# ID: svediakorp-per2331
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,486
# sentences: 848
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkstallande Utskott.
.
N:r 4 April Prenumera tionspris: I: 20 pr helt ar.
60 öre pr halvt och 30 öre pr fjiirdedels år.
Lösnummer 10 öre.
3 solidaritetens tecken.
I I Annonser 8 sista sidorna pris 15 öre pr mm.
För expeditionen: Elin Lindley, Tunnelgatan 1 B, I Stockholm.
För redaktionen: RUTH cjusnism Hagagatan 18, IV, ö. g.
STOCKHOLM.
1909 l~greforai, iiveii o u (len iir av enorm slciille - \ - i lia gjort ett gott steg fram betydelse.
De fraiislra nydaiialma ha inOt den sociala frigörelsen s b l h a n (1.e " ock fij1:stAt.t a t t det giillde titt bringa f j arran.
Den ridikalu.
v i i i s t e n gjorde alT &amp;: ii i:~.
i I ~ -, x ~ a t, t giira dyii till en le- i i 2 t-ll Id ' liinisll 1 4 d.kyl ' li % i lod wxri de verklighet och dt.
ka diirvid, l g i t t ii11 vaga med psykologisk s k a ~ p - so m. miin sklighet och brG.lrii skap som blick.
Det griindligaste iiedrivan det kiiïnpiiiik t.
Socialismen och syiiclika- lismen ha g %tt i dess spar utan att dock bilda n8got helt sy- stem i likhet med frimureriet.
Man har systematiskt sökt för- lägga sina fester till helgdagar p % skdant sätt att dessa lik- mm avkristnats och man söker ur arbe- tarrörelsens egen hi- storia skapa nya.
I väntan pA att den 18 mars, Kommu- nens minnesdag, skall i rang kunna rycka upp vid sidan av 1 ma.j och 14 juli, den officiella franaka.
nationalda- ii.
] * inte det .slom blott Iiimnar pl; zt .. sen gen, har man särskilt upptagit julen ton1 utan det .som siittes .ahgot annat som en den manskiga, solidaritetena i stallet.
Det meet: .gripbars.
i .,e11 .re- fest.
, Det finnes knappast en: fack- ligion Hr c ' eremonikr11.a; Kunde vi förening eller socialistgrupp som inte ly blias ' ersii tt$, de l&amp;~,tli&amp;a~ briikeii: med bjuder sina medlemmar och deras, -.
: il e.n bekanta att deltaga i firandet av andra som.
' .lc ' i~&amp;te, i s i g till m ii n s 61 i g, a s '.
o.
l.
i.
d a r .i t e i e.n l e .B O e l..
h.
u m a,i n = n~i~iisk3jgIieteiis j Att - (len statsl~yrl~oclognhiin tl.iin kristendomen är ett av de farligaste hin- dren, inte blott för frams tegssträvande- ila i allmänhet utan för arbetarfrigörelsen i all synnerhet, den sanningen tyckes på de sista Aren ha vun- nit allt flera anhlin- gare hemma i Sver- ge, där dock ~ r e l i - gionen en privateak~ ännu ej kommit bort fran partiprogram- met.
Den franska arbetarrörelsen dar- krnot har redan ti- digt insett att kyr- kan var en lika far- lig fiende som ~ p a t - ronatet,, kanske far- ligare därför att den skaffade den fiender inom de egna ledeyna; .och den har handlat därefter.
Den hade för övrigt ' redan föreghngare i den radikala borgerliga vänstern, vars viktigaste pro- gr@npiinkt alltid varit det.
nu.
a d i i - t t d e Iiyrlcaiis ski !jaii [lt?
f r h i sttiteii.
Men.
detta 1781 ' e n ~ l r ~ s en t f o r rn e l l, ' I ' ' -
.
MORGONBRIS jul.
Ja, man kan ' rent av påstå, att gjoi ' t det, " nämligen utanför varje re- " Kom s &amp; 1892 &amp; .rs arbetarakjdddsrug nicd s i t t förbud a v kvinnlid ~ i a t t d ~ e t f i e k dc &amp; t nr de q ?volution&amp;a organisatio- 1igiö.s konfession, med förnuft., sunt fack, mni inte förmeilades, 1ik:som hiiftiiiiig n o a som skaffat julen och den förut $ömta.nd, iheid:erlighe t, ar be t e t och r.e- ock vikning, vara ouudgiiiigligt kvimrliga och som darför undantogos.
Si vitt jag föga kiinda julgrauen burskap.
inom publiken som enda föremil fijr sin u r yrl~enIns~lctöreriias rnpportc:.
kiiilnat fil,- deii franska nationens breda.
lager.
kult "., Kyrkan tar betalt för pr3s- ma, klagade val arbetsgirarila Övcr dc svasis- hcter lagcn; ilade dem, men gjordc m r 1 d (: Ssbbatsvilan iir jii till och med den i teris välsignelse, den.
sooialistislca kunde för a t t stalla sig legeii till cftrrriit- Frankrike ett " socialistiskt påfund ". '
' dopf örrattaren " a d u t a r den högtid- telse, utan a t t diirför avskeda siii kvizi.iiliga personal.
Exempelris anföra jiisp: !ktörc * ri~:i Och av och.
tilil dyker spörsun %let upp liga akten med a t t tilldela Tar och en rnassarfskccland~ii a v manlig ~ i i ~ g d o ~ iartil ii, om man inte skulle kunna.
bli av med, iv d#e nyfödda en sparbailksbok med intet enda fall, d i r kvinna avslmlais till a v dm nya lagen.
Statistilmi.
f ö r biis- 1ionfirmal; ionen och dess f ör siinda insatta 5 francs och ger- å t sa.mtliga följd jan a v nittiotdct visar ock e t t starkt * ivi:t- sinnen rcsvolterande " löften " genom dc kvinnliga faddrarna den för franskt gandc a v gossanraa antal, uuttcr de " ULC kvinnornas antal inom (10 i~ispc * Idion mtlt !r- införandet av nigon motsvarande hög- dcpbruli oundgängliga lconfektaslren.
lastade yrkena tyckes tiirnligeii iimiuaIt tidlighet till det sunde förnuftets c+a.
Det Iiela s k t s efter nya inusiknum- ga.
Artalet st.iimnin-ar för bi.oit cmot!
: q- var gasska obetydligt.
Re~o:ltk tir+ e.u-,.
Arsskif te t 1908-09 iskall: b.ete&amp;na mer med a t t. '
under Internationalens gen cla &amp; p5 ovana hos iiispektöreriiii?
Sj, clcir e: miirk7essten på d.enna T-Eg.
Då fick toner den likaledes oiindgiiiigliga kol- kolossala ~killnacleii m r l h dc.
första och dr: sena &amp; förflutna lirens st~iii; iliiigsprn (~t !i~t ' Iw- en hiipen värld första gingen skåda lekten av faddrarim insaml ' mles; men ror nog till e n mycliet .stor &amp; \ l Cliirp:~: dit, ett fuMkomligt officiellt civilt f adder- i at~ällkt f ör la tt g å till ' ' s töt ens ' d i e r (lo manliga fsckförciiiiigarnn, tack rnrc spc- franska förhillaii~lcn, x 1802 nr,=, Ilng aka.p.
Ivry, en av arbetarförstiiderna nkgon annan giicllig mans ficks g i r cielila lrunnat göra ett vapen mot siila kvii~iiliga till Paris, $r en av de mest socialis- denna till e n fond för inköpande av konkurrenter.
Och a t t tlc mctl I.iiiisyi:.slös- het begagna sig av dctt.a medel iir c11 d i, tiska kommunerna i Frankrike och re- n ya sparbanksböcker.
som de inte clis sjlilva, gör2 si ?&lt; bbcsriir ?tt Kollekten kan ock behö \ - a vara rik- dö1 ja.
presenteras i parlamentet av förre me- " Overlöparcii " 31iUeraiit1, smi i i y, ~ t h i tallbarbetasen Coutant., som sven iir lig, t y e j mindrme an 55 barn ha re (1a.n gjort s5 mycket fiir clcii franska arhrtar- detta satt fått erkiind sin riitt till kla~ssens frammarsch, iinrii~ srilan: isil bli.
kommunens borgmiistare.
Coutant ar a t t pii kattare-listan, iitfiiidnil~ ?d.
s. en praktisk man, litet för.
praktisk, s i m medm %nniskors bistincl och för vit tv &amp; dekret., &amp;:, m givit fackförciiiiigsrö~~. !~: * ~!
roro redan e t t tju- oanailo m d e l i hii.nderiia.
1 s t miz i l z d o w- saga somliga.
Men för en gångs skull ~uarsfadde~skapet betsinspektörcriia a t t iiip,ripa pi fwkfiir- vann Iian alla framstegsviinners för- gutal .ha.rn aimiilda.
eningainas bcgäraii.
Det aidrn raib cii; rpj) - h +&amp;niade ' gi&amp;lanlde, då haai på sitt råd- DA det viil ännu trots den utvid- fordras till kommunenia och ~ i i aiirniui- akt lf ' cta &amp; ina try&lt;~lroakrr 6Io !t, orii- hus uppslog kuizgörelse om a t t " clen gade kommunala röstriitten torde strationer bcsörjas a v firnior, .mm tilliiriij; ~ (17 h - l d n r.
första söndagen i var månad borgrniis- lccimma a t t dröja ratt linge innan n i - eiuiigar~,as pristariff.
Att tarifftlii tiIlii ni-.
visas aidast av, a t t tryckalstret hiir tare och råd stk till.
medborgarnas gen svensk borgmiistare vågar sig p i pas, fackförcciiig~market, " le label ' '.
licir cliii.
förfogaiide för f örrattande av civilt att kladd i sitt ämbetes insignier hög- k v h a medrcrkat t i l l sattllingen, m i d g i ~ ~ ' fachiörcninges " laI~r * I~ " p: * i~,Wtt; i; irlr *.
.
.
f a~dd~evsk~ap ".
Fors t a &amp; nidlagen i mars t i c l l i g l ~ ~ l a avgivandet av fadclerlöf- k icke n värm 1i.m det förra clcksctet at~rnii ' cs.
f &amp; * j a g p å inbjudan av monsieur Cou- tena, hrilde, kanske vara ~kvi.nnoMub- Ingeinting hiiiclrar oss a t t g$ra föliaiiclo lill:~ tankeexperiniciit.
Dc+ gallor m periodisk Vant ut till hans " kejsardöme " f ö r akt bar eller arb.eta1-kommuner ta u p p publikatim, eoin niistc?
vara irtc:; i vissi id &amp; I n t e om civildop, som man orik- dato, cllw e.11 officiell Icstiilliiiiig.
Oiïibigt:z- iiiirvwa vid en dylik högtidlighet.
ren iir " kl-iniiohatare ": Iiaii fiii.seii:t~ nirrl I idbdhusets istora gal, ditir ~epu ' bli- tigt beiiä.mnt clen nya institutionen, vilja arbetet e n timmr.
Rviriuoriin bli kens bild, omgiirdrrd av ett enfärgat t y det kunde allt för la tt ge adedning tvuiigna till: ~iatt.arbete och Kriiiiiiilialni.c~i signalerar gcnoni bsim fackfiircniiig 1:iglrrattt.t rött skärp, tronar framför de trefar- till.
en tiElgmpning av studentsiuge:eiis för inqwktörm.
H a r iletta; .skcti 115 (';] ' A tt-.
gade flaggorna, sa.dailes barnens.
and fråga: " Byter du ut en lögn mot en ger under e t t Gr, iiro bött~rim ~ippc?
i ~.
I I.
W I I Arhetsgivarm, som k:iiislw \ - t.l; ~t.
.
TTtan just idén om det bor- francs.
liöriga och efter ' det marseljäsens ' to- .annan? "
respektera lageii, ar tvriiiyi.
; a t t ~. \ .~li&lt; ' ilit ner stående arhörts, förklaracle borg- gerliga fadderskapet, som ju 8s iutc eina satterskor.
Att tlett a t a iikecx~rriiiiciit; stundom f ö i r r r k l i ~ a s, t I ' iirnrkas icke ti \ niiiistaren i några få ord sin mening blott en symbol utan e t t verkligt fackför~icgslediiingoli.
med den påbörjade a.kien: a t t å t den gripbart uttryck för samhiillets stör- Intct .undrr rid siidalia; ' 6rIi:illalitlcii,.
L!
:;, den kvii; nliga fackföivui~ig, horn tlwk i i l i medborgerliga samhöri g h e t s k a n s ~ i i sta .plikt: sdidaritetien gent-emot &amp; ila tai; Lesiitt i iivrigt wtod h i sr) cialistis !i-I.
arbetarerörelscii iiiira, som &amp; t fiirsta livs- giva ett tillfalle till ett.
högtidligt ut- barnen.
tecken ut&amp;t 1890 prsocl~terndc cii pt !titioii ' fill Siagne G a r l i n g - P a l m é r.
tryck och a t t h j d p a tiU att befria handelsministwii om uppliiivni~clc av fiirhii- det mot kvinnligt nattas.h ?i-:&gt;.
.
samhället.
f r i n dogmen; tryck.
Ett Den tkrinnliga facl~fö~eiiingc~is: cn pn \.
: irf par aiitikleril2ala poem av Victor för resten i c k e Ung och tir1 31. ut:iii samling som siitt~r~lsoriis nii; iieï:L ii:$.
: ~t ': Hugo och Rich,epin uppliistes, ortens söka föra, strid 112 t ~ i, .i ' soii+~j:: mn?
musikförening Iiit höra ett par styc- arbetsgivarn,z oah mot: irw tyjlogi.
: ifiwk:i fa&amp;or.g.anisation ?n, en stvi (1, soiii gi1nW.s ken och barnen uppropades.
Xed an- inke lromm~r a t t mildras av, a.tt et1 ledning av den ovanligt snöiga v " it (l er- femtiotal si.tctersk.or a v Pnsis ' L I I L ~ C ~ ~ ~ L leken hade några av de inskrivna be- I " Tidens " mamhäfte har firn Signe Gar- 2,000 för iigoiiblicket giira sl; rt~jkl) i.ytnix~- för iiormal siittcrskdöii.
%:ii ur * ii gart att f å uppskjuta fadderskapet en ting-Palmér skrivit e n utomordentligt le- tjänst m n a n gör det mcrl G c t rcsn.ilrrnauy, smi i ngrmrande roro blott Lysande och saklig artikel om: " Kvinnorua en a v do intelligentaststo r v siiitnriiii !oriin.
2 v niånad, &amp; akt siittrrskespclikatet scrvc %i-; itlp n i i ~?
): i d~ii fem.
' Sh fingo faddrarna i t u r och inom typografyrket i Paris " och darmed.om kritik hon auadc.
iiiider iiiii1.a f i.
; i: ~.
.
" Suli- deras istallning till det i Frankrike lagatad- ordning framträda till " cloniarbordet " gacls nattarbeisförbudet.
Av artikeln fram- daritet!
Det ki; ixle iuöjli~cli iiiiiiiii iv s Lic-k - förening ha visat oss.
iiiiil vi hiklilrlc ~ i i r och s; itts sina namn pk sina, gudbarns går, a t t detta fth-b * medfört konsekveiiser, föi-ening och jag gick till &amp; iii oiril h.giiixii, blad i födelseregistret efter a t t först som borde giirdr de inigagte anhaiigam a v a t t ri skulle f &amp; ansluta oss cllcr a t t dc it- akulle ~stöclja ois.
Jlcn tl; i ~v:ii.arlt~ ha på sin heder lovat - s å lyder det e t t sådant i valrt land något tveksamma om miastonc de moig: u t incd 1winiiorn:i ur v i d y i h: I i fmn ska.
avkristnad.e edsf ormularet - det vore lyckligt att f &amp;, en liknande lag har.
vilja intn Ila meil c r a t t: !iira!
Sil ha \ .i Vi uppma m s a ~ k i i t i - ~dwstriarbe terskonis blott a t t t a dct arlic+cl ' rliir vMr tciriff iir att, i den hiindelse barnets föriiidrar att genom " Tiden " taga kaliinedom a v ar- respelrternd, iitaii a t t fr:i !rn cftr.i ', om vi c:.- skulle falla if r h, uppfostra deteamma tikelii och sltall " Jforgonbris " för sin del natta drni, m m blott.
vilit1 i i t ~ n i z ciss.
p i Samma siitt som dessa skulle ha endast citera nigot a v cleiisamma: I ' Nattarbetsfriigan än en
- -. -- ----- ' MORGONBRIS - - - - - - - A --- -- ---- Det sriies mig, som oiii i det utropet och # stans ii !.
e t t faktuni, lika väl.
&amp; om arbetare- i c10 fakta, p &amp; viilca det syftade, lmiggcr en ldasseiis appva,klnandc.
h i o m att g &amp; in a1lva; rlig vaxning till fla~ckföreningsröreJsfil~ p i, a t t f ö ~ livii~iia.n frigörelse f r h i det och hi11 arbeta.re~röi.els~e.ii i a.llniänl~c; t.
Det tryck, soni inaniien, mm .. f.amiljechef eller ar möjligt cch j1a.g viB hoppai~, att Sverges .en sain lagst +ar4e, ut6 var .k !a n v a m m.im:t arbetare, mlativt ett, icke h,a stait behov lika vilctigt eon1 hennes frigörelse från ar- av clen varning) crn.
Men det galler, att ar- bei5sgiv.arcm.s tryck och genom at % handla betarerörelsen icke r~om fiende mottager clRreftc~ iii.
det, m m dein segranmde eocialis- kvinnan, cl &amp; hon standoni till sy.iies ganska anen skall kunna besp-ra samhället de slit- ovk stiger u t pA det ekmonlislca eller p- ~iing~ar, som en clet " feimte ståndetsY ' revolt 3itiska arb,etsfLltet.
; \ !htte den inse, a t t de m o t ckt fjiirde skulle ' oundvikliggöra.
För kviim1ig.a brotte.11 .mot f ramrstegslia joii blott a t t nu inte tala om, a t t den skulle vawnt- allt för ofta bero pi, a t t kvinaan, meilvetet ligeii i~~i !derlätta siii seqer, om den till &amp; II elhr medvetet, för en l t a i n ~ yi tvh fro~n- f h a kas,aliseraclc clm energi,, som 11.u f örslö- y ter.
IC~~i.iriiilai~n~ uppva.kn,zncle tiil fordrmi sas i 1~öixrstride; n. p &amp; en ~jälvst.ändig och sjjalvtillrAcklig exi- f ö r ls t a gingeii deii f &amp; !.
upp e t t sitt 1iam.n p &amp; partil.ist~tii sj iiiikes till h a l v a s i t t röst- varde, s n d r .a gaiigeii till t, r e d j e d, e l e ii j i; r e c1 j e g h g e n till f j ii]: .d e.d o l e II av sitt u r B p # r u n. g l i g .a, röstvärde o. s. v. Detta iir.
(lefil ~h~iel+Phnagmé&amp;ka geiimaliwijeli.in.- m&amp;od.
geii a v cl ?H~.i-idts Bmkllerticl k a n detta leda bill aiït t. ex. 011 lsaiicli.dat, rsom partiets valman h.a mycket cldads neni~gak ' om ek till vida, atta ' cle vii.!
ej ogärna @ e honoin vald, men n i d m som1ig.a an,se,.
a t t han bor bli vald som Gen andr.a i ordnii~geii, ty.ck.a en usbr del, abt hhan la,mp- ligen böx h sqom den t ~ e d j c eller f jäxde, 1ro.rnnier in tack vare.
en så samimsubrakt hög röst&amp;ffr?
ao,m clkn första, uttriingade cl~iz nmii, som pasti.ets inajoritet utan me- i~,iiigs&amp;iljalrtighet satt främst och velat ha för,st vald.
Detta, ar ju orimligt.
Dikrför En liten lektion för Morgonbris läsarinnor.
hf6rcle ~Ö~t~r~t.i; s1~ts1cot~t ett viktigt till- mellaq g.
1 betriiffande p l a ~ ö r d e ~ ~ ' l i n ge~ I.
~ k d i ~ a t e r n Gym I a ett parti.
Detta lycler~ Men högern släppte ej taget och den nu ' TJp~t&amp;a vallsedlar till s n t d av mer.
h11 Bagge li.anirarii !a h.a j ii antagit clet f råm föregAencle hr vilaiido Lindmanska siisträtta- antagna valnietoden behaJ.ler samma, metod hlilften ' av hela astalet iabedlar inom.
paar- föisla~et, vilket si.lunda med all sak.e~liet för platsfördelningen m e l l a n partili.storna tiet (pai-tjelx aösttal) amnma ' f6rsta namn, blir giilknde lag fr4n och med .nikta års som 1904-1905 ' 5r.s förslag, men $,ör att av- kommer detta namn fömt i o.rdningen.
Upp- unam nu &amp; v:en ' o~dn~clit taga va.lsedlas, mm ha s a m m, &amp; f ö r s t a borjan.
Deans s. k. rö~trättsrefo.rm, mm v4il~n.a hiitiktein s&amp;l~:liinda .efter 3 %ng: klamp blivit swemil~a f olbet kandid.atern,as uppstäkiag inom parti- ii s ni n och ut$ör,a mer än t v 4, t- r e$ j e- ibes ' lcärd,: har: al~d.sig i de bceda Jagn-en hälilsats l k torn, z proportioi~ell t, vilket komplette- d e l a r av partiets rölsttal, jämväl e a. ni- med ~ ~ A g o bifall.
t Emellertid amfattar clen rats a v riistrattUutsk~ttet med e t t tillägg, i m n a n c1 r a n a ni n, Mir ' detta namn det a ratt till de n n d .r la i ordki.ii&amp;~i (p &amp; pni-bi1ista.n).
Upp- som belcaiit såväl idi5strii,tten till riksd.agens avsikt at.t t r ~ g g ~ mctjoritetenis a p &amp; pantil~is.torn a.
!bägge ik.amrar soam i den borgerliga oah ikymlk- &amp; r iiinistia p1 a ' tw~rn taga valeedlar som ha s a m m a f ö ~ s t a liga &amp; l~ommuneii.
Fös kvti.iuior~i a har Lind- Prop:i3.ioan,a.liste~rna betoma a t t m-od ma- o c h ' s ' a m m e a n d - r a n a v m i l samt urtgö.ra manska reformen den betyde1ae.n a t t den ger jorit,ettsva.l, antingen len te1Jer Berea 11uan.di~da.ter m r X n t r e f j + r d e d o l a r av partiets dem v s l b a r li e t till d a kommunala upp- v %ljsas,; miIb~T~burina .i .en ik&amp;te ibJi orepresen- rösttal, jainviil samma tredje namn, blir drag, utam la~l~sting~sunaiiwkap, och att tei im ile, medan majoi ' iteben ensam i t a ~ alla cletta det t.recl_ie i ordi~~ingen ' ~, o. s. v, efter den, i m.mbaiicl med den förlidet %r medgiv- pht~e~.n.a.
J3ebt.a m 1 o!
t v ä ~ nu .v~adigm ii ea.nima grniider.
Fönst nar ordniiigem inom na ratte11 för gift Irvinna att h i egen debet- pralctillqcn - diäirav, natt m5ncr %teiten .i m krets partiet ej ' p &amp; detta s ä t t kan bestämins, till; sedel, J?
, ?got förbi-ittrar avcm lcvinnaas korn- an- nar ma jotri.t &amp; i en annan.
Wen tpropiortion !alis- liimpas clen propoi-tionella metod v!
.
ovan.
.
rnumda röstfatt, vilken z-inst dock f rälilst.
, men vill &amp; i % &amp; t saga ~nalie.mait; isk; t Gsa pro- givit principen för.
t o d e lrcmma a t t iiilr.aswera~s lav över- och D~ehta; ouii vahtodiem igzundes.
I nästa blemet geri1o.m: aht göra, stGrre kr~e.ltr med medelklassens kvinnor.
I n5gon rn An med-:: - e:hl: ~ a.
i m h g a ~epmsemtamter i xiarjle, $ör atit gle sA nummer isiktoli v i ' bely~a gå,ib " e6~äi '. '
verkar val GCISB &amp; cleni till 40 g r a d e ~ mduce- nwd e t t lexemrpel p A ' har setit vaT .ti.l.lg %r.
racle rtktska1a.n till a t t ge arbleta~eklaaws ni ingsa partiiilrt~iling.ar som mo jlligt tjLZf3lle E. E-nt kvinnor nigot, mesa, Iconimunalt inf lytancle.
aih &amp; r.amtr &amp; med n h i k t att bli represaii- terade.
AT- pra.lrtiska skal har man i det an- I varje fall marsto a.rbetarekkens siva.1 hg i l a f crsl.a.get f ör andra-kanxmiirvalen cdan- m&amp;z mKi kvinnor naturl~igtvis utnyttja den i ~ vicl t 3-4-5 rik&amp;.gmnäm, i varje krets, nya riktratten till det yttersta i koin,miu~alt i Stockl~oh, 7.
Sedan valen skett vill maii mni i politiskt lavseende och CIA cleima rörst- då f.6rclda mai~d~aten till varje 9a.rti i m&amp;n riitt överallt - iiven vid val a v utskott av dess ety.r.lca.
uM1anida; ten ratidmelas ett om &amp; t inom 14csclagei1, men ej vid val uv ii5nlndor i sanl&amp;er.
Det Xöxsha s~aiturligen itil1 det w b rst~relser under stdafullmalttige - för-.
.
parti, som ih,ar s rt ö r s t a r 0 e t .s u m in a n. b~mdits mecl p r o p o r t i o n e l l a v a l, &amp; L FÖr~d~dnin.~megiel-n 3ydq &amp; t m.nnld~atm ebo1.a Fr %n Kvinnornas Fackförbunds.
senaste bör en fsamstaJli-iin~ av nwtodcui ha titt .in- fördeha hi11 paxtierna p &amp; # det &amp; htat, aht det kongress - har, genom .förbundets styrelse tresse, sihkilt s0.m det nog rider ganska pa~tli, so.m vild v a ~ j ~ plakisftördelnii.n; gnig e Ilar det inlämnats till soc.-dem.
kvinnokongred- clunkla förestiil1.ninga.r om d1ei1samrn.a bland h .ö g .s S: a .j a m 9 6 T e 3 e .e t: a Il le ct ba sens v. ' utskott .följande uttalande och fdketis b i d a ilezer.
platsen, # och par.tGerrnacs r~ösitsuunimorr bli na.tulr- förslag: Prcpurtionlalibsn~en ar djes icke si alldelcs ligt.14~ alltid partiemas f ö r s t, a jämförelse- svid behandling av fragan om lönearbe- okii~id.
I: Gira prSniiliiiider a~ den införd, bal.
Men e t t val betyder en r ö s t f ö r- terskornas stallning till sot-dem.
kvinnoklub- i Fidancl till I; antc ' lagca., i Danmark kom- b r u k n - i n g och när n u ett p.arti f A t t an barna har pilpekate det nara sambanil .som munalt och till lan:ktinget (första hinnia- dess j ä m f ö - förefinnee mellan .den fackliga och den poli- plats sjuliIrex r a), i Norge vid ko:inm.uilda val.
.
I &amp; t- r e 1.s o t a l mod antalet plaher det fhtt plus tiska arbetarröreleen samt nödvandigheten skil&amp;ig,z andra Iancler, bl.
a. avein Jla.pm, 1 - allt &amp; föors.ta gången tili h ä l f t e n, sv, sitt upplyeningearbetet bedrivee bland kvin- har don konmit till anviiidning.
I vå.rt a n d r a gimgeu till t ~ e j d e d e l s n o. s. v. norna efter savtil politiska som fackliga linjer.
land viicktes motioii om iuiuförande av plwp.
av (le: lrsprunglig.a,.
Detha är den s. k. Kongreseen anser dock, att de soc.-dem.
vril till d d a g e f i i s vildigarsta ntskoiit redaii clyH o n c1 t 81s a.
f.
ö.
r d e 1 i n i.
n g s r ' e- kvinpoklubbarna på, en del platser i landet 1867.: Den avslogs.
Samana öcle rönte en g e l n, lralled sa &amp; kr siii upphovtunan prof. ej i e &amp; hög grad som önskligt vore söka draga motion i samma ikme 1875.
Sed&amp;n motio- d T.ECon.ctt i i&amp;elgiem.
nerade bl.
a. Hj.
Rranti.ng 1899 om allmän.
in .lönearbeterekorna i den politieka organisa- i .11 sa tionen och att praktiska Atgkder fran kliib- k3amm.a föndlelnnnlg.sprinclip 1k a och Wc: komniur~l röstratrt med proprtio- nella val.
Avslag; itaturl~igtvi~s.
1003 kom i det bleslutade förslaget tilllanipm, i n o m barnas sida darför böra vidtagas.
Som ett prop.
vdkommittéiis föirs; LIa.g, raom var gruii- L, i e t o r ii a, alltiså mellan .kandidaterm inom eteg i den riktningen hemstaller kongreesen, clcn f ö r 1904-1905 ATB regening8propo~tio- partierna,.
i; ht u1~pf6rmdet av m kandidat att kontingenten tindras p &amp; s &amp; satt att intra- ner, villca föllo, seiian även den d &amp; t i l l i i - till plats på partilista,n ä r en röstförbruk- det i klubbarna för fackligt organiserade löne- pade valrr~etoden rent ftirk.rossmcle ned- ning för den gi-uppliuta inom parbi &amp; han arbeterskor bortfaller och att kontingenten kan vara uppförd ' pa, vilket .i om möjligt endast bestammes till den avgift, kritiserats b&amp;rjaffaiicle p l a t s o r d i i e n i n- tillavatyre valni~etodsn rli:thrycikes d, &amp; t en griipplkta som betalae pr medlem till arbetarkommunen.
o m listclrna.
J D e proportionella valmetoderna.
demokratiska kvinnoforelsen.
Vi - tro att denna itgslrd ekall i beiydlig grad underlatta lonearbeterskornae anelutning till de politiska kvinnoklubbarna och darige- nom gagna hela arbetarrörelsen.
* Utskottet har icke ansett sig kunna fatta nAgot beslut i denna fraga, utan hemställer till klubbarna att taga upp den ' till behandling snarast möjligt.
Men för oss alla star det klart, hur bjudande nodvandigt det är, att vhr rörelse aven når de unga arbeterskorna, så att de bliva politiskt intresserade och vakna för socialismens idber.
Nar därtill en stor ' del av lagstiftningsarbetet för den s sociala frågan D berör industriarbeter- .skorna, ar det pA tiden, att de komma med aven i de politiska kvinnoorganisa- tionerna, vilka ju särskilt milste agna dessa frågor ett vaket intresse.
.
Det ' vore därför Önskvärt, om klub.
barns söka pil bästa sätt lösa denna frRga och göra det möjligt för dessa varh kamrater, att vara med i vhrt ar- bete för ekonomisk och social frigörelse.
Moderskydd.
rid förra h e t s rikstlag ii ck ta motion: ida frigorna och d i (ltw i syiiiierlirt Worgonbris " i en följd al- nr franiiit itergiva ' de artiklar soul skriritc a~ i fr: da dn framst itende sal; liiiiiiiig:.e.
I " iklo~go~ibrjs " n r 2 1908 finncts en at- rias riiisky och fortsiitta r i iiu n i d dr I. fulid. &amp; lir " Social Tidskrif t ' ': Hand (le hjiilpbehöraiide i sainlid- Le f in.tager den fattiga lcviimaii, d i hoii nyss blivit eller siiart skall blil-a moder, en alldeles siirskild stiilliiiiig.
3amtidigt iiiimligen som hon iir s~i1-t ~ ~ ö d ~ t a l ofta l d, icke endas t ekoiioniiskt Litan; iven psykiskt, f öreligger för (For Morgonbrie.)
heiiue under detta h eniies iiiidstiill (1a lage den.
för samliiillet bety (1dsef ulla / a; har känt förtvivlans skuggor uppgiften a t t fostrit den koiniiiande generationen.
- 17iicler det.
att aiiclra smyga, tmlstallds nöja sig med att taga \ - ar1 sld sin klo i djupet av min sjalJ den oflentliga eller enskilda riilgiireii- när jag ville emot Zjuset; flygaJ lieten lian erbjuda dem och iiiiclcr det och jag fann, att jag var bloff en friil i~tt på.
' masa m d m geinledi- gen icke helkr stnllss a h g a da %a P y i dlen Såg i * an hoppets.
stjärna glimma i i c ~ ~.
~ M ~ foadringai., u Gdls!
* iti.Dtl.n rnod~rn lagt^ av mot mig strdlo leende och blid.
[le d d i g a s t e och sriraste uppgifterna h k jag sag den snar!
bland moln inom samhallet, uppgiften att.
a r bar- f örsvinna, net dana en sund, stark och duglig def var e k irrbloss som bedragit mig sa~uhallsmecllem, eller rIi t t are, ii a-tii - ren har pilagt och danat krinnan för Jag har önskat, jag har sökt att svitt.6 detta arbete, meii samhiillet q-clrer henn.e ' fruktaiisviirt ofta ifriii denna mig över vardagslivets trista stråt.
hennes fr5mst.a uppgift och giir sam- .. jag fann att bundna mina vingar Men li5ll.et det icke sjiilrt, sa iser det At- var av fïäldomJ som knöt bojan åt ininstolie.
stillatigande, att hon av egen mer eller mindre fri vilja isido- Bojan bar så tungJ &amp; ss länkar hårda, sätter denna plikt och snart mer ellex 3~yckte ned mig i bekymrens dy.
mindre fdlstiiiidigt skiljer sig eller odling jicR jag dldrig vårda skiljes fr&amp;n barnet.
.
.
8. detta .. - ~noderns slriljande fran, alZa Qusa drökmar måste fly .. ba.riiet -- fatt hittills cheliiiidrat f0i-t- gå, beror r a 1 darp5, att man iiniiu ej .pock de komma stundom till mig åter klart förstatt, rad ett sidalit sarskil- .smekmade som vdisianvindens sus,.
jande av moder och hani egentlige11: och jag drömmer och jag ler och gråter betyder för .samhallet och (le indirider, soin sklunda mot naturens ordning sli- - och mmin själ blir åter rik och Ijus.
tas ifrih varandra.
Eller hur mhigu - Livets solstig jick jag aldrig fog &amp;;.
samhiillsmedlemmar kiiiina annii i dng det fruktansriirda förliilla~idet, att j odet förde mig till kamp och strid.
d s civiliserade liinderna r z r t femtc Snart jag sjblas bort av tidens bö &amp; barn ' dör, innan det uppnitt ett irs; m i ~ a minnen svkna häfi med mig.
ilder, akt mer an: vart fjärde av alla dödsfall ' Jdommer pi iharn i för&amp;, IevnaldsAret, under \ det latt den si allmiint fruktadc tuberkidosen enilast f örorsakar rari Brevlada.
.
sjatte till s a r t sjunde dödsfall; hurr., Till d r a meddelare.
En .hel del brev fr81 m G g a .veta, att dödligheten bland ar-, arbetefaltet och andra bidrag maste 0th ave betares barn a r tri ' ocli en halv gångex till följande n:r av briet p &amp; utrymme.
.s6 stor och dödligheten bland de s. l&lt;, ~eh.
oiikta barn iir mer iin sju ganger si.
.
Förtvivlan.
1 ~ 1 i ' -.
ens l ' Eiinslaii hortle siiga oss, ittt hiir s k t ~): got oriitt, iiieii 1) ordr &lt;.j fiirs !iiild?
h &lt;.t&lt;?
i i ~ Y i:: iiga oss d~t.SI1121l1ri esliligeli et t si viir&amp;lliist f Bi~niii i f iir; ~~iiliiill ?t, soni deii ri1igi.t Iiiiiisyitc~i !ijr (1 ~ h-s1) etiii~elwr s SYIIPS !.tl~i&lt;y (Ii:?
zui.
ofta Iiiir iiiaii e j el jest kloka!
) (.II ' ijrstilidiga uiiiii och h-iiiiior yttra sig; ilun (la \ - id ~iil (lerriittt~lst~:l II^, t ~ t f (.il.
' uttig kl-iniias baim (liitt:: 1~t \ .ur (i: il, a t t det fi (: li dij y (lvt riir Iyt.kiig1 iiir ruodtqm.
IPessa perworicr 11,t.i ii i i fia a j, att (leii frisk ' s o (* li i) i * l) ~t rfili4c iliii i i.
.
.iiskaii iir si~niliiillrt s viktigastil t;!
!.,
MORGONBRIS der perioden efter 1875 s i gott .so: kvinnor, som .se sina kamraterr, vilkz i ken ocrsattlig och d i regeilbuuilet ir för 8r sjunkande H1 begitt " felsteg ", för alltid.
bundna L mor ock barn med band,.
.
tenskapsfrekvensen, vilken i främ.sl vid det.
levande beviset för vad som i h ~ l h l i v e t u t, rummet är framka.ll.atl av gif termklel skett, ôkola siilierligen v a ~ k m tU e !f- Hur litet som vinnek nml att I&amp; &amp; Säkerligen - skall - det ta och barn f i +.i~höra ' .varanclra endast försenande.
~ ~ u k t s a n i h e t e i n Sver4 tertanke: troligen fi esempel verka biittre ap clet nu ra: n- en kort del: av ' digivningstid visa liar laige varit normal de mer framskridna aldrarna nig (liga förliillaiïdet, att de unga kvi: U- s i g r ~ r n a frin AllmHnna barnhuset; i högre iin i flertalet andra lönder - norna.,: visserligen veta, att den ' el ia Si; ockholm, denna institution, som visat ten-r t i och den anclra kamraten har haft baz~ iucn.
aven d &amp; n, f r i n a h hlU inom lands och utom neclgång under cle sena &amp; h e n, he men icke kunna se, att d ' essas liv ila r- lands frtmihilles e&amp;som.
reut av en ' visst p i grund av en tirlltagde obc för rikat i anclra fiiror, blivi '; me1 ra idealinst5 tution.
niigenhet hos stora grupper av befoll: buuclet och auvarligt Bn förut, uta m DödJigheteii clFs blanc1 de späda iiingeii att underkasta sig cle marl bal snarare ' tvsrtoni.
F r h i sedlighete1 l8 barnen i n o m s j i i l v a c e n t r d - ilens uppf ödaude och uppf ostixmd synpunlrt kan det iil ledes i 6 n s t.
0 1 le a n s t a l t e n i Stockholm harvarit.
fövnado besviirhgheterna och ekonc icke verka samr-e, om den ogifta mc D- Ar 1901: 10,8 proc.
iuiska upyoft ' ringarna.
Det blir dikl dern och hennas barn filr alltid f &amp; vm: a,, 1902: 3,53,, Framför al It.
f ör en samhciusangelageilhet.
av allz bundna vid varandra.
,, 1903: .7,29,, största vikt att ktminstone e &amp; vii1 sol kan val ej ens den mest förstdcai le.
,, 19.04: ' 6,43,, möjligt taga.
vara pk alla de barn so1; ecUghetsivrarc tro, att sambällei ts,, 1905: 6,56,, massmord p i de o.sky1diga " oiikta I levande f ödas.
,.
l906: 6,96,, kan främja den verkligs ' s &amp; 1- Mot samhiililets intnesse av ' och .skyl barnen * Iiglieten.
Hiirför fordras helt .andl dighet att verka för minskning a hedel: bättre uppfostran, större k u: a ~ Men resultatet a ?.
Allmänna barn- bmnadödligheteu har den invänhin; kaper; intimare och förtroligare san: l liusets verksamhet fEr naturligtMs gen gjorts, a t t rasen slculle försasiro nanlevxiad mellan barn och föiiildra 1- icke bedömas efter dessa i och för sig n. g c u p en sådan minshinlg, ity att den 3 s. V. ...
.
m c h a s i h r, u6an mast?
bedöma; s. ef - summa skulle leda till W i g t urva Ler ' döclligheten b l a d ' barnhusets 13land det mest upprörande i friga L 3 a m t l i g.
' &amp; spiiila barn, ekviil de: in- bland $e överlevande.
V ~ r d &amp; av den de ogifta kvinnornm och d6 otikt; a m centralanstd,$eg upptagna som ge m ' inviiniinirig h w emellertid vedel lagts p i mingalimda siitt.
Spinoza ~arnens förhillancle %r den lätthei t, 1 u t a c k o r d.
e r a ' d e, .mrler ' $ t. '
i r, Ihn *, ' M~olth, 8Edmh~ilt.z, Riomseaa~ ned vilken barnafadern kan undar I gamla barnen.
' Gör, man så, siX.tfkr Schiller och Heine voro alla riktig ' lraga sig och i regeln ocksi ofta; (gt 5-] nan (enligt b~mliu8ets berattelsii) sorgebarn, vilka " knappast bidragi m m en svekfull.
rymning, esenipelvj is j följande siffror, som .~tiillu.
förhiillan- till rasens förbiittring, men v i l l a.
doc1: il1 Amerika) unclandragm sig plikte, n, lena i riktigt ljus.
tt bidraga till moderns och Barnet; s Dödsyrmenten bland sxmtligs spii- gjort dödliga ting fik m5nsldigh:e indmk811.
Har ser man tydligare ä: 11 i le baruliusbarn vax n8iiiigen.
tens utvec ' kliiig ".
Vidare har det vi sat sig, att en högre döcuighet unde: djest, att s a d ~ d l e t s lagar gr:, stii Ar 1901: 22,7 pmc .. första levnadsiret icke motmaras a-: ack av endast män, och att de oft ' a,, .1902: 11,7.,,.
eii mindre, utan vanligen av en högrc iro stiftade av.
mannen m o t kvin L-.
,, 1903: 15:3,, dödighet, under .andra ~ v n a d s i r e t LOrn8.
,, 1904: 16,4,, Att den ogifta modern, i saknad a. v och slutligen har det konstaterats, at,, 1905: 17,3,,.
.
dugligheten till militartjanst är min töd av barnafadern, m r s enda till., 1906: 14,O,, clro i t~ah-ter med hög bmnadödligke rivenhet ofta a r agnad brannvinet ocl h Ilet, och i övrigt överliirnnad i t sil S iii!
i trakter med l å g.
Jadij, man detisa sifljro- m d död- En viisentlig minskning i barnadtid jiilv, i de ojKmfUrligt flesta faJl rniist~ l igheten blmd de spada b:arneri inom, ckordera ut bmnet för a t t försörj; liglieten km, som ovan visats, endas 1. iela Stockholms s t d (enligt hälso- ske ifall barnet itmhetone under hell .ets.mm.a och sig själv, är tydligt: Lrcl.~nauincle~l~ iirsberattdser),, s i se i de flesta fall ilar modm Ben aven fl clitiden, sii1,eddes uncler största delen al!
-, v ri, att hEr i a h b h e t fas avsevärt öker och fAr understöd genom i c n of första levnadsåret, får stanna hos mo.
k biittre sibror, ty enligt halsovtirils- dorn cch n8ras vid bröstet.
Varje an- entliga fattigvArden eller den en äni in dens i.
Stockholm beriittelser v.ai Lcilcla vggöxnheten, gives h jslpei nan metod iir förfelad.
Tidens stör&amp; &amp; Lenna clödlighet.
led ytterst få .mrlantag (bland dess: 3 .. biologer, kemister och läkare havz År 190-1: 17,89 proc.
.
förgiives sökt att finna.
.en god ersatt-) ladjande undantag bör har siirskil t - - .,, 1902: 13,42,, ning för l~vinnomjölli, men hava fidl- ämnas Smbbarnsheinmet i Stock,, 1903: 14,25,,.
ständigt misdyckats.
.Den livgivanch olin) i sgdan form kllm rent av unila r.
.
.
,, 1904: 12,99,, källans hemlighet ar Snnu outforskad, et tydligt fastställda villkoet, at.
t.
' odeni miste för alltid och fidhtiin,, 1905:13,14,,.
.
Och clet gr kanske att önska, att den Huil: 1,, 190G: 11,86,, hemliglieteii al ' drig ini blivs avslöjad.
igt siciijas h i n sitt barn.
.
.
Ty bevarrandet av det intims samban- iingen mor ser e j med g r i t och för.
Hen ~~u m3rIdigare och vird det det mellan mor och barn ar icke en- &amp; lan den stund komma.
c l i henner &gt; r a. Ilvarligaste begrundamle iii * en j8m- dast en: fi grelse mellan cZödlig&amp;eten.
bland de och icke het med ovan antydd innebörd, ~rtm Iion och barnet en alltför kort tyd fitl pacla barnhusbarnen och dödligheten fGgm gitr djupare.
Det iir först d8r- tillhöra varandra.
Men ingen upp- land samtliga oslrta iiurler ett 5.r igenom, att modern far Hgna.
sig &amp; t röres, ingen kaliuer m~LdancIe, dei amla barn i. d e t.
Denna visar en- gt Sverges officiella statirkik följan- sitt.
barn, fiir niira clet vid sitt bröst, a c ju ej ett fkgelbo, soni plu~iclras.
e siffror: Hur liinge s k d l sambandet mellan fCr v i d a det ock följa det upp tiil iilrann (zå.Merns utvlec !k,ling, det a r först mor och barn bibehállas?
Natizrligt-, Ar 1901: 16,88 proc.
därigenom, som hon lb sig inse nio- Fis under hela cleraa liv.
Modern iir.
,, 1902: 1.3,28,,.
derskapets verkliga htyrlelse.
Detta L regeln barnets oersättliga hjälp och,, 1903: 14,95,, viirdmiuna; barnet skall vara incderns arbete och denna omsorg m8ste verka,, 1904: 13,56.
,,.
virdare och stöd, ilii hemes sjukdoms.
.
föraillande på den o,dta ' modern, m&amp;- ilecles i medeltal biittre siffror an All- &amp; te li5ra h e ~ inse, e att det icke 8r en och 6lclerdoms dagar börja.
Minimifordra?
miste o&amp;, bar- iinna ba~diusets.
Ugiltig sak att föcli ba.rii till rarl- De utackorderade spiiclrr.
bwn.hu &amp; den.
Den nioder, som.
s5 sr bunclen net uncler vanliga omst8ndigheter icke rid sitt barn, ger icke s i latt bort sig; kilje ' s från modem under lids digiv- arnens hiilsotills tlincl iir stYedw siir eii auuw gång.
Och cle unga ogifta oingsperioclen, ty cli iir moclersmjöl- iligt, att de vackra resiilt:i.t, som er- - ' ' - i I ' - I ' ',
MORGONBRIS MODERLIG UNDERVISNING ...
, l ~ ~ d l n inom s sj iiha centralanstalten: t ~ g a spiida barn tilll1örande Stock- Stockholm och som, i: s mbtto mei holms kommun mot nedsatt avgift).
in- &amp; l, gjort Allmiinnn b m h u s e t till er A.nt&amp;t m ' barn, for, hel 2,ssumm~ inlösta i 1iel.a den c i d i s e ~ a t l e viiddeii berömi lösta barn och av fa.ttig-~&amp;rden iixtitution, nier ?iii neutraliseras al Irar: För hel s:ma Av fattig, den stora dödligheten bland dess iita inloste vird.
inlös ' ackorderade apiida barn.
M d desse Ä l O l: i09 319 221 förhiUanclen för ögonen nitiste den 193 207, l: 206 tanken bana sig fram, att tiden ar,, 1903: 2.17 - N48 224 inne att taga i övemtigande, om ej,, 1904:: 215 156 340 ALlmiinnn bamhusinriittningens verk-,, 1905: 193 167.
257 samhet bör helt ~morganiserczs, på vad Att ' kvinnor, som kunna anskaffa satt skall jag framdeles antyda.
Man skall möjligen g ö m don in- 600 -- 600 lironor till inlösning av sina viinduingen, att ile barn, s o m intagits barn [L barnhuset, .icke 52.0 siiime, 0i.
ALZmBniia barnI1uset, skulle blira utan snarare bilttre ' atiillda S11 flertalet siiinre sidlda, om de ej intagits 5 in- ogigba ~mö.dx %r i 1Ejver ' ge Iar väl ganska riit.tningen, an ds oalcta barnen i riket siikert .. För de mödrar, .som vilja i aUmiiiiliet ..
Men den in~ifiiicliiingen ' amma in " sina h ~ r u 3 .barnhileet, att de vid noggrann l&amp;kare- iii.
h a p p t hallliar.
R u A u s b a ~ ~ n a i hrdras, i iiro dels " för lid summa iiilösta ~iridersölrning förete god hiilsa.
I all- barn ", d. v. s. barii, som Iielt över- iniiiihet Bro shledes ammorila; p0 barn- tagris av barnhuset mot en amättning huset k r d t i g a ocli friska individer.
av en .större summa penningar (denna Men god liälsa ocli diirmecl god arbets- var &amp; r 1001-1903 SO0 lir., seclm 600 £örniga hos modern är ju också en ' kr.
), clels " ambmnJJ, (l. v. s. barn, resiira för barnet.
Siimsta utsikterna le de - som Iielt övertagas av inriit.tningei., at5 bliva vid liv s k ~ ~ l antagligen mot villkor, att modern iinder S niii- basn haft, som inlösts av fattigmir- nacler t.j %nstgör som ammir (för sitt den, och (leras .antal ilr ju ganska eget barn och .samtidigt &amp; er efter stort, men intet talar f ör att ' barnhiis- och diir- iiettcm utskrivau de f ör aiiclra barn), barnens le~~.naclsförhållancleu dels slutligen av f attigv&amp;.rclen inlösta med 1emsd.sutsikter shd1.e i allman- barn.
DR modern p6 grund av bris- het avvikit friin föi.liii.llandem hos de trinde injölktillghng ellex p &amp; grund v.
nlidra 15-16,000 i hela riket iiiider c1klig.t h~.l~sotillståncl ej kali antagas b e n 19 ' 31-1904 fö&amp;da oiikta barnen, till amma p i barnhuset, vänder hon d l i a ju.
ocksi till mycket stot del fal- sig ofta till fattigvirden, som d i i en ia fattigvbxlen till last ..
(ports.)
del fall inlöser Beniics barn D barn- huset (iiwirattningen iir skyldig mot- ' '.
.
~ e l l a k gr2a hus i / &lt;argder.
.
faller sno i rika nidrrgder; i en vit 6ch fager sldja svepes granders sm~fsighst.
.
.
Sakta stzötytzgd s&amp;ynantkg Hader tvdhga gator, d &amp; j q p träd &amp;.
.
fram i fots@q5 snö, att plg ' a ungen till min ensamhet.
Dar jag mig frdn vMdsn göktttc * vid en byasa, bort mig drömmer ifvart sorgerna, att glötmza.
dagens turaga ledsamhet.
.
Som ett sfzoyall; sjunker neder &amp; ev allt sin svej ?vzing breder, lika milt jag dd vill d h a jo~deliu~fs syzdfallhei, Einar L jungberg.
Kvinnorna med.
Det &amp; i till dig arbetarkvinna jag som en.
ramrat och broder vill atUlla it$ par fdgor Bor du 8th eolidariek med din arbetande amr rat, mannen?
Bör du, om tillfalle dig gives, aven tillh6ra en organisation, var ' s ~ t r a - van &amp; r att tillsammans med dina 6vriga kam-
-- rater ftirbattra.
din och dina jamnlikas stall, betet för ett rattviet sambiille.
I ~tlillet £I ning i sanihallet s h a l ekonomiskt som mora att knota p &amp; din man för det atandiga spring liskt?
Är det din plikt att aven du deltsge~ p &amp; fackföreningernoten och dylikt, bör c i arbetet för att f &amp; bort nu ridande orattvisa mana honom att annu kraftigare deltaga samh~ll~f6rhAllanden?
Är du i din etallning striden, du bör uppmuntra honom, rär ha som tjilnare, som butiksbitrade, eorn Pabriks- kommer hem itrln sitt tunga arbete, och da arbeterska fri frRn tarande ekonomieka be- igenom giva honom hiig till att arbeta i orgi kymmer?
Bör du da samman med dina kam- nisationens tjlnst.
rater övedilgga om p &amp; vilket satt du och dina Du maste aven skaffa dig vetekap om 6 klaeeystrar skola kunna erhålia fnU valuta cialismene idder genom att lasa dese litterata för edert arbete?
Det finnes H &amp; mycket god och prëktig litter Du kanske &amp; r tjanarinna, och m h t e dag tur i broschyrform till billigt pr %; en ds .ut och dag in i ett olidligt springande och gratis, vilken mer eller mindre .uhförligt b f j u k arbeta i t din husmoder, överklasskvim handlar din ethllning till eocialismen.
S &amp;!
rian, och andock oftast blir du behandlad med att skaffa dig d d a n och du skall enart 1Ui fdrddmjakande brutalitet.
dig foretå var du har din plats, för eller emc Kort aagt, du tillhor den förtryckta klassen, var sak.
proletiirerna, arbetareklassen, och dB ar det Nar arbetarkvinnorna s4 förets sin ethl din plikt att sluta dig till vAr rörelse.
Detta ning till arbetarrsrelsen, komma vi fortax gör du, b b t med att tillhöra den fackförening att n &amp; mhlet.
Som mödrar fostra de da aiii som företrader ditt speciella arbete, eller om barn i broderskapets ideerJ och giva de1 siidan inte finnes, försök med dina Cvriga möjlighet att ënnri ' kraftigare an vi arbet kamrater att bilda en förening.
Eör dessa i d h s vexklighet.
.
Är dn gift, har hem och familj att vkda, Oskut * Pettersaon.
d &amp; har dn ocke8 skyldighet att deltaga i ar- Giv oss en ny kvinnotyp!
Giv oss en ny kvinnotyp l s I jöd del entMigna ropet härom dagen i en tidning, shgeborg k för gammal och unga grevinnan i Gösta Berling inte hellei m o d i n längre, och Söderbergs Gertrud - ja, hennes lämplighet som exempel föl unga fruar lär vii1 andil vara omtvistads, NAgonting i den vägen tror jag det var, som angavs eom skal för, ropets, vilket betecknande nog kom frQn da- mernas egen spalt.
- Nog ska ' vi gärna vara med om att avskeda bQde Ingeborg och Nora, och Gertrud med förrästenl För Inge- borgsidyller med sin sentimentala, &gt; sva- nevita, kirlelsslgcka ha vi i detta splitt- ringens och söndringens utkorade tide- varf varken tid eller lust, och om .den rätta halten av Noras individuella per- sonlighetskrev ar nu s i mycket talat och skrivit, dömt och bedömt, att Nora fAr, g&amp;, utan att det det ringaste generar eller stör oss i vbra betraktelser över viit, livaves.
, Unga grevinnan, däremot besatt en vies man av andlig tapperhet, som vi nog lite var kunde vara i behov av, och som b-nde.
vara oss till nytta i en tid nu dil i allt sättes hdrt emot hårt.
Se ' n ha vi s Gertrudo och vad har hon agetts oss?
Om vi nu inte vilja vara med om att saga att hon inte &amp; r apresentabel,, s i kunna vi väl dock erkanna, att be- hllllningen ef ter den psykologiska studie vi ägnat henne inte ar synnerligen stor.
Gertrud är en typ, som med sitt sublima förakt för vardagligheter val genast r@ep OBS med, men hon ar .för * B B ' - overklig och eaknar det djup, och dei kiirna i karaktaren, som skulle hiilli oss kvar.
Men för de kvinnor, son behöva mtypera för att utbilda sin egei personlighet ha vi ju emellertid andr: s exempel s i oandlighet att tillgå,.
Tank t. ex. pil sHerr Bengts hustruj som kanske inte är s &amp; gammal and &amp; Och, Hedda Gabler * se ' n, som gif med en profeesor .vars hela tankeutbyt ningsschemas ord med sin hustru vor0 s tank de ', Hedda l w Som surrogat för er man.
och den andliga förstaelse hon sil.
ledes tyckte sig sakna tog .hon omAl skjutning, med ein fader generalent pistoler.
Som om&amp;b +vande hon al11 mellan himmel ' och jord, och till sist sig ejalv.
Träffade gjorde hon saker1 - iaynnerhet det ' sistal.
Och s i ha vi Karen Borneman - som visserligen är konfiäkerad p i grnnd al; sin osedliga apparition, men som doch liar mera äkthet och eanningssökeri övei denna an t. ex. Gertrud med ein osunda m h&amp;nmanis.
Ännu en typ, som kanske passar inte sh dilligt in pil vhr tid, har Wickström i sina o Kvinnoa tudier D karaktariseral SA här: Fru A.:, Hur Yanker du rösta?, Fru B.: SI min bruna, med parlgarni- tyret, hade jag tanktla Ovanstiiende talar för sig ~jalv ett nlltför tydligt eprllk för att behöva nar- mare preciseras.
Och ännu m h g a exempel och före- dömen finnas ju att tillg0, t. ex. den hurtiga 3 Norrtullsligan s Eör dem som Lnnu st &amp; sunde]: strecket,, men det - skulle bli att upprepa i oändlighet.
Ergo, fattas det inte su:.bildero för vara kvinnor, hade sádana som kunna med gott samvete.
rekommenderas och stidana, frlin vilka Atminatonde män- nen ha allt skal att be gud bevara de.
ras ~iikta arbarap hiilfter ifrAn.
Men, för att Aterkomma till början av detta lilla so pus^, - jtig eAg ocksh att en .borgerlig liten landsortstidning gjort ett inlägg i, frigan,, dar den till min stora förbluffelse.
uttalade den för- hoppningen att vi snart skulle f &amp; en ny typ.
, Det vore önskligts, skrev tidn., Bom vi .pA vara gator och promenader kunde fA ee och möta en annan uppen- barelse av unga flickor, med litet mindre valkar och krimskrams p i huvudet och i stallet litet inecti detsamma,.
Ja, det vore i sanning ön.skligt1 Men hiin vilket samhällsliiger härstamma?
denna typ, om inte just £ r h det bor- gerliga?
Och vilken press laiia det - om de nu över huvud läsa nggotl - om inte just denna,, som nu dock finner sig för- anliten att Jklokt beklaga deras indolens För allt vad andlig odling heter l Om man skulle fraga en shdan dir osipp P.
mamsell vad hon otycker oms;.
ex. Strindberg, s &amp; blir .man antingen irittne till hennes absoluta ovetenhet om lans existens, eller ocksil i bästa fall mr hon hört nhgot om ham beryktade B kvinnohats och rynkar slynaktigt i~otskt-förnait pA näsan under utropet:) Usch d&amp;, inte laser jag honom l Han ir ju kvinnohatare!, - Men man far ieller inte glömma att det fius en lik- iande kategori av unga man inom samma ~amhallrrklaas, vilka visst inte st &amp; efter ipinnsidans representanter i Mga varken, m ytlighet och toaletter .eller preste- ' andet av en massa abrakadabra, som är ~ttytt: meningelö~t pladder, och vars irfilstäcka knoddmaner end; &amp; ursäktas w deras bristfällighet S. huvudets vägnar.
Dessa typor av bada könm söka och inna alltid varandra, och bldss tanke-; &amp; ng g0r alltid i biide förstri och andra ummet i samma riktning.
Allts&amp;: 1) Vad skall jag ta ' pA mig ?&gt; 2) med ' em skall jag flirta?, Ett tredje spörj- niil gives dem ej.
Dkför instämma vi h livligt .i önskemiilet om realiserandet, v litet mindre fadda företedser i friiga m denna ungdom; Emellertid kom jag visst fr&amp;n ämnet: vinnaa.
Jag har fram h&amp;llit hurusom et ej saknas, förebilders -- mer eller iindre lämpliga - för dem, som be- öva niigot att efterapa.
Men man kall helt säkert svara: de äro för gamla, tslitna, och framförallt omoderna!
Det
8 ---- - MORGONBRIS - p - i detta mbste till n&amp;ot riktigt nytt, helst s &amp; kampen och farm i stort som smAtt, lenna blir hon en bastard raElande som möjligt.
Något snoch 3om alltid gk rake vägar, men, som tall en s mankvinnan.
Och hon skall- aldrig vara nog d k - nie de geweseneen, som hittills inte skl- ddrig mäter och räknar stegen, som dat dagens ljus, framförallt nagot helt hävdar sin riltt som kyinnit, som helst sktig att tro, att hon genom förtjänsten och ballet obeprövat.
Och till den än- sätter ~ i g ett mal före, och som framför av denna, frihets iikar sitt inflytande dan har ' man, ropat, At vira författare allt alltid i livets alla skil3en försöker Sver.
mannen.
Möjligen imponerar hon; tinaat p &amp; honom genom originaliteten naturligtvis förnämligast till dem, att vara sig sselv mka.
i sin nya skepelse, men i längden ver- som tagit till sin atora uppgift att psy-, Klockorna ringa kar hon nog mest motb; judande och som kologiskt analysera detta P kvind.esinde s ut över Sverges land bvimza iir hon för honom ohjälpligt för- mysteri, men som för milnga blivit ett löften, som klinga lorad.
Alltså: kamrat med mannen, men.
F &amp; tacksamt arbetsfält.
SA nu kunna atolt .i vlr morgons brands, hans kvinnliga kamrat!
Ty ar hon nu vi lugnt knappa ihop vara händer eller säger skalden, men l i t oss inte hoppas en g&amp;ng hans andliga jämnbördig s &amp; lagga vik patience i avvaktan på @ am- för mycket av dessa s1öften.s eller villas tror.
jag att hon si mycket mer Bom trädandet av denna nya (uppenbarelse) av s lyck oliv et^ gycklande chimär D. ICvin- kvinna áir i s t h d att vara hans verk- som säkert i sinom tid skall komma.
nan har 18nge nog nöjt sig med dessa Liga vän.
Och hon gijr nog klokast i MAtte nu bara herrar supptäckares bubblor, aom alltid brustit vid berö- att ej 1Ata aitt smaktbegärs över honom taga sitt höga kall pH allvar sh att de- ringen och det är tid pA att hon f81 Eörleda sig till att vilja spela en Omfales ras nya aunders m &amp; kunna frambringa upp ögonen för den andligil efterbliven- roll mot sin Herakles, ty om vi ocksh den efterlängtade, succkn och så.medels£ het som drabbat henne och som väl i inte .kunna tro att &gt;det kvinnligt veka tillfredsstila denna i hoppfull avvaktan första rummet bär skulden till att hon i mänskosinn, skall frälsa världen, och sttlende ieministieka falang som av av mannen och samhället blivit place- ringa: in förbrödringens framtidsrikes sa Strindberg6 obarmhartiga satyrpenna rad i s k a m v r h Det ar hög tid att kunna v i ' dock erkänna att d i r det finns ställts under epitetet kzcltzcrkviman.
förtrollningen brytes och .att hon b h och .. vid rätta tillfiilllet kommer .till an- filtesrkvinnan var det ja1 Men då väckt ur sin andliga dvala, för att till- vändning, akämmer det inte sin plats h i vi sannerligen allt skäl att be alla ägna sig de själens skatter och andliga eller förstör sin sak.
Och den kvinna, goda makter bevara oss frhn denna skul- företräden, förutan vilka alarig födde8 s ~ m besitter det eviga adelskap som turs som t. ex. i &gt;Damernas egens anno en stor tanke, tindes en eldig h&amp;g, elie~ känslans och hjärtats böghet och god- .O8 tar sig uttryck och form i afrAgora slogs ett kraftigt slag.
Och sedan, när het förlänar behöver ingen annan rang- som väl egentligen borde höra hemma en &amp; ng den vakna tankens och upp- stallning.
Denna borna kraft skall hjälpa i barnkammaren.
S &amp; t. ex. frågar en lysningens frö väl ar satt, hjälper del henne, vore hon an e.nsam lämnad i sIBnnge Frau, shur hon skall kunna för- ej .om kampens mitt.
, - - - nhgon vill stampa färdiga sig en ~c ' lldynn, - utan allt för Och s &amp; gá vi da czamht och nppit dess spirande brodd emot!
mycken mödas (1) En annan frkgar svad under s h g, vi som annars ingen yttre Den gror under dem, som trampa, hon skall blis, en taredje,, som hon vid anledning ha att stamma upp niigra och s l k blott mer djubt sin rots.
intrade i ett sällskap alltid skall hälsa jublande hymner till livet.
Men vi p &amp; värdfolket först - aven om de äro - Men under detta utvecklingsskede, sjunga ändh, ty arbete.
och kamp i fri- spriddas!
I En fru M. v. R.
' frågar vad som forestilr kvinnan, borde hon akts hctens rödaste fälttecken väntar oss vart hon skall göra med sitt 3-hriga barn, sig för att urarta till den obehagliga vi taga fram.
' Och: som har för röda ' kinder.
Säger sig ba ~kvinnosakskvionotyy~ som av en stol iIngen slipper, var skall svinga w försökt bockfett, vilket emellertid har författare tillägnats epitetet smankvinna~ s ?ärd i kallete kamp, och ' ringa den oliigenheten att det ar mycket svht Denna mankvinna ar val egentligen eo ar ej nagot kall som bars att f &amp; pli i tillräcklig mingds o. s. v. kmrikatyr av det kvinnliga6 zwspruns av .en tro, en lust att bringa Epitetet kulturkvinna, jnmsulllt med bch raaturlip bestammelse, men de1 allt, om allt en g h g begarci.~ dessa ~frHgors 1Ater oss emellertid ' förstå galler ritt taga sig i akt att av karrika: Av unga friska kraf1; er vilja vi gripa att det i detta fall mellan det subpma, tyren inte blir nägot annat.
Ty det kar an vara förstörelseverk: mot allt gammalt och löjliga inte längre existerar nagot +ä1 inte vara nödvandigt att en kvinna och murket, och rödja plats för .luft tuppfjät.
Och det belyser aven i vilket bom ifraga om intelligens och vetandt och Ijuss.
Och det vi ej hinna med stort behov vi are av en nyare kvinna, jamnst ' illd med mannen inht ocl: skall spolas bort av det stora varflödet eom inte grundlägger sin personlighet, aven vill vara det utåt CarFör skall be som kommer efter oss och som utan n&amp;d karaktär och sitt omdöme genom andras Ihöva tilliigna sig hans yttre maner ock och förbarmande under brusande gny inflytande.
Vi behöva en hinna, som dhliga vanor.
Kan hon inte vara man s l b.
ner och bryter l m alla stängsel I fEir växa och utveckla eig fritt., befriad nens kamrat och jämlike utan att hor och fördlamningar.
f ritn all D drivhiialuf t P, som sjalv tanker k a l l supa, röka och svara lika ogenerai Och d i en gång skall shgen ljuda och skapar sig en övertygelse och som Bom han, da ar det bättre citt hänga er ännu mera stark och hög frhn friska har mod att handla i överensstämmelse kvarnsten om hennes hals eller åtmin, lungor och fria bröst: med densamma.
Vi behöva en kvinna, stonde .. lita henne stanna där hon al för vilken sfred ej är det bästa, men som hemmet!
vestnl - eller slavinna, den shng, som skapar ny vh tid, en sång till dAd, en sång till ~ t r i d, - att man nigot viils, med ett starkt ut- vilket man vill.
skall stöta klingan, blank och hhrd, präglat personlighetskrav, en siidan, som i Ty kvinnan skall väl iiandi först och i Fördom, värd att falla, endast en frisk hjärna och en fri tanke främst vara det till vilket hemes natui den skd1 som morgonrodnans bård ' förrnar skapa; en kvinna som har sina bestimt henne, - det hjiilper ej, hu1 bebida dag för, alla.
9 - och hon an kränger och drar i selen egna förtjänster att tacka för den ställ- J ~ l i a Ström.
ning hon innehar, som inte väjer för s &amp; snart hon.
förnekar eller förvanska1 ' - '
-- -- ---- Armodets barn.
- .. * ' Jag såg honom ojta, den lille, så frwen, så arm oeh så trasig han qick på torgen, bland människovimlet, och bannor och snäsor han fick.
Hans drag vor0 slöa och tarda, t y nöden sin stiimpel har satt daruppå.
Och aldrig de krqas av löje, de blåbleka läpparna srni.
Han trängde sig fram mellan stånden, på utsträckta armen han skoremmar bar, och beder med stamma så ödqjzck: ~ 8 snälla, fizcn, köp ett par!, 8 ---- 9 " i Olovsström, Söl- -- neiii skull, för sin egen skull och for män- nens skull, vilka lida i etiskt avseende p &amp; att vara ensamma om valratten.
Vidare bora kvinnorna talrikt infinna sig vid de kommu- nala valen för att snarast möjligt uppna po- litisk valrätt.
Folketingsman I.
C. Christensen sager: För att visa a t t - de vardera valratten, för att fa inflytande p &amp; kommunens styrelse och slutli- gen för att en g h g f &amp; valrätt i dess fulla vidd.
Danska ministcirn för handel och sjöfart, Johan Hansen, anser: - - - att ' röstratt över huvud bör avlösas av röstplikt.
Har man, genom att avge sin röst, fatt tillfalle att utöva orn också blott en ringa brkkdel av inflytande på stadens styrelse, s &amp; bör det vara en hederssak, ja, en plikt, för varje val- jare att begagna sin rätt.
efter föl jaiide resplan: vesborg, Mörrum, Vekerum, Karlshamn, ?Isarum, Sternö, Akeholm, Hallaryd, Aryd, Bräkne-Hoby, Bonneby,, Sköne- vik, Kuggeboda, .Kallinge och Karlskrona ..
Vi hoppas att resultatet av detta arbete blir det basta.
Årsfest firade Ramnile soc.-dem.
kvinnoklubb sönda, gen den 7 mars kl. 2 e. m. i samlingslokalen vid bruket.
Sedan klubbens mkr., fru H. Stålberg, i ett kortare an£örande halsat de narvarande valkomna och, Arbetet s söner., unisont avsjungits vidtog den egentliga festen, som omvaxlade med sang, musik, dans och lekar; ktiffedrickning e j att förglömma.
Se.
nare på aftonen spelades av barn tvenne teaterstycken.
De små skötte sig utmärkt bra, varför de ocksh fingo mottaga vackra erkannanden och applider.
Festen fortgick under den mest gemytliga stamning till lingt fram p &amp; aftonen.
-.
-.
-.
_ ar, sa kunde de Btminstone tanka efter hur mycket de ejalva vinna i ekonomiskt avseende.
Genom att huseurna taga hem arbete blir hemmet försummat.
Skall en kvinna sitta och trampa symaskinen hela dagen, ar det alldeles klart, att hon ej kan sköta hemmet som hon borde.
Hemtrevnaden blir förstörd och barnen fB ej den vård aom de skulle ha.
Familjefadern satter naturligtvis värde pL, om det ar trevligt i hemmet, dB han kommer fr&amp;, sitt arbete p &amp; kvällen, och det kan det absolut inte bli, om hustrun skall jakta hela dagen för att förtjäna nilgra ören.
Skulle det finnaa fall dar hustruns arbete är allde- lee nödvandigt för familjens underháll, borde viil arbc$erskorna inse det nödvandiga i att organisera sig ' och d&amp;as man-b-örtie bjalpa.
dem.
Klubben beslöt att inbjuda kapp- och klad- ningssömrnerekorna eamt textilarbeterskorna till ett möte och söka forma dem att genom organisation förbättra sin stallning.
Till siet en vädjan till Karlstads arbeterskor: L i t oss ej behilla den uppfattningen att Ni iiro alldeles omöjliga att vacka, utan sluten.
Eder till vira leder och latom oss gemensamt kampa för v i r sak.
Se pA mannens organ- nisationer, hur mycket ha de ej vunnit ge- nom dem?
Vi ha varit liknöjda s &amp; lange, att det nu ar på tiden att vakna upp och hugga i med frieka tag och det är inte alls s &amp; omöjligt, som man kanske tror, om vi blott &amp; ro eniga.
Med halsning till kamrater lirnrlstads kvinnoklubb.
landet runt.
Morgonbris maj-nummer utkom mer den 27 april i färgtryck och med värde- fullt och omväxlande innehAl1.
Det ' bör kunna säljas till varje deltagare i maj- demonstrationerna över hela landet, var- för våra kommissionärer uppmanas att ' betydligt öka sina rekvisitioner, vilka Agitationen.
Fru Agda Östlund bör- skola vara insända till exp.
senast den jar den 1 2 april sin agitation i Blekinge 20 april.
Han skufades omilt tillbaka av hjärtlösa manni8kor, Aårdn som sten, r Gå han då, förskräckliga pojke, så hör vad jag säger, gå han!, Han van var och tycktes ej Dock såg jag som viaar att att skufas, den lille arme fasta sig mycket därzuid.
en glimt i hans ögon, innerst det sved.
Jag såg honom också vid fönsirera, dar lyx och dar överflöd hopat sig har.
Det sved i mitt hjärta, det brände, då jag såg de trasor han bar.
Fast ännu för ung att fatta h w hårt han behandlad av samhället ar, dock en gång skall kanske han uakna den lilla trasprolet&amp;r.
Om hatet val &amp; min kan glöda och finna sin näring i manniskobröst, så ' ar det hos alla de arma, vars liv ä r blott mörker och höst. '
Som allt f r i n sin spädaste barndom blott lärde sig kanna den bittraste nöd, och hela dess tillvaro endast en förtvivlad kamp ear för bröd!
Och många utav dem gå under; allt djupare, djzcpare sjunka de ned.
De kampat så länge de kunde, nu följa de viljelöst med.
Men bliva de manner i Zeden, då bliva de kampar med okuvligt mod, ty minnet från barndonaend fasor ger eld och hat i deras blod.
* Mona.
Varför böra kvinnorna delta i de kom= munala valen?
Denna fraga har besvarate av danska folketingemannen d:r H.
L. Möller ehlunda: Darför att kvinnorna ha alldeles samma intresse eom mannen av att kommunerna bli val styrda, och därför att kommunerna skulle bli bättre styrda nar även kvinnorna fA inflytande darph (In nar mannen &amp; ro en.
samma om det.
HögskoleföreetHndaren Grönvold Nielsen evarar: Kvinnor böra rösta vid de kommu.
nala valen för hemmens skull, för kommu.
Fran Karlstad.
PI1 Karlstads socialdemokratiska kvinno- klubbs senaste möte diskuterades fragan:, Huru böra vi omsatta viira idéer i det prak- tiska livet?, Diskussionen blev ratt livlig och alla vor0 eniga om, att det viktigaste vi ha att göra &amp; r att söka vacka upp de ointres- eerade, BL att de börja förstá och taga vara pA sina manskliga rattigheter.
Att organisera Karlstads arbeterskor stöter p &amp; stora svilrigheter p &amp; grund av deras stora liknöjdhet.
D &amp; man resonerar med fabriks- arbeterskorna om nödvandigheten att organi- sera eig, bruka d e svara: .Man skall viil inte g i p8 fabriken i all sin tid hellerr.
Gjorde kvinnorna sig beevar med att tänka skulle de enart först &amp; hur dumt detta resonemang Hr.
MAnga bo kanske hos sina föraldrar och Bro p &amp; grund harav ej s &amp; beroende av hur mycket de förtjana, men mLnga maste helt och hillet leva p l sitt arbete, och kunna icke p &amp; grund av de andras liknöjdhet ffi sin otillrackliga arbetslön höjd.
Vidare talades om hemarbeterskorna.
Dessa ha det annu sämre etallt an sömmerekor och fabriksarbeterskor och detta beror nog till stor del pi, att det finnes mariga gifta kvin- nor soni konkurrera.
Dessa aro inte helt be- roende av arbetet och taka det darför till underpris varigenom priserna nedprasaas aven för deni som uteslutande m&amp;ste leva ph detta arbete.
Skarpt klandrades de man, som, kanske ejalva organiserade, tillits sina hustrur att arbeta för svaltlöner.
Om de ej kunde f i klart för sig hur osund denna konkurrens Utdrag ur Helsingborgs Soc.-dem.
kvinno- klubbs verksamhet.
UncIert.tec knad; har bJ ivi t anmodad aht For vPLI ' 4 ' ' partio~rgsn ' M.o,rgonbris skniva &amp; go t orni vAr ld~~bib.
Det: kan körhanida intre.sera anidra ikli11Jdblam medlemmar at4 h5sa nf~got cm &amp; ess v8ei:lrsamih.et f i 1 h sttiftan.d. &amp; till nu- v.arande ' tidpunkt.
; 8.elsin,bow f3oc.-dem.
kvhnoklubb bild ' a- # des den 10 .april 1900 av VIAT päiktiga, a&amp;- hator f m Kaka Da %trlom, och fick genast 47 m~ecllemnn ar.
; De $örst a åraen s teg klubb ens m.edemsan !bal ta9l en efter förh&amp;l.lanlden.a gan- ~ k a $bor siffra., naml~igen, anda till 140 med- lemamar. '
Den 1 mims 1901 d,e ' l.tog kilubbe.n £,ör med sin första gången i m&amp;jdem~onshat; ion~en
10 - - - - - - - -.
- -- - - - -- -- -.
- - --.
.
.
- iiy:~ röda fauut.
8:iniirua &amp; r bildadw, p &amp; .kliilp acliför- bcns i i i j ti; i tiv,: eu .kappsÖ~niiiiersknef ening, roi iii .se.derlucra ingick i .ski.Hdde.riar- dehingen.
Vidare f6rsöktes a t t bilda en tjiinarinnefiörening, v211cet dock ni:isslyclcades.
.Det stora intresse, som fran bö:rjan visats klubben, kanske !till en del ibestBcnde av ny- filrenhet, började dock s % srnihingoni dappas.
p % nai.inai; e f ~ r f f i g a n hos en del medlem- mar, av vilken omak de .icke ~ i 4 l e tilhöra: klubben, 6qk man Iföljande srair:) ' Jag har ju ingen egentlig nytta av a t t tillliö~a densamma.
J D,e t t a ibewisair, sorgligt n.og, med vi.1 k m of örst&amp;el se en deil lcvinnor omfatta vårt, a ~ b e t e och d e t bevisar Gren, a t t för a t t hiilla en lilub,b uppe behövs a g i t a t i o n och ater a g i t a .t i o n.
MORGONBRIS -.
-.
igt tack d i f:lr \ * iil till ~ I I I!
~ I c: I I ~ ~ ~ \ i11t.Bg: IY~I:I, i terresim till v&amp;r t y p i Liii-:I st:iiI.
1Tiider .soin.iiiarciis 111111) ii: !ilu v i 1) t l ~ i i l i: IV [IöganRs kriiiiio !clul) l), m i i: iillUriJc Iiil mcd sitt nya ilrjntsas, nierUörande i i i ~ ~ i: .sa:iit i it:vnda.r.
Yi rnottogo dciii \: id i.
' ol !c ?t '; Hus lled faWI och niusik och s.lil; iii I J ~ I P dt ' t: iv ilal Folkcts Park, ilar vi kb-iiiiior,, wrii fik cn $ng ekull slitit oss liisa f i i n f ': tmiljc.
!ivct, lillbringade en angeniini ilag och s t i f t a h lya bekantslraper samt di- ' &lt;uteradu 1-iira dóer.
Xlub.bama boilile, vtai kligen en och inmaii @ ng besöka varaiid:ra.
I) zt a r ~ c r k - .igen upplyftande i flem liiiriseenden.
T okbober hade vi anordriiit en större höst- fest, dar ital hölls a r riksilagjniaii A.
J. Jlirisbilernsson.
Dessa festci.
utfalla alltid Ar 1005, d &amp; qeth rykte spreds, a t t * klubben 311 d l m h beiliitcnliet.
Diii.
prc3teras bide b d 1 p 5 atat dö ut, .besbod Idubben endast h t nyttiga och d r t nij,jsamiiia.
sista t i d ~ n h s ri .försökt att bilila on a v 10 m.e:dlem~m~ar, ~i~1k.a dock h a i h beslut a t a t t - med all kralft: odh cmergi f~rrsö~ka b %ll~a hjiilpln-innorna-, förening, mcn utan resultat.
klubben .uppe, tills len Iljusme tid stundade.
De s t % mycket ofömtieridc iiiför riiiilviindig- E n i ekonomiskt hameenide god hjälp l.
' Omna- tieten.
av en förening, du;.
dc fsitt kunna des vid d e t t a tillfäUe a v agarinnan a v tid- 3isliute.sa sina angel5gcnlieti~r.
Vi horpas nlingen 6resun.d~-Postm, .fru Kristina Borg.
i.n ' d % nigon ghng fil den-in förening till TTa~je @, ng man bad a t t f, % slippa .betala den jt&amp;.nld.
Det kunde kanske iisven r:is:: r a r t stat eller d,en .r.äkizingen, fick nian det svamt:, ' Det k icke så !kinkigt med den saken, namnla; att vi nu ingktt i Iiar \ - asande arhrtar- utan bara .fortsatt a t t annonsera edra möten kommun .sanit i det nybildade Sklinska di- o &amp; h i t icke kl~i?,; ben dö u t J).
Det bör ocksi shilitet, r i d vars stiftandc Xubben r a r re- med SW tilliiggas, atst dessa l.~inn:or allt- pressen %entd a v ombttd.
Aven Iiade vi .sant ombuii till: cvinnokon- jiim-t tillhört .och fortfarande ctil1höri.a k h b - na:iiligen u n h t e c k n n d.
gwssen i Bt~ck~holm, ben.
Heder % t sidana lkviiinor!
Under .k 1906 började .klubibaiqbctet &amp; ter Dar fick man en lardoin, .soni s m t s ' nal.1 g1ö.m- $5 biaftre fart.
Samma Qr var f r u Elma mas, p 5 samma @ ng soni 3et r a r ett stor: Danielsson här för första g %ngen och höll e t t förtroende mina ~ldubbkamrater 3-isade m3g.
I ek~onomiskt hänseende vill jag niimna, v %r klubtb, medryclkande föredrag i varvid m h g a nya .medlenn~ar inging ' o.
Be- att .vi aga 2 andelar i Folkets 1111s och cn dan dess harr dett arbetat3 nied m,era, fÖ~st %e &amp; andel i tidningen Skiiii~ ?za See.-&amp;in.
3 I - p se och intr.e.sse från .meillemmarnas &amp; la.
Vi ket mer] runde hXr nog yara a t t skriva om, h a sedermera inom Iilubben bildtlit len sjuk- men jag skall be a t t fU iiterkomnia, nRr vi kassa, som redan bcstuli.
av ett 80-tal stabila Brat u8r 9:mde irsfcst.
E1öin a t t icke t q: i ni.ëdleim !mar, o ~ h artar sig bra.
Kassan ut- tidningens spalter för niyclret i nnsprXc far jag härmed, .med en \ - ilr.ni och kamratlig visade i netto Bill &amp;: r 1909 kr.
663: 83.
Till si &amp; vill jag skriwa n, %gra i-zd.er om halsning Zill a3la .hri.nnakliiubar landet runt i f r h He.Lsinsborgs Soc.- (lem.
krinnohibh, av- ~ å r t senaste anabet &amp; r.
- Des 10 .aprh1 1908 i6red.e s i S-.Arsdagen av sluta m ' ltt Illla referat.
C h.
3. klulbben ' s s.tif:tan.de med en större f.est &amp; Fol- kets l l u s J B-sal.
Som talare hade vi !yc- Brev frin Sundsvall.
kats Ea fru Elma.
Danialsson.
Festen, som pågick undler des mest angeniinia tamn ni ng, Det Gr nu ganska Iiinge sc:!
: in ri:igot syii- bjöd för övrligt @ l % ~sAng, msiik och delda- tes friin oss lilaruppe.
X e n vi .hi ~liisfijr qj inadiom samt idans efker ' åt.
Även i ekonomiskt somnat, utan d i g a r jaag p; " t.s:; i, a t t vi: iubef a ~, ganska energ4sk.t.
Kligsa ~storrwii Ur klub- 1iameen.de blev l eau il txtet ~ t u n a r l nämligen 3 netto 85 Icr., vilket, nar man b:eraknar smi ben ännu för .srag a t t kiiun; i utritta, f a z t jnta. %desa !vgif ter och stora utgi ' fter, fZiz anseis den arbetar s &amp; gott clcn förnii-r.
Vad soni r a r a ganska vackert.
.Vi ~ h n m se, a t t vj så vIa; l beh0rd.e~ hkuppc 5r: igit:iti~n.
1-PS- iiven iiboni .klubben ha rian-nner och b g n a r e lysning o &amp; Hter upplysning bland kvinnorna ~ f 5 de,m vakila och intr:.ssc~t ?ile till oss.
3: avseendle .hinp % sknlle jag vilja beliövs, f ö .at4 saga, a t t d e t &amp; r högst saUan 14 $3, se d g r a f6r ivAr gemensamma %Ii: tull frigörelse fiir a v vAra l.edmde .man dl- äldre damokraher a.rbetark !lassens; kvinnor s r a m slariski band.
Klubben har &amp; \ ren tillsatt en agitztions- med sina frua^ besöka d r a $ester eller m.Ötcui: och doek kyck.er .man att, nar vi itilllhöra d.et kommitté oeh ha.r, denna M i t trycka upprop, soc.-dem.
part.iet, ä r e n dessa v A ~ a madliga som tli ' llsäats alla fö.reningar.
Eitt offenklii$ möte has .IifilIi t 9 mxl f iire- par$iirGnnex lmnde, om * möjligt, st % stödjande drag a v undertecklncid över 5mne.t: " Ar:w- vid vilar .sida.
Under sommarens lopp anordnsadle v i en t a ~ k h s s e n s kvinnor ach ' da8ss !rampm~ '.
Ef- utfard till Landskrona f.
ö ~ Att besöka darva.
ter f ölredraget f örekolm &amp; iskussion.
Nötet iaan.de klubb.
V b a .partiv&amp;mer motogo oss var talrisht b e s W och cn hel del nys med- med fana och musik vid sta ' ti ' onen och sedan lemmar ingingo i kluiblben.
13e niirnnda upp- tlgade vi kil1 Falkets Pmk, dit klubben ropen h a d i ~ k u k a t s &amp; tt ~ l k l i g t i .de olika jämte en annan förening anosdanat e n mor.
f.öre~ingarna.
Uddtertechnad blev anrnoaad a t t U l l a e t t gontur.
I parken hö.11~ t a l av pr.ofesso.rskan W i c k s d och redaktör P. Alb.
Hansson.
Eftei föredrag av en fikening u t a n f ö ~ stnden just a ' tt med e t t gemyitligt samkväm i deras nya med anledning a v detta uppr.0~.
Nötet var Fallllrats * hus ha a ~ s l u t a t dagen och ett ' hjiirt offentligt och ganska talrikt h s ö k t och gjor-
MORGONBRIS Här ef tex ~dii,sku~erades .f,rlhgan om Kanilpli- g a e e siithet .altt .io:rgmiil3ern hemarb~stei.skosna.
Under debatiteui uppnyates a t t ~arbetariekoiii- Ljus över landet!
Kamp mot smutslitteraturen.
, Ljus över landet, det ar det vi vilja!, - med ': &amp; nedra - m,gan !i.sa tikonler så.
f ork soni inö j] ig t denna paroll har den socialdemokra- o r h a salklen.
Och gj.oi.de s ' ig Iden meningen under tiska ungdomen i vkrt land, kraftigt under- giilladde, att det bör dlrie ad s ~ m n i a glan- stödd av alla vänner till sund andlig folk- imiissighet &amp; on1 B Sltoo1~h~oJ:in old1 beluostas av ~ainb.etar.e~bomimnn.en.
IIailef ter a~wllöbs möte t.
De 8oreanberad~e i G.öfeb.org vilja ~lzvianorn~a ~ e m m daetta r,efera &amp; &amp; ringa en häillsning ti1.J alla Mo~goonibris Il.iisare land &amp; runt.
R plaBsty~elsens v.aignar: ~ n a i K i a.
r n e s o n.
halsa, under de senaste Aren gatt till kamp mot den alltid underhaltiga och ofta direkt skadliga litteratur, som vi beteckna som smuts- och kolportagelitteratur.
Denna kamp har i ett avseende redan burit frlikt, i det den iippmarksamme iakttagaren kan kon- statera en bestamd tillbakagång i sadan kol- portagelitteratur, vare yttre kannemarken aro dubbla titlar, en mAngfald hllften - hos fler- talet upp &amp; haftenae antal till 70 i 80 - och 8om extra lockbete ofta viirdelcisa premier.
Men i denna ehlunda vaeentligt undantrangda kolportagelitteraturs etalle liar pb senaste ti- Den socialdemokratiska rösträtts- den kommit en annan, vida farligare.
Vi h y f t a don mángfald av dumma och vidriga motionen.
detektiv- och andra historier, som nu över- allt utkolporteras i avslutade 10- och 25-öres- I riksdagens andra kammare har rackts haften, shsom Nick Carter, Sherlock Hol- en motion, undertecknad av samtliga social- mes, Pat Conner, Nat Pinkerton, Slavinne- demokratiska riksdagsman, om arlig all- handelns bekämpare, Minx, Galanta kvin- män röstriltt till andra kammaren samt om nor, Buffalo Bill, Förbrytare och detekti- suspensivt veto för den första.
Slutklam- ver m. fl.
men a r av följande lydelse: Denna litteratur ar till största delen ren att rikedagen för sin del matte antaga som förbrytarelitleralur, sarskilt farlig emedan vilande till grundlagsenlig behandling föl jande ett jamföreleevis llgt pris gör den latt Atkom- förslag till andrad lydelse av nedanathende lig och dubbelt farlig emedan den shlunda paragrafer i den nya riksdagsordningen: kan anskaffas av mycket unga personer, ja.
t. o. in.
av skolbarn.
Det %r hög tid att ingripa mot denna litte- - Sveneka folket representeras av riksdagen, ratur.
Redan har den hunnit fP en omfat- fordelad i tvA kamrar, den första och den tande spridning och redan har dess förgif- andra, vilka var för sig pröva och avgöra till tande verkan burit allvareamma frukter.
SA- lunda £ramhöll en folkskollarare vid en de.
riksdagen hanskjuten fraga.
Vad kamrarna sammanstlmmande besluta, batt om saken i Landskrona lärareförening, det vare riksdagens beslut; så, ock vad andra att en undersökning visat att haIften au bar- kammaren beslutar i grundlagsfrhgor tre nen i kans klass last, Nick Carter~ och lik- ganger ' och ' i - .andra - Brenden tv&amp;.
.
ghnger i nande alster.
, En del barra erkänna&gt;&gt;, sade följd, efter det för varje upprepad gkni-ett taltiren; a att de .. röna, sMrk piverkan av dmna nyval till hela kammaren mellankommit; dock tasning.
De bli nervösa, kunna ' rik5 - lita, - sova att 1 .d.e .uti 65 .par.
omförmalda fragor .olika oroligt och ha griisliga drömmar om förbrytare beslut skola pli satt dar stadgas avgöras me- och detektiver., Hur syatematiekt detta för.
dels gemeneam omröstning samt att vad giftningearbete bedrives frarngar darav, att darom ävensom i denna paragraf föreskrives ds en ny Nick Carter-historia sliippes ut, sa e j mA andras annorledes än genom beslut skickas samtidigt &gt;en dramatiserad bildserie, över snmmrt sak till bi~grafteat~rarna.
av bAda kamrarna.
Det ar hög tid att damma för denna flod Riksdagsmannen kunna i utövning av sin befattning icke bindae av andra föreskrifter av usel litteratur.
Vad ar d4 att göra?
Förit och främst mana vi varje l a e ~ r e av an rikets grundlagar.
detta upprop, att icke sjalv göra sig delaktig i förgiftningsarbetet genom att köpa eller sprida mörjan.
Till ledamot i forsta kammaren kan endast det andra mana vi envar eann van valjas man eller kvinna, som ar röstberättigad till För sund andlig folkhalea, att så lhngt hans inom sin komm.un samt uppnatt 30 Are Alder.
enskilda inflytande stracker sig hindra Nick Ca ' rters-litteraturene spridning, sarskilt bland barnen.
Valrätt till andra kammaren tillkommer en- För det tredje mana vi arbetarna att föra var valfrejdad svenak medborgare, saviil man upp pk dagordningen i de foreningar, som kvinna, som £öre det kalenderkr, varun- frligan varav de äro medlemmar, och se till att s&amp;- der val &amp; ger rum, uppnatt 21 Ars alder; dock dana föreningsmedlemmar, oom bidraga till ej den som sthr under förmynderskap eller spridandet av denna smutslitteratur, erhalla fattigvfirdsstyrelses mblsmanerätt.
.
och allvarlig Atvarning,.
Till efterrattelse - - - - - villförtj %nt För det fjärde mana vi fijreningar och en- intraff ar.
skilda att överhopa cigarrhandlare och andra, Bom föra uselheten i marknaden, med upp- g 19. att upphöra darmed.
Till.
ledamot i andra kammaren kan endast maningar Pör det femte mana vi alla, eom n&amp;s av utses man eller kvinna, som uppnatt 26 Ars desea ord, att ständigt aktgiva ps de förlag, alder samt ager valrätt inom riket.
Bom utgiva smörjan.
Shdana förlag Bro: 01.
Tillika fa vi hemstalla., att utskottet, i han- Ransens bokjörlag, Stockholm; Skånska förlaget, delee av bifall till den gjorda framstallningen, Malmö; Skandias bokfo rlag, Stoclcholtn; Arader- ville vidtaga den jämkning i formuleringen sen &amp; West$ Eöpenkamn; 1Wk Carters förlag, av andra paragrafer i griiudlagarna, som bliva Malmö; och Bolcförlaget Fenix, Stockholm.
Slutligen mana vi till arbete för utbre- en följd av ovanstaende förslag.
Hari inne- fattas ocksa att i par.
31 regeringsformen dande av kännedom om den verkligt goda ' utbyta ordet, man * mot iman och kvinnoro.
och prisbilliga litteratur, som bl.
a. i en.Hro- nasböcker utgar frAn de flesta aldre förlag.
Arbetare I Bildningsintresserade!
Vi rakna med eder medverkan i den betydelsefulla kamp mot smuts- och kolportagelitteratur, PRENUMERERA på arbetar- som den socialdemokratiska ungdomen rest. '
l .. ' - - I- kkinnornas tidning, Morgonbris.
Ljus over landet, det är det vi vilja Denna maning frAn den socialdemokratiska nngdomsrörelsen kunna vi kvinnor ofantligt bidraga till, att den g8r l h g t vidare och nAr sitt resultat: " bort med smutslitceraturen Alla mödrar, som kanna sitt ansvar som upp- foetrarinnor, böra och kunna taga verksam del i denna strid, isynnerhet aom d e sa inner- ligt kunna följa sina barns utveckling och juet darför måste reagera mot allt det som hotar att förstora siival barnens sjalsliv som derae fysiska halsa.
".
På sjön.
3fån.noe Ji vae t s~kuille vara lika l j 11s t e£ t a- iiennu tjugofein k9 ' S5 fragade vi.
Ja, f.in- gc vi !barsa Jera det.
~sa.in.man, 1kund.e vi nog s ö r a d e t ljust, vanligt och rikt.
Nog ll; ~inde Protokollsböcker ............
Kr.
1: Stadgar ......., ... pr 100 st.
Kr.
Y: - v i d e t albtid.
.Man.
.Ban ju allt d-et minan vill.
Matriklar 9 2: 50 ....................... Medlemskort W z, » 2 2: --- S %, svarade !vi.
O c s % ~ 1.ovade vi oss aitt göra mlista tjiigo- Kassaböcker ..................... w P: 50 femårspe~iod itdl en .tid av ar.bet.e ac11 pliidje ocih Jevande, liv.
L i r e t - d e t $T ja annn det endsa f.aittba7r-a li \ ~sandamålet.
Det aratta Arbetskvinnorna och socialismen.
Av Fredrik Strönt.
Pris 10 öre. '
och sköna levandet d~a,rav, .den enda livsvjs- Kvinnor, skaffen Eder bildningens och sammanslutningens domcan.
mak t.
Av Fredrik Ström (Gratisbrosch yr).
Aflen snabbt g&amp;r f iirden i &amp; ng.
Diirute I.ig- ger medan ön.
Nu (ar den bam1ig.t m6rk oe,h Morgonbris.
Pris 10 öre.
dysber.
Den p %mins.er om Böchlins " Dödeno ö,, 20 proc.
lämnas &amp; 10-öres broschyrer och &amp; a&amp;lorgonbris~.
För klubbarna att rekvirera: - ...
Broschyrer: Det ikmmtaa.r l ä t t under oss.
A, far!
Isen, Nya broschyrer äro under arbete.
isen .d.elm sig.
Runt om oss vaitta, svart, hi$ \ - .atiten.
A, I.keit, det s k ö - Rekvirera!
s l u t p &amp; den upplaga, finnes na Livet!
Iscn ger \ Tar~helst jag söker Sälj " Morgonbris ".
Juasta n i g upp.
J a g; känner .hur barmen drivôr blodet !till ikind~erna.
At t ~d.runlli,n.a!
Verkställande utskottet.
Vilkcm ineslizt ful idöd ...!
En springa öpp- Adr.
: Fru E l h EindZey9 Tzc9~~elgatara l B I, Stockholm.
m r isig m.ell.an rtvå isflaik.
Jag glider - ned, .ned.
EmfBtlerna a r o duat.
Vabtnet suger sig siekt avseende gA tillbaka i den m l n den &amp; n i tklaiaerna, i n # till kroppen, d e t strömmar kvinnliga organismen utvecklar sig i uppht .b vid i h a h n, nu slog len 11i.all lklunk in i mun- gAende linje.
Kroppsmatningar som man i nen.
A, d e t älsk~ade .livet!
Frankrike företagit pk tusentals ringa flick01 D % ' hör jag som i en d r ~ m &amp; t h k t, bör- och pil deras mödrar ha liimnat otvetydig!
iivivlalt 0e.h esgacnde rop.
Det Lir k r.
An bevie för, att den unga generationen &amp; r den en, ahng stigel tmtsat, &amp; n en g h g lint.ron.
aldre avgjort överlageen i kroppeetorlek,, mLke leva.
.Wd, jag hahar d.ig!
J a g ~ i l l jag bröatomt&amp; &amp; armarnas och benens 18ngd och dar följa med och förstå J a g &amp; amlm med handaen .och f k dag i en me- muekelutveckling.
SA kommer det att g4 d.e.
J a g lyfter mig uppåt.
F a r ropar ' ~ipp- darhan, att mannen, som förut rlckte mins1 kvinnornas frigörelsestravanden, niimtrande, Idnar han kämpar Ibl~anil isstycke- ett halvt huvud över hustrun, som vid hans nia I a n p e bort.
Dot ger kraft.
J a g halar srm gick vid hans eida, enwt befinner eig p4 bör &amp; g nefite-r med-en ha.m itill Ikasten, da^ I-i samma skulderhöjd som hon.
Om en man.
.&amp;k.t.e mer.
Faa L i r d a r före an&amp;.
Har haller niekoilder har bon vast honer:: iver huvuaet, isen .och 1.iv.e.t rinner ~posii:i.om allit mcr or % mer.
33 % ropxr jag pzi ~hjalg, .men sjön %r tom .och öde.
F a r d d ~ mig r, atit stiga och i stal1:e.t.
!casta mig vpp.
Rhdct %r rist, Jag finnas.
lyder, en &amp; stla k ~ a f t t ~ ~ ~ t, t r ä n g - n i n och g li- Redovisning för Morgonbris vet h a r sesrat.
F a r dikaledes.
n a n bnde vätnh.4 vid iskanten, medan jag; liastade mig: upp.
Isen i h n d e .aiun.axs ha bmstist.
Den har .inl#mnats fran foljande organiuationer: malle pcäktige f ar.
4rlöv Soc.-Dem.
Kvinnokliibb .........) ' Far, vi lener!
krbrå,, Ungdomskluhh ...... ~ n k a r r t m s Soc.-Dem.
Kvinnokliibb.
.. " Det var s % lG~ids vilja. "
4rboga,,,, &gt; ' Det .mar viljiacn: till Iiivet ' sager jag .tyst Bjuvs ss ... Borlange,,,, fi+r mig själv.
Bergviks,,,.
vngd&amp;rsklub; den blanka som nu Gör broschyren och inne.
I varje arbetarhem, man vill Morgonbris Därför Prenumerera på II j, .t l * ------ Zharlottenbergs Soc.-Dem Kviniiol.1.
Deie Soc - Dem.
Kvinnoklubb ............ rs ............ L e v .a.
Vilike-t ' harlist ord!
At t endast ~ e ~ e r f o Arbctarekommun Eskilstuna Kappstimmerskor ............ iliiänsa .en: enida s t a ~ k Jiansla, k5nslan a v artt Furuliinds Soc.-Dem.
Kvinnokluhh Soc.-Dem.
Ungdoir.sklubb levta.
Att, lr.alnnahurbl.odat, friskt .och va.rni.t, Falkenberg Huvudsta,,,, Kvinnoklubb brusax genom Ldrmna.
- 4tk ikknma Ilii1.r tan- Hallsbergs Arbetarekommun ............ Harnas Koop.
Kvinnogille ............... .li.axna stormta genom Iij ' rimm.
Att, kanna Hälsingborgs Soc.
Dem Kvinnoklabb Hjelmedal Soc.-Dem.
t ' ngdoniskliibb taoksamrhet mod allt vad liret @ ?r, det m % Korsnis,,,, Kvinnol~lubb ... vara go; M .eller ont, lycka eUer lidande.
Atat Kiruna,, .l 3, Liljeholmen Skoarb.-K.
.................. gladjas ör,e.r enbar+ .&amp;et~t.a: at6 lvma till - Lunds Soc.-Dem.
Kvinnoklubt ......... Limhamns Soc.-Dem.
Kvinnoklubb ... d. &amp;.
a ~ att Le \: &amp; och atut.
l e ~ a ~ Z t t.
3Ien e &amp; Malmö ....
,,,, l # ...,,,, 11 lever anan aenedast, sedan man raait ' nara atst BIotala Norrah-mnniars Arbetarekommun ...... fGrlora] iv&amp;.
Farorna iiro nyt-tjgn: de IZrn Nyköpicg Soc.-Dem.
Kvinnoklubb ... Persbergs,,,,,, oss l e v a.
Sthlms X1nrgarinarb.-ff. .................. - a.
- Siivsjö Arbrtarekomniiin .................. Surahmmars Soc.-Dem.
Kvinnoklubb Skardids,,,, II Slottsbrons,,,, Il Trollhiittans,,,, ss Uppsala Sömmerskeff.
.....................,, fru S.
Karlsson Västerviks Soc.-Dem.
Kvinnoldubb ...,,,, lp Väster &amp; Vimmerby Arhetarekommun ............ Om nilgra Ar eller rattare om några Ar.
Sthlms Typografiska Kv nnokhbb ... Skromberga oc.-Dem.
Kvinnokiiibi~ hundraden kaneke skola kvinnorna vara storre Sparreholm: Elna Svensson Morgon bris!
... ... ... ' ... .................. Kvinnorna Oka i kroppsstorlek.
.
.
m och starkare fin mannen.
Denna utsikt oppna franska veteiiskapsm~e forskningar, vilka p4 griind av samvetsgranna och omfhgurika undersökningar konstaterat, att mannen i f y - Kvitterae.
Morgonbris expedition.
Partikamrater!
Vid bestallning ar Fanor eller standar kom ih8g gamla medklimparna i arbetare- rörelsen Helena 6 Aug.
Lagerström.
Adr.
endast Orebro.
Köp Koop.
Syfabriken LINNEAS tillverkni2gar.
Efterfraga dem i de Koop.
anarerna över hela landet!
St. Vattugatan 5, 11 - .- STOCKHOLM, Gynna ooperntiva fabrikatlo
