kön, den kommer att ligga hos samhället som ett.
helt.
Kvinnan ar ' en del av samhiillet.
I-lon ' kommer att producera ndgot eller p &amp; annat satt tjäna eamhal- Iet lika väl som mannen.
Det gives ingen plats för parasiten, ingen plats för herrar, ingen plats för slavar.
Det bli- ver ett iterkornmande till de primitiva stam-förh Allandena, där allas basta ar det yttersta malet, endast på en ötörre, bredare och fullständigare basis, en in- ternational, intersexuell, och allman- miinsklig bask.
Slaveriet har varit ett oundvjkligt gissel i v5rldcns utveckling.
I ' il dat at &amp; en tlcl av munniskorna skulle göra fram.?
$teg, och detudkomrna högre ting, mriste.
en: i.nnan del b1i.w triilar, i de dagar d i födan var sv5r att anskaffa.
Aristotdes sade en gdng, att p &amp; det daveriet skulle upphöra, .mListe maski- n c r p ha blivit s &amp; utveclrlade att de kunna göra arbetet i manniskornas ställe.
Han drörnile icke om dexsa mnskincrs osistens n ~ e d den störeta delen av mBn- niskorna förslavade genom dem, till n3gr.z iiis förclcl, vilka icke heller ha t~agon verklig fördel därav eftersom de icke Iangre utgöra världens intelligens.
Men det ar ganska naturligt att den i slaveri tryckta klassen.
först skall liira kanna värdet av och betala priset för Friheten.
.Hansom vill bliva fri, miste själv slH ett slag för friheten,.
De maskiner Bom Aristoteles ' beskrev som miinniskosläktets frjgorelse äro har.
Ilet Hterstår blott för människorna att göra sig fria.
Människan har natur- krafterna i sin makt och mastrar dem ?fter sin vilja, det ' hterstår för henne ttt få kontroll på den .jätte som hon ~tveckiat.
ErEarna statistiker ha raknat ut, att ned tillbjalp av moderna maskiner, om illa arbetsföra man vor0 engagerade i y-oduktionen ett resonabelt antal dagar inder Uret för blott fyra timmar om lagen, kunde nationen försea icke blott ned livsförnödenheter utan ocksa med.
lådan lyx, som nu;, blott de rikaste runna njuta av.
Fyra timmars arbete, m dagen kan icke kallas slit eller sliip.
) et är blott h5lsosam exercis.
Genom itt man och kvinna, var och cn i sin [apacitet, hjalpte varandra, skulle arbets- lagen bliva sh kort att arbetet blctt kulle bliva ett litet nöje.
Somliga manniskor bruka ha sina Eun- leringnr på, det socinlistieka samhället) ch undra om kvinnorna da skola arbeta ida 17id sida med mRnrien i fabriken: Iler om de skola stanna i hemmet och ' dott göra dar förekommande arbeten.
len.
frhgan löser sig sjëlv, och .den ramtida generationen skall lösa den itan avseende på vad vi ha.aagt därom.
Ctt ting ar säkert, att kvinnan skall diva ekonomiskt lika fri mm.
mannen.
Ton ar cn part av samhallet, och sam- iiillet skall ha den ekoiiorniska makten: ernemamt.
Att det kommer ritt bliva rbetsfördclning iir siikert.
Det tillhör ram&amp;tskridandet.
Det iir: .ocksa liks -- .. --.
-- ' ' ', '.
,.
t ' b:
.
siilrekt att denna arbetsfördelning skall grundas p i naturlig fallenhet och för-.
inAgn.
Det ar i enligliet med vanligt siin t förnuft.
Den stora frdgan i drig ar arbetare- klassens upplysning och organisering, bRde p5 det politiska, det stora upp- Iymingsfiiltet d#r kapitalismens legohjon bemötas pil deras egen grund, och pii det ekonomiska fiiltet dar arbetarna miistem göra sina förberedelser för att övertaga industrien och i framtiden ut- föra administrationen.
Kvinnorna skola göra allt de kunna för att bliva orga- niserade till motstand mot utsugarnas .förtryck, om möjligt, men främst av allt, för att bliva i s a n d att intaga sin plats i det socialistiska samhällets admi- nistration.
Arbetet i den socialisti.ska organi.satio- nen giver kvinnan alla, till£iillen att deltaga.
Dar ar hennes ratta verksam- hetsfält.
.
.. .. .f.
.
.
3 tjiiiinrinnorm, lik: \ vii.1.
mrn .~rl) c:tcrnlror, och prnx is.
A lircd I&lt;iinip o m J,ant.t~;,, niaste sjKlva föra .fram sina krav 1 6 betarna och ~torstïe.j km.
Sigfri.
3-Ians- riittvisa ocli miiiiiiiekolviirde, mfist ajiilva son om Nor~lza ftirslaget.
till arbetsavtal arbeta p.S att förbiiltro sina förhlillandeii; ocli professor Steffen om Det animinis- pb att höja si ocli det Iran endast ske tiska m m I A iiirnedvetandet.
Det synner- genom ' h m m a slutning och solidaritet.
ligen iiine \ iQllôrika h8:tet aviilutas ined en artikel om Vara politiska fringars ' .+lrcsscrad.
behandling, ined itergivande av de Aeik- ter professor T h y r h utveclilat i e t t ' kapitel av F ~ I I i &amp; r utgivna första del av Principcrn:~ föl: en ~tra:Rlagareform.
Litteratur.
t - - p Social Tidskrift har utsint sitt aprilhiifte.
]): r M. hlarcus lämnar en utrt:daiide f rarnstatltiing av ~ocialföïsak- Av ringens begrepp samt de olika grenar Pro feasor I (lnvit.
Wicksell; darav, soin benämnas arbetslöshete-, (Verdandihikftet n:r 170.
Prie 25 öre.)
olgcksfalls-, sjuk- och ildcrdomsförsäk- I denna nyss utlronrina Verdaiidiiikrift ring.
IiyrAingenjiir A. Molin meddelar Limer mrin ' en utomc.wderitligt upplysn~i- en redogörelile för det lagförelng angd- de och klar fratnstiillinitig av Iiiran om elide lieminclustriellt arbete, som före- befolkningens samin:ii~s$I~tning och fiir- ligger i yrkcsfnrekommittens betänkande.
Eindrin~zr.
Som kant, tillägger professc) r DärjRrnte föreko~nmer en redogörelse för Wickscll befolk~iing !ifr; igan den all ra det nyligcn avlainnacle lagfördaget an- mellan arbets- mest vid tgiendt: betydelse.
Ile ayii- g5encIe r %t; tsförh %lland~t punkter, han hiir anliiggcr, synas ocknB givare ocli arbetare.
i högsta grad vara fört:jiiiitn av det nog- Arhetsstatistik, meddelande.
frin grannaste överviigantla.
Och de argii- I&lt;oinmerskollegi.iiin, haft.
2-3.
(l5 öre), ment lian förebring:ir, torde besitta cn VI.
~ynnerligen hög grad av bevisningslrral ' t.
iiineh5,ller redogörelser och artiklar om Att döma av de ganska talrika inlag- En miingd intressanta och annu allt fiir den senaste nrbetslöshctsriikningen, om gen i denna friiga, som förekommit i litet beaktade sakför1lill:inden anföras, skatterna ct olika orter i landet för lön- Morgdn bris, %r intresee f ör tjanaxinnor- s8 t. ex. den ofantljgsr biunadödliglieton tagare % 2,000 kr.
och i fiera andra iias organisation tydligen stort för nar- hos arbetskliissen i ja mfiirelse med hos viktiga fragor inom sitt omrade.
varande, och det ar med nöje man kon- andra aamhilllsklnssor.
.
J h n s framstil l?
staterar detta, ett intreese som man bör ning och anvisning utmynna i ett kraf- Kollektivavtal, angliende arbets- och söka utnyttja genom att leda det till tigt bestyrkande: iv (' lo nymalthusianska IöneförhPllnndoii i Sverge.
.
Utgiven.
av handling.
teorierna.
Och dil, som .bekant, I&lt;ommerekollegii avdelning för arbets- Detta ar aven fallet bar i Stockholm, dessa gb ut p &amp; Ast~idkonimandet av an ~tatistik.
(1: 50.)
dels genom det intressanta mötet i frivillig nativitetsmin~kiiing, synes d e m a Detta arbete ar en volym.
p i över 400.
Viktoriasalen, dels genom den .energi Perdartdiskri ft i ccZ2ra Izöystu grad vara sidor, utarbetad av amanutjnserna Gösta som de nu ledande inom föreningen för2jiio~t a v fi-am förallt I~vinlzorn~cs Bagge och Bertil Nyström.
ocli ar en utveckla för saken.
Men f h att kunna uppmarksamizet.
redogörelse över kol1ektivav:talens utbred- vinna nagot resultat pli ett s &amp; hardarbe- I företalet hanvimr författaren ti l1 ning och huvuclsakliga innehH11.
Boken tat fält aom tjiinnarinnekhren, fordras sitt just nu i dapriiil utkomna utlAtaii- iir h o r i k och aven, trots ' .. ' det B torra, nog ett träget och intensivt arbete.
.
de till emigratioiieubredningen.
Pil,.
bc- iimnet, intressant och belyses av en.
sbl.
O., skriver i sin artikel, att giiran av denna har Ilan nämligen, lik- mängd olika tabeller.
dessa arbeterskor anse, i de flesta fall som nagra andra svsns ' ka vetcnskapsmiiil, Atminstune, att ssammanslutningar o. d. avgivit ett sidant.
(f3amtliga dessa ut- Bud kavlen, organ för Ekonomiska iir nigot simpelta, och jag tror att, M. latanden äro ' förenade i ett och samma Frihetsförbundet, n:r 1-2, innehiller O., dar just träffar huvudet på spiken, häfte, pris 1 kr.)
N5.r utveclrlnr prof. artiklar i jordfrligan och smibrukarnas att den omstandigheten, bland rnAnga Wicksell ytterligare sina synpunkter p &amp; ekonomiska reformfrbgor, fredsfragan andra, ar den svhaste att övervinna.
frigan, och hans inlagg finner atmin- m. fl.
Vad beträffar att den av, En jungfrus etone anmiilaren vara det utan jamförel~e omnämnda förtroendemannen ej hade mest intressanta och djupgaende.
131. n. kannedom om en organisation bland synes den nu p9 moSet varande egiia- tjänbrinnorna i Stockholm, torde bero hemsrörelsen har erhillln sin rälta be- Alla kvinnoklubbar böra tillhöra pH att hans verksamhet är bland arbet- lysning och värdesättning.
erskor i andra fack, och d5 tjanarinne- De kvinnor, aom grundligt studerat det socialdemokratiska arbetarpartiet.
föreningen gjort mycket litet vasen av de bada här omnämnda avhandlingarna, De klubbar, som ännu icke äro med sig, i synnerhet pA de senaste Aren, a r torde fil ganska svhxt att undkomma det ej alls underligt att han trodde det följande slutomdöme: Jzcst i v&amp;, 7iuifi- i partiet, bora snarast upptaga till be- föreningen hade saligen avsomnat.
norms, han d ligger u1 ltsd makt en och handling fragan om anslutnin~ till sina Till slut vill jag blott saga, att aven var ar drZrför plikten att u&amp;lha fattig- respektive platsers arbetarkommuner.
jag anser tjänarinnornas organisations- domen frdn jorden.
hagen 7; an hirtdra friga vara av kulturell betydelse, men oss det och intet behöva vi Zozvunta.
.
att det kaaeke finnes en del mdra L. skult ur el la^ rörelser, som nar man agnar Tiden.
Mhadsskrift för socialistisk sig för mycket ht dem, ha den egen- Alla organiserade arbetare bokde låta skapen, att de t a bort tid och intresee kritik och politik.
N:r 3, mara, 1910 det vara angeläget, a t t deras hustrur för det arbete som ar av större vikt, (25 öre).
Häftet inledes med im vidräkning med eller kvinnliga anhariga och: kamrater vilket bar till följd att det senare nikar första kammaren och dess politik av ägde och läste arbetarkvinnornas tid; bli efter, t. o. m. glömt.
Man kan ha olika uppfattning om red.
Hj.
Branting i anslutning till lands- ' ...
.
.
.
.
vad som bör göras, men en sak kan tingsmannavalen.
And.
Orne har skrivit ning MORGONBRIS.
-,: man dock vara ense .om, och det iir att om Socialistisk jordbrukspolitik i teori.
_.
.
. '
.
.
.
.
.
Läran om bcfolkningen. '
' a.
Kan nigonting göras? '
' ' i i .&lt;
4 - ---.
.- - -- MORGONBRIS - -----.
d -, ---.
-.
---.
-.
- - - .. - - - - - ----- -- .- ~ii.lciIc~ ~iitliist gc1:ioln i L r 1) t!
l;; I i!
I. '
ii i * c l S c i i s v r l I I l l t i l s l ii l; l i g s (!
g e i:.
P - - - " Boy scouting. "
Deii allra senas tc inoclenyclceii lit)!
lands ii~wlrlass, iir försölceii n (, l Iios oss iiifiira.
den eiigelska boy scoiit riirclsen.
Att dc, soiii.
tagit initiativci.
l i t i t sig ledris a v goda avsikter, nti iiicd clcnns rörelse siliii iiiiliiförii, gossai ur alla kliisser för a t t dG.r.igenoiii för iiiildrii, klczsstyiclern~, bör inan le a. n. s 1: e tro, inen anledning till ~iiisstrc synes oss större.
Dcnna inisstro frRn arbebarlilill.
ii.1 s3 mycket mer berlittigact, d &amp; lednin, gen av rörelsen från början lagts i of.
ficerares ocli prästers liander och an.
iiii mer därför a t t prograrninet för rö.
relsen a r i sig sjalvt motskgande och: flera punkter liijligt och således oi-riöj.
ligt att följa.
Partipressen.
har ocksi tagit denna rörelse under saklig lrri, tik ocli ställt inlaningen till arbetar.
Idassen: R o j 1r.o t t a v b o y s c o u t. r ö r e i s.e n. Avenså vid ett av Sngostiindslzoin~ iiiitteri anordnat möte i Stocklioliii dis.
kuterades denna överklassens ung.
donisrörelse och antogs till slut följan- de resolution:.
-- v m \ .hl; Solca kommer!
a Ack, erir&amp;u tid tir &amp; &lt;r innv!
Vad srfl %sti ta mald r7cl ivnchr ' irl Nzr juhlrts * uarjt!
m.c % ' nskosiwr!
och det blir liv i d i t s o m urg.
Upp n74 nr siim nerts lhgtc dcala, livets nritt allt reser sig.
Oc7t s k o p s nzdr och ~narkcor 7suZo till manslcors fisiijd bereder sig.
t14 ' ' ' .l .Vm driver 1&gt;7oninior stah att spira och ntullcn all dem vikrte9t gc?
Vcna bjzrdej * rall nalumn fira.
en fest sorn tlcn~m, och alt Zc?
I I d 76om1ter eianskornn att ljusna p &amp; strävsamt ttrnga pliktens Icd?
Fena blingar uarme ht oss, fmstaa?
Vem visar uppåt ocli ej &amp; d?
F Ö ~ C L ~ F nifilsniiin &amp;, och övriga f ö r ungdo meii v a m t m i tresserade personer, sanilad4 t i l l niötc i boy scout-friigam, iittala sitt 8lrar.
pn ogillande av den .iingcloinsrörelse, vilken Iiiir iinuler iin.inn av boy ' scout börjat isceii Sh spörjande ' ens Innkar fara e1ittxsT9, 1i11v~iJ~akligast IV prLbter och niili.
att Iyc7tligt fram till lösning nå.
tiirer.
Mötet linmi i diakliet nied initiativtagaren, Pd dessa dunkla frågors s1m.n ~kriftstiillaren G. ii-IeJlströni, at4 en direkt jag tror mig dock ha svar alad&amp;: kopia av don engelska iingclomsrör~elsen, vare syfteii j.u till stor &amp; el äro rent niiilaitära, icke, bör viniia fotfäste inom vart lands ungdoms- s karor.
Allfader.
Sol kan ensam giva, 1nseend.e - behove t - av verkliga karaktärers oss kraft utav sin lives glöd.
danande reclan i ungdomen u n d e r s t r y- k e r mötet dock krafkigt, dc av ini.tiativtsga- Dess strålar v&amp;rnzandc oss livn ron G.
Hellström fr,?
; iiili813na ey~ipiinkterna och rtZdda oss f r h naU och död.
för kra1ctSre.n~ höjande genom eii ' inti:n~arc!
viixelverkan uagd.om .OGII natur eniellm,, ocli.
Tora Ahlin.
, uppnianar mötet alla för s a k a iatresserade I att verka för - Lr:ild; mdet av l~onbessionslö~a iiiigdonisgri~pper sanitidigt soin i xedan exi- stcrande ungi1~omsorganisaYioner .mera rum ges 3t det h %r.clande livet i drog, och mark Xötet # beklagar bill sist att Baclen Powellr bok Den engelska iingdomsrörelsen Scouting for Bojs i sin föreliggande överuättning, amed sitt ofta %anklösa, Iiittvindiga och ten.
Yrkesfarekonirn:itténs betänkande.
clen4iösa iinriohfill ocli sprak utan hänsyn sn.
hefdles ocli siittes .i hiindersa p &amp; iippviixan- De t inclustr.ic1 Iii, hmiwbete t h; lr un; dc akritiuk svensk .iingdom.
,,, ' ' Hemarbetslagstiftning.
tcr, de sennrc iiren varit föramii.1 för nycllren i.ipprnSrksain het inom socj al t tagas upp till diskussion i de soc.-deni.
n tresseracle lzre 1.sa.r och imin q g m i s c - kvinnoklubbarna och vi tro a t t ingen mady arbe~arclrrctsai *,.
och i ett flcrtsl arbetarkvinna.
skulle vilja lata sina ' riiinniande ISnii.c !r I w nian iiven, gc- barn bli med i denna nya rörelse, si ioiii la,a~tiftiiings; " ~tg !i~r (1er siikt mot- soin van3.i- Iiinge den slcall drivas efter det engel- ~crlca de inissfi~i~Ii~llan.den, ska mönstret.
Religiöst skrymteri: en iiro förbundna inecl detta s1ri.g av och preussisk drill f å arbetarbarn nog xbete.
0111 oclrsii c k k.
iminst; ricIla tieni- utav i den iipp$ostran samhället nu be- .rbetc$ hiir i Sverge cj förclcoinitier i star dem .genom folkskol~an och sedan h-7a.n utsträckning eller iintler s &amp; upp- värnplikten för de unga miinnen, utan örande foriner soni i vissa aridrii, lan- a t t ännu en därtill axsedd institution ler, torde det dock, sksoin den av C. i.
A. å r 1907 anordnade heinarbctsiit- skall uppammas.
En god medborgaranda, ett friskt tallningen och den i samband di.imed .och upplyst folk ochutjamning av klass- ~tgivna ' ' Svenslcn, hemarbetsförhAIlan- striderna kan endast ernås g e n o m [en " utvisa, phlral1.a lagstif bingens a r b e t a r m a s s o r n a s e k o n o m i - ngrip.de.
8 ka, o c h s o c i a l a f r i g ö r e l s e, ~ $ r yrkesfsirekommitt6n i sitt för- Vi anse a t t denna frkga bör kunna.
~Iil#g 1it.g t ~ i i; I ~ ~: ~ J C!
~, ~ I, ~ ' fri.n S ~ &lt;) ~]; I.- ~~ (~~ gcns t.illiiiii,piiiiig iir~ (liinl:ii,git; " arbete, soiu i i 1 Fvrcs i; ~iil) ctsircns tieth cll.cr.
im ii ii^ pln.l; s, c 1 % clci;, .cj] &lt;; m, kl,nscs till- ICOIIIII; ~ iwbots::i vii .. rcn att vnlia över.
ar- b (!Lct.x niiortln~in (le ", 11a.r lzomiiiittC ?n cj Iinllci * Iiiirrnccl h y f t i ~, att t Ilirtinic if raga- va i m (l c Ii~inii i * l) el:e 1it; mför sli~ (lclsloó- stiftiii~igcn.
; \ Im (1 % cj hlott .. fJerta.l.ct; bcstii i i i melaor i n,yssriii,n~ii&amp;~ litg, villzr~ I&gt;rstiili~iiiclsor i rcgi:l &amp; lii.ggii, arhctsgi- I i att;; i tiorcl iiii.
ar1) c tct pH visst sii.1 l., i c.
1 ~ I ~ i i i i i iiii, tillii in piis p % licinar- 1x1 ~ 1.
.
iitan % \ .cm de, inissföi8h~llsndcn, soi~i I 11.ii.ga i i tii~li.rIca dc t inc1ustriell.a lieiiiai~l~etet, i i; vcrvliga.nclc.
m h .iiro att liaiifiii-ii.
till cri siirslrild griincl - clcn oslriiligt; laga: irbetsfiir %jiinsten - har I~oii.ii~iil.tén fa~iilit Iiiinpligt att frain- Iiigga sina f örslag till - slryclclsbestiim- iilelsei.
betrii.fl; inde detta arbetc i en riirskilcl " lcig mgiencle hemindustricllt a.rbct; c DB, sksom nyss n ~ i n n t s, den egentli- ga griindcn till missfiirhi~llan~lcni vid get ~ii~tliisti~icllii.
Iicii~; i,rhetct %r iitt sölza i dcn oslcii.1ig.t laga nïbetsförtj5nstcn, kunde det spins ligga narniast.
till ihri.nc1~ akt, eftcr exeil-iplet fran vissa Eriinimande Iiinder, söka rada hot p 2 lessa rnissförliRllanclen genom nkgot J a g av 1ngsl; a~dgcld reglering av arbets-.
.önen.
Med li5nsyn till den bristfalli-.
a; lzännedcken on1 l~emjnclustrins fö- ~clcomst och driftsiitt 1iH.r i landet liar romi-ni ttéii emellert.ic1 ej vigat föresla: n dylik reglering, villren lioi~it-iiittén iör övrigt .anser skulle alltför iiiycket itrida mot glingse uppfattning om ar-.
.
) etsavtdets frihet, utan ' har föredra-: it a t t på mer indirekt sätt starka iemarhctarnas ~ekono~niska~ ' stallning.
Lagföi:slagets 1 5 utgör ett försök ill definierande av det slag .av arbete, ' ör vilket lagförslaget a r avsett.
Detta ~rbete, vilket Iromniittén .. ben ' 5.mner ' heniin.di.istïiellt arbete ", kiinneteck- ias sasorn ' ' siidam t industriellt arbete, om förlaggare eller annan arbets &amp; .. rare för sin yrlresinRssigt bedrivna nii-.
ing uppdrager At arbetare till utfö-.
* ilnde i arbetarens hein eller ii annan.
h t s, dar det icke kan anses tillkomma ~~:betsgi varen att vaka över arbetets m o r a n a d e ".
Genom dessa, bestiini- iingar liar kommittén ' avsett.
atf ' 3Ei.h agens tjlliimpning fritaga bl.
a. axbete ' ör m %ctsgivares enslzilcla behov ocli ~rbetx å t sadana företag, som hava till ndarn81.
a t t giva understöd genom be- edande &lt;v arbetstillfiillen eller .att.
ramja Iconstslöjd eller andra ideella yften.
Nigon begriinsnixig.
av lagens illamping till vissa slag - av industïi- Ila niiïingai: liar Iron~iiittén däremot, j funnit pMraTlad eller l h p l i g.
.
X 2 9 Alagges arbetsgivare att föra egister med vissa uppgifter översamt- iga de arbetare, som lav ' honom anvin- .es till hemindustriellt arbete - s&amp;- mda 5vcn över sådana arbet.a.re.
vil-.
kas användande förmedlas av.
" mellan-.
man ".
Med " ni.ellanm&amp;n ' '.
.förststs i lagförslaget personer, vjllci, förtiiedla, uppdrag om 1ieinindi~striellt.rt.rbete p &amp;,
' saelmit siitt, a t t de traffa avtal oin ar, bctcts utföroncle skviil incd arbctsgiva, ren soiii incd arbcturna - detta till $t sltilliiacl f r h arbetsgivarens bitrjicler i cgcntlig ~iicning, villtn triiffa avtal en, (last i en i:jlctiiing, niiiiiligcl~i iiiecl arbe, ta rna.
Jiiiiiviil mcllaniiiiiiincn slrolt .npptagas i arbc tsgiviwens rcgiste:r, iiiec aiigiwuile a v denna clerns egenslrap: Det $ligger inellaniniinnen a t t fiiïse ar, bctsgivaren iiied de tippgiftm, som er.
: fordras för registrets föl-ande och f61 s; oidaiit Rnc1iiiii; il sjiilva f ö r i en för.
teckning över clc a.rbetare, till villra d (förincdla arbete.
Av registren slrola arbetsgivarna, enligt 9 g, en gAng on.
Gret iiiccldcla utdrag till vederbörandc inyncl.iglieter.
Bestiimnielserna om.
registrering Im va i friiinsta ruinnict till Hndain3 at1 berccla 1Gi.inccloni on1 clet hciiiindiistri.
ella arbetets iitbreclniiig och före- lroiilstsiitt saiiit - att siitta iippsiktsinyn- cl.iglietcrnn i stancl a t t övervalta] .agens efterlevnad.
Men d e s s ~ t o m, liar kom.
iiiittén tiinlrt sig, a t t clessa bestiiminel- ser uven i d i g o n n i h i slcullc t j i i m la.
gens liu~~iclsyfte.
De slriille nämligen genom avägabrin ga.nde a v upp1.ysning om d e lwinindi~striella arbetarncw namn ocli adrcsser iinderliitta beiiiödandcna a t t gen0111 .arbet; i,rnas organisering ~staclkoiiinia förbiittring a v clcras löne- villkor.
' Viclarc torclc i.~g.istrerings- skylcligiictcus utstriicltn.ing till a t t 0111- f a t t a jiiiiiviil arbetare, villras anviin.
clande förmedlas av, iiicllanman, Avii- gabringa ett samband mellan dessa ar- betare och deras verkliga arbetsgivare ocli iimtverka anlitandet av.
1nella~n1ië.n- cler, vilket jii utgör roten och iippliovel till det f ö r lieniindiistrin i dess mer s~~c ' Lra.rtaclc former iitiniirkande " svett- ningssysteriict ".
Lagförslagets .3 föreskriver, a t t ar- betsgivare och ine1lanniii.n skola föra löneböclzer iiied de arbetare, sonz # av dem anviindes til.1 lieniindristriellt ar- bete.
Uti clcssa Iöneböclter, villca i viss m5.n niotsvaras a v redan n u inom Iieni- incliistrjn e j siillan förelroinina.nde mot- böcker, &amp; Tigger d e t arbetsgivaren eller n-~ella.nniannen att anteckna a r b e t e t s art, överenskoinmclser rörande mbets- Eemind.i~striln,gcii avser; in huv1 id-, lön o c h arbetsinaterjd, d a g för utläin- salzligen a t t s tii,rk; l; trl) etarna s clroiio- nande av rirbetsinaterial, clag f ö r det i~islra sl; iillning, och n i g r a sii,ixlrilcla utförcla arl~ctets Rterliiiiinande, iitbeta- ~estiiinmelser in ot yrlrcsfii.rn.
cl1.w ' Im lacl nrbctslön sanit, oni avdrag; Pi, arbets- triiffadde rh.inrlci-~ri~; ls iinviin {lanile, lönen förelcoiiinii t, a.nl.eclningen diirtill.
lava icke a.nsctts lGra npptngns i d m -.
Arbetsgivare, soni anlitar iiiellan.nian,; amma.
Koinniit.1:fin h a r eiiicllei * ticl c; j skall föra arbetsbok iiietl denne.
relat Igmna clcssn: Eörl~ifi,llande:n hclt Det niirmsste 5nrlainKlet inecl löne-) ch hallet utan bc:; llctn.ncle.
Enligt 8 böclzerna skiille vara a t t 11ring; i ord- j Böra hii,lsovhv1s- och lroin i i i i i i i 3.1- ning och reda i cle clconoiniska för3iHl- iRi1lndcF liava sin ii ppni~r1cs; c; niiilict rik- lanclcna iize ' llan arbetsgivare, mellarim~n, ad.
clii.i.iol, a t t licn~indiistriellt nrlwte och arbetrire sanit a t t skyclcla arbetarna clce litiivas piol sl°l.tl; i,nf; ~Htl;.
att clct blir mot oredligt handlingssätt.
Kapnslre ikadligt föi.
ar1xt; irnus lii: ' ilSa, och s %r- mer betyclelscfulla äro dock de indi- iltil t a t t, m i n d e r h i q t arbete icke ovcr-.
rekta verkningar, soin.
iisyftas inecl 1ö-; tiger (len minclcrio~rigcs lzi.~~fter eller neböckerna.
Dessa l) öclzer, som: kom- Jjcst inverkar iiieriligt p " deil mintler- nic a t t hcreda arbetarna tillfa.lle till irjgcs I d s a cllcr lci-oppsn tveclrling.
~ ~ c pas ' l ~ clock jiiinförelser sig ciiiellan och a t t giva en I.enoni clctta ~ t ~ t l g i ~ till.slra viss off entl ighot A t 1öneförh; tllandena !j nilgon n y u1ipsi lz tshe:fogcnliet, iilm, inom hemindustrin, slciille motverka itgör stadganrlcf; egentligen bl.ott en orattviaor och exploatering a v de mest ~rinran om beriircl; ~ nii.innclcrs 5liggti.n- clc cnligt gii,lln; ndc hiilsov&amp;rdssta~ga,, a o i.
~ ~ förcs ' lc.i * ive:r,; i.tt de.
s1zol.a valta övcr, atl.
f; ilirilr t&gt;l.l.cnr annan ngring e j.
1 s I, sl; ir11 i i t: att dcn blir ' ii~cnl ix I ' iir ri i~ ' l) cf; i.rn~is hiils; .i .. ' Uti if&amp;- g; ~vni-iinilc ~,nr; igrni ' s aiiclri.
stycke Gi- ges ocilcsii., ii !,t niim lid, so ii^ finner ' m- 1,ccliiiiig till; ~niii~irIz~~ing, 11a.1: a t t viiltit- gil ~ I C i.igii,14.ei:, soin; jiiinl.ilzt ' hiilso- vii,r (lssl:ii.i ' Ig; i,~~ an koiiii.nci!
pk niininden.
Ovriga, Iilirovan icltc bci %rcl,z bc- st-ii i n iriclsci * i f i i i ~ l i till ~ ~ lag ~ t om.
hein- iiicliisl:siclll,; i.rhcte inncIi; oilla nagra fö- reslci-i ftcr i i v forinell.
na,t,ur ocli .bd; riif- t .E; i.ncle a,nsv:iio f 61: f iii-seelser i i ~ o .lagen.
fl.
l !I o l i n.
(Social ' I ' i (ls1zrift.)
Det nois ke ar bei der partis kvinde- forbunds 8:ie aarstnite.
.
Av " i4orgonl~ria " liar jag set, en liten notis, v.cdriirm.de vort forbuncls aarsniöte.
J:cg-ta:likte c1.a a .. t 4 c t 1iiinii.e Ila Iitt intcresse f or vore svcnslic bvindc1.ige p a r i i f d e r, a t fan cn Ijteri i.erlygjörc1.w for vort arbeide.
nigtig nolc 1i:rn vi iltlce opvi3e .saa gode.
rcuult; ater, soiii önsltligt Lunne vare; men vi er foi.n.öict: ~lli.ltcvcl, specieat naar vi ser paa act sidst-c: mrs froii1g:~iig f o r vort.
f o r b u d.
I ile S:tc nar \ lort f~oiibiind har b s b a a t, hm .dette kiiii omfattet, foreningiw i Kri- 3tianja.
.i fjor: - pax a.xr6nlöte .. tolc man.
.be- 3lutn:iliig o !lii a t i i tcribys foreninger.
der staar tiluluttet pnrt.ict gjennem eine.mntSorganisa- tl,oner (ni-bc,i~clerlcoinaiiiner) - .kan, sta,z til- 3li:ttct kvinc1c.forb-mdct v. &amp; .hwn a t hetale Icttes ad~iiiiiistr,ztionelcontlngent.
Si+m urnan tok den besliilxiing, h a r i aarets löp.
S nten- bys Iivin~l~aforeninger.
latt s i g indomelde.
Dcrvacl er forbondet gaat iram.
' .. med 700 ~icdbcminer i.
1909.
Dette .iiiai j o, sies a t vrcrc ca god f~cmgniig.
At foibundet i 1.909 6.k .san 111a.nge medlenmier skyldes na- mrligvis ogsna ilen ting a t aaret var idlgaar og at Itviuderno fölste.
Sang var elag ag bi ge i, dcttc.
Flere '.
kvind.ef oreninger.
dcv stiftct riindt oinlcring i Jandet .o= disse Q L wbcidet dkrnf tig upder valgelie.
F o r b u n i e t u: rangert-e flere nna.s.wniöDcr i, saiiitlige vals- &lt;red-so i 1Cr; stiania.
Disse va?
altic1 godt) csök tc, paa 4 av disse talte vor k j m e parti- ' a.91~ I I a t: L D a l s t r ö 111.
Res~iitatot ' for Wrt p r t i V C stortingsvnlget ~ er vore krillc l c l i p partificll.er bckj~ciiclt I~IQL~J, .oCh.
det skal a g jkke t: ~ nined nu.
paa aaxsiiiöte 1908 blev t a t hmliitiiing oiii a t f o r b ~ u d c.
t slrulle öltc utgi t, et 1bI; td.
Dciiiie ' bl!,; ' realisert.
scpt.eii.ibcr 1.909 iif; kom för~ste N~iininier ' a v ' Kvinden ", sitlcn c t liver iiiiinned.
Det e r.
» gnnskc alitet, incn d c t v.incter iiier og iiier rcni, ' s a a vi Iia:ipcr, d e t liar frajitideii for ig.
Vore Itvinder er gl:d i s i t l i l l e blad, ' der i~lkcr clcrizs.
c p a tniikcr og fijlelscr.
P:L:L 1i1Ot~t 6lcv be1i:~ndlct en .rn ?ki&lt;c; ip- igc sspörgsni:ird.
Jeg vi4 iiicvne.
staeiiiiiier&amp;s- 1~6rgs11in:ilcii~1:.
Vore wiii ?ii.~1 i.
~ t o l -?
i i ~ e .liar t ' vcinsatt Eors1:ig oin a t fan iibvidet, ccn Itoni- iiinale lrviiiilcst~eiiinierct, sil,zlcilcs ' a t denne lir inoro nlriiindeliggjort.
.
....
.
.. ' '.
.
s 0,
~ f e vi r samlas kring fanorna!
$.Ii tti l h r fdgcii&amp;,r rcgler v a r c t gjml- dcfiilso for kvinclcrno: Por st utövo s1; crnmo- rot ina:^ cn lrvinilo dcr Pors+gcr s i g CICIV vcil cgct mhvcrv, iortjono ~mi.dst kr.
4 00 i byorm .og It '.
800 PIL?
h n d c t.
Xn Irvintlc d c r Jcvcr i for~niieuftol1esslc:~p .incd on in:mil, Iiar kil 11 slicnl nicrct; Ilvis mandcn Ilar bctitlt sl&lt;:bt. I h t t c g; jrdilcr .i.klco f.or iii~.cndcii.cn, 110 Iinr i in stcinmlcrct h v; d cnfc11 ile Iinr l i c h l t s k a t d l c r ikke, .og ii:~nset hvkd de tjcncr, .k.uii hvis dc liar modtat fattigun- ilci.stiittci:; c fra,t; ~s sbcin&amp;rcthn dem.
Vi vi1 ilcrfor: i t dissc bctingcl.scr ogsau ~ l i g; jrr * l.llc ~ l for k vin.dcrnc, siialodcu.
at, allo itvindor O \ ~ ~ C 2 T 5 aor har rot til a t d o l t s naar .del; g,jrol~lt * r 1andot:r s t y r og atel.
Til hösten .Imr vi Ico.i~iiniiiiov:iIg .her, vi Vbr derfor enig .iiteil vor0 t~tortï.ng %li~itnd i a t dennc sak burdo oriliios: ~l11~rc (lo i: l; Lr.
.
l. dcri ri.iiJedning vccltok aarsmöte.
en reso- Iiitioii, m i n nii cr ovcrsenrlt ' s t ortinget.
I dc~ilno pekcr vi pax dcn urctfocrd.ighet, eom blir vish lcvinderno o g d a - i .förete rocklre arbcidcr lr 1:rssons It winder.
Lignende resolia- tieiicr vi1 bli ovciacndt storiinget f r a alle nrbeiilcrpartiets I&lt;vindcf.or~eiiinpr i landet.
Likelodes J) jev ilcr vccltat cn rcsolutlon, an- ~:l.; ion~lc J,ovcii cm .iiegtc börns arveret, der Ii ltnleilcs slri~llo oversendes stoitinget.
I 1lonii.e stöttet man forslaget.
gom var frem- w t, a v scgjeri~ngcii 1.900.
F1.ere spörgsmaal v~~drörcncl.e agitationen Sbaade f,or vor pr.esso, og f o r forbiiiidet ablev dislruter~et og %eslut- ' t:.iiiger vedtak, d e r alle @ k u t paa a t - 1cvin- ilcrne sltiillc gjöre s i t bedste.
Likesaa talte h:m om ~kom.mnneva.1get t i l böst,en, hvillret stort arbcid-e der d a paahviiler ~Iivinderne, on1 h t skal bli f r m g a n g f o r vart parti.
plan- Ircggelsen a v denne agitation v!
ske if&amp;- lesskap nied mmmleiie.
Man .blev enige om it söke pariiet om en Bevi3gning t 3 detbe, I .ikhet .med .hvad man .fik t2 stortingsvalget. '
,, Äter vi savalas kring funorna rödo.,.
åter vi slå för- vdr frihd ttt slug.
Hed hoppfyllda sinnan oelh Iqj&amp;uta * n sam glöda, blicka vE frana 9120t befridscm dag.
.
.
Framht mol solljus, mot livsfröjd och h / ck (r;.
först u j p till 7ca.ntp mot förtryckamas titt.
Vår strid är d härlig, fcr oss är defl helig,.
vi kampa.
för sanning och manniskordtl. '
'. '
Se vbra fanor, s &amp; högröda m j n, de kalla till samling ó&amp;i ' hinnor och man.
Mot Ildnande udrhimme1 härligt de svaja; var sag vi en stoltare sgfi än den?
Hör rindarna susa i $addrandc dukar, ds viska om friliet frdn n t ö r k och tvång.
När slutad är striden, d &amp; hemföres segcrti!, då tonar mot vårhimlen frihetens.
sing.
n I s.
4.
I, I dag ar det ntöns+ng omkrhg ' hela jorden, i dag ar det högtid för arbetets son.
Oc7c halsningar hit till vårt kyliga norden -.
oss sandas fr&amp;n bröder ldngt fjärran ifrdn.
.
Stam upp; vi sjunga I~temationden,.
den vacker kansla av samhörighet, ty rundt om i landen ha trälarna vaknat, s h plikt mot kommande slalcten de vet. '
.
1.
3en, end .h.cndes .konstitutiozi: som tdligl och tyst under triiloket g&amp;.
Upp till shzd mot förtryckarnas h~rsklystnu slakts, vart liv de förbittra och skövla @ &amp; ra Izem.
Vdra små, dem vi varm, for dem skall vi strida, och segern en gdng skall hembäras av.
dem.
Bör.
fåglarna glädtigt i ryniderna sjunga, de väcktes av soZstrdlars varnaancle glöd.
V i trälande m h k o r med tqnkar qd tunga;. '
vi väcktes av fanan sd jZatnmande, röd.
Vi f &amp; icke tröttna, Zdt modet ej falla, %r dimmorna skymla vi frihetens land, dar sanning och kärlck ' for evigt skall rdda.
.
Vi tdga framdt, mot deso sol&amp;a.
strimd.
4 ' s 0.
.
.
.
- 30C0, Mona.
.
.
.
.
Ned.
.
Spörgsmaalet om kvindens r s t d i g e stiiiing d c v i n ~ l c c l e t a v advokat G: Heiberg, Denne hans indiedningstale var god.
H a n iremholdt a t kvinden saagodtaom i alle livets ' orholdt s t a a r M d t 5k.e med nianden.
Hun; ifkor sig med hvem .huri vil, arver ligt mcd sine ibrödre, og 1besbem; nier e l v over sit wbeidsfeildt.
S t o r t s e t v a r der i ' ntet: andet ioin a1c.ilt.e %ende i 1con.lcurrensen med man- '.
.
Eom med uti leden, ni arbetets Icvinnor, ' ej skola vi längre så liknöjda stå.
.
Vad äro vi val annat a; ar9ya slavinnor,. '
'.
, hensyn til ~ v n d o t a t e n s stillinger nngaar; saa 6taa.r log lcvinderno .endnu noget tillbake.
Evinder ican .isklko Iromme ind i regjeringen, lilresoni le flest * ernb.eder a d n u er lukket f o r hende.
Faleren nccvnte i denne ' forbia.delse den me- iingslöse b o p a n s n i n g i, lrvinde~steninieretteii,, g lovgivningeii om uegte %örn, som bcvi- e r a t ' Jovene hittil h a r vmret.
~ l i f d '; v &amp;, ~ ~ g f o r intcnd.
Ean nieiite dog, a t kvindeiis tillimg var sardeles gud, s a a 1ienge ' Im.n v a r [gift.
Mon naar h m gif.ter sig blev hun niango clclc incgct: rvlin ?ngig a v &amp; .n malid.
) isse Sorholde ltunno rettes paa hvis, kvin- - 1crn.e, sclv vi1l.c.
De maatto.
delta i rydninge-, rbeidcl;.
, '.
En rlclclie s; rlter av .iiiindre bctydning blev o p a a bclinndlct.
.
Disse 1m.n jeg naturligt- vis ikke niedta Iier, det ville bli altfor me- gct, paa saninie tid som, det ingen in- teresse ville 1ia dor voro svontske kvider.
Av detto jeg her har meddelt \ ?il dero for- sta3 a t vi ogsa3 arboider, selv om d e t ' or i miiillrc unnalestok.
Forlioldene i vort land er ju Iiclt for~lcollige fra Sverge, ineget meFo dcinwkratiske.
Dette gjör a t det er vansko- llgervat arbeide Iios as, smlig bland t k yin- Jrcne.
Dct viscr sig l-inidle~tid at vore .idéer vinder nier og .moro frem, flere vaag- ner til .bcvisthct for, dm .I !ellige csak vi ar- beider for og dc sluttor sig ti.1 vore rmkkcr.
Dette er tilfdde t ogsaa for vore kvindcrs vcdkommim&amp;.
Det varer imidlertid en tid .$ör vi kommer saa 1.mgt som, dero svmsko arbeide~kvinclcr nicd hensyn till forstaaelse; men vi haaper ongang paa .at mamerse skal ~lconime.
Vi arbeider med god tro.
# Paa dette vart amsinöte var det förste Sang, v i hade reprmscntanter ivtenbys fra.
De fleste a v diisso var sadedes ukjendtc for os.
Det var: derfeor med en viss forvenhing vi gik til dette, mrsmöte.
Vi b b v ik.ku skuffet over vore kvinder, tvertom blev vi overrasket over d.on hmtaaelse og den sikre optroeden de aller fleste h g d o for dagen on- der sakernes # bohandling.
Vi venter os ma- ge t av cnkcltc av vore klrvindelige partifacl- ler.
Det skulle vocret interessavt a t ha hat en a v vore svenske pa~ifacller .hos os paa möte; men det vovet vi ikke denne gan.g.
Vi vi1 dog .haape a t vi snart w a s komme saa lan @ a t t en nöiere fonbin.dslse blir knyttet.
mellan os .-arbeiderkviader i * broderlandene Sverge og Norge, fömt d a s blir der fiktig far; t i arbeide.
' Silslut vi1 jeg si en h j e r t e- l i g .t a k til vore sveneke klassesöstre for det.
t a k de t o k, o g f o r allt d e o f r e t u n d e r s t o r s t r e i k e n i ifjor, d e t t e skall v i a l d r i g gl.emme.
En hilsen f.ra Noreke kvindelige parti- faeller @ ringer jeg Mrmed.
Kristiasia den 19, april 1910.
.Helgsa Th.orsen.
.
.
Notiser, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt raknade, enligt nu utkommen Breber !ittelse, .vid senas: e Arwki ftet 157 lokalföreningar, av vilka 26 bildats under &amp; r 1909. medlem^.
antalet uppgick till 11,223 pereoner.
L !6rie- förbundens antal utgjorde 10.
Föreningene inkomster under Aret uppgingo till 3,666 kr.
90 ors o c h dess utgifter till 5,021 kr.
72 öre.
BetiAllningen till 1910 utgjorde 1,622 kr.
33 öre.
En kvinnoprotest mot regeringen.
Föreningen för kvinnans politiska r6strat.t i Skövde har med anledning av etahminiet- erne evar A h r Lindbagene interpellation ' an- giende utredningen i fraga om kvinnurre politiska röatratt uttalat sin proteet mot den tendens till förhalning~; rolitik, eom med ut- redning som föreviindning alltmer hos rege- ringen eyneu gora eig gtrllande.
Barnmorskornas pensionering.
K. maj:t har till rikedagen ingivit föralag om andrade grundgr för barnmorskornae Styrelsen i Trollhattans soc.-dem.
kvirinoklubb.
peneioneanetalt, enligt vilka etatabidraget ikulle komma att höjae f r i n 20,000 till 80,000 kr.
Skyldig att intrhdn som deliigare i an- stalten ar frin 1912 varje bnrnmoraka som ~j a r 40 &amp; r och erhillor anatallningi kommu- mene t.j#net eller A barnbordshus.
Berattigad; il1 eadant intrade ar varjo legitimerad barn- morska undcr 60 Hr.
Hemarbetet i Tyskland.
En mangd e~cial~olitiaka lagförslag ha nu) örjat upptae till behandling av den tyska ikedagen: fördap om en vidgad offentlig rrbet~förmedlinq, om upprattande av arbete- ramrar, om reglering av hemarbete in.
m.
Vad det sietn#mnda lagförslaget * angAr, fram- aggas d#ri i huvudeak vissa principiella, rllmangiltiga beetiimmeleor, avsedda att galla tör alla slag av hemarbete.
Inom denna vida ram inrymmas dock avon en del detaljföre- skrifter för speciella yrkon, sa t. ex. för: igarrtillverkningen, som förlit reglerats av 3x1 earekild lag.
Regeringen har för avsikt i t t sa smáningom, stog för atog, införn detal- ierade-bestiimmeleer for ovrign branscher av nemarbetet, eedan de i forelaget framstllllds ouvudprinciperna blivit godtagna.
Dosas nuviidfordringar ' gro: införande av allinan re~ietreringeskyldighet och Bvilgabringnnde av zff ek tiv kon ti; oll.
Föralngot e tadgar ehlunda, u t industriidkare, eom eyeseletitter hemarbe-; are, ar skyldig uppgöra en förteckning k lessa arbeiure med ellrekilt angivande av reep.
arbetslokaler, enmt om sB piEorclras, Iramlagga dehnn förteckning för ortene polie.
nyndighet och yrkesinspektor.
Darmod bar Inan vunnit len fnet grunclval ' Sr lösningen av en uppgift, isom förut orbjw lit oerhörda evkigbotor, omedan man oj viestd, vilka som voro hernarbetnro, ollor iareat deeeae bostador eller arbetsplatser voro rtt finna.
Sikekilda n i h t och titog ekolu vidlirgas för M a n a yrkotyonur, aom äro förbundna med inrn för liv eller hiilun, vare eig dot g8llur ~einarbe~aroii eller konsiinientoii: visea Irygi.
mitika förcelrtiftor tikoln iakttagne i verketit- ierna, mnekinerua ekols vari fd~eeddn niod lddiga ekyddeanordningw nian ekall faritn opprn~rksamhet vid haleo- och sedlighetstill- attindet bland samtliga arbeterskor eamt arbetare undor 1 8 Ar.
En lag, som liksom den föreliggande eaeiit- ligen utgör endast en grundritning, ' ar: natur- ligen till ein karaktar mycket t&amp;njbnr.- Syssel- eiittande av egna eller frainmande barn kan helt och hAllet förbjudae oller begranaag till en vise Blder.
För hemarbetare under 16 Ar k m stadgas en viss daglig arbetstid och föreskrivae söndagiivila.
Vuxna hemarbetare av bada könen har man emellertid e j ' tillför- ' sakrat nAgon beetamd vilotid eller föreskrivit nigoh förbud mot eöndanearbete.
Daremot kan enligt förslaget sildant ' hemarbete helt och hillet förbjudas, eom innebar verklig fara för liv, halsa eller det eedliga tillatAndet bland arbetarna eller över huvud taget för den allmänna folkhygienen.,.
.
(80c.
Tidskrif t.)
0.
.
.
Det otankbara.
.
.
Min van X stannade en gAng vid or- det rasförädling.
Det var mycket redan det, frhn ' hans Men jag blev rörd, nar, han dar- jämte yttrade:.
.
- Rasföriidling .är det ja.
Ille faciet.
Han tillade naturligtvis strax darpA: - Men det ar otänkbart.
.
..
Hans skepticism kali ju inte .farneka sig ens en halv sekund.
- Det ar otänkbart, därför a t t.
det ' ar ett iimne, som aldrig kan gripas av miingden.
Det st %r för högt.
Tidnin- garna kan.
into syssla därmed, .och där- för kommer det aldrig att ing &amp; i mäng-.
.
dens dagligs tankesfär.
- vaifor kan inte tidningarna: .syssla.
därmed 3 Wigrrd.o jag oförstfiende.
Det a r för ullvarligt.
.Och det iir .., opaauande.
Fbr jag boriitta en opassande hi- storia, föreslog Jag mod en viss iver.
GArna.
Jag ar inte alla noga för min epon peraonlign d.01.
Tvirrt,.om.
.
S. sida; - - - ',. '
i.
.
r '
- En viininna till mig, som anstalld i fattigvdrd, har den ur verkliga livet.
Den handlar om on akta, laglig familj.
Mannen var ohjillplig drinkare.
De fyra iildsta barnoii vor0 sjuka och svaga och föga begbvnde, de tre yngsta idioter.
N5r min vihinna torn dit efter det dsta .barnets födelse, var den stack:lrs hustrun utom sig av förtvivlan.
* Vet frökens, sade hon, satt livet &amp; r för mig aom det värsta helvete.
Jag skulle inte ' tveka ett ögonblick att gJ och döda mig, om jag bara niindes överge de stackars bar-: nen, men det kan jag inte.
s Min vihinna försökte dA p &amp; ett ickb alltför sbrande satt visa henne att hon själv hade del i eländet.
Fröken förstcir inte, hus jag har det, .utbrast da hustrun.
Och diirpa berättade hon utan omsvep eina förfär- liga konflikter inom hemmet.
Tror frö- ken inte att jag tanker p % mina ejukliga, idiotiska barn.
.Ja, jag tanker p &amp; dem, s % jag kan bli tokig.
Och jag har före- slagit min man att vi skulle lata bli att leva tillsammans.
Nar han ar nyk- ter, inser han det ratta, men nar han kommer hem berusad, blir det förfärliga uppträden, om jag drar mig undan ho- nom.
Men det skulle jag i alla fall göra, om det inte vore för bostadene skull.
- För bostadens skull., yttrade min väninna hapen.
Hustrun fortsatte: - Grannarna tA.1 inte hans brak om nätterna.
De ha flera ganger anmält oss för varden.
Vi ha fatt upprepade varningar.
Blir det enda uppträde till, blir vi skoningslöst utkastade.
D % etii vi dar utan tak över huvudet.
Vi lär inte komma %t att f &amp; hyra p &amp; nAgol annat stalle.
Jag ar i ett elände, som ingen, ingen fullt försar.
Hon grät en stund.
- Ni maste ekiljas från er man, ut- brast min väninna deltagande.
- Skil jas upprepade hustrun bittert.
Det gAr lätt att eäga skiljas.
Men se- dan?
Han försörjer oss ju i det nar.
maste.
Han arbetar alltid nagra dagar i veckan.
Han ar inte ohjälpligt slut.
Han iir till, och med fast vid, oss, nar han inte it full.
Det h %ller honom en smula uppe att ha hemmet och se bar- nen och kanna att det ar hane skyldig- het i alla fall att inte Ihta de stackarna svalta ihjäl.
Om jag skulle g &amp; i f r h honom, stöta ut bonom, nej vet fröken, jag kan inte det.
Jag tycker det ur synd om honom.
Det ar s &amp; mycket minnen.
Han ar min ungdoms älskade i alla fall.
Han var bra en g h g, fast han nu ar förstörd.
- .För övrigt vill ban inte skiljas, och d &amp; skulle; jag inte komma n %gon vart med den eaken.
Det skall ju vara ömsesidig önrikan för &amp; kilsmässa.
Och vi skulle som sagt inte kunna reda OFS utan det han förtjänar.
.
- Men akall det fortgA p i detta satt?
Skall ni fortsiitta att föda idioter?
fr &amp; gade min väninna upprörd.
Jag gjorde en paus och hr S inföll: - Det kan man kalla en samvetsfrdga.
- Ja, det ar verkligen en samvets- frilgai vill man att alkoholilietere och - andra degenererades hustrur skall kunna skydda sig för moderskap, ellcr vill man det inte?
- I senare falld blir ju talet om rrisföriidl.ing bara en fras?
- Det Kr.
ju det jag sager, det %r otiinkbart i praktiken, Htertog lir X över.
lagset.
Man kan inte gA till grunden, till frbgans kärna - till livets upphov.
Det skulle dra med sig den konsekven- sen, att staten; p &amp; egen bekostnad, och med sin undervisnings hägn, skulle bjiilpa till att tillintetetgöra sig själv.
- .Men nar dessa som tala om rae- föriidling.
.
- N %, uppmuntrade han min tvek- samhet.
.
- Nar dessa en girig bli staten?
&gt;Den tvivlande hr X tog upp igen sitt alsklingeargumen t: Det ar otankbart, det är otankbart!
Vi f &amp; viil gel Harold Gote.
.
- ' - (Forts..
frAn, n:r 4.)
B.: Visst är det gott och att mank rätt, det bör man i all stillhet hemma lära.
Jag tycker ej om detta &amp; l&amp;i aätt.
att kvinnan utom hem,met finner ara.
Förr gjorde hon sin syssla med besked vid brygd och bak och .saltning utav.
grisen. '
.
.
s A.: Ja, hela hennes trogna.
vandringsled var - f ' urd.en mellan vaggan och till.
- 6pieen!
, Men om en @ ng ett ord hon .därvid fällt, dar hennes Asilit tycktes olik vara .Det dar förstår d u.
ej 1. blev strax för- malt '.
E n lag, som i England tr5dd.e i kraft av man som &amp; n i dag 8 % kunna svara.
.
.
.
den 1 jan.
1910, föreskriver tillsiittan- det a v s. k. avlöni.ngsnamnder över liela Storbritannkn.
Dessa niiinnder Och sorgligt nog få vi ' ta ' .agan mot skola bestiinlnia minimal.ti~nlönerna och iinnu ar vi synnerligen dumma.
och Iriinna dessii tom aven fastslå nii- Men ha vi utom hemmet ' satt var fot ljumma.
niinalaclrords1öner:na till a t t börja d s gAr ej an att vandra slöa,.
.
,.
nlccl inoin slz~:a.clderibransch.en, kon-.
.. f elr tionsbransclicn, kartongindustrin, B.: spets- och gardinfiabrilcationen samt t gudnBs, blir hemmets dörr inon.
kecljeindustrin (smidda ellcr ni- ~ e l fort, för 1Ag - soin sysselsat- tade kedjor, en l~ri~nsch, nar tösen sluppit skolan, ' blir.
hop fröken.
ter många Irvinnor).
Lagen.
oiii; ~vl.öningsnainnder har Nu skall hon lära stordild,: henne8 håg ' f å t t sjn första, praktiska t i l l h ~ ~ n i n ar g ej att göra aysslorna: i köken.
.. vad betriiff a r löiief örli3.llandena bland de kvinnliga 1red; jesined erna i Cradley DA bar det ut till nya ' 1arospHn - Iieath.
Har finnes vid s i c l e av ma- de övriga ha redan blivit gamla, skindriften iiven en 11e.m:industr.i nnecl friin tröttad mor ta ' s hjälpen omilt f r h lrvinnl4g arbctsl&lt;raf t.
Dessa Icvin.nors fast tyngd av arbete hon synes famla.
lön] .im Iiittills i:i.ppg %tt till orrikring - 5.
.
.
.
.
kr.
i vcclcan, cl.
v. s. miiidre a11 hiilften av fabriI~sarbetc.rsl~orn,zs fiirtjanst.
d.:.
Veclerböranclc; 1vliiningsn9mnd snm- Ja, det &amp; r sant att hemmet .tarvar kraft, mnnträdde .diBrför.
Niimniim, soin var sammansatt av tre: kccljesmc:der, sclrre- den nya tiden tagit nya sedy: t erar.en f ör Iccc1,icsmedc:rnas f aclcföre- MAhanda var det bättre ' om .vi haft 1 leder.
ning, Sitch, och sekreteraren för Irvin- den gamla ' kvar, i arv till yngre.
.
.
.
.
nos,zlrgföi.cnin~et~, Mary &amp; !ta,c,zrt,hur, beslö t, .att flerii.
: hu.ndr; ~ lrvinriors mi- Och tvätten.
eparade man mycket p &amp; nimilön slrul.l.c!
l.~ii,jas frhi2 5 kr.
i. vcckan ty duk det anvandes ju .ej vid malen.
till 11 kr,, alltsii ezi förhöjning av 120 Och diskning blev ej heller mycket d % proc.
ty alla At gemensamt uti ak2llen Denna förliöjrli ng trader i It raft nu genas t hos I.cvci~r~iil; iirerna, till staten, uncler dct a t t dcii lias övriga fitbrilcan- Och kniven satt pA platsen över dörrJ * tcr lzoiiiiner a t t ti1lhlh.s f ö p t efter sen mor p i kjortolvhden väl.
den ansat, en tid av sex ~iii.ri; i.c !ier.
Diirclitei * n &amp; ch bunkon valdes %ter, i sitt hörn - sto tlcrinn fr~stsc; l.iilld; i. mininiiliin i~tbe- jet hela gick som om man fram det .. .d ansat ... t.alas a v alla, nrl~stsgivare inom detta f ack.
.
.
.
Näimdens lm1 ut; har viiclct det stör- Farsgcbbcn gick med träskor ofta in sta.
i~ppscendc irioin.
Iicla Storbritan- med kvasten eopade man.
snart bort nicn.
Likn:~nc ' lo niiiniini1önc:r iiltola.
.
.
,.
smörjan: f; ~,stslKs inom i11 1:i il (!
o1 ilcn in tliist,rier, och barncns strumpor sulades med skinn, som avlöningsnii iilndwn:~ onifitttlt.
sb att de höll, tills .somma ' r, ' n tog sin Den engelska lagen mot " utsvett- ning " i verksamhet.
- ', + - ' - (8oc.-D.)
. -- - u.- ": @.
.
början.
...
.
.
a.
.
.
-.
- - -.
- -.
- - -.
.
-.
.
- - - -.
- - - - - - - - I I - P - - ' Dli blev ej nior av husbekymmer yr ocli inaten var ej heller svar att; laga.
- Nu stiindigt jiiktande hon skurar, syr, men anda har hon inte skal att klaga B.: Viss) är det sant att nu Er bättre dar, Atminstone i. allt vad snygghet heter, men gamla tiden dock sin trevnad har - den man förgäves efter letar.
Da steg man upp, som sagt, vid dagen gry nHr morgonrodnad sken baki höga tallai Och snart man hörde vävstoln ' s trevn gny i raska slag, som genom rummet skalla] Och rockens surr och kardors jämna tak1 allt skött av mors och flinka döttrars händer.
Det ger At gdngen tid en tjuaarxnakt, som gyllne strhlglans till de yngre sandel Ku tidens hjul har vridit sig omkring och induetrin har in i landet drngit.
Av vavstoln syna numera ingenting, fabrikens trollmakt allt det gamla tagil A.: D % har förvisst ej heller hemmet rAd att lata barnena därhemma sitta.
De väva ej och spinna, ingen trad, ett annat varv de därför maste hitta.
.
.
Knut Larssen: Vi so en biittre, lyckligare tid.
skall drnga in d &amp; alla giilln lika.
Vi se ett-lnnd, fritt och fullt av frid, där orätten för sanningen maet vika.
I.
.
.
.
.
.
.
-.
Ur Aug.
Bebels: tal. '
Fabrikerna äro oändligt bättre in- SA sta e j skygg och blott se tiden ab rättningar för.
den socialistiska propa- nar högt var fordrnn höres vida skalla Var kvinha kampe redligt som en mal gandun än k ?ykorna f ör den ' heliga.
.
.
ordningens.
att samma ' ratt mH givas At oss allal ' R.
S.
-- Ju mera det borgerliga,.- samhullet utvecklar sig, desto niera, g d i sock&amp;- ' men framat.
I Vad hjälper d % om mor min ber om hjälp jag maste ut och egna.
krafter pröva.
Fast far och mor dock högt jag balle: kar, jag kan och £Ar ej längre hemma töva Men nar för tillvaron i strid vi g&amp;, i ärlig strävan och för alla8 trevnad, d &amp; skall vi se, att vi som nollor stil och kan ej rikydda ens v %r egen.
levnad ST1 L L E AFTEN. '
Barnen. '
7ag mötte t &amp; barn, tv4 skolgossar ernå, med lappade ltladcr, a6 slitna och grå, nen sol uti blicken, ur ögonen blå,, aand i hand de gingo Jram4t.
3..
de sjöngo en såty så muntert och käckt, Vi se föraldrad lag fran hundra Ar,: n arbetarsang, och de logo så täckt.
skall ej ge skydd och hägn H t Sverger Z1g svälten och niklen dem.
ej kunnat bräckt, kvinna. '
le &amp; t sig.
att lida de srni.
Nu.
hög en fordran ' i f r h bjärtan gå.r - men skall den komma snart att genklang %den i sången f&amp;stodo dt: ej an, finna 3.
Människorna äro dödliga, inst&amp;- tionerna äro förgängligar: folken leva vidare och utveckla sig.
.
.
.
.
Storkapitalisterna uro i saming de stora revolzdionurwna, omstörtargte.
- Ju mer dc.
sa herrar arbeta, .ju, mera verk- sanma de äro - och verksamma, äro de sa7ce~t - desto jlera socialdeniokrater. '
skapa de.
.
.
,, Iten det- kommer en dag, nar de lära sig den.
Skall snart det givas aven oss den rät1 Vät * vi blivit gamla och trtltta se ' n, som kvinnorna i andra nordanlanden?
kall de unga jylla vår plats.
Det.
skulle vinnas, tror jag, ganska lät1 om vi förstiiende varann gav handen.
?äx dig stark, Eten pilt, d u med trasig blzcs, Jiu en kampe för Banning, fXhet och Glts.
B.: M e r vår fana i stridsvimlets bmur Och tror du att en battre tid det blev, a din plati, du arbeteb sot,.
att aambiillet I miiktar bättre dana.
om röstrattskravet man igeuom drev, och det som kvinnan ekrivit p &amp; sin fana?
) e gamla, den kolsvarta fikogen ha röjt, A.:.
.
Ja, man och kvinnor skola hjälpas A t att rödja rent vhrt stenbelagda Sverge.
Och därför gAr gemensamt nu var etr %t, det ar v8r egen frihet eom vi varje.
ch sa ar det vi, som ha odlat och plöjt.
?u få ni ej tröttna ni unga, firr ' n höjt .r dyn tigg?
frihetens land '.
.Mona.
Från arbetsfaltet.
Stockholms allmanna kvinnoklubb avhöll sitt Arsmöte den 18 april.
Av den rika dagordningen vilja +i här Qterge n8,gra utdrag ur atyrelsens ' Arsberiittelse; vilken tacksamt god kändes av klubben.
Styrelsen lim under arbetshret avhiillit L8 styrelsemöten, och.
klubben hnr.,haft L2 ordinarie sammanträden, Z ' faamilje-: ester o c h 2 samkvarn samt ett.upplys- ningsmöte med föredrag.
av " friherre Palmstierna om Qen ekonomiska utveck- .ingen.
Klubben har vidare anordnat iyra ~ffentliga möten: ett den 20 eept.
med
.
-.
MORGONBRIS.
.
.
.
.
i hemmen, och wii.ll och iimh5rnnden Elalsingborgs fÖredr:ig av hr Alb.
\ Veiclenhai; jn on I Storstrejkens 1ii.rdomar; ett den 23 nov.
socinldcinolrratislta kvinnoklubl) firride hlevo cn t1:igl ig giist.
Kampen iitFö11 d &amp; d:r Knut Kjellberg förelaste om sin 10-rlriga tillvaro lördagen den 2 april.
olyclzligt;.
Oin nagot ansvar darför fal-.
Natnrlagar och samhällslagar; ett der ~ c d a f i ordf. i ett kort anförande hiilsal ler över oss arhktarkvinnor mA andra 7 febr.
i %r med föredrag av frkn Gerdt do församlade viillromna bestegs talare döma, vi kunna det ej. ' ..
: Ett tro vi oss Meyersson över Kvinnlig yrkes- och Eli stolen av professor Knut Wickuell, son: med visshct kunna saga; att n k histo.
briksinspektion i Tyskland, samt ett der höll ett priiktigt fiiredrag, vari han, aom ricn en dag siiger sitt ord om striden, 4 april, varvid professorskan Ann-Mar, naturligt vitr, bcharidlade kviniiórnai och lcvitinornas stallning till densamma,.
gret Holmgren talade om Nagra drag ui stiillning i v5rri d:igar.
JIan.
piipekade den ej skall kunna folkas annat än i Björnstierne Björnssons liv.
de dtiliga förlihllanden vari kvinnorna beröminande o rdalag.
Onekligen fingo Ett möte har hallits med fackför, lova, och e38rdcilt som Iönt !arl) eterskor arbctarlzlassens kvinnor utsta mycket li- eningsstyrelser inom de fack, som syu blev sömincr * kori~as talln ni ng belyst.
dande, cli de sågo tiina män och .an- selsiitta kvinnor, för Överläggning om: M Med siffror boris:des hiir dessa ili ii ndrns höriga utkastadc i svalt och umbäranden.
gemenaamt anordna förelksningar i Rom- p3 sin arlietnkrnfIl med l Iietalnitig ri: \ go @ itla barri och närmaste lida nöd ' munalkunskap för kvinnor,, och hat och diirmecl I ' tirktiippad 1Sng: i r betstid.
av brist pA det nödvändigaste.
Förvisso.
klubben sedan gemensamt; med dcssr 4: CX.
17 och 18 timtnar c m dygnct kandc inLinza arbetarkvinnor oro när fackföreningar anordnat fyra förelasnin Aven det &amp; ln varmed niiinnen etifhl dems niiin och anhöriga; '.
det bästa de gar: den 26 okt., d &amp; red.
K. Eriltssoi sh ka !lade sk.pddshg; ir fiir osa kvinnoi iigdo, vor0 av nöd tvingade att svika föreläste om Den nya rösträtten - pro.
fick sin vidriikiiirig, och Rumman a l ein sak, vilken, fast.
s å - rattvie, majte potiouella val; den 1 nov., varvid riks.
denna blev, ntt alla defisa I n p r iira tillsj~illogivas fiir en han3ynslös kapita- dagsman K. Tengdabl.
talade över Stock tillkomna fur att ytterligiiie kringskära listiak övermakt.
Det som .ar skett kan holme kommunalorganisation; den 23 vAr ratt till csistetis, och inte Horn det e j göras ogjort, men m &amp; vi minnas mot nov., d.3.
kandidat Yngve Larsson höll alltid sil vnckort heter, för att akyd+ oss beghngna oförrätter och, om det föreläsning om Social kommunalpolitik, var avnga fysik,, ty arbete natt och dag giille;.
med vira manlig?
kamrater Liter- samt den 1 dec., db friherre Palmatierna i hemmet det siittes inga lagar för.
IXir- erövra, vad som ar oss frhrövat, vlra slutade kursen med ett föredrag om Eör ar det p i tiden att kvinnorna sjiilva miiiwkliga riittigheter.
Må vi ej för- Kommunalskatt och finanspolitik.
Dess Eh vara med och sliftn lagar.
ICtt litet tröttas i, vira strävanden i kvinnan8.
utom har vid ett av klubbens ord.
mötcr grand har ju kommit kvinnorna till frigörclsckarnp, och mb: vi ' ej falla mo- riksdagsman Verner R y d h bbllit förc- godo, men det är nog inte direkt de det diirför att vi iiro f &amp; och röna sA drag om Proportionella val, samt dareftei lagstiftandes förtjänst.
litet fördaende av v8ra klasskamrater, ett fingerat valmöte.
Ordföranden uttalade h5reFter ett tack v5.m medsystrar.
En dag sk01a.de ideer Klubben bar gemensamt med V. .U, till professor Wickuell samt även den vi ka~r~iinpa för vinna anklang hos kvin- och södra kvinnoklubben avhallit ett Wrhcbppningen att nligot av de sanningar, norna och vi uppnå det mål vi arbeta större möte den 1 7 juni i kvinnornae av föredragshillluren blivit fram- för, ett bättre samhälle, en lyckligare röaträttsfrliga med föredrag av fru Kata som hillria, fastnat hoa bhörarna och komme tillvaro.
Dalström.
Under storstrejken ano~dna- Intresset för klubb6n ' och dess aïbe- des tvii samkväm för de lockoutades att bara frukt; R &amp; att nar klubben blir ten ar stort bland lrlubbens medlemmar,.
och strejkandes kvinnliga anhöriga, ett 20 &amp; r den &amp; r mbmgdubblad.
Efter föredraget var bal anordnad och men utomstfiende visa sitt tydliga förakt.
av klubben ensamt och det andra ge- Wr rörelsen.
Har ar en ' med de mörkaste mensamt med Norrmalms kooperativa här trhddeli dansen med liv och lust till plataer, vad angAr kvinnans.
frigörelse.
fram ' p % smatimrnarna .. kvinnogille.
Ida R. pH klaaskampens grund .. Gulingsför- Vidare har av klubben kommittClel eningar, sedlighetsklubbar ' och allt vad blivit valda; en i barnkoloniklgan; en de nu heta, röna livlig tillslutning, men Brev fran Avesta.
att följa i preesen den, lindmanska 89. fort Bom det är någonting som före- .. affären D; en till klubbens julgransfest; Inte kan det cagas att Avesta social- tages i Fo1k:ets Hus,: ar allt.
intresse en till sagostundernas julgransfest och demokratiska kvii !noklubbs medl.emmar borta.
DA är det ej roligt att hålla pA en .till att gemeneamt med kommunsty- äro lldnnde av e. k. sskrivklAda~, en och arbeta för en sak, som röner sb releen och Södra kvinnoklubben anordna ?juka, som de har pA plateen brukar ringa samförstand.
.Trägen vinner l r upplysningsmöten för arbetskvinnor.
beskylla varandra för i sina respektive Om vi ej förtröttas, ' kanske vi en dag.
Dessa upplysningsmöten ha varit tv&amp;, Irgans spalter.
En och annan gAng €B ae kvinnorna pA denna .plats s o m en ett med föredrag av frkn Anna Lind- agnder det emellertid, att nilgot härifrån man fylka upp kring vara idéer.
hagen om H u r den moderna kvinnan d i r ' synligt i Morgonbris.
Vid senaste Av vHrt arbete skall jag e j n " amna tänkts, och ett med föredrag av d:r Gurli grsm8te gjordes det uttalande, att niigon nAgot mera an omtala, ' a t t vi nu i april Petrini om Skolan och sarnhiillet.
gAng låta Sverges övriga kvinnoklubbari ha haft virt tredje Ar8möte.
.
I ekono- Ur klubbens kassa har beviljats an- medlemmar f &amp; ' hörn hur vi nh ha det, miskt hiinseende önskade vi att v i vore.
slag till Feriebarm bekladnadsfond med efter den IAnga tystnad vi iakttagit.
bättre lottade, sd vi kunde bedriva vHr.
100 kr., till Landsorganisationen under Som sagt tvi har korninit överens om att agitation merri energiskt;.
Som det nu storstrejken 300 kr., till tidningen Mor- bryta den djupa tystnaden.
Följden är ställt, ar det nästan omöjligt att nn- gon bris 25 kr., till socialdemokratiska blev den, att undertecknad fick i upp- ordna ett föredrag: av en person frirn ungdomsklubbarnas militäragitation 5 kr.
Irag att skriva nillgra rader till ~J3riss.
annan plats, d a man rnbete beräkna en samt till samma andambl genom insam- Vi äro hiir ett litet fbtal kvinnor, viss inkomst för utgifternas ' betiiekade.
ling 7 kr.
Till Telegrafverkets emigre- rom sallat oss under de röd; &amp; dukarna.
IIRr hade fackorgsnisntionerna pH platsen rande arbetare företogs vid ett av klub- \ fycket kunna vi ej uträtta.
och nAgra ett gott tillfiille att hjiilpe oss med att; bens sammanträden en insamling, som ~torverk att tala om göra vi ej; därför anslb medel ur sina kassor för vllr ' inbringade 8 kr.
faller det sig så.
svSrt, att ekrivs i vbr agitation.
Det klagas även inom fack- - Styrelsen slutar sin berättelse med egdn tidhing.
Förvissad om att brev organisation, över bristande intresse och.
följande ord: Ndgot gott har dock detta från klubbarna, som äro synliga i Mor- dar en .hel arbetarstam i .ett samhalle år fört med sig och det ar, att dm gonbris, äro välkomna av dess läsekrets, förlorat intresset för sina ' vitalaste fri- första kvinnliga stadsfullmäktige i Sverge iknll aven jag bidraga med ett d d a n t.
ger, kan nog ej heller nagra kvinnor f &amp;.
.
är en av v &amp; klubbs äldsta medlemmar.
Sist vi Iäto höra av oss, var det midt nytt liv i dem.
Det ar en hiindelse aom kommer att under den stora strid, som ulkiimpades Hiilsningnr till klubba &amp; ~nnddt runt, kvarstb till efterviklden.
Med denna i fjol; dd vi.
nödgades se vbro miin, fii- ?tt de .ej fiirtröttas i sitiarbete för de rapport vill styrelsen och klubben ' go- ier och bröder utkastade i lockouten; ioc.-dem.
idkorna, utan kiinlinipn sida vid.
nwm Morgonbris sandp en hälsning till Pemonligen deltogo vi e j i dennn jiitte- iida tills rHrt mB1 Gr vuniiit.)
H a de.
alla kamrater och viira klubbar över camp, men Ingen, av oss kan vara obe- rövat vHrt land, v i e&amp;ra det igen!, hela landet.
rörd ptav den, d &amp; följderna Aterverkade Koriesponde~at.
.
.
.
.
.
.-. '
'
MORGONBRIS.
.
- ................... .......
Ordförande: Fru Ruth Guetatem, Haga gatan 18, I V ö. g. Kaeeöreka: F r u Elin Lindley, Tunnelgs tan 1 B.
I..
.
Charlottenberg: Frkii 1Cri~t.
Giildbr~ndeeon Munksund:Frii %daGrok.
Nnutanen: Prii 1tl.z Tanborg. '
. '
.
.
.
Deje: .Frii Kri~tiiia Löv.
Ektorp: iii Nelly roi ii lund, HOgliasn, E k Norrahainmnr: J!
' rkn Elin Girntafaeon.
torp, Snthjö -- Dlcv~riis.
Norberg: Fru Alma Thorell, Kiiw,q7; tcvan.
.
Enköping: Elin Joi~nneson, Kyrko at.
13.
Norrköping: Frkn Anna.
Siiretröm, h t.
.
.
gntan 15.
Eskilstuna: Fru Tlioraoe Oleaon, 66 Eslöv: Frii Ebba Ilarietwn, Sodergatan 17.
Nyköping: Fru Ida Jotxmsaon, Repelagare Falkenberg; gofia Rylrriider, Kullen.
.
.
gatan 27.
Forsbacka: Frii Johaiina Jernetröm.
Ortviken: Fridn Bilckström, pettersvik, Sunds- ~orsha~a- lar ra fors:: Fru Elvira Pereeon, vall.
.
Oxelösund: P.ru Edla Nilsson,, Konsum- Rom.
F r h ö: Fru Signe 1; iindborg.
tioneföreningon.
Furulund: Prkn Gerdn Jönaeoii.
Persberg:.
Frii Lydia Nilas.
Ocllivara: Fru Sopliin Engman, aclr.
: A Rainniis: Frii Erika Lindblad.
, .. Riksgriinseii: Fru D ~ g n y Hedgren.
.
hlor~berg.
.
arangesberg: Frii I ' aiiiina Brogren, KBII, Ronneby: Robocka Svensson.
.
fallot ri:r 9.
Skiiralid: Frkn Ellen Ekberg.
.. Gävle: Fru Signe ~ndo; ieo !i.
N. Kungng.
&lt;&gt;7&lt; Skroniherga: Oliva Möllorgren, Gkromberga, Göteborg: Frii Klarn ' Verliago, Borgargat&lt; .Elleby.
18.
Olskroken.
Slottsbron: Frii Arina Ekstam. '
:.
Hagfors: Fru Lina Rorp, Brukot .. Smedjebacken: Fru Sanna Si ketröm, Gun- Hallstahammar: Fru A iigueta Sjiibolm, Niln, nar~.
Hasslarp: JSrii Olivia Olsson, Bageri faron.
Sprängsviken: Helina Selling.
... Heby: Pru Götn Aliletrnnd .. Sparreholrn: Fru Maria Fredholm.
Hiilsingborg: Fru Ida Rosenkvist, Kasern- Gtockholm: Fru Anna Johaneeon, .Dalagatan 52, I I ö. g. gntan 8 6. g. Stockholms siidra: Fru Anna LjungberE, Huvudsta: Fru Berggroii, Folkete Hiie.
Hiiganiis: Fru Krietinn IEngetröm.
Asögatan 109 l. iiörkcn: Fru Selma llerggren.
Sundsvall: Fru Selma UppgHrd, Storgatan Jönköping: Fru Islin Andorseon, O .. Stor, 59 (C.
P. oo~ienetrtim).
gntm 3.56..
Surahamrnar: Frkn Olga Karlsson.
.
Svartvik: - -- - - -.
- -- - - -- Kallinge: Syeter Oleeoii.
Kalmnr: Frkn Rlioa Fiire1.enberg.
Svartöstadcn: Matilda ISspling.
Kurlslinriin: Sofia Nilarim, Tekniaka skolan.
Siidra Nyharnn: Ida .Kiiioll, Sundsvall.
Karlslironn: Hulda l ienricmon, Blekings Sölvesborg: Friila Holet, Skeppsbrogatan.44.
Tidaholm: Fru .IrIelga Nord, N. Kangeviigen Fol kbltid.
Karltrtad: Martha IIeiirikesoii, Crif6 Verdantli.
38.
Karlskoga: Fru min:^ Cftldmborg.
~r&amp;dis: Frii .Jesefina Lundblad, Fristad, Katrinefiolm: Fru E:liiirrl) et Erikeeon, 8antl- TraiiBe Kvarii.
Trelleborg: Frii Matli.
liriberg, Foliete Hus.
gntan 1.1.
Kiruna: Frlin Thyra .lohanoeon, .Boetnti 81.
T ' rollhiittan: Selma Dalilöf, Jurio 5.
KJZvllnge: Fru Voiidlir Valilberg.
Uddevalla: Prii Adrr Lind, Kampegat ' an 6.
Kristianstad: Fru Aliiirr Varsterborg, LGnge.
Umea: Frii Antonia Liiiidetröm.
: bro.
Vadstena: Fr. Nyblom, Dalatröme, ekoaffar.
Kristinehamn: Frkn 151no1a Oleeon, Olsberg.
Visby: Frii Anna Nilsson, Michaelegat.
15.
Kvarnsveden: Fru Anna Johaneeon, Fol- Viinersborg: Fru Hedvig Hggg, Gaeverku-.
kete Hus.
gatan 25.
Landskrona: Fru Adn Thure~so.
N.
In- Viinniis: Fru Lina Brandt.
.
farlsgatnn 3.
Viistanfors: Fru Lina Aepliind.
Lessebo: Bertha J ö n ~ ~ o Imsobo n, Bruk Viistervik: Prii Elin Nileuon, ' Jnkobsgat.
8 Lidköping: Amna Giisbaf~ieon, Grefliu~g.
68.
Västerås: Fru Agnee Söderkviet, Stora ga- Limhamn: Frii O l i v i ~ Sjirliii, Sveavagon 87. tnn 66.
Linköping: Agnee T,ind, Tnnnoforegatrm 8.
Viixiö: Fru Stinh No:rdin, ~ o l k e t e Huu.
Lomma: Fru Aiigueta Oheon.
.
Ystad: Johanna Saseersson.
Ludvika: Frii Ernina IIaptröin, Stationeri.
\ by: Fru Elin Nyman, Kvnrnt6ips ~ a i d e l s -.
Lule5: Nullie Nordetröm, Magaein~g.
23. forening.
.
.
Lund: Frii Knroliiia Potterseon, TradgArds- !hus: Fru Thilda Weetberg.
gatan 8. dstorp: Fru Maria Erikseon.
Lysekil: Alma Daletrcim; Kronberget 2.
~g.
Malmberget: Fru AJma IJettereson, A. Barg- hebro: Fru Eliaabet ~ a r l e a o n, ', ~ o t t 28. fors lilla gárd.
htersund: Fru Beda Petterseon, Handt-, Malmö: Fru Hanna Johameon, Bergeg.
35..
.
.
verksgatan 4; Odinslund.
Harieberg:, Fru Marta FrAiiberq.
Harieholm: Fru IIilrna Nord.
Horgongåda: Fru Edla Sabel.
I handel80 sv fel i * Minneslietani ombedee Hotala: Fru Selma Franzen, Kanalbanken.
: lubbarna att enaraet möjligt till redaktionen aunkfors: Fru Ruth Johnneaon.
neanda rattelse S deeammu.
.
.
.
.
.
Utskottets medlemmar i landsorten.
Fru Anna Fredin, Malmberget.
Fru Gigne Andereon, N. Kungsg.
27, Oävla.
Fru Ugland-Andorson, Oatergötlande Folkblad, Norrköping.
Frkn Anna Ekberg, Kaptenegatan 19; - Malmb, För klubbarna att rekvirera:: ............ - ' ' socialdemokratiska kvinnoklubb.
bildadc den 5, ' mars efter ett gediget föredraj av fru Ruth Gnatafson Eran Stockholm Iilubben har 26 medlemmar för narva rande, ett ganska högt antal för det p; d i a omrbden efterblivna Jönköping.
Me1 det finiis nilgrn livligt intresserade kvin nor med i klubben och SA.
f %r mm hoppas p i det biida för framtiden.
Klubben: intog p4 sitt möte, den l ' mars, stadgar och beslutade om inträd1 i Irommiinen och kontingent samt val des en styrelse bestiiende av 5 medl.
Hälsningar till kamraterna i lande frAn Jön köpingeklubben gm Styrelsen.
Norbergs socialdemokrntiska kvinnoklubb behand lade pA sitt ordinarie möte torsdagei den 1 3 april den fr %n Sundsvalls ock Ortvikens kvinnoblubbar till alla landet1 klubbar hansk jutna värnpliktaf ragan:, Om mödrare och kvinnors stallninl till landets unga söner och den Igingr exercistiden.
s Efter en livlig och intreesant debat antog klubben kamraternas i Norrlanc resolution i frigan ..
Vi fA p &amp; sammr gAng genom Morgonbris frambära e t varmt tack t111 fru Hilma Olsson, son.
framfört denna frtiga till diskussion, e; en dag för tidigt,: utan tvärtom.
Harmed siindes en hiililsning till alls ' kämpande kamrater landet runt frih Norbergsklubben.
gm Alma ThoreZZ.
Minneslista.
.
Soc.-Dem.
Kvinnokongr.
Arbetsulakott.
Verk~tällande utskoitet, Stockholm.
&amp; @.
@ ' ' ' ' i ' '.
.
.
/.
.
.
Protokollsböcker Kr.
1.: Stadgar .i ... ...... pr 100 st: ': Kr.
3: -.
.
.
Vatriklar, ......................... 2: 50 Medlemskort ... S D i S. 2: -.
.
Kassaböcker ..................... s 1: 50 I I Soc.-Dem.
Kvlnnoklubbar.
Ankarsrum: Fru Matilda Larseon, Nybygget.
Asarum: Magda Johnsson, Nötibrane.
.
Arboga: Fru Lydia Olofeon, Kupellgatan 43.
Arvika: Frkn Lydia aberg, Hantverksg.
49.
ArlÖf: Emma Eekileeon, Sockerfabriken.
Askersund: Fru Holm, n:r 112.
Avesta: Fru Johanna Erikeeon, Elgen 2.
Billesholm: Thea MArteneson.
Bjuv: Fru Kerati Mlneeon, Gruvan.
Boden: Fru Thyra M7iketröm, jagmaetare Lindvalls gard.
.
Bombus: Pru Hanna Bobman; Björnbo n:r 6.
Borlänge-Domnarvet: Fru Gerda Fore- etrtim, Borlange by 41.
Borås: Frkn Mattie Pertlson, Viekaberg.
Boxholm: Anna Svensson, Jarnviigeetationen.
, ' Broschyrr:.
:. '
Arbetskvinnornu och socialismen.
Av Fredrik Ström.
Pris 1.0 ' öre.
Kvinnor, skaffen Eder bildningens och sarnrnansl~tnh ' gens nak t.
A ' V Fredrik Ström (Gratisbroachyr).
Morgonbris.
Pris 1 0 öre.
.
:.
.
. '
20 proc.
lämnas d 10-öre8 broschyrer och A, Morgonbris,.
Nya broschyrer aro under arbete.
...... '.
.
Rekvirera!
Gör slut på den upplaga, som nu.ifinne &amp;.
.
.
nne!
Sälj broschyren och " Morgonbris '?
Verkställade utsko&amp;t.
.
.
-- .. '.
.
'.
Adr.
: Fru Rutk Gustafson, H&amp;pzgntan.
18, f V, ö.: - m. g., Stockliolzn.: ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
--- G..
- A.
* MORGONBRIS Cdorgonbris finnes till lösnutnmerförsiiljnin~ i föl- jande nffiirer i Stockholm: - Folkets Rus kiosk.
Gigarm f uren i Södra Fol kds Kza Cigarr.
furcrna U) pladsg (latm 38, U$pZa~adsgatan 1 och Lilla Vuttugalarz i 7.
Ak ticl~olage t Gardin-Magasiiiet Specialaffar för Gardiner och avpassade Mattor.
Stlireplan 2.
.=:= Stockholm.
-- z.
- I varje arbetarhem, - C.
19 B, D. Stockiiolm.
OÄCKSTROM, Till Iantlsorten mot ostf förskott.
Morgonbris * Därför: I.
: - dar man vill följa med och förstå kvinnornas f rigörelsesträvanden, bör finnas.
.
FORLOVNINGSW~~GAR.
Av 2.1 knrots guld: Vardagsringor: Fiir g r n ~ n s vikt Kr.
i i: 15 AV 20 karats giild utan- r * 16: 25 $I och silver inuti, i t - * * * ~ 9 50: fdj.
n.
g:tr:anifsedel p2 7 s e 22: 75 10 ars ' h5llbarliet i dag- D 8 * * n 21: ligt bruk.
för 5 kr.
8 29: a5 A V briiniifijrgylld gid- g io 32: 50 iiietnil för i: go.
* * II 35: 75.
Duvringar av LefrEns i n 12 39: Filipstad fabrikat Tor 2 kr.
hos.
.
.
Guldsined, Hornsg.
56 o. Upplandsg.
Stort sortiment 5 Damunderkläder, lusliv o. Kladningar -.
Bestullningar utfilras f o ?$ ock billigt!
.
Allm.
Tel. ERIC VESTERBERG, Prenumerera på Morgonbris! '
242 201 33 40 Hantverkaregatan 40 39 Hornsgatan 39 STOCKHOLM.
. "
'.
6985 '.
äro bäst.
Aktiebolaget Stockholms Folkbank Huvudkontoret: Klarabergsgatan a3.
Kommendörsgatan ag.
~vdeh-kontor: Barnbusgotan 16.
Depositions-Ranta Kapita1rakn.-Ranta 1 5 Sparkasse-Ranta utan förhöjda priser på MORGONBRIS!!
Beställda proc.
MORGONBRIS kostar i prenu- 4lI2 proc.
rne~ation A posten helt Ar, Kassafack fr. kr.
5 pr Ar.
.
,.
.
, '.
:. '
I: 20 90 öre tre kvartal och ' 60 öre halvt ' Ar.
.
Stockholms Allmänna kvinnoklubb avhliller erdinarie möte jövaita mandagen UL.
der mhaderna maj-augusti i Folkete Hus: D-eal.
för MORGON BRIS!!
Kiruna sot.-dem.
kvinnoklubb av- W - b9ller ordinarie möten 1:ata och 3:dje minda- gen varje minad i Folkete Hus ' lilla sal kl..
.
8,80 e. m.
Styrelsen.
Goda varor, moderata priser.
Pördel- aktiga betalningsvillkor; Humant be- mötande.
Välgjort arbete.,.
.
.. * A.
S. WAHLBERG,., &amp; Tunnelgatan 17, 1, Stockholm.
Ateljé Oustin,.
Hassel backens blandning Fotografi- 61 Förstoringsa telje Drottninggatan 93.
Y.
Rikst.
36 68.
Försiklassigt arbete.
Moderata pris.
Föreningar och korporationer erhalla rabatt.
sand i dag Butiker Mästersamuclsgataa.
I l.
Diibclnsgatan 44.
I Allm.
54 41.
20 are i trimhken till porto och Ni erhåiler gratis prov A 15 sorters gott Kaffe i pris frAn 76 ö p t. o. m.
1: 33 pr kg.
.Vid köp av bel bal om 60 h 70 kg.
levereras kaffet fraktfritt vid Eder nihmiste jarn- vage- eller AngbAtsatation, mot efterkrav eller förekottslikvid.
Minsta parti 10 kg.
Om SA önskas kan .det erhillus av flera sorter iuikrvagt till esminn prie och fraktfritt, blott partiet uppgh till 60 ii 70 kg.
Anmoda Edra vhnnei: och grannar att bliva med om att k 6 ~ a kaffe frAn I.
EX. W. ' KARL BERG.
~ a d m a n s ~ a t a 61. n Allm.
telef. '
afo 83 REKOMMENDERAS.
rekommenderas s o m ett utmHrkt gott Del i katess kaf f C.
!
Plantage-Kaffebränneriet Humlegårdsg.
20, Sthlm.
.
ndungatan 5, Norrtullsgatan 24.
Stockholm.
&amp; r elegant, evartnr ej fingret, liksar fiil.lstiindigt 23 karats gnid och hr oöverträffad i Mllbarhet.
.Pris 2 kr.
Lagl.
skyddnt nikke.
Finnes endast hos Guldsnied.
L. JENSEN, Tegnc ' rgatan.
19, Stockholm.
Hiilsingborgs sot.-dem.
kvinno- klubb avliAller iriöte 1:tttn och $:die inhdn- gen i mAnaden i Folkete ' Hue ' ?sal kl. - e. m..
.
.. I
