# ID: svediakorp-per2333
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,949
# sentences: 1,512
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN;. '
'.
N:r 6 J-uni.
m.
Utglven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkstallandc Utskott.
För redaktionen: Prenirtnorci fionspris: 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels dr.
Lösnummer 10 öre.
RUTH GUSTAFSON Hagagatan 18, IV; ö. g.
STOCKHOLM.
Annonser % sista sidorna pris 15 örk pr mm.
, För expeditionen: Elirr Litadty.
Tunnelgatan 1 B, I Stockholm.
1909 ' ' I Denna kongress var alliansens andra sku.lle väljas en hy styrelse och företa^.
ordinarie 5-Arsmöte, vilket ökade mäng- en helt genomgripande stadgerevision.
I den av de föreningsangelägenheter, som ~ k r a n d e denna stadgerevision är, det.
.
I m h t e behandlas, till minst det dubbla endast &amp; n enda punkt, som k q n ha.
Den i London nyss timade rösträtts- mot.
vad som förekommit vid de extra intresse för en större allmänhet, och ko~~gressen ar svhr att behandla, nar moten som under * denna period ägt rum jag.
skall sh kort som .möjligt söka klar- det skall ske p &amp; en .gilng översiktligt i, Xqöpenhamn och i Amsterdam.
Det göra dess innebörd.
.
och kortfattat.
Alla D % alliansen k.o ' nstitu- deesa rösträttskongres- erades i Berlin Ar 1904 ' ser m b t e ses .. under .tog man fragan.
om tre olika synvinklar el- vi1 ka or&amp;nis&amp;ioner;,.
ler, om man hellre vill, som kunde .f&amp;:.
ansluta:.
de ha tre olika anda-: ~ i g till alliansen, gan- '.
mal: först naturligtvis ska enkelt.
Det ' skulle behandlingen av de vara en för varje ' land; " egentliga föreningsange- vgderbörande.
forening - lägenheterna, därnäst.
skulle vara en landsor.
den möjlighet de er- ganisation, den skulle bjuda för deltagarna ha arbetet p &amp; &amp; t skaffi att göra sig bekanta politisk rösträtt A t .kvin- med den kvinnliga röd- norna till sin enda upp ' rattsrörelsens läge och gift, och den skulle vara.
metoder i andra länder neutral, d. v.: ' s.
stb och da huvudsakligen öppen för kvinnor av ANNIE KENNEY.
MRS DESPARD.
NELLIE KENNEY.
i det land, dar kon-, varje politisk eller re- Systrarna Kenney iiro textilarbeterekor till yrket och socialdemo- gressen bålles; samt ligiös trosbekiinnelse.
krater.
Annie Kenney har utrilttat ett ofantligt arbete för organieationen slutligen den propag- Samtliga dessa begräns- bland Englands textilarbeterekor.
Pil eenare Aren har hon dock agnat anda i,&amp;m detta land, ningar har erfarenheten eitt mesta arbete för röstratteaken och iir en av de verkaammaste bland som kongressens hil- 5, bis pe- under denna eiiffragetterna och en utomordentlig talarinna.
lande dar viintas Astad- för ' riod visat vara, Mrs Deepard tillhör en sv Englands rikaste och förniima elakter.
Hon har dock brutit med ein ' familj för att g &amp; in i den socialdemokratisks komma.
Ur alla dessa tr:finga.
I en del liin- rörelsen, för vilkenn framgbg hon arbetar med energi och entusiasm.
synpunkter har den nu der, ha, nya ioreningar.
,.
.
For kvinnornas r6etriltt kampar den gahla kvinnan eon1 ordf. i en, vid avhiillna kongressen si- bildats p H annat, ' pro: sidan av ciuflragetternne, arbetande kvinnlig röetrBttsrörelse.
na alldeles epeciella gram iiii do .urspriing- ' egendomligheter.
liga och delvis .ocksh: Den internitioneh ristittt allilnsens 5:te ' l l ' ', '. '
...
.
.
.
.
.
.
:.
,
..,.
.
.
-- '.
.
- ---.
- --.
.
.
större och inflytelseriknre an de gamla landsföreniiipr, ar,clicl&amp;t bascrodc pb per- finnas hiilla rn$ttet, söka .ordna samman- organieationerna; detta iir fallet i Dan- sonlig avoghet ' mot den gamla ledni~gen, slutningen mellan dem och företa del- e nmrk.
och först och franist i England.
enstaka medlemmars sarade fbfiinga eller ningen av den hationdla representatio-.
Dkniist visado det sig.
i &amp; $dana lander, liknande snihktiga grunder.
Striden nen, som numera ökats till 12 delege- diir röstrattsrörelsen ihnu icke alls hade kom att stil huvudsakligen p8 tv8 punlr- rade frin rarje land; .Lyckas icke detta, börjat, att det var svirt, ja omöjligt att ter.
Dcn ens giulde, huruvida de nya d. v. s. viigrar .den.
@ &amp; a föreningen att bilda en organisation pA SA inskriinlit föreningarna skulle f &amp; ansluta sig direkt federera med den ny &amp;; så gir ärendet ' program son1 enbart den politiska röst.
till alliansen, eller de skulle tvingas att till den samlade rctyrelsen; som har att rltten; i Iiinder som Ungern, 13iilg:irien bilda niigon sorts federation sins emellan, ytterligare pröva skiilen för detta viigrande, ' in.
fl.
kunde organisationen visserligen varigenom nominellt fortfarande endast vara skiljedomare mell &amp; dem och fram- upptaga röstriitten sAeoin sin första pro.
e11 organisation fr8n varje land kunde lägga förslag till slutgiltig ordning; den grampunkt, men utom denna m5ste för- vara medlem av alliansen.
Tyvärr seg- förening som d &amp; vägrar, anses sasom eningarna - shom iiven ' pd sin tid varit rade här den sista ordningen; som en utgbngeri ur alliansen: fallet i alla andra liincler - arbeta pi lycka i olyckan m h t e det dock bet-eck- Kommitthi kan ju svarligen arbeta att skaffa kvinnorna bättre undervisning nae, att den mest kvistiga frilgan i av.
samlad; den har diirfOr.
fördelat arbets- och ökade förv; irvsmöjligheter; de blevc seende pb anslutningen, niimligen hu1 omrbdet sins emellan .sA.
' att mr3 Catt, icke en bart rösträttsföreningar, utan s. k, den nationella representationen skulle alliansens ordförande,, Htagit sig England kvinnosaksföreniiigar.
Slutligen fin neg delas mellan de olika föreningarna, i c h och Amerika, d:r ~chirrnacher Mellan- det sedan 1004 Aven här i.
Europa överläts till.
vederbörande Wreningai europa, ifall nligot dylikt .fall yppar sig.
tv &amp; länder, där kvinnorna numerri ha själva att bediimma, utan ' fastslogs j där, och undertecknad Skandinavien, f. n. politisk rösträtt, och utom Europa hal alliansens stadgar.
enkannerligen Danmark.
Det sv %ra i den numera genomförts i hela Australien Den andra punkten var, vi !ka egen- uppgiften blir att.
@ dna den nationella ävensom i samtliga dess stater, vadan skaper man.
skulle ' begära hos de nya federationen till alla parters belåtenhet; egentliga röstriittsföreningar i dessa Ian- föreningarna för att g:irantkra sig eniot men som kommitterade hiirbidlag ha der blivit överflödiga.
att icke i varje land smA landsorganisa.
ganska fria hiindcr, ' fAr man hoppas att Alla dessa svhigheter skulle nu av- tioner sköto upp s h o m svampar 111 det s k d l besanna sig vad ' som stAr i hjulpas - i de nya stadgarqa.
I de Iiin- marken.
Utom de egenskaper som be- vara gamla domareregler, att en god der dar den kvinnliga rösträtten redan gäras av alla anslutng medlemmar fordrar och beskedlig domare ar biittre än god lag, ty han kan alltid laga efter lag- genomförts, kan numera anslutning till av.
dessa s nya, föreningar aven, 1) att deras bildande skall, bero pQ ligheten.
, alliansen ske genom en centralkoiiimitt6, bildad av alla sadana föreningar inom divergenser av politiek, religiös eller Bland övriga intei ' nationelln Bngelägen- landet, som ha höjande av kvinnornas taktisk natur eller pil .medlemmarnas heter, fiom avgjord$ pd kongressen, kan borgerliga och ekonomiska ställning j kön.
- Denna sista bestammelse kom märkas antagandet av en internationell möjlighet för inträde röstrattsslirzg - melodi till denna skall, samhället till sin uppgift.
För sådana med för att öppna r länder, där all kvinnorörelse ännu ar även för en ' del # mans.
föreningar för om möjligt skaffas till niista kongress - i sin början eller där, sHsom i Öster- kvinnlig rösträtt D, bom bildats ander de samt ett rö3trättsba91Q~, vilket ocksa, rike, landets lagar rent av ' förbjuda sista %ren.
skall kunna göras i, flaggf&amp;m.
Rit-.
kvinnorna att bilda politiska organisa- 2) att de skoIa ' 5s ' ett medlemsantal ningarna härtill båda svenska; tioner, har man flera olika s8tt att av btminstone 4 / 3 av den gamla före- färgerna blevo vitt och guld.
vinna anslutning, svarande mot rörel- ningens - såsom medlemmar räknas ' di - Vidare- beslöta: att om ett lands röst- '.
sens faktiska utvecklingsstadium b o m endast s å d a ~ a som betala en personlig rättsorganis&amp; &amp; sit ' önskade, skulle alli- vederbörande land.
Största svirighet Arlig avgift direkt eller indirekt till ansen sdsom sildan ' petitionera hos ve- erbjöd ordnandet .av apslutningen för de vederbörande landsförening.
derbörande lands regering o m rösträtt * av den gamla före- Att fordra s. k. snya föreningarnas, d. v. s. före-.
för dess kvinnor; uingaf som bildats, sedan en organisation ningens ' medlemsantal ar enligt min me- att om i idgot 1and ': hölles .en inter- f r h samma land redan vunnit anslut- ning val högt tilltaget; ' 13.
eller högst nationell kongress ' for.
nAgot andambl, ning.
Att inträde i alliansen mslste be- hälften kunde nog ha räckt; men ' det soin kunde sammnnhihgn mod röstriitts-.
redas dessa föreningar stod klart för gick inte att f &amp; igenom; majoriteten rörelsen, ex. freds-, ' hiilsov~rds-.
eller upp- alla; en del av dem äro, som redan menade, att om den nya föreningen icke fostringskongrcsser, v.ederbörnnda lands- niimnts, större och miiktigare iin dc Irunnat uppnA tillnärmcl6evis saininn ski~lle - und&amp;riittn alliansens organisation ursprungliga föreningarna,, och varlrcn ~torlck som den gamla, d hade det styrelso hiirom sanit om möjligt föreslii alliansen sjiilv eller dessa föreningar icke varit ett ' verkligt behov som legat lämplig delegerad.
frbn alliansen; kunde vara betjänta med, att de s h o m bakom dess bildande, och den fick d % att all ny röstriittslittqatur skulle upp- hittills skett endast kunde sända ombud viinta tills den lyckats vinna större au- föras p5 en lista i Jus Suffragii (alli- utan rösträtt till kongresserna.
A ena slutning.
ansens officiella organ).
och helst i ett.
Anhallan .om medlemskap för de nya sidan riskerade man, att de, om de icke kunde komma med j alliansen p % samma föreningarna ' skall skick &amp; till en särskild exemplar skickas till.
tarje annat land '; att vid kongressernas .offentliga pro-; villkor som övriga föreningar, kunde ~anslutningskommittb bestfiende a p alli- bilds en ny internationell organisation, ansens president och tv &amp; andra medlein- pagandamöten %tminstone en talare alltid,.
.
rivaliserande med alliansen; % andra si- mar (de tv &amp; ahdia äro för niista 4-Ars- skulle tillatas yttra ' sig.
.. pii landets sprAk f.
dan mbste .man se till, att .icke inträdet period d:r Kathe Schirmacher och, un-: de tvh senaste föreltigbil vor0 syenska); att i varje land ' e 1 1 lista.
skulle u p p gjordes s &amp; lätt for dem, att det rent av dertecknad); denna kommitté skall pröva a begiirde ' uppmuntrade till bildande av allt flera ansökningarna och ifall de sökande be- Eöras p &amp; allt vad k v i ~ n ~ r n diir 2 - P - - ------ -. -- .-w.
- - -.
- - - MO~RCONBRIS __ ------ _ ------.
- _ ' p - .P ---, -,, ', ', ' vore .. - ' '.
.
.
.
.
.
.
. '
'.
.
.
.
.
.
, ...
..
-- .- C - - - - I _ ---- - _ ---- .- --- _ - - .-.- .-. ---.
-.
-.
.
andra; b n n s det c; hcl uppsjö av litter.
n- tur, 6roschyrer och flygblad, som han, 1 - lade om samma F&amp;, .och slutligen h i i l e vi tidningarna, ~ d v a l de olika röstriitts s - bladen som de nlliniinna tidningarna.
-. --. --- .P - e_- -- ^ -.
av lagreformer och förbiittringnr i derm .. I h I e n, de engelska suffragetterha h a ocksR andra och mera di,rekta metoder.
; tt driva fram var sak - de ha sin Resolutiorterna (i vilka de olika ' 1511- mycket aggressiva val politik, som för nar- .derna uppriilrilas och lyckönskas till vad varande gAr u t på.
ett hiinsynslöst mot-.
de gjort eller uppiibtt sedan senaste arbetande av regeringens kanclidater,.
kongress) viickte i Ar ingen opposition, Jag kan lika gärna strax samla mi tt förran raden kom till England.
Dar oindöme om militanterna i en enda sats 1: vare isig de äro rösträttsvänn &amp; eller icke.
föreslogs det, att man skulle siitta in det finns i deras sarskilda metoder inte1 Denna taktik, som förefaller oss sisom t, ett erklnnnande av de kvinnors tjänster, som med fördel kan anviindas i andr ' a ett avsagande av d e n gren, man ' själv s o u Ilitit satta sig i fiingelsc för sakens länder, Atminstone icke i smii lander I sitter epil, .Isan endast forstfi~l.
ut i f r h skull, och delta skulle säkerligen med men inom England tyckas dessa metc 1- engelska par ' ti förhiillanden: Under alla ' stor majoritet antagits, ifall ej den der vara de enda fullt effektiva och ' d e de hr ei t organiserat arbete för bi mnor- l nas rösträtt bedrivits h a r &amp; turligtvis för- engelska organisationen hade protesterat iiro, sb vitt jag kan se, iiven fullt bt s - eningarnas strävan gAtt, ut pA att SA hiirernot 115, den grund, att det skulle rättigade .. I måningom skaffa in i, u $ d &amp; h k t en vara att lagga ~ i i g och fulla dom an- D e t, intryck man ' fick av det stor a l pblitlig majoritet för ~ a k e n.
Sedan en g8ende en inhemsk tvistefrjgn, vilket mötet i Albeit 11all var icke oblandat 1 h d människoilder tillbaka ' ha.
kvinnorna stred mot alliansens oskrivna lagar.
- Då m m gick darifrin va 1 England tagit del i det praktiska val- angenämt.
Försanilingen böjde sig för denna protes it och underlat allts5 att ens pb minst.
a det ett och samma; ord man hörde frni irbetet, hallit möten och driyit hus-.
satt uttala sig angaende suffragetterna B alla hall för att beteckna det sknlad~ igitation .efter engelsk sed och nedlagt metoder.
Nekas kan det ju inte, at t in trycket: frälsningsarm6 1 ' i ' alen vorc !tt ofantligt kvantum a v, arbete och.
ett gillande riv desaa alltid skulle hr CL xnlagdn p &amp; att paverka folks kanalo [rafter pil att hjälpa ' (le o1ik.a partiernas inneburit Atminatone n; lgon skugga a1 v mera än deras f ö r k ~ n d, och det var et [andidater.
Till gengiild ha ' .siå.,@a klander mot den förening, som motsatte: r k r a n och ett väsen, sviingande me (andidater lovat dem ' sitt iiilderstöd i - sig dessa metoder, och som.
nu va; r laggor, med näsdukar eller hattar, vies) arlamentet.
Men hör ha de engelska.
.
: vinnorna g h g pH gdng ock å r efter Ar - alliansens värd, och att det ebtillvicl~ i ande och bifallsrop, sb det var sviiri., skulle vara ett inblandande i en enbar: itt fil öropljud.
Man hade faktiskt: jort den erfarenheten, a t t dessa .män, för .att ' nationell stridsfrdga, varför det kanskc risa man samma känsla som vid frälsa om de hjälpt in i nog var korrektast att göra sil, som skedde iingsarmbeiis möten, att det gällde at1: e dar skulle tala deras, sak, icke val men nog misstänker jag, att det val; enom rent yttre, fysiska medel reta ommit dit, förriin de sveko kvinnorna.
.
flera an jag som med ledsnad röstadt olks nervsystem, ab att de till slut icke lan fiir icke härvidlag tanka.
sig, att för denna.
kongressens passivitet.
Det riktigt .visste till- sig, och man grep sig d essn hundratals ar ju EP, att lyckas det genomföra del rjiilv i att rent instinktmerisigt värjo sii g sr amt och synnerligen Hro löftes brytare. '
kvinnliga röstriitten i Eriglanq, s9 kom not denna retning, göra sig hbrd £ö r F ' ö~klaringen ligg &amp; i den.
.
engelska parla- att bli medryckt mot Bin viba.
cke n ientnrismens natur.
En eqgelsk, rege- mer .detta att mera än n; lgot anna r i ing har ju alltid en majoritet i under: pilskynda genomförandet jamval i dl ~ e s s a stora mö ten ävensom militan ter h uset att stödja sig.
på., och den eder.
.
andra länderna; och ör det suffragetter las satt ritt med vald eller, h t bered: 5 enna majoritet, d. v. s. majoriteten a r nas arbete och arbetemetoder Eom elut iig tillt.de till regeringen och till par il ligen liar komma att hemföra segern amentet, deras avbrytande av motstin i alla stora frhgor skyldig attrösta med BB Bro vi dem i sanning tack skyldig: lares möten, deras fastkedjande av sil r rt: geringen.
SA lange det nu " med kvin- Drnas rösträtt endast .gii&amp;lle, att genom, allesam mans.
jiilva vid underhusets järngaller ellei r nc parlamentsomröstning ' Bstadkomma e1 i Den andra huvuduppgiften, som kon rid offentliga monument för att fia till I liten ofarlig deinonstration, 1st rege-.
gressdeltogarna i London hade sig före alle att d a r i f r h skrika u t nggot kor1 t er ngarna riksdngsmk&amp;m; östa som de ri lagd, var ju ocksb att studera de engcl iiförande, innan polisen kan hinna at1 t vi ska suffragetternas arbete ', de s. k. mili h dem avliigsnade - allt detta ock Ile utan ndgra partiband;, m &amp; sedan ihängarnn i underhuset '.
vusit ' i. antal tant methods, stridsmetoder, brhkmeto, nycket annat är endast reklammetoder, ' ar hl ir detta andrat sig.
~ e ~ e r i n ~ a ha rna der eller vad man vill kalla dem, u n leraknade p &amp; att väcka uppseende, at1 t hi ir Eom aniiorstades varit ängsliga för dersöka deras effektivitet i England och: ommenteras i tidningarna och man och dt mna invasion riv nya viiljare; de ha taga reda pl, om det aven för oss andra irin emellan, att sprida kunskapen I n () g ocksH föraktat dem sbsoin motstAn- kunde vara nligot att lara .av dem.
Del m kvinnornas lrrriv till de mest indiffe.
im, röstriitl,slösn, som; lo .YO~O, och iimtcriiil vi diirvidlag, liado till vilrt för.
mta och liknöjda.
Oeli det tyclcs * hn l d r lit: iii nigrii konstitiitioiiclln ' ~ i i + ~ i ~ i c &lt; l ~ l, logando vm fur det föriitri dcltngnndo) ICIZR~,S fiillltoinligt.~ I&lt;viniiornns röst- OC i11 65. liar p:lrtilöscn utgAtt: denna: sak.
i det stora rnasstnöto i Albert Hall, som ittsfrbga, som till trots för att ett ' fh r e j slappas h m till s1.u tlig behand- hölls av Womeii Social arid ~ o l i t i c i l nergiskt och organiserat arbete för den- lir ig förrän regeringen .,tsr upp .,den.
Union, det största av de engelska suffra- imma bedrivits i över 40 - Ar, aldrig O (: h den nödviindigo partidisciplinen liar gettsällskapen, där deras bäst+ talare unnit liingre 5n till en Jiten kret.
in- ungit parlamentsmedle&amp;mariia !tt fru och frk.
Pankhurst m. fl.
uppträdde, dligenearistokrater inom alla klasser, tv ' ga sig.
... ock dar föredragen ocksii gingo ut pil r nu kand av varenda man eller kvinna f oi att förklara och försvara deras metoder; i gatan, och kiind som en fullt sktuell Det ligger dërför en ganska sund, och ' dessutom var det ockeh tillfälle.
att del- ik, som man maste uppmarkaamma ste irk logik bakom aiiffragetternis, val- taga i en av deras demonstrationer utan-: h ta stallning till.
för eller emot.
Och fä1: trop: mot den nuvarande regeringen l för Hollomay-fängelset, db en del kvinn- idan detta ar i ett land som England oc: h de f6ra sin kampanj med mycken liga rösträttafiingar släpptes ut; för det alva segern.
.
rrka och frarngting.
I England g i r ',, ', m.
9, ' l, ' ', If 1 ' I,
4.
.
_.
_.
_ _.
.
- - _-_. -- _____ -- .-. ----- - -.
.
- -.
- .- - - - -- - -- - det alclrig en mAnad utan ett eller flei fylliiadsval till parlamciitet; ed snart e ' ~Adaiit ekdl hbllns, skicka siiffrnget föreiiingarim dit en hel stab av övac ~alagitatorer, som driva en intensiv ag, tntion mot regeringens kandidat.
Lyck: - det triinga ut honom - och det lyckz ofta - EH förmA de väljarna att skick iii till regeringen brevkort av innehbl att fast brevskrivaren nu i s % ' och E m h g a Ar röstat för det liberala partie ' ISA har han denna gbng röstat mot ellc ' iinderlbtit att rösta, därför att partic burit sig nedrigt At mot kvinnornr Det sades, att efter fyllnadsvalet i She: field i slutet av april 5,000 sadana angc nama brevkort inlupit till.
regeringen.
Att.
dessa metoder al &amp; an i Englan och göra verkan dar, framg8r ocksh a de ofantliga penningbelopp, som st % ti rörelsens förfogande.
Tanka sig en kvinr lig rösträttsförening med en ' Hrsbudgt p i bortemot en million kronor l pengarn tyckas strömma in till dem; p % det stor mötet i Albert Hall uppgick aftonen insamling - en sttdan äger ' rum vi alla engelska sammanträden - till ou kring 14,000 kr.
Med s % mycket penga och med en fanatiskt tillgiven skara a arbetskraftiga och arbetsvilliga anhängar bli de en makt, som kan tilltvinga si segern.
Prk.
Christabel Pankburst sade i sil anförande i Albert Hall, att .när d, försökte att tilltvinga sig ' tillträde tt1 regeringen eller riksdagen, SS.
anaagos d sig vara i sin grundlagsenliga ratt, Del engelska ~ i l of l Rights tillförsäkrar varj engelsman - först och främst de ick röstberättigade - ratten att petitionsvi vanda ~ i g till statsmyndigheterna me (.
.
.
sina fordringar; när dessa myndighetel nu ville hindra kvinnorna i utövande1 av.
denna ratt.
och med tillhjälp: al administrativ lagstiftning, polisreglemen- ten o. .dyl.
straffade dem sisom brotts, lingar, nar de sökte att komma frair: '.
anda, SS.
ansilgo de sig berättigade at {.
bryta emot en sidan lagstiftning,; on; själv var olaglig till hela s k anda.
.
Slutligen rir det icke mera an rättvist, när man vill bedöma dessa 8tridasätt j England, att man ocksfl tar reda pil, hur det gatt till dar med genomforandet ' av andra stora reformer och enkanner- ligen hur det gick till, da männen genom- drevo E in röstrattsfrAga.
Jag skall har citera ett brev frHn en engelsk gentle- man, som. '
skickades till ett flertal tid- ningar, och eedan utgavs silsom.
flygblad;.
.
han säger:.
...
daturligtvia, da mannen ville ha rösträtt, sA .uppförde de sig inte sb, ' .. - ... - .. M O R G O N B R I S -- - - -.
- -- - -.
.
-.
- - -.
- .-. --.
.-.
- P - -.
.
- --.
oregerligt som vira kvinnliga viinne]) e vor0 fiillliomligt grundlagsinesfiiga ein ngitation.
: I Ihistol finner jag, a, dc bara briinde i ~ p p rddhuset, tiillhuse biskopshuset-, uppbördskontoret., 3 fänge: ser, 4 tullpaviljonger samt 42 priva bostiider och varumagasin, alltsammar pb ett fullt grundlagsmessigt och ar stiindigt satt.
Talrika grundlagamessig eldsvidor egde rum i närheten av Dec ford, Cambridge, Canterbury och Devizel Fyra man blevo anständigt hängda Bristol och 3 i Nothingham.
Biskope av Lichfield blev nära p % dödad, oc ärkebiskopen av Canterbury blev fö närmad, spottad p % och mecl stor svbril het befriad ur hiinderna pA en skriloand och, svärjande, rasahde och ' villdear pöbelhop.
Den tidens suffragister had en konstitutionell svaghet för biskops och en vild vandalism emot domkyrkc och biskopehus.
' Genepalstrejk blev pr (klamerad, och hemligt beväpnande oc exercerande började i de flesta stor chartistcentra.
Wales gjorde ocks % verb ligt uppror, och 9 man dömdes ti: aöden dar.
I London, BradEord, - York Sheffield, Liverpool, Chester, Tauiltor Durham och m %nga andra stader fällde massor av domar.
p % långt straffarbetf Pi % dettai sätt ha männen visat ett ut märkt.
exempel p % konstitutionella metc ler i sin agitation för rösträtt.
J a iycker, i i ha alla kvalifikationer för at rbda ~uffragetterna att följa v %rt exem pel, att vara anständiga och fridsamm.
sina metodpr s &amp; som vi vor0 det, fors i B kunna vi lova deni v %r sympati ocl rart understöd., _ .....
.-. ---.
.
.
.
,.
.
_.
^.
.
...
.
.
__ -- - ---.
.
-.
_ _ - yrkesemblem, frun kvinnliga] skare och andra nkadernikcr till.
arbeterskor.
vid gruvorna och Itvinnliga snickare.
1 %.
gatan lär processioi-ien ha verkat utmärkt; Rven dess intAgande i hallen successivt genom 5 olika dörrar ' och dess lbngn defilering förbi p18ttformen fram till.
deras platser gjorde pil mig ett ~torstilat.
intryck.
, Det är .dema, de direkt skatte- betalande kvinnornas ständigt växande skara, som utgör rörelsens stora havstiing; nu liksom pA mannens.
rösträttsfriigas tid ar det ständigt Aterkommande lösen-.
ordet i Xngland: Taxation: without re- presentation is tyranny -- ett slagord som till och med * r ~&amp;pith.
en g h g i ett mycket obetanksamt ögonblick in- skrivit s&amp;som sitt i en minnesbok.
I alla fall - när nu mr Asquith befinner sig i den tredubbla elden frin.
siiff raget temas ' vald, suffragisternas .argu- menter och sina egna medgivanden, SA kan man ju med mrs:, Catt .i hennes stora tal: i S:t James ' Hull undra, honr he will wriggle out of: it, hur han skall.
.
.
kunna vrida sig ifrfin det.
Och hur alla världens andra statsman skola kunna vrida sig ifrån.
det, när raden im gAng.
kommer till dem.
.
.
.
. '
', \ ', * ' Ar 1911, d % den proportioiielio ratt- visan, antagligen för första ' gangen; skall visa, vad möjligheter den bär i sitt sköte, hoppas vi f A den internationella röst- rättekongressen hit.
Sverge &amp; r icke Eng- land; det är tvärtom; ett land d " ar en församling.
som denna har alla utsikter att kunna göra ' ett djupare intryck än nästan något annat.
Det: allmanna in- Eftersom.
brak tycks vara nödvändig trycket pA kongressen - tycktes vara, att England för att ' f % fram nfigot i reform fäg, aB fAr man val medgiva att- kvin herge vore det land, som nu först iornas, satt att brhka, jämfört mec ikulle lösa kvinnornas röstrattsfrAga, och.
menade nannens, ar ' av.
en ganska oskyldig ock Iarför ville de alla hit.
.
De iig har kunna göra större, ' mera omedel- ridsam natur:) ar nytta an nagon.
annanstädes - om Rorande det tredje huvudandamAlel ned kongressen, dess egen propaganda le nämligen kunde.
.komma innan det det land, där den ' hölls, är det tyvän deve överflödigt.
Vi kunna här lämpligen sluta med: ke mycket att saga.
Det ar icke Iätl: n liten historia: tt Adraga sig.
.
allmän uppmärksamhet en stad, som raknar flera inviinare a n P i alla möten, sbva [suffragisters som ela Sverge, och det * blev sa mycket uffragetters, dig man en niycket gam- varare nu, därför att pressen, som a r nal dam med silvergrå, korkskruvslockar.
rg p % suffrage; tterna, inen icke kan Ion hyllades var ho11 visade sig av nderlbta att omtala.
dem, därför att de bada partierna, liksom hon själv opartiskt öra sensation, och folk vilja ha det tycktes giva bada sin kymiati.
Det var 3ensationella, nu hämnades genom att den 944riga mrs Elmy, den, kvinna bojkotta kongressen.
.
Emellertid höllos som p &amp; sin tid lyckades ' .framtvinga den l e vanliga ' mötena, tvii smärre siidana högre.
undervisningens; i ' .England öpp- i S:t James ' Hall.
.
och .ett stort .i ~ l b e r t nande för kvinnor.
.
P5 den stora fest- Hall,. '
tv &amp; dagar innan suffragett&amp;nas.
middag, som gavs till ara för .kongressen, Det senarei.
stora ' clou var en procession träffade hon pA en av ' de svenska dele- iv arbetande kvinnor med derae olika geradenn och sade, med brinnande ögon.
.
.
.
.
-.
.
. '
d.
.
.
- a - '.
#.
, ', ' '. '
'.
,
MORGONBRIS At henne:, Ni iir fran Sverge?
Ni fi röstratt - och jag f4r uppleva det la Ske alltsil.
Anna B.- Wiciisell.
Demn v &amp; är s6 sallsad oc,.
kvinm ?igt blek som t v z zungnzor f&amp;jr förstaden g~der, son2 en ungrnors kand, då de; fattig och vek far över ett barnansikte i smek eller strjker små khubblga hinder ' '.
Det är blommor i vår och töse:.
små, wen de vandrar s6 bleka i varen ock blommorna dofar vita och bh men frysande d~~ömnzer de in s h vrå och vinden g &amp; matt genom snåren olilkring 700 axbetarc, cliirutav mclla 400-500 kvinnor.
Ävcn linncsömine skorna blevo utlrnstacle, dôrför att i vore organiserade.
ISålcdes stort n f r h a.rbetsgivarnas sicla.
!De organisntioner, soni clral~bats a denna locltout, iiro Uppsala, J~ancl krona och 6toclrholnis linncsöminc sIr cf ackf örcniugar, 1agerskriicIderix delningarna i Stockholin, LCandskron Örlrcljunga ocli Vingifiker, samt slrriic deriarbetareförbricdets avd. i Lidlri ping och AlingsHs.
Överallt ar det överviigande kvii nor, soin iiro lockoutade.
Som synes a r det grupper av arbl tare, villra sannerligen icke blivit me löneförhöjningar tillgodosedda ocli vi kas nuvarande löner äro såclana, a. m m icke behöver diskutera om det b (rättigadeji deras strid för bättre vi1 kor.
Det vore önskligt, att många hi rtrur, som i hemmen slava med dett arbete, komme till insikt om, huru il1 de göra sig sjôlva och andra, då d nu arbeta, trots kamraterna blivj utestängda från arbetet, därför a t t d €öra en energisk kamp a t t f &amp; livr standarden höjd.
# Genom e n i g h e kan och skall seger e ' rnks aven i de^ la strid.
Att dossa I d e n t betalda l ?orso ' ner inom rimlig tid slrulle förrn5, a t t med egna, kraftcr i~:ppeli.Llla sjiilc- ocli mo- ' C~C~I~I@I&amp;~~.P~SSO r C.r e j il ' n ' t ag1 i g t.
&amp; (l cn bart sj5.1~11 jiilp ' k u n m: viil des-.
sa befolk.nin.gslagcr, cliir dagsförtjiin- s t a i ofta i c h riiclcer m.er iin.
till de oiind.piingliga.ste bchoveii, lin, zppast h 3 l a ~ i g u p p vid sidaná tillfallen som sjulcdom, och.
iiii mindre Icunna do cliirjiimte cnsamma fdlgi&gt;ra de ovan an tydda kraven p5 en riktig barn a \ Grcl.
Intet av de, antyrldn Lrc nicdlen, en- skild viilgörcnliet, u n d c r s t ö ~ av stat resp. O&lt;omiinun, &amp; er ~ ~ j.
u mih d moder- slcyddskassor gen.orn cgiin bidrag s y- lien silunda höra eller kunna ensanit a.riviinclas.
En 1rombin.ation av alla tre medlen] can dock siikerligen leda till friigans lösning p i 15rnpligt satt ocli inom överskådlig tid.
Vid Sveii- ska .fattigvArdsförhiiiiclets kurs i fat- tigvård och barnavbrd i Sto&amp;holm den 7-12 januari ISOS framlade jag E61 jand ' e plan.
Genom enskilt initia- tiv ocli enskild vslgörenhet bildas ett vc; ntralförbund för barnavård och mo- .lerslrycld.
Eventuellt i n g k detta för- band som avdelning i Svenska fattig- virrdsförbuiidet.
I varje lan, i varje a. '
~ m m a 3törre sa-mldle uppra ttas p " liitt lokdavclelningar.
Avdelningar- O oa insamla penningmedel, varvid i p ör jan huvucls~kligen den enskikla.
dgörenheten anlitas.
Secleimlera ef- ierstravas pk liiinplig tid och på .lä.mp-, igt siitt un.derstöd i en eller anaan.
(Ports.
fr. n:r 5.)
iorm f &amp; n stadsfullm.iiktige, kojnmu- ' Det sagda visar, a t t d.en offentlig ' ier och landsting.
Då föreningarnas) ch enskilda val görenheten h u f ull dlgångar tilliit.a, upprattas.
små- iog och skyldi ' gliet att ingripa.
Me; ~arnshem för spada ba.m ocli deras leiina skyldighet blir iinriu mer klar nödrar samt för havande 1cvin.a or.
im vi finna, a t t den tredje vägen $ifta nödstiillda mödrar få understöd Ijiilvhjiilpens, genom nggot slag a.- s i t t hem.
Nar barnen skola utslzri- nod erskapsf özsiiIrringskass,or, anni las f r i n smiibsrnshemmen, aniiskrtffa 16 långa .tider ej, eller åtminstone e ' öreningarna goda fost; erhem .. .åt bar- ien och, 15mpliga anstii1lriing ' m~- .. åt insam kan leda till milet.
För niimarande äro omkr. 500,001 uödrarna, val-Ficl.
man i regeln sökZ+ ' berson er inskrivna i sjukkassor.
Des d n a clet sh, a t t sambandet mellan.
h.
s j u l.
k a s ~ skulle, ~r om kommun ocl rior ocli barn e j avbrytes.
' De.
till tat,.
biclropie p e d en del av utgifter osterhem utiiinmade barnen överya- eventuellt utses förmyndire .för a., 15th kunna utvidgas så, a t t d (: as,, ven upptoge.
nioderslrapsfö~siikring barnen.
l ?ör.eningarns övervaka och.
nom sitt verltsa~nhetsolririd~e.
OcE i !lvarataga barnens och.
möilra.mas a Over Iluvud - tabet be- bt en &amp; d~ain nbvildgnkg s n l a ~ t m &amp; ske i ~ r i ~ i s k riitt.
riva dessa lokalförenin gnr, i vilka r ett berattigat ijnskemål.
Nen dar.
iecl vore dock icke så mycket viin Ila b i r a ingii, som iimmn för nöd- et för de olyckligast stiilicla mödrar.
tdlda bnim och mödrar och som ge- oin per.son1ig.t arbete, penning hidr n g n a.
De i sjulikassor för niirvarandc Ilcr Ianrm Iin (1ra niihi.l.
) land; iiislcrivna.
p&amp;soncriin tillliörs niirnli.
ein, clylilct.
ett iiil; c~isivt 11ar1invlirtlsarl) oto 1 gcii.
ej de i ekoiioniislct 1~ii:i.i~oeiid~ ngefiir p &amp; siitt som fig n.ntYth i SV.
I 3Ainst lottado samli5llslrlss,seri1a.
TiU ~ttigv:ird~förbiiiidets tidskr.
(1007.
I s jukkritssorna höra huvutl.sakligeii [öfte 1) eller &amp; som i inom clen * n@- i in.clustriarbetue och inclustrinrbeter- laste tiden kommer a t t iiii, biittora skor, som genom organisation och reciseras av Svenska fattigv.li.rrlsfijr-. '
sammanli å h i n g tillkinipnt sig $L- ~mddts; ny~billd~ade b:arnïr.v&amp;rd~avdel-; ot så niis driigliga levndsvillkor, dit.
.
iöra hantverltare; liigre tjiinsterniin ing i Stockholm.
Samtidigt 1lii.rined i i p p r ~ i fliienin- t~ 1. s. v. De ekonomiskt sanist lotta- 1s ldasserna, tj$na&amp;mor, driingar, g a n a sjuk- och I C V ~.
~ ~ G S ~; ~ C ~ C ~ S ~ ~ iordbrulzsarbetaxe,. '
slzogsarbef are, Genom tal och skrift verkas fijr.
.
till- gnr tiil classn ~ ~ ~ I ~ S S O S.
; örn.merskor, 1Kgre handelsbitriiclen o. m.5nna niidiit~~iii I. v .. tillhöra endast i ' ringa utstrack- För cle ekon oiiiiskt seiiist lott~rle e * - iing dessa kassor ocli siirskilt giiller liigga föi3eiiin gnrlia en visk iiiniplig id av m&amp;n.nadspremierno till; kassorna.
.
.
letta kvinnorna.
.
. '
I, Moderskydd.
Denna vår ar så jungfruligt blei.
och späd och ' solen star så blyg över staden Och .glittret dansar och leker med den svarta barken P6 parkens träd och de unga skälvande bladen.
TURE IYERMAIY.
, onf flik te rna pik arbet ' s- marknaden.
Dct Iiolande lockoutmolnet har för denna gbng &amp; ter skingrats och den sto- ra ltraftuiatningen mellan kapital och nrbcte blev ogjord, vilket har halsats iiicd tillfredssti.illclsc.
Dct iir dock iclzc illldclcs lugnt p &amp; m- bc:t.siilarl&lt;~ii~iIcn.
Iiioin slw~dcleribr; ~nscl1cn blcv dct r i herrskriidcleriet, men lager- sl.rriicldcrinrbetai.na ' avstiingdes från arbctct gcnom lockout fran och nied, den 24 maj.
Arbetsgivarna, som äro organiscracle under .. Grossisternas I-Ierrltonf ektionsförbund, vilket ä r an- slutet till Svenslta Arbetsgivareför- cningcn, b jödo arbetarna oantagliga villkor, villta dartill ej niigon gang for- mellt framlagts för arbetarna. '
.
' Dessa arbetsgivarnas förslag kunde, som sagts, i c k e antagas, ' och s &amp; för- klarades ' lockouten, vilken omfattar - &gt;,, ' " '.
.
~SSO~.
:.
-- MORGONBRIS --- ' --- -- ----.
---.
-.
.
--.
.
.
.
.
.. .... -.
- -- - - - - - - --- - -.
.
- - - - - - - - - -- e. -- *.
.
.
.
.
-.
- p '.
176s w r j e i eii sriilan kassa inregistre- clet för barnet ocli nzoder.ii 1ii.inpliga stc dentligt viktiga k~ ' Ggali lian bringas,.
.
ng; * rad iiiedlem iitbet&amp;r stateii e t t vissi siittet; dessa skulle .iiga a t t iin till- ~mcl er lo nmo r g l g 1 3 8 nslcni (Sociall Tid&amp;rjft.)
.
.
undei.st.ötlet i hexilruet, lin iiitaga dela pciiiiiii gbid rng och lika &amp; koinmuiiei~ I. t J u.
n i.
c l l.
och l) ai ' .net L s r i i ~ ~ ~ a r n s l i e m ~3 (Imiiiiiiuiernu befrii1.s ju ge110111 1 1 ~ ~ ipodcïii G-eiioin clc,ssa föreningarö l \ cnssor f r h i en m-se~iird del a.v si~i; i o. s. v. fat tigrkdsutgifter).
hllii, sjulclrassoi:, nicd~crliaii liaii ' filrigaii 0111 lijiilp; lit i i w i i de iiii rcc1a.ii l~e.st; " i.eiiclc, 1) öix ut- iiiidstiillda 1iiödrn; i. och b:mi bliva, vit1 v i t l ~ m till a t t saintidigt vata Iiviiino.
deii bör vani., icke en eiil) art efter nia- tciiïat.isl; a griiader furetageii peniiin g- ~ l c ~ ~ &lt; l &lt; l ~ l men i a s s lcvinnoskyddslcos- ~~, sonia Iör~n.1t.n~ s2i.rslcilt.
Iii.gen mal: iit (leliiiiig, utan eii omsorgsfullt i i i - bör f &amp; iiigii i eii sjuk1ia.ss.z utan st {divi,dualiserntl f y aisk och etisli oni- Dct var i februari 1907 p &amp; rcsa fran samtiili.gt erlii-gga avgift till Irviiiiio vir (1nad on \ dc?
iiödstiiildu Icviniiorna Arliungclslc till Moslrwa.
Första efter- skyt2dslcassa .. Iii.t.rZih i s j n l i ock ocli barnen .. midclngcn, c12 tUgct itod vicl ' stationen Fr,igaii oni mc1erskyJd liar pL sista livi~~~~oslryddsliassor göres snii.
i I i u l t i ~ - titlei~.
vasit 1.ivligt c1.iskutcra.d Voscli cga, utspcl aclcs en 1i:tcn hiindelse, niiigoiii obligatoriskt för allt stiirre lii,nrl&amp;ns; det soin i vwl-l ' pliden som p % ett rörindc s i i t ~ ~ t e ~ s ~ e ~ l a c l e och större del av dcii i ~elcoiio~n.isl~l gjorts Iisr il ock gaiislca l i tet. '
I I L, .I.
,.
ysk- Iiiiiiseciicle s w g a bcfollciiin gen.
de lciinslor soiii .c12 beliiirsliade ilet ry- Sisoni ovan ii5niiits ' torde ett uiicler- 12.11 t1 1.linina.r flestalet s jiilcl~sssor 1) arn- sks folket.
.
] &lt;n pojlcc hade fkngat en stöd i t fattiga linrii:ifödess !+or uv 1 siiii gsulicl.ei~stöd nied samnia bolopp niSn gd sin&amp;f iigli~i:, spii.rv; i,f, röds t j iirtar kr.
0111 dafieii uiidcr l 0 ' 1ii5iiade.r~ EHXI~ - clcir ' k.oniita.riltc?
sji~i ' lz~li~.iil~) ~cn d. v. s. 300 ler., vara en i nrigoii iiiiiii iiiidcr niiiis t s e s vec.kor (iclce ens o .. a. och stod med t v 8 stora korgar; sj iilcför.~ileriiig omfattar tillriicklig sumiiin.
Av (lessa 300 lir.
' i ' sklaiicls fulla vid-tkget och ville sälja.
E n pas- erlii gger bnrnafnc1ei.u 100 ler.
(Gifta dock de ekoiionzislct siimst l o t t d e 1iiöi1r:ir koii~ina siiledes a t t understöd- lcl, ?.ssern a).
I Osterriko liiinna sjuk- sagerare köpte ett par, .och satte dem jas med 200 Ix.)
J a g tillater mig at {kassorna barmiiii gsiinil.erstöd iiiider p i sin hand, de 1,yfte vingarna till flykt nliiis4 fyra veekoii, i Uiigwn uiider och.
kilsade med cn jublande drill den, aiitaga, a t t 100 ler .. kuiiiia utbetalw griiud riv enbart s jiilvli jiilpsbiclm sex veckor.
likas5 i I; u ' rembur,rr.
I återvunna frilicten.
.N&amp;gon niimncle geii.
De re.stersiide 100 kroiioine Norge, Xederliiiid eriia ?- Schweiz iiro det tiinclancle orclet " s+.abocla " (fri- slciillo n-irri, det l d r a g till kissonin, liliiiaiide lngförslsg aniler överviicraii- h en stor Iiop folk soni iiiflöte av olIeritligii.
niedel, iiietl do.
I Sverge finnes, 1i.lcsoiii i I Ea.lieii, Iiet).
IDct ~nm.li~clcs.
.
I d f t-en för st.akii och hiilfteii föl eiidast det stadgciiirlot, a t t 11m1i.a- omkring pnjlrcii iiiccl.
fiigla-rna, passa- föderskor iclce f ii sysselsiittas i in- gerare, t&amp;gbet.jiining, böncler, arbetare, lioniiiziiiier ro$.
lalidsting.
Ar, siisom ovan heri.ikuaxles, antalef dusti&lt;ellt arbete under en tic1 av .fyra j.
) ehö vanlite möidmr 20,000, E &amp; crrtbiid~m veckor efter n.etllromsteii, sLvirla ej alla ville de köpa friheten å t ' någ&amp;.
saledes för dem av offenliga.
niedel (enligt clen svcii.sk:i. Ilagen) liilrarebe- " Frihet å t alla ",, ljöcl det om och om ' &gt;,000,000 kr.
Adigen, varav Iiölften tyg stgrlce~, akt 11011 Iran gcra det igen ined hiinförelse.
Ack, för iomliga skulle falla p i stateii och liii.lft8eii p i iitaii meii.
H u r kviiinaii i i i i der deil var det reclan för sent, andra Iiacle im- koniinuiieriia.
Detta iir icke nigoii nijdtvuil glia a.rbe.tsrilan.
slca.11 f 5, sitt avsl~5iclra.iicle hög siffra, sliidiilt om iippeliiille, diirom liar man Iios oss ej h r fhgenslzapen slöat till ocli visste I Italien före1igge.r ej ' att göra bruk av clen.,.,nyvunna fri- man betiinker, a t t d ' et skulle ' vara ett bekymrat sig.
el-.as tåencl e vii1 anviint kapital, icke ett lagförslag om iiirii.ttaii (le a.v ino- lie ' tcn, men viinliga liander lijiil ' pte clei,~ mijist iiven clii.rför a t t genom d1et ' t:1 derskapslcrcesor, u r vilka bariia.föde.r- tillratta och lyfte, deni gAng p &amp; gång slciille iiibesparas en Iiel del andra of- skor skulle fA ett iiiiderbill iiiider 30 mot det Iiöga.
- D &amp; var tydligt, a t t fen tliga utgifter sisom för ~jukvircl, clagar efter iiecllconisten nied ett be- fiiiigelser o. s. v. lopp, soin motsvarar = /, s v dagslöiien.
Icn liHa hiindelsen gjort ' ett djupt in- Nötlvii,iidigt iir eiiiellertid, a t t a d &lt; - Arbet.erslior i i; l (lern 15-50 Ar skulle bryck, den liacle ilppc1da.t sinnena och toriteter p6 - försiilain gsverl; sa~iilieteii s vara o1) ligatori&amp;t iilagds a t t inga i €iitt en djupare innebörd ' i n aterskiin- ocli .s ji.iI; lznssev~s~eiidets oniracle sila- och betala premier till denna kassa, kindet av frilieten &amp; t dc bevingade rast iilöjligt iigna fs6gaii en iiigr " 1eiide till vilken staten e l d l e bidraga med och me.r saklcuiiiiig gran sk ii ii^ g 0~11 omkring [: ii trecl jedel av: i,rsutgif ter- små varelserna.
~Diirför lioiniiio också) endarnierna tillstiides, och ' nar tiiget b.eriikniiig, som Iran liiggas till gru.nd 113 .. f ö:, arbctet.s upptagande.
Utom (le itgiiscler, ' som viclt ' ngits rattc sig igang, shg jag iiur de slcingra- N i g r a ~lcola kanske inviinda, att av dr?
resp. staterna för 3t.L;.
skydda l e ~follrhopen.
- - 3 ' Ien frihetsk %nslan - tryggande av moder: och hjiilpn fattiga mödrar, iim a t t ett ~l~oiiomislct skapet för iivcn .de ogifta niöilrxiiti iiii.rnm d e: ' i.tgii.rder, som i 01.ilia lii.11- i r stark, soiii v&amp;sfloclen spriinger den m dag alla band ocli liksoni, denna skall ölis osedligl~eten och öka a n t d e t der, vidtagits a v p r i ~ i ~ t viilgörenhets- il oiiktn barii.
&amp; n m h n e (lm 0b.e- f ö r f n i ~ g n r i samma syfte.
Slirskil t kanslrc clcn ocksii Icoii~iiicr att till en tiiiilrsaiiiiiia uiiga lrviniian giver sig erlrJiiiilaiisviist och vlilsigne~lsciilit 1i.a~; id verka öclcliiggnnclc.
.Utvccliliiigcns i t maiiiien, ciile.daii Ii on rnkliok lit, ilet aibeCe vari t., soin i Frmilcrilte lit-, a tï lion vid ~cveiitiie1.l t Iiavaiicleslrap förts av " Niitiialit4 iiiateriieLld ' och; %ng I c m dock cj licjdas, den fortgkr iir slcytl (lad ftir dcii svLra.stlo iiiidcn?
i Tys1cl:iiid av " Uiind fiir B1iittc.r- ned nöclv~ndiglicteii itv cn iiaturlag .. iindey storiii och D ct iii * viil S I I ~ W ~ C drif E n iitfiislig rcc.logörc !l se för Viiren ii r ' ICOI~II~ICI~, 0 di olmi- sch iits ".
nigli e ten, iclic l~erii.li~iiii gen, min briii- rlessa f i.ii:eii iii gars ~~ei.lcsa.ir~.Iict liar en strit1 nnllias en ny tid; 0iii iiu rcnlc- gar heiiiie p: awiigeii.
.
Att 1) erii.k- aiinnn f örfatta-w htagit sig a t t llimna; ionen för ögonbliclret tyckes triiimfe- 11 iii g f r i n 1cviiin.ans sida Iiiisvid icke i denna tidskrift, varfiir jag biix nöjt: a, så verka tysta l&amp;aftcr p8 ' djupet spcl&amp;r niimiiviird roll visas ock av en mig m0il ett cakelt oniii2imnaiicle.
I Sverge h a r frligaii ini rönt s %lqn Lör upplysning och frainåtskridande, statis Uik If flån Elsalss-Lot !h.ringen, cl ' iir aiitalet o a l ~ t s ba.rn sjiinlcit nted 12 ~ippniiirlisamliet, a t t den blivit före-, ch en dag skall det stk .. lilart för alla,.
..
proc., sedan den l a g tratt i kraft, som iilåd for en rhot~ioii U. MUmdagcn.
Hi * r t t Ryssland är framtidens land.
.
.
i amlcliida h m - t+iiigar fadern a t t liimna underlid1 i t E.
' V.
V. ' CVn~vuG ' ~id~y .:A.
G. sitt oiilcta barn.
Lii.aren niotionerade nii.iiil.igen om en.
:.
.
.
Ilet understöc ' l, ' som iit&lt;lelas till fat- skrivelse till k. m:t ang5ei1cIe utred-.
.
.
.
tiga niödrnr, bör e j tilldela?
dein di-.
i i m g ' ' di ur ii nnoid endiccz ' psf6 r&amp;ilwi ng.
.
.
.
.
.. rekt, utan genom barn- ocli lcvinno- qi geiiom ststeiis försorg lciiriiia be-.
skydclsföreningarna.
D,essa s1cuIl.e redas barii,zfjiderslcor ".
Det iir varmt * De lin a f rfi.g.z %r gcno.iii 4 lcsclagein s besh t iiga a t t valca över och noggraiint i t t ' önska, a t t rilrsdagen bifalles den- ~Örtoiii51 ftir riitmAniiig av: lciiii,nl.
ynlrcsfarc-.
.
.
...
.
kontrollera, a t t I1 jiilpeii niiviilicles pA iia motion, varigenom clen ntcinor- committóri.
. '
b.
L .J h ' ' ', I ' I ' '.
.
.
.
.
, ...
.
.
.
.
Proportionella val .. Till artikeln +i.roiii i s ~ i i i ~ s B.iorgon tc bris ber förf.
f5 göra följii.iidc korrigering: Vit1 \ .ii.lcsp~i.iin~iitet i il o in g r u p p- l i s t a ii blcv ingen ny raliiling förcta- gcn cftcr dcn p5 försh plntscn upp- fördc K.
\ Detta slcullc dock lia skett, sedan clct visat sig, att clen soin clcn an- d r a i orchingeii pb K:s listor (grupp I och IX) iipptagnaD icke n; olclcle bcliöv- liga 1.05 röster (över * / /, av partiets rikt-tiil) för att ii t a n proportionellt va1 fiiras iipp soin den andra kimdida- ten 115 clcn slntliga yartilistnn.
SA, liinge Irnilclidatcrna i tur och ordning 11a kvalificerad inajoritet för att iiti~n proport.ionellt val uppföras p &amp; parti- listan, sker niiiiiligcn i n g e n reduce- ring av dcms rosttal, men s ii sin a r t cleiinn livi~.lificernde majoritet s n k- n i-i, s för en lzandidat ocli prop.
val allt- SA iiitiste tillgripas, så skola de grupp- listor, soni fått namn placerade, min- - ska i röststyrlra i enl.ighet ined ' for- iiieln: antalet tilldelade platser plus 1. f rHn ISmed jebaclren (' Morgårdsliani- I cletta fal.1 slrulle alltsir rösttalen för mar) ar kand för våra lramrater landet grupp I och II, sedan D vijats lia för över.
# Hon var iiven sekreterare vicl lagt rösttnl, delas med 2, vilket Atskil- vHr senaste socialdeinol&lt;ratiska lrvinno- ligt satiker gruppernas röstsiffror 11 t a n att dock föra.nd:ra valresultatet kongress ocli.
har under olika signa- ocli i c1ett.a fall.
3ien vi Im ändå ansett rät- turer medverkat i p-tipressen telsen nöclviindig, d i.
den klargör en " Norgonbris ' '.
.
.I ' i5tornlltlockans. "
viktig p r.i n c i p i valilietoclen ocli l-maj-nuinmer Ilade var energiska och beklaga slarvet p &amp; denna punkt i ar- tilreln, vars ' innehåll för övrigt p &amp; in- bcg&amp;vade ' kamrat skrivit en artikel.
om den " * Socialdeinokratislra ungdomen tet ' satt rubbas. '
.
.
Emma Gustafson En.
' moder.
-.
.
För " Morgonbris " av Heuuliip von Xrlutecl.
IIildur var en blåögd och blond ung lcvirina iiiecl ett levnadsglatt utseende.
Hon hade tjanat på sjukhus, innan hon kom p5 herrgården, dar hon stän- digt gick kladd i bl % boinullsklänning, soiii hon brukat på lasarettet, och.
stiirlrt vit s nös sa över hBret.
* Hon ver- kade så renlig och snygg, och det var en fart och en flakt över hela hennes person.
.Alla voro betagna i henne.
EIou stod siircleles val anskriven hos sitt.
herrskap.
Och aven hennes kam- rater i tjänsten trivdes med henne.
Båcle långa Beda och Maja och Eristin, fastan.
de ogillade, att hon icke var gudligt sinnad och följde dem i kyr- kan om.
söndagarna. '
' Somniaren var över.
Mar hösten koin, kunde hennes hem- lighet cj längre döljas.
Fon erlrände för frun, hur det stod till.
Hennes matmor hade varit i stadcn hela da- gen.
Nar hon kom tillbaka på kval- len, hade Hildur satt in en brasa och ordnat det så trevligt hon kunde i ' s fruns rum, hämtat in blommor från orangeriet och satt röda och gula lönn- löv i matsalen.
JTon var besluten att bertitta allt för frun, aven om hon kkulle bli körd ur tjänsten.
Hennes matmor åhörde henne under tystnad.
Fru .Nordh var en lång ståtlig kvin- na nied starka mörka ögon och lugna rörelser, och hon dolde ett litet leende, nar hon hörde på flickan, som talade under tårar.
Hon tänkte på hur lika barn människorna aro, nar de skola bekänna sina, dårskaper ...
.
!Hildur hade varit ledig f r i n sjuk- n besökt huset en ' afton på ~ å r s i d &amp; och en bekant, men tagit miste på tiden, nar lion skulle hem.
Det hade hänt ett par gånger förr, att hon glömt sig kvar hos en väninna.
Nu löpte hon fara att få.
avsked, om det blev upp- täckt, ocli ringde hon, skulle hon sa- kert.
bli anteclrnad av portvakten; Portvakten var ej vänligt stämd emot hepne.
.Ban hade blivit tillbakavisad vid ett par tillfällen för sin nargån- genhet.
Och h i n hade svurit att hämnas.
En stund hade iid dur gått utanför planket p &amp; gatan och kämpat med sin ängslan.
, S &amp; mötte hon en man, som '.
ocli folltl~jlclningsarJ~ctet ", ~ a g ' h o n p i.
goda grunder som lararinna gjordc.
nxgra reflelctioncr o h vissa moinent i rcl igionsiinilcrvjsningen.
.
por sina frimocligiz ocli.
%i:lign ord .:Inar.
hon nu nödgirts att uvgA frlin sin bifatl-n ' ing soin liirarinna.
Dcn soni ej Iran hyckla utan alskar sanningen f rai~iför al l.t, clcn dö&amp;s till svalt och nöd.
is &amp; %r det i priistvii.lclcts land!
.
.
Blen cletta har kraftigare an nigot befordrat krave t 1 6 Ir yrkans skiljvdc fren skolan, en forclran, so111 vi Irviu- nor ini,ste liira att grundligt: först$ och cnergislrt arbeta f ör dess l.ösn &amp; g.
Mor- gonbris siin der ined &amp; ma ' ord sin hjärtliga hiilsning till.
@, r: kamrat, E n i i u a ~ G u s t a f s o n.
...
.
.
.
,,. '
Kom ihag att endast de meningar äro värda att uttala, som du känner.
di.
ataikt att du ville lida för dem.
.
Korn dar- näat ihag, att endast dessa slags meningar kro värda att hos andra bekämpa.
.
xey;.
nlk (Ur s~anknri.)
hon.
triiffat niigra ganger, då.
han be- sökt en patient, som legat intagen.
på sjukhuset.
Då han Iiörde om lierines.
beliigenhet, frågade han tvekande, om han icke fick erbjuda henne husrum över natten.
Först svarade:.
hon nej: Men då framkastade han den förmo- dan, att hennes frinvaro lianske icke skulle markas,, om hon.
slapp ringa.
Det var sant, ty hon hadeicke.
vakten.
den natten, och så hade hon f61jtx&amp;i i tanke, att det icke kunde vara nh- gon .fara.
Bon hede ju haft en.
hilt obetydlig bekantskap med mannen, han gjorde ett hederligt intryck, ' &amp; h hon kände sig saker på, .sig själv.
Att det sedan gick soiu ' det gick, ocli att hon låtit förmå sig att:tillliöra.ho- nom, det förstod lion knappast.
Nu tiggde hon frun om förlåtelse och bad att hon slculle få stama., .och fru Noidh lovade att tala Vid sin man.
.
8 % blev det ordnat.
Etildur skulle f &amp; varalrvir i tjiin-.
.
sten.
.
.
.
.
.
.
.
Jägmästaren sade: ' Flickan ångrar sig, &amp; &amp;, ' - då får. '
...
.
hon vara kvar. "
.
Hans hustru inviindc litet kpetsi&amp;, att det icke var myclcet, inening nied '.
.
att angra, niir.,.
.
.
.
...
.
,.
.
...
. '
', ' l, l I.
MORGONBRIS 8 '.
- _ - -- _.
- - _ - - -- - - -.
_ - - - - - -.
_ -.
- 7 - 1 k d e man liöi-t pli malten s2 oför " Vafalls? '
l sltiimt, menade de.
" Det lijiilper ju litet. "
~ f t &amp; den dagen kallndos IIildtii " Hon liar burit sig.
$t soin en slar alltid för " tjuven " av dem.
va ", avgjorde mannen, t y han var ei a ~Och när hon p &amp; nyarel; l5mnad.e ' gkr riittiiiiltmcle natur.
clen för a t t bege sig till stadcn, c151 - Fru Nordh lät.
saintalet falla.
hon slrulle intagas pH barnbörclsliusct I l e n nur ' det blev bekant bland tjG reste hon .nied den förödinjukande för narns, liur det stod till ' med Hildu: r och a t t Iion slrulle Ei ' stanna i tjiiu niinmelsen a t t vara misstZnkt föl sten, vackte det ogillande.
Deras mo stöld, fran sin nxttinor, a v villren hor ralixgrepp hindrade dem att ' liysi a ondast rönt godhet.
Beda, N a j a och Kristiii stodo pi överseende.
..; Det ansågs ej heller 6 n t kökstrappan .och vinlracle.
meci.
sin: a t t behöva - tjiina sainnian nied ei 1 förkläden farväl för a t t 1Gina henne flicka, kom befann sig i " omständig $Men- hon vande bort huvudet.
lieter ".
Det var tid &amp; pä morgonen, allr - Deras ovilja yppade sig först ' diiri a t t ingen längre talade till Hildur.
Si S rullgarcliner i buset voro ännu nere infunno de sig ' hos frun med lihngi 5.
den stora hund ?n k9n1 fram ocli vifta, Beds i spetsen .och begarde a t t slippi L de å t lien &amp; med svansen, och &amp; restt ligga i samma rum som .Hildur ocl Z hon från herrgården .i släden med sir framlrastade sina antydningar om a t t koffert bakpå.
.
@ ' orts.)
lion tog i n någonting för a t t bli fr i fGin sitt tillstånd.
Det .upptZcktei J a t t det v. jarn hon tog, men det rub bade icke uppfattningen.
Man lagad (3 d &amp; om, a t t Bildur fick sin ' egen kam mare, något ' som emellertid.
: snararr 5,.
.
tyclrtes plra ' lrimraternas hat.
De vill (?
illurig iita saminan .med.
lienne - ocl l Det var ' ett rop i sinom tid detta mo, gingo.
aldrig u t i liennes &amp; llslrap.
.
f 3mutslitteratiiren och det var pA hög: E n dag inot julen sak.nade f r u l '; iden man började fasta sina vakandt i tjugu kronor, som hon haft i en vaska irgusögon p5 denna giftdroppande hydr: ' E iom har s &amp; m %ngen mimriktad upp sorn ' legat framme.
iss sh ankarna vänd (?
.
f ' ost~ans dödssynd p &amp; sitt samvete.
Dettr sig mot ild dur.
E n fråga Xramställ.
- I; ällo isynnerheq den unga, omogna ock des öch det kom till en scen.
~ i l d u i () bildade arbetarefiickaii, som naturligt, ömsop .grät, ömsom morskade upp.
sig r 7 fis .sjalv är oförmögen bedöma vad som ' l ienne i lasvag kan vara sunt och nyttigt.
dch hotade a t t k i n, arrendatorn.
som i ' abriks- och tjänsteflickor i allmänhel iittne p$, a t t frun ' beskilit benne för 7 5s.a ju.
aldrig en tidning, utom kanske 1 boyheternar d &amp; ' och då., men följetongen a t t vara " tjuv ".
.
" Jag liar inte sagt, a t t ~ i l d u stu- r.
E duka de och klippa sedan ur för at1 lit ",.
.svarade frun, " inen pengarng 1 Ana ut till kamrater och ' gelikar, vilka a i s i n sida göra sammanledes naturligt- fuiinos, när.
jag.gick.ut bli n u iiro de!
ris.
I .För att nn tala speciellt om följe- borta.
J a g vet inte, a t t qågon annan L t ongen, EA kan det ju mariga gdnge~.
~ i l - d k - da, iEiii !d * r 2 ianda att den är bAde ofarlig och kanske varit i .rummet.
.
än 1 iite ' si dalig heller, men det ar dock stadat. "
.
-.
.
.
1 ngen litteratur att rekommendera; fram.
" Jag har inte rört .. dem.
",.
, f6rsä.l&lt;ride.
.
!
f örallt har man av den ingenting at1 flickan, " jag har inte.;.
jag ..; ".
1 ara .. Och s i ar det tendensen.
Den ' %å f å r jag tro Hildur, och så tala I l - inga arbeterskan har nu aldrig fatt vi inte mera o; n det9 ', !varadc fru 6 mak pH annat i n detta gottköpskram, u lär l .de overkligaste h " an 4 elser skildras Norclli lugnt.
8 om hörde de till ordningen för dagen, ' Vein som tagit penningarna blev O c h framförallt: dar B det ' slutar sh bra .icke uppdagat.
Men det kom ut, a t t o c h de naturligtvis alltid f &amp; yarann!, de försvunnit, ' eliuru herrskapet ingen- Skulle nigon välvillig sjal ta sig för ting sagt.
Elildurs kannater kände a tt siitta en verkligt nyttig och lärorik ii11 saken och lato henne förstå; a t t de b lok i " handen p i henne, sh skall han S om tack anart f &amp; röna det svaret, att hört samtalet med frun genoni dörren.
d .et var en förskräckligt .torr och triikig D &amp; kunde hon e j ' tiga.
Blossande av b lok, ' den orkar jag inte läsa och så ar harm, beskyllde ' hon, dem ' för a t t ha d .et ju ingen kärlek i den.
S i miss- tagit penningarna.
f ö ~ a t t rikta miss- rj iktad och förskämd a r hennes smak.
tankar .mot henne.
De svarade, a t t f ?et.
är nedslående.
detta; men det ar t?
ypiskt och sannt.
Och skulden är inte de voro frälsta och &amp; t he,qnes tillyitel- h ennee.
: Henner .mor och mormor har ser icke kunde träff u ' dem .. 11 i s t om de last l - shdana i sin m i. b ' ' " l- j Än en galng.
smuts= litteraturen.
A ' ' ungdom, p5 gamla da ' r i&amp;: de bibeln.
Och hon, triilabaril av.
tralafolk, som hon ar, vet av intet annat, Men nu £Hr det inte längre vara SA.
Nu,, finns det restirser för iienr-ie,.det gäller bara att hon fbr upp ögonen för.
dem.
Det g$ller för henne att f &amp; upp ögonen för in.
gränslöea fattigdom och ' efterblivenhet inte bara materiellt sett.
Det galler för henne att först8 att hon skyddar och tillgodoser sig sjalv genom att försöka ge sitt liv en ny riktning.
Och bara detta att förkasta den.
nerdragande och obiilsosamima förströelse: ' som ligger i Iiisandet av dilig litteratur Gr ' ett gott steg p i viigen mot det bättre.
Ty det ar inte har frågan om .att bara ta utan.
ock &amp; att ge henne något,.
men ntgot bättre, igen.
Och i detta fallet ar det inte heller förenat med nkgra svårigheter, slidana tillfallen som vi nu ha för skval andliga studier som skönlitterära för- ströelser.
En annan och.
svirare sida ' av saken ar den,.
att den unga kvinnan har BA liten tid över för läsning, men dar vilja ar, där ar btminstone alltid.
litet väg.
F. ö. ar det ju nu bara friga att uttränga den daliga litteraturen och använda åtminstone den tic.
som slösats pci denna, riitt.
Darför, om vi bara tar i själva me6 unga,.
friska krafter för, att höja och lyfta var nedphedda, klass så skall och måste det gå.
Ty man ' aktar sig nu- mera att allt för mycket ' se ned på.
den intelligenta och rätt medvetne ar- betaren och arbeterskan, -: han eller hon låter helt enkelt inte ' se ned på sig.
.
.
Det galler isynnerhet för kvinnan om hon vill komma framst och uppåt att 3kaka av sig detta slöhetens, försump- ningens och likgiltighetens nertyngande &gt;k som ar s &amp; nara besläktat ' med dzcni- betert, denna tröstlösa makt, mot vilken ju själva gudarna kampa förgäves. '
, Jzclia Ström. '
.
.
. '
' I, B Broderskap!
Vad ' imebär detta ori?
Det innebär fanailjepri9zcl:21en tilbuwpad rh det mänskliga livet:.
Det hanebh-, xtt Zet Jilzns ett ge9nensanzt m ~ l varps,: bela fumdjens arbete ' ar .. rilrtnt; a t t de,,; on$ äro de starkaste.
och friskaste, An jet stöwta ansvas-et.
och de tcnga och waga den Ilittaste lotten.
Det innefat- !ar den höga princip, sov~t, ehurzc den kallas specifi7; t socialisti~k~ ' ar brodw-; 7cupeis princip: SAV.
var och en efter kans förnatiga, till var och.
e12 efter Aans X ~ O V D.
Detta är yrihcipela för.
en ' n~nilj grundad pci broc7ersknpj och det.
$r.
detta iirodemkap, vi havda) icke som !n kanslosak, «len.
som.
.. ett faktrcm i tahcrefi.
s.
.
A, Besanf.
-.
- '.
.
.
.
.
.
.-.
.
.
.
.
. '
I,,,. '
i r r a Nmnan .. Fljiirtligtl tick.
: 2 !ill Llubbama.
En m#ngd ' brev.
f r h arbete- altot, ekviil soni andra bidrag, iiifiste et &amp; övcr medan Morgonbrie ' ~tryin !iie blivit ' etarkt nlitnt. '
'.
.
. '
....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- - - - - -.
- - - _ - - M O R G O -- N B -. --.
R I S __ __ ---- __ -----.
._ _.
_ _.
_ ____ - -.
_ _ _ _ _ -- - .. --- _ _ _ _ _ _.
_ - _ _ _ ___ _ _ ... _ __._ ___ ' _ _ -.
- ___- - .-_ --.
-. -- _-__._.
Du skall e j vara trösfers7; an allenust,.
.
.
.
.
.
s.
. '
.
.
.
.
.
'.
. '
:.
, drag men själva.
.
kamnpen bli lill hulg och.
.
.
.
.
.
.
vilodag.
.
.
.
.
*.
.
.
.
.
.
I.
.
.
.
.
.
DA s7iall vdr 9-0 ej lurqrc fuitiyt Bura den folá glönis7ca&gt;as falslia, billigt blictu.
'.
sona sntelser mig till ro fifin stridens feberjakt.
och Iijzcdw o ?a.ig vucZ heligast och renast du äger av efi kärlek, sona ej med.
.
niin ' lir sza7~t.
.
9.
-.
- - - p.
i ... '
.
.
.
_ _____ -- - - --- .. - I_ ---, -- 1 --.
.
.
,.
.
',. '
.
.
. '
.
.
,.
.
.
.
OcA när vi samn~an g6 i trotsigt ung. '
lail till strids, ' till strids!
vid röda flayyors.
-.
svaj och slag, b -.
d &amp; vet; jag, att du ar mitt 7ajärta '.
nura!
Nej, du skall, vara sfri&lt;lsha~) zrnteta, som följer &gt;nig i kampens fircts och vimnel.,.
diitt hat skall bliva &amp; tt,, min tan7ceses, glöd bli din; och sam9na dröm skall oss lysa, sacnma liitnnzd. '
9 % i Einar ~ k n.
. '
l inte.,; Lindmans, saviil so111 liela höger- politikens, iiiotstriivigl.iet i dcn kvinn-.
.
liga röstr$ttsfrii&amp;n Sr intet annriat a n,.
klassintressen, som frkn det.liiillet.
p &amp; ...
.
.
.
ofta fur nian ' iclce 1: u a ab sii siit£ bevakas.
Arbetareklassens befrielsestrii,va.n r .frHn andligt och socialt betryck försvtl- ' rnkln~eclvetna ", arbetare, att kvin.
Om icke nu, så dock i framtiden skul- ras och försenas i viisentlig grad genom nsns enda p1at.s iir hemmet,.
d. v. s ' le de socialistislra.
arbetarns; och icke 1n:innornas tillbaliadragna liv i tank.
vaggan och spisen och att hon icke vil; de konservativa borgarna,vinna genoni lös förnöjsam.liet.
' Vad skulle icke vårt bestiga tröskeln ut till det offentliga kvinnornas uppmarsch p &amp; den politislri parti varit nu, om varje man i ledet livet; .men nu liar detta redan sket1 arenan.
Kvinnornas efter givenhet och tillfört vår rörelse minst en kvinnlig och det tjänar till intet att tala om t5linodjgliet beror d5irp.å att de ' icke .i kamrat?
Siilrerligen hade dessa i sin den saken längre.
5Ii1r svårt är def samma man s ' om männen vaknat till tur fördubblat våra skaror och denna icke för mannen i sin elronorniska ekonomjslit och pol.itislr t.
verksamhets- '.
väselverkan skulle vidgat leden till en kamp, nar kvinnan överstigit gränsen liv.
Här i~iåste.
iikmen Iijalpa.
de få oanad riickvidd.
: Det kan icke förne- för det kvinnliga arbetet, och hotar socialistiska 1tvinn.0~ vi.
.
.
ha i deras hkr- kas, att kvinnan spelar en betydande att utestiinga honom från existensrnöj- da arbete.
.
.
.
...
ligheter.
g e n o m u n d e r b e t ' a l d roll i vårt, samhälleligs liv.
.Det lir nog icke allenast en myt det där om a r b e t s k r a f t. kvinnans int:rade i I det andliga och ltulturella livet inta kvinnan, vilken lockade den viljelöse det sociala livet är ' berättigat på mån- kvinnorna en fastare position ' hi man-, mannen ur paradisgården.
u be- ga omraden, men får dock iclre över- nen.
.
il-Ijir visar det sig att hon liar tic!
riittigad ar icke frågan inför de man- skrida en .naturlig begränsning.
.
I det över friin köks-, och karnsysslor.
Men liga bedrif terna: " Var ar kvinnan? '
politiska såväl som det lromniunala li- var finna vi kvinnorna?
P &amp; .vara f o l L Viirlden betvingas av den manliga vet maste kvinnan tillmätas samma moten och demonst~:utioner bildar hon, energien, men kvinnan å sin sida liar medborgerliga rättigheter som.
man.
.en försvinnande !iten minoritet, inen i..
.
stort infi ytancle på mannen.
Därutav nen.
bönhus och kyrlror den stora lcompakta Våx sorglustiga regering har ' majoritcfen.
Vad som gör att k~i ' nnan- kommer det sig, att kvinnan kan bli roten till ont, men l&amp;t oss icke glömma dock ' iclre fattat detta: 5Iur .långt ' star så envist haller fast vid garnla seder bort, att hon ocksii av sapuia orsak icke regeringen Lindman efter det och bruk, ar den viirclefulla egenslrape?, ar upphovet till allt gott.
, Kvinnan gamla kyrkomöte, som hölls ' iiigon som hon besitter framför niannen, att skulle ge oss en ovärderlig hjälp i agi- gHng i vår tidräknings borjan, ' där troget och st~ndalctigt halla ut på den tationen, bide i organisations- och kul- nian beslutade att kvinnan skulle ha en plats där hon blivit ställd.
.Genom att turarbete.
Socialdemokraterna böra själ och i andligt avseende vara man- vinna kvinnorna för socialdernokratin upplysas om detta, och lära sig första, nen likställd.
skulle den socialistislra idén ' vinns ba- att med kvinnorna står och faller hela Visserligen fattades detta viktiga be- nérförare, s o p icke s8 latt svikti.de i den socialistiska idén.
Lika säkert, slut med endast en rösts majoritet, I i h j a.
och storinfYllda tider.
Nu iir som kvinnan i egenskap av ' moder och men qacl det betydde, kunna vi ju för- det kvi,nnoi.na som tappert stödja den ' fostrarinna ar den, vilken sammanbin- st&amp;, om vi lika ~Mosë lag,.
paragraf fallfirdiga kyrkan och lc~inde vi ryclra der generationerna, lika säkert blir 10, där lrvinnan bredvid oxen och As- undan lryrlcan detta stöcl skiille pras-,.
det Iion som skall förmedla övergången nan är.
mannens privata tillhörighet.
ter och smörg5spredilrailCers sötebröds- fran vårt krassa och brutala samliälls- Ja, flar hade kvinnan sin plats, bland dagar vara raknade.
I stället för att.
liv till ett humant och solidariskt sam- rlen sjiillösa boslrapen och " skulle ti- kvinnorna som niödrar och.
hustrur.
fund.
Att förbise. ' och ..
underskhtta ga i församlingen9 ' och " vara sin man inånga.
gånger nedtryclra modet ' 110s. '
kvinnans betydelse i, klasskampen och mderdånig ".
hur befkngt är det icke männen genom sin oförstidse Tör nya låta denna kraft ligga bunden, ar lik- itt fordra kvinnans absoluta tystnad .i tiders krav, kunde de som lranlrater i.
tydigt med en man, som i stallet för jet sa~nhalleliga livet.
så långt efter ledet tillföra de .kiirnpande bfide mod att använda en gångbar bro över den: iennea erlriinnande som inanniska ocl1 och kraft genom att st2 upp mu ii tron^ strida forsen ghr i vattnet och omkom-: ordra att hon skall vara sin man un- ocli stödjande vid deras sida i grB ovii-, mer.
krilining, oavsett hon liar nilgon ellcr derstider;.
.
.
.
.
.
.
I Arbetarekvinnan: och klasskampen. '
'), ', ' 1 a I
.
.
.. - - -.
.
.
-.
-.
.
.
- - ...
- - -.
.
- - - I.
.. - -- .-.
.
- v.
- - -.
-.
-.
.
-.
.
--.
-.
.
-.
- --.
- - -.
- - -.
- -.
- .. - J ~ I I.
ilIiiIiIpII.
gr111) l) i~,rIjf:tii,~~ st: ' vill.
I X kviiiiiiiii giiriii~ till1 iili~s itu ilct sitt ii.i:l.
) ctc iicrc \ rid straililen, vid öpp- ytl.il&gt;i~ odi fiiriiiimi, iiiistc hon i första tk sa Iiavct, iitsattt~ för " Iiirnmelcns allii litilid göras l~lassiiicclvct~eii.
1l:iIiir n i h - med budskap ont vdren, ha vinilar och dc iim iclcc.
;, ~.lla gan- ga.
stnckars Aickor; .r det icke, so111 at!
vila.
lciinppast lrunna lifillii, sig ol~lnnclcrligt Fqst en visii i små sz ' ppornas sal, gcr s % inilda.
Talcc.
ens sol.cn slciinlrcr clcssa ay11etai:e.
cuclast Idiidcln och eiiclast ined fattiga föriil- c1rn.s tilllijiilp crlialla sitt dagliga bröd, se ' n med en halsning till guld gliid; jc, dH dcn lwiirincr het p; clcii trötta ryggcli c1l.w ' clcn bujita niic- iiicii iinda inbilla sig att dct iir nBgot vivors dal.
Itcn.
Viii.
ilcn, som .st&amp;r utanför arl~c- förricdrande, och att de förlora i an- tcts hciiiliglictcr, förcfullcr ilcnna ar- seende genom att sluta sig till en fack- Susande vindar, o kunde 928 förening och genom den forbiittra siii tn Iialsning l6ng-i.
bort tiil illrnifi I~cl~splats om ni.öjligt iiiinu inera hiilso- tillvaro.
v l i g n c ar1~etasc ivarsr ' pii.
hembygds dal.
dcnna föiinoclan: '.
' Nej, har gar det Bli kvinnorna lclassinedvetna skall MONA.
nog an -- men sc verkstaden den iiï iiiiinnislroviirdet valma, ocli all d5 en rö,lig 1.ilrkista. "
8 % f &amp; dessa ar- 5ngsla.n för att slappa ut tankarna bctare stii, clag ut och ' clug in, år rit ' p &amp; ett friare plan försvinna.
Blir det och Hr in och.
endast vi.inta p5 sitt.
oss inöjligt att v5cba alla de tusende oriilclvilrliga öclc - en for tidig clöd!
arbetarelcvinnornns tmlceliv skola vi.
~Och dock sl~.iillc en sr nid; ^ riialct och Y i deni vinna en oslrattbar förstärkning Under april företog-~~ndcrteclcn,zcl cn iri; yndigh.ct a t yrlicsinspclctöreriia ocli i proletariatets andliga och sociala RV soc.-dein.
lrvinnolrongresscns wbets- en f iii:b&amp;ttrad s1ryclclslagst; ifitnin g. liiin- klasskariip.
iitskott planerad agitationsresa i 13lc- na icke blott räclcla .iniinga mannisko- Einar Ljungberg.
lcinge ined början den 13 i Sölvesborg liv, utan iiven göra inånga arbetsplat- och clarcfter i 31:örrunz och Vclreru~ii.
ser ocli: niånga yrken mindre avslrriic-.
Dessa möten ha dock samlat allt för kande.
.
.
litet deltagare för att cliirvicl lruniis f; ZIur imc ' inga av alla vira samhiills- digon 1rvinnoorganisat.ion till st5,ncl.
lievarancle element, ' dessa .som ' endast Nästa plats var Earlshamn, cliir mötet veta att gruva s; g .över arbetarnas iiven var ganska fåtaligt besökt.
Men of örnö jsamliet ocli pretentioner, nar de där hade f en1 intresse,rade och energi- fordra en rimlig betilning för sitt far- ska unga 18rarinnor satt sig i spetsen liga arbete eller nKr de fordra effektivt för att Aterupptaga kvinnokl~ibben, skydd i arbctet - skulle med saniina Ut, ut ' från storstadens gator ock som existerade dar för nagot &amp; r sedan mod ocli sjiilvnppoffring Siiiiila gii till och nu lyckades dct ocksk att f5 cle ett lilrnancle b %ie sjal och kropp kr:- gruli.der, intresserades antal ökat, så att lrlub: vande arbete.
Icke heller l~uride des- zd till de leende solljusa strander, beB lruncle koilinia i arbete: sa arbetare glädja sig at, att de.
genom.
Z Asaruin bildade vi oclrså en liten sin flit ijlra.de det nationella viilstHn,.
Fram över blanad våg ' Irlnbb - endast 10 medlemmar.
Blen det, ty de stora blekin&amp;lta .stenhugge- - gldder sid lät / min båt.
det var visst alla kvinnliga mötesclcl- rierna $gas övcrva.ga.ncle av.
.
utliindska .- Lekande, smekande solstrålar fc ya, tagarna.
; Denna lclubb har ett rikt .ar- kapi talk ter.
lätt p2 deu~ glit ty cinde betsfält bland platsens hundratals in- Priin Wllixryd stilldes, fiirclen till dansa dustriarbeterskor.
Aryd och Briiknc~IIoby saiiit Bonne-.
.
.
.
&amp; @ a;.
' Första gången jag hade glädjen att by, dar vi liacle ett pi&amp;ktigt möte SRör~t vore livet, härligt att leva, uncler denna resa f &amp; se en fullsatt lolral i en vaclrer teuiljltt~lolzal ocli ' dar re-.
i Ilällaryd.
I Under den basta stäm- sultatet av niötet oclrsfi blev en lrlubb.
om icke slavbojan vore ' så ting var ning påagiclr oclrs; fi niötet ocli en kvin- I t3könevilc och Kallinge voro oclcs5 " noklubb bildades iiven har.
prklitiga, möten, fullsatta lokaler.
P &amp; I, Hällaryd hade jag tillfälle lägga den senaste platsen var .inas icke be-.
en ny erfarenhet till nGnga aiicira med redd att vid niitt besök bilda klubb.
Ut fyån fabrikemtas kvalm och nvseende ii arbete och.
arbetsplatser.
Men varit lramratcr dar ha ' infriat sitt des.$ dunder, dag besökte platsens stora moderna löfte att snart r,appportera en klubb ut 1ili de kärlig0 grönskande stenhuggeri, .DEr voro en del arbetare i ' alla fall.
- Bra gjort!
sysselsatta inom den s. k. verkstaden.
8it besökte jag.
Karlsltrona.
.D$r fin- Zztnder.
Vad man genast ser nax inan kommer nes en kvinnokliibb - liten, nien god: lit in ar att luften ar uppfylld av ett - men jag tycl~tcs e j kunna övertyga Kval &amp; ~hanniskobrdst, Eint, tungt damm, soin uppstgr vid be- karlskroriiterna, att den .lilla, kliibbcn höj liksom f i e l n din röst!
whetningcn av stenen.
Nhgra ord, beliövcle bli tillökad.
.
Sjmgande, gungande i tvuden de roin jag viklade med en arbetare dar, Tre platser, soni jag besökte, ' diir slrall jig alclrig lrunna glömma.
Jag lolra.lfr5gnn iilinii $terstod att lösa, w-.
höga,: .ttryclcte inin förfkran över liur hiilso- ro Bternö, Alieli~liii och Kuggebodn.
gläds de åt varen, i soCljus sig farligt detta arbete matte vara ocli ISternö var dock arbetet i gKng iiieii r. an svarade: At, follx.
ts-lim-företag: - Et$; levande löga.
9 9 Ja, många stå inte ut har iner an intresse föl; arbetarerörelsen - fEihes pi ' r.
Sdg M a fågel, ' ej ville du byta en i n h a d Iranske.
J a g har nu varit dcssa platser, iiien.
db detta intïessc med männishah, trälen en enda härinne cirlca 3 å?
och iinnu kan jag icke liar tak över liuvndet, iir ' det s v h t.
Lite precis säga, att jag könt nhgot att 1i,211n saiilinan de organisationer dag?
nien av \ det -, men ingen håller ut i soni finiias.
Föreningaivin f &amp; hyra.
: Kngden. '
' lolcal för sina möten Iios privatperso- " Ni, l inen yrkesinspektören, vad ' s %- ner, soin iiro SA s; jalvst.ii.ndig,z,.
sioi dc.
viiga hyra ut.
I * Altcl.iolin t. '
e x hade.
Ut, ut att ~jzita av v å m den unga.
ger lian? "
" Ja, han liar.
varit; har ett par gan- en av fackföreningens m s t iiitresscra- mörka tankar, de dystra, de g e r och lian sager nog lm.- det b o r de dc medlci~iinnr, fru Hi,ldcz .Engström, v a r a med slzyclclsanordningar nzen gratis upplcktit loknl.
tunga sitt .eget liciii det blir inte biittre för det.
Han Iran At fncliföreningen ' ocli aven för det- Skon litcn sko~~sblomma st &amp; i i i ingenting bestiimma. '
' ta och iiihiga m d r n agitationsiiiöten!
viskar sitf r vä~outzmen, våd) &gt;.
Ah, villsen resignation l Ucdor Et s5.clana, föreningsnicdlemiiinr I ' d, a ' - ' På agitation i Blekinge. '
En sang fil1 &amp; ren. '
. '
, ' ' r ' ',, ', q, O.
.
.
-: - i ' - .... &lt;
.
.
- - - -.
- ----- -.
--- P- .- MOR ' GONBRIS - h - e_ ---- - -. -- - _ ---. -----. ------.
.
---- ------ ' 11 - - - A - Gistii, plats var Olovströiii ocli aveii diir liiide jag nöjet a t t f&amp;- bilclcz en kiriiiuu1dribb.
05, jag Ilar111ed \ i ~ l i ~ saiiila t intryc- kcii.fraii 1iiii1 resa, iir det cn gliidje för, Fran Hasslarp.
fiblill cclcr ' sida viil .qid.i ?i ni~tl c (1i.a] tii,i~i~ ?aiitlo aldrig varit s y ii,ligb l \; lmrator!
Cörn,] ii dctbn, d:i, skall cii Ijiisaro iiiig, nt,t ~tstiilri.
ett tack för dcn berccl- Soiii II igot .iiicd&lt;l~cl ' niido (lag gry för oss.
I&gt;$ nkolla vi oj Ijehiiva tiiii- ~illiglict ocli det intresse v5,rcz i~ianliga Frilii v5.r Iciibb, sk fiir jag taga mig frilictcii * l&lt; a 1 h.5 - I ~i~oi~got~iI~n.gc~~~ - V:IJI~] vi OGII ' i r z ~ ~ a barn, 1 okriva o Ngot 1iii~-ifrfin.
kc~iliratcr p &amp; alla lik11 visat genom ord- Visscr; igcii 8th- f 1crta:lct lcviiiiior hiir p i sliola f A a t t ii.ta.
Dii.i.Föi., srakn.a i ~ p p du iia.iidet av dessa vsra agitationsiiiöten.
p1,atscii i .tlanför liliibbcii, irnc.11 c10 niedlciiimn r ~~rolctiirl~rvinna ocli stR11 cljg iii i 1eilt.t för 1 % 11i5nga platser, d a r organisationer- soiii fiiii~ais iiro alla iiitiwcraclo för var gc- jiin~lilrhct, frjhct ocli hroc1ci; sluipsidén!
Dct r d c r plikt att lösgör: &amp; eder f.r,in dc .iii-.
ila hade egna iiiiisilrlrKrer, bidrogos des- iil.ensamiita aak, ocli till .och mccl h a vi t v i a van-da fiilrIil~l~ !ci.ndcii:1.
13lic * i&lt;n snii:taing och gpnib 1i- !ders1i~cclleiiim~ar ' soin alltid bevista sa p5 ctt i~iycket förtja.iistfullt satt a t t sav51 nmtcii som fester.
Ilcdcr a t sklana lyfiania till de tanditar och iddcr som m s a ge- ge en fcstlig priigcl A t in.ötet.
Dc Iclub- nicclloni ir a r 1 noin viirltlcn ocli vi1 ja; i t a1c:r loa apa, f riliet.
J a g sliiillo jii dala iiligot oin vli.rt arbote ooli tlycll (a!
JConi i h %: clct, ni~bct etu tkvinjioi;, bar, soiii hi.ldi~ts, linva icke va-rit stora, t t förr iiii i~,i iiro nicd ocli Iijiill !r ?ii till, lcriii iiien jag fick den uppf; i.ttniiigen, a t t clc I~iir.
P1 sista tidcii ha vi varit iitc ocli: igi- a iclio (lat i~1c:i.ls; i.iiiliii.Ilo iiris, sotii v.i a.11:~ 8tr.i.- I illict iiibr; igto 4 nya nicd lcnirnar: soiii aiiteclrnildt!
sig för iiiedleiiiss1ra.p Viila ro Ii.~r cii .Iioiiim,ittó sn tt sig B Sliitciz cdcr till v5i.a ~ c + l c n i.
i förl) jiidcl- va vftc.1 .. ti bl i nr1 totok!
Ty vor0 intrcsseraclc ocli clH koiiiina clc s o mccl s &gt;mliiil.lcts .li.,ziicll,zwlc ocli I~cgii ri, at4 kvi n tio Ii l~iid,l) n.r ocli ~lijii~l.~tcii iiog atst st5 kvar i klnbben.
$I&amp;iigt~ i dc into n A siilja cigarretter till niiiiclcriirjga.
.a,ll.a lin vi .intrcascn a t t 1) clrilin.
Tj11 sist cii .lln.ii (l~h I-iiilt frAii n y 1 ~ r l i c ~ f r; i g n Isar i i clryf Lits ocli cn 115.1sni11g till Icl~il~l~; ~.ri~~a l&gt;a.rti~ii.nlier stallde stoi ' a, förlioppnin- Avcii Iroin-niittt blivit tillsatt att sii:bta, sig i för- Bfalnibcrgcbs soc.-ilcni.
Icviiiiioliliibl~ '.
gar 135 kvjnnornas i~iedrisbcte i var rö- biiidolso: ned de kvarvarniiclu vci~~laiic1istcrii.s A I ~ rc I F-ii.
~ ïclse iiven nerc i blek inge.
IC&amp;iiiriitcr!
för a t t p. \ .nytt uppl,ivaa clloiufi loge.
Hoppas Fr8n Skromberga.
BEL clcssa för1ioppninga.r bli uppfyllda!
a t t alla k lubben8 nidlcmmar ing5 .i .dciisam- ag fiir nii fatta ponii,nii .i ~inii&lt;lci; (iörjn (1o 111a.
Lat oss hjalpa .till a l l a a t t sprida I !cn 13 ~ntn~is Ihalde Ilt 1iiiibbc:n nn.0 ndnixt fes t nian alltic1 nina bicv förr .i ticlcii) för a t t 1$ta socialisiiie~is sanningar, i synnerliet till med pczkt !tauktion, vilket inbragta oii riitt " IkIorgoiibiois " Ilisaro höra ii:igot om do sista 1iRiiJelseriia ' .inom SJiiviiibcrga lrvinnokliibb.
kvinnoi:aa!
god.
bchA1111ing.
Toisclagcn dcn 25 fcbi-.
1iö11 v i .ordinario D.en 25 mtais h d o vi lallas v i r ICata Dal- Ocli sa till sist en Iijilrtlig halsning m ö te, varvid cliichitcr.zc1es f.i ' 8gaii: Vacl iir ströni hQ?, som ta.lado först om " ICviiinan ocli taclc till alla partikamrater i Ble- och sociall Lsmeii isaniit hödl ~di4rrcrEtcr, 11 % m h - ii ndainhlct ir * cil koopc.rati~ncii?
Eftcr e n kinge för allt iiiig visat vanligt till- gas bcgiir an, s i t t Atala.clo $örcclrag: " Eii vj (1- s tii iiel6 diekiilsioii 1~csl.iits ixc1iii.i tvA rc~~cr,scr iiiötesg5ende.
riilciiing incd v i r a l&amp;ssk ?gar ".
Mötat m m i TCr) operativ.z fii.l) iiiiclots Tolliliii, tun:$ att pigiok i: l timmcw m r bbsölrt nv.
200 pcrso- till iiiista ortlainni-io niiiito ii.ibjiii1.n.
alliniin- Eder. '
.
.
ncr och l ifdlct var clct livlaig.mto.
I) &amp; iir Iietcii ti.11 disliiisio~ii a v 6nni.ina friga.
A g d s O-d.
h i G mais firmlo Irliibl&gt;cii siil 2:clru Brs- .iiito ulltic.
man blir bjiidcn p5 s5 priiktiga ' I 1 j ' fwt oc !i d n ~ c i i till iira var salcii vsclrcrt föreclrag Vidam Iia vi blivit rcprmiiteracle: i koin- ddrommd.
2 ' örcdra.g Iiölla a v C. IV.
Sclin~itlt, niiiii~t~~~rclricn, s % di.Qr 11ia vi Icoriitiniit ctt t.tt,eg vi1 koii i1ppin.m~ (10 lcviii iioriin att 115 alla frain.
Ä \ .ah siincie vi oiiil&gt;iid till Ironfe- möj.iig,a siitt sliaffa sig itl ?plysiiiiig, i a.llniiiii- roiiscn i E (1öv.
Vxlcl blev fru Oliria Ols- nn isaiiiliiilLsfrU,gor ocli att vi h, r d o följa clct soii, mccl ii-u Ka.rolina N: i k o ~ m i m miittaro.
soc.-cleni.
partil~rog:raininct, t y i s i fal1 blcvo P5 gt-~.i:cl lav att dcn garn1.a ordf. namii do friigol * lwhnncU:dc, soin vom .av storre crtt foi-tf+ri \ md 0 6th i m&lt;iiiics1ist,~.ii f lir jag upp- vikt för t.illfii~l~ci;.
Viclniu, ~?
; °l~&gt;clides lysa, att: !iu Liiiidqvjst .litar inim varit ordf. kliibbcii varit till s b r iiytta 1,;.
platsen, vil- stxlaii i ji.li mhlnd.
Hon iir nu bosrctt p; Ii &amp; biis); k~ ?vh.ultrs cliii.igciiom, a t t.
ilcn gjort 1 i,lvJa Ols- sig listad a v en dc1 milt .li:~ll.a pi.
dun.
.ga~nlcl an:i11; ~t 111~~1.1.
B tyrel.se %r: fi17~tarn.a 0 son (ordi '.
), I d s Sti~id, ICnroliiia Nilsson, .Zdén .att, talit my tkigt drani t:iclsaiibet6 böi inotark~tas.
Si.
delcl,zincradcs av Erilia Kridina E ' iildt ocli Berta, And~rsson.
Till sist e n nianiiig till Ha~ir~~ai-ps kviiinor T6rnlivi6t, allt bclö.n,; lt axcd livliga n] &gt;l~lidcr.
att d u t a P ig till kli~bbcli och ej st5 w h i l f ~ r, Häiwftcr företogs .Iiaffedrickiiiiig ocli sani- t y .det duger ii~be.
E n hiilsnitig till Irv-iano- kväm.
En nicdleni fattac1.cs dock oicl var:fmt, 11011 kliibbririia laiidet runt f r h Hasrslarps socc- hade sluta % sin ~.aiidl:i iig i cleii ila j@niiii~rclal.
' dem.
kv.iniiokliibb.
0. o. Vi följclu Ii6anc till praveii eöadageii cleii 7 mars med vhrt shiidla-r, ave11 fackföl-ciiiii- Brev fran Malmberget.
Dct slrall h n.
s k ~ iii,treqsera ~~3forgonbris " .ge118 fa.iia var mcil och bgclls pi-titeckneii Iiisale att hörn nA.got fr * cleilna u-bpod a v mdföljcle iii 9 kyrkan, meii blevo a v prii~teli kliibhar, som iir f5rlagd iiorr oni polcirkeln.
utvisadv .. Haii förJrhra.de a b t Iisan c j jord- t under iiapra partihclreii.
Vi Klubben bilcldee för ciika 6. eller 7 * år óe- fasta ~ 5 g o lilr d.ail under nnmii av BIalrtibergets kvi.iiaoför- togo saken liigiit ocli gingo ut, iic k~ ?lc.
?ii och ening, men har =lan ändrat namn till B5alm- efter kom prli~ten, ut till graven o,cli, jord- herg.r:.b wc.-dem.
kvinnokliibb.
Vacl klubben faste dar deii döda.
S c d m uppla6t; e kviiino- u i ~ d e r dessi \ $r u t r s t t a t ä r nog inte ' sh myc- lrlubbens ord8örande f öljs~ide verwr: 11ce t, Ilcanskl I bcnoen~dc p % ~cl:&amp;ligt ~iinitrcssc h o s .En tråd har brustit u r förenii~gsbiidet (niambcrpt s kvjnpor.
Jag hiller detta för e n m d l ~ m vi &amp; kt gravens stilla ro, '.
.
* .tro ' ligt, a.]
inars dculle ' 1clul; bil h a riiknnt att Juiv har fiytt f.
n h # OSS: t; ill-l tysta ilandet: i.
större mcdlcimiffra i en di, stor itrhetar- hon tidigt fick .intaga d c h bo.
.
centra som Bh1.niFcrgct.
lkleii gliid jaiicl.!
cog s: " ~ \ - i n n.a. \ -, I n: &amp; 1i1c16cr ai~1.t s tearro .tcrriKiig ib1,znid Hav tack for allt vad clu p&amp;.
jorcltin varit, Irvinriorita; lur, i ilet a t t vi f:i 1ia.lm nya rlicd- di1 s a k i i n ~ ilii libl.aiid oss lito var.
.
.
Ic iii iiinr v ii1 lconi lin v i r1 v; i r a iii ötcii.
Frhn ~iialcc, bnr~i ocli vii,iincr Jinr.
d11 farit Söiidnnci; dcii 21 f ~ b r i i ~ Iiaclc ~ r i klubbeii nr- och &amp; i.iccri; fii.l.laa ~lcl; cll för clig en tlir.
....
-- .. -.
'.
raiigcii:rt c11 fcst;, v:irvjcl föiclcom shg. ' " "
-- r niiisilc och cl.clcl~amatioii ocli till sist e n tnblli, J-a, is01 giir bl-t ocli romr vis8iia.
förr.gtallaride " I&lt;ata ", coin h a l s ct; f8 ?e- o d i snart c t t stoft .vi bli i mull, drag, c~~ifii~.cii a v * zrbctarclrv.iiinn~r och 1; igciia cl4, öimt liar ii~~l~ltist a t t.
lyssna.
viiktaro, och clA viir " I&lt;ata " börj. / &gt; * a t t T id- och livct iir c.j lncrn veiiiocl~fullt; öra vrii.
lagstiftaiiclc fiirsaml~iiig stiger Jagcnrs v i i k t n ~ (;) 3iirlcaii] ~ f m m och bcliigger iieni ?cs Sov Iiig~it, vi Ii %lsn dig mcd vbr £ironinp, niiin mcc~ c:tt miriil~s.
l$ftoi * tabliii bj61ig dii vihr 1122 t,i.k ' ~u tixlaiciiis t1 arm och shid, cii Irliibbli * z n r a t; " V; ir JU2ta ".
Scrlan: og % d11 iinga viin, c j ihllia l&lt;aii, V !L~ n~ciiing.
cn s \ 4ia; go.iiil saiii:~:irf; i~rle P ' ii (P): sn~7ut~ii~11ii~rn:~.
011 si &amp; % Iiiikiiiiig, vile clu i fricl.
Bcli5llnriiigcii fr511 fcste ' ii tillföll kliabbaiia 1 ~; i i ~ 0~11 a fOr agitation.
; ' STarcfbr vi skilcles ocli gingo var ocli cii Till si &amp; vill jag etii.l &amp; en niaiiiiig till .till sitt iiiacl utav isorg ' blcaiicl.ado lciiiislor.
35aliii~bcrgcts livinnor a t t ' sluta aig till !Ar Toi~sclagcii claii 11 iiiars avliöllo ' vi .. offeiit: klubb ocli hjiilpcl til!
att arbeta för v; im ligt inötc, vairviil hcli.zndl.
; ir~es rloii hoiullagdrr id&amp;r.
Ilet cliigor c] a t t i i i ~ t s i ~ ~ v a n ~ l fi.R. %aii o,: Va (1 iii- ii.ntl.
: \ .iii; llct iiicd.
kotq * i.cztith iihn,ii gniigga söiiiii.~ii lir cdra iigoii ocli liir i i ~?
i 1i:l ' tar ctf; I; ' iiigt ocli liiinrilct föi~driig cdcr f ö i ~ t i .ritt, iii oj ii.ro föclila till a b t vara a v 31.
Sjiilioliii iijq&gt;stocl cii livljg.
clisIiii~9ioii, slaviiii:or.
Kasta bort lil&lt;piltiglie; tcu och vaii pi.1) ckailw, a t t ciida rsiittet för arbctux- B Agitationen i Norrland tager sin början i juli manad och omfattar ett 60-tal platser.
' Agitatorer bli fruaina Agda Östlund och Ruth Gustafson.
Res- planer och närmare meddelanden i niista nummer.
Nya kvinnoklubbar ha bildats av fru Agda Öatlund i Asarum,.
Karls- hamn, Kallinge, Hallaryd, Olovström och Ronneby.
Den 19 juni anordna, Stockholms Allm.
kvinnoklubb, Södra kvinnoklub- ben och V. U. ett stort röstrattsmöte i Folkets Hus,.
A-.sal med föredrag av fruarna Kata Dalström och Ruth Gu- stafson.
Vid samma tillfiille, eller rättare i tv8 dagar, hiller Landsföreningen för F. I&lt;.
P.
R. sitt sommarmöte i Stock- holm med föredrag och diskujsioner i kvinnans röstriittsfrdga.
, I ' Morgonbris börjar i detta n; r in- förandet av en val skriven npvell, rsEn ' moder, av akriftstiillaren hr H. von Rlelsted.
Den bör kunna piiräknn ett livligt intresse,.
d &amp; den i nuvellforrn be- handlar cien ogifta moderns ställning i s.amhäl1e.t.
Iletia n:r av Morgonbris hor och kan säljasp % alla midsommu ?-möten och fester.
Sprid och agitera för Morgonbris! '
, ' '
na .att spara p.7, s i m pciiiiiiigar var a t t ii siitfi~ c k i i i i dc ko~pcrati \ ~a afiiiix ?riln och di göra sinn diiköp.
Vidaro gjorclw ilet ntt: biiclct, att $la borclc vara m d, t y dct i iiito r5t.s a t t e t t l i k t f; ~tal slcall ensanim arbctul frain d a förkitti-i~igar fot clcn s t a iiinsaii, iitaii bordc allir inso att do.
hado e tippgif t a t t fjdla,.
S i k m jag upplysa ntt $l; r&amp;iiborga koop rntiw förofiing v. p. i.
liar bcsliitat ~tcckii 5 rcvciwr i I&lt;ooperativir förbiinclcts folk151 ' Vi Iioppas a t t kyiiiiiorila land&amp;.
niut ffirst var1 saken ' &amp; iller och på allt satt hjii.11~ ti a t t görn ' block~cleii mot Pollerinis och Zciiitl.
iiiarga-riii s5 effektiv .som niöjligt, t y pi E &amp; tt kimiin v.i hjiilpas att arbeta för e driig1ig; ii.o csistens.
Til!
slut vil.1 jag uppmaiia cder kvinnor lar clct nint: föWnen cclcr och kiiiveii cclc rödxlitt, ty cii iglict ger styrka l +.
.
Deje kvinnoklubb Srev fran Kvarnsveden.
,.
iSin f örsta 8rsfest firade.
kvarnsveden (6oc.-dem.
Kviniioldubb söndagen den 4 april &amp; edan ordföranden ' hiilsat de närvarande viil koinna och Internationalen sjungits, upplä stes ' 5rsber %ttelsen, riv vilken framgick, at1 Iclubben bildades efter ett föredrag av frr Ruth ~Gustafson fr8n rcitoclcholm den 23 sep, tomber 1907, därvid ' l3 medlemmar ingingo För nxrvarande ' bar klubben ett 30-tal god.
kiind?
mcdleniinar, vilket man far ' anse soin ett niyclcet ringa antal.
.B3r.
pli Kvarnsve.
don bordo nog klubben vara starka.re .Trotk don ringa tillslutningen har lilubben &amp; j varit pvorlisatii, utan har den anordnat 5 offentliga diskussionsmöte~i och G föredrag.
Den ' slcrifC liga propagandan har.
heller e j varit försum- mad, utan ha broschyrer hemtagits ahviil.
till försäljning som till gratisutdelning.
' .Likasil RIorgonbris.
.
.
.
Klubben var även i stånd a t t sanda ett oinbud till iSvcrges försti soc.-dem.
.Icvinno- Iiongress i Btoaliholm; Vidare ha bildats.
en syförening samf en sjukfond.
Den senate har redan utbetalt don iclce ringa summan.
av S5 kr.
Diirjiimte har ur Itlubbens egen Itassa utbctalts 55 kr.
till välgörande ändainill.
13311 injölkförcning - har p &amp; Itlubbens initiativ blivit bildad.
Xlubben ' liar löst 3 andelar i Follrots Hus p5 platsen samt 2 andelar i Ar- botarebladet.
ekonomio on har under den gangna tidon balannerat p &amp;.
en.
summa.
.
av kr.
883: 23.
- Bom synes a v.
ovanst&amp;ondo h a visserligen e j nilgra storverk blivit utförda, men liar man gjort vad man förmatt.
Sedan Srsberiit- telsen blivit upplast, sjöngs ') Arbetets dött- rar '), varpii föredrag hölls ' av G. Fröman fran Falun.
~Eftcr en stunds paus med kaffodricltniiig och doltlaination avslöts.
det liela,.
mod ett sk&amp;lospol: " Det nya '), vilket spclndo~ av digra Irliibbinedlciiimar.
Att döma oftor appl0derns inottogs allt medsliv- ligt bifall av don dock fataliga publiken.
Sonare p % kvällen: hado.
anordnata bal:.
. '
I.
.
t.
.
.
.
.
.
Broschyrer:, l - Arbetskvipnorna och socialismen.
Av Frcdrik St~öin .., Pris l 0 öre.
Kvinnor, i skaffen Eder bildningens och sammanslutningens '.
.
: makt.
Av Fredrik Ströna (~ r h i s b r o s c h ~ r).
,.
Morgonbris.
Pris 10 öre.
- -.
. '
I. '
s.
1.20 proc.
.lämnas ir 10-öres broschyrer och &amp; ~hlorgonbris~: Nya broschyrer iiro under arbete. '
,. '
.
I.
.vore.
a ' B. o. firado: iii första hrsikt 6ön~l.a~ &amp; (Ic1-1 2 fcbrtiari.
iiiidcr.
on ganska etor tillslutiiin,.
.
.
friin all i ?iiiillietciie sida.
Herr l17alcle~nnr Tönio f r h i Hagfoia hö ' e t t ISrcrilct och viicl~aiicle fiirodlrag, och m:a P S ~ C flr.Mn.no~ui~a &amp; t sluta ' aig i.
1k1Lubbc och geniani dcn~amms uncdvonkcz P a r b e k k h se n s ' kimnp.
f ö r manmidkio vIa,rd; iga J evmadsf öi Ii5llnnden ?h ett riittvioaro samhällsskiclc 13ftcr lirsfeshn, som a v d ö b med mutsi: och avsjungmdo a v " Internl; r+ionalen ", vid.
h g.
leliar och dam och a l b glada oc bdAtn, ?-.
.
' .Klubben liar Under i m t hsllit f l o k vii1 lyckado fester, 3 agitatioiismöten, 14 ordina rie och 3 extra 1clu.bbniöten.
Klubben ha iiven under det ' gingna hmt sltlaffat sig el faim ocli darj51nte bidragit till e t t standa A t uiigdomdogen pk platsen samt har delta git i 3 dknmnotrationer med fanan.
Till s.tsrela för det kolmmsnde i &amp; val des fru Ghiqistina U v, 9 9 i % W n a Emni: Il, ?rlsson, Jda Johansson och Hilclur .ililsten Rzed ' hiilsning till: alla Idubbar. '
, Chri ' sit3na L ö v.
. '
' Protokollsböcker st.
Kr.
3: - -.
.
............
Kr.
1: - Stadgar ............ pr i00.
Mateklar ........... .. i ......... B 2: 50 Medlemskort ... r.
r.
: r i, 2: -.
.
.
.
.
Kassaböcker ..................... r 1: 50.
.
.
.
Rekvirera!
Gör slut.
på den upplaga, som nu f i n n e s.
inne.
Sälj broschyren och " MorgonbrW '.
.
.
.
verkställande utskottet.
Adr.
: F w E l h Lindley, Turanelgatala 1 B 1, Stocklzolm.
.
a t t nytt arbotsar börjat nu ' och hoppas v att under detsamma lclubben rna vaxa i styr ka b %de ut %t och inat.
Part i arbetet!
Ii i orgapisationemal Tocknar me * hälsning till Icainrater lande.
.
.
.
runt, Anna ~oh ' ansson ...
-.
.
.
.
.
.
.
Alla Itvinnoklubbar böra tillhöra det 8ocialdemo kratis ka ' ar betarpartiet.
De klubbar, som ännu icke aro med i partiet, b8ra snarast upptaga till be- handling fragan o m anslutning till sina respektive platsers arbetaikommuner.
...
', Brunnsviks ' Folkhögskolas &amp;: do vintorlcurs börjar den ' l5 okt.
.l909 ocl: ?Aghr till den .l maj 1910, i.liuvu.clsak eftei amma plan so111 hittills.
Fast .ziistUda hu rudlarare bliva: förestandaren fil.
lic.
Karl, 3rik Z ' orsslund (naturvetenskap, Iiälsol %ra ned alkohologi, pmnastik m.
in.
); fil.
kand, Porsten Fogclqvlst (kultur- ocli littcraturhi.
itoria; ' svenslca spraket med ~ppsatsslir~v.
iing, stats- och koinmunalkunslrap); ' fil, tand. '
Rilrard Sandlor (ekonomisk geografi, ociolo&amp;, nationalelionomi); ingenjör ~ u g: Vigert (iliateinatilr, fysik, kemi, linearrit- !.
!ng); Itassör ~Carl regler (matematik, bok- onng och f orinularslcrivning, koop~ration),) sssutom valfri undervisning i manlig och ivi ' ndig höjd, fii$i&amp;Mxicltning; ett hems ~yggflad och inredning, m. m ...
.
.
.
.Kursavgiften a r.
40 kr., avgiften för .mat, .iisrum och vedbrand: 250 kr .. dnmalningsti- len utgar 1 j ii l i ' f men .ju förr anmiilniii-: ar, ' .siirSkilt av stigendiater iiilcomma, desto lattre.
l ap ina lan ' ställes till Brunnsviks ' olltliögsliolas styrelse, .. Sörvili.
.
.
, Utförlig.
rddogörelse .för.
nu .p&amp;giiende och rosyekt för ' nasta vinterlcurs kommer a t t ut- es ' senast i.början av.
juni och att i bolrhan- aln tillliandahbl1,zs i form av on Ursbolc med idrag a v e popularvctensliapligt, pedagogiskt ch socialt innohhll av skolans larare.
Ett irtryck, innoli~llando redogörclso och pro- belit, s&amp;ndes ' naturligtvis p &amp; begarxn gratis.
Brunnsvilis Pollrliögskolas Sommarlieiri, irslrilt; ' avsett för ' det arbetande folket, hal-) s instundando sommar öppet fr3.n 15.
juni i11 1 sept, Narrnare upplysiiingar Iiarom iocidelas av skolans Itassör: under adrees Brunnsvilts Follchögslcolas 8ornmarhem, S ö r- v i. ' k. '
där man vill följa med ochf@tå.
kvinnornas.
frigörels&amp;trävanden, ' ' Därför: \ ' Prenumerera ~a ' --.
.
Ändringar t i l l minneslistan.
l.
.
K Q Koop.
~ Syfabriken., Asarum: Ester oh ans son.
Boxholm: Erkn Elin Borg, Sandbacka 3.
~udiksvall: Fru Gulda Pettersson, Kapp- uddsgatan 22. '
,.
illverkningar.
EfterfrAgs dem i. de Koop.
Karlstad: Fru Alma Norsoll, ~ e r r h a ~ 230 e o II.
affiireni:r över hela landotf Kjävllnge: Fru Wendla.
Wahiberg.
Kvarnaveden: Frkn Anna Johansson, x~&amp;J- it.
~attu~ntom; 5, 11 ' -- STOCKHOLM. '
,,.
' ore.
.
.
.
