# ID: svediakorp-per2343
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,709
# sentences: 1,110
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D N I N G F O R D E N S O C I A L D E M O K R A T I S K A KVINNORÖRELSEN.
Utgiven av Soclaldemokratlska Kvlnnokongressens Verkstilllande Utskott;.
N:r 4 April 1 I Prmitmeralionsp * is: 1: 20 pr helt ar, 60 Sre pr halvt och 30 öre pr fjardedels ar.
Lösnummer 10 6re.
i I I För redaktionen: R U T n GUSTAFSON S Hagagatan 18.
IV.
6. g.
STOCKHOLM.
Allm.
Tel. 22069.
I Stockholm 1910, A.-B.
~rbetarnes Tryckeri Annonser A sista sidorna pris 15 öre pr mm.
För expeditionen: Elin tindley, Tunnelgatan 1 B, I Stockholm.
- i deta första kvinnliga stadsEul1uiaktige; ' ratt just i vHr tid, dA sammanhangets vi gro 6tolia över dat vi veta att begrepp, didaritetens känsla blivit all t hon kommer att fylla sitt uppdrag med medvetnare inom varje folk, liksom fol- ' kvinnliga stadsfullmäktige i Sverge ar ken emellan.
Ty ett klarare begrepp ' heder.
.
.
G * om sammanhanget kommer.
att rädda ~ocialdemokrat och valdes av arbetar- kvinnan från en del klassen i.
Stockholm.
inanliga, misstag; en Det, om niigot, ger djupare ' fattad solida- oss ännu säkrare grund ritetskiiilsla.
friin en för vart tal om, att del kvinnliga svaghe- ter -- medan den kvinnornas frigörelse kvinnliga egenartens och livsintressen sa.k- yppersta drag bli ovär- rast.
föres fram av ar- derliga för solidari- betarrörelsen.
tetskänslane.
förd ju- Högerpartiet satte pande.
Nutidsmanni- skan.
h &amp;.
blivit allt även in en kvinna i känsligare.
för sina stadens styrelse, fil.
egna lidanden,.
och d: r Valfrid Palmgren.
detta ar första villko- l Den första, ' Vi arbetarkvinnor kan- na henne inte och ha icke heller anledning att anta nagot in- tresse eller arbete av d:r Palmgren, da det galler verkliga refor mer, eom skulle bli till nytta för v %rS klass.
Vi hade @ rna önskat det och sett med glädje, att libe- ralerna velat eller kunnat trygga: fru Emilia Bromées kandidatur, dA just fru Bromée ar en av de f l borgerliga kvin-.
nor, som ar ärligt s ~ c i a l t intresserad och diirtill äger en djupgAende kunskap i manga för arbetarklassen viktiga fragor.
Gertrttd Mdnsson ar, som riagt, lan- ret att bli känsligare för andras ...
.
Nen nu gäller det aven att erk kli gen .. ocksa for- djupa och till den grad förfina känslan för andra, att sam- hallsorganismen.
e j Iiingre kan.
.
uthärda att nfiion, av dessa lemmar lider en livs- hiimning.
pA.
.
ett ' 6 %-.
.
Millet: HERDINNAN.
dant sii-t, @ m., kan avhjiilpas.
Det:, ar i Icke kvinnorfias röstratt, endast de- detta avseende kvinnans.djupare kans- rt \ g röstsätt kommer.
att bli det: bety- lighet, ': hennes rikare ömhet erhjlla sin delsefulla.
.
stora uppgift.
Ellen.
Key;.
:.
m *.
e,.
.
,.
.
.
.
Socialismen tir oundviklig, ' etnedan.
Det ar lika naturligt som lyckligt att kvinnan framtrad.er med sitt krav p &amp; klasskampen, emedan proletariatets seger.
Kwl Kaazceky;.
delaktighet i sambiilleplikt och eamhalls- ar oundviklig.
..
dagen är antingen so~ialisni o.qh fri- het, eller kapita,list; i.sk iniperalism och s1.avei.i.
ISi~ii arl~ctarltvinnan, kqn egen tligen skola inse siii missrippfattiijng och cli, n; " i gon lcv.inna,, ha r !cl.
att,.
vara lik- slrall den vei * lzliga sanningen st &amp; tyd- nö; jcl IiZrför.
Kvinnans första instinkt lig och klar för dein, riiiiiil.igen att det 3ir inoders.instjnl&lt;ten.
För sitt barn ar Sro de som giva i f r h sig sin arbetspro- Iion villig offra allt.
IIur Iran hon clli diilrt, och att det diirför iir knpita- s t i soin 1iltnö; jcl Askadare, .niedan vara diigars lziira srni,, framtidens ' miin och listerna, som iiro ' beromcle a.v d m.
Men lrapitalistlrlassc:n, liltt i4,rje an- lcvjnnor, hotas .n~e ?i slaveri.
och för- nan malrtiigaiide lrlasr;, slrall försölrn tryck?
Ar det icke viirt en kvinnas att till det allra yttersta.
vidm,zlctli~tlla m.öcla att agna nilira .f &amp; timmar i t att sitt herravä:ltje.
Sil sa.tta de nation lara lriinna socialismen?
.. Ar, det iclre emot nation, man emot kvinna, i syfte hennes plats att hand ' .i hand nied ar- att fördunlda kla.sski~mpen.
Genom betsniannen arbeta för dess, förverkli- .....
pressen ocli andra spr: lr rör c1.elclarnern gancle?
O l i v e .J.onsson.
de högt emot den mongolislrn rasen, men IzapitnJisterna s (!
till att cle Et tillriiclrligt av billiga och ljitt exploa,- terade, niongol.is1za a::beta,re Iiit till landet.
Genom samma.
organ tala de om att kvinnorna 1~:onlrurrera med männen, och hurusorn lrvinnan drar ned mannens levnadsstanclard, nien de anställa gladeligen kvinnor och utsu- Eftw .seklers träkorn en trampad ätt ga dem till dt:t ytterstr~.
Kapitalister- går mot ljzcset frtin mörker och .nöd, na ta sig aldrig sjiilva p K a1l.var.
Det för att kruva sin egen so27iZara rat1 bara vil; ia dc att n.rbctni:iia skola göra.
till mann~skovarde och bröd.
Men dc lriinna icke hcclraga, allt: hl- ltct all tid.
1) ct 5.r blott cn ticlsfriign., d &amp; den stora massan alr arhetare slrall Nu kvinnorna börja att vokna och ' g &amp; inse 1~apitalis:mens vrlingheter, såsom rmot framtidens soliga jand;.
socialisterna redan .göra.
Evolutions- de bakom sig lantna tusede ' &amp; r.
processen a r oundviklig.
Den pekar hiin mot gemensamt iigandeskap till de av förtryck under skundliga band.
redan gemensamt ope:rerade prodnlr-.
.
tionsmedlen.
Det kapitdistislrz uy- stemet har hunnit sin fullständiga iit- Och prastema gycklar: p hon skapad ar.
.
veckling.
Det har filllgjort sin mis- till en lidande, laamnlös martyrs.
sion.
Samhället kan icke skrida fram- Men, resen er, kvinnor, bill friheten kar!
vägen.
och frihetens morgon gryr.
: åt längre på den Irapitali~~islra Om framåtskridandet skall fortgii, ar socialismen oundviklig.
Men samhäl- let mil gil bakit.
Eftcn det romerska Så resen er, kvimaor, i rättvisans namn, kejsardömets fall följde fem århunclra- bliv er själva, ej blott för.
en stund.
den av mörka tider i Eluropa.
Fram- åtskridandet hade att leta sig fram Ty ni bara ett kommande släkte i famn, genom sidogator ocli avvagar, sil att Forn blir framtidens heliga ' grund.
saga.
Men renässansen koni i tidens fullbordan.
Den måste nödvändigtvis komma.
Det mänskli,za framåtskri- Och sida vid sida och hand i hand dandet kan icke !bliva för alltid hiim- pi framtidens kvinnor och man,.
mat.
I för att kräva sin ratt i sitt eget land, I dag beror det p5, zrbeta,rlrlassen för att friheten taga igen.
.
.
huruvida framiitskridandet slrall fort-.
DAUD, FLOOD.
sätta den dire ' kta vag som utvecldin- gen utpekar för mKnnir; kosl %ktet.
Ar- betarklassen ar frarn %tslrridmdets klass.
Den opererar produlrtionsmed- len.
Den måste bliva den framtida ägaren till dessa medel.
Klassreginzen måste avskaffas och hela folltet bliva.
.
samtrbetande ocli sam %.~ande.
Innan detta kan bliva gjort till verklighet.
En förbisedd kvinnlig.
rättighet och b e h h emellertid myck.sn upplysning en kvinnlig uppgift.
* blidd arlxhrlzlassen.
1) c miste hl iva Den ' av lir Wiillin ~ + $ ~ t inotioneu n Irlassmedvetna.
Ii tamclc pH.
sig sjiilvd och dugliga att lech intliistrin genom oni cn n.1linii.n bosti~dsiiisyclrtion för sin indiistriellX administration.
Om --- * ' i331 Morgonbiiia ~ l i m n \ - $W.
siints ovan- arbetarna iclre kunna Iiöja sig till den- na punkt, d: &amp; .peknr rikedomens Iron- st.5oiide artiil~d, vjl.kcn först ' mr at~t Ijisa i centrering oiiiidvililigeri till iinpera.- " tSveiislts FoFltet ".
Den inneMller flera syn.
h m, till fiita1e.t~ lcn~p.ita.l.istislr,7,a feodal- punktxr, croin beröra nrbetnrlcvinnorna och diskii- regim och mnssgrnas absoliita slaveri.
i s 0 d3.rför I \ - iir4.n akt; i \ ~i&amp;: ' lrliibl&gt;sr.
'.
.
.
.
.
Det gives inge:n, rnellaiwiig; Morgon- teras.
.
.
Kapitalismens fall - ~socialisrnens seger.
Det lrspitalistislra sa.mliallet Avii- bringar sitt eget fall.
Rilredomens 1toiicent.rering tyder pk, astt i den nar- iiiaste fi:amtiden all landets industri koiniiier att lrontrolleras av några ffi personer.
Det har blivit 1rapita.lismens liktoriska l ii is si on att förXttra ocli saininanföra prodiiktionsinedlen.
De enskilda kapitalisternas strider p i det industriella omradet har drivit ige- nom iiiaskinernas förbättringar siival soiiz koncentreringen.
Men detta har ock så slrapat vad soni nödvändig tvis iiliiste ~sta,dlroinn~a lzapitalismens slut- liga fall - na.mligen den industriella arbetarlrlassen.
Då proc1ul; tionsmed- len väst för stora, för att ägaren sjalv slrulle k m n a operera dem, hyrde han hjälp.
Då hans arbetare blevo många, bley hans profit större ' och så lrunde han slutligen dra sig själv tillbaka från arbetsprocessen och ägna sin tid åt finansiella planer, eller enbart at nöjen.
Allt arbete blev lönearbete, vilket i vcrlrliglieten betyder att Iiela prodii.lrtionsmaslzincriet lades i lönear- betarnas hiincler.
Icke endast utföran- det av fysiskt arbete, utan varenda po- sition i industrin, från överuppsynings- niannens och bokförarens ned till ' springpojlrens, är .besatt med lönearbe- ta.re.
De spridda små verkstäderna ha försviinnit.
Storindustrin liar lrommit.
Tusende av arbetare äro samlade un- der ett tak.
Fördelningen av arbetet har gjort den ene beroende av den an- dre, det ena arbetet är beroende av det andra, icke endast inom en indu- stri, nien industrierna äro ock önisesi- digt beroende av varandra.
Skoarbe: taren kan t. ex. icke göra skor förutan maskiner, varför fordras en hel rad av industrier från gruvarbetet till den si- sta handläggningen vid maskinernas förfgrdigande, ej heller förutan råma- terial., varför fordras återigen ett an- tal ol.ika slags industriarbete, ej heller förutan ljus, varme och drivkraft, var: för iter fordras en, annan rad av in- dustrier, ej heller förutan föda, kläder och husrum, vilket omfattar snart sagt alla de återstående indiistrigre- parna.
Arbetsprocessen är kooperativ i or- dets fulla bemarlrelse.
Endast arbets- medlen äro enskild egendom.
Tusen- de arbetare ha aldrig sett sin arbetskö- pare, och veta ofta icke vem han är, ändå är det någon, nigonstädes, som rår om maskinerna och tillägnar sig produkterna.
Det är under sådana förhallanden blott en naturlig sak, att denna geinensamhet i arbetsprocessen pelrar till gein ensamt iigandeslrap till maskinerna och arbetsprodukterna.
Det ar blott i följcl av en felaktig blick p i tingen, som arbetarlzlasscn underordnar sig denna utsugning.
Ar- betarna inbilla sig att lrapitalisterna giva dem arbete och att de diirför iiro beroende av kapitalisterna.
Det Itan cnd.ast vara en tidsfråga, då arbetarna Till kvinnorna!
,, ' Kvinnlig bostadsin- spektion ..,.
.
8. '
____ -- - - - .- - - - _ - _ ... _ .-. -- ... - - - - -.
- - _I .. _.
.
--.
.
.
.
.
....
liIc.~~; ~,n~lc, S O I I I i Att~crilcii Iiolri.
rilwt, Sr cii gliidja.nc.lt?
yttriiig ii. \ * ucli iinnrit dct rsknri.iidc ~iietlvetimilct om clcii so- of t u, finiit.
!~ i ai:l~ct; ii.liciii inclii.
i !ialii.
11) - gicnc !ns b (4yilclsc.
31 % vi liop- JIon iGi.p (!liiir iiicxl rii.th, titt det iir piid, cj endast att iiiiitim~en J) i.EaIIcs Irviniiornas egct p!
; crili.i::n och cli.lig:c iitaiii iiveii iitt inspckticinen Iioiiliii~r rirbetssii tt, soiii koiiyiii t dein a t t iiAlla IV.
.
.
,.
ritt ske itv snklrunniga k v j n n o r Iilw till godo 11iccl allt.
detta,.
" NRr jag ", Siisom ett svar pA artikeln i. n:r 2 av vii l soiii av si~lrlriiiini ga 1iiii.n och slte suger hon, " vill ve@, vad en Iiiisiiior Mor&amp;onbris vill undertecknad saga nigra iiicd den Iiiinsynslösliet.
soiii ni1 bc- g %r fur, d !~ ser jiigl först efter, villcn ord.
Föret en fråga: Finnes det en tja- Iiö \ ~s för a t t de niliinniskooviirdiga lzyf- rengijringsdon hon lwirltar och Iiiir cle narinneförening i Stockholm, eller .. har feiin.
i stri.clen soiii p % landet iiibtte för- $ro 1i; Pi.llna.
Varje cliilc tig arlwtsre ellcr den avsomnat?
Det .var roilnia som svinn:~!
Endast genoiii 01) ovekligt ge- ~port~siiian vet ", fortsiit; tcr hon, " att han bade stora förhoppningar.
på den före- noii~di:iviia krav 16, vissa hygieiiisl;: ~ bcliii \ rcr, li5llix sinn don i gott stincl, ningen nar den bildades.
Har i Nykö- a tgiiriler lciinna hostiiclerna för alla lilcsoiii k13i sig 5nda.ii.iblr; eiil i &amp; Illen ping har kluhben diskuterat möjligheten ' lilasscr oinclanas i den riitta rilrtnin- iiniiri finnas inassor av Iiiisiniidrar och av en tjiinarinneEörening .. För att f A, gen: iiiskriinlrning av det onödiga och tjii.iiarinnoi8, som.
v:crlren; iörstii don ens intresset väckt anordnades p i initiativ övci.flöd p5 det iiödviindigil,.
el.lcr c1rii.ktens Bctyclelse vid arhetet,.
av klubben gemensamt med S.
D.
U.
K. Vissn förbiittringar ske jii redan Ingen t; elrnilt, s; Pi.lcdcs c j iicller h ci1in.r- och N. O. V. ett dtonsamkviim i nov.
t. ex. i storstiid.crnas nyn liiis.
Men betcl; ~, kan ii; oi.go.nain iii, si:a högsta f1.111- 1908, med ett utmärkt agitationsföre- liknande förb2ttriiiga.r koiiinia e j a t t iinclniiig utim f 6 r s t It l :x s s i g a: c r- drog i Amnet av fru Agda Ostlund frLn allmänt genomföras innan det ingir i b e t a r e. Ilylilra arbetare bli l) rocli~lz- Stockholm, till vilket samkvani tjana- allmanna medvetandet a t t ett visst lit- tiva, de uppfinnn och fulllroinnn silvR.1 rinnornn inbjödos gratis. '
Vi bade hop- rymnie, t i l l g h g ph frjslr liift, ljus och itrbctsverlttyg som arl.) etsiii.ctoclcr.
Om pats ett ' gott resultat av detta.
Endast vatten; fulrt- och dragfrihct, hiilso- husniödrarna jnsgge, Iiur roligt ett hus- nBgra få voro de som narvoro från bör- saiima viiriiie-a.pparater och mera dy- ligt arbete kan vara, med hnr myclret jan och hhörde föredraget, men det han- likt icke fHr vara en l y s för de rika, bcling och .intelligens det Iran utföras, de, nu Forn alltid vid dylika tillfallen, men ctt r R t t s k r a v för alla.
Vis- dA d e t f ö r u t Rr r i k t i g t g e - att niir nöjesstunden korn, .blev det gan- serligen st &amp; hiilsobegreppcn annu s &amp; n o ni t 5 n l~ t; da skrille cle lroinma.
qtt ska trhngt i lokalen.
Att ' uh f &amp; n5got Iligt hos v k t folk, a t t man aven i dcn verka onidanande 1 % sHviil Iiantverlr allvarligt samtal i &amp; ng var ju omöjligt.
förmögna bonclgardcn möter de igen- och indystri soin arki telztiir ' '.
Undertecknad har iiven talat vid tjama- klistrade fönstren och de i n h g a o h - SR I h g t .Mrtri (!
T~ii.ng.
Jiist ii~txl or- rinnor, men för det mrsia fAtt det in- boclcla rimnicn, incdnti licl; ~ fniniljcn det " ~~rotlillz t,i v " 1i; i.i.
Iioii siitt ~wiclzcn trycket av deras war att yammanslut- packar in sig i ctt cndn sovi:iiin, iiied p$ i!
Rvjnnornn ha iclcc varit pro- ning o. d. iir nAgot simpelt.
Att orga- mera dylikt.
Men detta kiin ingen diilzti va inom si t t egen tlij:a arbet.mii- nisera tjänarinnorna blir nog svart, men bostadsinspektion, endast follt6ppl ys- rkde; de lm sjiilva följt sl.c:ritrjanen och vi hoppas att den tidcn kommer nog, ning ändra.
Vad man diirernot av in- clHrför nöjt sig nied denna, i de bostii- då aven de f i t t insikt om sin stallning spektionen kan hoppas, det iir s8dann der, niannen daiiat 5A dem.
M &amp; de och sitt mänskovärde, I tid och otid ingrepp, genom villra vissa hyresviir- ni1 börja a t t uppfinna, i ~ t t ingripa; predi kar undertecknad för .. sina manliga dars sltamlösa anordningar fur dc fat- in % de p i nrlti tclz thyrher iitbi1.d~ sig partikamrater:, Upplys edra hustrur, tiga Izlnssernns bostiider bli oinöjlign.
till salzki~niii~a bost; dsi nspelrtrisw; fiistmör och alla edra kvinnliga b5kanta Men jiiiiite de incst hiniinelsskriande ni5 dc soin s; ililvstii,ndiga oller assistc- om socialismens sanningar, om solidari- missförliållanden, dem inspektionen ranch arlriteltter fil ett ord ined i 1ö- tetens makt.
Tala till dem shom kim- Iran komma a t t avhjälpa, finnas andra, sandet av byggnadsprobleiiicn; m&amp;.
de rater.
ej s h o m till viisen de dar intet dem eudast k v i n n ~ r n a själva lrunna börja verka för det änd.amålsenliga och behöva begripa av livet ' omkring oss.
B reformera.
Denna reform inuste börja vackra i stället fiir a t t gripa, efter det Jag tror att mången tjänarinna skulle f % andra tankar, och sedan siisom maka i överlrlassen och sniåningom tränga granna och obekväma!
.
och mor inplanta dessa hos sina döttrar, nedkt.
J a g nienar i frRga oin ända- Endast genom kvknornas egen mål- målsenliga och arbetsbesparande an- medvetna lrritilr och deras vaxande in- samt därmed lagga grunden till ett fritt ordningar i kök och lciillare, i ' skafferi sikt skall man ltnnnq.
uppnå., vad ingen och tänkande släkte.
Ett tack ' till in- och sovrum in.
ni.
Vilja kvinnorna i ~nstadsinspelrtion kan åstadkomma: s andar innan för hennes upptagande av arbetar- och i medelklassen vinna tid a t t varje hem fyller de hygieniska lrra- fragan, som vi tro skall livligt intressera för sociala uppgifter, då är ett av vill- ven på en bostad och a t t alla arbetsan- alla socialt intresserade kvinnor.
.
Med halsning f r h Nyköpings Kvinno- koren, a t t de börja bli mer fordrings- ordningar liksoiu alla arbetsverktyg i M. O. fulla i dessa avseenden, i stället för a t t hemmet förbättras.
Ena gången sker klubb g:m låta sig nöja med vad byggmästarna detta genom a t t de förfinas, den andra bjuda dem. '
genom a t t de förenklas, men i båda E n i Wien mycket kand och högt fallen medför det arbets besparande Svar til E D I9&amp;esserad ?.
skattad författarinna pá det sociala verkningar.
Arbetsbesparingmens rätt: soni s &amp; Först vill jag uttrycka min glädje och feministiska området, f r u Marie Lang, har för e j länge sedan phpelrat mången annan, komma kvimorna a t t över att min artikel blivit intagen och.
det löjliga i talet om " hemmet som uppnå.
endast genom a t t kräva den.
beaktad i ~Morgonbriss l.
. '
kvinnans arbetsomr&amp;.de, hennes rike ".
Men ingen kräver ' med alivar annat intresserads ar förvHnad över att e j Marie Lang påminner om å ena sidan ä n vad man själv känner som ett starkt undertecknad känner till att ' en tjana- de " övre tiotusens " sysslolösa lyxda- behov.
Först n8:r. kvinnorna i alla rinneförening existerar har sedan ' 6 Ar mer och å den andra de hundra tusen, klasser börja 1id.a av de eliindiga ar- tillbaka.
Ja, sannerligen, jag ar själv för vilka ordet " hem " e j liar annan betsvilkor,varunder Itleras hiisliga värv mycket överraskad, synnerligast ' som: jag innebörd an den av - en sovplats!
nu .utföras, komma de.
att.
bli sådana till flera personer, däribland till föitro- Men, fortsätter bon, aven där hemniet bundsförvanter, som bostadisinspektio- endemannen för en viss fackförenings- verkligen a r en eller ett par kvinnors nen behöver för attlej stanna på pap- rörelse harstiides,.
uttalat min ' förvihing arbetsplats, hur illa tillgodoses icke peret utan genomgripande omdana över att ingenting göres bland jungfru- villkoren för deras arbete!
Isur ofta verkligheten.
.
kilren.
Han svarade d % att ' det ar omöj- saknas e j ännu i medelklassens bosta- EJle:n Key.
ligt, försök ha gjorts, men de ha stran-.
der badrum, en trevlig jungfrukam- dat.
Det var val underligt, att han ej mare, ett rymligt kök, en solig barn- visade mig p % denna förening, ' enar han ar en person, som mycket- verkar.
just kammare, plats för borstning, liksom ...
.
.
plats för donen till de olika arbetena bland arbeterskor?
.
.
Kan någonting, göras?
. '
,, ', '.
. '
d förallt ilsyitar författaren att v k k a vart samvete och v %r p1iktkiirid.a betriiffande denna fr@.
HRII suger (sid .. 128): -, Man begh en +riande .orattvisa mot barnen, nar man c; %, som det i i4ra dagar ofta sker,.
k:ist:ir in dem i.
världen.
Och.
.
ingen biittring ar att hoppas.
förran det offentliga samvetet, dar det ' iinnu Eover, viickes, och detta rnr9ste ske p &amp; ett han- eynslöst, vkldsarnt &amp; tt, på, det att för- iildrarna jiritligen matte inse, vilken stor ogiiming de begi., nar de.
i sin obetank- samhet fikaffu ett barn ' till.världen.
Det mbste sagas och ropas ut fr %n taken, om ocksa Iiela världen skulle taga anstöt därav !v - Vidare piivisar författaren, vilka de äro, som ha gignet av den nuvarande barnrikedomen, och han gör hiirigenom det ofantliga motstAnclet mot ny malthusianismen förklarligt.
, Han p %- pekar vilka binder för arbetarrörelsen de barnrika familjerna utgöra, särskilt vid strejker, och huru de länder, dar inskrän k- ningen i barnantalet a r störst, ock &amp; ha lyckats - ernh den kortaste arbetstiden.
- Han framhiiller, att kvinnans förmaga att själv bestämma, nar hon önskar bli mor, utgör själva kärnpunkten och det Red.
väsentligaste i var tids kvinnofraga.
Vi- Rasförädling.
dare lämnas en mängd i hög grad in- För nhgra m %nader sedan utkom p A ' tressanta och värdefulla atatistiska ' upp- sebers förlag boken ~Raeföradlingo, föl.
lysningar i boken.
Det kan i förbigaendk omtalis, att i attad av den holländske läkaren J r, nästan alla civiliserade länder numera tutgers., (Yria 3: 50.)
Enligt anmälarens menng ar denni a, Finnas periodiska skrifter, som ständigt bok den mest be~ydelseSulla, som pi i i i avhandla dessa viktiga ' spörsmhl.
.
Och .ratal utkommit i; vArt; .and.
E n ocl h ' t .. o. m. på Cuba och i Afrika äro ny- m a n av Morgonbris ' läsare har kanskl e i malthusian~ka föreningar.
bildade.
Men: jort bekantskap mgd ett numera tyvär r] i vart land finnes varken det förra eller öga last arbete, ~S~mhlilli~larans Grund - t det senare.
S % mycket.
mer behövlig Irag~, som för ett trettiotal Ar sedai n i kr därför en bok som denqa;.
versattes till vens ska).
Boken av Professor Frey Svenson i uppsala har iandlade i viss man samma amne son 3 j försett boken med ett synnerligen val- len nu utkomna .. A titelbladet lästes l villigt företal ..
Han &amp; äger bl; a.:, Dels ' illagnad de fattiga och lidande.
Sam - 1 d l l e r jag före, att en förnyad diskiis- aa tillägnan hade förtraff ligt passat aver I E iion i detta amne %r nödvändig just nu, tir boken w Rasföradling ..
Bida tordc D () ch d:r Rutgers synes mig varaasardeles amligen i lika hög grad vara förtjäntr E ikickad att inl.eda den, dels finner jag v d e fattiges och lidancles sympatier.
C len fördomsfrihet, den vidsynthet och Ich de bland dessa, som allra mest sy - C len varma människokiiilek, ' son1 möta as böra skänka ada ana biicker sin till.
- f !n p % snart sagt varje rad i .boken, vara ivenhet och taclrsamhet, iiro de fattaigz L E; % pass sällsynta företeelser, att de till ch lidande kvinnorna.
Den nu utkom E iamman med den kunskap, .som därur a boken bör allts % i eminent grac l t alar, göra den till ett särdeles lämpligt ara agnad att framhallas i Morgonbris.
6 itudium för envar, som ' ' vill orientera Boken handlar om nyma1:husianismen 8 iig i frdgan.
.
.
Framförallt hoppas jag ?ör dem, som mojligen sakna kanne- a f tt boken skall läsae, dar det bast be- om om, vad nymalthusianismen inne.
I iövea, huu arbetsklassen.
Förnuft i ar, mil namnas, alt den utgöres av df?
1: ~arnalstringen skall bli den ännu ett iror om folkökningen, vilka i vart land I F rapen i dess utvecklings kamp.^ -- Mot lamburits framförallt av p::ofessor Knut; e !tt av hans uttalanden m %ste, ' man dock licksell samt av fru Fri6.a SteenhoH.
:) I: bestamt reservera sig.
Han synes niim- örfattaren har indelat bcken i de tre: 1: igen hylla den meningen, att mannen i; örre avdelningar, motsvanmde de tren- * egel r kunna undvara könsumgiinge till e huvudsynpunkter, fr %n vil.ka han ut- f &lt; yllda 25 Ar.
Flertalet friska och kraf- ecklar nymalthusianismene betydelse.
1: t iga män kunna nog, om de i r o ärliga.
en första framstiilles dess betydelse för il ntyga, att de icke.
väntat till denna rdividm, i den andra för samhället, i.
A # lder, och att de e j heller kunnat det.
en tredje för rasföradZingt !n.
Med be-, B ?ör detta professor Svensons .uttalande ismateriel f5å.n manga omriiden Bdaga-, f i innes intet underhg i boken .. Igger författaren i var och en av dessa Sitt företal avslutar professor Svenson ' m trangande ntidvandight2ton av, att n 3ed följande, högeligen: bedctansvlrds 1 betydavade nativitetsminshing dstad- o rd:, Om, sil iir förh %llandet; .. att den bil- mmes.
De vanliga invandringarna mot d ade allmänheten insett fördelen av ett ymalthusianism och preventivmedel be- a ktenskap med m8ttligt barnantal, varför iötae med de yppersta argument.
Fram- d ii avundsjukt behiilla visheten för sig Nu har jag vistats i Stockholm i Afii vi därför wodigt sträva Ar, men ej förrän nu haft reda pA ovar mot ett ntci %, sci ljctsl och slcönt.
xiamnda förbAllcixide.
Efter sedan ja Ej för sz.&amp;riglzeter blZva s k r i ~ i t:, Kan ndgonting göras?, har ja dar vi sådaim ej dr6mt.
- utav en tillmötesgbende person fHtt e Satta upp viirt ljus - pd stalren fullstiindig inblick i f (irhU1aiidena vi alt det lyser aven den föreniiigens bildande, och erfor die al sona ännu t$ blivit vaken n8gra vi1 jekraftiga kvinnor verkligen ly (men kan bli en cerlcmm vän.
kilts driva frfigan till ett resultat.
, D aro ~aiixierligen varda all vAr erkjinsl Systrar!
0, md saroningsljuset för sitt uppoffrande nit för oss.
J a mer och mer vå-r stig!
hysa ar ej blind för de oerhörda svhrighete Sanningen!
0, hören bruset!
-- som stallti sig i vägen vid ett dylik Det susar ljuvligt emot ~nig - företag.
saomingen, att våldet:s välde Men sedan, n i r vag blivit banad, bol zin uqdergång, går1 emot de det ej d i varit möjligt för medlenr: och att vi i v&amp;N elände marna att n &amp; sina kamrater?
Ja, ja sjunga f &amp; var frihetssåvg.
kan ej underlata att uttrycka niin föl MIR2 R. viining över att man ej en e:da gAn, 3, L fatt anmodan om att infinna 81g p &amp; mt ten eller att man e j hört talas om att up^ lyaningsföredrag anordnats.
Ty eadan, äro val i första hand nödvändiga!
El ler ar det som ~lntresseradv säger, nA Till Morgonbriti har viilvil.ligt sanfe neda n got * kulturellts i vägen?
Är da ickl tjanaiinnefrsgan kulturell?
At,minstonl ikrivna receneion, vilken vi med nöje iiiförr B, den aven knn synas &amp;; il emot radand le borde den val vara bAde kulturell ocl) m ippfattningar i fragan fran .vAr kongreas.
, I aktuell. '
En jungfru.
, m. Nar det ljusnar.
.
. '
Har du kant en gränslös längtan ~fter ljus och harmoni?
Har du kant en livsldng trängtan från dina bojor friad bli?
H a r du karat ditt sinne bZöda, under vdldets tyranni?
Har du kant ditt hjärta glöda utav karlek, hög och fri? '
Har du ktlutit dina händer uti etc vanmäktig harm?
Och med salirmanbitna titader viskat: s h, jag ur s &amp; arm!
Utan naöjlighet till räddning ut w ala~eriets våld.
Blott rgd y d s för deras vinnbag, under vilka jag är s&amp;ld ?s ' ' Åh, d6 vet du hur det kännes, nar det Ijzcsnar till - Nar i sjalens djup det tändes ljus, dar du for vill - där du sökt i dogmers villor efter ro till själ och kropp, ock uti legenders dimmor ammade din framtids hopp. '
' .. ' ' Nu skall snart den dagen randas d4 du glad och fri och nöjd vd9a.r hoppas, vdgar andas, vcigar tro p &amp; lycka, fröjd; vdgav.
tro en bättre framtid uti det förflutnas spdr dar bdd ' vi och all ultr samtid - glädjens s k h a rosor f&amp;r.
-, - -, i 3 l ' I
MORGONBRLS ' L- sjiilv, varför icke 1Ata den gA vidare dit dar den ofantligt mycket bättre behöves Skall barnrilstringens tunga baras av dl ocksh i andra avseenden mest betun gade?
s Som ndgra felaktigheter insmugit sil i boken, - meddelas härmed nbgra rattel ___-_.
-- proprietären Tange, som i~kjutit u t et ögri p &amp; sin dräng.
TvA sjuka och misshandlade driinga i Viistjyllmd bilda utgAngspunkt för ei rörelse till.
förmln för 1; janstefolket ~ k y d d.
Sabroe talar vid er .. rnilngd tal rikt besökta möten.
Den stora hamnstrejken utbryter Aarhus.
Sabroe talar .till strej kbrytarni i deras logi och E6rmii.r flerrk hundra ay dem att resa hem.
p d ---- C de.
Efter Sabrocs iinclerc~ökningar kom- ma hemska r~iissfÖrhå.llanden: i dagen ...
, ' -. -- ------ --- - _.-.
- - .. __ -- - - ._.- - .-.
_ _ ^ * - - - -.
P.
--- p.
.
1909 för Sabroe de sinnessjukas talin vid.
en] &amp; ng följd av möten.
H a n avslöjar Eb- berödgaard5aken.
Den.
av honom Ar 1007 anklagade barnhemsföresitindaren Bro avdiijas som sedlighetsforbrytare.
~ J q e r s p r i n-,z s ffiiren inledes med re- sultat att kapten Hanse avskedas och fullmäktigen Wulff avslijjas som bedra-.
.
gare.
, Betsejda ' s, ' ena föreståndarinna an- klagas för gäld mot en blind och lam Sabroe biiller 100 jutska diskussions flicka.
Sabroe fAr henne dömd till 100 kronors böter.
möten med prästerna.
Framhtiller p: Sabroe konstaterar, att bagare Errit- skolmöten nödviindigheten av att prygel zöes dotter Lilly varit förerniil för, gan- straffet i gkolorna avskaffas.
ska allvarlig misshandel, (citerat ur .lä- 1900. kareat testen). '
I I Barnet ' ~ v i d f e l d t i Hobro inisshandla: i den otroligaste grad av sina föräldrar Polisen tar parti för Sabroe.
Skånska distriktet Ur en agitators liv.
-.
Sabroe blir av eri gArdsagaro p &amp; Fyei $talad för penningutpressning, emedai av Svergcs sot-dem.
lcvinnoldiibbar han skrivit ett brev till denne vari hal hö11 sin trcclje Iconferens pii,slrclagen i.
kräver ersättnings utbetalancle till er Folkets I-Ius, B,j [almö.
.
.
.
...
tjanstflicka för den mi@handel hon fat A t t leds dagens förliand1inga.r ut-.
undergli.
Pabroe frikändes.
sags f r u Matliilda Persson ' och, fröken Emma Esldsson.
Till sekreterare val- des fru 13mnia Olsson.
Sabroe beskyller den avlidna Bahnsor Konferenson öppnades,.
av distrik- rör att ha plundrat den av honom pant tets ordförande, frölren A m a Ekberg, iatta gbrden.
Sabroe framlägger bevii som ined nagra ord halsacle, de ' narva- För sin anklagelse och frikännes av hov rande .ombuden ävensoin övriga kon- eiitten i Viborg.
ferensdeltagare, villza senare.
.i r ä t t stort antal jnfiinnit sig, välkomna.
1903.
Av brslberättelsen framgick, a t t agi- En polis i Köpenhamn, Nids Anders tationen p &amp; grund av ekonomiska.
svii- gen, pryglar ett kioskbiträde Eom oekyl riglieter e j 1cun:nat bedrivas i SS stor jigt anklagats för stöld.
Sabroe fAi utstraclrning, som under föreggende Andersen Adömd 100 kronors böter.
år.
.
.
I punlrt 2 av berättelsen; &amp; nl .. av- handlade svaret p &amp; den v i d förra k o ~ z + ~.
Kampen mot anstalten Flakkebjerg Eerensen till Arbetsutskottet i Stock- Jutar med att den: ingripne Mortensen holm stallda begiiran av ett anslag på nitate Ia.mna Flakkebjerg, seda.n 8abro.e 500 lm., f ö r bedrivande av agitation i, alat.
pil; hundqatals möten.
W n e, av de medel partilron@.-essen p ev il jat till lrvinnoagitation; uttalades.
?n skarp protest mot V. U:s i Stock- Sabroe framställer krav p &amp; undersök- holm handlingssätt, i det a t t detta ' så iing av Albertie epa:rkasseförhhllauden .attvindi @ avfärdat friigan. '
Distriktstyrelsen hade som motion nlamnat förslag om distriktets förenk- ~jänstefolkekotkissionen ti1; aiittes o. .ing, genom a t t borttaga ~1cvarta.Israp- hbroe genomdriver s:itt förslag om un- &gt;ortering och lcvartalslrontingei~t och lersökning av drängkamrarna.
dess.
ställe föreslagit en krsavgift f ör rlubbarna.
Motionen rönte ' sinitliga,.
1907.
~rnbudens bifall och beslutades i en- Hebron-affirens stormiga tid intriider.
ighet niecl denna: a t t en arsavgift riv iabroe f&amp;r flickebarn &amp; Ellen utlämnat L5 öre p r medlem sIsa11 Ii11 distriktet: enom kon.ungens fogde.
Albez ti yrkar nbetalas före januari inån (ic1s .iitging, nsvar pA Sabroe för att denne skulle i.tt galla.
för f ö r e g h n d e år.
ia förlett till mened.
I samband hiirimd besliitade Iron- Samma Ar yrkar Sabroe att offren i Perensen a t t styrelsen skall best &amp; av laetor Davidsens eedlighetsskandal skola iein personer, r tre ' bosatta i.
' il full.
uppriittelse.
, \ !talmö och tvA i landsorten.
Bjllesholmsl,iIiibben motionekadc oiii; 1~08.i tt distrilztstyrelsen mi " ltte litsiinda cil * GodhaPn.- och ~Kindetrups-barn %r nlla Irlnbbarna gemcilsam proginaii.i- iemsaffaren vacker det största uppseen- iok, inne11,Sllande 1RmpI.igh ~iskiis-.
.
.
.
.
, Under denna rubrik lämnar danska Soc.-Dem.
följande övereikt över vad den just i dessa dagar mycket omtalade fol.
ketingsmannen P. Sabroe under Aren uträttat för att beivra missgrepp och orättvisor av ekilda slag: En trängkonstapel i Aarhue underka- stades sprhgmarsch och störtade under denna död till marken.
.
Sabroe infinner ~ i g vid begravningen och utropar:, Sol- dater!
Glörnmen icke de bödlar som pinade ih ja1 denne man l s - Sabroe vin- ner barigenom att soldatens plagoandar bli avskedade, ' men far ~ j ä l v Atta dagars vatten och bröd för sina djärva ord, Prehierlöjtnant Tvermoes.
i Aarhus misshandlar en hast och Sabroe inlägger birernot en indignerad protest.
Sabroe dömea till 200 kronors böter.
Tvermoes avskedas.
1893.
Sabroe avslöjar prästerna Gode i Öster- Harnum och Ruhweder pil Helgenaes vid Aebeltoft.
Bagge avskedas. '
Sabroe uppkallar en stark opinion mot den upprörande behandlingen av sleje- husmannen s. 1896.
.Sabrae igiingsatter en ny energisk agi- tation runt hela Jylland mot den rika. '
I,
MORGONBRIS sionsfrkgor.
Ärendet hiiusköts till re dalrtionsntskottet, som inl&amp;innacle föl jai:ide betiidranile, vilket antogs n \ konferensen: I ltonf~rensen a t t till profcssorslz,zn drid p&amp;.
arbetsmarknaden, som helt na-.
IVicKscll, genoni ticlningcii " Arl~ctet " turligt gjort p r l i e l och arbetarrörelsen litta &amp; sitt vii.rrm och iipprilrtiga.
t; i.cli .i sin helhet mindre ekonomiskt stark, för 1 allt Iienncs nrlxtc i lrvjiinornn~ icke varit.
möjligt fur oss att driva agi- " D5 det ej slrullc gagna Itlubbarna syn koiiiriiiinnla röstrlittsf rltgn.
tationen ria som vi önskat det och aven '.
'.
.
ncrligen ~iiycket, a t t styreisen upp XIii.riiied voro alla förli,zncllirjgar slut uppgjort planer till.
siitter och insiinder fAgor, och son och ordf. avt-aclzacle deltagarna.
Dock kan icke med &amp; al pistas, att ndgon oginhet varit riktad .emot Skånes det ofta inom klubbarna saknas i n A. E-g.
Icdare och såledos Idiekussionen kund (klubbar.
Vi vilja endast ha sagt att l Vi Aterge iiven Arbetets refernt över kon just Skthe i början på Aret 1909 fick bli sk.ov, föred5r konferensen, a t t Jtlubbnr n: &amp; noggrant I k a Ilforgonibris, !d &amp; det .dar.
fereneene behandling av Arsberattellien ocl en agitation med fru Knta Dalström ofta finnes uppsatser och anvisningar, til Morgonbris, emedsq det ger anledning til som talare och vilken agitation, kos:ade dislcussion~amnen, 6a.rn.t a t t 1dubbar.na ii öv genmitle: orngring 350 kr.
ript.
utfyller dagor.dningen nied upplämin: Däremot har hela ~ o r r l a n d,.
västra ur niigon Imk, soni för klubben verkar gag och mellersta Sverge; icke fatt nAgon £tiranleride en livlig diskussion.
Att distrik nclig och iipplysande.
Även vore det lyck tet PB £öga kunnat utriitta under Aror, berod som helst agitation och ' dessa delar av ligt a n 1 arbetark * oinniriincrna # mera 5n.
hit de darps, alt det eaknat pengar.
T111 190!
landet maste dock.
nar möjligheter nu tills ville saniarbeta oeli .unlderstodj.a klub Bre arbete motionerade distriktet om ett an kmske givas, främst tillgodo~es .. S k h e barna, d3 ju dessa i regel till41öra Bko.m.mu slag av 500 kr.
ur pnrtikongressens till kvin ar ju, soin det &amp; ges,.
en av .de bäst nosgi~tionen beviljade årliga anlilae av 5,00 (nerna.
kr., som förv ?Itndee av det kvinnliga arbete uppagiterade provinserna.
.
I övrigt kan - I motion fran Landskrona, vari del iii.ekottet i Stockholm.
Motionen avslogs full ner arbetsutskottets medlem för södra s t ~ n d i ~ elrurii t, man dari hovsamt nog för Sverge val till de ekonomiska ' betingel- Iieiiistiilldes om utsiindande av en klarade sig ntijd i nödfall med det belopp ser V. U. haft till sitt arbete sedan lcvinnlig talare, fullt hemina i den pro- utskottet behagade bevilja, aven om det intc portioiiella valnictoden, besliitade kon- blev 500 kf.
I förvieaning orn beviljandet al kongressen 1908.
S &amp; synes det oss meningslöst att b6rja ferensen a t t den förda diskussionen ein billiga begniran hade Sk. ' distriktet inti @ att ifrilga ntt erhhlla anslag fr8n m n a t hhl en tvist om vilkccn aran s !rall tillfalla fick utgöra svar p &amp; friigan, dels p i samt följaktJigen blivit strandsatt pB medel för den goda utglingen.
av parti kongres- grund .av eltonoiniska, förhinder, dele Fröken BIcOe9.g föredrog p %.
iippmnninl oclrs &amp; darför, a t t det finnes s &amp; f &amp; kraf- Stockholmeiitekottete avslageakrivelee.
Frö sens beslut.
Skall nfigon ha - .. &amp; ra och ken Eskilsson relnterade förloppet vid 5,00 (beröm, bör det ju rättvisast ges &amp; t &amp; io- ter a t t tillgå pB detta område.
kr:e hevilj~nde pK partikongres~er niiren, 13almstads arbetarkommun, och EIilsingborgsltlubbcn begArde att 19U8, nnslagets till vilken lyckliga u t g h g bon ansi \ €.
styrclsen slrulle triida i ' förbindelse att SkAneomLiidsn bidragit lika mycket eorr diirniist partikongressen i sin helhet.
Vad det ' nu galler Morgonbris maste nieil V. U. i Stoclrholn-~ i och för utgi- ile; kvinnliva Stockbblinaornbndeii.
vi upplyea om att en skrivelse (med an- Fru Elma Daniielison förk lurade ~ i p9rson g vande av cn gratisbroschyr om kvin- nans lconiiiiiinala röstriitt.
Motionen !igen illa berörd (1) av den oginhet, varom hRl1an om att p &amp; konferensen mhtte be.
avelnget p s den hovsamt frstinwtiillda begarar Imidlas frbgm som bästa sättet att få, bifölls.
vittnade, och protesterade mot V. Utskottetr I cn friin uiEflnmöklubben inliimnód sgenmilktighet nit avghra frhgnn utnn att in Morgonbris spridd och ' last av arbetar- motion oin ltvinnlig yrkesinspektion hiimta sina i landsorten bosatta medkommit kvinnorna i. Skfine.
jämte hanvisning mening.
till ett cirkuliir som i jan.
sändes till ' enligt yrlresf~~reliominitténs bctiinkan- terndee li ' ruarria Engström, Htiganih, l ' lrtwesso ?a kvinnoklubbnrna i landet) var sand fran de, bcslots a t t giva den nyvalda - sty Lnndskrona, Jolua9zsson, HHl~irigborg, in.
f 1 relscn i uppdrag a t t utarbeta ett be.
uttalade alla sin ogillnncle förvining över V oss den 22 mars och icke &amp; om express.
tankande, p i basis av den förda di.
Utskottete handlingsbatt, varjlinte ett pal brev till .konferensen.
Diirernot sändes.
på begäran, som kom sltussionen, däri det framhölls vilrten ombud ville att man skulle förnya motioner om anpart i de 6,000 kr.
HtrifrRn avrhddi till oss phskaftoil, revisionsberiittelse över av Irvinnlign inspektriser och ansiige fru Danieleeon och fru Johanuson, EIiilaing det vara blotta parodi, a t t endast borg, t y skulle d,et n u i eieta hand beviljat Morgon bris med expreaspost, £ör, .att det tillsatta e n sådan för vårt vidstrlickta nspot, bleve pretentionerna] JA di~triktetr skulle hinna fram.
Det synes obetyd- verksamhet eannolikt alltför stora att efter ligt att upplysa om detta, men det kan land.
komma, varför det vore klokast att inte Dk0n Från V. U. i Stockholm hade aven kiirrera~ med kvinnokongreseens utskott, ju hindra onödiga reflektioner.
Vi tacka hjärtligt för: konferensens i å r inltominit en skrivelse rörande nian hellre minska distriktets befogenl-iet oeslut om Morgonbris, och tro vi att vilket för övrigt jv den fr %n styrelsen före agitationen för Morgonbris.
Dessutom hade aven på begiiran med express in- dagna minekningeti, av dietriktetir apparat av konferensens arbete.
skall bli till nytta för vara klubbar och kamrater nere i sänts revisionsberiittelse över tidnin- slge.
Vid frarnatillld prbposition beslöte- enhalligl S gens ri-ilrenskaper för år 1909.
Konfe- att protestera mot qeinheten mot de sk&amp;nske k h e.
Perkstdlande ~&amp;ko&amp;et.
rensen uttalade sin förvåning över att kvinnoklubbarna, oc:,l-i att protesten skulle for inte Morgonbris söker skaffa sig in- rnuleras av redaktionsutskottet.
komster genom annonser och beslöt Morgonbris.
a t t försöka förma klubbarna i Skåne Med ex preaebrev hade fran Stockbolm till a t t annonsera i Morgonbris samt utta- conferenson anlant cirkulitr rörando Morgon lade sig för a t t i högsta möjliga ' mån iris janite revieionriberitttelae för 1909.
Tid ' Vem av oss iildre, som varit med on1.
understöd ja tidningen genom lösnum- iingen behövde klubbarnas understöd, vilkei merförsäljning och prenumerations- le ocksk .ville ge.
Ur den knappa kassan läsningen i skolan för ett tjugutal ar) eviljades ett anslag av 35 kr.
Fru D-n samling; beslöt dessutom a t t sända 35 Breslog konferensen yrka at t M o r ~ n b r i a tillbalra minnes ej, villc,et evigt plug- kr.
till Morgonbris.
lom andra tidningar skulle skaffa sig annon.
gande det var vid utmliisningen, helst i " kristendoiiz ".
E n l ä s a skulle inla- Beslöts a t t låta trycka dagens för- ler.
- t- - ras, som det hette, .till " punlit ' och handlingar och utsända dem till de Vi anse oss icke kunna obesvarad lata pricka ", d. v. s. man fick e j stappla.
respektive klubbarna.
Vidare beslöts a t t nästa konferens lenna av konferen.een fattade protest gA på ett ord, e j heller siitta något ord i skall hållas i Mal.mö 1911 i maj månad, ram.
stallet för ett annat, ' om det 0clis8 å dag.
som av styrelsen bestämmes, Nar vi behand1.ade distriktets anhal- passade lika bra.
&amp; Iedgiv,att en sådan.
Nästa fråga blev så styrelseval.
Val- an om agitationsacalag, beslutade avslb utanl5sning iir någonting förfiirligt.
da blevo: f r u Mathilda Persson, frö- Leteamma därEör,, att vi ansago oss ic7ce Man läste och laste och taanlite p5 bara ken E m m a Eskilsson.
bosatt i Arlöv, sa ratt att utav ett anelng utanordna mden s %, a t t man ej iills gav sig tid men medlem av Malmöklubben, fru inslag At andra hbll.
Liknande svar att fundera över orclciis betydelse, ej Emma Olsson och fröken Ida; Tönsson, nhste vi ge distriktet av Södermanland- heller var iindervisnin&amp;en sådan, a t t Eslöv, samt f r u Cristina Johansson, iastmanland, d &amp; det frAn sin konferens l e t gavs nkgrn synnerligen * tillfreds- mhöll om en viss summa till ngitation.
rtiillande förklaringar, .ICristendoms- ICalsinrrborg.
.
På förslag av fru Danielsson beslöt Det har dirtill, genom förra brete &lt;unskapen blev cndiist en samling ord ' ', s, Utanläsning och kristend.omskunskap.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
utan liv.
I ni~varandc tid, d % iiiar str5va.r s5 mycket som niojligt för at1 vIicla barnens tii111~r ocli giva dcii- ti !lfAlle a t t genoni grnndf ragor ocl: i l i d dc iiiöjligheter,som finnas,, söka er vill f ö r c ~ ~ l i och l n göra först (' lc1ig den res ligiösii l a r m, kan det e j annat: in förvzt giösa liran, kan det e j annat an förvi.
na, a t t det iiiinu finnes personer, ocl; sadana till p &amp; köpet, boin I i i sarslrill hand oiii religiousiinclervisningen, soir p i allvar vilja 1ia tillbt~ka detta.
utan.
liisnjngssysteiii.
Detta; a t t .först lasa alla ord, s &amp; a t t inan kan dein utantill och sedan 11, ' 111i~ p &amp; a t t Iiisit cleiii, s i a t t dc aldrig gi " t ur minnet.
Den sou skriver dettg liar Iielt nyligen hafl tillfglle Iiöra en intressant c:lisltii.ssior: i ovaiinQinnda anini: a v prastrniin.
blar var d 5 ledsen över, a t t lzristendoms.
1tansltape.u skjutits undan för andys ämnen, sil a t t esempelvis vicl en exa.
men en del kan beskriva en bloinisa eller varav en termometer.
Hr gjord.
och, som ordcn föllo, " om lantbon 1Gi: sig a t t biirgn in sitt hö, bcliövek lian e,j alls veta, varav rotcn bc.stW7, ' Detta.
i nridcns; iï 1910.
" Rcspcktcn fiir priistcii iir ca Iicllcr n u clens~mmn soiii förr. "
- J n, vcm beror clet pk, o m inte p % pi:iisl; cil sjiilv, sorii stannat s i, 1H.nfi.t cftcr 1); viigen, ocli som i stii1lc.t för n1; t spriila upplysning envist Iiftller fast vicl gainla föra1drad.e foriner, soiii e j Iielt enlzcl t v i l l följa med utv~ecltlingen.
Ville han lära kristendomen levande, sii vacker som den ar, då tror jag nog respekten skulle .vakna igen, men så länge kristendomen blott är den döda bokstaven, f å r prästen h a det som han h a r det.
För min egen del iir jag av - den uppfattningen, a t t lrristendoinskunslra- pen lika litet som all annan kunskap bör undanhallas barnen, inen den sltall delgivas deni, så a t t den vacker kärlek, e j tvärtom.
H u r många barn ä r det ej, som med förfiiran tänka på exem- pelvis den yttersta dagen och många a.ndra obegripliga salter, som gjort kristendomen till en fasa för små barnahjiirnor, soni visserligen reflekte- r a över saker och ting, men salrnn för- mågan a t t reda u t dem.
En annan sak,.
som ju nutiden f å t t upp ögonen för, a r det, a t t detta eviga pluggande i barnaåren med utanläxor nöter u t hjärnan och trubbar a v förmågan a t t litet längre fram i livet fasthalla och magasinera lasta saker.
Undertecknad ä r givetvis e j snkkun- nig, men d å man h a r barn själv i slro- l a n och man jämför sin egen barndom, k a n man e j undgå a t t göra sina ' små iakttagelser, och roligt skulle vara a t t veta Morgonbris ' läsarinnors upp- fattning i denna sak.
A.
F r.
- Prenumerera p &amp; MORGONBRIS! '
Steinlen: EFTER GRUVKATASTROFEN.
.
I rätt hefiiiner sig.
statsministern erinrade om att den statistiska delen av utred- ~ Ö s ningen redan avslutats, men att utred- I ning nu pAgh a v grunderna i olika lan- Den av 1906 ars riksdag begärda ut,.
der för kvinnors politfska rösträtt samt medningen angaende den kvinnliga röst.
verkningarna dara v. Utredniiigen be- iittsfrAgan, p &amp; vilkens avslutande del drevs med all iskyndsamhet, m ?n var dltjämt väntas, har den 11 mar3 i an- det dock omöjligt a t t för närvarande h a kammaren berörts av hr Lindhagen uppgiva, när den kunde bliva färdig.
Hr Lindbagen, som an ' sHg sig ' ej fatt; om anhöll om kammarens t i l l s t h d at1, il1 statsministern fra:mstalla en interpel- a t t uttömmande svar pd.
sin interpella- tion, begärde ett direktare .preciserande ation om saken.
Efter att ha pilpekat, att den icke av- av vad utredningen nu ginge ut p+.
ilutade utredningen fran vissa h %ll an- Statsministern svarade härtill, att som rants eom förevindning att avd % väckta riksdagen begärt en allsidig utredning, örslag o m politisk rösträtt för kvinnor, hade aven ansetts nödvändigt att un- ormulerade hr Lindtiagen sin interpel- dersöka i vad förhf~llande natiyitet och iiktenskapsfrekvens kunde .st5 till den ation som följer: kvinnliga röstriittens införande.
Detta 1) Vilket öde .r ilar för narvarande över den tillkännagivande framkallade ett slrdrpt ghngsatta utredningen om kvinnorna0 politi.
replikerande från hr Lind hagen, som fast- ka röstratt och vilka amnen aneee av rege slog, att aktenskapsfrekvensen var .en ingen ilnqu kunna och böra uiforekae utöver socialekonomisk frdga som icke samman- lem, som!
belyste genom dtn i iimnet redan hängde med politiska förhAllanden.
.
Kvinnornas trättsfdka; 1 V I, ~nblicerade statistiska utredningen?
2) Behjlriar regeringen angeliigenheten, att örevarande utredning iiih a &amp; snart eor~i iriöj igt fullbordas, och finnes utsikt att dess igbng.
atts fortellttning .mihanda avskrives eieom Notiser.
.
.
beiiövlig eller Atminstono rimligen begrfinsse -.
.
-- ch i varje fall före detta Ar8 ntghng bringas Moderskapsförsiikring.
il1 avelutning?
Som bekant har regeringon iipydrnPit ' lit Den 17 kom stat~ministerns med den koiriinission, alm behiiiidl; tb sjiiklrnsse- panning motsedda evar ps h r Lindha- lapstiftningeti, att vei:kstilllu ii.tkiiniiig &amp; ch ene interppellation o p det ' läge, vari avgiva föralng betrhffmirle f r:tgnii: om iiio.
hedningen om kvinn@ns politiska röst-, derskapef~iraakring under etntei,ti Fiedverkan.
.
---- Kommiseionen, som bl.
a. företagit ntirmht ' utredning om en del förliillanden i tiilm maiide Itiiider.
torde komma att framlitgga sitl betaiikande i frAgen under loppet av inneva r a i d e höst.
K. proposition i ilrendet I#r vara ntt vants till nrsta irra rikedeg.
D e n o r s k a k v i n n o r n a s röstriitt.
FrHn Korge meddelas att förslag om allin8r koinmiinal röstriitt för kvinnor framlagts f61 odeletinget av en del etortiiigsrepresentanter Soni den politiska rtistr8tten tilldelnte kom munnlt.
röetberitttigade kvinnor, skulle ex iitvidgiiing av den kommunala röetratter iiveii, ~ y n e s det, medfbra utvidgad politiel!
rUstrktt.
Yrkesfarekommittdns förslag skal granskas. '
te~iallära, .teeknini samt under första Aret även födoii~rnuie~slära loch tviittcbri.
Vid Stoclzhd.ms fo.ll~sk~ollamrcf öronings scnmto s .. i.iiieii. &amp; tmi c !e bcli.zndlad~ f r8gan om uppr %ttando .av yrltcssltoi~or.
Förste iiilcdwe var fröltcn A u g u s k a I T c l l b e r g.
Tal.
redlogjorde för vad som h.ittills gjorts a t t lösa f~Hgsii .om yrkc.ssl~olor.
Astt den t a - gitB upp 65 oft~a visar just, akt framsynta - iiiiin och tlcviiinor iiisett nödviincliglicten a v s5rlaa.a, slriolox.
Utan dessa iir ilen stolta hyggnad, soni vi kalla follcsltolan, endas4 halvfärdig.
Yr.ltesskolor äro minst .Iialra nödvandilga för flickor som $ör p s s a r.
FLiok * orna f 5 i all- iiiiiiihct, pb grund lav, oinstônilighctcrna i ~Iioniinet, oj 1ii:r.z d c t niidviiiid 1gast.e.
Vi h.a vi-sscrligcii altollcöltcn, nicn clmsa 1ziinn.a c j crsatta yrltcs.sksolan, - cnicda.ii olcvcrna 4 % Pri,: dl tför unga.
De spec; icll~t k v i n n l i ~ p yrkena] %ras ej, slom nian o f t a %r .böjd nt-t tro, p5 on rolativt kort tid, u h n Lräva # of t a on flcr5rig lit-bi.1dningskur.s.
Taal.
hade i5nk-t &amp; g, att efter genomgBng- 1i.a 12 ltuwer .ett f %tal st~~dicbegHva.dc flic- kor överginge till de bommu.nda imellan.slto.
I,orna, ~ m d a n d e t &amp; ora,fl~ertalet f.ortsät&amp;a de tv &amp; följande .kurs~rna, Bom göras obligatori- eka.
För d w s ' eenare kunde man sedan .finka s i g tre dternativ.
De flesta skulle övergå till yrkwshdor med t. ex. en hel un- dervisningsdag i veckan, n %gra fortsStt.a den praktidva vndervisnlngen och e ~ ~ h W en l a sam- lad k.ur,s i n8gra; kvJnnliga yrken toch slutli- gen &amp; termstoden .erhllls en fullatandig yrkes- utbildning.
I alla dessa skolor eku1l.e aven meddehs medborgerlig undervisning.
Till &amp; ist .betonades, a t t desw tiilltän.k.ta Jrvinnliga yskessltolor m3,ste vara ko.mmua.ab och ej överlämnars %t enskilda personer .elloer före.
niingar, t y då k,ommer saken l ä t t p ' % ' sned.
redogjorde Friilcen G e ï # d la N y s f e d darefeter för d e kvinnliga yrlreslsk~olor.nas or- g a n i ~ t i o n i Tyskland.
Där .ha # de i form a v f ~ r t s a t t n i n p ~ o Sunnits lo~ sedan 40 %r.
Enligt vad som, uppgives har nu re geringen anbefallt en mängd myndighe ter att underkasta yrkesfarekommitthi förslag en ingiiende granskning. '
SA har regeringen uppdragit &amp; t kom merskollegium att inhämta yttranden frhr överst&amp;thAllareambetet och k. bfhde samtliga lan efter det dels handelskarn mare, fabriks- och hantverksföreningar arbetarföreningar och enskilda, dels hus hAllningssällskapens förvaltningsutskot ' samt magistraterna i rikets städer utonr Stockholm lämnats tillfälle att yttra sig varefter kommerskollegium,, sedan berg mästare 02h ' yrke~inspektörerna jamvä.
blivit hörda, ekall framlägga eget utlat tande pA regeringena bold.
Regeringen har aven .anmodat medici nalstjrrelseu, vag- och vattenbyggnads an ytter-Xgare Irravet: att biide manliga och styrelsen, telegraf~tyrelsen, järnvagesty kvinnligs y~kesskolor npprätt,aa mimtidigt, reken, riksförsiikringsanstalten, vatten och ' att e j d e t enskilda initiativet f k spela fallsstyrelsen, folkskoleinspektörerna, do in, utaa att de verkligen bliva, kommunala manstyrelsen och lantbruksstyreleen a t skolor, som dartil?
göraa obligatoriska.
syna kommitt~förslaget närmare i söm Eroningen uppdraog %t sin styrelse a t t pe- e marna.
titionsvis f~amför-a d e uttalade synpunkter- Att döma härav torde d e t vara tvivel na till folbkoleöverstyrel.sen.
underkastat, om k. proposition i frAgar hinner avlgtaa till 1911 Ars riksdag Men sil innebär j u ' ifrågavarande förda4 ~ o r ~ o n b majnummer ~ i d utkom reformer, som förnämligast ekulle kom mer den 26 aprili Sänd rekvisitionel ma arbetarna till godo, och da briidskaj om ökade upplagor till senast den 2C det inte.
Av betsavtalsförstaget, son aprik.
Därefter bestammes till tryckning nzer un något annat behöver granskas u p p l a g a n s storlek.
.
v h a r man inte utlämna fiir ' en a l l m ä ~ V &amp; tidning skall val säljas i mas sor vid alla wia:jdemonstrationer övej kritik, anmärker med ratta B Soc.-D.
B hela landet?
Agitera för Morgoltbvis.
Kvinnlig y r k e s s k o l a i S t o c k h o l m?
I nov.
1909 beslöt dratiseln~mndens l: a av- delning tillstyrka hos s t a d d ullmaiktige ob- viljaiidet av 13,000 .kr.
%rligen till förening eller enskild pers,on, som vore intresserad s v altt uppräkta en yrkessltola för kvinnor O Stockholm.
Fredrika Bremerförbundets sty- relse har nu i n g i t t still stad~fulJ.maktige med en plan till kvinnlig yrkesshla.
Undervisningen al~ulle, enligt förslaget, Idggals a %, a t t den komme a t t; b ?bringa en facbniiissig och SA vitt möjligt .fullständig iom innehar skrivna e ' ler tryckta bandlinpar rö- u.tbildnjng i liinne-, Manniqgs- ooh skradde-: ande förra Arets lockoiiter och e t o r e t r ~ j k riktas, risömnad.
I samtliga Iaok f ö r e s l t t r e b i g a ilcurser, .avmdda a t t p&amp;g &amp; under veckans sex larmed en vadjan a t t dessa handlingar inAtte iverliimnae till ' Arbctart.örelsens Adriv ennraat arbetsdagar.
Vid sidan a v donna utbildning i sömnads- nöjligt, et!
att arkivet, eom a r Arbetnreprir- yrkensa ing %r i s.lcolans fönsta &amp; rslcurs aven; iete och Landec:rganimtionene gemeneammn under visning i # husliga s p l o r.
I närmaste anslutniiiig bill det praktiska arbetet pAg&amp;r ' öretag, m i t t e kunna datmed ge en m (lj igset ' ullstandig, trogen och intressant bild av tooi ' ebislr undervisning.
Denna ~ m f ~ a i t t a mo- r dersmU, ekmorni, %ygien, samhall.slaia, ma- leeea valdiga btindeleere oreaker och förlopp.
lireninis- och irhetarekommunen stydser samt envar intresserad, -- - -- -.
p-.
-. --.
- AIll, iiven det till s,yncs obetydliga, torde Iverliknnas till arkivet, siirekilt, .. slrriveher, i original ell:er b&amp;tyrkt n v ~ k r i f t il1 och frAn arbotugivarna och dera8 organi k intioner, cirlculiir och rncdd~lr~c2nndm, (tyck ta 6c b akri v- ia, frán art~etegivarna och deras.
organieatio- i er, protokoll Over ~torwtrejks- ' och lkkoutut- gkotten~ ennimantriiden och möten,.
cirkutiir och n$ischcr oin möten och andra ingeliigenlieter, tryck ta och ekrivna, jörbin4c %se ?- för intrii.de.
i arbete, annonser och inssndaye, i tidningsurklipp sller helst, hela tidningeexemplar om möten m. in.
(datiim torde noga angivas, dar e j fiill- Wndigt titlningrcoxemplar siindesj.
Med hopp om a t t donna vadjnn kommer att beaktau f &amp; vi hemetalla att sgndningarna m&amp;te ske omrdclbart eller snarast möjligt, till ?agn tör den storstrejkshistorik, som för nar-,.
varande a r under utarbetnicg.
Btockholm, Folkets hus, i mars 1910.
För Arbetarrörelsens Arkiv: O, Borge.
... ' '
' ' I mormors Ii.
.
.
.
.
(Dialog.)
::, I.
.
.
B.: Jag satt en gHng uti beundran tyst 3ch hjiirtat klappade .si .l$ut i barmen, det var niir talar ' n viildets makt belyst, nar för det sanna käckt han höjde arinen.
Kan hade talat över g ~ n g n a da ' r med gamla tiders grymma orättvisa, 3m murket eamhallsskick, .som an ar '.
kvar, det enfalden ännu i dag vill prisa.
Han, hade talat högt och oförskriickt 3ch synat lapp vid lapp a.v lagens tiicke.
Det s l i t n a h a n för blotta ' ögat bräckt x h sekelslumrare i has ' t: han väckte.
, Som bror till bror; - .s % slutar han sitt tal, 3ch rösten blir s &amp; varm, " s~ full av iver, D vi eamlas bröder, i f r h höjd, frAn dal tills riitt At alla, gamla Sverge girer !.
3 % gick han ned.
Appliiden d h a r högt,: y talar ' ns ord det väckte bundna sinnen.
-.
De f l e s t ~ av ~ ~ A r a kvinnokliibbnr iiiAste lid eiiia fester iiiod, egna k r n f t e r ~ eöka ut.
ylla programmen, och n15ng.n ghnger kan det 1.3. saknas materini.
Morpoiibr.i~ hQr med nöje, v en kninrat tagit eniot.~vnnut&amp;encte vaukert iinktn och vtllskrivnn dilrlog, och tro vi a t t len pR r n h p s kliibLEeHtut~: kan bidraga va- ontligt till en god etrmning.
Som den # r h g delae den ph S n:r.
..,.
.
&lt;.
MORGONBRIS.
.
.
.
-.
.. -.
...
- .. - ..... --- .. -. --,. --- .- .. - ... --- ..... - .q.
- - -.
-- .-.
- - - A.
- Men dock, riiir krimpen stod, gick än d€ Det blir, väl bättre även ' diir en g&amp;ng v trögt, konimunen bör val stiilla ~ A ' n t till ratta 3 ty gamla fördomar satt än därinne.
A.: Ja, viinta du, dig tiden ekall bli] &amp; ng r Da talikte jag:, Kan mannen handla si men dar bör kvinnorna eip vilja säVa I vad kan vi fordra d % av varje kvinna Fins an det u-iiiii som endast vill se pd Ii nar skall d &amp; kvinnorna de sina vinna Dar skall vi plocka fel och brister fran de macnen med sin Byn ej maktar skidi 1.
At fattigghrden giva annat namn DA ha vi an ett falt; e5 stort, att BB att vila för den trötte dar mil rAda.
dA ha vi ock den vildmark vi bör, röja.
B.: B.: Ja, du frfï Iiinge pA.
katedern st&amp;, i m h g a Ar ännu din.
stamma böja.
Ja, kan I härvid göra nAgot gott, da vore allt ert spring till nAgon nytta L.
Jag skulle r8da som en gammal van: g &amp; Ater till din mor och henne tjiina.
Bliv vackert stilla, ej p % möten ränn 1At männen dryfta lagarna allena.
Jo, nar vi litet mera kunakap fktt skall krogarna vi ock ur landet flytta L.
A.:, B.: Nu pratar du för högt, min kara van 1, i dessa tider göras inga under.
Det passar ej att kvinnan här ta ' r vid Diirför din egen litenhet bekänn, ' hon tige still och bör sig höviskt skicka ty folket vill ännu ha glada etunder ty mormor sagt: I hennes ungdomstic.
dH var det andra tag i varje flicka.
Hur ekulle det g % till vid kungens hol V 3m Icke i kristallen vinet lyste?
Nu skall de springa uppA möten jam Upp &amp; kalaserna snart, gästen sov och diskutera eller ordet föra.
Dm icke vinet glädjens gudar hyste.
Nej, r %dde jag, sá sade jag bestämt: .Lat bli clct där, du annat har att göra l: All munterhet dA skulle stanna av ch fröjden evinna.
hän i kapp med vin den.
Är da ej nog elände i vHr värld A.: att sonen eka ' ta del i dessa strider?
Förr gick han stilla vid sin plog ocl rank, att all livsfröjd skulle g &amp; i kval 1 harv, &gt;ch ingen mer f % glädjens ros p5 kinden!
At nöjd sitt sill och bröd i lugna tider kan nu.
m h g a tusen landets barr l %rutan vin gS1 glatt p &amp; livets bana?
Och andii trallade han visan glad, Vi insett, att med dylik fröjd ett garr 1 steg upp med soln och skydde ingei .agte ut att enärja, där vi minst det ana möda.
.
.
-.
-.
.
.
-.
.
.
.
- .. 9 .- Jag fragar dd, om allt vart m ' yckna ..: sspring~ har givit hemmet liittjanY.sl6ti inne?
Skall an du pastri: sdet gör ingenting om epriten grumlar barnene ljusa minna?,.
. '
.
:. (Forts.)
---.
--.
.
.
Alla kvinnoklu bbar b ö k tillhöra det socialdemokratiska aibetarpartiet.
De klubbar, som ännu icke- iiro med i partiet, bora snarast upptaga till be- handling fragan om anslutning till ' sina respektive platsers arbetarkommuner.
...
Ir moralen tlensamma for man ich - för kvinnor? ".
, Frankrike &amp; r ett av de europ&amp;ska 1 % ~ - der, där.
kvinnorörelsen senast.
fatt fot- faste i det allmänna medvetandet.
Sam- hällsförhållandena och den traditiondla uppfattningen av förhållandet mellan man och kvinna lade under '.
15ng tid hinder i vägen för hela den tankegång, som burit kvinnosaken framåt.
Sedan ntlgon tid kan man emellertid iakttaga en avsevärd för8ndring i detta avseende, ' och det ser nästan ut, som om.
ett om- I slag 5ver hela linjen ej skulle l i t a vaiita pA sig s i länge.
Ett av de nl&amp;n; ateck-!
nen p % att ett sådant omslag, förestår.
: kan möjligen finnas i en enquete, mm 1 tidningen La Franpise satt i g h g.
.
Den fraga, som tidningen utsänt till 1 besvarande, g&amp;r ut på, huruvida kvinnor t a ch man kunna anses underkastade sam- A.: Kur mllngen yngling, 1; &amp; förhoppning rik l ma morals bud.
och fordringar.
E n Men ' nar a v arbete han nedböjd bad fA stanna kvar i torpets stuga röda, trin hemmet drog att pröva egen etyrka l mängd författare och författarinnor, ' la-) ch dock, ej mer sin rhoders stolthet lik l kare och advokater lla låtit.
tidningen lan föll sH fort för vi (et, du hora dyrka, 1 publicera sina åsikter harom.
.. Och me- den stuga, som han lart att älska aA, t jan den hävdvunna, allmänt gängse mo- den tegen, som han själv fran stena] l ralen i Frankrike hittills har varit,, att B.:.
röjde,.
i iktenskaplig otrohet frbn mannens sida; St vara att för mycket milngen ta ' r -- den lilla vr&amp;, dar helga minnen s t 4 i nnebär ett ringare brott än eddan f r h) j skall de skötsamma för detta lida.
dar tankarna i.
livets afton dröjde, Commun och land en saker inkomst hal: 1 rvinnans sida, sh äro niistan alla de ekatter, som fran ' deesa drycker glida,, t iillfriigade ense on1 att äktenskaplig otro- 1 let ar lika brottslig hos m a n n k som nar d &amp; han bad, med röst av tárar kvävd!
1 los kvinnan.
A.: att i den etugan fA .för livet stanna, Man marker strax av dessa svar, vii-.
den jag har eett: Mest ~ k ö t s a m ar den i d &amp; ljöd det blott: .Ur stugan blir du 1 ren genomgripande förändring, ' som för- man h&amp;vd rars hjärna rueets makter icke binder.
E iigghtt i .den franska uppfattningen se- till fattiggirden du och dina granna ' lr Itt landet se ' n pil, branvinsmedlen vann c lan Alexandre Dumas i epilogen till liir se v i ocks % ett det stursta hinder.
l ~Claudes hustru, skrev sitt berömda:) I) Tuelaln (döda henne!).
Enligt Dumas ' SA var den lön han fick viest var r lppfattning har mannen riitt att ~~tplAna den bral Ett hinder ' aom akall falla, aven det, k iustrun ur tillvaron, om hon brutit den Med värk i rygg och leder stela ör.
nyktert vakna svenrska miin och kvin; a iktenskapliga troheteh och krankt fa- p i h %rd madrass han skulle pilan ha ', nor.
- r niljens kra.
Hon förtjänar e j 18ngre och rum han fick med socknens dirar ri bryta ny en vag, o@h vAra fjät a itt leva, hon ar ett dbligt exempel för dela.
j följas skall av slav; ar och slavinnor.
L mnen och ett farligt sällskap for .man- n ien.
&gt;.Döda hennels Altin ' manilen 14 rkall där blomstrai hem vid hem i 8 jalv -?
Om ' han bryter snmmn iik- Ar det en lön för Iiinga Arene flit, frid, c t enskapliga trohetsplikt - ja; db iir det om s % det drabbar mannen eller kvinna?
är dryckenskapen: icke längre rasar.
e n helt annan sak.
Denim .Asikt synes Skall samhället belöna sA dess flit?
' ar modere plikt: för nykterheten etrid.
nu vara alldeles förAldrad.
I eiq~ki ' ten B.:, 118 du föra barnene framtid mer ej fa- skriver t. ex. Paul Bureau: ~ L i g e n och Anej, dit bör ju viiitten.
vägen finna.
sar!
den allmänna opinionen tillerkanna den ' ur:, l - I - b m
_ 10.
_ ....
- .- M O R G O N B R I S.
-.
-.
.
-.
.
.
-.
-- _.
- - _.
.
_. -- ..
.
.
- - - - - e-.
.
bedragne iilrta mannen vittgAende rattig- lieter.
Men niir man analyserar dessa, upptäcker man, att vad som galler som m riitt.ighet ej ar annat än v51d mor den naturliga plikten att viirna kvin- nornas.
Han talar vidare .om svdr hed niska uppfattning, som är eii rii och egoistisk, att en gentleman ej kan till- liimpa den i livet .. Gertrud Månsson. '
Valfrid Palmgren.
.
.
.
.
I:: 20 kostar det a t t f4 Msrgonm hris kela aret genom posten.
. '
Från arbetsfiiltet .. Som en fln dam.
Ur s Arbetet s hämta vi ' följande t.?
lande bild ur livet:.
Den rika och förnäma damen hadc börjat s10 ~ i g pil välgörenhet, och en dag skulle hon bjuda en fattig liten flicka pH kaffe med dopp hemma bor * sig.
Den lilla flickan kom och upp- förde sig mycket stillsamt och ordent ligt.
Men efter den andra kaffekopper började hon leda in samtalet p &amp; per.
sonliga ämnen och sade till den förna.
ma damen: - Arbetar fruns man?
-.
Ja, naturligtvis gör han ' det, sva rade damen en r mula.
förvanad.
-- H u r manga barn har frun?
fort satte flickan.
- Tvll, svarade damen ännu mer2 förvhad.
-- Super fruns man?
ljöd den l i k flickans tredje fraga.
- Men kara barn, vem har satt e &amp; dana dar löjliga frågor i ditt huvud?
utbrast damen.
Jo, mamma sa, att jag ekullo upp.
föra mig och tala som en fin dam och ' alla fina damer, som besöka mamma tala e % ' dar till henne. '
- Gynna Morgonbris ' annonsörer!
Alla organiserade arbetare bordelata det vara angeläget, a t t deras hustrur eller kvinnliga anhöriga och kamrater ägde ock läste arbetarkvinnornas tid- ninp MORGONBRIS.
] ?rån Sundsvall.
.
.
.
.
.
.
.
F r å n Trollhattans kvinnoklubb.
Soiii clet iir ganslra liinge sedan d ~ t Den 1.3 febr.
Iiitde vi besoli av frii var synligt något f r l n Sun.dsvalls Agcla Öatl.imc1, soin höll '.
föredrag vid wc.-deni ' lrvj.nqolrlubb, skal1 jag försö- e t t a v Iduhben anordnat agitations- X föreclraget frainliöll fl-u Ö. lra a t t med nagra rader ge tilllr " ann8 möte.
siirslrjlt till kvinnorna.
clen - nytta de .. a t t vi leva.
.
Klubben lliar under det ghngna aret kunde iitriitta i ilet samhiilleliga arbe- f å t t en ganska stor tillökning av med- tet, genom a t t göra brnk, au, clen för, lemnmr.
Dessutom h a r f r u Tiirnliind dem n u utstriiclrta komiliianala röstrat- Bildat 3 n y a klubbar i distriktet.
Dessa ten.
Föi:eclraget, soin franisacles ledigt tyckas vara ganska livaktigii,; ~Girlrlubb och förståeligt, mottogs av publiken har varit inbjuden till gemensamt möte nied taclcsanil~et.
Vidare bjöds på sang ined två a v dem, vilket varit till både och delrl.aination a v ett par nianliga, ocli musik av nöje och nytta för oss alla.
Klubben kamrater f r å n Göt ' el~org, hbr anordnat flera fester till förmån orlrester.
Efter fömdraget utdelades för vart jmrtiorgan, " Nya Samliiillet ", broschyrer och slildes Norgonuris, vil- sanit för Fol.lcets I3us, villra alla varit ken, efter !den priilctiga agitation f r u ganska lyclracle och liar lrlirbben cliiri- Ö. gjorde i föredraget, Iiade en stry- genoin f a t t .l andel.
i tidningen samt Ica.n.dehtg~ng.
.
.
n8gra i Follrets 13.1s.
Oincde ' lbart e f t e r mötets.
slut höll.
Meulleininarnas intresse f ö r Itlubben lrliil~l~en enskilt möte,;, cliirvid 4 n y s.
nr ganska stort ocli h a flera.
intres- nied1ei.iiii1.a~ autcclinacle .sig.
A lrliibb- santa ocli la.roriltn fr&amp;gor i såvA.1 sexu- mötet ' 11el-iandlad.es clet cirlriiliir, soin ellt som politislrt hiinseende behand- koinmit f r h iitskottet, n.iigloteude 31or- lats.
.
E t t stoqt allnYant möte liar va- gonbris och besliitad &amp; det a t t höja rit anordnat f.ör behandling a v frkgan upplagan ined 25 ex. och s; " iledes re-.
om ' " Vad vkr tids socialdernolrrater ut- 1.tvirera 1.00 ex. p r manad.
Aven gjor- rattat för lwinnorna "; lav den förda des clct i~tt; i,la.ndct, +tt om det m s e s ~liskiissioncn fïaingiclr.
r ~ t t dct s5 gott iiii ',; jl igt i1.1; t siil; ia.
flC~ !i~ nunllncr, ~ {i, ' soin vilr lika meil " O ".
Detta ii]: iloelc s k i i l l ~ i:ij) j) li.~.gii.ii y tt * cisl igii.1 ' ~ ö k t ~ ~.
en .friiga, soiii bortde mera genoi1ig; " len- J a g vill nu siiiiitidigt r i k t a cn nia- de dislruteras, kanh.iinda a t t inannen ning till kliil&gt;bnriii~.
a t t mcro agitera d l börja valrna till insikt om a t t Sven för Morgonbris.
Det as, icke n o m e d kvinnorna h a en " sjal ", villret h a r ve- a t t rekvii-era s2 rnhngn cs., som med- lemniai-na iiro, utan vi iiiiiste Eveu lat förnelras.
P &amp; sistone i dessa dagar h a r allas sprida ticlningen iblancl a l l i i ~ n h c t e n, vår " Kata ", stadd p &amp; " korståg " ge- s &amp; a t t alla nia Isro sig först5 vira.
noin Norrland, även liiigsvidat oss med idéer.
n l g r a iappbyggliga o r d; Iion.
höll n i i m Rftci.
kliibbniötct firaclc Iilubben sin ligen Gredsng över iirn.net: " Sociidisin trc; fLrjgn t; ill.varo 1ncc1 cn ciilzcl fcstlig- cxli lcristcniloni. "
Ä.vcii, oin riinii ickc Iict, till vi1l; cn pni.t; .iviiiisie~ * inbjiiclits.
till alla clclir l a n jnstiinimn inccl f r u Redogörelsen över kliibl~ciis rirbctc Kata i detta föredrag, inbste nian dock iinder sista å.ret iitvis (?
: clc följaiide: beundra hennes oförsl&lt;r~iclitliet och sto- Kliibben; har iinder gret 1iHllit 23 odinarie r a energi, niit det giiller a t t bekämpa det best&amp;end,e samhiillets orattvisor.
möten.
N5gra !niiiten lm IiHllit~s gemensanit Hon blesitter: ien förinagn soni fH, a t t nied Soc.-Dem.
UngdoinskJtibben, dörvid fö- på e t t slående och niedryckandc siitt reläsni-ngar och - &amp; .&amp;ussioner förekonmit.
nedgöra och rycka masken f r å n ansik- Dessu-tom liar bnllita e t t offeqliit möte med föredrag a,v hr Gustaf.
~ l a r t z e l l over &amp; n- tet på den brutala lrapitalistlrlassen.
ne: nXvinnornn o &amp; koopektionen.
* ', J a g f å r n u Blilta för denna &amp; ng ined K.lubben deltog i .8iets 1,:sta-majdemon- en kamratlig Iiilsning till klubbarna landet r u n t f r å n Sundsvalls soc.-dem.
stration, dock icke s&amp;n ' egen förening, utan aaml-ades under Jogen ' ~ndGllts pv N. O. E kvinnoklubb .och fana.
.
.
S. '
' ' ' u.
- ----. -- - ----.
- - -- _ _ _ ___ _ _ - P - - - - - - - I den nylcterlietsdamoiistrstion, soni bölb.
.
.hiir i Fornmar deltog Itlubben soin egen ' för- Brev från Lund.
ening.
Kliibben Iiit för tillfiillet .förfsrdig3 sundsvalls och ~ r t k k e n s so~.-dem.
k ~ i n ~ o k l u b b ett stn.ii.dnr, vit.t .till fiirgcn, med Insltnip- Liinds ltvinnoltli~bb firadi: s i n fyr$ tioii: ' JK \; ii~nor, upp till saiiilinpr för ett nyk- ha dis1riiter; zt vii.i.n~~lilctsfriig; i.ii och arigu tillvaro inhtlagcn.
ilca 7 ninrs tert och f r i t t sl %k+c. ')
Vid miiinia .til.lf; illc cliirvicl gjort fijlj; i,ade ii.ttnl; incle, som mcil cn cnkel fest.
Undcr &lt;lc f y r a Ar, spriddes e t t upprop av följande lyz !else: genoiii Norgonbris ni1 siiilHes till samt- O som p g %tt, hamr ltliil) lm~.
ticltnls vari t ' yAllt t.
odi diiligt, som förn; rar, föratör liga varit ~vinnoklribbczr: ttt tl.islzutera, g a n s h.
stor, s~irslcilt irur ier.
tlcn f örsta .och dogeneerar oss, m %stc vi motarbeta.
och f a t t a beslut uti: tiden, d &amp; lrliibl~cn rii ' lina.de .. ineiiiot ett Intet a v allt vi se,.
i r viirre an r-u~sdryc- Upprop till alla Itvinnoklribb~r akt hundratal iiiedlciiin~i,r.
Men hiir, som kcrna, t y i dcni 3 ~ r f a l l a kligen tusentals diskutera frkgan annorstiidcs, har clci; vs~:i$ sv#,rt a t t offer.
" om mödrars och kvinnors s t a h i n g till lan- h8lla int~:esset iippc; i iiicclclt~ liai.
Nöden o d l fattigdoinen ö.kas gcnom dcnna, dets unga söner och den langa exercistiden ' '.
doclc Itlubben sedim rii.1mri.t ett trettio- hcmmcn fiirstöras och nfinniislcoriias samst:r DIi don o!
!ltiiligt Ihngs viirnplihton i Svcr- tal ii~ecllciii~i~; ~r.
Trots dct ringa nicd- lidelser vakna ocli koninia till utbrott.
cl; ilib ge ar fiir d c unga miiiiimcii o11 tid: i.v Gvcran- leinsnntalct, och j föl $1 cl; iri~.vm Fiingolscrna och dDr.liiiscn fyllas .och aktil- strlirigning, och obrliiircïi~ lidniiilcn - s; a.iii t f iir elronoini, h a vi clock försölrt u t r H t ~ a turen lidcr gcnani rusdryclrsflodens hiirjnin- mödr:~r ocli kviti-nor cn tid av ~Itvnlfoll anp- nAgot.
S5 till cscinpel.
lycladcs det, lan ~ c l 1or80 i lodi 4iiIs iiiRngcn, iing: iilan uirilcr a t t ' &amp; r 1907, p. % initiativ a v .lcliil~l~en, gar.
p:.
plat- Ilcn d-et varsta av allt iir a t t barnen Iida sin exwcistid gorioiii övcrnnlsi; iiRiig~ii~ig och organiscrn.
tri l&lt;hii.~l) ~tcrsl~0~ ?11 (2 meat, dcls genom dcgenemtion, dclls gcnam brist fil1 ?g Jiik:i.rcv:~rd &amp; dr:t,gcr sig l i.vstiils sen, vidiw; ha, stora q.nstr.4ingningri.r.
.
sjiilccloin~r och Sven ildaiid cliid~cii, isii vilj; ~ gjorts för a t t orgnniser; l tjan; i.rinnorn; i, van3v5rd i .Iicm och saiii hiillc.
s,oni iiro .de v.iiriipIillctjgas .möldr:ir clock utan resultat.
13 ' lelera storit agil.; al ..
* Tuseiiltds exenipcl kunna vidaro franifii- vi k~~iiiiior, raa a v tusdrycker~nae .härjningar, mon detta ocli aiiförvirrii tcr, ropr II t till Sv~orges alla m %n tionsmöteii h a li; ' il.lits, vjllri alla varit och kvinnor, a t t d c förcnar sin röst micd oss gnnslra talrikt besölzti~.
m5 vara nog.
13. klnbhcris h s f c s t i fjol.
llr7,11c in- Vi uppiiiana iiiirför la 11 a ~kviiinor ' a t t ge- di Jijii1p; r till a t t aw1caiTs h i i tortyr, aoni cllcr qdl&lt; &amp; atit f5 t i - hjiiilits dc.
liiir @, plil1.scn; i,rl) ctsliinas nom sin a r ~ s l u t i i ~ i till q nylctortlicborganisa- Iietor ~iir~~i~pliktfifjiinat tioncrna visa s i t t iiitrcsuu för idóorna och ilcn for 8xcreismi miiiisknd tiJl diiigst cn mii- liiist; riii *.
Vit1 dcl,l;; ~.
1.
i l l l ' Iillc.
spri rarlcs iirgon iiiiiilil fiir (l (: i i i l ~ ~ i i ~ ~ i l i; i s ' l.
i ~ ~: v t i i u ' ~, dcllxga ii.
: irbctot iii.ot s:rtiiliiills~ficnilcn, mot und v:~r,jo Ar.
i FI %.II: ~,Il:r cxor&amp;qd:rl.sor i I:riiilct .i iig: " ~ v; ~,r,ji: h i d ~ v; I.
(' I (1~1; gIimllilc ii.11 il1 i g 0c11 .I (: ' Ii; i 111- ' allcoliolcn.
f1,; iii- Gon,oiii agit~t.ioii och arbcto ghr viigoii till kr i ti !diiiiig:~r~i:r 11iiilcrr3i.l; talscr w i dc i~cr.liör- lig s1,) is.
A vonsii, gjoi.vios (; II lzr; ~ sf; i *; i,iig~~ing iiiiilcr s1; oi:sl; i~j Iccn !.
(' Ii.
c1; t riisdryc ' lis fiirbuil.
Gc~vaiii ... iiislu.t~n iiig i d:ig i E1olkc ts sig: dc11 diiligt t~illroilda offcn t1 igf; iriiitc ii.iiorcln; ~i~rlcs till vin norna^ d~.11~011str:~ti~oii~s1c~~l viya ni L i p f 5 ~inilorlt.
: ~qtn ch otillrliclclig:~ itii.atcn, clct r h sprILk, var- Iiils storii.
sal, soin var.
till tr; i,ngsd stora symp:iticr för ~ a l c c n.
~ ' mcii do v5rnnpLilttigc tilJtnl,w, dot övcrsi.ttcni, fylld, iiicst a v 1tvj.iinor.
Förcclri~g Dotta upprop spriddes i 1,000 cx.
Under storstrejken anofinades e t t allmänt variiicd .dc bcliandlas, $ \ It t-yilcr p, % a t t viirn- hölls a.v f r u E l i m Daniclsson;: för öv- möte för ' h i n n o r med föredrag a v rilredage- plilrtstjiinatcn snarare i r e t t straffarbete för rigt iitfylldes p.rograiiiii1 e t i ~ i e d sang man Btröinberg och expeditör And.
Hans- begtngna brott iin cn övningstid $Ör foster- och mrisik.
har Iiinge varit Klubbens öilslrem~~l landets försvar.
son.
~ Z r f i i r, upp J1.a Itvjnnor ooli gnodrar lan- a t t skaffa sig e t t sainlii~gsteclteii.
Den- H r Strömberg Made om stridernm upp- riittvim ocli na önslran uppfylldcs helt ov ' iintat vicl komst loch utveekhing uoh And.
.Hansson rik- jet mint och varje viin tade sig särskilt till kvinnorna, däri han hi- m %inakligliet ' för .landets unga söner!
Dislku- sista årsfesten, i det att Irliibben, som storiekt pAvisade biiriisom lrvianorna i alla tera denna frfiga i .klubbar och för~mingar, Eödelsedagsgbva erliöll en fana.
.
Det tider s t å t t vid mannens sida och manailedem Eatta rcsolutitioiicr och s8nd dem 4211 r.iltsdaga- har närdigen under arbetaorrörelsens a t t iiven nu i d,essa 1tri.tieka dagar stil-atöd- mannen för den lort d a r ni # bor .och m&amp;-ingen första dagar Iiar i Lu.ric1 funnits e t t.
jande oclh med förstihlse följa striden.
Re- av oss vila för.riin vi bli iltvitt den .mara, som Irvinnligt arbetar:förbuiid, som dock ef- ter iikgra å r s verlcsam,het, p5.
grnnd av l. solution, i samma riktning som föredragen, neker ' f ör láng varnplil~tstid) bristande tillslutning, neclk~cle krbe-.
Buniisvall den 6 mars 1910. antoga.
bet.
Det var denna förenings fana, !i311 nykterhetskursea, som avhölls har i För Soc:ialdernobratiska som klubben fick nzottagq på 4-arsda- jan.
manad, eande klubben 10 stipendiater.
kvinnoklu.bb:.
gen.
I arbetet för förbudsomröstningen deltog ~ i.
l m a O l s s o n.
Något som vi även borde t d a om klubben med 4 omsbiud.
sr, a t t klubben redan f r a n första .. bör- Vad den skriftliga agitationen betriiffar, Selma Uppgård.
jan tillhört arbetarkonimunen, avensk så har det försålta 900 ex. a v Morgon.brie I vanst tå ende uttalande instkrk !ia vi s t t vi v a n t representerade i lrommun- och 50 ex. lav) Vårlö&amp;e samt en del bro-.
.
styrelsen.
cill alla # delar.
schyrer.
Med kamrathiilsning fr5.n Lunds Klubben ar repreaenterad n e d e t t, ombud F ö r Ortvikens Socialdemokratiska 3oc.-dem.
kvinnoklubb.
octh en suppleant i Nykterhetsvännernas sam- k v i n n o k l ~ ~ b: ' b ar.betskommitt6 i Trollh %ttan och l i k a d med G: l11 A.
TJ.
.- 13.
H.
A n n a Sjöclin., en o~d~inariie medlem och en suppleant i anh- tarkommunens styrelse.
Brev från Norrahammar.
Detta i buviidsak vart arbete under Ar I saininanhang harmed b e r orclf: i 1909.
Den 7 niars liacle vi, tack \; are arbc- ' '. '
unds svalls s ',.
Efter det arsberattelsen förcclragits sjöngs e t t p a r nuinmer a v en .kvinnlig kamrat, varefter det ouml~ärfiga kaf- fet serverad.cs och dracks unaer n y n - t.er stämning.
Därefter lektes dct en stund och sedan vi unisont sjungit In- ternational.en avslutades den .enligt festdeltagarnas mening angeniima till- ställningen.
Härmed sändes en hälsning till kam- raterna landet r u n t frfin Trollliitte- klubben.
Selma Dahllöv.
3unclsvallslrl~il~ben genoin Morgonbris E % meclclela, a t t hon iir villig a t t lii.lla: öredrag i denna frkga för de Itliilibar,; om önska det.
A.dr.
: F r u IIiliiia Ilsson, Söderinalinsgataii 9, Sunclsvall.
Det lir icke en clag för tidigt a t t ar- jetarkvinnorna aven l.
) örja resa sig not e t t av de fattigas Iiiirclaste gisscl, n i 1 i t a r i S m e n, och vi uppmana zliibbarna a t t taga fasta p2 de upp- dag till diskussion oclj opinion, som gi- i4 ts a v kamraterna i, Norrland.
.
tarlronirriunen, nöjet a t t Ila bcsöli Erii Riitii Gnstafson, soiii 11611 ett iipp- i * yckmide förctlrag, vilkct mottogs ined 1ivl.igt bifall iLv en intresserad iiliö- i.nrslcara.
Resultatet a v.
föredraget.
d e v a t t en I.cvinnolilul.~b 135 ' 38 iiied- einmar bildades, villccii 11611 sitt fiji ' - sta miite, den 1.G inars, (1 % progrniii och stadgar godlciiiides s i m t st.yrelse och w i s o r e r valdes.
A1l; i. ii~cdl ciniii; irna; yck6es vara i ii t.
' rcssc ?ina (1 c för t1 c11 iiya diibbcn, icke, soiii ~iGng;; l k; iiisl&lt;e t ror.
L V ren nyfiltcnliet, ntiiri ii.r jag, föi8vi.j- ...
..
'.
sad om, a t t de som gingo med, ha fullt Iclart för sig varg deras plats a r: niiin- ligcn i en förening, dar inan mera fritt 1cm utbyta tankar i fragor, som man eljest e j kan Boii~ma i tillfalle a t t tala Allm.
Telefon 79 83.
Riks,, 50 69, -- I I Aktiebolaget 0112.
0111 n u blott de man och kvinnor, som s t i tvivlande - 0111 en lrvinnoklubb liar nagot a t t utriitta eller Iranske ens, I i n ï d i g o t esistensberkttigande pA en specialaffär för Gardiner ock plats,.
dR.r arbetarlcoiiirniin och ung- avpassade Mattor.
doiiisl; liiL) b finnes, e j stilla sig helt till 1 ~ ~ ~ o t ~ i i i1ts.n r i i, j stallet hjiilpa .oss i Stureplan z.
- - = Stockholm viirt arbete, s % Iioppas vi i en snar fraintic1 a t t ha Atminstone alla organi- serade nGns lzvinnor med i klubben.
J a, kans1; e. ännu flera i v i r rörelse.
VKrt n151 ar a t t organisera kvinnorna, vilket aven bör lyckae med gott för- stand och energiskt samarbete.
.
Ned halsning till lzamrnterna landet runt fr8n klubben i Norrahammar.
E n medlem.
Ga ' rdiin-Magasinet I FQWLOVP~UNGS~~UP~GAW.
hos C. n. RÄCKSI ' ROM, ~irldsine &amp; Hornsg.
56 o. Upplandsg.
19 B, Stockholni.
Till landsorten mot postförskott.
Stort s8rtiment 5 Oamunrlerblider, B u l s v i l o. Kladnitisar Bestullninga~ utfdrns J o d och Billigt !.
Aktiebolaget Illm.
Tel. 242 2 0 1 33 ERIC VESTERBERG,.
40 tiaiitvcrknrcgntan 10.
Riks Tel. 39 Ilortisu; iiaii 39 S ' TOCK HOLM.
6985 Depositions-Ranta Kapitalrako.-Ranta Sparkasse-Ränta] 5 proc.
d1I2 proc.
P &amp; avbet Kassafack fr. kr.
5 pr år.
Bland nutidemilnniskans förpliktelser mot anhöriga ingAr Livföreakring Bom en viktig faktor.
Men för att det skall bli möjligt för de smii i samhallet att fylla denna förpliktelee, mbste i det allra nirrmaste alla inbetalda av- MORGONBRIS kostar i prenu.
gifter tagas i ansprik för ejalva andanialet och icke uppslukas av profithungrande affars- meration a posten I: 20. helt år spekulanter.
Detta efterstriivanevards mal n h genom att p i fiirvaltningcn tjlliLmpa koope- 9 0 ' Öre tre kvartal och 1.60 ör6 rativa principer.
halvt.
Ar.
.
.
Sverges Praktiska.
~ivförsakrin~sför ' enin~, soni just vilar pli kooperativ och darjatnte solid före8kringc.teknisk grund meddelar dar- för liv- och kapitalförshkring pA billigaste vill- kor.
Beg#r prospekt l Postadr.
: Stocklrolm I.
Kontor: Vasagatan 15-17.
Kivun ' a sot.-dem.
kvinnaklubb av- hAhr ordinarie moten 1:ata och 3:flje minds.
för MORGONBRIS!!
m m .. Delli katesskaff e. Sthlm.
t.
Rikst.
H ~ m 36 W 68. r d s g.
Allm.
2 0 ~ 54 A l.
20 öre i frimarken till porto och N i erhallsr gratis prov B 15 sorters gott Kaffe i pris fr80 76 öre t. o. m.
1: 35 pr kg.
Vid köp av bel bal om 60 i 70 kg.
levereras kaffet fraktfritt vid Eder narmaste jarn- vags- eller hngblltsetstion, mot efterkrav elfler förskottslikvid.
Minsta parti 10 kg.
Om .s &amp; önekss kan det erhhllas av flera eorter isarvagt till eamina pris och fraktfritt, blott partiet uppg9r till 60 h 70 kg.
' Anmoda Edra vanuer och grannar att bliva med om att kapa kaffe f r h E L Vd.
KARLBERG. '
'.
: A.
S. WAHLBERG, Tunnelgatan 17, 1, Stockholm.
Ateljé Oustin, Plantage-Kaffebranneriet Insänd i dag.
Goda varor, moderata priser.
Fördel- rktiga betalningsvillkor.
Huiriant be- nötande ' Välgjort arbete.
.
.
Hasselbackens blandning., Beställda.
gen varje mAnad i Folkets Hua ' lilla eriFkl.
8,ao e. m.
Styrelsen.
rekommenderas som utmHrkt gott utan förhöjda priser ~~~~~~d~~ Idungatan 5, Butiker .MHstersamuelsgatio I I. Dabelnsgitan 44.
Norrtullsgatan 24.
Stockholm.
' etografi- &amp; Förstoringsatelj6) rottninggatan 93. '
' RQdmonsgatan 61.
Allm.
tclef!
230 83.
Förstklassigt arbetc.
Moderata pris.
Föreningar och korporationer erhglla rabatt.
REKOMMENDERAS.
- ~j&amp;j~pj~gg !~~~pd m ar elegant, 8v ' ~rtnr ej fingret., iikiiar fiillst.#ndigt 23 karate gnld och ar oöverträffad i Pris 2 .kr.
agi.
skyddat iiiiirke.
hAllbarhet.
.
, Finnes endaut hos Giildsrned.
.
L. JENSEN, Tegnergritan 1.9, Stockholm.
I d MSIsingkorgs sot.-dem.
kvinno- lubb avhhller m6te f: ~ t a och 3.die mAnda- 0n i mhnaden i FolketaHiie ' F-sal " kl. 8 e. m.
* S.
