# ID: svediakorp-per2342
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,797
# sentences: 1,220
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


-.
N:r 3 Mars.
KVINNORORELSEN.
.
.
. '
Utgiven av ~ocialdemokratiska ~vinnok&lt;nnpressens Verks~:allande Utskott.
(6:te h g.)
a TIDNING F O R D E N SOCIALDEMOKRATISKA Stockliolm 1910.
A.-B.
Arbetames Tryckeri 1 I /.
Prmumcrn fionspra ' s: I: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjardedels Ar.
Lösnummer 10 öre.
i -- För redaktionen: RUTH GUSTAFSON Hagagatan 18, IV.
ö. g.
STOCKHOLM.
Annonser B sista sidorna pris 15 öre pr mm.
För expeditionen: EZirr Litdlcy, Tunnelgatan 1 B, I Stockholm.
.
I klass och for deva som lida och en.
om- ofarliga, billiga och ofantligt upp- fattande kzcnskap äro de egenskaper fostrande leksaker för de .siilk.
.
Barnet har även sina idéer och före- Gertrud Mdnsson iiger i sitl arbete för ställningar, soin det vill ge uttryck slcapandet av former &amp; ?l ett r ä i f t ~ i d, mdlem av Stockholms atlma~na kvinno- val ordnat samhälle.
Vdrt tack: och it.
Det lider, om.
det inte förmfir " clet- ta.
Talet beliiirslrar clet inte och klubb oc7bgenonz denpai.t.inzedZem sedan 18 lycka till!
skrivningen kanner clet inte.
till.
Dar- Ruth G -- n. år tillbaka, ar nu av Stockholms arbetare- €ör söker det instinktivt efter blyerts- kommuns fjärde valkrets uppsatt so.
kan- penna och papper för a t t inecl streck x h krumelurer " åslrkdliggöra ' sina didat till stadsfullmaktigeval~n.
Det råder i c e r Hos alla barn ngstan utan inte mer an en meni~sg om att vfirt undantag visar sig denna drift.
Jiist parti i Gertrud Illalnsson ftcnnit den då a r det som alla föriildrar borde till- rätta personm att företräda bide oss se, a t t barnen ha clen inaterid.
de be-.
k sin iiöva samt uppmrintra dem och .intres- arbetarkvinnor och arbetarlclaas~~ ' sera sig för deras smk erbeten.
Ty helhet i styrelsen för Stoclcholms siad.
härigenom gör nian sitt barn ' oviirder- G e r h d Jfdmson har genom flerårigt liga tjänster.
N ii.
har clet lust ocli arbete i kommunala institzctioner för- a u har det tid.
Varför försumma a t t skafat sig t n sakkunskap, som nu kom- iitveckla denna naturliga drift hos.
barnet vid clen natxrliga: $dpnnkten mer henne val till nytta om hon intru- &gt;ch p &amp; clet naturliga.
G t t e t?
Varför der i stadsft~lin~äkti~e (och Iiennes val spara ined clet, tills driften förslöats, anses absol &amp; tryggat).
Hon blir d &amp; ja, rentav försv~ii~nit, c % ticlen blivit den svenska socialdeinokratiens första Iznappare ocli intressena mhgfaldi- kvinratiga representant i en stads styrelse g ~ t s och, det ltanslre a r för sent t, Nej,, Ilar so111 i alltid annars galler det att och det ar icke endatt Stockliolms arbe- s:inicla III edaii jarnet lir varmt ' '.
.
.
tnrkvinpror, utan även partikvinnor över Det iir troligt a t t tccltniiig ocli tal hela landet som med gliidje och stolthet: iro barnets natiirliga nttryclrsiiie~el, skola följa hennes arbete till allas nytta.
x l i att skrivning bör koillina först pA ?tt senare stadirim.
ICanslre .Sr iiven Genona sitt arbete främst i Stockholms a2lmanna kvirmoklub b, inom partiet, p &amp; (För Morgonbris Av Emma Gustafson.)
: len teckningsdrift, soiii ppy enilarar sig hos barnet,.
e n yttring av den bio- kongresser och kon ferenser, genona sin (Forts. fr. föreg.
n:r.)
genetiska lagen, soiri s ' iigei *, att.
slii.l&lt;tets saklighet i debatter och sin djupa insikt För a t t vinna niiigot av tecknings- utvecltling upprepax sig i jridjvidens i olika frhgor, har fröken Mlitassora gjort undervisningen, miste man cloclc först utveckling.
Ritning ocli risthing till- av allt börja med den i tid.
Al.
] &amp; Iran- lika nied ' ta.let var, soi-ii vi .. ii.cta, de sig högaktad och värderad av alla.
förniinsta ii ttrycl;: .siiiedleii.
iiven pk I / lurclfii, yenomurlig, litet kylig mol nti, vi viha s r n h fört; iilaning i l) itll ' pcl *, slii,lrtets ~png~t; ii.
stn; diiiii.i.
.,Gcno.m att pcimn och f iirgcr.
3-4-21:i ngm lciinnn ~borgorliiyt folk,, hjärtegod mot, sina ju syssclsiittr~s diiriiiecl liiiga stuii.cler vgra 11 ttrycksiiicd.el i i i i i-tifi.ngi; i.ldiga~s, egnnr, era ortcbblig tro pd so@alismens var dag.
En 5-öres blyertspenna, en liar teclmingsf örii15g11 n iiildnnskjntits slut liga seger, ett varmt hjarta f ör.
sin ask giftfria fiirgpennoï för 10 öre äro och nästan fallit i glöiiisks,.
inen gör.
. '
, ', ' ' 1 9 ' Barn och teckning. '
,
Unclcrteclrnnd Iiördc iiyligcn p: ett man iniste!
i d a?) r:riiinma.
dcm, tills sig dock starkt pimind genoiii barnets: .Bör man fAtt 1.iisten viklit.
Sen kan inan spoiitanii, drift att klottrri, och rita.
Iiirarniötc clislwteras fr, " ig:.a,n Att fiörsuinniik u t \ rcclclandct av denna tecltningsiiiider \ l.isning fiirclzoiniiia i i all viinliglict börja 1zril; i ' serii.
: Dcttn drift p; clet för densniniiia gynnsam- jmi ' klrolan?
- iinniz liii, vi s; klcdcs inte vrw ju inga laxor, utan skedclo allcle- ina tidpiinkteii blir 13 % ett brott iiiot Ico~pniit v i h t Kngt - och Iiörde att Ics frivilligt.
Jih borjaile, fick beröin eii iiaturlag: soin dyrt Iiiiminar sig i ilet Siinii fniinri, 1.iirarc och liirarjiinor, för sin goclri, vjl; ja., hcll '.
' si var lustcn Iios alla dc andra. '
l ~ i rricts i frmitida liv.
Tcclzning Ilör soiii s1; ii.ll.de sig tvelcsa.iiiiri~n~.
Miim 1cri.n \ rii~l&lt;t kiiiiiira vara ct.t iittryclzsiiicclcl fik alla Izoinini~ iiiccl $; i 1); i.rnsl igri.
ji~viiiicln iii- NIA; annat bra sittt %,r, att uppiiiiin- och cj blott ctt privilcginiii för ltoiist- yar, soiii; att kni; j.slrolcl~ar.ncn ii im fijr tra barnen till att söka illiistrcra sina iiiircr, oin hlott iiiiltrgeii tillvaratogcs.
braliiga, att III~ZII diirfiir iritc 1c; i.n liop- uppsats- och skri vniilgsö vni ngar, lik- Jlcn arbctarlrlassens biim fA, j11 pas 11 % n; i,gon ordning i uiidcivisnin- soin m,an i Kintlei-gaatcn litar dciii illii- l&lt;niippt ti1lfredsst; rilla .siii Iiiiugerdrif t, gen, att 1) arn.en m 1 1 tsar ricr sina I~iic- strcra siigor, sorri inan hcrattnt.
Vacl soiu dock iir dcn starli; l.ste av alla Irer, st5.iicligt lwytcr av sina pcnnor man iiiastc; i.kl.n sig EGr.
i.r .att Ii ' lta ar- drifter, varför da ltoinma iiicd före- genoni att c1.e iiro för Iihrcla, pA hand 1) ctct: f % nagot som ' Iielst tv-g över braclser mot fattiga föriil.d.rar.
soin in.
m.
J a visst, allt detta iir si~nt.
sig.
Dct niistc Ila cn itiiiiining av 1.ck d0~1i först m h t e se till att fh mat, och Men det ar ju en av teclrningsundcr- över, sig, incn till i lm e.n all \ rarlig kans- kliider å t sina srni.?
Det kr ltnippast visningens förtjanster, att den upp- In av att var och cn skall.
göra sitt allra, Iieller na.gra förebra.elser, fastan or- fostrar till ordning och till sn ygglict biista.
Och det faller at; sig sjalv, att d-en f a h skarpt för den vilitiga sr~lzens och till ett liitt och ratt bruk av hiin- mam ju te fkr vasr &amp; inyclzct foiclrancle.
slriil): Och niedan vi arbeta p$.
att derna.
I N slzriirnnier nian cle ' sniQ., skaffa oss biittre existensförliillanden, Vid siclan av d.enna slags teclrning En folbslrolel %rare ' yttrade bland slzola vi tillilca hklla oss vakna och nnpat, att skii1l.e teckning förelromrna skulle cl.cssiitom fortgii den mera sy- mottagliga för den andliga kidtur, soin i s.måsltolan, så borde dct encl; .tst vara stematiska, och för d ' cn borde, tror jag, sedan tillfaller oss i och nied förbiitt- soiii iippniilntrnn p5 slirslrilt Iiögtidli- till.
att 1) Orjn.
incd iimlinls cn h.alvtimmc.
rade matericl1,z levnac~sbetingelser.
ga dagar, cseinpelvis G nov.
111. f !.
stora clngligcn i fiii- si;; ^.
1zli1 ' ss och j anclra en Och mAngn av cle mödrar, soiii 1iis; i tid- iiii.irlzcsdni?; nr.
.
Jit, si.
lc il, .n bct iinnii tiiriiiic vri.r; i; nn; m d a g.
,.
ningen Morgonbris, Iia nbg aven nu p &amp; f iillt allvar I ~ C S O I ~ C ~ i ~ L " upplysta S ' Att Inan p2 cn del ' li&amp;ll börjat införa.
en slant, över till litet fiirgcr, papper liirarlzretsar p2 l andsbygden.
ritböcker med ftirritningar, soin t. ex. och pennor At sinn barn, fastin de lrian- kimcn Svca,: F$r dock lxtr; ~lztas soiii Som nu ii.r förlGllai~det i ~sni~,slrolri,ii skc intc t !inlzt sh iiiyclzet över nyttan PK 1andsl) ygdc:n 1ir:i.iiclcr (ht, att l.
) nr- biitti ' c %ii jngcii ting, ocli, l~iittrc iin dc av dylilra 7 ' lclrsalrcr ".
nen fzi si t1; i~ Iicl; ~ förstra I i i s h ~ t I I ta11 oiii ti:cssii.ii la.
s1:i-ocli ' cn.
* 3Icn clct blir Mcii oni jiig cj f6rcbrBr fiiriildrnr- att f &amp; ta i i n piiitia i avsikt ui~tt; rita.
för clyi ' t iic cd .IS 6.
c för en 1.6-sidig na, s i förcbrar jag dcn slrola, soiii iir 1 anclra lzl; ~m ffi, de inöjligcn rita nAg- bok, och dcssutoin, soni betonades i fö- barncns egen skola, siii8sltolan, &amp; irför ra inti.esselösa streck och geoinetrislza reg.
!~cndc ~ippsats, Iiicclfor inte cletta att den f örsiiiniiiilt siitta tcclzningsiin- figurer.
Dcn abstrakta sltrivni.ngcn tcclm ingssii.tt öitslzat rcs111 h t: V; ' &lt;w 1 tcr clcrvistiingcii 41ancl sina f rH.iiistn l iiro- börjas nirm ti:iYcii, 111cc1 rcd:~ii frim fiir- .iiii; c iii.l~i; i; ri.g,.clsc:1i~ist; cn för liwts och iiiiiiicn.
I " Noi * iiialplimcn för iindcr- sta slrol.cl; i.gcn.
SiiiI~skolan iiiccl sinil n,i~tiiil~n ?l; riii ' i iigfklil iga formcr och visningen i follrslzolor ocli siri~slzolor " stiindiga övnii~gnr av Iiisi~iiig, skriv- variationcr.
E ' ör detta iii5ls iippnicn-.
står följande anglende teclmingsun- ning och riikning samt lrrjstendoms- de foi * clraps, att man.
niaste börja av-.
dervisningen i sn~åskolan: " Övningar, plugg - hela f6rsta timmen atgbr ju rita föremal ur verlrljglieten s &amp; tidigt.
förberedande för undervisningen i till att plugga liiristliga dogmer i små som möjligt.
Db påminner nian s i r folltsltolan och omfattande teclrning m. julra, försvarslösa barnali jarnor - åter lara,rianornas egen okunnighet.
av linjer och enkla figurer sainteav £&amp;r lätt en enformig och tråkig stam- att rita efter verlrliglieten.
5iirarin- föremH1. "
Detta låter ju bra.
I ' sarii- ning över sig.
Intet ar farligare för norna niaste söka övervinna detta Iiin- ma " normalplan " lämnas tillika för- den fraqtida, studielusten an enf or- der genom att på förhand öva sig i att slag till lasordningar för &amp; e olika slto- mighet i de fiirst.a enkla studierna.
rits samnia föreinål, ifall y d e r lek- lorna.
Granslrar man läsordningen, Teckning vore .,ett niedel som kunde tionen föremalet n1.te uppritas p i soni är avsedd för a-skolan, som är medverka till att ta bort dsenna sta.m- svaxta tavlan till led.i ' ng åt barnen.
Den tid soni teckningen toge Det blir ju en tcckni~gslrurs alldeles den blista skoltypen: 8 månaders läs- ning.
tid på året, 2 klasser och varje klass från de andra amnena slrulle säkert gritis.
undervisad av särskild lärarinna,.
fin- betala sig bra i ' ökad czrbethslust, upp- Men a &amp; Izoniiiier tillika den onistiin- ner man, att klass II fått endast en övad varscblivningsförrnåga, saker diglieten att sa nlyclret papper slösas timme i veckan, avsedd för teckning Iiand etc..
Småskolan sltall .avi 1lkoi:li- clarigenom., att barnen ' aio s &amp; o \ - an,z.
och klass I likaledes .en fattig timtne gen, ined tid och.
undervisning ratt in- Slrulle inan inte i stiillet för böcker anslagen, vilken senare kan, anviindas delad, andå hinna med sina ämnen.
med fast och dyrt ritpapper i siilåsko- till: omvaulande " skrivning, lasning, Ouh vi få val tillika hoppas, att den hn.
ltnnna anviinda olinjerat koncept- eller teckning ".
Normalplanen motsa- tid inte ar så viirst avlagsen, då bib- pa,pper eller rent - av vanlig vit mabu- ger sig härigenom själv.
Det ar klart lisk-historjeplugget, som nu tar den latur, soni nian klippte.
i lagoni stora att alldeles för litet tid ar anslagen första och .basta tiiniiien helt i sn- bitar.
D5 lrunde man liitt byta p p - åt teckningsundervisningen, för att språk, blir förvisat åtminstoiie från per och förnya ritningen i stallet för det skall kunna bli tal om nigon för- smhbarnene sko1; i. akt sudcla ut den inecl g~iiiiiiii.
Ty nian.
beredelse till den fortsatta undervis- Nlgot mist-e göras.
Men vad?
För bör lromina ' iliilg att ' Iiiivudiii5let ined ningen i folkslrolan.
det första mfiste vi ha ticlen utvidgacl.
teckningen i sni,i ' sIcol.an intc Q r Ii u r Då så litet tid anslagits på lasord- I småslzolan slrulle vi ha ritning var clet tecknas utan n t t d e t t e c k n a s ningen förclen bäst lottade skolformen, dag.
Ett bra satt a r ' ock att uppniun- in y c k e t o c li g ii r u n ocli s&amp;ledei; sa förstår man, hur det skall bli i de tra barnen till att rita liemina sanit att icke fös esanieiisri~&gt;p~isiiing.
nitningen] .im oc)!
böi.
s5tt.a~ i sam- sämre lottucle skolorna.
Tiden 1ra.n de be sina föräldrar om färgpennor, ju utvidgas s v lärare och skolråd i så de tillika f &amp; xnc ' lla.
På den tid jag band nied Bsk2clningsil.ri4eï ' visnin,aen.
samrad.
Men som snzåskolelararin- hade - skola, var det en foriiilig tiivltin De en1dast.e sdcer t.ill att börja iiied.
nan sjalv oftast %r okunnig i ämnet mellan niina barii att visa mig ritnin- liclst iiied bö; jcla.
l in jcr, dA jii, ban!
Ilii,.
- seminarietiden ar ju alldeles för gar om morgnarna.
S i fort jag visa- liittare för ntt rita Brultigt ' $n rnlit.
kort att kunna hinna.
meddela någon de mig kom de med s.ina lappax, oc:h Den riindri, foriiicn, tycks .viirii, lattast firdighet i tcclrning - ar det lrlart, jag hade # ett fasligt bestyr, innan jag i1,tt iippfri.tt:i. Föi:eiii31 solii.
a.pelsin,.
1 1 ~, 111.
Xl.
: 111.
111. att inte hon blir den initiativtagandc.
fick se ps alla och ge mitt oiiidörii.e.
i,pple!
?
) n11 z l l ~ ~ t i 1 l ?OtE !tk s.
Ja g t ror dct darvidlag, och skolrkden skall inan Uppgifterna voro natiirligtvis sjalv- It an jii.
Iiistt a,i~~lc; i.fY; \ valda ocli mycket tafatt ut£örda, men vore.
liiiiipl i @.
ntf: förs.
iai tit s i k h i i ännu inte tala om. '
' ', ', '. '
" ' ' p
.
-.
-. ---.
- - - .- .. --- - -.
- e -.
...
.
- -.
...
...
.
.
.
.
.
.
-.
.
- -.
- - m.
:.
sii.1; - w, soiii i naturlig stoivlck ffi.
pliiti pil.
pippcrct., och serlaii ÖvergK till sa.
Icci:: soiii ~ l i ~ förminskas.
li~ Bland förciii&amp;l nied endast böjda lin.
jcr siiiyger: nian s3 srniningom in an.
dra, soiii bildas a v siival rRta soin böj, dn.
S5 lian nian Itomina in p i linjear.
Vi tröttnat pci börd0rn.a tunga, ritning, soiii pk inga villlror får förbi.
som trycka till jorden oss sm&amp;.
ses, eliiedaii ögat diisigenoiii latt viin.
Vi ' vaknat nzc ganila och unga, jes vid Iiiijerenhet, vilket sedan ggöi och fordra att rattvisa få.
barnen iiiera sjiilvkritislra vid den egentliga friliandsteclrningcn.
I sin8 Upp proletärer, sandens kring vdr .faqaa slrolnn kan nian inte alls behöva bry upp till strid mot förtryckarnns att!
sig oiii perspektivet.
Och sG .till sisi Scilren ej vdr röda fana, annii en förmaning: ge barnen färger ty vi kanpa för sanning och rutt.
att 1ii5la nied!
Sjalv liar jag inte tilliimpat detta sRtt a t t teckna i skola med ett större Md de rika sjiilva spara antal barn.
Men nog tror jag det skall till pamarbdtar och k ~ u t.
gA.
Och nog slcall jag tilliimpa detl ' Vi aga intet vi, att f~irsrara, sh fort jag fHr nhgon plats.
Och jag det togo de frdn oss förut.
vill rikta en viidjan till sin5slrolans 1 %- Ännu ar vi en hemlo # slcara, rare ' ocli liirarinnor a t t försölra hjiil.
pas: tt i~iecl att f i mer plats för teclr- som f &amp; söka vdrt bröd var vi kan.
ningsnnder \ risningen i snilslrolnn, att Vi äro en hemlös skara, ~ i i c k a fragan p &amp; lirariiiöten och föra och vi aga intet fosterland.
frarii erfarenlieter och syapunlzter.
S:L sltiille val till sist genoiii samver-. '
l fäq2gelseks nattsvarta hålor kan en biittre sakernas ordning fram- vika.
Föräldrarna vill jag göra upp- dar människovärdet blir I~ränkt, miirksaniiiia pk,villren förclel det ar för $är inspi % ?-ras kunzperr, som vågar barnen, nar de koinina till skolan, att ztt tolka vad tusenden tänkt.
förut 1i.a wna, a t t Iiiiilla, i pennan.
De Ack de ddrar, de tro sig vu1 hindra; biirn som ritat ocli 1n; " llat hemma i full gen flodvag, som över vurlden går.
friliet, ha vanligen niyclret snabbare iippfattningsförm@p aven i andra De rädes dess brus, söka tvinga iiiiinen.
Sko:lgingen blir dirför lat- 9ss tillba7ca i h * aldomens spar.
tare och ljiisare för dein.
Till sist vill javg som uppslagsgivande bok i frAgan Det stundar till bittra strider; rekoiimendera till genomlasan.de den vi äro beredda därpå.
; amerikanska pedagogen Liberty Tadds Pi tro dock sd visst, att omsider " Nya iippfolstringsinetoder ".
vi skola som segrare st&amp;.
.
Ja, en gång skall samingen segra, ?ch oratt och vdld måste fly,: n gång skall sanfiingen segra, ?ch friheths vårmorgon gry.
Vad vi.
leva för!
V i leva för att vara lyckliga1 Liv - att leva - det %r lycka1 Att kunna lyfta v %r blick mot ljuset och se golen tandas i arla morgon - det är lycka, Att fylla ina plikter, att göra plikten med glädje - det a.r lycka.
Att fylla vart liv~mtil, arbeta p &amp; den plats dar vi eattes eller dit vi medelst vArt eget ar- bete nådde, och att göra rart basta, och giva virt bista - det ar lycka.
Och att lida - att ' bura ett lidande med thlamod - att kiimpri oss igtznom ' det genom mörkret till ljuset - det Sr lycka.
Vad vore ljusets härlighet, om vi ej hade kant mörkret omge oss?
Det är kampen mot valdet, som gör friheten ah skön.
Zdit Berg.
Ja en gång skall bojorlzia krossas) ch falla i spillror och grus.
Oc7t trälande mans7cor födossas ~ c l i ' världen bli fri, rik och ljus.
Upp proletär, kasta .av dig bojan, rom tyrannerna skonlöst dig gav,: a7ma, kasta av dig bojan, rar för stolt att längre vara slav.
I \.
: Mona.
- @ I: 20 kostar det att fA Morgon- bris hela .aret genom poeten.
Brandes och I clnnska " Tilskuereii " liar Georg 3ivandcs publicerat e t t brev, som lim mildat till Krapotlrins nittonc ' iriga, dot- e r Saclia i J~onclon.
Det utgor svar p &amp; !tt brev frUn henne, vilket Brandes nottagit tmder sin vistelse på sjuk- iiiset ocli varom lian suger, a t t en Ilel rår mötte honoin d i r.
Brandes liar ciint hepne från det Iion var en helt iten flicka,.och lian erinrar Iienne om len e n s a m m resa, som hon för tre ...
.
.3.
--- .-.
i " Lr swl; .~ I I - I ' iiivbl.og till Iiyssl; i.iii l; I.ir:nnes cf i ' c ?i.l; i rigti ' idc .I ' o~l,Ci.Iii,i~ (I..
: l GciiO~ii Imcv 1; ri.n cr h r sltrivcr 13rancles till 1.ic:nnc - liar jag vetat, a t t ni f %tt cr högsta önskan uppfylld, a t t sc IEysslantl.
Jag liar Iziint till cim cnsairima ïcsa och Iiar]; unnat tinlza mig, vilkct iriottaganilc Xh~potlr ' ins viinner och bein.i:icli~; i,i.-c g.ivit ' cr, ni, vars iingn beling ii.r jtlcl.
], iv ocli, vn.i; s l i v $.r iclcl.
@ Id.
J a g liar följt cr,i !iig fran.
13ctei~sburg, vriss lza,ra.lctiiralösliet .n i, ej tycker 01.11, till 34 ' 0sI&lt;wa, soin ni Ii- clelscfiillt li.lslzar.
Ni lim ju tidigt bli- vit för \ tnntl genoin uilig; i.nie mccl den e1.i t av lrnnsl~apsrjlca iliiin: Erhi alla, jorclcns nejder, soni ni liar sett .hos er far.
J a g Iran förestlilla.
] nig.
er under licla resan pk Volga.
fran Tver till Astralran och tillbaka till ' Sarhtoff, se ' cr g &amp; diir ung och smart p i däcket, och jag lzan Jiiira, hur ni dagligen inlilter er i l b g a saniti~l mc ' cl farty- gcts niatroscr och bondepawa$erkrn,l p i tredje .och f j h l e klass.
.Det ar sorgligt betcclmi.ncle, si, i i i h g a ltlasscr det finns i Ityssla.ntl!
J a g minns gott clc orcl, nied ' vilka ni &amp; r 1906 beriittadc inig, varför ni nu ville till JXyssland.
Ni ville sitta p2 första biinken vicl ett irisst, till- fiille - som icke intriiflnt, nlcn vicl vilket ni villc njuta en ljiiv 1iILmnd.
hfan tror ofta licztnstrofer ', var- niim förestaende, soni] .$ta viinta pk sig.
Och Sven oni inan Sr ot, ' ~lig ' soni .en sestonaring och iiltracleiiioliratisl~ som en ung furstinna, si°i gar historien sin g&amp;ng utan hansyn till vara önslrningar ch sällan mera p&amp;verlrad ' av !fira.
handlingar an sa, a t t vi ge ' den en liten stöt, varefter den undflyr &amp; tan-.
.
.
.
genben.
Nu intresserar ni er för mycket mera i n den ryslra revoliitionen; f ö r.
litte- ratur, för teater,: Bör litterär: kriti ' lr.
Men genoin er energi ar ni er faders iiotter.
J a g vet, det var ni; s ~ n i, s i ung ni an ar, genoni ert arbete åstad- Itom det stora mötet i London för Francisco Ferreïs sak, vilket .blev ett iv de pralrtigaste, som .Iiållits i Lon- 3011.
J a g ser er i ruininet hos den be- röincle irliinclslre poseur; vars namn skulle vaya er till n y tta, nieu ~0111~.
" för revolution ii^ " för att: vilja iiied-4 rrerka och vilken ni nied iingdoiyeiis jppenliet och dristighet sade.
vassa ord.
Tag vet, a t t ni gav t,io dagar av ert liv €ör den.
salcen, o:inbesör; jdc brev, tcle-; ram, .tal, dat lieln, var i ~ c ~ k s m -.
ict f r h morgon till scnn 1tviil.lcii och; ii, slrrcv till.
lVcstnl.i~istci~ Gri.zhl; te $; fi latten.
Är det inte det jag a1:lticI liar lagt, a t t rysk angclom.
iir clcn biistn mgdom i viklden!
Det var i början av crt .brer i t t ' o r d,; om kom mig att ~ I ~ ö i n i ~ Det i ~.
var ietta: " Ni ltnn ej förestiilla er, 1iuï ycklig jag ar över er viinsltirp ' nied mppa. "
Oclrså jag gr lycklig over lenna vänskap, inen niistan iinnii.
nier örundrad därövei:, liksoin över, h k i l - ign s v de v~nslr.apsförbindelser, jag äldre å r har Irnutit.
Det ii.r för inig.
iågot hemliglietsfullt cX.ri. "
:.
.
.
.
7 9, - ' ': '.
.
:.
.
.
I ..
4 MORGONBRIS - L====-. ------ I3ftcr cii dc1 1) etraktelscr över d c viiisl&lt;; ~ipsförbin~elscr nian knytcr i iingdoiiistiden och p5 iildre daga:, fort- siitter Brandes: " Kara Saclia, oin ni kande inig no- gare, skulle ni studsa inför niin olik- Iiet med er pappa.
Pappa alslrar iiiiin- iiiskoma och tror p &amp; dem.
J a g Iialler dciii Iielst på avstbnd och inisstror cleiii grrindligt.
Skulle jag vara %r- lig, iiGste jag tiIlstii, a t t jag - na- turligtvis ined i~tskilliga undantag -.
: i \ r~liy:r d m.
Papps tror ' pA massornas siiiida iiistjiilct ocli goda Iijarta, lian tar blott a r s t h d f r h de nianniskor, som leva högt p5 andras bekostnad ocli 1i; Pilla clcn officiella komedin vid inakt.
Jiag unnar niassorna det biistit och sak- ilar icke Iijiirtclag för aderas nöd, men jiig ser deiii siiiitta varandra nied sina fördoinar ocli vantar mig ingenting av cleras iicleliriod.
Vad a n g i r cle s. k. bildade, a r det iiiig riitt vanslrligt a t t iittryclra mina IrGnslor för deiii.
Afen min uppfatt- ning iir dcii, a t t de flcstns griindegen- slrnq iir den a t t vars apor.
Niir man ii 1.1 plcviit, Iiiir det siil lslrap .av dem, min i varjc stöïrc stad ixtEoriiiar den s. k. ofkii t1 ign iiicii iiigcii, tii.c !st lovpri- s; i.r tlcii ciic fiir iitt föriargi~ dcn im- (lix, iiifiir ctt iijrtt vilrclef nllt; feiioiiicii iiti svcpcr sig i den fCrniiiiii~ lilrgiltig- Iictens kappa,; .. n vräker sig i slcacle- gliid jc, blott parollen Iir given, ocli saintidigt inför ett annat fenomen, el- ler Icanslre nagra hr senare inför det- * sainnia, tumlar om i ohejdbar hiin- ryckning, aldrig blir trött a t t utbasuna namnet, anföra citat av och om man- ncn, förklara honom som den hög- ste, den ende hur ar det möjligt a t t icke viiinjas?
J a g har levat länge nog för a t t ha sett Victor I h g o ringaktad utan gräns, h h a d som karaktär e j mindre an som talang, och jag har därefter sett ho- nom hyllad som ett högre vasen, be- undrad och dyrkad som fadern, slutli- gen förgudad.
J &amp; har hört Richard Wagners mu- sik omtalad med överlägset hån som " fraintidsmusik ", varit vittne till den förföljelse, som högt ansedda tidnin- gar bes ' tått Iionom, och jag har upple- vat omslaget, de rökoffer som ägnats honom, lians - apoteos.
J a g har med deltagande följt den staclmrs Nietzsches lidelsefiilla åtrii efter rykte, sett honom försmäkta, marteras och slutligen gripas av van- vett under intrycket av den tyska s &amp; val som den iitländslra lasevarldens likgiltighet för lians strävand.e - och så har jag blott f &amp; &amp; r därefter, dä hans ande lidit sitt skeppsbrott och sjunkit i ' evig natt, sett hans verk i alla händer, aven i deras: som vor0 alldeles u r stånd a t t loda deras djup, sett hans rykte i e n handvändning breda sig över Tyskland, från tyskt bli europeiskt och från europeiskt ett världsrykte, tills det n u har gått så långt, a t t man e j kan öppna en tysk, fransk, engelsk, italiensk d e r s p p s k bok, icke en rysk eller amerikansk, - ' - - - - - - - -.
- - - -- - - - o -- ....
L-L1 ----- ' ---- ___._.
- _.
.. .. -.
I i~tiiy a t t lians iiaiiiri s t h pr&lt;:i.ntia.t (13i1:i Iionoin.
I l a n vct k&amp;sl&lt;n&amp;.j,; a t t jag ocli lians ' taii1zii.r t1ii.r nn föras iil; nii iln- Ji.ls1ra.r Iioriorn.
i \ lloii det gör,jag.
Ied~ni~ig, 111) l) kokii~ utan sal t, inotsi.i- J a g ii.lsl&lt;izr 11 ooom ocli jag iilslcnr ga.4 utan espri t, tröslz,7; s soin lialin, övcr Iii.ivnc1 taget mina.
viinner, som trahipas soiii skarn.
jag Iiinge .har haft clcm tunnt .ströclda.
.
Det a r blott barnsligt, om n&lt;Pgon över Europa, d i g r a.
' i .London, n i g r a pAstår, a t t d c t h betyder genicrnas sc- i Faris, nagra fil i ~ a r s c h a i i, en i Rom, - ger, a t t dc soin n1.i hylla clem iiro cn i Wien, en j. Norc ?i taIien, en i Rrc- andra än de soin vralrade dem,.
a t t nien, i Pctcrsl.mrg, ' Berlin, I ' - I&amp;ls.ing- det var de förstockacle g,zmlingarn,z fcm, Stoclrtiolrn, Kristiania.
Pk de si- som förr voro ile tongivande, 111en a t t sta &amp; rcn ha fyra, fem??
' de biistn gbtt.
det ni1 iir den nyn.
tiden, den entu- l~iicli~n.
I3la.ncl dcm, ': jag har kvar, siasrneracle ungdonien, som ger upp- finns det en, som er far s+xligen inte, riittelse - större c1,Arskap iin denna s &amp; tiJ, Georgc Clemenceau; och ' en som tröstefika Iran man lrna.p,pt Iiomma stgr honom, niirmare,.
f a s t honom nied .. Ack nej, clet a r samma man- gr~indligt olik, Aniitolc ' France.
39cn nislroviisen, som utför bkdn rollerna, c; j heller Clemenceau.
och France koni- den överlii.gsn; ~~ lilcgiltighetens och c l ~ t m a polj tislrt vi.1 överens.
Jag; ' soi~i Iiör hiiqförda erkiir$hanilets.
Det iir blott 1icin.ma i det minst.
lanclct och sctt namnen soin viixlat.
minst s v vii,rldcn, a r.
c7 ' cn som iitgör nian- Nu Iröra cle i ai-itomobil, medan cle clet e d a levande bandet.
n~ellan.
.
den g h g c n lröidc i droslta.
Innerst ga utmarkta miin.
inne iiro de var; inclra sh lika, som (len Och doclr har jn,g ' ofta kanslan av ena knllen babji~ner lilrnnr clcn andria.
a t t vi p &amp; ett hei~iliglictsf~i1l.f; ~ slitt ar- Dc Iia följt en paroll, rRttat sig efter beta samrnnn, i. dct a t t vi s % .rikt ut- ctt mod.
D5rföi: utgöra dcssa gruppcr byta meningar, ' lziirislor och tanlrar.
.
blott en.
Dar Sr sniiima riiatcrin i de Trots clet avst2nc1, som olikartad för- bil~clnclc f; " i.ni.~r, villc; ~ 1111 s2.soi-ii slrolencle niilga och ptvccklin~~sgi.~~cl I %~~W~mel.- nyn 1) ciindi:a för liimgc sct1; i.n vcrlcr- 1:i.n d.cssn,; ~ritlr; ~ och mig,.
1.cver jag I; i.grlil ti * ivii~litcter, och dc fiimar, villta ii.iiL1; inix liv niccl clcm, J a dct ii.r till.
iiictl ol~öjlig .Ciliiriiiitrilict Piii: cii 20:, r cii s i m dc1 clc1; l; i~ s:i.iiilii~, soiii gör li- spdaii: +vvisade och förföljclc, vncl clc vet för mig viirl; a t t lcvi. "
.
nu viirclcrit och citera.
De hette blott Brandcs slutar brevet med en för-.
annorlunda den gUngen.
sakran om, a t t lian, kiiriner sig i den Intet av detta, kara Saclia, syssel- lyclzligaste överenss ' tiimmelse med satter er far.
IZiins tankar dvjlljas lias ungdomen och varen i, f r ö k e n Sachas det dugliga, det nyttiga, det goda, i person.
synnerhet lim det goda.
EIau ser mRn- niskornas innersta vasen uttryckt i ömsesidig h jalpsamhet.
E1a.n tror, att om vi u r butikerna och magasinen toge.
alla firdigsyd.da överrockar och lade dem pk torget, så skulle av de fattiga var och, en taga blott en, och En av de mest framstående bersonlig- av d.e förniögna skiille ingen taga nå- heterna i den svenska kvinnorörelsen, gon, professorskan Ann-Margret Holmgren, Ni minns knappast, Sacha, a t t dk jag Fyllde.
den 1 7 februari 60 &amp; r.
Fru Holin- sist var i London, lat jag skicka er; ren är en av de f % människor, som fatt far en inbjudan a t t deltaga i. mina landsmäns " grundlovsf est ", dar jag $.van att hinna qch kbnna uträtta stor- skulle hålla en s:mula tal och d ä r jag iAd i livet.
som husmor, mor och upp- velat ha honom vid min sida.
Kra- Eostraribna till titta barn har hon givit potkin a r intransigent (0:försonlig), ', m.
Ann-Margret Holmgren.
, ' d a r jag ar indifferent (lilrgiltjg).
Han samhället och sitt land det ansvarsful- avslog hövligt a t t vara med, officiel.lt av hänsyn till avståndet mellan Brorn- ley och London, men i verkligheten därför, a t t han e j ville störa st5mnin- gen genom a t t Yörbli sittande, när ef- ter varandra två suveraners skål blev utbralrt, och resa sig kunde han efter sina %sikter icke.
, Han har skildrat för imig, hur generad han blev, då han nyligen vid det geografiska sällskapets sammanträde i ett dylikt predikament blev sittande, för vilket beteende man ej tagit annan haninaiin a t t man ögori- blicket därpå utbrakte hans, Krapot- kim, skål, varpå alla som.
e n man hade rest sig.
Siilunda a r hans och mitt handlings- sätt olika, liksom vårt tänkesätt stun- dom a r det.
Men innerst kanna vi visst niistan alltid lika.
Han vet, vil- ken oinskrinkt aktning jag hyser för iaste och rikaste eamh ' allsarbete som kan givas, och som fredsviin och röstratts- rviniia har hon outtröttligt och verksamt strävat för framstegsarbetet, i kamp mot orätt och n~issförhdllan,den.
Kvinnligt vek och moderlig, god och nobel, med en vilja av stal, har hon tvingat motstindnre till erkännande a v hennes strävan och vunnit viinners till- givenhet.
Härtill Iran fru Holmgren ge- nom sin personlighet, sitt uppträdande mot alla, visa andra borgerliga kvinnor nur man skall sök &amp; ett ' samarbete med ?x.
arbetarkvinnor med den största ut- sikt att vinna n~~oti~~resiiltat.
' Hon ar m av de f &amp; borgerliga kvinnor som en trbeterska kan tala till och rhdgöra nied ltan denna nai !zwZiga liiinslrr av misstro.
. '
I.
I.
,.
.
.
Hon 1Ater aldrig nAgon känna, at1 Av friigans formulering framaller tyd sin mfilmedvetna ritriivan efter att f A.
man sendast iir arbetarkvinna&gt; och del ligen, att den fr,amatiillts med den upp, förutiielee för den nya moralens krav, Sr nog detta och hennes verksamhet j sin helhet som aven givit henne många arbetarkvinnors vänskap.
.
Kan någonting göras?
II. '
fattning att hittills ' i d e t %r gjort, mer av det hiir sagds lfrarng&amp;r att någol ändb ar uträttat, mein att det ännu Ater.
st %r mycket att gör ' a och att vi kunnl ställa fragan 85: s Kim nggot ytterligarc göras och i SA fall, Yad och hur?, Fruktan att taga tidningens u t r y m m för mycket i ansprak driver mig till at1 eluta .för närvarandct, oaktat det ännu iir mycket att säga i saken.
Jag vill dock innan jag slutar uttala ett tack till red: för dess tillniöteaghende, atl öppna tidningens spalter för menings- byte i dessa saker, som för oss just nu var.
av mycket stor vikt och intresse.
Evar till E n D j m g j r t o.
Bled &amp; edning av en artikel i n:r 2 av IiIorgonbris, med rubrik, Kan nAgon- ting göras?, vill jag med nbgra rader bidraga till att klargöra hur förh8llandet är för närvarande.
Det första intrycket intresserad.
n av artikeln i frAga var, at.t den mhste III.
vara skriven av en person, som ar bAde intelligent och vaken, varför det ocksa Under rubrik v Kan nhgonting göras?
r ar förvånande att personen i frtiga ej var en artikel inne i e februarin:t a \ känner till, att en förening för tjana- Morgonbris.
Svaret kan bli sjas om rinnor existerar härstädes sedan 6 Ar tjänarinnorna själva vilja det.
Men del tillbaka.
Den stiftades p &amp; initiativ av sorgliga i saken ar, det att det fins föl logen 58 Aktiv av N. O. V. efter ett lite intresse hos deasa arbeterakor, bero- föredrag av fru Anna Sterky.
ende p &amp; att de aga för lite upplysning Att en sjungfrur ej känner till detta i kvinnofrilgan och arbetarrörelsen, Del är egendomligt alldenstund den borger- ar av nöden att den socialdemokratieka liga pressen, pA fA undanta6 nar, upp- kvinnorörelsen griper in vid liknande hiivde ett formligt ramaskri, samt för- pilpekningar.
Det galler en intensiv agi- sökte drinks alltsammans i en störtflod tation bland tjänarinnorna för att f i dem av hån, och billiga, mer eller mindre vakna för vårt arbete.
Vore glädjande n~isslyckade kvic ' k heter.
Arbetarpressen om dessa medsystrar i st8rre grad slöta däremot hrtde, som naturligt var, en sig till våra respektive kvinnoklubbar j annan syn pb saken; i dess artiklar och bilde stad och landsbygd an vad nu ar inliigg blottades för allmänheten mhnga förhållandet.
Om man sätter sig in i missförhiillanden, som e j voro sa behag- deras förhtlllande £Sr man se, att de liga just för vederbörande att bli på- ännu äro slavar under oket; man behö- minta om.
Tillslutningen i föreningen ver bara, taga i betraktande deras &gt;fri- var i början rätt stor, vilket tydligen hets, arbetstid samt löneförhAllanden, sa visade att den behövdes, och att det ar det inte forvånansvärt att det fram- blott gällde att lagga föreningens artete etälles sådana Erkgor i, Morgonbris, om sA att ' den kunde fylla sin uppgift.
Om sixigonting kan göraas för dem.
Jag detta misslyckades eller e j skall har bli vill ställa den uppmaningen till alla in- min uppgift att söka klargöra .. F ' öre- tresserade .tjanarinnor, att försöka skaffa ningen tycktes till en början vilja taga sig .Morgonbris.
för varje nummer den ein uppgift pil allvar; ty den arbetade utkomner samt Ahöra alla föredrag och p %, att förverkliga ratt omfattande önske- Eöreläsningar som anordnas av de soc.-dem.
mA1.
Efter niigon tid8 verksamhet upp- kvinnok.lubbarna.
Diirmed vinner man rättades en platsanskaffningsbyra, som både upplysning och intresse för saken.
dock tyvärr ej kunde göra den avsedda * MAtte det snart gry en ljusare tid för nyttan; en tidning, tjan nar inne bladet^ dessa mddsystrar i sainhallet!
startades, men maste, efter den utkom- mit en tid, nedläggas av ekonomiska skal.
@ inarinna och niedlem i kvinnoklubben.
Inom föreningen har ratt mycket dieku- terats och med stor sympati f r h med- lemmarnas sida omfattats en idé om upprättande av en fackskola e n l i t mön- ster fr %n Köpenhamn.
Den drivande kraften för fackskoleiden var föreningens Grete Meisel-Hess, hennes pcrsonlighet arbetsamma förtroendekvinna, som dock och hennes fhfattarskap.
p &amp; de senaste Aren nog övervägande (För Morgonljri~i av I ..) ' har arbetat i kulturellts syfte, ett syfte som kanske, enligt hennes uppfattning, ' Den unga författarinnan, som för nllgra e j tycks sammanfalla med föreningens manader sedan Ater gjort sig bemiirkt i Tyskland genom utgivande av ett mycket och dess medlemmars intressen.
För.
närvarande.
a r föreningens med- intressant verk B Die sexuelle Krise D lemsantal ganska litet, men äro dessa (den sexuella krisen), avsedd att belysa vakna och intresserade kvinnor och ar det erotiska problemet, en fraga, som det nu utsikt .till att fh mera kraft och ar lika, brinnande i vArt land som i fart i föreningens arbete.
E t t agitations- Tyskland, förtjänar ovillkorligen ett om- möte skall hiillas i Viktoriasalen, Tun- nämnande hos oss.
Grete bfeisel-IXess har under de sena- nelgatan 19, den ' 3 1.
mars, dit en s jung- frus ~ a m t alla för saken intresserade ste 7.
Aren utgivit ett antal romaner och noveller, som genom sin egenartade stil, äro välkomna. '
Kvinnans frigörelse.
gjort sig en framstfencle plats i den moderna] .itteraturen; Författarinnan är wienerska till börd, och hoiines tempe- ramen tfulla, of ta gl.ödande.
entusiasm, hennes ' djärvhet att gripa sig ' verket an, den övertygelee, med hvilken ' hon kam- par för feminismen gör henne uppskattad i utlandets kvinnokretsar.
' Hon härstam- mar av en ultra-konservativ; borgerlig familj, dar fadern endast hade ' tankar för sin affär, som han skötte med en järnhård hand, och där niodern ' var; allt- för vilje- och kraftlös för ' att kunna leda ett barn som hade oppositionen i blodet.
Och i detta hem har Grete MeisellHess vuxit upp till en radikal sjal, ' som.,livet har danat till en- radikal människa.i ord som i handling.
Ron ä r ' onekligen lik- eom ett barn av en kommande t i d och skulle vi vilja jämföra henne med nb- gon skandinavisk författarinna, så ar hon nog närmast slakt med Ellen Key och.
.
Frida Stéenhoff.
Vi finna hos Grete Meisel-Hess Ellen Keys stora vida blick, hennes varma entusiasm och hennes mAlmedvetrm stra- van, att ge kvinnan rättighet ' till kärlek, men ej Ellen Keys djupa, begrimdande levnadsfilosofi.
G. M.-H.
ar sydlan.dska, hon har levat livet och lart .av det, hon har ej givit sig tid, att begrunda det i stillheten av studerkammaren., Jag skulle vilja kalla henne en syster till # Lejonets unge., en .Sagas som blivit: verklighet.
G. M.-H.
har Frida Steenhoffs ~jälfulla BörstKelse för den förnedring, " som kvin- nan levat i sedan Arhundraden genom den rådande dubbelmoralen,.
o,ch liksom hon ivrar G. M.-H.
att dana.
nya män- niskor med renare känslor och större.
ansvar.
Men G. M.-H.
saknaraden poesi, som talar ur Ellen Keys och Frida Cltkenhofie skrifter, hon ar mera prak- tisk, man är mahiinda frestad att saga, att hon ser p i samtidens människor mad.
m mera obarmhärtig blick:.
iin dessa bagge författarinnor.
G. M.-H.
ar ett barn av en varmare 301, av ett land, dar snön amiilter ' förr, lär.
man, måhiinda till biitnad eller till törfiing, handlar hastigare och mindre jverlagt i livets allvarliga stu,nder.
1, Fanny R o t h ~, en berättelse, som; itgavs för ungefur 5 Lir sedan, skildrar ilon den unga, geniala .nutidskvinnan, iiilhörande överklassen, som misslyckas rid undvikande av att ing5 aktenskap ..
Hon skildrar med ett gl ' öclando ' hat iik- '; enskapsiiistituti.onoii.
.Bolten ' ur ett friskt, ch modigt angrepp ' mot det nuvariindo; amhiillcts moral begrepp.
Ett par novollsainlingnr, e ' n broschyr not Weiningers s Geschlecht und Charsk-; ers ha gjort hennes stiillning.
som fe- ninist allt mera framst:ie&amp;le.
Strids- kri if ten, Weiherhass und IVeiberver- ichtungm mot samtidens ivrigaste anti- ' erninist i den bildade världen iii!
lysande ipotsk och driipande emot Weiningers iietzscheansk-virriga franis tiillning och.
mponerar genom sin klarhet.
och ein.
.
.
.
ogik.
Romanen .Die StimGes ' 6 en bok, lom ger en levande och.
fargrik ' bild av '
.
.
6 ---- I M O R G O - NBRIS - -.
- '.
.
G. M.-H.
sönder de väggar, det konven- tionella, borgerliga snnibnllet har byggt upp j.l&lt;riiig sig för att e; j 6.e d e n regle- menterade prostitutionens psor.
Nar man laser detta s &amp; viil genomtänkts ka- pitel, b !ir man ovillkorligen pA; int om, en visserligen ej omflingerik,, men ' - iEirf6.r ej mindre vii,xdefrill skrift, &gt;Den regle- menterade prosti.tutionen ur feministisk synpunkt, av Frida Stbenhoff, dar sam- ma synpunkter göra sig gällande ..
Även G. M.-13.
ser det skandliga, det förned- rande i denna anordning, som bildar ett erkänd led i samhället, och som ar ' lika förAldrad och lika barbarisk för moderna människors begrepp, som iiktenskapet.
13land annat drar författarinnan upp paral- lellen mellan den fria förbindelsen och prostitutionen och bevisar det oriktiga i pistaendet, att prostitutionen doku- menterar sig därigenom, att ' kvinnan tar emot betalning för sin ynnest.
Hon be- visar ph ett mästerligt sätt, hur ' pen- ningen ur rent praktisk synpunkt alltid spelar irf i förhtillandet mellan man och .kvinna.
Även G. M.-H:s ' framtidsideal.
%r avs1caFE:inde av prostitutionen, d. v. s. att; giirri dc11 obehövlig ' i ordets hela l&gt;ctniirkolsc; cletta.
cj blott; genom att omliigga inoinlhcgreppcn, utan diirige- riom att kviiinan e,j 15ngre blir en han- delsvara, ut&amp;n en varelse, ' som fritt kan bestämma över sig själv nar helst bon vill, utan sarnhallets varken klander eller samtycke.
Framtidens kärleksliv bör komma att st &amp; liksom bortom gott och ont; det skall ej bli som ' nu ett yrke av en vias klass kvinnor, som utan tycke och utan val äro tvungna att sälja sin kropp, under det att andra endast genom äktenskapet kunna.
n % till karle- ken.
, Men#, säger förf.
sej blott vissa sociala förutrattiningar m&amp;ste finnas, för att göra genomförandet härav möjligt, utan först och sist mkste .den allmänna upp£ attningen reformeras, h jarnorna m %- te laggas om.
.r G.
31.-H är.
dock ingen revolutionär, ingen syndikalist, h.on tror e j p % en re- volution, som skall ha till följd även 3en sexuella frhgans lösning. '
G.
AI.; H.
tror som Ellen Key framför allt p % evo- lutionens lag.
Genom ansvarskanslan för rasen, för j e kommande sliiktena, skola minni- 3korna lara sig att ha aktning för kvin- nan aven ur sexuell synpunkt.
Iivinno- rörelsen fAr skaffa henne en ekonom ' iekt &gt;beroende stallning genom sociala anord- ningar av skilda slag.
Barnen skola anses som det högsta lärdet samhiillet förfogar ' över och sh- iom sidant förvaltas och därmed all vill- rorlig upp£ostringsdilettantisni avskaffas.
Sainhiillet skall.
di %, i kvinnans ero- iiska krav, ej srtsorn nu se nagot 1Agt &gt;ch förkastligt utan ' en makt och en araft, som genom att tillfred~sti&amp;s hö- jer personligheten.
Endast - genom att ge kvinnan ratt till .urval kunna starka och livskraftiga slakten födas.
G. M.-H.
ar en modern.
sjal,.
h o n ar ' jalv en av dessa .nyn kvinnors, vilkas harda strider med det s,gimlar ' sam- hället hon sH mgsterligt förstAr att skildra.
Kon kämpar icke endast för en teori, '.
.
...
- _ P - p - - - ...
.
- ' -- .-.
.. en varm blodig, k i n ~ l i g kvinnas skiftande levnadsöden.
Ehuru författarinnan i sitt företal p &amp; det bestiimdaste förnekar, att hon skildrat sitt eget liv, eller att hon själv upplevat en del av sin bok, är man ovillkorligen frestad att tro, att boken icke ar en uppfunnen berättelse, utan ett rop av en glödande ~ j ä l, som verkligen genomgatt dessa underbara öden.
- Boken ar skriven i jagEorm och den mAlmedvetna feminism, som genomtränger ekildringen av den unga kvinnan8 misslyckade förata äktenskap, historien om en egendomlig och roman- tisk förlovning, om ett andra äktenskap.
och slutligen om en fri förbindelse, dar en man och en kvinna träffats p5 höj- den av sin utveckling, ar nog ganska enastiiende.
Ingen av Grete Meisel-Hess böcker har ännu blivit översatt till svenskan och de skulle icke heller bli lasta har: i Sverge, Atminstone ej med det allvar de tarva.
I.vinnofr&amp;gans lösning ar be- roende på en omdaning av de nuvarande sexualbegreppen, det; har G.
&amp; I.-H.
för- stiitt bättre an de flesta.
.Die sexuelle K r i s e ~ ar en allvarlig .bok, och det band, som utkom i vPras ar det forsta av trenne delar av ett verk, vartill författarinnan samlat material un.
der nästan 3 Ars tid, och ar den skildring och kritik av de nuvarande eexuella förhallanden, e j av en ytlig Askada- rinna utan av en allvarlig tankande människa, som av innerligt medlidande .för kvinnan av sin egen tid agnar sig .At denna viktiga friiga.
Som en eldskrift på.
horisonten 8 t h.
, Die sexuelle Krises för var och en, som likgom G. M.-H.
ser den stora oratt- visa, som ligger i den härskande dubbel- moralen.
Den klara logiska intelligens, .som talar i en övertygande bevieföring ur varje rad av detta betydelsefulla arbete,, " rubste imponera även pit den, som annc e j är övertygad feminkt.
Av de 10 utredande artiklar, som iirc sammanförda till en bok, äro de om ~ ä k t e n ~ k a p e i t sin nuvarande form och dess undvikande^, om dubbelmoralen w, om r kärlekens t r a v e ~ t b (8 % kallar G. M.-EL prostitutionen), om B kvinnorörelsen^ och om rdet nuvarande sexuella eländet r $e mest betydande.
Med en erfaren kvm.
nas, kanhända av en smula bitterhet färgade byn p &amp; livet, skildrar hon de fria förbindelsernas tillvaro i det nuvamnde samhallet och d e rent praktiska vansklig- heter som sammanhänga därmed.
Hon bevisar, hur den fria, förbihdelsen ej-kan existera vid sidan av äktenskapet; för att s k a p a rattvisa &amp; t kvinnan, miste äktenskapet silsom deu enda av sam- hället erkiinda form avskaffas.
.
Först när ' det s. k. förhiillandet ej längre ' lrom- mer att hindra mannen i sin karriär och ej längre tillintetgör kvinnan sasom samhällsmedlem, i det att den f r h t a r henne, e j blott det borgerliga samhiilleis aktning, utan aven möjligheten att för- sörja sig ejalv; förat di \, n a r samhället ej längre kräver att miinniskorna sam- mankopplas för livet, som blir för dem ?tt förtvivlat haeardspel, dar bägge par- berna i 99 fall av hundra göra bankrutt, kan det bli tal om en manniskovardig iillvaro för kvinnan.
Au sil Iiinge %r iiet hemliga förhdllandet för mannen dott ett gömstklle, som ar bättre iin prostitutionen och bekvämare in akten- akapet.
-- F % kvinnqr ha mbhiinda för- stiitt att lara sh mycket av det levande livet, som G.
M.-H., Djärv och ssker uppträder hon mot dem som försvara iiktenskapet, s %som en eau) hallsbevrirande institution, visande hur ofta ett i Prata1 fortsatt eamliv mellan man och kvinna kr allt annat iiin idealet.
Liksom med ett brinnande sviird skär ' ' ',
MORGONBRIS Bolkbögokolan a r nu makarna Foreslund femte barn.
För den f i de ' bara föriildrai alla bekymmer.
Och när d:r Forselund förtvivlat i kritiska e t y d e r, har aridi han fru sthtt trygg och lugii och etödjaiide.
Je undrar juet hur hon Bknlle ta sig ut eoc xnodlöe ocli förtvivlad.
1 Vad ar det eom ger henne kraft ritt stan digt at8 etark och, med lynnet klart ocb s (ligts mitt i bekymren?
Inte har hon kvir nors vanliga trostekklla, att ösa ur religioner Atminetone inte religionen i vanlig bemik kelee.
Ty; hon delar sin mans vetenskaplig varldeiippfattning, Det miitte vara henne nlstan religioea tro p &amp; det riittae segar öve Vem har i r t e last om Sankta Birgitta oratten, det eannae över lögnen, eom ger henn, Storgirdens och glatt $g med henne och det glada lynnet och shgarlueten.
Det mitt all vanekapligliet avundate henne.
Vet n vara hennee etora, oeganuyttiga karlek ti ' hur det eedan.
gick med henne?
Karl-Her sin man och hane verk.
Och det skall rak mans liv och utveckling kanna alla till, me1 na.
henne som hennes etöreta fö~tjiinet, at Sankta Birgittae livegarning har man intc bon tillhör de kvinnor, eom kunna aleka - hört s &amp; mycket om, fastan man viil har ana med en ator ocb liveling karlek.
den.
Sankta Birgitta har fött fyra etycken friekr och rödblommiga barn, en flicka och tre poj, kar. '
Darom kan man annare 1Pea i, Stor gir de blom eter^.
Hon g i r lindá och eer uj eoin en liten flickeuarla, helet dA Iion I r iitf och Aker skidor.
Hon vill vnra ung mei för eina barne ekiill.
Ock fullt uppeltt hon anser, att det ar en mora föratn plikl att vnra uug, d. v. e. andligt vaken och liv aktig, att hon kan följa med eina barns fram * tida utveckling och ha företiielee för de ra^ en eAng kaneke nyare och modernare Aekhd.
ningseatt.
Hennee u~pfostringemetod best51 into i att vara den myndiga och befallande modern utan den glattiga och företlndiga aldre kamraten.
Men Fejan Foreelund -- för att anvanda hennes vardaganamn ar inte .blott mor utan framför allt kantrat.
Har blott!
Hon har berättat det ejalv: Tidigt en morgon för omkring fyra Ar se.
dan vacktee hon av ein mnn, eom p l natten fHtt en atormando id &amp; den ban n u ville bikta, FEJAN FORSSLUND.
enligt eed.
(Se ~Storgárden~.)
Jo eaken var den, att ban i eanirAd ined Fru Poreelund under&amp;ar fortfarande dc o.
Stadiue, aom dll var p l tillltilligt besök, rvinnliga eleverna i vavnad m. m. Varjc kommit pá tanken att grunda en folkhögskola, iedag # r har p &amp; Brunnevik musikafton ock en verklig upplyaningeskola, eom o kulle till- la tolkar hon med sin vackra röet n&amp;gor fredsetalla folkets bildningeluet.
Har hjälper liktare eller musiker för 08s.
Siet var del bara inte att skriva och ekriva,.
har n i b t e 3jörneeon, den nu ejuke norske diktarer: handlas tillika.
Skolan ekulle grundlaggas om .pA detta eatt hylladue.
Ibland a r hoz öoonblickligen.
Ser du inte hur ungdomen ekreterarq &amp; t ein man earnt hjalper honom gllr och hungrar ocb langtar efter upplyening ör (Svrigt!
med det arbete som minet eynr och eer du inte hur prgeter och larars ljuger nen eom ej gr mindre viktigt för det.
Men dem fulla med lögner, och fördilivar och för-, ndA ar hon angalig Over, att hon iugenting giftar dem.
Ser du inte hur elöheten form- itrtlttar och finner det företas alldelee omoti.
ligen odlae i vitra upplyeningeanetalter!
Vi w a t, att Morgonbris vill hn hennoa portriltt, mhste hjalpae At.
Du f i r ta linnd om det Nilr barnon bli etorn?, brukar Iion @ &amp; a, gemenanmins hiishbllet, underviea i mritlng- hoppas jng vtLl kunna bliva n8got mera ning, elöjd och e h g l Stadiue och jag skall .ktiv i arbetet,.
Fru Forelund ' ar mera en hemmete kvinna nog eköta det andra.
, n det offentliga livete, men 6 t h andock med Fru Foreelund hör nu inte till de modlöea och tvivlande.
Hon tror p &amp; det godae eeger, tideröreleerna.
Hon ar: eocialiet, fnatan hon trote hinder och motghgar.
Hon ar inte den nte pA papperet tillhör partiet.
Det &amp; r hen- som avrdder, d &amp; det galler att el &amp; ett alag es rittteki~ibela, eom gjort henne till eocialiet.
för sanning och utveckling.
Med ein prak- 3jes tillhör hon e h a l Verdandi som Good.
tilrka blick sAg hon nog eviirigheterna, men jmplarorden.
Mest verkar hon inom barn- viuele tillika att dessa iiro till för att Over- &gt;gen p4 platsen.
, Se, man m b t e börja med vinnas, och darför gav hon id6n hela eitt en yngeta ungdomen,, menar hon.
Hon ar iedlem i Ludvika-avdolningun av F. K.
P.
R. bifall, siit intreeee och ein arbetekraft.
Friin den dagen blev det slut med lugnet vilken hon farra Aret var ordforande.
Iion ar besjiilad av att skapa en ny till varo ht kvinnan.
Denna lilla skiss över hennes författar skap ger visserligen en allt för ofull stiiildig bild av denna djarft stridandl kvinna.
Mahiinda kan den dock bli el liten ljusglimt för dem, som i vart lan (strida och kämpa.
Fejan Forsslund.
- - - pB Gtorgilrden, Hilr följer en vy av Brunn~vikettakton med uteikt frhn Lekomberget &amp; er $torgarden ' och folkhögekolan.
Las för övrigt naturakildrin- gama i ~ S t o r g h r d e n ~ (en bok om ett, hem) av Karl-Erik Foreelund.
.
.
.
.
.
., E:.
G.,.
.
...
.
Varför.
.
.
2..
Varför slPr strejkbrytaren ned sina ögon när en av de strejkande ser p % honom, varför ar han SA skygg?
Varför gör han allt för att.
ej de, för en bättre och driigligare tillvaro kam- pande arbetarna skola kunna komma i hans närhet?
Varför rAder han sin bloc- kerade arbetsgivare att B fridlysa^ den plats varii han mAste vara eller färdas?
- Ja, varför gör han allt detta?
Jo, emedan ban sjalv blygs över sitt oheder- liga arbete, emedan han vet att det ' ar eimpelt, ja uselt att vara, strejkbrytare och ej.
solidarisk med sina kampande kamrater, vilka för att förbatk ' a sin allt annat än Srliga lön för sitt m5dosamma, stundom Sven hiil.sofarliga arbete, strejka, eller med andra ord neclliigga arbetet, d &amp; ater strejkbrytaren svekeamt g&amp;r och utför de strejkandes arbete.
AnsQ strejk-.
, brytaren att det var ett ärligt och he- derligt arbete han utförde skulle han ej s &amp; fegt undandra sig B de andras, blickar utan fräckt se dem i ögonen.
- En strejkbrytares dagar äro helt sä- kert ej de basta.
Ty hur ekall d e t ej kännas att ej kunna se sina kamrater i Igonen och att i smyg behöva utföra sitt arbete.
Men varför blev h i n dH strejkbrytare, lär han visste att det var fegt, och u ~ e l t itt bliva det?
Jo, emedan hans karaktär ar ytterst &gt;stadig, ja nillngen gAng av siidau.
be- ~kaffenhet att, han kan lockas &amp; n hit) ch an dit.
--- Du proletär, som ännu ej förratt din dass, vill du utan skygghet alltid kunna ie d i n a kamrater i ögonen och vid alla trider stå enig med dem under de röda anorna, vill du ej hava ditt liv markt ned en drilig gärning, da maste du nu dag giva dig själv det löftet att aldrig, Jdrig bliva - strejkbrytare.
..
Glöm j de alltid samma orden: E+ya v i st&amp;,.
.
nen söndrade v i falla!
I-fulda Ilenr.
icsson.
.
.
. '
Alla organiserade arbetar,e:borde Iita e t vara angeläget, a t t deras .,hustrur Iier kvinnliga anhöriga och.
kamrater gde och läste arbetarkvinnornas tid-.
.
.
.. in0 MORGONBRIS.
.
,.
.
.
. '
8,.
B.
MORGONBRIS Notiser.
Å~derdomsförsörjnin~en i Frank.
rike.
Efter förhandlingar, son1 varal flera veckor, antog senaten den 30 nov första paragrafen av kommitterades förslag till blderdomsförsöjning med, 214 röste] mot GS.
ParagraEen lyder sålunda: lönes arbetare av bagge könen inom industrin handeln, de fria yrkena och jordbrukel siival som tjänstefolk, som Atnjuta.
lön * ha rattighet till Alderdonieförsörjning som bildas genom obligatoriska och fri villiga bidrag av medlemmarna och ge nom statsbidrag.
De erh8lla dessutorr för lirstiden en M i g summa, som utgå,] frin a.rbetsgivarnas och statens bidrag Lönearbetare, vilkas Arslön överstigei 3,000 francs iiro ej underkastade före- liggande lags förpliktelser, lönearbetare vilkaa Hrolön uppg %r till 3,000 frana upphöra dlirmed.
att tillhöra de försak.
rades lista, men ffi behiilla sina förvar, vade rättigheter.
Att paragrafen ifrAga av senaten an, togs med s % betydande majoritet visar!
att det stora flertalet nu erkänt tv %ngs- försakritigens princip.
n:.
Tidens januari- ocli februarin:r ärc lärorika och omväxlande, isynnerhet er; av borgmästare Lind- artikel ~IGitterier~ hagen i n:r 1 är intressant och ägnad att giva material till givande diskusoio- ner inom partiet.
Kvinnoklubbarna bordc försäkra sig om denna partiets tidskrift, som bör kunna vara en iitmiirkt hand.
ledning i upplyening och diskussion om socialismens teorier och aktuella dags- fragor inom socialdemokratien.
Gynna Morgonbris ' annonsörer1 omelsgsEöljetong, kostar 10 fire eller dl4 det ar dubbelb~fte 20 öre.
Det iir inte ab gott om billiga handböcker i nyttiga Pmnen i dessa tider, varfor vi re.
konimendern detta arbete i alla vHrn Iiisares htaiike.
Enligt ineddelande frAn förlaget kom.
mn iiya eubekribenter att kunna erhhlla helil arbotet frhi början i fem- eller tioh8fteeom- g h g a r, t. ex. en g h g i m h a d e n, för ett prie av reep.
50 öre ocli 1 kr.
DB hinna de nya eubekribenterna .upp de gamln och er- hålla pP det eiittet ' d e t viirdefulla arbetet komplett.
DA detta företag utcislutande avser att bjuda nyttig laening för billigt pris uppmana vi alla gamla eubekribenter att stödja det genom att fortsätta med utlösning av haftena och till.
oneka vi företaget ock @ en rn#ngd nya eubskri.
benter.
Detta upplysningsarbete &amp; r va1 vart att triinga vidae !e ut ' i de kretsar.
Ett g o t t rad.
, a R o ~ i g a kinder och klar hy # ro inte langre moderna inom Wien8 societet.
Damernas i Wien aregirigbet gár denna e#eong ut p &amp; att f &amp; en blek, krimfargad hy.
En fattig söm * merska publicerar harom i # Arbeiter Zeitungn ett brev, fullt av blopig satir.
Hon an visar dari, klakilliga hjälpmedel f61 att vinna den faehioqtrbla b ' ekheteii.
Henneu crlldelee oevikligt, recept ar - silger hon Hon har själv anvant det.
Hoii eitter 12 lim- mar om dagen Iutnd över symaekinen till- eammane nied 11 andra flickor.
i ett rum en- dast stort nog för sex.
Ett enda f6neter upp lyser blott till hlilf~en rummet och luften &amp; r förekEimd av lyegaeen, soni ar tand m h g a timmar p &amp; dagen.
Varje dam aom önskax erhalla blek hy mA h t a g a bennee plate £61 2 &amp; S veckor.
Om hon deseutom önskar en smart och slank figur, eA behöver hon endast Iáta bli att iita middag tv8 eller tre gangel i veckan.
e&amp;eom eömmerekorna bruka göra, Hon tillagger: # Jag, Anna Plagdich, med min oforanderligt gulbleka hy, garanterar det lyckliga resultatet av detta experiment .. - Morgonbris kan, genom att f &amp; et.t be- gränsat an tal annonser bliva ekonomiskt starkare och därmed aven f&amp;.
möjlighet till att i ' sitt textinnehåll bli värdefullare an vad hittills varit möjligt.
Darföl vädja vi till vara l ä m e att i första hand göra sina uppköp hos Morgonbris ' an- En n y ~ ~ ~.
- d e kvinnoklubb m. nomörer, pil det tidningen hos dem och andra affärsmän kan f &amp; insteg som en bildades d e n nyligen i Svartvik efter för dem värdefull tidning, av vilket vi €öred; ag av fru S. Tärnlund B ett av alla kunna draga fördel.
~oc. -- dem.
ungdomsklubben anordnat möte.
I klubben ingingo 16 medlemmar, och De senaste arens stora konflikter p l goda utsikter finnas att den nya klubben arbetsfältet ha helt naturligt verkat etörande skall f &amp; stor tiildutriing och bli en präk- pk miriga företag som vant ' eig huvudeakli- tig barare uch stödjepunkt för våra ideer.
gast till de breda folklagren.
SA.
har t. ex. upplyeningeverket arbetareh hem mete bok-.
Detta iir den tredje eec.-dem.
kvinno- s k a t t ~, eoin gonom eitt billiga prie eökt eiir.
klubben som fru Tiiriilund bildat i ekilt triiffa arbetarna, ockuh haft ouppbörliga 3undsvalls-distriktet.
De bada föregb- pikanningar av deliea strider, enar de evi3rt snde äro kvinnoklutibarna i Södra Ny- drabbat kommiasion#rsetaben och i annu högre hamn och Ortviken, bada synnerligen grad eubskribenterna i gemen.
Dock har arbetet nu fortskridit till över livskraftiga och arbetande i den rätta 90:e haltet och bjudit ps dels, Arbetarnas riktnilgen.
Nyhamnsklubben raknar för up ps la ge bok^ - dar sarskilt de omrhden som larvarande ej mindre än 90 medlemmar.
intreesera srhetarna blivit utförligt behand- lade och belyeta i vfirdefulla artiklar -, dele Bra marscherat1 Från arbetsfaltet.
BI-Tommete bok&gt; ined kokboken, 8oii.r nu ar fullstandig, tlole Idrotten, soin 1i.r i det n i b .mnete f !lrdig, dole Itnndlodning i Teknik, ' eoin vieat eig hrs skilt onityckt och dele försfröelso- IAuning nv Iattare slag.
NariiiaBt konimer hiirofter a t t f (llja Arbetarnas hiileoliLra, Arbe- tnrnae kalender, Juridisk ocli medborgerlig rAdgivare, Tappan och tradgbrden m. in.
Varje hilfte, som inneháller 16 ritora eidor text jamte Lysekils soc.-dem.
kvinnoklubb 3ildades den 17 hov.
1908 av .L7 lor.
Medlemsatitalel; steg under .opp till 27.
F ö r spridande av agitation och ysning bland s %vali medlemmar utomstiiende har klubben.
i den man det varit den möjligt bidragit.
Silunda har anordnats en oEentlig föreläsving över ämnet, B Giorclano Ernnov samt se- nare ett föredmg av fru Kata Dalström över ämnet &gt;Kvinnan och .politikens.
Vidare har av fröken I-lelga Sundborg ' hallits ett enskilt föredrag fijr klubbens medlemmar över 5mnet B Moderskyddv.
Dessutom har anskaflats en ' del urval av Verdandis smaskrifter att .gratis läsas av klubbens medlemmar.
Tvenne fester har avhållits, av vilken den första utgjorde avskedsfest för med- lemmen Helga Sund borg,.
' den senare- klubbens Ars fest.
Under det gAngna året har klubben avhållit 2 ordinarie möten, i m h a d e n, som i förhallande till medlemsantalet.
varit ganska bra besökta.
Här som p &amp; andra * latser är kvinnan likgiltig för sin egen frigörelse och håller styft på fördomarna.
Hon lägger sig för mycket vinn om det onyttiga, som rör bAde henne och samhilllet, dA där- emot det nyttiga far st % tillbaka.
Med kamratlig halsning från Lysekila soc.-dem.
kvinnoklubb.
' 1.
.
: Anna Larsson.
.
.
Svea ~ a k.
kvin- Arets upp- som ' Ordförande.
.
, 8ekretersre.
Brev till ~ o r ~ o n b r i s.
DA jag sist skrev till Morgonbris lo-.
.
.
jag vill nu vade jag snart återkomma; infria mitt löfte.
...
Det år som gAtt till ända har lämnat djupa spår efter sig.
Strejken var ett nödvändigt ont, som lärde oss inse vem vi kunna och böra lita på, var vi ha ärlig van och fiende.
J a g.
följde kam- pen med större intresse än jag vill er- känna.
Det var smärtsamt att veta bröd- kakan fattas för så många ' munnar och ej kunna hjälpa, men hade striden sina obehag hade den ock sina ' stora behag.
Vad vi förlorade i lekamligt avseende togo vi igen i andligt.
Sent glömma vi alla de härliga lärorika diskussionsmöten vi gemensamt med vara manliga kam- rater hö110 i Folkets Park, var d a e n d a samlingsplats (där var e j Fagen sparrad, d ä r gingo och andades vi fritt).
Klubben hade under den tiden sv5rt arbete, men uppdragen sköttes nitiskt, uppoffringarna vor0 beundransvgrda.
Li- &amp; .or för bidrag till dc ' inest nödstilldn utfardrides av strejkutskottet .och insam- lades genom kli-ibbcn ett belopp av kr.
121: 28, .samt i form av ' matvaror kr.
45: 37.
Dessutom skenkte klubben 100 kg.
mjöl; de av oss bast lottade bespi- sade .l h 2 barn.
ur familjer ' dar det behövdes.
Klubben med.
.fana deltog i alla demonstrationer.
li ' ördeleii av .att ha kvinnorna för8t.b- enclc för: ~rbct:irrörclseiis dora idher franl- triidde biist tlcssil prövmde dagar.
Kvin- iiornn bcliövsi t; ocidismen, socirilisinen behöver kvinnorna.
J3lott de kortsynta, blott de trhigt tiin1; riiidc kiinkin iickn hl1 detta.
IQiir de vidsynta., för de lclnrt och stort tfip) rsi.rde iir dettn ', heniie .. lutioni. '
d
G MORGONBRIS. --. -- - _ _ - ... -.
.. - - -- - - _.- .. -- - - - - .. .- - -- .__.
- - - .. - - ---- ---- -.
- - _ * ___-_ Ii~iiiiioriia behöva social isnien.
Socia fröken Ida Johaneson.
Revisorer blev lismen vill ju ~kiinka At varje medbor fruarna Ida Olsson och Anna Oleso gare och inedborgarinna en ekonomis1 samt fröken Ebba Asp.
sjiilvstiindigliet.
Genom fziclrforeniiigarni Med halening l ha arbetarna kommit in p &amp; en vag son Frida Lindgren.
i förening ined den politiska frigörelsei skdl bereda dem en tryggad mannisko viircp, kulturrnlig, utvecklin~smöjli; stiilliiing i eit i at ii hal le, dar de ejalv; ha avgörandet ocli reglerandet i ~ i i hani i genom röstsedelii.
Men den modern; indu~trinlismen vill e,j nöja sig med mannen, den drager aven, i .allt etörrj " Ej blott av ondo. "
I och större utdriickning, kvinnan in i sit.
fångstgttrii.
Skulle då inte kvinnan, s p ö ~ n l i ~ den t; för endast en kort tic d:ire, svngare, mera irlsatt för industris sedan aYlidne, viirldsberömde psykia.
lismens dödsfanining än mannen, satt; trikern Cesar Lonibrosos %sikt a r de sig till motviirn, organisera sig, inse sii kvinnligh koketteriet utan tvivel al farliga stfillriiiig?
Hon inaste det, fö manligt .ursprung.
I ' alla tider ha: eA vitt hon vill samhällets, sina barns kvinnan anviint sig av bolretteriet fö: sina efterkoinmandes viil.
Hon mist (a t t behaga mannen och draga till sig resa sig, milste organitiera pig, I ~ U S ~ deras I uppmärksamhet, Orsaken därtil bilda fackföreningar, milste höja sin ar iir, a t t hon icke har nigot annat mede betelön, mbste fd sin arbetstid förknr a t t viiina en man; det ä r clZlrför hel tad - och detta i iln högre grad av i i i naturligt, iltt koketteriets röttcr Zrc mera triingande skal an männen.
T: si djupa i hennes själ.
Det har över kvinnans hela fysik lider mera unde g5tt till ea lialvt medveten, halvt ofri industrialismens elande än mannene villig instinkt.
Många äro de företeel hennes hiilsa underkraves ' fortare; daral ser i kvinnornas själsliv, som visa i fiiljer att bon endast kan föda föga mot koketteriet soni ett starkt kvinnlig stdiiclskraftiga barn, som redan i moder ksralrtiirsdrag.
På hospitalen kan mar skötet och genom modersmjölken drage; se stackars sinnessjuka,, som hava för sjukdom, svaghet, degeneration över sig lorat allal kvinnliga e enslzaper så nä1 Socialismen vill beEria kvinnan frar som ya lrolretteriet, en sista återsto, industrialisniens förbannelse, genom Ja- den av deras nliinsklighet.
Dessa olycltliga kvinnor se sig leen, gar reglera kvinnoarbetet till griiilser diir hennes .kropp ej längre uteiiges de i spegeln och smycka sig på del hennes sjal ej längre förslöas; socialis mest vidunderliga och narraktiga sätl men vill göra kvinnan till medborga.
med allt vad de komma över: band- rinna i samhället, till mannens jämn.
stumpar, tyglappar, pappersblommol börding ert som ett fritt samhälle anstlir, o. dyl.
Vi vilja omstörta den tingens ordning!
Vad det kvinnliga koketteriet a r j som gör millioner till ' slavar At nAgra stånd till, franigar av en notis, som för några å r sedan gick genom pressen, ' f&amp;, och dessa fA till alavar A t ain egen En amerikansk " milliondam " skulle makt och rikedom.
sn gång motthga en kunglig prins på Med kamrathalsning frfin Vastervika sitt slott.
Av denna anledning skaffa- ~oc.-dem.
kvinnoklub b. l e hon sig tv % klänningar för 100,000 Edit U.
.
g. kr.
stycket, vilka var på sitt satt fram- lavde hennes skönhet.
: För a t t f å till- Calle a t t visa sig i bägge klänningarna Brev till Morgonbris.
, St hon efter avtal en av de vid en rnid- Vasteras sot.-dem.
kvinnoklubb avhöll lag ' uppassande betjänterna slå sås tisdagen den 4, jan.
Aramöte.
iver henne.
~ a r e ter: f f örsvann hon Av styrelse och revisionsberättelserna !tt ögonblick fran bprclet, men ater- framgick, att 13 nya medlemmar inglitt rom snart, iförd sin .ahdra dräkt.
Det- i klubben under Aret.
Klubben har hiil- r var eri rik amerikanska, men hur lit 21 ordinarie möten, 3 offentliga mö- riangen fattig kvinnii.
offrar icke myc- ten ha anordnats med föredrag av kvinn- ret av det för livet nödvändigaste en- liga talare och avhandlande sarakilt för 3a.st för.
a t t kunna anskaffa en ny kvinnorna aktuella iimnen.
Styrelcsen .ratt.
avslutar sin berättelse med att konsta.
Isur ofta hiinder det icke, a t t kvin- tera det Hr 1909 varit ett kriskr för den rian underkastar sig verklig tortyr, svenska arbetarerörelsen som aldrig till- d o t t för sitt beg5.r a t t behaga!
Man förene.
3ehöver endast tanka p %, vilka lidan- Inkomster och utgifter har under dret ien de kinesislm damerna redan som balanserat ph kr.
469: 61.
Full och tack-; m % måste genomgå, endast och alle- sam ansvarsfrihet beviljades den av &amp; last för a t t deras fötter skola bliva så ende styrelsen för det gitngna Aret.
; m &amp; som möjligt.
Bland Papuafolkens Till styrelse för innevarande dr valdes: rvinnor a r det sed a t t alla tänderna ordf. fru Frida Lindgren, (nyvald) sekr. ~tdragas.
Tiinderna a,nses niiiil- fru Hilda Rydin, (nyvald) samt till kas- igen av dein som synnerligen van- sör f r u Maria Nilsson (omvald).
Ovriga wydande.
I Tunis genorngii kvinnorna ledamöter blevo fruarna Anna ' Johansson iormliga gödningslnmf för a t t u p p n i och Tekla Eklund (omvald).
Till supp- itt idela av skönhet: en fetma s % leanter valdes fru Eva Thelander och kor, att ' de knappt kuiina röra sig.
Lombroso om kvinnan: koketteri. '
' f II&lt;Z iiihngn goda.
0 ~ 1 1 ~.
I I ~ C ~ I ~ ~, I cg+lm- per, bl.
a. t; jl; i.1110~. % och stor: föi:iilZga.
.
a l t uthiircla smiir ta,.
Det finns 5vcn andra oraaizer, vsr- f ö r vi Ilöra.
vara taclzsa.niina mot det kvinnliga koketteriet.
' Utan detta skulle vi niiniligcn s a h a clct igesta av allt dct niycltna i l~cltv~i,inliglietsviig, soni oirigiver oss.
Att l~eskriva qllt, wc1 lrokettwict i dctti \.
11ii.nsccnde A.stadkomini t, s1zu:lle Irriiva en Iiel bok.
, Alla de dyrbara och vackra .möbler,.
som omgiva oss, de in.ji.ilia ma.ttorna, de prydliga draperjerna och: garcliner- na, de str81ancle I,j~isltronorri~., allt ä r ett uts1ii.g av livinnnns koketteri.
Det %r föl.jakl; ligen kvjnnans för- tjiiiist, a t t hela clcri jiicli~sI; i-i, ~villzcn av- ser att proclnccrit allt &amp; t som pryder v&amp;ra hem och gör clein belrviima och angenama, upplzoininitl En maq, esciiipcl vis en ~o~tliscliild; skiille icke för sig ensri~n:hehöva ett praktfiillt palats.
IIau slrulle kanske nöja sig med ctt arbetsrilm och .ett sovriim.
E t t palats Sr intet,, om kvin- nan saknas; det iir soin eu bur utan Eggel.
Rlott en kokett lrvinna kan fylla det och smycka det från.
vind till kallare.
Endast en kvinna förstår att giva hemmet Iinrinoni och. ' charnie.
Saltert är, a t t del; kr den koketta kvinnan, den verkligt kvjnnliga kvin- nan, som icke kan t5nlra.s utan koket- teri, som gjort vårt liv till ' vad det er, i det hon förstgr hemligheten a t t sprida trevnad och gliidje .kring sig.
Men ännu mera har ~ o m b i ' o s o ~,.
a ~ t snföra till koketteriets försvar ..
Ei?
stor del av litteraturen liar det kvinn- Liga koketteriet a t t tacka för sin till- raro.
Allra största delen av den mo-.
ierna litteraturen handlar.
oin ' cliar- nanta och koketta kvinnor och skulle ielt enkelt icke hava uppstått, om lessa icke funnits.
Sak samma är förh.a511anclet med våra ~ j u d n j n g a ~ baler, och teatrar: Dess,a iro till stor del icke till för annat än tt ge kvinnan tillfiille i t t visa sig i itsökta toaletter och stralande smyc- ren.
Till stöd för detta sitt ' p5,ot %encle ranidrager Lombroso en karak- arktisk omständighet.
Rail pelza,r på le häftiga och indignerade protester, om höjts mot damernas.
Iihttar p5 xstrarna.
Att stycket, som spelas,, &gt;etyder mindre för cllzmcrnri, iin deras iattar, synes tydligt d h w, a t t da- nerna på c h platser, cliir det icke är) estänit förbjndct, fortfara a t t b %ra; ina hatstar p5 teatrarna, trots nian- iens indignerade prolester, '.
Liksom, estern ger den lroketta lrvinnbil ctt itinaxkt tillfiille a t t vjs,a sin granna latt och prydliga frisyr, f a r, hon p2 in bal möjlighet a t t glansa mod sina ~ ~ c l r r skuldror a och gliiiisande jiivc- ' er.
Allt som allt, utan den koliettn kvin- ia.n vore hela livet tomt, .ödsligt o c h ' iirglöst.
Till sist tilliiggcr L h b r o s o,, tt till och med koketteriet ' under.
ett ...
fri \ - olt yttre I i i \ ~: och liar ii.llt.icl 1ii-t:Ft en g; .. nsli,.i stor bctgdclse fiir miinsldig- l tea, nllniligcn, tt s~li.nkn livsgiiidje ocli skönhet å t de av vardagslivets en-.
f (; rniigliet uttriolkade mannen.
9 F r.
E. l \ !is 1) vliiivs.
tlcf: j) ctiigi~i~, ii~yc:J; c !t. \ ln.r,jc.
tli.i (li~tl .Ji; ki.]
koinin el: G, oitiliring 35,000 francs.
Dc ni; lng- liil) bIa.ilc, st:i.digt \ ~Hxintlc ' slci~.ttcrnl; t '.
los; l na,tioncr, fOr1iiiit.
.
icke ' hopa siiiiinior nog storzi fijr a t t.
bcstrirlii Saniiiianln.gt R r clet minst 40 inil- zostn,srlcrxiri.
för sl.
; &amp; ten och iniinni- i ldoiiiinari iiv sin Al- ilioli jorf1c:n.
12iiropa.
i i tgi vbr ~ n c r iin joner ~ii~inniskor der, soiii iiili.nskligIid; cn oni11i~ingn.r 3 inil.li; i.rdcr orii '; irr !t Gr att .i:rtgjnta vii-rjc sclccl.
imcler sina ouppliiirlign, sinii, 1) nrns hlotl.
l&lt;nsuiiit i Frrinlzrikc poii tiska, rcl igiösa och inel1ii:nfollili~i-t hctiolln v i tv; iniljoner on1 dagen fiir lctta iinrlninil.
A mcrilca.nslz~ krig (: t Icrig.
Den allniannii stntistilzen visar p$ Iinr kostat ej m inclre ' an: 28 niil1 iardcr.
sn.ii !riia gr " i,ng, a t t seclan tro,jsnsltn lrri- 1Znuln.s t f r h Kri nilzr ikct .t i l l J. HO-71.
get, d. v. s. scdizn sjiilva begynnelsen iixs krig hi, Anieri1za.s oqh fiuropas av var Iiistoriin för tre imen Ar se- Folk i~tgivit för a t t förgöra varandra dan, det ej f ö $ i u t i t ett enda helt &amp; r 50 inil.1 iardcr i ordinaxie budget utom 111:an a t t nitgot ' krig, uppblossancle iin i5 milljarcler i extra budget, siiii ?mrc hiir, än diir, inörda.t sin liiinpliga an- 1.05 inillinrcler.
.De senaste 3.00 aren part inclivicler.
Vad sager jag!
Se- ha sammanlagt kostat nationerna en.
i1s.n trojanska - kriget!
Orn man fi ' tr minina av 700 millinrc1,er för a t t ni1 ej sAtta tro till d e Itrjstna traclit.ionermia, tala om all.
sorg, alla inclirelzta förlus- s &amp; slogos ju redrin Zngltxrna j II iniirie- ter och a.llt annat.
För cndnst en clcl tv denna sagol ilra.
s a ~ n m a skulle nian len!
Irrinnat 1rost.nedsfritt iippfostra och Sedan trojanslca kriget, David, (soiii hnde cn stiiende hlir), Semirainis, iiudervisa d1a barn; .iiim slwlle lrun- Iesostn.is, Serses, Cyrus, .Karnb yses, riat bygga allii j&amp;viviigslinjer, iiian konstaterar man kronologiskt, a t t nii- skiille Itunnat %st.adlrornma luf tseglin- ra 40 miljoner iiro tillii.iii1d.iga pA vart gcns fö.rvcrklig; incle, nian sliiille Irun-.
och ett av dessa 30 selzlcr, scPL a t t to- nnt avslzaffa tullar, oktrojer ocli alla, talsuiniiian av de iiiiinnislroi:, som clö- Imncl p &amp; sannfiirclsclns frihet; niim dats i krig sedan vUr asiatislrt-eiiropei- sliiille lciinnat lkka, zllf.
elhcle, som e; j ska historias begynnelse, lrc7.h med beror p5 lattja eller bra.cklighet; inan full rätt uppskattas till 1,200 mil joner!
dridle redas nu kunnat lrorresponde- Denna siffra iilotsvarar nära nog jor- ra med inv8,narna pk andra världs- klot!
' Man slrulle kunnat - men var- dens hela niivai; a:nde befolkning.
Såluncla har i man sedan onilsring @ ör fortsatta!
Kort sagt, iiian slrulle. '
3,000 å r sedan faraonernas krig j Irunnnt vara lycklig, men inan ha?
icke Egypten, inongoler~m ocli .kineser- velat det!
Den f aiinil jeson, som.
' uppföïcle sig nas inbrott, Alexanders erövringar o. som regeringarna över.
.Eurc ?pas niest s. v., o. s. v. iirligt och officiellt slak- tat, ofta under avsjungande av psal- civiliserade nationer, ' slriille lysas i: iner $it härarnas gud (ty var och en bann, dömas ' till fiistning eller stiip- har sin) eller under utförande av in- stock, allt efter dolparens skön, nien strumentalmiisik i dur - man har slrulle förvisso av ingen anses ' vara slaktat, säger jag, lika många manni.- i besittning av sitt förnufts fiilla bruk.
skovarelser, som det i närvarande Ä r det brottet eller vansinnet, soiii.
liar överhanden?
Bada, ena sig om ögonblick finnes på jorden. '
a t t dela vadden.
ngi ii,^^, 1; y ' ' Blomsterliv.
Av Ola Hanmon.
Ur ~Dikterr.
Dett dun kla vätska n väller i rutfer~zas f i a h&amp;.
I sljakem kedjade celler den sakta stigande går.
I bladets massa spinner sig vävnad, lm och skör.
d &amp; 6öQemjuRt den rintrev i slingor av fina rör.
Den levande sa flen sfröwtmar i hylleizai holjcn opp att vacka w dunkla dröurzmar det liv, som slumrar i knopp.
Så ko * mer den stora stunden.
,.
Med Ijuinmande morgonbris det springer ur latta blunden i vaggandc solguldsdis.
Eta dämpad orkester @ .yler i skogens välvda rum, ' ock sakta eft tyst den bjudcr: rzalurens mysterium.
. '
Den mänskliga dumheten.
Av C d l e Flammarion.
* I3ur inånga människor slukar lrri- get varje bhundrade?
Av de offi- ciella rapporterna kan man tämligen liitt beräkna antalet dödade eller döda solclater under nutidens krig, och de mest troviircliga historiska arbetena innelialla alrtstycken tillräckliga f i r var upplysning.
S &amp; veta vi nu, ' att det oförklarliga fransk-tyska kriget 1870-71 kraft 250,000 offer å båda sidor; a t t det onödiga orientaliska] tri- get 1 8 5 6 5 5 kriift 785,000 offer; att tinder det korta italienska kriget 1854 63,000 iiian fallit pli slagfiiltct eller avlidit pk sjukhiisen; a t t Preussene scliackdrag mot Österrike 1866 för- passat 46,000 .individer u r .viidden, att Nord- oc:h Sydstaternas tavlan 1863- 64 bralrte 950,000 nzannisltor om livet; vi veta aven a t t första franska kej- sardömets krig utgjutit fem miljoner europeers blod och a t t Frankrike se- dan 1815 gripit till vapen ytterligare Den mänskliga ddrskapen på denna planet a r s &amp; beskaffad a t t i stlillet för a t t leva ett lugnt, arbetsamt, förnuf- tigt och lyckligt l i v, nic2ilslrliglieten fö- redrar ett s t a d i g t självmord genoiii att öppna alla sina Adror och spilla sitt basta blod i:si.na ursinniga krsmp- anfall.
Se henne vid verket, clenna inänsklighet: hop utser sina starknste söner, animsr dein, fostrar tlcrn, iiii- da till dess cle pppn&amp;tt sin fulla mnn- barliet, varefter lion inetodisld stH.ller iipp deni i led.
D &amp; clet icke rymmes iner i n 36,525 dagar i varje &amp; rliuncl- rede och hon undcr dcin inast slakta 40 mil joner.
individer, sliipper hon ej ett ögonblick kniven utan niördar oförtröttat 1,100 om dagen, nastan 1 i minuten, 46 i timmen.
Och det ä r ingen tid a t t förlora, ty om man han- delvis slrulle vila sig en dag, så &amp; r det 2,200 livdömda som bida sin tur nästa - dag.
Se dar, vaxmed människorna * Ur ' ' 1 himmel och p &amp; jord) '.
Detta sysselsatta sig-!
sltrovs för ett .par tiotal Or sedan, varföi 41 en d,el aiffror äro förOldrade.
. '
' skymningssaga.
Skiss av N.
S. Norling.
- Om jag 1ia.r iilslrat, ' sa ' ni!
- jo, jag Ilar haft niin lilla 1ijiirtesagi-t aven; jag.
Fest nii iir det .liiiigc, liingc scc-l.nn.
- - - SA, ni iiiciiilr jn.g $l&lt; ' iillc beriittti.
Egentligcii iir dct a t t ~wofiiiiera etst Iicligt, iiiiiinie.
Ty 3I; i.riiis niinne iir mig heligt, trots d l (len pinnnclc tisii- gik det trRngt in i mitt sjiilsliv.
Dock, det 1cii:nnes skönt a t t eii g h g f i tala, sedan iiiaii s &amp; 1Hngc b w i t siiiiirtan och lidmdet inom sig.
- Jo, hon hette Maria., J a g vill iiitc försöka beskriva, 11eniie för .. er.
Ni skulle inte förstb mig.
Det: iir nog ' a t t hon var ting ocli god och rcii.
Och a t t hon lrunde iilslra iilccl Ii.eln sitt.
lilln hjärtas elr %lvrind- ' .Iiiiiigivcnlict.
Var vi möttes intresserar.
e r föga.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
' - ' '
-.
- - .- .- --.
- - .. -.
-.
.-.
.- _ ____ _ --- ----- .. - - - -.
MORGONBRIS - __-.d.__-___.
l .. _ ____ _ -- ._ _.
_ -- +.
.. -.
.
Nog av a t t vi fiinno vamnilrrt ocli be- r i m fraiii och Sluta dcn, stii~liai:~ vil- Irig blivit,, s i iiiyclwt hi~r ' ji1.g sinijl; för, slii to bli lyclrlign t~illsaiiii~ians.
Ocli 3cfÖrda i inina wiiiew och gc hennc Sc Iii~r jiig, tack vare mitt storit sköna.
Iycliligiv voro vi - s5 Iiinge det ogun- EörlLtelse for vaii Iion ijri.iI; it.
Iiat, blivit cn si~iiivetslös rricltare i k n stiga öclct n.~iiiadc oss lyclra .. 3Icn en oforlila,rl ig, lzoiiipl iccmd jag.
Jag sltyr inga incdel (15 dct glil- 3Iei1, scr iii, dct hiimler ofta a t t ikiinsln av s i r a d stoltlict och nyvnlr- ler at!
; ftillhorcla ruin h; i,mnrl.
.
det tar slctdit, soiii viiscr vncltrast och mndc liariii höll ni ig til11) itki~.
Darför s1z; ill tlct jntc förvi,ns.
cr a t t lovar iiicst - soiii Gustaf Fröding utr Och SH liit jag Iienne försviniia in Iiöra, hur jag g5 t t f; illvii.git i kriget trycker det i den lilla gripancle d.ilr- i t en griincl.
Niir jag vill Iran jag iiiot niin fiendc.
Dct llitr, vari t ett tcii " Elin i PIagen ".
se lieniie: det itv hlygsel sfimkta liuvii- Eorniligl; giicrill:i,ltr.ig, en .. hi insyn si.^^ 3Xed i i i i i i i \ Iariit gick det alldeles p5 h t, de lidande drngen, den böjda fi- Iönnii~ijrclny.fc; ld, ser ni.
sainiiin s %tt soiii nied staclzars Elin.
guren-och de trötta!
sliiopande stegen.
fijrtnlet; har Dct dnlsli~, s~iyg; ~.ndc.
Det koiii e.n friiiiiiiiande nian till.
sta- Staclci~rs: arnin Maria,.
siiger jag &amp; n- varit initt fiiilniinista, vapen.
.
; Jag har den.
En fin, poii~aderad spratt.
1I; ~ns ni1 en g h g!
- satt clct i, ' $mg ihi,n a t t en iriiinnis1; i~ uppgift var a t t leva glada dagar pil Aldrig iixr fick jag se liennc.
m a t ilcss iipphirv.
Odi ~dltid, alltid andras bdkostnad.
Yengitr st.röc7de 3det fjkrinade oss iiibr och iner fran tiar jag viinnit vad.
jag avsctt.
Ingen linii oinlrring sig.- Gud vet var lian varandra.
fick deiii ifraii!
- och roade sig gjor- En Iziislig sensoiiiniarchg.
clA trH- de han och unga, oerfarna flicklijiir- ilen redan börjat gulnn!
födde hon Ah, jitg njuter niir jag erinrar ' mig titn " ertivrade " lian s % ofta lian ville sitt barn - - ett litet hjii,lplöst Irriilr, c1 enna Iiern liga fri 11; y t ~ l &lt; i ~.
i i ~.
p.
ge sig u t p; Pt rov.
soni Itom till vadden endast för a t t: I-Iiir ii-iknga ginger har c j Iiim - 11s:: Nat~iïligtvis hade han nAgont.ing av känna lic1,znclets förbannelse - och clö.
lingen, som jag aldrig nsmriger, - det clar " tusan djiivla " i kroppen, Endast tviinne dagar levde clet.
Och solrt niirma sig nagon blomma, för a t t som inan alltid brulrar anföra, soni mdast en ilag längre levde cless ringa bryta clen och bli lycldig.
Och .huru förniildrande oitistiindigliet, sk snart moder.
Lidandet och griiiiielscn bröto regclbrinc1e.t har; jag ickc d &amp; hklli t. initt nigon förniiiii usling begiitt ett slwrlc- Iienne.
Hennes sista lil1,z rest av Itraft nl1:tid hit; i.nrlc vapen till 1iancls~ ' för a t t streck.
amlades hon u t i tnnga siiclwr.
Och jaga uslingen p; flykten, .innan han J a g ger fan i dylik mord, jag.
För 3 % gick hon bort, stillsnnit och tungt, n n t i l l l i i l i p t.
Jng liar, inig Er sett ~slriirltstreck ett ' skiirlr- soiii d % ett ljiis sloclrnnr.
SOIII.
sagt, n.ll.tic ' l l yclzii,t,s.
-.
.
st.rcclz, onvsott oiii slriirlzcii ii.r grtiiiniitl 3f; i.n h r sagt iiiig, i \, t; t ingcii dc1 h- Ni vi1 l l;; i,nslx .inv~i.ii (li~; 1.1:1: i i i iri cllcr 1111g.
g; iii~la viiii stod vill lir !nno,u iliidsl.~ii.tltl.
l&lt; i * .igsi.ii cl:o (l iclcc!
v; wi f; clcn w c lii *; i.~f; (?.
I dct li3ir f; i,llct vnr slri~rlzcn iing och At f riiiiiiiinnde iiiiinnis ' lzors barinlili,r- Ni tyclzci * tvivclsiititu a t t j; i.g Iiii.nc1l; tt vnclccr och förnam, framför allt för- tigliet liacle Iion överlihnnat sig.
Och biittre ifall jag i öppcn kamp mött fi- niiin.
cle frainmande gjorde, vad deras plilrt end.en och lagt lionom död till niarlten.
Diirför förundrar det .mig inte s &amp; bjöd, inte mer.
M A vara.
Men vad gör inte, en föro- iilycket a t t han aven lyclzades lrollra NBli, silet e a r ju vadcert redan det.
riittad inan, soni Iiatax och sviirit a t t bort Maria, min Maria, henne soni Det finnes s &amp; ofantligt n~ftng,a iiiiirini- Itiiilinas?
- Inga nicdel (?.ro liniiom, f ö r.
jag älskat - så varmt och trott p % så skor, som glöiiima till och nied plik- Ii ?~gs, inga vagar för bcsviirljga - oriibbligt.
tens bud.
Så, jag högaktar i alla fall blott lian har hopp om a t t nii ' sitt niåf.
Vilka d, j i i ~ ~ l s b a förförelsekonster.
det dlir ' frärnn~ande folket, som gjorde Och vein kan för resten, veta vad lian använde vet jag inte.
J a g iir sjiilv sin plilrt.
som händer i en frinntid?
Allt högre SK litet förfaren i dylika ting. '
Ty en DA .dödsibudet nidde mig greps jag flanimar hatets vådeld inoni.
ni.ig,.
ju Irvinnas oslruld ar mig alltför helig, s v en nanjnlös, frstandc sinarta.
Gud rner jag ~ l.
i k l ~ av.
e r En dag fiir ni Iran-.
a t t jag skulle vilja liittsinnigt slranda vet om jak inte i förstone beslöt, att liiin~la Iiöra talas om a t t den .logne, Ile- och Oda den.
dö, iiven i ag.
derlige kaliirer Hansson begatt ett Emellertid.
En vacker dag var niin Plötslig!
fick eliiellerti$ mitt liv brott.
Förundra e r .i så fal!
inte.
allt Maria fallen.
Uslingen hade nått sitt nytt innehåll.
J a g beslöt; a t t leva med för mycket.
Han Ilar i så fall.
haft sina mil .. Och med min skara karlekssaga all den intensiva kraft varav jag var randiga skal, den stackars lran~rer.
var det evigt förbi.
Maria var som mäktig, leva för a t t hata och hamnas Hansson.
Döm honom inte för.
hårt.
berusad av sensuell lidelse.
Mig, som - hainnas på honom, som .slrövlnt inin Ni känner n u lians Iciirlelrs.
ocl1, hans.
förut varit hennes allt, undvek hon lycka och mördat min vackra Maria.
hats och hans lidandes historia.
- sorgfiilligt - och jag hade ju e j hel- Ilatmrer Hansson reste sig och ' gick; .Och cletta har secla,nt varit mitt livs ler nbgon anledning a t t sölca hennes utan a t t s !ga farval.
Jag öppnade.
sällskap, d &amp; jag siig a t t jag var för- hela - uppgift.
Ännu har jag inte lyc- fönstret ocli följde med ögonen hans kats i min föresats, så som jag velat.
sni2idd.
Men mycl.wt iir redan utrAttat och Iiögresta, manliga gestalt Snda tills Följclerna.
av hennes förbindelse mera blir clet, så sant jag ännu ar en den försvann in å t en tvargata.
nied den förname drurken blevo de Hur ofta hade jag q ' fönindrat mig hederlig iilan.
vanliga.
En dag c15 jag mötte Iienne över denne man, som - trots a11 den.
X nioter Iio- Uslingen lever annii.
i en bakgata - ingen av oss hann dra- intelligens som s &amp; tydligt talade nr, ga sig undan för a t t undvika det obe- nom varje dag ute p &amp; gatorna: själv- hans clrag - syntes mig leva iitan ' alla.
hagliga mötet!
- fick jag t %rar i ögo- medveten, elegant, trotsig och obesvii- ideella intressen, endast, diirför, att li- nen d &amp; jag niarkte, vilket t i l l s t h d rad, d e n f örkroppsligade samvetslös- vet skall levas.
.
.
Iion befann sig i.
J a g a r alltid far- heten.
Först nu hade.
j a g lioiniiiit uncler- Högt har han ' redan Iiiiunit p % för- £und med a t t aven lian lmdc sin misi ' dig a t t grata d &amp; jag ser en vår slriin- dacl och förödd.
Och Maria hade dock troendets trappor och högre lzommer sion a t t fylla, sin stora, liarliga i~iis- lian a t t kliva, s &amp; vitt odet fortfarancle sion!
- varit inin var, min!
IIon slig lidande och belrliiind ut, s tAr Iionom bi.
Han ä,r inflytelserik ii-iecllcm av dar Iion smög sig fraiii langs trottoa.- ren.
Jag inisstanlzer a t t förföraren staclsfulli~iaktige, han beklader eil redan börjat draga sig tillbalra från massa andra förtroendeposter, vasa- Frbn Newyork har den underrättelsen sitt offer, som nu inte langre för ho- ridclare blev lian i fjor, ilii den ilya järnviigen Ironi till, och till vice kon- inlupit, att de ameriknns ' ka suffragetterna nom hiide något viirde.
Stackars, arm a Mari a!
Kanske- hack sul utniimncles han s t r a i cliirpii, niir nk- nu ha beslutit att.
försijka lista sig till .sinårepubli- den ' efterliingtade rösträtten med ett.
hon redan d i förbrukat det sista gon av de syda~ierikanskn Itvantuiii lyclza ctt sniivt iicle ' haft att Ircrna liktadc p; P a t t förse sig iiiecl kvinnligt och alskvi-irt medel, .dn de se.
egcn i vhr li ?.l; i stncl.
sina engelska systrare]: %a taktik.
.
med- .. tilliniita henne!
Men lycklig har lian g~idslzelov al- föra sa föga framghg.
.
.
.
.
Jag var ett ögonblick färdig att.
.
.
, l,,, ' # - e Kyssande suffragetter,,,.
,
Den kviiinlign Odyseos, i vilkens hjii~ na den listiga plnnen runnit upp, ar ei iins Webster Powell, soiii utvecklat pla iien till ' förförolseii p &amp; föl jnnde siitt ~ D c t finnes ej e n C I I ~ R iiinn i lieln Arne Aktiebolaget rilin, vilken^ röst ej skulle kunna k ö p f6r en k y ~ s.
On suffrrigettföreningnri~i utso en deputation av eiirskilt vackr; ilickor och skickar dem som nitielrc iiiissioiiiirer till vnr och e n av vAra pm S ' pecialaffar för Gardiner oct I:imciitsled~iinöter, e:t iix jag fullt ocl.
alipassade Mattor.
fast övertygad om att Newyorks kvinno ut.nn napon som helst ansträngning skol: Stureplan 2.
- == Stockholm erlirtlla kvinnlig rösträtt.
Uet iir visa inte nagontiiig fördtriickligt jag be @ Bland nutidsmilnniskans förplik teleer mc a v de unga I.lickoriia, ty aven i varst: nnhörjgri ing:fr Livföretikring Rom en vikti fall behövs det ju blott en liten lät faktor.
Men för att det skall bli möjligt fä uppoffring av den personliga värdigheten de smh i unmliiillet att fylla denna förpliktelse i det allra nllrinrreto alla inbotalda a1 Rn kym Er ju ingen synd.
Om ni mRete gifter tagas i nnsyriik för ej~lva Lliirlnrnhlc dessa delegerade för suffragettpartie och icke iippeliikas av profithungrande a flgn blott iiro tillriickligt tappra att hals: epekulanter.
Detta eff; erstrPvanevii.rda m3 parlamentsledamöterna p &amp; detta satt, e!
n48 genom att pb för,valtiiingen tillamps koope principer.
kola de alla genast kunna linda dc rativa Sverges Praktiska Livförs8kringsförening gamla lagstiftarna om sina lillfingrai som just vilar pb - kooperativ och dsrjsmt utan den minsta svhighet.
Ej en endi ~olid föreilkringbtekniek grund meddelar dtii av dem skall kunna viigra sitt samtyckt för.
liv- och kapitalföreiikring pA billigaste vil, Begtir prospekt l Poetadr.
: Stockholm l ' till kvinnans rösträtt, nar en sadan däi kor.
9 Kontor: Vasagatan 16-17. liten vacker suffragett spetsar ein lillr söta niun och ber s &amp; vackert.
Förslaget ar kanske inte ah ofivet, ock förtjiinar i alla händelser att bli pröva1 i praktiken nagon gAng.
I England däremot skulle!
säkert re.
mltatet .bli raka motaatsen mot det ön.
skade om de därvarande suffragetternr försökte sig pH satnma medel och spets sade sina lappar till en kyss.
Där skull€ kanske erbjudandet av en kyss meu frarnghg kunna användas som hotelse: skriver en tidning.
Historien kan ju ha aitt kuriositets, varde.
Men i övrigt ar den, som s y nes - asnerikartsk!
eardin-Magasinet ' på MORGONBRIS!!
Aktiebolaget Stockholms Folkbank MORGONBRIS kostar i prenu- luvudkontoret: meration a posten I: 20 helt ar, ivdelna-kontor Klarabergsgatan PS.
Konnmendörsgatan 25.
Barnhusgatan 16.
90 öre tre kvartal och 60 öre lepositions-Rän ta halvt Ar.
(api talrakn.-Ränta AgBBer~a Sparkasse-Ränta u=.
.
.- + * &gt;SS &amp; * * S&amp;g&amp;gg&amp;= / .4 /. / * f.f.~a~. /. # ' 4 ' ~~ \. \ .~ * ~P K. bV.
- KARLBERG.
.
- ' S - i9 U, Stockliolm.
Till landsorten mot postforskott .. Stort soptiment 5 - Bestdlningnr utföras Jort och billigt!
l lm.
Tel. ERIC VESTERBERG, ' Riks Tel. 40 Hantverkaregatan 40 242 ?O1 33 ' 39 Hornsgatan 39, STOCKHOLM.
.. 6985 utan förhöjda priser '.
Beställda.
: Goda varor, moderata priser.
.
Fördel-, ktiga betalningsvillkor.
.Humint be- nötande.
Välgjort arbete: ' A.
S. WAHLBERG, Tunnelgatan 17, 1, Stockholm.
. '
- kottninggatan 93.
Radmansgatan 61.
Allm.
tclcf.
230 83 ~EKOiilMENDEqAS.
Kiruna sot.-dem.
kvinnoklubb sv iiiller ordinarie möten I d a och 3:dje rnhnda-: en varje mánad i Folkete Hus ' lilla sal kl.;, a0 e. m.
Förstklassigt arbete.
Moderata pris.
Föreningar och korporatioiier erhålla rabat Styrelsen.
20 öre i frimgrken till porto och Ni erhiiller gratis prov t % 15 sorters gott Kaffe i pris fran 73 öre t. o. m.
1: 35 pr kg.
Vid köp av hel bal o m 60 A 70 kg.
levereras kaffet fraktfritt vid Eder narmaste jarn- vaga- eller iingbatsstation, mot efterkrav eller förskottslikvid.
Minsta parti 10 kg.
Om s i Gnekas kan det erhallas av flera aorter isarvagt till samma pris och fraktfritt, blott partiet uppgar t,ill 60 a 70 kg.
Anmoda Edra vanner och grannar att bliva med om att köpa kaffe f r h nsand i dag I -} 5 procd Ateljé Ciustin, proc, 7otografi- 6: Förstoringsateljé Kassafack fr. kr.
5 pr Ar.
för ' MORGONBRIS!!
FORLOVMIMGSW~CUGAW. '
Av 23 knrats guld:.
.
Vordujpringar: a r 3112 grams rikt Kr.
11: 35 A V i &gt; krrats giild i i a n - r 0 16: 25 1] J % ' och silver inuti, t t - 5 * 6 m * 19: 50 fiiljda a v p r a n t l s c d e l p5 s 7 22: 75 1.0 ars h.&lt;llbrrlict i dag- * 8 * r al: ligt h i k.
för 5 kr.
r I) r n * 2 9: ~ ~ A V 1~rZniiförgylldgiil- iv s r 32: 50 inctnll för i: 50. r II n r 35: 75 Ihivrjnnar a v LcfrCns i 2 r r 39: Filipst:iti f:hrikni för 2 kr.
110s 2.
D. RACKSTRO~~~, C~iltlsiiiccl, Harnsg.
56 o. Upplandsg.
Br elegant, sviirtar ej ' fingret., liktiar fiiyst$indigt 23 karats guld och ar oöverträffad i mgl.
skyddat niirke.
hallbarhet.
Pris 2 ' kr.
Finnes endast hos Guldsmed L. JENSEN, Tegnc ' rgatan .19, Stockholm.
Ma !singborgs sot.-dem.
.
kvinno- ~: ~;; ~ d ~ e r i ~ ~ w 5 3 a lubb t avliitller ~ ~ möte 1:eta.
och 3; dje iiiltnda- Butiker Mästers~muelsgataa I I. DBbelnsgatsn 44.
Norrhllsgatan 24.
Stockholm.
, n i mhnaden i Folkete Hiis ' F-sal kli 8.0. in.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
...
.
.
.
. '
:
