# ID: svediakorp-per2328
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,214
# sentences: 1,345
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnoliongrcssens ~crkstallande Utskott.
N:r 12 December 1.
/ Pvcnumuralianspris: i: 20 pr helt &amp; r, 60 öre p r halvt och 30 öre pr fjlrdedels i.
Lösnummer 10 öre.
I!
I För redaktionen: R U T H G U S T A F S O N Hagagatan 18, IV, ö. g.
STOCKHOLM.
.
Annonser &amp; sista sidorna pris 15 öre pr mm.
För expeditionen: Elirt Lirrdlv, Tunnelgatan 1 B, I Stockholm.
I I vlisentliga delar bliva framtidens moral och religion.
Socialismen, vilken - Ellen Xey i sin individaalism sagt ntdnga valrna ord om, kar2 i wzgcliet ?iiha henne som en bnnér- 7; vinnanS med det varma, klappan- rZe It.jGirtat, Imirziltas med det sansa wzodet att bryta nya vägar * för nya, ärligare ock förnuftigare tankar - fyller nu i dagrsrnu -- den 1l:december - 60 &amp; r. F &amp; Aa varit s &amp; snaidade och e; antolkac ?e som Ellen Key.
Det är ju alltid typis7tt for sazdbor gedigt stridssätt att Idta f&amp;= vräng~aingeiz ' och hdntt ers @ tu a9yiwtenten.
Detta hnr 1311cn Key fatt er$ura.
X e i r t i Hilrlbet med alla str.idande persolzl ig heter s &amp; har Elten Key d andra sidan skapat sig 9iz&amp;aga han yima v&amp;- ner och.
beundrare.
Stocklroltn 1808, A.-B.
Arbetames Tryckeri m w i d - t, att hon visat den naturliga v@gen för arbetet pd kvin9za92s frigörelse.
Overklass7~ui ?tfians enzancipatios ha ?.
i henne haft en ~Oarmhartig gisslare; jron har i sina arheten ock i sina trrl.stan- digt fört tanlten pd att d e c riitta frlgörelsaz ar, alt vi alla f &amp; vara livinnor, fylla v &amp; gq~pgift, kiënna vårt alzsvar, men med.
9 * litt till samh6lbts aktning ocJz.
wspekt för kuiranan, sizode~n, zwpfostr~rinna~z.
EZZm2 Key 7anr i Tys7dand fan.
nit sitt .agndra fosterla~zd~.
Dar Imr 7acrtrznes böcker gutt i m3n.g~ ocft betgdande upplagor.
- Jfela igen hon har dock liilzgtat, 7~2n till s iiatets och avztndens la ?td~, och hon har .forvisso alltid 7aiil- sats välkonzme9z av et2 tyofas8 och hkngiven vaptb-ets,: &amp; k Ic+uncle sicilja p &amp; ord oclh ord;.
p &amp; a7cla oc7a o a k t ~ pEirlor.
Det 72nr framför allt carit e12 fitosofi~, conz ourit det donzinera f zde i El len Kqs fiir- faitars f i a j ~ Ur &amp; t (n alltid Zz ' lcn a fituelln, 7ioriz2) licerade och sr2 oiïnd ligt 9-ika iimzc kar de9z ftyjthtde förfaftariwtnn i en poctish ock forfizcllt glc %zsl~,rde stil giuit oss lizdnga synpzbiekter av bestu ' da+a.
de varc7c.
Den kiirkekens etik, som Ellen hreey &amp; yrkar, Ikar kom mit alla Ikycklande reubtion&amp;er att himla sig över slös nzoraln, Efter en frrvla av EBBA PAUL1.
i degeneration P och ~j ' 6rZecZnnde av vdr tids zcnncloilz~.
Men de, som kastai mest med sten Iförare.
Della sd mgc7; eI iiter, som blott l det en r Isiirlel ' iens ~örclsen ock fi.Umt frda Itviw ~zorna, arbetar7; vinnorna.
Ett fack Jör mod och zctk&amp;l.
lig76et.
för bevarad tro.
och Ed- gcnn (7e entusiusnt ' ända.
i n.
i dl- dems 7böst.
.
.
.
.
En hiilsning at den. '
bant&gt; ' l- takle anden, ty det ar.
noj ' - tit:+ som Ellen ' Key sjalv for&gt;) nbQrade g&amp;g:
l utan Skolbecpisiiingeni i Paris.
(För Morgonbrie.)
' 1 I skulle man ii: " igon .$mg tag?
', i n i ~ t a eä iir det ju till &amp; t-nen det grir,, till nutio- ' ncns framtid, aven om nigon som mGj- ligtvis sknlle kunnat.
' .reda sig utan.
.
.
.
.
.
: skul1.e fil det.
.
.
Men ett dylikt system miste bli myc- kliider.
Skolmiisseii Rr öppen Aret o n IClockan halv tolv serveras ~iiiclclagsin~ kct kostsam t.
Jag tror att jämförelse-.
let; klockan fyra, clA skolan sluta] vis det pris av 18 ccntimer per portion chokolad och bröd.
Den dag,.
jag be som t. ex. miltidertia gå till, $r lagt.
sökte en skola i mitt kvarter, vankade Man unclviker alls önödiga utgifter och.
det kokt oskött och vita bönor, son köper kliidesvaror » e n gros.
hos fabri- eigo nog a &amp; aptitliga ' ut.
Altilticlen nv kanterna.
Mathill ningen ar utarrende- emakas och Övervakas i v en lirare elle rad.
~nkornsternn iitgijras först och.
Iiirariniia och i~ispcl&lt;toraa ofta av skol Eriirnst av ett större anslag a v kommu- lahare och skolkas&amp;s oin biid.
Mai nen.
Vidare av slrol kns&amp;nedle ' m marnas lagger ' an p5 att ge barnen sb niirandi Krsavgifter mm t slntligen av inkomsterna mat som möjligt.
Potatisen iir t. ex av Paris ' rnarknadsf&amp;ter: Tack vare niistan bannlyst och ersaktes av maka ein halvofficiella stiihing och den nytta roni, lins, bönor och dylikt.
I srnk de göra ha skolkaxiaorria ' f i t t lov att barnsskolan fA barnen köttet finhacka: ano; dna sidans p &amp; gamla marknadsda-) ch grönsakerna i piirk omv5slai.ide mec a r.
De organieera inarknatlerna, beko- mjölkriitter.
Enligt franskt bruk med- sta belysning och dc gatureparationer, att g8ra oss skyldiga till bluf ' l ' oc Imm bug.
Det s r mot dessa bdda fordringar dc franska skolknssnn sökcr wara genor E£ ter diskussionen om skol bnriie bespisning, som p i hösten förekom syenska tidningar och de minst sa underligs synpunkter som fran samhiil bevarande h511 framfördes om $tt eft storstrejken givmildheten. '
mot de fat gas barn torde bliva mindre; - kan d kanske ho sitt intrcsse att se -, huru Iii turliindernas borgerskap .. stalter ' sig, t denna friga,.
för.
att med ' qxeinpel ' d i iir8n stOdja de fordringar s o n i vi ' i fö nuftets och rättfardighetens ' mBs stalla: att eamhiillet sera till att var oc en av dess blivande medborgare far ti.
riicklig bSde kroppslig och ándlig viii och att det, samhiillet, nar förildrarr ej kunna fylla dessa fordringar, friid emellan Rven vad den kroppsliga varde - betriiffar.
iillkor niildionera n t m a r ~ n u d ~ ~ l n t s e n Skolbnrnsbespis~iirigen ur i 1.raiikrjb ie # genom att förbjuda att det clricl- ies ren till karuseller, cirkiisar ba.
och krainstrolnd.
en mycket gammal inriittning.
Redo in lels genom att gratis ti1lhnacl:r~i~~lla Varje kvarter har in speciella feet, som innan skolgangen blivit obligatorisl k, icn en av de i Frankrike brukliga, » t fjorton dagar sprider gliidje bland dem uppmanade en skollag koinmunalstan 1- ianes,, avkok p &amp; lindblommor, vis: rom e j ha rUcl att bekosta sig ' dyrbarare; ryn e. d. söker man emellertid van; morna att uppmuntra bildandet av s!]
r. g ') amen av häriucd.
Som skolan liggi löjen och skaffar pengar ', t.ill.
.
kliider At " skolkassor, som skulle genom beapisnini d.
ett jämförplsevjs burget arbetarkvarte iunclraden av fattigmansbarn; kläder premier och andra sätt uppmuntra fö, r- om ej äro allmosor.
Likagott db om aldrarna till att s h d a sina barn ti.
Il d leJtogo blott ungefiir en tiondel av eic: n o c h annan aristokraiisk husägare.
.
skolorna.
Och db skolgingen Ar 185 2 v ' erna i miiltiden.
I de fattiga kvartc ynkar p9 niisan &amp; t att; abansi .trottoar blev obligatorisk, blev inrättandet a v r ' en bespisas ungefar en tredjedel R rusk; '.
ipptages av dylikt skolkassan det aveneil.
I varje frans k lanen.
Det sympatiska i hela &amp; $ni organi- knmmun fiones silnnda nu1nera en sko: I- Av dem som deltaga i sltolmhltiderii.
.
a ro i genomsnitt en tredjedel betalandc ering av det franska s.kolkasseväsendet kaesa.
Den franska lagstiftningen lämnar s å h: liddagemAlet kostar 20 centimer - 1; r, att det aldrig ar frisa om ~viilgö- ' mhets, oni alhmsa; .Det franska of- aftonvarden^ 10 ' centimer.
mycket com möjligt At frivilligheten i. ö re mtliga och halvoffentliga !nderstödet Men nar den Alagger nilgot, ser del n För att fh gratis deltaga i skolmAltj iiiller eig, i motsats.til1 t. ex. den kyrk- alltid efter att möjlighet verkligen före!
d erna ha föräldrarna att p6 ett pappe ga viilgorenheten och rn5ngn länders finnes för att Aliggandet skall kunni n a; nge sina inkomster, sin hyra och an ittigvkd p &amp; den socials; n y t t k s och utföras ..
Det %r ju gott och viil att et t t2 det oförsörjda barn, varefter skolkas.
ståndpunkt.
.
samhälle Aliigger sina medlemmar at t s: ma ombud skall företaga sen snabl en sociala rattfardighetena ' Paris i november 1909. sanda sina barn till skolan.
Men fö: r o (: h clislrret undersökning)).
Denna be att barnet verkligen skall draga n; igor 1 st .Pr helt enkelt i ett besök i elereni nytta av den undervisning det fir, fö: r h (em för att konstatera att dettas inred att samhiillet verkligen i frzmtiden skal I ni ing ej alltför mycket kontrasterar mo.
- draga nigon fördel av den gratisunder.
- dc s givna uppgifterna.
Ingen inkvisition visning det ger, t i r barnet ej vara llnrc: Man följer si?
IAngt medlen racka der Argangen 1909 av BB&lt;s~gornbvis I - f i l sig svultet eller fruset; det mhste var: vanliga regeln för franskt ofentligl r m nnes att rekvirera å Morgonbris ' exp.
i gott stbnd för att verkligen Irunna $a-stöd, sQsom fattigvarden beniimnes.
, ti?
II I. kr.
Endast ett begränsat antal tillgodogöra sig de kun.ksper man sökei itt hiillre.
IAta två ovärdiga f &amp; slirilra L fil mes, varför d e.
som onska ha tid- ge det.
Mat och kläder ' sSledes i t dem ned, iin avvisa en värdig.
I friiga om ni ngen till inbindning eller i arkiv böra som icke ha det och möjlighet att bil.
~ekliidnadsu tdelningen samma handlings, s4 iarast insända rekvisition.
ligt köpa varm narande mat för de-barn, uegler.
Alla dc barn, som redan ha I -.
.
.
Bom utan att ' ara egentligen nudlidande,; ratismAltider anses ~llsom behijvande.
.
.
.
.
:.
.
av de Unga avstdnden p i landsbygden ' ör de övrigs rattar man sig för att,.
. '
.
eller av föräldrarnas frinvaro i arbete indvika onödig, tidsöclande kontroll.
.
tvingas att i skolan nöja sig med en ifter skolförest; \ ndariiinans uppskattning, bit torrskaffning under middagsrasten, illseende, att gAvorn:t en~ellertid inte 13lott p &amp; de villkoren kunna vi Ila.
ratt kola f: \ ndgon knrsl&lt;tiir a r iil~pn.iuntraii att med stolthet tala om vAr obligatori- t de, J biistas eleverna.
Det Hr över:tllt rika .och kostnadöfria- skolundervisning le iriest b~hövande man söker.
Och ' ' ',, ' ' ' -- ' a ',, l Gynna N
. '
Tvdi kvinnor.
Förbrytarproblemet och siamhiikt.
(För Morgonbris.)
(För Morgonbrie.) '
Som glimt ov dutikel glöd blarrd svar- ta bdndcr,, n18 Instarls cld i di~ra ögon brirzner.
I fjarvajz rzaat ietrs backwtdg f örsvirz- 1LBY och fiderrs &amp; er.
dyg~zets blad nu van- de~.
.
:.
l.
.
~Witr ' e ?nöglich?
Könnt ' ich nicht moln, wie Sisoni en oförsonlig motsthilare till ich wollte?
den gainla s.
B. klassklra.
straffrattasko- ---- lan iippstocl den krirniii~lantr~~ologieka Blieb in der Briist mir niclit der Wille frei, lind eale ich nicht den guten W e g m r Seite, slrolaii, och dess av professor Lom broso 3er mir die lxiickkehr offen stets bewahrte?
Eramburna och förfäktade liira antoga Wohin denn ~ e h ich ' plötxlicli mich @ ii hrt ?i shsom vetenakapens sista resultat vid Sa, diivria rosor dö i dina h.d~zdcr!
Fråri btfgarkankizs rand ë n droppe i.r det val möjligt?
Kan jag icke längre ntförn dot min egen vilja bjöd mig?
rzizner ---- av vilt, som &amp; ut om naflEns orgier Är viljan i mitt bröst db icke fri?
mimer, Dcli dig jsg icke vid min sids vagen, db rusig vällust smekte &amp; ~, a länder.
som alltid öppen stod för BtertZlget?
.
dilra bmmar rysa, Av dolt begiir fast rrafhij f y f t och blodets blommor.
Vartbiin bar jag dL plötsligt blivit förd?
I (Ur Scltillws TVallenstein.)
den första kriminalantoprologiska kon- gresq som hölls i Itom h e t 1885.
Den gamla skolan syaselsatte sig endast ' med brotten och utmätandet, av .straffen, den den nya skolan iiterigen började med iver studera förbrytarens ' person;, hans.
.
släkt- kropps- bch själokonstitatioi, ' h &amp; Eöïhillaiideii, hans levnaclsvanor o. s. v. ' I Under detta vittomfattande,.
svira Intills för icke länge sedan existerade för det borgerliga rattssarui hiillet intet studium h u den hrirqinalantro~olo- till rimfrostblom i marmorkylig hy.
förbrytarproblem; det fanns endast för- giskn, skolans grundlaggare,.
Loin broso, brytare och förbrytelser, vilka senare kommit till den ufipffattt&amp;ngen, att skulle sonas genom förbry tarens straff.
förbrytaren iiï en siirskild.,.
.iiiin5sko- Sd skall min frukfan se dig i&amp;cn Straffet var alltid en eamhiillets hämnd, typ, en atavistisk företeelse, som jedan gåiiger g2 kall och skon ur dagerts bot ocl, som noga avpassades efter brottets stor- i moderlivet pedestinefn ' ts till h o t 2.
lek och tillämpades striingt efter lagens Han tror sig ha upptiickt., .att det råder drger, bokstav.
Förbrytaren hade inför.
denna ett slags wsaltus in natura., att naturen ny.
som en C / eop&gt;afra besta~digf ' ratts&amp;$x %dning upphört .att existera som verkligen gör eprtng, stund &amp; framåt, mänsklig individ; han var endast en men lika ofta tillbaka, och vid dylika brottsling, ett föremål för samhällets sprAng tillbaka framko&amp;n,er ' förbrytar-.
.
.
.
lagliga hämnd, ett ting, som bortekym- mannicsknn.
S5 varmt och vackert genom fötzsfrei des a.v ' den lagstridiga handling, som Teorien om den födde för:biyt&amp;ri är e strömmar ha.n begått.
Ehuru vAra ännu gällande viil för länge sedan av andra kriminali- aM e f fermiiidagssolens gula glitter.
strafflagar fortfarande vila p i samma stiska skolor vederlagd; men den har Vid jtmg f ruburetzs söm och sybord förnuf ta- och rättsvidriga grund, s &amp; har dock sin stora betydelse därig&amp;nom, att sitter.
dock uppfattningen i atort sett blivit den fört förbrytarproblemet: ' in p i.
den eft rosigt JicReba~~z, som ler och söm- en annan.
Den allmänna meningen I ' vetenskapliga forskningens plan.
Redan.
inar.
börjar allt mera att i förbrytaren se vid den andra krirninalantr~~blogiskn.
mjinniskan, och vetenskapen har redan kongreeaen, som .hölls i Paria året 1899, Hon g l o m ~ e r glad, vid skygga buöl- länge ~Jisslat med förbrytaren och sökt blev Lombrosos liirn underkastad en drK-.
lo~sdrö~nnaar, Löen förbrytarproblemet genom att un- pande kritik, och som en utpraglad mot- all ' livets,.
smiirta, tarandc och ' bitter.
dersöka och noga granska orsakerna till stSndare till k r a n orn den .födde för-. '
V i d sol och sus och s&amp;zg och / &amp; gel- brotten och brottsligheten inom olika brytaren framtriidde nu d e n.
kriminal; Rvifhr Eolk och klasser.
Ja, till och med inom sociologislia skolan under ledning avvon fdh lösa tömmar.
domarekhren har en mera niiinsklig och Lisst, Prins; van Hainel .m.
fl!
iramstb- korr ger sin ZGizgfa~ts förnuftig uppfattning rörande brott.
och ende eetensknpsiniin.
Sniniqa Ar bil- Rcrzf sonr heipzs vigda altau&amp;gor, brottslingar börjat @ ra sig giillande, och dades internationalln k ' riit~ihali~tiska för- av herrdig iangfm fil1 och blyga fr &amp; den sveiiskn doniarekhren har hsrvidlag, eningen, vilken genast;.
v; i.nii mAtiga an- gor icke l ~ m n a t s alldeles oberörd, e: " lom Iiiingare inom alla Il=iiropns Iiuder.
,.
tv6 blda ögons sturrrma gladje braan.
framg8r av vissa markliga uttalanden Medan den krirninalantropolo ' ~iskti sko- från det hiiljet.
lan huvudsakligast sysselsatt sig nied Hon ler och syr - melr plötsligt staw.
Att finna ratta lösningen pb förbly.
förbrytarens person och ' pit grund av tarproblemet har emellertid visat sig därvid gjorda inlrttagelser frainkoinniit nar harzderz, därz &amp; h a r r a r ' steg pä fräu ' gn " ~~dssan- vara svdrt nog, och dan hetsiga etrid, med sin l5 ra om: förbryf:1rm5ilniskiti, som de olika vetenskapliga skolorna grep den krimiiin1~ociologi~l&lt;n de12.
' skolan nn och högt dess eko jublar - det är han!
utlrampat .mot varandra, bar vittne om att studera den sociala ini,lJö, ur vilken förbrytare frc2mgRtt.
Utan: ' at&amp;.
föriielc~ Bry tus.
att det miinskliga livets gbtor 5ro tydda.
Det gHr icke likt?
lktt att ana- de av dcn l; riminala~itro~ologiSka skolnn lysers en miinniskosjiil soni .att tolka en i~pptackt:i, iiidivicl~~ella, biologiska f; iklo- lagparagraf eller tyda en dunkel stadga.
rerna vidgade kriininalsociologish sliolnn.
.
.
.
...
.
frrs. '
', b. '
; ia~ !&amp;~t cllcr sedan .dör av brist p i.
18inplig niiri ng.
Ile gallande lagarna iiro mestadels skyddslagai för de här- skande kl&amp;sernas intre&amp;en, dels rena klasslagar (Akarpslagen) mot ilen kuvade klassen.
De, som bryta ' mot 2.essa be- ' stilende lagar, bli ju .brottslingars, och sJm sildana bli.
de för&amp;&amp;l för krimi- nalan tropologers och sociologers veten- skapliga undersökningar.
.
.
.
Man miirker lött, - a t t man har har kommit u t pA ett gungfly, dar det ar hra, att man skall fastna, om man icke iijker saker grund i tid.
Vissa brott iiro ju R A, ' anliga, ' att ifall nan gent emot dem skulle tillämpa agens bokstav, SA skulle .över halva be- ' ulkningen hamna i fängelserna.
Sbda- ia brott äro horsbrott och ärekränkning.
synnerligast detta senare brott ' hijr till ord-] ingen för dagen, och clet bleve synd o m ~~~~~~~~~UBB nbnga utmärkta hedediga .kvinnor, i all de skulle s t a n d a till ansvar för allt, v a d de sagt och sign &amp; varandra i bak- och; förltluras sdsom brott, beror hel o m varandras rygg.
och ' h8llet p i tiden och de snrnbiillelig: t Tvivlet formar d g så srniiningom till förhtillandenn.
SAlunda veta vi, at t n frhga: 11s CIA de ', kriminalistiska.
, e barns mord A fiiriilclrar och förgldrara i I PI Iiolornn, nar allt kommer om kring,.
.
.
.
.
barn, handlingar, Forn nu strai ' tkts mec i o riitt?
döden, en gAng varit allmän sed hot 3 E t t svar har i dagarna Iiinmata av alla barbariska f01 kstammar.
Fosterför VI Br partivän d:r S. Ettiiiier i hans bok drivning har varit ett av lag skyddat t w.
Förbrytarproblemet i antropologisk och syst eau, och utsiittandet eller dödandt ?t S (~ciologisk be1ysning~; ett kritiskt, histo- av pii ida barn har en g&amp;ng i tiden å * t- ri skt bidrag till khminalso~iolo~ien.
njutit skydd och stöd av lagen.
Vålc 1 - n3: an f i r dar vetaj med förbrytare taktsbrott har under vissa förhiillande n m lenas icke var och en,: iom.
: rakat i varit tillAtet, och ännu så aent som i k (~nflikt med gällande lag, utan &amp; dana det nittonde hrhandradet försvarade de: n siskt och psykiskt degebererade indi- Eramstlende kriminalisten Feuerbacl h fy der, som, pA grund av sitt allmänna vi rhldtiiktstirott mot kvinna, vars rykte va r Jstbnd,.
utgöra en fara för sin omgiv-.
til mindre gott.
lih sköka kan aldrig bl 1 vAldtagen ', menade Feuerbach, ernedal n n i ng.
Kritiken är i bokens förata del nan endast utsiitter henne för samm; Z ril &amp; d huvudsakligast mot den kriminal-.
bil ologiska skolan,.
och sinn piiståenden inndling, som hon själv givit sig At £0: Feodal herrarnas behandling av de livegn: 1 rmulerar författaren p &amp; följaide eätt i f ö; Ijande fem.
punkter.
mder den B romantiskar, medeltiden föl.
1 1) Det finnes ingen särskild förbrytare- ngalunda under datidens straff lag.
RAn p.
i antropologisk mening, inga ~peci- ty1 nord och mordbrand var under vissa L öfh&amp;llan&amp;en feodalherrarnas sratt B, och el1 a anatomiska, biologiska ' eller ' psyko- vagade väl anklaga dem för att de 108: iska förbrytarekënnetecken.
Forbry- tar # en 5r ockeå.
ingen atavistisk förete- dövade sin ratt?
els e.
Se vi Aterigen pA nutiden, såfinna vi, 2) Det finnes iin vidare ingen född.
tt tusentals man, kvinnor och barn för brytare i den mening, att ndgon brin- ogligen och stundligen äro utsatta tör gal med sig hit till viirlden antimorali- ivsfara, utan att nHgon lag skyddar dem,, ak: t eller kriminella drifter, som nöd- itan att det betraktas soni brott, att va1 ndigt mbste omsättas i brottsliga hand-: eras.
arbete exploateras av profithung- lin gar.
.
.
iga kapitalister.
Att hela den narande 3) De iildivicler, som .av, Lo~ijbrosos lassen systematiskt blir bestulen av ske) la anses s h o m atavister ' och ' födda on tiirande, riiknis icke s h o m idgot för brytare, äro ingenting.
annat %n liroppa- rott, och icke heller bekymrar lagen ligl t och diirjiinite ofta psykiskt degene- ig om, att clet redan i moderlivet lag- reri de.
.
- gt skyddade barnet under första lev- 4 L) Denna degmeratio11 %r ' Aterigen icke, ' ' ' ' '.
KARLSKOGA foi ' ekningsfUtet, utsträckte detta .till a omfatta 8ven den sociala miljön.
13Ada skolorna, fastiin frdn början mo stnndare, ha under Arens lopp allt me1 narniat sig varandra, och nutidens mer beniiirkta kriminalister bekänna sig ti bada skolorna, utan dock att svära al: solut trohet At deras .liiroa.
Enligt bddn skolornas uppfattning i det nuvarande etraffsystemet icke endas onyttigt, utan det ar rent av skadlig!
ty vad är det va1 för mening-i att Ad (ma en farlig brottsling en viss portiol satraffw för ' att sedan, när strafftiden a slut, släppa u t honom ' igen utan tillsy] eller bevakning.
' i ' id första pilseendet frtr man det in tryck, att dessn b&amp;la kriminalistisk: skolor pb skilda vägar, som slutligen för dem samman, funnit nyckeln till lös.
ningen av ' förbrytarproblemet.
De tyc.
kas ha frigjort sig frAn den klassieks skolans ovetenskapliga uppfattning om brott och brottslingar, men hos den kri, tiska nianniskan uppst &amp; det likväl vid närmare granskning vissa tvivel.
Ty vad mena ya1 dessn apositiva~ ekolor med en sforbrytare.3 ' En förbrytare är en människa, som begdtt brott mot gällande lag, denna enkla analys kan ingen förneka, men diirmed är man ju i pjalva verket mitt inne i den klassiska skolans gamla skräpkammare igen, om v8r partiviin, d:r Sursky, s8 träffande en gbng liar uttryckt sig p l tal om de positiva kri- minalistiska &amp; oloriias forskning.
Vi ha d % Sterigen förbrytaren och brotten fram- (J för oss.
Vad som däremot betraktas ', ' ' et ', ",, t
p, - - nigon, kriminell predestination * och icke heller kriminell predisposition 9, ty kriminell kan en degenererad först bli under vissa sociala förbhllancien; h m blir det endast lättare an en icke degenererad individ under liknande om- ständigheter.
5) De bhda formerna för degenera- tion iiro direkta eller indirekta följder av ekonomiska och sociala livsbetingel- ser, vilka verkat hiimmande ' p % krop- pens och andens utbildning.
Svaret är ju ganska tillfreclsstiillande i det stors hela taget, och kanske, att man i bokens andra del, som inom .kort utkommer, .fbr ytterligare bevittna av- standstagandet frAn den sthdpunkt, som man skulle kunna kalla de kriminalisti- ska skolornas abc.
Men aven denne författare rör sig med en del begrepp, som falla inom den klassiska rattsiisklLdni~gens omrade.
iiven han gör ibland en titt in i, den klassiska skolans skriipkammare~, dar man alltjämt giir till ratta med, förbry- t a r e ~, enom till straff och androm till varnagel.
.
-- - MORGONBRIS.
-- _ _ _ _ _.
_.
_.
----.
-- - --- -.
.
ke lito n-rBnsltlighot, mycke lite, karlek och offorvilligliet cllrinne - myck0.
grymhet, mycke hat, mycke sj8lvaökeri. '
.
staden var som en jatte med en blyklilmp.
till hjrrta ocli ögon som stirrade glaskalla .och förla- mande.
.
.
.. Folket i staden var ocksh ett folk r.
sig: det hade eti beräknande huvud .och ett obarm- hartigt hjBrta, om det hade nAgot sadant alls.
Alla ville de iipp, alla ville .de ?juta och hgrska; och diirför blev dar s M &amp; n g a.
f ö r -.
.
tryckta och nötlst~llcla.
Det var som on1 dammet iir fabrikss1; orutenarna .hade sugit sig in i bröstet pA folk och gjort det retligt och egoistiskt som alla ejiiklingar.
Lyx och vfillevnad hade gjort de iika till vrak, och superi och kryperi hade degenererat arbetarstocken.
Det var sallsynt att en sjal kunde finna en sjal bland alla de tjiigu, tretti tueen.
Dock var det n Q r a som inte var l i k a d e, andra.
Det var dels sldana eom hade kam- mit inflyttande och vilkas hjartan gripits av medlidande och rniinniskokiirlekens.
hatsk het och dels sildana 8om ' voro sfi iin @ att lidel- sene nerv 8nnu ej blivit dovad hos dem.
Den andliga nivAn kunde nkturligtvii inte stii högt i en stad av stenhjiirtan och sten- viljor, där invinarna kastats ihop pB mindre tin en tiondel av ytvidden i ~ L I E som delvis mest liknade svinstior, i en stad d i i ~ glan- torna mellan fabrikerna uppfylldes av kyrkor och bönehus, vilka stod tatare an @ hus, och visthusbodar i en valmagen bondby .. # # Det kom där i alla fall ut tre.
tidningar: Jag hörde ej mera, men jag sOg den unga den ena, stiftstidningen, av naturliga 8ka1 Si lange man ännu behandlar, för- kvinnan böja sig ner som i bön.
Länge sZig konservativ, den andra för.
syns skull nämnd brytarproblemet, som ett speciellt pro- jag henne sa.
Solskenet flöt i varma, v &amp; \ - liberal men med ett konservativt ' gullb järta blem, s % länge man icke alltid klart ser signande flöden ned över havete oandliga av den tvattakta sorten - och s &amp; den tredje människan i, förbrytaren, och, förbry- slatt och över kvinnan p i klippan.
Sjillv som man inte vhgade kalls for tidning och fylldes jag av andakt inför synen, som jag som dot ansigs för en skam att ' ntimna i taren, i manniskan, torde man icke hört och sett i morgonens stillhet.
Och jag kvinnfolks och: inständiga niirvaro .. kunna lösa vare sig detta problem eller gick diirifriin med grat och gladje inom mig, Den kallade sig ejalv radikal, men varje ratt- andra diirmed sammanhiingande.
För- ban till ensamheten, den stora alekade en- tankande: medborgare visste att detta namn brytarproblemet ar problen~et människan.
samheten, sorn bjuder till bön: endast var en täckmantel, under vilken de Xmza Gustn fson.
mest oblyga socinlistiska och anarkistiska stfirnplingar och nidingsfunter smiddes ihop.
Malisen pKstod att tidningen (man m &amp; ursakta mig att jag anda anviinder ordet), .inte hade mer an tvb prenumerariter, den ene en bror till dess redaktör, den andre en gammal av- dankad kyrkoherde, som levde p &amp; brannvins- Jag s9g en g b g i en eyn en ung kvinna, (För Morgonbris.)
advokatyr och srniideskriverior mot, all t gott som stod p &amp; en i bavet utskjutande klippa ocli blickade in i solens gyllene djup.
Jag och ädelt.
Av J.
S. '
Ungt folk kan ju emellertid inte hjnlpaatt e&amp;g att hon rackte händerna mot solen eom i stark langtan.
Hennes kropps alla linjer Det var en ging en liten stad, ett Skriko- det ofta ar lite rtnarkistiekt och socinlistiekt avtecknade sig tydligt mot bakjrundon av ?ing bliind: illn andra men vihm Un de flesta.
nnlngt.
Och det var nii H!
; att en Ii01 do1 nv HOI och rymd, 0 ~ 1 1 dot e y n t e ~ att hon bnr: 15rr del folk pAnl.ot1 ntt (lut vnr on ~ t o ~ r t ~ i t l gyiiinii~i~1:priia, dcrov i Ihlul;, iiiitlor soii ii il o- tlllrf (lr iitt ?lon hiitlo inollriii tjiipi odi trul.ti ny mor etiiii voro klliiilt~ riv icllri ' ntoih Iilrariia ott Lnrii iiloiii sig.
Strnx diirp1 Larde Jag lionne tnln.
Jag tiiaon invhiiriro.
Mon i ~j !Ll och hjtlrtn blev och l0ritldrtrrnn.
hörde, att bon talade sorn mod boil i röeten don aldrig större Bn den var pi den tiden, not fir nu om on av dess!
e o i dot bihr men en jublande, stolt bön.
Först lyddes dii den hade feuitusen bara, och en spinn.
linndlar och om en annan r i v deiii som ekrev i ekandaltidningen.
.
En kvinna nitm- jag till det sillleamt hänförda tonfallet, mon mnekin var den enda maskin i staden.
så, smAninqom hörde jag aven orden DO, Det var en egenhet med den sta ' n som slog ligen.
Sol, Sol, all din glans, din vistet, din varme, varje friirnling som nalkades ute frln ' slat.
Hon hade kommit till staden.
med folkskol-.
vill jag samla i mina ögon till niiring At ten: först varseblev man inget annnt an en lärarinnas ratig, lieder och rardighet frin ett barnet som ar uti mig.
Se, jag beder dig, blil dunst vid synranden.
Nar man korn Iite av landets mindre seminarier, men .hon hade o Sol: upplys mig, rena mig med dina stra- niirmare sh slig man att dunsten var rök och like liten 1iBg för folkeppfostrai.grket som för lars eld!
Brann bort all ondska och allt röken kom ur en tiltstiende skog av fabriks .. att 1Bra sig fakta eller sköta l~öns.
Hon var orent, som ar i min sjal för barnets skull, skorstenar.
Och jii narmare man korn sta- kommen n h s t a n a utrikeeifrih, det kunde eom vaxer i mig.
den, desto mer krympte hjiirtat samman j nian so p &amp; henne, och hennes röst bibehöll Se, barnet, som viixer i mig, skall bli en bröstet ppl en.
Den blev till ett.endn stort alltid- ett litet friimmundc tonfnll,. ' nQot.
be- solens 6on.
I so1 hnr jag tant honom livets stenberg med solen gassande p i ocli ined en slöjat, dlmpat, iiiystiskt.
Xfigon hkde crpritt liga, med sol har jag r i k t hane liv nllt se- dinirna av osiindri Angoi frKn t r h k e t nedan- ut ryktet att hon var barn till en svoiisk ge- dan, och jag har lovat honom At din tjii.net, för, liggande aom en lidandeskrans 0111 hjas- edut incd en teclierkessisl~n; iii011 att ft~dern o Sol, i alla hane livsdagar.
ean.
Man kgiide med sig att det fanns myc inte ville kannas vid hoiino.
Hiir hon ii:ide Hon 1st handerna ejiiiika, slöt ögonen och tystnade.
Det syntes mig som ville hon 1Kta all den solglane hon fhngnt i blicken smrlta in i sin sjal och in i barnets sjii1.
.
.
.
1) iirpB hörde jag Iter att hon talade, nu och ined en dov klang i röston, likt en sierska, sotn sor nfigot, som sker 1Angt borta: Se, mina bröder och systrar gH i fangenakap och i mörker.
~ e i a s dagar aro tiinga och Fyllda av hArt arbete, nv sorg och tvivel, Jag bnd d5 till Iivet om nhd att f &amp; föda dem en befriare.
Och Livet hörde min bön och svnrride: ' JnI ' Jag tackar dig, o Liv1.
Barn, du ekall bliva stark och god och skön.
Skönhet;, 8nnniiig och 1,ycka skall du predika för mllnniskorna.
Och kaneke skola da birna dig och 819 dig och förbittra ditt liv.
Men stolt och stor skall di1 vandra din vag fram, föraktanda lögnen och hellre gb korset emot &amp; n förneka eaniiingen.
13arn, se!
Hela det vida och mtiktiga havet klngar jag i min blick för att diirined nara din sjal.
Jag gKr ph bergen och söker aköna syner att ge dig att v8xa av.
Alla sollysta vagar vandrar jag.
A11 jordens £arg och glans filngar jag i mina ögon och all rym dens musik i mina öron.
Varhelst en stor tanke siisar fram, griper jag den i flykten och tänker den i din sjal.
.
.
.
Barn, man- niska, som lever i niigJ Aldrig liar iiiinu en kvinna e &amp; nart ett barn croin jag.
Skulle du dA ej aga en friilearea ejal!
Skulle d u d &amp; ej bliva oförliknelig i storhet, skönhet och sann,ing?
Jo, Barn!
- - ' ' J+ ' ' .En profetia.
b En berättelse med tragik.
- -
hittat sig till Sverge kiiiide ryktok dock int förklara.
Ett litet biirrigt hiivucl Iiado hoii, soni va proppfnllt ined Iingskott ocli nycker, och et litet 19ttrört Iijarta.
Hoii hade inte ii.iAiigi egna tmknr, nien Iion fiirstod htt sniiilti iiil lito liiir och lite diir ur do stora tiiiikarria, ti att tolk trodde att hon \ - ar mycke vis.
blon det soin gjordo henne mest intreseaii för etaclens iingherrnr var att hon hyste re voliitionära tiinkes !itt.
Hori hade Inet Carly les arbete tiver doii stora f riinska revolu tioriei siata: \ rat ' i seniiiinriet och hade geilast gri pits av boiiridraii för folklij#ltnriia ocli a1 hlinförelee för folkets sak.
Hon f ?rsalirndi ejdv att hon nar som helst ville riekern da den pb ecliavotte~i bara ' hon kunde h jiilpr rnanakligheten iliirnied.
i \ ian kan t8nkn sig att Iion aldrig fick ndgn bjiiJiiiiigar till ~ocieteten, vare eig den etörrc ollix mindre.
Först Iion koiimit till Ntai haclo en g8ng koiiimereerAclet, stadens över p:iiiiy, verkligen latit bodjrt henho till en liter festtillstiillriing som han anordnat.
Alen hol bar sig illa ht, ekrnttado iiar nian bad til bords och stide emot nar proeten och koni merseradet i vaponbrocierskiip börjado rnck: ner ph soci:ilisi; erna.
Och darfcjr blev ilor aldrig bjuden mer, om inte £tir annat sfi dar * för att man inte ville stöta sig med det mak tiga kam mersorldet.
Skandalon var fardig nar hon började skri va i det illa beryktade presuals~ret.
Det bör jade genast g5 liietorier om hennea levnads siitt, och dot blaste opp en .v !ildaam opinior: mot henne.
Stiftstidningen piiyrkade rent a \ liennes aveattande.
Men allt detla gjorde bara att hon blev er remarkabel persoi~lighet.
Nar hon gick nei för stadens huvudgaia pA .val: till tidninger ebg alla sig o m.
efter henne, och de grovz navarna lyfte en smul p.4 mössorna.
Darnere p A tidningen Inukade det ofta sitta en ung man ur studentlilnesen.
Han korr: dit för att avyttra efmklangedikter till eil i tv8 .kronor stycket, ocli ibland sh hade hnr med sig iingon essny om en stor författare Men stora författare Ar folk inte mycke pigg1 p&amp;, det vieste redaktören, och essayerna kom darför aldrig iii.
Redaktören var en sniill manniska; ocb han kunde inte annat iin tycka synd om lingen med enkronorsversarna och de inte saljbara essayerna.
Och darför brukade han prata lite vanligt med honom emellanht och profeters att han-eknlle b !i en etor författare, För det tyckte ynglingen om att höra.
Och om lian talte om ntlgot annat nAn gilng, e4 var det mest om den lilla folkskoll~irarinnan och iiennos kacka upproriskhet.
Och.
var gihg han sh gjordo satt ynglingen tigande och ~ltig opp varje ord i sin sjiil.
Det ar jii klart att ynglingen beundrade henne.
- Veiu kunde 1Ata bli att göra cl,et?
tiiiikte han.
Och hans livs sl6retx arelystnad var att fB bli bekant med, henne, men lian d g a d e aldrjg tala om det för nagon.
d ite er nilgon tid tog han studenten och be- gav sig till akademien.
Ungofar samtidigt vann den lilla revoliitio- niirskan ett stort litterilit pris i en ttivling, som utlyst8 av on tidskrift i bnvudstciclen och vari aven e n del bekanta förfatlaro deltogo.
Hennes namn gick ut över landet, ocli hon fick anbiid om medarbetarskap frAn de störetu tidningarna.
.
.
DB slog iiiecl ens opinionsn orii i stado igen.
Man förli5t lieiiiie do iipprorislia tiinkc siitten, ocli ear och en betrnktacle det sol: eii !irn att kunnn sQa: rNOr jag i gbr afto: triiffads var berömdn författnriniin.
.
.
D Stiftr tiriningoii sökte dra Iieniio över till sig genos att erbjiidc stora honorar; nien hoii srnd in en revoliitioneski~s sh bloddrypande at redaktören kallevettades och oied Cingest ocl biivan sprang hoin till Iienne för ritt bedj honne ta deii tillbaks.
Sh foi tsntte hon att skriva om förbrycknr och fijrtrycktrt, och hennes ord blev snar avtryckts i ' d e inest beniiirktn publikationoi Folket elets om biljettorritt nar hon skiill t31t p l nfigot möte, ocli en gAng hado arbc tarna spant Matarna f i h vagrieri och dragi cleri ejiil \ * a..
Men i alla fall förlikt honne de makta gand e. rHoii Pr iindil en ' ktipacitetn, sndo do ocl var glada över att lite av haniiee glnne föl övor dein.
h h p deii unge mannen gick p3 förelamin gar soni hau liatade .och Iiörde vetenskaplig stiiisförntift eoni han inte aktade en vitt01 vart.
Och lians mod ejönli för varje dag hal förlorade n e r av sin inilrisklig1:iot i utbyt1 mot vetandets onl&amp;nskligliet.
DA stod oii dug budet oin hennes litterar: seger i pressen, och lian blev varm om hjar tnt.
Den dageir etatigde hau in eig pA sit ruin, grubblade halva dan och slirev andrr halvan.
Det var en tragedi lian skrev, ei tragedi i fem akter.
Nar har nAnsin en iinl milnniskri med skrivlust kunnat 1Ata bli de tragieka?
Han skrev nigot annat med: ett brov me (citat ur Nietsche och Heine, med ~ t o r t ta om övermanniskan och den egna krafteu Ouh sedan skrev haii den lilla revolutionar; blietrumpans namu och adrese utunp4.
Han gick som i rus en hel vecka efterAl och tankte p % den femaktiga tragedin ock annat stort han skulle utratta.
Men nai veckan g %tt kunde han inte h&amp;lla inne längri utan biktade för en van.
- Hon ar Svergoa etöreta kvinna, sade lian Han hade tankt tillagga att hon var den vackraste ockcih.
Blen han ville inte göra det, för hnn visste att vannen var en mycke cy nisk filosoE.
Hiur det nu var, sa förlorade han henne ui ~ikt,e efter.
nigon tid.
Han reste niimiigen utrikes för att bi~telja in mer vishet och lagra pil !fack i sitt hjdrnkontor och kundo inte 3fi~,äl följa med handelser och ting 118rtiern- ma.
Men han skrev oftn sentimentala sakei som liancllndo om den kvinna vars namn han inte vagade nämna, men vars portriitt han hado i ett tidningsurklipp eom han bar i ?lilnboken.
Han brukade ibland sitta och tiinka i tim-; al p l henne.
- Nilr jag en gäng blir en berömd man, rosoprade han, kansko and5 lite mer be- römd !in hon, db skall jag söka komma in i ie litteriira kotterierna.
Och dh en ' dng piE ~Bgon estetisk aftonunderli3lniiig, s5 möts vi ii \ ndelsevis, och nian precrenternr oss för: arann:) Den berfirnde författnren S och don mftirndn författarinnan Y.D Och eA spann h m tarikons tridnr vidare illa de nystade .ihop eig i en ohjalplig oreda, ch han med ens vaknade till sig ajalv igen I a.
.
i $tt kalla, och iluckan !le dig sig omkring kala etudentrnm.
Men fast tiden gick och han r a r vordon eii g:imnial e ?iident mod exainen och allt eA.
kunde lian inte koinms .sig För ined att ge iit iihiot.
Ilon femsktiga ' irng&amp;iin .hade h m för 1Rngesedsn stoppat i Ii&amp;keliignen och med den en mama gynin~siete~&amp;sk pogsi.
Ha?
börjrdo om pá nylt konto.
men i~ari hann nldrig till summa förrfin lian tröttnade och lado opp iiilnu ett annat.
.
Till slilt insig han att detliriiisto ske slag i aakon och packado dnrfök, sina koffertnar och r0et.e hem, fant beslisten att realisora en del inanris till n Agon bokföil !iggare.
Han vilie ni1 ~ B t t a allt] &gt;ii ett ko ' rt, vaga och vinna -.
eller f6rlora.
, All don oro soin gnagt ' inom lionorn, för- Hvann iiiod ens da han fattat.
detta bosliit.
I-isn tog Iiom resan irietl .ro, Qtannacle fjorton dar i 13erl.in ocli on vecka i Köpenlianin, och n#r lirin sliitligon en vacker morgo~i steg av fikdmtibilteii oc11 gick genaste vhgen till dot stor % iritatioiiehuset För att oinedelbart fort-.
s % !tx FArdeii norrut, k %nde: '; ha,n ~ i g som en triuinfntor som koinmer.
Ater till ' ~ i t t land igen.
D9 lian @ teg av $ ~ o i i t k l e i i i G ' tockholm sh stötte hnii otörhappandee ihop med en viin trdn s:iident.tiden.
Denne föreslog en ge- mensain iiiidtlag för att firn~tilldrageleen,.och eA befnnno de sig efter en st&amp;d baiikade till- snmmans pR en av d e mondanasto reet.au- rangerria.
förh,5.llanden ocli, De pratade oin kfinde sig djiipt rörda IAngt innan de kommit till kaffet med avec.
Geineneamma vanner och fiender fick passera revy, kritiseras, tad- las, berömmas och efter granskandet läggas i n~innets ryinliga byr&amp;l+da.,.
- Apropil, clu kande jii författ ?rinnan Y?
FrAgade vännen honoin nar .de ejunliit.
ned 1 en av schnggaoffornii i kafdt ocli tsnt var sin maggördelcigarr.
Atminstone har jag för mig ' att hon var frhn din lieinbygd.
- Jo, jag vet vem hon Ar.
., - Hon ar gift nu.
En het blodvhg slog ' igenom honom.
Han com sig ' inte för iued att säga nAgot p &amp; en ltund.
Han funderade; hon mhste natiir- igtvie ha gift sig med en socialistledare eller -.
- ett etutsrAd.
Och han friigade försagt: - Vem nied d &amp;!
Vjlnnen niimiide ett namn, som han inte rande, och tillade efter en ny friga upplys- iingavie, att mannen ifrhga var ' storgross-, iandlare i Vimmerby eller Vaetervik och dar- il1 reservun,derlöj tnant.
H m kiiiide me ' i ens en.
briinnande sveda i inleen och Iindc: ~ v i r ntt t ' sv !Lljn.
Nar eerui- öson i det~arnina korn och skruvade opp: asen och han fick syh p5 hennes sinnligt itpyntade kropp; sl gav ban till ett skratt, ch sade högt:.
, .. - # F y fsnl.
.
.
.
- Vad iir det?
fragade vannen. '
- B, jag tanker b:irn.
p8 om jag inte borde Lehiitera mod en trfigedi, iind8, avarade lian.
och sen entt ' dc tS~ti,.o &amp; stirrade pil gatan &amp; r gnslylitorna började.
tandas och fotgAii- ' arna halkade sig fram genoip oktoberdiset ver den glatta gatan.
;. '
.
.
.
.
, I ' ' '. '
.
.
O C J ~ icnpelscclar 1 festprydd v &amp; h g NU ljttsen tiilt (7as.
Oclh.
uti 7; ~~.7ior X ~zodcns Oouiny c1.t .moder sjzcnger .. 0, uilliet Ij.rrshuv !- Sd iigat Olaiitlrc~s!
m i n Izdller gw7stjiinst, out Jcszts t d q till sönins iitt barn, som f&amp;t {i&amp;b.
.
h k - O, ~ i l l i ~?
! / X, n villieu glans och pa7r.t 7ztw 7 m z .7cow ned ifrdrr h i n t h ~ s dron sow kiir / rai~itrollu.ts av gccl&lt;lets makt till jorcleiz, jirstlin hm2 var guds son.
OcJb borde~z r7~lias s &amp; rikt oclapn~dlip?
Hz1.r han 7aEr gick bland c k s y &amp;, ocl.
riv2gn &amp; tj ' ä,~ler buga sd c&gt;z&amp;7d och sirligt.
J I C äter, ~ dricker, O C I ~ druvans ylöd.
och ville olla sin 7iurleli bringa.
.
S m t!
ATnkcarenoz rim förste vor, tg~plivcq- simet,.
gör kinden röd.
som brode~~skupet prccli7~at i 7~nr.
' ger: D m lille y d l w ock varje tdr.
ge,.
ciiodo.s~.jii,.tut sii cljupu.
s&amp;.
.
, '.
'.
. '
.
.
v I. l Ifirig gmnef2, ssyckad med ~jzk od Ja, fattig var J a m, hara gdd e j.
69 % .glitter, s~nå b a w m dmsa; dess gludn kvitter och ~~ä.y~ ' sliovä~-det nled tpld e,j ' vligde, ger festm stlilt~n ' ilag, ly jden clen A Giv rlill cl,t d n!
8 Ihans a r.
bjöd.
.. Om 9acigon Iiungrar, bryt deg8 ditt köd !a var barnem I&amp;ögtid 0c7a ar det iiw * Och rnodems 1cLi.u~ i~tcd óarnets ' bloadas, pd fnwta hlincle,; de mad,. / mol andas.
Pd hliuha eliien har k u n d.
?&amp;t, ...
och.
utc.
Jap~7; t viner si01: ?1zens ' tjut.
.
.
S &amp; k.ijstlöst ler sig cld trG (, np.
' rtrininet, s6 Jcallt, s4 dystert i. aftonsRuc ?iazet, dur, fi~ktrm 9.il2ner f&amp;a viijjgtir.
grd.
.
.
och ~rröden.
g ~.
i w r i vavje v &amp;.
.
Sd lätt de svavu ' i rlwnsens riryar, i ysha rylwer mec.si7; ea klingur - - ocJb ögon strd !a s &amp; nzunterl glatt, ' ocJh liriipar krmas av friska skratt.
!
Jtclehögtz ' den dc p &amp; till naöte tizecl fröjd och jubel, ty i sitt skiite den gåvor rika och dyra bal; sona lycliu~is gzozsthgrlr (len bes7car.
, klet2 wir tids kristna, de vilja tvinga P &amp; spise~JtatZcn ctt [j u s ses fliititta 9.ss proletärer att icke brifiga sin sista lfiya, mir klockor, klanzta den nzimtcc h j u b, ej en beta bröd, gck kyrkaii strdlw au ttuen ljzk.
till vdra bröder som lida öd. ocla scinger slcalla vid orgelbrus.
.
...
[.
.
, Frdn predi7cstolen de 7juva o ?derz Vid 7doc7~aw l i l n q kar den litle ~onlnät jorded:, 9cJz t&amp;ren tor7; ut och smärtan +~imai.
.
.
Ka9z fiid den 7canno: som hungrar-, sig?
sov gott, dzr lillclr sfi visliar JLO »,.
Som c7ödstrött t~a9npar förtulerlans väg 8 2cn arma olroclercz, med sallsanz to) &amp;.
. '
så: 9idt czu tolkas: &gt;Li !ricl u. &amp;,.
Det va &amp; brukligt, se ' ca tider, vid julen ö m i a föl- allt ' sotii lider, och c %lirfÖr tig,qar7n .vid dömm står, ett bibelot.cl och en brödbit f&amp;r.
.
.
.
.
: b.
.
.
RTi ~~aumzonstralar, SOIN njuten licet i överfliid, blev e r detta givet w.
h@re nzntter?
Jag suarur nej!
Ni Iiallas kristna).
men är det ej.
F ' örtvivlacZ linll21per Jaon sina IzancZcr - k upp till himlen en bön lzon sänder: B f l r h hzr ~zpwzöcieiz jag ickie ser ?n annan utuiig, o gud&gt;, hon ói9 ..: 811 samla gtdd ' tig * er Izögsta lyc7cn.
För att ert 912&amp;Z n &amp; ni oss förtryc7; a ' 1 de palats, diir si sovrn tr&amp;yt.
- Dem ur det vi som m d möda byggt.
Metz stornzen tystnat on1sic7er.
Kvallcn blir lugri och ' fridfull.
3n-h Ihtla- .2,lille »: ad k l a m stjiilaor s &amp; &amp;, z&amp;$ ser ned milda Qorz p &amp; jordelt ner. '
/ G &amp; hem ~ 2 2 6, a m e, och och ?it dia Orödhmnt och Har du ej Jmz?
Är Här bland c2e kristna &amp; clia .jz~lbord lus ditt gttdsord.
rul &lt; ?etta sant?
i kristet Zud!
.
r kriste9z !mantel 9 z i I ofla Jzoljer km sjal hv is, ni igaoin er döljer, Mega dagar 7coilznza, niir nbdeyhvor vi mer ej tigga % ' y jordens hdvor h d 1 c7eEns rutruist till en och val *, och I m z och höd vi d i d a h r.
len kdrda, Ii~lla och tringa sjal, r0913 nzcTaH tiinker på eget väl.
.
3c7b ~zaitens tilimnr 2 ~ 1 - tiden tdga.
Det ' d u p s hter ock soZc) as iiga.
: t r d n p kgfct en gy17m / liJi r6 v ~ d i g t breder ' p6 tucnne:- lilt.
, ' ' Mona: '
NATTEN.
.Nu firas., / d!
.
(För Morgohbris.)
, (För ~ o r ~ o n b r i e.)
N u &amp; ter skall julen Jras pd gammalt beprövat vis.
Med blommor av ord skall viras en k&amp;wa av sraö och ds.
- Med leenden skull nu döljas det hat som i hjärtat bor; med välgorenhet skall hö ' ljas skarpspetsade rovdjursklor.
.
Du.
som.
glddjens,.
fridens hög- L tid ar, varför Italla alla dig E j kar?, Varf * onsikar nzdrzgm du e j.
.
.. .lom?
Mdizgcn glud ' s, när som du vatr- der om.
- Nu * bliva vi al &amp; likau ja - s6 som v i varit förr, de maktiga och de rika pd vakl vid sin st&amp;llgda d m.
Stillu skyrniring.
sunkes mcr och " DE fanda de vackra (jusefr och ropa om glädjen gallt; de f atfiga, rndnga tzisen bli kvar uti nöd och svält.
.
flzcy, dorn, vita flirzgor falla ner.
Sfjiirrror t i d r a Rliirtpd hiymekrt gladjens hö @ dr nu har igeit. '
Klockor klämta, - jzilhe &amp; ritrges .- 212.
Blir det jul med / röjd i allas -.
sitzrtP eller jul som förzri alla ' dr?
- .Julehögtid.
- de (v&amp;q ' Jör- Och härliga Rli~ga ordea frdn guldsirad predikstol: @ Se, nu av det frid pd jorden, nu kommer till alla sol! "
sf &amp;; EKO -.
.
.
.
HULDA LHENRICSSON.
\ s.
.
' + ' '
.
.
.
.
.
MORGONBRIS 9 Ile norska kvinnorna i val.
KIRUNA KVINNOKLUBB TILL VAL.
- -- II.
När jag ko= in p &amp; ~Kvindernes Kon tors i Folkets Hus, dar Helga Thorser regerade, fann jag att jag kom mitt up1 i svalgene,.
Där inne surrar det som i en bikupa.
Kvinnor komma, kvinnoi gH, och soffor och bord digna undei digra packor valupprop till kvinnorna, jämte den lilla norska tidningen sKvin- dens, motsvarande vAr kära, Morgon- b r i s ~.
Och Ht alla hall och kantel distribueras bHde upprop och tidningar.
Telefonen pinglar oavbrutet och dagen lang rhder en beskäftig iver därinne, de r,orska kvimorna kanna nu att man- nens blickar äro riktade p &amp; dem, de Hama sitt ansvar som ~statsborgere~ i sitt älskade fria Xorge, och det ligger en mltlmedveten säkerhet och käck friskhet över vara kvinnliga partikamrater i Norge.
Ett ' intensivt agitationsarbete har be- drivits av kvinnorna, som p &amp; det biista sätt understötts av sina manliga kamra- ter i valkampanjen.
Fru Martha Tynas, som av arbeider- partiet uppstallts som stortingskandidat i Hannershnugs krets inne i Krietiania, hade samma dag d % jag anlände, hem- kommit f r h en flere veckors agitations- turné langs kusten och alla övriga kvin- nor som, tala kundes vor0 oavbrutet i elden under hela valkampanjen.
Det gällde ju att eamla och vacka alla kvinnor, och förmil dem att deltaga i det politiska arbetet.
Inne i Kristiania var själva huvud- fiistet för agitationen.
Dar inne har man uppdelat staden i flere kretsar; i var och en av.
dessa finnes en kvinde- forening, (i de största tv &amp;).
Hela anta- let föreningar ar 8 stycken.
Dessa 8 kvindeforeninger~ bildade var i sin tur agitationsharden för kvinnorna i kretsen.
De skulle sprida flygblad och valupprop, de skulle ombesörja hus- akitationen och de skulle svara för att allt blev ordentligt utfört. '
.
.
-- Kommitterade gingo ur hus och i hu€ borgarriitt varken d ä r i dct " fria Norge ch agiterade.
Ofta möttes de av slö.
eller i det halvryska Syerge, ' men fru het och liknöjdhet, och d i gällde det Scheid, hon hade det.
Hon tog sin lilla tös vid lianden, en liten fyra Ars itt vacka upp de sovande systrarna.
Det stora intresse kvinnorna visade flicka, och marscherade fram.
Hennes tör valen berodde nog pA den intensiva man satt med som valförrättare.
Han gick ned för att hälsa pA mig, men sade tgitation som bedrevs.
Jag kom, som jag sade mitt upp, uti så:, Nej, nu maa jeg gaa og stemme al kampen och blev genast satt till ar- med konen min » och s % marscherade ~ e t e.
Inne i själva Kristiania höll jag de fram till valurnan, man och hustru,: yra föredrag för kvinnorna, i Stavanger och med sig hade de den.
Glla tösen.
; vi, i Bergen ett och i Trondhjem fyra En hel familj vid valurnan! ' '
Sedan gingo vi hem till mig och fru; tycken, alla utomordentligt val besökta.
Scheid talade om hur oerhört oruttflir- Det värsta var att en hel del kvinnor digt det ar ställt i d.e länder, dar man, yckte %det var sA makbvärdigt att rö- söker stänga ute kvinnan ' f r h.
sin.
~ s t a t s - itas, och mHngen liten arbetarhustru.
.
lyckte, att hon ej kunde g % och lata borgerret D. P % kvällen skulle jag resa.
och ' mina ' olk se hur dum hon stig ut,.
I Trondhjem, diir mötena vor0 mest kvinnliga partikamrater hade gått ned yckade och dar jag hade god tid p&amp;, till tAget för att säga.
farväl.
Jag.
hade ilig, besökte jag i sällskap med fru hela filnget fullt med blommor och Scheid, en av vallokalerna, just den i Prondhjems arbetaresångkör .sjöng för mig.
lilken hon skulle rösta.
Vi hade varit och besett den beryk- PA middagen var .jag SA i Kristiania ade domkyrkan och s &amp; nar vi voro far- och så pA aftonen skulle kamrat Pun- liga därmed sade hon: %Nu skall jag tervold och jag tala samman.
i ' Lysaa-; A och rösta., Lokalen lAg strax i när- kerskretsen.
ieten och hon bad mig följa med in.
Det var osande regn och-kolmörkt,) et var p &amp; förmiddagen och ytterst litet och nHr vi väl kommo till stationen, olk, ty vid den tiden ar blott möver- hade vi ett gott stycke vig att trava p %: lassfolket, ledigt.
När vi kommo fram uppblötta viigar, innan vi vor0 framme.
nöttes vi av listutdelare.
Diir var, Höj- Men mötet blev s &amp; uto,mordentligt gott es ocl?
r Venstre.
och Arbeiderpartiet r SA det ersatte alla de smi2 ' obehag mis- ch s % ännu.
ett fjärde, ~Kirkepartiet n regn och kolmörkers förorsakade oss!
ch ' som lietutdelare Ht detta fungerade Detta var mitt sista möte före valen, n iildre k v i n q kladd i svart buvud- och när jag SA skulle vanda Ater till: lade, och hon kampade med mod för Sverge var denna SA hetsigs valkampanj ina listor, som dock högst fii togo.
Den en saga blott.
.
.
; amla kvinnan, i sitt svarta huckle, Socialdemokraternas röster ha m h g -: an just symbolisera hela Kirkepartiet dubblats, men iinnu förrn &amp; de ej hHlla - biide i Norge och annorstiides.
.de förenade borgerliga partierim stfin- Fru Scheid haue töstsedel med och gen och, höjren och svenstren] In gatt.
.
, i trädde in.
Dar inne i den stora lo- samman mot arbetarna!
Klen det .nor-: alen sutto valförrättarna under vackra ska folket har i sin hand den nllinän~aa lagadekprationer.
Jag tog plats längst rösträtten - vilja de e j göra bruk av iere vid dörren och gjorde mig sh osyn- den - ncviil, d6 %r skuldel!
deras egen1 ig jag kunde.
Jag hade ju ingen med- För oss kvinnor hiir hemma i Sverge o ' '.
k m det vara nog s &amp; liimrikt a t t följ sele norsk: \.
kvinnorim i vals oc ' visst Sr att do &amp; ött sig.
sotii shel karlars Atiniiistone iiiorri: irl) elarej~nrtici Vi sveiiska hiniior torde nog wra rnRiiga h11 biittre skoladc i i i i v; ' lrh no1 din systrsr.
Vi Iia ute bland 1cv.ii.iiiorn hrdrivit en int&amp;iv ogit; ~toi \, men del srbetsgliidje och den ~ c h \ \ ~ i i s i g o m lic ger över de ilorsk,z Iwiiiiiornas, mknn v i niirvnrsiide.
stiincl pb a r m m s g8ng~oii vi sakna mec ?borgnrriltten.
Ännu äro v likstiillda med tjuvar, idibter och h r i l Meil v5r tid kommer r511] ': Eter J,:~snukersinöfet vande jag.
&amp; le hein till mitt Innd igen, Diiï sitte re~ktionen lika bred iin, mrn Just di oZit7liga förli Allaiiden under vi1 ka vi lev: i Srerge, gör att man kaliner sig obe hoglig till mods nar nian ~j ar på sir post och deltager dar bemtna:i kamper mot reaktionens alla onda makter.
Ila1 för var det med gliidje jag satte fotei y &amp; svensk &amp; ark, fullt besluten att hugg; i med arbetet darhcmrns SA fort sk, kunde.
Till arbete lfttom oss g$ !.
- u m &amp; ta.
Vintertainkar.
a - i \ i.iiiii prolctiirkviilnor!
Sitiiiliiil.lets iiistdjur, soiii 1Zwpotl; in s &amp; triiffiinclc f~cniiiiincr cder.
&gt;lina timliar flygii - i-itt oiiilrrjng till ecler allil nu, soiii sa ofta.
Vintern ar inne.
Tvzttens ocli rengöringens s v h &amp; e tid, isynnerhet för.
deni, soin bo pil landet, p$ " rtliiia viscliiin " eller vid gaii$a bruks- och s1.11: staclsliålor.
.
Dtir finns ingen annan vattenlecl- ning $n kvinnan sjiilv.
brygglinset $r oftast ett.
snuskigt, kallt oh11 drtigigi niiste, och bassiingeii iir en vak IAngt ut på en sjö, dur nordan dansar polbli över isen.
E n torkvincl Hr en titopi, soiii kim- ske blir kerlrligliet 2.r 3029.
Xi:aclc iii- skire!
vill du följa mig in i ett prole- tiirlieiii, noga granska och i ii !innct teckna allt \ .ad du sNg.
Vi triicla in till n; @ .iLv (Icssi~ Iiviii- KOr?
SO111 l i g g ~ l ' d.jl11&gt;il~t llCl ' t&gt; 1); ~ Silill- hii llslmttiicn, hon?
soiii liar oly~kssyst- riii ' i tuscil t~isciltnl.
11o11, soiii on gAllg rliöiiide, s8soiii vi alla dröitiiii~~oi~ilyclrn och sol i ett litet trevligt heiii.
soiii .ool&lt;sA.
en gång Hgde flaiiiinanclc tankar .och gyllene solbl iclc.
.
.
1 ' Det iir dunkelt c1,iirinnc.
IIoii pysu-] ar iiied den ininsta av b~irnen mediin Iion lagar maten.
AIannen glider snart in soin cn clystcr skiiggn, i i t ~ r, tigcr aeli gAr ...
ITon ser cftcr honoin iiiecl trött, likgiltig bliclc och Iicnncs t m - Izur g &amp; sdlunda: Nu iir det sista rena iingcn skall.
segra med txingaidc 11öc1- Iriindigliet.
D i skit11 jiig e j uier.
.se dig Iioinnia iiecl slö: förtvivlad.
.blidr elIer böjd; o.m orri.
du I) l.ygcIes över.cl.itt sliiktcs.
iörba.i~neIse, neJ, sliolw.
vi.
.
sjunga ICII siileka ocIi] .e 8c1i v,7rti harh slrola: i fostra till iiiiiniikkp.
:.
~ c &amp; i i c r och, ii#nnislcoiu boningar qcli .vi s k &amp; levii-.
.
liiiïlelr till varandra.
.
.
Agitera för MORGONBRIS, lin EGEN tidning!
.
... '
-- l a irdoigonbris kommissionärer.
.
.
'.
Kvinnor och religion.
.
IV.
.
om man nu nödviindigt skall begagna denna beniin-~iiiiig p &amp; hjiirtate moral, bör Di den okiinnign och i fördoniariias vara byggd p; \ grundvalen av sanning i hemska fingelse pli livstid inspärrade stort och m i t t satiit iirlig striivan irtt nllniogek~iniian, fabriksarbeterskan eller ~ippnfi högsta niiijliga fullkomning, ty arlietaïeliiistrun tanker p &amp; och uttalar vill inaii intensivt, då Eata man oclteii.
ordet religion, iippsthr helt siikert i hen- Varje nornial miinniskii, man t30111 kviniia, nes oskolade tankecentruui en kombina- ar av nnturen utrustad med begrepp om tion av feta priist er, entoniga predik- ratt och oriitt och vet vartlian det leder, ningar, bestbencle huvudsak1,igen av i om nian f61 jer ena cnller.
andra riktnin- en stiiiidig kret~gang dterltomiiiande fra- gen.
ser, ceremonier nied epiida barn - och Genom en sniulii ejii.lvbch5rekning jng tillilter niig saga aven vuxna barn och striiiigliet mot sig ejiilv sr-mt större - katcke~pliigg och niinga flera shdana hbir; yn till inedn~iinniskornau liv.
och onaturliga tillstiillniiigw.
Denria upp- hikter, skulle var 0~11 en i sin iniin fattning av ett s; 9. önithligt, upphöjt och bidraga till jordlivets försliiinanile och framför allt personlip!
iiriine, som reli- sknprindc av ett hiiiimelri ke rt !dan hiir gionen Atmiiistone bör vara tyckas de ph denna pl:inct, ty det iir vanskligt att flesta kvinnor av folket annil i tjugonde al !tför siikert lita p &amp; ett kommande evigt eeklet hysa.
Men hur skulle de kunna saligbetstillstiind efter nitidorna l i k nere.
vara annorlunda?
Hur skulle de med E t t ljust och harmoniskt liv, diiï man- egen fri blick vara i sttlind att betrakta niskorna ' &amp; dra och hjälpa, ej hata och lirets siviil goda som onda sidor?
Do niotnrbetn, varandra var Kristi stora tsn- äro ju alit szdan barna5ren bibriiig#de ke, (18 han sade:, Allt vad I viljen den kiinsltnp i v8r ssköna hiirliga kri- människorna sltoln giira Isder, det gören stendom *, som liir och bjuder oss ritt I ock dem .. Att vara kristen som blint tro u t m den ringaste rcflesion.
Kristus var och ej en av a~ltiilet i ett Faktum tir att kvinnan i nllmiinhet %r dogmatiskt samfund skall varje lrvinna mannen underlagsen i in telligens, och strava efter.
DA först kan hon uppfylla hennes dagliga slap i egemkap av fa- siila största och niest.
ansvarsfulla av miljeslavinna %r minsann ej heller äg- alla plikter.
niimligen att dana barnen nat att höja hennes andliga n i d 13on till sarinii, friii ock lyckliga framtidens har helt enkelt varken förutaiittning för rrisniii~kor, som mer likna det sanna eller tillfälle till sj5lens odling, som dock idealet iiil nut.idens hycklarskaror.
An- för en verklig människa bör.
v:ira ett tikens ntörste tiinkare, ' Plato, dyrltacle livsvillkor lika väl som föda, kliider m. detta ideal till den grad.
att ban kunde m.
Trots var SA omskrutna höga folk- 6 g a:, Sarining ar (; iids kropp och ljus bildning,.
som undfbs i vhra skolor, har &amp; r hans .skugga&gt;.
den svenska genommittskvinnan ?v fol- Vedan di.
ket aniiu ej tagit de företa etapplande stegen p % sjalsutvecklingens knaggliga strbt.
Hon ar ännu bunden av dogmer Motto: Iiiinipa cn god kamp och traditioner och ännu gror ej tvivlets och behiil1 tron.
frö inom henne, huruvida priist- och F r u redaktör!
kyrkvaldets existens ar nödvändig eller berättigad.
Omedel bart efter det hon Ni inbjuder till diskussion över am- givit livet åt sitt lilla barn, låter hon n &amp;, Kvinnor och religion^ ..
Jag har kyrkan berjtiimma över det samma och last de tvA första artiklarna med stort upptaga i sitt, andliga, rike en liten intresse och medan jag medgiver att osjalisk vareke, vars enda instinkt ar mycket av det som Edra korresponden- intagande av föda.
Xar barnet uppiiitt ter säga " ngfiende religionens inflytando, den &gt;mogna, Aldern av 15 Ar - alltsi e&amp;som det blivit lart av kyrkorna, är fortfarande barn -] &amp; ter kyrkan barnet sant, hhller jag icke med dem helt och avgiva löften, vilkas vidd och innebörd hLllet.
Jag tror i sjiilm verket att sann de ej iiro mäktiga att fatta.
Knytes en religion vorkar för framsteg och utveck- äktenskaplig förbiiidelse mellan man Iing av rniiiiniskosliigtet.
Men nu för och kvinna, nog skall kyrkan stadfasta tiden ar s i mycltet av, dcii s. k. ltristen- bandet - ej kärleken.
Kort erigt, vid domen, som kyrkorna Isra, icke kristen- alla livets milstolpar frHn vaggan till dom alls, ntan ghr den i ' stallet rakt graven tycks kyrkan ha privilegium att omot (len larn som » tirnmernianssoncn ingripa.
frAn Nazaret s, Jesus Kristus förkuii nade.
Oni detta motsvarar behovet för Sann kristendom leder till socialisni; en sjalens eviga lycksalighet ar det stora agnostiker kan vart6 en god socialist, spörsmålet.
Kristus, den djupsinnige men enj sann kristen i~nbste ovillkorligen moralfilo~ofen, behövde ej viildiga kate- vara sobialist.
Och on1 vi handlade cf- draler utan den fria naturgli, ej lcapor ter krietliga grundsatser i virt industri- och miissbalrar o. d. uniform utan van- ella livs alla olika grenar SH skulle re- liga naturliga kliider för att uttda sina sultatet ' bliva en socialistfitat.
Sverge, enkla, sanna och därför ocksi odödliga liksom England, kallar sig s; jiilv ett ord till dem, som ville höra honom, kristet land, men om det verkligen vore varhelst han gick fram.
ICrietlig religion, det eA skulle det vara en socialiststat.
.
.
Jag tror inte viirldcn finnk ' h- nggpn- sin ak,:idat; ett s; ida.nt .lnii.d, styrt enligt Jesu 1.rirjt.i liira.
A.tt kristendomens grundsateicr, omsatta i det praktidca livet, iiro ingcnt-ing mer - eller niipdre 31-1 soci- alism, erkiinnes allt iner och me '!
av den eligelskit kyrkan och milng3 präster, bilde i den nationella lzyrlran och aven blniicl nonkom formisterna preclika och lära socialism oupphörligen sksom, det enda sanna.
iittrycltet för Kristi] $ra.
:.
Men kvinnorna borde int,e n.öja sig nied att blint mottaga .prästernas Iiirdo- mar; de mAste hava ililiet att talika, stuclcra ocli v3ga iiitygen om religionens sanningar för sig ~jiilvt, och m h t e god- taga, tro eller kasta bort dem enligt (leras egen inre övertygeltw.
".
Jag tror att en eociizliutkvinna, som tror p % Gud och det godas lutl liga seger.
över d e t onda, det riittiis över det orätta g %r i sfriden för frihet och jiiinlikhet dubbelt beviipnad.
Men jag medgiver, naturligt: vis att religionen iir eller .borde vara en rei ?t personlig angeliigcnhet, emedan den helt enkelt %r förhållandet mellan varje individuell .ejal och G.uc1, och ' allt efter som detta kominer att erkiinnas skall det gradvia inskränka prästernas makt till dess att slutljgen vi troligtvis kom- ma cla~han att prästerna bliva obehöv- liga helt och hallet och varje, individu- ell ~ j z l s k d l dyrka Gud i anda och sanning.
Det ä,r emellertid i England ~trninstone många priister, som kampa för janilikhet, frihct och broderskap.
A11 hed0r till .dem för att do .handla SA., ty det 3ir icke en 18th viig de ' ha valt.
Det Sr mycltet mera, som Jag ykulle vilja s i g,.
lneii jag fin- ner det mycket svirt att iittry ' cka inim tankar pH svenska.
Et-iuri~.
; jag har levat i detta vackra land nu i 1s månader ar det likväl mycket svbrt för mig att skriva eller tala sprdket.
Men ett sista ord: antingen vi tro p A nlgon religion eller, icke, l i t oss kvin- nor g &amp; framit, hand i hand hela värl- den över, verkande för den stora san- nings-, frihets - och rattfardighetssaken och vi skola elutligen vinna.
seger.
, ' .E !izabeth.
.
- VI.
Om någon tränger sig in i ' mitt hem för att förstöra nAgra.
saker, som av ett ellcr annat slrR1 8ro dyrbara för liiig, om de iiii iiro aldrig sH betyc1elselös; i för andra, ja, rent av förefalla dem vara riktigt sl~riip, sa fintis det vii1 knappast mer an en ' mening om det oriittriidiga i ett dylikt förfnriiigssiitt.
.
.
Meii huru Iiinge skall det dröja, in- nan människorna visa respekt för de andliga varden, som av olika.
taiikande skattas ei ' i olika?
Huril Iiinge s k d l det dröja., innan tolerans och vidlijiirteiihet bliva grund \: alariia för ouic \ öiileii i s t 3 - leti för oförclragsnmhct ocli trdngsiiithet?
Dct Sr nog ej alla niiiiiniskor, som klargjort f » r sig vad religion iir, incn de kilnna mad sig t.ydligt-, att deii %r iiiigot viirdcfullt, som ej filr förfaras, att den är en Iiraftkiilln, soin.man dric.
,,.
#.
..
t ker ur, därför att den sl8cker en törst som intet aiinat kan slacka.
Att religion Wr enheten i ' all tillvara sambandet mellan alla varelser, grund valen för d harnionisk u t ~ e d d i n g, vii gen till lycka, diirom iiro ju meningarii; delade, nien att den för de fleeta ' mQn niskor innebiir ursyriinget till allt, son de kanna av godhet, hiingivenhet oct djrlrliii iir visst.
Om mAnP blaiid dem, som i kyrkor na söka tillfredestiillzl sina.
religiösa be hov, ej fullt först5 predikantens ord, on m h g n kanske ej heller hAlla uppn~krk saniheten spand; SA att de fatta full: sarniiianhanget i en predikan, s % ar dett: ej det viisentliga.
Att genom Ahörandc av en predikan fb flera Irunskaper al ett gott, men vida viktigare tir sjiilv: hiingivenheten mot religionen, som visa] att man erkanner andliga makter; sorr visar att man tror pA att livet har er mening och a t t man sjalv har en upp.
gift att fylla just pik den plats man äi stkllJ.
Om jag genom min religion: som ger mig förnöjsamhetens glada ans da, lär mig förstå, att jag bör arbetzl just p % den plats, dar jag iir ställd, a t jag genom att dar utföra mitt arbetc val, kan Izöja hela det arbetso ?urdde inom vilket jag arbetar, SA bidrager ja1 med mitt arbete, hur oansenligt det ar m % vara, mer till det helas utvecklini och framAlskridande an den människa som i arbetet endast ser slavgöra ock som i tron på, andliga makter endasi ser slaviskhet.
En slidan människa sö ker i sin oförnöjsamhet komma bor1 från den plats i samhället, p &amp; vilker hon ä r ställd, och hon lyckas, om hor!
äger en viss arbetsskicklighet och en viss intellektuell utveckling.
Men d4 hon lyckas, ar hon en av .dem, som draga de basta krafterna bort frAn detta arbetsomrade och salunda hjälpa till att sanka hela dess nivfi.
Allt verkligt framiltskridande vilar p i en andlig grund.
Därför .äro de ' kvin- nor till valsignelse, vilka inom sina hem, aven utan att aga.
kunskap, hhlla fast vid sin tro p % de andliga.
värdenas uppfostrande, stärkande makt. '
- 0 S.
A. '
f '.
.
Stockholms Allmänna kvinnoklubbs sångkör fylldc cn d i ~ g nnder Iiiis ten * sina 10 h. Dcu har f ö r 1.ii.iige sedan hunnit göra sig oiiztyokt och viirclcrad l h g t över Stocldiolnw, grunser genoin sin utonz- ordentligt ' goda saiiisjungning och sina vackra klara stkininor.
För klubben h a r kören varit till verkligt stor nytta, c1 &amp; den på en riiiingil, ja, cle flesta agitationsmöten, fester och föreliisningar nzedverlpt och höjt stamningen.
Kören iir iiiyclcet anlitad RV ~ t c h c - 11olms arbetczrckoiiiinun, Follrets 131s och stiiyre fuc1~förcning; ~rs olika fester och " begeistringen " niir clen sjungit sr.
storartad, storinande.
S &amp; Gro vi ocksi, all; .~ stolta över v &amp; Gngliör, (15 vi vcta, a t t ii,veiz i clcttz lin, de boi:gei:l.iga Icvini-iorii; ~ a t t] %ra lit.
av oss, inen vi iiro ii.nnn 111cr stolta över v B r sAngkör, diirför a t t den %r 08s till en S &amp; gocl h; j81p i arbetet för; agitation och upplysning för clet gc- iiiensii.iiini; L I-iiilet.
.
Blorgonl) ris bringar nied ' dessa or0 e t t vayint tack fiir .a11n vaclzri~ clröni- inar och siigor, alla stolta tankar, ina.
nancle, vi.ckwnd e, vamla, v a r egen s~inglzör i str&amp;la,ncle, klara toner sjun- git in i vHra sjslar.
Ett ord i all ' blygsamhet.
I anledning a v e n.
p&amp;g.&amp;ende d e b a t t om d e n moderna kvinnan s k r i y e r förf.
Marika Sl.jeimsLcrJt i D.
N. följanbe; Dcn nioderna kvinnan %r p % tapeten j u s t nu.
I.Iiir h a vi ' fri.hcinrinnan Annie Klicrlii~lin, som i cn ai; tilcelscrie sölrcr h n n e j littcri~tiiren och avbasar hen-.
ne i dc iiiissli; i.gl.iga ' ~exe~nplar hon tyc- ' kci8 sig finna.
D5.r h a ?i.
lcvjnnljga iiis kiissi onslili~ hl) en, som 2 6 ~ ~ + &amp; m i e R.
G. Rlicrliielni replik genom a t t förklara, att c h nioberna kvinnan alls iclre %r.
siiilcli.a.cl i modern ' litteratur och a t t i c n str.iclha,ra författarinnan.
sålecles d a pits mot sina.
egna väderk.varnar.
Och sá i.r fragan uppc.och k a n gå vi- ~1n.r~.
F ö r min del slriille jag vilja börja.
S6 ofta i Jestliga salar iiied a t t formulera clen såa h ä r: V a d med vin i sin fyllda pokal iiiena vi egentligen ined en modern wan.reser sig upp och talar Irv.inua?
o m kuinnan som ideal.
Icke s a n t?
Var och ' en a v oss f å r ?n bestiiiiicl förestiillning, n a r vi höra nrdet ren %ssankkvinn,i. '
.
Vi tala ock- Mun talar om kuinnan s k moder ' s &amp; om 30-tdslrvinnan, den romantiska, och ona ktiinnan så vit som snö, om 70-ta.lskvjniinn, clen .föga.
utveclc- ona kvinnan som nznnnens roder .I; de, ti111i.odiga ' Iienlkvinnan,.
om ' 80- till Igcksalighetens ö. talskvinnan, till vil1rcn:vi giirn.~ knyta förestiillnigen o.m.
vidundret i starksa- Oj &amp; kvin ?~an som sockerdocka; h r, kort liar, glasögon.
och abstrakt sona ädelsten, stjärna, ros, vetmcle, kort sagt, einancipissan, Men i tal så tunna och tjocka, 80-talet liar gatt, 90-tblet liar reagerat att hiilften kan inte tros.
som sig borde, och liuruclana s t å vi nu, döttrar av * alla dessa ' - tal, vi soni var föi.
sig giirnn vilja r a r a en modern Men jag vill min stamma höja Icvinna?
och taga m i n hatt i hand, Iclun liar i dagarna ' sin pristävlan och f ör arbetarkviwan böja Eör frani.stiillare a v " St ' ockliolinslran " mig vördsa ?nt i Sverges land.
i bild.
Det kunde h a sin liistighet a t t srfara, v a d vara Irviclrhiivuden &amp; ed Ty så som dc clelat ' nöden penna eller stift slrulle lin a t t ge, on1 och scl som de vlGrdat hem iiet gällde " den.
moderna kvinnan ".
och barn, ar det kart att i döden Jag ä r r a d d a t t v i fingo - ingenting med glädje man g &amp; jör dma.
.s Den ena försökte sig nzed en 1: llegant dam, kliinning från Paqiiin, ve- De vrakas, de svälta, de lida,; ande friin Uppsala och order fr5n.
se sködade h e m och härd, Hellas, en demimonde ' ined student- .. men, de gå vid mannen8 sida,: samen; den n i s t a fann lösningen hos med sin hjältemodiga gärd.
ien " tiinkancle " lrvinna, som väl vet C itt saniliii.llsf örstand ' Gr e t t mycket ~ i k t i g a r e bagngc, a t t föi; a nied sig: in Ifell, Sverges arbetav1; uinna iört; jus,zncle individiiella.
syclzer; den.
som mannens trogna kawaraf,; rccl; je gav oss I r ~ n s k c i alla fall iiniiii a &amp; hemes gärd vi besinna: n variant s v iiifin-l&amp;lnmn, ty.
utdöcl så: hell hennes hjältedat!
ir Iion iclre.
Mcn.
1zurtisa.nen och (Jurnarb.)
BL USMA N.; cclliglictsliyciini~, don a.ngcniiiiit bilda- Ic, den 11iii.1meclvctct Iiilsliga eller dcn iiiiilln, giminialdngs gf scn (som l i e l l e ~ dclrig utclör), de lciinna alla t a var- Synna Morgonbfis ' annonsörer!
indra i Iiand.
Nfgon saiiilacl typ f ö r M o r g o n b r i s It a n, genoin a t t b ncl vi söka efter Ironinier ingen a v YL ett b e g r a n s a t ant+l annonser: iem a t t ge oss; Viir tid kr ni2ngfa.l-.
diva elionoinislct starliare och cliirnied Tcns och vAra kvinnor * o mangfd- iven f &amp; iiiöjligliot till a t t i sitt test- - 5 gap.
Det generella.
biimnde dra.gct nnehbll bli vArclcf~~lln,re $.n kacl hi t- los cleiiz alla., dct d e lin geinensaiiit ills varit ~niijligt.
Diirför viidja vi i.llt~8., och s0111.
e n gAng skall g ö r i ~: il1 viira, liisi~re a t t i f ö r is t lz I i a n d?
w a s gcinc:nsaiiiina fysionoini,.
: det iir:; iira sina iippköp Iios b1 o r g o n I&gt; r .i s ' i1i; i.t sjiil \ ~fGi-ti.ocnclc.
: L n n o n s ö r c r!
Get tidniiqpz IIOS SO-ti~.ls-ciii.nii~ipissn~i a t t taelii.
Icm och andra nfEirsiiiiiii kan f2 in-, .. or TT; cti Iiii, Iicl clcl.
Dct .. vnr .li.on soiii sopa-: teg som en för dcni viirclefull tidning, Ic port.g; " i.agci.i - oclj. ' h; wn.
iippbnr iv vilket vi alla I m m a d+ga fördel.
iniilek: fik det.
Hoii linde ' iiiiiniien 8111st sig ocli i j c!
jflcstfi kviiiiiornn.
Hon irbetarkvinnan i vråkningarnas land! '
' ii ' ' ' ' ' ': ',
_ _ _ ' _ _ - ___ ... -,.
----.
- -- .-.
inte iivt (l (?!
; gJill (bi *.
: 1) 01; gJill (!i- \ ri~t:l vi1-r viii * ic.1; ~ y;, iiiodc1.
~ c l Iioii i \.
; ii ' I i i i n ~ k ~ ii.lic ~ i i s s$ilv viirst ~ i i ~, ~ i ~ i (ocli?
~ ~ cii \ ~ j sin ~ ~ i ~ i i i l i i l i, 1iiiii.
giii-ii., ot:li i1,l.t vi.
0111 Iioii 0~1is; " l \: iii.
1iUgïiista.d.
IIoii kvinnor i v5.r 11i51i li.il,tills gjor1; i1.1I~ ' lc- fijljdc cii rörclsc i ticleii 1 6 saiiiiiii~ les fiir litet.
Dct giillcw iiot!
' 11pp och sii t t soiii.
iilln sclitcristcr fd; i t sörelscr; tiig riyi~ tiig!
Viti ' slriiiig!
\ T; jg; ~r i ii im intc foriii iilera Iöscnor- 11011 lianclc a t t nbgot nii~stc bli av, en nngcfiir p % vag ijppiins, likgiltigt vartliiiil.
Yort- cict för den iiya 1iviiiiir~1-1 gAiigcn ni ' belniiirad och hon &amp; tog sig cletta siistt Y J i ~ g frigax.
Och 1il.t Iicn- soiii sagt ittt Iialla i sopkvasten.
Nu nc ' sediiii varil erotisk cller jute, li$rd liar Iion g; i,tt bort i obeiiiiirkliet, soiii eller lik, docent ellcr striimpstop,per- sli; ~, ellcr vacl ni vill.
Det ligger icke en förbriiknd tj: ' mare.
E n av clen ticlens kvinnor var f r h ens i licnnes i.silitci:, Iion Izrsn beiinc1i:a k ~) i ~ i] i g 0mij; jIigt t iLtt 1 ' 1ttiLIiL Oili b6rj.n ett Iiiiviid högre %n dc anclra.
f r u Stéenlioff eller frii I3io~~tli.-I [' Iolii~.- i !öi:1iH.Il; i~ntlcnii.s iitvcclc !iiig, oföi~:it,sccl- bci-g ellcr \ %r förstit kvinnliga ilis is- IToii föimstocl, hoii tiinlite, Iion var 11 %- I&lt;~lni.iii I i ~ i i i i i, a.tt i ~ in- gon, Iion kiinde icke g5 i hjord.
Det t1ug~~tc:iiogriif: dcttri, bctytlcr.
i sak in- rlii, 1~; i~tiiingi1.~ * I; i.ii.fYii., ooli s1ciil.l~ (len.
ri~dilcnla rcge- vnt.i ng.
Hoii iir i nllii.
h11 iii ed blanc1 var Ellen ICcy - jag Iioppas l i i s i p x =?
l) liv; i, si1; t; inc ' lc till.
c:t ' tcr niistii, liadc nwiiinet 1-A tnngan 1A.ngt innan cieiii som utforiii; i ett n y t t timv; i.rs- i * iiig,.c; n.
\: al 0c11 (1 % I i i i, ~ k (; i ~,; f 111 il-j o~:i t et i] ?hl- iiicclvctai~clc i lzviniiosj; i,lcn, 11on H r Jag iitslirev clct.
i; c:i:ingcbl;, koiiiiiiw tlcn rixtiii.ligtvis; i.tt inc (1.
.i va5 tid - till och nied om hon 11011 kiinde iclrc gå i lijorcl, Iion gcnoiiiföm rös1,i-ii.1; t f iii.
It viniior.
Den gick allts % ensaiii ocli fick st % ensiim.
il,l (lrig si, önsliar a t t Iio11 sl.nppe vara.
Ji,r jii, SOIII, l) c l &lt; ~ iiia, ~ t fijrIil; i,rii.d; in: clct!
j ILon tog rcsoliit steget u t u r p o r t g h - Iik~gii.i.c i ~ v dt !i; l:ii i&lt; r; i,v, ocli i ctt ti tli- Och n11 liar jag lioliiiil ' it rimt och iir gcii och iipptiiclitc före nSgori i1nna.n g; il * f!
1111111111f !1.
* iIV: IIiigi~J ' h-; l, Vi V; ll.
' it .i I; os oss a t t stora, ilyit laiitl \ ?iiiiiiiigii,r ti1ll) itlin.
c$r Jag I) örjn.de.
Oc ti 111.1 stiil- tillfii ' llc 11.t.t oiiiii; iiiiriiL tid; dile le du par- Icr ji1.g inig iiiista f r a g a: Viwfiir 1ii.i vi fiiiinon a t t göril.
SO-talets arbctc, clct 1,ic:ts griiiid l; i.~s~i,ii (' I i !iiigsfiirsl; i; g, vi l lict f i ~ k Iwtytli~ viid clct l&gt;ctycltlc, iiicn vi ingen verkligt 1iiot1ci.n Ii~iiiiiii,, sojn, i i i sk111 10 IIINI i !iiiw; i, twiisl,rii,i,t $,i ~iirj111iOr- 0 ~ 1 1 soiii vi Jiiin- gii * ~ c l i stRr.
il) liiiitl oss sklillt!
\ vid; ~rc!
: vi sk111] (!
i ~ itlIC11ii~t k ~ ~ ~ (!iil~ !~~C ' i ' - I ~ S ~ ~ I ~ 11iL l) (!ki~, l): ~?
Vii l ' fiir Iiii, V i illgcli I .. yl)?
ii; i,.
~ 1 ~ 1 ~ 1 I ' ~ I I I ~ ~ %i. '
~ b i i ~ i ~ l l ~ i OSS, ~) ~ Vi b ~ ' S i ~ I I ~ ~ ~ l i C t ~ i ~ ~ ~ ~ l l i l ~ i - ti (1 i do fl osl,ii, fii.1 l (!,j s % ' l ii,l,l; gt~iiu~ii~I !i.j~~l, \ ' i Ila yrlzcslc.v.iiiiior ii,v n.11:~ iriö,jl.igii.
SCl ' i1 OSS.
sliig och vi h a ctt f5tii,l r a t t: Errm.st, ' lcn- och ii11 ra, iii iiist 1; or.d e (lon va.1.3 det.
n Iiar vii1 alclrig niera grymt dc Inrinnor (ett ringa fhti~l, oïii vi föi:nii,rva,ranclci Duniiiarlc ..
. '
gjort Ellcn Key oriitt iin dS iiim lrors- s$iilla deni i jiiiiililc linje ined iniin-.
.
flist henne för cle brott eller blunder, nen!
), men vi lia icke Den moderna Kvinnlig skolinspektör i Norge., till vi1li.a ett blint c1riftl.i~ lett ensta- lrviiinan.
' Icke i livet alltså och icke Fri gan o1i.i 1nr.innl.i ga överliixa.re och k a kvinnor!
.Seclan nian likt El.len i litteratii:ren.
Vi be förgäves om clen slrolinspelctr.iscr iii:, för n3.rsrarancle av Keys böckcr och glömt deiii igen - nioderna h i n n a n!
stor aktiiditet j. Norge, ocli n~ecl stör- liiroböckernas öde!
- s t i r viil iinclii J a - natiirligtvis.
Historien Iran sta intresse 1.inr n u iiiottagits nyhetea son1 siiimiian a v dein denna sats klar icke vara fiirclig iiictlim vi göra den.
ocli tydlig.
; Giv a k t p &amp; dig sjiilv, Oiii n&amp;gon cvolutiqnoras just nu, iir o111 a t t I&lt;r.istii~nsandS skolstyrels,e till- ansa dig sjalv!
.
Var striing!
- E n clet viil lrbinnnn; Iion lir iiniler full nt- satt en 1.cvinnlig liiru,r.inna., frölzcn Al- cloktrin, sft kontriir soiii möjligt till fornining.
De Irvi.nnor, soin ~liiille v.ilclc Nielsen, soiii ins:pektris:,för.
en ilen soiii bjiicler a t t l %ta sig salrlöst slzrjva 0111 henhe, cle Jiro sjiilva i.ncl.cï; H. folli,.slcoli~ns a,vtlclninga.r ..
Lönen a r.
trilla i vag soiii clet faller sig!
Men utformning; de soni s1iiill.e vara lien.
likii, iiiccl de iiianliga inspe1ctö~erna.s.
fö- den miinsliliga duiiilieten k a n @ rerli- ne, de beglira, henne h n i i av sitt eget Frökcn Nielscn liar uncler.
.ett reg&amp;encle * i.r skött platsen soiii tillför- gen aldrig överslrattas.
innersta.
Ncn Iion koiiinier, Iion .kom- Siviil, n u iiro vi d &amp; framine vid El- mer.
Det ar roligt a t t leva just nu, ordnad, ocli inga röster höjde sig n u: en Key, ja, vi h a till och iiied passerat till och iiied för clen, som varken 1-1.iot hennes tillslittancle .. soni ordinarie.
.
.
henne, t y vi leva fort, och sedan man till.liör Föreningen för lrvinnans poli- ...
. '
,.
-- dock öppnat en hel dc1 bilclningsiiiöj- t.islzs.
riktratt eller Kvinnornas clislius- Stortingsvalen i Norge.
.
liglieter för OSS; begagna vi oss tacli- sionsklubb eller nigon som Iiclst frain- samt av S ~ iiiinga L soin iilöjligt.
Vi an- AtgRencle kvinnlig saiiiiiiansliit~ni.ng!
sc ' siliincla l i n g t i f r h a t t den nioder- Det.
iir roliwt t y f r å n alla Ilil1 hör na kvinnan skiille vara clen renhariga inan Iihi: clet i= ropas, ocli ' om oclrsa.
den s. k. Ellen Key-adepten.
Som jag sa- ena skriar ve?
diir den anclra sjilnger.
d e: vi 1ia lust och vi ha glöint,.- nieu i q ~ p, SA anar man a t t cletta betycler clet sitter alltid niigot kvar.
Och det fijga.
Alla, llingta vi nu u r formlös- soni sitter kvar a r emellertid inte S {L lieten, och lsingta vi enciast iirligt och litet, av vad som konstituerar själva barkraftigt nog, sk skola vi en vacker v a r tidstyp.
.
dag h a lyft frain Den moclerna kvin- Giv akt p$ clig sjalv, ansa clig sjiilv!
nan.
# Och d a r stiir hon som en n y VC- Var striing!
- Se dar nya ord, en ny nus iir skumiuet, iiiycket vackrare a n; inda.
I firliundraclen har mannen va- den ganila, vaclrcr a v ett vackert all- rit kvinnans saiiivctc.
Nu börjar kvin- var.
]: an bli saiiivete sjalv.
I-Ion viiljcr, Iion Stringniis i november 1.909. iirövar, Iion ansvarar för sina liaiicl- lingal *, Iion gAr in i sitt cgct h j i i r t; ~ ~ iiinnriiiii och viigcr sig sjiilv mot saiii- Iiiillslivcts stora vilctcr.
Det iir nytt, det iir ovant, Iion f i r annu nervattac- h r, och hon ursi.l.itar sig s,jiilv och siigei i J a g i r i alla fall bara .en livin- na.
Vcni soiii hclst vct a t t jag iir av- Danmarks radikala regering och kvin- noröstratten.
IiJingig ii,v inin fysik 1-4 c1; t liclt iquiii~t siitt li.n c11 Iriwl!
- &gt;len dct 1i; jRlpcr iritc, Iicnncs nyn sinnc för riittvisa tiir iivt !rliantl; lion fortsi.ittcr: Det %r sant, a t t det finns ocltsii stackiire till kai.lai:, viirre iin nigon a v oss: det i i.
,: ' ' ' --- .. A, t ' ~ ~ I *
.
.
- - - - - - - - - * - bl116RGO~~Rl$.
.
.
_.
.
.
_.
_.
.
- --.
.-.-.
.
---.
.
den skaffat sig många trofasta van ner och erkännande för sin red liga strävan.
{Att Morgool.~bris har en stor upp att fylla bland arbetarklassen: kv:innor a r självklart.
Vi kunna e förvanta att den dagliga arbetar pressen, som har rörelsens all; Yrkesfarekommittén, grenar o c h.
intressen att bevaka vilkens iii-1; taatitle viintn.cles koiiima til i alla detaljer kan ha tid och ör; i l l ~ t i i ~ i l c t r ~ lziinncdoin s iincler nov iii; finntl.
lim tillst.yr1i.t föi * slawt on för vara fragor, \ och därför a r Mor l i v i i i n l i g y r l r c s i i ~ s p c k 9. tor.
golzbris såsom agitations- och upp lysningstidning nödvändig för kvin norna.
Da det därtill ä r synnerliger nödvändigt att det politiska intres set höjes hos.
de arbetande kvin n o h a, s å att de bliva helt insatt: Oclz levde dit i sy~zdfiiihet vid ffödmde fesh i de stora samhallsfragorna, kom- f o r ~ z c h d i kcJ ' snrcrzs slott mer tidningen att fortfarande ocl och slzri ' ~tdndcs &amp; / i rc~zlict av rusiga gäster, som hittills, sa langt aet ar möj - c t ordn förldtit och forst &amp; ligt, följa dessa, och tages frams hänsyn till de frågor som berör: Ocfl tömde du i dnger den bittraste dryclze~t, kvinnorna och deras intressen.
sottt briiddnts av sirziirtornas rus, Mo~gonbris måste därför följ: och tvlïrradcs i t h r dina JkEckade s t ~ g d v n d e olika partiorganen in i alla ar - en elidta bjöd dig frist i sitt ILW.
bietarhkm, pil alla verkstäder ock fabriker dar kvinnor finnas, ty ge- Och fore du sa vida $dill rnin vandring nom sin egen tidning f &amp; kvinnornz oro kännedom om arbetarrörelsen, orr, som solc~z $rån maslren i nzull, den * politiska och fackliga solida- till dig uzift hjärtas tnrzkar och rlröm~~znr cïrrcil riteten och om den sociala frågau for4 nllt för din unga dajiighets skull.
i sin helhet.
J4orgonbris kan dar / &amp; ocksi ia anses som den basta agiiatio- w t bland kvinnorna och 601dt 2elt ' naturligt ajla ungdomsklubbar, áckföreningar, verdandiloger, kvin- ogill en och andra organisationer nav-er a.v MOR G ONBEIS I nom arbetarerörelsen, som ha [vinnliga medlemmar, s e noga till, itt Morgonbris ugcs och l&amp;s av ' zlla oqpnis~.rade Izvir~~ior.
M o r g o ~ h ' s utkommer en gång Morgonl&gt;ris går fran och med nästa n:r i sin andra argång som den socialdemokratiska kvinnorö- relsens egen tidning.
Den har under det nii snart förflutna året sökt, s å Iangt det varit möjligt och med sina begränsade resurser, att fylla sin uppgift och har Morgon- bris s &amp; till vida lyckats däruti, att.
manaden och utsändes till kom- nissionarer och organisationer om-: ring den 1:sta i varje måncd: Prenumerationspriset ar 1: 20 pr ir, 50 öre pr 1, ' år, 30 öre pr 1 ', år,) ostarvode inberäknat.
.
Prenume- ation emottages å alla postkontor.
Lösnummerpris sasom förut 10 ire pr exemplar med 20 proc.
av- Irag för organisationer och kom- # missionärer och redovisningsskyl-.
dighet en månad efter .varje n u m - mers mottagande.
.
Organisa tiooneer ' avo ekonomiskt ansvariga för s h a / iorn&amp;ssio~z&amp;- rer.
Alla brev och meddeianden rö- rande Mougonbris: .sändas till fru.
Ruth Gustafson, ' adr.
~ a ~ a ~ a t a n.
18, IV ö. g., ~ t o c k h o l m.
.
Rekvisitioner och - redovisning samt allt som rö&lt; ' expeditionen sändes till fru Elin: ~ i n d l e Tun- ~, nelgatan 1 B, I, ~ t o c k h o l m.
Morgonbris har ' haft att !il1 medarbetare &amp; hål !a.
d e mest iramstående förmågor ' i de olika.
' rågor Morgohbvis behandlat, såväl som Aforgonbuis kurinat.
visa, att inom arbetarklassen och partiet det.
finnes många kvinnor ~brn.utveck- lat sig till att k; nna.föra det " skri- vande ordet " ' för .. agitations- och upplysningsarbetet ' bland ' &amp; ii %k.lass-.
systrar.
Det skall ' bli AgovgonbrTis ' främsta ~ppgift att med sina förutvarande medarbetare och med d e nya som tomma och som vi söka upp, att ' å ' Moq-onbvis ännu mer innehålls-.
?k, gedigen och brnväxlaide och; aledes bli en kar; välkommen gast los alla arhefarhvinizor, i olla zrbelarkem.
M e d partihalsning: Soc.-Dem.
Kvinnokoagressens v * utskott.
.- ' ', ', ' ' '., ' Till.
kvinmkiubbarna.
Vi uppmaiin kvinnoklu~ ?bi ?rna att sna- %st p5 siiin möten tagii upp friigan oui del busta siitlct att ugilora .illoor- g o n b 9.
i ~ ~ och ut1 fd cless lipplaga allt s t ö m.
DA n JlIo ?yo ?zOris~ iir klu bbariias tidning ii ?.
det deras ovillltorlign plikt att yci all« salt stödja den och f &amp; den.
id överallt.
Det %r icke nog med att varje klu) b rekvirerar E &amp; n i h g a ex. soiii 55,; oit till kl~ibbcns egni medleinmar;: utan bör vurje v,scdloi M.ja ti; 7ni,lqeo.
.
r &amp; att d 1 &amp; ~ C V ~ W Z O pd T pbil.wn Ii&lt;a,l$?
3, !iisa och l i p s lJl " rgon bris I i lu b barm 3iira tillsiitta ' .flera koin~ii~esio~i~rer vid ridan av huv~idkoti~missio~iBr.en,: vilkas f i s
.
.
-.
- MORGONBRIS -.
.
.
.
.
- - .-.
a t t taga f r i n i.mrn d e cigarrettei: och wotl ud?,: lon iir eiiiot os81 Jliirfijr vilid vi cigari.etlp; ippw, fiom d e 1xitriif " l:a hos dem.
311, nUr tillfalle givou oss, hMlsn j::irnviipniin- ICIIH kviriiior och iivrigk p; i i4.f ' plats val- Barnen f5 (förstis) !klte ' rO1m &amp; gator, roinnn iii i 14.r Jilubb.
Dar ar allas ejiilv- parker o. s. v. De &amp; yldigo skola:] il- ikrjvnn p$ts.
Aven t: ~ vi omtala att vi, i sommar haft 11Allns och visiteras.
tv8 rrtorx allnsiiiina mötcii med.
endast kvinnor, 13ar1icn imder 14 Ar f i icke medtaga: för att n p p l p e dem orri, vad egentligen den A v ä r d s l ~ u s och f 5 i c k e givas bcri~emclé strid har gallt, som v6rn nian kilm a t) @ ed drycker, a n n a t S11 uncler vissa undnn- lockoiitlierrnrna ocli arbitsgirarna.
8ch efter tagsfall.
Brott haretnot straffas strsngt, de upplysningar som givitp, sli har .det att bland Iivinnoriia har den ~ t o r a ol~rotts- Ungdom etiilles inför eirslrilcl » barn.
sig, liga solidnritetcn varit rbdrnde till stor gladje do in stol^.
I n g e n u n d e r 16 Ars alder för oss nlla.
kan dömas till döden.
Ja, vi kvinnor iri !iste .komixa ih&amp;g a.tt vi De talrika barnföreningarna i Kiigland kiinns vara till en etor hjiilp i klasskampen.
halsa d e n nya lsgen med gliidje och Ilet har visats ave11 i somrnsr att s h ar.
Dcli # r kvinnan med i ledet s &amp; kan hon battre hava ~ i i n t tacksamliet eskrivelser till re- M t n oin hem.me !s och familjena, finanemi- geringen.
nisterplnte&gt;, b8de i freds och ofreds dagar.
Snart skall en Ijlienre tid randas för alla Morgonbrie ' lassro, önskas genom kliibbens kassör M.
S.
Brev frin Ortvik.
Brev till ~ o r g o n b r i s. "
Ska11 ni1 iiiitligeri uppfylla liiftet om att skriva brov nng.rieiicle iinr kliibbs arbete.
Iiliibben bildades dos 5 okhber efter fiirerlrag R V fru Sdiiia ' l ' liriiluild f r h Sijiidsvn.11, vilken klargjorile kviriuorörelcions betydelee.
17 med- leiiiinar aiiteckiinde eig i klubben; .- Kliibbeii tycks skrida .fr:irnAt, trot-s plntseiis stora okiinnigliot om kvinnorörclseti.
Nen vQr strAvan Br att f5 alla nrbdarek \ +nnor med och kliibbon beskt pll eitt senaste möte att flitigt ngitcrn f&lt;Jr att fh kvinnorna valina i de- Kmneri som liggs oss niirmast, kni ?pzaczs fri- Arboga soc.-deni.
kriiinoklubb, som n u: w Imtar för andra g h g e n, t,ycke iiii ha över.
viinnit de första och i~törsta evfirighetcriia.
Den 33 okt.
hade kliibl~eii en storslrigeri » V o r w i i r t s ~ har i s i t t n u m m e r för den fest pb Folket8 HIIF, besökt av s5 m h g s den I) nov.
(den löpande Args 262) gjort eu stora lokalon Iiiiiide rymmn.
Prii Tkta Dal crtrljin hö11 ett med etorinande npplIlder mot franistiillniiig a v den i Morgonbris ' au- taget forearag över Binnet: kvinnai ii ock gustinuinrrier tryckta uppsatsen %Ett in.
politiken&gt;.
rör denna fests ordnande fick gömlsc.
kliibben qv arbetnrekommiinen mottaga eti Klubben har haft en höstbasar, vilken in- termezzo.
och fru Wicksella svarsinlaga.
belopp av ' nitra 40 kr.
Vid ett föregieiidg Ilrakte en.
viuat av U4 kr.
Ked.
meddelar cliiri jamte referatetet bl.
tillfiillo liar arbelarel-oiiiniunen och eoc.-dem Eii nv klubben anordnad paketauktion för unpdoinsklubberi överliirilnat agitationabidrag a. d e n .markliga iinderriittelse~i, att die11 bt v ?ir kliibb, förutom all onnnn lijalp vi vRra utlznstade kamratar vid Utanajö, iiibrakte on siimn; is av 38 kr.
2 (i öre.
PA en lista in- mottagit f r h clet bNlet.
aldrig Bar j i t t m t t a n6~~ot ' be ?.iktigancfc Hlir i sainhitl !et rlder en lovvärd enighet ~amlndes 22 lir.
Insainliiigeii fortgir annii.
Fru TArnlnncl liar Bven 11Allit föredrag 1iBr frc %iz frOlh J l a r l z ' n ~ Xranzcrs.
.
Efter organisationerila emellnn och nilgra större p &amp; platseii över iininet: ~Sexu ' ell hygien och.
att ha avtryckt slutorden i k a m r a t Skölds Inckor i leden har ej etorstrojken gjort.
Vad som vAra manliga kamrater allt för moral .,i modern belysnilip;.
.
för m5ngn slutreplik, y t t r a r tidningen: mycket förbise, %r deras kvinnliga anhiirigns uppiiiarksanimn illitirarinnor.
Till sist en hjartlip Iiiilsning till, alla kam;, Vi iiro ockdi.
a v d e n &amp; sikten: VAr3 in tresseraiide för v i r rörelie.
Det borde inte 1tiugi:e finnas en inan, son rater landet runt frAn Ortvilrsklubben genom kvinnliga partikamrater höra inte hem- inte vid varjo tillfiille som gives eölrte at1 Pr ida BkJist ?.ö~u, sekr. m a i kvinnoröstriittskvinnorncis krets.
v8cka sina kvinnliga anhörigs - syster hustril eller andra - till förståelse för VS].
.
\ ' orwiirts h a r inte ett grand a t t t a till- gemeiisamma sak.
Årsfester.
.
, Men det tycks vara s&amp;, att man endast \ !il baka, dess framsti-illniiig var fullstancligt JIotrila kvinnolibrhb~firade ein andia,: \ rsfeot taln vid lrvinnornn om obetydligheter ock den l 4 nov.
med föredrag a v ' frkn Julia .objektiv och dess kritik ytterst mild.
aldrig on1 allvarliga eaker, som röra aarnhi~l.
Ström, sAnn, musik.
Festen var: tyvtirr f&amp;- Skytyl fligri tillmälen föriindra inte i rin- let ocli kvinnornn son1 medborparinnor, föi tn !igt b~sC) l; t. att sedan M n a oss dnrför att v i ingenting gaste man d e n reaktioniira * och - arbetar- veta.
Ozelös7azds kvin~i~lilubb fi rade.
ocks; l ein Dock eer det ut som ski~lle det &gt;feleta ' viixn 2-Ariga tillvaro den .28 ~iov.
med en talrikt fientliga prigeln hos kviniiosporteils bort, dK ju h d &amp; .m:inga miin och isynnerhet besökt Pest med föredrag av Riitli Gustnfsoii, värlclsförbundi~ organisationerna hjglpa oas energiskt med musik och kaffe.
Den alltigeiio11i ' b8 &amp; stgm- ning var rbdande.
agitationsarbetet.
Efter festeii '; höll " k1iibben ordinarie möte En hjärtlig Iiiilsning till alla kamrater frar --- L. O..
och fick db nya niedleriimar.
Av mötets för- Arboga arbetarkvinnor gin handlingar, soiii fördes under utmiirkt god pnrlamontarisk ordning, fick m m det best3mda intrycket, att h i n a kliibb arbetat sig över Brev från Kiruna.
.
geronihrottot ocli 3s nu an av i b r t lands Kiriinas fiocialdemokratiekr kvinnokliibt bnsta eo~ialtlcriuokratislia liviiinokliibbar.
.
.
G.
I l h g l a n c l h a r s c h i l d r e n s.
Charter B e#nder ein hiilsning till kanirateriia Inndol (Barnens lag) triitt i kraft.
Bland annat riint.
VAr klubb ar liten, men solidariteten och enigheten nr desto större inom dennani- innehbller d e n: ma.
Medlemssiffran star för niirvaraiide p3 A t t lanina ett ' barn utan tillsyn i ett 89 ..
Sedan deii första februtiri i dr tia vi Ändringar till Minneslistan.
r u m, ilar eld finnes, straffas rried nara fAtt 43 riyn kaiiirater med oss i lilassknn~.
4sarum: N; igd:i, Joli risson, ~ ö t a b r d n e.
l70 kronors böter, o m barnet pil iiflgot pen.
31eri vi ha itiinii inknya einot v:trt ar.
Iir %igcsberg: Frii l ' aiiliiia Brogren, ICS11- iii beto.
HBr uppe i Norden bland fjiillcii siitt skulle cliirigenorii bliva fikatlat.
fallet ii:r 9. mnrken IiArdbriiten.
Soinm~reii iir HK kort Striingt straff för cletn, seom lata barr sll ntt den sköna midnattssolen ej liinncl Sparreholm: Yrii &gt; h i n Fred1iolui.i tigga eller icke avhiilla dem diirifi:Aii.
sniillta don to ra isniassaii ocli den friisna Trolili2ittan: Selina, .l) nlillöC, Jnno]]: r t. Foreliljning a v tobak till hrirn, som jorden, eom stelnat iinder do 1:liiga vintmin5 ---- iclte fyllt 16 ar, straffas.
Cjigarretter n:ideriin, incn iipplysningens sol a ' liall on g h g koinma, hoppas vi, ocli borttaga alla hindel f5 e j under .n:tgra villkor siiljas till i v2lr vag, HA att arbotut kan ined Iiastigarc La1 F ~ ~ o r g a ~ b följa ~ k s med parti- barn, m e n v51 a n n a n riiktobak, o m icke fart fortuiittns mod att uppriittn tlcn nyn tidnitigen till varje arbetarehem!
I 14 ket ar bd (lo kviiiiiorp tobaksliaiicllaren Ilnr slriilig .anled iiing ~niiihiillsbgggiia~lo~~, och !nimrs gouiensarnnin fink att dcltiign i. varje hem, dRr en partiticiiiing finne ' s, misst: ' inkn, a t t barnet köper varan för r kv) iinor, ~ o n i Rnnii at5 liknöjda o (: h bör aven ~ ~ o P ~ o ~ P L vara: ~ F ~ s.
eget bruk.
oförat: ' ienilo ' oiii vad vfirt stora kiiltiirelln ar.
Varje polis eller parkvaltt iir skyldig bete giillei, kom med om, ty, den som oj Rr.
.
.
.
" Ett intermezzo. "
o ',, Barnens lag .. n. '
': 1 "
I I d MORGONBRIS -.
.
.
.
.
-.
-.
.......... bordc icke köpa aniian syinaskiii: in @ om nr den yppereta i ban- delii, av etöretn fallkomning och ger största valiita.
Vi bjuda fullaste garanti för att de ined vArt firmamarh för- eedda maskinerna aro ett fa- brikat, som pA teknikens nu- varende e t h l p u n k t ar det hiigsta som kan upp &amp; och örertriifLis icke av nagot annat fabrikat.
Sar- skilt formanliga betalniugsvillkor.
.
FAWLOWNUNGS~CPNGAR.
utan förhöjda priser 5 6 7 Fotografi- &amp; Förstoringsateljé D D D * D 8.
8 g xo * r S IX D D n ro hos r 8 Ateljé Gustin, C.
D.
D D * D Radmansgatan 61..
D BACKSTROM, 19 B, Stockholm.
11.
Vardagsringar: Av 23 karats guld iitrn- 16: q p % och silver inirli, åt- 19: j o följdn ' a.
; ~ n r a n t i s c i e p5 l 22: 75 ro ars H5llbnrhet i dag- 2G: ligt bruk för 5 kr.
' 29: 25.
A v, brliiiiförgylld g u l - 32: 50 mcta.11 för I: 50.
35: 75 Diivrii~gnr a v Lefrens i 39: FilipstPd f:ihriknt för 2 kr.
- - Gi~lds~iiccl, Hornsg.
56 o. Upplandsg.
Till landsorten mot poströrskott.
Allm.
telef.
230 83 REKOIMMENDERAS.
.
D Vasagatan sa, STOCKHOLM.
Drottninggatan 93.
För 311.3 grams vikt Kr.
ix: 35 i Beställda Symaskinsaffaren SOLIDAR, A v 23 karats guld:. '
Goda varor, moderata priser.
Fördela betalningsvillkor.
Humant be G r a B k!
AIIOdeRes gra ?äs!
!
!
!
- u mötande.
Välgjort arbete., Vägen lönar sig i ' Förstklassigt arbete.
Moderata pris.
Föreninnar och korporationer erhalla rabatt.
aktiga A.
S. WAHLBERG, i ilr elegant, s v k t a r ej fingret, liknar fiillstfindigt 23 karats i giild och a r oöverträffad i h0llbarhet.
Pris 2 kr.
Lapi.
skyddat itiiirke.
Finnes endast hos Giildsrned L. JENSEN, Tegnérgatan 19, Stockholm.
.
.
Tunnelgatan 17, 1, Stockholm.
I A.
:.
-.
,, Bese vir Utstillninu av äkta japanska Hushållsartiklar vilka samtliga pK griind av ' det .av oss fr. o. m. lördagen den 23 oktober införda rabatt- eysternet kunna s v envar förvarvas allde- Malsingborgs sot.-dem.
kvinmo- les gratis.
!rllubb avlitller möte 1:sta och 3:cJje miinda Vi lamm alla vHra kiinder i Kaffe, Te, gen i manaden i Folkete Hiis ' F-sal kl. S e. m Cacao, Choklad, Kex och Biscuits I ' Rahatimarken ~olsvarande 5 % t o. m.
8 % 20 öre i frimarken till porto och Ni erhaller gratis prov 5 15 sorters av gjorda inköp, och utbytae ' dessa ' rniirken gott Kaffe .i pris frAn 65 öre t. o. m.
1: 30 pr kp.
Vid köp av bel hal om 60 h ' i0 kg.
levererse knffet fraktfritt vid Eder niirruaste järn.
mot nAgon av dessa artiklar.
.
S å k a n t. ex. den sv vPra kunder, som samlat rabattmar- ken till varde av kr.
7: 5 0 fA utbyta dessa.
mot en akta Japansk Kaffe-Servis, bestiende av kaffe- och griiddkanna,&lt; socker- 3khl samt 6 par koppar.
ORS.
I ICuncier, Eom O IIP ~ JA ~ önska; h i n ~ n a ~ naturligtvis.
tillbyta sig en artikel, sisom en kopp, en kanna, en ksrott- Den BASTA julklapp en organiserad arbetare kan giva sin hustru, moder, sy- bricka o. e. v. i sander, då ' motsvarando mar- ster, dotter eller kvinnlig anhörig ar ett prenumerationskvitto för.MORGQNBRIS1910, ken samlats.
Var god observera, att verklig rabatt er- Morgonbris kostar '.
l prenumeration för helt Hr 1: 20, tre kvartal 90 öre och hålles, och ej nbpon skenbar sbdan - genom.
.
.
.
.
.
.
halvt &amp; r 60 öre.
höjandet av vanliga förs3ljningepriser - sami Klipp ur nedanstdende preriume~ationsblankett och prenumerera omedelbart B s tt samtliga utbytesvaror iiro absolut ä k t a japanska och lfimnqs till v 4 t eget kostnads- MORGONBRIS för &amp; r 1910. '
I pris.
B l i v v a r kund1 l Vi, presteia absolut en- Inst de inest f ö r s t k l a s s i ~ n varor.
.Dagligen.
.
.
.
.
.
lyrostat kaffe.
.. Hos postanstalfen i ....... L N:r ....... -- .-.- .. - # RQ~KWF ' FEMANDELWI 24 Kungsgatan 24, Stockholm.
rekvireras.
för år 7910: Rik8 85 14.
Allin.
S1 40.
~Hgs- ellor BngbAtsst~tion, mot efterkraf eller föreliottslikvjd.
Minsta parti 10 kg.
Om sa önskas kan det erhallas av flera sorter isarvagt till samrna pria och fraktfritt, blott partiet uppgar till 60 h ' i0 kg.
Anmoda Edra vanner och grannnr att bliva med om att köpa kaffe frAn KO &amp; " ch 5, m m t Post adrean: Butiker: Mästersamuelsgatan I I. Dobelnsgatan 44.
Norrtullsgatan 24.
S % O C ~ ~ Lyrn EXARLEER&amp;, # Idumag&amp;a~ .. -.
: .n I a Antal K:r i ' 1:eta kv.
taxan SPOPP sortiment 2:drn ko.
Bcstiilln.ingn~ ~ d f i i r n s Jort och billigt !.
VESTERBERG, Riks lllm.
Tel .. ERIC 242 40 Hantverkaregatan 40 " Morgon bris " .. A .. - ...
.
.
A,.
30133 39 Hornsaatarr 39 jock, stnrk vinthvarii, 70 cm.
bred, ' finnep iven i evnrt, grA, brun, uller röd fsrq till I: 20.
Bliistyg 2,:: nieter prinin ccloiirti$ilell, 10 ciii.
bred i 100-tds v:ickr,z mönster, soin ranligen kostar 75 öre in., sr11AIles till 1: 10, .O bitar 1.0: SO, Ros:itvilla till iinclerkllidsr, rrnftig, stnrk vara 32 öre iiiet., d:o extra winia sliilr eller M A, fivsn passande till ierrkalsonger 0: 4 0 metern.
Tillcikriv Otto hknrson, Gamla ICiiiiysholmsbrog~tnn~.
83 A., itockholm. '
..........................................................
Abonnent.
6985 STOCKHOLM.
.
