# ID: svediakorp-per2341
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,054
# sentences: 1,366
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNINSi FOR D E N S O C I A L D E M O K R A T I S K A KVINNORORELSEN. '
.Utgiven av Socialdemokratiska Kvlnnokongressens ~erkstallande Utskott.
N:r-2 Februari 1 I -- - Preni~msralionsp~s: 1: 20 pr helt ar, 60 6re pr halvt och- 30 öre pr fjiirdedels Hr.
Lösnummer 10 öre.
i För redaktionen: RUTH G U S T A F S O N '.
Hagagatan 18, IV, ii.
g.
STOCKHOLM.
II II Stockholm 1910, A.-R.
~ r b e t a n k ~ r ~ c k e r i - - - Annonser 3 sista sidorna pris 15 öre pr-mm.
För expeditionen: Elirr Lindley, Tunnelgatan 1 B, I Stockholm.
.
.l910 m under nya re am hal le liga former, vad eom var allmänt gällande, innan privategen domen behärskade samhället.
.
Människan skall, under förutsättning att tillfredsställandet av hennes.
drifter Kvinnan i det nya samhället är, so- icke tillfogar nilgon annan skada.
eller cialt och ekonomiskt, fullkomligt obe- nackdel, bestämma över sig själv.
Ingen roende.
Hon ar icke mer underkastad n8got som helst herravälde eller för- tryck, hon sthr gent emot mannen så,- som en fri och likaberättigad individ, vilken ar sitt eget ödes härskarinna.
Hennes uppfostran ar densamma som mannens, undantagandes de avvikelser, som skillnaden i kön samt hennes köns-, liga funktioner kräva; levande under naturliga levnadsvillkor, kan hon e Eter behov utveckla och bevisa sina fysiska och andliga krafter och anlag; hon väl- jer för sin verksamhet de omrsden; som motsvara hennes önskningar, böjelser och anlag, samt arbetar under samma villkor som mannen.
Nyss praktisk ar- beterska i ett yrke, &amp; r - hon- en annan del av dagen uppfostrarinna, lärarinna, vhdarinna, för att under en tredje del av dagen utöya en konst eller veten- skap, samt under en fjärde förvalta nigon syssla.
Hon studerar, arbetar, deltager i nöjen och förströelser med s i n a l i k a r e l l k med männen, alldeles FRAM~IDSDPOMMAR ' av Tony Tollet.
som det behagar henne och eAsom till- fallet erbjuder sig.
behöver avliigga räkenskap härför, och I kärleksvalet är hon liksom mannen ingen annan har ratt at.t blanda sig fri och obehindrad.
Hon friar själv häri.
Lilrsom vad jag iiter, ' vad jag eller later mannen fria, och ing %r för- dricker, hur jag sover och kläder mig bundet utan några andra hänsyn an till ar min ensiak, likasa mitt förhdllande sin böjelse.
Detta förbund är ett en- till en person av det andra könet.
In- skilt fördrag utan nAgon ämbetsmans sikt, bildning och fullst,lndigt oberoende, mellankomst, liksom äktenskapet var allt egenskaper som i följd av uppfost- anda in i medeltiden.
Socialismen ska- ran och förhillandena i det nya sam- par härvid intet nytt, utan Aterinför hället äro naturenliga, skola hjälpa en- blott, fast p &amp; en högre kulturgrad och var att icke begH handlingar,.
aom landa E (uinnan i framtiden.
I O till bans egen aka.da.
Med ' det ' faktum, att den dumma skyggheten ' .samt den löjliga hemlighetsfullheten angående köns- ligs ting försvinna, skall förh8llandet mellan k6ne.n gestalta sig vida natur- ligare an det ar i vara dagar.
.
Uppstå emellan två, manniskor, som slutit för- bund, ofördragsamhet, missnöje och av- sky, s &amp; bjuder moralen att slita denna onaturliga och därför aven ojedliga för- bindelse.
Och d % alla de förhtillanden försvinna, som hittills dömt ett stort antal kvinnor att gH ogifta eller,att sälja sin kropp, sa kunna mannen ej vidare göra nhgot slags överviilde gällande, Å andra sidan har det fullkomligt föränd- rade samhällstillst&amp;ndet undanröjt alla d.e m h g a hinder och störande inflytelser, vilka i vhra dagar inverka ' p &amp; det ak- tenskapliga livet och så ofta.
hindra det f r h att komma till ein utveckling eller helt och hållet undergräva det. '
Dessa hinder, motsägelser och onatur- ligheter i kvinnans nuvarande stallning, st8 mer och mer klara för .allt större kretsar samt komma till uttryck sAvä.1 i eociala skrifter som i romanlitteraturen, ofta dock i vilseledande form.
Att vAra dagars äktenskap rillt mindre motsvarar pitt iindamhl, det förnekar numera ingen tankande, och alltsi behöver inan.
icke förundra sig över, att till och med per- soner, som anse det fria karleksvalet och en obehindrad upplösning av förhilllan- det alldeles ' naturlig, dock i övrigt icke iiro böjda för att darur diaga '.
konse- kvenserna för en förandring '.
av vArt samhallstillst %nd; de mena blott att för- svara könsumgaiigets frihet för de privi- legierade 1; Ia~serna.
Mathilde Reich hardt- - Stromberg ' säger t. ex. i en poleiilik mot skriftställnrinnnn Ysnn y Lewalds striivnn- den för kvinnoema.ncipationen föl jande:.
MORGONBRIS, Om ni (F.
L.)
för kvinnan fordra.
fullstfindig likstiilligliet med innnnen det sociala och politiska livet, sil mllatc nödvändigt George Sand hava ratt i sin: emancipationsstriivanden, uom icke gi u t pi0 nkgonting annat an att vinna, va (mannen redan sedan lange ägt obestritt Ty man kan omöjligt uttänka niigo, förnuftigt skäl, varför kvinnan endas med sitt huvud och ej aven med sit hjiirta skall gör,w delaktig av denna lik stiillighet, samt.
äga samma frihet son mannen att giva och taga.
Tvartom skall kvinnan enligt sin natur vara be rattigad och d % aven förpliktigad - t j vi vilja e j nedgräva v8rt pund -- at ' till det yttersta anstriinga sin hjarna: tiivlliii med det andra könets sjiilatitaner s &amp; mhsto hon ock &amp; hava riittighct at, liksom dessa.
till jiimviktctis vicltnakt hltllaiido phskynda h jiirtnts blodomlopp pil vilket satt hon i n finnsr lirnpligt Ty vi Iiisa dock alla, utan den minst: sedliga ' harm.
t. ex. om Goethe - föl att gornnst viilja den största eom exem.
pel - huru han g h g pil ghig slösad6 sitt bjärta8 eld och sin stora sjals en tusiasm pil en annan kvinna an sir!
hustru.
Den förståndiga finner detta blott naturligt, just för hans stora ejal, som bade s &amp; s v h t att bliva tillfreds ställd; och endaat den inskränkta mora listen uppehllller sig klandrande hiirvid Varför skulle vi allts % hAna ~ e t o r a ja.
lars bland kvinnorna!
.
.
.
LHtom oss föl en gAng antaga, att hela kvinnokönel utan undantag bestode av, @ dana stora sjalar som George Sand och varje kvinna vore en Lucretia Floriani, vars alla barn vore kärlekens barn, men som även uppfostrade dessa barn saviil med akta moderlig karlek och ömhet.
som med insikt .och förstånd.
Vad skulle det da bliva av varlden?
Det är ej tvivel un- derkastat, att varlden därvid kunde ags b e s t h d och göra framsteg liksom i vars dagar, ja kunde mahanda finna sig för träff ligt därav.
s Men varför skulle blott B stora.
ajälar J kunna göra ansyrak härpil?
Om en Goethe och en George Sand (för att ut, välja dessa tv % bland många, som hand.
lat och handla likaeom de) kunde, f4 följa sitt hjärtas böjelaer, och utger man särekilt om Goethes kärleksaffärer halva bibliotek, som slukas av dess beundrare och beundrarinnor med ett slags andäk- tig hanryckning, varför da ogilla hos andra, vad som, d % en Goethe eller en George Sand * gjort eig sky1.digw dar till, blivit föremAl för extatisk beundran.
Viseerligen är det omöjligt att göra det fria kärleksvalet gällande i den bor- gerliga viirlden, men eätter man alla under samma sociala villkor, som de materiellt och andligt utvalda.aga i vAra dagar, a &amp; hava ocksa alla möjlighet till samma friheter.
Vad Goethe och George Sand gjorde, det göra mlnga tusen andra i dag, som icke kunna jämföras med Goethe eller George Sand, samt utan att pil minsta satt sjunka i anseende inom samhället, Man behöver endast hava en ensedd stallning, och allt gAr av sig självt.
n Denna tid närmar - aig med jättesteg: ' Oaktat allt detta g5lh en Goethe ' s elle en George Sands friheter frrtn den stor Det manskl.iga samhället har under år- borgerliga mornlena synpunkt som o3ed tusenden geromghtt.
alla tltvecklings- liga, ty de strida mot den av samhiille tad di er för att till sist .komma &amp; t, var-.
stiftade ' inorallngen och äro oförenlig: i f r h det har utgitt: till.
' kom ' munistisk med själva naturen av vArt samhalls egendom och till fullkomlig ' jämlikhet.
tillsthd.
Tv~~nngsiiktei~skapet iir det titor och broderskap, men .icke blott mellan borgerligii sarnhiill.ets nioraläktenskap stamfränderna, utan mellan alla männi- den enda.
, moraliskas förbindelse me1 skor.
Det ar det stora framsteget, som lan könen; varje annan förbindelse ii det gjort.
Vad det storborgerliga sam- omoralisk.
Det i; torborgerliga akten hället förgäves eftersträvade, och varp8 skapet är, shsom vi ovederläggligt be det strandar och mistc!
, stranda, att in- isat, en följd av de storborgerliga egen föra frihet, jämlikhet &amp; h brodkrskap för domsförhrillandena.
Stående i närmast4 alla människor, det skall.
socialismen samband med griva.tegendomen !och arvs förverkliga.
Storborgare~amhiillet kundc rätten, ingds det i syfte att f %, legitima1 blott uppstiilla teorien; men verkligheten barn som arvingar.
Och under sanl.
motsade aven har, liksom i E % många IiiillstillstAndets tryck piltvingas dettr andra fall, dess teorier.
.
Socialismen äktenskap iiven dem, 8om ej äga nRgo, skall förena teori och praktik.
att liimna i arv, .det blir samhiillelil Mon i det miinskligheten Atervänder riitt, vars kriinkancle striten tmtrnffar, till sin iitvec1ding.r iitglingspunkt., SH för- det den skickar nien och kvinnor, s &amp; siggir detta.
pd ett oiindligt mycket högre begA aktenskupsbrott, för nllgon tid p!
kult~mdadiiim %n det, ' varifrin miinsk-.
fiingelee.
ligheten utgbtt.
I5ade ursarnhiillet egen- Men i det socialistiska samhället fin domsgemenskap i gensen, i clanen, sh nes det intet att liimna i arv, SH frami var det blott i rl-asts form och pA out- man ej vill riikns hiisgcradet och lös vecklat stadium.
Den utveckling, som ören som arvedel; för den skull ar aver sedan dess försiggatt, har \ .isserligen frHn denna syn; punkt vira dagars akten upplöst egendomsgemenskapen anda till.
skap fallfärdigt,.
Härmed ar ock &amp; fr &amp; nli.gra srni obetydliga rester, ödelagt gen- gan om arvsra t ten avgjord, socialismer sen och till sist sönderstyckat.
hela sam- behöver icke avskaffa den.
Finnes inger hället, men utvecklingen har på samma privategendom mer,.
E % kan det hellei ging i sina skilda etadier mäktigt stegrat.
icke finnas nagon arvsrätt.
sam hallets produktivkrafter och behovens Kvinnan tir siilunda fullkomligt fri!
milngsidighet, av gensen.
och stammarna och de barn, hon äger, ' kunna ej beröva skapat nationerna ' och de stora staterna.
.
henne denna frihet; de kunna endas!
samt darmedels frambragt ett tilletand, öka hennes glädje tig livet.
Sköterskor, som star i den mest skriande motsate uppfostrarinnor, väninnor och den upp- till samhällets behov.
Framtidens upp- växande kvinnliga ungdomen bist % henne gift ar att lösa denna motsägelse dar-.
igeno ' m, att egendomens och arbetsmed- i de fall, da hon behöver hjälp.
ör handa skidl det aven i framtiden lenil Aterförvandling till gemensam egen- finna8 man, som likt Humboldt saga: dom skall ske pA bredaste basis.
.
Samhället tager till baka, vad- det en m Jag ar ej skapad att vara familjefar Dessutom anser jag det vara en synf ging ägt och själv.
skapat, men det att gifta sig, ett brott.
att avla ' barn.~ möjliggör för alla, i överensatammelse.
Vad betyder det?
Naturdriftens mak1 med de nyskapade livsvillkoren, en eri- skall ' hos andra sllrja för jamvikten.
stens p % allra högsta kulturstadium, Hurnboldt ' s aktenskapsfientlighet oroa] d. v. s. det beviljar alla, vad.
som un- oss icke, e j heller E; chopenhauers, Main- der mera primitiva förhallanden kunde länders eller vl Hartmann ' s filosofiska vara enstaka individers eller enstilca '.
pessimism, som: &amp; u tep&amp;r miinsklighe ten€ klassera privilegium.
Och nu erhaller.
själfförintande i, idealstaten D. '
Vi in- ock kyinnan den roll .. it ' er, eom hon e n.
stamma med Fr. Rlatzel, som med f ull g h g i ursamhallet innehade, men icke sasom haralcarinna, utan.
, eom likaberät- ratt skriver:: .. - tigad.
~Manniskp-i fHr e j längre betrakta sig Kvinnans fullstiindiga emancipation.
som ett undantag friiin nsturlagsrne, utan och hennes likställighet .med mannen, m b t e äntligen börja uppsöka det lag- kr ett av vAr kulturutvecklings mB1, vars d i g i sina egna handlingar och tankar Eörverkligaiide ingen makt pil.
jorden samt.
striiva att inrätta sitt liv i enlig- Förmar hindra.
Men denna frigörelse '.
het med naturlagarna.
Hon skall komma ir blott möjlig pA griind av en omge- 3taltning, som upphäver den ens männi- Iarhan, att hon inrättar sammanlevna- ikans valde över den andra, silledes len med sina lika:r, d. v. s. familjen iven kapital.istens över. '
arbetaren.
DA) ch staten, icke efter förflutna Arhundra- Iörst skall miinskligheten nå, sin högsta iens lagar, utan efter en naturlig kun- ~tveckling.
Den, gyllene tidsalder s, var- ikaps förnuftiga principer.
Politik, mo- &gt;m människorna dr.ömt aedan Artusen- len, och varthiin de liingtat, skall h t - -.
- al, rattsprinciper, vilka ännu hiimtas ur igen stunda.
Ii2assviild~t ' h a r for evig2 illa möjliga kallor, skola endast bildas rörintafs, men lieed det oclsri ' mannens.
.
överensstammelee med naturlagarna.
iewavatde över kvinnan,.
...
.
.
.
.
.
.
.
len människan vaprdiga tillvaro, om (Kvinnan.).
.
.
.
.
.
.
.
tilken det fantiseratri i hrtuuenden, skall.
.
-.
.-.
-.
.
- .-.
.
intligen bliva verklighet, s, ' ' ' ' ' ' ' ' ' ', ' ' ', I, I .#. '
'
.
Vaggvisa. '
(FCr Morgon bris.)
Kom a ~ g c l Söntr, och tag mitt barn, det (ïr trött.
- Belröuer vila.
Vagga det tcli dröm~iars garn, l i t det tliot ditt rike ila.
Sowin nu win lilla van, 8ot) i11a ?at6 och ~wkna se ' ta, (116 Irclrövcr vila!
- -. '
Milrla Sömi, rack barniet din Imtu!, var deas stöd ?lur det eomnnt i n / FöG det uti ditt cackva lan;,.
lanina det seen till naoder sin!
.
Somna nu min lilla van, oonana nu och vakna oe ' n, -.
dzc behöuer v i h!
- Slzwra viedan dtb det kan få, snart nog Icontmcv andra dagar.
Kanske ville du sova da, twn naan dig från bädden jagar ~ c t tiil kampen för ditt bröd. '
Då ar nog din moder död.
; ' somna nzr miua lilla!
-.
Fattar dl4 din ntodera ord somnar du straxt, min lilla.
Men du vet ej att denna jord &amp; got orätt dig kan vi@.
Somna nu mivi lilla van, somna nu och vakna se ' n dz6 behöver viha!
- - ' ' t.
.
*.
. '
q,.
. '
' I.
SZicnira nu, bliv stark och stor.
att du kan kampa som andra.
Ack lilla barn, nu hör din mor,.
.
bland sorg och nöd skall du vandra.
Somna nu och valma ae ' n.
.
.
.
.
du f i t t kraft i uarje lem.
att mot nöden strida.
.
.
ribgot av ' dessa tre uttrycksmedel, ej hel.
srisom natiirkuiiniglict Qch .ge ?gr ' afi.
Ge- ler att vi ha nbgon saker grund lagd, nom att rita dc blad, blommor och djur varp91 vi sjiilva kunna bygga vidare # man lager om och genom ' att .själv rita Inte kunna vara avghende folkskolebarn sina kartor blir lcunskapen först verk-.
.
skriva en uppsats ptl egen hand, ej hel.
ligt levande.
.. ler ha de nilgon vana att i tal uttrycka Vara teckningsmetoder uppfylla icke sina taiikar, an mindra att med en raek sitt iindamAl.
De medföra icke den lust teckning illustrera dem.
I all synnerhet för teckning, som gör att man.vidvarje %r teckriitigsförtndgan outvecklad.
Ej s3 karnkteristiskt syriintryclt frfigar eig: att mriii e j vid examen hur vackra och h u r skulle jag teckna det hiir3 ' De mecl- viil iitfördu teckningar, att förevim.
Det fijra icke förrnB.g:in att ~jtanna.
F$ lange har nian nog oftnst.
Men det iir inte infor en skön nnturgyn, att mrin sedan det Eiom det niest kommer an pb.
Vik- hiir deii inom ~ i g mm fiin cgcndom och tigare, iir att lii~jiingen liar en siikcr kan nar hclst nian önskar fr:imkdla den / lund och en typövad bliclc.
Och vik- liir in inre Hyn.
tignst liv allt iir, ntt lian har mod och, Jag iir iiitc; lco~npctbnt att ' fr:mliigga lust att i fortuilttriingen pii egen hund n: \ gon ny inctod, som biittre skall föra teckna raekt och garna.
till in8let.
Den hiir uppsatsens avsikt Det- fordras kanske e j s % litet ejalv- at blott att i riligon mdn ' pcminna om övervinnelse hos .larnren för att best % i tecknatidets nytta samt att pivisa ett den med examensvasendet Htföljande par missförh~llanden, som kanske .till frestelsen: att mera unde:rvisa för exa- stor del äro orsak till teckningsunder- men än för livet.
En lärare kan fram- visningens wmisslyckande.
Dessa.
miss- bringa ett skenresultat, ' som bedrager förhAllanden iiro: 1) man .tecknar för shval honom själv som censorer oclj litet efter verkligheten, 2) man börjar elever.
Därför händer EB ofta, att en nndervisningen i teckning alldeles för.
examen kan uppvisa en atletlig rad skön- sent.
Nhgfaldiga gånger har i tal och skrift teckningar, ' men barnene anlag iiro det oaktat andA outvecklade, och med lusten phvisats faran av att liimna verklighcten och niodet och seendet; .ar det kleiit be- och rita för mycket efter plarischer och stillt.
Kan ' man iistadkomma ett glan- förritningar.
Icke dess mindre later sande resultat utan att förbi &amp; förmögen- mau barnen hela skoltiden alltmera sitta heternaa utveckling E &amp; mycket bättre!
och kopiera bilder av .förem8.l.
i stället men man bör alltid, ha klart för sig at!
för att lata dem rita av föl-esizåien huvudvikten först ligger p &amp; utvecklan- sjulva.
Det vimlar av olika .. ~iecknings- äet av förmögenheterna och sist p &amp; den metoders i bokhandeln med tryckta och vackra examenau ppvisningen.
färglagda förritningar i, och alla göra de Varför tecknandet ar SA viktigt ar inte stora anspriik p %, pedagogisk # riktighet.
allenast för dess förmaga som uttrycks- Ofta äro dessa ritböcker mycket dyrare medel utan lika mycket fiir dess egen- än böcker utan förritningar, och genom skap som uppfostringswedel.
Det gör dessa onödiga kostnader uppstår ofta oss till seende och iakttagande rniinni~kor, ovilja mot teckning frAn fattiga för- Ovandet av våra yttre sinnen är ju a " äldrars sida.
, Dyr och onödig lyx l, ' den största vikt, da ju all var kunskap säga de, och däri.
ha de utan tvivel rätt, ytterst kommer genom vHra sinnesin.
ty resultatet motsvarar icke kostnaderna.
tryck.
Tecknandet uppsvar framför allt Tror man.
att al.1 rättfärdighet - ar upp- öga och hand.
Det uppfostrar skönhets- fylld genom att lAta barnen. '
rita ' genom sindet, att vi kunna skiija pA fult ocb en sildan kurs, bedrar man sig ..
Den skönt.
.,.
.
enda reella nytta den medför, ar, att DB vi nu gd.
411 strid mot all den barnen, f % vana att hAlla i pennan.
Men oskönhet, emaklöshet oCh isbriksgrann- barnen bli inte mera iakttagare av ' livet lat, som genom industrialismen.
sprit-t och verkligheten omkring 6ig .. genom sig till vhra hem och fajrstiirt all hem- denna slags teckning.
Det bli ' .de först.
frid OCH hemtrevnad, skall tror jag genom att man gilr till föremalen själva, - teckningsiindervisningen: i a %val skola IAter barnet betrakta föremiilet, själv ut- som hem bli ose en präktig handräck- finna huvudlinjerna, och uppdraga dem ning.
D &amp; vi nu g &amp; till strid mot fat- med en medelhård blyertspenna.
: Hu- tigdomen, som mer an allt annat för- vucllin jerna först och detaljlin jerna se- fular och.
förrilar, iskall skönhetssinnets dan.
Sedan kommer färglaggandet; ' &lt;om uppfostran och skönheialängtans upp- ihHg fargerna!
Det är färgen ' m a n u p p - väckande hoa.
var klass bidraga till ' att fattar först pB ett föiemAl.
Först i andra ytterligare sporra oss i var kamp för hand komma former, linjer och propor- delaktighet i kulturens alla sava1 and- tion.
Och ändå vill man e %.
.gama liga som materiella varden.
glömma färgerna.
Nej, giv barnen far: Vid.
shväl manlig som kvinnlig slöjd ger och fiirggliidje l Därmed blir.
' teck-.
är förmagan att teckna oumbärlig.
Man nandet dubbelt roligt.
Man kan ock '; fAr en.
id6 till en möbel men är oför- sedan föremAlet %r ' fardigritat, ' .för att mögen att f &amp; den precis.
som man vill, vinna snabbhet i uppfattning och säker- därför att man ej kan satta den p &amp; het At handen Ihta barnen raskt rita och, '.
papperet.
Lika ar- förh&amp;llandet vid upp- mhla samma föremA1 endast med f&amp;-g- ritande av ett monogratp eller en bard.
pennor och söka fA denna andra bild NAngfaldiga äro de ideer, som aldrig lika fulländad som den föregijende.
Na * komma till utförande, därför att man e j turligtvis far man inte heller glömma förmAr handha blyertspennan.
Teck- att genom samtal ge barnen all den nandet ar vidare ett utmiirkt hjälpmedel kunskap om föremAlet, aonl Er nödvan- för minnet vid studiet av andra .ämnen digt att veta.
PA detta satt &amp; ra barnen '.
- Hulda Henricson.
,, - ' Barn .och teckning.
(För Morgonbrie.)
Av.
Emma Gustafson. '
Vi ha bland vkra uttrycksmedel tre siidana, som varje människa borde kunna behärska, det ar tal, E krift och teckning.
Att fritt kunna använda sig.
av deisa uttrycksmedel ar numera nödvändigt för att siival kunna ge ett fullstandigt ut- tryck At sig sjalv som ock för att kunna reda sig med alla det praktiska livets uppgifter.
Den Eom äger ett rikt inre och icke behärskar n %got medel, varmed han kan giva av sig själv till andrn, blir ock &amp; djupt olycklig.
Undervisning och uppfostran skall sträva efter att ge näring A t och rikta barnets personlighet, men samtidigt tillse att personligheten fAr medel i sin hand att giva sig själv ett sa fullödigt uttryck .som möjligt .. DB, vi sluta vAr skolg %ng, kunna.
.vi inte säga om oss sjalva,.
att vi behäraka ' - ' ' ' e.
_ ..
4 -.
.
.
. --,.
.
- - - - P - - Ijöclo fiir döya öron - och epitetct: - fa- eig att raskt uppfatta det ar egna ocl mil je slavinna^ äger nog sin riktighet.
' karakteristiska hos.
varje föreinAl.
D; Ett djupt allvar ' ligger under detta ut- förd kan man eaga att barnet ser tryck, som anvancles m e ~ kom t ett skam t.
Lusten att karrikera, sotix s % ofta finn; i, Varför är ilet ingen., agitation ibland bos barn, ar just ett bevis p i att bar om, eller nagon som ' bryr sig om att net 6et.t och bör ingalunda betraktas sou hjälpa oris framit?
Själva äro vi, At-, bara okynne, utan tviirtom uppmuntras minstone en stor d e l av oss, oförmögna Att stiindigt avrita andra ritninga: mAste till sist bli enformigt och väck: att ta initiativ till att bilda ' en förening.
Till nasta ars kommunaia va Delvi~i äro vi beroende av våra platser leda i stallet för lllst.
Vad %r det fö: glädje i att rita förerniil, som blivi skola alla arbetarhustrur ha sir för iitkot~~stens shull, och delvis i in- tellektuellt avseende.
.
irörst och främst sedda med andraa ögon och icke mei rösträtt ordnad.
egna.
Jo, möjligen vid avritning al Genom att deklarera nu i fe= äro vi i dörsta behov av en personlig framstaende konstverk, men sadant hö] bruari för inkomst under 1909 frigörelse.
Betänk att man ej ar ledig till konstnärsutbildning och icke till ut mer a n om söndagskviillarna efter kloc-, bildande av seende miinniskor, eom ji: sa far man egen debetsedel, be, kan 7.
Och mlinga, mknga äro, knap- past lediga varannan eöndag, ja knappt ar tecknandets mal inom skolan.
Med talar man skatten på ' den så vetandet att med egna ögon ha upptäck1 man sin röst.
en g h g i manaden.
Och dar ghr man föremAlets alla siiregenheter och natur Saledes far ingen arbetarhustru och kommer ingen vart.
Man i3er an- tioget itergivit dem i bilden %r det som som har egen inkomst sA.lag som nonser om föreläsningar och föredrag i skiinktr barnet skapardädjen för at1 och kulturella ämnen, men vad till 10 kr.
om aret, glömma at, ~ociala mer?
Vad har man för nytta av dem?
nu använda ett ~torslaget ord.
Men har dA inte efterritning nhgon: aga den ringa rätt som givits a: De äro ju alltid p i vardagskvällarna ratt att vara till?
Jo.
!den endast j ie gifta kvinnorna, (de styrande ch vi sluta i regel kl: 10 och 11.
Jag andra hand.
Som undantag, men inte lerrarne omedvetet).
tror man d i kan vara nöjd att.
g4 till eom regel, vilket nu iir fallet i eynner- De borgerliga.
kvinnorna äro all- vila efter en ek.
aviila ' a,nvänd dag.
het i landsbygdens skolor.
Den böl Och för övrigt, om F a n skulle be att förekomma som omväxling, som b j511 deles förskrämda över att vsocialist~ f &amp; g &amp; på, en förelaming ' eller föredrag, och ledning nhgon gang, samt som, er kvinnorna nog deklarera för in.
sa vet jag vad svar man far: ~ H v a d sattning för föremål, som inte k u n n ~ komst varenda en ", da åter er tjänar det till?
Det ar val ingenting anskaffas.
Men annars bör och kan nog Yverklassfru inte har möjlighet til; för s hennes, inte behöver D hon w höra med nigon anatrangning de fleeta före.
Egen inkomst och debetsedel ock p &amp; sddant~.
Dessutom ' är ju blotta ta- mal anskaffas.
Darför: teckna framföi let om Folkets Hus för dira borgerliga allt efter verkligheten och &amp; er naturen!
därmed ' sin röst.
Fruar en fasa.
Lat oss visa att de ha ratt (Forte.)
Därför, om vi tjanstflickor en g h g ietta.
Att alla ' som möjligt vi^ kunde f A reglerad .arbetstid,.
det vore &lt;unna det, nu i febr.
upptaxera iiannerligen ett önskemiil: Nu stå vi regemente sig för inkomst av t. ex. 10 kr.
iaktiskt under ett med fordringar, som många g h g e r g &amp; ' ör att sedan direkt kunna arbeta Litteratur.
.
h e r det manakliga, ett förhgllande, som ned sin klass nasta gång det galler.
.bland blir outhiirdligt, .Otminstone för: Kvinnoklubbarna över hela lan- len, Som lite fatt upp ögonen för livet Sexuell zcndervisniwg och uppfostrara, av d:rr Julia Kinberg och Alma Sund- jet böra snarast taga upp själva ~mkring sig.
kvist.
Albert Bonniers förlag.
(l: 50.)
rågan till ingaende behandling, Nu kan väl invändas: '.
d a, ni mAs ' te Uppfostran till arbete, av d:r Edv.
) ch p &amp; alla satt söka upplysa tve- iaturligtvie själva göra något, inte kan ' inoändaxinnan begiira att andra skola Lebmann.
.
(2: 25.)
.
: ande och farsagda arbetarkvinnor räl irbeta för eder, och ni blott njuta fruk- ' Vi unga praster, av Johannee Uddin.
lm deras plikt att söka sin val- erna därav l s.
.
(2: 25.)
# ätt klar till nasta val och aven att Detta inser jag my&amp;t vii1; men jag 01cfiens hemlighet, av Eric Hult man.
ijalpa till med rad och upplys- har i början av min, skrivelse angivit.
(2: -).
Samtliga utgivna Q Hugo Geber~ iingar o m formerna för deklarering.
maken, varför jag ej.- tror oss sjiilva förlag.
börja.
J a g h i r nog sjiilv ofta Oföm inte att självdeklare-: unna ankt hiirpd, och talat '.
med .kamrater,.
~ o c i á l Tidskrift, biifte l, 1910, i n n e - a; alla arbetarhustrur., nen det ar ej lönt, d e äro ännu SA hiiller som vanligt goda och lärorika kföretdende, eller ar det kanske jag som artiklar i sociala fragor.
Denna tidskrift !j ' förettir riitta gattet?
Jag vet ju för borde läsas av alla inom arbetarevälden esten, att jag ej ar ' .vuxen nagon upp- som har tid och möjlighet ' därtill, dA.
; if t. den uven för oss klargör de borgerligas Jag ha.r närmast.
tHnkt mig som ett strävan att efter sin mening söka lösa nskemA1, att någon b-orde .intressera den sociala fragan.
I närvarande tid, d &amp; arbetarfrdgan ig för tjanarinnefragan; anordna upp- - - Ko~lz~~zersoe meddelanden gi för ar- klivit aktuell, d % 6.9 mycket talas och ysningsmöten om söndagskvällarna, dit ' betsstat.istik, hafte 1, 19 10, innehiiller krives för den, förtryckta klaasens upp- ntresserade kunde in bjudas avgifte- bl.
a. uppgifter om de allm.
levnads- ysning, ' och kvinnan.
aven ryckt fram i ritt.
Jag har nog sett, huru flickor omkostnaderna i olika orter i riket,, yr- le första leden, ja, CIA kommer jag ovill- t i t t och utdelat lappar med .inbjudan keeinspektionen i Sverge Ar 1908, livs-: orligen att tanka pi, hur gränslöst l h g t il1 möten i Folliets .Hus At fabriksflic- medelspriser i Sverge 1907-1909.
Varje i tjanstflickor sta efter andra kategorier Loma, och har därvid ' tänkt_pb oss: hafte l 5 öre.
.v arbeterskor.
Vi stå ju utanför all) Inte bli vi inbjudna till möten?
äro som om alla livete röster ribet, FQ tjanstflickor h a nbgot .begrepp om Till de fyra först nämnda böckerna itt eget manniekovarde,~,och sjalens rika Aterkommer Morgonbris i .nästa n:r.
O Morgonbrie vi11 ' ëven etalla denna.
fr8go nöjligheter .till utveckling, eller om allt ppen far en eaklig diekueeion, och vore det let härliga kulturen, har att .bjuds den, nekvart att den kunde giva goda uppelag om med vak.en blick gHr u t i.
livet.
ch id&amp;, för att liven ftl deeea vAra klaee- I decembernumret av '.
s Morgon bris.
Prenumerera p i MORGONBRIS I yetrar forettlende far aiibetarrthdeen och de d e r det i en uppsats av sverdandis nciala frigorna.
land annat:, Trots v &amp; s # omskrutna Bed.
.
.
.
.
.
.
.
Nästa gång r0 ' fal - - fa ' ' 1 Kan digonting göras? '
' ' ' ' e ' a.
.
:
-- - höga folkskolebildning, liar den avens1 ra genonxnittskviiinan av folket ännu ej tagit de första stegen p % sjiilsutvecklii n- gene knaggliga strit,.
Och nog ar dl e t: sh.
Men nog blir man ännu bittrare 1 sinnet, nar man ser och hör överklasaei n, Iiur den pA allt satt föreöker kväva de !n spirande bradden, om &amp; dan förefinn es hos D jungfrun w.
Ty hon skall vara b10 t t och bart intresserad av herrskapets ma d, vd&amp;zg samt borstning och dylikt, rva id diirutöver ar, det ar av ondo, eller me !d andra ord ~socialislgalcnskaper~.
Oc ih eldant anetar ej abuttre folks bath 1-e fjanare.
s Mycket &amp; kulle nog vara att säga ha r- om, men vill jag nu sluta med ett up] ?- repande av min fraga: Kan nlgot göra LB för om?
E n =jungfru=.
bevis finnaa GBn denna sista storstre; Mitt i vår nöd, vart elände, hur här.
hurusom kviimorna stolta bådo sina rna ligt att 5ndS bli.ra på en stor, skön i&amp;, ej g &amp; tillbaka förrän seger vunnits, tro att hoppas och veta det: kommande barnens hungriga, o:jkyldiga blickar.
slakten en gång skola fullborda det vi Allt ar relativt, kan 9es frbin si.
m8ng börjat.
Hur hiirligt att ' kunna fostra 1 sidor, nien ctt är siikert;: da hela pro11 den lilla till en man eller kvinna, f % tariatet, man som kvinnor, organiserad printa in fria tnnltar, veta, att .s &amp; 60m eniga g &amp; ut i strid, s i maste de segr, v i k a r n p a t i n n a n v i f i n g o &amp; n.
i s y n p l l ty om hela borgarklrissen ock som strejl tingen skall aldrig den lilla behöva, i brytare (förlht:, rarbetsvilligw) sprider s: emedan han redan i moiierlivet insöp.
i ijver landet, sil har det intet att betyd, det nya: kärlek: till aanning, hat mot; De skulle segna p % knä av alla de tusei orätten.
i tusen brinnande, hathdla ' blickarna, och.
Ädla tankar förädla män&amp;kan.
:.
Då l Naja, det var intet nytt, vi ha tänkt r smlisint vrede brusar i Adrorna kommer * I illa.
den stora tanken: ar det värdigt mig Men varför d % icke bemöda oss o1 detta, mil jag ej ' bekämpa ' ondskan.
4 itc] %ta utopien bli verklighet?
.
Vi miks1 Tänkte vi sa, skulle icke d.e.
tusen små i rgitera, agitera, agitera.
tvisterna, förstöra hemmen: Men ej endast genom föredrag då oc Socialismen skall lära oss tanka, varje (l&amp;, tröttande möten och femöresbroschl hem maste bli en förening, en organi- I: er, nej, i levande livet maste vi föd sation.
Det ar viktigare detta an allt.
.
c iet nya.
Vi kvinnoii mii vara för stolt annat.
i itt säga till mannen: svack kvinnar GO vi ock på olika vägar, s i minns, C lelgiv henne niigot a " din stora visdom kamrater, vi ha samma mål: frihet ur 0 c 1. s. v.,.
men vad vi ifordra ar: att mar nesligt slaveri.
D % en g %ng svalten och Att kvinnan i sin helhet gent emc, t = len icke ' trycker ned kvinnan, att ha thrarna, försvunnit, skola de ' skilda åsik- terna bli en skön själarnas kamp; ej ' ' mannen a r efter i den andliga ntvecb;.
i henne ser kamiaten, medkämpen.
Hur ofta händer icke att en vetgiri bistra hetsigt perfionhat som s % ofta ' nu.
lingen iir ett faktum. '
Hon mH nu sitt a pA bottnen eller toppen av samhallel t. h tvinna, d % hon, l#gger sig is samtale Och har galler alla, kvinnor som man.
Samfundsförhhllandena ha sedan Artc I- I nellan man avspisau med orden: Val Till kvinnorna har jag talat, sarskiltmu.
senden vAlliit detta.
Begreppet kvinnan s 1:) egriper dn av det diir?
Sköt ditt du Gabrielsson, vHr skald, har sagt:.
.
underlägsenhet bar växt till dogmei r, e: tc.
Detta ofta.
av man, vilka stå gar .och hjiilpte en skrift i v mitt eget blbd dogmerna ha viixt in i benetommer: 1, 8 ka högt i intellektuellt hänseende och vackte den triilaraa opp, tycks det, ty än i dag är kvinnan ei n I (vinnan placeras vid spitien, diskbaljan jag @ kulle förlösa mitt hjllrtas .flod 8 mutsen, trasorna, eländet, betraktas eon underordnad varelse.
till briisande, hejdlöst lopp.,.
.
.
e Vi skulle nu tala om arbetarkvinnan l. in art för sig.
NAva.1, hemmet och bar Det ar de vackraste ord, som blivit Vi proletärer se i socialismen världe j.
1; Len de höra under nuvarande förh8llan d len kvinnan mera till.
an mannen.
Me1 ikrivna.
Men ord ar ord, m &amp; vi handls- befriaren - och den ar det.
Vi kampa med glödande mod och en - d let ar deras gemensamma plikt att fostr; ~i vakna kvinnor, agitera bland fabiika, ~rbeterskorna, tjänarinnorna.
.
., .. tusiasm emot vara fiender, kapitalister b parnen till tankande inänniskor.
d &amp; den okun&amp;a kvinnan Hur skall Det är sant att ungdomen vill dansa na, mot orattvisor .och förtryck.
h lon, som för mannen blott blivit et) ch leka hellre at1 att sitta vid en .bok Vi drömma om en mänsklighet, eko n iödvandigt ting, kunna fostra ett kom: Iler ett föredrag.
Ingen.
' mg klandra nomiskt och andligt fri, ett samhäl11 e Lem därför, men väcktes blott en gång .där alla äro människor, dar ej den en: a n [iande släkte?
.
anken för ' allvaret, det högre i livet, Om varje ung man i sin käresta skall irra utetött, tilrlös, drivas i ' döden kulle de snart finna att d l.
de dansat saväl som den jollrande amraten-vännen medan den andra vräker sig i dan krasat k a laklingen, om han da .i ungdomsaren: n timme ville de läsa tv &amp;;.
och till sist egoismens guld.
men märk.
: kvin it inan hjärtana hunnit has, stelna al kulle de ledas At dansen.
En upplyst Vi skola segra nan m %ste med under de röda fanornt li .vet5 bårdhet, förde trinka.rna fran snacE nanniska kan absolut ej.
finna nöje i.
om det skall bli verklighet.
Hitintillr och strunt in på högre andliga intressen t t sitta uppradad efter väggarna i en har hon i det stora hela blivit förbi hur lyckligt vore ej d % det he,m, dal lammig lokal, fliisa ett par minuter och oförsf Aelsen, de nkilda intressena R %ter börja detta oharmoniska flan- eedd, medvetet eller omedvetet, det rna glädjánde nog italler muren mellan de två,.
Nej, up1 ande.
Det ar icke skönt, icke sunt.
vara.
Nu har hon ~~jälv, tagit initiativet till sitt deltagande i d$ 511 kamp, kvinnor, och först och framsi Iur trevligt däremot i ett sällskap kam- sociala frigörelsearbetet, bildat förenin mot de man inom vAra egna led, vilka ater, dar idéerna sammanfört; Dar får ansen en annan betydelse.
jlumdrygt peta ned oss l gar, organisationer.
Men de iiro fil.
MA vi ph varje ledig stund insiitta Att icke dessa tusen oorgiini.scrnde Om vi tiinka oss en dag dB fabriks och nrbetrip viiinor kunna Snttn urgritiisntioncns be- arbeterskorna och tjiinarinnorna, gamla 18s i erimhiillsförl.iilllnn (1en11~ och unga, vor0 fast organiserade.
EIur irAgan.
Det livet blir det mening och ydclse iir ofiirklarligt.
Dessa: friiiiilje- annorlunda skrille e j en storstrejk dA te ntresse i, ty det liv vi pu leva ar me- lavinnor t. ex., vilkas ' arbetstid varar sig.
Som ett fast, orubbligt berg atod iingslöst.
Se p % arbetarkvinnan i gemen l r&amp;n 5 21 6 f. m. till 10-.ll .. e. '
m. och dA proletariatet, och d % skulle man med) U ser en barntyngd, iiedpressad varelse, nnu langre, vilken revolution fordrqdes ratta kunna tala om, haren av kors- ?n slö blick, en vanställd kropp.
Vid, e; j inom deras bransch.
Att epringa lagda armar,.
Ty, om kvinnan8 arbets- 30 Ar ar tiiriians runda barm ett minne, e!
Eter en ' gnatig frua nycker ' dagarna kraft till kapitalet betydde ringa (för &gt;lott.
Dragen bli vassa, bittra.
Du a1-, I i inga ar för vissa naturer svarare an att övrigt ej sA ringa om man vill mitinas ikar skönheten och livet, du ryeer vid 1 tolv timmar stå i fabrikens ' entoniga tjänarinne-servitörharen) s % betydde mera iynen.
Men hon kan icke vara annor- si Irr.
Hjärnan 1m19 sönder b ' ömse hall.
I den inre kraft och sammanhallning, som inda, bekymren, de tueen sm8 och ~vlöningen ar lika usel.
Efter ett sd- iant slavliv blir hon gift och fitr det i d % akulle alstras inom v h a led.
Ve itora, tara, fräta.
den man till en upplyst, tankande kvin- Att kvinnorna sladdra, förtala, pilpe- le fleata fall s5mre.
13urndniiti bli bar-.
.
na, som drigtade sig till strejkbryteri.
[au ofta och ar val sant, men de miste len, framtidens rnäinsklighet?
Heligare, djupare ar hennes hat, saval räl, de ockeH, ha nlgon tröst, nAgot nöje Därför kvinnor!
Vi misti ' ~ ~ p till p - som hennes kiirlek.
Hon skulle icke sin tillvaro.
Men om vi nu vanda ramp inom organiscztioneï11,z för att: till- och ar e j heller i de flesta fall den, som rar.
blick, vart intresse till socialismen., campa oss biittre levnadsvill kor.
DB paverkar mannen i detta fall .. Tueenden lkall sladdrerskan försvinna för kvinnan.
tkonomien e j liingre river med rostiga ' (,, - Kvinnan och socialismen '. '
; - '
l MORGONBRIS klor i] h jsrterötterna, skall hnrtnonie in triida.
D:Prar iiro de, m m peka niot ett biittt sainhiille men ~amticligt ig9zorei.a kvir nnii.
Hon Cr ena I&amp; &amp; !ftcn av den hii som g: \, till storms för frihet och riit D: \ hon tills,zmmsns med mannen til iigiiat sig tiinknndete, vetandets frukt€ och med glödande mod gAr med undc röda fanor - ja, dK kunna vi segerrib bjuda kapitalet spetsen.
Och vi skola dit.
Den lullmde r (dockan, konvenanselaven, skali försvinn för den stolta, fördomsfria kvinnan.
De dag vi begynna tA.nka.
Ske allts81 M+.
Till kvinnoklubbarna.
V i Uppmana kvinnoklubbarna att ena rast p &amp; sina möten taga upp friigan on det hasta sättet att agitera för, Mor gmtbris.
och att fd dess upplaga al2 större.
DA s Morgonbris, är klubbarna tidning är det deras ovillkorliga plik .att p &amp; alla sätt stödja den och fti del zct .överallt.
et är icke nog med at varje klubb rekvirerar SA m h g a ex. son g8 i t till klubbens egna medlemmar rctan bör varje medlem sälja tidningen så att alla kvir~nor p &amp; platsen kartna, lusa och äga Morgonbris .. ~lubbarfii böra tillsatta flera kommissionärer vi (sidan av .huviidkommissionären, vilka1 uppgift d % skall vara, att alla kvinno genom 3 Morgoolbrk, föl ja den social ' demokratieka kvinnorörelsens arbete föl .vart gemeneamma mal.
Vi veta det väl, att ju större &gt;Mor gonbris ' r upplaga blir, ju starkare blii.
ekonomien, och f&amp;r B Morgonbriss där igenom möjIig7tet till att genom goda bidrag .på alla omrdden verkligt fylla sin storu uppgift.
Ldt oss fördubbla upplagara sci ati vi snart ha den u.pe a 20,000 ex.
Låt Morgonbris.
bli landets största Sh dysler var skogen, t y Iiösten 7 d Z sitt intUg med dagar s &amp; gr &amp; Likt tdrar var iegrief, som salttu föll, pci slsaluande blonzmor smli.
Det grdfer och j Itlagnr i skogens snh en suck, sh tung, ' yenom lövvalven gdr Och, regndigra skyar i rymderna san allt var ntör7cer, va; rt7 &amp; jag såg!
och iskalla dinttnor kring tradens stan som dystra sorgdöjor låg.
Jag möile en fé, då $6 skogen; stig, hon sjöng min egen saga för mig.
Eon sjöng om min egen barndoms vår hur jag lekte i yrönan dal.
Hur jag prydde med blommor små litii hår, hur jag drönade, i skogens sal.
Men stingen, som klang över ödsliga mon den gömde pd djupet cn brusten ton.
, d r y p ne?
i d$ grottas, od bjöd hoi hi9,, dess mörker skall gl ' imma din sjal.
P &amp; soliga höjden finns ej plats för dig bjud drömmen ett evigt farväl.
Mot solen, mot ljuset d~ strucker dir famn, nen aldrig du ' d r d e s skimrande hamn Du &amp; ger ej och d u äger q ' namn rll [för arm oc7b fattig du ar.
3ch lyckan ' beständigt dig svek, ty des: famn 9 &amp; * juds en arm proletär.
Din människokä~lek, det enda au har len ville du gi&amp;:, för ringa.
den.
* var Kryp vter i din brotta., vi ' blickar du sd Zangtan dit upp emot skyn.
Det kunna ti om vi viija det alla: Den hägring du d g, nar din himmei var bld, Med partihalening: orvillade endast dia syn., .Soc.-Dem.
Kvinnokongressens v. utskott,?
' arval di min drih, hur.ljuft var ' dili sköt, !ock dy flög för högt, föll och vingarna bröt.
FrAgor och svar.
kvinnoiicZrring. '
M i n dröm.
ned.
Den 28 och 29 nove-mher nedlade 40,000 - av 43,000. kapp~ömmerskor i ~ e w ~ o arbetet.
rk Strejken kom över- raskande som en blixt .frlen klar him- me], ty dessa sömmerskor; som har- I stnmmä frin alla jordens land, äro en.
föraktad massa, utsugna, nedtrampade, oupplysta.
: Men solidaritetskänslan band dem samman.
Strejken bröt först ut i e n, av de smi, överfyllda verkstäder, som finnas i massor i Newyorks östra del.
Det var en gnista, som.
sIog ned i en krut- durk; redan dagen dar @ utbredde sig nämligen strejken över hela den valdiga världsstaden, och ett möte i, Cooper Union,, som var besökt ' av 8,000 kvin- nor av alla nationaliteter, dock mest ' ryska judinnor, blev outplinligt inristat i deltagarnas ~ i n n e n .genom dess flam-.
.
mande entusiasm.
En 19-&amp;rig rysk judinna, Klara Lem- rich, talade, s % att den valdiga lokalen genljöd av ~nyftningar.
och utbrott av entusiasm.
Hon, som i gkr var okänd, blev med ens Newyorks mest omtalade kvinna, strejkens eldande.
Jeanne d ' &amp; c..
DA strejken började, voro .blott 1,000 sömmerskor organiserade, men efter 5 dagar hade anmält sig 19,000 till in-.
trade i fackföreningen; Utsugarna vor0 - som foratenade.
En mängd av dem underskrev0 ' småoingom den nya priskuranten, sk.
a t t 14,000 3ömmersbor som segrare liter ryckte in i verkstäderna.
.
Men de.
flesta kapp- fabrikanterna svarade, att ' de ville, kampa till .sista blodsdroppen^, de ville vira bherrar i sitt eget hus.
och SA vidare.
Solidariteten hade blivit de atrejkan- ies gemensamma religion.
Tusentals ' iekade motta understöd av organisatio- len, fastän de vor0 eländigt ställda, lessa fattiga kvinnor delade till och med lina sista brtidknnteri med andra nöd- idande kvinnor, av vilkas språk de ej,.
!öratodo en stavelee.
.
Polisen i Newyork har varit ' oerhört.
mutal och r8 mot arbeterekorna; miss-.
iandlat och fiingslat strejkvalrterna, trote agen icke förbjuder strejkande att satta il1 vakter.
Men nar polisen gick fram som bru- alast mot dc strejkande, och arresterade cke mindre Ln.
2,500, strejkvakter, kas- ade sig rnAnga av ' kapitalist klass ena xinnor 1idelseEullt i etriden för sina.
attiga systrar.
Fru Belmont, gift med n mAngmiljoniir, har hyrt en stor lokal ör de strejkandes räkning.
Tack vare niljonardamernas understöd kunde ocksa le strejkande hiilla ut betydligt, Iiingre, n utsugarna väntat.
, Fröken Annie Mor- an, dotter till guldkungen, blev en verk- am förkämpe för strejken,, o c h &amp; kiinkte.
tora summor till understöd At de strej- ande.
Fröken.
Taft, presidentens dotter, e6Ökte en dag ett strejkmöte, ocb.gickm ärifrin uppfylld av harm över utsug- ingen av de fattiga binnorna.
De strejkandes enighet.
bröt till elut apitalisternas inotstbnd.
.
.,Deasa blevo - ' ' ' " ' k. kom en gång &amp; Y, när döden är när, Morgonbris ställer under denna rubrik det tillgängligt för kvinnoklubbarna att få svar pA fragor, rörande klubbarnas ch vagga min själ.
i ro, arbetssätt och verksamhet, qrbetarrörel?
ag vill drömma mig hän till det eviga, sen och i övrigt frAgor som kunna an- där ses sammanhänga med klubbarnas verk- i svikna förhop&amp;aingar bo.
samhet.
Friigorna böra sändas.
till red.
och l i n ' farkost ar bräcklig, och skyhöga gd, skola vi söka.
att besvara dem SA kor- e skummande @ gigor, vnot relingen 96.?
rekt vi kunna det.
Mona.
g a ...
.
I.
.
.
.
oroliga, emedan det stora sibongarbetet i stod för dörren, och en del sv dem föredrog att göra upp med fackföreningen.
Over 30,000 kappsömmerskor arbeta nu p i de av fackföreningen uppställda villkoren.
Ännu äro dock 6,000 strej- kande tvungna att fortsatta kampen, emedan Atskilliga stora firmor genom strejkbryterskor satts i s t h d att hAlla driften i girig.
I stort eett har allts8 striden slutat med seger för arbeter- skorna.- och det under de.
tänkbarast ogynnsamma förhAllanden.
I Philadelphia ha kappsömroerskorna också nedlagt arbetet.
Oenighet rader hiir bland arbetsgivarna, varför ett fram- gångsrikt slut pA strejken ar sannolikt.
Den dag, da vart lands utplundrade arbeterskor lidit nog av förtryck och svalt, och kanna organisationene styrka eller s l i ett slag för sin rätt att leva som människor, skall bli intressant att se överklassens damer.
Med den erfa- renhet man har av deras uppfattning om det sociala eländet, kan ingen vänta - att finna nagra varmhjärtade, nobla överklaiaokvinnor i kampen för arbeter- skors ratt.
Det finnes nog ingen. '
e, ARBETARHUSTRUR1 Deklarera för inkomst, nu i febru-.
ari.
Ni f &amp; d &amp; egen debetsedel och därmed rösträtt till nästa kommu- nala val.
Notiser.
Till yrkesiaspektris i Norge har valte fru Betty Kjeldeberg och till hennee assistent v8r partivan, fru Marie Aelakerud.
" Kvinden ", de norska arbetarekvinnornas tidning, har uteant eitt andra nummer för i Ar, eom innehiller bl.
a. en intervju med assietenten i den kvinnliga fabrikeinepektio- nen fru Aelakerud samt flera utmarkta agita- 4ione och upplyeningeartiklar. '
' '.
Det norska arbetarpartiets kvinnoför- bund har eitt Arernote den 27 febr.
i Krietiania.
Förbundet bildade3 oden 29 dec.
1901 och hade i fiera &amp; r avdelningar endaet i Kri~tiania, för att nu p l senare Aren f8tt 18 föreningar ute i landet analutns till forbundet.
Det ar m8nga viktiga frigor som ekola behandlm B Arsmötet: om +gitationen, de kommunala valen i Norge, ~Kvinden, ocb fiera sociala frligor, Vbr hiilsning och ett lycka till far ett gott reeultat av arbetet.
l MORGONBRIS - -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
7 " Det finns inte mer nagra.
gamla kvinnor ".
Detta artiga uttalande f#lldee harom dagei av den bekante franske författaren Marce Prévoet i ett föredrag om ~ V b r tido kvinna, eom han höll i Paris.
: för ett auditorinm ny eleganta damer.
Den imoderna kvinnan, pll atod ban,, skiljer eig betydligt frAn 1870-talet!
kvinna .av niotevarande Alder, och Balxaci ~ f e m m e a trente anm motevarae enaraet al en eestioAring nu för tiden.
Prévost förklarade detta gladjaode faktiln d e d en mtlngd ometandigheter, framför all den moderna kvinnane etra.van att bibehhllr sig mager.
Atekilliga fur kvinnan hhnmandt traditioner hava bortfallit.
Vetenskapens fram eteg, ekekilt hygienenri, ha,va kommit kvin norna till godo.
Den moderna kvinnan i i i betydligt mittligare i mat och dryck an forni tiders kvinnor.
Hon driver Atekillig för krop pen starkande sport.
Sporten gör det ockel omöjligt för henne att antags en del för hennr emaklösa, modegalenekaper, ellsom krinolinei och turnyrer.
Men farklarade Msrcel Prévost, den mo.
derna kvinnan g&amp;r ibland för lingt i ein etr &amp; van att; bibebklla kroppen dank och smart, Han ha &amp; noga studerat annonaer, eom re.
kommenderade medel i denna riktning, och han hade dariganom k.ommit underfund med, stt det anvandes Atskilliga medel som vora skadligs, sh t. ex. farlig mudicin och evalt.
och törer kiirer.
' Mhnga unga darnor, eo:m icke p &amp; annat e % ?t kunna hAlla sig smarta, anfira in ain mot- straviga kropp i en koreett eom ngstan ver- kar som %tt tortyrinstrument och som lhter dem framleva eitt liv i ett halvt kvtivninga tilletlnd.
Koreetten, denna riH mycket om debatterade och bekampade toalettartikr l, hal nyligen gjorts till töremhl för en motion Craneka deputeradekammaren av en Iakare doktor Arecbal, som föreelAr, att kvinnorni ekola förbjudas bara koreett, och att brot mot detta förbud aktille beliiggas med trc mAnadere fiingelee. '
: Marcel P r b o e t.
uppträdde aven mot der: överdrivna behagsjukan hoa den moderns kvinnan.
Sleom medlc @ av det kön, eon: ar egentligs föremalet för kvinnana etravao e tt behaga- ansag han behagejukan i viet mAn berattigad och lovvard, nien han anföl; den osunda formen, önskan att Overtrumfa alla andra.
Kvinnan mH gama föreoka at1 ofter sina medel kkda sig elegant; men dar.
\ för bebörer bon icke avlas att vara elegan- tare an ' alla eina vilninnor, att offra allt, t. o. m. sin husliga lycka för att övecstr5la eina r m i valer.
Det var, eom man ser, en botpredikan som Prévoet höll för sitt eleganta auditorium, och han siiitade med att teckna framtidene kvinna, vilken icke skulle tillgripa nAgra konetlade bjalpmedel, utan blott tack vare naturen, ett Försthndigt levnadmatt och ett förnuftigt ut- vecklande, av kroppsliga och andliga krafter iikna den ideala kvinnotyp ' hon drömt om.
Alla organiserade arbetare borde l i t a - det vara angclaget, att deras hustrur I.
.
eller kvinnliga anhöriga och kamrater 1: 20 kostar det a t t f &amp; IVlorgon- ägde och läste arbetarkvinnornas tid- b~is hela b r e t genom posten.
ning MORGOMBRIS.
AUGUST BEBEL, ' AUGUST BEBEL, den store ' politikern) ch en av socialismene storsta andar,: yller den 22 febr.
70 Ar.
Sjalv.utgån- geri ur arbetarklassen, har han för Tysk- .ands arbetarrö~else varit.
den första i rampen mot orätt och förtryck, mot junkerviildet saval utom som inom parla- q Som skriftstiillare har Bebel, förutom ~öcker och artiklar om socialismen, i iagspolitieka frågor o. s.
.vl, " aven .givit) ss kvinnor sin bok kvinnan^, eom icke sndast är lärorik och gedigen som f i oöcker,.
utan ockah ger vittne om en stor mans nobla sinne och varma hjärta nar det gäller att tala till och kampa Eör kvinnans-klassysterns ratt: oEh plikt till kamp för frigörelec.
Därför kan ocksi i hyllningarna till ?O-aringen frAn hela världena.
.arbetar- massor, aven gii ett hjärtligt ' tack frAn 30 svenska arbetarkvinrior ia,.
,,.
.. Diskussionsimnen ' f@.- kvinnoklubbarna.
.
DA det frin mlnga, isynnerhet nybildade,: vinnokliibbar framförte att de icke ha till- ' Bckligt med materiel för riioa.
diskussioner,: ommer Morgonbrie * i detta och nagra föl- ande n:r att införa nigra förelag till diskue- iionsamnen.
Vi ha d &amp; ansett det vara en .god början ned partiota kommunalprogram, (nu till och inder de kommunnla valen) .för att sedan ortsatta med det politieka prograkmet, .och B till eiet kvinnofrilgor och eamh~llsfriegor i ~vrigt.
.
Om klubbarna behandla pogra ' m mete, ' en ller ett par punkter p l varje möte, e &amp; kan et dock rackn till nrbate en god, tid frnmAt.
forgonbrie skall söka komplettera ' dessa die- .ueeioneiimnen med instruktiva ' och belysande.
.
.
.
rtiklar i de olika frilgoma. '
.
. '
.
.
MORGONBRIS.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. -- - w- XII.
.
Kommunala apotek upprattae, aj ' ukvhrden för obemedlatlo ordnae p&amp;: ett mora tillfreds- stfillande siitt, kommunalt understöd till sjuk- kaseeverksnmbeten, fria folkhacl.
anordnas inom varje k:ommun eamt harbargen jamte varmeetngor för hiisvilla %amt vantrum vid hamnar och far stationerade kommunikations-.
,.
Vid intriklande arbetslöshet mh kornmii- arbetare dar sH bohöves ..
SIII. '
.
nerna ekyndsamt iordningest#lla shdana of Fri bespisning av folkekolebarn efter an- Fent {iga arbeten, eoin för kominunernne rak- ning beböva iitföras, och med bibehAllande miilm frkn fcjräldrarna '.
Fri ekolmateriel.
sv pallande srbetdöner aamt företrades- %tt Skollakarein~titiitionene utveckling, ' fri medi- för inom - resp. .kommilner boende och nian- cin och kornmunala polikliniker.
Skollovelrolo- nier för sjuka och Hvags barn.
Anordningar.
taleskrivna arbetare.
De.
som icke k) inna p &amp; detta eFtt beredas för idrott, lek och kroppsövningar.
Humana arbeteinkomst och vilka aro i behov av hjiilp, Atgarder till förekommande av dagdriveri och underetödjaa av Iromniunen pA ett effektivt förbrytelser bland minderhiga.
eatt.
Arbetelörihetaunderstöd f6r e j aga ka- xrv.
raktitr av fattighjiilp och bör tillföljd diirav FattigvSrden bör ordnas humant och i möj- iitdelae av annan myndighet &amp; n fattigvarde- ligriete m&amp;n verka förebyggande.
.-.
.S&amp;rekilt bör etyrelse.
man taga sikte p &amp; bevarandet aiFdet.
upp- Iii.
vaxande eliilitets halsa.
Vid understöds ut- Upprattande av opartiskt förvaltade kom delande far icke lada nagonting ' av förödmju- muoalbibliotek med] &amp; m-, skriv- och eam- kelse eller förlust av medborgerliga rattig- lingeloksler eamt i stader och större arbetare- heter.
Fattigvhrden bar etallae under etatelig cgntra av popi~larvetenekapliga förelheningar inepektion, koetnaderna utjámnae och hem- orter~ttsheet %mmeleerna griindligt reformerae.
och fortetlttningeekolor.
IX.
Arbeteförmedlingrianstalter upprättae, sarn- ~ r b e t a eyetematiskt över hela landet och At- njut$ d#rför behövligt stateimderetöd.
Kost- (Ahtagot preliminart A partikongreeeen 1908.)
nadefria resor för arbetssökande, aom anvisae ~ r b e t e genom arbe:teEörmedlingen.
Socialdemokratiska arbetarepartiets kommunalprogram.
.
En genomgripande revision av kommunal- förfnttningarna, vnrvid framet ftiljande krav maste genomdrivas: nllinki, lika och direkt röetriitt vid kom- munala v d för varje myndig, inom kommunen bosntt inan och kvinna; valdagen en sondng eller allm#n fridag; införande av arvodon för ' viktigare kom.
mtinala förtroendeiippdrag; ökad komrniinal ejalvstyrelse och ejtrlvetan- dighet; koncentterande hos den beelutande central- myndigheten av all befogenhet i principfrlgor och ett ekarpt särskiljande av &amp; dana frhn friigor om verketRllighet och förvaltning; etark, löpande kontroll över underordnade etyrelsere, namndero och tjlinetemans verk- samhet; avekaffande av den kommunala eekreteeeen, II.
Kommunala ' ohjektskatter, etlrskilt en ratio.
nell jordvtlrdeekatt.
Dilrjlimte progreseiv per eonlie; beskattning och betydlig höjning av det bevillniogefria avdraget.
III.
Stader, kClpingar och andra tatt bebyggda eamhallen bedriva en sund jordpoli tik gonom ansenliga maktförvtirv i sina omgivningar och tomtförviirv inom det planlagda omrlldet.
Modernisering av inkorporeringe- och ex- propriationelagetiftningen, inforande av för- köps- och hterköpsratt.
Tonitratten fastdáe som enda form för komiiiiinernae jordupplhteleer inom planlagt omrade.
I de fall dur jord upplitee utom etadsplari, eker detta mot arrende.
Siaten och kommunerna ingripa till tomt- rtittene stöd genom en ordnad torntrtlttekredit., bl.
a. böra kommunala tomtrhttskaeeor iipp- rattaa.
I v. I ethder och tiltt bebyggda eanilihlleii iii- rattas inepek tion över shviil bostiider under byggande som flirdiga &amp; Mana, bostadestatistik och bostadeförmedling.
Komiiiiinerna bygga ejälva boettlder llt sina egna funktionarer av alla elag, men tillgodoser tlven den i ekono- mifikt blineoende evagare befolkningene i övrigt behov av siinda bo: tader.
Hyrorna fixeras utan vinetberakning, men eK att de tacka alla nödiga omkostnader.
13yresgSetorna deltaga i förvaltningen av d d a n a boetadeliiis.
Koo.
perativa boritadefdreningar, eoin verka pA tned tomtrhtt " pplhtna omriiden, uppmiintrae.
, - v..
A l a ' komrnunikationsmed~ nv lokal natur kommunelieerae och förvaltas i syfte att jjtlna elimhallete utveckling och de bred.are befolk-.
ningelagrens behov.
Lllga tariffer, stlrskilt för arbetenrnae resor till och f r h arbetet.
VI.
I IComniunerna övertaga eller igángeltta alla hygieniekt nödvandiga.
företag och andra ert- dana av allinan nykta eller eom tjana social- moraliska eyften.
. '
0 VII.
Livemedelstillf6rsein ordnas r&amp;onellt och etalles under effektiv kontroll.
Kommunala slakthus, salu- och fiekhallar uppr&amp;ttae.
Koo- perativa företag inom livemedelebrandchen, som larnna oförfalskade varor och motverka prisetegringar, uppmuntras, dar ej kommunal verksamhet lampligen kan ordnas. '
VIII. '
Kozmunernas egna arbeten utförse av kommunerna ej8lva.
Entreprenadsystemet av- ekaffae.
Arbetelönerna utgh efter med fack- föreniogarna överenskomna prielistor.
Genom införande av Attatimmaradag, Alder- domepeoeionering och andra lortniner %r aioa arbetare, skola kommunern~ framtrada eom möneterarbetegivare. '
', ' ' Till arbetareklassens kvinnor och de socialdemokratiska ksinno klub barna.
Kamrater1 De snart stundande kommunala vahn komma helt siikert ritt f % sitt ärs sk il dn intresse däruti, a t t kvinnorna mer än nigonsin förr bereda sig att i massor rycka till deltagande i de samma.
Det Rr ju första giingen kvinnliga kandidater uppeättaa, da vi nu, enligt den Lind manaka författnfngsrevisionen blivit val- bara aven till alla kommunala institutio- ner, utom till landstingen.
Att detta gör kvinnorna mer intres- serade och vakna fbr de kommunala frfigornn, och nu närmast valen, ar na- turligt och sjiilvklart, och de borgerliga arbeta redan energiskt för att £A sina klassystrar med i arbetet för valen, och f % borgerligs kvinnor uppställda aom kandidater och valda av respektive parti- er p &amp; mdnga platser i landet.
Skall d &amp; &amp; gorr arbetarekvinna saknas i dennn valkamp?
ivej, ingen!
Alta mbste vi ut i arbetet.
Icke endast ' de ar ' betarekvinnor som ha valratt och valbarhet, som ha egen debetsedel och.
iiro införda i röstlang- derha, de som1 därför mhste med och göra sin plikt, giva sin eller sina röster &amp; t sitt partis kapd:idater, utan aven alla hustrur som iiiinu f &amp; vänta ' ett Ar för att f % sin ratt ordnad, skola dock med nu och arbeta.
Agitera och liter ngitem!
VAra kvinnoklubbar böra taga upp sijlra sam- valarbetet bland Iwinnor~~a, arbete med arbetarkommunerna, val ja kommittéer av sina inedleinmar, vilka skola föra husagitation för partiets kan- didater, dela u t upprop och valsedlar, förrn % tveksamma arbetarkvinnor att be- söka valmötena, stalla interpellationer, i de frlgor som beröra, kvinnorna och hemmen, i alla frhgor som kan berlit- tiga till vart intresse och vbr erfarenhet.
Vi ha särskilt bostadsfriigan, den dock begransad till staderna, s &amp; skolfrQgan, nykterhetsfrdg:m, och fiirst och sist fattig- viirdsfrdgan jainte med den sam manhän- zande spörsmal.
Det finnes inga i vArt land eom ah griioslöst lider under fattig- I ' J vardens godIpycke.
och fö ?.öd ?njukande brutalitef som arbetarkvinnor~ta när de äro ensamma mödrar,, antingen de äro an kor eller ansvaralöst övergivna.
Endast detta lyte ph ' det nuvarande samhiillet, bör kalla upp varje arbetar- kvinna att deltaga i arbetet för att få fragan löst efter rättvisa, mänskliga och moderna principer.
.
Vi mgste silledes ' .visa, att vi.
äro vakna för alla samhiillsfrr " igor, att vi äro medvetna om att.
v i tillhöra vbr egen klass, och darmed nrbda ' repnrtiet i dess politiska verksamhet.
Man kan ockeli viinta, ' att ' arbetar- kommu ' nerna i landet ' skola göra stora ansträngningar att fd våra kvinnor att bbde utöva sin valrätt;.
att bli kandidater diir det finnes utsikter.
att f &amp; kvinnor valda, och att f &amp; alla arbetarkvinnor att intensivt ai betn fiir valen.
VAra man- liga.
kampter skola ocksil tacksamt mot- taga kvinnornas hjiilp, d i r den erbjudes. '
, " Vad d e t giiller a t t ' e i i t t a upp kvinn- liga kandidater till valen, mana vi ar- betarkvinnorna att, dii.r en kandidatnr erbjudes, icke iitan verkliga och vägande skal avböja densamma.
Nsfgon maste ju börja arbetet.
De första av v8ra kvinnor i atadsfullmak- tige och kommunalatiimmor, skall det bli vAr stolthet och.
' glädje att .viea pA, att de för arbetarklassen och frlmst kvinnornas skull, iitogo sig ett ansvars- fullt förtroendeuppdrag och a t t de jnst därför samvetsgrant.
.
skola.
söka fylla sin uppgift i arbetet - för sunda och lyck- liga livsvillkor för alla i samhället.
Ar beturekvinnor!
Kanzmler!
Ingen av oss far saknas i det valarbete som nu börjat i landeto.
Agitera och Bter agi- tern s8 energiskt och outtröttligt.
som en- dast arbetarklassen kan '.
det; n ' ar det galler att vinna n (i.got ' för- vflr: imk.
Stockholm i febr .. 1610..
*,,
Barnamörderskan.
Hon att och stirrade p i sitt dödi barn.
Som en liten vit och stel dockt eAg det u t mer fin som en människa - alldeles vit, utom de dLir blhktiga mär kena p &amp; ' halsen.
De dar märkena, sorr hennes egna händer nyss hade gjort Hon &amp; g ner pb.
sina händer.
H u - de voro blodiga ' - av liennea harnr blod nej, nej -- vad tänkte hon - hennes eget var det visst - eller val det iindb.
barnets?
Ja, vilket som - blod var det.
Och en mörderska, de1 var hon.
SA fort den gr8 skymningedagern hunn nit ÖvergS i klart dagsljus, skulle del komma nAgon frAn byn hit ut till df gainln ladan och firma henne.
Och 61 d m skulle det iiile töva lnnge till förrii med haiidbojoriln.
Ti liinsman kom fiingelset skulle hon, till den grii &amp; utel massan med do stlid gluggarna, som ho en gHng sett i staden och kant rysnir gar inför.
Dar skulle hon sitta dagr och nätter i en liten t ï h g cell ellt skulle de vara ed barmhartiga, att de di dade henne i stället?
Nej, det gjorde de in te, barnamörderskc dödar man inte, det visste hon ju.
Ti: cellen skulle hon, i ldnga, langa il skulle hon kanske komma att tramp samma snava ring pb.
golvets stenplal tor - alldeles SS, som hon sett de stac kars fiingna djuren p &amp; menageriet göra Eller skulle hon kanhända db.
sin pann blodig mot stenväggen, eller bita sönde tänderna mot fönstergallret - av läng tan efter honom som hon aldril mer skulle se.
Efter honom, som givi henne barnet och sedan skickat i va4 henne, efter honom, som gjort hennc till en förtvivlad och mörderska el a1 ter honom; som hon alekade .- skade - -- .-.
, Min älskade, älskade,, mumlade hor sakta.
Hon böjde sig ned över barnei - hans och hennes.
Var hon lik sir far mAnne?
Eller bara henne?
Sakta trevande foi ' hennee hand över barnet ansikte, Det var RA mörkt härinne, at hon.iiite kunde se, och s &amp; vor0 hennei ögon sa besynnerligt skumma.
SA kallt det lilla ansiktet var1 Hor gjorde en kmftansträngning och drol henne till sig och svepte in henne kjolen.
Hon kunde inte] .ida att sc henne ligga s % där naken i kölden.
.Vad den lilla iskalla kroppen val mjuk - som sammet1 Och s &amp; vackra de smh händerna - hon kunde ej mot stå - hon miiste kyssa dem.
Hennea eget barn - kött av hennes kött och an mer av hans, som hon älskade l Tank om de här händerna inte varit kalla, utan lena och varma, om ögonen varit öppna och kunnat se in i hennes, och de runda emA armarna mjuka och böjliga, sA att hon kunnat linda dem om sin hals1 H u r varmt och gott det rakt som en liten skulle ha kants dunmjuk fhgelunge att lagga till brö- stet!
- -.
Vad Angrade hon vad hon gjort?
n - - - - - - - - - Nej.
Hon fick ett hfirt, beslutsamt drag omkring munnen.
Yej.
I veckor och minader redan hon iii varit pli det klara med vad hon ville göra.
Kanske and &amp; att hon inte gjort det - om det bara varit en pojke i stäl1e.t för en flicka Men en flicka - en, som en dag skulle vaxa upp till en kv ' iima som hon, lida aamma lidande och leva samma liv.
Nej, hon Angrade Ingenting.
Hennes heta blod skulle flickan ha fatt till arv, kanske ndgot utspatt med faderns - men det var j u inte biittre.
Och med det arvet sedan mötii .nian, av samma slag som hon mött.
En flicka av oäkta börd och med ett sildant arv - vilkc: n man skonar val henno?
- - - Hur hade hennes iiilskride gjort?
Henn6s älskade - var fanns han n minne?
.
Satt ' han n.u med sin nri ' kta och fina fru i deras dyrlxirri.
hcm oc sAg p: \, hur deras barn lekte fram si lyckliga och sorgfria ' bariidom~tid '?
hl1 dan hon 1Llg hiirute i den kalls lada med hans och sitt clödli barn?
Nc, rad tiiiikte hon ph, ilet var ju natt - i sin varma, bckvarna .sang lilg lian j - kai~slre med huetrun i eina arma; Kon hade ockrzh leg?
där i den badde lagra gtlnger - dS -, inedan hans hustr rar borta Qiden badortii ett annat land.
De lär korta, lyckliga tiden, da hon nästa: ~Iömde, att hon barn var en stackar attig tjänsteflicka, och att han, mannen iom lat henne glömma det - hade el iuatru, som snart skulle komma hem rör att Ater ta det isom var hennee) esi ttniiig.
Hon hade kommit snart nog - han, iustru och hon hade fatt vakna u in glömska.
A, aldrig, aldrig skall h61 Iömma den dar grymma dagen!
Di iennes älskade kal1ad.e henne in i sit lim för sista gAngen.
Men, fastan dc oro ensamma med varandra, allo ickc ar hennes älskade mer.
Bara hennei usbonde var han - och en husbonde Dm väntade hem .sin hustrul Har ade icke sett upp: p &amp; henne, dS har ilade, men desto mer hade hon set!
1 % honom.
Sett och, sett -- och försök tt fatta.
Det hade hon anda inte gjor - förrän långt efterat;.
Till sist hadc, on bara framstammat: B hlen barnet - arnet, som jag skall få?,.
rJa, det kan ju inte hjälpas.
Jusi arför m %ste du emellertid bort häri r h.
Och tiga förstar du.
Pengar skal: u fB.s Sh- hade hennes älskade talat till enne!
$ch andii älskade hon honom.
Adana ord hade han haft St henne - imme man, eom 9 % kort $d förut kyss!
enne med heta lappar och sett på m n e med hungriga ' ögon.
Och smekt ennes kinder och liknat dem vid per- kor och kallat hennes hår för det rö- riste guldl s Hon vansinniga hade trott, att han skade henne1 Och:.
d.arför hade hon ömt, att det fans ett atort svalg mel- n dem, som inte kunde fyllas ena av m hetaqte kärlek, att ban.
var hennes ~sbonde, eom hade hustru och barn, m snart skulle.
komma hem.
Vid ud för pengar skulle hon aldrig - ' - ha glömt det.
Hacle hon varit fal, sa hade hon sHlt sig för Iiingesedan, di till nigon av de mbnga som ' lockat -.
- Hennes tankar gledo.
Ater till barn- domens dagar.
Hon mindes sin mor - och SA portrattet pA den rankiga byrån.
Portrattet av hennes far, den kiicke unge officeren med de levnadeglnda ögonen och den granna unifor ?.nen.
Honom ' som hon var stolt över, RA Iiinge hon ingen- ting förstod, men förbannade,.
dA .hon blev gammal nog att begripa.
I3onom var det hon hade att tacka f &amp; allt ont, bilde för elden, som braiide.
henne.
in- värtes, och för att det var 8 5 omöjligt för henn.e att alska en grovarbetare, som skulle ha gjort henne till sin hustru och en hederlig miinniska.
JIon hade alltid ryst tillbaka för grova och val- kiga arbetsniivar, tafatta rörelser ' och ett ov; ird:it uprhk - f; lr~:~rvc$ horn Iienne ~jordo hcniic omojlig .l ' i.ir d m Iclass hon var 1iiii.ivlsacl till.
Och RA - hade ile fina hcri:irna bör- iat koinrna.
l h cftcr cn do up- ?cnbi~i:if; sig och eiikt sniirjri, Iicnno med; rri,ni.ia ord ' och vacltr:~ t:ilcaiitt.
l I ' on rar fik god för sitt &amp; inii; .sade de, hen- ies händer voro inte iin~nade till arbets- iander .och hennes mun inte att, kyssas iv bonddriingar.
Nej, det viaste ' hon u ocksA sj41v.
- SA hade:, hon alltid: h t det.
Men hon hade.
: a n d i inte yesnat till locktonerna - hon ville vara in hederlig flicka.
Fastan farsarvet, r4nde inom henne och gjorde, frestel- erna dubbelt svfira.
Men hon mindes.
in mor, och hon ville icke sluta som lon.
Frairiför allt ville hon.
icke som.
lon skänka liv at nya varelser,.
som edan på, förhand vor0 dömda till livets lycksbarn.
Ne; j, hon ville icke.
Hon hade heller ' inte ' gjort det - 5rrän han kom T hennes älskade.
O c h kunde hon ju icke annat $n vad han egarde av henne.
A, hur skulle hon hi-kunnat det?
nkelt hade det gAtt alltsammans - det ixnde, ju inte bli p % annat satt än det lev.
Och nu - nu satt .hon har med.
.
a n s döda barn i famnen. '
SB Och anda angrade.
hon ingenting.
...
Människorna skulle ju komma och gripa enne efter ejna lagars biid.
.Det fingo e.
.Vad gjorde.
det henne?
Allt var J lika.
likgiltigt.
Eftersom allt var Itlt.
Vad hon kände, sig iitmattad!
Hen- es lemmar vor0 som ' (bly, och tankarna örjade gA i en underlig ringdans .. Och axnet var sh isande kallt!
Det kylde ikt igenom henne, a n d a.
in, i hjjirtat mangde iskylan.
.
.
r Din lilla stackare, din lilla stackare?, iumlade hon.
.&gt;Nej, du skall Inte be- 5va leva.
Du skall slippa.
* ' Ater tre; ide hennee händer om .. birnets hals, ldeles soin nyss, bter bet hon ihop nderna med samma förtyivlans kraf t rh försökte göra greppet.
.
Sk. ' erinrade) n sig plötsligt, att det ju,:rednn var ort, barnet var d.ött, och ': hon.
hade genting kvar att göra.
Bara.
vii.nt.a:pA igeljuset och manniakorn-. '
,;.
.
:, ',.
AlZaG.Wide.
.
.
, ...
.. ...
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
I kiinnn bi~t !i vira manliga knimrater nsr det Från arbetsfältet.
FrAn Oxelösund.
Med redaktionens tillAtelse vilja vi genom .Morgon bris delgiva v Ara kamrater landet runt nAgot om var verksamhel pd denna plats.
, Klubben har under tiden frlin och med den 1 april 1909 till och med den 31 dec.
samma Ar avhAllit 14 ordinaric och 4 exira möten.
Utav de mdnga diskussionsiimnen som varit behandlade, m &amp; eiirskilt.
frambAlla; fragor rörande kvinnans politiska, och kommunala rösträtt, samt därmed eam- nianhiingande sssom:, Vilken stallning vi arbetarkvinnor böra intaga till dt borgerliga röstriittsföreningarna3s m. fl Kooperationen har livligt diokuterats och har diirvid frnmhAllits att densamma iir en viktig gren i den socialdemokm tiska arbetarrörelsen.
Flera sociala och nykterhetsspörsmbl ' h a varit före, och uttalanden har gjorts, som vittna om att medlemmarna hal god kännedom och insikt i de social, demokratiska idéerna.
Om klubbens verksamhet i övrigt m4 nämnas, att en mycket talrikt besökt furelasning för kvinnor var anordnad den 12 april, med med.
doktor Anna Klara Romanus-Alvbn frAn Norrköping iJom förelhare över amnet: Sexuell hygien.
P &amp; föranstaltande av klubben hölla den 1 5 aug.
föredrag i Folkets park av hr K. V. Palmkvist har ifrAn platsen. '
Fester i det gröna har under somma-.
ren varit anordnade, iiaval enskilt som offentligt.
Pil kvinnodietriktskonferensen i Väster.
As den 11 juli representerades klubben av ett ombud.
L ilreta 1:sta-majdemonstration samt i alls de under storetrejksn anordnade demonstrationerna har klubben med sin fana deltagit.
, Under storstrejken överlämnade klub ben 50 kronor ur sin kaeea till nöd- b ja1 pen.
Den 28 november firade klubben min- net av sin tvhariga tillvaro, med fest och föredrag av fru Ruth Gustafson f r h Stockholm, över amnet: s Iiardomar av Arets strid, samt kvinnornas stallning till densamma.
D Klubben har aven deltagit i anord- nandet - av en julotta. '
Möten gemensamt med Nyköpings kvinnoklubb har avhAllite, varvid flera för oRa arbetarkvinnor tiktiga fragor i politiska och sociala syöramAl ha dryftats.
För övrig-t har vid deasa möten, dar kamrat- och samhörighetskänslan städse gjort sig gällande, den basta stämning alltid varit rhdande.
Angiiende agitationen i övrigt, m8 namnas, att av tidningen Morgonbris har ett ratt stort antal exemplar av varje nummer hemtagits och försiilta, @ %val utom som inom klubben.
.
Inkomster och utgifter ha balanserat pd kr.
269: 58.
I Till styrelse för innevarande Ar valdee till ordf. och sekr. efter fruarna Emelia JJunclahl och Comelia Lindholm, som bl~dda undan biid sig At erval, fiiru tvarande v. ledamöter Edla.
Nilson och Klin An.
derson, till kassör omvddea frii IIilda Johansson samt nyv:lldes fruarna Dina Fernströin och likda Pdmkvist.
Till revisorer valdes.
: Fruarna Anna Jonson, blaria T o r h och Agnes Ström berg.
Medleinsantalet iir för närvarande 38, ett litet fAtal av~~0xelösunds rnHnga ar.
betarhustrur, men hoppae vi att med- lemsantalet i fortsiittningen kommer at1 ökas, och att vArii.
nuvarande riiedlem- mar stA fasta.
Vi fl1 ej tröttna i var1 arbete om motstiiridet nAgon gAng synee stort, utan taga i med nya krafter, och göra vi det, da ekall vArt arbete krönne med framgllng.
Nu till siet vilja vi ställa en ' maning till Oxelösunds kvinncir, att mer an hit- tills gA in i vår klubb och hjälpa till att arbeta för v h a idber.
Tro ej at1 kvinnorna därigenom ' försummar sin egentliga uppgift, hemmet; tvärtom skall den, Bom fattats av hiiga idéer och livs.
mil, med mera glidje fylla eina plikter, an den kvinna v:mre: hela tankeviird 51 begränsad endast till hemmots omrAde.
Jag ar ocksii övertygad om ntt frAn de hem dar bHde man och huetru lart sig först &amp; socia1demokratie:ns idé, frdn dessa hem skall det g j utgå.
förradare mot arbeprklassens frigörelsekamp.
Vi maste lära oss förstb att blott genom enighet och sammanhAllninig skall vi nd det stora må1 som vi alla, både man och kvinnor, sträva ef tor.
En hjärtlig kamrathal~ning till kvinno- klubbarna landet runt f r h Oxelösunds sot.-dem.
kvinnoklubb.
E.
N. '
B r e v.
från Furulund.
DB vi sista gangen Iato höra av oss i Morgonbris, lovade vi att enart.
hter- komma och därför kan det nog vara p i tiden nu att vi infria v %rt löfte.
Kvinnoklubben bar i Furulund gAr bra frambt, fast.
d.et nog finns m h g a motsthdare till densamma.
Nästan vid varje möte kunna vi glädja oss bt.nigon ny medlem, och, vad som är ännu mer glädjande, är ' att alia klubbens medlem- mar äro stabila och intresserade kvinnor.
Lördagen den 15 jan.
hade klubben anordnat faninvigningsfest samt till denna inbjudit sina respektive manliga kam- rater att deltaga.
Festen gick av sta- peln ph det mest angenäma sätt.
Tal för fanan höllos av ett par av vira kom- munmedlemmar, som i vackra ordalag tolkade kvinnans s t ä h i n g inom arbetar- rörelsen, samt huru vi nu, da vi hade eget samlingstecken., akulle veta att samla oss ännu mer, nar det gillde att g &amp; ut i nigon demonstration e. d. Vi- dare stalldeii uppmaning till kvinnorna, att nu nar vi aga rattighet att rösta i de kommunala valen, sjölvdeklarera för vira inkomster, s &amp; att vi vid varje tillfälle ', ' % gdler do kommunala frdgornn.
EfterAt förekom kaffedrickning, s5ng och musik, samt dans till langt ut på smRtimn~arna, där gamla.
och.
unga sviingde om med varanclrs: Den basta etiimning var ridande p &amp; denna var fan- invigningsfest.
Fan:in ii.r av mörkrött yIle, med grön a iden kant och röd f r a n e.
P % framsidan ser man kvinnan och den uppgiiende solen jiimte ett par sammaiiknutna han- der och med inekriptioncn: furul lunds Socialc7emokratiska Kvinnoklubb.
.Bildad dcri 5 nov.
1007s.
Festen avslöts med kraftiga hurrarop för s v i r fann röd till fiirgon s.
Vill hzrmed.
sluta d e t t j lilla brev med.
uppmaning till alla arbetarekvinnor lan- ' det runt att an livligare sanda aig i vara kvinnoltlubbar, dar v i skola lära första och upplysa varandra, ' för att till sist nri millet, som vi alla efterstriiva.
Framför hälsningar till klubbarna lan; det runt frin Furulunds, kvinnoklubb.
. '
', G-.
Norrköpings kvinnoklubb beslöt vid sitt senaste sammanträde att i gemenskap med Kooperativa kvinno- gillet anordna ett störri .allmänt möte för kvinnor, d &amp; frågan .om kvinnornas kommunala rtistriitt skall utredas.
Mötet kornmer att hKllns med det allra sna- raste, och det ar att hoppau, att kvin- norna taga detta tillfiille i akt.
Avens8 kommer klubben ' framdeles efter biista förniaga att vara h jiilpeam med ' rad och dAd, då, det giil.ler att upplysa nya kvinn- liga kommunala viiljare om, hur de böra gb tillväga, da de skola deklarera o. s. v.,.
P5 viss förekommen anklning beslöt klubben enhalligt - att.
göra följande ut- talande: norrk köpings kvinnoklubb er-. '
känner sig vara den enda socialderno- kratiska kvinnoorganisationen i Norrkö- ping med niirm.ast6 omnejd, tillhörande.
Norrköpings arbetarekommun, men eljest arbetande sAsom fristhende förening med siirskilt syfte att främja den arbetande kvinnans särintressen.
' .Dess uppgift och mAl.
a r allteii att upplysa arbeta.rekvin- norna och ~ a r n l a .dem i en gemensam politisk organieation för att ' de dar skola lära sig att tibarataga sina politiska och ekonomiska intressen.
Enar klub- bens arbete är SA vittomfattande och stort, fordras det, ' att.
alla krafter har samlas,, ritt resultatet matte bli det bast möjliga.
I n al.lts % alla arbetarekvinnor inom vHr stad i Norrköpings kvinno-.
klubb.&gt;, ' ', Motala kvinnokkbb firade sin tvAåriga arsfest sondagen den 1 4 november, med föredrag av frkn Julia Ström Iïhn Stockholm, samt mu- sik och deklamation.
Festen var be- sökt av omkring ett hundratal personer Bom livligt applAderade det som bjöds.
Ordf. föredrog en kort resumb Mer vad klubben under sitt andra verkeainhetdir uträttat.
,.
.
,.
Klubben bildades den 10 nov.
' 1007, efter ett föredrag av fru Ruth Gustafson,.
.
.
,,
fr9n Stockboliil, och har s&amp;ledes den 1 S att liira sig taga dg första stapplandi Eslöv: Fru Ebba Hnnseon, Sbdorgatan 17. november l9 ' 09 arbetat i t v i Ar.
Övei stegen, fast mycket föreiktigt och varligt Falkenberg: Solia Rylander, Kullen.
, Fr11 Johanna Jernstrrrn.
.
klubbens första arbetsh föredrogs b e Ungefar sadan ar var klubb, men vi trc Forsbacka: Forshaga-Klarafors: Fru Elvira Perason, rattelse vid förra Arsfesten, ' aorn hölle iind.i de; iir god början till ett lPngt Rom.
F r h ö: Fru Signe Lundhorg.
langt riht liv.
den 1 5 november 1008.
Under Aret har klubben hallit l &amp; DA jag, för ej sa länge sedan, i et, Furulund: Frkn Gerda Jonseon.
Gellivara: Signe Lundberg: ...
.
möten, varvid förekommit, förutom inre meddelabde i Morgon bris läste: s Vaj Grangesberg: Fru Pmilina Brogren, Kall- arbete, föreläsning, s h g, diskussion m. m. klubb a!
liten, bara 85 medl.3, tänktc fallet n:r 9. hkomster och utgifter har balanserat p4 jag: Skall detta kallas litet?
Och ja {Gävle: Fru Signe Andemon.
N. Kilngag.
37.
60 kronor.
Klubben raknar till data brann av intresse, att var klubb skulli aöteborg: Fru Klara Verhage, Borgargat.
18, Olekroken.
.
36 medlemmar.
Vidare har klubben kunna springa fatt.
deass duktiga, son Hagfors: Fru Lina Borg, Bruket.
anordnat en fest för de arbetslösa, Horn nhtt sa hög medlems~iffra.
Nu tror v Hallstahammar: FI:H August!
Sjöholm, Ngs.
inbringade 56 kronor.
Dessutom har p i gott om det nya Aret, ty vid vart för &amp; Hasslarp: Fru Olivia Olsson; Bagerifören.
klubbens initiativ Stora biografen gjort möte i Ar under jan.
ingick 4 medlem Hälsingborg: Fru Kristina Johansson, Karl Kroksgatan 50. en föreställning till förman för ds ar * mar.
Flera ha lovat komma, och jag Huvudsta: Fru Berggren, Folkets Hue.
betslösa, och inbringade denna omkring hoppas kvinnorna star bakom sina ord Höganäs: ' Fru Kriutina Engstr6m.
4 0 kronor.
Vi ha nu beslutat att i vår anordnz Hörkcn: Fru Solrna Berggren.
.
.
.
Klubben deltog i Arets l: sta-maj- en större ' feet, som avser att zlstadkomm~ Kallinge: Syster Olsson.
Kalmar: Frkn Rhea Furetenberg, Folkete dernonetration.
Nigot vidare av intresse kraftig agitation för vAr sak.
H ile.
ba vi ej att anteckna, utan f &amp; vi uttala Sedan april i fjol, d &amp; fru O~tlund pi Karlshamn: Sofia Nilason, ~ e k n i a k a skolan.
den förhoppningen, att kvinnoklubhen sin turné bildade vAr, klubb, ha vi utom Karlskrona: Hulda Henricseon,.
Blekinge skall g5 framfit, och i sin man bidraga vAra ordinarie mötent anordnat ett stor1 Folkblad.
F r u Alma Noreell, ~ ä i r n l a ~ F&amp;- de till att sprida upplysning, ~iirskilt bland oppinionsmöte i för bud&amp;igan, med före, Karlstad: bl ad.
kvinnorna, om.
de socialdemokratiska drag av fröken Anna Sterner, vari talarin Karlskoga: Fru Mina uddenberii, idberna, och därigenom piiekynda för, nan kraftigt och entusiaiitiskt manadc Katrineholm: Fru Elisabet Erika ' eon, Sand- gatan 11. serkligandet av socialdemokratiska ar, kvinnorna att ' o ?örtfutet kiimpa för rus Kiruna: Fru Hilda Lnndkvist, ~ o a t a d 32..
betarröreleens stora mbl: en rättvisare dryckerna3 utrotande f r h virt foster Kjiivlinge: Fru Vendla Vahlberg.
.
sninhiillsordning och mänsklighetene be.
land.
Mötet var besökt av omkring 40 (Kristianstad: Fru Alma Vesterberg, L&amp;nge-.
frielse ur politiekt, andligt och ekono.
personer, och resolutioii antogs.
Vidari bro.
miskt förtryck.
ha vi i host h a f ett trevligt samkväm Kristinehamn: Frkn Emma Oleeon, Oleberg.
Fru Anna Johansson, Fol- Ett gott nytt Sr önekas kvinnoklub.
vartill vi in bjudit arbetarekommunen Kvarnsveden: kete Hos.
barna landet runt av hIotala kviimoklubb.
men mannen tyckas e j hava stort in Landskrona: Fru Ada ~hureeson,. %;.
' In- fsrlegatnn 3.
Selma F-n.
tresse för var gemensaamma etravan, t] endast ett f %tal kommo.
Heder At de f &amp; Lessebo: Bertha Jönsson, Leesebo Bruk.
Lidköping: Anna Gustafsson, Grefhueg:oS.
Härmed far vAr rapport vara nog föi Limhamn: Till Morgonbris.
Fru Olivirr Sjölin, Sveaviigen 87. denna.
g h g och sändes eder alla hjärta Linköping: Agnee Lind, Tanneforegatan 8.
Vid eammantrade med Billesholms liga h&amp;lsningkr, särski1.t fru Agda Oet Lomma: Fru Augueta Oleeon.
Koinnoklubb den 9 januari, upplastea lund, vars önskan vi gH att forverkliga Ludvika: Fru Emma Hagetröm,.
Stationen.
Luleå: Nellie Nordetröm, Magasinag.
23. styrelse- och revisionsberättelser för l 909. och eom drog det förstia stdie&lt; Lund: Fru Emma Haneeon, Folkete Hua.
Av deeamma framgick, att klubben un- R-0 .. Lysekil: Alma Dalström, Kronberget 2 .. der Aret erhiillit i medlemsavgifter kr.
.
.
Malmberget: Annrr Tegman, Johannie 103.
96: 30 och inträdesavgifter kr.
2: 25.
Bland Malmö: Fru Hanna Johaneeon, .Bergag.
35.
Marieberg: Fru Marta Friinberg.
.
.
utgifterna m.arkas: till arb.-kommunen Marleholm: Fru Hilrna Nord.
.
kr.
34: 50 och Skinaka kvinnodistriktet Morgongava: Fru Edls Sabel.
kr.
10: -, betalt hyror för möten kr.
Motala: E ' ru Selma Franzen, o anal banken.
20: 50, köpt inventarier för kr.
16: 92.
Munkfors: Fru Ruth Johaneeon.
.
.
. '
.
.
.
Klubben har under Aret avhållit 20 Sot.-Bern.
Kvinnokongr., Arbets.uiskott.
Munksund: Fru Ida Grek.
Nautanen: Fru Ida Tanberg.
Verkställande utskottet, Stockholm.
sammantraden och 4 muntrationsmöten.
Norberg: Fru Alma Tborell, Kamgruvan.
Ordfdrande: Fru Ruth Guetafem, Haga.
Norrköping: Fru Alrna Hilleretröm, Slotts-.
.
Bland talare som under Aret hållit föredrag i klubben, markae fruarna Dal- gatan 18, I V ö. g. gatan 123.
F r u Elin Lindley, Tunnelgas Nyköping: Fru Ida oha anse ok, ~ &amp; e l a ~ a r e - ström, Vestdahl-Hansson 0th Agda Öst- tan Kaeeörska: 1 B.
I. gatan 27. lund m. f).
# Klubben har under Bret Utskottets ntcdlemtnar i.
larrdeorten.
Ortviken: Frida ~ ~ c k i t r ö r petteravik, n, sunds- ' arrangerat 3 fester och en skogsutfärd.
Fru Anna Fredin, Malmberget.
vall.
Under.
Aret har sblts 694 ex. Morgon- Fru Signe Anderaoc, N. Kungeg.
27, Gävle.
Dxelösund: Fru Edla Nilseon; Koneum-.
tioneföreningen.
bris.
Vid flreta slut hade klubben ett Fru Ugland-Anderson, Oetergdtlande Folkblad Norrköping.
Persberg: Fru Lydia .Ntise.
60-tal godkända medlemmar.
Frkn Anna Ekberg, Kaptenegatan 19, Malmö, Ramnäs: Fru Etiks Lindblad.
Klubbens tillglingar vid Brate alut, ut Riksgränsen: ' Fru Dagny Hedgren.
Ronneby: Rebeckra Sveneeon.
gjorde: Skiiralid: Frkn Ellen Ekberg ..
Kontant i kasaan .....
.
: ............... 10: 50 Ankarsrum: Fru Matilda Llarseon, Nybygget Skromberga: Oliva MWergren; skrombergs, Asarum: Mngda Johnsson, Nötrbrhe.
.Innestdende i bank .................. 100: Elreb ?g.
Riinta diir &amp; .............................. 3: 75 Arboga: Fru Lydia Olofaon, Kupellgatan 43, Slottsbron: Fru Anna, Eketam.
Arvika: Frkn Lydia aberg, Hantverkeg.
49.
Smed / cbackea: Fru IEaona Sikström, Gun- 1 aktie i Billeah.
Konsumtions£.
10: Arlöf: Emma Eekileeon, Sockerfabriken.
nars.
5 andelar i Folkets Hus, Billesh.
50: - Askersund: Fru Holm, n:r 112.
Sprfingsviken: Heima Selling. '
Inventarier ................................ 16: 92 Avesta: Fru Johanna Erikeson, SAgbo.
Sparreholm: Fru Maria Fredholm.
Stockholm: Fru Anna Johansiion, Dalagatan Fana och standar ..................... 106: - Billesholm: Thea MSrteneaon.
Bjuv: Fru Kerati MAneeon, Gruvan.
52, II O. g.
Summa kronor 297: 17 Boden: Fru Thyra Wikström, jagmaetare Etociiholms södra: Fru Anna, ~ j u n ~ b e r ~.
, ', ' - ' Minneslista. '
' - - ?Lindvalle gird.
Asögatan 109 I.
Hälsningar till alla kamrater friin Bomhus: ' Fru Hanna Bohman, Bjdrnbo n:r 6.
Sundsvall: Fru Selma UppgHrd, Siorgatan.
.
Borlänge-Domnarvet: Fru Gerda Fore-.
.
.
59 (C.
P. Hedenetrörn).
klubben i Billesliolm.
Aug.
strom, Borlange by 41. hrahammar: Frkn Olga ' IGwlsson.
.
, ' F r h Ronneby.
m f 3 Skriv till Morgonbris I n var den upp- maning jag ' erhöll, och jng tänkte: Vad skall man skriva om en liten stackare, som Linnu ej fyllt Ar?
Hon hailer p &amp; Borås: Frkn Mattie Persson, Viekaberg.
Boxholm: Anna Svenrison, JPrnviigsetationen.
Charlottenberg: Frkn Kriet.
Ck~l.dbrandesón.
Deje: Fru Krietina Löv.
Ektorp: Fru Nelly Grönlund, HOgRaen, Ek- torp, Saltejii -- Duvnas.
Enköping: Eiin Johaneeon, Kyrko at.
13.
B1ik11stuni: Fru Therese Oleron, iHgat.
26. hartöstaden: Matilda Espling.
Södra Nyhamn: Ida Kinell, Sundsvall.
.
Sölvesborg: Frida Holst, Skeppsbrogntan 44. i ' idaholm: Fru Helga Nord, N. Kiingevsgen.
38. i ' ranh: Fru Josefina undb blid, Fristad, Tranhs Kvarn.
Crelleborg: Fru Math.
1iribergi ' F ' olket~ H&amp;.
, '
.
.
.
1 MORGONBRIS ---- --.
.
- --- .P ----------.
.
.
. --- .p.
t -.
.
.
a.
.
.- .. -.
.
---.
.
. --- - -- w TrollhRttan: Selma Dnblöf, Jurio 5.
Uddevalla: Fru Ada Lind, Kfimpegatan 6.
U m c i: Fru Antonia Luiidetröm.
Vadstena: Fr. Nyblom, Daletröme skoaffar.
Visby: Fru Anna Nilsson, BIicliaelegat.
15.
Vänersborg: Fru Hedvig Hitgg, Gaeverke- Aktiebolaget ' patan 25..
Viinniis: Frii Lina Brandt.
Viistanfors: Fru Lina Aepliind: Viistervik: Fru Elin Nileeon, Jnkobegat.
8 Västerås: Frii Agnee Söderkviet, Stors ga-.
tan 66. specialaffär för Gardiner och Växio: Frii Stina Nordin, ~ o l h e t e Hiie. '
Ystad: Jolianoa Saesereeon.
F~RLOVM~KGSR~W&amp;U#.
avpassade Mattor.
Aby: Fru Elin Nyman, Kvarntorpe Hmdele- Av 23 karats guld: Vardagsringar: förening.
prnms vikt Kr.
11: 15.
Av 20 karats g d d utan- För Stureplan 2.
==.-. -- .- Stockhoh, 16: 25 p5 och silver inuti, Bt- 5 Åhus: Frii Thilda Weetberg.
6 s ig: 50 fö1jd:i a-t garantisedel på i s t o r p: Fru Marin Erikeeon.
7 22:.75 no års hzllharhet i dag-.
8 r n Bland nutidemilnpiskaiis Eörplik telaer mol D 11: - ligt bruk .. för 5 kr.
.. Örebro: Frii Elisnbet Karleson, Slottag.
28.
9 s s 29: 25 Av hriinnfvrgylld gul- anliörign ingfir Liv.förstlkring eom en viktig zo r * 32150 metdi, för I: 50.
Östersund: Fru Lotten Odniurk, Storgat.an 27. faktor.
Men för att det ekall bli möjligt föl I n s 35: 75 Duvringar av Lefrens i x s s s 39: -! %lipstad f a k i b ~ e kr.
~ a de srnh i aamliitllet att fylla denna förpliktelse, hos mlete i det allra narmaute alla inbetalda av.
I hgndelee av fel i w minne diet an^ ombedes gifter tngae i ansprik för ejalva andaniAlel C.
D. BÄCKSTROM, GulLined, Hornsg: S6 o. Upplandsg.
klubbarna att enarast ' möjligt till redaktionen och icke uppslukae av profitbungjrande aflars.
19 U, Stockholni.
Till landsorten mot postförskott.
ineanda rMtelse 4 deeamma.
spekulanter.
Detta efterstr %vanevarda mal nhe genom att pB förvaltningen tilkmpa koope-.
Stort sortiment ii.
rativa priqciper.
Svergee Praktiska Livförsiikringef~rening, Redovisningslistan införes i n %Pa som just # vilar pB kooperativ och darjanite - ~olid förelkringbtekniek grund meddelar d#r.
n:r, och meddelas härmed att de kom- för liv- och kapitalförsakring pB billigaste vill.
Bcstiillningar utförns JO ?+ och billigt!
.
missionärer som e j redovisat för kor.
Begiir prospekt l l ' ostadr.
: Stoclchokn I. Rllm.
Tel. ERIC VESTERBERO, Riks Tel.
Kontor: Vaeagatan 16-11.
242 40 Hantvcrkaregatan 40 iill och med n:r 12 1909 till den 2 0 39 Hornsgatan ' 39 ' 6985 20133 febr., komma d a att genom sina namn STOCKHOLM,.
Gardin-Magasinet.
D S S 1 8 S S Danunilcrltlider, B u l s v i l o. Ikidniniar ' i listan erinra om, a t t klubbarna och org.
äro ekonomiskt ansvariga för sina kommissionärer.
-- -- .. Aktiebolaget Huvildko~itoret: Klarabergsgatan 23.
Kommendörsgatan as.
Avdehi.-kontor: Barnhusgatan ~ 6.
Depositions-Ranta Kapita1räkn.-Ranta Beställda.}
5 proc.
Kassafack fr. kr.
5 pr Ar. '
For klubbarna att rekvirekar ............ - ............
Protokollsböcker ~ a t r i k l a r ....................... Kassaböcker 1 .. .................. p r 100 st.
Kr.
3:- Stadgar 2: 50 Medlemskort .... s s ' 2:-.
.
1: 50 I Kr.
1: .w B Broschyrer: a.
, '.
.
.
.
D~zkBev och Goda varor; moderata.
priser.
Fördel- rktiga betalningsvillkor.
.
Human t be- mötande.
Välgjort arbete.
A.
S. WAHLBERG, Arbetskvinnorna och socialismen.
Av Fredrik Ström.
Pris 10 öre- Tunnelgatan 17, 1, Stockholm.
Kvinnor, skaffen Eder bildningens och samm~nslutningens.
ma k t.
Av Fredrik Ström (bratisbro~cb~r).
Morgonbris.
Pris 10 öre.
Fotografi- &amp; Förstoringsateljé 20 proc.
Iamnae % 10-öres broschyrer och A ~Morgonbriss.
Drottninggatan .93.
Rådmansgatan 61.
Ateljé (nustin,.
Nya broschyrer äro under arbete.
Allm.
telcf.
230 83 Rekvirera1 Gör slut p &amp; den upplaga, som nu finnes inne!
' sälj broschyrev och " Morgonbris "!
Adr.
: F r u Rzcth Gustafsola, Haqagcxtcxn and i dag Verkställande utskottet.
18, I V, ö. g., Stockholm.
20 öre i frimhken till porto och Ni erhhller gratis prov il 15 sortcrs gott Kaffe i pris frln 73 öre t. o. m.
1: 35 pr kg.
Vid köp ELV hel bal om 60 h 70 kg.
levereras kaffet fraktfritt vid Eder n&amp;riuaste jarn- vage- eller Bngbhtsstation, mot efterkrav eller för~ikottslikvid.
Minsta parti 10 kg.
Om e8 önskas kan det erhdllas av flera sorter isarvagt till esmina prie och fraktfritt, 11lott partiet upp &amp; till 60 h 70 kg.
Anmoda Edra vanner och grannar att bliva med om att k ö ~ a kaffe frAn .K.
W. ' KWRhBEERgni; Butiker Mästersaniuelsgatan I I. Döbelnsgatan ' 44.
, REKOMMENDERAS.
Förstklassigt arbete.
hlodcrata pris.
Fiircningar och korporationer erhalla rabatt. '
- ar elegant, svArtnr e j fingret., iikuar fiillstfiiidigt 23 karats guld och a r oöverträffad i ~igi.
skyddat iiiärke.
h %llbarh.et.
Prie 2 ' kr.
Finnes oiidast lios Gnldsnied L. JENSEN, Tcgncrgatan, 19, Stockholm. '
Hälsingborgs sot.-dem.
Dcvinno- Iduwafak 5, klubb nv1i; iller iiifite I: s h och 3.4je inhida- Norrtullsgatan 24.
Sf ~ckhdlllll.
; en i niAnndon i Polkets Hne ' F-sa1 kl .. S e. in.
.
.
