# ID: svediakorp-per2327
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,363
# sentences: 1,266
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
T I D N I N G FOR D E N S O C I A L D E M O K R A T I S K A KVINNORORELSEN.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens VerkstYllande Utskott.
Stocklioltn 1909, A.-B.
~rbetarnec ' ~ryckiri - p-p November I Preniirrrerationspris: För redaktionen: 1: 20 pr helt hr, 60 öre pr halvt o c h 30 öre pr fjardedcls ar.
Lösnummer 10 öre.
RUTH G U S T A F S O N Hagagatan 18, IV.
ö. g.
STOCKHOLM.
.
.
Annonser a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
För expeditionen: klirr Lirrdlcy, Tunnelgatan 1 B, I.
Stockholm.
1909.
II.
.
.
*.
- ordnat i Griinelökkens gymnastiksal över a t t.
ha tagit kännedom om denna,.
@ m- ämnet .Kvinnorna och politiken.
mer det kanske.
att sta .klart för osii- ' och detta föredrag blev anledning till har hemma, hur ph ena sidan Kölen.
I.
F ö r första gingen skulle i Ar de norska den racka möten jag sedan under den I bor ett verkligt fritt fol7c i e t t fritt land, p &amp; andra sidan Kölen ett folk i.
t r d: kvinnorna gS till stortingsval samman dom, bundet av olidliga bojor och band, med mannen.
Jag hade till följd av hdnat, föraktat och traiqmt hart nar storstrejken fatt min agitationsturné för till döds av undantagslagar.
och med Gävle-Dala partidistrikt inhiberad och .W laglig ratt r beg&amp;ngna våldsdåd mot beslöt göra bruk av min ufrivilliga fri- värnlösa arbetare och defas.
hush-ur het och resa.
till Norge för att studera och barn.
T y kom ih&amp;g ' att.
nzan ma- de norska kvinnorna i val, samt in- ter niedborgarvardet förmedelst &gt;ned- hämta en hel del .upplysningar och borgarvutten, och där denna.
.
sakvzas, lärdomar vid detta e &amp; viktiga tillfälle i sh hög grad som har hemma, dar i de norska kvinnornas frigörelse- betyder arbetarna intet, så gott s ?m,.
kamp.
när det gäller ordnandet av ' det gemen- Jag satte mig därför i förbindelse med.
.
.
Eamma fosterlandets intres~en.
mina norska.
partikamrater och inom det av s~ocialdemokra- ' Har följer kort ankom telegrafiskt svar frAn Kvin- tiska Arbetarepartiet » .vid stortingsva- ' dernes forbund att tvenne möten skulle len 1909 utfikdade meddelandet om av mig hbllas i Kristiania för deras s Stemmerätten r rakniiig.
Glad i hagen spände jag ihop, fosterlandet P (min plädrem) och RöstrBtt ' vid stortingsvalen 1909. köpte biljett till Kristiania.
Röstberiittigade iiro é~ ?än som iiro Vid framkomsten mötte mig Helga norska medborgare, har fyllt 25 Ar Thorsen, s5 viilkänd och varderad av och varit bosatta i l a d e t 6 d r och uppe-.
oss svenska kvinnor Pråm v %r senaste hblla sig dlir.
ILviwzor, som äro norska medbor- kongress jämte Puntervold - den av gare, ha fyllt; 23 Ar och som har v %r lockouttegering s hedrade, korre-.
varit bosatta i landet 5 ar och uppe- spondenten, den av Norges arbetare ut- SPETSKNYPPLERSKA.
I-KVINNOKLOSXER.
hdller sig diir, och som har.
betalt sedde.
meddelaren frAn den menska (Till art.: Hemarbetet .i Belgien.)
skatt till - stat eller konm~ta ' för, det sist förlupna s7; attedret för ep inkomst .av storstrejken.
Det blev ett hjiirtligt mottig:inde.
ytterst hetsiga val kampan jon höll i Norge minst 400 kr.
i stad och, 300 kr.
p &amp; landet eller leva i hel, eller delvis egen- Dagen diirp &amp; skulle mitt första möte för kvinnornas rakning.
domsgemensltnp med akta .man ',.
- som har.
.
bli i Folkets Hus och iimnet,, Den Innan jag överghr till att skildra de betalt slidan skatt.
&lt; ...
svenska storstrejkens.
Böljande dag noraka kvinnornas valkamp, först ndigra Ilöstriitteii suspenderas:.
.,:.
: skulle jag tala A ett stort valmöte, ' an- ord om ' sjiilva rösträtten i Norge.
Efter Vid 0:ffentligt Rtal för .brottslig hand- Oe norska kvinnorna i. val.
, ' ' ', ' ' ',.
...
.
..
MORGONBRIS.
. '
.
.
.
-- ute fran velurnornn, s &amp; skiilie ej slor rika, dcn förn.kt,sclc synclerslzan si val srctiskcn länge sittii i orubbat bo i första soiii I~övitsmi !,nncns $ » ttcr.
A t t bans l; .iror * lcomil~it p % förfaj.1 iblancl oss, iir kammaren.
Diirifrh skulle vi.
snar1 tyvarr alltför sant.
Kyrlraiis kristen- lyfta blida honom och hela den reaktio doni h a r förstcln.at.
i tomma formcr, nära ligan.
i! '
ekulle med den svenskf soiii förlorat sitt andliga innehall.
$len arbetareskalden Emil Rosen &amp; &amp; a: B O k y n vi fcPL icke förviisla kyrlco&amp;-r och-re- ned$ uppii skördarnas gull, folket al W o n.
bet-reljjjiosa behovet a r djupt rotat i niiinnislcans innersta väsen, det fardigt med eder,.
finns hos vilden siival .soin hos veten- Alla partier ha i dessa dagar &gt;giljat skapsinann cn o c l ~.
tiinkaren, genom till kvinnorna,.
~ H ö j r e och V e n s t r e ~ alla ticl.er, hos alla folk.
Det t a r sig det arkereak tioniira D ISirltepartiet D ock uttryck i vilclens clyrltan a v sina gu- cIad) elii,ten och i clcn högre u£vecklacle den röda 8ocialdemokratien, alla ha dc niiinnisknns tillbecljaii a v den ende elrimdat att söka f $ de nya väIjare&amp;u guden, i hennes strimvan efter a t t n % ett icleal, i sj %lens ' .triingtan efter n&amp;- sorna med sig: got högre.
Och den stallning kvinnorria intaga i Detta behov k a n ' aldrjg tillin- Nar man tagit kanneiom om hurudan eit, land dar de agn full.
och ' hel med, tetgijrits, iii en f orm erna f ö r dess röstriitten a r i Norge, varest inga &gt;pen- borgarerätt, ' den ilr .helt olika den stall.
tillfreclsstii1) ancle viislar.
Religioner- tzilzgestreck D, hatet skattestwck hin drar ning kvinnan intager i ett land diii n a äro u.nclerlrastacle utveckling och norska medborgare fran att deltaga i hon saknar medborgarriitt .och följakt- förandring, soin allt annat.
Nar for- ordnandet av landets inre och yttre an- ligen manniskoratt och miinniskovarde.
men icke liingre lran.
t.illfredsst5ll.a ti- dens religiösa behov, s &amp; inaste den geliigenheter - dj.
star som i blixtljus I B Vespan 3, det norska arbetarepar.
försvinna och sanningen triida oss till-.
det sve~zsba fol7; ets rattstöslret klar - tiets ekamttidning finnes en teckning ' mötes i ny clriilct, liimpad efter clen och man gripes av en rnttmätig vrede, Kampen om Irvinnnn~, dar ~I4öjrt n y a tidens 1) chov.
i \ %iln.gn, teclren tyda mot m storsvenskarnas som efter att ha och Venstre, och ~Kirkepartiot 3 riil1,zi p:~, a t t en oi) iviirrlci * .ing p+ dct religiö- iii.
; isi; c ske, och clct slrall, drivit.
Norges fria folk till att slita runt med varandra p % marken i full1 sa ~oiiii.-~; nlctct l ~ y g g a s en Bro över " IclIyftsn emellan unionsbiinden, rnu koncentrerat sig p &amp; att slagsmA1, och medan detta piigAr, s3 tro ocli vctancle.
Religionen f a r icke driva de uv Sverges barn, som alska springer en ung och stark arbetare och vara en l ~ l ä ~ l n a som ~ l, inan endast t a r ' sin frihet och sitt människovärde: u ur en ung norsk jänta bort hand i hand, på sig 0111 söndagarna eller för vissa lardet och bort i landsflykt.
Iiitande gamlingarna 814~s om kvinnan, högtidliga ögonblick, c h skall följa oss i v å r t dagliga liv och ' dar göra sin Jag sade ocksil till mina norska parti- Efter depna inledning akall jag i nästa verkan gallande.
Endast d å kan sam- kamrater i mina föredrag kvinnorna nummer ge en skildring av de noraka hället oms1rapa.s.
.Det a r ingen k r a f t och politiken B: Hade de svemku nzEinnen kvinnorna i val och de anordningar som i världen, som h a r en, s&amp;stor skapande samma rösträtt som de norska kvinnorna av dem ' vidtagits i o. f. själva valrörelsen, inakt soni den, villren, bir sin rot i en brjnnancle religiös övertygelse och ' rr2b ha och eom ni knota högt över diirför Eatu.
hangivenhet.
Den h a r.
t a g i t sig ut- att 200,000 kvinnor darigenom stängas tryck i antikens helgjutna konstverk och liiirljga tempel, i niwernas prakt- fulla byggnader; i medeltidens under- bart sköna dômer.
.Den h a r inspirerat.
en Rafael, clen h a r skänkt oss musici, sa.
finna vi, a t t kampen för tillvaron siare aocl?
skalder.
.
.Ville vi undvara III.
är tyngre an nigonsin, motsatserna de kiilturvär,den, som religionen till Eftersom Norgonbris med anled- slrarpare, striden Bittrare.
Det vore olika tider fört i n i inanslilighetens liv P.
n.ing av fr. Strönis artikel under ovan- orättvist a t t skylla detta p &amp; religio: Den kristna kyrkan må ' h a mån- stgende rubrik iip,pl %tit sina spalter nen, t y den har val aldrig varit mera ga synder p5 sitt samvete,.
men d e, f ö r en .diskussion i den religiosa frå- föraktad och ' tillbakasatt ä n under de icleal, den predikat i t31 och skrift, ha åren - materialismens dock utövat en föriidande inverkan.
gan, vill jag inecl uagïa ord vanda sista 2iilnd.- mig e i n o t den uppfattning, som guldalcler.
Det ligger narrnare till på follren, förmildrat deras seder och h m d s a t t pasta, a t t jilst a v s a li: n a- lett deras utveckling.
Nu ar tiden framla.gts i niimnila artikel.
Förf: s pastaende, a t t kvinnornas - d e n a v clen religiöba liiinslan .och dess inne a t t %teruppväcka Icristendomens och särskilt den gifta arbetarekvin- inverkan på sanihiillslivet iir orsaken höga ideal om broderskapet, och fram- nans - olrunnigliet i ocli brist p5 in- till n~ic.nga a v de belrlngli i a samh 5.11s- tidens motto slrnll .bli s a ni a r b e t e.
tresse f ö r politiska fragor narniast förhallanclen, var9v vår tid lider ..
Det f ö r t i l l v a r o n, icke kninpen f ö r h a r sin griincl i, a t t religionen.
" om- a r icke osjälvislrhet och I.riirlek till tillvaron.
Denna tanke ligger redan töcknat och förclui~imat hennes för- niistan, .Itanslan a v rattviss och plikt, till grund f ö r kooperationen, soni stlincl ", a r det nog nignga med mig,.
som.
ar grundn-iotivet i det politiska slia.11 ersätta konlcurrensen, allas strid som icke ltunna g % in.
pk.
Även många livet, icke samarbetet f ö r det gemen- mot alla.
Den flyktigaste eftertanke kvinnor m c l k l n r t förstand iiro.
saniina samliällets basta, utan ' egoism inåste saga oss.
hurii n a r a .den ena olrunniga i politik, men jag tror icke och strid för den egna klassens förde- iniinnislran gr förbunden.
med den nn- a t t varken för clen kloka ell.er den lar.
' Och dock - ingen förclel k a n clra, ' ocli jag Iihller med fr. S-in om.
duninia orsalren till okunnigheten kap vara till bestaende gagn för en klass, " att ilen unga livinnan bör f &amp; reta.!
a t t skrivas på religionens konto.
Ej hel- on1 cless vinnande sker p å bekostnad hon ä r en l i n k i ~iiiinnisliosliilitet ".
ler lran jag finna, a t t v8r tid Biinne- av anc1ra.s beriktigade intressen.
.
D e t slrdl; ilist vara grimden i d l re- tecknas av brist p, ' l politiskt intresse, Tror ni, a t t det slrulle se sk u t i vårt ligion, m e d v e t n n d e t ' o m.
h e l k tvärtom h a r väl detta Itnappast na- sainliiille, om det byggdes upp efter 3 l r a.
p e l s e n s e n l i e ' t, dess nr- gonsin varit 1.ivligare hos s5vii.l lrvin- de l&gt;rinciper, soni precliltn.clcfi a v kri- iprung f r i n sninmn 1,tSlli och dess iit- nor som man.
Men - har detta varit st endoniens store iiiiistare, han som veckling mot samma m %l., snmliörighe- nog för a t t göra viirlclen och manni- Iircle, ' a t t vi alla %ro bröder, som 51- ten niecl dc titlar!
som gicit,t, och de ti- skorna lyckligare?
Se vi oss oinlrring, s1; qrli och Iijiilptc b$,cla.
fattiga och h r, soni koiiiiiiri.
. "
.
.
ling, som kan med Föra nt.t röstriitten förloras,.
vid, omyiidighetsförklariiig, vid ackord eller konkurs,.
eH länge borges- m jins bo iir: under lionlruru; genom att för.
~ i sjiilv, g make ' eller barn under l 5 &amp; r.
1x1 under det sista Aret före .valet btn-jutit fattigunderstöcl, eom icke innan n-~aiitdslRngdens avslutning, av veder- börande Aterbetalts.
Understöd, ~ o i n ' mottagits i form av inläggande p &amp; ~juklius eller asyl eller till tiickande av utgifter i och för annan elags sjukvbrcl, och understöd som ' för- anledes vid abnornia barns undervisning, vid qordnande av sarskild undervisning för skolbarn eller ock vid skolbarns för- seende med undervisningamaterial, mcd- föra dock iclte rosb.atlens, förlorancZe. '
Kvinnor och religion. '
' ' '.
MORGONBRIS Relipioiien Sr icke en iiiotsat~ till, utan .den Sr i stallet et1 iiitryck för " ilatirrens eviga ocl licliga lag ", nien lilisoin det icke 51 (För, Morganbris av N.
K.)
var och en givet a t t tolka naturens la.
gas, .vilka t. o. iii.
dölja sig för der: Iiingivne forskarens öga, s &amp; kiinna v: Det har under senare tiden synts nAgr e j Iieller viinta, a t t religionernas dju- redogörelser angiende moderfikapsEörsiiu pastc sanningar skola ligga uppenba.
ring i sveneka pressen.
1 Social Tid r a för alla.
A t t darför föimelra deir skrift har d:r Jundell skrivit utförlig eller f ö r l i h a de personer, för villra d € diirom och givit statistiska uppgifter a. ritgöra det dyrbartiste livsviircle, bordc betydelse.
I maj mAnad för innevaran e j krinns förekoiiiiiia Iios en socialcle.
de Ar har d:r Marcus skildrat förhAllan niol; r~t, t y en a v partiets grundsatsel den i de olika liinder, där moderskap^ iir jii at.t 1kta religionen vara en pri.
försiikring i nbgon fortii redan införts.
vatsalr, och detta förpliktar till tole.
De föreök, @ om ha gjorts i Sverge p; rans gentemot olika tiinkancle.
Re.
detta oinriI.de, genom motioner i riksda spekten f ö r andras övertygelse bju- gen av E. Wavrindi? /, äro icke rid der B a n d r a.
sidan a t t icke pktvingn sträcktare .an i andra Iiinder.
.
De avs~ nigon en tro, som strider emot hane alla blott en skydds8tgärd under en kor kiinsla eller icke finner geilsvar i hans tid före och efter förlos~nitigen.
EIu icre.
I varje religion finnas uissa viktig en sildan Atglird ar, behöver ji doginer, och det underbara %r, a t t des- ej pApelras, ty alla iiro ju ense om desi sa i alla de stora religionerna stfi i n %.
nödviindighet, och kommer dess införandc ra Övere.tlsstii.~ilrnelse med varandra.
att hälsas med tillfredsstiillcl~e.
Mer Bevissr icke detta, a t t till grund för skola vi tanka p i kvinnans frigörelse, ~i dem ligga djupa andliga sanningar ar med denna reform blott litet vunnet förborgade?
blen utom dognierna har Det kan aldrig tankas nagm verklig fri varje religion även liöga nioraliska och görelse för kvinnan utan att det tiller sedliga bud och innehåller sadan un- kännes henne ratten till moderakape ' dervisning, som Iran förstas a v aven under.
alla former.
Först nar moder de mindre högt utvecklade.
E n le- skapet ej längre ar bundet vid skten vande religion a r dcn Bästa hjälp vi skapet kunna vi saga att kvinnan hal knnna f &amp; i vart arbete f ö r bättre sam- uppnatt ett självständigt ~nanniskovirde ha.llsförhhllanden.
Vi skola, t a alla dA ar hon ej som nu, antingen slav a \ goda krafter i vår tjiinst.
H a r v å r nu- sitt arbete eller slav under mannen varande religion förlorat något av sin Kvinnan har rättighet att fordra moder.
livskraft.
så skola vi gjuta n y t t liv i skapsförsiikring i dess vidsträcktaste be den.
" Ha de rövat vårt land, vi er- markelse.
Den far ej vara bunden vrirc.
övra det igen! "
sig av yrke eller am hallsklass, utar .Anna Gunnarsson.
utg5 lika för gift som ogift mor och föl att vara ett verkligt skydd för kvinnan, ett säkert stöd för de värnlösa smil, skall den utgb till dess att barnet kan för.
91, sörja sig självt.
hioderakapsförsakringen s % som den nu Ir planerad tryggar blott barnsangsvilan Allt jag begär, det är, a t t äfi m gdng k r kvinnan och bör ordnas genom sjuk- som wzunniska bli djupt och varmt be: kassorna.
hIen denna Atgard enbart 51 ju av litet varde för en medellös h i n - tagen na.
V a d äro nigra veckors understöd i livets stormiga och stolta sdng,.
nar det galler att .uppfostra ett barn till som liastar solsken över arbetsdagen, ?n livsduglig manniska l Men hur skola vi göra för att iistad- som dänlpar smärtan av de kdrda sla comma en effektiv föreakring?
Vi ha väntat Iiinge nog p % reformer för kvin- som sonar oss med onda ödens ' tunga lan.
I de senaste årtiondena ha kvin- lor dykt upp, som i tal och skrift ha irbetat för utvecklingen.
De ha blivit nissförstådda av sin tid, ' och om de ej ekamligen brants p % bil, som forntidens Allt jag begär, äg * ha min själ i ro, .eligiösa kärn par, e % ha r samtiden bidra- ogrumlad, fri, och skild fr &amp; alla later.
; it till att förinta deras inflytande.
Med J a g blott begar att själv fd r e a.
en- rarje ny lans, som brutits i kampen liar riaserligen ett allt större och större an- kelt bo, al kvinnor funnits, som med hänförelse a t tankens tysta tal, som lika enkelt gro.
ikiille ha velat fortsatta striden och satta J a g ber ' blott om en rätt, att omoder9at iig emot det bestiiende, om de blott hade tunnat, sAsom de velat.
Men nu har landlingens dag grytt, vi kunna ej, vi att det iir skonast lung~t, som helt ur ' b ej vänta längre.
Vi miste vdga för tt vinna.
Kvinnorna maste kringgå det fritt frcin dater.
lestfiende.
Ha vi ännu ej niigot infly- 5.
Julia Ström.
# ande p % vilr lagstiftning, sa milste vi ijalpa oss själva till var friimeta, vAr leligaste ratt, till moderskapet.
Kvinnans f rig~relse.
" Allt jag begar.
.
. '
I Vi skola skapa O S ~ en moderskaps; kassa och visa de styrande ' i,,rikct att vi kunna SIA ett slag utan männent Kvinnorna ur alla samhallsstiillningar skola förenas i detta gemensamma arbete.
Varför skulle man ej kulnia tänka gjg att varje kvinna allt efter sin inkorrist betalar ett visst bidrag i månaden till en sidan kassn, samt att varje sjalvfor- sörjande kvinna som ingar,.
ett förbund med en man, soin genom sin.
ïnkomst trygg:ir hcnnes existens och sali~ncia gör .- hennes eget arbete ohel~övligt, erlngger ett bidrag, vars storlek ar beroende p &amp; hennes forna inkomster.
Och om vi göra det xnlihiintla g:tnslra orimliglz pH- stAendet, att vi fran de gifta kvirinorna, tillhörande kupitaliritkretsarnn, tro osa kunna 1$irakna.
ett ej allt för magert stöd, skulle en dylik anordning kunna verkstiillns tittin svhighet.
Och har or- ganisationen en $mg Eiitt liv, kommer striten nog att liiiniia sitt bisthicl.
Moderskapsförsiikrin,gen Sr det första steget till k t göra kvinnan oc.h barnet ekonomiskt oberoeiide; och vad hjiilpa moralbegreppen av den .nya tiden, om vi ej genom ekonomiskt oberoende kun- na skapa ett nytt samhälle k.t oss, om Bn moderskapsförsiikringen ock+ iir blott det första steget därtill:.
.
Det ar ingen utopi att antaga att varje iriek ung kvinna som langtar ' efter att bli m m en gbng i sitt liv träffar ' den nian, hon akulle vilja utkora till .sitt barns far, och om vi genom.att trygga deras ekonomiska stallning kunna vinna 5t samhället friska, starka människor, ha vi n i t t lhngt.
Om vi diirigenom hindrat en mängd resonemangsgitter- mål, som ingas mellan omaka och .. oliimp- liga kontrahenter, utav sociala, ' men fram- För allt ekonomiska hänsyn, eller i basta tall, darfor att längtan efter moderska- ?et blir kvinnan övermäktig,, ha vi natt indå längre.
Kunna vi genom borttagan- le av de ekonomiska, bekymien.
.i detta ~vseende lära alla unga, friska kvinnor, tt .det ar deras heligash ratt att ' f &amp; bli nor, ha vi nAtt malet.
Almqvist och Ellen Key, de modiga riimparna, ha visat oss vage~i, .. lat oss Iölja den!
Till stor del phverkat av.
var.
jtora, idelsinnade författarinnas Ellen Keys- ikriftcr har för ungefär 5 L sedan p &amp; nitiativ av fil.
d:r Helene Stöcker i Ber- in en förening bildats, son1 blr namnet) Förbund ' för moder skydd^.
Föreningen har satt sasom sitt; främsta nAl att Batadlcomma i n ~ d e r s l i ~ ~ s f ö r s i i k ~ ingar.
En dylik försakring skall ej LvRe det som hitintills efterstriivats, i jalp till barnsängsvilan, utan ett un- lerstöd, att utgå till dess att burnet.kan örsörja sig självt.
I föreningens verk- amhet ingar för övrigt att arbeta för ikställighet mellan de akta och oäkta barnen, och i samband hiirmed.
en ge- iomgaende reform av den nuvarande, ktenskapsformen, sAviil ifraii .social, sed- ig och rattslig synpiinlit.
Iiednn för t t par Ar sedan har förbundet iiigktt il1 rikskansleren och riksdagen med en notioii angAende moderskaps föreiikring.
Endast under Ar 1008 liar till ej mindre ' '
MORGONBRIS -.
.
än 200 ' tyska städer petitioner avsiinb för att anMlla om organiserandet a ~modersl; yddshem D i ~eimband med barr hem.
&gt;Die neue Generation,, förbundet officiella organ, har genom energiskt.
ag tatiorisarbete, spritts i alla liiger, oc har haft gliidjen att pirakna bidrag fr8 viiddens mest franist5ende förmAgor p oinrbclet: bland skandinarer torde n k r nos &amp; dana namn som Ellen Key, Frid StCenhoff, Aage Afadelung nl.
fl.
Möte, och diskussion~aftiiar anordnas, flygbh delas ut, flera medlemniar ha shsom si enda uppgift att göra föredragsresor oc: bilda lokalföreningar.
NAr huvudför eningen först bildades raknade den blot n: \ gra fA medlemmar, nu äro de iler tusen.
Tack vare detta livliga agitations arbete, finnes det en lokalförening niistan varje större stad: Men föreningen driver aven rent prak tiskt arbete.
LCingt bort i en av Berlin förstxder ' ligger det lilla anspralkslös hemmet, föreningens och det officiell organets espedition, nsgra smb ruin, sor icke alls hava prägel av kontor elle byrll.
D i r fh de ' unga kvinnorna el vanligt rid, vare sig hänvisning till el hem, dar de kunna erhalla vArd vid föl lossningen, eller anvisning till arbete, p vilket modern kan draga fram sig själv oci barnet utan att de bliva skilda ht, elle om sadant ej ar möjligt, ett gott hem där barnet kan utackorderae.
Det a icke tal om nigon välgörenhet, den hjälp sökande behöver * icke lämna nagra upp lysningar, om hon e j vill.
Den hand son riickes ar systerns, vännens, kamratens som står bi i nöden, eom lämnar ' trös och hjälp; nej, ej tröst, ty Helene Stöc ker har eatt som sitt stora mA1 att lär: kvinnan, att det icke ar ntlgon skam a t föcia ett barn, aven om det icke ar n &amp; gon far som skyddar det, utan att kvin n m bKr vara etolt över att ha blivil mor.
D e n som varit i tillfälle att se d:r H Stöckera verksamhet p &amp; nära hall: del maste ovillkorligen gripas av vördnac och aktning inför det arbete, den stor sintbet, som Bdagalagts.
Kvinnans kam1 för kvinnan, för frigörelsen, för hiilsan och sasom mal och medel moderskapsm försäkringen, det ar v a d H. Stöcker hal gjort till sin livsuppgift.
(Forts.) -.
ile ~ \ ~ a t ~ i i i h i iniiiclrc i t ~ d ~ felen, i det v i hoppa a t t v L: r u i ~ g: slmld ~ i srina ~l~oiiiiiiaiido ver iiiiclvilier aderii.
Soiii iiiotto till liela (lilrtsan liiif.en kiinllc m i n t: &amp; Xeriiims egna s t i d k r S Och cn S:LIC till a r dct som vi 1cvii; nor i syn- ncrlict lililsa viilkoninicii i ', i \ ' crmans dikter: Ii:ins hyllning till ' kvinnan som Iiamrat och ' ~ricdltliriipc.
Yhns flick.
: ^ tik ickc aner denna,.
kvinno- clueh:l, soni var och Br ~&gt;or.~arvii,rdcns ...
.
i clc~il: " SU iir d e t gniiila dött för alltid liiir, och livet briis; rr livligt iiiigt i vlirlclcn.
Se, iitt~nför s t a r dagc11 ljus 0 ~ 1 1 viin) &gt;Min 11:i.nd hlcv wlrm ~iii&amp;llnn Icvji~noliiindcr, och unga gwlar Itiiiiiinar tr.atsigt ~ ~ i i r i l e i i. '
iiiitt ijg:~ stort.
: LV trots m11 .t:tl) pcr tro.
Och 1icl.a viii.ltl~cii ler inctl vita tiinder.
J a, d e t unga livets licliga briis ItSnncr .miL.
.iniindcr iing:i lii.pparu röila bfo.
S2 rcs dig .lieta blod i Iiat och Iitinger, liela tiden niin IRser Ture Nernian.
Into bar iiar lian avsager.
sig den gnnile giiclcu f ö skölj bort ile 1 %ig:~ Breils t p t n tarar.
riit:m lyser dagens el&lt;arp; i farg.
a t t stalla &amp; g p &amp; siclan - av d e unga gudarnr I l-Mr .niorgonvinden i mitt i h sjunger.
iiien avcn i alla andra aninen han bcriir Iiöre .Jag stiger .opp p5 lij£tets b13n berg.
detta briis.
Och denna Icainp- och livslus ni+xl bröst.ct högt a v w1 och röda v %rar ", gör sig i synwerh &amp; synil ?n.tisk, ai5r den fiir enar sig iiiecl dc mest stilla .och, jag sltnll sjunger Tiii ' .c Ncriii:iii.
JI:i !i?
kvinnoidenl ar saga, lintima drömmar .av den unga poeten den 1campnni.lc och besjiiladc kvinnan-nian- nlslt:.m, villteris ksrlelts glöd nimar a t t J a g tgclter det iir c t t .i .syiinerhet svzrt pro gripa till stridssviirtl&amp;n.
Dct nya .kvjn- nian genoing~r, niir mim inte glömnicr lian iioidci~l, soni) di lc taro .och, t) inlc:~rc S; pcn och viirldon, i d e t nian t a h r till " si liiiigr, 1i:~ liiiigtxt .efter, ilet a r .ni1 Tyvgrr mtLsto jag pKpelca, .att flicka ".
iipyiiitt.
I: fiilllict, och, p r a k t nalkas den första och i IoonstnZrligt .avseende nikta .ilen n y a l r v i n n s n - ~ i i i ~ i i i i i ~ l och ~ a n ~ ' i ' iire %r- vaclcr,wt,e av hans) AEva-s5nger) ' begtr 11s en stor inkonsekvens, niir han talar om) %c man Iiyllitr henne i sina Eva-silnger.
.
Dcnna Iigt värld.sföralot) j.
Detta viirlilsförakt ii nya Icvjnna, som ~al.slcando icke bara viir- salcerligen .en reminiscens av den slags borgel mer, iiieii aven bcsjii1:lr.
och höjer, d e t äro vi liga in~c~ivi.dual~isni, som tycker sig dinna sit k5.iiipanclo prolet.iirlc \ ririn.or, och poeten, son1 Iiiigsta, och f inaste äncia.mil .i världs- och man hyllar .lienii,e, hyllar .oss.
Dcnni, nyn Itvinna niskofientlighet, i instängd egoism oc ar det basta bevis p % a t t tiden av .kvinnan- - " förakt för niassorna) j.
Och sådana ram; dockans av.stRiigcllict, a \; 3.
e foralskacles ' niscenser finnas son1: sagt pli manga ställen varliisförakt %r .förbi.
Den yttre världen, dena reser och höjer oss, Men den unga brusande Ican~pluste.n, den sun (len fyller vara bröst och .lllter .oss ännu da 6ro1e täriska samhörighet~lcänslan genom brytkr malltid hos Nerman, och dennr s1iarpar.e loch klarare kanna vErld.ens oratt- samma dikt s l u t m nhgra rader längre ned visa, världens brist på vårsol och lycka.
Xen - vi svara icke nier m a l) ?tysta $ %rar " utan med kaniy sida vid sida a v vara .iiiiin.
J U ')) ~ liten n tös % t t leva för .och s1å.s~ längre vi kvinnor 1c.omma .fram p5 denna va- Nar dagen vandrar danande och röd.!)
gen, allt oftare och högre:.ljucla skaldernas Stamningen, som a r &amp; ngt ifrån viirldsför röster, som besjunga den nya kvin ' nan och, ~~t gör, sig gal1,ande aven i d.en rent av ly aen nya kar1,elren .och var, och e n ' a ' v dasa: iska dikten " .Tv %J1: skalder skall bli v %r dyrbara van, ' var imed- zrbetare bch förkiinipe, ty slqalderna de .kunna,.
0, vore vi tv&amp;, sam tydde ofta .i; ivertyga och öppna %gouf ?.n, på dem, oss t ä t t till varann tiarvid, som äro döva för .de enkla ' or,den.
och räckte händerna sakta Ester.
qoch talte som s o l och s t r i d. a ' ', ', ', Vi ska bli t v å framaör brasan i .de langa .kvällarnas grid, tv % unga ensamma själar, lom l ä n g t a r till.
, v &amp; r s o l ', och e t r i d. '
Denna längtan .till vårsol o c h - s - t r i d i nomenter av - den mest intima personliga yclca a r d e t mest karalrtäristiska loch syin.
) atidra jag, f.inner hos ?Serinan.
; Det bevisar rtt lengtan till strid oc11 vlrsol .är icke en ielgrlagskliidnail man siitter p5 sig, .nar - m n $r ut p &amp; gatan a t t, d,eltaga i e n doinonstra- ion, eller bestiger en tal,zr~estol för a t t ngi- era, utan a t t denna Iiingtan iir en intim be- Ture Nerman:) Wi+visor och ~olsalmer.))
thriclsdsl .av ens rsjiil.
Och denna djupa Den lilla dilrtsainling Ture Nernian nyss tridslränsla Sr det enda som garan4tmn oss iitgivi t silsom debutverk, förtjiinar a t t einot- t t .en miinnislca &amp; r v e r k l i g t en a v .tagas i vartenda arbetarhem som - en valkom- á a.
~ e ' t t a intima G; det basta svar pA men @ st. I detth ~förstlingsverlc Sinnos olielc- Ila stor- och emfiborgorlign fraser om de ligcn nilinga fel, till och med nClgra saker, erso1il.iga 1tKnsbrna.s motstfind emot dot sorn ~iiiyclce.t g a r n s slculle Ila varit borta, till socialistiska tyranniet) j, lom do) f rihetsiil- och iiicd salter, som kanske litet för livligt lcniidq lcnrnlctiircr j) soin - omöjliggöra delta- p5itiiiin; i .oss - orii iil7r.o och föru.t Itiiiida föro- ando i on m,zusrörelsc, t y dcnna djiipn, lang- I,ildcr.
3ftn bolteii i s i n 110lliBt %r iind5 e t t m bovisar a t t.
.mitt innm1ig:rsto jag, m i n n nytt inliigg i den soci; ~listisk; i konst- och inastlo o c h pfi snnnmn gflng a t n r - ~lilttsknt.tlcniiimarcn.
Och .denna soc.ialistiskca., a s B o Itiinslor ondnst viicker langtaii till rci~lutioniira och knmplustign lcaraktar, som tricl och .till vkrsol di 1 3 n p vdr.solcn ondast priiglnr, det hela, gör a t t vi g h r r glönima: a n n i i s g e n o m s t r i d.
.
Litteratur.
I MORGO * BRIS kostar föhXsta it i prenumeration å posten I: 20 kelt ar, 90 öre tre kvartal, 60 öre ialvt ar och 30 öre ettkvartal.
.
.
.
.
.
MORGONBRIS.
.
t.
.
5.
.
- s Hemarbetet ii Belgien.
.
(Forts. och slut frhn n:r 10.)
en Irainin, en sing ocli en stege för a t Hemarbetarnas hygieniska f örhåb koniina upp p &amp; taket, f~illborcla möb landen.
Vad de hygieniska förlii !~llan~ leringen; ingen trSclg %rd?
ingen bak deiiii, bet.rIiff ar, s &amp; erb jiider lieinindu- gArcl, intet avträde.
För detta utgöi strien vicl; ~ flera oliigenlieter och miss- Iiyran 1 0 fr. per in&amp;n,zcl. "
föi:liiill; inden, Rn man vid första påse.
FörliiUandena iiro desainma ocksi ciidct skiille Irnnnri, tro.
Lolrnlerna p5 landet.
I Flandern t. ex. bo viivar kiiniia ur li~ilsosynpiinlrt i allmiinliel na i liiils~~ ?dliga bo.stiicler, som d (pA.
intet satt jii.niföra,s iiied sjalva dc inte ens tanlra pk att vädra.
Deras fö trakter, dar större delen av liemarbets.
da ar även otillraclrlig; nian påtriif indiistrien i alliniinhet iir lokaliserad, far också många tuberkulösa blanc Arbetet utföres ofta i smH lagenheter: viivarna.
De sjuka iakttaga naturligt som kna,ppast erb j uda tillriicl+gt ut.
vis inga som helst för&amp;iktighetsmati .rymnie 8t familjen.
Aven när det ut.
och sprida pH satt sjukdomen omlrring föres i sarskilda lolraler, händer del sig utan, att veta det.
pfta att dessa 1Rinna i " Llxlril1igt ovrigl Spetskngpplerslrorna i Saint-Trouc att önska vad både snygghet och luft.
ha sin uppehallsort i det smutsig2 vasling beträffar.
Man kan med skäl lcvarter, som kallas " EIelvetet ", Be.
- undra om-lagstiftningen - allt för an.
skrivningen lyder sålunda: geliigen om att respektera principen " Gatorna .iiro trhnga, en del knap.
.om Iieinniets oantastlighet - icke latit p s t stenlagda; förstugorna, som iirc sig lcdas av missriktad hansyn, pär 1Hga och mörka och få sitt ljiis frfta den f r h lagen av.
2 jiili 1899 om fa- dessa gator, leda ut till bakgarclar ' brikshygieiien uteslutit hemfibetarnas som kantas av förskräckliga byggna.
lolcaler, villra.
iiro fika on1 icke inera der, och dar en inassa Iialvldädda barn .hiilsofarliga: an andra verkstäder.
leka p8 skräphögarna.
Nouvel Ach6- I-Ieiiiarbctaren, vars liv stundom målas ron, en back med viimjeligt svartalr- i s &amp; idylliska farger, tyckes likväl ofta tigt vatten rinner genom Saint-Troucls och tjanar som avlopps-.
' vara.
fullkomligt obunnig om att hans, " helvete " halsa iir i fara och att lian arbetar un- tri~mma.
På vissa håll giir den under der verlcligt belrlagansviirda förhallan- sjiilva byggnaderna och bidrager in- den.
galunda att göm dessa mera halsosam- Deuschamps ger en karaktäristislr ma; den rinner annars mellan gatan målning av skomakaren i Herve: " Ge- och husraden, dit nian praktiserar sig nom en t r h g och mycket svårtillgang- över små murade broar.
Jag har varit ' lig trappa komma vi in i ett elindigt inne i ett och annat av dessa hus och litet kyffe, dar tv &amp; slron~akare sitta jag har överallt fiinnit en fullkomlig uppkrupna i var sin fönsterglugg, in- litblottning i förening med, en ytter- begripna i fullt arbete under det de lig grad av ~snuslrigliet.
Väggarna .synas okunniga om, att luften har li- tycktes aldrig ha tvättats och flera hus ka srart att tränga in till dem som vor0 inte ens bonade.
Snedbenta sto- ljuset.
Mitt i rumniet sitter en ung Lar och rankiga möbler stodo p &amp; sjklva flicka, ävenledes sysselsatt med sko- marken - dar det ens fanns några makeri.
Golvet &amp; r översållat med möbler.
I ' dessa smutsiga kyffen för- skrap och avfall från arbetet.
Några Eirdigadei spetslrnypplerslrorna de pallar och ett arbetsbord utgöra så vita och luftiga spetsar, som slrulle gott som hela möbleringen; en säng, pryda den lyckliga skönheten, men in- som står intill väggen, visar att detta gen beklagade sig över sitt öde.ay osunda kyffe användes oclcsfi som sov- Ställningen r naturligtvis icke rum.
Rumniet raknar knappast 27 Sverallt lika dyster.
På landet och liiibik~neter och man frågar sig .hur t. o. m. i Brugge ha spet~knypplerskor- det ar möjligt, att i detta osunda kyffe nn i allmänhet vida bättre.
bostä- tillbringa en hel tillvaro fylld av ar- 3er.
Spetstillverlrningen &amp; r emel- bete. ' '
.ertic1 inte s5 oskadlig soni man Inte mindre gr; ipande iir Gena.rts skulle lciinna tro.
Bland de s.iuk- skildring av skriidclarens i Binche bo- loiimr, som konstaterats bland dessa stad:, irbeterskor, niii namnas ' lrrölrning av " I den lagt liggande clelen av staden ryggraden, blelrsot, lungsot och nar- strax intill de gamla fästningsverken, iyntliet.
Bland lnypplerslcorna i vis- piltriirrar man bostäder, som äro i Iiög-; a tralxtcr iir oclrsa barnadödligheten sta grad hälsov&amp;clliga.
I en av dessa nyclret stor.
Dylika förhållanden utgöra en stor lagenheter, b.est5encle av ett enda rum pil nedre botten, bor en gammal hra inte endast för arbetarna sjiilva ' mössinalzare med sin hustru.
Rummet stan oclrsk för allmiiiheten (genom raknar inte mer Xn 2 m.
5 cm.
ggr 3 len smittofara som de förfardigade va- m.
' 25 oc ' h ' iir ett verkligt kyffe.
Det iorna kunna ' innebära).
finns ingcn källarc, en tunna st &amp; in- Slutsatser.
Vi instämma med klämd uncler en brant ocli Ung trap- pa som lccler upp till rummet, som ar Qiisiaus i, att heinarbetsindustrien kan lagt i tak och belamrat med en ma- * attfard / gas endast i de fall, då fa- skin, ett arbetaoril, ett ' liölrsbord och wiltsindustrien icke kan tillfredsstal- ta .skåp, inrymmande allt husgerlid; ande ersatta densamma.
" Da typcn for c n viss.
vara ofta fi5r; indrcis .och frarilför allt d i dcn in- dividualiseras i enlighet med varje köpares önslian, blir nï,zskinen med cless natur ' att fr8111bkinga.
stsindigt saliima moclell en elconomislc oiiiöjlig- het.
Det ar clcn.na on1stiindighet; som railclar 1ieinn.rl-~ct- inom vapentillverk- ningen i LiGgc, vars friznïgkng torde f &amp; tillslrrivns clcn smjdi~gh ' ct och villig- Iiet, varnicd tlcn fogsr sig efter köpa- rens niinsta ö.nslcan.
.. " Inom Iiandslitillverltningen ar ' det 7 nöclvi-incligheten att lrlip,pa varje par p &amp; sitt siirslr.ilda satt allt efter skin- nets beslzn.ffcnlict, clcss storlek och ut- seende samt nödviindigheten, att draga förclel harav genom att, Iroinbjnera clct med andra, so:in ", sager Beatse, " ut- gör ett oövers1; i~ligt hinder för hand- arbetets utbytande mot, inaskinar- bete. "
9 ' ' ' ' ' b 9 FLATNING AV STOLSITSAR. '
.
Dessutom försvarar sig hemarbetet ned en viss styrka på de oinr&amp;den, dar rrbetet ar ytterst fint, dar p~odiikter- ia ha karaktären av verkliga konst- iöremal .och salunda inte lrtinna nn- lassas efter maslrinfabrilrationen.
Vissa heinnrbctsincliistrier kpnnn sB- cdes rättfardigns nr elronon~isk syn- mnlrt.
Xn sund soci,zlpolitilr fordrar I&amp;, att nian lcontrollerar, beslcyd&amp;w, ippniuntrar, ja, p &amp; landsbygden t. o. n. infbr arbetsarter,: soin '.
för jordens ~rbetare lrmna utgöra en Iijalpkiilla inder tider av sysslolöshet.
Vi fordra endast ' a t t li&amp;marbetet ryggas genom:.
.
a) bcstiiminelser rörande k$.nno- och barnarbete, arbetstidens liingd, Iiygie- iislra förhcclllnnden; b) en ohligntorislc och fast brganise- ad yi * liesiinrlcrvisning, förtrogen nied Ila jndi~striella framsteg och, i stknd i t skydda henxwbetet fr5.n.
fabriks-: onkurrensen.
Denna.
imdervisning kulle åtföljas av en allman., ' sbm vore.
,.
...
.
6 - - - p i stincl a t t gynna hygienen ocli viicka iiya iiiipulser; c) cn rörelse för organiserande a v arbetskraften i st, ' ind a t t befria d .e sin &amp; producenterna friin niellanliiindei r- lias tryck.
Denna rörelse skulle g a, lit p &amp; att iippriitta fackfören.ingar oc Il.
Irooperativ,z.
prodnl~tionsföreiiingni r, ~fncliföi~ning,zï, soni lriincle göra arb (?- tniae ocli ri.rbetcrs1ro.r iileclvctna oin dt 3- ras elcononiislin 111xlr t ocli isti ' iiiclslitt (Z clcni a t t upprcsa sig mot ' esploateringz 5- försiili; Iroopcrativa föreningar för at; t reglcra procliilrtionen och underllitt a avsattningen.
Dcn clag, det sidana institutione r skiille lrunna utveckla en kraftig verk sainhet i Belgien, syncs ännu var, 8 15ngt adagsen.
Lilrval Iran man a. v vissa tecken sluta sig till a t t hoppe .t härom inte kr en ren utopi.
Man ha r dock sk @ a t t fr %ga sig, huruvida ick e konkurrensen med maskinerna ocl h fabriksindustrien icke skall ha döda t all hemarbetsindustri, ' innan denn; EL.
ännu hunnit emancipera sig.
Da,niel Warnotte.
L- Mellan tradens höga dystra stammur ligger enslig, fridfdl I ' yrlrogdrd.
Solens sista strålar annu flammar,.
' strör sitt guld p!
högrest ' minnesvdrd.
Sinnet blir s &amp; vckt,, jag ville grdta, fdfangt sölm vi att tyda livets gåta.
mod racltra fraser, minna ona den rikes sista hena.
Srbetstralen, som gick 7ilädd i trasor, vilar, &amp; ven han, ej l h g t frdn dem.
Granrislvans med pap~ershlommor skarfi C ' ur den prydnad proletärers gravar bura, l l Mona.
Konstsinne och hemtrevnad ' &amp; Sd sJinZl dill sist oss döden facnna alla, de högu herrar lilcsom deras slav.
Despoten hur ej uger att befulla, och trötta slaven kastat oket av.
Dock, bitira tanltar fly, viska försofiing, ty Iiatet bqnnlyst ar frdn dödens boning.
I dra verkligen ge vid handen, att upp- fostran Siven i detta hiinseende behövs!
Det 2ir ingen oviktig sak .denna, att ope- rera bort den vulgära smaken-aven i PA ndgot stiille i sin bok &gt;Renhet detta avseende hos vbr .ungdom.
Se har Elsa Törne uttalat en from önskar bara ph vAra arbetarehem såväl p &amp; lan- att fA samla ihop all onödig, onytti det som i staden övcrhuvud&amp;get, hur och bncillgömmande l u m p till en end amaklöslieten parad med b ~ ö r s t ~ n d slbr et siikert.
vidunderligt stor i omfång bl rekord i att ordna allting e &amp; frhnstötande vande Iromposthög och hranna, bränna.
.
och oskönt som möjligt.
.
Det är ingen förflugen tanke denna, de För att f % reda i denhi tombola av ' Br beaktansvärd inte bara bildlikt &amp; et krams maste man g % till sammanrafsat fast nog kan man tryggt pr ' LstA att de vaga som vid en generalstädning: Först: inte blir omsatt i handling.
Ty litt varstans ar man ju e % riidd om sin kar riva ner och förgöra a1l.t vad löst och lump, eller Itminstone hyser man e va.ggfast ar, alla dessa saker som bara- panisk förskräckelse för att röra vi tydligt vittne om en pinsamt dillig smak. '
densamnia, kanske mest med det k5nd T. ex. de i snart sagt alls former före- drarltiska ordspr %ket i olycklig hagkoms kommande porslinsfigurerna, allt detta - Men när och hur skall man kunn tyska godtköpskram av s. k. oljetryck, ' * satta i g h g en ur hygienisk, sanitär, etis illustrerande all verldens kungar och drottningar, prinsar och prinsessor.
(, ch !estetisk 6ynpunkt s &amp; genomgripand Och sedan dessa bibelspråk i en mark- (, ch; intensiv razzia, att den lämnar syn nadsgrann infattning.
Skall man hänga (] ch: förnimbara spar efter sig i vara arbe 1; arehem.
Alkoholbruket - inte bara mia av sig ett plagg snuddar man vid 1 xuket - skall drivas ut, det är de en omotiverad inbjudan: s kommen till f: öreta och siikert yerksammaste medle mig i alla som ären.,: ' betungade.
.
.B Skall man använda sig av en handduk,.
I not fattigdom och förfall, det veta vi ju (Ich äro även p % ratt väg ifraga on s &amp; upptäcker man, att den hänger under ietta utrotningsarbete, där det namlige~ devisen: .Herrens nAd är var morgon E $iller att förebygga att det onda slk Dyr.
Sldr man upp nAgot som liknar en.
bok, ' E % nog kan man vara förvissad om l ' lat: allts % med ungdomen skall de t ~örjs.
Ty sentensen om det.
nya vine itt det ar ett vykortsalbum.
Och sb ' na d ' m a n till E 1 % de gamla läglarna besannar sig avex vykort se ' n!
~ ö r t ~ i v l a flyr k lär.
Men det är inte alls nog med a t len obligatoris ' ka gunget ' olen - ar man F i i bara bliva nyktra och sedan.
tro at, .nte förberedd, slilr man .en kullerbytta a ~lla goda egenskaper skola komma fly lakat, det ar dA sakertl - beslutar sig för i2: ande pil oss av sig själva.
Vi behövr itt resignera och] &amp; ter.
under tiden syn- harmoniska n log fortfarande arbeta med energi pi ninnet smekas av tapeterna8.
.
fl örädlingin av ' den materia som vi kalk) ch rogivande färgsammansättningar: O lss själva.
, Särskilt i t en riktning börs rrysantemum i rödasb rött,.
p i botten därför, att vi just i det hän- iv blliaste blatt me.
lite grlsgrönt ibland.
v i d % 8 eendet äro a % 1Angt efter, nämligen den ridare en förgylld tallrik p % en spik lär, en knippn evighetsblommer och 81 om kan ge oss tillfälle .att förfina vk pil s: mak, och skarpa vart skönhetssinne) AfZigelsfjadra:r där, en hör ' dhy h,, ilken man placerat ett par rysliga vaser, A alla omraden.
Eller kanske det a r P k lokast säga det först som sist: uucka ilka man &amp; tei:igen fyllt med de grannaste 12 &amp; en och kärleken till det vackra och ~sppereblommor, fattas ej.
beller, siillan i \ h iknoniska, till liv.
Ty att denna barr lenna omgivning.
En krukväxt har helt s lumrar i omedveten väntan p % väckelsc) motiverat f&amp;tt sin plats pb fa&amp;ilJens k: unna vi nog vara säkra om,.
Att stidana) yrii o. s. v. v iicblser emellertid äro av nöden, be.
Allting i rummet frHn den ' största h öva vi nog inte g % m h g n steg inom nöbeln till den minsta, prydnadssak för- v Ar ' omgivning för att lara oss försti.
Mer en jämmerlig brist den person- C) ch även kan vira iakttagelser tillåta iga smakens insats ifrlga om ett hems ss att framkasta det pastaendet, att det rdoande .. Eller rättare,, den blottar.
b ör bliva tilliitet att har gA mindre milt detta sorgliga faktum, att.
det iidividu- t i ii; äga.
: Ila skönhets- och beliviimligbetsbehovet Man tilliiter sig skratta å t att det iiir helt saknas.
Man, marker genast.
VI erkligen finns lärare som i skolor under- itt det eller det inte köpts d: ' ar f " or att v: isar om hur man skall t. ex. möblera ett iust det ville man h a ' i sin omgivxiing r1 Im, p % samma gAng billigt, sunt och hem- !medan man drogs till- det och blev tr bevligt.
Som om det inte skulle behövas I ingenamt piverkad ' av att, ha det i sin Sc om om inte nittionio exempel pli hun- iärhet, utan det var köpt.
och placerat &amp;.
Höga monument - J.
,,,.
, Trötta ögon.
ar för alltid slutna, diiden skunker vila, lugn och ro.
Trötta lemniar, av arbete brutna, äntligt vila få i gravens bo.
Dödens bleka iingel släcl~te ldgan, gjoide slut p6 striden, gjorde slut pl t plligan. '
', De dödas stad.
.
MORGONBR.IS ----- " ' ' ' \
.
. -- p -.
.
- - - - s.
- -.
.
.
.
.
MORGONBRIS.
- - P -.
.
. '
'.
.
.
.
.
, ' 7 '.
har eller dar bara därför, att d i r skulk vara nilgot.
Diirför att väggen var tom inte därför att den verkade kal och osympatisk.
Här behövs reformer.
Det ar allr ingen oviktig sak hur det ser u t i et1 hem - aven om det bara ar ett arbetare, hem.
Det ar tvärtom mycket viktigt at!
just arbetaren far lira sig att han för lika billigt pris kan halla eig med ett hem och en ' omgivning i vilken.
han kan kanna den trevnad och ro, han SS.
vii1 behöver.
Att han fLLr andas fritt, för, skonad f r h alla de dbliga inflytelser en oskön omgivning skapar.
Det har sagts att det beror helt p i en hustru om hemmet iir trefligt, rent och ' propert, därför att vattnet ingenting kostar och sApan är en obetydlighet o. s. v. SA om bara inte viljan fattas, s % kan det allra fattigaste hem vara snyggt.
Men det är nog en sanning HALLSTAHAMMAR SOCIALDEMOKRATISKA KVINNOKLUBB.
.
denna med ganska stark modifi katioii.
---- - - - Visserligen gr det saiit att vatten och s8pa stgr tiimligen fritt till buds iiven Det kan; ju hiinda att det iir s5, att hon ' ocksd.
kunna behöva gPi hgonstans för den fattigaste, men man g l ö ~ m e r mannen misstog sig och fick en furie i för att glömma?
Ty ocksi honhar bli- en annan faktor, den viktigaste av alla, stället för den milda genius han önskat vit bedragen på ' sitt livs vackraste dröm.
liden Det tir dock ett strävsamt arbete sig.
filen det kan ocksá hiinda att han Henne skulle man helt visst " aldrig för- - för att inte tala om hur otacksamt gift ~ i g med en vek, fin och ordentlig låta, om hon pA namma satt som man- det ar -- att hHlla en svärm av barn, Ricka en &amp; ng, som intet högre önskade nen försökte skölja ner missräkningarnas ty bland fattigt folk veta vi ju att det kn att * just hennes hem matte bli ett och livsledans beska malörtsmak, därför.
alltid ar eu svärm, hela och rena, man- idealhem, att hennes förhållande till den att hon ar kvinna.
Och det gr ' ju nästan nen hel och ren, huset rent.
Allt under man hon, höll av matte bli.
ett vackert i sin ordning.
Men ar det da s % under- det beklämmande armodets hArda tryck, undantag fr %n alla de andra, hon nog ligt,, nar hon saknar ' moralisk ratt " att och ständig fysisk.
indisposition.
Jag inte undgAtt att se; använda sig av samma bedövningsmedel vill inte ocksd säga., vad som oftast dock Men hon marker snart att hon dragit som sin man, nar .hon, saknar den mo- brukar vara fallet, under en brutal och m dAlig ' vinst p &amp; livets lotteri, nar hon raliska ratten till att låta sig bedragas, alkoholförgiftad mans herravälde, därför gift sig ptan att .f &amp; monopol pH nhgot om hon hemfaller A t sava1.
själslig aom att det oftast %r hemmets dAliga arnotsfar annat an att ' laga mat och föda barn en kroppslig indolens.
Det är iriie.
under- ' och dystra priigel som gjort honom till $ng om Aret.
.
Hon kommer val under- ligt, det är tvärtom naturligt ' - och vad han ar.
Men i rättvisans namn Eund med att ' hon blivit inspärrad i an- ursäktligt.
kan man dock saga, att det ar inte, At.
3talten för lifstids straffarbete för kvinnhr, Men om nu tv &amp; människck, l i t oss minstone i alla fall, med sanningen över) cb.
denna upptäckt gör henne nog inte säga fattiga eftersom det ' är mest vanligt, enstämmande, nar man pAstAr, att det; lad.
SA länge kiirleken och besparin- skola bilda ett hem och gA i författning beror helt p &amp; familjemodern om ett fat- y r n a racka giir det val an, men.
intet om detta.
med den fasta tigt hem inte ar rent och snyggt.
Utan %v dessa ting ar nhgorr evighetsbrunn, det skall bli ett sadant, ' inte bara .till det beror p &amp; okunnigheten och pB sam- iarur man, kan ösa vid behov.
S % namnet, 85, maste de nog. ' föl.
att lyckas hallet.
PA okunnigheten, som ' gör, att kommer den ena misarakningen och sna- bäras fram till sitt företag av den starka e &amp; många barn alstras, att hemmets val- var över deni föreg %ende som.
inte hun- känslan och varma viljan härför, .som s t h d miste bli lidande daraf, och p &amp; nit andan ännu, och sii blir det till sist.
ovillkorligen erfordras och som ligger i samhället som tillhter att dess b b t a 3tt helt berg.
Det ar naturligt att det begreppet att man lever för att medborgare skola g &amp; under i fattigdom: ~ u s t r i ~ n misshumör s skall g &amp; u t över vara människa., och att man, som Ellen och, laster, allt under det dessa med- mannen ' och vice versa, och s &amp; är det Key säger, söker lyfta sig till.
en högre borgare lägga saval sina ar.mars arbetea Eardigt.
- Harmonien är bruten, tvister livssyn, framför allt genom skön hetens frukter som sin psykiska och fysiska &gt;m smitt och stort Aterkomma ständigt, makt i ord, i tankar, i Ijild.
&gt;Kroppen halsa pH deae altare.
aemmet försummas av hustrun, blir trivee.
endast i ren luft och detsamma Det ar hustruns skull om mannen lärför skytt av mannen, och förfaller gäller om sjiilen.
Ty av det sköna lever det gods i minniskan.
Blir detta nya sitter pli krogen, hon har själv kört dit iA smilningom.
D &amp; har man alltid en medlidsam sinne, skönhetssinnet, h.os oss utvecklat honom; undan hennes gnat och barnens skrik, och ett dhligt hems alla veder- runkning p &amp; huvudet över för mannen, till ett veroigt lifslrrnv, organiskt med värdigheter har han mast fly dit, i fam- m n försfiir sa val att han behöver gb vdr natur, d &amp; skall nog hernmkn därom,,.
...
.
nen pil ruset, för att glömma, SA reso- j5 krogen, dricka sig rusig för.
att bara vittne.
v I detta enmmanhnng.
kan, liii-npligt nerar man alltid, Överlägset och sakert.
glömma.
Men kvinnan d %?
Skulle inte - I ' ' f~resatsen-aat~.
.
t.
1,;.
t.
.
.
- MORGONBRIS. '
att tro endast vad vårt ofullkomlig: citeras dessa ord av förf.
Otto Ernst, Jag $r icke di naiv, att jag tror, de.
förstsqd kan fatta; att leva som om ögonblicket vor (den sociala ' frlgan löses genom en konst 8 5 viktigt sitt det skulle racka i evig niirlig uppfostran, men de former i v i k het; den ~ociala kampen rör sig, ekola genorr att bedöma människor efter yttre egen en sndnn uppfostran bliva ojämförlig skaper i stiillet för att inse, att derai iidlnre.
Arbetare sihäl som arbetsgivare vayde ligger i inre egenskaper.
Vid samma tillfälle förklarade har vilka med lust och förstaelse besök: att # envishet i amiisaker ar vanligt folk1 teatrar, museer och konserter, som hr största hinder pA levnadsstigen men ad behov av sund poetisk naïing, de skolr vokaternas basta inkomstkälla n. niilhiinda aniiii vara fanatiska, men d (kunna.
icke vara brutala eller grova., Eniellertid iterkommer man ständig1 till detta faktum, att det nuvarandf. '.
~amhiillet med sin industrialism ock sina oriittvisa förordningar gör allt föl (För Morgonbris.)
att halla den.
arbetande klassen borta frin konstens IustgArdar, gör allt för at1 (Forts. fr. n: r 10.)
hindra den frAn att f &amp; mak p &amp; den " Syslronfesten " kick av stapeln.
Na- farliga frukten därifrAn, gör allt för at1 turligtvis liacle lroiizii-~i ttén sörj t f6r döda det medlött vackra, mänskliga ocb c7.ivcrse forströelser.
Men inan hadc sanna som dar finnes förborgat.
Del ansprak p &amp; syslton!
X &amp; r a ville vara bar visat sig att detta mullvardsarbete, har, andra diir, alla a t t de övriga skill- le riitta sig efter deras önslmipgar.
som giillt att underminera och motverka Det blev kiv och orclv5sling.
Alla vArt andliga fostringsarbete, haft rakt funno sig vara ena, ljusets anglar och motsatt verkan till vad gom &amp; syftats, de övriga: " öqii+ga bröder och syst- Och detta skall ännu mera komma att rar ".
Min k o r, soi ?i skulle hallit det visa sig, ty med varje dag som går, liögtidliga invigningstalet, lämnade tidist festen, följd av Greta, som följt tänka vi göra nya landvinningar för vAr Izonoin vart lian .gatt de senaste vec- rättvisa sak just genom detta vArt verk- korna.
Andra foljdo exemplet; och sammaste.
medel av alla: upplyanings- " syskonrin gen " var.
stadd i .upplös- f ning.
grhetet.
Agnes och Axel voro blanc1 dem, Julia Ström.
som höllo u t ' längst.
De voro iclcc saniinan under hela aftonen.
Hon hade slagit sig ned i ena hörnet bland n5gra ungdomar, tv % flickor och tvii snusiga, halvful~a pojkar.
Axel satt 3nsam i ett annat hörn.
Dar hade Den engelske domaren Rentoul upp- Imn suttit hela aftonen .dyster och raknade härom dagen i ett tal fjorton modfallcl.
Han trodde sig vara före- misstag att undvika i livet, misstag eom idil för aninärlrningar och Iiån f r i n han själv hade begdtt mAnga ganger motsatta hörnet, och i de bliclrar Ag- .och som han därför ansag sig vara ratta ges siinde lionoirn, trodde han sig läsa: mannen att varna för.
Man bör und- " Sådan ynkrygg!
Han Iran inte dan- sa .. Gud, vad du ar dinn, som Inbil.lar vika:.
: att \ raiita att alla andra människor dig a t t jag skulle tyclra om dig! "
skola rätta sig efter ens egen uppfatt- Ffan .skulle velat springa från alltsain- ning om ratt och orätt; inans; m.en lian hadc ju bjudit henne Att söka mata andras nöje efter sitt till festen -, självfallet.
fick han stan- eget; oa och ledsaga- henne hem.
att anta likformighet i Asikter i den- Agnes hade varit uppbjuden tre na världen; ganger h rad av samme 1zaval; jer och att vanta moget omdöme och erfaren- nii bjöd han henne till en fjEjarcle dans.
het hos ungdomar; Den ena flickan k b d e sig överflödig att söka uppfostra personer med olika ~ c l liimnacle i med en hazmsen min sa- anlag p5 samma satt; len.
Ase1 kande detsamma - de voro att.
icke ge vika i obetydliga am&amp;- iii jainna par.!
- och drog sig försilt- saker; tigt.
undan til.1 kaféet.
att tro sig om.
fullkomlighet i sina Slutligen tystnade niusiken, och de egna handlingar; fyra rustade till avfärd.
Vi siitto n8g- att valla sig själv och andra bekym- ra stycken i en bersa., nara " stora mer för vad som icke ' kan andras; kappan ' '.
Då de fyra lconzmit ned pk att icke underlatia allt vad gott vi; and gangen hörde jag den ena fliclrnn kunna underlätta; saga: att icke taga hänsyn till andras evag- " Dct a r en va.cker gosse, Asel!
heter;) ch s5 först, ' i.nclig se ' n!
Far talar att anse nilgonting omöjligt bara dar- ned didan förtjiisning om hononi och för att vi icke själva kunna utföra Erik Niillengren efter varje möte han det; mri t på arbetareföreningen. "
Den kärleken! '
m " fjorton missta!
att undvika i livet. "
', - \ - ': Ta ", svarade Agn.es,.
" ni.en han ta- 1a.r bara om föreningar och politik.
Det a r viil inget för en.
flicka att höra.
p8t Och mig har- h a n ' g å t t an med; för antt f &amp; mig .in i socialclemoltratisl~a ~ingclomslrlubben!
Jag, blir aldrig so- ciaI.ist!
- - -.
I-Iaclc han ändå kun- nat clansa! "
Nhgra minuter.
se ' narc kom Axel.
Blissr5lcning I i g 1i.gr; ltl.
över hans an- sikte.
ITnn.
obs&amp;vcra~.c oss icke; och vi, som vissl; c a t t niissriikningen skulle bli honoin en förödmjulr+se * om han visste sig observerad, anropade .ho- nom iclrc.
D8 han hunqit undan lam- nadc aven vi platsen,.
En vcclerviirdig stinkbonib hade kre- verat mitt i " syskonringen " och spriingt den i lika många delar, som vi voro syskon. '
--- Min bror sörjde ~ ' ' sysl.~onringens " tragiska slut.
E a n hade väntat sig myc- ket av dcnna.
EIurn.
annorlunda var.
icke förliiillandet i. dag mot i gar?
C1a.n 1ia.cle i hela fjorton.
dagar .berett sig för invignjngstalct, och: i gar gick 1in.n glad och förhoppningsfull ined k e t a under arinen til.1 festen.
I dag (det var en sönclag).
satt han Iios niig; rubblande och ~nissiz~odig.
" Vaad du iir I~arnslig ", ' sade jag, 7 &gt; som trodde, a t t nggot sadant var.
nöjligt och - hur Iran du sörja över ttt det on-iöjliga icke, blev möjligt?
Bad d u fortlrn.de av " syslionringen " ir icke ens riiöjligt mellan riktiga sys- con.
Frnii~; Pi,tslri * id~~ndet Iran icke h5 j- 1x3 av niigrn kortsynta ungdoniar. "
Han svarade icke p5 en god stund, &gt;ch bibcliöll sitt sorgsna utseende och; in halvliggande stiillning p &amp; soffan.
Så steg h,an upp, sträckte arniarna mot; dret, gäspade och sade: " Ja: du har.
* att syster: J a g var barnslig, som.
rodde a t t det, som kraver hliiindra- km, kunde göras p &amp; en dag.
Verkli-; a syskon bli miinnislrorna först .d &amp; de eva under andra förli %llanden och till.
lessa .arbetar sig folket.
drivna av si-.
na egna intressen .. Socialismen ar.
gucli lov ingen utopi, utan en samhalls- tkori, som incd naturlagens viildsczm-.
het gör anspr %lc, p &amp; till5n1pning .i sam- ikllslivet!
Men varf ör .förgifta till- varon för varandra? "
" Slra ' du g %? ' '
frfigade jag då han -.
irog si?
mot dörren.
9 8 Ja.
jag skall gh u t med Greta p &amp; iörmi-dda ' n.
Vs.ntn mig icke till mid- lag, t y jag iir bjuden till middag hos Qndeïssons. '
' Stinlrbon-iben.
1ia.de s3edes icke slrillt nin bror f r h Gretfi.
J a g +; \ r glad dRr- irer, ty; jag havde liirt m i g ' Klsla.
och rardera denna flicka: som en god sys-; er.
Eon var numer?
alltid munter) ch glad.
Hon kom ofta till niig om.
.
rftermiddagarna och stanzin.de tills iirik Ironi fran arbetet: Hon liifigtade # ter honom nicd ett barns liingtm och I, ' t t i d m led,,, citat han, skiille koniina '; jodcllnde Iion glatt ", soin l ?r,öding ss-.
.
.
.
.
.
.
: er.
Om l i m ~ l i i ~ l l dö e!
t5iikte, jag ' ofta dN %r det fiirbi med delina flicka,.
.
o,,, ' -
.
.
MORGONBRIS --------- -- M - 7 5 t c ~ s t 5 f iji.
~ henne endast vnnsinnc,.
c11 död!
11011 Iindc, tycktcs det inig s:~tt in sitt liela liv i kiirl.ekcii till mir 9r0r och Iion var för svag, f ö r kiiiislo iii11 a t t möta sorger och niotiglieter; De sui; to Iios inig cn .stund varje af Eon, och gjordc sedan sin vanliga pro nienad.
De följdes p &amp; möten och före drag, och c12 debattens vagor gingc !iögt ocli Erik nicc1 elcgans och siiiiclig het, och under publikens storlizandc jcbel, korsade sin lans ined menings niotsti.ndarna s a t t hon vid hans sid: dc11 bliclcacle förtroendefullt och beiiii draucle u p p .i lians öppna, ärliga an sikte.
Sk förlopp vintern i en lriirlelrenr bcriisniug för deiii bada.
P &amp; försoiiiiiiaren lainnade hon hem ' met för n i g r a veckors vistelse Iior diiktingar i S d l a n d.
De v i s l a d e flitigt brev, men hal leclcles förfärligt efter henne.
Jag slirattacle A t lionoin och skiiriitade inei lionoin.
H a n fragade efter brev nior.
gon, niicldng soch kviill, oavsett OIY lian f i.
t t brev ined sista postgang.
Han den ~il; jcstiwke, villdsaiiinze jiitten pi ~i.l) ~ti~.i:~iiiöten och t,zlmctribiiner val scnfiiiic~ntn.l, soiii.
en b~i.t ' lil~iiii~d bor.
gartlottcr, i sin Iziirlck.
Svartsjnk var 1i:in i iitc.
ITriii skiillc utan bctiinlmn.
dc satt sitt liv i pant för hennes tro.
het.
Sk sn:, ' lningoin vandc han sig dock vid cnsaiilhcten och tidcn flöt lugnt: oiii an f ö r lionoiii Iiingsan~t,.
undan IIon slciille vara borta fem veckor och ni1 hade vi blott tredje lördagen.
Min bror var lieinkominen friin arbetet och di % h a n tviittat sig och ömsat kliider kom han in till mig.
" Gilr d u med mig u t i afton? "
sade J; Ti, ' J w. " Ja, men vi vantar brevbarai !en.
1 afton milste jag h a ' brev f r å i Gretalp ' J a g gjorde mig i ordning, ocli di % vi vantat en stund kom brevbararen.
" Brev f r a n fästmön! "
ropade den- n e muntert åt Erik, som stack ut huvii- det genom dörren.
Det var Gretas handptil, det s &amp;; jag strax men dtCi han rivit upp Iruvertet och f a t t t a g i brevet raglade han bort t i l l soffan, föll omkull på denna och tappade brevet.
J a g stod hanfallen, u r stand a t t begripa vad som försig- gick.
" Lina, se efter vad det a r f ö r ett ss tans brev l " skrek han.
J 8 g t o g brevet, som endast bestod av några rader och s å g igenom i.nnehå1- .let, som lydde: (Forts.) Alla kvinnoklu b bar böra tillhöra det socialdemokratiska arbetarpartiet.
De klubbar, som ännu icke äro med i partiet.
biira snarast upptaga till be- handling friigan om anslutning till sina respektive platsers arbetarkommuner. '
----- I.
.
.
.
.
.
.
- ----- - ----- -- -- ---- -- .i 9 -. ------ ----.
fröken Emma Gustafson m. fl.
samt skis- ser, dikter och ar- rikt illustrerad.
Mor- gonbris ' julnummer bör finna:: i ' varje arbetarhem och uppmanas vara korpmis- sionarer p &amp; alla platcier att darr ' ör " oXa4~.
.
.
Lönenämnder för hemarbetet i Frank rekvisitionerna.
rike.
Liksom i England och Tysklanc vinner ocksj i Frankrike den tanken all mera tprriiiig,, att man genom upprat tande av löneniimnder indste söka rbd: bot pii det eliinde, som rilder inom hem arbetsindustrin.
1 april inliimn a d ~ s detta syfte en motion, vars hiivudkon turer äro ' föl jande: T ' önenamnderna, son Ett bevingat ord i fackförenings- upprattas.
p &amp; regeringens förordnande rörelsen.
bestii, av bilde arbetsgivare och arbets tagare, som väljas med vissa villkor I den moderna fackföreningsrörelsen Varje arbetegivare ar skyldig registren möter ' tvenne särskilt beaktansvarda slag alla av honom direkt eller indirekt sys, av niä.nniskor, vilka likt stråtrövare stalla selsatta arbetare.
Lönenilmnden har at, sig hindrande p5 .I ' ramatskridandets vag.
fastslh en minimitimlön.
En central löne Den ena typen rangerar under den trög- nämnd, bestiiende av ombud frln dc hetens lag som diiller sig likgiltig och lokala lönenämnderna, bildas.
Denn: oförstiende ' inför allting, som ingen or- har bl.
a. till uppgift att jämföra olik: eak i viirlclen förmar att rubba ' ur sin lönetariffer och bringa dem i största möj, ealiga jainvikt, som med, isande kyla- liga överensstiiminelse med varandra trotsar alla framsteg och.
med .en non- Kontroll utövas dels genom arbetsgiva chalant överliigsenhet, gent ' emot allt rens liata, dels genom hushAllsböc~rer bättre vetande, förkunnar siil bekväma förda av varje enskild bemarbetare.
vishet, det har alltid.
s5 varit ', och dar- med cn kel t avfiirclar alla.
utveclclingens Yrkesfarekommittén tros skola fram.
lagar.
Först dh, nar dcii fackliga .sam- ligga sitt Getiinltanclc i slutet av novem iiiansliitningeiis- behov, och kveii fördel, ber.
Kotnmittén saminantriider i början stxr som e t t oornlzullknetligt ', faktum.
av mdnaden för slutlig granekning av d€ inför deras ögon, hiinder det shindom föreliggande lagförslagen, bland vilkc att de mjuknat nAgot ocli tillst5 .det mnrkce ett, omfattande förslag till 1 q a r nog bra *, särskilt då, de fi vara med om arbetsskydd, vidare ett lagförslag an- om fördelarna och de för egen del, ej gliende hemindustriellt arbete samt för; anse nödigt att medverka i orginisa- slag ' till organisation av arbetareskydds.
tionen.
Om dessa snyltande: slinger- ' lagstiftningens myndigheter.
viister, som smyga sig uppför det mansk- liga framåtskridandets trad och suga Ny kvinnoklubb har bildats vid Ort, dess must, är redan förut mycket talat.
viken invid Sundsvall.
Välkommen till och skrivet, och om det iln genom fack- arbetet att f % kvinnorna med oss.
föreningarnas moraliska uppfostringsar- O bete i mycket har blivit bättre, kom- Agitationen.
Fru Agda Öetlund kom- mer dock dessa elags ' egoister, som viinta ' mer att agitera en manad i S k h e föl p % den skörd andra sdtt, troligen aldrig 3kHnska partidistriktets räkning.
att utdö.
Till det andra slaget av ' manniskor, Första mötet blir den 9 nov.
som .ej äro mindre farliga för arbetar-.
~n agitationsresa i ' Värmland p &amp; om.
nas kamp för bättre levnadsstiillning, rring 15 piateer hAller p &amp; att förbere- blir det mindre talat.
Huru ofta och Jas .. Första mötet blir den 7 nov.
Kost- vid huru många olika tillfiillen stöta naderna för resan delas, av klubbarna vi icke p % folk som vii1 tillhör organi-.
) ch organisationer.
som anordna mötena 3ationen tidtals, men s % snart någonting.
) ch agitator blir Ruth Gnstafson.
inträffar, som ej behagar dem eller soin de vid företa tillfället ej först&amp;, med.
Föreläsningar i kommunalpolitik för handen riktad mot föreningsledningen. '
irbetarkvinnor i.
Stockholm har på ini- ~ t s l u n g i de hotande orden D jag gbr ut !.
, iativ av Stockholms allmänna kvinno- Liksom konungens medel ar kanonen, rldbb anordnats, och bekostas dessa före-; i slunga dessa, den moderna organisa- asningar av kvinnoklubbcn och sex iionens naiva miinniskor u t de bevii ?gade iöreningar, som h a kvinnliga mcdlem- ~ r d e n som pitryckningsmedel,.
under-.
nar.
itundom för att göra sin mening gal- F ' örel.as ' arna äro brr K .. Tengdahl, E. ande gent emot majoriteten.
Vad an ' almstierna, Yngve Tlarsson och I&lt;.
.edningen inom organisqtionen fiketager, Eriksson.
itadse glömmer likväl stidaiia-, i grund '.
Den första föreläsningen hölls tisdagen) ch botten ofta duktiga manniskor,.
att len 26 okt.
av hr Eriksson och behand- ildrig en handling kan tillfredsställa alla, ade, Den nya rösträtten och proportio-) ch att en organisation endast.
kan be- lella vala.
itii OM den enskilda synpiinliten under-) rdnar eig det allmänna.
SA ' mycket Morgonbris ' julnummer utkommer de len fria meningsyttringen inom en or- örsta dagarna i. december och innehål- ~aniaation är nödvändig, s % m5 det lik-.
er artiklar av fruarna Kata Dalström, Ug- räl e j förglömmas att varje institutioii and - Andersson, Signe.
Garling-Palmer, n h t e upphöra i det ögon blick, å.
den b ' Notiser.
" Jag giir ut! "
* ',
10 -- ---- - -.
- -- - - - p - enskilde vögrnr sin niedverkan i ' det stor arbetarna, ochmedlet harför %r ju gaiislz: horn ocli frmiljor nodal8 Rrt mod och ' &amp; ut- hela, Uven om han satter sig och sil enkelt, d:i en .del kitt övertygas orn at hAllighet.
Tiisnnde kvinnor.
.
följa Er 1; urnp.
varins~te intresse.
T,eve: srhetarekvin- person över det hela och grundligt f61 eEter en mieslyckad attaclz, till följd al inod nnns golidiiiitot med sin egen klasyl ' Hiils- akt nr varje majoritetsprincip, bör hal organisa tioiiens försvagade styrka, det iii ningar.
Rvinnomöto i Folkets ' .Hns.
ej handla SA.
ïBtta .tiden för -- uttrade.
Stockholrn " .tidag afton.
SA ligger följiiktligen i de liitlfiirdig: Aldrig nigonsin lzan li kval ~j5.l vsön dringens devis sjag g9r ut.
bliva s, och skadliga orden, jag gAr ut., en he ödesdiger som - n l r den för övrig reaktionens vsrld, ~ o n i stAr hindrande ymnigast begagnas - efter en ogynn viigen för varje kulturellt framsteg.
Et sam eller ej alla tillfredsställande liine slagord som förgiftar vAr tid och verka; kamp.
Hsrefter böjer sig i regeln hel; p. % solidariteten som on frätande syra den vankelmodiga och .förtvivlade skaran Därför maste ock &amp; denna antisocial: för hvilka det synes som alla bryggo lilla epriksate bekämpas och utplanas 1 m a j sBg m a n p i gatan rika och vor0 upprivna och den enskilde, vilkei iarmed skall ocksa ett hirdnachat bA1 fattiga, ganda och u n g s prydda med rerk falla Bom försvbrar varje steg v till sina resignerade kamrater viekar et en eller flera a.v den .lilla oskyldiga om underkastelse vittnande, jag g i r ut8: aga frambt pil var väg.
g u l s Blaj-blommaii.
kan stundoin Bstadkomma obotlig skada (Efter ~ u l l e r: ~ e i t u n ~.)
Maj-blommans tilllrom ' st och anda- Lönearbetarens hela strävan bör g8 m51 liiinna vi nog alla till och clsremot riktningen att bekamps det framtriidim h a r nian vii1 intet a t t ' anniiiska, om de tvivlet och den försagda hopplösbeter man kiliido vara.
fullt siiker ' pi a t t den och som i.
sin helhet endast besegra: utlovade inkomsten oavkortad kom clet genom en principiell skolning i organi iinclani$l till godo, som d e t s &amp; vackerl.
sationen.
För dessa strävanden verka.
talas om.
- Ja % skulle hiirmed vilja ingenting mera skadligt, för intet är del rikta e t t par fragor till.
de många ar- ringa eller halvbildade arbetaren mer: betare och ' arbetarkvinnor,.
gom. bidragit mottaglig än de framtiden fegt prisgi.
Sadant ar det öde, Rom förestir et s i n a 10-ölin gal *: '.
.
vande orden s jag gKr ut .. 9 9 vet n i ined siikerliet.
a t t dessa me-.
70-tal arbetarefamiljer vid Fagersta bruk Lyckas ej en fackforeningens .aktioI del oavkortade bli använda till a t t ' g e SA som man tiinkt sig, eller om en in Emedan de e j vilja utgb ur Landsorga halsa.
och glädje å t sjuka och fattiga terven tion hos arbetsgivaren blir u tar nisationen och förbinda ~ i g att ej 1 " amn: barn? "
följder s5 kommer naturligtvis den sist; mderatöd Kt andra utestängda, har bo " Tror ni a t t det a r a v ren barrnhar- triumfen alldeles precis att slungas mo nget) .xgiirt - vräkning p&amp;.
dem uncle] tigliet ocli rnerlliii.iisln för ' de fattiga, organieationen, .jag g5.r ut .. Ofta not som dessa till största delen öveiklas- lyckas en enskild, som talar sil, omviin ~ippgift, att .de olovligen uteblivit frhr sens mBii och kvinnor, .h.aW igingsatt da ett ansenligt antal till sin pe&amp;~imi iitt arbete frin den 4 aug., vilket, socc Gen ila, insamling stiska lirs- och varldehakadning, och: ri veta, ar osanning, alldenstund arbetel " Böra n i arbetare., rnecl eder fiirut tider efter ett i kampen lidet nederla4 rid Fagersta avstannade pir grund a i förknappade inkomst vara - beh jalpliga.
verkar dessa söndrande ord som en pest vid en s i J a n tillsttillning.
a v kanske I själva verket ar det en pest i det mo * ockout en.
just samma personer, som iiko mest iv- o ii^ besökte platsen den 24 okt.
och hadc raliska sinnet som utgår.
frih en psg riga a t t - nedpressa v i r a er.ist.ensvill- kisk massinfektion nar ett dylikt för k v i d tillfälle att sanitala med flera fas kor? "
.
.
.
tvivlans och tankctröghetens slagord niljer och fann, trots dessa dyetra ut- Jag stiiller dessa frAgor till eder, tränger in och sättes i omlopp bland ikter, en förvimansvärt god stamning.
kzimi-ater, och ber ec1e.r tiinka lefter och arbetskamraterna.
t n reda p i vart e.dra slantar hamna in-.
Om en liten elqk pojke berättas att, Cn hugtru yttrade bl.
a.: .Min man nan n i ki1rt.a u t dem.
.
.
: ommer icke att ' svika och jag tanker dA han under vintern förfrilsit sina fing Tro n i i n t e at,t denna?
' v+igörenliet " rar, skadeglad utropade:, %det var ratt h t icke uppmana honom därtill,.
S v h t Iii.
e t t s l a g s plaster p5 deii s j u k s ' sam- åt min far att jag kylde mina hander,, ar det för manga, men fran verklig tiiillskroppexi för a t t iliirmed hindra oss varför har han e j köpt mig handskarh, iungersnöd räddar dem dock fackfor- i v i r t arbete a t t o h s l c a p ~ soniliiillet och om denna anekdot erinrar debgoda till ett fullt dernolcwtislit och riittvist.
folket med sina hotande ord sjag &amp; r nimgens understöd.
.
Den lärdom, 6om sarnliiillssystem, cllir ingen " viilgören- ut,, pb det livligaste.
Orn ett resultat rbetarna komma.
att draga ur sAdana het " beliövs.
Nej, kmnrater., vi skola har uteblivit, och en handling ej kiin- trider, blir säkert en annan, an arbets- Into 6verklii.sse~i belijlilpliga i deôs nat genomföras, förklara de med sitt hol; ivarm avsett med sin lockout.
lrvncks~lvcxi, 11ts.n 1Atom.oss arbeta p i att de trotsa ndgon med sin vilja, uncle] att t möjligt avskaffa desslr Anna Gunnarsson.
det de noga känna, att denne n8gon arc n.iissföi * Iirillnndeii och oriittvisor och i de själva, som de genom sin egendom * dess stiillo uppbygga ett n y t t ileinokra- liga hbllniiig triifk I stiillet för att on] tiskt samliiille.
Dctts slcoln.
vi snart organisationen misslyckats eller ej vun.
Vid det gemensamma .möte i Folkets uii, niir vi alln 15rt oss förstii socialis- nit vad som bsyltats, durav draga k r - 3us, där red.
I&lt;.
Eriksson talade oni r i m, som ar v5r enda ~i-idclniii~ friin?
domar, att alla krafter mdste spinnas Nya rösträtten - proportionella val W, iörtrycli.
Diisför, ni asbetnr1iviuuor, för att Atertaga det försummade och göra ntogs efteriit enhdligt och under stark diiten eder till den soci~alclemol~atislca organisationen kraftigare och slagfardi- illslutning följande tvenne telegram: arbetarrörelseii, det Sr dar som eder gare, SA förklara de liksom trotsiga barn: plats nr vid siclan av rniimen ocli l i t Fackföreningen, Utansjö.
, avi vilja ej mera ha med saken att d 1 humbug r a r a.
14t överlil.assen sjiilv A rbetarekvinnor i Utanejö.
göra., förleda andra att fly från fanan, A ö t e sina " nöjen ".
Stii.11 inte eder plantera missmod och.
försagdhet, dar Kamrater!
Vi aro stolta över Ert modiga ~jiilv och edra barn som redskap B t eslut vid omröstningen.
Leve var solidari- uppmuntran och upplysning bland de at!
Haleningar.
lem eller Jeras upptig.
D e t iir inte vankelmodiga vore pA sin plats.
SA riilgörenhet vi b e h ö r a, det %r rattvisa Kvinnomöte i .Folkets Hus.
varda de, utan att ana eller avse det, Stockholm tisdag afton.
ich sanning för alln, inge8 liög; och arbetsgivare~s medhjalpare, vilka med .ngen Kg, utan alla lika ...
.
.
längtan se organisationens försvagande, Oskar P e t t e r s s c i n.
Arbetarekon~mun, Horndal.
att misstämning och vanke !mod insmy- Arbetarehustrur i Horndal.
ger sig i de kampandes led.
Vid varje Med fjorbittring och aveky mottogo vi bnd.
tillfälle drager arbetsgivaren försorg on1 kapet orn lodioutherrnrnae Mnsynslöys vrak,- att gynna separatipnsstravanden bland itigrir.
ILAt icke detta brutala vidd mot Edra .J La-lb !ajblomniai och arhatarekvinnoina. '
' ' ' Hemlösa - utkastade ?j ', ' ' ' I \.
- ..
Den " röda " grevinnan.
I göteb bor ge Handelstidning, skildrar er korrespondent ett besök fi slottet \ Yar \ viclr England och av särskilt intresse ar.
den de a r artikeln som handlnr om alottets agarinna grevinnaii Wnr \ vick.
Han skriver: Hu~iidintresset samlas dock kring, den ?.öda g r e v i n m m ~, kvinnan som mitt i d e n nn l y s och prakt iingnar ~ i &amp; t g socialismen och ensam inom sitt stcind upptriider i d a gens politiska strid p % arbetareplatformen.
Hon delar sin uppmärksamhet At alla och omges stiindigt av ivriga lyssnare och utfrhgare.
PA senare tiden har hon icke deltagit sh aktivt i dagsstriden; men hon jir.
lika sthdaktig och ivrig som förut och talar diirom med vem som helst.
Hon iir medlem av Socialdemo.
kratiska federationen, den rena socia- listiska organisationen i England, och stltr i livlig förbindelse med arbetare- ledarna.
.
s Ja, jag ar fullt med p % alla detal.
jerna i socialisternas program, som bl.
a. innefattar demokratisering av regerings rnaskiiicriet, Överhusets avsk:iffmide, ' all- zniiii röstriitt utan könsiitskillnad, av- skaffandet av indirekt beskattning, fritt underhill At alla som besöka sdtatena skolor, jordens nationalisering, med ar- betets kontrollering efter kooperativa principer, fyrtioatta timmars arbetsmaxi mum i veckan, kyrkans skiljande frar staten.
Men jag gör ett undantag; jag önskar icke monarkiens avakaffande.
Om vi hade en ' autokrati, vore det nhgot an- nat; men som det nu.
*, vore det icke värt mödan att framföra ett sadant krav.
Som vi ha det i England, gör det all- deles detsamma om statshuvudet kallas kung eller president., D Jas, hör jag henne saga, B jag har skilt mig från societeten, ' detta fastan jag verkligen bekvämade mig att presentera min dotter vid hovet.
Societeten ar de- lad i tva delar: de som uttråka och de som uttrbkas.
J a g har ständigt sökt ' att icke tillhöra den förstnämnda sek- tionen; och har beslutit att icke tillhöra den andra.,, Vad jag skulle göra om jag vore miingmillionär?
Jag skulle ge u t varje penny för att befordra den socialistiska rörelsen, framför allt kanske för att söka öka antalet arbetarerepresentanter i par- lamentet.
J u mera parlamentet demo- kratiseras, dess bättre.
D, Budgeten och jordskatterna?
Vara jordlagar äro absurda.
Det ar ett un der att de fhtt vara orörda s % länge.
Men det ar därför att de stora jord- ägarna och kapitalisterna hittills varit herrar i parlamentets bAda hus.
Tank att nigra tusen personer aga val tre femtedelar av Englands jord1 Det ar sådana orimliga förhallanden som driva folket fran landsbygden.
Anda till nu har vart folk tamt funnit sig i att lata detta feodala system kvarleva; nii har tiden för en omvälvning kommit.
Jag är sjiilv stor jordägare, men det inver- kar icke pA min uppfattning av vad landet kraver.
Jag hoppas lorderna icke vi5ga röra vid budgeten; men aven on de göra.
det, jir demokratiens segel viss.
D Detta yttrades med djup övertygelst och i uttalandet instiimde dottern; Iadj Helmsley.
sRger grevinnan War,, Min man wick vidare -- gAr icke SA 1Angt som jag, men han h; jiilper mig pK alla satt IVarivickarnes motto ar: s J a g .kalla] knappast allt detta mitt eget., Grevinnan av Warwick iir en stitlig uppenbarelse, med högt utvecklad in- telligens, i hela sitt uppträdande en var- dig representant av en stor gammal fa, milj.
Hon iiger utom Warwick ocksj egendomen ' Ebston Lodge i Essex, blda omfattande över 10,000. hektar jord eamt ett palats i London niira det kung liga palatset.
- Minneslista.
9 Karlstad: Fru Alma iSorsr$l, ~iirmlandk Folk- blad.
Karlskoga: Fru ' Mina Uddenberg.
Katrineholm: Fru Elisabet Erik~son, Sand- gatau 1.1.
Kiruna: Fru Bilda Lnndkvist, ostad 32.
Kjavlinge: Frii Vendla ' Vahlherg. '
Kristianstad: Fru Alma Vesterborg, Långe- ' b7.0.
Kristinelinmn: Frkn Einma Olsson, 0lsbeig.
Kvarnsveden: Erii Anna Johansson, Fol- k e t ~ Hiis.
.
.
Landskrona: Fru Ada Ttiiiresson, h '.
In- fart ugntnn 3.
Lesse1) o: Bertha Jönsson, iJeasebo '.
~ r u k.
Lidköping: Anna GiistaFugon, Greftiusg.
58.
Limhamn: Fru OIivia Sjijlin, Sveavagen 87 ..
Lin köping: Agnea Lind, Tmneforsgatan 8.
Lomma: Fru Augasta Olsson.
Ludvika: Frkn Anna .Nordgren, Förenade.
Luleå: ~ o l l i o Nordströin, ' Magatiineg.
23:.
Lund: Frii Einma Haneson, Folkets Elos.
Lysckil: Alina Dalstriim, Kronborget.
2.
Malmberget: Anna Toginan, $ot.iannis 103.
Malmii: Frii llnnna Johanmon, Bergsg.
31.
Marieberg: Frn Marta Frlnberg.
Mariekolm: Frii 1.Iilmn Nord.
.
.
Morgongiva: Frii EJln Sabel.
Motala: qrkn Hoiivig Ihrgstrand, Folkets Hiis, Motala verkslad.
Munkfors: I ?rn Ruth ~ o h a i s o n.
. "
.
Munksund: Fru Ida Grek.
Nautaiien: Fru Ida Tanberg.
.
.
.
Norberg: Frii Almn Thorell, Iih-rqruvan.
, Norrkiiping: rr !i Alma Hillcrströin, Slotte-.
.
.
Soc.-Dem.
Kvinnokongr.
Arbetsutskott.
Verksotallande utskottet, Sto~lihokn.
Ord furnndo: Frii Ra t11 Giwtafson, Hngt~ ~: i t t l l 1 123. qntnn 18, IV ö. g.
N y kUping: Fru Ida ~olinkmon, Ropalngare ICassUreka: Fru Elin Lindley, Tunnelga.
gat:m 27.
Lan 1 B.
I. Ortvitren: FridaEBcketröm, Pottersvik, Sunds- vall.
Utskottets wedbntmar i la ?zdaorten.
Oxelösund: Fru Emilia Lundal, Koneum- Fru Anna Fredin, Malmberget.
Fru Signe Andersoc, N. Kiingeg.
27, Gävle tioliefiSreningon.
Fru Upland-Anderson, &amp; tergötlands Folkblad Persberg: J ?rii Lyclia Ntw.
.
Norrköping.
Ramnäs: Fru Erika ' Lindblad ...
.
Frlin Anna Ekberg, Kaptensgatan 19, Malmö Riksgränsen: Frii Dnpny Hedgren.
Skaralid: Frkn Ellon Ekberg.
Skromberga: Oliva Möllergren, Skromberga, Sot.-Dem.
K vinnoklubbor.
Ekeby.
Ankarsrum: .Fru Matilda Lareson, Nybygge1 Slottsbron: Fru Anna Ekstam.
Ararum: Ester Johansson.
Sinedjebacken:.
Hilina Larsson, ~Progresss.
Arboga: Fru Lydin Olofson, Ktipellgutan 43 Sprängsviken: Holrna Selling.
Arvika: Frkn Lydia bberq, Hantverkag; 49 Sparreholm: Frii Elvira Jansson.
Haga 18.
Arlöf: Emma Eskilsson, Sockerfabriken.
Stockholm: Fru Anna Joliansuon, Daiagatan 52, II ö. g. Askersund: Frii Holm, n:r 112.
Avesta: Fru Johanna Eriksson, SAgbo.
Stockholms söd.ra: Fru Anna Ljungberg, Rillesholm: Tbea M&amp;rtensson.
lieögatan 109 I. Bjuv: Fru Kersti MSn~son, Gruvan.
Sundsvall: Fru Selma UppgArd, Storg ?tan Boden: Fru Thyra Wikström, jägmastan 69 (C.
P. Hedenström).
Lindvalls ghrd.
Surahammar: Frkn Edit Dahl.
BCImhus: Fru Hanna Bobman, Björnbo n:r 6, Svartöstaden: Matilda Espling.
Borlärige-Domnarvet: Fru Gerda Fors, Södra Nyhamn: Ida ICinell, Sundsvall.
: strnin, Borlange by 41.
Sölvesborg: Frida Holst, Skeppsbrog~tan 44.
Boris: Frlm Mattia Perseon, Viekaberg.
Tidaholm: Fru Helga Nord, N: Kungsvagen Box holm i Anna Svensson, Järnvägsstationen&lt; 3s.
CharIottenberg: Frkn Krist.
Guldbrandsson, ~ r &amp; &amp; s: Fru Josefina Luaabla$, Friatad, Deje: Fru Kristina Löv.
Tranhs Kvarn.
Ektorp:.
Frii Nelly Grönlund, HdgAsen, Ek.
Trelleborg: Fru Math.
~ r i b e r ~ ' blkets ~, Hue.
torp, Snlt~jö -- Duvnas.
Trollhättan: Frida Lindmark, Rödjan 3.
Enköping: Eliri Johansson, Kyrkogat.
13.
Uddevalla: Fru Ade, Lind, KSmpagatan 6.
Eskilstuna: Fru Tberese Olsson, Lagat.
26.
Umeå: Fru Antonia Lundström.
Eslöv: .Frii Ebba Hansson, Serdergatan 1.7.
Vadstena: Fr. Nyblom, Dalströms skoaffar.
Falkenberg: ' Sofia Rylander, Kullen.
Visby: Fru Anna Nilsson, Miohaelegat.
16.
Forsbacka: Fru Johanna Jernstr6m.
Varlersborg: Fru Hedvig.
HBggi ' Gasverks- Forshaga-Klarafors: Fru Elvira Persson, gatan 25.
R~rn:.
Vännäs: Fru Lins Brandt.
Frbnö: %u Signe Lundborg.
Vastanfors: Fru Lina Aspliind.
Furulund: Fru Elna Malmgren.
Viistervik: Fru Eiin Nilsson,, J~kobsgat.
8.
3ellivara: Signe Lundberg.
Västerås: Fru Agnes döderkvist, Stora ga- Jrängesberg: Fru Sanna Ekholm.
tan 66.
Jävie: Fru Signe Ande.sson.
N. Rungsg.
27.
Växiö: Fru Stina Nordin, ~ o l k e t e H u a loteborg: Fru Klara Verhage, Borgargat.
Vstad: Johanoa Saasersson.
.
18, Olekroken kby: Fru Elin Nyman, Kvarntorp .Haadek lagfors: Fru Lina Berg, Bruket.
föreilhg.
.
ialls tahammar: Frkn Anna Berggren, Nae.
Ahus: Fru Anna Ljungkvir~t.
: iasslarp: Fru Olivia Olseon, Bagerifören.
kstorp: Fru Maria Eriksson.
.
.. iälsingborg: Fru Kristink Johansson, Karl hebro: Fru Elisabet Karlsson, Slotteg.
28.
Kroksgatan 50. htersund: Fru Lotten Odmarli; Storgatan 27- luvudsta: Fru Berggren, F6lket.s Hus.
iöganäs: Fru Kristina Engström.
iörken: Fru Selma Berggren.
...
,.
dalmar: Frkn Rhea Furstenberg, Folkete I hiindelse av fel i, Minneeli ' stani ombedes HIIS.
lubbarna att siiarsst möjligt till redaktionen Karlshamn: Sofia Nilsson, ' Tekniska skolan.
insiinda rattelse K deennima.
.
.
.
.
,.
.
.
Karlskrona: Hulda Henriceson, Blekinge .....
Fo !kblad.
.
.
.
.
.
.
.
,,, ' ' ' ' I I ',
MORGONBRIS Redovisning för Morgonbris liar liiu~nats f r h följande platser: i i ~ d o - Oyedc visat visat ant.
n:r ant: n: ............... ............... ................. ................. ................. II ............... ............... .................
.
.
.
............... ................. ................ ............... .............
Arlövs soc.-dem.
kvinnokliibb 91, Avesta Arboga 3 % Arvikn I .4nkarsrums,, Asariims 11 Hjiivs 3,, I~osholnia, 13odens 11.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,, 13orlange,,,, Boden-Vittjärv,, Biileslio~iiis,,, Bofors 91,, Bcrgriks soc.-dem.
~ i n g d o m s k l u b ~ ~ Cliarlottenbergs wc.-deni.
kvinnokliibb Cliarlotteiihe.g; hlor.7sis,, t Deje soc.-dem.
kvinnokliibb Degerfors arbetarckommuii Eskilstuii:i sot.-deni.
kviniioklubb knppsön~n~erskefnckförening,, Eslövs soc.-dem.
kvinnokliibb., sihnmerskef:ickfirc~iii~g l~iiköpirigs soc.-&lt;lem.
kviniiokliibl~ Fi~riiliiiid~,, Falkeiil) ergs,,,, Firsbackn,,, l Folkiiriia, Logcn 522 N. O. V. .A FrBtiö soc.-tleiii.
kviiiiiokliibb F i l i ~ s t a d s nrbetarekonimiin Göteborgs korkarbetaren: soc.-deni.
kvinnokliibb., skoarbctnreff,, sömnierskeK Griiiigesbergs soc.-dem.
kviniiokliibb Gävle 9s Gislaved, Olga Finnander Gellivare soc.-de.m.
kviiiiioklubb Huskvnrnn arbetarekommiin Huvudsta soc.-dem.
kvinnokl.
Hofors kvinnoforening Horndals nrbetarekommiin,, soc.-dem.
ungdomskliibb 19 9,,, Fornby Hdsingborgs soc.-dem.
kvinnoklubb Hallshcrgs arbetarekomiiiun Hellekis.
Logen 698 N. O. V. Hovslätts arbetarekommun Hörkens II Hagfors soc.-dem.
kvinnokliibb Hallstahainmars,,,, Höganiis I *,,.
...
.
...
.. .. Hiidiksvalls 1,.
, Hjëlrnedals soc.-.dem.
ungdomsklubb,,, Halleforsnäs Hasslarps soc.-dem.
kvianokliibb Heby sot.-dem.
ungdomsklubb Hal~iistads,, I, Immeln, Logen 668 N. O. V.; Jiinköpings textilarbetareff.
Kalmnrs soc.-dem.
kvinnoklubb K r ~ l b o soc.-dem.
ungdomsklubb,,., Askers Kallinge soc.-dem.
kvinnokliibb Karlskrona,,,, Kalmar bageriarbetareff.
Kvariisvcdens soc - dem.
kvinnoklubb Kjiivlinge,, V I.
Kairineholms,, Karlshamns I Kiirrgruvans Kiruna 11,, Knr1zt:ids 98, Kallinge soc.-dem.
ungdomsklubb Kristianstads soc.-dem.
kvinnokliibb Köpings soc.
dem.
ungdomsklubb Kolsva konp.
gille; Kristinehanins .wc.-dem.
kvinnoklubb Kosta koop.
gille ................................ Linköpings soc.-dem.
kvinnoklubb Lomma II Lule$ 91,, Lysekils,,,, Liljeholmcns skoarbetareff.
Lunds wc.-dem.
kvinnokliibb,,,, Limhamns Landskrona,,,, Lessebo 18, Lidköpings,,,, Linglieds sot.-dem.
ungdoniskliibb: i111iÖ SOC.-dem.
kvinnok1ul) b hI:ilinbergets,,, Blarieholms,,,, nIotala,, 31orgong9va,.
Aljölby textilarbetnreff.
Nattnvara soc.-deiii.
urigdomskliilib Norrköpings soc.-dem.
kviii~ioklubb No-rnliamm:irs nrbetarekommiin l köpings soc.-dem.
kviiiiiokliibb; y ave k vnrns soc.
dem.
ungdomskliibb Olovströms arbetarekomrnun Oxclösiinds soc.-deni.
kvinnoklubb Persbergs,, Ronneby jiirn- o. metnllarbetareff.
Kö soc.-clent.
ungdomskliibb Kamnäs sot.-deiii.
kvinnokliibb Kejmyre soc.-dem.
iingdomsklubb Stockho1:ns keni .. ickii.
ff. alliii3iina kvinnokliibli.
.
, # södra kviniiokliibl),.
hattarbetareil., niargnrinnrhetarelf,, liniiesöinincrskerf.
rosettsör * inerskeff,, kappsömmerskcff.
,, ............ ........ ........................ ............... ..: ... ..................... ................. ................
.
.
.
................. ............... ............... ............... ..................... .................... .... ........................ ............... ........................... .......................... ......... ............ ........................ .................. ..................... ................. .............................. ........................ ............ ............ ............ ..................... .................. ....................: ... ........................ ............ ............ ............. ............ ............ .............. ............ ............ ........ ......... ....................... .................. ............... ............... .................. .................. ........................... ......... ......... ........... ...........:, ........... ......... .......... ............... ............ ............... .......................... ......... ......... .... ............... ................. ............... ............... ........................ ............... ............... ............... ............... ............... ............ ............... ................
., ............. ................. ................. .............................. ............ ............ ............... ................ ......... .................. .............. ................. .............
q.
.
..................... .................. ............ ........................ ....: ....... .................. ........................ ................... .................. ................... .................. Redo- Oycdc visnt visat ant.
n:r ant.
n ............ ......................... ..................... ............ ............
., ............
........................... ..................... ............... ................. ..............., ................ ................................. ........................ ......... .................. ............ Stockholms sockcrl~ageriarbctareff.
,, korknrbetareff,.
södra kviniingiile Skroiiibergn sot.-deiii.
ltvinnoklubh,,,, Sprangsvikens Siiietljel&gt;nckens,, Siivsjö arbetarekoinmiin Stocklioli~is typ.
kvinnokliibl~ Siind~ralls soc .. dein.
kviniiokliibb Siirahnnimnrs,, Sundbybergs grov- o. fabriksarbetare K ......... Skaralids wc.-dem.
kviiinoklubb Sparreholins,, Sötlerfors koop.
gille Södertiilje arbetnrckoiiiiniin Saltsjö -- Diivii soc.-dein.
kvinnoklubb Sollertc5, Logen 570 N. O. V. Slottsbrons soc.-dcin.
krinnokliihh Sollefteå skërg8rtls nrbet~irekoiiimun Svnriöstndens soc.-dem.
kviiinoklribb Söl vesborgs,,,, ' I ' ranás Trelleborgs,, ... *., kem -- tekn. ff Trensims arbetarekoniniiin Tidaliolnis soc.-dem.
kviiinokliihb Trollliiittnns,, ~dtle; alla,,,, tandsticksarbetarcff U p ~ ~ s a l söininerskeff.
n,.
soc.-deni.
iingrlntiiskliihl&gt;, Viisterviks soc.-tletii.
kviniiokIiil&gt;l) Viistanfors,,, VPsierHs,, Visby,, \ ' iixjö Vanersborgs ' \ ' irig8kers soc.-dem.
iingdomsklribb 17iinmerby arbetarekomniiin AtvidnberEs soc.-deni.
iingdoinsklobb Alry so=.-dem.
kviniioklii+b Ahus,,,, Astorps,, Amots sot.-dem.
ungdomsklubb Kryds Il Alvsjöhyttans,,,, Qrebro soc.-dem.
kvinnoklubb OsteISunds,,,,:.
.
:: F ~ ~ L ~ ~ ~ ~.
~.
G S R P N G A I R.
I Av 23 karats guld: ' ' V a r d a ~ s r i n g a: r - o r - jlb grams vikt Kr.
ir: ' pj Av 2 3 k r r a i s giild utan- 5 1G: 25.
.
D I p5 och silver inuti,, å t - 6 8 * 19: 50 följd:^ a. # garantisedel p; D 7 8 aa: 75 ro 8rs hallbarhet i dag- w 8 o 16: I i i t bruk for 5 kr.
B. g n 29:.25 Av hr5nnförgylld gul- ~ ro 31: 50 I nietall för i: 50. n II m 35: 75 Diivringar a r Lefrins i n 12 39: Fi1ipsi:cd fabrikat för a kr.
hos C.
D. BACKSTROM.
~iildsriicd, Zlornsg.
56, Stockholm Till laiitlsortcii triol postförskott.
.
q .. ......... ............ ............ .............. ....... ............................ ........................ ............... ................. ............... .................... .............................. ................
.
-.
.
.
.
1 - ' -- --.
.
.
------- ---- Gratis!
~ ~ l d e l e gratis s!
!
!
!
: ............... ................ ................ ................. ................. ................. ............ ..................... ......... ...................... ........................ .......................... ............ .............. ............ ................. .-.
.
.
Vägen lönar sig:.
, Bese vfir Utstä n l n i g av äkta Japanska l4ushållsartiklar rika samtliga p9d grnnd av det av oss fr. L m. lördagen den 23 oktober införda rabatt- iystemet kunna av envar förvärvas allde- e s gratis.
' Vi lilmiia alla vhra kunder i Kaffe, Te,.
Zacao, Choklad, Kex och .Biscuits .................. AaMtmarken motsvarande 5 ' % 1. o. in.
Kvitteras.
Morgonbris expedition.
S.
A. uppmanas att uppgiva sitt n,amn ocb adreee till red.
för att f A in inlagget i debat ten, Kvinnor och religion,.
Brev rfiåtr arbctsfaltet, maste st8 över til julnumret d &amp; Morgonbris ' utrymme dennr gAng blivit starkt anlitat.
l %, 8:.
iv gjorda inköp, och utbytas dessa marken not någon av dessa artiklar.
S &amp; kan t. ex. !eu %v vara kunder, som samlat rabattmar- ren till varde av kr.
7: 50 f &amp; utbyta dessa not en a k t a Japansk Kaffe-Servis,) estiiende av kaffe- och gräddkanna, socker- 1kh1 samt 6 par koppar.
OBS.
I Kuncier, som IA önska, kunna natu~ligtvis tillbyta sig en irtikel, sbsom en kopp, en kanna, en karott- bricka o. s. v. i sander, dK motsvarande mar-.
.
: en samlats Var god observera, att verklig rabatt er- niilles, och ej ndgon skenbar sadan - genom nöjandet av vanliga försiiljningspriser sami itt samtliga utbytestaror aro absolut äkta apanska och Iiimnae till vart eget kostnads-.
) ris.
Bliv var kund!
1 Vi prestera absolut en.
last de inest förstklassiaa varor.
Dagligen iyrostat kaffe.
KRONKAFFEHANDELN, 24 Kungsgatan 24, Stockholm.
Liks 85 14.
Allm.
81 40.. '
-.
.
~ ä l s i &amp; b o r ~ s sot.-dem.
kvinno- dubb avli8iler m6te 2:sta och 3.dje manda-: en i nihaden i Folkets h a ' F-sal kl. S e. m. '
, utan förhöjda priser, I Bestallda 1.
Xappasr,.
och avpnssade bitlir, 8 mtr, akta fCirg, ny8 ele- anta monster, erhfillas till 2,Sk D:o extra od kvalité 8,20. iilinutpriset A dessa tyger r c:a 50 B 55 öre met.
Blustyg 2,s met., estra .n randig Pcrkol 75 cm.
bredd till S8 6re.- 1:o av Musslin iniieh.
2,s mot., fina mönst., r bit 77 &amp; e. Tillskriv .Otto Oskarson, G:ln: iingsholmsbrogntan 28 A, Stockholm.
CÖp Koop.
Syfabriken Goda varor, moderata priser.
Fördel- tktiga betalningsvillkor.
Humant be- mötancle .. Viilgjort arbete.
illverknhgar.
ElterfrRga ' dem.
i de Koop.
' A.
S. WAH LBERG,, Tunnelgatan 17, 1, Stockholm.
niC !Lreriia över hela landetf it.
Vaaugatan 5, 11 ' - STOCKHOLM.
Gynna dcn koopcrlitivp fabrikationen. '
.
.
