# ID: svediakorp-per2337
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,235
# sentences: 1,326
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F O R DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkstallande Utskott. '
Stockliolin 191 0.
A.-B.
Arbetames Trvckcri - N:r - 1 Januari För redaktlonen:, Prenumwat [onspris: l, l: 20 pr helt Ar, 60 öre pr halvt och 30 8re pr qilrdedels ar.
L8snummer 10 öre.
AXEL DANIELSSON.
RUTH GUSTAFSON.
Hagagatan 18, IV.
ö. g.
STOCKHOLM.
FREDRIK STERKY.
I.
Annonser a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
För expeditionen: Elin Lindhy, Tunnelgatan 1 B.
I.
Stockholm. '
' '.
19.70.
Tio ar ha redan f&amp;tf sedan den svenska socialdedemokratien förlorade ett par av siim mest talan&amp;fulla barrer- förare.
Axel Danielsson och Fredrik S t e r k y.
Ruitt om i landet .ha vara.
kamrater jivat deras minne med vemod och tacksamhet.
Visar ej detta att soiialdemo; hratin i trots av motstdndarnas obl {catoriska f ö~säkringar om motsatsen, a M d doch hyllar och u@fiskattav den stora begdvningen.
den vika idimärtniskan, initiativtagauegt, som, just pd grund av sin natuv blir Maren och viigbrytaretz?
Socialdemokvatien är massornas parti, men sin tacksamhet !il1 de stora aitdqriza, de rna scdart ha yt,dtt ur arbetnrrzas egna (ed eller drivits av rattfardighefsk2~tgtavz frdn " den an&amp;a sidanu över * t oss, skaU den aIdiZ ' ' d.
.
.
.
tvcka att lägga i dagge.
Med denna erinran viZZ även Morgonbris iKFtamma i minneshyllnirzgen åt dcm.
som trtan Stora laier i tuuga och brydsamma tider slölo sig ti ((och fdvde atr arbetets kampande / &amp; r!
V ä r bäsfa kyl (ni~g f i l l deras.
minne, är f a ~ ~ y a outfrötflig d Ramp för socialismen, för ' de idflal, .sbin ävm.
.
.
värmde och manade dessa väva b a d ~ f o r a r e tili strid.
.
.
.
.
G., .. r.
.
Det gamla och det nya.
h e r har ett &amp; r föl-swmnit, ' dter kommit 7tur ett nytt; Tiden alltjiimt fort lort~unnit,.
: - &amp; - en alltid skyndscimt flytt.
.
.
1909 Iiiir varit ett; a r ii,v stora up1 1- ofringapr för arbetfirelrlassen,inen iive; n nicd goch Iiirdoinai.
och reella vinstei Dcii oerhört bittra lrariip viw f a c k f o ~ eii.ingsrörelse tvingades in uti av loc b .koiitadc nrbetsgivarc liar nier $11 nå.
goiisiii visat, vad var lrlass kan förini i a t t genomlcaiiipa och lida för.
Al l i dc ~ l~orgiirc, soin i glatt ' övcrinoc 1 I a t * i i,; (I i i i I i b sig fil, 1111, t !fi,i !~~ li~.ko111,~ !11 ocl ' I ~ ~ I * S I ' I d b, i k f b ~ j t i j (1 1 1 1 f ~ VW,) j ~ ~ I ~ P I IIII Y, 111 ' ~) ~1~11 t p ~ ~ t w ~ l Idvi l i ~ d I:,.
.
, hi S ' i Hell dig hr, du nya, unga, var viilkommen med allt gott!
.
Hell dig!
Hell dig!
Glatt ni sjunga.
3iI " lnn ' du ock vårt.
kelt.
förstått.? '
' I ~ !dl~ / fll. '
' l, l l l l l I S l l l ' ~ l t t l l ~ l l l / 11111~11.$ I W l g l ~ ~ v u ~ l I ' s ~ cliiclrisf, clrlii (: il; .I !iit * Jri * o~sriutlc!
cxcriipc ' I 11.i; i i t: irbcf.iirelrlri.s~; en sthr .lika starli r ' Lindra nöden bland oss a&amp;, soiii förr och d0rtill ager erfarenlietei 3eZa rättvist at din sl; att!, a \ - f i x t s stora strid soiii obestriclligl t, Goda år, vi se ' n dig Icalla.
1cnn:iia rliknas soin vinst, och villra bl: 1 Alla kvinnoklubbar böra tillhöra aar @ u, grdtlad blir och matt.
till stor nytta i fortsatt 1ea111p mot lza-.
.
d let socialdemokratiska arbetarpartiet.
pit a 1 ' isiiien.
I Iantlcts politislza, liv h a r oclcsi ' ~, ar.
- c l e klubbar, som ännu icke äro med Glatt vi npa eret hulsa, 1) eta.rerörelsen Iiaft a t t lciiii~pa iiiot en l bora snarast upptaga till be- lur wälkom~tzen till ditt fat!
- oerhörd reaktion, vilken kunnat lieni- i Nya &amp; r, skall d u oss frulsa.
föra s; PLclana triiiiiifer som högerns röst- - h iandling fragan om anslutning till sina $ i ~ i 9 2 sorg och öd och svatt.
.
?
rii t tsf örslag och Staafflagarnas ' sank- Hulda Henricson.
, tioncring?
som de mest ' markanta.
Det.
r ' espektivla platsers arbetarkommuner.
- onlitat visa dct tydliga tenclenser till a t t v; Pi.rt parti allt iiier arbetar sig frniii till den stiillning i politiken dct idistc Iia soiii givcn tolk ocli iii. %lsin:.m fiir dcii storii.
inassaii, för det a r 1.1 c-.
.
t s n d e follrcts olika lrrnv pil.
sarnliiil- let.
Dct iir iclrc a t t förvsna sig över, oin inccl kan ni:bctarcldi~ssen iiiccl iiclt an-.
3910 blir helt salcert e t t %r; d i i i r b e - R ~rl) etq,relzlii.sseiis kvinnor 1talisl.re i iin nan.
efrelct ii.n Iiittills d.cltaga i valcn.
t; ii * cklassen iiied största i i p p m ~ r l ~ s a ~ i 1. n iögre - grad ii.n d e s s niiin salrna lziinïle- Lariclstiiigcn iiro; i nst k o iii in ii n a- Iict fAr följa dc lnsgstiftnndes mhetc.
(- i loiii oiii l.
) etydilsen a v landstiiigcn och l; L fö.i:saii~il i ng; 1,1~, soiri.
fil.
~Ili.nslioii~iiiii- li ' örsölr a t t ined 1cln.sslagar " slryd~lii~ " il.
Il ts:~ nndcralzatta vik ten a v del tagaiiclc ncti lin iiatt iitii.ttir cn jikngd geiiicn- ai.htsgivarnas intressen kan man 1 valen till clessa.
Ty visserligen liar s:tiiiiiia nng; .elligciilietei.
.
.
Dctt-a bör viinta i motionsfloden.
vid Arets riks- l, nnclslrapet och Iiiiraclet som geiiicn- ili5.gkoiniiias, för a t t .ej iitesliitaiicle clag, ocli niecl lrännedom orii ' liberalis- S niiihet liavd redan f r å n uråldrig forn- fiista intresset vid cleras s t a t s p o 1.i- mens " arbeta.revanligliet ", a r det tyd- t id, inen den relativt unga industriar- t i s k n uppgift, niimligen a t t välja le- ligt a t t h a r f å vårt partis man en s &amp; b betareklassen i. vårt land h a r ingen- darnoter till.
första lcaminaren jiiiiite de 11; Pircl kamp mot höger och arbetnreha- t ing, soiii anknyter den till clessa histo- stiider niecl över ' /,,, - del a v .rikets taare: a t t cle mer a n aldrig förr behöva I * islca traditioner.
Den h a r a,lltiG salr- follriiiiingcl, vilka sta iitoin landstingen,] rinna klassens styrk; % balrom sig i ar- r iat clet ni.eclborgerliga inflytande, ' so111 och clKr stitclsf ullmli,ktjge viil ja, första- betet.
J iamte inoclersniilet ä r den " ?licnil.ig- li; lniiiiarl.ecla.niötcr.
S5 h a vi som a,rhetarelrl.ass en given.
.
1. ictsfulla navelstriing ", villren hind er Den pol.itislr,z tippgiften iinr iitoiiior- slzylclighet a t t följa inecl riksclagsar- - f iollrklasserna vicl sitt lands förfiutna.
clentligt viktig.
Visscrli&amp;m torde en betet, betriiffande de frc~gor, som 1to.m- I) en 5,000-grncligas rnc ' ~1sniiin 11n 1iel.t frisinnad iiia; joriI; ct .i.
fijrstii.
I &lt; i ~ i ~ l l i l i i r ~ ~ ~ ina upp nied aiileclnirig iv yrkesfare- e inlrelt mcd ber5tt ~ii.od.
opererat bort t c xig soiii.
en iitopi, di att.
i 1 ii, g f r i- d let, soin s ' lriille vara foster1; mclslciins- g o r l~oiiiiiic.r nog reic.l~tioi~en komini tténs 11etiinlran.de.
iitt Ilingc Diixtill Icomma de stundande kom- 1, ans förutsiittning: riitten f ö r arbeta- Iiiii-inn siiga iic; j. c1A ena 1cuininrii.oiis munala valen, d å det va.ljes efter clen ' r en och arl~cterskan a t t s a i m i m med iXvs1a.g I~dci: till ctt förslitgs föïlii~stan- nya författningen och.
till villta val ar- S ina 1rlits;; sltamrii.ter och i föi:Ii~i.llfi,nclc dc.
; IoIcii .inte cns i dyl.il; n ii.i-cnclen kim hetarclzlassen, och den:na gAng f r i m s t t il1 dess stcnrlcl: och bc !t,yclklse, utan allii, (h i g; ~.iiilt~.
I X; ~ lit i 011ii.rii.
ii.ndnii p5 liiug- v i r a lrvinnor, rnf~ste intensivt och a nclrri, inr; lrriinlzn ingnr, clcl.tnga i sitt ~ 1 ~ 1 h 1 ~ s sig ~ i ~ sin i ~ gii.triIii.
~ I ~ I I I S dA, en cnergislct arheta för a t t vi må vinna 1; m d s ledning, föra in sina blista iiiiils- vli.sii,nde] iii nciri tct stigcia upp inoiii dess n iiin i clcs:~ institiitioncr och diir~~iecl egen Iiclgnclc siil.
: i n. ii s l, z g s f r A- segrar överallt i landet.
Men lrunna vi kvinnor egentligen El.
d a ansvaret f ö r nationens öden.
Och g o r cliireiiiot Iiii.l * in.ijJlig1leten iitt f i uträtta +got i detta a.rbetets 8r,swm s edan uppröres överklassen över a t t ar- in nkgra.
tiotal viinsterin511 e h iiigcket b ctarna %ro " fosterlnndslösa "!
hörjat?
stor betydelse för inre polit.ilr.
S&amp;- Emellertid liar n u den nya röstriit-: Iran avgöros niiiiiligeu gcnoiii g e-, Ja, fortsätta vi vAr uppgift, som vi t m åtslci1:ligt förandrat situationen.
n i e i i s a 112 v o t e r i n g. Ocli i dessa fyllde den i Iockoiitens ' och storstrej- c kens in&amp;nacler.
h a r vår lelass intet a t t C) en j40-gr~.diga slralaii ger prt e t t helt har första Iraiiimaren 1iA.llit ihop soiii fi:ulrta, a v reaktionen.
På det bladet 8 ' n n ~ t satt iin den 100-gracljga och i t t block, varc sig d i t gallt a t t ölin ' i nrbetarerörelsehs historia, som för- 5, 000-grndiga plats f ö r unclerlrlassen i ins1; i gen till Imiigliglieten, ' iuil.itnris- t d j c r om året 1909, h a r a r h e t,?, r e- d e lzoinmunala institut; ionerna, siirs1ril.t iien, kyi~ltan ellcr clet \ ' iritft$g:t om] &lt; v i n n a n i vhrt land p r ä g l a t sin s (m !de proportionella valen ge rcpre- W. Iiindra iin~1; i.g till.
i * c:fi~i * iiicr.
Och sc mtation aven å t ininoriteterna.
Diil:- iied 1i; jRIp mr 1iögc:riiiiii.oritctci~ i andril.
storartade insats i g u l d s k r i f t. '
. '
.
8 L l I Kvinnorna och landstingsvalen.
,, n 8 ..,.
I,
d~11 öcgI ?il.t, 0Ihl iiii!
(vii,r,ju nr.
Viii: 190 ' 7 yoro siriiit; ligi~ lit 1) lot G iiiigra fii röster.
Uiicicr 10-i ' ~,rs gifter Il 1 % 11ii1,j.
lir.
(wligt Sv.
oj1 pcr.iodcii 1S!
) 4-1903 liar först; ^ Iraiii st~tistili), cliir~rv 69 ~ I: O C.
gingo til iiii~rcii i geiiiensaiiiiiia votcringirr ge Iiiilso-, sjiilr- oklr ' fattigvCirc1.
noindrivit i1iiri-l 40 i i i i l j.
k r " Alorgonbrjs " liisilriniioï Iia iiiHliiind e m o t n n d r n k i l i i i i i i a r e n s v i 1 p &amp; sina debetsedlar funnit en post j H, ocli det iiicstn diiri~v iir iiiilitiiran " Personlig avgift till sji.ilrvhlen: 5 (sliig.
lS99 drev t. o. iii.
Iraiuiiiaren öre p r iiian ocli 25 öre pr kvinna ".
Dei ~ C i i i C i i S i i.
i i i votering iiicd n i g r a f; g i r till lanclstingen.
Dlcn dcssiitoiii I i i ' röstcr igciioiii över 13 iiiilj.
till pan lnndstirigcn iiven en vid b c s k a t t siirfiwtyy, soiii regcringcii i c k e be n i 11 g s r ii t t pi.
bevillningslirona (r;; rt!
Dcii liiii; tiigitq i iinsprHlc.
högst olika b 1ufö.r tlcssa plock lir dcti rika st~iii f r h i 1.5 iirc pr bcv.illaingskrona i Ore l - kr.
l: 42 i Viistcr Iiiigeii bör i~iii.liiindu veiii soiii lielst in r o n O sc a t t blott nigrii, röster i förstik Iiairi bottens liin, alltsk p &amp; 1.,000 1rr:s be niareii soiii förstiirkning till den antlri skattad in1coii:ist kr.
l 4: 20 1anclsl; ings i votcringarnu Itan riidila vart foll.
skatt, plus sjulcv8rilsnvgif ten.
Detti f r h iiihgen iniljoii8clerliituing till ini visi~r franiförallt a t t lamlstingen Irun lititrisiii och reaktion och iiven för na drabba meclbbrgarnas börs högs, stiirka den Hygel, soiii driver fram re ltiinnbart och det iir redan cllirföi It lok t a t t arbetarc1rlassc:n iiiecl id foriiicr!
Liindstingens lc o iii in u n a l p o l i t i Iiraft tar vara, pi sitt inflytande cliir s l&lt; a uppgiftcï och befogenhet finna1 Söiiinigliet~ kan st5 OSS g a n s h dyr1 g indirelri iiitagna i " 1;.
i i i: ts niidigci, förorchin6 bide direkt i s l t i ~ t t e ~ i i ocli oiii I.; iiitlsting " av 3862, villrcti före gcnoiii c11 anniim ri,tivibiitlniiig av iriccl.
Ii I~LNSCII f innw fördel .. skrivcr a t t " i varjc liin skii,ll fiunas cti Icti ii 11; ~i * lytri.i * tr 1; liiclstirig) siiiiiiii.
; ~iisatt a v valds oiii biic dttig.
!L1ypislrt iii * ii.tt 3i.n i dag 1ii.nc ' ls ting ri.nsl5 pcilgri i * till; j; i,lct pi.
liistli * jv; i .. frfin liiiiols 1 i i t i ~ l ~ l) y och ~ d.
stlidor ".
I~:iiiilst.iiigc~ii L i l l l i o i i i i i i c: ~: d, 1, " ~5,ilslP l *, i i!
s.
s; i 1 I S S!
!
1 I (!Ih sii .. ~!
I i g ~ S.
k I I 1], F (!
(!il i i ~ l ~ I ~ ~!
~.
i i 1,iOli, i * ~ ~ i I ' l; i,li (~ ~ i IS- i,Ii () (!Ii I ~ d i i l oiil i ~ .l ' öta I~iiict ~, F (!
I I A C I I S I ~ I I ~ 1 I i W i ~ l l ~ ~!
~ ~ i !l *, i ~ vilkil (~ i l ilVM!
~ l ~!
dCl1 ~ i ~ ~ ~ l l l ~ tingcii.
i l i ~ vcimltii.
.fiiig; ii:l~:l.,~ (:; " i-t il (:; u8bcts- II; L liiisliiilli~iiigcn, jortlbriilccts och an.
lijsii,, licllrc ii11 ii-tt prciiiieri~ clcii~, S O I I I c1i.i.~ niiring; trs utvcclrling, ko ii ii ii unika^ jitgs den arbetslöse soiii en förbrytare, Niir vi nu idltscï, iiro pk det Irli~rii t ionsviiscnclcts bcforclraiiclc, Iiiilsov, ' ~,rd iiritlcrvisiiing: alliiiiin ordning ocli sii.
iiiecl vilzt,cn av a t t tlcltirga i lnnclstings- licrliet, iiiccl iiicra dylikt, s. % vitt dessa valen, d2 li~nclstingens riyl~gif ter, bhle angc.liigenlictcr tillhöra oficntlig niyn clcn politiska ocli dc lroiiiiiiuna.la, liv- ligt bcrörq, arbetii.
: relelassen o c li .i l i- diglicts iiiiibctsiitgii.rc1. "
(9 l ..) Ijnclcr dcssil oiiiri ' den.
Itan ju ctt k a h ö g g r i l d c l e s s k v i n n o r stort; ~ t i t i ~ viktiga l uppgif tcx inpassas s o iii i i i ii n, Iran det v; tr; i, berlittigat f ör socjcllcle~iio- G c~ioiii siirsltiltla författningar liar ock.
t t t beröra uts~ilctcrn; ~ Itratin vid clessa val.
Taga vi so111 sh ~iOLliigt~ landstiiigen en iiiiingd hu- iiianitetsatgiirder, sisoiiz a t t ordna döv- ?seiiipel Stockholiiis liin, finna vi, att stuiiiiiieunder \ risningen, sinnesslöa: dla inko ' iiisttagare nzed upp till vanartiga och sedligt försiiniiilade LO bevjllningslrronor, till 12-1,300 inlroinst på lsndsbyg- ba.rns yard, a t t bygga och underlic ' llla .tronors liinslasarett och sjiilrstugor m. m.
Ser len, utgöra 25,300 eller 8 4,8 iiian igenom vad landstingen besluta,?
r o c. av de koiniliiinalt iröstberatti- finner nian, a t t deras terlrsainhet krii- ~ a d e s antal och.
denna grupp har 5 0, 2 d e n lroiiiiiiunala \ .er icke iilinclre an ett 80-tal rubriker ?rot.
a v för a t t lriinna specificeras.
.
.Och nya * ö s t s t y r k a n, inedan de 4,500 Iia uppgifter tilllromma alltjiinit.
Som t. C9,8 proc.
av den Ironiiiiiinala röststyr- ex. a t t ordna arbetsförmedlingen, att im.
Oavsett (len lysande illustration liiii-tna anslag till nylrterlietsverksamhe- lessii siffror äro på den Linclinanslta ten, föreliisningar ocli bibliotek iii.
fl., %striittsreforniens premiering a v för- vilket hör till de nyare oinrkdena.
Vill iiögenheten, s &amp; iiiåste vi a n d i saga man ha en sumrnarisl~ inatare pk vad iss, a t t de iiiindre inkonzsttagarna landstingen uträttat, kan man möjligen il~iille kunna neclsiitta oinlrring halva anföra deras beraknade utgifter - andstinget - lat vara a t t dessa siffror vilka nog hlir och var nggot skilja sig !j äro fullt exakta - oin de vor0 eniga.
fran de falttislra - under de 43 å r de \ .len tyvärr iiihte vi medge, att, det funnits t. o; i n.
1908.
De 43,503 kr.
log inte finnes, stora utsilrter a t t f å landstingen 1863 anslogo till s j ukv&amp;rcl necl oss lantfollret.
Nu inse vi lran.sl&lt;e ~ e r l r u clA iiiycket obetydliga vid jiiii- rikten av a t t e j försiiniina agitationen föreisc inecl c k 4 % milj., soin mslogos I &amp; lanclsbygclen!
M &amp; clen börjas pii J008 o. s. V. I allt 1ia.r till sjiikvård ~llvar!
clessa &amp; r anslagits 53 y2 inilj., till upp- Mecl siikerliet ' kan socjaldemokra- fostringsanstalter för blinda,.
dövstum- ien riilrna med ni i n o r i t e t e r i alla nia, idioter o. d. nara 13 milj., till folk- anclstingen, blott arbetarna möta upp högskolor, skollärareutbildning, små- rid valen, som.
hållas på kommunal- och hantverksskolor o. d. över 10 inilj., tainman i m a r. s på landsbygden och till järnvägar 4 1 / 2 milj., lanclsvägar a erna.
senare hälften av maj i st " d 3 / n i 1 till lantbrukets höjande V a l b a r ä r varje inon1 l ä n e t - över 8 milj., till - skyttevasendet Jltså e j valkretsen - bosatt m a n, 308,538 kr.
o. s. v. Detta ar långt ifrån om uppfyller kraven pk lrommunal föraktliga summor.
Och d.e vaxa för ~albarhet.
Landstingsnian har reseer-.
I i i l l l l l l l i l l e ~ l l 11iil ' 1,ig; i.tl pci:son,; i. l l t s; i ii.
\ * ' c.
n Is.
y .i n- n a. Gclioiii gift 1cvi:nii:is riitt; .till egcn tl.el~etsc (.
' lol, s5 sn; i.rt hon ' hilr inkoii~st, soiii til1sniiim; ins nictl iilti.nncvs.
u p p g h till, 5O lir,.
o1:iiver dct I) cvill.ningsfria i ~ ~ d i ' i ~ g c (liigst t 450 .lir.
: ' .högst 658-+A iii *.
), Iiirr ii.ven fök d m gifta kvinnan I) cixtl:s iiiöj l iglict ii.tl; f i i ~ ci!
obntytll ig inltoiiist crliR1 Iii.
i-ijstriil:t, oin ' det oclc-.
.
s5 l~lotl.
blir cri riist., ICvinnornir görii, synncrligcn Itlolit: i.
aAt h ~ g a g n a ilcnna rlistrii tt.
; Och a t t ngitera hlmtl.
lc \ rinnligi~ och ... inpl.iga,.
Iiaiiirnter för livligt tlel.tu.gnnde, frani,- 1: ' örallt till.
v h n s I &gt; ~ ~ n (l s t i n g s i i ~ ~ ~ n n ~ ~ ~ i r i ~ l ~ ilii a l l a l a n d s t i n g c n ' i i r H r.
t I n.
n d n y v t i l J i 1, s: .villict iii * cnda gangen iiled niivar; inclc författning.
J i~rindire iin 1,200 liinclstiagsmiin &amp; ola s; " i:luncl; z utsos denna v h:.
Tv &amp; miiw ' skor " shapade:, efter gzrds belatcu.
- -.
Men uwdcrligi urrdd.
I. det syns nar dessa tv.d stalhs bredvid vnranlt:. '
', SE, tvd kindw röda.
.
, och hur 0g0n glöda.
' - ' S e kur nu nzurznen ler.
- Helt vacker den sig ter.
de12 mälz ' skobild h &amp;.
syla. '
.
.
.
..: Ock drakten fint utsiyn$,.
av spetsar rikt beprydd '; gör bilden mera sköw-.
. '
De~z al.rdra, sqmma kö^,.
.
hur olik ar e j hon.
::: l Ej hcnrzes kind är r&amp;,.
nej.
vit som på efi död.
- Ögonm, sfora, blå -.
.
: insjunkna bada två - och tankfuld bZz ' cken ar.
:., ...
.
.
Aldrig hon s y e s le.- De röda ka~tderna och dräkten vittne bdf aM h o ~ t är prolefar.
- En zctav de miirga.
.
.
.
. '
.
. '
',.
...
, Den ' vackrau rnärrtls; kair; .då,.
.
kallas hon avela så ?- Hon ' till dd släkte h ö r '.
.
.
.
som plurzdrar, och f o ~ s i ö r.
.
det sköna hur pd jord.
...
.
Hulda Henricsson.
MORGONBRIS Lagen om arbetare- skydd.
.
Prliesfarekoiiiiiiitténs betankande $1 iiii, efter n i r a.
5 ilrs arbete, fiirdigt och avliiilinades till regeringen dcn 31 de- cember sistlidna &amp; r.
Det ur iiiycket oiiifa.ttande (774 trycksidor) och före- slRr en betydande oiiiliiggning och ut- vidgning av arbetareskycldslagstift- ningen.
Det iir svikt a t t redan nu göra sig ett avgjort oiiid6n.i~ o m f orslagen, nien det synes oss vara bast att alla de ar- betare och arbeterskor, soiii i ett even- tuellt beslut av riksdagen, komnia at1 f5 gagn eller icke gagn av dessa för- slag, nu snarast upptaga koinmitténs bet iiiikande till jng8ende behandlingl och darefter saga sin mening.
Norgonbris torde ha anledning att återltoiilina i dessa frågor, och återgi- va vi nu i detta nuniiner den del av förslagen; soin särskilt bör påkalla ar- betarclrvinnornas stora intresse: Lag om hemindustriellt arbete.
, Koiiiiii.ittCn definierar Iioiiiiiidustricllt ' ar: be te aiicd " siidaiit ind.ustricllt arbete, s o ~ n förlaggare eller annan rrrbetsgivare för sin yrkesiiiässigt bedrivna näring uppdrager åt arbetare till utförande i arbetarens hem el- ler 5 annan plats, där d e t icke k a n, anses tilllromnia arbetsgivaren a t t vaka över a r - betets anordnande. "
Beträffande s i d a n t arbete föreslår kom- mittén en hel rad a v fullständigt nya be- stäimnelser, som skola avse a t t hiniira den fruktansvirila utsugning, varför hemarbe- tarna oftast atsättas.
Främst stadgas, a t t arbetsgivare skall föra sar.skilt register över de arbetare, som använ- das i hemint3ustriellt arbete.
Användes mel- lanman, skall noggranna upplysningar med- delas även om denne.
I register och förteck- ningar skola inträffade förändringar oför- dröjligen an teclcnas. '
' Varje .hemarbetare slrall vidare utrustas med .en l ö n e b .o k, var.i .arbetets: art och överen.skommelse rörande arbetslön och ar- betsmaterial, dag för utlamnande a v arbets- ' material,: dag för, det utförda arbetets %ter- liimnande, utbetalad arbetslön pamt ' avdrag ii arbetslön och anledningen därtill skola n o g g r a n t .anteclrnars.
I lönebok skall la- gen oin hemarbete införas.
Foranulär till 1ö- nebok faststallas a v yrkesinspektionens chef sniyndighet.
Arbetsgivare, som anlitar niellanman, skall med denne föra lönebolz.
Betriiffande shdana företag, i t vilka hem- industriellt arbete utföres för framställning av ensartade varor i ~ t ö r r \ myckenhet, ma konungen föreskriva, a t t p r i s l ii s tia, upp- tagande de inom företaget tillampade lägsta lönesatser för olika slag i v dylikt arbete, skall finnas anslagen &amp; för arbetarna till- gänglig plats.
.
Fall a v smittosam sjukdom i hem, adär s&amp;- dant arbetGe utföres, skols genast anmälas til; hiil.sovlirdsnamnd, som äger förbjuda ut- lämnande a v axbetsmaterial a v visst slag.
Register och löneböcker skola tillhandahal- las yrkesinspektör eller annan tillsyninga- myndighet.
li3,lsovrtr.ils- ocli ku~i~miinalnii~~iiidcr s kol: uppniiirksaiii~iiia,: itt 1iciii ' industricllt arbet icke i1töva.s pK sAdaiit, sii.tt., a t t d e t blir skncl ligt f ör rirbetnriias Ii %ls:i. och övervalca inln dcririgas ~aiiviiiidaiidc .iii.o.iii sádsiit orbcte.
Overtriidelse f ritii a,rl&gt;e !kagivarnas sidn: i7 lagen .straffas nie,d böter frlin 5 till 200 kr Me1iaiinia.n kan domas till saiiiinn, .ansvar Ilar iiL2gon veterligen Iiiiiinat lidsk appgif i register eller i Iöncbok, ä r straffet böto: frAn 50 till 600 kr.
Brott sk.ola '; talas .al allnian &amp; klagare vid p o l i s r1 o ni s t o 1.
Kv:innors industriella arbete.
Kvinna 1115 Licko anviindas till arbebe un der jord i stenbrott eller gruva.
E j Iielle: i i i 1 .ombord % däckat fartyg # med en netto dralttighet a v 80 registerton eller darutövei tiii lastning, stuvning eller lossning a v va ror, anviiiidas kvinna under 21 Ar. '
Kvinna, soni f ö t t barn, må icke använda!
till arbete i indiistriell verksamahet, som be drives i fabriksniiissig onifattning, runder dc fyra första vekkorna efter barnsbörden, dar est icke med lalzare ' betyg atyrlres, a t t hor utan .men f ö r s i g eller .barnet tidigare kar börja arbctct.
Kviiinn, soni sjiilv n.minnr s i t t barii cllci liar a t t skötR Iiiisliiill, bör b c r e d: ~ erforder, ~ lip lecliglic !t IiRrför.
Minderåxigas användande i arbete.
M.ed miiiderhig skall förstas den, soni äi under 18 Br.
Arbetsgivare slcall tillse, at1 iiiinderAriga arbetarw sysselsättning icke al s v den beslrairen.het, a t t det medför f a r a föl ~lycltsfall eller inverkar .menligt p &amp; dera3 hälsa eller ~lrroppsutveclrling a v e n ~ o m a t t s r.
betet e j m d f ö r våda i sedligt avseende .eller I h d r a r deitagande i 1r.onfirmationsundervis- uing, eller i sådan skol- eller yrkesundervis- iing, som helt eller delvis bekaostas a v staten !Iler kommunen.
M.inderårig f å r e j använIdas vid tillverk- ring ' av explosiv vara eller a t t sköta ångpan- la, kokare eller annat kärl under tryck.
E j ieller .ma minderhig und,er 16 $r användas rtt sköta n:iotor, hiss eller cirkelsag; a t t ren- göra eller .smörja i gång varande .maslcin, ' em-, axel- eller annan Yraftlediing, a t t på- agga remmar och linor vid i gång varande rraftsltiva, alit så vida icke yrkesinspektio- iens chefsmyndighet .i särskilda fall med@- iit undantag.
Win.der %rig f å r dock anvan- las aorn biträde vid ekötseln a v &amp; ngpannor, rolcare etc.
Minderårig under 15 Ar f a r icke användas, il1 arbete under jord.
Särslrilda bestämmelser om mi.ndcrrtr.igas rnvändande i Iiandel äro föreshgna.
Uti industriell verlrsi-~mlict, som bedrives fakhiirsmässig omfattning, slzdl en mindcr- ~ r i g ' h a fyllt 13 år.
Dock må minderårig, om fyllt 12 %r, sysselsättas vid arbete i fria uften, d i r,: irbetet a r l ä t t och e j regleras a v nelcanisk ~diiivlrraft, s &amp; ock med l ä t t arbete glashytta.
Yrkssinspektionen.~ cliefsmyn- ligh.et slrall utrarda bestam.melser om vad om skall förstås med l ä t t arbete.
Noggran- la bestämmelser om ninderirigas anvandan- le mellan kl. 18 e.
# m. och 6 f. .m.
liksom ocksa m deras skolundervisning äro föreslagna.
.
I h a n t v e r k Ifar, min.derarig anviindas, edanmhan fyllt 12 &amp; r, dock under iakttagan- .e a v ebstanimelserna ' för övrigt.
.
: C arbete, soin a v tekiiislr:~ gkii.1 miste fort- g5 dag och natt, Jtuii Ic.oiiiingeii niedge ytter- 1.i p r e iiiid:in tag fraii dc nlli~ %nna.
bestiiinmel- seriia .on1 niinder5rigs an~~ ' ~i1clande. '
f nncs iiiiiider&amp;r.igs anviiiilande i viss sys- selsöttiiiing iiiedföri synnerlig f a r a för olycl.
; sf.all eller vara synnerligcn anstriingan- do?
Iran Itonungen fiirbjud.a eller föreskriva airski1d.a villkor.
fijr hans ~nviiiirlande.
Kvinnlig yrkesinspektör.
.
.
Med den utstriickning a v skyddslagstift- nitigens oiiir5.de, som föreslagits, a r det icke ltingre möjligt fiir yrlcesinspelrtorerna, iiven oni dcras antal betyilligt ökades, a t t ensa-m- nia överv:ilza iagstiftningcns ' efterlevnad.
Darför liar lzom~mittbn föreshgit underord- nade krafter, soni slzol:~ ha viss i betiinlran- d e t sltildrn,de befogenhet och verksamhets- onirL2de.
.
Dock föresl8s ökning nn till 1.2, vilket frunih5lles vara ett ' min-iini- antal.
Va.r; je insplrtör förcslrts .skola ha en iixriist~nl; för iinderliittande av byriigöroink- len och iven för, inspektionsatbete p2 in- spcktiirens aiisvar.
1&lt;oiiimitth föreslår yr- lresiii:ripelitiircrnn,u u~i ?föraride.
p+ orflinarie st; i.t riicd - oi l~egyiiiir:l.~rc.
: liiri ': iv 6,000 kr.
och t m: " ~l.ilcrstillii.g s:mt rcscliostii; ~il ucli dag- tr:il&lt; t~:i.inciito efter trcc ' l; ic!
i1tl; issoii j rcrcrcglc- riientct.
Nii y r k e s9 n a p .e lr t r is ' s k i i l l ~ sirski ' lt iil ?lrinarlzsaiiini:i. d c kvinnliga arbetar-.
n:is förh&amp;llanclen, dock icke ikeil~ela.,råd och atiordn.ingay beträffande maskinella anord- ningar.
Hennes avlöning föreslås till 3,000 Irr., då, - ej särsluild fackiif,bil,dni ' ng s k ~ l l e krä- v2is.
.
.
.
Tillsvidare skiille ' t.illsiittas, 24 uiid.erinspclc- törer, vartill skiille kordras s.m.nis '.
lronipe- tens som a v meslriniister inom ~in; l.ustrien.
j.tmte maslrinlära.
.De sltulle.
äga speciell tra- ning i ångpanneprovningar .. ...
. '
.
öst ratts rör els ens^ års- möte ..
Måndagens .f örhandlingar.
Centralstyrelsen i ~i.ndsföreningen för 1tvirina:ns politiska röstrott saiiiiiianträdde p % nikndagcn den 10 jan.
1910 till hrsrnött?
i Jöiilröping.
Mötet, soin hölls i elementar-.
rlr.olnn för flickor, öppnaile?
kl. ' 10 f.
ni., d5 vice ordf örauden i Jönkopingsf öreeningen fröken Adele \ Vetterlind: hälsade de narva-.
?ande vällroaina till staden.
+iärpH öpp ' nacles nötet a v ceiitralstyrel.sens ordförande d:r Lydia ' Wnlilströsii, soin utt:ilndc siii gladje iver, a t t f l c r: ~ coiitr~:~lst~rslscuieillc~i~.~~iar iiii tid något föregHcnde tillfiille eller 75 i i i - itinnit sig vid mötet.
D:r TValilstr&amp;n med- lelacle vidare, a t t verltstiillande utskottet p &amp;. '
Iörfr8gnn hos r e p i n g e n s chef blivit under- - a t h t, a t t nligon regeringsproposition oiii. '
6striitt för 1rvinn.or iclic konmnie a t t frani- aggas under innevarande Ars riksdag.
Dar- !mot trodde han, a t t den bosldxde utred- iingen sliulle kunna bliva fiiraig.
a t t f r a m iiggas för riksdagen under .. innevarande tre- vsperiod.
Hiiipli företogs val av styrelse för inne- rarande &amp; r, varvid samtliga funktionärer.
rtervaldes.
a, '.
.
.
. '
I
MORGONBRIS - - p, 13esliit httades, a t t Landsföreningen skal.
1i; ï.lln cii cspcclitionslolr,zl i Stockholin ocl.
tliir: iiistiill:r cii: ~vlöiiad förest5ndarinua.
Mc dc1 till lolrnl iii.
iii.
slrullo: iiiskattas gonon: fri \.
: illign bidrag frhn do skilds föroningarna Vidnru besliihs en del Btgömndon för kraf tig agitation bbdo i iii- och utlandet, bl.
a om fortsättando a v f j o l h e t s artikelserie som ing5tt i e n del .landsortstidningar, sam1 a t t rörelselis organ " Dagny " en @ ng varjc niKnnd elza.11 inneh8lla en sammanfattning a ï hRndelserna inoni varldsrörelsun.
D,onna av.
delii~ing koinmor a t t rodigeras a v fröken El.
Icn Wester.
Tisdagens f orhandlingar inleddes a v fru Anna Wicksell,, som talado över ämnet:.
' Den internatio, Tal.
p &amp; n e l h röstr,2ttcns betydolm pekade inlednings&amp;, att rösträttsrö- relsen Gr internationell liksom alla d o r a rö, relser och framliöll, a t t de framsteg, en fr %ga gör i det ena landet, (rterverkar p &amp; samma fraga i det andra.
Nyttan i eumarbetet med den intcrnationclla föreningen vore .dels den, a t t ledarna i de olika länderna lära a v var, andra, dels, a t t d e länder, diir kongresserna hallas, f &amp; lrkrt för sig, a t t d e t iir en världs.
rorelse, som binaer samman kvinnorna 9 alla länder och icke nhgot lokalt hugskott.
I direkt saininanhang härmed dryftades friigan om inbjudande a v den internati.onel1a röstr~ttsalliansens .niedlemmar till kongrea i Stockholm 1911.
Det beslöts a t t en dylik.
inbjudan skulle utfärdas.
Kongressen skall förberedas a v en kommitté, bestiiende a v tre medlemmar a v verkstailande utskottet samt tro &amp; dra a v mötet valda personer, nämligen fru Frigga Cailberg, d:r Gulli Potrini .och fru Ellen Hagen.
At komindt; tén uppdrogs a t t närmare bestämma tiden för kongres.
sen.
Nötet # beslöt uttala en önskan, att lo.
kalförerringarna slnille garantera en sm.ma, niotsvarande en krona för varje .medlem, för Bestridande a v kongressens kostnader.
.
E t t förslag till kongressens miirke, som akall pasättas brev, förevisades och gillades.
Vidare beslöts, a t t F. K.
P.
R. skulle skaffa sig egna färger, f ö r s l a p 6 e g q t, v 9 t och gredelint.
.
E t t stadgekn.dnngeförslag, som gick ut pil a t t varje lans föreningar skulle sammanduta s1g till länsförbund, vilkas oriiförande sedan sltulle bilda, centralstyrelse,, förkastades.
".
DQreniot beslöt mötet uttala, a t t idreningar- na borde verka för bildanae a v länsför- bund.
En synnerligen livlig disk.ussion upp- röstrstts- stod rörande den position, föreningarna.
.borde intaga vid de kom- munala valen # med det faktum för ögonen, a t t denna fraga hade upptagits a v do blida vänsterpartierna, men avslagits a v högern.
Xfter debattens slut antog8 h i j a n d e resolu- tion: Cen trahtyrelsen uppmanar ' lrvinnorna a t t särskilt med hänsyn M1 första kamma- rens blivande .sammansattning livligt delta- ga shviil i förberedelserna till landstingsva- len soni i själva valen sanit därvid verka ' för a t t frhgan om .kvinnans politiska rösträtt vinner allmänt beaktande.
Sedan verkställande utskottet ' erhiillit i uppdrag a t t bestiim.ma, huruvida niista- ars- möte skall förl.agpas till 8tockh.olm eller Upp- sala, fran vilka platser inbjudan ingikt, av- s l ö t ~ mötets ~ förhandlingar.
.
.
- I Morgonbris 1910.
Morgonbris från och med detta n:r in i sin andra argang som den socialdemokratiska kvinnorö- relsens egen tidning.
Den har under det förflutna Aret sökt, s3 langt det varft möjligt och med sina begränsade resurser, att fylla sin uppgift och har Morgonbric sa till viga lyckats däruti, att den skaffat sig rnanga trofasta vännei och erkännande för sin redliga strävan.
Att ~ o r g o &amp; i s har en stor upp- gift att fylla bland arbetarklassens kvinnor a r självklart.
Vi kunna ej förvanta att den dagliga arbetar- pressen, som har rörelsens alla grenar.
och intressen att bevaka, I i alla betaljer kan ha ' tid och öra för vara fragor, och därför ar Mor- gonbris sasom agitations- och upp- lysningstidning nödvändig för kvin- norna. '
DA det därtill ar synnerligen nödvändigt att det politiska intres- set höjes hos de arbetande kvin- norna, SA att de bliva helt insatta i de stora samhallsfragorna, kom- mer tidningen att fortfarande och som hittills, sa långt det ' är möj- ligt, följa dessa, och tages främst hänsyn till de fragor, som beröra kvinnorna och deras intressen.
Morgonbris maste därför följa de olika partiorganen in i alla ar- betarhem, p &amp; alla verkstäder och fabriker dar kvinnor finnas, ty ge- nom sin egen tidning f &amp; kvinnorna kännedom om arbetarrörelsen, om den politiska och fackliga solida- riteten dch om den sociala fragan i sin helhet.
Morgonbris kan därför ocksa i &amp; anses som den bäsh, agitutio- ven bland kvinnorna, och borde helt naturligt alla ungdomsklubbar, tackföreningar, verdandiloger, kvin- nogillen och andra oganisationer inom arbetarerörelsen, som ha cvinnliga medlemmar, s e noga till, att Morgo~zb~; is äges och läses av alla.
o~ganiserade kvinnor;.
Mo~go~~bris utkommer e n gang i månaden och utsändes; till.
kom- missionärer och organisationer om- kring den 1:sta i varje, månad.
Prenumerationspriset ar l: 20 pr ar, 60 öre pr 1, ' år, 30 öreS.pr 1 ', ar, postarvode inberäknat.
prenume- L alla postkontor.
ration emottages i Lösnummerpris sasom förut, 10 öre pr exemplar, med 20 proc.
av- drag för organisationer och: kom- missionärer och redovisningsskyl- dighet en manad efter.
varje ' num- mers mottagande.
Organisationer äro ekonomiskt ansvariga for sina kommissions-, rer.
Alla Grev och meddelandenL-r&amp;, rande ~ o r g o ~ b r sandas is till fru Ruth Gustafson, adr.
Hagagatan 18, IV ö. g., ~tockholm., Rekvisitioner och redovisning.
.
sändes till fru Elin Lindley, Tun- nelgatan 1 B, I, Stockholm.
Morgoïzbris har haft glädjen.
att till medarbetare erhiilla de mest [ramstaende förmågor i de olika fragor Morgonbris behandlat, saval som Morgonbris kunnat visa, att inom arbetarklassen och prtikt det linnes manga kvinnor, som utveck- .at sig till att kunna föra ' det ' skri- vande ordet ' för agitations- och ~pplysningsarbetet bland i i &amp; klass- systrar.
Det skall ' bli Morgonbiis ' främsta ~ppgift att med sina Orutvarande nedarbetare och med de nya, som tomma och som vi söka .. upp, a Morgodwis ännu mer.
innehalls- =ik, gedigen och omväxlande och raledes bli en kar, välkommen gäst ios .alla arbetarkvinnor,,.
i alla ...
zrbetarhem.
.
.
: ' ': I ', Med pdrtihalsning: Soc.-Dem.
~vinnokon~ressens 1 v. utskott ..
'.
':.
.
;, ' Gynna Morgonbris ' annonsörer!
.
.
- MORGONBRIS 6 Kvinnor och religion.
v 1:1. minsta, ty iiro de nöjda, db f &amp; de, pt grund av de alltjsmt stegrade levnade I diakuesiopen om kvinnor och reli gion hade.
DS.
A., i sista numret al omkostn:iderna, allt mindre lön, och s &amp; i \ Sorgonbris ett inligg, som jag för mir Iiinda sjunka de allt djupare i slaveri.
del e j fullt knn gilla.
Hon siiger: ~ O r r nöd och elande.
Jag skidle kunna anföra ' mera, ty de jag genom min religion, som ger mil förnöjsamhetens glada.
anda, lär mil finns mycket oveclerhiiftigt i den nämnd: första, att jag bör arbeta just pd der uppeatseri, men jag vagar e j langre in plats, dar jag iir stiilld, att jag genorr kräkta p &amp; utrymmet.
Gunhild.
att dar utföra mitt arbete val, kan höjt.
- 7t.eln det arbebo ?nråde, inom vilket jag arbetar, s &amp; bidrager jag med mitt ar bete, hur oansenligt det i n m i ~ vara Med tillfredsställelse &amp; g jag att re mer till det helas utveckling och fram, åtekridande an den inännidra; som i ar ligionsfrfigaii iipptagi ts till diskussion betet endast ser slavgöra och som i tror D Morgon1.wis B.
Först vill jag d: \ ~iiga att jag inte km ph aridliga ninkter e n h e t ser slavisk g &amp; med pig, pht:llendet i Julia Striimi het.
B li ' örst: Vad nytta har jag av, att jat inledning, att arbetxrkvinnan .pilverka (höjer det arbetsomriide, vari jag arbe av religion och klerikalismm ofta söke tar?
Jo, jag riktar kapitalisten-arbets * hindra mannens aktiva deltagande i ar givaren, eom härigenom blir mäktigare betarförelsen.
Jag .tror detta i stort set i klasskampens förande, miktigare a t tillhör en.
ghngen tid, vilket kvinnorna!
underkuva niig ajiilv och min klaes stltndaktigliet i den nyss utkiimpade so SAlunda: i stiillet för ntt jag genorin mir cialn stricien uynes bevisa.
Jag utgir s: \ lecles fr811 den uppfatt flit höjer hela ' det arbetsomrRde, var.
jag ar engagerad;, bidrar jag blott at1 ningen, att arbetarkvinnan ej är religiör fylla kapitalistens pung till mitt egei av nigon övertygelse, utan fastmer al förfhg.
Låt.
oss .ej langre nöja oas mec gammal vana.
Ty vare sig man vi1 hoppet om att kapitalisten diirigenorr vara en sann krieten eller en Bann ateist ekall Iita förleda sig att betala oss mera måste en dylik åskådning grundas pi ty det visar sig dagligen att det ar blot1 ett studium, som vi arbetarkvinnor:.
arbetarnas i organisationen eamlade mak1 allmänhet saknat.
tillfälle till.
Vi fS.
gemensamt med deras kulturella nivå sAlunda Mila oss till vad det levandt som bestimmer .arbetarens lön och ickt livet lär oss, och det visar, att det äi kapitalistens inkomster eller goda hjärta den Ze,gaEiserade kristendomen som ver, Den arbetare däremot, P S O ~ i arbetel kat hämmande pA var frihetsrörelse.
Vj endast ser ett slavgöra och i tron på få noga skilja pA individuell och lega- andliga makter endast slaviskhet,, bi- liserad religion.
Deri individuella reli, drager till ' att lyfta kapitalete tunga ok gionen ar ju nAgot helt annat än den av proletariatets axlar, ty det ar pi religion man av lagen blivit tvingad be- grund av .att de fattiga och lidande all- känna sig till.
- tid av de ' styrande förrnatts till ödmjuk.
LAt oss då tala om den ' legaliserade het, och tålmodighet, som de latit för- kristendomen eller statskyrkan.
Alltså:.
leda sig till att hoppas p i hjtilp av and- Kvinnan och statskyrkan.
I allmän het liga makter i stallet för att helt och vill man gärna klandra arbetarkvinnan hållet lita på den egna kraften, som ju för att hon ar för mycket statskyrklig.
ar den ' enda härvidlag verkande.
Alla Det kan ju ha en viss befogenhet detta, nu gängse religioner ge tröst At de and- men ar det kvinnans eget Fel?
L %t osa ligt fattiga, m e n de ge icke bröd at n &amp; tanka pi %, vilken religiös uppfostran vi gon utom det höga presterskapet, som FA ii viira skolor, och ar det d &amp; s &amp; un- därför med religionens locktoner berövat ~ e r?
~ om t kvinnan med sina trängre.
de fattiga deras bröd.
- att de ejälva verksam hetsomrliden langre och ensidi- blott fAtt en liten del av rovet och pen- gare än mannen bibehiiller den AskAd; ning- och adelsaristokratien all t det i3v- ning hon under uppväxtåren f i t t in- riga beror e j p i dem, ty de ha nog präntad som den enda riktiga?
Jag tror gjort vad de kunnat % egna vagnar.
inte det gr ntlgra som helst religiösa Och varEör skulle jag lära mig först8 motiv som later arbetarkvinnan vid alla att jag bör arbeta just pk den plafs, dar; illfallen använda sig av den henne p&amp;- jag ar stiillcl?
Skulle jag e j kunna; vingade kyrkans tjänster.
Det ar dock passa bättre pA n5igon annan, i all uyn- ?j endast kvinnan, som i detta fall %r nerhet d % jag ju e,j varit i tillfälle att ?fterbliven; ty mannen anviinder sig i viilja min plate sjiilv, utan mdst taga nästan lika stor utsträckning av stats- den genom omständigheternas, d. v. s. r y r l p s tjiinster som kvinnan (kvinnan den fria konkurrensens och de glupska; ifter sig t. ex. inte eneam), och varför penningmannens makt?
S.
A. reso- ikall d &amp; .alitid bon beskyllas för efter- nerar väl som så, att bara man sköter divenhet, dA man ju kunde fordra att sig val, d. v. s. ö ~ e r mycket .guld i grot- nannen, siisom i allmänhet mera vid- tes kvarn, ja, d % är det ej FA noga med iynt även pli dett.a omrade, vore före- om man passar eller icke.
För min del; %ngare?
vill jag piistii att %nöjdan arbetare icke Vi ha pil vart partiprogram; rReli- bidraga till civilisationens höjande det $onen privets,ak B ..
Vi. '
bora d ' ockrtil ' I Ir~~poizglclippcwen: Dom silger a ' tt d et ä ' bäleo- vádligt med den här hemindustrin.
Nu har jag i 35 Ar ey~elat med hemindiistri, men inte mr jag kant att det varit ohalsoeaiut.
åta religionen vcra p&amp;atsak i dess dju- ?aste betydelse.
Men] %t oss frigöra osa: rån den skenreligion vi ha i statskyr- can.
Vi kunna ha ' respekt för andras .eligiösa tisikter, d i det ' verkligen ar SsiLtw, men uråldrige;.
bestiimmelser, iom vi blivit pitvingade och som ej Bro - innat än gamla förbldrade ' dogmer och ' iagner, ha ej nAgra ansprAk på respekt) ch tolerans.
Hur ekola.
vi da bli kvitt.
letts pilhang?
Ja, vi ha nog, bhde m@i och kvinnor, iyndat åtskilligt mot de.
möjligheter, som iiir statt oss till buds.
.
Det ar därför) A tiden a,tt vi nu börja reflektera över .. rad vi egentligen h a. ' för.
nytta av de jiirister statskyrkan, giver, ossi Arbe- arkvinnan kan kanske.
göra mera d b ridlag än hon vanligen.
tror.
Men föret c h friimet mQste vi ovillkorligen av- ikud.da oss: en hel del gulilla fördomar.
: ag har t.
.ex.
.in %nga &amp; Inger kommit i lispyt med präktiga partikamrater, som !J kunnat overtygas om att ett ' par man- iiskor kunna gifta sik utan .att en prast kall rabbla u p p.
en ceremoni, som de nte minnas tills.
hqn .sliit-at ens.
15 borde i stiil !et uppröras.
Gver., att den riktigaste handlingen, .i vArt liv skall tadfBstas genom en ' ceremoni., som vi: en t h k e pil i jälva säkerligen.
ej.
ha.
,.
.
.
. '
,,: a, m.
.
.
,.
.
.
MORGONBRIS - I -.
-- -.
-. '
.
7.
.
.
I '.
I ' vArn innersta tankar och .kanske av ner- Slut iii.
den grda a ?-betsdagen,: ", eoner, som inte skulle ba moralisk; i, tt den kinga, !jusfattiga.
.
.
att föreskriva oss vAra plikter i äkt.ei n- Illed lfötta steg, av möda 6bjd .. skapet.
Vi m5 emellertid hoppas, a, tt kommer mit2 t ?-edje dolter,. '
anviindandet av den borgerliga vigsel i JcväZlsstundcn till min sk.~a:.
.
undanröj t denna tvistefrhga.
.
.
.
En annan ocksa mycket omdebattera B i n kedje dotter,.
Hör n, dött~ * ars jämmer, statskyrkotjiinst ar dopet.
Varför gA den # ida, ömhetslriingtande, f &amp; bisedda.
.
egentligen och döpa vAra barn?
In!
vhra döttrars, dina dötlrars, allm.änhei När skynaning döljer hennes karga an-.
.
göra vi det av nlgon religiös övertygelec silcte '.
Vilja vi vara grliga f &amp; vi nog erkiinn:.
.
.
.
visar hon mig sin sjul.
att det mlingen ging endast ar, tör a1 Min aldsta dotter, der2 stolt * finkansl * alla andra göra det eller för att var kommer till mig som en bruten rö, %Moder, livet ur så totnt.
. '
...
... anhöriga vilja det.
Men ha vi int Varför skall jag leva?
större skyldigheter mot framtiden a krossad, utpinad, brakt till det yttersta Varför sJcalZ jag börja ett, nytt år?
:.
.
forntiden?
Visserligen kan man ju int n Moder, jag uill inte längre leva, Jag går i vägen för alla ...
saga, att dopceremonien direkt skada lagen ger mig intet skydd.
.
.
Tngen belhöver mig.
indiriden, men begagna vi oss av statc Den skyller p&lt; % hemlivets helgd kyrkans tjiinster, viear det ju att.
vi e, ch låter min-förtryckare s16 mig halt På pennin,g&amp;brilce&gt;~ omgives jag.
kunna undvara dem.
Vi behöva e j gör zu sjullösa blickar, ihjäl.
.
.
oss sainvetsförebrAeleer för att vi atäng, rom alla siiyn detsamma:.
barnens utkomstmöjligheter, ty nog kunn; - ' Jag försörjer dig och du lyder?
- - ' Det finns tusen sinom tuten kvinnor val arbetarnas barn söka andra verb jet ar rättvisan i vårt hem.
...
för mycket.
; *.
samhetsomrilden an att bliva lärare, do Min ZycJca bryr han sig ulls intet om, mare eller statsrtid.
nm sJxlle rara, om jag sökte den.pl På dit2 plats kunde sitta en annan. '
-- För att gå i tur och ordning kunn: Dc skulle gärna bita ilzjhjal mig.
.annat håll.
vi även nhgot vidröra kristendomsunder Brutala nycker skall jag lida av en man: om arbetsgiriga myror e?
värnlös like.
visningen i .skolorna.
Men jag ntåste ju ar beta '.
.
Kan man bli annat an upprörd öve: nindre .mannidia an jag.
att.
tanka p&amp;, hur man genom kristen 9in avskyvärda att vill han fortptunta ' ast alla Imta mig för mitt arbetes sk&amp;.
domsplugg i skolan ftitt hela sin upp ned mig som u vehdjur.
r óocleer och tidningq snarta ' @ e, mig fattning om livet och dess gator sned.
med piskor. '
...
vriden och förvrängd?
Annu mera upp %n släpper mig aldrig fri, Tvinnan Jconkur~enten hetsas: ' som.
med rörande iir det att veta, att ens egnz ned mina barn håller han mig fast.
.
jakthundar .. barn skola erhhlla samma kristendoms.
om med.
en black ona foten.
k- att hon äter nödens bröd. '
:,.
.
.
.
undervisning och därmed eamma falskz J rag äger ej mig ' själv.
föreställning om företeelserna i livet.
i stallet för lyckans kaka.
.
.
.
Jag ' ager icke minu barn.
.
Sant ar, att vi, vad det rör reliizions~ Ile vilja ha mig bort, bort. '
.
.
undervisningen i skolorna, ännu ej ha En trälinnas liv vill jag icke leva., Begära de då att jag skall grava min mycket att säga till om, men vi böra ta Och hon går boit egen grav i allvarligt Övervägande om vi anda e j I med gamla året sina dar.
.
kunna göra.
något.
.
Om t. ex. alla a:.
c) ch försvinna i jorden?, betarbarii hölles ifr&amp;n religioneundervir 9ch hon går &amp; aYfta,tde till ', &amp; tt ningen, tills den blev vad den bord i natten.
toufiga lager vara, mhnne man inte d % skulle dra si ' Min andra dotter kommer, A Där frys &amp; hon, ty hon har inga v&amp;- för att tillgripa de kraftatgarder lage: nin vackra, varmblodiga, thklösa.
.
*.
mande tankar.! ..
.
tilliiter?
Fragans allvar kräver att dei Yon stormar in, hon griper mig o&gt;: n ' tages i beaktande, och pA oss kvinno 1 Yon isas av världsalltets kyla.
. '
.
halfirn, vilar ansvaret e j minst.
bon klagar häftigt, högljutt, vredesbittert,.
1 90 % stönar i dngest: d i v e.
t Rar ' &amp; agen.
Aterstir av kyrkans ceremonier kon vävme -.
.
.
Mamma, varlder~ ur så usel - firmationen, och den tror jag vi me (k: anske har döden.,.
.
.
.
...
.
.
.
nAgot större lugn kunna lämna å t de hon skriker ord ~ctan sammanhang).
.
.
.
1 Ton sträcker sin arm., (; ... uppväxande släktet självt.
Det visar sil Kanima, du vet, inte du - - -.
.
.
.
att ungdomen.
vid den Bldern allt me rag är förr+dd, förförd, förskjuten,:.
.
.
;.
e, fter det sömngivande g.iffe4 börjar reflektera sjiilv, och d &amp; konfirma O ch somnar för alltid.
:.
.
.
.
.
.
.
tionen bör vara en frivillig handling !et är sorg, förtvivlan.
.
böra vi lägga oss vinn om att bibringz &amp; w. det skulle jag kunna bara.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
de unga en ratt uppfattning.
o m den pm ett lidande.
med tåligt ' mod, Kunna vi blott fil ungdomen att vaknz ben, mamma, vad jag ej kars barn - c allmunhet, detta är dina döttrors.
.. upp och frigöra ~ i g från har berördz, on ~ätw min hand,.
klagan -.
.
...
missförhiillanden och dogmer, db mH vi V (ara döttrars.
..;::.
ock &amp; hoppas p &amp; ljusare framtid, t); on pressar min hak i Jcrampak tig gr &amp;) - i5 ra vi ej förbrutit oss:.
.
.
.
.
ad jag inte kan bära är varlden~ I denna hör ju ungdomen till.
.
.
.
m red att ge dem livet?
.
skandlighet.
Agnes Söderptiz ' st.
O 1 nyår, fruktade, sldckin &amp; &amp; de,. '.
' &amp; lden ar så .usel, s4 tisel,, En nyarssång.
q ' 7 &lt; '. '
' ', ', V ', ' ' '. '
' -, - ' ' .S: " ' e, Med dceea inlagg i frilgan kvinnor och religions fAr debatten i Morgonbris vara av- slutacl.
Som helhetsintryck av, densamma kan man tryggt saga, att den iarit.
' utomor- dentligt eaklig och givande och alldeles be- stiimt utrett invanda begrepp och fardoniar i den fraga.
debatten rört eig om och som e &amp; kert.
kommer att b l i till nytta far mánga.
Till de nrade insindarna riktas ett hjartligt tack för ut aiarlta bidrag.- Red.
I t den fastställt som uslast av allt tt tro en man på- hans ord.
titt förtroende skall raknas mig som brott.
I gi iv oss inga dottrar!
~ &amp; h d G &amp;;.
,.
' ans bedrägeri skall aldrig läggas hi- BREVLADA.
:.
:.
.
:.
nonz till last.
~B ' orruards.
och r E? &amp; jtcngfirc.
bedes.
upp- en så usel värld vill jag inte leva.&gt; gi va namn och adr.
till redaktionen.,.
.
.
ch som hon kona stornzar hon bort.
.
.
.
t störta sig i mörka böljors djup.
.
a.
s ', 1 '.
a
I.
I, MORGONBRIS.
Den kärleken l (Far Morgonbrie.)
Av C. Nalbngren.
! (Forts.
fr. n:r 10 o.
11.)
&gt;Käre Erik l Jag kan icke mer.
Jag alskar dig icke mera.
FörlHt mig!
Jag kan ickt handla annorlunda.
Det miiste bli slul mellan oss.
Sök glömma mig och söli den lycka jag icke kan skänka dig, Nina uppriktigaste valgilngsönskningai följe dig1 Ännu en g h g: förlat mig Greta.
&gt;FAr jag det I D ropade han.
Jag räckte honom brevet, och d &amp; han last det rusade han upp p &amp; sitt rum, Jag fruktade hans häftighet och gick upp till honom.
, Han satt vid sitt skriv- bord och pennan rusade med ' raeande far1.
över det framför honom liggande pap, persarket, som fylldes inom loppet a \ i nAgra minuter, lades undan och ett an- nat toge fram för att röna samma be- handling.
DA detta var färdigskrivel fattade han ett kuvert och stoppade pap, persarken i detta, som därefter fördge med Gretas adress.
, Erik l s sade jag i befallande ton, ' B du gör val intet illa ?^ Han eilg fragande pii mig.
&gt;Jag menar med brevet, du skrivit, Tank p &amp; vad du gör!
Hon ar ingen människa, som tAl dina vAldsamma, om an logiekt berättigade anmärkningar.
s &gt;Men hon har hycklat hela tiden.
Det är det jag aldrig kan förliitn henne, Mycket har jag hört talas och last om kvinnosvek, men detta ÖvergAr alla grän- ser.
Det kan jag icke bara.
Har sys.
ter, ser du hennes sista brevl.
- - - Detta var i en ton, som svarade till deras innerliga förhallande till varandra.
, Men, tro icke,, började jag i häftig ton, satt denna flicka är falsk eller hand.
lat falskt mot dig.
D &amp; bar du lärt känna henne illa.
Hennes ögon kunna icke ljuga.
Ingen halhet har nhgonsin vidladit henne!
- det försäkrar jag dig.
Otaliga ginger har hon suttit hos mig om eftermiddagarna och med en lang- tan ', som varit henne omöjlig att dölja, har hon längtat efter din ankomst.,, Tack, syster!
tack för ' det du försko- nade mig frAn ett brott1 Du har rätt.
Nar jag tanker pA alla de stunder hon sklinkt mig av kiirlek, db finner jag ritt du har ratt: hon kan icke bedraga och ljuga!
B Han tog brevet ur fickan, strök en tandsticka och lat det brinna upp me- dan han höll det i handen.
SA kastade han sig i en etol.
Han led obeskrivligt; da och dA banade sig djupa ~ u c k a från r hans bröst.
Jag iakttog honom ett ögon- blick.
Det var, som om han i samma ögonblick lidit alla avgrundens smärtor; men icke ett ord banade sig va.g över hans läppar.
Jag började frukta för hans förstand.
, Lugna dig för guds ekullls bad jag.
&gt;Det kan ju andram, a .. .Andras!
- vid skulle det gagna oss; ddAg skall lära sig känna ' hennes sjah- liv och aldrig ta ' någon hänsyn till hen- Jag skulle aldrig lita p % henne.,, Tank förnuftigt över saken l och tSnE nes svagheters - sh var hans omdöme i vilken omgivning hon befinner eig - blev han verkligt sv&amp;rmodig; Ett kaffesystrasr och pensionerade underoffi Ar senare insjuknade han:.
.
i lungsot och cerare!
Du kan val tanka dig att dessr dog.
----- garnm8lmodiga människor sökt göra orr intet ert parti?
LAtom oss nu gLt u * Axel och h p e i skildes,, som ' vi min- nas, vid syskonfesten, och talade icke ett slag!, med varandra n %- Han tog pil hatten och sommaröver - sivitt jag vet rocken och vi gingo ut.
Men vistelser gon g h g under hela det följande Aret.
ute förströdde honom.
icke.
Jag eöktt Dock kulle deras vägar s korsa^.
Om tala b e d honom om saker som annari Agnes blivit mera förståndig, eller n %- intresserade honom, men han hörde ickf gon föreställt henne det oriktiga ' i hen- p % mig, och förbigiiendes hälsningar be nes uppträdande mot honom; vet jag svarade han ' icke.
Jag förebrådde ho icke, men hon Angrade det djupt, och nom, men det hjälpte icke.
~Härborti sökte ideligen tillfallen at$ gottgöra det.
kommer Nilssons, D sade jag, hälsa ni Hon ville tala med.
honom och be ho- p5 dem Is Han lovade det, men förc nom om ursäkt; men han var, svår %t- Nilssons kommo ett par miinniskor, son komlig ocb flera ganger, db hon gAtt u t han icke kände - dem hiilsade han för att passa p i hmom dA-ha; .. kom men icke Nilssons, fast dessa haleadc frlin sitt arbete, sl.ant han förbi mex ' en vänligt Ht oss!
Nu ledsnade jag pb till hälsning, och hans blick var s % kall att ställningen och föreslog att vi skulle gl hon icke tordes anropa honom.
Men hon blev dristigare for varje gAng utAt landsvägen, dar det fanns mindrc probenerhde och vi kunde aprhkl hon misslyckats och en.
afton ' spärrade hon beslutsamt vägen för honom.
och ostörda.
Lant1ufte:n och stillheten tycktes h: an ' höll om ett sarnta.1.
Detta ledde icke ett välgörande inflytande p % honom ocl till annat resultat än ' att ' ursäkten bevil- da vi &amp; tt ett etycke u t p &amp; landsbyg jades.
Men senare sAg man dem ofta den, staiinade han, vande sig mot mil tillsammans, och nu möter han. '
henne varje afton vid affären, där ' hon arbetar, och riade:.
, A-A, vad jag anda är en dum ego och följer henne hem.
Sedan ett halvar.
.
ist!
Hon tigger mig ärligt och öppet äro de förlovade.
&amp; jag älskar dig inte mera, och ändl Slut; '.
.
.. '.
.
.
, fordrar jag det.
Kan jag d % begära a t hon blir olycklig för min skull?
Nej det kan, det vill jag icke.
- - - LAt om oss gA ' hem l föreslog han.
D Jag.
.
fryseri D Pierpont Morgans dotter går in i - s ': Min bror Aterfick aldrig sitt gladr lynne efter förlusten av Greta.
Folk: allmänhet märkte det icke och troddt att han tog saken ganska lätt - har var mycket ute, alldeles som förr, ock liksom han var en mästare i att fön polemikens klinga p &amp; arbetareföreningenr möten var lian en mästare i polemisk.
humoristisk konversation ..
Men vi, som iakttog0 honom närmare, visste att sor.
gen fört.ärde honom.
Jag prövade alla möjliga medel att förströ honom, jag förde honom samman med flickor i hopp om att han ukulle glömma Greta. '
Men misslyckades ständigt.
Grbta kom Ater hem.
Man hade skaf- fat henne en fastman efter släktena önskningar, en ung lanthandlnre.
.
D sades att Greta var olycklig och att hon Bngrade, att hon, gjorb sliiktingafna till viljee och slagit upp med min bror.
Nu var hon förlovad; men iindA visste folk berätta.
att det » endast fordrades ett 3rd f r h min.
bror och Greta vore Ater hans,.
PgstAendets hAllbarhet blev ~mellertid aldrig bekräftat, ty min bror Fällde aldrig det betydelsefulla ordet Att Greta var olycklig därom vittnade hennes utseende, ty bon var - sorgsen och tungsint alldeles som da jag första gAn- gen stig henne.
.
Erik tynade sil smAningon1 bort.
Och då .han genom.
en tillfällighet lärde kan- na Gretas blivande man -- Den ointel- ligent; miken och egenkär stackare, som strykerskornas fackförening och.
stöder deras.
strejk.
Strykerskorna i Newyork, flera tusen till antalet, ha börjat strejk, och ett an-.
tal.
av Niwyorkbourgeoisins mest bekanta damer göra under ledning av Ann Mor-.
gan, Pierpont Morgans .. dotter,, och mrs Belmont gemensam sak med dem.
Dollarukungens dotter infann sig i för- gir i fackföreningens lokal o ' ch bad att bli .antagen som medlem i föreningen.
Hon motherade sin begäran med, att hon alltid stryker s i n tvätt sj5lv.
I en intervju har - den unga damen förklarat, att hon anser det vara alla.valbjirgade kvinnors plikt att stödja d e strejkande 3ch vara med om att.
bereda deni biittre villkor.
- Finner ni det inte.
meningslöst, mde hon till de jouri~rilistor, gom natur- .igtvis gcnnst intcr \ .jurido Iienue, att de niga flickorna blott f &amp; S ' dollars för att stryka 40 dussin skjortor?
(Hur myc- tet få de i Srerge?)
.
', Mrs Belmont har insamlat 2,000 do1 iars At de strejkande.
.
Strejkens ledarinna fick inbjudan till D Colony C l u b ~, den finaste damklubben i Nordamerika.
DH hon skulle gA, över- räckte~ henne 14,000 dollars, som under loppet av nigra minuter insamlades bland de närvarande danierni.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
9.
.
----, -- - * -.
L '.
- ' --- - -.
- --.
---.
, ... ----- w --. -- ---- .-.-. --- -- .. - - Kvinnans kommunala ' rösträtt. '
Vid Laiidsfören.ingens för kvinnanr politiska röstratt Brsinö1; e talade man.
dapeii den 10 jan.
professorsltan frc A n n a U u ~ g e - W i c k s e l över l Rrn.
net: " De gifta kvinnorna och de nya 1ioiiii~iunal.förordningarns ".
Efter at1 inledningsvis lia pkpekut dens balbar- het i borgerliga ocli kyrliliga angela- genlieter, som de nya koniiiiunalförord.
ningarna tilliilätt lrvinnorna gav tal en kort liistorilr över fragan.
Sedan tal.
diirefter pilpekat a t t riksdagen bi- fallit begiirap oin egen debetsedel föi gift lzvinna refererade hon paragraf 11 i bevillningsförordningen, v a r i g e- n o i n g i f t a k v i n n o r k u n n a ffi li:oiniiiunal r ö s t r ä t t f ö r h u r l i t e n i n k o m s t s o m h e l s t.
Tal.
~sk5dljggjorde detta med en del riikneesenipel, varav bland annat framgiclz,.
a t t om mannens inkomst 490 kronor och iippgar till kvinnans till 10 kr., varför de sålunda iiro skattepliktiga för sainnianlagt 50 kr., ' f å r mannen 1 och kvinnan 1 röst.
Hade mannens inkomst ensamt uppgått till 500 kr.
hade han endast erhållit ' en röst.
Gift kvinna kan således nied lat &amp; het skaffa sig Irommunal rösträtt.
.
.
.
lagstiftande fiirsainlingarna, liar laxt Vi m; iste bevisa, att.
v8r känsla för a t t; i.lclrig 8 % .ringa Iijälp andock 1ca.n organisationen icke varit av den ytliga bctyda avsevfirt ~iiycliet.
halt, att vi verkat inom densamma Dii-rför iiiAste varje arbetarehustï~i blott för de tilifiilliga förminer den, givit .göra sig förvissad oni sin röstrutt till oss, utan att kärnan a " &amp; ' r känsla för de koniriiunal.a vitlen.
Tqgen av oss be- organiea tionen varit den, att dess verk- höver sbk utanför och se p %.
Alla lriin- samhet ar en lank i det stora nyda nn vi vara med och direkt medverka ningsarbete som, trots allt, till sist skall till akt hjiilpa vAr ' ltlass i kamp mot föra hela var klass till friare och mera penningmakt och oratt.
harmoniuka samhälluEörh&amp;llanden, dar Till de nu stundande ' valen hinnes det för varje individ gives ly ' ckomöjlig-.
... nog inte a t t ombesörja alla forme1l.a heter.
slzylciigheter för a t t bli berHttiga,d till Tvivlets gift få .vi icke taga till näring sin rösträtt, inen vi alla lrunna r e d a n &amp; t våra tankar och kän&amp;or, utan alla n u börja a t t göra oss redo till näst?
oiHste vi arbeta för att, vinna allt fler g h g: Koininiinalpolitiken innebas för vAr stora sak.
oclzsk en miingd frågor, som så ngra Vi kvinnor f &amp; icke rasta i vart ar- beröra arbetarekvinnan, sksom skol- bete, vi se hur rastlörjt reaktionen arbe- frilgan, nykterhetsfrkgan, fattigv5,rden tar för att f &amp; allt Görre övergrepp.
och flera andra, vilka med nödvandig- F.-nmAt i enigt arbete inom ' v&amp;ra ' or- het fordra a t t vi förstå dein och ha ett ganisationer, de fackliga,.
politiska och levande intresse a t t aven få vara med kooperativa, ar vad vi miste., Det vilar och lösa dem, sk a t t de bli till verklig ansvar pB oss, arbetarklassens kvinnor, ffytta för alla.
lika tungt som p % vAra miin, .det ar ett R.
G. faktum som allt mer tränger sig fram.
Det visade oss storstrejken, .ilar kvin- norna obivelaktigt i .. det.
tysta spelade en stor och hedrande roll.
.
' Alla dessa kvinnor .rnå,~te mera aktivt. '
taga del i arbetet inom vHr rörelse, miiste mera Denna friga bör om nsigon stallas a l medvetet strida och lida med oss.
Ty Tar och en till sig själv i dessa dagar, dP blir strid.en och lidandet heligare och 3 a vi ratt att tvivla .p &amp; arbetarnas fack- barnen komma icke att insupa tvivel iga, p ' olitieka och kooperativa organisa- utan tro och hänförelse och vAr rörhse iioner som medel för arbetarklaasene E %r mera kraft att g &amp; framåt för våra.
.
irigörelse?
Ha vi ratt till tvivel därför, ideals förver ' kligande.
itt motgåagarna möta oss starkare j Framåt, framiit, maste vi.
ocli p &amp; sam- lessa dagar an tillförne?
ma gHng uppAt, där.
luften är ' r e k r e Nej, det ha vi icke, för sa vitt vi oss vi- och l juaare och horisonten cke vilja medverka till att reaktionen dare vyer till lycka och:.
förädling av ' Ar ett allt starkare grepp om oss, sClvitt människorna.
.
.
S.
S. ri icke vilja vara med om att sanktio- 11era de fjättrar, som smidas av de * barn, 3allsbevarande~ för att an mer klav, ~incla oss i fattigdom och andligt för-; ryck, vilket aven kommer att sträcka iig utöver vara barn.
Vad &amp; r det eom bättre bevisar den dar man vill följa med och förstå rerkliga viljan ocli allvaret om icke det, itt vi kunna bara motgångarna och icke kvinnornas f rigörelsesträvanden, dlenast bära dem utan även taga lär-.
.. bör lomar utav dem.
Solidariteten, den bör räl ' nu om niigonsin lysa och värma ose, less starkaste och vackraste sida maste iu fram.
Vi kvinnor f % icke minska v %r verk- finnas.
:.
.
.
iamhetelusta och entusiasm.
Vi fil icke Därför: '.
, plittra oss, utan i stallet än mer samla, ss, samlA oss till överläggning och sam-.
&amp; d för att söka f &amp; fram det baata rnöj- iga.
Vi fil icke svika de fackliga or-; anisationerna och lata bedraga oas av ron p&amp;, att för iiAgon tid icke n8got; an vinnas genom dem.
. '
.
,,, Hava vi rätt till tvivel? '
, Enligt vad Soc.-Dem.
erfarit har denna tolkning av bevillningsförord- ningens Il: te paragraf varit under- stald flera framstående jurister, ljl.
a. f. statsminister Staaff och f. statsrådet Marks v. Wurteiizberg, vilka funnit den fullt riktig.
" Intet ont utan något gott med sig ", säger ordspråket.
Regeringen, soni i sin författningsrevision utestängde ungdomen och kvinnorna från politisk medborgarriitt och därtill som garanti behöll ett av de skändligaste strecken, fattigvårdsstrecket, skulle likväl visa sig ridderlig mot oss kvin- nor, och gav oss i den nya k o m m u - n a l f ö r o r d n i n g e n avenvalbarhet till den förut sed.an länge erhållna be- gränsade valrätten i kommunala val.
Men a t t också hustrurna skulle få val- ratt, aven a r b e t a r e h u s t r u r, var val icke avsett.
Atminstone ' anade icke första kammaren detta.
Det fin- nes inte en arbetarehustru i hela vårt land som icke har egen inkoinet till 10 kr.
Och det finnes val i n g e n arbeta- re, som skulle tveka a t t låta sin hustru upptaxera sig till detta ringa belopp och därigenom få egen debetsedel och e n röst .vid valen.
Det a r så obetydligt detta ', .endast e n röst, men arbetareklassen, som alltid fAtt kämpa mot penningmakten i de b ', ' ' T.
Prenumerera.:.
~a '
----- --- -- ...
- - - - .-. ---.
.-.
- - ^-.-.
.
.
.
.
.
_ ii.)
S.jl.i.l \ lirl~pfostra.n och .. bcli~rsl&lt;niii ' g a v siniilig ' lictcn Iios sAvii.1.
iniin som, lzvirinor; b).
oinslzriinlid fri het för: vinskapligt uiiigiinge inel Iiin hiigge.
ltiinen; c) iippfostr; m, soiii hax.,till uppgift att liigga ned de onaturliga och kon- ventionclla slzranlzor, s o y iiro upp- byggda.
inellm inanli.g,och kvinnlig ungcloiii; 3 d) niöjliglictcn a t t korrigera ett be- ghngct.
niisstag vid val a v make.
5) 1 i.
r 1: 1 verlzlig sjii, ' lslig geinen- s1cIi.p irie1Iri.n iniln och Icvjnna alltid in- nebii.r iinslrviir~clhetr,n av att ett s %liint r n torde bl.iva, v; i.ra.lctigt, Izan man j11 altlrig giwa.ntera att Iziinslorna ej .fi5riintlr11,s: vii.r:Eör ' samlivet ej bör ' fortsii,l; t; is, n3i.r karl ckkn liar upphört.
.
6) Aktens1za.pet iir ett ' .. frjtt förbund av sjilvstiint~iga., Ii kstdlila personlig- lietcr.
Varje principiell !suborclination a v nignn av I&lt;ontraIienterni~ bör anses osecl.lig.
7) %rundvalen till.
sjalvst5ndigliet.
ii.r att vaxa ekonomiskt oberoende.- Kvinnan hör siledes elronomiskt fri- göras för a t t varken behöva ingå iilr- tcnslza p eller .f ortsiitta: cletsaiilnia av.
Iiiinsyii till a t t bli försörjd.
S) XJ i-i-iilet, utan en; för det hela nöclviinclig följd av iilr ' t ' eriskapet, är barnalstringen.
9) l ?Ö ' öriilclrarnas &amp; yldighet gent elnot barnen äro lika .inam saviil som utoiii 5.lrtenslia.pet.
Da nian vid inga- ende av Zlrtenslrsp bör riilina härmed, torde föl jande synpunkter iakttagas: a) Kontrahenterna pliste SH till vida vara vicl gocl hiilsa, a t t de kunna hava föriitsiittning a t t alstra friska barn .. Är n&amp;gon av parterna sjuk, ' bör barn-.
alstring iinclvikas.
b) Bada parterna iiiåstk v i r a s &amp; ut-: rustade, a t t de, siivi.1 ilar och en för sig, som bagge tillsaniiilans, ' kunna övertaga den iiiateriella vården av de vantade Immen.
30) I illiiiiinliet iir &amp; n. ett seclligt iiIttcns1re.p b i l h ~ fi !iiiil; jcn e och.
Iiciiiinct, de bii.stn villkoren ' för bar- igil I I ~ \ ~ c c ing. '
I~I ncns sjii.1~1 1.1.)
Vid Rg.
' rt !nclc och ~upl&gt;lösanclc nv ett ii,ktciisk; q) %i?
I&lt;ontr.dicnternns fria vilja clet cnili~,; ~vgöritnde .. Snii~rnn Ivill.
1iöl.l prof; d:r Kro- nayeï f r h 13crlin ctt niyclzct intres-, ~; i ~ f ~ i j i 1 t ~ 1 ~ ' Over i ~ g iiiiir !ct: " Den SO- t:i; iJ; i-.
Iwl~yil~ !lst !i~; lir.
(ich ul,o~ii-iilz 1x11- sk; i,j) ligrl I; iiiisiiiiigli iigol;; ": lCttcr f6rc- cliari.gct, soiii Iiiilsiaclcs ' riecl stort bifnll,.
följde en disk&amp;on.
och antogs föl-.
.
jande resolu.tion:.
.
1) IZönsumgRnget i liksom mat och clryck ett naturligt behov, ' oc11 s " asom &amp; dant, shviil inom som iitom ' akten- skapet, varken gott eller ont i mora- lisk beiniirlielse.
Det: knn.docli bli ont, nar vederbörande äro ' $jula och d i alstra barn.
2) Hönsiimginget, med- iindviltande av barnalstring, vare si &amp; h o n i eller ut-.
.
om iiktenskapet,., ör en lromproniiss,.
soni naturen ingiir, och &amp; iste ingk med.
.
saialiiillet, d. &amp; naturen fordrar,k:óns- --- S- Kvinnans frigörelse.
(For Morgonbrie av N.
K.)
saniiiianliingandc rc !f oriiier arv tyska rikets lag.
11) Niiri:rinre utwbcta.nclc.
av frii.gii,n angitende kiinssjiilrdoiiiarnas inregi- strerande under 1zategor.ien epidemiska sju1rcloin; w rippdrages i t lolzrtlförcnin- gen .i Frmrilzfiirt a. Main.
Forts. fr. n:r 11.
Det som tvivelsutaii bast kan giva en bild av föreningens verksamliet, av clet stora och lrriiva,nde arbete, so111 dess outtröttliga styrelse lagt ned un- Ef terinicldngen upptogs av f r i g a n der de gangna åren, a r en redogörelse rörande avskaffimdet uv de lagpara- av de förhandlingar, som iigde riiin i grafer, som.
avse fosterfördrivning.
IImibiirg vid förbundets senaste kon- D: r IIelenc Stiickcr fordrade paragra- gress.
fernas fullkoiiiligri, borttagancl.~, nien Oiii iilan dartill tager i överviigan- c1: r Wnlter Borgius enclast en linclring de liiir litet reforiiiviinligt sinnade av straffet ocli borttagandet av straffet Tyslilands siii5stiider iiro, och a t t de- enclast i vissa fall.
' legera$e Ilade infunnit sig fran de liCft8r en livlig cliskussion, vari ett ' ' flesta, ser inan hur energiskt upplys- större antal jurister, lakare ocli förfat- ningsiwbetet nilste ha bedrivits.
tare deltogo, gjordes foljandc uttalan- Bland lrongressdeltc ?garna iniirlrtes cle: niedleiiiiiiar frkn 1olzalföreni.ngarna i l.)
De nii.varaiide lagparagraferm Berlin, Breslau, Dresden, Fra-nkfurt a. m g.
fosterfijrclrivning iiro förkldrade.
&amp; in, Haii&gt;burg, Königsberg, Leipzig, Avbrott i liavandeslrap iir i iiiiinga fall Liegnitz, Alannheim, Posen, Stuttgart ursäktligt ocli ofta aven Önskvärt, och in.
fl.
15r denna åtgiird ej straffas p &amp; samiira Jlötet öppnades av föreningens ord- siitt soni vanliga förbrytelser.
förancle i I-Xanibiirg, pastor Kiessling, 2) Tukthusstraffet torde salecles av- soiii iiven valdes till ordförande för skaffas och en milclare strafforin in- mötet.
föras.
- Första talaren var prof. Max Plescli, 3) Fosterfördrivning torde däremot Frankfurt a. Main, över iimnet " Kvin- e j straffas, ilar.
nedkomsten efter all nan och Irönssjiilrdoiiiarn,z ".
I ' iczn re- snnnolikliet %r åtföljd av allvarliga dogjorde i korthet för dc psykologiska och sociala slrndor, soiii förorsakats av nackdelar för såviil inodern som bar- köiissjulrdoiiiarna,, och fordrade för la: net, t. es.
nar havandeskapet förorsa- Irarna skyldigheter a t t anmäla dylika kats av valdtiilzt, eller om någon av sjulzdomsfall.
Efter en livlig debatt, föriildrarna lida av tuberkulos, syfilis dar bl.
a. författarna Grete Meisel- eller sinnessjukdom, ellervom någon av I-Iess och Adele Schreiber, d:r Walter dem ä r al1roh.olist.
4) Fosterfördi5vning verkställt mot Dorgius in.
fl.
deltogo, antogs följande ersattning av härtill inkompetenta per- ' resolution: soner torde fortfarande: vara straff bart.
1) Vederbörande äro i lika hög grad a.nsvarsskyldiga, när det gäller över- föraxide av sinittosamma sjukdoniar genom könsuvgange, som om det ~ i j l j i r i d e dagen upptogs helt och hal- gällde barnalstring.
PV Xmnet: " Äktenslrapets sedliga let 2) 0111 det efter ingånget äktenskap grundva.1 "; som inleddes av d: r Meyer- visar sig, a t t cn1av kontrahenterna ar Beufay f r i n Göttingen.
I överlagpin- beliiftad med könssjulrdoin, Iran iik- garqa, soin fölijcle föredraget, deltogo.
tenskapet ph grund hiirav förklaras,, flerd jurister, ett större antal liikare ogiltigt.
3) Etf iilctcnslzczp skall iiven ktinna och niigra iiiern frainstAende förfat- förklitras ogiltigt, om clct konstaterats, tarinnor.
Den rinti~gna resolutionen innehlillcr a t t e.n av lzontraticnterna genoiii tidi- gare, nu botad könssjuktlom blivit i sainninnclrag föl jande: 1) Idcmlct för Xktenslzapet iir ett p2 steril.
Q) 1 % ~ I ' I I I I (~ nv 1zönss; j.iiizdoinnriins var:rl&lt;t; iplict h y g ~ t samliv mellnn rriim o 1vi111 stoi *; ~ ~il.I) rctlriiiig, l,i * ol; s ~ * cgIc~i~c !nlmiri- 2) e ' lTl; oiii x.hlti.p; r i~lcaliil&lt;tcnslzri,p tor- g (!
?i, iliiscii clcl; iiödviiiiiligl;, d; t kiiiis- sjukdoiiiarna I~etraktns soiii andrti, cpi- dc nictl Iiiimyii till dc rkclnncle soc:iala cleiiiis.lza sjulrcloniar.
Den i Tyslrlancl f örlii.llandcn Izönsumganget aven lin- i dec.
1907 antagna lagen Iiilsas SR cler anclra former anses stisom sedligt fraint med tillf~eclsstiillelse, a t t prosti- och respelzterns, förutsatt a t t sidant tutionens hygieniska övervakning umgänge a r byggt på sympati och att framför allt bör vara en meclicinsk &amp; t- ved~rbörande uppfylla sina skyldighe- gard, som skiljer sig från sedlighets- ter niot barnen.
3) Ett .. verlzligt äktenskap miste ba- i t g i r d e r och de därmed sammanhan- gande verkningar.
seras pk sjiilsliv,, sainförstiind och den 5) Förbundet uttalar sig mot regle- sinnliga attraktionen enbart l a n ej menteringen såsoni varande fullkom- bilda gruiidvalen till ett äktenskap.
ligt ineffektiv vid bekämpandet av Osedliga äro alla äktenskap ingångna könssjukdomarna och fordrar av beräkning eller av andra yttre skal.
4).
För a t t åstadkomma verkligt sed- a) Utvidgandet av bestämmelserna för läkarnas tystnadsplikt och därmed liga äktenskap fordras:.
t I.
. -- .A.
, 1,,, *, ' - ' b ' ' ',,.
.
.
.
MORGONBRIS imgii.ugct, iileii sninliiil2et gör obe- till att styra pH denna oroliga plats och men ock genom kort varaktighet, en grii ~ i ~ i i I) n t i riirilstring oinö jlig.
kuva de kriingliga sin ii en:^.
Och detta följd av den ryska arbetarerörelsens 3) Jloiiogairiien, i n g h g e n enligt ln- är sA mycket märkligare som fru Young ungdom och bristande mognad.
Därför gcii cllcï utom densaiiiiila, vare sig pk redan fyllt 64 h, hur frisk och.rask 1ia de ryska 8trejkerna ochfiii, i jäm- kort tid cllcr iiied syfte a t t bliva var- hon Rn mil vara.
SYkert hade ingen förelse med Skandinaviens.
' och Vast- aktig, lir .lii.ed hiinsyn till de veneriska man vid hennes %r kunnat parzkna att Europe, att uppviea ett vida.
färre an- sjiikdoiiiarnn., den enda riktiga for- bli vald till en ei maktp8liggande upp- tal franighgar för arbetarna.
iiieii för könsiiiiigiinget.
gift.
I&lt;aralrtaristiekt för de svhr ' igheter, un- 4) iiktensknpet och familjen a r den För övrigt var fru Young den enda der vilka de ryska arbetarna maste föra högstit lyckan, som kan uppniis p &amp; kvinnan pA en.
förteckning över 60 lä- sinn strider, lir det insteg polisväsendet det.t; .i, oiiirAde.
rare, vilka stodo &amp; som liirnpliga kancli- f8tt i fabrikerna.
Enligt ?e -.
eenaste Utoiii dcniin form av sxiiiliv iililste dater till befattningen.
I slutprövningen Eabri kslagarna (1899 och ' 1.903) kola iiven aiidra s2dana esistcra, clcls på hade bestyrelsen, fem man och fru Young poliserna bercda~ plats inne i.
fabriken, grund ii. \ ' minnis1roriia.s olilta naturan- att välja p R; var och en fick hålla ett och diir detta icke räcker, underhiiller lag, clels iiieci anleclning av de rAdande föredrag i nagon skolfråga,.
vartill man arbetsgivaren s j a h privatpoliser eller förh; PiIla.iidcna inom saiilhiillet.
I annat anslog tjugo minuter; fru Young, Bom ställer betydande summor till.
' poliaför- fal1 w r o ii.iiinniskorna tviingna a t t av- kom sist, d &amp; styrelsens medlemmar re valtiiingens förfogande, SA ' att denna.
sta.
fr5n al1 könslig lyclra.
dan vor0 trötta, * talade i tvA timmar, skickar hemliga agenter till fabrikerna!
5) Den liiirslrmde iiiorslen iir olika och hela tiden höll hon styrelsemed- I närvarande stund torde.
minst 5,000 för bagge ' konen, ocli i högsta grad lemmarna i livligaste intresse, varefter poliser vara anställda i ryeka ' .fabriker.
orattvis, samt slradlig för sainhallet.
de enhalligt utsago henne utan att vi- (Soc.
Tidskrift.)
.
6) Enclast genom kvinnornas full- dare fundera pH saken.
stiindiga oberoende kan en utveckling Fru Young ai: född i Buffalo 1845, av inoralen i ratt riktning åstadkom- men kom tidigt till Chicago och har Varför äro kvinnorna vackrare an iilas.
Den pioderna kvinnorijrelsen ä r tjänetgjort eom lärarinna dar i nara fem- männen?
För att kunna besvara denna diirför e j blott begynnelsen till &amp; vin- tio Ar.
friga har en engelsk läkare ' anställt nans frigörelse utan aven till frigörel- mycket ingaende undersökningar, om sen av hela samli811et från en onatur- vilka föl jande resultat meddelas: Forsk- lig och skadlig lrönsmoral.
ningarna ha omfattat 1,600., kvinnor, till-.
IZongressens f örhandlingar avsluta- höriga de mest bkilda raser och folk i des nied ett föredrag av d:r Ivan Rlocli över aninet: " Är prostitutio- Ryska arbetarförhållanden.
världen.
Han kommer .till den.
slutsat- sen, att kvinnan för sin skönhet.
har a.tt nen ett nödviindigt ont? "
Denna ' frå- I en nyligen utkommen gradualav- tacka den omstandigheten, att bon SA ga, som ju a r lika aktuell i Tyskland handling.
med titel; Rysslands strej k e r ~ som Iios oss, föranledde en mycket liv- av Il.
Leites, gives en intressant fram- föga behöver anstränga sig i: andligt av- lig disltussion och antogs enhalligt föl- ställning av ett stycke ekonomisk bi- eeende.
De allvareamma studier, .det för stränga andliga arbetet, över huvud jande resolution: storia frAn ett lan.d, om yare inre för- spänd själsverkeamhet utöva.
ett mycket Förbundet för moderskydd uttalar hiillanden man eljes i allmänhet icke den övertygelsen, a t t prostitutionen har mycket annat an en ytlig kunskap.
fördärvligt inflytande p % skönheten.
Den lärde doktorn bevisar sin åsikt ' genom icke ä r ett n ö d v i i n d i g t ont, utan De första strejkerna i Ryssland före- ett exempel.
I brittiska Indien.
finnes ett ont, som genom rattsliga, sociala, kommo redan i godaherrarnes fabriker hygieniska, pedagogiska, etiska och samt i poesessionsfa.brikerna.
I de förra en stam, Zaro, hos vilken kvinnan om- politiska reformer kan och måste ut- arbetade de livegna bhderna.
De se- besörjer statsangelägenheterna, underhål- ler huaet och gör mannen karleksförkla- rotas.
nare ' erhöll0 av regeringen mark, bygg- ringar, medan mannen egentligen ingen- Sådana reformer äro: nader och arbetare eller tillsthd av a) Sexuell, rättslig och ekonomisk regeringen att uppköpa bönder sAsom ting har att göra.
Han vårdar barnen frigörelse av kvinnan och samtidigt arbetare.
Under andra Artiondet av och ser efter grytan.
Och följden * är kvin- 1ia.rinecl &amp; tersta.llandet av kvinnans 1800-talet ' torde omkring 50,000 bönder den, att ' männen äro sköna och.
.
norna mycket fula.
\ - Krdigliet;.
.
.
ha varit sysselsatta i possessionsfabri- b) en uppfostran; som omfattar ' man- kerna.
I desea fabriker reglerades arbete-, .. niskan helt och hallet ocli skapar kraf- förhallanden och arbetuvillkor av rege- Argangen 1909 av b70figonbris tiga friska människor; ringen; arbetarna behandlades gom liv- c) rashygieniska åtgarder, som in- egna, piskades av arbetsgivarna samt finnes att rekvirera t!
Morgonbris ' exp.
till I kr .. Endast ett begränsat antal drranka alstrandet av dåligt mannisko- belades med Mrda frihetsstraff.
MHnga finnes, varför de som önska ha tid- material; possessionsfabriker hatle egna fängelser d) rehabitering av utomalrtenskap- för arbeta.yna, och bittra arbetstvister ningen till inbindning eller i arkiv böra snarast insända rekvisition.,.
.,:: ligt könsumgiinge,, som ar f ö r a d e t t av och strejker förekommo ofta.
.
karlek, och som adlas genom ansvaret Under första hälften av lS80-talet, mot barnen; försvinner emellertid possessionsfabriken c) omdaning av vårt polissamhälle s %som förAldrad noch oekonomisk och till ett samhälle av fria manriiskor.
redan vid århundradets mitt ar det fria arbetsavtalet förhärskande inom den ryska industrin.
Ar 1861 medför som bekant den ryska bondebefrielsen och inleder kapitaliemens tidevarv i Ryss- land.
Under det att ännu pA 1880-talet arbetarnas flertal närmade sig bönderriae .Till mu perin tenden t B över hela skol.
stallning, sil, förminskades denna del av väsendet i Chicago har utsetts en, kvin- arbetarna ständigt under 90-talet.
1 na, fru Ella Flagg Young.
1 en ameri- Ryssland utbildas i eta.1let en typ lön- kansk veckotidning berättas nu om denna arbetare, fullt liknande den västeuropeiske arbetaren.
dam och hennes utnämning: Under Aren 1904-05 var antalet Superintendentens kontor i Chicago har p % senare tiden varit ett mycket strejker enligt den officiella statistiken oroligt stalle, där tvistande partier stan- 1,765 och antalet etrejkande 431,252. digt grälat.
.Likvu vaides en kvinna Strejkerna utmärkas genom talrikhet, * 0; Chicagos skolinspektris.
, L. '
.
MORGQNBRIS 12 - d - 1 Allm.
T e l e f o n 7 9 83.
Riks r * 50 69.
-- Aktiebolaget Ciardin-Magasinet specialaffär för Gardiner och avpassade M attor.
1 Stureplan Stockholm.
2.
Bland niitidemilnniiskans förplik teleer mot anhöriga ingAr]; ivföreiikring mom en viktig faktor.
Men för att det ekall bli rn6jligt för de rcmA i e~mhiillet att fyllh.
denna förpliktelse, miste i det allra iitirmarcto alla inbetalda av- gifter tagas i ansprfik för ~jalva iindaniálet och icke uppeliikas av profithiingrande nffars- epekulanter.
Detta efteretr#vaneviirda ml1 nia genom att pbi förvaltningen tillamya koope- rntiva principer.
Svergea Yraktiakn Livfdralkrinpsförening, dom just vilar p &amp; kooperativ och darjamto eolid föreakringctekniek grund m~ddelar dar- för liv- och kapitalförsttkririg pP billigaste vill- kor.
Bepiir proepekt l Pnetndr.
: Stockltolm l. Koiitor: Vn~aeatan 15-1 7.
F ' ORLOVNINGSWIMGAR.
.
.
.
Vardagsringar: r.
D Protokollsböcker ............
Kr.
1: - Stadgar 2: 50 Medlemskort Matriklar ....................... Kassaböcker ..................... s 1: 50 D ...; pr.
100 st.
Kr.
3: B.
:, B B 2: - I r 1 r, 5 r.
D 6 D 7 8 w g xo.
.
.
8.
35 1 hv 2.
k a r a t s gliid utan- p % .och silver iniiti, i t - xg: 50 följda a-t garantisedel på 22: 75 1 0 års .hållbarhet i dag;.
26: ligt bruk för 5 kr.
8 29: 25 ' A V hrliinförgylld g u l - 32: 50 metall för I: 50..
35: 75 Duvringnr UV Lefr6ns i Filipstid fabrikat för 2 kr.
39:.
.
.
Giildsined, Hotnsg.
56 o. Upplandsg.
I: 16: 25 ' - D D D I 12 hos.
i D B n - D C.
D. BÄCKSTROM, 19 B, Stockholm.
Broschyrer: Till landsorten mot postrorskott.
Atbetskvinnorna och socialisben. '
A " Fredrik Ström.
Pris 10 öre.
Kvinnor, skaffen Eder bildningens och sammainslutningens mak t.
Av Fredrik Striim (Gratisbroschyr).
Morgonbris.
Pris.
10 öre.
20 $0~.
lämnas B 10-öres broschyrer och &amp; ~Morgonbriss.
Nya broschyrer äro iinder arbete.
Rekvirera!
Gör slut pi % den uppla.ga, som nu finnes inne!
Sälj broschyren och " Morgonbris "! '
.
.
.
.
.
.
Av 23 karats guld: För klubbarna att ........... rekvirera: -.
a .I.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
., ' Stort sortiment, ' Oa~underklidr r,.
Blusliv o. Klidning ar Bestiillni~zgnr utföras f ort och billigt!
VESTERBERG, A 24i&gt; h.
Tel. ERIC 40 Hantverkaregatan 40 39 Hornsgatan ' 39. '
20133 ' Riks Tel. 6985 STOCKHOLM.
.
.
VerkstZllande utskottet.
p Adr.
: Frzc Ruth Gustafson.
Haaaqntan 18, IV.
ö; a., Stockholm.
20 öre i frimarken till porto och Ni erhåller gratis prov B 15 sorters.
Sand i dag gott Kaffe i pris friin 65 öre t. o. m.
P: 30 pr kg.
Vid köp av hel bal om 60 i 70 kg.
levereras kaffet fraktfritt vid Eder narmaste jarn- vage- eller Angbateatation, mot efterkrav .eller förekottslikvid.
Minsta parti 10 kg.
Om SS önekas kan det erhllllas av flera sorter iaarvagt till aamma prie och fraktfritt, blott partiet uppgiir till 60 it 70 kg.
Anmoda Edra viinner och grannar att bliva med om att k ö ~ a kaffe f r l n:: " z: EX. LV. ' KARLBERG.
adunsafan 5, Butiker: Mästersamuelsgatan 11.
Döbelnsgatao 44.
Norrtullsgatnn 24.
Stockholm.
Den BASTA nydrsgdvcn en organiserad arbetare kan giva sin hustru, moder, sy- ster, dotter eller kvinnlig aiih6rig ar ett prenumerationskviitto tör MORGONBRIS 1910. '
Morgonbris kostar i prenumeration för helt Hr I:20, tre kvartal 90 öre och halvt Hr 60 öre.
Klipp ur nedanstdende prenumerationsblankett och pwenumereia omedelhart .H MORGONBRIS tör dr 1910.
I utan förhöjda priser .:.
Beställda ' D [DF=E~Q~O.
och.
.
Goda varor, moderata priser.
Fördel- aktiga betalningsvillkor.
Humant be- mötande.
Välgjort arbete.
Hos postanstaften i ..................................: .............. rekvireras för år 1910: A.
S. WAHLBERG, Tunnelgatan 17, 1, Stockholm.
N:r.
i ' Tidningarna6 namn taxan kv.
kv.
Fotografi- &amp; Förstoringsatelje.
: " Morgo n. bris " ........... i .. ....................:.
............................ ......................................................................!
...............................
...............................................................
.............
a..
.
.
.
.
t ..!
, ......... i.: ....... Drottninggatan 93.
Rådmansgatan 61..
Allm.
t e l e t 230 83 REKOMMENDERAS .. FOrstklassigt arbete.
Modcrda .pris.
.
Föreningar och korporationer erhalla rabatt.
....................................... I I ........................................................................................................................ elegant, evartar ej fingret, liknar fiillstandigt 23 karat.8 ....................................................................................................................... guld och &amp; r oöverträffad i Prie.
2 kr.
Laga skyddnt inarke.
.............................. kr.
...... öre livittera.
............................... den .....................
Finnes endnet hhllbnrhet.
110s Gtilds.med.
L. JENSEN, Tcgnf rgatan 19, Stockho !m.
......................................................... ................................................
Abonnent. '
.
.
1 Malsi,ngbo~ * gls sot,-dem .. kvinno- klubb avlihller möte 1:ata och 3:@e inhnda- gen i rniinaden i Folkete Hiia ' P-sal kl. 8 e. m.
. '
.
.
.
.
.
.
a. '
