# ID: svediakorp-per2326
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,581
# sentences: 1,305
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D N I N G.
FOR D E N S O C I A L D E M O K R A T I S K A KVINNORÖR-ELSEN.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkstallande Utskott.
, Prs,rtrmarafions~ris: Oktober I (och 30 öre pr fjärdedels ar. '
Lösnumme!
10 öre.
För redaktionen: RUTH GUSTAFSON Hagagatan 18, IV.
ö. g.
STOCKHOLM.
hetsiilskande ~ u r &amp; a protesterar, lyckas förrn % den spanska reaktionen att respek- tera lag och ratt.
Och.
liksom förra,.
gingen, da den spanska klerikalismen Ett av de första olycksbuden,.
.som i ett upprört ögonblick sökte soskadlig- hördes f r h Barcelona d &amp; post och tele- Ferre~, har har i Paria initiativet graf efter upprorsdagar-.
na Anyo började bringa oss nyheter, var det, att Francisco Ferrer befann sig bland de i Monjuich- fästets ohyggliga fängelse- hiilor- inspärrade, under beskyllning att ha varit &gt;en av det spanska upp- rorets upphovsman^.
Ny- heten om hans häktande " Det spanska upprorets upphovsman " och hans verk.
var icke sann den gangen, men den ' har sedan bli- vit det.
Och nu skola Ferrer och hans: maka dömas av krigsrätt, till sägandes för ett brott ' som han aldrig begAtt, men i själva verket där- för, att han ar en brotts- ling av vida farligare slag: han har velat skänka bildning %t Spaniens av fromleriet andligen klavbundna folk.
Och för det viirvet har han offrat icke blott sin person - vilket man val kun- nat förl %ta - men vad.
farligare var, hela sin dora förmögenhet .-.
Och domen skall bliva fallande - om icke som re- dan en gang förr det bildade ' och fri-.
.
.
I Stockholm 1909, A.-B.
~rbctanies, Tryckeri Annonser!
l sista sidorna pris 15 öre pr mm.
För expeditionen: Elin Litrdlcy.
Tunnelgatan 1 B, I ' Stockholm.
Francisco Ferrer vistades sedan nAgon tid i Paris i landsflykt för iitt; eiubli- kanska tänkesitts skull och tjänade sitt bröd som sprikliirare, da hk i. ett n u genom ett arv 68g.
sig i besittning av en jämförelsevis stor förmögenhet, som satte. '
honom i s t h d: att reali- sera en redan närd on- skan: att grunda.
en fri skola i sitt hemland,dar eljest undervisningen låg.
i händerna ps och stryp- tes av klerikalismen.
.. FiriJhets- och fö ?rtufts- vännen hade.
funnit, att hoa.
den redan ' färdiga människan, som hela sitt liv hAllits i andlig fangen-. '
kap var; ej mycket att göra; skulle framsteg mot större frihet och män- niskovarde hastigt kunna göras vore det hos.
.
bar- ' nen man genom en ra- tionell uppfostran skulle böjliggöra dem ..
Men Za- HEMVAVARE.
.
raren hade % sin sida (Till art.: * ~emarbetet i Belgien.)
hunnit konstatera huru absurda och utan .tanke ' tagits t i l l ?n världsprotest mot den p %- p % barnets psykologi hopkomna de gängse, gAends repressionen i Spanien.
Med män äro metoderna voro.
Själva uppfostrings-: som ~ n a t o i e Fra ' rce, Moeterlinck, Scail- metoderna, ' maste göras mera.
rationella, les, Naquet och andra i spetsen ha kom- avpassas efter barnets natur &amp; h behbv.
: mittber bildats till samlande av namn- PA denna grundval öppnade h i n vid underskrifter och hAllande av proteat- sekelslutet i Barcelona den Esc ?i.ieZn Illo; möten.
derfia, Moderna skola, som sedan Iiitit ' ': * ' .. e I.
.
.. _ &lt;.
:
-- - - 5 Men inför det europeiska frisinnets krnf liotek, liksom han ämiiacle anlägga ett s3 mycket tala om sig.
Den uiiclervi~ ningsmetod han anviinde var ungefsr deil I - tiga.
protester miste den spanska renk.
lärareseminarium, och ' en diirmed för- ' samma, som med eb stor frarnghg till I - tionen beliviima sig.
till att etiilla Ferrei knippad skola, som skulle söka nära Iiimpats i ett eller ett par privata sam I - inEör en laga, offentlig domstol, som, di samarbeta med den ' organiserade arbe- slidor i Sverge.
Men under det att er 1 den icke kunde uppsnoka spbret till et ' tarklassen.
Idén om biblioteket stala förb5tt.rad uppfostrans och undervisning S bevis för Ferrers delaktighet i altentatel och förfuskades a v en aregirig .medar- fördelar hos oss blivit tillgiingliga endas t p &amp; Calle Major,.
mSste helt enkelt fri betares och dc andra förslagen £h väl vila till dess att lugnare tider .komma.
för de rikas barn, öppnade Ferrer sil 3 känna honom.
n flkr darina skola just för fattigman utan ersätt Omedelbart eeer sin frigivning kom Om de nu n ~ ~ o n s i komma ning.
han .pA sina vänners inrådan.
till Paris vidakepelsens och hyckleriets otröttliga.
.
,.
.
.
Det r a r emellertid ej blott uppfostrani S för att undgfi den spanska rättslösheten, fiende.
.
.
Att hans verk kommit i rätta stun- medcl Ferrer ville iindra; han ville kanskc e nien mest för att söka giva en inter, den bevisar onsamt denmuthredning hans nationell och mindre liitt undertryckbai framför allt i sin skola iindra dess mal Haii ville utbilda moderna maimiskor i.
form At einn pedagogiskt-sociala striivann dtolrörelse i Spanien tagit, vilken visat sthnd att bliva aktiva medborgare i et t ' den.
Har grundade han en r&gt;Föreninfi ~ i g m5ktjg att .till den grni uppskriim- förnyat samldle, diir förnuft och soli- - 1 föl.
rationell uppfostra~r, i vars inter.
ma jesuitismen att man du Ferrer, kal- daritet skulle lin avlöst yidskepelse ock 1 1 nationella styrelse han fick kulturen^ lad till Spanien av familjeangeliigenheter,: allas krig mot alla.
Pörsta steget v?]
r.
1 milrkesrniin som tysken H~cckel och itn.
I~acle olycl&lt;an att befinna .Gig i Barcelona ~ ~ i; tt inga aom bi.
just vid upprorets utbrott, sökte att .. naturligtvis att all religionsundervisning r l lienaren.
~ i u s e Sorgi fullständigt bannlystes.
Ingen av lurar i 3ittare.
I Frankrike har föreningen fatt inyo bemaktiga eig honom.
&gt;Den vita ne fick servera soni sanning nagot eom I l mariga medlemmar även bland folkskol- skriicken B, den Devarta skriicken r bor- ej vore vetenskapligt bevisbart.
Den l] lärarkiiren, enär den p % sitt program de vi väl snarare saga, tyckes ock * denna medborgerliga och humanitära moral L 1 ~ p p s a t t förbättrande av dennae ' mora- 5Ang; en uppbjuda alla.
sina medel till med vilken den, Moderna skolans villc!
1: klsa, och ekonomiska stallning, en sak stt få denne omutlige bildningens apo- ersatta katekesbuden e j blott predikadeé 1 8 som ju vid ett första ögonkast kanske itel snärd.
Huruclati ä n, utgangen må, i ord, den fick satta sin.
prägel pa bar-.
f sj synes inga i ett undervisningspro- bli av den skenprocess man nu börjar.
nens hela liv i skolan.
Stor skandal I C gram, men som naturligtvis ar av största mot Francisco Ferrer ' och hans hustru viickte det hos de ~riittänkandes i sam.
7 likt om man verkligeh vill gb ' till bot- soledad Villafranca, som iiyen hon, med hallet att barnen ej fingo leka vare sig t; en med en omorganisation av vAra barns len helgjutna obestickbarhet, som blott 1 ~ppfostran.
E n revy, s Skolans förny- le stora motsatsernas länder se prov ptl,.
krig eller tjurfiiktning.
Till en början utgjordes skolans ele- E dse s, blev föreningens organ.
Escueïa ignat hela sin ' existens &amp; t att i proleta- ver niistan uteslutande av de organise-, i Illodema hade redan utgivit ett biblio-: ernas händer sätta det farligaste av alla den rna bli frian- rade arbetarnas barn.
Men * snart bör- t, ek p % spanska nied läroböcker och pe- rapen: bildningen C iagogiska arbeten, vilket haft SH stor le eller fallande, s &amp; maste Europas ar- jade man även i tiimligen ~sanihall ' sbe- varande, kretsar f % upp ögonen för att f ' rarngilng, att tack vare detsamma och ietarrörelse i Francisco Ferrer hälsa en barnen gjorde mycket större framsteg i C len utbil.diling, som vid skolan med- iv sina vidsyntaste och ' hängivnaste be- den.
.nya skolan och att alla vor0 för- c lelats lärare och lararinnor, ej mindre ordrare och martyrer, en av.
dem vars. '
.
tjueta i siri skola.
Och den dag kon: I i in ett femtiotal olika skolor i skilda %redijme bör kunna d a n a flarn nya ar-, d &amp; sanarkistens Ferrer fick mottaga be.
1 aakter ' av Spanien nu kunna ans &amp; som ~ e t a r e i Framstegets &amp;.
h.
.
solidaritetens.
_.
.
.
.
sök av en högre officer, som bad honom L (llotterskolor, till den i Barcelona.
Fer- / ing %rd.
...
att f % siinda sitt barn i mkolan: Ferh1 1: era mening var nu att pA franska till, Signe ~ a r ~ i n p ~ a l n z é r.
.
.
kunde väl bara vara SS.
vänlig att inte: i nternationellt bruk ge u t ett dylikt bib-.
.
1Pta hans fru veta, att barnet ej skulle: m ...
.
.
.
få religionsundeivisning l.
Men den allena saliggörande kyrkan I vakade över detta otrons verk, som blomst.
.
.
rade alltmer.
Skolan hade redan niira Det första inlrigget i diskussionen i dedna frAga har l&amp;xnnats oss av en kvinnlig utlkodsk fyra hundra larjungar och s8g dotfer- partivan, som med varmt intresse följer och studerar arbetarrörelsen i vart land.
VAr.
kamrat har varit i Sverge i endast tv8 manader, men hunnit att SH bra 1ara.eig v h t '.
skolor blomstra upp pii mariga hall, d4 spriik att hon skrivit sin artikel pli svenska.
Vi be .viira lasnre att 18sa den med intresee,.
en oväntad lycktriiff gav den klerikala, vilket den va \ förtjiinar, p s samma gAng vi: fortfarande gitrna taga emoti&amp;igg i den f r ~ g a,.
.
.
Red.
varom diskuseionen skall röra sig.
regeringen skenbara vapen i h8nderna.
Det upptäcktes att den unge Morral, som ju väldigare naturen, var, desto grym-.
Motto: Icke ar det glid, som mare och h a m n d t ~ r e t i ~ a r voiö kastade bomben mot det spanska kunga- e de y- har slrapqt manniskorna, utan dar folken tunkte sig ..
Alen miinsklig-.
paret vid desa intPg i Madrid, varit för- det är manniskorna, som ha ska- hetens ut veck lin^ gick framCt,.
' naturen pat sina gudar.
.
älskad i en av lärarinnorna i Noderna I blev allt mer och mer besegrad, kultu-, skolan.
Att Iärarinnan icke ens besva: Det ar skrämsel och vanmakt, för- rens framgbng skapade biittre livsvillkor.
rat hans känslor, ut ' an avvisat honom, vivlan och ensamhet, som skapar reli- för samhiillet, och gudm!
förgndrade sig.
betydde naturligtvis intet för Loiolaa jonen, som uppehPller längtan p % tron tillsammans med.
sina.
tillbedjare.
De lärjungar, som ju finna alla medel hel- ich tröst.
Det var i gamla tiden skriim- rika och harakande samhiillsklasserna gade av lindamtdet.
Man hade fatt en eln för och vanmakten emot de under- brydde sig allt mindre och mindre om bara naturföreteelserna, som producerade tron p. ?.
gudar, de levd ' e.
' ett roligt och * förevändning, för att stänga skolan.
Fer- den om ett oundvikligt behagligt liv och tiiiikte ' iilycket siillnn ' rer kastade8 i fängelse och regeringen och obevekligt öde, om allfadern gud, som pH himmelen och p5 livet efter detta.
beredde sig att konfiskera hans ägodelar.
styr och dömer världen.
J u grymmare, Men sil var det icke med den förtryckta,. '.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
, ', ' ' '. '
-, ' ' l ' ' f P l ' ' I ' ', ' ' a
frittiga och utsugna samhRllsklassen Sla~nrnas jordeliv var för gräsligt, d e m lidsiiden för b h d a, deras vanmakt emoi exploatering, förtryck och degenerntior för stor, att de kunde leva utan tron iitnn förhoppningar pb nigonting sorx skall befria dem.
Och elavarnas för tvivlan, slavarnas liingtan p &amp; riidcining och friilsning fann ein profet.
Det val Kristus, eon1 kom för att trösta de srni för att racka dem handen, för att lov: dem himmelriket, för att lova dem fräls ning och befrielse.
Det var därför har och hans lärjungar samlade omkring sig de utsugna, vanmäktiga och hjälplösr skaror, ~ i l k a ingenting hade att leva för inga mal att kämpa fiir och inga för * hoppningar ' a t t segra.
För 2000 a r Ee.
dan var kristendomens l5ra det enda som kunde bringa lindring och höjning för slavarnas sjalar.
För svaga för at1 kampa, kastade de sig p &amp; tron, för fat, tiga för att njuta livet hlinglivo de sig At predikan om försakelse, för vanmak.
tiga att skaffa bättre livsvillkor p &amp; jor.
den, tröstade de sig med förhoppningai pil himmelrikets salighet.
, Bort ifrar dct världsliga, föraktliga livet, bort ifrhr det, som innebar för oss ingenting an, riat 511 förtryck, 1icl:indcn och förföljel, scrl Lat oss bli systrar och bföder.
Id1 oss göra vhr fi~ttigdom till vAr dygd, lit1 oss göra viira lidanden till vAr stolthet, l i t oss göra vhra förföljelser till.
v&amp;r be, frielse frin kroppens slaveri l B.
SA Iii1 den förtvivlans hymn, s % lat den själe angest, som fanns för 2000 %r sedan bland alla förtryckta och ' bedrövade sla- var.
Vad den officiella kyrkan har gjorf av denna ursprungliga kristendom, hu1 litet de SA kallade gbdstjiinare har följt denna första kallelse, hur litet de ha tiinkt p &amp; att sjiilvcr försaka, att leva j fattigdom, att älska varandra och älska alla människor, det behövs troligtvis inte har att sarskilt påpekas.
Var .och en vet, hur snart Kristi lära blev ingen- ting mer än etat medel för att tillbaka- hiilla folkets resning emot de odrägliga lidanden, en välljudande fariseism för att riittfardiga den hansynslöaaste esploate- ring och förtryck.
Var och en vet, hur litet.
denna predikan om kroppens syn- der och förakt för jorden8 rikedom har stört den kristliga priisten att leva det mest smutsiga och sinliga liv man kan tanka sig och hur litet den hindrat den kristna kyrkan att samla de största skat-.
ter, isom nagonsin existerat.
Ja, var och en vet, att det var endast folket som skulle vänta p &amp; himmelrikets salighet, emedan prasterna skyndade sig att få s &amp; mycket som ~nöjligt utav matans rikeo.
Ja, men folket, varför var det tys$, varför reste det sig icke, varför kastade de icke i f r h sig prästernas och kyrkans härskarevilld?
Folket; gjorde det icke dar- för att det var för svagt, därför att denna tro p9 himmelrike och befrielse var det enda det hade kvar att leva för, därför att det var omöjligt att avst8 friin den- na enda förhoppning, ty det saknade förhoppningen p % ett bättre liv h8r pil ' orden.
Ännu hade inte folkets timme 1 agit, ännu var inte tiden inne för att t taga i.
handen vapnen att försvara sig organisationens och.
sol~duclntele ?zs niakt sjiilvt, för att kiimpn för en lyckligart p &amp; e r han 212 i cienna p-0ces.s: och p&amp;.
framtid.
j h n u voro inte förl-i&amp;llanclens skynda^ be friclscns och frani ticZcns stund.
sidana, att göra folket självstiindigt och Varenda dag, varenda timm ' e pivisar han medvetet.
Och arhundraden dröjde dei klart och tydligt, att det ' gr han.
som innan detta moment kom.
Arliundran- bär samhället och livet p54 sina ' starka den utnyttjade feodaler och sedan bour- skuldror, att det inte är ödet, utall, den goisi folkets tro; folkets kraft och fol, naturliga utvecklingen som ' verkar öker- kets blod för att uppnå de olika mil allt och skapar eller F n t ö r allt .omkring som banade vägen för s,zmhallets ut- honom.
, Och detta medvetande gör ho- veckling till den punkt, die folket rese] nom stark och.
Eörhoppningsfull, glad sig och kgger i, handen sitt eget öde och optimistisk, god och ädelmodig och Folket trodde blint s % länge det val skiljer honom i f r h kyrkans fastning vanmäktigt och hjiilplöst och deras trc och prasternas.
inflytande.
Det behövs exploaterades p i.
olika satt av de här- inte ens för socialdemokratin att använda nxlnga ord emot kyrkans välde, det ar skande klasserna.
I Guds och ICristi: och religionen£ livet självt .som upplyser proletariatet i.
.
namn förde den uppstiiende handels- det Rrnnet.
Ja, men hur st &amp; kvinnorna i denua bourgoisien ' väldiga skaror till Asier för att under korstllgens mask f &amp; nys fraga?
Se vi inte ofta att arbetarnas rikedomar och nya marknader för eu hustrur och systrar, fagtmör och dött- ropeiska varor, i Guds och Kristi namr rar följa prästernas ord, se vi inte ofta mördades och brändes för att, .sprida att de k o i otor grad annu failgade av kristendomen, d. v. s. för att ph oliks dessas predjkan.
Ja, tyviirr, det är s$.
satt utbyta de efterblivna fol.ken, i gud^ Inte iinnu har kv.innor sl " Lsorn män ' lärt Kristi och kulturens namn dödades hela sig begripa och Itlart genomtiinkt sam- folkstammar i det nyupptiickta Amerika hiillslivet, iriie 5nnu Iriinna dc s &amp; klart.
för att fylla med guld bourgoisiens fickor, och miilrtigt,.
att kyl:k; in lir iiigenting O c h rgiide orda segrndo överall t. Ännii mor iiii ott miiktigt i ' örtryclcniiig~rncdel, v:w into tiden Iromincn för ritt förbrinm intc liniiii hn (le 8 8 I ' llirt för ~ i g, att deimn fi~risciem, Idasseii var inte född, dcrns egen och doras barns framtid inte som skulle höja sin stämma och aviinga Iran förbuttras med böner utdn med sin arm emot förtryckarens och utsuga.
riktig klassmedvetenhet och.
' energisk rens viild.
Ännu var .allting danindel kamp.
tyst och dött.
Men det blir allt klarare och kle- Men Iiinge kunde inte tystna den dröja, rare aven för oss kvinnor.
De ' kvin- det fanns ej mer medel för att förhindra nor, som äro yrkesarbeterskor, se var den stormande utvecklingen.
Allt for.
dag allt klarare och klarare, hur falsk tare och fortare blev tempot, allt större och barnslig den gamla tron p &amp; öde och.
och större industriens framsteg, allt mei böner är. '
De se, att kapitalismens fiam- och mer visades, att det ar en helt ny gång inte ar en tillfällig ödets hämnd, samhällsform som börjar, en ny sam.
att lidanden, ejukdomar, brottslighet, hällstyp och en ng samhällsklass, som olyckor, prostitution o. s. v. - inte äro skall bli dödgrävare %t den gamla mm- Guds straff, utan äro samhiillssyste- hällstypen.
Denna samhallsklase var meta följder.
De se, att inte i försa-.
iroletariatet och dess födekedag var den kelse dch ödmjukhet, utan i livsfröjd dag d i alla gamla fördomar, alla gamla och kamplust f % de söka befrielse och religioner, a11 gammal moral fick döds- lycka.
Men icke ens de sgm, arbeta p+ domen.
Det var, den klass son2 hade Fabriker och verkstäder; utan.
också de.
fått den stdra och härliga uppgiften att kvinnor, som sköta hemGen och uppfostra zpphava all slags fö~trpck, allt slaveri, barnen se allt mer och mer, att deras d l ofrihet .. Och denna klass, fastlin plats ar inte emot männen med priisten, gen led och lider, ofta inte mindre, ja utan med mannen emot varje,-dag av.
karcs7ce stundom me,.
&amp; n de ap-hetare och Eörtryck och orättvisor.
bönder under wedeltideln, denna klass be- ~e svenska kvinnorna ha i de sista höver i d e störta sig i trons och fari- mbaderna avlagt ett storslaget bevis p&amp;,.
seismens famn för att glömma sin nutid.
att de ha kommit ett vsldigt steg frainåt;.
Nej vdr tids arbetade behöver inte le ha påvisat, att Iiinge till kan inte) ner aiz vanda sina blickar f~ainåt, se sapitalistklaasens tjiinare, om ' d e barn in i framtidens glansfulla bilder, för m svart prastrock eller en annan kostym ', ztt fd inte * endast mod alt leva, men ioppas att få stöd av deras okunniphet.
2c7tsd kruft att kämpa.
Ban behöver Låt nu denna atrid verka ' p &amp; er SA, inte religiofiens Iöfttm p &amp; förh %dse och (tt ni allt Aera och flera aneluti e r till iefi.ielse, ty syndlös ur han och befria xoletariatets armé, allt vidare och vi- iig skall.
han $alv; 8an behöver inte iare bortkasta i f r h er gaiida: fördomar,, i ö p sig och försalca, ty han kan lyfta gamla begrepp, som stil .hindrande p % ' b t ~ v t &amp; t hög4 och 7iämpa; för jordnu och ?der framgdngs vag.
Lat alla ?betar- !ivels salighet.
&amp; te k? / rkans bamhlir- rvinnor inse, att befrielsens och.
fräls-. '
Iiylbet utan orgalzisationens och solidari- ingens ' ord ' skall ni f &amp; höra inte: inom ' ' etern nia7ct blev 7zans tro; inte himmel- ryrkans dystra vaggar utan vrider ' röda '!
rikets frulsnirq utan fra9ntidens ic7eal ' anors slag för vinden.
Att inte tillbaka) lir kans f örho$priing.
Inte s7wa1rasel nen framilt inaste .ni viinda e d k.
blic- ..,) ck vanpnakt 7t1 ' 0ker hans rygg, utan Kar för att se morgonrodnaciens uppgBng .. ' ~ltidje och sfoltlzet höjer Imns bröst.
Inte, ch framtidens lyckliga leende.
:.
.
:.
. '
' ' ' blind och 7bjäZplös stdr han inför utveck- Zngens storartade framsteg.
Ni-$, med Naksyr+-,:;.
...
.
_.
.
.
.
-- A.
*.
: .. 1.
.
,, +A
- .- - MORGONBRIS.
.
Jag sltulle heller inte bry mig om a gK in ' ya artikelns övriga delar - ini jitg utan Vorniirts ' redaktion står fi riktigheten av mina uppgifter, det vi jag an en g h g understryka -; des€ I djtpaste skogen, dar s7kggoma falli a, synas mig niindigen mest beröra per dit solljuset aldrig 78ar bmtat sig vag, l feriska, oviktiga ting.
Hur det gick ti pH kongressen är egentligen i och £i där stormama Zirwa sci isancZe kalla, sig av rätt ringa betydelse for mitt syftl och 9aöde ?z sig smyger nted tassande stei 7; som var att påvisa omöjligheten för 6 socialdemokratiska kvinnorua att gA dur caxer en &amp; ängd av smU.
blomnic w flock och farnöte med kvinnornas värld vilda, röst$ittsförbund.
s &amp; lånt$ ifrdn solljus och livsgläc (ie I l ajalva huvudfriigan ger mig niin ligefi fru Wicksell rätt, fast hon själ s7ilda.
inte: tycks vilja tro det.
Om man jani Bleka stmi blonznior, sd spada, så ' snu $7 för: salliansens definition på, sitt egt syftem %ls och de ord vari jag formi med stangel för spröd att mot stormarn a krat detta, sa skall man finna att skil stå.
naden, om den förefinnes, är ytterst ha De s7cövlas oc7~ brytas och strös 7crh Y fin.
, Alliansens.
syfte ar att arbeta fi att skaffa alla Iiindera kvinnor politis som flarn; - rösträtt p % samma villkor, som dess .det är vcira egna, proletärernas barn.
länders man nu ha den eller komma al f &amp; den.
- vari skiljer sig denna form1 lering från min: Ben rostratt efter san ma skala som männens i de respektiv lyssna, o, Iör du kar vbrvinda IT.
länderna^?
- Skillnaden är som ayne en rent formell, en rent spraklig.
Oc susa, t det vill till ett ganska subtilt hbrkly O C ~ L morgonsol bryter sig fram geno?
n veri för att göra mina ord till * den pei skyn j Fidaste av alla osanningars.
i skiwande ' strcilglnns, O C ~ L skogarn ' a .i äetta sammanhang yttrar fru Wicli L sell:.
ljwna Alliansen ar; som alla veta, politisk a g vlezctral.
Den 7~ar ej ratt att sicsom så .ock climmorna slcingras, och shggorva~ l jan uttala sig ... för varlien all » tän elle fly.
1 priviligiarad rostratt.
B Se frihetsgudivarran, med solglans i Itåren 1, Ja, det ar just vad jag velat fram vi jublande kaka, hon 7conker me, d l i Alla.
Alliansens stadgar tillater inte at 1 rvinnliga föreningar som upptar andr:.
vårcia I 1 rrav an det på, kvinnornas rösträtt pi Hon lommer med ' vdren till vildblom 1- E i t t program sorterar under viirldsför t lundet.
SH mycket msrkvärdigare a mor smd, c le!
att pian söker hiilla de socialde som bleka och.
frusna och tynande st&amp;.
I nokratiska kvinnorna kvar1 Och de Ej mer skall de kastas Icring världen F rar ju and % ytterst bestämmelsen on: h: vinnoröstratten som uteslutande syfte, som flarfl, K nal för alliansen, som hindrade ~Thc de smd, vdra egna, den solljusa f r a) - 1 Ldult Suffrage Society, (inom parentet 6 agt, så vet jag mycket.
väl vad gadult~ tidens barra.
.
k betyder) frhn att bli upptaget dari - fl öl jaktligen var det inte medlemsskapeti Mona.
WiddbBornm or.
kamrater fAtt liirdomai, som de nog inte glömma i britdrappct.
.DE!
ha blivit över- tygade om, att för dem inte finnu nagon räddning annat an - hos sociddemo-.
.
.
kratin. '
, Jo7zannis ' Sköld.
. '
7 ' I ' För att klart bolysa de socialdemokratiska Jrvinnornas stiillning till röstrtittsrörelsen htor- giva vi den rosolntion i, röstrattsfriigan som antogs den socialdemokratiska kvinnokon: gresson aug.
1908. s DA den socialdemokratiska, kvinno- rörelsen p &amp; sitt arbetsprogram har upp- tagit kravet på rösträtt.
och valbarhet ' för kvinnor och då, den ' borgerliga röst- rattsrörelsen st&amp;r mycket oklar i d e frk- gor, som närmast beröra arbetskvinnor- na, anser Itongressen att arbetskvinnorna bast kunna arbeta för ' en rattvis lösning av fragan genom sina egna organisatio- ner (de soc.ialdemokratiska kvinnoklub- barnal.
.
.
Men det bör .likväl stå fritt för varje medlem i vira klubbar att, om de sa 5nska, aven vara med i den borgerliga rörelsen, isynnerhet om de därmed skuile kunna motarbeta den.
tendens,.
som ph mhnga hi11 spåras inom densamma, och vilken g6r ut p &amp; att vilja taga emot ?It röstrattsförslag som staller ' arbets- kvinno~na utanför.
w Var kongress gav i denna resolution tyd igt besked om sin uppfattning om rösträtts- fhleen, en uppfattnihg eom sakert blir star- rare ju närmare fragan kom ' mer till den Iös- iing, andra kammaren i A r g e i o m sitt beslut.
' 2; -.
risade vägen för.
En kommantle kongress skall vii1 Donu tyd-.
ipare markera v8r stallning till r ' örelsen och ör sjiilva fregan arbeta vi bäst.
genom vara dubbar k o m arbetarrörelsen och som arbetar-: vinnor.
- 9 - q:- &amp; ' Gift er borgerligt!
* U itstrackning aven till mannen i der.
Sedan nu genom det valfria borger- n iamnda föreningen, som stod hindrand€ iga äktenskapet ett utväg .råm och med 1 vägen.
NA, saken ar i alla fall tydlig.
DE .en 1 jan.
blivit öppnad för de icke si ocialdemokratiska kvinnorna lär intc eligiöst sinnade.
att undandraga sig det v ilja 1Ata kravet pH allmän rösträtt falla tatskyrkliga förmynder&amp;apet p5 ett fi Dr blott det höga nöjet att f &amp; tillhöra lycket viktigt omrllde, bör denna ut- k vinnoröstriittens yärldsförbund.
Och sd triekning begagnas av alla frisinnade Nagra ord med anledning av profes * 1: inge som de ha det kravet kvar var- ch sars7cilt a v as.
beta~klassen.
sorskan Anna B. Wicksells polemiska L k en far eller kan de vara med dar.
Vid inghende av borgerligt iiktenskap inlägg mot min artikel med ovanstilende 1 Jag tror inte heller att genom detta rubrik!
förh8llande stor skada ar skedd.
De l uttages lysning som vanligt B pastors- Alla mer eller mindre direkta beskyll- ~cialdemokratiska kvinnorna inse nog t q c d i t i o n e n i de * församling, dilr bru- ningar för förvrängning av fakta, p&amp;fi-, l at v sig sjalva att deras plats är i ledet 3en är skriven, varefter vigsel kan er- ditet m. m., som blivit gjorda mot mig 1 bos sina kampande bröder, man och f %- iiillas inför vilken magistrat som helst bryr jag mig inte om att gA in på, dR (3er och .inte i de ' estetiserande suffra- jag anser dem som argument vara av I; istiska tekotterierna av borgarkvinnor.
.
hela riket.
I alla hänseenden har den noll och intet varde.
Detta SA mycket 3ch om de inte förut förstatt det, milste ~orgerliga vigseln samma riittsliga verk- mer som min uppsats, vilket tydligt an- le ju föratii det nu.
I sommar, d &amp; iingar som den kyrkliga.
gavs, var helt och hhllet lavet efter Vor- Z iamhallet har remnat frhn ovan allt ne- wärts ' referat.
Och pA dess redaktion (ian, dA motsättningarna skarpts, dA Aterfaller saledes alla insinuationer i den 1 rlassklyftan växt sig djupare ocll bre- vägen: C lam .- i sommar ha vQra kvinnliga t.
" Ett intermesso. "
t l '
MORGONBRIS --- -- -. ---. ---- v- -. ---- I V M lands härskande k&amp;, över klossen, &amp; alltid särdeles benagen, di arbetarrörelsen verkar nfigot mer ak tivt an vanligt, att slunga ut beskyll ningar mot arbetareldassen, om vilka; betydelse den tydligt inte har klar: begrepp.
Nar helst vgr rörelse för ex ovanligt livlig verksamhet, som vid clc politiska och kommunala valen, vii konflikter p; arbetsmarknaden, genon antimilitaristisk agitation, ständig:.
riktas emot oss kaskader av skymford som samvetslösa individers, d a .forvildade människor^, a foster lön ds lösa och f fosterlands förr ad are^ o. s. v Särskilt äro de sist nämnda epiteter omtyckta och ämnade som driipslag emot oss och vår strävan.
Men vad innehåller da, dessa ordl Poste ?-lan&lt;lslös iir ju den som kännei sig icke aga någon briikdel av del land dar man ' är född och levat sit liv i ett ansvarsfullt och plikttroge, arbete, som vet att man icke äger de1 minsta riitt till ' detta lands materiollc och oadliga varden, trots det m m givit landet allt man kan ge, sin ar.
betskraft, sin hälsa, sina barn, drygs skatter genom svälttullarna och de1 direkta Örattvisa beskattningen, allt allt!
Är.
det då arbetareklassens fel, at1 den stora massan mdste känna sig som fosterlandslösa i det land, som ickc giver dem mänsklig ratt till livets lycka, livets glädje, och till kulturens områden?
Vilka äro de som äga landets rike- dom, landets kultur, kunskaper, sam- hällets alla fördelar? '
Jo, just överklassen, penningmak- tens intressenter som tillämpa i bru- talaste verklighet den omanskliga principen om, att medborgaren väges efter sitt växde i pungar, icke efter sitt varde som mamiska.
Det ar överklassen som genom sitt parasitliv på samhället skapat fram.
den känslan bland arbetarklassen, att den ar utan fosterland.
Men andii hålla alla vi fattiga av vårt land.
Icke systemet, icke sam- hällsskicket som vi varje dag måste bekämpa tills ett rättvist, val ordnat har .byggts upp, men landet hålla ' vi utav, därför att vi iiro födda dar, väst upp och levat diir trots sorg och jgrnhårda bekymmer, vi ha ju våra hem där, våra föräldrar och syskon, vira familjer, alla våra kiira.
:.
Ooh vad ar en fosterlanclsförrädsre?
E n som förråder sitt land, utlamnar det å t landets fiende, blir överlöpare och sviker i farans stund.
.
.
.
Och detta skyller man oss för!
Alla veta - att betingelserna för vårt lands utveckling framåt till en qerklig kultur.
Stat, - fri f r i n barbari, våld och för- tryck, äro frihet och fred.
Frihet vilja vi.
.
Ekonomisk frigörelse, att arbetets värde, - en gång gives å t dem som ar- beta; - andlig frigörelse, att vi.
ha.
ratt till gedigen kunskap och bildning icke denna bristfiilliga folkskolebild ning som giver början till begreppe om klasskillnad; politisk och socia frigörelse, att alla ha lika medbestam manderätt i landets och folkets livs fragor, i lösandet av den stora social: frågan.
, Och för fredens bevarando är doc1 arbetarrörelsen den sakraste garantien darför att den är internationell.
Pi samma gång vi vilja vårt eget land, utveckling genom frihet, föra vi u förbrödringens idher långt över lan dets gränser.
J u starkare vår rörelse Sr, ju störrc skmor som samla sig under de röd: fanorna i alla länder, ju svårare blii det för de rnaktiigaiide att oftast: eget intresse stalla till konfliktel rnell:m folken som de kalla krig, v kalla det brodcrntord.
Arbetarrörelsen är aven fredsrörel sen som måste bekiimps krigen, emo d a n krigon %ro b a d k ~ i c t s kvsrlovor omcdsn k r i g ~ n s olla 01 ycliligil följdc1 g?
~ ut över de fatl.iga klasserna.
Vi arbeta för frihet och ' fred, v. föra in socialismens fredsidéer til.
v4ra bröder, klassbröder, i kasernerna saga dem att med oss skola de för2 sitt land framåt i utveckling.
och kul.
tur, icke med penningmakten, mec våldet och förtryck.
Och darför kal las vi foste~.Zand~förrtidare.
N %.
det, taga vi med lugn.
Men vi skola icke, glömma att vi åter kunna kasta skymfordet tillbaka och det på bittraste a l h a r.
Vad skall man namna det, adtt vårt ramhalle: tillåter utländska penninge- Furstar a t t sl % under sig landets na- burliga rikedomar, jorden, skogarna, ?ruvorna., vattenfallen, malmen i våra ~ e r; g att dessa penningefurstar till- %tes att hänsynslöst expolatera och ltplundra svenska arbetare, hindra lem * att eamlas på landets egen mark, rriika u t dem och deras familjer un- ler bar himmel om de våga knysta not förtrycket, importera galizier och rulis p &amp; arbetsmarknaden, för att pressa ned lönerna?
Korn ihåg Hallwyl på Ljusne, Ken- nedy i Skåne, kom i h i e att genom O storsvensltars D svindlerier Iromrno vidsträckta, stora företag i Varmland i engclska kampitalis ters hander.
Och vad kunna vi saga om de svenska ~rbetsgivarna som obehindrat tillftes &amp; tt, kasta u t 100-tusend-en arbetare ned familjer i svaltkriget; som ex- ?lostera hemmen, kvinnor och barn) ch darigenom ' äventyra nationens kamtid; som jaga i landsflykt tusen- len av sveneka arbetare med familjer, inga nian och kvinnor, därför att de cke i sitt land kunna få en hederlig itkomst.
Jagdde i landsflykt därför rtt de vågat hålla p, % sin ratt som irbetare.
-- - ---- --- ----. -----. --- -- -. --. '
s.
.
l - 3 - p - Endast man tänkor på sp51vägs- bolngon i Stockholm, - vilka ' skörda sin onaturligt stora - profit av ett före.
tag som med all ratt bord.0 vara sta- dons egendom - finner m m ett ty- piskt exempel pR arbetsgivarnas ansvar mot fosterlandet och samhä,llet,.
Vi k d h s den inre fienden, för vilken drrutet skall hgllas torrt »;., Lat bor- garna väsnas, t y i deras oväsen spå- ras vår styrka.
Vi gå dock ständigt framåt, trots alla skymford, trots alla hinder, och vår kamp kanaldrig slås ner därför att den bares upp ' av bro- derskapets ide, solidaritckn, darf ör att vi vilja frihet och fred, r&amp;t och sin- ning åt alla.
Rzcth Gustafson.
.
I.
D &amp; s7ca21 vi frdn jorden oss,svinga.
.
.
frdn avund och prål och föl.taZ ...
, ch s-jamorna slrola oss bringa.
Zen gladje, som jorden e j gav.
.
.
.
.
.
.
. '
' D &amp; skola i allfet vi finna.
. "
...
.
.
',.
...
.
jdrt.
hemland, var.
far och .vår, mor,.
.
.
) ch själva skola vi brinna.
.
.
.
.
,.
.
lom stjärnor p8 himlens kupol;. '
. '.
-,,,, Ta d &amp; skall.
vi lysa, m i vana: ~ tärna,.
.
.
tu 0 ~ 7 8 jag i ert enda stjärna.
.
N, 5ysa och varnra för jojade-folk, .. mistrande studlur, sanda i .. natten.
. ' '
'.
Alla Itvinnoklubbar böra tillhöra let socialdemokratiska arbetarpartiet.
te klubbar, som 2nnu icke äro med partiet, bara snarast upptaga till iandling frigan om anslutning till sina espektive platsers .arbetarkommuner.
.
. '
.. '.
.
. '
.
.
.
.
.
.
c.
.
.
:.
:.
...
.
.
.
.
.
MORGONBRIS 6.
.
, -.
.
.
.
.
.. ialrttngelscr.
V i vilja endast an- fika, n ' iigra .huvud.piml.cter.
Inoiii.
skïli,d.clcrjct i. Iseghcm arbcta lirpojlcarna (de mottagas frun 11 ii 12 $,r), 11 k 12 t.ini.m.ar clagligen i likhet (översättning fr&amp;n förf: s m.ziiuskript.)
iiiecl sina arbetsgivare.
: Sl.comalcarna Ur)) Social Tidskrift)) ha vi filtt hämta re.
De incliistrigrenar, Inom vilka dc hiimge sig " gemenligc % .för att ej saga regclbundet ut &amp; betet friin fredags fiil jnndc nrtikcl .av Daniel Wnrnotte orii s y ~ ~ c l ~ i i t t äro as,:)) IIciiinrbe.tet i Belgien) ', vilken bör Spetslinyppling ocli broclering 115 natt till l.Ör ' dc7,g, stnndoni ända fr8n Icu~ina vara av intresse f ö r Xorgonbris 1 %- tyll.
Dcnna arbetsgren, soin 1iuvi.1.d- torsclagcn och ofta fran] .ördag till sön-.
sartl.
Artikeln visar tydligt, att .arbetsgivar- snlrli gen f örelzomni.er i clcn fl,zm.liinclsl.ca &amp; .g ocli jl_ila.nd t. o. ni .. auda till ' fram c 11.1 i sin jakt efter prnolit övcrallt i alla lan- dclen av landet, sysselsiittcr 50,000 p2 f örm i c1 c1 agen av c1 cn c1 ap,, soin sl~ull dcr tillämpar s i n a begrcpp om) ' ans~ar " arbetare, c l h v endast 106 man.
Ar- riilrnas som vilodag ".
Dctta övermatt mot sanihlillet genom att exploatera heminon, beterskornas antal iippgiclr år 1875 av arbete vicl slutct av.
veckan medför barnen och Icvinnorna genom ' 1Rng arbetstid till 150,000, dii,rav 35 proc.
uncler 21 naturligen arbetsneclsiittning p &amp; mån- ocli sviltlöncr,.
Br.
.
En tillba1ragl " ~ng inom clenna in- dagen och ett ' ~liligt bruk av söndags- dustri synes vara att konstatera se- vi1.m.
De som arbeta for * .egen rak-.
I Belgien äro de industrier, inom dan ar 1896.
Konf elctionen sysselsiit- ning övcrslci.ic1a ofta 12,timmars arbets- villca lieinarbetare anvandas, ännu re- ter omkring 12,000 personer.
Maon dag.
' 7.
Rlinche liar jag själv sett ", lativt tal.rilra.
Trlresriilrningen av $r miiste inom.
clenna arbetsgren skil ja sager G.ena,rt, " och detta iner an en 1896 utvisade, att lienmrbetet omfqt- mellan tillverkningen av nians- och gG.ng, hur skriicldareq inte ens lämnat.
tade iner an en sjattedel av samtliga danlkläder.
Förstnämnda grupp Sr sitt bord för att, - a l l t j i h t syende - inoni industrien.
sysselsatta arbets- utan jän~förelse den talrikaste.
Lin- kasta i sig clcn kopp kaffe och det bröd krafter, med andra ord: av hundra ar- nevävnaden;.
sysselsiittcr 11,000 liem- som utgör hans maltid. "
Beatse berat- bctare voro 3.7 liemarbetare.
Ett dy- arbetare och liar sitt huvudsakliga tar om en viivarc, som hin ' besökt un- likt sakföiliitllnnde milste ådraga.
sig sate i viistra Flandern.
För scstio år der sommnrcns lopp.
' Mapnen i fråga npp~iiii,rks,zmliet; regeringen lat också sedan synes antalet hcnlviivare 1ia va- började sitt arbete Bl; 4.på morgonen;.
anstiilla en undersökning angaende rit 7 2, S ganger större iin nu.
Till- efter mnltiden Id.
12,tog.han tv8 tim- förlirillandena inom dessa arbetsomrii- bakagångcn inoni denna incliistri, en mars vila, medan Iiustrun .ersatte ho- clcn, en fr5.ga av största vikt för be- av de iildsta i Ianclet, liar s5leclcs va- nom vicl arhctet, soin h m sedan ater- varandet av den sociala freden.
Den rit mycket hastig.
I .de trakter, dar upptog för att hnlla i i i n b tills mörli- patriarkaliska karnlrtären inom vissa 1i.emslö jden .f ordom bloinstrade, liar ret Iiindrade honom frkn .att fortsatta.
Orsaken till detta överdrivna arbete av clessa, inclustrier har bevarats, tack nian ' sedan 1896 kunnat uppvisa flera vare.
clen omständigheten att de ut- tusen melraniska vavst,olar.
Darpå torde f8 sölras så gott som uteslutande övas på orter fjärran från de stora följl skomalceri, yllevävnadsindustri, i hemarbetarens straian att genom en centra.
Man är, inom vissa kretsar förnämligast i: Verviers; gevarstill- förlangd arbetstid motverka den usla angeliigen om att för ' v t t nati.onaleko- verkning; (koncentrerad lrring Liege betalningen.
Dessa .arbetares hela till- -.
n.omiska liv bevara icke blott de och dess omgivningar, den syselsatter varo regleras för övrigt av denna enda iildre driftsfornierna utan aven att 6,700 hemarbetare och hemarbeter- faktor: clen laga betalningen!
,;, Det %r cltcr~ppvi-icka ochu utveclrh dem samt skor); Iiandslrsömnad; bomullsvav- oclrsd den, soin tvingar ', dem att med.
ge dein ett mera verltsamt inflytande.
ilad; ' strump- och möss-sticlrning; sitt eget förena sina hu ' strurs och sina.
.
Vi stå endast vid begynnelsen av den- stråflätning;.
snickeri; incl.
stolf abri- barns arbete.
I teorien låter.
det nog na rörelse och kunna annu ej avgöra lcation; repslageri och dessutom några mycket bra att tala om Iiernarbetarens vad man kan hoppas dRrav.
.
.
vilka är6 av.
föga betyden- " frihet ", om lyckan ' att slippa fabri- iudustrier, Innan jag Iiar nedan läinnar en del het.
Icernas tvclng och i stiillb!
få utföra sitt sifferuppgifter betriiff ande.
hemarbe- Arbetstiden inom hemindustrien.
De arbete hemiila i bost&amp;,den,, dar han är tets utbredning, vill jag förutslriclra missbruk, ifrAga; om arbetstid, som herre över sig själv, men .om lian dar- den anmiirkningen, att det här gäller konstaterats inom fabriksindustrien med tvingas till en vicla längre arbets- endast lieniarbete i ' egentlig mening, gro försvinnande i jämförelse nied de dag, villren iir d &amp; ', vinstcn?
och var a r d. v. s. att arbetaren utför sitt arbete arbetsöverdrifter, å t villra heniarbe- framför allt den mycket omtalade fri- Iiemiiia hos sig direkt eller indirekt för ttrrna sjiilvmant llänge; sig.
Man lran]: eten?
.
.
en mellmhancl, en fofliiggare, som szga att arbetstiden ä r obegränsad in- Hemarbetarnas lönef örhållanden.
beställningarna, fördelar om h enlindustrien.
Under normala Den form, i vilken lönen, u t d r inom mottager vanligen dem ocli vanligen förscr a r b e t ~ r n a förliQllanclen, d. v. s. tinder en period 1-icn1arl~ctsinclnstricn, H r mcd mntcrialicr samt.för egen del för- nv full verltsam.het, uts triiclces arbets- stycklön.
Dcnna l x ~ n vara antingen sRljcr de förf5rdigacle varorna.
Dct tiden kncla till dct yttersta av vad nr- iiiclividiiell, d5 den til1f; illcr en enda giillcr s.Vunda inte.
H1rerbriil.rsarbcte betaren lran prestera, iitan att riskera nrhetarc, ellcr.
kollelrtiv; vilket ofta kr och bönder, som arbeta antingen en- en alltför hastig fysisk underggng.
fallet.
Mecl den sistniimada niena vi ' bact för egen .rakning eller tillsam- En del.
arbetaremeclge, att de eftcr en clen - avlöning soin tillticlas f amiljeils mans mccl clc sina och sjilja sina pro- strsng arl~ctsclag icke %ro i s1; hcl att öv~khiivircl.
lic.m~rb~tnrcn, clA denne ~ 7 1 1 tcr 1~ dirclr t p; hnnclclsmarlrnadcxi gcnnst i.tcrup-ptnga sitt arbete mcd,: i tnjutei * h; jii.lp 8.v pc~xoiie.r i sin omgiv-.
cllar till vissa Iiunder.
Dcssn " licin- snin,nifi sl&lt;i.cklighct so111 annars.
Vissa n.
Liincn.
l m i oc? &amp; vara bi-in- iridustricr " r mycket siillsynta i nrbctarc.
i gevlixsinclustrien ri-rbcta m- Iioin~t, (l &amp; cn: Fn.iiiil; je.iiiciilclii uppbiir Rclgien och ha ingcn som helst hety- clcr sisongcn 14 tiin1na.r pr dygn, vil- cn viss snminn för det geniensniiinia ar- de.lsc i v&amp;rt elronomislm systenii I en, Iiet, ' om man frknriil~na~r den tid, som bctct.
Dctta iir förli; Pi.llandet nied del Iiindcr.
s %rskilt i Skandinavien och Rtgkr till mklticlerna, utgör en arbets- lia~ndslrsöii~iii.er~korna i Flandern.
, Ryssland., har man sökt utveclda clen- dag av 12 12 1 / 3 timme.
Inom inans- Ibland cnsaiiima och ibland med bitri- na heniinclustri, - som g n o m sina ' skriidderist i Bruxelles börjar clen de.
av sina .döttrar eller friimmandc proclukter ofta närmar sig hemarbetet " duktige " arbetaren sin arbetsdag Id.
inedhjii.Ipa.re biclraga.
.de till att utfylla - i konstniirlig riktning och man har G pB morgonen för att sluta vid nattens de inko~iister, soni familjefadern upp- ocli~il, I~ %rvicllag trott sig se en bety- inbrott.
Under dagens lopp lössliter bringar genom mnnt .. +rbete, ofta dande social faktor.
För att i~ndvjka han sig frlsin sitt arbete endast för att jorclbrulr~a~rbete.
Scï&amp;ilt iir .förliloll- all förv~xling ha vi velat förutskiclr,z " kasta i sig maten ".
On1 vi gcnomga lnnclct ocltsá med striiiiip- ocli möss- clcnna anmiirkning.
sarnt,liga av Office du travnil under- tillverlming, som b1ivi.t eii s5 gott soiii PR 842,000 personer, sysselsatta in- sökta Iicmczrbetsincliisti ' ier lrunna vi u tesl.iitanc1 e kvinnlig !icninrl) ctsgron.
.
om industrien, äro 118,000 hemarbeta- vara salrra om att överallt göra snm- De slantar, soni förtj ' jnnnk ' av.
nrbeter- 11x1 Hemarbetet i Belgien. '
' ' m,, ', ' ' ' ' ' ' ',, .. '
---- S I C ~ ~ iitgOri7,, endast ett tilliigg til: nltmncns eller broderns förtjiinst Slutligen bör man också taga nied: beriiliningeq de " blandade " arbetar, m, d. v. s, dc soiii aga ett visst yrke n.ieu icke desto ininclre idk.
lietuarbe.
te vid tider av arbetsbrist inom d e m egentliga förviirvsgreu.
Detta t7r för.
li5.lIanc ?,.ct nied n p a.
r n n i Brabant, soul under vintern iiro Iieniviivare, och de fiaiiila.ndslca viivarna, som under sa.
songeu arbeta i Brance.
ICnivslneder.
na i Geiliblouse taga urider hösten an.
stiilluiag vid s o c l ~ e ~ b r i ~ k dar en i trak ten.
Det Sr ofta s r h t att avgöra, vil.
ket som iir dessa arbetares egentliga yrke.
Den inkomst, som de draga c~ \ i det ena eller det andra slaget a v ar.
bete &amp; r ofta varierande, ibland sa gott som jiiimgod.
Om man f å r tro dessa arbetares egna försäkringar, S &amp; tyc.
kas de i allniiinhet icke taga nggol heiiiarbete annat a n i brist p &amp; annar sysselsiittning och för a t t ' ' ha g5gol a t t göra " under den döda siisongenc nödtv.ilngna vila.
Allt som kan ha nk got inflytan.de p$ sjiilva lönebeloppel inverlrar för övrigt starkare på hem.
arbeten a n vilken som Iielst avlönings.
f orm.
E r ingriper, lagen om " till.
g l n g och efterfrWglm ".
DB fabrilrsar betaren, som liar en högre avlöning och en begränsad arbetstid, - person, iigen eller genom sin fackförening, - iiger.
tillriicklig i~iotsti %ndskraft för a t t hblla uppe avlöningsbqloppets höjd el- ler hindra det frHn att sjunka allt för lian Iiemarbe~areu icke slryclda &amp; l &amp; sig fran nedsiitt ?ing, mrst och framst diirför, att lian .star fr~mmnricle för samniansltltniqpn och vidare darför, a t t lian i kristider tillgriper den re- silrscn a t t sölra .ersiittning i ' en för- liingd arbetstid.
Vad vi hiir anfört liar ' sin fiilla tilliimpning p$ f m i l j e - f8rsörjnrcn, ' som i sitt, arbete bitrades av de sina.
Ju ' liigre lön, ' j u.
liingre arbetstid och ju mer befolltad +r den gemensamma " verlrsta~en ' l, Vad 10- nen i dessa fall * betriiff ar,.
s$.
maste clen var?
lag, t y den betraktas oftast av - saviil arbetsgivare som arbetare så- som bi-inkomst.
Arbetsgivaren siitter ned kvinnornas och barnens lön, hanvi.- sande.
till faderns inlromst av samma eller annat yrke eller ock reducerar h m faderns lön med) i-inkomster.
J detta sistnämnda fall 116; ier sig arbe- taren mcd en mindre lön, darför a t t den i alla fall iitgör ett plus för ho- nom.
Detta a r ' förh&amp;llanclet med hal mflii tningcn, ' som betralrtss som " ett tidsförc7riv för att förtjäna en bagatell ".
Denna Ijagatell - som verkligen oclrsQ a r en sådan - utgö- res av 50 ii 60 c e n t h e r pr clag.
Vad de " blandade " arbetarna, be- triiffar, s % hotas dcras avlöning att re- duceras oclrs &amp; av.
annan orsak ..
De hkmarbetare,- somunder en del av &amp; ?et syssla med .t.
er.
jo~dhrulrsarbete och för villra hemarbetet sGlilncfa icke ut- gör dcrns en [&amp; sysselsiittning, hq oa- turligtbis mindre förutsiittningar a t t uppnå samma.
grad av~slriclrligh6~ som övriga hemarbetare, a t t bli yrkeslär- ' i,, ',.
MOTALA SOCIALDEMOKRATISKA KVINNOKLUBB.
. '
.
.
.
.
I:: da, och de ha d8rför ocksil den siimsta 110 m. rlikna de 120 eller 1-30: W., men betalas i alla Iiiindclser endist ' efter: betalningen.
,.
.
Till slut f @ man,.
Till slut återstiir a t t ortinii.nina ett vanliga storlelren.
inte glömina, a t t det inom.
al1.a hem-.
niissf6rh&amp;llancle, icke mindre allvarligt arbetsjnclnstrier förelcolnmkr en pe-: an de föregiiencle, och vilket l i d 3 ett n~ec1tryelrande inflytande på liemarbe- riod av tarbetsbrist, c14 arbetarna, inte .blir.
k n a s ' avlöning, qiiinljgen triic$syste ha n,lgon sysse1.siittning.
det d$ ined förtjiinsten u n d e r den.-.g.oGZ met.
Detta system, so111 &amp; r ' i utdöende inom fabrilisindiistricn, %r ann11 gan- da siisongen, om den skall fordelas på ska vanligt inoni likmarbetet, siirslrilt hela året?
Resultatet blir,.
.
såsoi~i för inom cle hemarbetsinailstrier, som ha spetslrnypplerslrorna,., en.
nlcdelin- sitt ' siite p &amp; l&amp;ncfsbygdbn.
Lagen ' av lrornst p r timme gret runt av,- 5 öre.
:.
(Forts.) Kr 15g7 anghende utbetalande ' av 1ö-.
.
.
ner hasr p$ cietti omrc ' Lde endast ' lcun-.
.
.
.
n &amp; utö+a ett mycket ringk inflytande.
.
.
I sjiilva verlret besthr.
~nissförl~all,an- det mindre i ' sjiilve betalningsformen '.
- i det omcclclbaaa köpet av varor i utbyte mot den .lön, som sl.ri1ll.e ha lyf- Det iir ju redan l h g t fidet ' pfi dageil twts - an i det tvång kom arbetsgiv &amp;, ch and % iir det så tyst och lugnt i sta- ren utövar gent ' emot arbetareit.
Det len.
.
.
skydd, som lagen ' bjuder, ä r ofta illa- De manga höga fabriki ' skorstenaina sorislrt, eftersom det. %r till.raclrligt för - zrbetaren &amp; t nncl~erlåta, att ' köp &amp; soc- löja sig stolt mot skyn, men E %, under- igt, deras tjocka svarta rökmdm ha för- ker, Iraffe och tyger.
eller avhBllti sig fr$n ' dricksvcil; or för a t t han snart nog ivunnit; ja, lyssnar man noga, ha $+en naskinerna dgrinne stannat,.
inga bleka, skall bli ' ' nelracl nibete.
Det Er den riagra ansikten synas i de mörka fönst- rnlrlnst6 s i k i viirlclen för f örlaggaren len, allt är 1; judlöst tyst.
rller arbetsgivarens reprisentant a t t S &amp; ar det över allt i staden:.
Det ar.
saga &amp; t vapenarbetaren, som kommer iallsynt om man d &amp; och .d &amp; f&amp;r höra en för ' a t t erli&amp;lla nytt - arbete: " Jag.
be- 7 ragns hjul rulla mot gatgtenarna - Vad höver er inte langre. "
Det finns inte ir d % orsaken till allt ' detta?
.
Det I r ej, ?tt ord mer a t t stiga, inte den.
minsta a E; ön- eller helgdag, det %r ej det fe- inxändning a t t göra.
1 et - Det gr slorst~ejk, den korslagda Bellöver man ange 3i.ilnii flq-a om- a irmzrrnns.
strid, ' som.
Sverges p.rolet %rer, standigheter, soni bidraga akt.
sknlia a irl&gt;etarklassen - tack vare herrarnes ?etalningen?
Listan föreEdler out- 5 rälvilja, nödgats g &amp; i, ett stridsva-.
; ömljg.
o i I m m a emellertid, ej mecl I: len, farligt att lelra med.
D#r borta; ystnact f örbi gå förli5 ' lIan~en så,dana, S t &amp; en hop.
helgdngskliidda arbetare.
Huru soni dcssa: Förlaggaren ' siiljer traden E!
: löda ej deras.
ögon: Av hat?
: Siiicert:; il1 sina spetsJ~nypplersbor till ett p r i k a .ven .det, men.
det är ej.
blott hateis; om i allmanhet vi @, överstiger det - t2; löd som lyser dar, det.
iir n (igot annat, inn s.i&amp;lv, betalt.
I-nom en ' nimin indii- - - .hopp om .seger, hopp pm befrielse; tri, linneväveri,et,.
blir arbet,zi.cn ' her.
f rhn de tunga .bojorna, som ' i fi.ratal bun.
irapcq vid yppmiitmclit av d e n för- d lit dem, hopp om en .ny blodröd mor- Q ~oniodnnd, som ~ l i d l förkunna ' att d2t.
hardn förtrycket ar b h t a - och ' jordens er 1.20 m., men det hii.ncI&amp;, att ' styc- paradis, frihetens eviga rike har ' liommit: ena iiro liingre; i stiillet för 100 eller i det förras stiille - av segertnnltnr strhla mr I.
s ', Storstrejk. '
' a ', F &amp; - - - ' ' la '
.
8 --- __ - - -- _..
- .-.
-- ---- ____________ - --- __-_ - .. - -- .- - - - e - MORGONBRIS. ----.
- - P -- - - - - P --- -.
.
- - p - - p - Efter clet f cstcn trecl je.
clagcn av- sltildes virining och l j d z a f i r aldrig, de insjunkna ögonen, ja, kindernas bleka fRrg försvinner niistan i det en matt rod- 1112 sts; sa iiil.
; dcs vi alla oridtrii~g Ascl slcyn-~inn, dct storzu m %ict: Kun.nen I.
nad flyger ö ~ e r de tarda anletena.
Det - en gocl viin ocli lc:iinra,t till min I:5,ll.a clcnnn tan1:e i hclgCLP (Ja, ja.)
sam11ir7.n!
ar det starkt sjudande blodet som s3 bror - för akt f5 veta clet vcrkliga Gott - l5toin oss il. % hiil.1~~ rcsi.i.l.tntct av vizt arbete.
Ascl var frani triider.
- - - --------- ic !st; cns " .fina:~isii~inistc:r " och h d 1 ji~at Det ar ' nu afton.
Staden ligger oför- 16 a t t rH ' lcna iipp: ' J c o v ~ I ~ ".
Äntligcn liln.cernde i ctt; iindrad, tyst och stilla.
Ilsr och d k voro ~~ciiiiiligliiiga~rna ser m m nbgra proletarer, som lugnt och stort skrin - lian drog n a g r; ~ siffer- 1; ol ~inrner samiiiian, f i.inllerac1c ctt slag tyst vandra gatorria fram.
Det ar gladjande se med vilket lugn ocli sade scclt~u: ' ' Oi-rilwii~g 400 kro- för solra att; skingra, oknnniglictcn!
Srinning och riittvjsa shs.11.
vara v !~rt de komma, som hjiiltar strida de med i IZOI:.
&gt; J 7 U &amp;!
.
~ Bravo ~!
'. '
ji:iblacle vi.
S &amp; iuAtto, ocli ki.i.i:lclicn till: fi~ilnskliglie- denna korslagda armarnas kamp, de veta att den strid de Iziimps ar en allvarlig niycltet 1ia.cle icke ens min bror drömt; tcn den sporre, som clri&amp;r ' oss framiit.
och e1da.r t J l storclLc1.
sk envar strid, en strid som kraver tilamod, sjiilv- si g.
" Nu sim, ' vi Ila, oss l i te 1ra.fTe! "
saclc s v oss g ö r t ~ vo. (l.
pk 1iono~n.- cllcr lien- beharskning och framförallt - Zugn.
min bror och trangde sig fram till cliir- I N - n.nltoinn.icr, astt f ~ j h e t e n s tiinina Det iir storstrejk1 Storstrejk.
!
Ater och ' Ater susar rcn.
" Koiii!
ropacle han och gick sl; oir s n a r t fiir ett t r h n d c folk! "
Skall ande I) r; i.vorop och a.ppl ' Uder d &amp; ' före bort till resta~~ranten., cn för till- samma.
ord i ens öron.
Det iir en strid i ~vcirt land,, eorn fiillct hoptimrad Imla.
Vi unga följde raclc gcnom 1rt.dnn.
~ d c n d isl&lt;iitcrnilcs on stim d, varp8 förr ej varit, en strid mellaq de mam- hónori~, mcn cle Wldrc sadc " goilnatt " v i pi, förslag av Axel besluta.cl.~., 11il.cla monsdyrkande ~Izerrurna~ och oss - och gingo liein till sitt.
Medan Iraflcdrickningen pagick, ' höll en " syslconr.ing '.
E t t lrrxftigt.,besva- proleL " mer.
- -- - inin bror först ett kort tal, vari han r a t leve beseglade bildandet.
Sedan Storstrejken, de korulagda armarna8 tackade oss för ett gott arbete.
Den föreslog en lwinnlig medlem, ... a t t förut ödsliga ladan fick ett livligt ut- 1 9 syskonringen " slzulle hö@i clligen.
in- kamp ar förbi.
Ater bolmar röken ur de jättehöga seende; ~iiuntert glam, s i n g och d i s l m vigas niecl en 77syslronfest "; Vi antogo även clcttn förslag ocli~nppclrogo A t en skorstenarna; maskinerna surra, proleta- terande f örjaga.de tomheten.
Terna strömma Ater in genom de mörka Efter det tiden p i detta siitt flitit lmrnmitt6 a t t anorrlna dc.n med sna-,.
.
.
fabriksportarna, bleka, utarmade av svalt iindan en stiincl, och n.ll:tn voro Iwtiimlc- i * n.sto.
1 2 1 .i.
1.-; isnk,: n ii lm!
ii i * Iit! "
' iii.1~rlist cn nv och nöd.
1-2; p % att lxgiva sig I~cniit~, I:i.innn.
(le i n h g a pojkar Arbetarhsrens man och kvinnor triila Ascl sin p1n.t~ vid borclct; gick frani o i n.
" Vi iiro l iter i Grotteg mörkn lrvarnar, de trala, till bordets övre i i d a, Iiostade för a t t ccli iijclcor. "
Antagligen, hade, Ilon triila, trala men de komma igen v i i c h uppn~Krlrsai~~li~ten, och dii detta i:Alznat, niccl tsnlre pk festen - en bal ' annu en gang.
naturligtvis!
lyckats Började lian tala: " Kamrater!
Vi Ila utfört ett gott Äntligen troppade vi air;, Vi gingo.
E d d a Hen~icsson.
arbete.
Vi ha bedrivit propaganda för par om par, en flicka vid m r j e p g - e en god sak samtidigt vi uppnbtt vart lings arm.
Detta var ingen EöZjcl av.
syfte: a t t lijklpa fattiga kamrater: ' ?syskonringens " bilclande j endast en Detta a r frukten av en om.sorgsfullt gärcl av niiinslrlig ta-kt, soin vecl:erfors.
i~ppgjord plan, men iiven, och annu oss dödströtta flickor.
, nier, v!
det innerliga samarbetet mel- Min bror och Asel tanltte icke si,.
: l m os; alla.
Vi striiva.de a1l.a till sam-] ringt - upptagna som cJc voro av sina (För Mqrgonbrls.)
ma mztl: ett gott clronomislrt rcsi~ltat.
plmer mccl " syslronr.ingc~ " -.
GL clc AV C. Xiillenpreii.
Ingen: av OSS f i r, nHgot cliirav; men i tSten för slra.i * an txn.slr~ad e .Iymii:t.
Bien.
Jag Sgdc en gbng en bror.
IIan var Knrlii ska11 ingen Icnnna srlga annat, an 1.Wngt liiinno vi ej, förr i i n ett.ljiiclligt: kar i en flicka, son1 heter Greta.
S &amp; att en var gjort sin plikt.
Saken - " Gud vad ni * äro ' artiga, niin?
herrar! "
.
.
.
Bar som han har .sällan en ung man iindarnalet för vart arbete - förde oss överröstade sorlet.
Vi stannade alla.
Eril!
(sk hette varit ocli iiiecl Greta var det likadant.
saniman.
J a g kanner en underlig De blevo bekanta vid en större fest- lz %nsla i denna stund.
Det är - tyc- min bror) och Axel s5go f~indersammn tillstiillning cliirheiilma.
Blin bror var kes det mig - soin om vi alla be- ut, imdrade över Iiurii ~ 1 8 g o n k1inna.t bland arrangörerna, som hade mycket si; iinits för en enhetlig uppgift .. Om ge anleclning till en s l d a n anmärlrning besvar för a t t anslraffa det erforderliga ' ni känna detsainina, låton1 oss taka efter en stund.
som don nyss förfiytnn.
antalet unga fiicltor för salustand och vara darpa, och lata den anda.
som i Den, korn ' fiil.1.t a.ninKrlrningen - en - niarscherade.
restczuratio:~.
Äntligen erbjöd0 s i g clag b~.s,j %l,zr oss, bliva nyttig i frain- flicka natnrligtvis ' folkfrihetcns fram, stiillcle sig framför de b i d a yng- tvenne ' duktiga flickor a t t ombksörja ?i.Fslrridandets.
och I.ingarna, gav.
dem en .l~etydelsef~ill salten.
Dot lyclradcs över förvantan.
tja.11st!
Bravorop och ' handlrl appningar be- nick och vinkad e segan. ' itt.
sidan, dar Ty unga flickor vilja hellre " ha ro- lijnade talaren.
tv2 ensa.mna, flickor sti ?do; Det var.
ligt " sjalva, iin berecla andra nöjen .. Agnes och Greta.
.
.
J3lancl de tjiinstvilliga vor0 tvii flic- Nu ' framtriidde min bror.
" Eanwa- kor, soin aldrig förr varit i var krets.
ter! "
' ropade han och fortsatte i den " Om iirsii.lit! "
bGdo Sgnd.arna sam- Den ena hette Agnes.
Det var en hög- ~inclerliga vsrina ton, som var Iionoiii tidigt ocli slryndacle a t t.
bjnda, irmen: v a s t flicka med ett fint skuret ansikte egen: " Lt " toni2 OSS taga vara p$ Asels At de vimlottncle flickorna, soin tack- ' ': och en statlig figur.
Den anclra var ord!
Allticl har jag önskat mig man- samt mottogo anbiidet .. ganska oansenlig, men hon liacle ett nislzorna sadana.
som; jag finner OSS i Min bror blev kavaljer i.t.G.reta.
- - par ögon, sa milda och vackra, a t t de denna stund.
I3:urii skn.lle icke livet De hade d d d talat ~ njed ~ a ~ r a n c l r a: uppviigcle Iraniratens al ' la övriga före- gestalta sig annorliin~l~a, 0111 man- förr och min bror .försAlrrciile seda.11.
traden.
Denna var Greta.
De b %da iiiskorna levde och Xinde med varan- %tt lian sRg henne första .gA.ngen .o; da flickorna fingo om hand försäljningen dra.
om de gladdes och sörjde medvar- festen: Onekligen s5g det .anno&amp;vdii.
i " Koncli toriet ".
~ n d r a on1, nmn, i stadiet för atat söncler- nt.
Hon stödde sig f ö r t r o e n d e f a t - Festen.
psgick t i e dagar under slita varandra och riva upp ile trasiga mot honom; och dcrm konversat.ion stor, tillslutning av besölrancle.
Ar- blödancle skpren,, sökte hela, och hjalpa ville gi.rnre förxKda e n.
' tildre: bekant- .. rangörernas ocli lcon~mi tterades an- v a r ~ n d r a?
Endast en stor ädel striivan.
slrap.
.
.
.
.
.
.
lctcn lyste a v gliidjc .och stolthet.
- dn straban för de * allmännas biista Vi d n Icorsviig '.
slrildes + i f r i n " Vinsten skulle tillfalla dc strejkande kan skapa goda och mot varandra Greta ocli.inin bror.
.
.
, -, -- arbetarna! "
vänligt sinriadc mKnnislror.
Den cn- J a g var s t r a r h emma; nieri v,illc:giir.
, i.
.
, - - -.
I - -.
a, - ',, Den kärleken! '
- ' ' ' s ' '.
, s '. '
- '
.. ---. ----.
.
im spr; " ika iiiigot nied niin bror förr ' il skall Morgonbriri i niista niimmer Aterkoniin jag gick till siings.
(Bn syster iii- mod en utförlig recension och kritik av dot ti-esserar sig i regel.
r a t t inyckct för sa1nm a. en brors livinnobel~antsl~,zper.)
Nat- Arbctsstatistik, meddolande f r h Kgl.
Koil: ten var and2 förspilld.
Jag lriinde ju merskollegiiim, haft.
.n:r 7 (pris l 5 öre) hn giirua inviinta honoin.
J a g slog mig utkommit.
och innehriller bl.
a. om Yrkosin ned vid föiistret. '
Den nppgHende so- epoktionen i Svergo under &amp; r 1907, Arbstsir len variiide s &amp; behagligt inina tröttade stiillelser i Sverge under 1909 (1:sta kvartalet) ~ C I I Z I I I L?
~.
J a g s i g cfter de bortilandc Livarnedelapriser i Sverge, sammandrag fö ' kyskonen " och jag uhdrade ÖVCI: den juli.
1907-juni 1900. sli.lls (ziiii.iin stiiinning, soin besjiilat oss, Dessa h9ften äro utomordentligt givandc An pHende " syslconringens " f raintida för alla, som söka ingaende kunskap om för csistens hyste jag inga stora förhopp- htillandena ii arbetsmarknaden och dartill hö ningar, t y jag kandc människorna för rande frbeor.
viil, nienade jag.
De finnas att köpa eller prenumerera p s I gatan rakt framför \ rart hus syn- bokhandeln eller postanstalt * och kostar 1: 51 tes - 1ungst uppe ett par i ~ ~ i n n i s l ~ o om r.
aret och 15 öre haftet.
Det var Axel och ' Agnes.
J a g var sa- ker 0111, a t t intet parti blev av dem bida, t y Agnes var ombytlig och osta- sig, ocli I-iennes ideal var e n svang j balsalen, förd av den baste dansören.
"; f.ian Ilan dansa bra? "
var det första ' Iion Örislra.de veta om en ' ung man.
Ase1 kunde icke dansa alls.
J a g bör.
Kvinnorna och de sociala striderna jade sedan sysselsiitta mig nied Greta Det ar ett tidens tecken, skriver dan och-inin bror, men liann icke göra någ- ska ~Soc.-D.
* att kvinnorna nu stam, r a slutsatser, t y han koin dtl tillbaka möte pb det sociala slagfiiltet.
I de f &amp; ock * i sal.iiii.iii, stiincl.
J a g lrd1a.de p5 ho- korta ord vamed telegrafen meddela1 nom.
om den stora arbetnrltrinipen i olika dela] " Vad du varit lii,ngc? "
sfide jag.
av viirlden bliver det dock plats at ' " &amp; i, vet just inte det.
J a g sprb- niimna lrvinnorns.
Deras deltagande i kade lite med Greta.
- - - Ovari- kampen ar s % i ögonen fallande att det p &amp; ligt r a r flicka!
", tillade han.
kallat ett omedelbart intresse.
.
" Ardukär? "
DA dea ' spanska kapitalisternas rov- " Jag frulrtar för det.
Har d u set.t girighet kallade u t i strid de fattiga henne förr? "
familjeförsörjarna frAn hus och hem, d4 " Ja ofta. "
koinmo kvinnorna ut.
" Egendomligt, a t t jag ' aldrig sett De bröto upp järnvägsskenorna och henne. "
3ch kastade dem för de tiig som skulle " Det var egentligen hennes sorgsna Eöra deras man och söner till nedslakt.
utseende ", fortfor jag, " som väckte ning bland Kabylerna: min uppmärksamhet. "
Fr&amp;n den stora arbetamtriden i Amerikn " Sorgsna ", avbröt han, " hon ser ju meddelas att kvinnorna äro dar de iv- u t som det sprundlande livet - gläd- rigaste - de gömma ' revolvrarna i sina jen personifierad! "
3trumpor och skjuter av dem i ansiktet " Hon har b järtesorg.
Hennes fast- ?H myndigheterna nar de komma i de- man har berett henne idel triikigheter.
: as närhet.
Nu är han rest, till Stockholm, säges Dessa arbetarkvinnor ha icke vaknat det. ' '
genom agitation, de känna blott litet " Di1 dröniiner, kara syster.
Greta eller snarare intet till ds idéer som har ingen hjärtesorg.
J a g skall .r %lza aamlax och upplyser arbetarklassen, dc henne i afton.
God morgon, syster!
", äro " endast hustrur och mödrar som lidil sade han skrattande och gick.
" Hon s % upprörande, e % omänskligt, att dc eller ifigen ", hörde jag honom saga, ledda av de mest primitiva instinkter vilt och blint.
då han gick uppför vindstrappan till slår i f r h sig sitt rum.
De norska stortingsvalen paga nu (Forts.) som bäst med livlig energi.
Det ar som oekant första gingen de norska kvin- norna f % gA till val och f A bliva valda; il1 stortinget.
Ar .t007 införde stortinget iiven stats- sorgerlig rösträtt för.
kvinnor.
Tyvärr &gt;Nidvisor och Solsalmer, tillug ?lad Gud, Eva ingo kvinnorna icke allmiirt rösträtt, de och herr Bourgeoisa av Ture Nerman @ O öre) ingo ~tatsborgerlig rösträtt blott i den ar en diktsamling som kommer att vlcka be- rattigat uppoeende och aven erkannande.
H r ~tsträckning de nu ha kommunal röst- och har lätt.
En kvinna mAste förtjiina 300 kr.
Nerman bar helt siikert ~gudagiivan~ i sitt ' diktspr8k m h g a originella men poetiskt ?ii landet eller 400 kr.
i staderna, er- vackra ordvandningar, m h g a glinper ganska iigga skatt för denna inkomst eller vara djup filosofi och en rik fantasi, som dock i $3 med en man, som skattar för minst nlgra av dikterna latit sig grumlas med osun- da tankar.
Vi önska hr Nermans.
debutverk i &amp; stor inkomst, för att f &amp; rösträtt.
, .Friin andra länder.
.
- Litteratur.
en stor spridning, vilket det fortjanar och Denna bqgransning har gjort att om- I - - -.
--.
.
.
.
.
.
.
---.
.
.. '.
.
.
&lt; T 9 -.
.
r-.
z .- .-.
- = ---.
z 7cviri9zov, till- '.
-.
.
.
-.
-.
.-.
.
7.
" 9 .- zng 20,000 fullvz~mzu h ö 9 - a d e a9 * hclnr7classcn, ic7ce '.
.
l &amp; fdl t rösträtt, mcdun alla h k z n o ï, tiilhöruncle cle biittrc ~tiillda 7classerna, ' .,&amp;hast f &amp; ' full ~nedborga~riitt.
1nalles ha: 300,000 kvitmor fbtt rösträtt.
Men de socialdemokratiska kvinnorna föra nu en livlig och kraftig., agitation för sitt partis ksndid&amp;tcr, av vilka &amp; ra Kro kvinnor.
Socialdemokraterna vor0 de första aom uppställde en kvinna ' till kandidat.
Det senaste n:t av i ~ v i n n a a r ~ ' .ett ~ riktigt valnummer i dikt och prosa, med artiklar om valet och om de ' .stora sam- hallsfr8gor som vanta p &amp; kvinnornas medverkan för att f5 en lycklig lösning.
Med spänd uppmärksamhet följa vi deras arbete nu, och onska ' vi varmt att det skall föra dem och der &amp; karnratei till seger., '.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
Arbetarkvinnan %ch.
stofstrejken.
':. '
.
.
.
I dessa dagar, d5 den borgerliga pressen mer eller mindre öppet triumferar.
över stor- itrejken~ afiaskos, torde det ej skada.att g &amp; itet narrnare till botten med huru denna itrejk utkampats.
Varjb opartisk AskAdare av lenna strid mtste vii1 erkanna, att den varit masthende och storslagen, bbde vad enighe-; en och uthsllipheten betriiffar.
Att.kalla den iasko dynes mig, lindrigt sagt, ' orii ' ttvist.
I 3tt verkligt krig, tvh nationer emellan, diir ien ena beliigrar den andra, och &lt;en telag- tade erhiller hjalp ifrfin s. k. neutrala mak- er, RA att den beliigrade till slut miste giva ig, efter lang och utbAllig strid, sa ar ej den iegrande parten sa oklok att h t r a k t a det iom en glansande seger, utan endast som en.
.illf&amp;llig och dyrköpt.
SA aven m ~ v d l r stor- itrejk.
Denna gáng fingo vi.
' kapitulera, av ikal som vi alla veta, men vi iiro ingalunda illintetgjorda.
Nej, vi endast v i h oss efter striden ocli rusta ose till en ny och avgörande, ned h jalp w de erhrenheter ' vi vuunit un- ler dessa veckor, vilka veckor vi, trots.allt, itadee kunna blicka tillbaka p i med sto !t- 3et.
Vilka erfarenheter h a ' vi viinnit av stri- len?
Jo, m h g n, och en som synes mig e j ninst beaktansvard, &amp; r den om arbetnrekvin- lans insats i denna strid.
Hiiru m4nga msn- iga arbetare a r det e j som ansett ' och fort- iarmde anse kvinnan som mannens slav och- inderlydnnde, som endnst skall bry sig om iitt hem och sina barn och ej blanda sig i ~olitik, ty det, begriper hon inte ..
Kvinnan iör hemmet till, det ar sannt, men hon ar rven en tankande varelse och övertri-ifltir rna- iiinda ofta mannen i intelligens; naturen har: j gjort henne endast till att eköta hemmet c h vara mannen till behag i alla hans nyc-: er som faller honom in.
Huru mycket ha ' i ej kvinnan att tacka för att denna strid, arit sP vgrdig och att vi kunnat hblla ut sti inge?
Är det e j kvinnan, ~ o i h de m h g a ', ',
tusen henmen fhtt rakna med resurserna flii att det nAgot s:t riiir sliiille g:t ihop?
Vem &amp; i det som f:Ptfi trösta barnen nar det varit oni om det nödvandig~ete?
Jo, det lir vKra nio dig3 och kiicka kvinnor l 0ni inaii vill uteethga vlra kvinnor fr8r politiken och fastlitsa dem vid barnkammnrer och spisen, hur kan man dA begara, att de skola förstS vira atravanden och tfrligt finnr sig i.
umbaranden, som de u nå st finna sig: under den gilngna striden?
Och faktum a r att d i n g a tusen kvinnor modigt bistitt ock uppmuntrat männen.
Om vi taga ett exempel: en tjansteflicka som i mlnga Ar tjiinat hos s. k. battre herr skap, dikr hon jlmt fAtt höra &gt;herrn, tala om enmvetelösa socialister och att arbetarna lite lura sig av dem att betala en massa pen ningnr till fackföreningarna, som d s aldrig ha nbgon nytta utav, och att arbetarna med sina surt förtjiinta penningar f A försörja alla agi- tatorerna tills de bli förmögna.
Om hon se.
dan blir gift med en arbetare och hon karlske Br vetgirig och fragar honom vad socialismen sr ' och vad det Br för nytta att vara i en fackförening och kanske utav manhen fhi det svaret., att hon ej eiiall lagga sig i s&amp;- dant, då.
kan man e j förtiinka henne att hon kanske givor sin förre husbonde rätt ' och knotar rid sildana tillfällen, som exempelvis storstrejken.
Darför ma varje man, om en kvinna fragar honom om niigot,, upplysa henne s i gott han kan och aldrig ayspisa henne mod att hon e j &gt;begriper, det!
Ty kom ihfig, att kvinnan ar fullt ut lika intelligent som mannen, och det a r lika vikttgt att hon förstAr OSR och stiir pH vilr sida i en social strid, ty om hon i en strid misströstar och överför &amp; dana tankar p l mannen, H &amp; blir det svå.rt for ho- nom att i langden halla ut.
Om vhr tyska partivan August Bebel hade sett och hört de svenska arbetarkvinnornas tapperhet och tili- försikt, e &amp; hade han blivit stolt öven dem; han har, som bekant, alltid .varit kvinnans föresprhkare.
Jag vill visserligen inte harmed ha sagt, att inte den tyska kvinnan aven hade upptratt lika vardigt, jag a r övertygad därom, att de hade kunnat etll jamsides med sina svenska eystrar, men de ha ej fAtt bevisa det annu.
Därför, 1Kt oss komma ihiig, att vi högakta vHra kvinnor och att vi stdr i stor tacksam- hetsskuld till dem.
De ha bevisat, att de icke s b o m överkiasskvinnan, blott kunna ata konfekt och.
lsta eig kurtiseras, utan de kun- na vardigt bistQ mannen i kampen mot ka- pitalismens förtryck och sam hallete orattvisor.
Hjartligt fack till v &amp; mödrar, h t ' s k, jimb mör och eystrar, Itcder åt d m.
turliga dogmer i religionon, icke mot miinniskors innerliga.
rel.igiö?
.tro j ' Det iiir 1Kngt ekilda företeelser,.
etats- kyrka och priisterskap och .verklig Irristeni. '.
.
Agitationen förm hösten mdste tyvari dom och religiös tro.
;.
.
...
:.
.
bordliiggas tillsvidare.
Det har av flera - ---- -. --- skiil, och friimst tillfiillig brist p &amp; pen ningar, varit omöjligt för V. U. att verk, ställa förberedd agitation, men finnet det nu förutsiittningar att omedelbar1 Till Morgonbris skriver en mnnlig kamrat: p % n y h e t taga igen skadan.
De oorganiserade arbetsgivarna ur färre V. U. hemstaller dock till klubbarna att var p5 sin ort, med gott mod, arbeta eller flera induatrier ha .nog, efter storetrej- kens klyvning s6kt taga repressalier m ' ot sina för sin organisationa utveckling och frlim, arbetare, och icke E &amp; f3, ganska - obefogade gQng, samt, genom att ex. energisk sadana.
Den lilla itidiistri har i ~tockholm, sköta spridningen av Morgonl~ris, agitera som beharskas av iittlingarna till ' en viss Vi- cander, har i likhet med msnga andra icke bland vlira klassystrar.
iiraktlritit att s hfLrnnaaa p &amp; &amp; kjldiga arbetare Vi st % naturligtvis garna beredda at1 och familjefader, i det att ett 20-tal av deras förmedla talare till klubbarnas egna arbetare blivit.
utkastade.
agitationsfester, &amp; rsfest&amp;, faninvigningar En mindre arbet&amp;ivare har e j hellor kun- o. s. v. och anse vi det praktiskt, att nat mot$ &amp; trycket-, titan liar ock85 avskodat '.
klubbar p &amp; närliggande platser vid sbdano 4 miin och 3 kvinnor.
NAgra verkliga skal lia ej uppgivit;; de tillfsllen sanzarbeta för att f &amp; kostnaderna uom lämnats ha v b i t tamligen intetsagande.
för ett agitationsmöte eller en fest 84 Flera arbetare ha uppgivits fört ' agitation, billiga som möjligt.
men föreningeriitten a r, ju erkand, och ett @ å.- Genom ett sAdnnt samarbete mellan dnnt motiv miste d3 falla.
a n del ha kom.
klubbarna och oss, synes det som agi- mit för sent med befulcts ~nedgiumde.
.
Det är tationsarbetet icke skulle behöva ligga natnligen mödrar med m h g a .barn, som ej kunnat k m n a sina smb vind för vAg, utan nere, utan att vi alla tillsam.man and8 först sökt lamna dom pH barnkrubborna och stiirker vlira klubbar och diirigenorn även därefter skyndat till arbetsplatsen.
Arbetare ha blivit avskedade.darför att de arbetarrörelsen till fortsatt kamp mot haft ett uppdrag för sin organisation, andra okunnighet; förtryck och orättvisa.
ha ej varit hövliga nog mot förman o. s. v..
Med partihiilsning Allt detta tyder pA enbart barnndlusta hos Notiser.
Arbetsgivarnas ansvar.
, ' ' 7.
U., Stockholna.
wbetsgivarna darför a t t arbetarn9 klnde soli- laritetens bud.
.
: .E.
-- n, ' Ny ivinnoklubb har bildats i Munk- lund vid Pitea, vilken ar vAr första i Västerbotten och som vi härmed hälsa stt hjärtligt välkommen.
Redovisningslistan som i flere n:r n&amp;ste st &amp; över föf brist PS utrymme, .nföres i niista n:r, av Morgonbris och can dB varje klubb och organisation för viss:^ sig om hur deras kommissioniir 5 t h till b&amp;, ' egen tidning.
I sammanhang narmed erinra8 om, pb förekommen an- edning i ett par fall, kvinnokongressens ~ e s l u t, att kvinnoklubbarna äro ekono- miskt ansvariga för sitaa komntissio.
nlirw. '
Professor Wicksells dom, 2 mfi- nnders fiirigelse, liar liter visat de makt- igandes stora 01ukk för upplysningens inflytande pA de fattiga klasserna.
.
Men iien domen liir oss alla att först &amp; värdet Agitera för MORGONBRIS, öka sv kunskap och upplysning, och lär oss veta varför kyrkans tjänare äro ett med rekvisitionerna, sälj och.
sprid din reaktionen, var £ör ', de tillsamman med penningemaktens man genom okunnig- egen tidning var MORGONBRIS1 3et och förtryck vill hindra var klass tt frigöra sig.
Vi skola rikta vAr kamp för andlig Frigörelse; för kunskap och.
upplysning not det största hindret, mot kulturens Sende, statakyrka, prästerskap och ona- 19) '.
P-n. '
" De ' evenska arbetsgivarnas s ansvar D 3tiilles genom endast denna notis i en d a r dager.
De äro D samhiillcibevarande B.
sitt nit för ett samhälle,, byggt på fa- miljerna och hemmen, men de sky icke ttt tvinga 11ustrun-modern .frin heln och iam ut p i fabrikerna.
Nar isb dessa mödrar öka barnkriib- &gt;orilas hjiiilp för tillsyn av barnen och le därför ej hinna till fabrikerna till kl. pli morgonen, bli de avs.kedade.
.
Vilka äro hemmens och familjernas största fiender?
Arbetarrörelsen, som kiimpar att höja srbetarlrlassen ekonomiskt och '.
socinlt;.
3om vill göra heininet.
till ett verkligt liein, diir fniniljen 1iai1 bli b o f ind friln kapitalismens hiir; jningar?
Arbetsgivarna, som genom sviiltkrig) ch lockoutema vilja pressa ned lönerna, crossa orgnnisatio.nerna, som icke nöja sig med miinnen utan tvinga hustrur, nödrar och barn u t pil fabrikerna eller göra hemmen till osunda verkstiider 3 Kanske en överklasskviona, som.
aldrig jehöver kanna ansvaret mot barnen SA: ungt och bittert, kan s \ Tara ' p &amp; detta? '
, '
MORGONBRIS l:igt,, nicii doii s t o r: ~ n~ussnii ' hnr.
" tills dato st. %tt ~ofiiiwt; " ~cn~la, $L, tlcii 1i:ir till och nicd S ~ I I: L j n trcsseii bjist, ' il2 dcii trott sig 1~at; jliii:~t nr1wix.t ciiiot oss.
: I) cn.
stora strjrl, so.111, detta Q.
.fi.irts och onnt.net:ido.
g &amp; och se p8 nhederamUnnon~, det EnrtAkr:i.n~il c rasnr c~ncll:c,ii lr y) it:il och: ~rhc-, Brev frhn Avosta.
: whct:~r~la.
iivcii h 5.?
: u dcrw vor0 ott otackt spratt; cliLrf (lr sknll det be- tc, h r Blycket eiillaii Iifiiidor det att nfigot ilr syn- liig,fne inod bijdor.
II ' I; I.~S ii r.
Vi II:L Iiii~ 11:i.ft ~tiiiss:i.nsl~~trii ng till ligt i ~ 3 l o r g o n I ~ r i fr:h s ~ Avoatn.
Soin o1.n vid I ~ I ~ ii.v~~i.
P ~ I I: L I) J:I.II~I.
: I.T) J (; ~:I,~c- Avcii lin vi Iinit mötc mod filrodrgg av frii ~ ~ C: ~ ~ *: L I I ~ s: I, ~ ~ ~ .11t:1i doriiin plrits oj ekiille linnita iiKgot i n t r c ~ ~ l o h t h G I I N I ~ ~ ~ frfin N O I Sto~:kl~ol~ii, I tmiti i ctt ' l i \ f i ii iinrii:L 1) i; i:i:i r i ilcss:~ ticlvr ' CII: I.IIII:LII f 1 i i 1 1 i r 1 i r i i j r: l I i: i ~ p Ocli i &amp; ort priilrtigt f0retlrng to1k:iilo tio liircloiiiiir, soiii I: i i l c:.
l i S gill:~.r~il.
: I~ ' rt:.il:igon (1c.11 ectt ilr tlot iiit,rosao noin liniiou i ' iiig:~, oin ii ' inti vi rirlwtnrkviiiiior lin likt civ h r utritl, noiri, l (i sopk.
l) iltl:~ilcs 11ii.r niloii .f.i; rst; ~ l&lt; vi I I T I O - ~ ~: I viix I ork, i vilkc !i \ oin ' ctlclhrt iii- h r i \ JCI rii1il; nritlo don tid soiii kviiiiiokliib1) cii ni1 phg; ltt i ~ ~ d l ~ knpit,i~l iri och tirlmto.
I %rc- ~ ~ ' I I I ~ I ~ 11 % Iiiw exiotor:it och tlot nrbobo soiii iielllngta fijr rlr:igot inottog~ iiioti ~itcrm:iiitlo t) it:ill. Loge~i gi iigo: (O iiictl l~~iiii~i:i.r, - oc:li II:L bi .. pi.
detta.
deii~nmiiin.
1,et &amp; r cj s &amp; 1Utt att nrbeta i en Linnoa nv N. O. V. inu&amp;kkhr bidrog att höja siiht, vc1:~t 11icil.11~1; ~.
" M~rgonlnis ' 1iisn.i.c jordiii: \ n, soiii Br igeiivRxt av B~tusendes ogras.
stihriniiigen .. Knffe serverndes gratis och nll- rlciiii:~ f; ill~ ' lr:~.gclsc.
Och ntt rycka iipp fördiimn~elsene ogrirs mcd iiiiiii gl !id je över fssten, som sent akall gMm- Att vi.
sl&lt;o ' l:i.
EL Itliinpa aii ' 1i; irtl strid.
fiir rötterna iir att arbete, som kraver bAde tid tiiae, var rbdanrle.
Skads blott, att det ej a.tA vinna, fiirsi5clsc för ltliibhcns ' lxxii,ttipclc ocli tillarnod.
Vi hoppas att andra tider ekoln dltid lbter sig göra ntt anordna eadana inö- tillvaro lian n r och cii.
förs ' tï, ilii jag om- randas, dii arbetarkvinnan fftr upp ögonen för ten och fester.
De behövas FA viil.
talar, a t t dcn sorts so.~nmansliitning bl:ind de stora misuförhbllanden, som iiro ridande Mycket vore att ordn fran denna plats, men Icvinnoriia, so111 förilt finncs p % platsen, hiiin- i detta klassamhalle, och nar ab sker, g %ï det flir vara för denna gAng, och vill jag nu Iigeii ' !syfiii.eningsinötcn) ', vilka varje mlnskligheten en Ijueare framtid till mötes.
sluta med en upprrianing till arbetarkvinnor vcclrn lin sina rcgelhiindna samninntrii,den, Kvinnan maste mera # n hittills intresaerasig ria at t inga i de socialdemokratiska klubbarna de först5 ej salrcn biittre, %n at:$ d e tro ' sig för de frhgor, som ligga utom hemmets om- ocb arbeta för ett lyckligare slakte, en bat&amp;e hava f:lt.t cn Ironlrnrrcnt i v5.r.] (lubb.
rhde, men som hava inflytande ph detsamma.
Eramtid.
MA det snart besanpas, som det ethr ~ h ~ c n vi.
vilja illi först soni sist mcc1d.ela Jag anser, att vi hittills för litet beaktat de i var sstri,desAngs: dom, a t t dc11 s.oi.tcns vcrlr.snmliet konimcr.
frAgor.
som fordra uppmarksamhet, och dar- vBr klubb ej a t t befatta sig mc.rl.
Vi slrulle för skola vi nu &amp; öka upphjal.pa vAra kunekn- d5 mist v5rt arbete förfclit, .mon vad vi # Det varder nog ljusare, elillare tider, per i de 8rnnen som ligga oss nitrmast, kvh- koninin a t t göra, dct %r a t t upplysa vara d &amp; alla bli bröder och alla fA nog.,?
l a l m fi.igöt.else.
Det ar vi kvinnor, som i alla kamrxtcr om &amp; ras skyld igliet ' a t t stiilla sig tider haft den tyngsta lotten och jag tror att Med en kjartlig halsning till alla vara kam- först5cnde för vBr3, manliga.
1cain.ratcrs stra- det Ar blott den nuvarande högn civilisationen rater i socialdemokratiska kihnoklubbarna vanden för iii5nsltlign riittiglicter, och om d; som gör ntt vi nu e j sta pA riamma 18ga niv % utbringar jag ett fyrfaldigt leve för den ide, syföreningcii] &lt;; .inner sig förniirniad, %lir det som vllra systrar fordomdags.
snniicr1igc.11 inte vart fel, 1ita.n - bevisar det som besjalar oss alla.
, Den leve !^ ' blott, natt tiden Sr innc, d 5 m ' örkret ni ?ustc Har i Avesta, liksom annorstiides i vllrt Klubbist.
vilia för 1; iiisct och Ijuscts ideer.
.
.
land, har arbetsgivarna svaiigt hungerpiskan Brev fr5n Motala.
, h g sltall ni1 inte Iiingrc iipptsgn " 3Sor- över hundratals arbetare; i hundratals hem.
har nöd och umbaranden varit en dagliggut, Ber Sarmed fb presentera nagra klubbmed- go1ibri.s) ' spalter, iitnn vill jag avsluta detta och i dessa dagar har det visat sig om ej leinmar frhn Motala.
Det a r nu ganska 1 h g e brev med en Iiiilsniiig t.ill alla. '
ltlubbnr lan- kvinnan har intreese av att fijrsöka satta sig gedan nagot varit synligt i morgonbris * frAn - det riint samt cn s %rslcilcl liiilsnjng till frö- ken Nanny Norlin, f ör hennes p-iilrtiga in i de förhalllauden varuti vi leva.
Kvin- denna stads horisont.
nan dr den första, som ffir kanning av nar Kliibben bildadee ju som bekant den 19 h@lp vid vAr kliiljbs startn.nile acli f *, vi arbetsgivaren lpter hungerns gissel fara frntxi nov.
1907 efter ett föredrag av fru Ruth Gu- irttryckn var riqqwiktjga led; gud, a t t hon över arbetarnas led.
Det Br kvinnan, som ar 3tafson och vi ha eedan dess haft bhde mot- &amp; ii110 fara i f r h ass, jast ' rl.5 vi börjat liirt hemmets finansmannieka, och d &amp; tir det aven &gt;ch medging.
Klubben har en tid varit uppe oss förs-t &amp; licnnes stora förtjiin.ster.
kvinnans skyldighet att 18ra kanna de eko.
i ett medlemstal av ett 60 tal, men nu, den.
X: G. nomiska lagarna.
Det ar markviirdigt, att vid 1 okt., vor0 vi endast 35 godkanda medlem- en s % stor arbetsplats som hrr, med flera mar.
Landskronabrev.
hundra organiserade arbetare, det finnes s &amp; Varps kan detta bero?
Det Wr vit1 att söka Landskrona ~ r b c t a ~ ~ l i o m m i lkvinnokluhh ins f&amp;, p % klasakampene grund, organiserade kvin- i bristande intresse för vilr sak hos arbetar- nor.
Orsaken harför miste antingen vara kvinporns, och i det att mlnga manliga k a m avhöll sin fjiirclo amfelst lördagen den 17 den, att dessa organinerade arbetare anse att rater visa oss, att de inte första vhrt arbete.
april.
Oaktat vi ha e t t n y t t och stilfullt kvinnan ej har nilgon uppgift att fylla inom Om nu mannen har i Motala, i stallet för att 3 ' ol.kets Hus, mriste vi tillbakavitsa e t t 1.
0 5 organisationen och i följd hilrav ej tillfitasiiia tvivlande hanle över att kvinnoklubbarna fst,beisolcandc, p &amp; grund a v a t t den största.
kvinnor att deltaga i organisationsarbetet, eller ingenting kunna uträtta, hjalpte oss i arbetet, lolralen ej lninnat anskaffas.
Detta visar a t t i.tministoiio vid festtillf5Uen -.
utomsta- ock a r det kvinnornas egen liknöjdhet, eom skulle det g &amp; bra mycket biittre att f &amp; kvin- ar orsaken till att sa f &amp; de1taga.i kvinnornas norna med.
Det ar ju miilet för vara &amp; r&amp;- ende intressera sig för lrlilhbcn .. Och vi, vaga frigörelsestriivanden.
Hur eom helst, orssken vanden, att fft alla kvinnor med och det iir hysa det hoppet a t t detta a r ett.
: gott h- falr vara den ena eller andra, sa böra kvin- att hoppae, att inom en snar framtid ingen ken för framtiden.
Vid festetii.
öppnaiido.
norna resa sig upp och genom egen makt skall stfi utanför vara led.
För att n &amp; detta uttal.ade c; clrså inleclari.nnan cleii förhoppniii- &amp; ret niitte bara lyc- höja sig i intellektuellt hanseende.
Vi rniete mbl m h t e vi arbeta p &amp; samman11Allning samt gen a t t det Ico~rnm~aiido höja OSS, sa vi komma i samma niva som inte fasta oss vid ernisaker och gnabb utan ka .i s i t t sköte, &amp; å att vi ni5 - kniina ' viiiiin niånga nya medlemmar i vår klubb.
samt '.
vara manliga kamrater.
standigt ha €tsr ögonen, att det är den stora arb,eta s5 a t t v&amp;ra imiiliga kamrater ' kunna Under ' lockouten och storstrejken hn vi har saken vi arbeta för.
Nagra storverk har ju Iiira sig förfit &amp; och bppsIia.tta ~ %rclet ocli haft n0gra möten speciellt för kvinnor.
Ett klubben e j utrattat.
Under arbetslösheten nyttan a v v i r t deltawmcle i Iiampiii: For av mötena blev e j i vederbörlig ordning an- har i vihas försökte vi att 6 % Mngt vara re- a t t fo1-t.m3t niöjligt ng det mbl, vareftor ' vi surser det tillat skaffa bjklp med penning- socioldcmokrater striiva, %r det nödviin cligt mslt för poli~en.
och darför anahg ~ i lagens g vaktare böra yrka laga ansvar p5 föredrags- bidrag.
a t t den ena parten erlianner den andras del- hAllaren.
Orstiken varför Atal vackts ar nog PA klubbens sennste möte valde.
till ny tagando i arbetet.
att söka i gramelse över att ett annat m31 etyrelso Selma Fr anaon, Selma Apdereson, Av cleii tablb som iippliiistm over kliibbcnls mot föredragshiillaren (betradande av förment Adelina Ljungblom, Elin Malmberg, och till arbeto ucder det g h g n a å m t in5 fra.n~liLlI+s, fridlyst omrhde) ej gick efter berakning.
En- suppleant Hulda Johnsson.
Till revisorer a t t klnbbon avhhllit 23 orclinarie mötcii samt ligt uppgift i Stockholmstidningen skulle före- valdes Anna Kolmgren, Valborg Pettersson a t t 1.5 nyn mccllenimm iiigAtt i k1ubb.cn.
D e dragshallaren uppmanat mötesdeltagarna att och Einelia Ströin.
Av revisionsberilttelsen viktigasto clis1~11asioiiefr:1gos som disk~itcrat~s g % ner och se pil arbetsvilliga i bruket.
Detta franigick att behallningen till naata halvAr &amp; r ha varit ~ii.i.nslci3jnings.S~; i.g~~1i, deii.
pnrlnnicn- är oeanning.
FöredragshAllaren uppmannde kr.
63: 13..
tai * islia slctioncns nöclviindiglict, riksdags- Till sist far jag genom morgonbris^ fram.
mannavalet, lika lön för l i k t arbete, Iiurii icke oss att gA nod och se p % dessa personer, som sA svikit sina kamrater.
Att vi efter förn mitt Sjilrtliga tack till klubben för den böra v.i~ra mccllcnimnr arbeta för att f 5 vara.
föredragets slut gingo och tittade p &amp; .bry- storartade gQvan jag fatt emottarn samt för kliibbniöten sa iiztrcssa.iiL~ och .lii.rorilia som tarna.
kan ej laggas föredragshAllaren till last.
det iindseende och kamratskap jag rönt nn.
mi-; jligt?, villicn diilhing böra cls soc.4eiii.
Den överklasslivinna, som gjorde sig det stora der den tid av tv % Ar jag varit klubbens kviiiiioldabbsriia intaga gent emot .c10 h r - omaket att gd p4 vllrt möte i den avsikten sekreterare.
.
gerliga r&amp;ctrii.ttisf öreiiingarna?,: .ar det riitt att hUra sig for om föredragshhllaren komme Min önskan ar att klubben mAtte vaxa stark a t t begara, iittriiclo 11.1.
Irlubbeii cliirför a t t att prisa eller uppmana till brottslig hand- i enighet och sammanhfillning.
man f&amp;r motsagellse?, vilka %tgarctcr böra.
ling, har gjort bast uti att stanna hemma Med hiilsning till kvinnoblubbarna landet vidt,ag,ns för a t t f5, klnbbco.
starkaro i nunic- och smekt sin liniihund, hellre an att g % p5 runt 1riii.t iiiinsoondo?, inargarinfr5gaii samt hör vara möten och stalla till oreda, helst soin Motala iit.innoklz~bb Icliibben ej sain .. zrbcta mccl.
övriga kyiiinliga hon ej refererade föredraget ordentligt.
Har- gm Z@ivig .Bergstrand.
f~c1cförciiingn.r pk platsen i. vissa.
!Agor?
men hos sAvii1 polis som arbetsvilliga var Dasiitom Iinr Iiliihbeii vid flera olika till- Brev frAn Mdnksund.
naturligtvis etor, nar kvinnorna kunde vara fiillcn diskuterat f r:0ignii om bildniictct Av cn För knappast mer iin tv2 a r sedan blcv den kooperativ charkuteri- och kiittaffiis., nicii pci nog oförskiimda att gH u t p &amp; gatan.
Det tycks som det i dessa dagar ar förbjudet att g B p &amp; forsta facltförcningcn bildad liar i PiteAor- gi-mcl a v ckoiioinisli.n sv; iriglictds liar cloiiiia gatan, mon vad, göra de ej, för att omhulda ten.
E t t cn tusiastiskt arbete för spriilando viktiga frliga iiiinu tyviirr cj fiiniiit 11:igqi aina gullgoesar.
l a n k om manniskorna finge av v3rn idóer bar # bar sedan dess blivit ned- lösning.
.
....
;.
, j ' - ' ',
Kliibbcii lim niiordiiat följniido föredrag: 2 a v fröli~ \ 11 Ilaria l3jörl; 1naii, I a v ' journalist 1 a v f r u J&lt;+a Dnlströiii och 15rik J.I; ili; iii~~oii, 1 av lir Giist:~v Nöllos fran TIiilsingborg,.
Dcssiit~iii Ilnr kliibbcii tillsaninia.iis nicd et1 pnr av plntecns föreningar a~iorcliint cn mor- goiitur till Follict~: L3a.rk, där förcdrag höll6 3~ p r ~ f c ~ ~) r s l Wicliscll iaii~ och rcclnlitör P. kilbiii I-ianssoii fraii Wdniö.
Vid dctta till- fii !lo 1.irnölitcs Ii-liibl~cii a v ii-iccllcinniar frkl Skroinburpa och ~IIiiluingborga kviniioliliibbnr, Klubben har till Do arbetslösas förmiiig sliSii1it G lir.
Liliaeli, 5 kr.
till e n basar, soin a.~-li; illitx till förmdii fö:r tidiiingeii " Kur5 rcn ".
Dcssutorn h k ldubbcn inköpt tvh r c v e r p ii 10 kr.
i Kooperativa förb~iiiilets fo1kl:i.i~ Kliibbcn liar vidn-rc deltagit niccl ccnlusth6 i jiilbaearcii till förmhi för F o l l i ~ b Hns.
Vid ~lriiiislia kviiiiioklubba~iias 2:,; i, lioiiF&lt; !- m wie i Eslöv var.
klubbcii rcprcsenterail a v ett oiiibiid.
Vid kliibbciis niöten lian oiclnro fö- rolioiiiinit iilydiisning xv borattelsor, de- lilnilia tion och si.iig.
Unclcr jtilcn niiordnnclc m liliibb~ii cii faiiiiljcfcst.
Si lin ~ n i l i ~ i i va- rit niiordiiado vid nlgra a v 1iliil) b~ii~ niötcn, Ansfcstcits gl.siisiiiininicr utgjorclcs - av dc1 priilitiga förcdrag om kvinnan ocli Iioinriiii- iiallmlitikeii, ~ o i n l i O 1 ~ QV frölicn Eminn ICsliilssoii f r h i Arlöv.
JCaffoclrickiiing och dmis var sista ' nunuot:) 1 progranimct, och tr~ulclcls clcii sciiaro nicd liv och lust tills: Id, 3 P " incrgoiioi, cli fcs1; clcltagarna bcldtiia och tillfi~clsstiillda; it&amp;ilil~s.
.
Till iltcrgolihris ' liisn ro siiiidcs kn.inrntcr.
nits Iiiilsiiiig gciionl Iilubbciis wlc~rtcraiu, 35-4 D-g.
e Till si &amp; e n lijiirtlig liii.lsi~iiig till v i r a knin- gclicrna,.
.
J a g tror att - clärni~d menas mtcr b a o iiar ocli fjiirmn fran Arvi1cnJ; liib- att h m gick bort i tystnadcn f ö r att ben.
tiga, OCII l.yssna,.
Dcn hr oclrsii en bön, L y d i a öborg. '
I I Tystnaden.
i I v h t Iijiirtas 112pna förundran i ' tysta stunclcr inför det hemhgli.ctsfulli~, men H.ncl.0~1~ vissa olriincla, tjll ' villtet.
vi en @ ng slcola g&amp;.
I-Iel.iga tystnad, du som ' ingen tyst- nncl Sr, clii %r i sanning.
viircl att iilslm.
och sölta.
Ur dig Izlingi röster, som rcdan 11ii.r p % jorclcn iiga niigot av evig natur, ty c k bindas icke av tid och rum.
StJimm or, som '.
v,i iilsltat, tala itcr lir dig, fast lippama,, som.
burit cleni, $.ro l; " i,ngt i fJii.rsqn, Ja,.
ännu nar de rn.ultna i. gravarnas mil!].
.
Allt clet 11i.stn vi amsctt vikt att minnas far i l$stna,clen Ktcr liv och gcstalt och nal- 1.ra.s vart 11,jii.rta~ ocli talar som fordom.
Lilt oss sölra ensamhctcns skyni.- nin gsstilln, luncl, ' cl5.r W r a d e väsen vanclrn och tystna.clcn ' t d a r!
(1CarIst.-Ticla.)
.
.
.
O. S..
. '
.
Det; iir försltricldigt att tanka p; hur inyclret onöcligt iiiii.nv5cler som blii- ser över varlden.
Oiii clet ltiinde till- varatagas och aqyiindas p % ett nyttigt sii.tt, s &amp; skulle det riiclia till att driva iiilinga tnscn viidcrkvari~nr.
Mcn iin- nu ar ingen apparat iippfiinnen att till- varataga dct iiied och cliïför bl.iser det bort utan att göra det allra ringa- ste gagn.
Jagovet inte varför inii,nniskorna ta- la S~ ' L niycket,.oni clet jntc kr för att c1.e tii.nlza.
s &amp; litct.
Den soin tanker myc- l a t liax i regel inte nagon tic1 över att förspilla p5 onöcliga orcl.
Men dcss toiniiiare nigon iii *, dess.
mera pratar Iiam i ' regel.
Dct ii.r unclcrligt att niH,nnisltorna s ' lcoln v a r i sk rG:cldn för tystiinclcn, clcn cljiipa, 11clign tyslmadcn, soiii ii.ncl % iir vi.ltal.ign,st .av allt, för clcii som lins oron att Iiöra.
Om vi nilgonsin biirit p5 en stor och sann oc1.i d j u p Iriinsla, Brev fran Arvika.
s$.
nog ä r det visst att clen inte ram- lar övcr våra lkppar i frivola och ba-, %1n vi tro dct sliall iiitrcscra v5r.z kam- nala ord, utan den liar talat genom f r i n Arvika kviniio- rater a t t f &amp; Iiöra kliibb I i i vi bcsliit.nt att tillsiiiida vrir k %ra var tystnad.
3Iorgonbris f öl jaiiclo lilla brcv: Det ar alldeles för mycket prat och Vsr klubb iir inte gaminal ooh a r myckct lar !ii ocli buller, och bang i viirlden.
.
litcii till viistcn; clcn liar 5iim1 cj lart sig a t t gi riktigt.
Kliibbcn bilclad ' i av 10 mcd- Den hinclhw oss a t t finna den tystna- lcmniar, diirib1,and 5 m m blott niitcckiiadc dciis ro, niir vi kiinna lyssna till rös- sina namn cc11 scdaii förwunno.
; \: Cc11 clo E terna i vårt inre eller till rösterna som soin s t d) kvar arbetado intensivt och vun- no snart i-traiiigUiig.
Kliibbeii ökaclo.
sitt tala i stjärnornas glans, i v a o g orms mcclleni.~; ~iitnl för varje möte samt gjordc sorl,.
i blommornas doft, i allt som a.r flera gniislia Igcliade fcstcr.
Vi siinclo ave11 milt och ljuft eller majestätiskt stort onibucl till livinnolcoilgre~seli i fjol samt teck- och skönt.
.
Vi bli så ovana vid tystna- iiaclo tio ai~del.ar i Viirmlancls Folkblad.
Vi Ii: &amp; tinder den tid vi arbetat f h t t erfara bRclc den, att den slutligen slzrämnler oss, meclgiiiig och niotg5ng, man liar betraktad såsoni något fasansfullt och ' pinande, oss nictl litct inisst~iilrssmma .blickar fr511 vilket vi på varje sätt måste söka und- f lora hail, jin ha vi varit.
f ör mycli~i, revolii- dra:, Vi bedöva oss med tomma ord tioniira, an för roalction5ra.
E n faslig sliriicli lia vi Wivit för Arvilca ngliterlicteför- i ett anclefattigt och innel-iållslöst sall- slrapsliv, medan vi slutligen bli rädda bu ii c1 gciio in att vi L ~ g i nylrte~l \ li.etsvcrJi~~ni~ t hoten s5 b~hjii1-t.-t,2nsvart att vi ville dcltaga i för att siillslrapa.
iiled uss sjalva.
.
Vi den för varje Lr anorclnacle nylrterhctsde- fly till, slut soni för den vkrsta fiende monotrationcii p5 platsen.
BiXc i fjol och tystnaden ocli ensamheten och röster- i: r 11n vi inlagt ansölrmi att f &amp; &amp;: med, i nicn clct lyckades i n b, t y $r fana ä r röd na i vart inre.
Men det Er icke ett och v5.i-t farliga namn star pa den, " D se du gott tecken, nar nziinnislran blir en 5 ' p &amp; fargen som d0 Iiiinger ' '.
Friiiding för sig själv.
Undor dcii gingim vintern har klubben En tystnad, soin användes.
till .all- haft s d r t a t t reda sin clmnomi, t y iliistim alla företag ha &amp; tt n i d förliist.
Vi lin vad- rarlig begrundan, ar mera vardefnU jat till Folkets Hus ' styrclsc om billigaro in någon predilcan, in era, upplyf tancle hyra iin v.ac.1 rjtörrc förcniiigar bctala till in.
det niest klingande poem.
Om dess clct skullc 1cunii.n r ~ ~ l upp i a OM litet, men fingo avslag ävcii d3.r.
.
För att ej: rianniskorna varjc dag agnade ' eric1a.st 1iorn.ma i .allt för stor bulans beslöts n u a t t: n tiondel av all clen tid,.
soin de för- nncler mrninaren avlii.11:~ v i r a niöten i don dösa på fafiingligt prat och fHf5nga f ria skogeii.
; ankar, till allvarlig ocli tankfull tyst- Dcn 16 juni hnclo vi v&amp;rt f ö r s h niöto i .del?
s: vaclim och rymliga lolial.cn, och lindo cj iacl, d$ sltiille viirlden inom Bort se tuacrital a v " friclstörai-o " infiiiiiiit sig i luF- belt annorliincla ut.
Vi slmlle d5 slip- teii, så hnc10 vi trivts riktigt bra.
Vi disku- 9 % att se s &amp; mycken siiiksint fntligliet, terade nicd liv ocli luot vira frRgor, fast811; H iizyclren p&amp;f ?igelsflilf iing % s &amp; min ga ordningen into gärna blir s5 parlamen- jiillösa an sikten.
tarisk uto i clot fria m m iiiomhiis. '
De iïiKn, soin forcloiiidrigs ville bli J a, keinratcr, vi m k t c] %r &amp; 0 s.
att strida, t y iitaii strid hli inga Iijultar, och utan visa., gingo, ut till öknen, ocli c1ii.r flin-.
hjiiltar blir ingcn rscgcr.
3 0 cie tystna.clcn ocli vislicten.
Det bc- " S y d ~ r, Itom mccl oss i lccl+$.
riittas om rniistni.cn fi;; " i.n Nn.xnixtli att I h t dugcr c j isovnndo stii.
lim sttindoiii gick avsides f r h sinn n c t giillcr att sjiilva diapa Don lyclta, som on gHiig b l i r v 8 r. "
liirjixngar, " för att hedjn ", s %ga evan- ' ' '.
.
.
H5lsingborgs sot.-dem.
kvinno- kiulblb ~vlililler möte 1:stn och 3:@e, manda- gen i m h n d o n i Folkets Hus ' F-8al kl. 8 o. m. i avpassade bitar, 8 mtr, akts.
farg, nya e l s !anta mönster, erhpi1l.m till 2,85.
D:o extra god kvalit6 3,20.
Minutprisot ' A dessa tyger extra %r c:n ' 50 h 65 öre mot.
Blustyg 2,2-i~&amp;.~ fin randig Perkal 75 cm: bredd till 8r ' öre.
D:o av Musslin inneh.
2,2 met., fina mönst., p r bit 77 öre.
Tillskriv Otto Oskarson, G:ls Kiingsholmsbrogatan 23 A, Stockholm.
Kiip Kobp.
Syfabriken tillverknhgar.
Efterfriga dem i dej Koop.
affärerna over hela landet1.
St. Vattugatan 5, D I ' -- ST0CKHOLIVi.
Gynna den kooperativa fabrikationen. '
' l l ä r man vill följa med och förstå kvinnornas frigörelsestravanden, bör. '
, Morgonbris finnas.
Därför: ...
