# ID: svediakorp-per2335
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,114
# sentences: 1,311
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA.
K V I N N O R ~ R E L S E N.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
N:r 8 Augusti 1) I Pre~irrincrnliorrspris: 1: 20 pr helt sr, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels Qr.
Lösnummer 10 öre.
1 För redaktionen: * R U T H GUSTi \ PSON.
Annonser ä sista sidorna pris 15 öre pr mm.
För expeditionen: Eliir Liirdfcy, Tunnelratan 1 B.
I StockholmT Hagagatan 18, IV.
ö. g.
STOCKHOLM ..
Vera Figner.
kliidda 57-Hriga damen, dar hon, nästan högtidligt allvarsam, bjudits plats pil (Ett litet .Londonbrev till " Morgonbris ' plattformen till höger om ordföranden.
, 30 juni 1909.
JTeni ii.r dii Vera Figner?
fr5gnr ni- Niclsoniiiiarafton bevistade jag ett gon.
möte i cn stijrre lokal i östra city, ett Ryssland har många, många kvinn- möte.
som för.
I 11 1909. '
. '.
och 11il.dacl rysk familj.
.
Ilon iippfost- rades i ett pensionat fös överlilnssflic- Jror ocli liiiilnade detta inecl I.iö&amp;stn be- tyg.
Utkoni.nien fï8n skolan ' greps Iion snart av clen difivarancle ' starka roïclseu i Ryssland till förinån för kvinnornas riittigh ' eter och ' den fackbild- ningsrörelse med .revolutio- nart syfte, ' som arbetade under lösen till fol- ket.!
9 Hennes försök att som en £ridfull ar- betare h jslpa folket ur elan- det ledde till j).
sam,ma resul- tat; som rnili-iga mdra lugna re- forrnvii~i~er i Ryssland kom- mit till '.
Hon dig.
; .itt intet fredligt arbete till folkets nyt- ta Rr möjligt i llysslnnd under rAd~ncl6 knut- piskeviilde.
.
Hon: ldev ' en VERA FIGNER FORE OqH EFTER DET 20-ARIGA FANGELSELIVET.
.
vat uppgavivar ivrig ' anhangii- det tillkommet re av.
.env,S.lds- - lika mycket som ett protestmöte mot liga politiska ilyrtyrer.
Tusenden av I maktens avskaffande ocli ' foidinde en tsarbesöket.
Under.
alla förhiillanden dem försvinna i fangelserna, i Sibirien, konstitutionell ordning efter folkets siii- var Vera Figner det stora mötets cen: ocli glöii~mas; nien en av dem, vars no, men hon fann aven enart, att dH trala personlighet, alla talares anföran- namn e j förgiit ' es, ' den marl~ligaste, den det .gallde Ryssland.
den revalutioniira den rörde sig kring hennes verk och f ö r revol.utioniirerna lrarczste ar Vera vägen var den enda, som kunde för8.
.
.
.
: hennes martyrskap och alla Ahörare rik- Fi gncr.
till malet.
.
tade sina blickar mot ' den i helt vit drKkt Vera l3gner föddcs 1852 i en aktad, Ungdom, slc6nliet - Iion vm inyc-.
.
.
, ' - I.
\ I.
: I.
; '.
I.
-- ... i&amp;+
MORGONBRIS.
.
.
-.
.
.
- - - - - ----- __.
.
.
- -- - -- -.
-.
-.
---- .. - - Iict vacker lrvinria och alla Iieiine, nytt tsariininc.
ZIon förvisades 11.11 till lict ' t d n r c1 c~ !.
Si~ii.riist; i.c,iiilc f örfattarcn st; " incls privilcgicr Iwstitcle Iioii bort.
fö pi.
* ovjnrcn Arclia,tigel.
om.
vm1 hoii vri.r.it; i-~cli.,: dlf.jiimt ar.
.
sitt laiicls isnk Hon dcltog i iittiotalct, nDlirpX talar Vcrn ' Figncr.
' 31on t a - .Ilcl; ta ii.r i största, ltortlict Vera Fig- iiicst cljii~rva revolution~r,z vcslz, siir ners Iiistoria.
1a.r p &amp; si t t licinlands.
tiingom ?d och skilt propagandan iiioiii arrnhn.
För.
Och nu ' 1iri.de Vcrn Figncr kommit Ki:ri~potl&lt;in to1 ltai till.
cngcl ska.
r i d d av cu viss ~Dcgneff - den tidcn; till Loncloii, till clctta X~ondon, c1i.h- alla JIcniics t:].).
iIptrr 1.Ugn.t och stilla soni ryska frilictsv5.nner, som e j tsrtrens och ett siilrta porlan dc vatten.
5Ion liar inga AzcfY- Iiiilitiicles Iion 5.552 och hölls tvli hi inspiirraii dels i St. Petcrs- &amp; l tsarbyråkratiens hantlangare liuggit staslia ord för sina .. kinsIor, knappast dels i ' St.
PaiilsfHstuingen.
Slutlige1 om nacken, sainlas.
n5gra gester lcclsagi h ' ennes .tal ..
Hon blev hon %r 5.554 jlinite 13 a.nc1rn revo ~Ocli Iion s$t dlir iippe p i plizttformen liar talat genom sitt verk och d e t t i liitionlirer stiilld inför ratta för revolu och salen var tjl.1 triingsel fyllcl ' av vzin- enda falctum, tjugo hr i Sclilu~sselbu.rg,. '
tioniir propaganda jnoiii.
ariizén.
1301 ner av Rysslancls frigörelse, hennes eg- sliger 1.i.m 011i hcnncs lï$mden iin ord. '
dö~iiclcs först a t t mista livet, nicn do na Iandsflylctiga landsrniin först och ltunna, saga.
. '
men %ndra.cles till livstids straffarbete framist, nien oclrsa minga andra, en- I lienncs fina., vii:lformade ansilrts- Och sk blcv Iion inspiirrad i en cnsan gclska socialister och raclilr aler och in- c1.ra.g söker I I I ~, f6rglivcs ~.
efter, ett min- cell i iSclilCisselbiirgs fiistniiig .- clett,: ternationella revolptioniirer fr51 alla spel, cn slcif tning, nifi.landc liennes fiinpclse, oiii vilket c11: iv dc.ss direktö 1Rnder ocli m plla skiftningar, skdana sJH1.s stimning.
3Tan mötcr cildtist still- rer Iciintle saga: " ingen har iinni som London Ii ?r cn skclan uppsjö p$.
lictcn och] .iignet.
; ir clct, fiingclscts g 5 t t ur u r denna fastning, alla ha bli Med villceii: storm av syilipati och tvennc d.eccnnicr, soin satt denna trötta vit- b 11 r n a. "
hiinförelse Iion \ %lev niottagcn!
13iibl.i-, priigel pil liciines anletc, ellcr ar det I Sclilusselbi~rg fick 1ioi1 tillhriiig;] ron reste sig, ' npplftderade, ropade, vin- clen okiivlign vjl jckraf tcns kyla och t, j II g o B r.
Ingen röst f rån dc11 yttrc kade ht henne.
'.
Jublet över a t t se hen- bundna styrlra.?
J.Ca.nske b8cladera.
världen nådclc Iienne förr 5.n 1904.
3 ne, denna modika kvinna, som genom- Som.
ett hclhetsintrycl~.
stod dct för tretton å r förbjöds Iion ?tt slrriva et; g å t t.
så mycket för revolutionens sak, inig c15 tanlrarna g#.tt till.
clenna iizark- enda litet brev till sin gamla rnodei villc inte taga en iindn.
liga.
personligl.ict III- Rysslands iniing- och Iion fick e j Iieller mottaga riågot Sedan iiiötets ordförande halsat del- skiftande revoliitionshistoria: handlin- 13i dc olyckliga lranwaterna i fiingel tagarna., talade den uppburne f urst gar iiro för mer an ord.
.
.
.
.
.
.
set utövade hennes starka personligli~i I h p o t l r i n om Vera Figners verk, med I v ar, .. ~, u ' in e a n. ett viilgörni~de inflytande.
.De sbgc varme och stiiridom.
niistan i ödin julr-.
.
.
iiciiuc e j; inen de liande Iiennc i ' blanc sig ocli liennes mod ocli tillförsikt gal.
.
ocksa, dem styrka a t t stii u t i fiingelsett - ... inferno.
Under sitt liv i friheten var hon stiid.
.
_.
ISonstnaren, .som av den döda mate oriktiga förestallning&amp;r,.
.spm det sedan se redo a t t dö för sitt f o l k I fiingelsei var hon beredd på detsanima för .sina ien.
vill skap ' a lett skönt verk, gSlr ick kostar stor möda att ' arbeta bort.
För lratiiraters sltull.
Efter inånga uppre.
; il1 detta sitt kall utan föregaende skol att riktigt kunna besyara barnets frågor '.
pade ansträngningar, Iinngers ' trejker och liknande htgarder, hade fhngarna iing och kunska ' p och utan den inrl fordras darför ' allmiin bildning, ty barn, beviljits förmånen a t t ' få läsa böcker) eredelse, varförutan han ej skall hel kunna ge crvåra frcgor. '
.. Och naturligt- ocli sysselsiitta sig med litet handar- yckas.
Men uppfostraren, som av de vis böra svaren, .göras sil enkla och lätt bete.
Men inrikesrninigtern von Pleme, inaste material den organiska naturer förstileliga som möjligt samt anknytas osalig i &amp; minnelse, tyckte detta blev ' rambringat - levande männiakoliv - till som förut iir barnet bekant.
för myclret av det goda, och nvslraffa- ' ormar maniliskor, bereder sig i de fiesti Men för att lyckis.
som uppfostrare de år 1902 denna blygsamma föringn.
all .icke.
Och dock borde uppfostrar fordras först och framst andakt.
An- Vera Figner förstod a t t, detta sl~ulle i w k a p 5 lcamraterna som ' en dödsdom.
rara.
den mest i helgd hAllna sköna konat dakt inför livet och .främst dH för det.
.
Det slrulle sluta ' med.
vansinne, död i d e n och f~räldrdska~et det heligaau människoliv, som hal.
p i att utveck- skörbjugg och sjiilvmord - alldeles, v all?
konstn ' ärskall.
.
.
las i ens närhet.
Utan denna andakt.
som under cle första tio gren, d % varken D % ett litet människobarn födes är del ingen kraft till sjii~ibeharsknin~.
Och arbete eller lasning var tillatet.
E o n hade diirför beslutat s i.
för a t t oEra ii ingalunda lämpat att reda sig i kam beharska sig sjXlv samt akta pb.
sig sjiilv.
sig sjalv för att rädd6 8 sina kamrater ben för tillvaron.
Doas kropp är aiinc ir juet vad en uppfostrare maste gora.
i fängelset.
Hon skulle företaga ett njuk massa och d &amp; ' sjii1 iinnu kaos.
3m det i uppfostran kraves arbete, s &amp; brott emot disciplinen ?fiiiigelsetfÖr,zt.t i r det ej barnct eon1 n m t sk.11 bear- komma inför brigfiiatten och diir slut- lärför behöves av uppfostraren vartiam, en iippfost- betas, utan det är sig @ s ligen bli i tillfalle a t t s8ga den oslrryin- na hiinder att forma ' och k1.m blick föl tade sanningen on1 vad som passerat tt upplysa.
Men det behöves ' ocksii: are m h t e arbeta- mist p k Han nuisle ' inom Gclilusselburgs mirar.
DAf5:ngel- .unskal?
om de lagar, varefter detta ekall ~ppfostra sig själv till en konstnär, som sedirektören, en överste, niista ghng Ite.
Kunskap om lagarna för halsa och can uppt5clta och frammana just det infann sig i hennes cell rev hon cliirför rasentliga hos hriiet, under det att det bort lians ep8letter.
Ron visste a t t den- unsltap om 1agarna.varofter ~ijiilen ut- na förseelse under vanliga förhållan- ecklas.
Fysiologi och psykologi äro nindre viiseatliga.
behandlas nied likgil- den betydde detsamma som h.ennes arför nödvändiga att känna till för en Jghet, och det rent skacllip förkväves.
död.sdom, .och hon varJxredd på det.
ppfostrare, EA att han ej begh otymp- Ich e &amp; blir arbetet p &amp; andras uppfostran Men hiindelser ute i Ryssland hade ti- iet bästa och &amp; kraste medlet till sjiilv- mat, som gjorde a t t behandlingen av ga missgrepp, som kunna bli till livs- ippfostran.
f %ngarna inte kom a t t g5 alldeles i de ing sktida för den, nya manniskan.
Men det fordras mera.
Snart kom- Uppfostrarim bör alltid koinina iiiag, vanliga spihen.
; Bödlarna voro vid den barnet börjar fr; figa.
.tt mAlet för all objektiv uppfostran denna med allvarsam- mare uppd.räg, och Vera Figner blev Detta ar juet den naturliga undervis- kall vara att vacki lust för sjiilviipp- inte ens ställd inför ratta.
ningimetoden, och, illa ' handla de föräl- ostran.
Bud och, förbud böra, om de Tv &amp; &amp; r senare, 1904, blev hon jämte kar, som snäsa av eller ge vresiga evar: es, alltid vara v31 ö \ - ervagda.
Annars andra frigiven från Sclilusselburg med, ch därmed bringa den lilla friigaren till iör denna yttre lagstittning endast vara anledning a v a t t tsarfamiljen f å t t en; ystpad eller som.
.
medvetet ge barnet n ersiittning för den 6jälvlngstiftning, son och Ryssland välsignats med ett.
, ' ', ', u UPPFOSTRAN SKON KONST ' I t ': ', ' ' ' ' ' ' -.
I,.
I '
-- .-P --- - p - som i den yngre Qldern e) kan vanta av barnet, och bör i alla liandelser s n u avlöshg och Ilrnna rum för en sidan Barn Kro myckst om de lcunn.
hitta p5 att göra sig ' sjiilvn föresatse och tycka det %r harmligt att stiindig bli förekomna med förmmiingar.
Meri lycka skiinker det Svon att lyda sig sjii11 iin andra.
S i r helst man marker an lag till dylik barnelig ~jiiJvlagstiPtninl bör densamma alltid uppmuntras.
Exem pel friin uppfostrarens sida hur denni ocksi gör sig föresatser, vilka lian na turligtvis obrottsligt hiiller, verkar at barn sjiilva snart ge sig de bud och för .bud som behövas.
En vanskaplig anda mellan uppfost.
rare och ' barn vare sig i skola eller herr skall ock biittre an alla barbarieka straff metoder uvliillln barn frtln det onda.
Dt kanna sig mycket olyckliga, niir de h2 stört denna anda .. Och SA skall darige, nom helt omärkligt den sanningen bl: klar för ' dem, att lycka utan egen god * het icke finns.
1 Ehuru uppfostran Kr en avsiktligt bo, driven inverkan, bör dess avsiktlighet ej s i mycket framtriida.
J u mindre ' Avsik- ten miirkes, ju mera konst ar uppfostran, Den ekall pA ett enkelt och naturlig " sitt, utan pekningar och.
förmaningai rikta barnens ' fantasi med eköna före stallningar och intryck, öppna derqs sin nen samt rikta viljan till det goda.
At1 i uppfostran därför visa pil nbgon at1 likna bör ske med försiktighet.
D " aremoi kan man genom sagor och historiska bo, riittelser göra barnen förtrogna med ock lära dem älska de stora föregAngsmins niskorna.
Barnet känner nog ~jalvt, vila ken av dem som biist tilltalar deteam- ma. '
Men att ständigt peka p &amp; nAgon, att likna i allt ar onaturlig och grov tendensuppfostran samt verkar hos ejalv- stiindiga natur.er.
motsatsen Lin som val amilat .. Härmningsdriften skola vi i stallet förstå, att draga mest dytia av j den rent praktiska upplostran, som be- etAr i bibringandet av de fardigheter, vilka i det dagliga livet äro nödvändiga ett inneha.
Och liigga vi utvecklinga- tanken till grund för uppfostran, bör det vara klnrt för oss att annu ingen miinniska levat, som i godhet, skönhet och sanning varit e5 fullkomlig, att hon kan tagas till mönster i allt.
Det vore ock att förkväva det sllregna och per- sonliga, vilket det ju ar uppfostrans syn- nerliga ' uppgift att nära och uppmuntra.
Unga - manniskor tänka kanske mera pA föräldraskapets:lycka än p &amp; ' dess all- var, m h g a tanka inte alls darpil.
Och sh gli de ' oförberedda ' och sjillva oupp- '.
.
fostrade h t fostra andra.
Och det kn.
ju ej vara pil annat satt, d &amp; n5gon un dervisning i uppfostran ' s konst ej mec delss de Inga, h k t n t föräldraskapet ö ett av de mest ingripande moment m5nniskans liv och utveckling.
Om e kunskap i barnavbrd ännu kan bl iii~dervifiniiigeämne, s3 borde dock am net kunna beröras i vara skolor, ritt p; shdant riatt anda7it ingötea hos de ung inför det stora i livet, som hete; Ziv~ föm yclswz.
Emma Gus fa fson.
.
.
-.
Det dröjer lan @ &amp; z, foyr ' iz.
mor-.
gon randus ' 1.
.
.
.
.
. '
och under röda skyar .viden blan.- bli vi veta wZir sej saidar ...
.
.
.
.
.
.
.
N a r.
Morgonbris går i pres: diskuteras som bast arbetarna: svar: storstre~herr.
Stallningen a: sllvarsam.
Men p &amp; var sida fin nes ej mera an en pzenin,n ' Nt måste slas till, annars ga vara or.
ganisationer, a~~belarklasse~zs emk v d m, i spillror.
För oss kvinnoi ir det inte minst viktigt * att sa al.
irig får ske.
Ma aven vi vara be ' redda till strid, till uppoffring, til uthallighet och seger skall bli ar betarkiassens vinst av striden.
, Vi kvinnor kunna göra stor: insatser under striden.
Det, skol: vi visa.
Vi skola .stödja och upp ' muntra vara man och söner, al.
drig nedsla deras mod och hopp vetande att rtederlag betyder ök ?.
sl$veri för både kvinnor och.man Under nu stundande dagar maste rara kvinnor yisa, att de i der rackraste och innerligaste meninc iro mannens Kamrater.
Ma dei zldrig bli sagt om oss, att för v &amp; skull har .kampen varit tung och ' örtvivlad!
Aldrig!
Vi kunna och vi skola risa det, att aven vi kanna soli- iariteten; den obrottsliga solidai-2- %ten, som alltid hallit var klass Ture ' Nerman.
.
.
ippe i langa strider mot kapitalis-.
.
. '
* -.
.
nens förtryck och som aven nu.
: kall giva segern ' åt oss.
Leve broderskapstanken, solida- MORGONBRIS är arbetarekvin -- iietelen, vår enighet!
iornas egen tidning.
Det är där- Stockholm den 28 juli 1900..
ör allas vår plikt ' att, energiskt.
.
i S .I * ~ u t h G-n. '
.
.
irbeti f ör Morgonbris spridning.,.
.
.
.
MORGONBRIS I.
e s - - -.
- - - - - - - - w Ett intermesso.
I I slutet av april och början av in: detta Hr avhölls den etorn internationell kviiiiiokongresson i London, och för der ila har i Morgonbris redan professorrjka; Wicksell grundligt redogjort; Det i inte Iieller min avsikt att ekriva nbgc nytt referat - E &amp; mycket mindre, sor jag intc sjalv varit niirvarande H kor gresscn.
Egentligen kan det ju syna föriniitet att sh överhuvndtaget vilja yttr sig över den; man sltulle helt salter vilja Jiimstiilla ett dylikt förfariiigssiit ined deras, som sitta i Stockholm ocl fabricera till Pariserbrev till sina tid ningar.
Men för det första synes ' mi, den sak av oerhörd vikt, som jag ha vill gA in ps, och ' b andra sidah har jai föl j t kongressens förliandlingar mycke noga i Vorwarts ' keferat (efter vilka del föl jande framstiilliiingen är gjord) v i k man inte har skiil att misstänka för at vara falska.
.
DB jag kom till tals m,e,d rednktö Ruth om Londonkongressen, blev jag för vanad att höra, att inte ett ord blivi nämnt om en tilldragelse därunder, son kan bli av största betydelse för de so cialdemokratiska kvinnornas rösträtts kamp.
Det a r ju sil, .att det pA ett stor världsmöte är hart när omöjligt att fhj: alla faser i de brokiga och omvaxlandc förhandlingarna, hur giirna man an kun.
de vilja, dels diiirför, ritt det .skulle be tyda fysisk överarbetning, dels därför att man ju giirna vill se sig om ock vara tillsammans med gamla och nylör, varvade vänner.
Därför är det ju my; ket förklarligt, om.
nligon enskild del a \ diskussioner och beslut skulle alldelm undgA ens uppmärksamhet.
o.,.
.
8 För att ratt fqrstii det följande, ar det av vikt att ' ha litet kännedom om den engelska kvinnorörelsen.
Darför £örst en kort rekapitulation.
Det finns inte mindre än fyra.förbund för kviniioröetrattens genomförande i Al- bions land.
Det äldsta av dessa ar suf- ragisternas, och i deras .spets s t k mrs Famcett.
Förbundets arbete har varat i ungefär 60 Ar hittills, men det arbetar endast för en inslcranlct valrätt, och des3 leder rekryteras mest fran de finare fa- miljerna.
DA emellertid i kvinnornas International anda till den sista kon- gressen endast ett förbund frbn varje and fick äga säte och stamma, blev det ..
. --- -.
- - - - - - -.
.
.
-.
.
.
.
----.
- - - -.
-.
.
- - -.
.- -.
.
-- - - - ---- -- just ~iffragisterna, det iiilldsta förbiindes som fick denna ratt för England.
Det andra förbundet iir ~TVomen ' fi~eedonz lecr (lzcc s, vara friimsta represen tant Rr mrs De~pards.
En utl~rytnin fiirbund.
DE ur detta ar ~~rfrclgetlronzas ar dessa kvinnor, som nu under en följ av Ar dragit all virldens uppmiiïksam het till sig genom sin li5nsynslösa prc paganda för gin sak, och det var egen1 Iigen ' endaet missnöjet med moderfööi bundets alltför klenmodiga och langsari: rna taktik, som kom utbrytningen ti: stand.
Det fjiirde förbundet, och det aor egentligen ensamt kampar för e11 at, man rösträtt ar, The adult syfrage st cietp, vars sekreterare ar vAr partikam rat mrs Montefiore och vars medlemli~a huvudsaldigen äro, socialdemokratisk kvinnor.
Dessutom förtjiinar oinnami-ias, att ei liberal kvinnoförening existerar,.
son gjort till sin uppgift.
att stödja den lj berala regeringen.
E n mannens ltvinnc saksförening och en dito antikvinnosaks förening saknas inte heller, och till sia -- mirabile dictu $ar i dessa .ytterst: dagar en kuinnonzas antirösträttsliga set gagen, vars ledande ande den betydandl författarinnan mrs Humphrey Ward a r ' - ' -- .-.
.
.
. --.
.
- .. - - --- - --. -- ... - .. - -.
.
- ..: ' ---- pndc för en allrian röatratt, fijrvagras tilltriiile.
Förgäves visade finska och australiska Icvinnoi ' hän ' att kamp &amp; för den allmänna röstriitten, ifrdn att hindra arbetet pli kvinnornas röetratt i deras land i stiillet underliittat dess genomförande.
Man fö~l~larade, att det vore dlcleles särslcilda förh@landen r&amp;- dande i dessa landar, och förslaget truni- fades igenom.
Men endast.
' genom en ful manöver hos dem som.
ehtto inne med.
makten.
' Frbn The adult ~uff&amp;~e:societj funnos narniigen medlemmar narvarande.
Abe- ropande kongrcssei~s ' föregkende beslut ansökte de om tilltridi till vkldsför- bundet och biido att under sildana vill- kor fb y tlra sig i ' ~r ' &amp; pti, som ju ab nara angick dem.
Detla förvug~~adcs den?, och fru Fa~vcetts förslag fick ma- joritct.
Ilen som ytterst - sta@kom debattens strypning fikall ha .varit metodistpredi- kantskm fröken Anna Shaw, som inom den amorilcanska kviiinoröreleen spelar en ledande roll, men fru Chapman- Catt, som vid .tillfallet; var ordförande 3cb 8on1 eljes brukar.
tala vackra ord 3rn lika möjligheter, " för.
arbetar- och Jverklasskvinnan, torde &amp; k ha sin del i beslutet.
Mot detta inlade en del tyska rösträttskrinnor under.
Anita Augsperz, n lam protest med den motivering, ' att bill den tyska 1rvinnorörels.en voro ' anslut- l a mAnga föreningar, .som ' ej arbetade itedutande för kvinnorösträtt.
De tyska cvinnorna aystodo ock &amp; efter b-eslutet M n att bli representerade ' i den nya ityrelsen.
Men de förblev0 dock inom Lnternationalen, vilket ju ytterst blir en.
~?
a ~ l i ~ A SA c t länge, d e bland sig räkna oreningar, som ej kunna hänföras till lem, vilka tillitas aiislutning ' till~världs- ' örbundet.
Att under sidana förhtillanden tvH so- ialdemokratiska kvinnor ' haft mod nog ht anta va1 till ~entralst~e1se.n förefal- er minst sagt egendomligt; Dessa da- ner heta Martina Kramer (hollandska, ydligen av det gamla partiet) och fru Jindeii~nni~ f r h Stuttgart.
' Den senaste iar dock intriitt diiri endast ' i.
egenskap, v to1 k..
.
I-Congressens renktioii&amp;i karaktsr un-,.
.erströks ytter1iga:t-a p5 ett triiffande satt v en episod, som har över - sig ett visst iknnteri och för övrigt intresserar oss .areör, att huvudpersonen .i den.
var - r ru Wicksell.
.Die Schwedi * ~ i a; ?Wych- elr blev niimligen foreslngen till med- 3ui av bestyrelsen.
hlen, ' .d &amp; de narva- snde damerna fick reda pA ' .ntt .hon se- an tjugu hr tillbaka levde i fritt iik- ' 13 den internationella kongressen be jlöts nu, som fru Brigge-Wicksell redar irarnhAllit, att tilllita $era röstrattsför mnds anslutning i varje land, nied vill sor att de samarbeta.
Om de ej kunni ?rias om plattform för dylikt samarbett inges det förbund hava utträtt ur Inter iationalen; som genom sin hållning hin.
har ett aarnarbete.
DB nu de Aristokratitiaka suffragisterm i&amp;go makten.
glida sig ur händerna och nför dem upprullades perspektivet a \;; tt samarbete med The adult suffrage ociety, s &amp; kom deras ledare, fru Faw- iett, med ett förslag, som genom sina rerkningar skulle helt och hbllet neutra.
isera det omtalade beslutet.
.Bon före- log ' niimligen, att endast slidana för-, und skulle fii tillhöra det internationella am förbundet, som arbetade uteslzdande ör l~vinnoröstratten - och med kvinno- östratten vore d l att ' först &amp; en rösträtt Eter samma skala ' som malmens i de espektive landen.
Undantagna skulle ndast de länder vara, där kvinnornas öst- och valrätt redan vore genomförd, ch de, dar lokala siirförhhllanden be- ingade en sarskild taklk.
Diirigenom kulle sdlodes varje förbund, som kiim- -.
.
.
--. ----- .-d '.
.
.
.
...
.
.. ..
teiiskap med sin man, blev det inte mer giligcr.
I tidiiingcils n: r för dcn J.4 Det bör cni.~ll.ertid icltc ' f,iirg1öt~inins, ' id6 iclr e j 111 i titr mr 13li~tclif orcl ctt 1iiiiizorist; isl~t a tt in.odcrska~ "; 1: ' iji:sli ' 1ct~ingciis tal darom.
* * * ic ' iiqiat n ~ l i c c l ni cc1 ticln ingen och dess i r uttöm1 ~ n c d cn lösning; ly det pro- 1; is; ~rinnor f ö r a t t &amp; tervi.ncln till " C1.i~- l) letn, som niirinast blivit clcrss upphov.
Egendomligt Sr att iakttaga, hiir dc rion ".
IJnn bcstricler icke in6 jl.i.glictca Den göniiiicr i sig lcravct I) &amp; a t t göra t y s h borgerliga kvinnorna sökt tiga ihjiil av, a t t en inaii l a n redigera en Icvinno- bnrns; iiigsvj 1; zii clz.c~noniisl~t inii j1 ig iclcc hela der1 sliandnlösa historieri.
Att dock tiJnir~g, inen, sligcr lian, jag Gr n u i c h blott i cle ' fii.1.1, clik I.itgcn tvingar till mamcn, haar ald.i:i g vari t &amp;: t och ilen, ntnn ocli för nlln dc ' ii~öilrar, ' sorti.
inte iiven bknd dem saknats sidana, (1~11 al~lrig bli det.
" Jag pirssar i cn iclcc falla und c.r cii a,1:1i~ti~i ' skyd~Isli~g~ som haft ögonen öppna för rnissförl1H1- l~viiiiiotidning som cn valross i en doniv,iirjo, iiicn för vilka ett iinclcrstöd landenn visar en artikel av Lidia G l i - 1) loinstcrrabntt.
Di.rför fylles min plats nv clmua, a r t Rr ljlrn viil.bcliiivligt och stava Heyinann i organet för ~Deutsclier biittrc, oiii, jag 1i.ii1nnr dcn ": l ilca v~lsigiiclsc1) ringanilc.
.
I; Icl,z clcn- Under 131atcl.iforcls ledning steg tid- un tanke-mynnar s?
' lccles u t i en stra- Vcrbcrnd: f tir Frauenstimimecht B, vari hon traffande karaktiiriserar den hittills- nirigcris upplaga hastigt f r h 28,000 van a t t trygga alla fattigs inöcIrars varande ~nternationalen som ett förbund till 32,000 cxeinplar, för a t t unclcr clc hiilsa och deras n; yföc.cla b ?rns liv - senastc veclrorna lika liastigt sjunka, ctt av cle stravanclen siilecles, vil.lca i för inbördes självberöm,, och sjalvbeun.
; ed till 27,500 exemplar.
Nggon slcrilcl bokstavlig,zste mening iiro liktydiga draii, däri 3arjem kritik varit bannlyst.
diirtill var Blatchfords injsslyckacle ined arbctct pk ett; lïclt folks ' suncla.
Belysande för.
det.
borgerliga frisinnet Sr ECirsök.
a t t göra, tidningen till ett or- viist; ocli fortbestand.
Xndast tvcnn.e liintlein i varlclcn tiga att fru Breitecheid (gift med en av de gan för alla lzvinnor, varvid naturligt- ledande radikp&lt;erna av den fraktion, som vis intrbss ' ct för dc arbetande kvinnor- i niixvnrancle stund mera betydande in- na triiugdcs till baka.
stitutioncr, som kunna l-iiinf öras till hAller p &amp; samaibete med socialdemokra iizaclcrs1za.psf örsiiltrin gcns 1ci1,pi tal.
Dct terna) iiven deltagit i förtegenhetspoliti- nr (len ohligntorislcs ocli den @ ivilliga I ken - en politik, som de svenska röst- f örsilcrirlgens: bQcla kl assislra lanclcr, Tyslclaiid och ' Friinkrily.
Dot förra riittskvinnorna iiven tycks vilja följa i lmclet liar givit p:lnts A t inóclcr,sksps- den fasta förvissningen, i t t arbelarkvin- licirsiilcr.ingcn iiioin sin.
sjiiliförsd~rings II.
noriia into ha niggoil.
representant nog i:ami, clct scnarc iigcr en stor sjii.1.v- Ports.
fr. n:r 7. sprikbimnig att kunna föl ja förhancl- ~ i.
s z s s, .ii1 d inodckl;; ~.psf örsiili- ' .Det ur cgcntligen agnat a t t förv&amp;na, ring soiii uteslatantle u~&gt;pg.iff., lii~garna slidana de refererats i utlandets iltt dc reforlnstriivanclen, som niiiiiera Den tyska sjukf örsiikring~lagen lfö- press.
i alliiiiinliet stzninianfnttats u,ncle 1110- r e s l ~ r i v e ~ a, t t den kvinna, som under * * - t clerslc; ipdörs %lrringens rubrik, icke det sista .bet, förc .förlossningen, 1; äk- Emellertid tror jag, att den handske förr iin pb cle sista aren.
lroimnit a t t nat, minst s e s nn " ~nac1ar varit nzecllem som blivit kastad, nog skall bliva upp- tillliösa .den alrtuella socialpolitilren.
av sjukk,zssa, slcall linder ' minst s e s Ty det iir nu klart för var och en,.soiiz veckor, efter neclkoinsteri, åtnjuta ett - tagen av dem det griller.
Kanske de reflelcterat över den fabrilrsarbetancle sjukuncierstöcl till samma belopp soni borgerliga kvinnorna inte skola bli s % inoc1ern.s ställning, a t t ciet krav, soim för annan sjulzclom, cl.
v. s; iippgående värst glada att.
dra konsekvenserna nv biir upp denna nya försakringsart, i till oiillcring hälften eller-högst t r e sitt förfaringssätt.
För de socialdemo- själva verket a r ett mycket naralig- fjärdedelar a v claglönen.
* Denna.
' be- kratiska kvinnorna star bara en väg öb- gande korrelat till det lagliga skydd, stiiminelse, vilken ju bar m ~ d e r s l r?
~ s - soin arbeterskan åtnjuter i de flesta pen: att s18 sig helt lösa ur de bor- länder: den, obligatoriska barnsangsvi- försiikringens typislia priigel, $r utan tvivel av den största betydelse ' såsom gerligas omfamning.
En socialdemokrs- lan.
Man har till sist, men, som det en solid Ii-örnsten för allt vidare arliete tisk kvinna kan inte, om hon pill vara vill tyckas, niiirlcvardigt sent kommit p &amp; denna grund inom lanclet.
* Den principfast, tillhöra ett förbund, som p &amp; till insikt om det haltande i en be- representerar emellertid ing&amp;luncla sy- yrkar en blott inskränkt cencus-röstrRtt, stiiiiinielse, soni förbjuder en människa stemets f ulliinclning.
Dels g ä l l e ~ -.
d.
~ ~ ~ a t t arbeta under en viss tid, men som Och fast f r h ledande hall hrir som j icke ger någon anvisning på, hur hon tyska s jukf örsakringens t v h g.
endast en begränsad krets av arbeterslroi - England de konsekventa kvinnliga för.
slrall finna sitt uppehalle under denna alla jordbriilrets kvinnor; ' lieniarbeter- kiimpnrna för socialdemokratin och dese tid, ehuru clet a r vii1 kant, a t t Iion san- skorna, tjiinarinnorna stanna.
utanför.
principer blivit mötta med ganska stor nolilrh icke iiger någon sparad slant a t t Dels.
ii.r den summa, soin .av lrassorna oförstiielse, $A, ar de varda allt erkan- leva pil, utan snarare behöver drygare utbetalas i unclerstöd, och som icke p % inkonzster an eljegt under den tid för- langf; nar uppg3.r til.1 fulla lönen, otill- nande.
De socialdemokratiska kvinnor.
budet varar.
Arbetar1agstiftningen.s riiclclig, siirslrilt d &amp; arbeterslrans utgif- nas internationella kongress i Köpen.
speciellgi, ltvinnoslcyddsparagraf med ter iincler barnsa.ngsticlen givetvis, ar hamn nästa Ar skall nog klara situatio- dess bcstii.ininelse om förbud mot ar- drygare Rn eljes.
.Därför fordrni.
man bete under fyra veckor efter nedkom- oclisli allii-iKnt en s k d m ~e3Gion av iiit- nen ytterligare, f &amp; vi hoppas.
sten Ilar sålimda i tilliiinpningen koni- hörande bestämmelser i lagen, a t t dess Johatmes Skii ' Zd.
mit a t t - f&amp;.
ett sken av grymhet över giltiglietsoinrAde ntstriiclres till SR vi- w sig, vilket lagstiftaren urspYuiigligen da, liretsar av de elconoii-iislrt s v ~ g a Jfr Vorwiirts n:ris 108, 111, 119, 12.1, 122, 126 för resp. 11, 14, 25, 37 och givetvis icke avsett, men som clet m %- kvinnorna som möjligt saint &amp; tt sjuk- ste bli en plikt för vara dagars re- hjiilpen föreslzrives utgk ined, lönens 28 maj samt 3 juni i hr.
.
forniarbete a t t undanröclja.
Ty först fulla belopp.
Professor P. Rlayet, den.
d &amp; k m av detta stadgande bli icke tyska s; jiil~lcassestatistilcens.
chef, vil-.
blott en välment anmaning, vars.
efter- ken gjort mer an alla andm tyskar för, Att vara ' redaktör för en kvinnotid- lromiiiancle man på alla satt soker så- a t t friiiiija denna frågas lösning, 131 %- ning tycks icke vara niigon latt stdr, vitt.
niöjliit undandraga sig, utan i derar clessutonz varint för .uttönlinaiide * Den be- ställct ett verkligt skydd, till ' varaktig stadgnnclen om arbetsförbud * och för: ' 5tiiiinston.c inte i Englanci.
knntc sociiilclcr~iol~rntislcc författaren 11; " ltnad för nioclern och sliilctet ocli för och journalisten Itobcrt 131t~tchforcl den arbetande .kvinnans.
hela ställ- * övcrtog för c: a 3 iii&amp;nadcr scclnn rc- ning.
-- clalctörssltupet fijr cle cngclslza arbcter- * SO liiiroin nlrmnro X.
.hiidcll, ' %foclcrs- sltorrias veckotidning) ' ri.ll~c Woi~zan skydd ", Social Tidskrift, 1008, 11.
Y, ss.
51- Worker ", vilken skiftat redaktör ficra 62.,. '
Moderskapsförsäkring.
,, s ' *.
e
' l i - - = MORGONBRIS.
_ - P -.
- = = = = - - m = SOCIALDEMOKRATISKA KVINNOKONFERENSEN 1 VASTERAS.
.
.
.
.
.
.
, -- _-_. --- p.
.
.
10 JULI.
.
.
- sakring aven under viss tid före ned- uppgå till lönens liela belopp.
Detta '.
' La inutualité rnrctern~lle ", ~i .. j~jQc~n komsten, om kostnadsfri förlossnings- det österrilrislra lagförslagets stadgan- alla slag av .arbeterskor .och bitriiden hjälp, samt om premier å t de.
mödrar, dc, vilket efter allt att döma utan vi- i en Aldcr av minst.
16 Ar * kilnua g &amp; in som sjalva * amma sina barn.
Det ser dare kommer att god1; annas av parla- som nlecllen~mir mot edaggapde av 3 dock ut, soin om dessa öns~emål tills- meatet, slrulle för första gangen i so- francs (kr.
' 2,16) pr manad.
Efter nio viclare mBste.
laggas i de orealiserbaras ciallagstiftningens historia förverkliga mánaders medlemsskap ä r en delagaro fack.
Det reg ' eringsförsl.ag rörande en det.
väsentliga i moderskapsförsakrin- i denna kassa berättigad till en: barn- revision avl ' ysklands 1iel.a försakrings- gem grundtanke.
s&amp;ngslijälp av 12 f r y c S (kr.
8,65) i lagstiftning, soin för nkgon tic1 se- Frankrike intager i har föreliggan- veckan under fyra veclror samt Gessut- - dan offentliggjorts, har na-mligen av ' de fraga en siirstRllning i mer an ett om en aniningspremie ati.
l0 francs, $la de ovannämnda reformkraven en- avseende.
Som tidigare nämnts, liar skledes tillsammans 58. francs (lir.
dast upptagit fragan om försiikrin- man dar försökt en lösning p % den fri- l,) Dessutom medgiva skiskilda gens utsträckning, men också löst den-: villiga försiikringens vibg och detta- fonder utbetalande av förlängt under- na p % ctt.ur den har föreliggande syn- ' 1Angt tidigare &amp; n problemet vSckts till stöd.
i im8n av behov samt av vissa - punkten synnerligen til.lfreclssta1lande liv inom övriga länder.
&amp; len vidare ~nindre belopp å t arbeterskor, som fö- - satt.
.
Ur denna stravan s &amp; mycket anniarlr- da tidigare 5.n efter den sttzclgade min- Siivida ' det icke lyckas moderslraps- ' ningsviirdare; som F ' rankrilie iir ett av sta mecllernstidena förlopp.
, Till lias- försäkringens m b g a viinner i Tysk- de mycket få lander i Europa, villca sans vcrlwunhet liar kuutits ett vitt land att aven f &amp; övriga krav beaktade icke aga paragrafen om obligatorisk utbrctt system av andra ~node~slcydds- vid sjultförsiikringslagens omarbet- b.zriisiingsvil,z i sin kvinnosliyildshg- inr; littnin,nar: förlossningshem, m jöllr- nii~g, s &amp; lioinincr tills vidare troligcn stiftning, .I-IRr Itan frågan shledes mer droppar, sin5bnrnsliliniker o. s. v. en annan stat att göra I;;) ' s~c,z riket iirall 3n ilunorst5dcs r; itgns ha triingt fram, Dcssi~tom Gr rörclscn Iiilinerit ingitliin- stridig sasom föregangsland ifrkga on1 buren endast s v sin egen kraft.
cfn bcgrii,nsad till Paris:, 11tn.n spridil detta nya kapitel ' u r den sociala lag- Ar 1866 bildades i Miilhauson av en över hela landet genom sektioner och stiftningen .. ' Detta land a r &amp; terrike, grupp arbetsgivare en " förening f ör lolialförcningnr.
# Den linr i.
vidstr&amp;ck- - Europas niist den västra grannen för- bhrnaföderskor Arbeterskor och ar- taste grad understötts nv den ensliildn ' namsta tv8ngsförsälrringsland.
Det betsgivare inbetalade var fjortonde viilgörenlreten och p &amp; sistone iiven av stora förslag till ~ociaIförsRkring, som dag med lika andelar till föreningens staten, som för.
ISOS, beviljat moder- dar föreligger sedan ett halvar, låter kassa ett för ingendera parten betun- slrnpsliassorna ett zindel.stöd av 400,000 sjdrförsiikringen icke blott omfatts gande belopp.
ZEiremot erhöll0 axbe- francs.
allt vad arhcterskor heter, utan .be- tcrskornii m d c r sex veclror efter necl- .Det viilgiji:ti.iitf o iiiflyt~nnde !essii stgmmcr dess&amp;om siirskilt rörande Ironiaten ett u.ndcrstöc1, som crsattc lo- institiitioiicr utiiv; ~f;, siirsl9lt p &amp; bnriin- barnaföderslcor, att, unclerstöd at dem ncn och beredde dem n-iöjliglrrliet att gg- dödliglietcne o~i ?r; icle, syncs vcarn lika skall utgli med en och ' en halv gang na sig iitesig ajii,lva och barnet.
Efbcr owntvistligt som liirorilit.
: Det Ii * vi- den sedvanliga s,julch$ilpea, varigenom n~önstcr av denna förening bildah &amp; r sat sig, att 1inssornn.s nierllet~imnr nas- dcnaa i detta fall kommer att i regel 1892 tvenne parisare en lrnssa, bonamnd taii undnntngslöst avhiil1 i t sig f S; "?
nr-.
....
s ' ". '
.
.
- I.
.
- - - ---.
.
- 7-77.-.
bctc iiiiclcr den tid Ii jiilpcn utbetalats om dc11 obliga torislrn baci.rnG:ngsvilaii blanka knapparna i hans gröon ' sam- ~.
och 20 k metsviist och hon vrigade icke ly f ta.
blic- och iitt dc i ~t~iillct iignat sig R t sköt- 1) ci.iirdit Icviiiiioï i n c l l; ~ 1.5 selri av sin I d s a ocli ht sitt barn, som försiikriis IIOS cii gcmcilsam stittslca~sn.
ken mot hans ögon, ly da ' miste hon.
E t t clen ciida liiiilpliga n5r:ingen: mo- Arsbidra.gct skrille dclns lika m.cll an ar- alltid vanda bort clen .och ' rodna, det dcrsinjölkeii.
Av 1,000 I.c~:iiinor,~ soin betsgi \; aren och a,rl~eterslian samt utgi.
.
viöste hon.
til1liörd.e dessa lii~ssor, anitnacle under nicci dubbla daglönet1 inoin nagon av En natt gled han in till, henne i hen- 1908 ej minclre %n 871 sjslv sina barn.
cle sju Iöneltlnsser, i vilka arbetepdror- Endast 3 A 4 procent av dil~iirnen dogo na skulle indclns, sanit unclerstöclet ut- ncs kammare.
före ett Ars &amp; Ider, en synnedigen 156 betalas iiied tre fjarcledelar av 1.öncn Det hände flera nätter .. sirt ' ra, sirslrilt da man tar i betraktan- under en nianads ticl; Den Iro1-1iinitt6 Och sd reste signor Lucio ' med ' sin de; a t t clet har a r fraga om barn av fat- inom p,zrlnnientct, soni behandlade fiol i den 6vart.a IAdm o &amp; nila sinn tiga föriilclrnr och a t t siflrii.~ lilrviil är detta I.a.gförslng, nvsliita.cle sitt arbete cliibbclt biittrc an motsvarmide tal för i dcccinber 390 ' 7.
Förslitget liadc d i brokiga kliider i tvh stora koffertar, som barnadödligheten inom de hurgna klas- vS~cn.tl.igt föörenlzlata, SA a t t Iönklirss- buro namnen p6.
alla] Europas huvud- scrna.
De franska n~oderslcapsknssor- inclelningcn striilrits och crsn.tts ined städer.
nas rcsultat niaste s %lcdes i dctta av- ett för nlln gciiicnsaint r " lrsbjclrag nv.
.
Han rcetc Ilcm till sitt land: I. seeiicle bcteclinas som lysande, och just lire 1,50 (kr.
1,OS) och ctt ~nclcrstöd Fram pH sommaren blev ~ i l d u klen.
r clcssa siffror, mecl deras hänvisning till av lire 30 (kr.
2J.,GO).
* # - Detta kom- vad en viil ordnad iiiodersk,zpsförsiik- mittébetiinlrancle har annu icke be- Hon föll av, orkade ej arbeta och miste, ring betyder föit barnadödlighetcns handlats i parlamentet.
lusten.
för allting.
Samtidigt iii&amp;le hen: M: Marcua.
sankande, yppa en av de vilztigaste nes gosse- tecken till att icke vara bra.
bland de drivfjädrar, som vbllat hela I-Iildur maste lana av en kamrat för att denna frggns framförande.
.
.
'.
kunna skicka honom på landet.
: Det a r darför beklagligt, a t t dcl; Nar hösten kom hade hon t&amp;tt, viss-.
franslia, exeniplet utom landets gran- scr Iiittills haft a t t glädja sig Rt si % li- För " Morgonbris " het om sitt tillstind.
.
.
.
.
.
.
ten efterföljd.
Italien gger visscr.li ' gen I V Och n \ i kändc hon frestelser, som hon.
ctt Iidft diissin kassor av sani.ma art, '.
licniiing v. Mclstcd.
aldrig driirnt om att Itrinna ' ltiiniia förr,.
iiicn incd ctt oljetydligt niitn.1 iiicc1lc.iri- Om Iion nu haft religiösa kiimrnter, som ' (Forts. fr. n:r 7.)
Iiim ocli svag organisation.
I Tysk- beekyllt henne bbde for att ta in klgot Inncl liar tanlren p % allra sista tidcn.
ta- M r.
det virades ginge de ut och hiim, gits npp i Zcarlsr~he, och intresset sy- tade ' hem siilg och blAsippor att vilja stjäla, skulle hon icke och för.
.
och dt nes vara på uppgång även p &amp; nfigra an- kunnat sta eA ren och oskyldig ' inför sig dra IiAl1 inom riket.
.Men detta är ock- lekte pll den varms mossiga marken, dal.
.
.
själv som förr en g %ng.
sh allt.
Likväl ar de franska moder- gräset begynt att spira, och när de gingc Under sin tid pil sjukhuset hade hon slrapsl&lt;assornas idé s &amp; friiktbiirande hem i skymningen hand i hand genon: och deras föredöme så uppmuntrande, den sakta ~orlande staden, manen hängd (sett ' människor dö snart sagt var dag, att man endast kan uppmana varje för över vattnet och tycktes vara en del a \ och det hade .blott betytt, ait e n sang frigan a n så ' litet intresserad person a t t ' sölra sprida kannedom om dem.
staden, och de violetta dagrarna gledc blev ledig för en ny sjuk, ' och ' de som ~Sannolilrt äro de icke problemets sista över bergen i öater och elocknade sakta tillfrisknat och blivit utskriim;, hade och ' fullgiltiga lösning.
Men för alla i blekgrönt mellan fartygens.
tackel och fatt en frist.
Döden väntade dem ' SA linder med icke obligatorislr sjiikför- r h, di hörde Hildur en musik eom kom säkert som den vantade allt levande.
sakring - sålecles för hela Europa med hennes blod att brusa.
~; lsarna slogc Hon fann, att liksom djuien och väx- undantag av Tyskland, Osterrilre och Ungern - kunna de i varje liandelse sch hon andades djupt för att f % lugn, terna födae och leva för att sedan vissna ' ' för många kvinnor representera en lös- Men musiken fortfor att spela,, tills hon eller omkomma genom allehanda olyc- kor; F &amp; var det ocksa med människorna .. ning a d interim, som bör vara bhde an- b l e ~ maktlös och osaker på sig själv.
taglig och utförbar.
En siidan kväll väntade henne signol Det syntes henne, att alla voio de P A.
.
.- ' Italien tillhör dessa sistnpimnda lin- Lucio.
rusning mot undergangen.
. '
ders ldass.
Där stär det första försla-.
Han hade bott pH hotellet en hel Dagarna igenom under sina .. sysslor get till frigans lösning efter ett helt vecks, hrin vare violinist vid kapellet som bad Hildur ' brinnande böner.
till Gud, nytt system för närvarande p &amp; dagord- ningen.
Genom en lag av 1.902 fingo; pelacle i matsalen.
Ingen hade s &amp; mörka att hennea barn skulle födas datt., Och Italiens incliistriarbeterslzor det skydd,) ch blixtr ?nde ögon som han, ingen ett Dm ingen gud hörde henne, SH ' kunde som förbud mot arbete en m&amp;:nad.
eftcr i i lent och bedkande $tt.
Han hade vii1 naturen, som var ' sa grym och liit nedlcomsten kan bjuda.
Man ins; ig ipelat för henne sedan de slutat för 3A mycket liv gl undor, förbaima sig eme1lerti.d niist * omedelbart, vnd ' man i rnkngn andra l ?indcr beliö.vf; sb lang &lt;vallen.
Han hade spelat sii tyst för 6ver henne och befria henne frib ett t ' ifl a t t Itomina till insikt .- n.1; t itt icko störn dem som bodde pS ho- nytt moderskiip.
Hon visste, att .det dcttn.,vhetsföi:l~ii ' rl txrvaclc ctt Ironiplc- .ollet, och hon ' och Iienncs kamrater rtulle betyda ~nnvi \ rd för hp&amp;ci lille ment i en lilznlcdcs av stntcn piibjiiclcn lade hört p l honom, sittande tillsani- Karl, som hon hittills offrat allt, @ för; försii.l&lt;ring uncler motsvnran.de tid-.
Re- nnns i skymningen.
, Det som räckt för en slrulle icke riicka dan 1903 föranstaltaclc siledcs det ita- Hon rniste grata, n k hon hörde ho- För två .. Och det sved i hen~les hjiirta, lienska ' industri- och handelsdeparte- mentets arbetsstatistiska bgrk en un- lom.
niir hon tankte ph att han, .som.
var.
s &amp; dersökning rörande förilts5ttninga.rna I ddan?
stunder tyckte hon att in- 3eroende: riv frisk luft, sku1l.e bli inhyat och ' villkoren för en obligatorislr mo- !enting var vart n9goiiting i jämförelse som andra fosterbarn bland .smuts och derskapsförs5lrring.
I anslutning till ned att ~tandigt fh höra honom spela.
; rangsel, diirfoz att hon icke l$ngre hade denna encliiete fr ?aml.nde regeringen Ar stirrade hon p &amp; cle $d att h ~ l l a honom biittre.
- -.
3.906 ett lagförslag rörande " in~attan- Som förhäxad - de av en moderskapslzassa ".
' .Enligt D5 knöt hon hiinderna o c h förban- " * Pörslagot stöder sig pR (lon beriilcningon, detta förslag slrulle alla av föreskriften itt av landets 500,000 nrbctcrsl&lt;or 4,s proc., lade den friimmando rnusi1re; n och hans.
.
i. v. s. 122,500, Arligcii sl !ii !lo beIiö \ ~~ under- iol.
* Pari~knssan iindor~taddc under 5ren ' lS02; töd.
Arsbi&lt;lragct slriillo s5lcclos iippg5 till Näi hon fick se sin bild .. i.
' spegeln iro 750,000, undorstödoii ' till lire 676,000.
- 1907 11,086 mödrar.
, ' En moder. '
' ' +, * ' ' om *,, I.
.
.
.
.
- - .- ---- .- -. ---- - ----. ------------ .- -- .-.
.
--.
- - -.
- - =.
r -.
.
och de mörka ringarna under ögonei.
blev hon skriimcl ocli försökte lugna sig Hans portriitt rev 11011 i bitar ock briinde i kakelugnen.
Men var gine Angrade hon sig, 0th köpte ett nytt, t~.
det fanns i bokhande !n.
SA kom vintern, julen var inne mec ljus i kyrkorna och t#nda granar i all:.
husen och brildskande manniskor i bu tikdörrarna.
Nu förlorade EIildtir sir plats p &amp; det stora hoteilet och tnbst?
söka sig till ctt mindre hotell, som 161 vid en bakgata.
Det tycktes Iienne~ara et1 förebud hur det skulle komma att gb.
Fram pil nybret födde hon barnet.
Det vilr en flicka, en liten flicka med, piisar under ögonen och Iden t väst.
W il dur grät när ho11 sfig den lilla varelsen, Den syntes henne SA hjiilplös, och fastar hon helet velat lata den ligga och omkom, ma av brist p &amp; tillsyn, svepte hon der: lilla i det basta hon hade.
Ung efter dag gick hon nu och stred med tanken p i att att göra sig av med barnet, som kulle bringa nöd över bRdc gossen och henne sjiilv, om hon icke iivervann sig och eklde sig pA gatan.
Nen hon ville icke komrnk därhiin.
OEta sigg hon i lyktljusct de olyck- ligas härjade anleten.
Hur fasade ' hon icke för deras uttryck av lastbarbet och smartal.
Nej; hon kunde icke l Efter tvH veckor lämnade Hildur det rum hon bebott för att för .sina sista slantar hyra pti annat h %ll.
.
I denne ' bostad intriidde hon ensam.
hon nu omkring Under tvb dygn i det lilla rummet.
Hon fick ingen frid.
Vad hade hon gjort för att kunna förbli en hederlig kviniia?
Hon hade mördat l Kiir tredje dagen grydde, motstod hon ' icke längre.
Hon milste ut till platsen där hon lagt den lilla.
Det var en snöig febriiarimorgon med molnen hängande som stora gr8 sackar över himlen; ~lingornal föllo stora och vita mot jorden.
Bakom de nu isade bod fönstren brunno gasliigorna sjukt gula.
Kyrkurens klockslag dallrade falskt och tunnt genom den kalla luften.
Skra.m- mande akynining dröjde inne mellan de smala tvärgatornas husrader.
Och.
hon tyckte att alla miinuiskor hon mötte, betraktade henne sh besyn- nerligt.
Antligen stannade hon.
Med händerna rev hon upp i snön, ty en driva hade yrt snmrnan över glat- sen.
Det var som om hon velat gruva fiig en grav hos.sitt barn i jorden, ty sLLuom en människa, vilken är färdig att dö, blickade hon ned mellan sina hacder.
.
.
, Ett diitnpat skri unclslapp henne .. Niir Iion nAtt till marken, sb fann Iioi icke I~nriiet., fastiiii hon visste, att hol lagt det just dar intill stenen.
Orörlig satt hon i Ilera minriter ocl stirrade framför sig.
Tv &amp; mörka man kommo emot heiin~ över det vita snöfiiltet ..
Hon ville fly, men orkade icke res; sig.
F a r de böjde sig ner och Fattade hen nes iiandleder och fïdgnclo vad hon sökte ropndc hon:, * Mitt barn!
.
.
Mitt barnln Men ropet slocknade i den tiinga la!
ten, diir snön föll ljudlöst.
Ropet blel borta över det vita fältet.
FrKn staden hördes klockslaget fall; frHn en kyrka.
Da reste hon sig viljelöst och lät il ledae bort för ntt lida den sociala dö den.
Slut.
,.
.
.
Nöd och sj~kclom 8r d c t enda vi skil- cla och skbilat Ijinge nog, l i k e blev vii.1 ni~tureii ' skön och un- derbar för att endast e n.
e l människor skulle f5 njuta diirnv?
Nej, helt eiikert inte; det iir miinniskoyna själva, eom gjort, att det vcrltli,$en blivit sd.
Xn del leva, utan en m ' inst tanke p &amp; sina medmänniekor, i den.
h e s t .. onaturliga ' lyx och övcrllöd p i, ' andras arj~ete.
De kunna njuta a v sin tillvaro, ty de hs ej vad vi prolctarcr ha, d e ha e j nirgot 73i lirlu.
Kunna iiven vi proletiirer 12jutu qv Ack.
.
nej l.
Xiir kvällen.
kommer iiro vi av i &amp; r t mödosamma ar- ' bete E &amp; uttröttade, att v i l m a r v &amp; # njut- ' ning,; p i dagen trycka.
bekymmer oss mest bröclbekymmer - och gör vart siiiue tungt., mörkt o c k clyritcrt.
Huru, ~ k u h vi ' mitt ibland " a &amp; d r iibd kunna wojuta., glikljas d t livel?
Det liv vi leva $r allt annat än att gläcljas At.
-.
.
Vill du u~iga arbeteriska leva ett biittre.
liv an nu; dA endast nöden p i n a t mot dig, dJ.
miste du k o m a a med i vårt I led, ty den kam p vi socinZdenzo7~raier kampa är deii ruttu, deii ' tidlaste - vQr.
.
kamp sl~all en gHng medföra seger.
VAr.
.
3trid galler: Bort med de jarnhhrda bo- jorna, som smid * aY ekonomiskt och.
Du prolehriatets barn, som blivit dömc a6dligt.
förtryck frihet A t alla!
att vara träl hos den grymme Grotte, di: H&amp; &amp;.
.- Ren,ïcson.
.
som bland de miuga maskinernas gnis.
.
.
-- * - " '.
3el i de mörka, dammuppfyllda hAlornt till arbetsplatser ödar u t din ' kraft, j8 hela ditt liv, du, som mingen .g,2ng En episod fr5n.
clcn .internationells $ött ay dagens släp dignar ned ptl diri Itongrcssen i Loiiclon iiiot i t l l i ~ l i o l.
i ~ ~ ~ i ~ i i Ibii.dc1 utan ens en bit bröd, du, son slddrczr rilrsdagsinnn X.
) Vawriiislcy i: iör dina kiira bedja om bröd utan at {ett brev till " Svenskh Folket ", och b a n a stilla.
deras hunger, ja du, som soin Iran 11a sitt intresse för.9iorgon-.
bris lasare.
iEIr W. skiiver: ~ehandlas grymmare än ett ' djur, sag, Den engelslca regeringen gav en hög- - vet du vad var - liven vi proletärers, tidlig inottagnlngsfcst i Jiiiperial iii- sti.t; iltc i den vanliga stilen: presenta-; ocialdemokraters - strid gäller?
Vet du att vi vilja söka f &amp; en dräg- tion, m.usilc, förfriskningar sv alla .&amp;are tillvaro har pB jorden?
Vi vilja slag, vari nntiiyligtvis siiledes icke in- g4.r n.kgon allrohol, och festli@, m o r d - ~ t t alla l akola kunna f i ' glädjas å t livel ningur i övrigt.
1Iögt.idsdriilrt var p$- &gt;ch ej, som nu ar fallet, blott en del, bjiiclen, villict hindrade.
en ' dc1 svenska.
liedan den stora massan nästan digna1 clelta.garc, soiii e j voro .förseddn iiiecl mder det stora ok ' den .far bara.
Vi ridan, a t t begitgna.
s i g av inbjiidiiin- vilja lätta detta ok, sa det blir lika liitt gen.
E t t up1~secs~dev2iclcandcC avbrott i) ch tungt att bara för alla.
Nar vi det 3cn högtidliga, stiiiiini~gcii blev jag av.
gjort kommer ingen att behöva kiinna m 1iii.aclclsc vittne t i l l.
.
.
Iii1,ogripcn i. '
lket tungt, ty niir tyngden fördelas ' lika liv1 igt snintiil iiicd n; oi.gri~ cng~lslia, c h - '.
?h alla individer blir det ej SA svart att iiicr Iiiidc jag ' cii stiiilil iiikttagit cii.
.
ung claiii s t r a s brecl \ !icl .iiiig, soiii syn-.
lära den.
Les sk u p p t ~ g c i i a s sina.
tilpkaï ocli sa Din och vAr tillvaro iir allt annat an kiiiniiiimde för oiiigiv$ngen, a t t 11011.
lriglig och helt visst vill även du en 1ycl; tcs i c h Iiörn ilit;.
D c t pli.
cti iii- $ng njuta av livat, liira uppskatta det .ii,gii.iicle flicl; ii., 1ilii.tlcl i ciiI.icl, .Ijii~grön.
.
rcrkliga sköna och goda, detta sliöna, li ' lilit litim ilet riiigastc pi ' i.1.
&gt; I m t sig vid Iicniic.
; om nu gömmer sig för dina ögon, ty cnnclc c j iindgli i ~ t fiistn sl; igcr iipp 16,.
?löt.sligl; rcsw Iion sic *: lu och vi alla andre proletärer, vi kunna itolcn och 1.iiii-; iiiv ' ett P, i~nfijriiiide, u r s.
!j nu se nbgot skönt i var triilbundna iiiichA.11 ji1.g I ' iirst cj Jciiridc fiilja, cmc- illyaro.
jan hon t a l ~ d c yttc.rst liiift-igt ' ocli neï- vc ' cr tillvaro?
- e ' Vet du vad vår strid.
, gäller?
- I_ ' ' ' ' ' ',,
------ -.
.- .-.-= -- = --- ==z=.=.=.
MORGONBRIS.
___ .____ _ _ - _.__.__.
... -- _-_.
.
.
- __ .. i - - _^ _.
.
.
- ._.
.-.
.
.
.
.. _.
-.
.
.
.
: 9.
.
.. _^ -.
-.
...
. --.
_.
- -.
. -- .-.
---- - A_ --- I \ .iist, liksoiii Iion ~ i l l c sl.iyndn sig xtt sagt S; L iiiyckct s i m iiiGj.ligt, iini; m ii; " i.goii ingrep f ö r a t t hindra heiinc.
i \ hu snart kniitlc; jag uppf; ~tta cle liar- iiicns ord, soiii ' Iiöcladc u r henncs inun: " i1lii.r iliott; .igcii I rcgcriiigens iill~jiid- iiiiig till ö-vcrcl~clig f cstljgliet ocli iijiitii iii~tlcr viillcviincl, utni1 a t t tiiiikn d c 1iiKiiga tusiendcn, soni sizlrna, ilct iiiiclv3i ncli gas te, eller 1-5, de kvinnoi?, soiii f ö r siu övclatygclse iiii sitta inoin fiiiigclscts iiiuriw, sitta G r, ciiieclsil dc Eorclrr~t lwii~nnns politiska 1ilistii.llighct iiicd iiiii.iiiicn fiir a t t cle iila lciinna 1; iiiiipa för s i m id6er ocli förvcrlrliga dein till clc svagas ocli föïtryclctas sl~yclcl ocli Iijiilp.
Blygciis i icke (Rop av: " Ni borch sjalv biygxs, solil stör Vdrt tdlanzod.
oss och lwytcr gktfrilictcns.
lag " - iii.
slzct, men blod " tyst,, f.yst! "
- ' &gt;Ner iiiecl cder! "
hö- an skall E vdra ådror sjuda.
ras nu r u n t oiiikring.)
: R,cgcringcn - - - ".
Nii vart det plötsligt slut.
Iiont!
Bliv ock en Tv$ clcgarita Iieri * ar, soii1 triingcle sig av alla dem Eraiii, förpiissacle Iinstjgt den iingn cla- iiicii ncr f r i n stolen ocli 1.eclcle hennc vars röst s7call över bergela ljuda.
tii~iiligcn oiiiilt u t ur t r a d g h d e n, trots Iiennes livliga protester.
Dct var en suffragett, soiii begagnat tillftillet.
F ö r mig giclc p5 dctta &amp; tt: det in- trcssaiitastc i 11eliz denna tillstiillning: Förlorat.
J a g gick ocksB.
Mina syni- och inte kum.a ' vid vfir sickr?
- ~ m t i c r stannade hclt och li&amp;llet hos Hur Kan du, stig.
licnne, soin fördes Bort.
.Det var dock gå fram en vag n i gon niciiing i hennes cliirvnro, ocli jag liiincle, I h g t eftcr clct hon försviin- så tung som rlin, utan att - stri &amp;? '
nit, licnnes glödimdc urd giva iterljud Hulda Henricson.
i mitt inre.
All clenna l y s, alla dessa f5fä.ngliga forinaliteter mitt uti det toiiiliet.ens fingsel, soin det lronventio- nclln livet sinicler oss uti, d e måstc f ranista såsom brottsliga inför en sam- vetsgrann och varmt IGniimde sjal.
Ingen k a n i langden lianzma den agi- tation eller nedtysta d e vacltancle .rö- - ster, soiii sÖkc7, rycka niangden ur va- nans och 1ilrnö; jdlietens slaveri, om gen- n i agitation ar sund och dessa röster hölls den 10 juli i Västerris av inom iiro iikta.
3ödermnnland och Västmanland belägna 7-Iirniec1 Iisr jag e j velat siiga, a t t; ocialdemokratiska kvinnoklu bbar.
De jag kan sympatiscrn.
inecl sriffragetter- 3esta av ' distriktets klubbnr vor0 repre- nas striclssiitt i alliiiiinhet, allra; enterade.
Till ordf. för mötet valdes minst iiicd cleriis v&amp;ldsamlieter.
Men ku Lotten Jonsson, Eskilstuna, sekr. j a g kan försts cleiii.
Och jag ser klart, Agnes Siiderquist, VSisterHs.
Av styrelse- a t t clcn dag.
slinll randas, di?
den so- ~erattelsen framgick, att ett par nya ciala rcforiii.ationcn antar l h g t vald- dubbar ha pb &amp; yrelsens initiativ bil- * saiiiinarc f o r i ~ ~ c då r, clen Bryter inecl lats, men d i en del klubbar finnas, som cns allt i n o t s t h d - diircst icke en iro i stort behov av hjiilp i sitt orgs- liar styrelsen efter biista grundlig ooinviilvnin g i vkr ~ i ~ 1 d i i i l l ~isationsarbete, ~- ordning i tic1 sliiipnr saniliiillsformer, iörmigri, aökt bitriida dessa.
1Cn före- cliir ratten och icltc maktcii hiirskar.
.asningsturnb har anordnats med d:r Ko- gnistan glöder.
Slrall dcn s l i u t i nanua-Alfvh frlan Norrköping som före- l~rand eller slinll den bli en v %rn~and.e: isare.
Föreläsningarna, som rört sig ocli valgörande eld, clen s1capancl.e &gt;m sexuell hygien, ha mottagits med kraft, som miinsltligheten tillbett och stora sympatier.
En del platser Hterstii innu, och frdn ' en del klubbar, som haft ' lever av 7 i.n föreläsning, har inkommit begäran) m fortsättning i ämnet.
Konferensen ~eelöt ge styrelsen i uppdrag att undgr- landla med dr Romanus om en turné iven instundande höst. '
Inkornster och utgifter ha under Aret landets enda kvinnotidning, som 3alanserat p % kr.
179: 83.
Hela den av- bevakar arbetarekvinnornas in- $ende styrelsen Atervaldea ' och bestgr av h.mna Lotten Jonsson, Thcrese Ols !on, tressen.
.
Ester Biickmnn, EskilstuUa, Agnes Sö- ierquist, Vasterh, sam t frkn Olsson, Ny- Kom med!
Socialdemokratisk kvinnokonferens Agitera för Morgonbris!
köping.
Siippl.
fru ~ h i r e l i.
; Norberg, x l i Ilindholm, Oxelösund.
: Av de elvs inlrorniia motionerna rörde sig tre om agitationen.
Konferensen ut- talade uig för att klubbarna landet runt borde vid den stiinilande riksdagen h; filla opinionsmöten för kvinnans röt; tratt,, med en gemenaam resolution, gom tillsaiicles resp. riksclag~iniin vid M e n för frligans avgörande.
TTidare beelöts att ' &amp; skilt pS landsbygden och bland dess kvinnor bedriva en mera intensiv agitlition: Kvin- nornas mera aktiva deltagange i. nykter- hetsarbetet var iiven föremA1 för kon- ferensens behandling.
Kvinriokongïes- seim i Stockholm resolutio ' n antogs med det tillägg, att ej nagra som.
helst alko- holhaltiga drycker mbtte eer,Veras i våra folkpnrkei-, samt skulle detta uttalande tillstiillas folkparkernas centralstyrelse.
Niista konferens hilles i E~kilstuna i juli minad 1910.
Efter 7 timmars arbete, avslöts konferensen kl. .4 e. m. av ordf., som till deltagarna uttalacle ett .tack för det intreese varmed förhandlingarna förts.
Sedan de främmande haft tillfälle be- undra v i r vackra folkpark.
styrdes resan i t e r till hemmet, alla belåtna.med sin dag.
När man sammantriiffar med kamra- ter frkn ekilda hi11 och fdr del av deras entusiasm för vHr sak, och fAr se de uppoffringar av tid och krafter de göra för att bland sina ruedaystrar j4nn.a nå- gon förstielse f9r den rörelse, som ' eir-.
dast vill deras eget basta; ' kan ' man e j annat an undra och åter undra över, att ej alla arbetarekvinnor kanila: och försti att det är deras.
oavvisliga plikt att hjälpa till, och taga del av det upplys- ningsarbete som bedrives och som sh vill behöves.
Varför 6th s i.
mringa ar- betarehustrur och Sven ogif ta arbeterskor, som kimde ha bHde tid och * after samt iven förrniga att göra nyttk.
inom orga- nisationen, och heit lugnt Ase .hur andra €h arbeta över förrnggan?
Kunde det ej vara.
pil tiden att mannen sökte inpränta litet grand av .solidaritetskankla aven hoa sina hustrur?
Försök l Ki skola all- deles sikert i framtidep ha nytta avr.det 3jalva.
A.: S-t.
.
. '
' ' m I 4 ' ... '
b Litet kallprat.
4 i använda halva v i r t liv på alt ratta * andras fel., ' Ovanstbende har jag Iiis$ n5r och var minns jag ej liingre.
Vid m; h p tillfiillen ha.
o&amp;len.
fallit nig i minnet, d5 vid bjudningar och; ammankomster nä.st.ans fel och förtjiin- iter diskuterats., Hur 05ndligt mycket lyttigare kunde ej tiden ' utnyttjas och iur iii Aiiga tanklösa, onödiga ' ord sparas?
Hur mycket mera givande tankeutbyten runde ej ske, ägde vi en ' dast mera ve-; ande?
Det ar ju anda sh, ' att i sko- an, dBr kunskapen för oss Er tllmligen ~egrnnsad och kringslrurcn, Iiires j ~ knappt i ner, son1 lämnar oss nlfgon.
reell be- iAllniiig, 5n att nödtorftigt liisn, skriva ' ' '
.
.
.
* .. C..
...
clct systein, varigenoin tuxcnt; ~ls 001 gon bris.
Fri.1 Dt1.n iclsion ' ci tcrar ndgot.
ganiseridc nrl~ctarc li, ' ~llns ti l1 en ii1 L- ur a r t i l d n " Kvjnnan och dcn, socialis- mattande och hiilsofarlig vcrlrsainhc, t tislca röi.cls; cn " och ' slsitar med föl jan-.
.
.
.
. '
för a t t tjiina löiicr, som ii5.tt ocli jam lt (le: ' Iiiuclra dciii frau a t t s v d t a ihjiil ' 2 " D2 131:oi.gon.l~riu uom ' hclr ' i~n t tak; t sig dct BIr ' Cli~ircliill förlrlaraclc clct vara sta L-: HI tisoci:rl:~.
or ?idct f iir, .. att i on. '
missri.ktnil i li~t; l.ill iglicts iixiii i i.
till.
v:rrjc pri w g.5, teiis skylcliglict att ingripa och föx * - i Itiiiisl olclaii för 1rvinnorii:qs industriellu n:rttarbc- 1.1 jalpil dessit o1 yclilig; ~ till cn biittï C to, iir ilot iiiloirsolrvcri ' t av rciiaktioncn: ~tt tillvaro, saintidigt soin stuten bör in L- int; rg:~ 011 nrtikcl, soiii GH t,yJligt.
niel1; rn ra-.
skrida till förii1å.n för dc Inera Izu L- rloriin siigror i f r h, ntt bckr5nsningcn av kviii- i ~: ~ t t,: ~ r l ~) II c t c o t t.
steg i ratt rikt- iiinna arbctsgivnrc, som genoiu anclra S noriiirs ning.
S % fraiiit in:i.ii viii börja aterföra Icviti-.
ut$vettningssystcin utsSttiis för cn illc 1- 1i:iii till Iiomnict ocli anser, .nitst bwiiet, nicn ja1 lronkurrens.
.
Lagförslaget i f rhg, B iiito vissa fnbrilcs:dstcr, soin bli frmiistiillda Ilur niirmnst tilllromniit sorn en följd a. v iiiiil: " l, lir hcntics fiirniiiiista proiliflctiva ar-.
.
.
den stora ocli sorgligt nziirkliga ut r bct at sainli %llct!
stallning.
av iitsvettn.ingsprodu1rtcr Det bör icltc vara frii Danielsson sorii för ctt a r seclan hölls i Loncloii pi k oholci~nt, a t t ~ior~on1) ri.s opposi t i m ' den nntioiiclla anti-1.1 tsvcttn ingsli icke var r.
i I ~ t ~ rnot d ett vcrltligt skydd, gans " initiativ.
Den inari, soin i Xiig 1ltip1 emot ett fijrfuslrat ' ftiq@g, vilket land arbetat xizest energiskt 13 % a t t fi .l f crfaltliga gnngcr t tonat^, ' n " i %n~ det reforniverltet till stånd, iir sir C h a r k S Iiindrar i c h a t t lroi~ima ' med fraser Dillre.
o m " antisocialt orhi ' ' och " m.issriktac.
.
.
Dess tyngclpiinkt ligger uti, ?tt de t; I&lt;iinslilcstlillighct ".
.
stadgar, faststiillimdct för resp. bran Denna v %r opposition m o t den nu För att nu tala om sarskilt oas $vii nor, tror jag nog vi iiro siirdeles bl h e r ocli arbetcn av cn ininiinilön, son 1; ~liitngim lagcii lc a n j-n ' f ii s e s. s o m iLV ett slags Iiandels - 3 c ii v a r, utan a t t andra mccivetet n5gnn, att riitta andras fels.
l.ör a ~1; all Ucstiil~~.ti~as del, det Qr ju liksoni medfött, vi h cai-iiiiiarc, bcst; " kndc av reprcsentante~ giva.
den ett liclt annat inneMl1.
i!
' ril 31. siigcr 311 sjiitv i sitt rcfcrat.
aldrig fiitt vant oss vid annat.
BIanno iör arbetsgi varc och a.rbctsti~gmc sain ' t ?crriiuncn t.,z tjiinstcriiiii:i, i~tscdda a \ r 1 Fri7.n sitt ti1.1 viil ~riicl+ii.iii~nr~iiötet i diskut.erar ej @ rna iiled sin hustru o: in.iit1clr; iiriiiistc~ ' ict.
Ulimcl tre tjiinstc - .l lirist.iiic ?i; .~ini,, iltt clct ' iir oriktigt a t t ' politik.
och affiircï.
Jag hur xn: \ iig g9nger förargat mig över alla beskri \ ii; i.ii slznll .Utiniiist; onc cn vara lrvinna 1 iiiin stif ta lfigi~r för '.
kvinno~. * na.
Det ningar om hur hustrun slid1 mottag ?örslag Ktcr till 111in.i inilönerna f61: wguinentct förde vi ytterst sparsA.mt - vii vi il tids- so111 betingsarbete uppgöraf 5.
() ch riktade var Irritilr, utes1ui; aacle not sin man niir han ko-mmer trött hen och släta ut rynkorna i hans.panila, nä i.v lolrd,z hnndelslroninli ttéer, li ka1edc.r 5 1 iörslagcts briste?, clii.rvi ' cl ' följande den haii sitter dyster och grubblar över -) cst, %endc av hepsesentanter för bacla L 1; nIit; ilc vBra miin fiirt i: röstriitts~tri-, C lcn: a t t b c l ~ h l i i i.
allil .431.ig:~ '] förslag.
egna dumheter - .meil aldrig liört nil w t c r n a.
Niir iiiiniiniliincrna fnstslngi ts, göras r 1; ills tlct biistii, vinncs.
.
gon tala om for mannen, att hrin föl lc genast ol.
) ligatorisk; r för alla stats- I övrigt Icuainn vi visa p5 vHrt intrcs- stdndigt och kiirleksfullt skall forsöka f liustriin till kamrat ' och verklig hj31, !Iler ' koiiiinu.nliontraIct, och bcstihnicl- S för verlrlign reformer i den socia.lrr crna anslas i alla verkstiider, som de i f ir&amp;ga.n, varför f r u D: s tnl ' om " inkon- vid bekymmersamma tillfiillen., öra.
' Endast sHc1ana arbetsgivare, S .elcvens9 ' Iran anses " oye~erliiiftigt ".
NSja, detta och mycket annat jq.
Ruth.
hade s &amp; när mgt traditionellt, har gjor orii riitta sig efter.
clc nya bcstiirritnel- ci.mniL, Icuun; ~ f &amp; rcgcringalcoii1; rt~l.i t. oss till vad vi iiro.
Det giiller för oss kvinnor, att intl 1:jlilpcr icke clcttn, lriinim lii.~nilelslrarii.- som.
a r el- allenasl skaka av yttre bojor utan iivei nrna efter s e s iiianader f &amp; .f (Brutsatt l&amp;ra om manskliga.
rattig- andens fjittrar, att grundligt uppfostri EL.
si erna föplrlarado obligatoriska, varef Ofis själva, och aldrig lbta denna foatral 1 t (er cle genomdrivas med tillhjälp aJ r h eter, vilar redan från början p &amp; en- upphöra, att ekola och fostra oss til 1 ii ispektörer, solii få.
laga, ratt a t t un - P rincip, s i m leder till strid och kon- goda, förstlndiga kvinnor, som veta vd: r d ersölra alla arbetsförh8llanden; vac i k urrens.
Men broderskapets grund plikt och ej.
taga hänsyn till annat a r 1 S ' om befinnes brista i lonebetalninger L r kooperation, icke konkurrens, icke vad som ar gott och ratt, ej vad man.
Ir an ' indrivas son1 vanlig skald.
en enes kamp mot den andre, utan Tills vidare omfattar lagen endasl t d niekorna ha för tankar om oss.
~ m a r b e t e för e t t.
gemensamt mål.
SI Det hoves ej oss kvinnor att beaittt 1 f; yra industrier,.
vilka anses vara dc?
e n e r omkring i varldan och I sko- S; Ilra värsta och vilka dessutom I (Cttas1 mannens laoter, ej heller att behiillr b 8, unna iinderstallas kontroll: tillverk- Ir egna olater.
le) n finna, att denna tankegång vinner Lit oss därför se till att själva leva n ' ingan av fiirdigsyclda kliider, fabrilra- al ilt mera fotfä-ste.
Grundtonen för ett nyttigt och gagnande liv, ett liv, dar ti onen av lrartongaskar (ett av de för- asta civilisation, .som &amp; all b l i e n vi ej i första rummet se osa sjiilva till: niirnsta barnarbetena, i synnerhet j roderskapets, kommer.
' att vara .koo- godo, utan först och friimst pil en var- östra Lonclon), niaskintillverkning av spetsar sanit fö~fiirdiganclet SV far- 3ration, icke konkurrens.
Allas au-.
aktig lycka för hela mänskligheten.
diga blusar.
Liingre frani &amp; r det me- rangningar skola riktas.
mot det ge- A-.
Fr.-.
oingen a t t utstriicka lagens räckvidd, .ensamma, basta, och resultatot av l.
- jm den befinnes vcrlra val.
3111 ' alla anvgndas.
till.
allmänt val.
etta a r grunden för d e n civilisation, Ma.ttarbetsfrågan iir ' &amp; ter förcmhl för im skall komma, och som vi gradvis E n engelsk regeringsproposition har l et l w m a s t c intresse, trots den lyck-: ola bygga upp.
Langs dessa all- framlagts av handelsministern Chur- igt gatt i hamn.
ä n n a grundlinjer skola; v i gåb och i chill i underhuset, avseende a t t " brin- I serien ' Socialdernolrratlhi.
fran riks- !n.
huvudsaken m8ste vi enra eniga, ga en strfile av hopp till de hopplösaste lagstribunen " har fran partiets förlag t samhallet skall byggas .p &amp; broder- bland Guds skapade varelser .i Eng- iänts u t riksdagsprotokollet fran de- land ", siisom en arbetarerepresentant 1atten.i fragan, d &amp; son1 belrant profes-: spets g r u n d, om vi än.skiijti oss i '.
uttryckte sig.
Det är niimligen .en; or Thyrkn böll det egentliga ' anföran-) tal &amp; och .i tillämpningen av deas " Anti~Smeating~Bill "; varigenom nian iet till föriniin för förslaget.
.
.
tinciper.
B.
.
vill rikta ett slag mot sbsom det Senast sniirtar ' f r u Elma i " Arbe-.
. '
A. Besant.
.
heter .. i lagförslagets motivering; et ", nar hon aniniildc n: r 7 av BZor-.
.. och riikna.
Hur friimmande ar man för yetande d &amp; man kommer ut i liv ocb vilket jattear bete ligger diirför framför oss?
Men hur skall man 4 pA biista ~ 5 t kunna t tillgodose sin sju behov?
Sjiilv tanker jag mig, att föreliisnii gar i olika iitnnen giva en god bebbl ning; den .erfarenheten har - n ju, a.
det som förekses fastnar biittre an vi man laser sjlilv.
Diirniist.
kommer val föreningslivt som mekligen i bildningsh5nseende gjo mera nytta och haft större uppfostranc betydelse än mAnga andra s. k. f011 bildningasträvanden.
Och s % Im vi Ilisningen.
Först och ' sist vara sgnn tic ningar, som ju till det yttersta.
försök tillgodose vAra intressen och klara eyi punkterna angbende samhiillet och vi stillning inom dc !sanima.
j 9 ' ' j D (, ' - ' ' ' - 1 (.
a Mot " utsvettning ".
- -, &lt; '.
.
.
~li3; 11 fostra nnclra niiisto ~ r k - stra t sig fijiilv.
Sumhlillct gcr ocs Icviiinor ingen ' iipp- fostraii.
Vi i n h t c sjalva.
taga ' iJZr rätt, Ett av do biistn.
hildiiiiigcn~cclcl Icviniiorna ha a t t tiLlgi % $.r cii förciiiiig.
V d vom cliirfiir na- Va.ster %s.
J a g t r o r d e t bOrjar d r a 9 lit ph pnppcrct, s19 turlignrc iin a t t n.lh: ~rbctarolcvjnnor gingo in.
.
Xnda sorlnn iiyHr lin vi e j gjort nHgon vi dot ltnnslto iir 1Gist a t t nlut;: ~ iiied fart, ltoiii i siii förciiing, 115mlig~i.i clen socia1cleni~kra; t; i- si t I ~ O S " f i.ölicri Alorgoubris '.
V5.m Ii5nslo1 nior vii1 igoii om e t t h:dv$r iiiod lika iiiyc, slia kvinnokliibben '?
Och, vi tro, a t t nzr för ilen " lilla)) 113 clocli oj svalnat, tviirtoiii kot.
kviiinoriia st &amp; rid .wcialimcris fanor, dii iir Nod Iiiilsning.
inen v5rt forcerado arbeta Sciiinia liar .gjort, socialisinenic wgcr given.
J2igg hort deii Agnos 8ödorkvist.
a t t vi oj futt 115gou tid övrig för vara viin, gamla konscrv=ltiiva uppfattniiigcn att.
h i n - iior.
norna diirigcnom ~ l i u l förislimnia l~ sin cgciit- i Karlskroda-brev.
Vad i alla d:ig,ir göra do $59 t.iiiilta för, liga uppgift, som a r Iiam.mct!
.. T v i i ~ t om nioilligoii vRra Iiniiiratcr.
Jn, siig clct.
Jag Kan innn tro dot finns on kvinnoldiilb liar!
deal1 d m ltrinna, mm f.a&amp;tns av .iiaiiförel~o fiiriiiodnr dot iir kiiogigt lit-ct vnrstiidcs: Ilslt siilcort lie &amp; t y i, Morgoiibrjs Iiörs vi a1 för höga icl6c.r och iiv~ni.d, n i d m6ra .gIiicljo Iiliihbnrna, ocli inaii ltan 5iidr " l frUga sig V; LS ilrig, cller ytterst ~iillnti, av.
Dock kan jag fylla &amp; im pliliter a n clcn slik och ointrc&amp;c- niaii gijr.
So liiir i alla fall litc !t ') stntist.ikJ ' ~orldigon onitala a t t clcn] dubb som bilc1:dct rnclo, vill~ciis hl %ccviirld a r bcgransnd cnclast.
.Don 58 inars linde vi on viil lyclrnd Rrsfcst nv frii Uglnnd-Andorson den 7 maj ' l007 till iicnimcts omriklo och villccns enda anil- don andra i ordningen, iiied förcdrag a v Eniij fortfarande loccr - mcn ott sakta, tynanclc liga njiitiiirig ii.r slevaller soh föi %al.
Lagg Kristonssoii f r h, Göteborg, solosLiig, de k !n.
liv.
.Det Sr sorgligt, ja, rilit.ipt trHliigt a t t bo I~ort cloii ganila löjliga tron a t t l ~ n s l m p .gör iiintioii, iiiiisile (iiicn ingoii h l) samt Irn.Kc.
Iiöva siiga ii5got sRil:mt, I I I C I ~ di iir vcrlcligcr 1winiiorii.s cnvisn.
och hii.~rjklyfitiia!
.Tvart om drickning ocli alliiiSn bel3enbct i 1:Lnga ba.
förIi ?dl:ijidot.
X ' inncs dct flcr:~ sa, för v k o iir dot: n &amp; t okiiiinighet ocli ' c~iviahct 1u-u- nor.
hiost bcl !btiin voro vi doolc sjiilva övei idhors ijpridaiiilo, 1i: " ~rclmbctnclo platser som kn följas lat.
E n tariknnclo m5.niii&amp;a2 tiidler a t t fcston Iiininado e t t jiiiiiförclseris stor1 Karlskrona, Rr dct.ej roligt, 11ic.u dcss biittrc c j cnvist p5 siii tgiiko mm clcn eiicla riittz: " ~ hvcn först5 nnclras.
Tro e j iiotto.
SS b h - cloclr e j firli:olllauclot vid cti t r o r jag dot oj finns clet, jn det Itan e j vara i ~ t a i i f i i sijlicr hc.llor, att Ieiiiifil~~p ocli tiinlrandc gör kvin- föredrag, soiii Iiiills nv frölicii .Anna Lindlia möjligt.
gon, villict c j h 1 0 locltat fiillt SO personer Klubbon IiZr liar nu i över tv2 %r funnitr iian okvinnlig.
En ' g5ng ekola prövotider koinma, (l,?, iii f:.
' sllr~atta.
c r lgclcliga över att E t t sRdaiit förodrng Iiado boliövt liöjas av till inon ii.ncl5, stGr don pil sn~iinia si; iille.
l~undrat.al, icko minst av röstr~ttslcviniiorna~ Att farlsltrhnn iir cn iiiycItot sv5rnrbctad vid er sic15 .Iia cii för~ti ' i.cnclo och afforvillig iiicn dossa lysto, 115 tro undaritng niir, n ii cd inarlc syntes, orii c j förr, iiar f r u iistlund Iiiii kanirat i stiillet för c t t o i m p l t strejkbrytare- sin f r h m r o.
Orsalioii plistocls vara, a t t fö.
hö11 fiirodrng dcn 2 ' 7 april d.
5,.
Loledeii vai material.
Frain.
f6r viht gemensamma stora roclragct Iiölls pi7 Polltots lius.
c15 fiill a v: iliör:vo, diiriblmd cn del yngre s 5 mal!
Fram mot orattvisa och förtryck l R l c d lcanixatliiilsning Sodan nallt:ides, trots dcii iMllniido v.iii vS1 som jildro kvinnor, villin varh.cii tillhör.
E c l i t ' Bqrg,.
torn, 1:stn maj och var dcnionstration.
Fr5 do ltvirinoklul~ben cllor nfigon annan dylik r.
gii,blov nu, liksom fGreg5,onde Hr, oiii vi oj föroniiig.
Vi i k~~iiinolcliibbcn vor0 myclrci sliiillo Ila ott ogot sanilingst.eclien.
Alla VO.
glada fö.r clcnna publik, t y dct var v 5 Friin Oxelösund.
.
,.
ro vi nu-lilts~ni förut övcrons om on faun 61. fiilln övortyge ' lso a t t cl0t Iiittfattliga och Mcd rccln.lctioncns tiUA.tel. &amp; vilja vi genom lor stniidar, mon vi lindo iiiidrat oss rlarliiin priiktiga förodrng soiii f r u Ostliind Iiöl1 a t t vi nu sl~iillo lin e t t billigt stnnclnr, d &amp; iiian slculle, n 5 oj nnclrn medel IijRlpa, driva dessa Morgonbris dclgiva vArn knmratcr landet aldrig \ rot hur IRngo inan f a r bclihlla clcm kvinnor in i vUra led.
&amp; h v i togo fel.
Inte niiit.
niigot on1 v2r verlisnnllict på denna sjal \ - n, och c i anso dot som onöclig lyx att c n Iriindo sig iiianad cliirtill.
J a sadana ära plats.
Osclösunds wc.-dcm.
lwinnoldiibb h a r ' un- bolcosta polislcontorsdolcorationer för Iiiinclra.
Knrlskronitcrna.
Och iclro nog mecl det, tals kronor.
v n r j o g9ng vi Ila niötc st8r det i form av der d c t senasto arbetsliret hi %llit .22 ordina- R t t snyggt och billigt stwiiinr fingo vi notis kraftiga iippinaiiingar i var partitid.
rio och 3 extr a niötcn.
1) idri.esioi~sFr~gor i. oiilta .Sinnen ha ' be-.
ocltst " ~ till 1:sta maj.
: En vit duk iiicd röch niiig liar a t t det %r nlla arbctareltvinnors li.aiidlatrc, s h o n i politidia, kool&gt;cra.tiva, nyk- inskriptioiior, dc11 övorstn: " Frniii för Itviu- p l i k t a t t tillhöra, lcvinno&amp;liibbeii.
För @ torliots- och sanil~iillsf r; lgor samt. '
an timilita- nornas nieclborgarriitt)), i mitten lcliibbens vos!
ristiska.
Geiioin dossa d.iskussiorier, ' som ofta initinler iiioiti on olilövslrrgns, sa.mt nederst: Knnii lin vi dock oj iippgott hoppet och dar.
varit syiinerligcn livliga, Iia nicclle.mmarna,)) Kvinnor, skaffoii E r bildniiigens och sain- för finns Snnu 1Ca.rlsltrona ' n.vjiinoldiibb till.
innnslutningoiis niakt M % don alltid f 5 lova, m5 don, om det ock nu s &amp; g o t t do Icuniint ooli först5tt sökt d i o h Don .26 april Iiölls standari~ivigning nicd synes niörlt8, bliva on stark lank i den ocli upplysa y x m d r a om socialisinens idóer, tal a v lrliibbons ordförande, sang och ksffo Irod ja, som lcnll as brodorskod jan, som s k d l och .gri; iidsanniiigar.
Skriftw ach broscliyrcr Iia sLlts och spritts och on gomyt-lig stamning.
givas liv &amp; sitt riitta varde Siren för - trä- samt ctt qmierligeii stai-t m l d.
e x.
a v Mor- - Den 30 april var tanibola med.
auletioii an- lon goiibris liar tarjo gbig Jiemtagitls och .ut- ordnacl till förniQn för do arbotslösa.
Bc-; I: Iiopp diirom on lililsniiig till kiimpande sHlts.
hfi.lIningon blov tiimligon god, tack varo fri- kainrator nar och fjarran.
Kliibbcn liar med sin fana dcltagit, i bkl; 13-a Z-n.
Iiostiga bidrag i sival Iioiitantcr soni tombo- fiirra och iniievarende ars l-m &amp; denionstra- lavinster.
Roh5,llningen sknllo n~ivanclns som.
.
tioner.
Ii ten Iijiilp till familjer, som gonom arbets- Brev f r a n Västervik.
Vid ' kviniiolroi~ fcroiison i Esllrilstiinrt f örra Iöshot rAltnt i bekymmor.
Bion det %r ' för Tfic r n h d e r 11.a .nu förfliitit sedan " J ~ w sommnroii rcprewiitcraclcs vi a v c t t onibnd, markviirdigt vad man blir u~pnii.rlisnnimnd, Frhi VSst.crvik9) s y n k s i R %rgoiib~.ia.
31en 1x11 blcv klubbcii anduteii till d c t d 5 bildade SA fort m m slir sig pB s. k. viilgörcnliot.
Vi n i sko1.a cliiritir ej t r o att vi minnat.
Uiicler Sörnilaiids ocli Vistmaii.l,zncls distrilrt a v f &amp; pHstötning fr8n alla möjliga lirL11, a t t det dolma tid ha vi arbetat onergislrt ocli gcnoiri- soc.-dem.
kvinno~Iil.iibbar.
Avcii till kongiw- boliövs hjälp och dot Ar) &gt;gulingar '), iiiis- Fört minga för ws .zr.b~etsi.clcviiinor goda för- s e i i i Stt,clcholm Iciinclo siiiidas; ett a n b u d.
sionsförhunrkaro, rnctodistor och jag vet inte Jela r.
Don 4: xov.
hado vi e t t pr0.lrtigi; agita- dlt som belGva hiiilp.
Inom friförsamlingnr- Söiiclsgeii clen 25 april Ilade lrlwbbcn en tioiisförcdrag av .fröl; tnn Hilmn H o k t e d t frltn nn iiar.
i stnclon finnes en hel do1 iltsldligt Fin och för alla angeniim fest för a t t inviga Göteborg o m srbctarekvinnorna och ' wcia1:is-) %iita) ' medlemmar.
Det .vom ju inte ur va- vbrt sainliiig~tcclcen.
Faiijiivigiiingstalct mcn.
Iiliibben h a r ocl; tj; " l gcnienaint mccl.
goii om clc ilclado nicd sig litet a v c1 o n n a hölls a v frökcn ECoriicy f r h i Stocldiolin.
Vi- N.
O .. V.-Iogci; h a r anoriln.at fbimlmg n i d v3irldcns sltattor till sinn behövaiiile försam- 3aro vnr festprograinmct oni~aslaiido mcd hr Fransdn frnn Stockholm som tnlnro, och linpsyslcon.
Gng (av barii kör), musik, clolcl.n.ination, en ha dcsw f ö r d r a g varit mycket talrikt be- Pli rnötot don 20 april rofcrcradc ocli hi.- vacltor tnbla iii.
iii.
A t t fo.~~tl~ci (; ölra~ri~~a vol-o 3ökta.
tisorndo ordf. don nir röstrZttsföreniiip:~rnns till fiillo bclli,tii.a, vimr sig Iiist clii.s; ~v, ' * ~tt Uiitlcr jiilliolgcii 1ia.cla Iiliibl~ii ai ?ordnnt cii ccntrnlstyrclso nyss iitgivnn broscliyrcn iiiir ~nusilrcii 1) l:i~tc~v; irn Iiiira nrhct:ircsiiigcr iulgrrinafcst, v3nrvitl got1 stiiiiiiiiiig var 1-3-) ' Stntsintrossot och Icvinnans röstr3tt nv pii1) liiicti iristiimcl~ i s h g c i i.
K1~11) hn c.rliö11 3niic10 .l~land d c Lqlrilcii cleltagarila, nIxklc sto- Jqclia Walilströin.
Förbittringori övcr do be- 3ck ott vncltcrt orkiiniianile och tack t. o. r 3 och mi ?~.
Faiiii1j~- m i n t ciisldcln fester ~kyllningar som gjorts, dels mot vara nian- ni.
a v V ~ T i i i o t ~ t ~ ~ ~ i c V %.l; orvili~ laio V C C ~ O - 1ci1 tssnikvii.ni Ila vi ock &amp; haft.
liga partilramrater, dels niot oss sjiilvn vax blad.
Fanan iir a v vitt siden iiicd röda R i r htryggnnclo a v Iiliibbcii s olionomi lin a1lmii.n och uttalade kluhbcn, i nnsliitniiig till ridciibA,rclcr.
Motivct Sr taget f r i n M~rgoii- vari t aiic rcliiaclo fclstcr och tillstiilliiiiignr sri- ordf. inleaniiig, sitt ogillando av cle iittnlan- bris ' iiya vinjett, vilket tog ~ i bra g u t.
lii- &amp; l AV l~li~bbeii eilsmi min g ~ ~ n o i i s a niccl ~nt don i broscliyren, som beröra vhr stsllaiiig iliriptioiicn 5 s följ~nnclc: " Kvinnor l Sliibn N. O. V.-logeii.
till partiot.
XvonfiCt uttalades öusltan ', a t t de IMcr snmmnn a t t bilda en 1jii.wk ooli kun- En andel i h ii.rvara.iidc konsiinitioiisför-.
medlommar, som tillhörde J ?.
K.
P.
R. slcullo; l-n,pcmis mal &amp; ') m i i ~ g liar uiidor &amp; rot blivit inköpt.
hos dcas styrclso: ~nli: " llla om extra möte fijr Eirroiii ooh sti.ng a r Iiögröcl, vic1ai:o prydce 1nl; omstcr och u t g i h r ha, balnnsemt p i a t t diskutora boken .. Ett frttxligt bcsölct k ~ x u i nicd viba sidoiitovmr.
Fannii iir för- ler.
512:; 57.
' Till styrclso för jnncvnrsndo Kr möto hölls aven och blov dislriissionen synner- ~Rrcligad 110s lir Aiig.
JJngcwtröin i Urcbro, i invaldcs i i iider tcckii n c1 och f rii Corncliu li&amp;n livlig, ' incn 9th uttalande, som bolclnga- villccn fiirij5na.r all 1ioilc.r .för.si ?t.vil d c t val- Liiiclliolni samit iiyvnltlos f riinri~a Hilcla .Jo- de a t t inncli ?~llot i bolton stött cn dc1 med-: jortl:r; rrbetct som clct billigsa priset.
Dlirför ian~cwn, 13~11:~ Niltwon ucli Elin Aiiclcr~oii.
iornrnnr, ~tiinc~o c j a n t a p s.
~ t t a i a n d c t var ii11 jag 1q) prnnii:b cclcr nlla Icliilhister a t t vid Siipylc:aiihi.
Dina l ?csnsGröni.
och Kl; tm Pot- S ?L niilt, a t t oii dc1 a v do som röstat m o t det- joliov a v 1tnnipt.cclron viiiidn cdor till v8ra xrs.wii.
Till mvisorcr wlclcs fi~inrli; it Eliii 8arnm.z ficdan instamdo i rescrv:~tioncrnn.
&gt;utiviiiincr A.
tf;.
A. JJfigorströin, Orobro.
Garl#son, A iiiin Joliiiswii och Ifitte11 I&lt;nrls-.
Nan a r i nllmRnlict mjr ' cltet rIicl (1 för diskiis- K l i i l ~ ~ i iiiotllcmc; niitnl i~ iir oinlcring ' 60.; on.
811pplcaiitcr ljotln Paliiikvist och Ma- si onor i röstriittpf öroningarna, dr iclcer.
Iielst $ya i.iicdlciiiinnr .ing; i varjc niiitc d i Iiiilsiis .in, A ~ i t l o r ~ ~ o i i.
t6.
och a r trovlig; ' ' d3 man disltiitcrnr barn ~iccl glikljo, för a t t iric~l oss a r l.
~ t i fraiii \ cn Jng vill iivcii iiiiniiia a t t ' 1i.n gomeii- yclzl igore tillvaro.
Iiani rabcr l Ilcii - ni triitor nian ' " sa ' on fru vid ott tillfiillc.
niat iiicil i \ rJ:kiipiiigs kviiiiiokl~ibb.
hrillit fyra ' ' S ' ' 5.
I I n ".
... ' * ', ' j '
' niiitcii iiiiilcr; " ii; r \ t, tvii pii ' \ w.
~ Y ~ pl.ntsci c~; I \ -: I r !-it1 miiiiga ~ilitig * !.
~~i1~1iiilIdri " tgor Ila c14 bnttcrots, och .Ila vi c r f i r i t a t t cl (!~sw niötci varrid gott saiiiförst:incl ocli god 1imiii; ltni (13 stiicloc rarit r; fi.tlanclc, varit iigiinrlc af.
stiirlin oss i kniiqmi Siir dc.t stora och iidl 11151, som clct tillliör m s alla ai-bctnrcld ' iiim a t t vid sidan av v i.
m iiianlign Iwinrxtc striiva c f h r, iiliniligoii: Arbc.baro1; laas.en fr: d i f öitryck.
giii ' cl; ~ i i r s1:ivc~i~ JCeillr * insn iltdct Iinr, norgligt iiog, ii mlc Aret iiiiiidrata, villcct viil till st %i&amp;n, ilclc boror xv bi.i.kt 115 intresso för v$r sak.
Mc.
nni c10 inccllen~ninr wiii iilo kvar i fortsiit1 niiigeii s:l vii1 som hittills vis&lt; % sanima iiitrcr so och fijist Aclw.
fför socinlisniciiai idócr, s Iioppas ' vi att v i r lrliil~b iiiiclA koinincr.
* t s ii ii ii^ .öknd styrka och a t t vii-t arbcta gc noni oi?
iglict ccli sniii.iiini11i; " i Ilning icke sknl vara fiirgiivcs, 0011 iir clot vAr öiis1c:rn.
a t t v c n dag f irigc so d l n 0.
); - olösiincls ' si+eLmc lcviiiiior smilade iiiorn var Iclubb.
DRrFiir sliiteii ellcr till clciiennii~i.a, t y genoiii cni1 saiii,iiiaii~liit~ii~ig kring dc röch fanorila skol: vi c n gi " ~.iig uppii: " l vArt niAl.
S i i till.
sist cii Iijiirtlig ~1~anrratliii1siiing id kviiiiiolcliil~bar~~.~ 1iaiiilc.t riiiit frAn Oscl&amp;iind, ma.-&lt;lciii.
I~~iiiiioliliib b. Levo den &amp; c.-dem.
kvi iiiioi:ördsci \ l m.
L " 1.
Höganiis: Fru Kristina Engstruin.
Hörkcn: Frii Selma Berggren.
Kalmar: Frkn Ithoa Flirstenborg, Folkot Hna.
Karlskrona: Hiildn I-lenricesan, Bloking Folkblnd.
Karls tnd: Elin Jnneson, Herrhagen 296.
Karlskoga: Frii B1 ina Uddonberg.
Katrineholm: Frii Elisabet Erikseon, Sani gatan 11 % Kiruna: Prii ITildn Lundkvist, Bostnd 32.
Kf Svlinge: Frri Veiidln Vnlilborg.
Kristianstad: Fru Alma Vesterborg, Xlångi bro.
Kristinehamn: Frkn Einmn Olsson, Olsberc Kvariisveden: Fru Anna Johansson.
Pol kete Has.
Landskrona: Fru Ada Tliiires~on, N.
Ir farlugntun 3.
Lesscbo: Bertlia J&amp;nesoii, Lesseho Rriik Lidköping: Aniis GnetaPsson, Gretliti~g.
5F Limhamn: Fru Olivia Sjölin, Sveav#geii Si Linköping: Agnea Lind, Tnnneforsgatan f Lomma: Fru Augnsta Olsson.
Ludvika: Frkn Anna Nordgren, Förenade Luleå: Nellie Nordström, Magaaiiieg.
23.
Lund: Frii Enimn Hanssoii, Folkets Hiis.
Lysekil: Alma Dalatröin, Kronberget 2.
Malmberget: ann:^ Tepinnn, Jolinnnis 103 Malmö: J ?ru Hanna Johansson, Bergsg.
31 Marieberg: Frii BIvlnrtn Z ' rhberq.
Marieholm: Frii Hilmn Nord.
Motala: Frkn Hedvig Bergstrand, Folketr Hus, Jiotala vc~.Jistatl.
munkfors: Fru Riitli Johansson.
Vautanen: 1b1 Ida Tmberg.
.
Vorb ' erg: Frii Ahio Thorell, Kunyricvan.
Sot.-Dem.
Kvinnokongr.
Atbctsutskoit.
Vorrköping: Fru Mimrni Gyllander, Norra Verkställande utskottet.
StocJclzolna.
Knngsgatan 19.
Ordförande: Fru Ruth Giistatam, Haga Vyköping: Fru Ida Johansson, Repslagare gatan 27. gatan 18, I V ö. g. Kaesörska: F r u Elin Lindley, Tiinnelga Ixelösund: Fru Ernilin Lundal, Konsiim tan 1 B.
I..
tionaföreningen.
.
.
' ersberg:.
Fru Lydia Nsia~.
Utskottets medlemmar i lanclsorlcn.
tamniis: Fru Eriks Lindblad. '
tiksgriinsen: Frii Dnpny Hedgren.
Fru Anna Fredin, Malniberget.
Fru Gigno Andorsoi:, N. Kiingsg.
27.
Oävle, Skaralid: Frkn Ellen Ekborg.
.
ikromberga: Oliva Möllergren, Skrombergal Fru Ugland-Anderson, 6 ~ t e r ~ ö.
t l a n d Folkblsd e Ekeby.
.Norrköping.
Frkn Anna Ek berg, Kaptmsgatnn 19, Malmö, Slottsbron: Frii Anna Ekstam.
Smedjebacken: Hilma Larsson, g progress^, Sprangsviken: Hel rna Selling.
.
.
iparreholm: Frii Elvira Janseon, I l a i a 18. itockliolm: Fru Hiilda Ilarlsson, Rldmane.
gatan 80 III.
Alby: Fru Agate Viktorin.
Ankarsrum: Frii Matilda Larsson, Nybyggel 5tockholms södra: Fru Anna Ljungberg baögatnii 109 I. Arboga: Frkn Lydin Jakobsson, G ja teriel Arvika: Frkn Lydia Oberg, Hnntverksg.
49 hindsvall: Fru Selma Uppgárd, Storgata~ L9 (C.
P. Hedenetröni).
Arlöf: Emma &amp; ekilason, Sockerfabrikeg.
Surahammar: Frkn Edit Dahl.
Askersund: Fru Holm, n:r 112. ridaholm: Fru Anna Toll, Torggat.
2.
Avesta: Fru Jolianna Eriksson, Strgbo.
i ' ranis: Frii Josefina Lun.dblad,.
Fristad Billesholm: Thea Mbrtensson.
Tranlle Kvarn.
Bjuv: Fru Kerati Mansson, Gruvan.
Boden: Fru Thyra Wiketröm, jagmaetan rrelleborg: Fru at h. Friberg, Viistra i ?~lr.
etaden 69..
.
.
Lindvalls gArd.
Bonihus: Prii Hanna Bohman, Björnbo n:r 6 r ' rollhättan: Frida JJindinark, ~ a t l j n n 0.
Borlange-Domnarvet: Frii Gordn Fon Jddevalla: Frii Ad &amp; Lind, Kilinpegatnii G, ~trI) iii, Ilorlange by 41.
Jrned: Frii AntoiiSn 1; iiiidst.ri~rn.
Boras: I ' rkii M a t t i ~ Persaon, Vieknberg.
ladstena: Fr. Nyblom,: lkletrLlin~ ekonfPHr, I3oxiiolm: ' Isater Antleraeon, Siiiid1) nckn.
irisby: .Prii h i i n, Nilesoii, Miolinolsgnt.
15, Charlottenberg: Frkn liriet.
Guldbrnndseon Jiiriersborg: Frkii I-lodvig Ilagg, Gasverks.
Deje: Fru I \ riet; iiia Löv.
gqtnn 25.
Ektorp: Prii Nelly CirCIiiliinil, IiBgfiuen, Ek Iiiiiniis: Frii Idin: \ 13rniidt.
torp, Sdlnjö -- Dtcwtiis.
Jiistoiifors: Fr11 I h n A~pliiiid.
Enkiiping: Eliii .J ' olinii~uon, Iiyrlco rit.
13.
Iiistervik: I!
' rii Eliii Nilmoii, Jnkohgnt.
8 Eskilstuna: Prii Thoros i Olsaoii, l a g a t.
2 (i / iisterils:.
Fru Agiiee S (ldorkviet, Storci gn Eslöv: Frii Nbln i-lniiseon, Södorgntnii 17. tnii 66.
Forsbacka: Fru Johanon Jernstrarn.
riixiö: I ?ru Stina Nordin, Folkete Hue.
Forshaga-Klarafors: Fru.
@ vira Persson, ' stad: Johanna Bnssorseon.
Rom.
by: Frn Elin Nyman, Rvarntorps Handels- Frånö f Fru signg Liindborg.
föreuing.
Furulund: Fru Elna Malmgren.
dius: Fru Anna Ljniigkvist.
Clellivara: Signe Lundberg.
istorp: Fru Marin Eriksson.
arangesberg: Fru Sanna Ekholm.
Givle: Fru Signe Aridersson, N. Kiing~g.
27: irebro: Frn Elisabet ICarlsson, Slottsg.
28.
Uöteborg: Fru Klara, Verhap, Borgi~rgat.
istersund: Fru Vendla Bergström, Nyg.
14.
18, Olekroken.
Hagfors: Fru Lina Berg, Brriket.
Hallstahammar: Frkn Anna Berggren, Fram- I hfliidclse av fel i ~ii ' iiiinesiietnii~ ombedes n8s.
liibbnrna att snarast möjligt till reclnktioneii Hasslarp: Fru Olivia dlsoon, Bageri fören.
ieiinda rnttelse 19 deeainme.
Hiilsingborg: Fru Kristina Johansson, Karl Kroksgatan 50.
Huvudsta: Fru Berggren, Folkete Hiie.
niiig eikkrast och batit onligt ' E.Ialinemannska.
.
inetoclen med.
.
. '
-.
Hom6spaQisCia ' [b5kemede6.
eoin crliQllas frKn iiiidertecknnd .i basta kva- ' lit6 L: 3 kr., 30 öre Iranco.
.Elomoopatiek 13- Irnrhok sanit npplyeningm ocli intyg mot i0 ijres porto.
Skriv gonaet:.
Y.
L A A S S O \ i, Presilatan.
31, O S T E A S ' U HD.
[Tel.
446.)
. ---- --.
---- ' Kvinnans rdd ' ivare; ' on oi~inbiirlig handbok för flickor, hiistriir och mödrnr av O. 1C.
I).
Pris l: 75.
' ...
.
Könslivet och dess lagar ja~nto boken ~Ri,nslioets probloiii B av Med.
D:r Anton NyetrCim.
.Pris 5 kr.
inb.
i klotl,: G: 23, i band rnetl chagrinrygg 7:.-.
I varje bokhnndel oller dirokt mot Iöriitliet ' alning eller efterkrav f r i n förlaget -.
,. '
x Minneslista.
i a v p s s s d e bitar, 8 mtr, akt,?, fiirg, nya ele- ganta mönster, erh5llns .till 2,S5.
D:o estra god kvalit6 3,20. hlinutpriset t dessa tyger Lr c:a 50 h 55 öre mot; Blustyg 2,a inet., estra fin randig Pcrkal ' i5 cm '.
' bredd till 88 öro.
k o av Musslin inneh.
2,2 met., fiua mönst.)
pr bit 77 öre.
Tillskriv Otfo Oskarson, G:la Kiingsholrnsbrogatan 23 A, Stockltolm.
- '. '
',.
, b ' ini &amp; böcker A 25 öre pr ex..
.
. '
Penningen och kärleken;,.
Mumanitet och barhalstring.
b rost it uti on ens.
reglementering.
.
Fosterlandskansla n.,.
I.
-.
-.
'.
.
, l D5 100 ex, köpes p % en ' g h g av samtlign böckerna erhAllas.
desin oinot efterkrav för L5 kronor (15 öre pr ex).
Likvid i frimärken.
.
.
.. 3mottages aven.
.
Björck &amp; Börjesson, Drottninggatan 62, ' STOCKHOLM.
St. VatPugaPrin 5, 11 I-.
STOCKHOLM.
t '
