# ID: svediakorp-per2339
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,553
# sentences: 1,138
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Utgiven .av Socialdcrnokratiska Kvinnokongrcsscns Verlcstiillande Utskott.
(6:te arg.)
Stockholm 191 O, A.-B.
Arbetames Trycker1 I - - N:r H November -- l I FSr redaktlonen: G U S IV.
T A F g.
S O N Hagagatan Prenitrnrrnfionspris: RUTH 1: 20 pr helt Sr, 60 öre pr halvt 18, och h 6re pr fjärdedels ar.
Lisnummer 10 öre.
6.
STOCKHOLM.
Allm.
Tel. 22069.
- 1; ' I / -- Annonser A sista sidorna pris 15 öre pr mm.
For expeditionen: Elin Lindlay, Tunnelgatan l B, I Stockholm.
1 I 1910 t.
Bulgarien .............................. 1,613 England ...................................?
Schweiz ............... .i .. ................. 5,7 ' 14 Nederliinderna.
...............,,,.,.
; .l, 9 5 7 Italien ....................................... 41,286 Belgien ...........................
,.; ..,.
.
.
.
.
3 Frankrike ................................. 3 Danmark ...................... ..,,,, ...... 10,45 1 Spanien .......... .i .. ...................... 50 Sverge .................................... 13,401 M h g a av Morgonbris läsare kanske Därav äro genom respektive landsorga- Norge ........................., ............. S 3,534 h3 intresse av att fA en inblick i huru nisationer till Internationalen anslutna i Finland .................................... 3,587 kvinnorna i de olika Iiinderna Tyskland ..........
? ... t ... ' ...
138,443 ' stalla sig till de fackliga orga- 1 Osterrike .. .,.
......., ...... nisationerna.
Som den, sjatte Ungarn .... L .....: .., ..... 5,490 internationella berättelsen över Bosnien ...............
.
: ..... 3 7 0 fackföreningsrörelsen 1908 P ny- Serbien .............: ........ 3 ligen Utkommit och denna ging Bulgarien ................... 116 aven pA svenska, SA kunna vi Schweiz .............. i ....:.
5,772 därur hämta de si+or, som tala Italien ...............
.. '. ' ...
... 37,168.
.
för kvinnornas anslutning.
3 - Frankrike .................. Spanien ..................... 50 Vi finna d i först i hur stor utsträckning de kvinnliga arbe- ' Summera .vi sh ihop dessa tarna iiro organiserade och sedan siffror, E &amp; fi vi 501,648 fackligt .. huru rniinga som iiro anslutna organiserade kvinnor i Europa,.
till den fackliga internationalen.
påledes över en halv miljon.
XAgon hel bild kunna vi dock Därav skulle 220,339 vara an- ej f&amp;, ómedan frbn flere länder dutna till den fackliga interna- .., uppgivit8 hela medlemsantalet tionden, vilket naturligtvis iir och icke skilte p i kvinnliga och oriktigt, emedan uppgifter om, manliga medlemmar.
kvinnornas medlem~lnntal saknne ' ' frlin sival England som Oster- Antalet fackligt organiserade rike, vilka vi finna i första ta- kvinnor äro .i bellen ha ett betydande antal kvinnor organiserade, som na- England ..................... 201,000 turligtvis i stor utstriickning.
Kederhderna ............ 4,4 50 genom sina organisationer till- Belgien.
....................... 3 höra den fackliga internationa- Danmark ....................... 12,7 13 len.
Sverge ........................ 15,900 Mycket Intt lockas man nu Norge ......................... 3,534 in pA den ' tanken, att undersöka Finland .................... 3,087 i hur etor utstriickning kvin- Tyskland .................. 161,228 norna äro organïserade i de Osterrike ..................... 44,603 olika yrkena och industrierna, Gngarn ..................... 5,490 men är det högst f5 länder Eosnicn ..................... 420 b-1ER / IAF ?18ETERsKANe Serbien ........................ ' 2.
(" Sacred Motherhood " F5rsakela; ens moderskap.)
EOm lämnat nAgra specialupp- ... Kvinnorna inom den fack- liga internationalen .. f, f ' -
__- _ M O R G O N B R I S -.
- ----- -- .-. ------- --. --. -- -- .-.
- _ __.
_.
.
._ -. -- - .. - - - -----.
-.
. ---- - - - -. ---.
- - - -.
-.
.. -- - .-.
_-____ - -.
.
.
gifter, varav det ekulle vara niöjligt Utan tvivcl.
Dc clragt.
sig visst icke nia ' blott för LialCitstriivcri oeli .ljus- Por.
tlclaktigliet i dcn 1.
5 i.
~ bel~antlliiig~ skygglid;.
Uet onda inkstc uppryciias kiinim göra ett ebdarit utdrag.
, j soiii lzoiiiiiicï clcri~s l ?rviniiliga Itlass.
riicci iootcn och clct förnia.
enciasl vi U t w de uppgifter som finnas kunna vi ej underlita att franidraga sklana l i i i t c r till clcl, och som slutljgcu sjalva ... !L ' .iJ.i vcrkct kainrater!
Det storartade si tiror som M,a?
5 organise- brutdisci.-a 5vcn ilcssc~,.
G.criolri.gihiiilc iii.
ingcn clag för tidigt, rriinsaun., h ' 6rfat.l; arinna.n yapekar vidare, a t t rade kvinnor inom Inntbriiket i Italien tyckas dc d i t u Iiviiinan blott som och 42,665 organiserade kvinnor inom l; öiis~wrclsc, i skön siiinja diirvicllag organisationen, rutt t~rukacl, Gr ' +$ en- testilindustrin i ri ' yeklant.l.
F r h Keder- iiiecl bci ' lilct, och iiro gi:ili~ka ut; stiicle- d u nicdlct som stár tillbuds för a t t om- landerna blixtrar en ehdan.
siffra som radc i förfö.rclsckonstci:, inen - mot skapa fö~:hiiilalidena och seger vidare: 1,260 organiserade diamantarbeterskor.
J !lxi fast och enig ssi.mmanslutning, s &amp; 1iaiiir; it~ Iriium kvinnornu siitta hiolrt Som v i se iir det ett ratt stort antal mot I i h t, brulca iiiibbar och lrlor, för bör dct vitra!
J m s i d a n tyckes emel- av organiserade kvinnor, som äro klass- bcfiilet ~1iii.ei.iiot giillcr clct a t t VlLriI lcrtid oö \ rerkoniligt sviir a t t f i till.
medvetna och först5 a t t de fack- i n j u k eller iiiista brödbiten.
stilrid Ijland kvinnorna.
H a r maste I liga organisr~tionerna ar deras plats, sa- nianncn lijiilpa oss a t t f &amp; v&amp;rt lass u r ' i ' iinlz p2 lronsclrvenserna !.
vitt de ekola kunna höja eig i ekonomiskt Ve cicn u r l e kvinna, som har ett portgkngen.
Dar.
star det niirnligen avseende och förhindras att sjunka ned tillclrngancle utseende!
Genast hon annu, trots mainga 6rs arbete.
till den proletariska nivi?, som arbete- sätter fotcn inoin fabriken, lir Iion som Varför. '!
- 3 o, huvuclsalcligen d i r - givarna helst önska.
i ett elclrcgn av onda lustar, villra 1i,z för a t t vara klassbrödsr, i stallet för Litet var ha vi nog i gott minne vad c 1: l Riia smekningar, att ge oss en dugande liandriickning, hemar bet~utetiillningen kunde framvisa skyiiifliga förslag.
... Är hon avvisun- nöja sig a t t med e t t halvt föraktligt.
.
av evaltavlönnt arbe te, det meat talande de, blir hon l t h n d, jiilc tarl, tralcasse- sii~&amp;leencle i s c viir fruktlösa kamp - bevis för, ritt arbetsgivarna, d &amp; de f:t rhii, livet yij nrb~tspla~tscn göres till Din cle iutc rent a v mota OSS.
.
vrira enuarn bestiimrniinde om nrbetspri- ctt Iielvctc f ö r Iicnne, och slutligen Viid!
Vi!
ropa de &amp; syftade.
IrIn ' i sen, ingen griins ha för hur Iigt arbalet blir hon ntiitcn.
l h s; ldan kvinna f5.r inte viel pl~forclran givit viira skarvar skall betalas.
Darför, nar i beriittolsen ofta siilca sig friiii plats till plats, ett för lrvinnornas organiserande 7 H a vi., frAn Belgien meddelas, att d5r finnee rov för aijcl, Iictsncl till förtvivlan.
inte titt och tiitt framhiivt samman- 47,490 hemarbeterskor inom spetsindu- 1: siichna fall.
s t i r verkligen ' den slutningens nytta biide i tidningsspal- ~t.rin, och naturligtvis endast en liten iiianli ga lian.i~:atl; rctsen .relativt skuld- ter oc !i föredrag t del orgnniuerricle, kanner nian rjig be- I h t Ila ni, ~iiiin, det Ila ni rcclligcn kliirnd för var gAng man ser och har lös, bci ' dcl; btir niisvarct, ty clct s r dc gjort.
Organisation en bland kvinnor- ange tonen 5 nrbets- ij \ ~crord.n; dc, soiii beröring xned denna vara.
ua 1ia i er Iirift goda förespriikare in- Vad som man nu vill hoppas.
ar, att platsci:ni~, som 1ia niakten över löne- För allri~. %ulieten, i det enskilda livet slavarnas csistcnsmöjligheter.
alla desea kvinnor iiro m8,linedvetna och Saniierligen- vi11 det inte stor andlig ha ni cli.ireinot struntat i den.
(Un- det genom dem g i r att f8 allt fiera kraft och vjljestyrlra till a t t vara vac- ' 3antag givas naturligtvis och all he- vakna, varigenom det skulle vara möj- ligt, att i en snar framt:id f5 siffran licr fabriksflicka och sedligt otadlig!
iier vare dem.)
Slik; taktik ar verkligen ursälrtlig fördubblad.
.
Detta skulle giva oas det Ocli dock iir det alls i c k e siillsynt a t t 31ott hos d i r a r.
Och varen övertyga-.
Runt om i clc fattiga t r X u en S ~ C I.
~ ~.
inflytande p &amp; arbetsi ' örhlil1,andena bland Ic oin, a t t ni incd en siclan binder ris 1 Iic~~iiiien,.
vars stöd de ofta Uro, le och kvinnorna, att icke den niest sviiltavi ' ö- i t er egen rygg, e t t ris, soin nog lm-, ilade hernarbetereka skulle tveka ställa lida clcssn hurtiga, dulrtiga unga ltvin- $tal.ismens matadorer skola veta an- iior, som föreilra a t t iita ett otillrack- sig solidariak.
vinda.
Med andra o r d: Ni konima ligt.
nien Iieclerligt förtjiint bröd fram- Alla som längta efter kvinnornas för- staelse för arbetarrörelsen kunna dock €ör Instcm liitt8tlcomliga bakelser.
E t t ntt f 5 dragas med ett a l l t j i h t vaxande winnligt trasproletariat, som böjer sig arbeta med ökad förhoppning om att iiiiralie1 ar dct, ett underbart bevis på! ..
.or ekomoniisk utsugning och ä r oför- Clcn sjiilsaclel, soni ar tillfinnandes Iios snart slippa kanna den smärtan, att kvinnorna, som det ofta framkastap, äro mödans styvdöttrar.
Och, handen p!
, nöpet allt inotstbnd inför moraliskt blacken om foten p &amp; arhetarklaaëen i Iijaitat, n a r alla ornstiindigheter bealr- laga jnflytelser.
Och '.
dessa kvinnor - deda frammarech mot shdaria samhalis- tas, ar nagon hiignacl, omhuldad, med skola.
bli.
hustrur ocli mödrar ...
En ' förhilllanden, som ge individen stvrre uppf ostran beghvacl famii.jefliclra .var- avskriiclrancle utsikt,.
u n d r a d taktik a r alltsa a v nöden, dig a t t lösa en s i d a n arbetarkvinnas.
Iyckomojligheter.
skoreml och bur den nya bör vara, det har Ni, som tadla fabriksai:betersborna, mkngeu gh:ng framhållits.
- H u r nö- döina.
dem.
grymt och hiinsynslöst, dig och önskvard organisationen a n ar, visste ni liiir bitter deras tillvaro ofta d % det galler a t t höja d r Blass and- ar, villra.
frestelser d e Ila att brotths ligt och, lekamligt, e t t annu bättre iited, 1:ilnske tvekade ni då, .innan ert iiiedel finns dock.
Och detta ar en ge- - Siaria Saudel, den kiiuda skrif Cstiil- 1 skylclig " utslungades över dem.
Må- iioiiigripande reformering i.
mannens larinnan, har nyligen i Sot.-Dem.
haft hiinda, er fariseiska förhiivelse icke iippfi ttning a v lwinnan: H u r h l - iune en ljunganck artikcl rörande den toge sig piiblilm iitbrott, om ni finge iiiclsviit mycket biittre skulle icke to- .allininzia raliet och bristande respekt edra Ögon öppna för den verkliga god- nen inoiii var Irlass bli, on1 mannen be- för k v i m o m a, som ' vanligtvis Iiarskar ltct ocli osjiilvislthet, den f örniilga a t t ni.öcliic1~.
sig oiii e t t försynt upptriidan- inom fabrikerna.
utny ttjn varje sa spni:sai.ii t kon1-: Ic, o111 Cle, i kvinnan sbpe iclre blott IIon skjlclrar liiiri fabril~sarbeter- inande ljusglimt tillvaron beskiir dem irijiisrarelsen iitan cn franirat, en man- skans s v h a stlillning juför siviil och clclcz, med sig diirilv, det frislra nislcit vard aktning.
Deras nöd och e överorclnadc som nianliga kanimter iiiod, som dessa offast ~ ~ t v c c l z l i l d sj %- svUrigheter f &amp; vi kvinnor dela, varför ocli liigpcr hiirvidlag iclre fingrarna Iar besitta.
Ah, huf m.ltugen av ciessa?
j lilrn ärligt ge oss anparten i alla emellan.
Ang8enclc slittet varp3 kviu- Eöraktaclc arbeta icke mgt 0~11 ihiir- itr %v !anden niot frigjordhet och sjals- rligt under lieirislca livsvillkor p5 sin yf t ' ning!
Jlannen iir liiirslraren, efter norna behandlas, slzriver hon bl.
a.: FrAn springpojken till högsta ar- cgcn inre föriiciling!
Men nog diirom ...
mns.
vilja fogar sig kvinnan.
Sådan A t t i,ndustri,zlismen har en meniig iam vill lin Iienne blir Iion.
Ser I i m betslednfcn, clen iiianliga arbetspcrso- naien helt iiiberiilciiacl - .sila anse de in \ wl&lt; &amp; p i dess kvinnliga offers ka- ielst j henne en inindrevii.rdig varelse, sig 11s riitt a t t behandla, zrbetci.skorna ra.lzt; irsclniiing &amp; r emellertid visst.
Det; A Iiiiinnias ocksii hennes striivan till som lump, vilken lirin t~ist+iis, brutalt göller alltsb a t t i tid se sig om efter ?gen föriidling.
T-Ion blir da en ro- iiandl~a \ ~as f ö r a t t sliitligcn Iiiinsyns- I~otciiieclcl.
Men först som sist - i t ioclrn och - en black 0111 11n.n~ fot.
löst vriilias.
Dc ansc sig iiga rutt och sl.iogcn ' mc ' cl allt; k n i p av siclana soni: - T&amp;ller han henne diireinot högt i sin handla därefter.
A r b e t a r m oclrs$?
bedriva sedligt smackarbete till from-; anLe, stiill.cr stora krav pá hennes 2 ___ _ _ .. __ ._ _______.
.____ .___.
.. __ _.
- - - - - - P - - - - _ ___ _ __ - _._.
.
-.
...
- -.
.
_ .-.-.
. --- - - .. -.
-.
.
.. - - - _.
.___ ._ - ...
e- ----- a, _ _, ^ w+ '
- ~ v i l j i ~ till det goda, gör liennc vRgci Tri till iit~eclding och ajiilv Hr hcnn cn viirdig fG1,j~~liigii~.
visst iir a t t hol dit stir liunoin bi i alla.
slciftcn .. IIcn lies i.iisats i det geiiicnsriinirin arbctc för cn ri1; iii.c.
ljiisiirc tillvaro slcall di bli barande och stor, hennes inflyt,s.ntli l yckobringandc.
MORGONBRIS T ' O, kunde jag ...
Ktozde jag sa.naZa alla, sont famla i mörker, och föra dena fkam mot 1ju.s Lundle jag kanqa, gama jag skedle offra » titt liv i stridsviodets brus.
, .ZKtclide jag finila hjärtan ' och vinna dem för vbrt d l, sd härligt, s &amp; storl O, alt jag ägde för alla, som tvivlu, g2ödatade ord, som gdve dena mod.
finde jag riicka handen och väckc dem * till beshniftg, som tiotsande g&amp;, dem som i striden för frihet oss svika och emot oss som förrädare std.
.Kunde jag bringa w&amp;z lyra att ilïlinga glödande, hängivet, hoppfullt och glatt.
Ben sdngerz blir endast en tarandi Itingtan, t y vemodet grber i strangarpaa fatt.
MONA.
Ekonomiska friihets= förbundet.
En vadjan till kvinnorna.
Ekonomiska frihetsförbundet, som bildades förra h e t, hade deuua hösi inbjudit till ett möte, vilket förbundel kallade höststiiirinia.
Denna stamma agde rum hur i Stockholm i septem- ber och tilldrog sig bAde uppm " ar k sam .. het och intresse.
Att det nybildade förbundet, som icke geuom sitt pro- gram söker anslutning till udgot nv vbra politiska pnrtier, utan gkr mer den ensamme sökandes vag dock redan lyckats göra sig giillande beror pA tvA orsaker.
Dels sysslar förbundet allra narmast med tv5 SA aktuells frhgor s o n lusningen av jordfragan och bort- trigandet av tullarna; dels aro dess ledare synnerligen energiskt folk.
Ord- förande ar Johan Hansson och sekre- ' terare hane hustru Jenny Uergqvist- Hansson.
En siidan kraftig kämpe för frihandel som Fabian hlhsson a r ansluteu till förbuudet, likas8 den för sin agitation för förbiittrande alr arrendatorers och siuAbru kares stall- ning behente Gustaf Joha.ussou f r h Angsta i Arigermuuland.
Aven andra betydande krafter skval bland dem, som.
aro anslutna till sociddemokrati- Till / redsuän&amp;erna, ity att wilja vi ska partiet i likhet mod de tvi!
sis1 uiiixinda, soni andra, vilka tillhörn ar p % allvar freden, den permanenta fred, dra organisationer eller icke tillhör som kan möjliggöra vapnens nedlag- ii8got parti a h laiiina I3konomisk gsnde, milste vi ocksil vilja den rätt- visa inlit, som kan skapa och trygga frihetsför bundet verksam b jalp.
den sociala freden; av vilken den mel- Sitt basta stöd liar förbundet eim: lertid av daiiska viinuer., I Danmar: lanfolkliga .uppenbarligen är i sA hög.
existerar ntimligen eu mycket mer.
u1 grad beroende,.
Till.
den organiserade kvinnorörelseoz bredd rörelse an hos oss för jordevar dets socialisering i enlighet med d sRsom en viidjan att kvinnorna i sin grunder, aom uppatëllts av Henr: kamp för lika riittigheter med mannen George eller att jordens rattvisa fördel &amp; ven skola beakta de ekonomiska fra- ning Kstadkoinmes biist genom att mal gorna och deras djupa, aamhalleliga i n F r s. k. jordvardeskatt.
Den friimst innebörd.
Resolutionen hade föIjande ' lydelse: m8lsmanneii för danska Henry George n Enar mötet betrakfn~.
kvinnor~aas £öreniaugen, advokaten Sopiius Rerthel sen bevistade ' förbundets stiimma ocl strävanden att u.pnd politisk likställiy- fangslade Ahörarna genom sin vhitalig het.
och överhzcvud taget lika riitt med het och sin av idealitet burna hanfö mannen i sa9nbiillet såsorn rättvisa och berättigade, uttalar mötet sin livliga ', relse för Heury Georgerörelsen.
Vid mötet uppkom en strid om prin sympati för dea ' kvinnliga uöstratts- ciper emellan &amp; ena sidan de striingi rö~elsen.
J f e ~ dd det tillika ligger i kvinnornas georgeisterna med Berthelseu.
som tals man och h aqdrrt sidan de, som trc alldeles särskilda intresse, att ekono- att jordfrhgt-in kan lösas även genoii misk frihet ' z ~ p p å s for varje enskild.
nndra medel an iordvardeskatt.
Eko och d &amp; denna frihet framför allt 7zotas riorniska frihetbf örbundets program an av de privata wzonopolen, bland dma sluter sig icke s &amp; uteslutande til särskilt jorcZvär (7emonopoZet, som Izindrar georgeismen ehuru förbundets ledare del stora flertalet av landets barn frdn Johan Hansson, iir ' en intensiv georgeist tillgcing p &amp; lika vill7cor till fosterla9zdets att icke aven den nyss namnda aridrr jord och frdn en ruttvis andel i de kategorien av jor.dviinner kunna vari samhälleli~a jordvärdena, ställer mötet ' med i förbundet.
SA &amp; ro ju sli~on en enträgen maning till den o~ganise- namnts socialister medlemmar av för m d e icviranorö~elsen, att zpptuya jord- bundet, d9.
de anse att Ekonomiskr viirdefrågan till allvarlig bekunc2li~g frihetsförbundets grundsats: sekouo och att icke försunmu ndgot tillfalle rnisk rattvisa - lika ratt för alla - att aven för kviltnoma huvda kruvet genom möjligast rattvisa medel, över om lika rait och tiblgdng till alla sant- ensstihnmer med socialistiska grundsat halleliga förmåner och särskilt till de.
ser.
Strid uppkom som.
sagt mellar samhdlsskapta jordvärdena, varp &amp; eko.
dessa olika riktningar, ' och far mar nonzisk frihet för alla m&amp;te grzcndas.~ Pr %n och med i höst a r ekonomiska hoppas att den utredning som darvic frihetsförbundets expedition i Stock- framkom blir till nytta vid förbunde ' tr holm, Tunnelgatan 19,. genom vilken * verksamhet.
Den dogmatiske georgeisten förfaktaj förbundets organ d3udkavlen D samt - icke blott det rattvisa kravet pil, a t dess upp1 y aningsskrifter tillhandahAllas.
A. L-n.
311 jord belagges med jordvärdeskati för undvikande av att stora strack01 jord ligga till ingen nytta, medni1 un, B B i B Fu7a~.-ggiaiFmris Psapma-, ier nuvarande förh&amp;llaudeu medbor; are; som v&amp;l akulle utnyttja jorden, ' nsoissio~o~~e~!?
iro utan jord, utan den dogmaliskc På.
förekommen anledning fA vi a t e r georgeisten betraktar jordvardeskatter det niirmaste som ett universalmedel ~ i m i n n a om, a t t alla penningar utgö-) ch staller sig i.
bestamd.
kritisk stii11 rande redovisning för saval Morgon- iing till socialismen.
Det var moi bris som V. u:s broschyrer skola l e m a mer intoleranta AskRdning inom, andas till kassörskan, h u Elin Lindley, iörbundet som under stamman vacktes &gt;pposition och dar Frnmhölls - shr- iunnelgatan I B, l tr., Stockholm.
Likaså skall, enligt V. u:s beslut, ikilt nv Carl Lindhagen - att den !n &amp; vtigen till samhallets oingestalt- n11 korrespondens till sival Mor- iing ej utesluter även den andra, och ronbris som V.
u. t. v. under ordf. - tt problemen äro SS, r; vArlösta ' och] ortovaro från Stockholm sandas un- ' rliinförollt motsthndet n o t geliomgri-) ande för~ndringar sb, starkt att geor- !er samma adress ..
Detta meddelades i förra numret av; eister och socialistez böra strida till- amrnaris i stitllet för att g &amp; var och florgonbris.
Då emellertid endast ett.
: u sin vag.
Atal brev inkommit förmoda vi a t t Vid st8mman antogos enhiilligt tre: lubbarnas korrespondenter ej upp- esolutiouer, vilka vadjade till tre olika; rupper av samma.nslutniugar.
Till narksammat detsamma.
Vidare piminna vi om, a t t redovis-.
r~kterAetsfolkct, som.
hava intresse av .tt andra skatter avlösa spritbeskatt- iing för Morgonbris inflyter i n:r 12. iingen, vilkeii senare s kan finnnsie ' ilt: Se cirkuläret.)
illfredsstlillaude avlösas med en iord- ' Verkst.
uisk.
m ', ' ' '
Missis QSlivia Johnsson frAn Kalifornien ar f. n. p &amp; besök i sitt hemland.
Hon var ombud ph si ' iv5.l Internationella socialistisks soln kvinna- kongressen i Köpenhamn och represente- rade Socialish Labor Partiet i Amerika.
lzfter hemkoinsten till Stockliolm höll hon p &amp; anmodan RV soc.-dem.
kvinno- klubbarna ett prsktigt föredrag i Folkets hus om svenskarnas stSllni.ng i Amerika.
hlissis Johnsson har sedan 20 Hr varit bosatt i Amerika, där hon tidtals reser som - agitator för sitt parti.
BegCvad med brilliant talnreförmaga och stor energi har hon, som agitator för de soci- alistiska icleerna, utförd ett stort arbete i arbetarrörelsens tjänst.
.
Vi gengira har nedan en första artikel f r h hennes hand, rörande de amerikan- ska kvinnornas stallning.
Nålra dra!
ur de amzrikanska kvinnornas stil ning.
I hemmet, Xnr cn e~irop ": coinmcr till Anierilca, tyclies det genast sticlii~.
Iiononz i Ogonen: a t t kvinnan cliir.
@ &amp; r p &amp; cn högre nira iin liar.
Oni Jag sliullc kli tillfrrigncl vari clctta bestar, slziillc jag fiir niin del finna det gnn- ska kvistigt a t t besvura frigan.
Sa.- dant k ii n n e r man inycket &amp; tt, men a t t bes1; riw det, se det &amp; r nAgot annat!
En sak faller dock i öionen, åtminsto- ne nar nian sedan &amp; ter \: iinclcr hit: ame- rikanaren * Ar ~ 5.
1 e j s % " artig " mot kvinnan soiii eiiropiin.
I-fan skrapair och fjiisliar inte ' för henne soiii frans- mannen, Iiar) biigar sig inte Iiiilften s5 cljnpt för Iienne SOIII sr ens lie^.^.
Ncn (len sanna artigheten, den starkares hjiilp- ~, z m h &amp; mot t den svn.gare,clen iir siilcerli-.
gen större i samlivet mellan m m och h i n n a i Amerika.
än i I~riropa.
A V elionornislm och sociala skiil, sisom sedan skall förklaras.
radel * för övrigt mycket mera; jiimlilihct mellan könen, men 01:iservera.
a t t mecl j .ii in- l i l; Ii e t icke nöclviinc7igtvis nienas lik- het.
Srteie tetsdametmas nt.sviivning-;; ir * och högtravande levna.clssiitt kan nat,urIigt- vis e j tagas i hetr; i,lct,zncl &amp; niir tizan talar om folket i dess lielhct.
Men ibland de i e1rrtnomisl; t; nvsemcle mc- .cleIm~ttigt lottade eller Illnacl den biittre avlönade arbetarklassen Kr det säkert, a t t Irvinnans stiillning Qr biitt- re i efionomis1; t och friare i socialt IGnsccndc, iiu i rifignn av Enropas s h - ter.
BIiinga galnia former och vidsire- pclser hava blivit avskaffade.
Det rent konventlanella i samlivet har bo~tspolats saval i hemniet, i skolan, OLlVfA JOHNSSON p5 fabriken, p &amp; kontoret, p &amp; gatan som p i nöjesplatsern,z, clEir gossar och flic- l i o ~ n15n, .och Icvinnor viinlu oitz - \ lurim- dra, tlivln, nied varsnclra och dar kön som kön spelar liten eller ingen roll.
Bostiiclernn iixo i itlliniinliet bkttrc och sy~iilign:i * e, beIcvSiidig,zre och i i w dernnrr: inrii,tt;; tcle.
M a n liiggw sig mye- Iret större vinn ii.n Iihr oiri ittt latta det grövre arbetet i heiiimet och att ordna sysslorna, sil.
a t t fristunder gi- vas.
Man lagger sig vinn om, e j minst pli detta område, a t t förkorta arbets- tiden.
Hustrun stiger i vanliga fall ej upp med solen, eller drar u t med sitt traslcande till sent p &amp; nattimmnrna.
II.
Eftersom de flesta av vhcs kvinnliga emigranter, &amp; tininstone för en tid: hamna, inom dennit klass, Iran det kan.
ske vara av sEirs1cilt iutresse a t t höra nggot 01x1 deras stlillning.
S &amp; myclc,et iir l slikert: d (!
beliandla,s uGgorlunc1a som i~iiinnislsor och bemötas buttre iin tl3YLgonstUdes i Eizrcnya konirrter i fïäga.
Inte i r förliiillandet .iclealiskt.
Detta s &amp; snart ka11a j11 aldrig jfr&amp;galroiu~~ia, iien eila slzall tjiina aeli den (zt~rlra tj5- nas.
Detta kan Jii aldrig bli naturligt mellan tvk ri-iiinniskor, Men nar en euro- peisk tjt2nstflicka tjä+nat tv &amp; veclro~ i Amerika.
gör hon nog aldrig £rivilligt nix försöket pik denna siclan Atlanten.
rcke ma, cliirnied m.m s ~ g t att, de anie- rilianslm, fruarna iiro rnern iirqltir an cle eiiropeiska .. JIen vi lia a,ndsa för- h %llanden.
Enligt.
(len amerikanslrn förestfillaingen &amp; r individen " f.ri ", sak snrnma, ' vilkei~ dess zstiillning iii.
i livet.
Elcononiiskt Iran en k l ct s s nedtryc- ras, snart sagt PII~I: lagt so111 helst, neri som jncljvidw sli~I1 clcn ene vara ilza god som clcn andre.
" fister " sig jntc i hiirerilia.
I \ .Iti.ii siiljcr hlott sin arbetskraft och ur elit+ ' lagligt t&gt;unilc.n mer iin fiir dagen.
?h ITjfict; liar clcn ~lmerilsttnskc prole-: iiren alltid - ilen a t t söka e n ' n y icrrc cllcr I.i5rsl&lt;arinna.
0111 nu en fru: j ur!
nigorli.indu hygglig fRr hon snart sig förstu betydelsbn av ordet; Iril~et.
Dct.
inchstriella.
och elro- i~c.iiiiislra, Fältet stgr öppet för.
lwin- i.
Dit finner man snart viigen?
x l i cli har m m At~riinstoue sin fulla Frihet.
agr cwbetet iir slut.
S o g lran n 1ncztii1o-i: iblanci tyra.nnisera nhgon " grön " tös, men nian förblir inte " grön " i inhga mrinader.
Tj2nsf-.elil,zrlinar7 (1en iii.
~ a i ~ l i g t v inte is Jvcrsviiiiiinad.
&gt;langa och l h g a hi- oiti tjHnarinnornas storier s ' ' of örskiimilhet ".
De vilja spela, " da- ii-terW.
Jtk, de arheta visst inte från " sol till sol " eller finna sig i a t t godtyck- ligt " stii p &amp; t$ ' ' för herrskapet till mitt i natten.
En flicka kar vanligt- vis flera frågor a t t göra.
.7n fran, nar svtalet ilppgöres: I * r iiianga iir clet i Baniil jen?
EIaller ni tvTittersBa?
I-fcir n i iiiyclcet främmande?
Ä r huset ' mo- dernt inrett?
ITur dags a r frukost?
Eiur sent lrvallsvard?
TTi.lka dagar i veclran £Ar jag f r i t t?
EIiwudant rum fiir; jag?
Vacl lön bcttalas?
Dessa iiro de vanl.igaste frKgorna och den f n l, som ej Iran lii.mn ' ri, tillfredsstiil1,znde sva.r pi.
desamina %.r n~tiirligtvis ' ~ i i n t ~ tills hon finner en nijnclre mspr; jlrslös söki~nde, och detta hlir troligen en oclngljg iii2iuniska.
Svenska tjiinste- flickor äro .yanligtvis ef tersöktfi.
E j diirför a t t de kunna förödmjulias ' mera &amp; n andra - inte sedan de varit i Ame- rika ek tic1 atminstone - nien darför?
a.tt om de bliva någorlunda hyggligt behandlade.
stanna de vanligtvis p &amp; sina platser.
utföra sitt arbete väl och uppföra sig överhuviidtaget ordent- ligt.
I det stora hela har fa.hrilcen e j stor I cfra~njngskrraft P R den svenska flickan.
cl.
v. s; i den första generatio- nen.
T den andra iir hon vanligtvis amerilranare och vill vara f r i, vad detta $n mR Irosta ..
Det a r just dar- för.
som marknaden alltid är öppen för de nylzomna,. '
' De atiierilr,znslza societetsfc~iiiiljeri.~a hcZll; i otdipa trupper; IV tjiimwe.
De 11 % tjiinare f ör var liten svssla, tjiinare £Gr personlig uppassning.
t.jHnmk a t t cysslcz med hunda.r, Iiattor och barn.
Slntligen m b t e de hw.w tjiinfirc a t t passa iipn tjknarna.
* J117 liar sett ett " hnshK11 ".
som bestod av en ganitilit1 Fnl lriirring och en " den allra sotaste lilla.
1; nii~~cl; ri ".
och 8et txK-h3cs 5 Flickor.
en rlriing or41 en knsk för " herrslirlp~ts? '
l~) elwiiniljghe.t.
* Tag har wtt en " faniilj ".
soni bcstod nv cn nnrnm~l mamsell.
hennes inor och en den allra nifdigastc!
och fnllldnciirrasfe bulldogg och det fo~ * drades nio " tja-
nande bröder " av b5da köuen för att Jag abkar blott dm lcvin.n,tosjal som &amp; r liksom en storm, hiilla upp strhten.
Ingen av desss " Ea-.
trampa stolt sin vag p; pavagraj tona v6gar hun- " de fyra iniljcr " tillliörde dock.
och m r m, dra "!
som.
dristar till en gärning.
Overliuvucltngct Ii5llcs dock ' i den i f rdsaretli t, stora iilassan av ainerilranska 3ii.isIi,211 att kastas som en tärning endast.
en ellcr tvii tjiinstefliclior.
Pi.
bland vågornas split, TTiistlrustcn liar till cn ' stor del dcu ja- pancsislie och kinesislie dagsverl.raren rom dristar trotaa dmJcZet i de rädsetfgZlda snik, ersatt clcn gammaldags f amiiljeslaven.
lit aldrig solens gyllenstrimnaa d r.
Johannes Sköld.
Dessa iiiiin iiro starka och dugliga f ö r varje slags arbete.
De x b e t a för tim- penning, Httn tinimar endast om dagen.
Dc koliima niir cle behövas, en, tvii, tre ellcr alla dagar i ycclcan, liela.
ellcr I d a a dagen, precis efter önskan ..
De utföra vad arbete som liclst, ute eller (Thontas Hood.
), jnrie, stort eller siniitt.
De 1- iunna re- livireras f r i n sina kontor p r telefon, E n av varldens främsta sociala dik- komma på 1rl.oclrslaget och sluta på tare a r otvivelaktigt engelsmannen minuten, g &amp; hem p &amp; middagstimrnan Thomas Hood.
Dock ar hans produk- eller gii ut och iita, som andra iwbe- tivitet icke stor p % den sociala diktens tare.
De iiro ej till besvik, äro ej i va- omrhde, ty det %rr ' huvudsakligen tvenne gen, nar inan ej oilslrar dem, och ut- dikter, niimligen Linneslingen och $tbc göra ej privatspioner p &amp; fainiljens fö- ilarnas bro, som burit hans namn till relia~ranclen.
Diiïför iiro de omtyckta.
eftervarlden.
Men, s % .ha ocksh dessa, Detta iir det inodernastc och belrv51na- bada dikter varit, ' och äro fortfarande, ste siittet för tj5narefriigans losning.
av epokgörande betydelse för arbetar- Jien dct förekommer ju oclisii ibland kvinnornas frigörelsestr~vanden, isyn- de " fina ", att de Imva japaneser och nerhet har den förstn&amp;runda varit det Icineser i f ami1 jen, s k o m man förr hade beträff ande Londons arma, utsugna tjänstflickorna.
I cle sydligare stater- linnesörnmerskor.
na, de gamla slavstaterna, ar det: n %- Thomas Hood föddes 1798.
Gick turl.igtvjs innu negrerna av båda kö- Eörst in p % affitrsbanan, men fattade nen, som utföra tjiimtesysslorna.
leda för yrket, försökte sedan sig Eom * konstnar och kom sh slutligen in pii Tjänstepersonalen i Amerika liar ej den litteritra banan, dar hans rykte cn tillstymmelse till organisation.
I: snart grundfastes som en av Englands alln=iinliet iiro de mycket lconservclli.rra wiginellaste 8 Izuntorister D. och hänga i svansen p &amp; societetens dra- FrBn 1827 utgav han arligen undei ke, som det heter.
Men dar s p h a s 18 &amp; r en humoristisk-sak irisk kalender dock en utveclding aven inom denna (comic annal), som var mycket ansedd klass av proletärer, sedan den gamla och dar han med sin kvickhet och goda tiden.
Frisörer, kockar, uppas- friska humor verkade valgörande.
1882 sare, skoborstare, cliaufförer, utgöra utkom hans samlade dikter i ej mindrc nu för tiden stora grupper av industri- &amp; n 11 band, men av alla dessa alstei ella lönearbetare, som utgatt u r tjäna- ar det de under hans sista levnadr3Bi reklrissen.
Dessa Iran man agitera författade sociala dikterna, som givit ibland, och de kiinna organiseras lika honom en ' framst %end.e plats inom lätt, som a.ndra grupper av arbetare.
världslitteraturen.
Linnesiingen skrem (Forts.!
1843, Suckarnas bro 1844 och Brsl ' igenom en förbgttring av linnesöm- merskornas stallning.
Vi införa har nSgra av de mest markanta verserna av Linneshngen, d % den ju i helhet förut offentliggjorb, samt i ' sin helhet den mindre kanda, men darför e j mindre framstiiende dikten, Suckarnas bro.
Linnesången. '
En ston social diktare. '
darpil, 1843, avled skalden.
I Linnesangen skildrar skalden med realistisk skarpa industrialismens offer- Till en kvinna.
vgsen, Men hels framstiillningen Jag aktar i~cgen viistan~ind och ingen kvalZsb22d.
bris, jag aktar inget fröjrlefi ' 2rllt och dävet paradiii.
Det jinm s2 m6nga strider att .Iriin~pch och sl&amp;zs, ock hela viirltlen lidet, och tusen förgiis # hur ' kan (Zu bli i spiselurin och bara iitta på och drömma endast drömmar i det bl;?
a1 mest Itgnad att vacka till eftertanke, till sjalv- och samh~llsrlini~salran.
Du11 frniiist %llcr den utrrbet:ide, iurpiuude linnesöminersknu som ett ofler, on martyr för sainutillsorllttvisorna, inon den olyckliga vander sig dock icke j - hat, i vrede anklagande mot förtryckar- na, utan hopplösheten, hela det för.
tvivlade i hennes stfilhing och liv, lir B i n sing a ?.
t$ för Irennc som ur b ?cslinbJyg sgnat att tala för sig sjtilvt.
Hon s h -, och snull, tar med att ropa ett, Giv akt1 du som t y endast hragderis fylyin, jag aktar vurd mitt frossar i överflöds, den enda hanv&amp;iid.
ningen som göres emot hennes för- hell.
tryckare, hennes bödlar.
Hur iian du ännu leka, Dikten väckte ett oerhört uppseende; nur stormarna går, Hood hade satt kniven p % den ömma och tala om det veka punkten.
En stark opiriion fordrade nur nävarna st &amp;?
Jag äZslcar blott (len kvinna sona kan tåla kam- i miinsklighetens namn en ovillkorliig $rand,ring - och utsugarna måste pens stål böja sig.
SA Bstadkoms verkligen dar- och inte t y ta72 stillsamhetens prål.
Med hand som var mager och trött, med öga blodsprängt och matt, i lappade trasor skyld vid sömnaden lutad hon satt.
- Stick I Stick l Stick I Kammarn var smutsig och, trång och med darrande stamma i avält och nöd sjöng hon sin rlinneshngr.
.
.
.
, Syl syl syl vid vlickande hanegalil och sy - sy - syl.
langt in i stjärnklar kv&amp;lll 0 1 bättre att vara slav hos turken ph hednisk.
strand, där kvinnorna sova bort sin sjsl, &amp; n triila i kristet landl '. \ O, du som en syster har, en mor eller älskat viv, det &amp; r icke linne de slita ut, men levande manskoliv l Stick i Stick l Stick l Kammarn är smutsig och trhng.
- Jag linne sömmar med dubbel trad och min svepning p &amp; samma @ ng.
Men döden - skrämmer han mig, det spöket med köttlösa ben?
Jag liknar ju nara nog hans skapelse alla re ' nl Jag liknar hans skr&amp;ckgestalt - och borta ar kraft och mod.
0 1 gud att bröd skall vara s &amp; dyrt och s &amp; billigt kött och blod.
-, O, att blott för en flyktig stund.
från arbetet vara fri - ej för att svärma i karlek och hopp, den tiden Mr nu förbi, men ack1 för att ljuvliga gråta ut, vad icke eljds jag fhr, ty lionet det ' skulle: fliickas styggt av varje fallande.
tBr l -.
Med hand so ' m var, mager och trött, med öga blodspraugt och matt, i lappade trasor skyld vid sömnaden lutad hon satt - Stick l Stick l Stick l - Kammarn var smutsig ocb t r b g.
.
.
och med darrande stfirnrna i svalt och nöd: -- Giv akt 1 du som frossar i överflödf - sjöng hon sin alinneshng ..
Man maste vid &amp; att det var djarvt att för när &amp; ?O Ar sedan .i dikt upp- taga sociala spörsmal.
Det fanns den 1
tiden ingen vnken arbetsrrtjrelse.
Det1 förklarar iiven i sin mtln formen oc framstiil1uingss.ïttet i Liunestlngen.
Vnr det en djarvliet, betriiffand sömmerskornas förliillmden, soni stal des i I~listbelysuiiig i l i n n e s h g e n, s var det djiirvt i dubbelt mldtto dB de dti giiller dikten ~Suckarncis bros skalden belinndlnr den sh ÖmtUiga frl gnu om de olyckliga ogiftn mödrarna och oflreus, ' för prostitutionen, sorglig förliAllnudeu.
Att i en tid, dii mal som pestsmittade betraktade de s. 1; fallna kvinnorna, dh den ogifta rna dern förfiktades och behnudlades mec moralis k iudignation, v (igde.Hood &amp; ter f ö r.
orsaken till samhället -- till oir st8ndigheteiwas tryck, till migöns in verkan.
Detta var ett moraliskt mod som nutidena kvinnor mdste uppskatt hos skalden.
- Suckarnas bro.
Livstrött och skiihande sökte hon hamn, hamn i de ' välvande böljornas famn.
.
.
Ii ' Rf~llgt i lnrruailde stad ett förbarmande hjtirta att finnal.
l&lt;e:eglnrnn siin kte sig var fin lioii tnukte sig hiirbiirge vinna l ' Lyftad frtln isande flodvhgeus brfldd ' - karleksbevisande.
red hennes baddl m ' I i Systerlig, broderlig,.
faderlig, moderlig.
.
.. ömhet var död;.
hjgrtst, det dhade, skumt genoin tarade blickarna spArnde himmelens stöd.
.
.
.
.
,.
Hemlös i sena timman, allena,,.
frysande, stum, s5g hon i aggande bihan det vaggande gasljus pli fraggande böljornas skum.
, a. '
Hvinande vind piskade vLigen -.
Bleknad oin kind, modig i hAgeu stod diir i stj8rillösa mörkret den varnlösa, redo till farden -.
nbgonstiids, niigonatäds, hän blott u r varldenl ".
.
.
l ', ' K l ~ d e r n a f alla svepningekalla, klibba sig strömmande kring hennes leder.
.
Milt och ej dömande.
lagg henne neder1.
.
: - -.
.
n I - --.
e.
Djupet det kallade - '.
l ' hemsen den svallade, d8r tyst hon försvann ..
.,.
Tank dig, den natten, du frossande man!
Drick detta vatten, ' du, drick o~ du kan1.
Huru fint, huru ideellt förstiiende och ' hiiinskligt .kännande behandlas icke dec unga olyckliga kvinnan, som, ut- ' stött fr %n samhället, ensam och över- given, modigt tager - ' sitt öde i egna hrnder.
Hon blir i hans framstiiilning stor i sin dyeka, hög i sin handlings- kraft.
* Och vi känna oss med skalden sta sörjande inför ett oföitjänt, bittert livs- öde, de 1Bga tankarna, de smA gyn- punkterna försvinna och kvar stiir bil- d e n.
av den unga, sköna kvinnans idealiserade gestalt, ett offer för livets förförelse, .för nöden.
för egoismen,.
och .ansvaret - det lagger skalden - icke hotande, utan fförebiaende, p &amp; - mannen och p &amp; tidsförhallandena själva.
Det Br Thomas Hoods storhet, att han belyst dessa djupa skuggor i det moderna samhällslivet och banat väg för en humanare uppfattning, för en.
vidgad ansvarskänsla.
Han har även varit vägbanaren för ' den sociala dikt- ningen, eu förebild för massor av ef- terföljare (hos oss t. ex. Rydbergs Grottesbng).
Soin han just genom sina sociala dikter kampat för höjande av aktningen för kvinnan och för höjande av hennes sociala stdluing är det just i kvimornas organ, som en erkgmande tanke bör agrias den store skalden och den största öra en skald kan givas ar, 3tt man söker sprida kännedom ' och kunskap om hans verk.
Och i sina.
verk skall Thomas Hood alltid leva, som en av v8rldeus friimsta, adlaste) ch mest upphöjda diktare.
...
.. albin.^-n. '
' 1.
: t- Synden val giicknde 0~1; uld och flackade lemmarna lena - VAg dock som nadde dem smekande tvbdde dem jungfruligt rena.
Döm ej det brusande blodet, som rusuude - ofilrd beredde.
.
.
Kriug henne, s k o n a n d e, döden den sonuride fagringon bredde.
, Nödd i det hknande vimlet ritt falla.
- Torka de b h a n d e lappar och kallal.
.
e -.
.
.
.
.
Shg du en gnista s1ockn:i i dyningen?
Stig du den brista, dödsAugstens sista blick Iian mot gryningen? '
1.
Fallen, förkastad, syndabelastad, febersjukt glödande,.
.
, jagad, förblödande, ung och skön.
.
..
Stelnade htinder samman du .viinder '.
.
, milt som till bön.1.
.
,.
.
e '.
.
J ' Drypande flator.
som glidit i sar, kamma dern, kamma de mörkbruna flator.
.
Och hapnn .vi stamma: vem m %nne hon ar?
.
Vem var hennes fader?
Vem hennes moder ?.
, - ' Hade hon syster?
.
Hade hon broder?
Eller mAhancla stod, fastän fjärmare, ' n %gon an närmare.
.
- till den eliinda? '
Skyl ol med veknade ka~jslor den bleknade.
.
liidnad ar ihmrnanl.
ITuld mot den irrande.
tryck nu de stirrande ögoueu sainmanl.
.
.
Pennskaftet ~ i f t a d frAn isande AodvAgeus brädd - karleksbevisande,.
red hennes ' badd l Knöpp dem iikallande svaghetens dHd.
och synden befallande i ' frälsarens n&amp;d I -: ' Det a r inte RA ofta vi fh tngs emot skil- iringar direkt; ur vAr tide kvinnors liv. '
Darför) öra kvinnorna ej .forsumma tillfëllet att till-.
Lgna sig ' de bricker lii~roiii som ges dein.
Elin \ V#gnor ar, s o m v i vota, till yrket ournrilist ocli författarinna.
Hennes första.
) ok, Norrtulluligon, vackte för ett pnr Ar se- lan berattigad uppm ' drksnnihet och apmpati.
) en &amp; r en renlietiek skildring av liiiril 18gt av- ö n a h kvinnliga kontorister mt ' ste epara och.
: noga och mlngon gAng emnkn pA fattigdom ~ch brist för att f &amp; den lilla lönen ntt riicka,) !ide till hurrrum ocli mat och riktigt snygga ' AngkMder, som cheferna begnr.
Vad Naria andel i sin berikttarkonat &amp; r for att upplp m arbeterekane stallning, det blev beskriv- ingen om Norrtullsligan rörande kontoristens.
) ch nu föreligger en icke mindre utmarkt.
ok om ett kotteri röstrAttskvinnore liv och peciella striivanden.
Det kan man d &amp; saga, r en bok för dagen.
InnehOllet Ir ungefar £oljande: Pennskaftet,.
lokens bjaltinna, ar journalist och hjalper il1 i röstrattsarbetet huvudsakligen genom ' ournalistik; men kommer till eist SS litngt n pil den riktigs rost.riittsbnnnn att hon gör.
5redragsturneer ..
Hon Br till sin karaktiir en ïycket sympatisk företeelse, dessutom ung ch söt, av mannen omtyckt, i vhl av karlek xdrande och finner en sig hiingiven ung lan, som hon kan tycka om.
Karlekshisto-.
.
ien sköter hon bhde fint, frimodigt och för- t h d i g t vid sidan, av eitt röetrattriarbete, och Ur den unge mannen f3r sh stora inkomster tt han kan ekaffa eitt lilla tllskade # penna
MORGONBRIS skaft, ett eget Iieni, BA gifta de sig.
Histc rien # r jiist abdan tioiii det skall gA till hi i riirldon och skrivori till iippinuntran It alla iilskande.
Bokeirs röstritttskviniior för övrigt liro e brokic samling nv peraoitligen lyckliga oc olycklipn liviiinor, (le flevta t~gnri.
stor:irt: viil, p: \ koruot och nied rhstriitt.sarboiet eEisoi snti:riiniih:tllntido gonieiisamhot.
Det nr do energiska lyckligt giltn !9kareii som &amp; d: eig i tre delar - hemkvinna, praktisernnd 1Hkare och kvinnosakskvinn:i; det %r den V I rnodign itiibrustna eiismnmn kvinnan, som 4 finner nAgot introssa nv livet men dock ti slut finner i arbetot för nndrn - om ej IBkc dom, sA dock liiidring; det %r den upprdrdr aldrig vilande kvinnosakskvirinnn ocli Cet 8 den eleganta, i sitt vssen nvriindade; cet 8 ' don ivrigt arbetande men dock litet skeptisk4 vemodiga och det !ir den fördoinsfiills oc nndrn dörnaiide.
Inpen eknll fingra att gör bek:intsiinp nied dessa typer - levande, jl attindom gripande.
Eliii \ Tr3gners sista bo hr en insats i kvinnopeykologins hietorin, fd vilken man iir tacksam.
Ama Lindhagen.
Alla dessa pritktign kvinnliga k: a ~ De övriga föredragen vor0 anordnade rater jag liirt k h u a under i i i n resa av ungdomsklubbar, Glädjande nog,.ar lin 18tit mig förstli att snart skola det pH miinga platser som viira manliga iirbetnrklnssens kviuiior komma alle- kamrater, isynnerhet de unga, sta fullt snnznza&gt;z, unga som gamla.
De komma förstAende för kvinnornas organisition, nu, j i s t n u d 5 biist beliöves, dR i m u om det ocksr9 tyvärr friiii minga hall ph alla 11,411 siniltsar och beljuger oss, klagas över motsatsen.
I Stockvik var CIA ninu.
pi3 allt satt f6rföljer oss och mötet synnerligen välbesökt.
Ordf. ut- söker att liAlla oss nere - d e komma bringade leven for soc.-dem.
kvinnorörel- n u med nyvaknad hiinförelse och.
n y sen och ungdomsrörelsen, 88ng och tro för a t t stalla sig sida vid sida med deklamation av ett par medlemmars ' för- sina manliga kamrater i den stora har- höjde ocksA stamningen $om (jiimte var- liga striden för framtidens ljusa rike.
men) stod ganska högt p % gradskalan.
Ent,lza ~ l ~ o, + j.
I SörBker var väl ett 100-tal mötesbe- sökare .. Där diskuterades, bl.
a. möjlig- heten av att bilda en kvinnoklubb.
Resebrev fr&amp;n PJorrland.
.
F. n. andöto ' sig dock de intresserade till ungdomsklubben, 60m tillsatte kom- Agitationen i Norrland har nästan al 1- rniesionar för Morgon bris.
.
(Kommissio- tid stiitt p &amp; dagordningen vid V. U:: s nären efterlyses harmed av underteck- sammantriiden.
Den torde med ' sk2 il nad.)
Mötet vid, BergeEorsen.hade aml lat kunna sagas hava varit V. U:s mest bt 3- en talrik publik.
Några fler kvinnliga kymmersamrna frdga och stiindigt ha ir Ahörare hade dock fatt rum, de vom den maat bordlaggas i avvaktan pA sbati alltför f %.
I Fjäl var det något liknande.
re tider .. .Helt resolut ryckte s i kvirinc l- Dar st &amp; kvinnorna ännu, kamke icke klubben i Suildsvall till undsattning oc h alla, likgiltiga och oförstilendc för vår planerna vor0 nu icke mindre i i i l at; t rörelse.
Di-kussion förekom aven har tv8 agitationsresor sku1:le kunna ord-na .s, om bildandet av en kvinnoklubb men p5 en &amp; ng.
Detta lyckades emellertil d föranledde.
2 till ingen Atgärd,.
Tanken icke, dock tror jag ej.
av brist p &amp; ix] .- ar dock väckt och ungdomsklubbens ?resse, men val av brist p &amp; pengar.
De it energiska medlemmar svara nog för att slev erdast en tur dit upp och icke en s l den inte dör.
.
.
lenna sil liingt upp som berakniit val Som avslutning pli resan hade Sunds- Det blev undertecknads lott att resa .. valls kvinnoklubb anordnat (ett stort: Den, första plats jag .besökte var Kila .- I gemensamt möte för distriktets kvinno- !ors, dar en ihiirdig ungdomsklubb arbe - l klubbar, varvid diskuterades en hel del; ar, och som nu hade anordnat möte 1. j För blide agitationen och taktiken viktiga Man berättade mig, att denna klubb hadi e 1 ErAgor.
Kvinnoklubbarna äro stora och) livit utestängd f r h den ena 1oka.lei 3 l kraftiga och ekola kunnautratta ett gott.
ifter den andra pil grund av misshag1,ig: % 2 srbete ' för att sprida vara ideer ' om agi- ' öredrag och höll n u uina möten i er i 1 ~ationen kommer på ratt bog och alla.
; amma1 lada - lika kgck och förhopp - 1 trfigor pli sin rätta plats.
Vad man iingsfull som om de nyss vigt in et t (lock måste vara enig med norrlännin- i ' ollrets hus.
SAdana klubbar behövdc garna om, ar, att det varit .alldeles för irbetareriirelsen.
m %nga! '
1 itet .agitation bland kvinnorna.
.
Hoppas Darifrh gick färden till Hudikeval.
1 E tt den saken kommer att ordnas hädan- amt därefter till Sundsvall med omnejd.
c tfter genom kvinnoklubbarnas försorg: Hudiksvall arbetar en liten, men priik.
C, ch att detta varit en god början.
'.
ig kvinnoklubb.
Mötet som hölls val Som resultat av .agitationen kan kan- besökt av omkring 100 personer.
Vi6 I s ike främst räknas, att kvinnokl.ubbarnas t t senare p % kvallen hållet enskilt sam- a igitationslinjer klarnat betydligt i - en del nanträde beslöt klubben uttala sin pro- i 3 äregna och oklara förhållanden.
En del est emot fru Helene Ugland-Andersson€ 1 C rya medlemmar ha aven vunnits för i Norrköping uppträdande emot det parti i v ' Ara ideer, ehuru inga nya organisatio-.
som hon i e % mAnga Ar förut tillhört n ier bildats. '
För mig blir, min ' ~orrladdsresa ett) ch arbetat för.
I Sundsvall, hade lwiiinoklubbcn an- g ' latt minne, tack vare gott samarbete wdnnt mötet, men cictcn var fAtn.ligt o ch all viinlighet E; om kom mig till del besökt.
Bhsviks Itlubben hade inbjudit f ' r h kamrater.
E t t hjiirtligt tack till till diskussion eftcr foredraget, eniir den c lem allal Med piirti hiilsningl, Ayda 6stlund.
möter mycken misstro och m o t s t h d i 3itt arbete.
Men som vanligt infann eig 3 j oppositionen till dett.a offentliga cliskus- 3ionsmöte.
Klubben, som reder sig gott, Vasterviks socialdemokratiska kvinno- klubb aar GS medlemmar.
Ortvikdns kvinnoklubb hade med stora Ivhöll möte den 11 okt.
Valdes kommitté a t t medverka vid instriingningar och uppoffringar sökt g6ra rin fest - som p % samma gbng var xbetarekomrnunens basar.
irs- och faninvigningsfest - SA tillta- Diskuterades den u p y rörande Sölves-: ande som möjligt.
Publiken kunde dock lorgsdomen, och beslöts instHmnm i ia varit större.
Fanan var av rött ylle, en resolution kvi.~uoklubben i An -- ned vit bird och bar inskriptionen:, arsrum antagit.
AvexisA bes1öt.s före- 1 uled2roryarrutt &amp; t kvilznan !~ Jag be- 18 sot-dem.
kviuuokongresseus rerkst.
löver knappt tilliigga, att sven denna .tskott a t t anmoda soci~ildeiuoliratiskri.
dubb ar rritt stor och att medlemma~iia iksdags fraktioueu ntt inotionern om iro intresserade för sin uppgift.
ioderskapsförsiikring samt o m iiudring ' ' il- An teckningar fr %n klasskampen.
Jag ' lir övertygad om a t t d &amp; kvin iiorria, siivii1 gamla .som unga, verk ligeu pA allvar fattats a v htlnföi:elsc för vhra stora ideer, CIA skall det; bl svkrt för koiupromissanda, feghet ocl halvhet a t t tr8ugn sig in i vAra lede] och smutsa våra klara, röda farger Jag h a r fbtt den övertygelsen an xnei befäst, medau jag varit ute i klass.
- kampen nAgra dagar.
Ty jag blii triiflat de.
prliktigaste och harligastt k a m a t e r bland kvinnorna.
PA d e platser jag besökt h a kviun liga organisationer, klubbar eller giller funnits förut, utom i L h g s h y t t a n ock Horiidal.
NAgon klubb kunde ej bil.
d i s ppB dessa blida stallen för narva- rancie men framdeles blir det nog möjligt, ty dar fanns intresserade kvin- nor, som lova gott för framtiden.
Kom.
missioniirer för Morgonbris h a tillsatts, dar det e j funnits förut.
Resan började i G ~ v l e den 6 dit.
D ä r hade kvinnoklubben auordnat ett lyckat möte, med sainkvarn efterat.
X i s t a plats var Sandviken, dar mijtet anordnats a v ungdomsklubben.
Vad som &amp; dde mig mest dtir var, att j i g lurde kfiiiiin 11 Agra styckeii.
kvinul ign i~iigcloii~sklul) bister, som i entilein.sin och intresse iiite stodo siim inniilign kainrater efter.
1 Hofors liacle do in- tresserade kvinnorna nyss bildat ett kooperativt gille, varför d i g o t förssk a t t bilcln klubb inte gjordes.
I Fors- backa fanns en liten kvinuoklubb, som lovade att inte stnuna av i arbetet för vAra ideer.
I Bomhus fanns ett gille.
Men utsikterna för en kvinnoklu.bb maste stallas pA framtiden.
(I Kärr- gruvan fanns en pigg och arbetsmn kvinnoklubb, som inte sviker v8ra ideer.
11orgonghvaklubben &amp; r säker och stnbi.1.
Ifebyklubl~en med sina fem ensamma tappra medlemmar lovar gott för fram- tiden.
I Avesta arbeta ocks8 digra energiska kviunor, trots oförsthelse och tröghet.
1 " ',
' nv nu giillnude barhariska.
lagbestiicn kvinnans skyldighet att deltaga i organisa gllnger kritiska tillftillen st % studjande, som kvinnorna hade stor nyttr nvensä nödvandigheten av att följa melser mot 01-gckliga och övergivna tionsarbetet, av.
Genom diskriseioi~er i vara klubbar lan mödrar, som rnka be @ brottsliga hand- vi os @ fatta ratta förhdllnndet.
Vidrire börr med och göra sig förtrogen med tidens lingar mot sina barn, i s &amp; m8tto att vi skaffa oss votnnde och Iciinsksp genon stora £ragor, d % dessa ofta stfl i intimt liiiiisyri tages till oinstiiudigheterna uu.
I3sandet av goda böcker och nidrig Aeidoslttz samband med kooperationen.
.
Särakilt föredrag som hAlla~.
I ' y genom a t t ~ k a f f c Indes gillesmedlemmarna p &amp; h jiirtat att der vilka dylika brott beglis samt ett oss kiiriskaper vlixa v5ra orgrinisationer tran straffet i lika hög grad drabbar fader- och de bliva diirigoriom stora och etarkn tillse det företagen tillfördes tillruclrligt skapet.
Efter den darph följande debatten.
bos löt^^ at ' kapital och verka för bortarbetande Uttalades en protest mot fru Helene diskilesionen fick iitgöra evar p5 frilgan.
av krediten.
Uglnud-Anderssous sensationsuppträ- Sista - fragan behanslade: Den tredje och sista friigan:, Hur dnndeil.
Att briinnmiirka hela arbe- aMiiru Bstadkom rna e t t battre samnrbetc skola vi arbeta inom vkra föreningar mellan de kooperativa kvinnogillena och soci för att mer vinna männens intresse?, tarrörelsen för om det iilom dei~sauin~a kvinnoklubbarn:~ ?~ skulle finuns nkgot röttigg iir oförsynt.
aldemokratiska Under debatten framhölls a t t för att Betad inleddes av Ide Olsson.
Morelisk urartning £örekommer iuom komma ett gott samarbete iir nödvändigt at1 Frbgan var ej liltt att besvara, sade alla saiilhiillsklasser, och.
sakerligeil genom anorcinandet av gemensamma ditlkiia tal., ty how vi an arbeta ser det ut minst inom den organiserade arbetare- sionsrnöten eökrr V ~ C I C R intresso för d e olikr som om =ännens intresse vore lika rörelsen.
Det torde &amp; ven vara konsta- frigor som liggs kvinnoorganisationen narmast litet.
Ville u r föreningarna ha bort terat att arbetarerörelsen och nykter- ~rdförande ' n fru Lotten Jonsson tac all personlig smhaktighet, mera se till hetsrörelsen, som ju huvudsakligast kade därefter deltagarna flir samman saken iin personen och db medl.
srap- besthr av arbetare och smd,folk, gjort varon och manade till ett kraftigt arbete portera, nhgot fr&amp;n möteria bör det och göra energiska anstrrugniiigar för För socinlismens stora mal, varefter mö&lt; vara om saker som verkligen ur nhgot mordisk lyftning.
Ja, de iiro enda kraf- tet avslutades med av8junga:ndet av In att tala om och inte - göra .affärer.
av ter som utrgtta namnvart i dcn vägeu, ternationalen.
.
s mhsaker.
fast under hKrd och standig kamp med Tiden var .nu ganska 1Angt fram- flertalet borgerliga, just de som nu skrideh, men det blev anda en stunds appl Adera fru Uglnnd.
intressant debatt &amp; ven i denna frtiga, Ett gediget och intressant möte hadc i huvudsak uncierstödjande inl.
syn- kvinnoklubben har tillsamlnans mec punkter.
koop.
kvinnogillet anordnat d.en 25 sept Det egentliga mötet var nu slut,.
Till mötet Iinde inbjudits klubba] efter att Iin pAghtt niistau oavbrutet i och gillen frbn narliggande trakter fem timmar,, och man fick en valbe- Livligt deltagande från Västerås, Inbjudan hade ocksh horsammats a i hövlig mtyrkethr~.
IEskilstuna ock Arboga.
ett 20-tal kvinnor fr %n skilda hall.
Agnes S-t.
Det av Arboga socialdemokratiska Mötet, som var anordnat som ett kvinnoklubb i söndags anordnade mötet diskussionsmöte, började vid I l - tiden Niigra tankar.
B Folkets hus diirstades fick ett livligt sedau de resande vederbörligen mot- deltagande.
Mötet öppnades at.
klubbens tagits.
Första diskussionsfrAgan: D Ar- Efter hemkometen fr&amp;n internatio- ordförande, som halsade besökarna val- betarkvinnorna och barnalstringsspörs nella kvinnokongressen i Köpenhamn komna, varefter till ordf. för mötet ut- miiletr inleddes av fru Agnes Söder- har undertecknad tgnkt mycket över &amp; ge fru Lotten Jorisson, Eskilstuna.
quist.
Efter en kort redogörelse om de svenska kvinnornas ställning till Första friigan lydde: könsorganens byggnad och funktioner, arbetarrörelsen och socislisrnen och har rB0ra kooperativa kvinnogillenas medlemmar ingick inl.
p &amp; den egentliga diskussious= iiven kommit till insikt om, hur ofant- qdra sina uppköp i kooperativa afftirerna eller frågan, därvid framballande .det orätt- ligt mhnga kvinnor det finns i var stad, hos privathandlare?, Diskubsionen inleddes av ' frii Gimtafsson färdiga i att massor av barn endast vilka ännu icke h a den minsta upp- friln Eskiletiinn, som i sitt anförande konsta- ha slumpen att tacka för sin tillvarc fattning om samhällets m&amp;n &amp; orätt- terade att medlemmarns i m A n p fall brieta och att kvimorna.
annu voro sh fjätt- visor, utan tro att allt är, som sig i att göra sina uppköp i de kooparativa affa rade i fördomar att ansvarsk&amp;nslan för bör vara.
rerna, utan i stallet under~itödjk privathand- Arbetarkvinnorna bara skaffa sig Iarna.
I flesta fall inverkar okiinn.igheten boa sLlvä1 de födda som ofödda barnen upplysning och dgrför ing8 i social- hellre far vika &amp; n fördomarna.
Manade medlemmarna om kooperationens betydelse.
Man sluter sig till en förening soni bildas och de organiserade kvinnorna att Atmin- demokratiska.
kvinnoklubben p &amp; plat- i m h p n fall veta inte medlenimarna varfor stone de skulle söka satta sig in i vad sen, vara med p &amp; mötena och deltaga d e tillhöra denenmma.
Vi borde battre Iara ose först3 kooperationen och likaledes även h&amp;gan gäller och med de .möjligheter, i diskussionerna och sålunda vara man- försöka tillvarataga de politisks och fackliga som st$ till buds skaffa sig upplysning ugn en hjiilp i det sociala arbetet.
Det intressena.
FOrhbllandet vore battre om Invin- i de sexuella spörsmalen för att sedan %r var plikt som medborgare, .att an- ' norna mer intresserade sig för vArt arbete.
kunua ge barnen en naturlig uppfatt- vända v %r rösträtt vid de kommunala Det ar v i r plikt,, sade tal., att arbeta for det uppviisande slaktet, a l att detta far det bättre niug om dessa.
En saklig diskussion valen, dar kvinnorna nu liksom man- nen ha röstratt.
De borgerliga kvin- an vi.
Vad tal.
vidare fastslog, var kredit- Ewde ps denna inledning. '
systemets bortskaffande, vilket hon siir~lkilt Efter en kort middagsrast övergicke aorna veta att begagna sin rösträtt, bad kvinnorna lagga p &amp; minnet.
Det %r detta s &amp; till behandliug av den andra diskus.
m &amp; arbetarkvinnorna och hustrurna system som gör d e koop.
afffirerna oeiikra.
I slutet av anfarandet stitlldes on rnnning till sionsfrkgan:, Vad har den svenska görs liks.
Stå, icke &amp; a, den tid skall kvinnorna att.
mer &amp; n hittills understodja de kvinnogillesrörelsei1 just uu .att iakt- komma da kompen blir h b d.
Darfor koop.
affarernn.
I den d8rpA fö1ja~d.e diskus- taga ?s kvinnor, fram för socialismen l sionon, 6om blev ratt livlig, fastslogn a t t don Diskussioneu inleddes av Sofia Asp, Hulda Ka?
: lsson, Lin köping.
kooperativa rörelsens id6 kommit i ~ i s t a hand, i stallet för att den bort vara den företa.
som redogjorde för kooperationens ut- Sil spelade procenten största rollen, vilket ar veckling i dess hemland, hur rörelsen nodvihdigt att medlemmarna s e bort ifran.
sedermera kom till Sverge och utveck- För a t t ffi en stark kooperativ affër, ar det lades har samt gillasrörelsens uppkomst nödvi~ndiqt a t t ha en stark grundfond.
Efter Det ar ännu icke försent att och de svhigheter denna haft och debattens slut gjordes faljande uttalande: ~ J l ö t e t f a s t s k, att det ar kvinnnrns plikt fortfarande har att kämpa emot.
sanda gavor till basaren till förmån att understodja de kooperativa företagen dar En livlig diskussion följde, varunder ahdana finnas och pB plateer, dar de icke fin- Eramhölls att de attacker soal under for Morgonbris, om dessa sandas nas, arbeta för kooperationens införando,, senare tider riktats sannolikt komma renast till fru Elin Lindley, ' ~ u n n e l - Andra frligan gällde: att i fortsilttningen riktas mot koope- jatan I B, I tr., Stockholm.
I rVCka ftirutsiittningar böra kvinnoorganisa- rationen.
tionerna hava för att arbeta med frnrnghng ?~ Bland annat framhölls gillesrnedlem- Diskusr~ionen inleddes av fru Olsson, Vtister- As, som i ett kraftigt anforande havdade marnas skyldighet att vid dessa m h g a Socialde ~okratislia kvinnornitti i Ilrhaga, a '. ' '
' '. '
.
&lt;i MORGONBRIS.
.
.
- --.
Vi spi / tna för livet, för lmttger -- föl mat - Vi briltrza nv / rat till vd ' r död.
Vi Lii !ii / igh fil1 @ is - fil,!
skognrms sus.
- Vi liingfa tifl sol vmjc dag.
TEXTYRIIIS.
.
(Ur Textilarbotaren.)
barn -.
.
och di~iljns i damrrrct av fvn " ng .. '.
Vi fräln nv t v h g vid s,ni / ldfarnas s h g Vi.
spima för bröd åt de smn " - ' j nigra gen ii.vsfnrina 0111 det ~; finns i.sl; Lrl; irc.
.Det goilii.
sli / ~ll ha ens ögon och öron, cns ta.nlzo.r och arbctc, clet ondii.
s.l;; ill intci; ha, clct iir.
(len r a t t a i !ciningrii f 6.1- de: I: ' lesta, isynncrliet för tlr!
iici. \ rsvagi.t.
A t t fii.11; ~ d r a k m soin Siinlct GGi-; in iiil (:; j v a r mans sak.
(Ur I ~ ~ l t c i N i e Snrloliii.)
i ' v ii ii.
l s n av doktor Frodo -- -- Var tyst!
Fly det onda!
- h t onda.
i ii11; i. dess skcpiiacler ned- hryt cr nei.vki.iifteii.
Ilet H r Iiel t ila ' tiw: ligi-.
1. siiiii~iiw iiic7.n soiii maii 115ngj.ver sig ' .t tlct.
soiii %r ont.
1) lii.
iilan svag, i.ii.dil: ordig.
iipphetsiicl, fijr~irriid.
Det ondil Iiar alitid siiiiiina; ' intliiiiii3: torn- hct.
f!
: ndiisf: sti~rlzi~ nattirer lrimna.
/ kvuvn~idc II$, i.
till sist Killa lit ' iitt.
lcsra i ~ n i l ~ l c i 111~11 i ctf brusnride d&amp;z.
.
l-ili \ - a H,wn (le skr#ciisl; igri~ av inblic- och i kval / andc II &amp; ken i siii sjiils tcii~ilict~.
lei ii ilen som f2 vi st;.
ii1l:~rccliiii Ji i.
ncrvs \.
; i g!
t2.l icke cn gi ' tiig a t t lia c ' lct onda i i i i i x inlG 1ivc:t.
13loit Vi fiiljn ilnr spir~dcls s~~i~znlnntle gdq .. rlak stundigx iiiiigiimget iiic (l en enda och laga var bristande frid lögnaktig eller Iijartlös ~iiiinnislra Iran Så spana och laga vi dagen &amp; hg utpina hans nervkraft.
för brödbifen lifen och hård.
Man skall diirfiir fly d e t onda, viija Vi spitim vnr ring, m d a n darför, 14ucla clet ryggen.
efter vi förkväva vårt jag ' tid och liigenlict.
Man styrker det goda i viirlden ii-iecl a t t sölra.
det, och under spindlarnas surr nian försvagar clet oncla genoni a t t sky vade dag.
.
h t.
Det i.r för det inestn e j de dra- pande slagen, som avliva det onda; clet ii.r iniinnislcornas gffng till eller ifran.
I dövande larm Den soiii för sin egen skiill flyr clet m l a, och sijliei.
skydd i det goda ar - inom murar av sfen - %irför meclliiiinpe i clen stora osynliga med en svetfande bprm striclen niellan goda och onda ina1ci; er.
få vi st;.
Sliandalblaclen leva e j liingre, oni folk Vi spinna, vi spiinla och brinna av hat, rrille lata bli a t t lcöya dem, sl.adclret dör men rysa för ' hunger och nöd.
.
~ t, n ä r ingen vill höra dirpå., upptå- - - Vaijc g h g clil bliver orolig och S % .inncsli:it dig i tystnaden!
~~tillfrc:cl~, Niii.
din ncrvlcra.
: t ' t Ii %ller pi.
a t t falla, s i s t!
Dyk ner i tystnadens Iiavscljnp, 1; oi.t dess vatten sluta sig över dig!
Tystnadeii iir on halvbrocler till söm- nen, ~~cderlrviclzandc liksoni den för trötta ncrvcr.
Hui: l~jiider clet e j den kiinnige ctinot a t t HC, iiiiinniskor.
vilkas nervlrraf t $,r i uppliörancle, tala utan sans och smil ing, SOIII 0111 dc .lrunde t; i.l:i i f r i n sig p1; " 1gi1n i sitt inre, höra rlciii f örkl; i.i~i., ilcl.,ii.ttc~rn, turnla orn med och alla tillva- alla sa,ii-1fi.inclspro1~1~1i1 roils.
gAtor, som skiille dc lösas just nu.
Det ä r som a t t se en fattig, drucken nian strö omkring sig sina sista slan- tar.
Åter ett utslag av den ner- vösa sjiilvförstörelseclriften,.
d e t t a.
a t t tala och bara tala, n a r t.ystnad vore Iiilredom.
Liksom all slags kroppslig idrott a r en mtiirlig livsyttring f ö r den, som ar frisk ' och kraftig, ar talet det oclrså.
Men] .åt clen trötta vila sig, det bktar honom biist.
L å t clen nervtrötta.
vara tyst.
A t t tala är a t t ge lit ..
Det ir ett lossande ' a v d e.
band, som sam- rnanhilla vart jag.
.Det ar en urladd- ning a v .sinnets och nervernas Irraft.
som blott den h a r r å d till, vars ' celler -- initt lijarta; synes a v ett kort utdrag med all kraft.
Ännu ett p a r år fort: satte hon emel1ei:tid a t t vara medrel lig barinliiirtigliet!
Vi lziinna den.
dalitör a v.
National Reformer.
Den ger ett centner kol ocli5sBklp.lcijtt Med on1 möjligt ' iinnu större iver iin en g h g om liret till en faiqilj, vars förut fortsatte hon a t t i g n a sig &amp; t En ' av samtidens märkligaste kvinnor.
försörj:xi:c 1.cuncIe förtjiina linnclra: SA- clet sociala reformarbetet i tal och d i n a allinosor, om den kristliga ratt- skrift; och genom liennes övergfing till visan beviljade 1ionoi.ii en rimlig avlö- socia.lismeii öppnricles nya fält f ö r hen- X \ ' agra utdrag ur hennes sjalvblogr.zf1.
ning fför det arbcte, 11a.u.
iitriittar.
Den nes veil1r; sainliet.
Reclan i jimi 1884 plnnc ' Lr~r arbetarna pb den rjkedon~, de hade hon o111 en föreslagen lag om be- (Forts.) fraii~bringu, och liastax di, A t dc:in.
en gränsning ' av arbetstiden för unga per- I (h i cna friigan cfter cleii andrit tusendcl a v vad de p~:otliice~ * at i foi:in soner till 1.2 tiininar skrivit följande: slöt Iion sig ciucllcrticl till socia d 1 ' ismen a v barn11iHi:tighet.
Den.
bygger sj c k - ": En drig 14.
12 timmar ar briitnlt.
0111 och sin asilut om clcnnii uttrycker Iion hus för de fattige, soin den liar förgif- lagen fixerar 1.2 timmar som normal s~lccics: ' ' Socinlismc~i iiied sinii 1ili.i:- tat i siniitsiga g i r d a r oe ' li gi.iiiide~, och arbetsdag: lcomiiler detta a t t ' bli- bu- liga idciil talnclc till iiiitt Iijiirtii.
me- a r l ~ c sliiis t för dc iltslitri; ~ vailelsel *, vjl- t,ym.
Jag anser, a t t en 1agst.adgad ar- diin tlcn d i o i i ~ l n i ~ l i suncllieten ii i ~ v tlcss kan tleii avpiwsat n11 k ~ a f t allt, hopp: betsdag borde innefatta 8 tiimnar feiii gimclval övérbcvisar 11iit.i; föl-stinil.
g~a~ljc.~ dagar i veckan och icke iiier ä h 5 den ITcla iiiitt liv var riktat pit folkets TTucl soin avliöll lienne f r h a t t ge- sjatte.
0111 arbetet iir synnerligen fraiiittskridandc, pk.
n {t h jiilpa mii:u- nast anshita sig till socialismen: mr tungt, %r delina.
arbetstid för lang. "
nislrorna, och jag onifattade n u ivrigi; Iiinsyn till liennes viin Charles Rracl- Aven barnbespisni.ngsf I. % gan syssel- dct, soni gav utt starkare hopp&amp;ii:oln, lauglit t y hon visste.
a t t ett s h h n t satte henne vid denna tid och Iion sa- det sociala 1) rcsdersliapets Iiöga.
idetil, qtcg skiille fö~:orsaka lionoiil siniii-ta.
ger IiKron1 p;, e t t, ställe: " Varför soln slii1110 111ijjligg6r:~ föi- d l i ~ ett Jrcii en I; oi-~flikt i:ii~ellnn pcrsonligil sliull e f 011; ' nt; ~i:iiias niern gcnoin a t t frjilw litr; $1 tiingc IiiicIC?
j i I ~ ~ t r i i ~ i i I): incl t och p1 i1; tciis forclritig; ir Ii iiiiclc?
rir skattci~.iedel bctala.
e t t i i i 3 inat.
iiii clJirli; in, och Iilir.
öpl) iiaclc.
sig en \.
;: g I; iiiidci Iios Iicnnc intc riicka.
liinge: Iioxi gcuoiii stixtsnndcrstöd polis!
k ' loalcvii- till d s t lange itrbclda inalet!
E-Iuru fattade sitt beslut a t t Clppet bekiimia sen, vaghillning, giitiibelysning lncd starka de kiinslor voro, som svallde i sig till socialismen och arbeta.
för dcii iilera?
- - - h. vi yrka p i, a t t lir eu.
artilrel- i janiiari 3 SS5: " Krist- -, O.
b 10 -.
.. - --- .- -----.
-.
---- .. --------------- - _-. -- _ -.
- --- _ - -- e.
- __ .___ MORGONEIRIS ~ \.
; illiL llxh. \ .ggd lii ' (?ft!
iios vilkcbn Knps.
1iircr mccl en van, ' i i t m a t t se i~tgiftcti ciid; ist bcrc (lri- Uiiskiid pliits till Iiiiger cllcr viinstcr, ripptagcn av Det enda medel, som djupare sett kan mot- 1 ' 61- niy tillf ' ö.rscl.
J l ~ l sil-L i ~; mcllig; i egendom att i~l; tijliii~) a. arbot,ir riiheten - och darjiimte klpeekillna- lliir iiicnas c j (le nijtltor \ rtign ord, i ctt iiiicllöst; s; iintwl?
och s; till sist a t t don - vore en fur alla landete barn gernen- .. dct I&lt;Oi.tii, ktliippi~; iviiiiil.ti~ t:ilanclct.
vu~:it.
ontsIiglig1; toin i hvuclct, sk f a t - sibi~i iii- c11 dc1 av arbctct., ordet, " soin tig pfi i~inclicill, soin on1 d c t t; ~ tiinlicn t- eam kola intill 15 lirs Alder.
Men denna lir ditl " cllrr ntniiinstonc ett stycke av bytc Iiiidc fGntagit cn alla vii.rden och skola m h t e alldeles befrias fr &amp; sdviil det Icy~lrliyn övervuklet som eccnmemt&amp;nget.
Dar mod.
dcii fiirevai:ai~Oc g3rniagcii.
E j hcllcx- c j givit cn vit.tcn igen.
ekiillo följn ntplAnandet av den olyckliga (le siii.2.
ord.
liigiia, viiuligii: t r e v l i ~ i \ Och veiii l ~ c j r scliiixe i livct prövat cllcr lustiga.
.soiii fi~llii a ' \.
sig pli att h; i, giistcr 115 ett cltigsli.ngt bcsöli ekillnaden mellan folkekollararee och andra sjii.lvt, liksoiii deii ciistaliu inog- ocli t il1 sist siickii.t ii t t 1) ai.a vara f r i Iarriree utbildning.
Vi erhölle en enda.
typ na friiktcn i ny och nctlau faller ner fran dc goda iniinniskorna och ha lov av larare och lararinnor.
Decrea,.
eom borde a r trfdct.
JIiir nicn; is s; initnlct iiicil att sitta, för sig sjiilv iiicd en bok eller ntbildae med alla de yppersta medel, ser jag w ~ u rcnga ' ~~~Yc clcss o:fiii.iitscdcli~ g; ing?
dcss invcc1; lnclc et.t arbote.
Eller bara a t t sta i ett g: &amp; i hoppet dsom Ö ~.
~ u ~ v u ~ $ ~ ~.
c E s jör miillniskosjiilnr, niiistare, som iiga ro och ratt och \.
; i~~slilig; t 1cri-1~.
a t t in; rn ska11 giva liöiin i fciii iilinuter i ctt t.illfiilligt ocli att helt irgna sig At d e s ~ a ejalare odling, icke iiAgot av sig sjiilv och tloclc ical&lt;c för gagnliist ~ i i i ~ i t t som ~ l, m a n i sitt trött- At deras beredande för vare sig konfirma- iiiyckct, a t t Inan sliiill t~iiiiila om mcd lictst illstAiltl i c k ~ 1ia.n fort f &amp; ande pk, tionslaening eller nhgot elage examen.
tankar ocli saiiitidigl liigga iiiiirlic till, ehiii.ii d e t iir soiii om cins liv höll p5 .Ellen Key.
personer.
att.nli \ n sknll gc en del liv iltt glida a t i en öken., sitt viiseii gestalt i orcl ocli clock st3 Det a r en iltgift a t t: iamtda.
Det lika sa~iilnd, lika pBpasslig ocli iaktta- m.iirkcs jclzcl!
av cleni, soin svälla av gande bak: sinil ord, samt; llet, som i överskott.
Det i i i i ~ l t s hellcr icke syn- Det mest karakttlrietiska for vArt nuvarande sina biilitanclc ringltir för cn hit och nerligc !ii av c ' lcin: soiii ~ i ~; i c l i i a viiclret samhelle %r den genom olikn fordelning av dit.
later sakcr, sniii aj viiilroninin cn.
utsii sinne för, ritt det slcall vara me- econdom n ppkomna klauskillnaden.
Det irr spörsm81, soiii inan i ' tigonhliclicl; c j ni,ng i iillt: o c h inneliill i vnrjc stund en olycka, Yoin fördystrar mlngdens tillvaro.
lian ha incd a t t göra.
svliriiiii i n uch ut i I c.
3lcii det i.nii,rlis av clcrn, Inte enu rikedoniens mest förhardade egoister i ens Ii; jiiiSnii, sn.11iti11at.
vars bi-olriga vilktis sinnc iii * otlliit.
oc; li det mii.rks, kiinnn undvika att nbgon g h g fil sin ljuea dng förrnörksd av desa skugga.
Hur iilase- iiii " ingfa1 t1 liksoni s$ilv; i livct iir oiitrcd- riii r d~i ' iis n ~~~~~~~~~~rtf t iiig [iii ra i ~ t t vaxa ~killnaderis verkningar tynger pA armodets ligt fiir clcii, soiii c.j 1ziii1 filra riiskt fram fijrl~iil&lt;ncl.
~Hso~ii cri ot.illfreilsst~llc1- offer gAr liitt att tanka sig.
Kan dot verkligen finnas människor, eon) iiicd frislra Irraftcr.
Och s; fi det Iijiftig:~ lict, soin I a n stiga till olidlig pina.
I sfclana fall ar tystnaden ens till- hro okiinsliga for det upprörande ovilrdiga i eller Iiliurigli.
ordbytet *, d e h t t ~ n incd dessa inoteatser?
Att soinliga människor,.
alla dcss fallgropar: cl@- öve~ilniiig ocli flykt ..
Man slcall.
hölja, .sig i tystnad, som arbeta och göra nytta i hela sitt liv, fiirniirmclsc 1.ura y5 rlcn, soin i sin lilwmi ii~an insveper sjg i sin mantel and8 g &amp; miete om alln nociala förinbner, un- bort- der.
det andra, som ej arbeta mern, ofta trötthet tar S ~ I ~ C tnngt.
II Det.
uttalade £61: iltt den inre viirrnen ej.
~1.~111 mindre, ha s &amp; mycket de oneka darav, ja, att ordet &amp; r " soiii pilcn f r i n IGigon '?, ilet viiclrns av eu .Icall b l h t.
Det ska31 e j mllnga, aom aldrig nrbeta, njuta av alla pri- kan c j tagas t i l l b r i l ~ ~.
Diirför iii- det tril.i.iL en triinipcn och t14.r tystnad.
Dct vilegier f r h vaggan till graven.
för clcu, soin n,lit; i.i.
pA sig sjii.1~ och sin bli?
(lct oj, nlir inim vct.
varför nian Man skall vara blind tör att Bnnu ha nAgra giirning!
jckc kl01iI; iitt utslnnga in; oLnga ar fkwtjig och vad man vill uppng di.r- illiisioner om det förir8flliga i vhr nuvarande eainhhlledsnirig.
Det.
tir ju icke tillfredsstal- ord, n; ir IijOrnan arbetar trögt.
Tyst- iiicd.
Tystnaden giver då trygghet och lsnde pA nligon enda piinkt.
Den moraliska naclcn lir c15 lians borg, so111 Iiau skall tillfreclsstiillelse.
Den ger tid a t t ' finna niviin kan ingenstädes uppehallae för den till- låta dc andra löpa till stoimrns mot, on] ratta ordet pil r a t t a stallet.
Den ger spetsade konkurrensens skull.
Tigga, Iiina, kraft å t ens egna nerver och därmed epekulera, förfaleka, det ar för maeeor av de vilja.
manniskor, den enda utyagen i den feber- Det a r krnftföröciande a t t sanitala Förrniiga att oclrsii akta på andras aktiga ingeaten att hAlla sig uppe.
Att vara och ju mindre givet och begransat iiin- behov.
bederlig, nyttig, lojal, karaktlrsfaet kan bli den net ar, desto större utgift $r det.
Vem (Ur boken om iVe r v h ii l s a av doktor elkra undergangen.
fisida Stdenho$.
har e j som ung prövat pk at.t g &amp; tiins- Prode Sadolin.)
q, - barnen slrola ha undervisning: Zi- det nahens tolk.
Jag vill talg för ilen ' dö- om, a t t firmans aktier stodo i 350 pro- iclre aven nödviindjgt, a t t (le skola Ila ve.
Jag vill tala.
01. cle srng till de cent och ISmnade enorm utdelning, och niat?
V ~ r o n i c f i ~, s5 slösa vi pH ' clein stora och om de svaga till de starka.
den samticliga uppnianingen a t t boj- kiinsliapcr, som dc iclre liuniin siniilta, - - Jag vill tolka massornas knot,] &lt;otta firmans tändstickor höll .pii att och plKga.
miliiga a v dciiz ti ' ll clöcls.
[leras klagan och inissnöje .- - jag förskaffa mrs Besant en stamning för Stackars vii rni.ös (z mii 11nis1rob; irq vi vill vara folkets röst. "
T tidningen siniicleslzriveri.
Det blev enudlertid in- Iröra acnz i sKoii ?n och befallii, deni uti; f i:amdrogs i m n l taten.
a v en i i n d e r s ö l ~ genting av, utan firman fimn clet be- lisa, och ?leras me ' clliclsaiiiinn, tt~illifiil- ning, ' som den föranstaltat angaencle 1rvEinna.re tt hiimnu sig på flickorna.
Ni ?igi.i~ dagar scntirc överrasliades la, bilclifir fdigar oss, varfiir vi p; .-: 1ct iindei * htalda.
fnluiks- och h c.iriiar-, liiggn dc111 (fcnnn I~esyniiorlign nyil IIC t c t, sii,i.sliil t Ii viiiiiorniis.
o d i stor iiirs 13cs; i.nl; av ittt finn:^ g; ~taii utanför.
pliiga och fiirni ?irk; ~ ~ C I * ~ liv S ni ctt i 1 1 s; 1 1 1 1; vii (: l; t; (.
i * cilogLirclson sin I) ost; ri.c1 fiilll~itckatl ity tiindsticksfii- tIirir ' lst,ii !k~Ei11) 1~:i1i~i1~1) ~t; (&gt;1 * ~1&lt;0~ni~~ ri-ytt kvril.
V; ~i-Eiji.- 1zn.n iii iclcc K.1; i oss röt * I~rilisfliclco~ *, sonii begiirde a t t fR triiffti vara i frctl?
frAg; ~ dc .iGr~imtlc,; illv; ii.- i.rhcts- oc ?i l ö ~ ~ ~ \ ~ i l l l Som i ~ i * ett.
ty- Annie Rcsant .. samnia sinii ansilitm.
J a, i siin11 ing, piskt fall l~ci.
; il,ti.~r nirs R c s m t o111 c11 ' IXon berli.ttiw s,jilv li5roin: " Xu de- s ~ ~ r putation p &amp; tre flickor Iiom in och be- .- varför iclic, niir f ö r dcssii.
iniirtywr 16 Ars fliclca, so111 15 i t ~ l i o i ~ l bete f r h s111 mkvnrtcr.cn s 1 1 1 1 t Iinr bjiu~clc 4 sl~illings i vcc1zn.n ocli boclclc i.R.ttade sin Iiistorja,: de hade blivit an- 1) nra f oimler, liicn it:lze bröd. "
ios cn syster, soiii n.i.l) et.acle fiir siwiina inodnde a t t underteelma e t t intyg, a t t Dct fanns knappast en p3 dagord- iimix och tjiini~cle " stora peng:ii., iind; ~ de I&gt;eliandlndes viil och voro nöjda., och ningen stAendc fragii.
cliii.
icltc mrs; il1 S och 9 sliillings i,vecka.n ".
2 att; niina uppgifter voro osanns.
men Bestint och hennes viinner ingrcpo till 511. i \ reclcan gick St till hyran.
och de Tragrade.
: ' Ni n p p t ~ i i d e r till för- sliycl??
för de fattiga och förtryckta, iliclians focla.
var te, smör och briii?
till svar för OSS ' ', sade rn- a v dem: " och or11 blanc1 &amp; ssa vänner n ~ f i s i i i d d t kultost och detsniniix~ till middag.
vi ville icke IHii-ini~ er i sticlret .. " En.
ngmnas I-Terbert Biirrows ocli W. T.
\ led sti %lnndt!
ögon bcrxttailc ' bon, a t t Eljckn?
ill lie ii troddes n r a deras le-.
Steacl: Dcrns sprilirör rnr wcliotid-: n gang i ~nhxtcle~i bick liori till ett &amp; we, l~otacles incd arsked?
lnen hon ningen " Thc Linlr " (Fii~lili-~n) i:itgivttn stiille, diii: " i-naii f a r cn stnr i~ortion stod fiist.
Niistii, dag avskedndes l i m av mrs Resiint siinit ivr Stcarl.
och ' yi1i.s l&lt;; ifYc incd smör ocli bröt1 och sylt och av n8gon obetydlig anledning: och alla program antydes i dessa orcl: " Fol- ~n; ir~nelacl ".
Offeritliggöranclet av SA- till e t t antal av 1,400 - nedlade ket ar tystnaden.
Jag vill vara tyst- iana uppgifter, åtföl j t a v mecldelande d &amp; arbetet och en skaraa drog i vag till -. '
I t,.
i
Varför jag blev socialdemokrat.
Protokollsböcker ............: Kr.
1: - Stadgar ........... pr 100 st.
Kr.
3: - Matriklar .........:.
............. s 2: 50 Medlemskort ... D B D s 2: - Den danska socialdemokratiska ung-.
domens organ DE ' remadB har föranstaltat Kassaböcker ..................... D I.: 50 Vad en dansk priist har att saga.
l ' en eriqucte om, Varför jag blev social- demolrrat~, och bland andra, som uttalat sig, iir ocksb kyrkoherde P. Dahl, den ende danske priist, som anelutit sig till socialdemokratin.
Han skriver: Ilet drag hos det nuvarande samhället, eom mitt öga snrskilt fiist eig vid, ar den kon~tlnde olikhet, som finnes inel- lan människorna.
Den %r orsaken till en mingfald av deras lidanden, olyckor och bekymmer och hindrar en sund och harmonisk utveckling av livets krafter.
Denna konstlade olikhet framkallar i samhallet en ständig kamp av alla .mot .alla i mer eller mindre brutala former; av broderskap finns det si gott fiom intet varken mellan individerna eller mellan nationerna.
Jag ar ~ocialdemokrat, diirför att social- demokratin har satt som sitt m i l att fb bort alla dessa koiistlade skiljeväggar mellan människorna och darmed de olyckor och band, som hindra iniinni- skorna att utveckla sina krafter och an- lag allsidigt och harmoniskt.
Jag ar social ' demokrat, därför att socialdemo- ' kratin i stallet för allas kamp mot.
alla, den privata kapitalismens princip, siitter allas samverkan i arbetets och fredens tjänst; endast därigenom kan broder- ekrxpet mellan individerna och nationerna förverkligas.
Jag har i mitt personliga liv användning för ett samhallsideal, ja, jag kan icke undvara det, och det synes mig, att det socialistiska ar det högsta och renaste, som i var tid finnes.
Jag ar ~ocialdemokrat, därför att det förefaller mig, att det medel, som social- l Broschyrer: Arbetskvinnorna och socialismen.
Av ~ri.cd &amp; Ström.
Pris 10 öre.
Kvinnor, skaffen Eder bildningens och sammanslutningens mak t.
Av Frcdrik St ' 1 ' 0172 (Grati~broschyr).
Morgonbris.
Pris 10 öre.
20 proc.
Iamnas d 10-öies broschyrer och A ~Morgonbrisn. '
Verkställande utskottet.
Adr.
: Fr % Rtitlz Gustafson, 15ayagatan 19, I V, ö. g., Stockholm.
demokratin anviear för att n3 sitt xnhl, niimligen att arbetets avkastning bör tillfalla den, som arbetar, b3r sanningens enkla och klara prägel.
Hiir jag blivit socialdemokrat?
, Jag vet knappt sjalv hur.
Den socialderno- kratiska samhfillsuppfattxiing, som bildat sig för mig, har vuxit upp di sm !i,nitigorn.
Det har varit tider och handelaer, som paverkat mig starkt i socialdemokratisk riktning; det har i andra ögonblick varit saker, som verkat mobatt; men just diirför att uppfattningen vuxit under brytningar tror jag, att den har vuxit sig stark och sund.
DA den var mogen, behövdes diirför ock &amp; blott en ringa anledning för mig att bekänna mig till den, och nu iir detta sil naturligt, att jag ej .alls kan tanka mig det annor- lunda.
Ett vet jag: jag hade aldrig blivit socialdemokrat, om jag ej begagnat mina ögon och tankar.
.Darför.
ar dec mitt rad: Se och tank l mg Passa dirför p i och köp av mitt i~ineliggande lager, som ännu siljcs till föl- jande liga priscr: Fin Lavadosblandning ........................ 1.15 Extra 1:ma Guatemala, fin-fin smak ....... 1.20 Extra 1:ma Ljue Java, mild och god ... 1.25 Extra Im bli lava, synnerligt omlyckt ......... 1.28 Utsökt Javablandning (flera goda sorter) 1.30 Extra 1:ma Central Amerik; Kaffe .................. 1.35 OBS.!
Akta Arabisk Plloccailandnin~ ............... 1.31 Java Liberia, högfinaiste livalit4 ............ 1.45 Förviixla ej mina Kaffesorter med dem som R V andra firmor u tbjudaa under samma namn.
Provenlig.vara ..
Redbar bshsndling.
Kaffet saiides till landsorten mot efterkrav.
eller förekottslikvid (minsta parti 10 kg.)
- Skynda rekv.
Vid köp a v 60 kg.
frarikt- fritt.
Prov av samtliga sorter mot äns.
av 20 öre i f~imarken.
Klipp ur annonsen!
D.
D - - mig f ö r a t t höra, vad de n u borcle gö- drag upphiivdes, ocli ba.tti:.e arbetslö- sanifiindets föranstaltande agde runi i ra.
Oiii vi nilponsin i vArt liv arbetat ner bctnlad-es. "
I-Iall of Science, deras statsunderstöd - Herbert Biirrows och jag - sk var S,?, bildades TSnclsticksarbeterslrc,r- p &amp; clen .griind, a t t mrs Besant m.
.fl.
det under cle följande l4 cle.g,zrn,z, och nas fackförening; vil.lren iimm 51.- den a.v l ä r a r n a voïo fritänkare.
vi lagade, a t t det blev liv i salien.
Vi s t i i r k a s t ~ Iwiimliga fackförening i Hösten 1888 blev mrs Besant med föra.nstdtaclc om insainling, och pen- England, och i miinga Ar tjiimtgjor- högsta röstetalet invald i skolriidet.
i gar började infly ta; vi registrcrarlc dc iiirs Resant soin selwterare, intills ett s v Lo.nclons distrikt, e n.
ara, so111 f 1i.clcornn f ör crli3lnnde a v strc j l a n - Iion p. ' i.
g.~.wiiil avir ancli-a göronif.1 iiiiiste n, ' i.gr,z ni.
förut vecierfzt.rits hennes van clerstöd; vi skrevo art il il; ^, satte liv i i~vsii g; ~ sig.
ocli ~izeclri.rbeta.re I-Ier$ert Biirro.ws.
Mitt iintlci: sitt s o c i d; ~ och politislm l; hil) l) iirnu, Iiöllo of ' fcntligi~ inötcii, fin- Arrs I3cs; ~nts i~i * betsföriiiiigi~ var oer- %ven tid; ~ t t liiird, och för allt riicktc l~eiines in- a t t fr; i.iiistiil l i ~ 5 %- i~rhctf!
fiii.in iiii:s BCS~LIJ.~ go mr IJri~clli~ugli gor i pnrlaiiicritct, rördc .iip~) i v; &amp; iigna sig ii,t c g m stntlici:.
IIon tog filo- tresse till.
Utom den ' \ rerltsaiiima del Irrctsar, dur akticli garc voro iiiccl lciii- s o f i ~ lcancliclntcsni~icn vid Loriclons hoii tog i arbetet i London, gjorde Iion mur, intill tlcss lleli~ landet &amp; terljöd uv iini~crsitct och fi.clc 1Rr; srecliploiiz rnecl otaliga resor till landsorten, höll före- l~anipen.
- - Vi ledcle cn dci~i.on- iitiiiiirlita.
betyg i S iimnen, trots cle clrag och talade pk follrmöten i dagens stration av fliclrorna till p,zi !laii.ients- liinclcr, soiii 1acl.e~ i vagen för Iien.nes friger: husct och fö~anstaltacle om ett lrors- stiiclier.
Silviil mrs 13esant som iniss (Forts.) förhör nied n i g r a a v deiii av parla- B.raillaugli nelracles tilltrii.de till före- liisningnrniz i 1) otanilc vid imiversite- nientsniec1leinin; xr.
tct, " jag p &amp; grund av inina syn.dcr l i m var sin faclors Flicliorila uppförcle sig iitniiisl~t, och Iion, ei~~.eda.n hö110 ihop och försvaradc sig tappert clotter ".
!fil1 clcn botaniska triiclgrlrden i ?le- och gliinsandc allt igcnoni.
- - Till sist samtyckte Londons Traclcs Council p w t ' s Pa1:1; fick hon heller icke kom- a t t tjiinstpöra soni sld.jedoiiiare, och ina, eiiieclaii f örest.iinclnilciis c g i ~ t dött- för MOeGONBRIS, din EGEN inan lycl \ ailcs lzoin ina t il) en tillfretls- r a r stiid.ci * il.de diir.
Försöl; gjordes I stiil landc övcri.cns1~01nmclsc.
Fliclwr- livcn a t t l~cröva de förl~ercd,zncle i m i - tidning!
na hteriingo till arbetet, böter och ELV- \ * crsitctslciirserna, soiii pR sekularist-, O '
C A RhCTEMS P-POF ?TEWSR.YGGE ' R / sc (\: \ ii g m m n l t v !~lki \ ndt for sitia tillvorkniiignr, rokoinmonderar ' e r F 6 ~ ~ o w p i ä c ~ n a ~ s hosta: ~i~g; 4~ - s h o m eyririerligen god t och mAltidsclricka och sor IiinehAller,.
i Ii: khet med svagdricka, endast 2 proc.
alkobo hvarför det afven E can rekommeiidc.rss nykteri~ter.
-- Äktenskapet och for f-iantningem, Föredrag av RItirtba Steinsvik, översatt frhi norskan av A. W. G.
Pris 10 öre ex. med 10 proc.
rabatt di minst 25 ex. rekvireras.
För mindre antal 15 are ex. Broschyrerna slndae portofritt men börz betalas i förskott i postanviening eller post fölskott (ej i frimiirhen).
Rekvisitioner san das till Fru Anna Gunn; o~sisom, Kommeiidöregntan 7 ITII, S~oclcholm.
Allm.
Telefon 79 83. k,, 6 0 69.
-- '.
m Aktiebolaget Huvudkontoret: ~ v d e h - k o n t o: r.
Klarabergsgatan 23.
Kommendörsgatan ag.
Barnhusgatan 16.
Depositions-Ranta Kapitalralin.-Ranta Av 18 k:s Av ' 20 k:s Av 23 k:s Grain - I guld kr.?!
[guld kr.
.
guld kr.
9: 9: 75 10: 50 12:,, p, ...... 4 13: 14: - 15:-a 16:25 i, S, ...... 5 17: 50 18:,,,, 6 19: 50 21: - 22: 75 21: 9,,, ...... 7 24: 50 26: 24:, t,, ...... 8 28: 27: - 29: 25 9,,, ...... 9 31: 50,,,, 10 32: 50 30: 35: 35: 75 33:,,,, 11 38: 50,,,, ...... 12 36: 39: - 42: - Riiigar p i dessa vikter finnas stlndigt i lager.
På andra vikter eller enligt insänt prov levereras ringar på en tid av IiÖgst t v i dagar.
H ö g k u l l r i ~ fason kan e j tillverkas pb 1Bgre vigt Bn 6 2 7 gram.
All bokstavs- och datum- gravering i ringarna utföres gratis.
Ringens vigt} ' 5 proc ......: I - - ...... - - - ...... - - -.
.s.
- - Va~dagarimgar - -.
av 20 karats guld utanpi och silver inuti, Atföljda av ga- rantisedel på 10 Ars IiAllbarhet i dagligt bruk för 5 kr.
Av briiiinförgylld gulinetall för 1: 50.
Duvringar av Lefrens i Filipstad fabrikat för 2 kr.
Guld, Silver, akta Stenar och Pärlor tagas i byte eller köpes kontant. '
Kassafack fr. kr.
5 pr ar.
C.
D. BZdkaO~6m, - K i ~ w a a sam.-dem.
kvinaoklubb $1 hAller ordinarie möten 1:sfa och 3:lZje m h d e gen varje minad i Folkets Hus ' liJa sal k: S,33 e. m.
Styrelsen.
GULDSPLIED, 56 Hornsg.
56.
19 B Upplandsg.
19 ' B.
Till landsorten ' mot postförskott.
m.
Aktiebolaget Statens garanti.
Motb~ckernr specialaffär för Gardiner och galla över hela .riket.
avpassade Mattor.
.
Fickspatbössor tillhandah,ålfas.
Stureplan 2.
---- Stockholm.
Beställda Ateljé Oustin, Fotografi- &amp; Förstoringsateljé Drottninggatan 93.
Rgdmansgatan 61, Allm.
telef.
230 83 REKOMMENDERAS.
~orstklasslgt arbete.
hioderata pris.
.
.
.
I.
~~appaQOg Bestallningav utföras J o d och billigt!
VESTERBERG, Mm.
Tel ERIC 242 40 Hantverkaregatan 40 ' ' 39 STOCKHOLM.
Hornsgatan 39 Föreningar och korporationer erhalla rabatt.
20133.
- i HuehBlls-liinpbrbd ......... om 1 kilo till 47 öre Miiltat vetebröd ............ D 1 d:o r 53.
D Bliiitat siktbröd ............. s 1 d:o. 46 B E Preussiskt bröd ............ B l d:o 43 a n 2 Dliiltat Civislimpa ......... r 1 d:o 44 Ragbröd.
(ankarstock) -.
.
.
.
~ 2 d:o 50 3 Bestiiilningar emottagas i alla brödförsäljningsmagasiner. '
.
.
, Riks Dp.Zk8eer och 6985 Hushblilsbr6d efter vigt.
e ' utan förhöjda priser Stort sortiment B.
Gods varor, moderata prider.
Fördel- ~ktiga betalningsvillkor.
Human t b.- nötande.
Välgjort arbete.
A.
S. WAHLBERG, Tunnelgatan 17, 1, Stockholm.
.
.
.
.
J s 3 = ~urulunds sot.-dem.
kvinnoklubb ca L ?J~ g j ~ ~ = ~ ~ vhliller ~ sina J ord.
~ möten n ~ och 3:dje w ~ ~ isdagen i m h a d e n i godtemplarsnlen ' 1:sta - - Kiingl.
Horleveran tör.
.N0~~r2rn~uZ#gutnn 27.: l. l12 S e. m. Styretse~z.
Halsöngbc~irgs sot.-dem.
kvänno-: Dulkb avhAller iiiöte kstn och 3.
@ e ridnda- en i mfrnaden i Folkets Hus ' F-sal kl. S e. m.
- rekommenderas som .tt, O,, D el P lk; a&amp;essEca.fIIed PIantage-Kaffebrlaaeniet9 Humlegirdsg.
20, Sthlm.
Riksi, 3663.
Allme 54 41.
Stockholms Tjänarinneförening vbdller möte varje toredag kl; SJ30 e. m.
... kalen Tunnelgatan 14,.
2.
tr. a.
.
P
