# ID: svediakorp-per234
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1902
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,344
# sentences: 1,817
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Elisabeth af VaBois.
Forte.
fr811 haft.
19, Under: Elisabetlis sjukdom försiggick uti T~oledos katredal Co&amp; högtidliga hyllning af Dou C a r h SOIII tronföljare, Iivarvid det sär-.
skild t hem-es, a t t de sl~aos l a liofclainema gladdes öfver, at t c k ffiiuska genoin drottningens lopassligl~ef; blifvit f6rhindrade fr %n att deltaga.
Möjligen öfverglänste de senare de förra i elegans och lys locll hade 12 % så satt antagligen redan v %ckt afund och ' ond blocl.
Det vittnar högt om Elimbetlis - 1dokhe-t och godhet, akt Bon si~a.rt nog förs.tocl de svhrigheter, som Iziiuigeam kunde upp- s t 5 emellan de .olika elementen i hennes h d och s % sm %iiingom s5nC1.e sina franska damer tillbaka till cleias fiidernaslaad, dock icke utan a t t först liafva gjort sig unclerr&amp;ttacl .ou livars och a s fÖrh&amp;llaildeli och ~ijlit sörja för hennes framticl.
Detta, såväl som den verkl: ign kSxlelc hon fattade för sitt nya fädemeslmd, gjorde hennc snart mycket 5lsl; acl i Spanien.
I symmliet behagade Iion spanjorerna därigenom: a t t hon p&amp; tre mbader iäitds a t t något.
e % näir f lytaiide taJa deras spr4k samt genom den lätthet, hvarmed h m fogadc sig efter deras secler och bruk.
De Noiiy, den liistoriker, soin grui~cllignst studerat .hennes I m t a lefmdssa,ga, s&amp;er k o m: » Uilclerkastacl ett tviing, som ofta borde förekomma heme pl&amp;gsanit, fullgjorde hon d~oclc sina plikter utan atb klaga; van vid det franska hofvets lysande fes ter och vid, e t t lif, hvilket det sedermera skulle förekomma den unga Xaria Stuart sia, sv&amp;rt att lämna, förstlod hem, trots sin s tora ungdom: a t t vii11 ja sig vid clm s br&amp;uga discip1i; nen och det all \ - i~rsaiuma lifvel: vicl Filip 11: s liof. » Hon blef ocks % till den grad ett f ö, r e d för hela folkets hrlek: a t t clet p&amp;t %s att, med uiidantag a.f den oförliheliga Isabella h Cabolica, ingen di ?ottning lwarken förr eller fs !leimiie varit s % älskad och uppburea slom hoat S % ofta hon besökte li; \ li-l~orna eller viaxcle sig i n&amp;gm af de lsfferiztliga parkerna, skyndade ofantliga l ~ ~ n i s k o i n a s ~ t il1 o r f ör a t t f örsöka, nppfbga en enda.
slil-mt af henne.
» ocli!
), sGger BrautOme,;) deii som p % aftonen kunde säga, ' jag har sett dr.otkningen ', ska,t.fa&amp; sig öfverlgcklig)).
Allt efter som man lärde känna lilenne nihmare, lade &amp; till hennes vackra spanska benaim; uting, ännu en: %Isabel de la paz y de bondad », (fridens och godheteiie Isabella) och man s&amp; isynnerhet d&amp;@ folkets k l a k, ' a t t det: om hon blott var det
432 minsta sj.nk, g:.
rias t skyiidide t i l l kyrkorm m h diir slösade med Mde t k a u och lG-ner för l ~ e m e s skull.
Elisabeth lefcle i stor lys ocll rikedom, något som fö.rv %uar, d&amp; man Iiör Bilips qxirsamliet omtalas.
DA Brantôme skall beskrifva den elegans, hvarlned hon klculcle sig, finner han la~apyast uttryck f ö r sin beiindrm.
FA af 116nne.s klaclning~, p&amp;står han, kostule 1ninal-e än tre 5, fyr: t,) i.iiiidr,zcle clukater och, liksiom Elisabeth af Engla.nd, begagnade hon siillaii kl,acliiing tv % ganger.
Olik clonna drottuing, %om ii11 sin lefixuls slut gömcle alla.
sina cz ' II~.gcla, kläder, skänkte.
Iion cliireinot: ill %icl bort siiiii % till sina hofclamer.
Dessa oro ganska talrika: dc11 trc ttio al: dem vor0 alltid niixvarancle, da cbottn in gen Bt middag, hvilket,, enligt spansk etikett, bd&amp; konungen och drott- ningen gjorde e ' i-~saiuina I ivnr f or s i g. Tveii~le clau~er t; jii.
: ~is hg jorcle d&amp; som försEii.are smit betjihade clr.ottningeu, imiler delt a t t cle i ?fiiga s t odo iuildt oinkrin g i r~irnmet konversei~cle) och skii m k~nc1.e med c h iippvaBt: i; ilclc hof ka~al jererna .. Ew.ella.ii l ?rn,lil&lt;rikes iuiilitiga, regen tinna och.
1ienn.es ä,lskl.i.ngsd+ot- ter pZlIgic1i de11 1i: liligaste brefviixliiig, hvilken iin.11.11 finnes i bebLL11.
Ehuru Inan dikr ser: a t t Kathari~ïa iner: in e1u g h g försökix a t t af Elisabetli göra &amp; t lydigt verktyg f ö t si u go ' litik: lyckacles det ta henne s1cIrl.i g, clen unga clrot tnin~gen f örblef s t5ds.e Spaiiieiis intressen hogen ocli saintyclite aldrig att.
spe ' la clcx~ roll lien~~es moder p5pekacle.
1Sf ter sin i l d s t; ~ dotters födelse cleu 13 tt~i.gi.is ti 1565 m s: Blisa.- S&amp; .ut: soni vore lieiiiies d.
X niira, f öre- b e t 1 L ganska s j~ik 0c.h d.et stdelicle, hvarfijr l!
' oiirci,uevri,~~lsf cleii: Eranske ainba.ssndöreii i 3 !iaclricl, ökref) till Kas1: [X; a,tt ~1rottnin.gen S t R t t: liksom vicl gradvens Bradcl.
hfaatii111.a.n~ f öclelse s1.i an.l.ecl11iu.g t; i.ll stora frö jclef es ter ö fver I I ela till aIlrt, a t t hiUi.
nit.
ansttg sig v: ua lamdet, ocli koiiongen s;) &amp; clen lyckligaste furste i h.el.a vii.i.1.cle1.1.
: samit att Ilau till ocli inecl g1a.clcl.o sig mera, At a t t Iiaf \ ra en dotter: &amp; LI om clet vasit en son .. Eli s a h t l i s j&amp;lf f Örkbx3d.e f ör clcii j~sxiiske cz~nbassaclören, som kom för a t t l y ~ k o m k a lie~me,: %tt Iioii icke hyst ~iå,goii bestariicl önskan any; oteiiiie barnets kön, men: iitt hon 11.11 gl~l.aclcle sig öfvcr, a t t det .vm en clotter,) &gt;+asför a t t koniingen Ii; ~le Utit henne först&amp; a t t 11aa var iiojclil.re clii,rmed, $n om clet varit en som.
: Den nyf öd.cl&amp; d6ptes samma, clag hon f öclcles i slot tskixpellet ' ilta9 den påflige iiiintien Giovanni: Battis t a Cas tagna.
Fadclrasm~ varo Iieiiiies li: ~lflx~iier, Don Cmlos, ocli lieimes faster luana och det vax den unge Don ï: nzm af Oste~.i.l&lt;e,.
Filips linlfbroder, som höll lieilne öfver clopfiiilteii och sedm bar lieme tillbaka, i511 drott- ningens rum.
.l:: miets namn voro I: sa,bella Clmn, Eu genia: det f örsta t: ft,er den stora Isa.bell&amp; det ancha claxfös: a t t hon var född pi.
clen
lleligi~ illaras dag och clet tredje till folie af ett löfte hei.~i~es iiioder~ f öre l~ennes f iidelse g jost till cleu helige Eagenius.
Vti e t t; bref till in fant iimans moriiioclei, hvilkel; 1.lögeligen inatte 11; 1.f.v \ ' ~1 glciclt.
cleniia, beskrifver Fourc~uevaiils den nyfödda pi, följandei +is:)) Jag sager clet e j: för i ~ t t smickra.
: men lio~i $r iiiyclcet.
vacker, 1i.n ' en hög pa.iii.iiL och en iZcP~go t stor nasa,, 1ik.rmm.de koii.~mgew; Ilvilken Iion iif \ - e.i~ liknar p&amp; muniien - horteligen: Ireiiues fasg o c l ~ hennes drag lofva, att hon blir en stor skönhet.;.
NAgm veckor Fena rc skrif vei.
Iian;: II en gc~iig till Ilatbarina:)) Infunt in: i.i.an i x vac- 1w.1: som en cl.n.g ».
Ilet var det8ta barn, s om: d&amp; det vzst e upp, bl&amp; clep enda rc~a,&amp;k- liga ~ i ~ s i.
e maii l s ~ verkligen Iiuncle sSga a t t Filip I: [2Jslii1,t.
Ilen 10: (le oktiober f öl jancle Ar, erhöll lia~z eiiiellerticl iiinnu en c ' l o t t er, kall a d Jia.
t.harjna.
: efter clvok taiiigen-mgmt i1ii1a.n af Fmnkrilre.
: 14; f tcr c1.ett: i. barns f Gclelse bllef c k k s. \ 72~1; f ör d.en ung: ^ modein.
afit AterfCji siim 1xallite.i ..: Ho ' ~i lctl af on.ppliörliga sviiu~ui~zgsanfall, %tf öljda 8- s yara k imii kniiigar, och Inka.riia: som alldeles icke f tirsboclo .ors&amp;en liC~st.ill: be1~aiiclla.c.e Iieni~e, s&amp;souz clef; s e d m visade sig, alkl.eles.
orik- tigt .. Gt~llsli; % römncle iir det a t t i hennes bilet Liiia om clen w o och * de t belq-iri.mer l ' ö r clo t tern,, silom liirvicl fyllde l&lt;atli; ~riii,z czf Medicis li: Gr ta.
d1.l.
:: ~ YL tl,iinclsl&lt;a8 amba sssc1öl: er i &amp; Iil~acli.icl beskiirim sig me ' d aiileclningen.
a.f cl.eïma ISlisa,betlis sjiiliclom öfver de spaizska: Likarlias okunnighel; och oclugiighet och bel il ag^^ i synnci.hct deras inani a t t P tSinc1igt och jUxnt Sc1erlb.t: ~ lieme.
Efim a t t i två Ars tid hafva förb en tyrmuh tillvaro, afled: Eli&lt;abc th c1.en 3: c1 je oktober 1568, .enclas t €jiigotre år gammal.
E4 .i; iiiime förut hade hon gifvit l.if \ ret $t leii clobber: siom 1ili~ii.l enda&amp; li.
: lefde en kort stund loch följde sin moder i i ~ ' i ~ % ' ~ c i Drottuingens d öd f örorsa.kadc en al ' 1.tniL.i sorg .och ' bes törtniw och clen franske am- bassadörcn lcuncle sriiii-lj.ngsm1igt sl~rifvti till h.ennes moder: » Det f i~uies 1iii.r 1 i \ - a~: ke-ii stor eller litenr somi icke fiil ' ler t: ~rcur och prisar lieme sisoiu den biis ta, clrot tning de haft cl ' ler nl~gonsiri.
liiiuiia f B ».
Dcn p&amp;fli ge 1iiintiern.s 11re.f g i fva ii t ti-y ck &amp; t sa.inma l&lt;$nslor.
» Denna.
.
iiäiiil: else)), skri f ver li; in,)) liar f örorsal&lt;at i~l ' la in5nuisl&lt;oir sbor sorg och smii.rta, ty alla dskacle dvot tningen.
Ingen tror liusn verkligen god, viilgörande och litistlig hoii var och det finnes hiii.
ingen, w m Iran saga e t t eiicln.
oiiclt orcl om lien.~e ».
: Flere ögoiivittnen b.eriittacle lir~rii Elisal-&amp;i drog siim sista ande- tag vid f ~ i l l t meclvetancle och med e t t s: i %iant lngn, s ~ t t clet s &amp; .ut ~ som somuaC1.e hon blot t in i clen l jiif vas te sömn.
)) Jicm.uizgeii, hennes gemril)), berat tas &amp; ter clen f raiiske a,rnbassii,clören i 1xe: f till Ka,tliasiiia, rliacle besölct 1leiin.e tidigt p&amp; morgonen fcire diggryningen loch som
en s a m t kristlig prinsessa tog dmttningen di afsked af honom för alltid i detta lif, och det med sådana uttryclr ' .och p&amp; ett sAdant slpråk, a t t ingen h ' unnat göra det bättre: Hoa anbefallcle &amp; t honom omsorgen om sina clöttras och viinskapen med Eclra Majestäter, friden de b %da konuiigaxikeiia emellan samt sina, uppvalita !iicle d: i mer och k j U r e samt tillde.
Zinnn m9tnga ord, viil &amp; ilade att koinma h j k t a t a t t brista på, en så, god make, s,om konyngm.visat sig vara.
Han svarade henne ock p % sainma vis, loch, ehuru lian ej ville tro, a t t hon var s&amp; näsa sitt slut, lofvacle han dock a t t g ö m allt hvacl hon af 11-onom begärde.
D:; Ii.på, drog han sig tilll~aka till sina ruin uti stos sorg loch ängslan ».
D&amp; Elisabeth alltjiimt 1i: iiaicle slutet nalkas begiirde hon att f&amp; se Fourqueaaulx h n n en girig, han, ..; c,m S; länge och troget tjiimat liennes hus i hennes farfam, faders ocii tvenne bröders tid.
Mu vas det icke libgre tal om hennes lycka och dödens närhet kom lieme a t t tala s&amp; som hoa verkligen lcäude.
DB !.
de Fourquevauls », sado hou ' till honom, » ni ser mig nu p&amp; vig a t t lämna denna elhdiga väsld för a t t begi: f.w~ mig till ebt lalngt skönare rike och jag hoppas snart rara hos inin Gud uti den eviga Iiiiirligl~eten, som icke tager n&amp;ot slut ».
D % nu aiire11 Fo~rrque. \ - suls sökte intala henne, a t t hon öfverclre: E sin fara, svarade hon ifsigt:)) Nej, nej, herr ambassadör, jag önskar a t t g&amp; bort för a t t skada det jag tror a t t jag snart far se ».
Ett pm tiiniww cGmfter hack h8011 insomnat loch det så, stilla, a t t mau ej miidcte det ögonblick, da ' hon uppgaf andan.
» Men », tillagger F o u r q ~ i e ~ ~ u » hon l s, öppnade straxt förut sina stora, klara ögon och, som hon v&amp;ncle dem direkt mot mig, förekom det mig som hade h,on ännu velat säga eller befalla, mig nggot)).
Bar det ru&amp;nne tmiken p&amp; Frankrike loch en önskan a t t siinda ännu en halsning dit, som i detta ögonblick uppfyllcle den döen- des sinne?
* .$ 1: Filip hade 1111 förlor: / t clen basinl.i5stigl1etens iingel, som st5,tt.
vid hans sida, lugnande och mildrande det dystra lynne, som förskaffat honom namnet » Söderns clen~low).
Ehurii lian tycktes uppriktigt sörja henne var dock lians lijiirtiz 1Cmgt if rå,a a t t brista och ' knappast liacle Elisabet11 slutit s i m ögon till f ö n äu lias började se sig om efter hennes eftertriidarinua p % tronen.
Angaiende den unga .drottizin; ens fGrli&amp;l: lande till sin styfs,on Don Carlos, hvilket af eftervärlden genom dikten i s % hög grad blifvit romantiseradt, &amp; terst&amp;r det oss nu a# iiitven siiiga några ord.
Sedan m *, tack vare nyare tiders forskiiingar uti spanska statsa~kivet i S.imancas, f&amp;t t full klarhet angkende Filips olycklis son, f ramstar afven detta för oss sAsom ett helt naturligt förl; Mlqnde och höjclt /
- öfver alla misstankar.
D % Elisabeth först kom till Spanien var Don Carlos en gosse, ii&amp;ot ymg~e.
%n hon sjalf, försvagad af sjukaom, föga begA3vsi.d och litet agnad a t t ingifva henne anclra iiiinslor an medlidandels.
Man liar flere beslirifningar p&amp; den uxge piinsen och hiiru Ilan vid den # iden teclcle sig för de olika s t ~ t s m h n e n vid: 6ilips hof, men den tillförlitligaste af alla &amp; r mt.a,gli.gen den, som dgafs af baroii Dietriclistein till kajsar Masimilian.
Det hade n k - ligen \ - mit ii.Aga, om ett $-kte~sli~]?
mellan Don Carlos och 5.n.kehertigin- nen Anna,, 3 !~~iuiili,ms iidclsta clot tsr, 11vszi.f öre ambassa,dören tyclli gen gör sig beswk a t t för sin 11erru utfcrligt ski ' lclm biiile ha,iis yttre och inre personlighet.
» Prinsen af Spani: am, skrifver lian, » befirnex sig för tillfiillet nå,got s&amp; n&amp;r vCl och ser ibke alltför illa ut.
ZIan has slatt bi-unt 1ia; ï och ett iiiedelm&amp;ttigt hufvud, t.&amp;mligen l %g p a m och g r b ögon, h a b n viil 1&amp;ng focli ans8ikts %rgen mycket blek.
Is- tet hos h o ~ o m g b i n n e r om a t t Habsburgarnas ldod flyter uti hans Mror.
Han %r liv~~rlren axelbred ell ' er st,orvLxt loch den ena asch ai.
niigot högre &amp; n den anclra.
Bröstet är iiisjimlcet och han har en liten puckel 115, ryggen ungxfiir vid saniina höjd som niagen.
D,et viinstra benet %I.- betycUigt liingre %n clet högra och 1.1a.n betjanar s.ig med mindre likthot af den högra siclm &amp; u af den vihstsa.
Hans röst %r fin och flöjtlik noch di$ han börjar tala ä~ clet med sv3.righe.t som lorden lwmina f r a m I-Im uttalar endast nmecl svhig- het b o k s t ~ v e r n a r ioch l, meii lian dock s !&amp;a hvad Ban vill och lyckas a t t göra, sig riitt l ~ s a förstAdd.
I3itintills h m han icke visat fallenhet för nigonting ubom för bor6eta ajutningar, 135, livillca han kr mycket Begifvm.
Han stiiiiiller en miix~gd frågor p&amp; alla rniinniskor men ett sjnksbarn föl-s t&amp;r mura %n lim.
&amp; III är dock riitt fmm och hatas losanning locli oriittvisa och förl&amp;tes aldrig den, som en ging 1ju.git för hono~l ».
Denne stackars prins sAg uti: ~lis&amp;eth en vizi; edse hl1 af med- lidande och godhet loch fikiltade sig redan I: f: cAn f6rsta stunclen vid henne, bm6kh lieuiue ofta loch gjorde heme presenter af, olika slag.
Hon var den enda, till hvilkeu lian med vördnad s&amp; upp och somi genom sin mildliet förm %dde lugna lians onaturligt hiiftiga lynne, Xnligt sin moders önskan gjorde hon dessutom tdlt hvacl i hennes förmfga stod för a t t framja hans gif&amp;erm %l med siu jqp-c systeil-, den sköna Margiierite tif Valois, iikgot, som clock alldeles misslycka- des.
Nar Don Ca.rlos en g h g 1A.g för döclen, tillbringade Elisab.eth tillsmiumms med siii sv2: gersk: ~: Eii.as: ~ en hel ni~tii m.ecl a t t bedja för hans tillfrisknmde, och d&amp; h m föll i maicl l ~ o s si.11 fader och af denne innesl Öts i fsngsligt f örvar, sörjde hon mycket c3.ä,röf.ver samt visade gfvei~, CIA den olycklige imge mannan slutligen aflecl, en upp-
riktig sorg.
lCnapgast trenne m h d e r eednare sklille hon dock s j a f stå, vid slutet af sin egen korta lefnads~am.
Det var dessa båda så t a t t p&amp; hvaranclra följande döclsfall, som satte det p % den tiden så vmligcz.
ryktet om f örgiftning i oinlopp.
Braat ôme omniimiier det- samma och herii~ttar lom en jesuit: som i en pedilcan l5tit undfalla, sig det yttranclet: att.
det var en stor synd a t t Iiafva tagit ep SA oskylcl.ig varelses l,if, hvmpA llm af pilip förvisades till en af 1~estin.cliens n ~ e t s otillgkgliga öar.
Hur ii det ä n i cleit ta af seende kan f ÖrlriXla sig med Don Caiflos, rentvlir dock d a l historiska Jm5.- tiken Filip fiillliomligt f r h detta br,o-tt.
hvad Elisabetla angAq.och de biista af nutidens forsdase ho~nnia i denna frAg&amp; till allcleles sam- ma s,lutsatser.
IClisabeths begrafning firacles af E ' ilig med dyster prakt och i sinom tic1 iiccl.sr-zt; tes Ben.-iies och styfsoneiis kistor uti Escoride~is.
graf- hvalf, cliiir man, h n u i dag kan sc clem sich vid sida.
» Isabel de la Yam iiir den enkla inskrift, s om pryder den hvita marinou-sa.rkaofag, dZr c1.e i l unga clro t tningeii lmilar.
Atskilliga.
spanska, p () c t,e i: s triiagaile vid h.eru-les f r8n: fiille sina lyror till ISlisabetlis iira och e11 a f dem - Pecliio Xhinez - uti.oya.r bl.
a.: » O: 11i~n: Lörancle drottning!
Din imgdom loch cliii, osknlcl tycktes kiiniia dig ett l h g t och l ~ c k l i g t lif, men clen, 013evekliga l ?arlcen., tillförsiik~~ som sl5r B5de iiliktiga loch svaga: kom och slog dig till j~orden i a11 diii liljehvita s.könla.et !D Baktre tittryckel.
sig Dse M,ouy, då, han de inöcl.r, livars barn alchig l2ia liiiima, dem och cle dzo ttningar: som ~.&amp;lkori~nri, jordisk stlorhet och döclen med samma ~n~elanlcolisk~ leende.
Ho tt va: r dessulmm e t t f ö.remi1 ffiir clen vörclnadsf iilla kii,sl.el&lt; och beiziii.clra,n, som Eollwl k o s&amp; njugga om, och soni smickret aldrig f6r- Elizabeth Cady Stantoii i '.
Det namn, soin hal.
ofran lkes, bars i tiden af en bland.
kbnedias mest tlrarnst5,encle kr-innor och * tillika en af kviiinosakeiis inai.lr1igast.e pioniiirer, Iirnt.fi; r ocksil hennes för n&amp;gra veckor sedan intriiffade bortg5ng i \ .ida liretsar u p p ~ a c l ' den ~ t största sorg och s ali: t~ ad.
.
.
: Elizabeth Cady var född i Julinstowli den 12 nov.
1816 oc ' h doi ter till den framstående juristen Daniel Cady.
Hennes nior,.
livurs namn var Margaret Livingston, liir iifvenledes Iiafva iiti1niirk.t sig för en klar och liflig intelligens.
Ordspriilret » arten röjes hos de ungas, passade i ovanlig grad in P. '
det barn, hvilket en gång skulle Iroinuia att insiitta sina rika gdfror och sin sällsporda kraft i kainpeii för kvinnans rättighefer.
Elizabeth har sjdf pk följande satt beskrifvit de barucloiilsiiitryck, soin Blefvo afgörande för liela hennes lifs riktuirig.
zBledttn jag annin var en liten flicka, tillbragte jag mycken tid i iniu faders arbetsrnni.
Diir Iiörde jag ofta hnr kvinnor bittert klagade öfver lagarnas orittvisa.
Vi bodde i ngrheten af ett skotskt sandialle, d8r ett flertal af iuvinarne iinnn fastliölio vid de g a d d feodala åsikterna om egendoinsfördeliiingen och kviniians stBllniug; .Ehligt dessa Asikter kunde en lilan vid sin cifid testtiwentera sin förmögenhet till iilcls,te sonen, och det var ingenting ovanligt att modern - som kallske fört med sig hela föriizögenlieteli i boet - koin i ett olycksdigert beroende af en iitsv~ifvande sons godtycke: De t h a r och ldagoiiiA.1, jag fick bevittna fran dessa liviiinor, som ko~~iino till min fader fiir att söka lagens hjälp, rörde mitt hjärta,, och; jag viinde mig ofta till pappa med bön oin att han stras skulle afhjiilpa deras beli.yiimei .. Yid ett tillfiille tog I: ian ned en lagbok och försökte visa mig, att nggot som kallades » lagar » hindrads honoin fran att satta en gi-iäns för sådana gr,vmiua och orättvisa f&amp;r- 116llanden.
P&amp; det sattet fyllcles mitt sinne med Iiaftig brilja m o t dessa lagar.
De unga jtiristerna 1 - 4 kontoret finnno dessiitorn ett iiiije i ar.t reta mig genom att tala om för mig alla nsiittvisa lagar, som.
de triiffade p$ under sina studier.
Mitt inre uppreste sig tiil den grii ' l. mot oriittrådigheten i de utpekade lagparagraferna, ati jag a i dag strök för dem med en blyertspenna och l~eslöt att taga en sax och klippa int dem lir boben -- emedan jag förestallde iilig, atat inin far och hans stiiderkammare voro lagens ' begynnelse och ände '.
Jag trodde, att om jag bara Irnncle förstöra de claf lagarna, s l i ~ l l e de sradi~irs kvinnorna inte liingre ha nagra svhigheter.
Men då de unga Juristerna underrattade min far oiu mitt tillihiiïade stympaude af Ilans lagböclrer, förklarade han för mig, att or&amp;tt.visa lagar maste upphiifvas på ett helt annat satt., Makarna Cady hade fein barn, fyra döttrar och en en&amp;&amp; son.
DA Elizabeth r a r omkring tio Ar, bortrycktes den sistnii.mde af dödari .. Farlerus sorg var griiaslös, och Elieabeth?
soin djupt greps Iisraf,.
anade med sin barnsliga .instinkt .att fijrlnsteii af denne son betyclcle mera för honom, a11 om han inistat alla sina döttrar.
Hans fram- tidsdröinmar l8g0 med ens slagna i spillror, och hans hjärta hade fått ett oliililrligt &amp; r.
D i han, förkroasacl af sin sorg, satt vid sonens kista, 1com lilla: I&amp;i.tbeth och klättrade iipp i hans kris.
Han slog d&amp; sina arinar omkring henne och utbrast siickande: * Ackl inin flicka, livad jag ijiislrar att clii vore en gosse!))
» Da s k d l jag bli en gossew, svarade den lilla flickan.
skall göra allt som bror briikade g8re. » » Jag Om deii tid, som nii begynte, skrjfver hon vidare: d a g trodde att det föi ' uäinsta var uti bli 1a.rd och maiihaft.ig, aåsoiil jag trodde att alla gossar roro.
Och S$, beslöt jag att lara mig grekiska och liira mig rida.
Pastorn i församlingen, dr Hosack, Me£ min 3arai.e i grekiskil.
J a g iippbjiki alla inina krafter i hopp on1 att någon.
dag fii Iiörn miu far sgga; ' Nar allt koininer omkring, iii- en fliclri~ lika bra som en gosse1.
Xen det ' sade han aldrig.
Då doktorn 1coi-n och tillbragte attoiien hos oss, brukade lag hvislce i hams öra: ' !.i !ala om för papps hiir långt jag hiinilit! '
Och doktorn talade om det och berömde mig till på köpet.
Men pappa gicli bara fram och tillbalca i ruinniet och siiclcade: ' Ack, hon skiille ha varit en gosse! '
Till slut kom jag iii vid läroverket och studerade ma- tematik, latin och grel&amp;lca i en klass, soin hiifviidsakligen best.od af gossar.
Två pris voro iitfästa för framsteg i grekiska spi.åket.
Jag sökte det ena och fi.clr det.
" NU ', sade jag till mig sjalf, ' sl; all val pappa bli ii6jd.
Jag skyndade hem, rusade in i lians arbets- rum och lade det nya testamente på grekiska, soni utgjorde mitt pris, i hans kiiii.
Han tog boken, bliiddrade i den, gjorde mig niigra frbgor och s i g helt belåhen ut.
DBrpa gaf han mig boken tillbnlm, och.
medan jag stod där?
triiiigtaude efter ett ord, som kunde visa mig, att han ansåg sin dotter lila mycket värd som en son, kysste ha^ mig på pannan och.
utbrast, iiled en suck: ' Ack.
dn skiille ha varit en gosse! '
Femtou &amp; r gammal anade: Elizabeth Cady sia afgångsexamen vid the Jonstown Academy)).
Hon önskacle nu vinna inträde vid Union College, diiir hennes broder stiideret, men miste till sin sorg afstå liarifrån, d&amp; flickor icke antogos vid liiroanstalten.
I stallet kom Iion till ett beröindi, Iwiiiligt semii~arium i Yïoy.
Heimes fria ande, hvilken ytterligare ntveclclats genom sarniindervisningen vid akademin, hade dock svart att finna sig i de trånga former, som S:
vor0 ridande vid seminariet, och Iioii betecknade sedermera de tv8 Ar, hon vistades dar, ' som de trgkigaste Are?
i hela hennes lif.
Harpa följde sju år, soin: Elizabeth tillbragte i hemmet, delact inellan inlärandet af de lrvinliga talanger: iniisik, alrvarellmålning och handarbeten, som moderii önskade att hennes dotter skulle f6r- vilrf va, och de studier i jnridi.k, livartill fadern ifrigt uppmimtracle henne.
Ett besök, som hon sflade hos en af siim kusiner, Gerrit Smith, blef af stor betydelse för Iiennes framtid.
H5.r greps hou af det varmaste intresse för den rörelse, som giigiclz i afsikt att afskaffa dnfveriet.
Har var det afveu, som hon samiiiai~ti.iiffade ined sin blifvande make, jiiristen och tidningsiriannen Henry R. Stariton, en ifrig motstandare till negerslafveriet.
Bröllopet firades 1840.
TTnrler sin bröllopsresa bevistade de unga inalrarna: ~ntislafverilcougressen i London, vid hvilken im Stanton var oinbnd.
: Deaii; l: kongress gjorde sig bedröfligt ryktbar genom att f ï h sina förhandlingar iitesluta de Isvinliga oinbiiden, en åtgiird, som 110s insuga viickte s&amp; starli ovilja.
att t. es.
amerikanaren \ Villinni Lloyd Garrison, soin en1zoi.ii rest öfver Atlanten för att bevista Irongressen, giipen af harin nekade att intags sin plats bland oiiibiicleii ocli i stdlet satte sig på Idctaren bland de ~itesliitna Irvinnorna.
I: Elizabeth (jady Stantoas lifliga sinne uppviickte natiirligtvis lrrinnor~ias tillbakavisande en s1rai.p motvil ja.
Bland de uteslutna oinbuden befann sig ä.fven den nam rikiinnign kväkerskan Lucretis Mott, med 11vilken inrs Stanton vid detta till- fglle stiftade en lifslång v&amp;uskap.
l3eteckut~nd.e för den ifver Iivnr- med dessa bada kvinnor oinfattade de idber, som likt unga.
lifs- kraftiga frön grodde i cleras sinnen, iii.
en episod, som ointalas fråii detta tillfälle, De biida viinnerns iimnade tillsaminaus besöka Bri- tisch Museum och satte sig ned strax vid ingAngen för att hvila sig några minuter.
Harvid koinmo de in på talet oni » lwinnans rattig- heter,, ett ämne som upptog dem så helt och hallet, att, cle plijts- ligt fiinno sig ha tillbragt tre tiininar inbegiripua i samtalet, och följden sar, att de inåste, ab hem igen utan iitt 11 % sett uQot museum.
Da mrs Stanton sedermera tillfrggades, om hvsd soin tilltahi; lienne mest i London, svarade hon: &gt;) Lucretia Mott.
» Rainvaron iiiecl denaa framstående kvinna hade varit af stor Betydelse för Elizabeth och ytterligt starkt hennes beslut ' att, i den mån hennes huslign plikter medgåfvo, ägna sitt lif åt förbiittrandet af kvionans ställning.
I makarna Stwtons liein i Seneca i Falls ~ e w ~ o r k - s t a upp- te växte småningom en talrik barnaskara, fem gossar och två flickor, och de år som följde på kongressen i London blefvo således för deu unga modern strangt upptagna af nya plikter, hvilket icke hindrade, att hennes tankar oaflåtligt voro fastade p&amp; de sainhii,llsfrågoï, soin en gång brant sig in i hennes sjal.
I ' didt under dessa af heinplikter rikligen fyllda Hr fann ock&amp; Elisabeth Stanton tid till den handling, som kanske var hennes lifs inest betydelsefulla verk.
Under sam- verkan med Lucretia Mott och nigra andra l i k t a n k a d e inan och Iwinnor höll hon 1848 det Iiistoriskt ryktbara mötet i Seneca alls, den första Irongress i hela viirlden, dar kvinnans rattigheter behand- lades.
Allt livad som förut talats, skrifvits eller verkats för kvin- nornas .sak hade varit af mera enskild iiatiir, men från denna stund hade densan~rua blif vit en vaïldsomf attsnde rörelse; hrars verkniugar gå det maktigaste skalle ingripa i sa~nfn~dslifvet.
De politiska krafven stodo från Början ej på programmet ntan mötet var sctminaulrnlladt för att afhandla xkvinnans cociala, borgerliga och religiösa lefiladsvillkor och rättigheter),.
Men tvart- emot såviil sin inans soix mrs Motts Asikter payrkade mrs Stantoii, a t t mötet skulle aff: ~tta en resolution till förman for lrvinlig rijst- riitt, och trots alla afriidanden ocli svårigheteï dref hon i. detta fall sin vilja igenom.
.
Utom i Iaiicretia Mott hade mrs Stanton i en annan af Aiueri- kas mest framstående kvinnor funnit eu besliktad ande, som skidle Iromma a t t utofva e t t stort inflytande ' pr " hermes utveckling.
Tre Ar efter mötet i Seneca Elalls] arde hon niiinligen kanna miss Susaii B. Anthony, med hvilken hon h ö t ett innerligt rauskapsband.
De bada vgnnerna kompletterade Iivarandra i hög grad, ty medan mrs Stantons styrlra låg i hennes litteriira begafning, i lättheten att med det slrrifna eller talade ordet elda ' alliniinheten för sin selr, Ilade miss Anthony en stor praktisk och organisatorisk förmaga, soin $ifvenledes var af största \ rikt under det oinfattande samarbete f6r .Jrvinnosa ' ken, dessa tvd tillsaminans u ' tförde.
Om de för litterar produktion tiimligen ogg-nnsainma förli8llanden, under hvilka de båda livinnorna arbetade, skrifver lurs I. Harper i sin Iefnadsteckning ijfver Susan B. Anthony:, Mrs Stanton hade ett stort hushAl1 och en s~iincligt viixaiide familj, hvilket gjorde det s8rdeles svart för henne att finna tid för litteriira syssels8tt.ninga.t:.
Da.
nAgon officiell skrifvelse slrulle nf- fattas, var miss Anthony diirför tvungen att resa till Seneca Falls.
Sedan .barnen g i t t till siiags, siitto de båda viinnerna iippe långt - in p. ?.
iiatten, smilande material och uppgörande planer för sitb arbete.
Dagen d a r p i sökte nira Stanton tipp den lugnaste vrån i hiiset (?ch började skrifva, medan miss Anthony gjorcle i ordning barnens frukost, skickade ivag de iildre till skolan, lagade till efterratten och gick iii; och gick med småbarnen: imder det att hon allt emellnnlt riisade in för att hjiilga författarinnan iir någon Irlätnma~.
Det var soin maii lifligt kan fijrestiilla sig icke lätt att få arbeta ostörd, orngifven af denna glada barnaskara, inidt ibland de fem ystra po: jkarnas glam och.
iipptåg.
Men mrs Stanton hade clen ovan- liga förinigan att, p&amp; samma g h g hon var en god moder för sina!
) arny genom sin stora arbetnsf6i: mAga och hriniiande entilsiasin finna.
tid till ett I-er1m1.int arbete i det ellmiinnas tjaiist.
Hon skrifver sjii.
] £ p5 tal hiirom: » Det var lnidt, upp i sådana glada scener, soin miss - 4nthony och jag skrefvo dira upprop i frz ' iga o m nykterhet, antislafveri, npp- fostran och k ~ i n n a n s riittigheter.
Hiir författade vi resoliitioner, protester, iipprog, petitioner, lancltbrinksredogöre1sei ' och reformför- slag, ty vi gjorde det till en samvetssak att antaga Lvnrje uppnia- ning, vi .firiao att yttra oss öfver olika frtigor för att s&amp;nleclels vid- 4 makthiilla kvinnans rattighet att @ ra detta.
De som verkligen känna miss Snthoiiy ha &amp; s sagt., att Iion var niin goda iingel, s o m stan- digt sporrade och viigledde mig i mitt arbete, och kanske skulle jag under omsorgen för min stora familj sa smhingom fullständigt hafva gAtt upp i hRng sjiilfvisk.het, i likhet med hvad alltför många lcvin- nor göra, om inte min viin oafbriitet hade iippsplirat nya arbets- fAlta.
Mrs Stanton var tillika.
med i ' niss Anthony in.
fl.
stiftare och iitgifvare af tidskriften The Reoolutio~i.
Efter några få år uppgick dock denna.
i den iinitariska tidskrifbn Tlrc T,ibeml c ' lwistim, hvilket gaf mrs Stanton anledning till det yttrandet, att hennes tidning $fått en kristlig hegrafning i vigd jord ..
De kvinnosaksinijten och komitker, i hvilka mrs Stanton deltog, och de tal och skrifter, som i den~ia fråga iitgingo från henne, äro snart sagdt oräkneliga.
Hon @ de en mindre vanlig viiltalighet, full a.f glad och okonstlad kvickhet, men iinnii st8rre var hennes förmiiga att genom det skiifna ordet iittrycka sina tankar.
Ehuru fr8mst ocb varmast intresserad af de frågor, som direkt beröra kvinoans stiillning, hyste hon iifven ett lifligt intresse för arbetarfragan, freds- '
rörelsen och andra företeelser af likuande natur.
lindar flera &amp; e- n r hon ordförande i Sational ' C \ - omens S~itrrage Association och till sin död hedersledamot i Xational American Women Ruff rage Associa- tion.
' I ' illiks med miss Anthony och mrs Gage påbörjade mrs Stanton ett digert.
arbete öfver den ki-inliga rösträttens historia.
Dessutom har hon iinder titeln:) Yran en mer än en åttioiirig lefnadï p&amp; ett.
liffidlt och underhållande satt skildrat iiiinnen och intryck lif.
De: mindre uppsatser och tidnings från sitt mån&amp;iftande artiklar, soin flniit.
lir hennes penna, st.: knappast.
att riiknn.
.
Mrs Stanton beskrifres sol11 en statlig krinna, vacker iincu iinder sina hvita lockar, och iiled h l a in i ilderclomen fullt biba- Iibllen spiinstighet- i sjiilen.
1 sin iingdoni im.
iion af en ovanlig skönhet, och iifven sedan lion orngufn af fullvuxna barn, bibehöll hon sina klars blå i; gon och rosiga Iriiider.
Hennes ovanliga iing- dotnlighet till kropl, och själ hade Iielt visst sin förklaring i det friska och förnöjsamma sinnelag.
soin städse utmiirkt henne.
» Tifvetn vedermödor^, blinkade hon saga,: iiro tillriickligt svåra att bara, iitasi.
att, man behöfver iika dem ined missnuje och knot.
:: DR mrs Stanton fyllde SO år, blef hon föreiiiiil för en sttir- artad h&gt;-llninpsgiird fran Amerikas kvinnor.
I SewTTork, diir hc.
; under de senare åren haft sin bostad hos en af sina gifta döttrai., samlades p4 the Metropolitan O1) ei.a en skara af: ' 3,C) C) (l krinnor, hrar- ibland befnnno sig ombiiii frdn de flestii k~innoföreningar inom Förenta staterna, och till de niiri-arnndes v: irrna hyllning sällade sig ett stort antal bref och telegram frin olika Linder och världsdelar.
Elizabeth Stanton var dock aldrig en af dessa krinnor, som varmast hyllas af offentligheten.
Ingenstädes var hoii högre iiyy- skattad iii1 inom sitt.
eget hem.
Hennes omfattande beliisenhet, politiska insikter och vidtgående vyer i allmrinhet hade aldrig hindrat lienue frbn att inom detta hem vara den iniinstergilla lrilsmodlex~z och sina barns int.reasera.de och glada lmnrar.
DA hennes liiiigtt och ~erksammn lif id nara S (; iirs; Ider slöts efter en kort sjukdom, stodo dgrför hennes sex öfrerlefvande barn i djiip sorg vid hennen bir.
Meii denna sorg delades i fullt mått ej blott af de mdnl;; ~.
trofasta viinner hon förrarfrat, titan iifren af alla dem, som i Iientie sett en af Irvinnosakens varmaste och rikast litrustade förktirnpur .. E '.
E.
Littera t ear.
Att bedöma ett litterikt verk som ett fulllromligt fristaende, af ett föregående oberoende företeelse, faller sig icke latt.
Jiimförelsegunkter vare sig de visa p i analogier eller skiljaktigheter mellan det nuvarande och det som gått förut -- framstiillri.
sig så ovillkorligt, att man med basta vilja i viirlclen ej Iran frig .. öra sig frA.n påverlcn.ingen af en .i viss infin förutfattad mening.
M5.s man som nii &amp; ter liar en ny bok tif Annie $niding fraiiiför sig, %r clet svi.rt att icke se denna mot bakgrundeii af hennes två föregiiende betydnode romaner.
de ni -- beten som förv&amp;ïfvat henne ett aktadt, iiloin vissa kretsar t. o. in.
högt iippburet, riama i vår litteratur.
Annie (Juiiiing har kanske i högre grad an hou sjiilf istundat, fatt ropet oiil sig att vara eri.reaktionens apostel, jag menar deu som motvikt till en depraverad iiiitidsriktniag stiillda reaktion, hvilken åter siitter det goda gamla i högsatet: under det att det nya freinh&amp;lles som Blottadt.
: p allt verkligt varde.
Med ratt eller orätt liar tendeusen i Iieuiies arbeten, den atmosfär af ganimal- dags heder och tro, som genoiiiströmirisit dem, betraktats soin det viiseutliga, tinder det att den eminenta slrriftställai~etalangen satts i andra planet.
Det %r emellertid ej niiu afsikt att har ingå på niigou - ' närmare utläggning af andau i frölieii &amp; nidings hittills iitgifnn böc- '.
ker, hvilken, soin Ira~idt, varit föremål för så o l i k tolkningar, jag vill endast med det ofvan sagda libsom rinderstrylru.
hiii.
öfrerras- kande den nu fi: aiuti.iidande romanen rilåste verka på liv!?
och en, som annu har ett lefvande iutrgck aE dess föregiingare.
Ar det ett affall, eller en utveclding?
Det %r svårt att afgöra.
TTisst ar, att den Annie Qniding, soni ined SA stïallg kritik, ja, en påfallande ' hätskhet, nagelfor sin samtid, fiirvaiidlats till, orri ej precis en lof- prisare, s i Atminstone en syrnpatisertinde Rskådare af den nu lef- vande rniinskligl~etens Iraraktaristiska typer och företeelser.
Den Irvinliga liufviidgersonen i bolren &amp; r just en sadaii för var tid betecknande typ: -- ett iiudantag icke en regel, vilja vi hoppas - deri af alla familjeh56nsyn qbundna, frin hemplikter frigjorda nutidskvinnan, som kallt och titan inre öfvervinnelse resonnerar som så.
att emedan %hon ar konstnar och ung, iidiste och skulle hänsynen mot s.n .far vika för plikten mot den egna personligheten: !.
Och i sin Qordis - det något egendomliga namn Iivarmed förf.
utstyrdt hjalt- innan - har hon velat framställa » en af representanterna för framti- dens fosterlandslösa mänsklighet a, icke, sager förf.
i de slutord, däri, hon liksom sammanfattar hennes kai-aktar, » genom sitt oberoende eller genom sitt skiftande kosmopolitiska lif, utan genom sin oför-
.
mAga att iiuderorctna sig och se vai.lclen fran en annan synpunkt $11 det egna jagets) ..
Möjligen reserverar sig förf.
i sitt stilla sinne mot det berättigade i. an kvinnotyp af denna lraliber och stiiller sig kritisk gent emot den- samma, men hennes stbndpiiiikt i detta afseende är ej klar och clet är syn- barligen mycken kiirlek hon nedlagt på toclzningeu af den unga lionst- närinnan, som med s i m ~ fria, lrautiga fasoner e) verkar odeladt s y - patisk j$i lasaren.
Att den nggot I d a och tvärhuggna n o r d i s h uidgmöfi ' ej ' f ö r ~ n h fgngsla den i ett annat förestallningssbtt um.
kviuligt behag och lcvinlig värdighet rotfasta unga greken, med hyil- Ben hon på sina irrfikder sammanträffar och som %r medelpnnkteu i d e n lilla kosmopolitiska idyll som utspelas, iir ej underligt.
&gt; E t t friimmande ntirnnD är en roman, hvaraf största delen iir förlagd till det solbelysta Hellas och till Bosporens strand, iiilder det att nordens i~lörlrn fi~riiskowr eiidast bilda som en infattning till de 9 ljusmättde sydliga scenerierna.
Och det &amp; r i 1andskapsinå.leriet.
förf.
äger sin styrlca.
YA sjiilfva platsen synes hon ha studerat sh- viil Hellas lrlassislca minnesin-iarkeu som egendomligheterna i det gre- kiska landskapet; hon har för#lskat sig i clet senares solglöd och i ' srgpralrt, och det 1il.h I~vitskimrande, i: oseninbaddade nutida Athen %r hennes sista kiirlek, lilzsoin hou, ined den för henne egna person- liga dragningslrraften mot det föi: l~isedda och ringalrtade, vare sig det giiller en afsigkominen dynasti eller ett efterblifvet folk, anar ~ f.
6 historieu iiiinu har j. l~eredsliap stora ting åt den lilla lifskraftiga, med oriitt af .Eiiropa ijfvei axeln sedda grekiska nationen.
Framti- dens Cbekland iir personifierad j en ädel ung patriot ined det Irlas- sislzt klingande namnet ~Bristotelea Angelides~, sainme unge man f6i.
hvars slciill den annars mot anl liga kviiiliga svagheter SH, bepaus- rrde ' Y ' ordis iis niirn ?tt förlora sitt lugn, och det hr med nggot af de grekiska giidanies plastiska viirdigl~et denne moderne;) siste: ~tthennres ax iitsmpkad.
För öfrigt, finner man i de~.ma nli g&amp; iniinga skilda eleineilt sainmansatta roman, en slaga vendetta-historia, med Konstantinopel till sl~6depltits, i ' 13ir det lruriösa bestar däri, att det iir en hederlig svensk brukspatron, ' .i !ordis far, som, jämte en rysk spion, ar in- blandad i intrigen, hvilken clocli upplöses af sig sjalf utan någon blodsiitgj~itelse.
I sin helhet efterlamnar emellertid ett framinande naliin » ett aogeniiint, o111 an nå.got oklart intryck.
M811 skall ej inndgii att känna sig meclryckt och fängslad af den fina, hehgrskade skildringskonst, som gijr sig gdlande på hvarje sida, och soin skanker förf.
en plats vicl sidan af vara frgmsta kvinlign diktare.
L.
13.
Mathilda Malling Iiar nog gjort, Irlolrf; i att återgå till sin förska Birlek: den histoiiska romanen.
Har %r Iion i sitt ratta element, imder det att försöldi af nuticla societetsskildring, som gjordes i
fjor med r) D u n e r n; ~ p5 3lni.lcb~~ i, ka1.i mses tliii~li~eii iiiisslyclcaclt.
' Y !lörf: s Iraiiistfiencle beriittaretalaug Iroiminei: niiiiiliuen I&amp;t till sin e .. riitt, dR Iioin, ii~ed ett historiskt stoff soin underlag, .inin %i.iger i skil- dringen dat roiiiniitislm motivet.
.
.Receptet för (len roi~iaiitisei: ncle Iiiatorie-frninst~l.lniugen har frii &amp; Ialling numera pi, sina fem fiiigiw.
E n viss historisk-iuiikt vill det, jii till - och förf.
f81: duiiiinnr ej liiillei: att Ibta sina böc ' ker åt- föl jas af iiBgsa .u anm~ii~lsniiigar », dar de Iriilloi, lir Ii \: ilka hon öst, WI-O augif ila -- ii] e11 eljest f Ar innii de t iu tqrcl&lt;.et; if Iieliiles arbete1.1.
.
?tt de tilllcoiumit med sainmn slags snabbhet och aclrlirntess, soiu ilen ca viil triiund och nkicldig lrole fru ii t vwlzlnl: vicl skapai.iclet af ?$im kulinariskn in~stesstyc1~: lieln: d l a ing~: edionse~: ~in.
vs ' il afvii~da, det riihtta iuBttet af 1i.ryclclor iakttaget, det hela scwversdt i god.
tid och p i sin i: %tta plats.
Det iir, soni sagclt, p&amp; Bl.
: ~,nclniingeii det koniiner an.
ocli pA dess \ %l afpnssscle propoi: tioner, och i (len Iroiisteri ar frii 3Ialling iniistai: iiiina.
Det a.
~ för ö1: ~: i?
4 iiigei~ ting krystndt ocli beuiödaclt of ve]: h.e] iues.
Författarskap; att ski: rtva roiiianei: faller sig för lienue lika ilaturligt eoin fiir cii vanlig döcll.ig att aiiclas.
En bok o111 Aret - ibland två - pn ' l~likeii v !i.iitas sig ej ininclre, och eii BIall.ings-roinan toill jul iii.
ni ' igot lika sjiilfslr.i: if vet soii1 jiilgröteii ocli.
liitfislreii.
Jag siigel: det, ej soin ett 1cl.aude1:.
Har nian Intt den lxtt flytande stilen som en Iiii~~i~zelens gz " iiva, ii.
]: iilaii ifrågn om ideer icke Imoende af den.
o.fta ii5got o~ålitlign l * ii.lla som.
lieter faiitasiu, utan förstkr att nar denna tryter son-i ' I~iet Ii&amp;iiita n.iising ur Iivarje liten planta i htifdernss rika bloii-~stergårrl, 81: ii-iaii clessutoin saker l$, att bli last och f i god afs&amp;ttn: ing för sin vara, så 111-ni-för s1d.le inail ej b1if.v~ vid att, ôkrifvn P DLI och jag s l ~ u l l e göi-a likadani;, 1r; i.rn lasare.
Ile11 ill- villigin ii~siiiiiationen om D CTescliäft,), hur lfitt bemCites ej den med, l hiinyisaiug på en I .. ' i,i~g rad af 1ittexatn.i; ens storinihn, soin beskyll - niiigmi traffar?
: Eli fijrtjiiiist 1~la1id i.ilAngn, soiii Rlatliilcla Xnlliags arbetei.~ aga, ii] - deras stora 1iittksth.et.
Det liistoïislca niiclei.laget verkar ej tyii- ganrle.
I heiiiies sista romaii iii.
detta iiier iin .ii.&amp;gonsjn fallet.
Har Sir det icke soin i hennes zriiapoleouac7er » mclast ' kring en historisk person hon spiiiner iatri.gena tiel: Ad, nej, det; ir cu stor folkrörelse, det iiordain~rilaansl~a Erilietslrriget, hoii.
lagt till griii1.d fijr sin skil.- driug.
.Det &amp; r så !ecles cj en enst~lra Ilistorisk episod iitnn en hel vi~lclshistorislr el~olr, kring h-vilken beriiitelsen rcr sig.
Och trots det vid- diiröf ver, ' och iiied sainina ledig- lyftiga sceneriet ii.r det.
lif och f het och behag inanövrerar förf.
inellau Wasliingtoii och hans samticla som fordom - inella11 Napoleon och halis hj&amp;ar.
Endast förefalla dc, f61: ra betydligt blekare ocli inel: s ' lmggartade [in de vnrinblocliga fransmhnen. '
som genomgår det hela, kixncie dock ha lit- ~&lt;8rlek.~lii,storien, spelts i h.villren del af vitrlden noin halst.
De iniinskliga passioneruti te sig viid öfverallt lika, ehuru deras yttringar kanske ii.fven de ii ?.
en.
af tid och 1~1.s - och f iirhHllaiideii betingad f iirgliiggiiiug.
Men Mathildn
Malling tecknar karlek alltid p&amp; ryainma siitt, en obehai: hch&amp; iicielse, som lik en sjulidom anfäktar sina offer.
I den sista b h förekommer svart- sjuke och bröd~ahat och en hiistr~~, s o m gifter sig med ena brodern men alskar den andra.
Det hela ftlntar i en tragisk Lattlstrof, som snarare påminner om en dy * solnedg&amp;ng an om den ljusbebidande daggrping}), som titeln innebär.
Denna tir siiledes icke symbolisk fbr den romantiska hiindelsen, utan för den historiska: Arnerikas befri- else f r h det engelska oket.
Det vardefullaste i fru Mallings böcker ligger i deras vii1 lyc- kade tidsfärg.
Vi minnas den vackra ocii fiirgrika gamnialdagsprigel hon förstod att skänka den behagligs idyllen &gt;Skyttes på Munke- boda », och som gjorde den så populiir.
Samma doft genomströinma.r beskrifningen på det gamla Pennsylvaniska.
hemmet, det Hattingska familjegodset, annu stampladt af iigarnes gamla svenska anor och historiska traditioner.
Det ar i sådana friskt och digkret 6tergifna.
L.
D. interiörer förf.
röjer masterskap.)
: Ben for&amp;a, h ~ i f da$.
a 1 nattJ d å slattens mörka land so f under molnfylld himmel, strök lätt daröfiier vinterns kand ur molnens svarta oinzrnel.
Så skedde undret.
SchJ hur &amp; a&amp;, hur Cjust står åtel * Lifvet!
Wr so@ens oromörha satt skall lyckans lu@ 61i: ifvet.
Bu första, hvita snö, hur snart .du uet att allt försona; med klang af jwlens 7 * &amp; t hör klak jag kara minnen tona.
.
.
.
.
.
Ben.
första, huita dag!
- Zar 1JWusJ hur huit stdr världen åter; vid alla kara minnens sus mitt hjärta lycklizt @ åter.
.
.
.
.
.
' jQlbert jiennin9;;.
.
...
.
v
Föreningen .för k r inii alis politiska rösträt t.
Den 4 juni detta &amp; r bildades, soin bekant, föreningen med detta a: mn.
Den vid det organiserande mötet tillsatta, af 15 personer bestiiende styrelsen, trädde omedelbart i verksamhet.
Dess första åtgiird var att till k. m: t aflåtn eii petition med anhållau, att en kom- inande rösträttsutikdning äfven miitte omfatta kvinnorna.
Denna petition, hvilken i sin helhet meddelats i ett föregående häfte, in- liimnades den 15 juli.
Dessförinnan hade styrelsens ordf., frii Broomé, och en af dess medleinmar, fröken Adelborg, uppvaktat statsminister, frih.
von Otter, för att inhämta hans mening i saken.
Frih.
von Otter ansåg visserligen att kvinnans rösträtt hade framtiden för sig, n e n hihvisade, då han inou kort skulle a f g i från ämbetet, till sin efterträdare.
Då styrelsen på hösten åter upptagit arbetet, uppvaktade fru Bïoomé och fröken Adelborg, följande det gifna rådet, den nyvalda Statsministern, hr Boström, och ' afven chefen för justitiedepartementet, stadsrådet Berger.
Hvad föreningens ombud inhämtade på dessa ' besök var föga iigpiniintrancle.
De tv&amp; viktiga ärendena piii den allmhna röstriitten och de proportionella valen, som skulle fram- Eggas af regeringen, omöjliggjorde, sades det dem, ett samtidigt upp- tagande af frågan on1 kvinnans politiska röstriitt.
Stadsrådet Berger menade dock, att nar densniiima e u g å n g komme på tal, ' borde den tagas i sin vidsträcktaste riickvidd, niirnligen äfven omfatta.
de .. gifta.
.
kvinnorna.
Styrelsens nästa atgiiïd var att söka £5 utrönt, huru frågan om den gifta kvinnans kommunala och politiska rättigheter ställde sig, då alltjamt olika meningar göra sig gailande bland de riittslarde.
beträ£Erinde densamma.
Till den ändan har styrelsen uppsatt ett frågeformulär, soiii tillställts alla justitierad, presidenter, revisions- sekreterare, juris professorer, hiiradshöfdingar och borgmasta&amp;, - justitiekanslern och justitieombudsmannen samt styrelsemedlemmarna i Sveriges advokatsamfund, för att före den 15 januari 1903 erhålla deras utlåtande.
Frågorna h a h a följande lydelse: Kan enligt gallande lag gift kvinna under vissa föriitsattningar an- ses berättigad att personligen utöfva kommunal röstratt, och hur har en- ligt Eder erfarenhet härutinnan praktiserats?
Kunna grillande civilr8ttsliga bestainmelser om mannens målsman- .skap anses utgöra hinder för gift kvinna ett erhålla politisk rösträtt?
Styrelsens verksamhet under hösten har emellertid.
hufvudsak- ligen varit riktadt p&amp; att fil en fast organisation till stånd.
S&amp; hafva stadgarna, sedan förslag diirtill utarbetats af frökarna Whitlock och Skoglund, under flera sammankomster underkastats en noggrann
.granskiiii~g.
\ - id sidan: if clettu t~ïbete har styrelsen, soin lifligt kannt betgclelsen af att intresset för rösträttsfi.Kgsn blef- \ - e spriclt, bland Icrinnorna sjiilfvn, l~esliitat iitsiiiida ett af fru Holingren och frcikeii Lithiler författadt iiggrop, sta-lldt till &gt;,Sveriges Icvimiorn.
Om clenila Rtgard .har dock föreningeii icke varit e: usam.
Det liflign intresse, soin afven Göteborgs Iwianoi: visat för röstrii.ttsfrAgan och som i våras gaf sig littryck i Bildande af en.
kviulig ïösti.iittsföre~inp med ~la~nma syfte som den i litifvudstaden, gjorde ett samarbete mellan de bada f öreningarna s jalfskrif vet.
PR.
anmodan af Gtocl~liolmsf ör- eningen anslöt sig den i CWeborg med besecldligliet till förslaget angiiende.
iigpi: opet, och det är nu, i båda f6reningai: nas nami och geiiom bådas försorg detsamma blifvit i ~ t f a r d d t och Imilmer a r t spridas.
Angiiende iippropets inueh5ll hiinvisas till nast fi; re,nieuile hiifte, diir det iitergifvits i sin helhet.
.
Röstïiittsföreningens fiirsta ixllrnaima sriii~inanl~omst, dar styrelseii önslrade framlagga de utarbetade stadgarna och öfriga af cleiisarriina vidtagna matt och steg, iigcle rum den: - l dec.
i, lteneiims stora sal.
Mötet var besökt af en så stor saimling.
som den rymliga lokaleii tilliit och visade, att det politiska intresset, som i viras var s&amp; Jifli,gr bland Stockholms kvinnor, icke l~unnit slalyia.
Sedrtu ordf. redogjort för s t ~ i d s e n s ~erksairiliet, skred försain- lingen till cliskiiterancfet nf stadgarna.
: Ehnrii eii del skiljaktigheter i ett par oviisentligare punkter gjorde sig giillnnde, aiit.ogos clessa!
på ett par mindre iindringar nar, i enlighet med .styrelsens fcrslag.
Sainmankoinsteii afslöts med ett kortare fijredrag s£ frBleeii Alexancl.ra Slroglunrl öfver » den Iivinliga röstriitten i - 4nstralien: t, ' däri tal.
visade, att dessa unga lifskraftiga stater vetat 1 1 p ~ t a g a i d e t statsriittsligs lifvet den nya principen om kvinnans ri ' mtrAtx, och att allt visticle att denna reform varit, till saml-~iillets inGtiinrl.
Böcker för barn och ungdom Julen 1902.
K~riig Vttltl~itiiti.
odi bisp Absti.loi~ i fejd inot Veiiderna.
Elcer Sasos Historia Dauic~.
Af J.
' I;: BGl (: tl~ Pris 2 I x.
0111 böcker såclana soul denna kan man med sk21 siiga, att de tl~-lla e11 liiclz: ~ i r a r ungdoi-ns litteratur: Vi halva hittills endast agt ndgrn f; " heriittelser lir .l) aamarlcs historia p i vist inodersniål, oc ' ti egeodoinligt nog behandiar ingeu af dessa de stora Paldeniarernas tidehvnrf.
Dettu liör dock till de mast glansande i vårt graunlands.
Iiafder, och cless li) 8ltegestalter Iiöra till dem, soin alltid g6ra ett dj i i p intryck 135 d e iingris fantasi.
Detta xrl) ete utgör cinellertid ej endast en viirdef~ill insats i \ - Ar historiska litteratlir!
emedan det behandlar en .period, om hvilken, iinu11 intet ar slcrifret p i sveuska, iitau iinnu rne1.a.
därför att den al.
en t,rogeiï öfvers8tining af Saxos l~istorislrs beriittelser och ej eu 11i-wbetning eller förlcortmi.ug diiraf.
Det iir framstaende författares Y ~ T A vi skola siitta i h.5nclerna pli var ungdom, sådana soni de gifvit oss ilein, fiir .-; i vidt de ej innehklla saker, soin den ej kan tillgodo- giire sig: och ej bearbetningar eller förkortningar.
Saxos verk lcau liissis ined intresse; if bibe nnga och gamla, och därför gliidja vi oss Rr a t t nii &amp;, - R en del diirnf p5 ~ i r sprbk t i cless iirspriingliga slrick.
Fi ' w hwn g&amp; 1.2 gr och diiröfver, som iiro intresserede af historisk liisniug och soin kiinnn fiiina uö; je i böcker af ett allvai.ligt och ge- diget innehAll, det siircleles viil.
Saso Ilar so111 bekant skrifvit sin dsiisla Iiisto~ia pA latin.
Det tc~rile ej varit en lätlt iippgift att öfverföra den latinska testen till ett, inodernt språk da, efter hvnd l~istorieforskarne pfisti, den gamla: riiuoi~iiistareri; &gt;.eu ej iitsu ett visst koketteri gifvit sinn tankar många,, olika, stiiudoiil r8tt iu~ec.l; lacle, viidningar.
S&amp; vidt vi först;.
hafvu ~~Hrigheterun 1181-: blifrit lösta p&amp; ett foörtriiffligt siitt.
.Den klara orh Irrnftiga stilen giir ej inindre ii.n de lifliga och Bsl-,åc !lign skild-
.
riugarn: ~, hvilka ingalunda förefalla föriildrade, Iiisningen af det gairth arbetet till ett verkligt nöje.
De stycken, som öfversiittaren iitvalt u.r Saxos krönika, förefalla ovanligt frisks och lefvande, en egenskap, soiii kanske beror p&amp; den oinstindiglieten, att förf.
antingen stått de list+ delser nara, som han har skildrar, eller ock, som det sages, txxliilat upp dem efter innntliga berättelser af den, som jamte kung Valdemar sj4f tagit den mast verksamma del däri, nBrnligen iirkebiskop Absalou.
Vi hoppas att öfvers.
ett annat år skall gifva oss en fortsiitt.
aing af ilet, intressanta arbete lian i Ar pabörjat.
urv; d.
De gyllei~e böckcriiiil.
Plutark.
l ?,ylrtbara grekers 1efn: d i Ny bearbetning för ' iiiigdomen.
Pris 3 kr.
Endast en enda öfversiittning af Pliitarks beroindn lefnáds- teckningar har förut blifrit gjord till vart sprAk, och d ~ n n a liar rednn liwige varit ' i i t g ~ n ~ e tir n bokhandeln.
Den Lr e j heller full- ständig och ar i spriildigt hiinseende iilycket föråldrad.
Den nyss utkomna nya öfversitttniugen bor diirfijr blifva mycket viilkom- men hos de bilclningssölrande af alla lrlnsser och Aldrar, si ~n-yekei mer som den i alla afseenden &amp; r siirdeles fortrafflig.
Stilen $r lilnr, 3a.ttlast och behaglig, och de uteslutningar, som behinnits nödrii.iicliga, äro gjorda med smak och oiridöme.
1: ntet af det, som kan anses vara karaktiiristislit för antikens &amp; sk&amp;clxiiugssiift eller 1) ehöfligr: fbr iippfattningen af snmrnanhauget, har blifvit förbig&amp;nget; endast stdnua detaljer, som iiro utan historiskt varde eller soin Siro onj~it1~ai.a fiir v&amp;r tid, liaf~ra blifvit uteliimilade.
Den sainmt.iilstiillning inellaii tv5 berömda iiliin, en grek och en romare, som ftirekonliner hos Pliitark lilcsorn afven den J h f ö r e l s e mellan de bAda, soin följer efter lef- nadsskildringarna, finnes ej hos den inotlerua ijfversiittnren och Le- arbetaren.
Den första nn utkomna delen omfattar uteslntancle bio- greker; de romerska storm %nnen skola, Iioppas grafier af i~nmnl~iinniga vi, k0: ninz-t att skildras i en följande del., Till lasning i skolorna passar detta tirbete siirdeles förtraffligt.
Hide det som berättas för liirjungama under lelctionernci och det som af dem idiires efter 1ai: obolien af de klassisktt folkens historia skall harigenom f5 f5irg och lif, ty en biittre k8lln all I&gt;li.itarks lefi~adsbeskrifningar för I~iinnedomen oin lifvet och &amp; skådningasiittet hos de antiks kulturfolken står viil lcnnppiist att finna.
Dertis upp- fostrande hetydelse har; iii clessiitoni i alla tider blifrit högt skattpcl, och vår iippviisai~de ~ingdom behöfver ej mindre iiil förgåiignii Nr- biindradens väckas till entiisiasin för den iippoffran.de fosterlaiid~1i; ' ir- lek och de dygder, soin i~tmarlrte så i n h g a af forntidens n-iiin.
Siclaua arbeten som detta iiro så mycket mera Behöfliga för de iing " soin de viil behöfva lara sig att lasa och ii1sk.a allvarlig och instrukti. \ - litteratur, om de ej skola helt och 11.ållet förflaclras af den yrliga nöjeslasning, som ' i allt fijr.
riklig iiiiingd står dem till buds.
Vi hoppas diirför att, det iitiniirlita arbete, som nu atgifvita till de nngas tjiinst, skall f0 stor spridning båcle i sltola och hem.
: Iler k m '
I a s ~ af iuigdom Z r h 13 år.
Boken prydes af sjil helsidesplanscher ufter nntika konstverk.
De gyllerie böckerim Kaievala; 1 ny bearbetning.
Af Elscc Dalströrrl.
Ued 10 hel-siclesplanscher.
Pris 2: 25.
Kalevala iir föga kand i vårt land.
Det &amp; r utan tvifvel en ged idk att söka afven hos oss vinna terräng för dessa äkta uppen- barelser af det finska folkets individiialitet, som inspirerat så många af dess författare.
Bearbetningen i fraga har stora formella fijy tjänster.
%r och diii iiro poetiska bitar inströdda, oin %n mycket spar samt.
Illiistrationerna &amp; SO förträffliga, de gif vn en verklig i ni blick i final: iintiir och finskt folklif.
Men afven detta arbete-lider af bembetnjngarnas vanliga fel.
Det gifver icke niigon hel före- stiillning om originalverket.
Far barn 8r Bearbetningen af Kalevaln Sijr tung och tröttande och för $en verkligt litterärt intresserade nr .Hera synpiinkter otillriicldig.
Ar detta folkepos i sin iirsprungliga gestalt föl.
omffingsrikt, gif oss då endast de vackraste sångerna med den iiöclvän13iga iitfyllningen af innehiillet i kortaste form p i prosa.
För Barn och iingclom öfver 12 &amp; r. TGrnroseiis bok.
.4f C. '
J.
L. dlmqoiot.
Folklifsber8ttel.ser.
Pris ' 4 kr.
Att Almqvists 3Kapelletn 6.r en folkl.~sning af yppersta slag, &amp; r allt sedan dess första frmntriidande sllrntint erkhctt.
Af de här intagna heriittelserns ar viil.
) Yålarenn den ininst kancla, iuen för- Hvam.1: till f d o sin plats bland de öfrign och erbjuder har och hrar förtjusalide enskildheter, som for nutida Iiisare föra taulcen på Seliila Lagerlöf.
Srl~uuvida iingdomen fullt uppskattar dessa d ju ptarikt a beriittelser, kan möjligen ifiiigasiitta;, Inen experimentet &amp; r i alla hiin- delser iitesliitai~de lofviirdt.
Berlittelserna iiro saminaufiirda från Almqvist valda skrifter, som föl: niHrvarande äro under iitgifiiing.
För barn och iingdom ijfver 12 ar.
9 t t ofranstieude bok hos sina lasare vill väcka kärlek och ~ympati för djnï, diiroili kan inan vara viss, d&amp; inan ser d: r Ven- dells namn som öfversiittare.
Det är han som gjort » Vackra Svarten » IrGncl bland SA in8.iiga svenska barn.
Dessa » vilda djiirs stå dock i vart tycke rida öfver; &gt;Vackra Svarten D, ty de iipptrada ej ined nlänslc- liga tankar och iniiosldiga talesiitt.
Nej, förf.
liar i sitt hemland - Nordainei: ika - stiidrrntl och iakttagit de djiirs lif han skildrar, och han 11iii: studerat i l ~ n - clessa vargar, lliiuclar, räfvar och k.aniner - med den allra finaste förståelse.
Dertill äger han för- inåga att skildra p i ett fängslande och int,ressevickande sätt.
Eli förtriifflig ungdoinsbok.
Uti inledningen, som författarinnan stiiller till svenska förddrar, sager hon sig tilliigna sitt verk At svenska gossar, under den för- ho] ?pnin,a, att.
genom sin skildring af ikerns, tradgardeos, diogens, djiirens och iniinnislrornas lif, viicka de iingas lust för det sunda.
landtarbetet.
och iippna deras ögon för naturens skönhet samt hap- igenom liigga grund för en f~sterlandslr~rlek af äkta slag.
För-.
fattarinnan liar taidit, ark boken siirskildt skulle liiii-iga sig för hög-, IFsning inom familjekretsen och att denna lasiiing ined daraf föllaiide saintal borde l~unnn gifva anledning till.
: för de tinga viickande im- pulser.
: Ei-nellertid anser fCkf., att et.t sidant amne soin hennes skidle blifva onjutbart!
01-11 det.
behandlacles enbart teoretislrt och i analogi med en vanlig Iandtbriikspraktika.
Hon har diirför ilrladt de lär- doilmr, Ilon vill gifva .forinen af en berättelse om eri liten .Men stoclrholn~sgosse, som f; fir tillbriilgn en sominar 13; Slrogsboda gård och dar se och liim allt miijligt röraude landtbrnlr, triidgiirds- ocli slrogsskötsel, botanik, Ii~iscljiireiis vdrd 1-11. m.
Huruvida denna form är den bäst valda: claroin lrunna nog ineningaima vara delade.
Vi tro, att i vKr 11r~l,kti~ki1.
tid och med var; &amp; af realiteter intresserade gossar hade eii 15ttf: xttli~ ocli icke af allt för ii~iinga detaljer tyngd.
haudboli verkat mer tilltal: iucle, så mycket mer som alla uppgifter synas gi.nndade p i verltlig snkliunsliap.
: Det blir liitt något trtikigt och tröttsamt uti att finna en 1Ki.cloii1 förstncken iinder livarje den enklaste mening.
Förf.
hade siilcert ä~lda lrnnnat iufiicka många af de vackra i~atiirskilclrii~garim och de ~~a1~1~1a viickande ord hon siiger om srbetetss v&amp;lsigilelse ocli ara.
Det Hr emellertid en bok, soii-~ andas så nijrcken klirlek til ' l sitt limle, och sjiilfi-a a~iluet ar så rikt ocli SH fd !t af intresse, att vi icke lr~inna annat %n p5 det lifliguste önska den franig8rg hos VAX iingdom.
Hos barn, nppviixua p&amp; landet, lar nog dess fram- &amp; ag vara ganska viss.
.
Bokeil ar fijrsedd ined i d n g r: ~ vac1ci.a och gode illustrationer.
som i Ilog grad bidraga till dess vHrde.
Fiirf.
siigei.
sjiilf.
att boken ' passar för lB-l5-&amp;ring: ir.
, Deil keltiska.
sagolwetsen om Artnr och hans riddare biii.
vittue oiii eil i~iaktig fantasi och eii glödtade Iriinsla hos ett högt Begåf vadt folk.
: Legeudernn o111 T,aiicelot och Chinevra, om: l ?ercival ocli Gal * hnd, 0111 den helign Ch.1 ha oclrså i alla tider burits af en egendomlig trollkraft De ha va.i.ncli.at varlden rnndt och inspirerat många Eör- fattare och lronstniirei:.
J A. Tennysons romantiska diktcykel, » Idylls n f the King », fii.i: ekoini-~-ia.
dessa sa.gor i den mest tjusande oinkliid- liar1 i denun en iien ygperst: ~ iingdornslasning.
I: föreliggande urbete.
iir.
iiineliiillet i. dessa dikter återgifvet p; S. prosa.
On~skrifningeu förefaller att r a m gjord nied intresse
ffir iiiiinet ocli ined gocl uppfattning.
Meu Jcau verkiigen n8goiisir.l ett ilylilit Hterberattande i prosans form, om aldrig s&amp; viil utfördt., gifvtt fnll förestiilluing 0111 iimehillet i ett diktverk och om dess sliöiihet?
Kan i.
sjalfi~a vei.ket en sviirare förbrytelse begås ~iiot ett 1~oei.n iin att förvnnclla det.
till prosa?
Oin afsikteu iir act enilsst.
gifva.
de, riiiga en förestallning om inneli&amp;llet, Iivarför d&amp; ej 1ii.n de g~tinla sagorna sjiiif w trda i stiillet för denua Ben~.betnirig i trec7je 11.cr11c7?
De slriille siilcert i sin ursprinngliga skönhet kutina fullt njutas af vfir tid -- iltininstone med nii.gra förkort.nirigi; ar.
.I *: ller ocldi.
: 1Rt oss f;.
en poetisk tdversiittuiug af !lenngsons dikt- cykel eller eu UJ ' upplaga af den gaiula ~faersPitt~n.iizgen fi: in 18 ' 7G, som viil nu kllappast står ntk er11Alln i bokhandeln.
Friiii 1) niiin; ~xks iricdoltiil efter Barfod m. fl.
a.£ L.
.iiöös.
Iiris l.: 25.
Vi hojqms, att hrasje liirjunge i skolans niellanklasser skall koniinu i tillfiille att taga kiinneclom om dessa underhållande beriit- telser f r h i .Dnnmarl: s medeltid, hrilka på ett förträffligt satt utfylla de nigot torftiga skildringar lir wirt.
grannlands historia.
hvillra man mnligen bjiider liirjiingarnti i v i r a skolor.
Det ar Kren Esti: iclso.ns söners och de stora Valclernarernas historia förf.
valt) till amne för sina skildringar.
D e m a period iir, som vi veta, eu af cle iutressimtaste i Daninarlrs historia ocli utau tvifyel den!
af lirilliei~ iiiig~omen kiiuner sig inest tilltalad.
Förf.
har gjort ett goclt v d tir det rikhnltig: ~ historiska mute- rid.
som finnes f r h denna tid och bertittar hhde ' lserna med lif och fart.
J?
: etx och aun: it stfille s l ~ ~ i l kmske le beriittelsen hafva vunnit @ a t t görris mera deta1jei: ad och drainatisk.
S&amp; t. ex. kunde slril- cIi.iuge: ~l af iniisilrens inakt öfrer Erik Ejegod, cl&amp; han, Iietsad till ur- siiiiie af sk: ildens striclssdng, dfidnr ett par af sina iniin, varit mera titförlig.
: En och: tumu folkvisa, hvars iunehftll.
berör n5gon Iiistorisk tillclrngelse, skiille oclcs8 hiir h i i f ~ a viwit, p i sin plats.
Arbetet %r ewellerticl i sin Iielliet nlldeles förträffligt och passar nntni.1igtvi.r lika bra biil nö: jeslii.sniiig i lieininen, för iingdoin och barii öfver 1 0 iir soin till sjiilfstiidiuin ocli i skolnu.
Det iir &amp; dana böcker som denna, iiiigdmeu behiifver till motvikt mot clen lwttti och ytliga litteratur, snim tyriiris utgör lejonwten af det uppriisande sliiktets liisuirig.
Det torde egentligen vara.
öfverflöcligt iitt ~Vttra sig oii: i denutl bok.
De föriilclrar, so111 önska gifva siila barn en ny » indianbokb Böra vara glada öfver, ntt Stanley, deu store iipptacktsresandey.
skrifvit denna bok för iingdonleil.
H m har sjiilf sett och lefvat i det Iniid hari talar 0111, och iihentyren, so111 skildras, iiro ej onatur- liga och I-hresande.
soni i s5 minga nndra iifveiityrsböcker.
Stnilley siiper s j d l i fiiretalet: », Jag Iinr icke heriittat digra osanno-.
likheter ».
Nat~irligvis ar berättelsen dock något romantiserad.
71 ' brf.
har dock icke som enbart syfte det att berahta om Afrika, han vill o c k d väcka indignation mot slnfhandeln.
Han saper, att han skrifvit boken för &gt;kloka, klarögda gossar af alla samhal1sklasser: j.
Vi iiro öfrer- tygade om att den oclrså skall roa flickor.
De böra väl också knu~i ' ha intresse för dylika böcker.
: K l i ~ i i i l.
T e i i i i ossees kli ppil; tl; ts tif C7iarles I$qbert Cracldoclt.
($12 Q- N. Mnrfree).
Of vers~ttning från engelskan.
Pris 1: 25.
Om denna l ~ u k iir ingenting aniiiit att saga an att den Sir rolig och slirifven med ninerikansk humor.
Den i grunden redbare och diiktige ynglingen Bert iipplefver allehanda iihentyr, dock icke af den onaturliga och bloddrypande sorten.
Han och hans trof: tsra lilla syster koinma lyckligen igenoii-~ alla motgåiigar och veclervfircli~.- heher.
Vi äro öfvertygade o111 att ' barn fran nngefiir 12 ar akoia läsa den med nöje.
Priset ar anmarkningsvärdt billigt.
Ofvers.
Kr i. allmiiahet god inen iltminstone för uppsvenskar iir &gt;) sleket,,.
ert fullkomligt fr %rni$ande ord.
(': OHOIIL tic11 ~ O P S V I I ~ I ~ syilpoleii.
I~L Af CTusf~f Dillbe ' r-g.
Be-.
myndignd öfversiittniiig från engelskan af Disa 2 ' ömqz. %st.
Pris 2: 5 .. I prologen till detta nliirlcliga, arbete siiges clet, som clet förefaller,.
pi fiillt nllva~., att dess ntgifvcrre torde liigga ett nyth kapitel till vår jords historia, Hvilket skall stalla i skuggan till och iiiocl de imst seusationella liiinclelser, soin hittills ingbtt i dess annaler.
Efter en sidan inledning kiinner man sig holt nyfiken 0 t h undrar, hvad soin koinma slrall.
Men det som koininer al: l ?nrii tokerier.
Till att börja med få vi veta, att herrarna Georg och Jadc byggde sig ett liiftsliepp af jiirn.
Detta b e s ~ t t e s med mansl.
;: tp, Georg blef dess chef och .Jack hans narinaste inan.
Genoii1 arr pfi xnat~i ?.-ligt satta ftir Ögonblicket apphBfva jömets tyngd 1st skeppet &gt;hoppa upp:, i ~iidret.
Och så bar det af ined eu hasti3liet af 5ttio engelska inil i timmen.
Resans inål var till att böriii med sydpoleu!
den de snart nog trodde sig ha i sikte.
Men se, da de kowino niirinare, var syd- polen.
försvimilen!
Nå,gon hade varit diir före dem och g~ %fr: u11p den och stulit bort den.
Där den stått syntes IIII en afgrundslilc.
bala eller girig.
Ka- tiirligtvis inaste de undersölin, hvnrt denna ledde.
Och sa httatie ile det djiirfva beslutet att pi % sitt luftskepp fara ned i hilan.
: Efter sjiattio, attio inils nedstianing lromino de till ett: if syd- =. '
polens underjordiska riken och d i i r i f r i ~ till andra fiir hela i~~iiusk- ligheten olriincla trakter.
Slutligen kommo de till nordpolen?
inen dar.
blef deras skepp lrrossa$t nlot Idipporna och.
de liöllo p i.
a11 att ~ ~ a l t ihjiil c t och iin att blifva lefvande begraha i den arktisk: ^
regionen.
De blifin dock p i tuid&amp;-brut sätt räddade och st&amp; vid bokens sliit åter på brittisk mark, De miirkvandiga iif ventyr, soin.
luf tseglarna npplefde tinder sina resor, iiro allt för vidlyftiga att referera.
Spraket iir rent och godt, h i t t ' från allil simpla grofheter.
Men för öfrigt finna vi boken viirdelös.
: Klosterrofvet i Sko Kloster.
Af Vilhelm Gi-cr~tl.11.
Ned illiist~.ationes.
Pris 2: 25.
Berattelseii utgör dels en skildring af Gustaf Vasas öden från det Jiau lyckucles koi~m.a från Liibeck och till dess han blef konung: dels jis.ilgfi.n Signe Qustnfadotter 8pai: res och ridda.r Gustaf Sxelson- Lindenkronas kiirlekssaga.
R.o£vet i n klostret af jungfru Signe, hvars fader motsa.tte sig de ungas förening, har gifvit boken dess titel.
Karaktarstecknjugg förekomtner ej mycket af, men boken ar ratt iinclerhA.llailde och l a t t l w med har och cliir inströclda folkvisor.
C) f \; iiiist&amp;encie t14 berattelser iiro inbundna i samma band.
Den första af deni börjar med boerkrigets .utbryt.ande och slutar rneif att beriittelsens unge hjiilte, den yagste.f~.ltl~ornetten, efter slaget vid Bloe~nfontein tillf~ngatnges och dör.
Inom ramen af dessa b&amp;ch hiindelser nppriillas den ena tafiaii efter den andra från krigsslcådeplatsen, alla vittnande om boernas brinnande fosterlands- karlek, iriod och tapperhet.
Dei: as Iint till: &gt;rödrcckarna », som .de k d l a engelsiniiimen, framtriider mycket bj#rt; och lika tydligt marker men, att författaren af allt, sitt, Bjiirta delar boerrns kiinslor för e n g e l s m ~ r i e n, hvilket torde vara helt uatiirligt., d&amp; h m sjalf ar holl#ncl.are.
Den andra beratBtelaeu roe er familjen vid Rlaarfontei n x för- siitter.
oss o i ~ ~ k r i u g sjuttio Ar tillbnba, niindigen till den tid, cl&amp; boerna bodde p; det oii~rAde, som nu kallas engelska lrapkolonien.
Boerna 1Hgo har i stiinclig liiijd med kaffrerna.
Uen en karleksför- bindelse inellan.
en boer och en kaffrerfliclza (hvilken förbindelse ä r ~nycket i: omaatiskt skildrad) blir sliitligen en anledning till rashatets inildraude.
Not s l u t e t af berattelsen följa vi boerna p i deras utvandring norrixt, cleii de &amp; .r] .S35 företogo fiir att undkomma de engelska kolonistemns valde, och vi se dem grunda Oranjefristaten samt sedan Traiisvaulslsa republiken.
Råda beriittelse~me áro ratt rolig- den sista siirskildt in- t-iesserancle soin en knlturhistorisk teckning af boernas seder och iainagis~t.t.
.
. '
Hiindelsernr i den första beriittelsen göra doclc ' &amp; t mera.
lifiig-t h~trycl; af rbtt vara verkligt sanna och iipplefva ' de.
Boken bör kiinna intressera bade gainls och unga.
%; IL fursviiiiiieii.
iiiitioii.
Af Herbert Rccyeas.
I1x~in engelaka.
nf Ebbtr Nort7e~zur71er.
Pris 2: 50.
Ratt ofta ha vi ju anledning till den unmii~: knirigen, att hvad beriittcis for Barnen ar för tamt och för litet liiindelserikt.
Meu for dessa brister kiinn: ~ vi sannerligen ej anklaga den bok vi hgr ha att aninala.
.Det vore nog omöjligt att på 261; t.rgcksidor f&amp; mm med flera spännande hiindelser an de, som har bestas.
Det a r kriget p&amp; 1860-talet mellan Parngiiay och de alliemde iiinkterna B~.asilien och Argentina, som iitgör iimilet fiir beriittelsen; och författaren nppehaller sig med förkiirlelc vid skildringen af: Para.- g u a p presidents, Lopez den yngres, grymma och svelxfiilla karaktiir.
Den som beriiitar %r en engelsk yngling vid namn Fred: lSann- .kl&lt;, hvilken h m åtföljt sin onkel till Paraguay, dar denne af Lopez; ' muade iitverka iillstånd att föra sin bror - en sjuklig läkare - at ur landet.
Onliela, som var bekant nied Lopez och en, $ng bnde gjort honom nQgoii stol: tjiinst, k a d e sig alldeles viss om hans bevågenhet, inen Llef p&amp; det gryininaste besviken.
Lopez, .soiii I&amp;- &amp; le ' sig ej igenkanna Iionom, sade sig antaga att han var en engelik konspiratör och 18t kasta bide honom och brorsonen i fangelse sainf &amp; hde dem bRda till döden.
De benådades dock shart.
ty Lopez, win vii1 visste.
att Freds onkel var en skicklig ingeniör.
tvingade: lonom a.tt lecln arbetet i löpgrafvarna, diir han väl behöfdes.
E ' recl &lt;iii-nte onkelns Letjht - bokens pajazzo - blefro insatta i den -; t.~.idande a r i n b och fingo utst&amp; de ' rysligaste vedermödor.
: Efter hundratals genon.igAagnn lifsfaror och iihentyr af allo * lag, lycl&lt;acles dock oiilwln vicl krigets sliit att med sina bbda följe- slagare samt sin nu döda broders önka och dotter komna lyckligt Bein igen.
Och natiirligtvis blef den unga kusinen Freds Ijiifvn, lön tar alla l-ians ined s i mycket hjiiltemod utst8ndnn lidandeii.
Hiindelserna iiro lifinllt och bra berattacle.
Boken Bonmer helt; issh att af 1~alR: iisna gossar - och hvarför ej afven flickor - ' iisas med] löje sdsom en niirn slikting tilI de kara iiidianhöckerna.
50111 Kilr ~ ~ i k i fUll.
~ r ~ En t jrtlberiittelse.
Af G.
d a g a n d.
i-hter- siittning f r h norskan af S-e W. Pris O: (jo.
En gammal sjöiusns död, soin slrildras p5 bokens sista, sidor,.
; r m3edningei.i till titelu.
För öfrigt %r den lilla beriittelsen inte:: Ils sorglig utan snarare tvartom.
Författaren b6rjar med den bek&amp;nelsen, att han &amp; r fö.dskqd ..
Sedan följer, en liten s k ~ m t s ~ definition u pH ordet %r %lsl; ad och diirefter en ganska fin och, originell beskrifning p&amp; föralskelsens: ft ' jrem5l.
Och föremilet iir hahet.
Allt ifran barudomeiis dagar har hafvet a$ lians kiirlali - en kiirlelr, som aldrig förkoln&amp;
Xist efter hrifvet älskar lian scless b; xi.~.i.r.
-- sjöiniinneil; och det HL inecl ii&amp;gi: a typer för trolijartade, froinma gamla sjöbussar, s o i vi sodai.1 f &amp; gijrn belzantskap.
Vi f &amp; v j r i 1nec1 om en jiilfest j peusscola, tillstiilld af priiste~ och hans: familj för de skandinavislia sjömiia, som d2ir lagt till ind der jiileii.
SSiviil gästernas soin viirdfolkets enkla, oskrymtade .gndsfl~iktan ger en kristligt allvarlig prägel åt den Iiögtidliga festen, meii p&amp;.
samiiin g#ng rader dër en ganska glad stiiinning i föl; jd af sjömiinuens fröjd och breda biiiiior vid mottagningen af; illa jul- gAf vorna ined deras sk$irntsamma g Asloif ter.
Boken ar tillagnwd srara]: Sicka sjörniin,, ocli saiinolilct iii.
den sfrifven i syfte att viicka intresse bos både ganila ocl?
uuga för sjiimiinnen och deras jiilgl2idje.
Och vi hoppas, att den e j koinmer att förfela sitt inål.
3h.n Isan med sanning saga, att den iir en vacker liten bok] lied en enkel och sund religiös tendens.
Afven.
iingdom frkn lingefar 1.4 Ar bik kunna liisn, den iiiec!
intres~e.
Iliii broders BlocL En berättelse o111 de kristnas lidniiden i Arineuien.
Af M. v. O. (jfvers %ttning fr&amp;n tyslan.
Pris 1.: 7e.
E n gripande och allvarlig skildring af de lidanden, hvilka cle olyckliga armenierna hade att iitstå af tiirkmna 1895.
.Ber~ttelseii bikr alltigenom priigelil af troviildighet, liar stark- lolralf~rg och synes - vara skrihen nf nigon, soin Br viil förtrogen jned förh&amp;llanclenn.
8tinndo1-n blifva skildringarna l) loddi.ypande, men det ligger i sinnets natur, och de iiro oaktadt detta gjorda med riittvisn och fin- kiinslighet.
: I!
' ö.r- barn passar boken ej, wen för allvurlig och inogen iing- [] .om rekominenderns den.
Jeii1 och Itirilulf.
NwilenntZle? ..
Af O. V. Cnirse.
ijfversättniiig af .Ebb (!
BIed illustration er.
Pris 2: 28..
l3okei.i iitgör ett slags.
fortsiittniug af srzmme författares » Infih Napoleon » och behandlar tiden för Napoleons flykt fråu Xlba ocli hans &amp; tei: lioi~st till Paris.
En hel del historiska personligheter före- komma i boken, som iitu&amp;rkex sig fös liittlastliet och.
ett vårdsdt sprjik.
I.ll~istrationernn iiro inedelmattiga.
Torde intressera Iiislysten iingdoin från omkring I 4 år.
Denna valbeknnta bok iitgifves nu i en 11y upplaga och med iinu, ti3ltnla11.de teckningar .. Boken, af l~villren niiigra beriittelser plägat l&amp;sas i skolornn, liör ju till wstaudard works » och rekom- mendation iir s#ledes öfverflödig.
För dein af ungdomen, som icke knogat, igenom hoken som öfversiitt.ningsÖfni~ig, imde skildringeii af
Granada och de n no riska sagorna vara mycket intressant som.
nöjes- läsning. '
Stackars Jack.
Af Kapteen Illawgat.
iJfversiittning af A.nton Blonzbeq.
Med illustrationer.
Pris 3: 75.
E n sjöroman af Marryat pliigar j11 o t ~ ö r a en roiig läsning för afventyrslysten ungdom, siirskildt för de pojkar, för hvilka sjömans- yrket hägrar som ett hiirligt niål.
En slags mättnad för dylik hunger erbjuder ju denna bok, men den andliga behållningen torde blifva mycket ringa.
Boken förefaller föråldrad?
förhållandena passa ej alls iii i våra, och stackars Jack .har eu så onatiirlig moder, att hvarje.
svensk gosse bör vara tacksam att icke vara i hanseklader.
Illustrationerna äro ganska underhaltiga och språket lider af svåra öfversättningsfel och osvenska uttryck.
P i mifå mil anföras: När hon tog en passage (= for öfver); min fader fortfor att pufa.
(= röka); det ar det (= jaså); sj6masismaten., felaktig och vilseledande öf versatt- ning af det engelska ordet mate, och till slut det lika obegripliga som öfverraskande uttrycket i sid. 4 » hon bölade under klir; der~a efter mera betäckning w.
Exemplen på dylika oriktiga, vårdslösa ut- tryck kunde mångfaldigas, men de anförda må vara nog.
En dylik af öfversattningsfel vimlande bok 2ir ingen vinst .för ungdomslittera- turen.
, Buffalo R i l l ~, den siste store g r h s k r i g a r e i i, öfverste W. Af Helen Cody Westmore.
ofversättning af &amp; win Jensen.
Med 18 illustrat ' ioner.
Förord af Seved Ribbing.
Pris 2: 75.
Dot ar den beryktade Buffalo Bills lefnadsöden, som har af hans syster skildras.
Vi följa honom alltifrån den tid, d % den åtta- årige modige amerikanske gossen Will Cody möter sin förste indian, till den stund, då Buffalo Bill - så kallad, emedan han en tid var anställd i ett bolags tjiinst såsom buffeljiigare - %ter befinner sig sitt fosterland efter sitt långa triumftåg i Europa, dar han nied det lefvande material han dit medfört, förevisat en trogen bild af lifvet i, Vilda Västern,.
En mera spännande, verklighetstrogen och intressant skildring kan knappast bjudas läslysten och afventyrshungrig ungdom.
Faror -.
af olika slag förekomma på snart sagdt hvarje sida i boken, och Buffalo - Bills oförskräckthet och fintlighet uti dessa skall säkert med en rysning full af tjusning följas af bokens läsare.
Och samtidigt ha de fått en verklighetsbild af lifvet i den vilda västern, sadant det var, då indianerna ännu voro okufvade, och sådant det nu är.
Skildringen af ej blott den modike och beryktade mannen utan ock af den ömme sonen och brodern, den karleksfulle fadern William Cody ar gjord med en systers kärleksfulla sinne.
Ofversattningen iir utmärkt, illustrationerna goda och priset.
siirdeles billigt i förhållande till hvad som bjudes.
.
F. Cody ' s lefnadsöilon.
Rekommenderas varnit S B Y O ~ I j d g &amp; f ~ a I t ung don^ f r i n unge-, r6I- 12 år.
Kaskelotten.
En livalfiingares viirldsoiizsegling af E ' radc T: 3 d l e 1 r.
Förste styrmau.
Of~ersiittning fran engelskan af Lo-irise Arosenius.
Pris 3: ' 7.5.
Boken har som ett sorts - företal ett litet lwef frin Iludyard Kipling, hvaïiiti denne säger sig aldrig hafva liist nggot, som går q p emot dess utomordentliga hafsmystik, kallai- den för storartad och säger den irinehå.lla stoff nog till fem böcker.
En sådan ïnledning af en sådan man, borde T-ara till rekommendation.
Doc ' k ïioaste vi erkänna, att af har ofvan anförda omdöme äar det nQg egentligen slutorden om stoffet, soin kimde fylla fem böcker vi biilst underskrika.
Ty lång är boken onekligen.
Nära 400 sidor segelbeskrifning och omkring 50 .st.
hvalar, soiii fingas under tem- Egen likartade förhållanden, det blir niistan for mycket af det goda.
Detta Hr skada t ~ boken - %r annars mycket intressant ined alla sina egendomliga detaljer on1 1if~-et ombord i en hvalfilngare, om hvalarna och deras lefnadssatt samt om beredningen af den dyrbara sper- macetti-oljan.
Mycket vackra och fina naturskildringar finnas det dfven.
Stilen har en viss tilltalaude enkelhet och trovikdighet; rkada blott att öfversattningen på sina stiillen ar mycket illa gjord.
Sjömanstermerna äro i många fall alldeles oriktigt Gtergifna, att » handa&gt;), antagligen af det engelska ï to hand&gt;, ar intet svenskt ord, och att tala om en kapten, som ined sin bössa levererar dunder- dag, iir mer originellt an egentligen vackert.
B o k e n torde passa för gossar öfver 1.4 Ar.
Paiiterjzgaren Boinboiiiiel.
Hans jakter och af ventyr, berättade af honom själf.
Pris 2 kr.
Boken innehåller utdrag ur pauterjiigaren Boml~onnels dag- boksanteckningar, däri han på ett lifligt satt skildrar sina jakter j norra Afrika.
Har finnas många.
spiinnande episoder, men afven många beskrifningar öfver hans hiinsynslösa grymhet mot djur, sar- akildt dem ' han begagnar som lockbete för paptrarna.
Dagboks- författaren gör perso~iligen ett mycket osympatiskt intryck, han förefaller egenkär, grym och osann.
: Kan synes oss icke, oaktadt sitt obestridda fysiska mod, vara n %got godt sallskap för viira gossar och kan darför ej rekommenderas.
Max och Moritz.
E n historia i sju pojkstreck af Wilhelm BzcscR.
Efter tyskanaf A7ceste.
Pris 2: 50.
Lit&amp; hvar af oss äldre minnas nog annu hur mycket nöje Busch beredde oss i vår barndom och ungdom, och därför halsa ' vi med glädje den nya och försvenskade upplaga af en del af Buschs karikatyrer, som utkommit till denna jul.
Vi maste medgifva, att vi
g5 senare AJ.
blifvit bortsli %mda med dylika l~öckei., 230111 i] &lt;oust- varde sta mycket högre %.n det; soin har bjiides osa, iiien öfrer nistnu allt h \ wi Biiscli gjort Iivilnr ett drag nf sidan saun och omedelbar hiimoi., att inail lagger bort j#in.fÖrelsei.nï~ och i stället hara hal: roligt.
Bilder och test iiro väl afpassade efter livnraudrn, och ver- serna smyga sig latt in i inimet, en sak som alltid roar vbi-a smit- dingar.
De kiinna gerna £5 den i: eclaii vid sex Ars ålcler inen ~i trn .att, far och inor och de stora syskonen Iiunna ha lika mycket niije af bolzen sou1 de små.
M i ~ i t i i ~ Nestisfliclrou.
~~.
fi1ay11.e Reid.
Pris: 3: -.
Bearbetning för ungdom efter ka.pteii IBriiricii.s soii.
Berii.tte1.se f~: ån ainerikni~akn viisterii af Artltt !.i- Pate~scw.
ijfversii.ttning frin eugelslran af H. Ostberg.
Pris I; IX.
Bearbetning för i~ngclom stii.
det 115, Mnyiie R,eids Jlcwict~l., meu denna bearbetning Br gjord till tyskaii och denna i sin orcluiiig öfversatt till svenskan.
Det inåste ' beteclrnns som ytterst olHiiq~ligt att bearbeta ett arbete nf en redan förut sa pass yopnl8r Eiirfattare som Nnyne R.eid, (lock far detta förfariiigasiitt slzrifws pi.
den tjsku bearbetarens syndaregister.
Men på den monyina sveilsl~s öfver- siittarens m8ste iippf6ras, att han föreclragit den tyska hearbet- ninuen frainfih: det engelska originalet.
13okeri in8t.te frRn böqan?
varit ovanligt rolig, efter soin deii ännu, oaktxdt all inisshaudel,.
kali va.cka ett visst intresse.
Den i s för öfi-igt försedd ined illiistoi: a- tioner, som söka sin like i fulhet.
Old Skatterhawd iitgör fortsiihtning på den till förra jiileri ut- komia Old Shatterl~and och S7iimniiidianeraa.
Vi hade om dema tillfiille att nninii.rlra, att den salunade slnt, om h e t s Shatterliancl k an eii motsatt rriliniirkning gijras.
Den sa1ru.ar iliiiiiligen hörj an, åtminstone inåste, vi bekänna, att flera at de personer och idinga af de liiindelsei: som fnnnos ointalade i den förra boken för oss för- svnnnit i glömskans natt.
Med siim hardt n2.r oriilineliga händelser, alls hvarwdra tainligen lika och de flesta skiiligen obetydliga, ar boke11 rätt timg att liisa.
bfversiit,tning och typografisk utsi !-rsel.
Xro m6nstergilla.
: En rolig och därtill viil skrifven bok &amp; r diireinot Prlir.ien.s.
so? ?.
Däri finnas iniinga spiinnande hiindelser.
och.
iniinniskorna iiro verk- liga.
och iintinrligs.
: En viss portion kiirlek ar ju med i spelet, och som detta ej alls roar mindre barn, torde boken bast, lämpa sig för Glderii öfver 14 &amp; r.
rip %nnaude iifveutyrsbok, som dessntoni inuehGller fleru verkligt Instiga opiuoder.
Den lilla mlintrn hiisarofficern Jack ' Lovelace ar en s&amp; rolig och 01: iginel typ, att haii siilrert .koinilmer at.t till vin ni^ sig inangii viinner och hendrare.
.Ki: pbi~,g.
~ &amp; versiitti.i iug fran d iist s i - historio .. Af X ~ U Z Y W ongelskan af H.
3 ' hygm.e.
Med iil~istrationer at ' författaren.
Pris 3 kroaoi ..
Det ar rilliid med en I i i i d a +f glad förriin.t: zii nian tar el1 ii?
bok af Djungelbolrens författare i sj1.1 hand.
Deu siiregna doft, den ceftei.hii.riiiligs blandning af fantasi och verldighet, som göra Kip- lings arbeten till något enastiielide, finnes i denna bok i rikt iilitt.
Hamlingen innefattar tolf historier, alla i sitt s1ri.g iitiniirkt~ En del af clem iiro fmtastiska förldnriagar öfver iippkowsteii af ele- fantens sni~bel, lcaii~elens ptickel, nosliöruiugens veckiga hiicl, leo- pnrciens flBclrar.
J3eriittelser såcltiiin soin;) Hur det fiirsta brefvet ' blef skrifvet)), 9 Huru alfabetet blef iippfuuaet~ gro parloi * af fnntasi- rikedom och originalitet i fraiiist %lliiiiigei~.
' I.311 h ~ a r och en af be- riittel.eei: nn hör .ett liter poem och a£ forf attareii.
egenliiindigt gjoi: da, t m h i n g a r, försedda med mi~ntrande förklariagtir.
Kipling kallar boken » Beï&amp;ttelser fiir sim&amp; barn3 - det %r cliir- iijr ej radligt a t t siitta nig011 # ldersgi: %us, inen de skola roa gamla hllkomligt like viil som ile iingil.
ijfcersiitt,ningeii - en sv8r sak, då det giiiller IGpling -- 51: ledig och god.
variiit sisoin priiktig jiilgHfva.
13okeii rel~omine~iileras Petter Sapoleon heter jri egentligen barn Petter., men Ilur fatt till- namnet Xapoleon i anledning af sin.
stora, griinslös: ~ karlek ocli beiiu- draii för Napoleon X. Petter gr för öfrigt en ovanligt i.ar liten l,ojke, lciiclc och inanlinftig, varinhjiirtad och tiinlmide ocli just lagon1 f n11 af odygd för att \ - ara en riktigt treflig gosse.
.Knas lif först ute på soniinnrnöjec och sedan i skolan.
med ka~i.~i: atei: ua ar skil.drndt med en lifiigliet och en friskliet, SOIII iiro i liög g i d fiiiigslancie; man fAr d.&amp; intrycket att Bernt Lie 1nAt.it.e vara god va11 och bekant med lilla Petter, för att l~nnnn gifrn oss hnus bild s&amp; lila^: och lefvande.
Yett~rs syster.
h t 8 &amp; I: O C ~ S I?
.
rolig och viil tr5iffad: men Petter sjiiif Iiar nog statt författarens l ~ j ~ i r t allcleles a siirkilclt nära.
att giira iniot Petter, liaii ar 1-21 ' Vi ha bara en ii.nu~iirla~.iiig ogenerad i sitt tal och sitt sii.t.t mot gaminalt Folk, men afvei.1 i detta fdl sjmp: t,tiserxr Ilan med föif., som afvm I-im .ibland har ett mycket ogeneradt satt att iit,t.~.
; \: cka sig.
Fraliscsdt denna lilla zlniniirlniing, tycka vi mycket om både boken och lille Petter s$lf ocli a1.0 sakra pA att ~ å ï n barii.
Icommi~ * niat göra detsamma.
Dock tro vi att cle böra vara omkring 11.2 ar, innm
de lcunns riitt uppskatta den.
k w s i i t t o i o g a u af Richard Melmd.er iii.
sardeles ledig och viil gjord.
Peder Most.
I h duk tig pojke * histoi-i;,.
Af 1vall&amp; Clrktmas.
.13eiilyadigad ÖfversBttning från danslxu.
Pris 1: ' 75.
Peder Most och lians goda viin Fritz, trA danska pojkar oiu 1.4 ar, f 6 en soininar medfölja ett fartyg frhi Rmndborg.
De lida.
skeppsbrott i 8pa.nska sjön, men blifvn räddade ombord på en gaiiirnd spansk ångare med den mest egendomliga besattning och f: atföljs denna till Venezuela, dit den g i r med krigskontraband till de upp- roriska.
- Har rymma gossarna f ï h fartyget.
och koiiimn efter iilånga afventyr helbregda hem igen.
Naturligtyis ha de under hela tiden iippfört sig nigcket diilrtigt.
och bra, men inte biittre an hrad de flesta raska gossar nog i seïlrligheteu kiinuat koliima.
ut nied.
Boken ar viil slrrifren och siirdeles fiingslande och konirna säkert att i hög grad intressera iingdomeii, såval gossar som flickor.
Den torde bast passa för alderii omkring 12 &amp; r. Grmikottiirii; ~~.
En pojklsok.
Af 1h-l-Evil; Pol-.s.clu~id.
Med illnstrntioner.
Pris Y: 75.
Harald och ' Hejmer, » &amp; aukottnrnax, i r o trå hiii-tiga, lefnads- iriska gossar, som ingått.
ett trofast viinskq) sförbund.
Boken skil- drar i kraftiga fiirger deras lif i staden och på landet, i hemmet och i skolan.
Af hjiirtans lust hänge de sig åt lekar och idrotter af alla slag.
Och Bvilken öf~erflödande repertoar!
Den mest vidt- sväfvnnde pojkftmtasi kan hiir finna sitt lystmäte.
l grankottarna^ leka igenom de böcker de last.
De resa, Till jordens medelpunkt,, de iiro med Gastaf Vasa i Dalarne, med Robinson på hans ö, o. s. r. i stian- dig omviixling.
Hiir och dax triiffar man stainnings£ulla naturmalningar.
Det hela berattas med fait och friskt humör, och man håller riktigt af de duktiga pojkarna trots alla deras upptåg.
Hyad man kunde an- mgrkn ar den va1 starkt docerande tonen, men denna svaghet genom- går nästar; allt livad denna författare skrif ver.
Boken passar fijr 10- B 12-åringar.
Up&amp; eller familjen Percy.
Af E. Preratiss.
Ofversattning af C.
A.
Pris 2: 50.
Hela denna ganska digra bok handlar nästan uteslutande om en enda familj - familjen Percy, hvilken besttir af farföriildrar, för- äldrar och sju barn.
De två iildsta barnen - en gosse och en flicka - äro satta i hvar sin skola i New York, och det är bre£- växlingen mellan dessa barn och deras föriildrar och syskon, som utgör en dryg del a£ bokens innehiill.
Dessa, bref iiro visserligen så vackra och uppbyggliga som möjligt, iifven de niistan felfria bar- nens; men nog kan man befara, att de elfva-tolfåriga barn, för hvilka boken tycks vara skrifven, möjligen tröttna vid det myckna talan.
.h Barn tycka nog i dn18nhet mer om liiincielser, som tala för =; c ssjälfva.
Men i hela den langa boken hiinder just ingenting --: er 8x1 att syskolian fb mässling och lillebror dör.
Heskrifiiingeri på ' barnens lif i det utinarlita Iierniilet samt på .leran ofta 111stiga prat ined lirarimdra konimer dock helt visst att: ou bokens likare.
Vi vilja särsliildt namna den riitt roliga scenen, ziir de sin&amp; gossarna Bio och Lio efter lillebrors död göra upp sitt: ~staiiiente för den hiindelse att de oclrså snart skidle koinnia att dö.
.-irtiirs Iiustrii.
Af Clzadotte M. T7onge.
' Pri öfrersättniug i i.
h engelskan af S ' z: g~l.ild Wqiclling.
, Pris 4: 75.
Denna bok från det engelska originalet » Heartsease&gt; utgör ii: o uti det bibliotek af gamla ungdomsböcker i nya upplagor, som.
: iiider de sens1: e jiilarna utkommit, och torde för den aldre genera- - .imen T~~I:; &amp; n&amp;sta.n lika välbekant soin Stora vida världen, Lykt- - Hiidaren, Arfvingen till R,edclyffe m. fl.
Till dessa sluter sig ofvau- d e n d e bok viirdigt s&amp;väl till toii soin inneliall.
Vid bokens genoinlasning erfar man samma känsla, soin di.
iiian, ' .cerviix~der efter en lång promenad i en vacker och välkänd trakt.
i ngenting miirkviirdigt har händt under densamma, inga spännande 2fveiitp Ilii inött en, vägen har varit sig lik, och man Aterviinder - il1 och ined litet trött af dess längd.
Ne.1.1 den rena luften, na- - .urens lugna frid ha skiinkt trötta nerver och amträngd hjärna ny iiraft.
sinnet liar kommit i jämvikt, och oaktadt enformigheten i de: lilbeksntn st %llena har man njutit och klnner tröttheten efter pro- - ilenaden endast behaglig.
Så iingefiir .kans det.
nar man lagt i f r h dig denna bok med sina 599 sidor.
i; I: nneh&amp;llet t o r d e vara alltför viilbekant för a t t bekfx-a iner an Fljiiltinnan, den nygiftil 16-åriga (!)
Violet Hr en typ af blyghet och +ek, drömmande blidhet, men innerst besitter hon en nordisk kraft, en förmaga att handla riitt och att i detta afseende iiiverla 115 mycket b.estamdare och aldre personer, en egenskap vi ~;; kiille önslr: i, funnes icke endast i romaner utan litet mer i det dagliga lifvet.
Rd~ert, ehuru oinarkligt, vinner hon h8rmed sin mans familj och blir till slut, hrad bokens engelska titel antyder, familjens.!
hjsrtetröst D. antydas.
Hoiiiviirld och skollif.
Skildrade fiir de unga af Hanna Frostertr.~, Yegersfr&amp;le.
Pris 2: 50.
Författarinnan till ofvannamnda bok har förut gjort sig kand och inycket omtyckt af de mindre barnen genom sin berättelse .Klöfverbladet på Gamnielglird, hvaraf andra upplagan nyss utlcom- mit.
Hon bjuder nu ha.r de något aldre barnen p&amp; en lika god och riuderh&amp;llande skildring af några treflige ungdomars hem och skol- lif i vårt grannland Finlarid.
Rektor Ek och general Falkenberg bo i sanima hus i Helsing- fors.
Deras barn gro goda vänner, och de ha, af sina utmiirkta för-
iildrtlr f 2 t t eli t~msorgsfol.1.
nplifoetrnii, ineu Iinfv~ a11då itskilliga fel och brister att strida emot.
' Yi.
tro, att livart oförcliirfraclt 1): ii.n ~ k n l l 1iuu11n I~auna igen sig i n; l; goii af de t,~ ' per för sni.lla inen a d i i of~illlromliga gossar och flickor, som har äro tecknade.
' I ' yvih-r torde cle ocksA .k&amp;i-ina igen de ininclre suiille skolk: tii~: rater, som söka forleda sina riiniier till cfiimmn och cl; " iliga npptBg.
Relrtorns son var eii g h g nära att taga skada nf en sklan Irsmi-nts iiienlig: ~ inflyt: de, men riiddades i tid af sin vaknanrle.
r5ttskiii1sl ii.
I frijlcen Bergenslrölds fliclrskoln, diir generalens och relctorus.
flickor f B undel: vianiiig, intages ocliså en fattig 1andtflick: i Tid nu] i in Emma Ström.
!i !ill en biirjan: far lhnina af sina inera ytliga kum- rater licla n-i~.ckeu sinälek för sina t: irfliga kläder och sitt 1: ~iicltliga tkiclr.
Xeu snnri apyta8clrs det, att lxoii ar deii mest 1) egif.i-ncle flicknii i liela klassen.
HHrigenoin ngpvacks de sii1ni.e kainrateraas af~ii~cl, Iirjllret.
Blir anleclning till åtslcilliga sini konflikrer i flick- tendens inen iii.
alla s k o l a ~ ~ 1 ' 3eratielsen.
har eii ~11rri.rligt~ ' i.i1oi~; ilisli inte tiing eller predikande.
Meil afseende pb språket sleulle mni: i knnske lriinnu m i i i i i.
l ~ ~,: ht ii4rgi.a af oss sreiislcar okända ord och talesiitt förekoi-iiina, inen (iii förfnttarinnm iir finska, torcle detta vaix gemska naturligt.
Sri- len.
Kr för öfrigt i.i.iycket god och ledig.
Vi]; nana med allt skB1 rekommendera boken till 1 S --- S.:: f i ~ i ~ ~ i i gossar och flickor.
Sjalfvu titelu uiigifver ju bokens q f t e.
Den vill.
i.&amp;wligeu \ xra en viiii i cle fattigas stugor.
De flesta nf de burii, soiii har akilclras, lrniinti tjiina till förebilder för barn af alla Idasser, t.y de iircl s i lydiga, sa glikttrogn: ~ och s&amp; s; jiilfnppo.ffraiIde, att inan nog 1113cli-ar emelln.aiit, oi-n sådizna inönstei-barn ~eïkligeu fi1ln.a~ till.
Sjiilfva hiidelserna i dessa beriittelser 8ro mycket liter.
sl&gt;iiu- nande, inen författariiinans talang att beratta ~yrill ?atislit ger iinclB en viss stamning lit de siiG rörande teclinin ' garna m.
de fattigas lif.
K. sknlle blott vilja frign förf., Iivarfih~ den ~ % n som, Jloii s i viinligt sliiclinr ut till bnmen i stiigorna, ar så griifligi, d1varsnii.i.
Skiille inte rBnnen Iminat beriitta något roligt ocksa.
som varit npplifvande för de på yttre gliidjeiiinnen .si fattiga små balmen?
] Mon lranslre blir niista s a i n h g Iiiilleii i en 11Agot gladare touaisr.
Den lilla holren Ia111par sig kil1 jnlgtfvn at barn f141i 1.0-1.2; r. Trohot i tlct lillrc.
Tre ber&amp;ttaelaer: d 31. c. O. i j f ~ e r s.
f r h tyskan uf E.
11. --) t.
Yris 1: 25.
Den första och den sista af dessa berattelser wsa: att allt.
flir gi.ränga eller nervost ot8ljga f~iriildrnr icke blott g&amp; iniste om sina bnrns fijrtfoencle utan att de &amp; hen inleda bariien .i frestelse att af
frnktai~ för straft och liiiftigu bamor döl: ja s i m felsteg ocli narras för siil oingifning.
Hkr framhiilles ocksii, hur mottagligt lxmislijlrtat 31. f3r ksleli.
samt att sAledes det biistu uppfcisti-ing7ii1iedlet iir att hjalf visa kirlel: samt att först och frfinist lecln barnen till all klin leks lriilln.
I3okens titel hni: p e s t afseencle p&amp; den niellersta beriittelsen, Iirilkeil betonar clen sanningen, att glön.islia af Iiiften inan, pifvit eller: d driglign plikter icke får rtilrnas soin ett um5lrtligt litet fel imin] .att och sliitt soin brist på trohet i det lilla.
H: Si.nclelsei: n: t iiro lifiigt skildrade och bokens sens iiioral iii.
suud (~ 1 1 god.
Men barn sknlle kanske a f ' l.: stn och 8: die berattelsen i 3 den förestiilluingen, att ' all s t r h g l i e t mot deiii iir fidlkoinligt otill-.
1,bi: lig.
' Vi vilja d %: för rekoinn-iendera denna bok st. förddrarna liiilli~ iial i ?t barnen.
Fy rn kiisi 11 er af Diklien Z~cilyiiuyw.
(Inger J o hanne).
Ö h e m.
fr8.u norsl.can: if Hellen Jkc7yreu.
Pris 1: 75..
Inger Johanne Hr de norska skolfiickornus F; ivoritförfattariiina (; enom clet niimerii inoderna siittet att iitforsl;: i, hvad skol1: iarn lgsw p i egen hand, bur det, i en biigre flickskola i Kristianin visat, sig att; l. proceut, af liiyjuugn.rlia last Inger Johanne.
HOII stAr framst], G riickoruas lista liksom Uernt Lie p&amp; gossarnas.
Detta Hr ej Iiti.ller niiderligi.
Iuger Jolxaunes bocker Bro friska, roliga och varm- Iijiirtr~cle.
Af dem, soi-n öf~erflyttats till svensl: a, siitta vi denn.a frlimsr.
Men den borde Iiisas p5 nordca - den förlorar nAgot a£ sini fi.iakIiet och nr~piiugligl~et vid öhersiittniilgen, harii oinsorgsfallt deuriii iin iir gjord.
Rokeu &amp; s ej slcrifveu för siiikl) ai.n, soni annu 1; iiilun viira s5 pass osiikrii i Iiiskoiisten, att det norska spraket Iran ~.erlca förvirrmiile 135 det svenska.
titan för barndoinens)) inedel- Blc1t.r~) ' ~ ').
Men nti finnes den en gang på svenska och koininer helt visst.
: itt o.cksi lssas med begii.rligliet af svenslia sk01Hickor.
De k i n a] ~ i ~ ~ i i.
i e l ' nlorino~ ', lla~ den gtlinh friin p&amp;: i31oindnlu, finner lifvet toinr: och ensamt ocli I), iiider cllislöre sina fyr: &amp; basul~arn till sig.
Do fyra kiisinernas I&lt;arnktiirer iiro iitinarkt teclrnride, d. v. s. inau lik 1iiiuii: i dem iincler deras lif 115 Hlon~clala.
Bi kunna dock ej annat iiii niinu att den staclcnrs storstadsf flickan;) Xbba Gr n8pot 6fve.r- drifvet tecknad; hon ypptriicl.er med bra nduga ytliglietsattri ' l~ub: solfjiicles, l i.
r i i ~ t b ~ g cigttretter,, romaner, elegoiita tsoaletter etc. etc.: Hon lir dock ej mer a.11 1.4; r. Hivad IIII inorinor sjiilf augir, s&amp; " i \ - i nnsc OSS skyldiga ointala.
att j det iiorska origiitalet iii.
bo- 9bete iioire,, deii Id-iriiga Ebba, ~ r (~ / (.
4 i (!.Hermes t inor ar ~iainlipeii cift i Stoc: kIiolin).
D å inan vet.
att Inger Joliaiiiie liittar vii ger^ till du f!
e ~ i iiorslia ~ skolflickor.
kan det ej annat iiii sira ~ c l bedröfva i oss att e11 avd!
: &amp; f l i ~ k a frainstiilles soiri en typ a € ytlighet och flLrd i motsats till (1-; iciil; tiga rioi.sl; a fl.ickoriia.
Lyckligtvis karina vi i i u r ~ l flickor.
i~ s h l i i ' t i ~ s t iiicligiintion iit ' vei.
pidlcli: iiigen!
Vi iiiniiin ej hiiidra 03s frail att iiridrn; liltiis:: i: '; j~.f.
kiiniier svensk i: i~lgdoiii.
.
.
~ g g n v i blott: gör bekmtstsy med henne, dan braktiga origiuel!:.
och!
s hjärtegoda gamla danien - hon förtjänar det.
Afveu i denna bok %r det norska ordet » smaapiger~ åcergifj-t: inecl smAflickor i st. för blott med xflickor~.
Sid. 51 får man t. o. L .. läsa om: !de stora sm&amp;flickorna » i. skolan.
Ordet ~kjole)) betyd-.
kliidning och ej 1r; iol.
.. .Den sedan i fjol välbekanta norska författariniian beriittrir deni.
gäng: för sina barn minnen från sin egen barndom.
Yi veta ju d i.
+ att » inor:.)
l ~ i n ej be~.attu något roligare - detta attl inor en gåi!
: varit liten och gått i skola och varit oclygclig, ja, t. o. in.
olydig - alit cletra &amp; r den roligaste .af alla sagor.
Och » J: lor~ beriit-tar &gt;l.
snkelt och troviirdigt, att vi alla både stora och sn18 giirna lyssi.; ..
Och fastiiil ju mor.
&amp; I. ting och barnen srrii, ha docli ticlerna huni: i~ förgndras s&amp; pass mycket, att m b g a af de npl ?lefda I-iiindelsei-il:.
Ugs niistau » kiilturliistoriskt D intresse.
Hvilka storstaclsbarn kulii-.
;.
val tanka sig en skola som jungfru Bakkes, cliir det t. es.
kiini ':?
hands, att insn blef utkallad och bjiidea 115 choklad i I&lt;.öl&lt;t:.
under föreviiiidning att skomakarn slsulle ta mitt till skor: ' i i vidare laser en del roliga skolhistorier, Itan man e.i hindra sig f1.P: att vid ett tillfalle dra på munnen och t8nkn: 21; derin iiödriindig: för att göra beriittelsen liffull?
Vidare berzttar inos oin eldsdidc~: ritfiirder och lekkamrater och allt som roar barn.
Ett 1~l: tnd I?
?
roligaste kapitlen iii-, da jag bröt nyckelbenetw.
Sedan vBrs:;.
svedan var iifver, sager mor att hon hade det riktigt harligt.
E i t l ~ val: nininiiier ' .ett i huset och lefde i ett stkudigt öfverflöd af s a 3 och rat.teri, helloiilrarameller och bagar Gnndersens fintiste koleraks.- kor - och så el1 rad besökande för att höra efter hiir patientet .. iuAdde.
Det var nbgot för en liten Hicka!
1 &amp; r liksom i fiol liar: förf.
till afslatiiing på siii l~olr ett iilyck+::) belaxende: &gt; kapitel.
I Ar &amp; r det en liten afhandling o111 kons., Detta lrapitel heter » det roligaste af allt » - nien cl8ri tro vi knappast, att de läsande barnen skola iast&amp;inma.
: Deii ijfverslci: ifr+~.
hade de nog satt öfver nggot af d s andra kapitlen.
För bal-ii: .f omkring 10-12 Ars crilder.
Yyag iiien dock stark.
: I&lt;n ber4ttelse ur lifvet.
Af 5.
Eba.
- ltnrd.
Ofversiittning af E. W-n.
Pris l: 50.
Afveil om vi ej af förfatotarnamnet lriinde fijrstR, att det::.
: rrbete &amp; r af tyskt ursprung, skulle vi snart iniirka det p6 h; +.
: - tinnans aiiglarena karaktär och hjiiltens utomordentliga iidelli?:.
A.tt de iiro felfria dessa bokens lilifvudgeraoner - han och hcz, som idska - 1ivarandrn -- vore alldeles för litet sagdt, man Iran e;.
011s spåra den minst-n skymt af en brist Iios .dessa ijfveriinglnr.
Har i Sverige %r det nog så pass ondt om dylika fullkoinli~,- '
lister, att abdana ej p5 oas verka soni naturliga iniimiskor med h.ött.
och blod, niir vi ibland triifla p&amp; dein, i de tyska romanerna.
Ofversiittniqgeu ar gjord med n~yckeu omsorg.
.
En rik ocli förniim mans ende son gifter sig iita11 fudems i,ill~telse ined en fattig iiieii iidel och skön priistdotter.
Fadern förskjuter sin son och vill ej l; +niias vid hans familj, in&amp;e ens niii.
sonen ii].
död och liustrii och Barn lamuade i ator fatcigcloin.
Xen d i sonhustriin ej har någon annan .utvi@ an ai; t i sin, nöd bönfalla om sin svsrfaders hjiilp, bestämmer 11an sig sl.iii; ligeu för.
att ac1optei.w hennes yngste son, den niokrjge Roland.
.
Detta barii ~ i i l n e r tqr- faderns kärlek, iippm jukar lians hA.rda h jiirba och blir aiilecla ingen Ii11 e11 fdst8ndig försoning mellan farfadern och hans n %rinztsce.
Vid tretton 41: s blder fBr: Roland siii 1iögi.n arm afskjuten vid j akt.
Denna pröfniag f öriidlar hans föriit s5 iida liaralitiir lilwoin giildet renas i degeln.
Detta iir anledningen till titeln.
Boke11 kan i&amp;oininendei: as Horn en mycket h#nclelserik och roi~nde.
iiöjesliisning för barn öfvei.
11.0 år.
dfveli.
för 2 A 8 &amp; r sedail riktade A i ~ i?
; le Feiivre .i-3.r 1~olirii.iarl; ii: id med en god liten barnbok, so111 bar det mycket egendomliga na1nne.t Förgjordade söner D.
Har skildim på ett tilltalai~cl~ satt, b tu.
en liten flicka, genom sil i liög grad iiaiva men ai~d; i, rena och 1-ilai.n uppfattniiig af andliga ting omedvetet verkar viiclieiide och fi; i: - iidlande pii de illdre.
' Vi Aterfinna 1111 i »: Ensani.v amiiina teina med mycket l~atta variationer.
Lilla Hetty hal.
tv8 aldre och.
t r i yilgl-e syslmi.
' Tv&amp; och tvi af dessa IGilln tillsammans, ocli Betty, soiii till siii stora b ?- iiröhelse &amp; r wiidda », - soin hon iittrycker sig, - kiiuuer sig ensaiii midt i syskonringen.
Hoii viinjer sig cliirför vid ntt t8nlia och fiinclera, siirskildt öfver andliga ting, iner # n vrinligt ar vid S 11 1.0 Ars Blder.
Och så Blir hon genom sitt frillkomligt bai: nsliga iileii iind8 så rörande 1; ristl.iga allyar andra till stor viilsigi~else, utan att sjiilf ana det.
: Liksom hjiiltinnan i fikra bokeii, a5 iilissi~ppf~lttar ocksi liten Betty allt so111 oftast den rii,ta betjdelseii af iss sa ord och iit.tryck ocli tyder dessa efter sitt eget Iinfvud; och hon gör detta p&amp; ett s&amp; Ii~stigt $$tt, att holien darigenom blir riktigt rolig.
Detta oukradt tro vi ej, att den kan senteras af Rettys jiimn- Ariga.
.k1Örfattarinnaa har lcanslre beller alclrig menat att $.rif. \ -: ~ jZ9- smB barn s it an endast 9112 srni.
barn fijr n&amp;got a.ldïi \.
A t dein a)
k u u m vi med nKje: reloi1iie.ic7e1 dessa r&amp;tt o r i g i d a suiä beck- barnaviirlden.
o f verstittmingeii iir i al411iG.iilie ' t .kod.
Meu lilla.
l- !ettys, nap.aa nai \ - it (: frarntriider (lock e j alltid i eti si uaiv form, soin inan slitille iinslca.
ii i i i g a r iii.
.
Man sliiille viil I c i ~ ~ n t a d i a, att en penna, soin varit I~rukad iiiider sA wii~ånga tiotal af &amp; r som A. l.,.
O. E: s snart Iiiinde vara fardig at-t för alltid b1.i bortlagcl.
Meii &gt;: Haralds hrtid », förfrtt.tariunaus senaste rorniili, ger oss iiigen anledning till en sbclan tanke.
Vi.
slcnlle tviirtoii ' i vilja si@, att deii %r roligare 5in nagot af hennes f iireg~ieri.cle arbe tei i.
Dei i gande iili tacle missioriiiren liar oclcs&amp; för denna bol; val t ett iimae.
soil-i Iion om nigon bör var;; l viisen att behandla.
Det iiim nii~nligeu en m.issioniirsfaiiiiljs lif i Indien hon h %r s1: ilcIrar.
%ini~ulcls briicl iii: en m y l i e t iiskviirct men b o ~ t ~ l; a d utig engelska, soin endast.
: if kiirlek gifter sig inecl den iinge nitiske missioniii.eii: Hnrtilcl H.art1e.s- .iitaii nt.t p; fi.
förliancl kiiann sfitta sig i n i ilet lefnficlssiirt och de plil.iter: soiii viiiita Iieune.
Vi f5 först, r a r a med 0111 clen nygifta biistrinns ankoinst till den tarflig; ~ iiiissionsh~clciLi., soiii skall blif \ -: i Iienims ' hel-II, och sedan on1 de srfiiighetei: deii stackars lilla cl~iilen har att 6fvervinria, iniinri hon kan blifva en ii5gorluiida liimplig 11iisti: u å t en fattig missioiiiii .. Och dessa clen.
iiagil lill: ~ fruns strider och segrar iiro ekilrlrncle ined e11 ~ilclrin glildti,p friskhet, att de borde kiiniia in- tressera b5de iinga och gamla.
Menii~geu med bokeii &amp; r dock ej enc1; lst att roa ..
Den vill i: fveii g i f ~: i de iitai~för sttiencle en allvai.lig inblick i i~~issionslifvet och siirskilclt] Gi.-pelca f8r dem, soiii mera g5 grund af ett.
roiiiantiskt lynne 5in nf verklig lrnllelse, vilja agua sig diirkt?
hvnd det iuiiebii,~.
: itet v i n i iiiissioiiiii.
eller missioaiira liiistrn.
' Vi i.ekoiilineiidern varmt clei~iia goda och intreaseraiide bok 8.b 1); liie gaiiila och iinga.
.liu i.~iilui-lti~li berattelse fran ticlen stras före och strax efter den förste koasiilns; ci.therli.oiixt fr8n Egj.gten.
Hjiiltilirian ar, med sitt sl; öi.iti yttre och sitt nllticl lika fiirsakancle och l i ~ l e k s f u l l a sinnelag, hnïdt.
niii.
fiilllcomlip.
: Hon uppfostras, omedveten oin ' sin högit hisrd: i. stnr landtlig eekelliet.
hos sin fosterfe.der, en aktningsviird k d o l r t o r i Rretiigne, ocli lians hiistrii.
: I: iiiirlieteii af deras liein ligger ett gaiilmalt.
slott, I i \ w s forile %gam, ii~ai.l; is de S: i Ciroix, för e j s i nifiiign.
iii.
seclnii ldifvir jainte.
siii faiiiilj mördad i ett pöbel- '
L I ~ ~ J ~ o E ~ h Q -).
f~st~erfuderris död söker den uuga flickau plats s&amp;.
s0111 1; ir; ~riilna hos de niivarande innelïafvaran af slottet, dels for att fijrtjiiua sitt eget bröd och dels för att vara i st.iuci: &amp; t skaffa sin goda fostermor en ko och mera såclmt, soin var behöfligt i clet lilla I ~ ~ ~ s h ~ l I ') lckeu let, försmiiclelse far Iion utst&amp; YrBn ett par af upp- lioii~lingsfamil~~en~ niedleiiiiilar, meit hon ar tålig och fHr till be- \;; niag.
akt clet.
inoin kort uppdagas, att hon ar dotter till den inös- d: tcle iiiarliisen, saiiit att, hennes inor aiii1ii lefrer och liar tagit sin tillflylci.
i en grotta ngpe blanc1 bergen, onigifven och skyddad af en handfiili r0jalist.iska iipprorsl) - stne, soin, d %r ha sitt tillhAl1.
: Dot- tern, soin begifver sig ditupp för atat varda sin sjuka mor, finner diir afveii en nng sdling, Iiei~nes blif~ancle make, hvillreii iiader de sr4.i.n tiderna emigrerat.
inen ej iithiirclat att lefra iitom fiicieimes- laiider., utan föredrager att 1ir " llla sig dold i bergstrakterna.
Rylitet om Kapoleoils generositet ~ i p l ~ m i i ~ ~ t dem t i a i att Qtes vagn sig fram bland ni#iinislroi~, de BterfK sitt stamgods ocli lefvs lyck1 i g.
Bobeu iir ganska iinclerhAllaacle och förvränger ej oridt och gcdt.
Deu har ju ock en - om an liten --- historisk botten och linil 1: nnske locka nfigra iingdornar att piindigare %ii i deiiekan .ke&lt; f~i: söka p&amp; annat hi11 med ~bi~lirare Iriillor sii.tta sig iii i d.e ItisrnAin f ö ~ l i a l l ~.
i ~ iieii d e i ~ vidrör.
Peggy.
i priistgi~rilcii.
: Uerlittelse för onga flickor.
Af, Tessie 1 1.
7 () frersiittiliilg af E. Silfi.er.stolpe.
Pris 2: 35.
Sg; i hciriiriot.
i) fve~.siittiiiilg: if Beriittelse för linga flickor.
Af S '.
11f.
Callwell.
E. Silf.cer.sto ?~w.
: Pi: is 2: 25.
Dessri btclu böcker ingå sasom]: m X) och f31 i serien &gt;Nytt Itibliorek för ban1 och i~ugdoins.
Det fprefaller oss, soin om den fiirstri af dem ' l~jod ett teiiiligeii tunnt innehall.
Den s k i l d ~ ~ a r l i k e t i en priistgi.rd I?;.
landet i Eiiglancl, diir inan har Belpensio-.
ri; irer.
P: istorn och 11ms fru &amp; ro nog sniilla och.
i~ppfyllda af val- ilj ja inot sina tinga viiniier, Iivilka ocksii fiau; ~ sig mycket viil i Geras Ilein!
inen de sj8lf.c.n liksoiii afven de] .&amp;-l 6 - g r i p gossar och flickor, niecl hvillza m i n i bol.
; eri gör bekeiiitslcag, ai.0 svagt tec1cna.de - ha ej nog lifskraft iiti sig att skdeles intressera,.
Till och ined.
hjiiltiunan,: Peggy, synes oss, med alla siim iitmarkta egeiiskaper, s5 pnss intresselös, art vi undra, 0111 e: i de iinga Issarna koxnmu att.
l: %unn sig ternligen likgiltigri för f ö r t s löfte att i en kom!
iilmle bok latva dem f6 hiira oni hennes?
) den iifvea vid SO filder.
thligt - \ - Ar iueniiïg lir berattelsea blek och grunci, iitnn någon 3tacli.g sstoiiiine.
och iuau fixigc ?,~ sig: .Hvncl %r iueningen med en s8dai.i bok Hanci iitriittar den?
Dcn andra: Ayn 7 m m e t Iisr nog ratt .i~iy&amp;eiï smak .af ett gi; amji?
: ilt nftn iiytkjadt engelskt.
recept: li ' acler- och moderlösa syskon,
hiaraf de äro uimarkt e~eni~lnrislca, de yiigre niera ostyriga.
; on gammal oförsonlig onkel, en lciirjös tant o. s. v., men livad s a x höjer denna bok ar, att tanten testamenterar barnen ett urBldsigk gammalt lnndthem, belaget på Irlands kust, omgifvet af klippo Y. mot l~vilka Atlanten vriiker upp skyhöga vigor.
Sedan de fyr.
;, syskonen iitbytt JJondonlifvet inot clet betydligt iner iiitresseviickau it lifvet på denna ort, blir boken mera iinderhållmde.
Eergttelsen f: r en viss - oin ttn ej mycket genomförd - ii: liinclsk fiirgton, ix::.
får litet] &amp; me1 pii det landets iniinuiskor.
1x3 deras torftiga, ti.dng~ lefnadsvillkor, primitiva seder o. s.
Y. Haiidelserrias gång och: r: - veckling &amp; r nog ofta titmljgen onaturligt 11opI: omi.iieu.
Ofrersiittningen af Biida böckerna &amp; r mycket ledig.
Rosor öfver ruiiier.
teket, På lediga stunders.
Af Guy C ' Iza~zte2iZetts~e.
I; ugdoinabilsi ' ~- 13,ecligeradt af X.
1,mylet.
Pris 2.
:;.
!
i Man behöfveï ej li-lsa.
mer a11 prologen)) for att kiaiii.itl brc~ ha fått tag nti en bok ur mormors eller inori.iiorsmors bokhylla, c ~ h.
hela ' tiden, under det man Iiiser igenom boken, iiiiiste nian förk1ifi.s sainina illiision.
Titel.
titelvipett - allt - bidrager clarri::!
Man %r i sanning inne i ' ilen imsi oförfalsjiacle roinantik.
Ed- riittelsen &amp; r fransk - fran den Iörsin Konsnliis tid --- och sliildrar 2; - gammal.
f ö r n i i ~ adelsfamilj, ~ Iivjlkeii plunclr~d på sitt gamla facler::: - slott, låtsar emigrera, inen i stället imc1e.r skydd af nattens i-iii; i.l; r viinder &amp; ter och tillsammaus mecl ett par gaiiila trogna tjiinare t: ic: r sin bostad i en förfallen undervhing i deras förra hem; dar li %rt: in de ut en gauska lang tid, ridlitYla gamla seder, briik ocli taiikec:.; ct.
samt hoppas att » konungatiden.
; snart skall irerkomiila i deras k:; i.n iiiclernesland; och för att ej 1di iipptiiclrh och bortkörds förvanl !.i de dag till natt och tviirtoni.
En iing, skön dotter fins i famirj t- kretsen, hvilken sedaii sin baimdoin viint-at pA sin ntlcoraiie.
t~ hertiglig slttktirig, soin dock tros Ila omkoniinit vid en eldsvåcla.
I: skepnaden af en ting tapper öfverate i: Bonaparres arm6 - en rc- publikan och simpel medborgare - s t k han dock en stormig xstt framför heune.
Han har sökt skydd mot ovaclret i det, som 1;: ~ trodde, öde slottet, ineu befinner sig snczrt ailsilcte mot nusikte IX?;.
den imdersköna flickan, till Iivilken han ander andra omstiincligliecti.
ej vggat lyfta sina ögon.
Nu utglåna 18ngtaii och belry-ilr-ier skrankorna, A önise Iittll, de börja ett samtal, deil ena 11~111tad; ~:.
loder till den andre, och oiilsider stAr 11so Ersmfö~: henne som riez legitimerade hertigen, kusinen och tilltEi.illita inal~ei~.
' \ - id afr-w !&lt;- lingen spela underliga ringar, silfver- och.
gulc111~-cldar en 17ilctig roll; allt, at i livart annat - allt %r: fullt af kansl: t och dygd.
och kan ju hafvs ett visst, den &amp; lderdomliga sirlighetens behag, literi om boken.
iniiktar fai~gsla vdr niitida iingdoms intresse diii.~: i. Irinner maii sig gaaslia oviss.
Det kan ej hja.lpas, att den fiii.efn!
' cr föråldrad och fcrlegacl.
P1arribiblioteket Siig; i.
4: de irg411gen.
z ' clelar.
1 lir.
boken.
I. Gi~llz ' ~.er ud.ediyci s r-esoln till J~iIleputta.i.nes och Jiittanl es land.
I3earbetniug för svensk iiugdon~ af Hugo Oyllailcler.
31ed i.eckningar af D. Ljiingdnhl.
I.
Sty.rw2nn .Hurtig.
För Sveriges iingdoin .fritt beriittad efter Iiapten liarryat af Henrik Wrankr.
Med teckningar af Sils Larsson.
: Detta ' bibliotek, som haft att gladja sig At en allisiiiii spritlniiig bland.
barn och iingdom, &amp; r s&amp; viil kiiiiclt, att det.
ej torde be- liöfvas att vi har tala om det därmed afseclda iinclmålet, syniler- ligast som detta redan i en af Bolilcoinitk~s föi: e@encle jnlre \ - yei: ' blifvit oinnsilindt.
Snuehftllet i de i Ar iitlcoini~a cleliirne iii: liksoin i de föreggende ntan i; vifvel brtde passande för bn1.11 och inycliet roande, meii vi beldaga dock, att redaktionen af &gt;Saga, 1); iiider cle unga idel berirbetuingar och del; cliirtill nf arbeten., som oin de blott blef ve öf versatta, kunde i deras iirspriingliga skick ined bide nytta och nöje Iiisas af barn.
Vi veta viil, att ett billigt pris 11li.s iii: af stor vilit, nien ett tilliigg af ett trettiotal.
sidor torcle val ej i 11a1iln- var$ grad Böjs d.etsamina.
Vi ~ B g a darför I~oppiis, ntt i detta biblio- tek, 11 vars andailltd är så högst behjai: tzt~s~a.idt, skola hel a arbeten, som ej blifvit stympade eller aflioïtnde, iifyen koinina att ii if lyt; ^.
13eai: betniagen ar i båda böckerna viil.
gjord och st.ilen iii- klnr och.
A~7tande .. ' q .. !l ' o~.cle bast passa för barn inellan S-1.2 år.
Oii kel Yoiiis stt~gib.
Af E h v i e l Beeclher Stottie.
: 13earbetni11g Pris 1. lir.
för ungdoin.
Den tihnligen digra oi: igirinl Leriittelsen har blir blif vit, si % sani- inaupriissad, att den ryinines i en helt tunn, liteu bok.
Hiindelserna %isa xoljgt, berattade, Inen de äro högst betydligt förkortade.
Den poesi, som Iivilar ofrer Harriet Reecher Stowes arbete, Ilar tyviirr har gått för- lorad genom saininandragningen.
: Enligt var dsikt eir det stor skadn att styinga ett siidaut i~rbete soin Oa ' kel ' i ' oiiis sitiga, Ilvilket.
iincler mHnga generationer ntgjort en ktir liisniiig för snart sagclt liela viirl- dens ungdom.
Det vore bättre act söka &amp; staclkoinma ' billiga upp- lagor., så ntt iifren de barn, 11villias förBldïnr e j 11afvri r5cl a t t ~Iiaffn dem clyrbai.are bijcker.
Irande f B liisa del; berijinda verliet i dess rirspriiagliga skick.
Kan ej i.el~o~~~rneiideras.
' l.: r itieileltitlciis stJiilriicmt,tt.
Berattelser för l w l i och iing- dom af Sigrid IGwse.
Pris 1: 50.
Att ~krif-irii historiska bei. %ttelser iir ingalunda iiBgoli liitt LIPP- gift.
.DSirt.ill l~iil ' ves djupgaende historisk kunskap, en faiitnsi till- .riic; klig att verkligen triinga iii i en annan tids liC salrit dessutoiil eii intuitiv nppfattuing af: det hela soin gifver cleii ratta 11ist~~risl: a ~tiimningeil .. Fiireliggande beraktelsesamling kan ej sagas f~7lla clessri for- drisgr.
Pisserligeii pAtri4ffar m m.
inel: leltidens yttre appaj.-at - '
borgfr6l.cuar, yil&amp;.i: iiiier etc., ineil bilder~ia bli ej diirför iiitim -; erklip.
hioin clen hicrtorislra rarï~en 1i.nncle ju ktskilliga Iruriskn- yer msclclelt.is, iileii clR fi.r den ej yara s i abstrakt och ~llliiiiint I.iå.llen soiri Iliir.
Maii far ingen förestiillcing oin hiir det \ ' el.
' kiigel.i gick ii11 i en ridclarborg, linr det s&amp;g ut i ett lzloster, i en inedeltidsstad.
Persone: i: tia iiro Iilii~, fiirglös: ~ och onyanserade scm den oingifniiig de!
e f ~ i ~ iiti, och tankar och Izanslol: bara en aliför iiioclern ~: iriigel.
ofta, och de äro Iiiindigt och viil slcrifu~, Satiii.s ' kildrinp f örekoiiii~~a .. j~en iiler1.elticlei-i~ mii.miako.i .. hade näppeligen d i r tids blick ffir ii: i.- x i m s stlimilii: igur.
BerRttelse~m,, son.1 jii i forit: iellt nfseencle iiro fiirkjiinstfi~lla, -: Iiilll~ ha viimit n i att ha viirit fiirre och iiiera iitfiircl~.
1 idclwc, T~iisrii.iig för bnrn af Z. Il ' opelius.
Illustreracl af finska och s \ - eii,sh koi~stiiiiiw.
Förra delen.
Pris l S: 50.
Vi behöfva euclast omtala, titt denna Bok, soni iner an iiagou i: uua~ bok ski.if.i.ea p; ' i svenslit.
tiingon~ål trängt.
in bland de sveuskzi: ieirimens barn.
nix iithoiilmit i en illiistr.
upplaga.
n h in8 nu hn: ~ ~ i l l i t ~ ~ z ~ ~ l.
i som i i r Iialst OJII nödviindigheten af illiistrationer iu- en stor del af dessa illiistrntioner iriaste mau endast.
beundra w11 bli glad oin lljiirtat.
Kan iilan se en roligare och sötare liten 3icl; a iin den Lilli, soni af den lilla glimuisii intbecler.sig en iiigot ~ vi r i i s i.
On1 il1iistrationern: i till &gt;: C+ainla s t ~ g n l i.
bel: iEifver endast siigti titt, (le iiro sf Edelfelt.
Adlnie och .finare teckningar ?iiiiina.
vi ej bjnda barn.
Allii reclaiingar a ~ o l i l z d ej lika gocln.
- ' A1i.s b [oles \ \ - orth hör ytan tvifrel till de biittre af de ungeleka ~iririlbc~l; sföïfatrarin~~orna.
Atminstone i derina bok bjiicler hon h v a t?
; e11 p i alltför Iingclragna sailitd iiie1l: iu sina barn eller] Si liistorier &lt;-m slciirknr och $~inclit.ei.
i barnzikliicler eller pH mer eller mindre .. oiiiniieskn iifyentyr, soin bilds inledningen till No11y Ba \ \ x-litter: dxl- yen.
' .I ' !- inan k: in !jn verliligen iadela deu engelska barnlitteraturen i nbetydliglietsböc1~er, slzui.libö~ker och sm&amp; inedelin&amp;ttiga roinamr.
(!ni.rot.s iir ber; ittelseii om en liten gosse.
en varinbjärtad och yriiv liten, soin icke vet.
digot biittre i viirlden Bu sin kära syster Floss.
Hon lijiilper honoiii ocksi i alla de sv5 .. rjgheter, som den lilla stackarn: I-ili: ir ut för.
I b01ie.i.i iiro ocksi historier om andra sil18 barn iiu ':.
' arrots beliörigen inpass: de.
SH t, ex. den om cle sin5 tidtorna.
30ke.ii ar fint.
sliri.t ' ven och med förstielse af barnnatiiren.
Den torde passa för barn f r l n i~ngefiir 3.0 ar.
Denna bok iir en gammal belrant för en något ~ l d r e genera-.
tion.
Vi friihta att var tids l~aru, soni] %sa natrirknunighet och ...
.
.
h8lsoliira.
ej finna den siirde1.e~- tilhlande.
S; hg; is d i i l h k 1.C302.
Sagor och I~eriittelser af svei~slrn flii.- fattare.
Ffirsta saiiilingen.
Med origiiialteckiiii~gar.
Pris 0: 40.: En iiineJiåilsrilr liten bok, hvillien, j8nite det att cleu bjuder p h t t godt och roligt iuileh611, har den storii.
förtjiinsteii att var;: en billig bok.
Den.
lrau, lilrsom ofta reikligt roliga barnbi; cker, Iiisas iiiecl riktigt nöje nf både stora och sin&amp;.
Hseiii slaille t. es.
vara, fijr gainiild för att ej inecl stiirstn intresse lasa biide)) sanii- sagaii, om vår iniirlilige saintida -- clen iiclle, svarte mnunen Boolcei- Waslii~~gton, eller beriittelsen f r h vareii 1.SW oiii »: Lill-Olles l~rugd~,: ' Bada göra en variil oin bjaïtnt.
Och de » riktiga:: sagorna iii. (..
också Den, soin iilskar mest det poetiska, känsliga, mi; lasa:) !i !l %clet och hinden D, » .Julgranen », ~ E i o l e i i ~ och, mera vauligt folk - stora och .sin#, - finna nog nöje uti ~Pojlreii som inte ljög,, &gt;) ' ri.nbbnosl i ~ y a mainma » eller &gt; &amp; i 1 poj1: ar mot, en jiitte::.
Den lilla boken, livars illustrii.tio~ier också,:.
]: o bra och tnlnncle, rekominenderlis varmt.
Författ: winiian till den af barnen - och de stora - så oiii- tyckts beriittelceri » Bland falt och iingar * liar i Ar utgifvit en 11) - samling ba~xberiittelser vid 11a111n 13lAlrlint.
Det al: en lie1 liten bnkett blon-iiilor, ploclcade bland den iillvczrlign, inatayrtiga säden 1G.
8.kern.
Enkla och ailsprAkslösa iiro de, iiieii det nngn baruahjiirtar ska11 helk siilcert af clem mottaga \ - %ckelser tJ.1 det goda, pH sami-na g i n g barn.
skola Irrinria igen sig och sitt hvardagslif i dein.
Deil: blandning a t ~nildt allvar och 1liiinoristi.sl~ i~ppfattiiing, soin utmarker A.manda I \ .erfatedts barnböcker, gör rlem till en sj~imerligei~ liii~nldig och viillro~i~~nen g å f w på: jiilbord.et.
R,eko~ninenderas varmt för Barn fr611 10 Ars ålder.
Mor S; ~gii.s sIi;) .iiri~iiig~pn~t.
I ' ypteclinadt i Atta sagor af Arnalia FuTilstecZt.
Xecl ill~istraiioner af Elsa Be.skozo .. Pris 3 kr.
i h gaaslca ui~derhbllsnde samling sago]:, af hl-ilka vi siirskilclt vilja framhålla &gt;) Farmor striij; w, diir bhle spr8.lr och imelibll utiniiïka eig för gimska inyclren finhet, och den originella saga, som utgör en Iörlilni~Ing och iitliiggning af clen viilbelranta barnkammarvisau.
» Kung Orre, han skulle till giistabncl fara:).
Illustrntioneri~a iiro roligs och f; illta,llande som alltid, rlR de i.iiirsti$miria f r h Elsa .Beskou-.
Torde sikert.
roa amittingar, som knunn liisa obehinclradt iiiilan till .. ' Ur S ~ L ~ ~ L vihld.
IIS 1 '.
Ysykesagan %f Aplejus.
II.
Xagmi om lifvets slott af Lnboulaye.
Ofversatta G. m a Iliibeii.
Xe (i fyra illiist.r~~tioner.
Pris 1: 7 ' 5.
Båda dessa poetiska sagor finnes i sanima baud.
Den förstniiinnda iiis!
soiii de flesta fanske veta, en episod itr eii Iiiroril~ sedemAlning vid iianin &gt;&gt;Den gyllene aman;), hvillcen den l#i.cle filosofen Liicius Apiilejus iitgaf i Alexaudria under 2: dra år- hundradet efter Uristi födelse.
Och torde denna saga vara så al ' [- mHnt kand, att det %r öfrerflödigt referera dess innehåll.
Den andra sagans friildade förfai; tarenainn bör val ocks ' n vara €11 tillracldig borgen för både dess poetiska och dess inornliska varde.
: Rada sagorna gro utmiirlrt viil.
beriittade och komma helt visst a r, senteras af ungdoin öfver Is -- l4 ar.
Jiiltoirit~iriies irrfiirder.
Berattelser af .J.
K.
Med illustra- tillner.
Pris 1: 50.: En liten saiiiling sagor, berittelser och sånger af okänd IinsI ': författare.
Soniliga af dem äro ganska nätta, men p&amp; det hela taget &amp; ro de bra obetj-dliga; inuehållet i beriittelserna ror sig mest i hvardagslifvets smilbestyr och sakna den glimt af humor, ilet stänk af poesi, soin höja dylika skildringar öfver det schablon- miissiga.
Har och dar afbrytn sagor och verser hvardagsenformig- heten, men icke Iiidler dessa bringa Iiisaren nagon stitinning.
Biist) ' i » yara.
roïde sliildringen af » Hiingersnöden i Finland 18C- Sagor, siiiiger ooli berittelser för hani och iirigdoiii.
Be- Pris 2: 50. arbetade fran tyskan af B w i d Xsberg.
C h denna Bok kuuna vi endast saga, att den innehaller eu Je1 bekanta tyska folksagor, t. ex. Rubezahls middagsbord, omviix- lande med öfrersä,tt; ningar af srnibarnsverser från t.yskan, ledigt föïsvenslrade.
Af böcktw för mtdlia,rr kafva utlco~~amit: Iiida raiiku, en gaminal ramsa illustrerad af Gisela Henckel.
Pris 3: -.
Den illustrerade ramsan skall helt visst roa de m å.
Vi lriirina likviil ej förstå hvarför t .. ex. den lilla Anna Margreta skall vara di ful.
Hennes ansikte liknar mest en pepparknksgumnias.
Barn iilslca nog litet mer utförda teckningar.
Af den valkiinda Svenska barnbokein har utliomi+t eii ny applaga.
Pris l: 75.
Vidare ntimna vi Sm&amp;ttiiigaarirts Bok n£ MWta Stamberg.
Pris 1: 50, som torde bli mycket v~lkornmeu för det första skol- årets publik.
Den torde vara en god öfvergång fr&amp;n abcboken till andra böcker.
Sogori om vindarna af Siri Magwts.
Pris 2: 25.
Om denna bok kan ingenting annat sagas, $n att den %r gau- skn rolig och det finna nog ock&amp; srnibamen.
Uwaens jrs1k; deiidrar upptriida med vauligt godt inueh&amp;lL.
' $i uainm Blott Fogel bl&amp;, Tomtefars sagor och berättelser.
Pris 1: 25 och Gu ' lilslottct pris 3.: 25.
Korn ht sii&amp;: €&amp;#m, pris 1: 25.
Af tidningarna niinma vi de vanliga jnlgiisterna och friimst i hrid dem Jiiltoiiitei~ i prakti~ppl~aga, pris 60 öre.
Da.r finner man i l. a. den stom roliga taflan af Ottilia Adelborg D H U niimildemans- ~.
:,: oran tog emot prinsessans.
Vidare en enklare Jultomte för 25 4 ' re ocli Ti~inir~e liten för 15 öre.
Julklappen 25 öre och kiirfvci~ l 5 öre ocli Siiö.fliiigaii pris 60 öre.
1902.
Ny fö ' jd.
- V årgången.
INYEH.~LLSF~RTECKYIS (&gt;.
Sid. ~vinnotidski.it ' tt !rs uppgift ... ... .................. ...... ...... ... ......... ... ...... ... 3 10 Kic !,cvaic B t ~.
~ l i ~ Eii l l -, mor ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ....
.
.
.
.
.
.
K ~ i n n o r n a inom yost- och telegrafverken eal igt den I&lt;ongl.
komit&amp;ns beti %nl; ande ............................................................................ 17 Litteratur: S - 4, J ' eriisalem af ScLlza L c t y ~ l $ f, I del.
; I&lt; C., Dröminen om Osterlandet af Sopl~ic / iiI; .c~r~.
; K.
H., Reflexer af Anlararla i i 2 7 f - .&amp;dl; I&lt;.
B., Djupets sagor af Jlcd / .~ildc~ Roos ............ .................. $d Fredriks Breiner och Svenska rtlsadeiiiieii ....
...
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
,.
,.
.
....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
RO Föreningsineddelanden ..................................................................... 80 F r i n skilda hall ... ...... ... ...... ...... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 31.
...
Den kvialiga yrkes~iiidervisiii11ge1i i olika lalldu~ ... ... ... ... ... ... ... ... ......
Maria.
I; r.o.s.c~nir~.s.
I ~ o c k e r i l ~ e.
t.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Litteratur: Ii.
B., Dainerna på Markby af J / cifhï ' lclu. \ laalli~zyr~ K.; B., Karlek af JIii.7dcb .Sfam,bcr:, l; I .. D., Fredrika Breiner 1801-1901 iitg.
n£ JirirznoaaI~.~fi7~b111~.
(7ct I ' n.iorzcrz.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Föreniagsmeddelanden ......................................................................
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Atmcc k % i r ~ d s / ~ ~ k ' rectrikn O~) t, Breiner son1 personlighet.
.
.. ... ... ... ... ... ...... ... Chn~d.
I \ Twlr~cui, IEistorislia, sinibitar, I.
............ ........................ .... Litteratur: L.
D., Nar och Ejarran af 13iqcr. \ lomo.
; L.
D., Vkrskisser af Hedci!
; ~ A 1~7diic.r ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Föredrag för kvinnor ... ... ... ............ ... ... ...... ... ....
.
.
.............
Riksdagen 1002 ...........................................................................
S.
Ii., Resebref från Fijrbixndets trädgArdsstipendiet ...... ...... ......... ... Fijreningsineddela~~den ................................................ ..................
.
.
.
.
.
.
.
33 42 47 49 51 Ii.?
69 .il 73 i5 ' 78 Haft.
4.
Kvinliga telegrafstatioiisförest0ndare eller inaiiliga stationsmästare.
.
.
81 Q d i a \ Vnhlsi~~ö~n, * Ur i80cocons lif.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
86 F. E., Stockholms lasestiigor ...
.
.
.
.. ... ....
...
.
.
.
...
.
.
.
...
...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.. 91.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. ...
.
.
.
...............................................................! % S t ~ ~ k h ~ l t ~ Kvinnofrid!
tdi~.
Sjuksköterskors pensionering ............................................................ I ?G Föreningsmeddelanden .....................................................................
!
) H ïlc.otlot.
tIoln~L~et~ !~.
a Ellen Keys tredje rike.
..................................... !Er Char1.
X~r.ntart.
Historiska smilbitar.
1 1 ............................................ 110 U r post- och telegrafkomit9ins berättelse ........................................ 117 Litteratur: 1..
I;.
Stötestenar undanröjda af I l ~ n r g Ihrrrtttrot~rl; I *: 12 .. l ' i. '
Heinlifvet m ed barnen af Louise \ \ .i) irds-Cr (~h.~rt U I I .....................
Den krinliga läkarens soc.iala inission ............................................. 125 Föreningsmeddelanden ..................................................................... 127 Frän skilda liåll ....................................................................... 1 % G.&gt;.
.
Haft 6 Kiigra beslut vid ItrU!!
k s riksdag ................................................... 12 !3 C&amp;cilc.
Guld.
Nutida schv4eiziska författare ....................................... 133 H S P~IIiIi611etr.
Bob ..................................................................... ZRT Litteratur: K.
B .. Kviunomakt af tirrsty t ' qf Geywstarri; 1 '.
R Stos- ....................................... 14.2 giirdsblomster af Ii (trl.1 .. i .il.
1~i) r~sxlrrtzrl Föreningsmeddelanden ..................................................................... 146.
.
.. E t t fosterlaiidskt anförande ............................................................ I I i l h L j) t ~ ~ l Svenska i. livinnoföreningeil för fosterlandets försvar ...... l 5 0 R Stq (Vc~ri.
John Ruskin ................................................................ 1-54 Kvinnans rösträtt i de australiska staterna ....................................... 163 .-l n rzc 6 Lin.dnztrt~l:.
Nggra intryck fran Sew-Sorks kvinnolilubbar ......... 163 Kvinnans politiska röstsiitt ............................................................ 171 Riksdagsriotiser .............................................................................. 174 Föreningsmeddelanden ..................................................................... 175.
Jluty.r.ct Holt~~,rl~.cw, Sågrn ord om kviiinans kornmiirida röstratt i Norge ................................................................................... 177 H-u, VBrtecken ........................................................................... 183 Internationell kviimokon-ress i Amerika .......................................... 137 Litteratur: I ..
I)., ~ f t e i &amp; m n a d e skrifter af I+edi * il; a BI * (?IILW; L.
D .. Fredrika Bremer af Jolcurt Jlortrnsc~n; P.
I;:.
.
: O m hjältar hjalte- lS!)
..................... dyrkan och hjgltebragder i historien af T.
f; ~ll ' l! / !t~ Z) iskussionsmöten .......................................................................... 193 En vältalig opinionsyttring i den kvinliga riistriittsfrlgan .................. 19: -; h i.
.
Lydia \ \ itlzlstr~ö~rc~ Kvinnan och rösträtten ....................................... 19.5 I sedlighetsfr ilgan ........................................................................... 2C): C l u ~ w \ \ ' uhlst röni.
Henry Dunant ...................................................... 2CG ik=li.wbef / i IVcervz.
Ijrq !le.
a Pi I&lt;affistovar&gt; .......................................... 213 Den kvinliga röstrattsfrtgan inför riksdagen .................................... 216 Ellen Sandelin.
Böda Korsets damkomit8 .......................................... i&gt;-i 3 Xitteratur: Ii7 I.: .. Liksom en drömbild; Hasan; Ljusstrålar af Nkct.
OISPS.~~ L.
O D ..; Ky kärlek af I; =li.wb / * tlr 1) crnfhc~ndc~.1 / ..................; &gt;.p a.
Biksdagsöf versikt ........................................................................... 226 Föreningsmed.delandei1.
.................................................................... 233 Frhn skilda håll .............................................................................. 233 JIuj Lngwhcirr~~ Kristendomen och kulturmiinniskorna.
Fariseism i v %ra dagar af Arirzct I \.
.
Rooa ..................................................... r L r h r: \ lberl Hmniny.
MXsoinmarnatt ...................................................... 245- M.
A~zholnz, FrBn TiAis ................................................................. 246 L.
D-n t föreningen för kvinnans politiska röstriitlh ..................... 250 Föreningsmeddelandeii ...................................................................... 257 Siillskapet Baimavhl (insiinht) ........................................................ 258 Sominarkurserna i Stockholm 1902 .................................................. 259 .. Jluric 3lic / &amp; l.
Kvinderne og szedelighedssageri ................................ 261 Lotlcn Dcihlgrcrr .. E n ilterblick p % 1; vinnosaksinötet i Kristiania 1902.
I.
37 ' L.
; llbc.r.f: Henning.
Tvii dikter ............................................................ 279 1:.
R-y .. Förestilndarinnans uppgift i det moderna sjukhuset ............ 280 Litteratur: g-sr Besebilder af A@cd .Jcn.sc n.
- -.
s; WBgra valda drag ur djurens vird o m sina ungar af L.
A.
Jiige ?-slii61d: L.
D., Uppfostran till karlek af Lucina Hugnmn ................................. 286 Rominunalva~en i Korge 1901 ......................................................... 290.
1.oli.cn Dctl~lgt~en.
E n återblick på kvinnosaksniötet i Kristiania 1902.
II 29 1 Y tockliolms I %sesalong ...................................................................... 304 Litteratur: L.
D .. Mellan haf och fjäll af Ma7iu Riccl.
~~Millle t.
............ 306 Föreliitigsmeddelandeii ........: ............................................................ 308 Clur-ci \ \ ~ál~ls11~01~i.
E n ska.ldinna, af folket.
Ada Negri ..................... 309 Cecilia Miloio, F r h mitt vandringsår I.
.
Oxford-Eastend .................. 315 A.
H-T.
Nggot on1 Hemmet Fristad och rikddningsarbetet ................ s 3 En skrifvelse i rösträttsfrtcgan ......................................................... 328 E ' rhi skilda hall .............................................................................. 330 13i~zr~iy Ii ' öldcr .. Yhorborg Rappe .j-.
.................................................... 38.1 Elisabet / /.
Wcw-n Bug! / (*.
Kristiaiiiabref ' (Tyendeloven.
- E n textil konst- anstalt.)
.................................................................................... 359 Den högre flickskolan och riksdagsbeslutet.
1902 .............................. 348 J~itteratur: L.
l+-., En norrmans minnen fr %n Sverige: II del.
af Lorms D i d r i c l m n; I;: .E .., För vind och vag af Anne \ Vuli.lcrzbe~p; Skym- tande ansikten af Ararzu \ Vcihlcrzbrry; VQsvall af \ + ' ilma Lintlhd 347 Fredrika Breiners minnesfond Redovisning .................................... 350.
Kvinnoarbetet i Stockholms banker ................................................. 553 Cecilia Miloic.
Från mitt vandringshr II Mrs Humphrey Ward - Pass- more Edwards Settlement ...................................................... 358.
t ' l~rr~~loffr!
~Yw~rrcirr, En tjiinarinna af gamla stainnieii ........................ 3ri7 Litteratur: L.
S y a sni. %skriftei: i fredsfrågan; 1.
'.
E., Om iingdomei~s sedliga uppfostran af IZUcn Sct.ndcl %ri.
; l?
I::.
Sinnlighetens ratta plats och betydelse i personliglieten af 13.rdï.il; l i l ~ t c ~ .................. ~ ~ ~ s 374 Föreningsmeddelanden ..................................................................... 380 FrOn skilda hB11 .....................: ........................................................ 381 n \ &lt; \.
.
Hr (.
GJII.IYZ (/.
I&amp;jsariiinan Fredriks betydelse för den tyska kviiinu- rörelsen ................................................................................... L.
» - IL ..
BI kampen för renhets Trenne bokannialningar ............... Föreiiingsmeddel andel; ..................................................................... Eri ininnestafla iifver Fredrika Brenier ..............................................
.
8S: J 389 S95 396; Clum \ \ .cdddï * O~.~.
: En interiiationell kongress om den Hvita slafliandeli-i $97 13Ba Rcinlscq~.
Elisabeth af Valois I .............................................. 405 r..
B-n .. 2 Våra barns nöjes läsning^ ................................................ 411 Fredrika-Breiller-Förb~indets sjiiksköterskebyïB ................................. S20 ' Litteratur: li.
B., Elsa Finne af: \.
i d Lrtrztlrvirh l.
I '.
I::.
VBra barn af II.
P.
Hcin.w~; !Pill Sveriges mödrar och dess iingdom af IVL S C C I I S I ~ / I ~ O ~ / C .......................................................................... ?~ 4-6 1: iigeborg El f ving j- ......................................................................... 426 d g d a Backinan j ............................................................................ 427 Pöreningsin eddel anclen ..................................................................... 428 TJpgïop.
' I !ill Sveriges kvinnor!
..................................................... 1.28.
q I$bu 12u11~.stqj, Elisabeth af Valois U ..........; ................................... 431 I;: E .. Elizabeth Cady Stanton j-.
E n kviniloeinaiicipationenu veteran ... 43G Litkeratur: L.
D Ett fraininende iiamn af .. Ilizihir!
Oiiirli~bg; I..
D., Dag- gryning af Mul11 ilrlcb 1Mtilliny ................... .............................. 443 Alhrd~.l f- / en tain! /.
Den första, hvita dag.
Poem .................................. 446 Föreningen för kvinnans politiska rösträtt Redogörelse .................. 447 Böcker för barn och iingdom julen 1902 .......................................... - I: 49 Innehållsfiirteclinii~g ......................................................................... 4 3 7 ...
.
.
k
