# ID: svediakorp-per2324
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,578
# sentences: 1,258
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 6.
Arbeterskornas tidning.
Två broschyrer av Henning von Melsted.
Rättvisa!
Till de maktägande i Svergel Pris 25 öre.
Fallet Tänk först - handla.
se- dan!
Vad vi11 Sverges folk?
Pris 25 öre.
Den första av dessa broschyrer är skrivon i form av ett ö ~ ~ b e b v t till Leo Tolstoy och utgår &amp; h den store gamle mästarens eget tordönsrop mot tsarismens bödlar till den tankande mänskligheten: s Jag kan ej tiga !.
Ohyggligheterna i Ryssland, skildra.
de av Tolstoys mäktiga hand, synas dock icke kunna rycka upp Europa till inskridande.
H. v. Melsted ställer Europa ' vid nesans påle; .De omkring - Utgiven arr yuinnornos Faokförbund.
Men det gäller ' att icke förtröttas i kampen för frihet &amp; t människorna.
Alla ädla krafter måste samlas och f örkunna resningen.
Men det ar icke blott mot blods- regementet i Ryssland det måste ropas i de stora lurarne, som väcka och resa folken.
Det existerar ryssregim an- norstädes &amp; n i tsarlandet.
Sverge har ocksa .ett Ryssland inom sina gränser.
Nyss äro här.
två döds ' domar fällda.
Och sa, liöjer ' författaren sin stämma mot desea domar, dessa hemska, bar- bariska .domar, som upprört alla som: ha ett hjarta,:som s &amp; nesans stäm- I: ' '.
två tusen personer, varav våra furste- hus bestå, samla som bekant omkring sig ett mångdubbelt antal.
människor, vilka tillsammans bilda en överklass, som genom inbördes solidaritet håller Europas millioner i styr.
Och detta tolereras!
I stallet för att befria tsar- väldets förpinade folk, avlas Europa att sanda kårer mot polerna för att erövra isöknen med dess björnar och sälar och dess fagelvärld.
o. s. v. s För dynastiernas släktskaps skull och för att bevara det kordiala umgänget dem emellan, så att de alltjämt må kunna mötas på varandras ångjakter och i varandras slott till festlig taffel, medan kanonerna jaga ekon ur bergen för att inprgnta hos undersåtarna, att någonting viktigt och betydelsefullt sker, låta vi en hjliltegarning ligga ogjord!
s Dec.
1908. pel för vart land, som inlett en ny a r a i Sverge, blodsstraff över de sociala krigare, som i harmen o c h vretlen.
f örgå sig.
Sanningsenligt skriver f ör- f attaren om Malmö dynamitardernas rörelsefränder att a deras uppträdande mången gång saknar storhetens kan- nemärkens och att de; bruka advo- katyr för att i det siirskilda fallet undgå att drabbas av lagarnas, men tillägg % att det är ju ej att undra över.
Aven om Tolstoys heliga eld fattas dem, så måste vi böja oss in- för utbrotten av deras förtvivlan.
.Och författaren böjer sig härfor, ehuru han alldeles icke har samma revolu- tionära ideal som ungsocialisterna.
s Möjligt är i, säger han nämligen, D att om de revolut~ionä,ra, i denna dag finge sin revolution genornf örd genom sin egen makt att stanna samhiLllsmaski- neriet, så skulle deras ' ledare nödgas söka stöd just hos den väpnade mak- ten för att hindra att viirlden dränk- tes i blod.
Så ingrodd ar hamnd- känslan, s &amp; gammalt och nedgrvt hatet över lidna oförrätter, att den raka vag - som revolutionen innebär och.
som förefaller så kort, förutsatter en lång och mödosam, sjalvtukt och andlig.
Dm.
revolutionens män, .nar.
deras dag kommit, skola kunna kvarhålla de ' rättvisare förhållanden, som deras re- volution medfört, s &amp; måste.
de genom själskraft och karaktär.
sta, vida över.
h m de besegrat .. Sanna or &amp; som dölja.
.just den wolutionura tankeging socia; ldemobira- Lin förfäktar och som ar den enda beståndande och.
den end. &amp; ' verkligt revolutionära.
För att komma fram, till denna ' söjlighet av de bestående förhållan- ' ' ' [HENNING von MELSTED.
--.
.
MORGOPBRIS - --. -- - -- - - -. ---.
- -.
- - - - -.
p.
- - - - -- -.
- .- .- --- - " 2: 1.
s.r --- z -- = -- =:: ------ 7 ------- --- m- - .- - 4.
-----. --- av.
envar .. Här ha vi.
nog alla syndat icke på grund av valfeber som ungsocia listerna i sin sm&amp;slugliet p5st5, utai darav.att attontatsrnannens sjiilsliv.
vx oss okänt.
Och ' .val är det sant, son förf.
säger, att, den revolutionära an dan ibland söker redskap som gr !pi till det bestgende samhällets- egna sam sta vapon, såsom milit~rvåldets, ocl vii1 är det sant att en bomb icke all: är något skamligare vapen a n en kul spruta, men just dessa samhälleti våldsmedel, .just dessa blodiga vaper bekämpa ' ju vi socialister m6d all de1 kraft och den patos vi förmå, kunnz icke använda nog starka uttryck on dem!
Så maste vi ju också i all ar lighets namn bekiimpa deras anvand oing av oss sjklva, fördöma att virr ideal fläckas av blod, utgjutet av os!
.
själva!
Alldeles oavsett att all historiz och all erfarenhet ger vid handen at1 våld ar samsta och längsta vägen til ratt, till bestandande rätt.
Alldele: oavsett att proletariatets egen storr världsorganisation.
p &amp; det skarpasti förkastar blodsdomar över den enskilde Hr- ' v. Melsted försvarar icke hellei Amaltheadådet, han förklarar det blott Dock finner jag för min del att ha.n allt för ensidigt betonar det sasom Ben naturnödvändig produkt av sam- hället .. samhället har, såsom arbe- tarpressen betonat,: sin stora anpart j vad som skedde i Malmö, den största mparten för visso, men man skall vara mycket blind, och bra illa känna människonaturen och miinniskosjälen Förf.
övergår därför .till att vadja; allmänhet, om man alldeles~skar bort till den %högre rättvisa, som i många ar orsakskedjan den omstfindigheten, fall måste komma i beaktande, ocl- att just vdldeis vag för dmalthea- som B lagstiftarne givit erkännande åt B mannen predikats såsom en berättigat en rättvisa, som ej får bli sbarmhar och segerrik vag för proletariatet.
.All tighets utan en plikt och.
som blot deles utan sin s w d till vad som ar, såsom författaren riktigt uttryckei Malmö skedde är nog icke de92 predi det, sett utslag av ett högsta rätts.
kan och dess förkunnare, de m &amp; pro - medvetande, som ej ännu hunnit tagr testera huru livligt som helst.
sig uttryck i den skrivna lagen,.
Er Detta gör samhällets och lagenr sådan rättvisa är det.
har fraga om dödsdom icke mindre hemsk, orattvit Den kallas nåd, men ar icke en all och oklok för det.
Hemsk, t y der mosa, utan en rätt.
Va1 är det san1 sfiiii ' mot * det mänsklig8 f ö r n u h t ock att ett människoliv ar i stort sett ringr sam.vetet, orättvis, t y den svar mol värt, säger förf., da överallt i all l a g e högsta mening och syfte, den människor dö en förtidig dö; oklok, t y ' den blott ger ökad näring genom - vanskötsel, Överansträngning å t vildets och hämndens, känslor, å1 fattigdom o. d.
Därför ingen senti dess förkunnare p % samhallets botten- mentalitet inför döden.
Men samha.1.
dj.up som på dess inkräktade höjder.
let har ingen ratt att taga en revolu.
.Hr v. Melsted vill icke heller vara tionars liv, t y hans gärning har för.
med om att döma de båda attentats- .visso bestämts av en tanke som med mannen till livstids straffarbete.
Sun- rätt eller orätt tyckts honom stor och h förnuftet säger oss ju, också att eggande och rattvis., lotta ar ett för omänskligt ' straff för Förf.
går härefter över till att pröva 3n socialpolitisk Frbrytelso.
Och så Amalthea-dådet.
Han kan naturligen Jamkastnr förf.
tanken p i inrättandet icke annat an satta i fråga om g&amp;r # LV en lagstiftning för just politiska ningen motsvarar en ideell revolutionär ?örhrytelser.
.
d o m bekant. '
aga * de bragd.
Mig synes att förf.
har myc- politiska förbrytarna i regel det ge- ket väl kunde sagt rent ut, att det nenqamma draget, att ' de handlat till satt varp &amp; Amaltheadådet utfördes ' örverkligandet av ett ' mal, om vars var så långt ifrån en heroisk bragd, deella karaktar de ' haft en, l %t vara, en verklig hjältehandling som möjligt.
ielaktig övertygelse, medan däremot Men lidelsen bakom det i sig själv n.~ vanlig ogärningsman bast känne- f ula dådet har utan tvivel ' varit akta, ecknas genom ' medvetandet om sitt nggot som framför alt, rannsaknin- nida och f örkastliga uppsåt .t,. '
O tvi garna och fangelselivet givit vid han- d a k t i g t ä r.
detta ett uppslag som bar den.
.
Detta har nog för litet b.etonats dde +ttvisa och frtuntid uti sig.
För denas omgestaltning visar förf.
jus på det socialdemolcr~tiska kravet pi kampen mot den enskildes obegriin t.
är icke tal on sade f ö r ~ ~ r v s r ä t Det att just här är pudelns kärna, att de just är denna Bratt * som maste bor för att ett nytt och battre samha,lb skall kunna, framga ur.
det gamla Och varför, menar förf., skulle e Sverge kunna gå i. teten i denna hög och av rättvisan adlade kamp mot ei f örödande piincip.
r Varför skola v vara battre än andra?
Darför att v äro patrioter !i Förf.
övergår härefter till~en andy, av de fällda dödsdomar&amp;.
I liklie med ett sydsvenskt partiorgan, son därför blivit mycket och enligt mil mening obefogat klandrat, anser h: v. Melsted att det var att förutse at dynamitardernas dom skulle bli döds straff, .då mordet fyllde de juridisk1 betingelserna härför s.
Enligt min .me ning är val ej detta så.
klart,.
då ji Amaltheamannen enträget f örklarat och intet under rannsakningen mot ' siiger denna förklarings sanningsinne # hall, att de ej haft för avsikt att döda utan blott att s719.&amp;mza med sin olyck.
6aliga bomb.
Men därom vill jag ickt tvista med en jurist.
Konstaterar hi v. htelsted att, domen står i överens stammelse med lagens paragrafer., si får man tro honom och då blott yta terligare konstatera en sak, nämliger vår lagboks icke blott barbariska, utar även jesuitiska karaktär.
s. '
, de politiska.
; förbrytarná &amp; &amp; * te skapas möjlighet mildare straff.
.
Fbrf.
går till sist att bemöta.
en de1 invöndningar som gjorts - h o t ' att visa någon som helst Grsthlse ud &amp; ' dar- med ocksh förl.åtelse., för .. det timade brottet i Malmö; 1. allmänhet bemö- tas ocksi de olika ' inkasten träffande nog, om ock p &amp; ett par punkter ' icke fullt ut; törnmande.
, Och i. författarens slutmaning att icke straffa attentats-.
män genom en inhuman förföljelse^ och hämnd, utan att i undervisning, upplysning och bildning se de basta.
medlen mot teyrorismen, måste varje människa med: hjärta.
och hjärna in- stämma.
Då skall icke heller den våldsamma revolutionens väg llingre hiigra för förtvivlade och uppjagade arbetare, utan den andens revolution som anarkisten Ibsen .i fullt socialde- mokratisk anda förkunnade blir den sv eldstod belysta vägen fram till proletariateta,.
till.
: mänsklighetens frälsning!
, Hr v. elst te ds bok härovan är ett av vår ves.J; liga kulturs basta doku- ment, en bok av en.
upphöjd och ädel.
mde, en skrift soma.borde finna .vagen till a.Ela hem och.
läs- av alla som.
kunna * om ock blott stava sig fram.
Den ar en bedrift,.
.
ta ' ', Den ' andra av hr v. Melsteds bro- schyrer behandlar.
u systemet Petters- ionr, den svenska på biutaliteter rika reaktionens hittills svartaste fas.
Förf.
ironstaterar redan i början av denna sin vidräkning att den just framför allt riktar sig mot den reaktionlira politiken i landet.
Målande och med blodig satir skildrar han först beslaget av det Tolstoyska uppropet.
Häref- ter följa rattagången, icke mindre ly- sande skildrad, och en straffpredikan Eör allm.
åklagaren, som denne, om han överhuvud.
har någon förmåga &amp; tt kanna blygsel, skulle rodna inför, liksom en verklig brottsling, den dar icke ar förhärdad, rodnar inför en upp- höjd domares vädjan till något som heter samvetet.
Och icke mindre fyllda.
%v skam böra de .kanna sig, .som ' fällde uppropet.
Förf.
går härefter över till &gt;den sociala farans.
och.
konstaterar först aur dåralctigt det ar att tro, att nian liijdar en viirldsbrand som nalkas nod sus och dzn goriom att falla och mdnnskaffa ett triid.
pk tjugutusen.
irilken underskattning i s &amp; fall +v det nanskliga viisendets rena, element, ankens oc ' h den jdeeiia hänförelsens) Id!
B.
Sedan skildrar förf.
fredsrörel-.
iens och antimilitarismens innebörd, ippgifter och mål.
Den: .vill savskaf- andet av dessa massakrer folken emel- an som kallas krig ' och soin med atta betraktas som tillhörande en örgången kultur;.
Mot det parti som iar avrustningens krav ' på sin fana,: ampar samhöllet hlrutinnan förgäves ch skyddar sig illa genom bommar. '
. '
' ' e. '
.
. '
.
och I&amp;, kedjor och gravstenar.
Sam- BH OC$ triumferande i sitt patos föi hiillet miste liimna sitt orattfingna frihet och rätt!
gods ifGn sig ocli icke tredskas och, Fredrik Ström.
leva tyrann, om det ännu vill riiddas.
Och förf.
tror =att det ännu besitter egenskaper som det fgtt genom &amp; r- tusendons kultur, vilka ge det riitt att best;, sodan det givit i f r h sig det usurperade godset, villtot är alla msn- niskors frintagna egendom,.
Aven om h.oppet p$ det traditionella sam- liiillets utvecklingsmöjligheter ar en övertro, så visar ock historien rpatt Insvept i trasor, böjd över korgen, en n y livsform inträder aldrig utan korgen cd ljung, proletörbarnet satt att upphamta s &amp; mycket av den livs- Strackte med magre, darrande hlinder,.
form, som den avlösor, att den pro- frani emot vandraren vildmarkens skat dukt som ' uppstår och kallas ny, ar en blandningsform av gammalt och ~ K d p d y r a blommor^, beder hon sakta, nytt D.
En.
socialdemokratisk sats som min mor ligger sjuk,, min fader är död.
hrr ungsocialister av den äkta skolan Är det en läxa, förts ' nk ej den Iilla, nog icke gärna erkänna.
Liksom val hon fostrats i djuparte armod och nöd.
.
icke heller den av förf.
proklamerade Och regnet silar f r h molnbetäckt himniei lika sanna satsen, att de radikalas svapen iiro orden, de starkaste och hdiststormen reker sin vlldaste lek.
evigaste av alla vapen,.
Eljes var ju Honi fryser den Iilla, i tunnslitna trasor, ord barn fraser och det enda förnuf- och t i r e n glimmar yd kinden SA blek.
tiga - B handlingens propaganda!
D H r v. Melsted ska ha tack för att han Du, som dig kllider i siden och sammet, här har upplyst sina.
viiniler i hr Ber- dirhara pälsverk, och känner dlg varm, gegrens lager om den gamla sannin- ser ej ' den lilla, som hungrar och fryser, gen, att det finns ingen kraftigare du Ciger ej hjärta i tillsniird barm.
handlingens propaganda än orden.
Sista.
kapitlet i broschyren handlar ~ K 6 p bdgra blommor^; viskar hon saktn om, vad ar att göra ?.
Och författa- med röst s i sklivande, lonlös och matt Är den ett eko frdn eländets boning, rens svar lyder:, Vi ~nåste vända oss emot den för- sratodets kyffen i mörker.
och natt?
vända, puorila navigntion, den politik, som sedan niigon tid övas i Sverge, Non trycker sig tätt mot iskalla muren, varigenom .domar sådana som den huvudet .sjunker, .mot blommorna ned.
över Svahn icke med siikerhet fram.
Själv lik ' en blomma, frdn skogssndren gtimma, kalla en regeringsproposition om lag- solstrdlar aldrig fann va # ändring.
Vi måste vanda oss emot dit värmande.
.
att detta land, som för ej länge se- dan tillbaka prisats som ett av ds Trötta sig sluta 6gonlock tunga, bäst styrda landen i världen, nu helt röda smd blommor tir huvudgard.
tappat känning med sin storhets led- Bar henne kanske rosiga drömmar, stjärna i liv och dikt.
Vi vilja ej i h g t b h r t.
f r h sorgen8 och lidandets värld, längre att munkavlar sattas för de talandes munnar och tumskruvar på SA viil jag drömma, drömma som barner ' de skrivandes händer!
Denna erbarm- om kommande släktera solljusa tid, liga syn hate vi1 Och vi begära att dd barnen av hunger ej mer skola grdta de murar som resas mot tankens friska, dB hem äga alla, och lycka ' och trid.
förnyande andar, måtte demoleras, om ock &amp; i deras fall nHgra gamla lag- tavlor skulle.
krossas.
.
.
Liksom for- dom friborna man och kvinnor sam- lades under eken och svuro en idé trohet och att icke vila förr &amp; n tyran- Dcn senare ticlens hiindelser i Sverge niet var fjärmat och landet befriat, ha givit anledning till en mangd refle- så måste alla radikala samlas i sina xioner över vara rättsliga förh Allanclen, ord och sina tankar så att de bildn synnerligast vad betriiffar det spända en makt i Svorges land, t y först dH förliillandet mellan lagskipning o &amp; lyfta vi gtor den fria tnnkous guda- riittvisa.
MAngn, som f6r.r levat i dcn bild tillbaka på dess altaro.
MU vi avertygande tron, att t n o r d i ~ k.
rKtt minnas att .endast genom tankens och standigt varit, och Sr liktydig med juri- samvetets frihet nå vi fram till en disk ratt, ha genom de senaste handel- lyckligare mamkligliet och ett &amp; ro- scrisa fått ögonen öppna för dema vill- fullare liv i världen!, farelw.
För deii stint tankande, sndli- Det är ett kraftigt hugg denGa bro- gcn ofördärvs; c ' e mannidcan, vars hjar- schyr, mot det Petterssonska systemet na icke förvandlats till magasin för al- och ett hugg som nog icke slinter av lehanda j.uridiska formurar och ratts- friin de reaktionära sköldarna.
Om filosofiska id6petrifilrat, maste nödviin- man också, måste säga att denna.bro- digtvis de h k d a domar, som under s s schyr ar nggot ojämnare än den förra, nastc tiden fällts i olika yttrande- och s &amp; är den dock skriven med glansande tryclrfri ' hetsmtd, framstå siisom full- fart och stor kraf t, buren a: en stark ständigt rättsvidriga.
l Den l i l k blomster- försäljerskan.
Lagskipning och rättvisa.
I&gt;&amp;.tom oss nu till en bijr~an, för att klma begreppen en smula, litet nar- marc fiscra m~ral~agarzias ' och de ' juri- diska lagarnas inbördes.
törhillande till varandra.
, De ha annu s &amp; mycket gcmensarnt;, .att;, den urqmmgligt ge- mensamiu.a grunclval.cn ar] .iitt att u p p tack !~.
Den juridislca och den morali- ska lagen ha en g h g som ett.
par na- turliga tvill.in-yskon stätt vid varan- dras sids p5 samma grund,. '
den ens Icoinple tterande dcn landra; ' " Den juri- diska lagen var: da i sin m~aktfullkom- lighet ett uttryck för den moraliska lagens krav; den uttryckte .. samhiillets gillande av de allmänna morallagarna.
Detta kommer icke minst till synes, då det galler grundlagarna, vilka skola tolkas efter bokstaven, samt utgöra grunden för siival civil- kom straffla- garnn.
Vi kunna ju t. cx.
har Jamföra tryckfrihetsförordnjngens par.
3 mom. 1, 2 .oah 3 med strafflagens kap. 7 par '.
1 och 2.
Tryckfrjhetsförorclningen är gïunillag.
sedan 16 juli 181.2, då den sanktionerades.
Bestämmelserna i. dess berylctracle 3:Gje pm.
morni 1, 2 och 3, vilka omhsndla straff för brott -- mot, religionen, stodo då i fullständig över- nesstämmelse med den allmanna mora- liska uppfattningen.
Man trodde all- m:änt p i den tiden, satt bibeln - var ord för ord inspirerad av gud; och att laran, s %d:an * den # blivit uttryckt i, 4ugsburg- ska konf wsionen .och Upp.sala mötes beslut lav 1593, var den enda sanria läran, till vars skydd man .måste ha stränga lagbestämmelser.
.
Par.
l och 2 i stmfflagens kapitel 7.
h endast till- kommit f ör att komplettera ovannämn- d~a momen t i tryckfrimhetsf orordningens pas.
3, men bestammelserna .i .de fömt- nämnda lavvikla i motsats ' till vad som en gång varit fallet med de se- nare - från den allmänna moralupp-.
fattningen .bland det folk, fök vilket dessa lagbud # blivit sh~ivna.
.Förkla-.
ringen till detba ar att söka i. tidsav- ståndet, ty medan tryckfrihetsförord- ningen tillkommit vid åzhundradets början, ha nämnda paragrafer i straff-.
lagen tillkommi t vicl Grhundradets slut; de datera ~ i g i sitt nuvarande skick - skarn att saga - från den 28 .okt.
1887 .och tillhöra sålunda .. den nyare %i- den.
Tidsavstc ' lnclet har alltså verkat en för&amp;idir.j ng.
M y c k e t.
av det, som vid ~rliiinclmdeb början gallde srisom evi,ga, oril b bliga griindsanningar, be- traktcs p5 ett; hc1.t m n a t slitt viad sam- mna tlrliuiiclrc7; des diit.
.
.
'.
.
Mcllan ovan niininda stadganden i trycIcfrilict~.Eörord~ingcu och i straff- Ingen lirger 75 Ars miin~klig och.
saniliiillelig evolution - se &amp; ir sL-illm- dens förklarxnde or.sdi.
Den mansk- liga moralen med dess allmänna grund- saiser - lagar - ar, lilcsoni zn5nn.isk-an själv, stadd i stRndigt fnam&amp;tskridande utveckljng.
Den vasqn4e ' moralens enda fasta hiillp~lnkt den av de upp- [ysta m~nniskorna ' kanda ' och erkanda s .a n n i n g e n, vilken ytterst alltså blir bestämm~ancle i frigan om '.
r a t t o &amp; orätt.
.
.
Ickc så med d e juridiska ' lagarni och ' ' - ' - '
4 - MORGONBRIS - l.
.
.- - - - --.
^ - ... - - - -- _ .. _I___ --- - .- C - _.
- _.
_ - _ _ _ _ _ _ _._ -.
d a.
- - - P - - - mycket ofpi, - och att allt ' tal om den fria viljan och dct egna valet ar ' ett veder- värdigt nonsens, synnerligas t när det uppenibarar sig i form av en barbarislr skafflag, tolkad lav rattrogna, för do- marelrallet val, dresserade Jurister. '
Allt vad vetenskapen lart och lär oss om minniskan betyder, intet inför den jurididra lagen.
Vi ha ju nyligen sett exempel p %, hurusom tvenne dom- stolar vägrat att låta.
undersöka två till döden, dömda ynglingars sinnesbe- sk:affenhet, trots f örs.varsa.dvokatens enträgna anhiillan om detta.
, Såväl kriminalantropologer som kriminalpsykologer äro ense om, a t t de irf tliga anlagen has individen spela en ofta avgömnde .o11 i fragan om.
samma individs förhBllande till såväl den allmänna moralen som de juridi- ska lagarna.
Dessutom - och, ofta på ett ännu fullständigt oförklarligt satt - förekommer det inom manniskosläk- tct underliga atavistiska f.al.1.
Dessa mikte %etraktas sasom ett slags " sal- tiis in ' natura " - såsom sp.rang till- balsa till ett f ö r länge sedan tillrygga- lagt utvecklingsstadium l Dylika ata- vistiska fall förekomma icke så sällan, som man i allmänhet .tror, t y oftast förbli de oupptäckta.
Hit höra de.
flesta fall av homosexualitet, peder~sti, ' sodo- miteri, ' bl~odssk~amsbrott.~ etc. hit hör aven den inom alla.
civilisera- de samhällen förekommande proetitii- tionen De medfödda anlagen hos.
indivi- den kunna emellertid i ganska om- fatt.ande mån ombildas och förändras genom u p p f o s t r8 n,.
' och har trä- der - krirninal~ociologen f ram, påvisande hurusom $den.
samhälleliga milj82+a.v många goda manniskoämnen.
skapat och skapar brottslingar.
: De ursprung- ligt goda anlagen bli - av, miljön för- kvävda, o &amp; andra spira i deras stalle Eram, ledande individen steg för steg till den ~ o å t e ~ ~ a l l e l kodikten, iga med samhället.
.
Att söka bota själens sjukdomar och avvikandeu fr %n det mänskligt nor- mala medelst lagar och &amp; tränga straff ar lika befangt som att medelst spö- straff sök.a bota en kroppsligen sjuk.
.
Lika litet som man ' i det senare fallet med spöslag driver sjnk,domen ut ur den sjukes kropp, lika litet botar ' man den själssjuke genom att sparra in ho- nom i en fängelsecell.
För .icke .mera an ett p a ~ årliundraden tillbaka döm- de man sinnessjulccl, personer.
till offent- ligt spöstraff; man trodde ni-imligen, att man dilrmed skulle driva " den.
onde ", som " besatt " dem,, ut ur deras ' varelse.
1Nu h,ar f5ngelsecellen ersatt spöstraffet; lagens grundfundament a r fo~tfarande detsamma.
.
.
.
Vi se alltså, att mor ?llagen, ' vars.
grund a r det manskliga vetandet, p5 många punkter står i oföhonlig strid med de juridiska lagarna.
Genom '.
denna konflikt skapa de senare en " mängd " brottslingar ",.
soni enligt de f ö ~ r a så lang!
från äro.
brottsliga, att de tvärtom hora till de mordislct star- kmte människorna.
I.
denna.
... konflikt ' '.
GASLISA av RUTH MILLES. '
tilliimpningen av dessa.
Så som lagens ordalydelse ar, tillämpas den aven utan avseende till de förändringar, som den al.lmänna.
moraliska rattsuppfatt- ningen genomgatt.
me- Faran ligger just däruti, a t t &gt;dan morallagarna utveckla sig Gr den juridiska lagen rstillastående.
Den %r i och för sig ' ajalv endast en samling döda bokstäver, men det system, som !bygger på dessa den skrivna lagens döda bokstäver, är, som vi ofta med för- f ?r.an se, levande nog.
För .att neutra- lisera verkan av lagens tillämpning har man ock &amp; i alla kulturlande er överl %tit det väsentligaste i lagskipningen At f o l .Er e t självt.
Genom juryinstitu- tionen har man velat förebygga lagens h .a n s y n s l ö s a tillampning, och det har ocksh visat sig i många f,all, dar jury haft avgörandet i hand, a t t den juridiska lagens döda bokstav fått vika gör den levande morallagen.
En flyktig Blick % våra gällandc svenslra lagar kr nog till satt övertyga varje sinnt tankande manniska om de- ras stora bristfällighet.
Emeaan de.
flesta ' av dess stadganden tillkomrnit under tider, då en helt annat rätts-, &amp; skadning var rå.dande, stå .de i uppen- ' bar strid mot nutidens rattskrav och z ?iskådning.
Ja, de lagga till och med svåra hinder i vägen för det mänskliga framåtskridandet, det allmänna upp- lysningsarbetet, kri.ti.ken, rät ten att valja och förkasta etc ..;.
Exempel.
: Förnekelse av den.
rena &amp; angeliskr liaran straffa med böter fr %n 33 # kr.
eller fingelse En religions- hisborieforskare riskerar alltså &amp; r i Sverge att .bli inburad ett &amp; r, nar ban l /, till 333 l /, - från 2 månader till 1 år.
- - på grund a v forskningens resultat mås te förvisa ' !den rena evangeliska läran " .till dess ~ ä t t a rum i historien.
Äpnu mera betänklig a r den omstan- digheten, a t t den juridiska strafflagen bygger på.
en grund, som vetenskapen för länge sedan förklarat icke finnes till.
Ett visst straff för ett visst brott - likgiltigt nar, av vem, samt under vilka omständigheter brottet b e g h f örutsatter nödvändigtvis, a t t brotts- lingen iiger $ull frihet a t t lantingen ut- föra eller ocksh avs ta från utförandet av själva - den brottsliga handlingen.
Det i ' lagen.
stadga:de st.raff et innebar ingenting annat %n samhällets hämnd över brottslingen, som .av fri vilja valt a t t överträda lagens en gång för alla givna .ud.
Man försöker visser- ligen ' att * bortförklara ellw rent av förneka detta falctum, men straffska- lorna motbevisa och gendriva varje piistående i motasatt riktning.
Vi ha, till och med en paragraf i vår straff- lag, som jamnställer f ö r s ö k till brott med verkligen utfört sådant.
Det %r den beryktade lex Akarp, som dock dess bättre saknar motsvarighet i civi- liserade länders lagar.
Det falska an- tagandet, a t t brottslingen handlar av fri vilja efter eget fritt val, är det egentliga grundfundamentet i hela strafflagen.
Varje psykolog vet epel- lertid, att den mänskliga viljan i r - ', ', ' ' a, ',
- .. - -- w MORGONBRIS ---- -. -- - .-P --- a r det varje iuoralisk människ.as skyl.
I den döetade sonzmarerzs ljus vid din dön digliet att Kampa mot den moralför.
vilt jag röra de strungar som klingad, därvande juridiska lagen.
fön .. Icke lagslcipning - utan rättvisa - maste .bli vik lösen; men rättvisa kau Ty uart dunkelt ackord har jag gr @ endlaut; i varje särskilt $all eke, n u och göntt Inan .Iiiiinner w11 !bygger p % s .a n n i 9- p &amp; riytt, llingt se '?
och kapa ge dem g e n o m m ä n n i s k a n.
Detta blii klangen du glömt vetenskapsmannens - icke juristens - sdk, t y juristen saknar de nödvan.
och z vemodig lek skola strömma förb diga förutsäktningarna för a t t; kunna sorl av vindar och älv och u&amp;rdröm studera varje fall för sig, så som man melocli.
maste göra, i fall man vill rättvisa Sanningen lom männkkan m h t e bl: ' (Ur Vildmarke och Karlekevieor.
Erik Axel Karlfeldt.)
.
grundliiigpande för de samhälleliga rattsinstitutionerna, annars göpa dessa e j s151 för namnet.
Så länge man .be.
traktar människan som en a v någon gud skapad vairelse, vars förnämsta egenskap a r .den fria viljan, Itan del aldrig bli tsal om riittvjsa i högrc män.sklig o d i moralisk !bemärkelse, Sanningen on1 i~ianni~lcan har emeller.
tid dåliga befrämjare både.
' bland dem!
som stifta lag, och dem, som skipa lag.
R.addningen torde beller icke vara att vänta: f r h någondera - a.v dessa, utan från .de ljusvarare, som käckt oah oför-.
skräckt meddela åt folket den ohn- ska.p, som d e tillägnat sig,, och som de vet-a Iar sann.
Sanningen .om människan ropar re- dan: Icke Lagar och lagskipning utan bot, och rättvisa!
H.
U d.
- Ur hjarfats gatbok.
Par det jlyende nyck, var det sanning och glöd?
Par det bloden allen, som var hetsig och röd?
Ja, vem nämner var kt %jw&amp;e kansla p &amp; jord, som har levat och flammat och dött - utan ord. '
#.
Jag skall se dig ibland, när tnin vaka blir Idng, nar jag lyssnar till midnattens lockande, sdng; över daggiga strdn längs den forsande ström skall du koni » za på nytt i min sen- somnzardrönz.
O &amp; din &amp; k skall mig möta med larcgtande brand, som till löften ock smek skall du söka min Ihairzd, du skall stråla s &amp; fullt som en solbadad ros, &amp; n så ydtfull du kom skall du glida dhz kos.
Jag vill komma en gdng, dd din ungdom ar stut, di2 ditt hjiirlas mynyatarer du tyst grubb-.
.. lar ut. '
Fru Kata Dalstrom firar 50 Ars jubileum.
---- --, Hur fru Kata star ut medsitt jäktande resliv, med köld och alla sorters kornmu- nikationers ohyggligheter, .resor pr skjuts, i snöstorm eller p &amp; ~ d r e ~ s i n och s huru hon and &amp; kan vara vid full vigör pA talarestolen, ja, därom ha vi fragat henne minga ghger, och avaret har alltid varit det samma: ~ V d r a ' idéer m h t e ut till folket ty i socialismen ligga ju radd- ningen, inte gilr det an att .ligga pii latsidan., Nej, .lat kan man ej beekylla Kats för att vara.
Men i saniband med en okuvlig energi äger fru Dalström sin starka ' och varma tro p % socialismens idéer ' och.
sin tro p &amp; människorna, i den meningen.
att ' hon känner sig fullt övertygad om, att det ar kunskapens och upplysningena ljus som mbste tandas ' i hjärnorna, s % att den sjalsdanande utvecklingen följer i takt med den materiella.
Och denna övertygelse giver henne styrka och kraft i arbete.
Kvinnornas fackförbunds styrelse: och Soc.-dem.
v. utskott.
bringa genom Morgonbris allas vår Kata: ett varmt tack för allt hon arbetat för ' oss, för all ospard möda och för alla goda resul- tat och all uppmuntran.
hon givit de av oss som nAgon g %ng tröttnat;.
Vi fram- bara härmed vår lyckönskan ' på, 50-Ara- dagen och hoppas att alla goda tomtar rna jämna framtidens stig för v&amp;ran Kata.
.
.
,.
.
. '
, Kvinnornas fackförbunds andra kongress Om n %gra f % dagar, den 18 december bller v %r värderade van och agitator ku Kata 50 år.
De som följt fru Kata Dalströms ar- avhölls dagarna den 22 och 23 nov.
.
bete inom arbetarrörelsen veta vilken stor i Folkets hus P-sal, Stockholm.
Avdelningarne lato representera sig mängd av kraft och energi, hon utvecklat, vilket enormt arbete fru Kata uträttat genom följande ombud: Malmö Dam- Eör de socialistiska ideernas spridande skrädderiarbetarefackförening, fröken oland folket.
Under ett tiotals Ar har Botilda Andersson, Helsingborgs Lin- non så, gott som oavbrutet rest land nesömmerkef f., fru Hilda Svensson,, ch rike Ömkring och genom sina med- Göteborgs K appsömmefskeff.
; fröken ryckande föredrag vunnit tusender, för lnez Pettersson, Eskilstuni Kappsöm- ' var sak och v0rt parti, och sällan har merskeff., fröken Elida Fägerkvist,.
ago on uppgift varit fru ICata.
för RVAI:, Uppsala.
Stick- och sömmerskeff., fro- iI.ltid har hon förstiitt övervinna alla Bilda.
Orn, Falu Sömmerskeff., fru linder nar det gallt agitationen.
Som Matilda Håkansson, Sundsvalls Söm- kgitator har fru Dalström rest.
för alla nerkeff .. fru Emma Boström, Stock- irbetarpaftiet-s olika grenar, för P&gt;irti- holms Damskrädderiavdelning, h r R. ityrelsen, Landaorganisationen, för sA gott Almer, I&lt;ladsömmerskeff.
Stockholm, rom alla fackförbunden, Partidistri.kten fröken Vilma Larsson, Linnesöm-) ch ungdomsförbundet.
Kvinnornas fack- nerskeff., Sthlm.
fröken Astri d Vide- iörbund har henne i tacksamt minno p e n och L.
M. Erisssons kvinnoklubb, iör mangen kraftigt handtag i början, - &gt;tockholm, fru Agda IIammaïlund.
iA d.et var som svårast, och för Soc.-dem.
De frågor som vor0 mest betydande.
r. utskott har hon brutit mark bland %r kongressen a t t avgöra Loro frå- rvinnor högt upp i .Norrland och pA gorna om * förbundets anslutning till 3kradderiarbetareförbundet och $id- nAnga.
andra platser.
Pi % grund av sina resor är fru Dal- iingen, Morgonbris B övertagande av itrön1 adlan synlig i Stockholm, dar 3oc.-dem.
kvinnokongressens v. ut- lon doak ar bosatt.
Hon kommer; kott.
På dagordningen.
voro iiven snda~t da och d % spk besök, ett par upptagna sådana frågor som .r agitatio- jagar, sällan längre, ty alltid ar det nen och de fackligt organiserade n&amp;gon som väntar, som ligger efter kvinnornas stallning till de soc.-dem.
med brev om fördrag och möten, och kvinnoklubbarna~.
gom hon lovat och som nzdste ha eina Till funktionärer åm konqxssen v d - Eöredrag just nu, och sh bliva dagarna 30s: till ordförande fru Hilda Svens-.
.
iom anslagits till ~ r i l a s i regeln endast ron, Helsingborg, och fröken Signe ?tt par.
.
Svensson; till sekreterare fröken Jenny '.
, ' '.
6 - ----. -- * - .- --- MORGONBRIS - p. ------ - Karlsson, Stockholm .och fröken Hilda, Vad som är att se till är .att, bliv följando av redaktionsutskottet före- Orn, .Uppsala.
Justeringsfunktionarc s i l starka som möjligt, ty vi hava j1 slagna uttalande: &amp;;.
3 c1.
.
blevo fröken Mina Lindegren och 11 axbetsgivarnes organisaiioner m. IX Till att räkna ma &amp; Detta sker genom at Rickaxd Amer.
Till redaktionsutskott valdes fr ej flera förbund organisera samma yr styrelse!
: Anna Sterky, fröken Jenny Karlsso: kesgrupper utan de mindre förbundei ansluter sig till do större.
Till dett.
och fru Hildrr Svensson.
I frågan om 1Cvinnorn.a~ fackför- Sedan en del smärre frågor avgjort!
har Kvinnornas fackförbund haft fl.er bunds anslutning till Sv .. .skrädderi- genomgicks berättelsen för förbundet föregångare och att vi utvecklat os arbetarförbundet fk '.
o. m. l jan:1909 verksamhet från förra kongressen.
A s &amp; att vi nu skulle taga detta stel uttalar kongressen sin anslutning har- densamma framgår att från föregd vore ju i stort sett icke annat än gläd till för de av förbundets avdelningar, ende kongress ingått i förbundet 1 j ande.
Hoppades kongressen skulll vilka kunna liänf öras.
.
till sömnads- avdelningar, men har en del unde fatta beslut i den riktningen som dl branschen.
detta år ej kunnat bestå tillföljd a. sa-mverkande förhållandena nödvändig Enligt Landsorganisationens repre- den stora arbetslöshet som på fler gjorde, för att giva styrka Ht de kvinn sentantskaps beslut av den 26 april platser varit och är rådande, så at liga organisationerna. '
1908 skall fr. o. m. anslutningen en Talarinnan meddelade att frågan a7 kvinnlig funktionär anställas för verk- förbundet för närvarande ej omfatta mer an 20 avdelningar.
Under del st-$relsen först förts till avdelnings ställande av agitations- och: organisa- gångna tiden från förra kongressel styrelserna, sedan till Skrädderiarbe tionsarbetet bland kvinnorna.
Kon- har inom förbundet 15 nya avtal gc taxeförbundets styrelse och till ' lands gressen hemställer, att intill Sv.
skräd- organisationens representantskap ocl deriarbetai-förbundets blivande kon- nomföxts.
gress hinner besluta i saken; till denna För att göra agitationen så vinst si .till .förbundets avdelningar.
Representantskapet tillstyrkte an funktion f; utse Kvinnornas fackför- givande som möjligt har den bedrivit p i flere olika satt.
Dels genom of slutningen och för övrigt att Skräd ounds muvarande ordf. Signe Svens- fentliga möten, dels genom skriftlii deriarbetareförbundet, åtog sig verk; son, samt att de ekonomiska villkoren propaganda såsom broschyren: Varfö: för kvinnornas organiserande inom de, larvidlag enligt representantskapets böra kvinnorna organisera sig?, upp kvinnliga arbetsområde som omfatta] 3eslut ordnas mellan Linclssekretaria: rop och tidningen Morgonbris.
Del sömnads branschen, ävensi uttalade rem; et och Sv.
sltriidcleriarbetarförbundet.
.
.
nu pågiende vittomfattande hemar presentantskapet lii~pli@eten av an.
Kongressen uttalar ' slutligen den stiillandet av en kvinnlig funlttioniii betsagitationen i Stockholm och des: %rhoppningen att anslutningen måtte närhet har kommit till stånd genou För detta arbete.
Skrädderiarb.-förb anda till ett lyckligt resultat för så- initiativ av förbnndsstyr.elsen.
Mede r tyrelse bitriidde representantskapet i räl kvinnorna som Sv: skriidderiarbe- till agitationen har erhållits från Lands ittalande och sände ut fragan til; arf örbundet.
.
.
, organisationen, kr.
1,300, varav 700 kr ~mröstni ' ng inom sitt förbund vart Friigan om tidplingen Morgon bris?
måst anslås tiU hemarbetsagit- r+ t ' i o n e ~: esultat blev estor majoritet för anslut iverkåtande till Soc.-dem.
7~vilznokongres- och har förbundsstyrelsen anordna1 lingen.
Kvinnornas fackförbunds a v: ens v. utskott inleddes av fru Sterky fest &amp; och en basar vilka givit en be lelningar hade alla utom två rösta1; om yttrade, att då Kvinnornas fack- !ör anslutning.
hållning av kr.
1,411: 36. '
k b u n d skulle ansluta sig till Skrad- I denna fråga utspann sig en rat1 leriarbetarförbundet, tidningen genom Revisorernas berättelse over förbun- dets ekonomiska stiillning och tidnin.
ivllg debatt vari nästan alla ombuden lem.
ej längre kunde utkomma, eme- gen morgonbris r från föregåend€ leltogo.
I debatten framkommo syn.
lan den ej.
kunde medfölja till Skräd- kongress till den l 5 nov.
i år genom- ~unktor, som att vi kanske blevo inom leriarbetarförbundet och hade, Mor- gicks och godkändes.
Kongressen be, ~rbetarrörelsen mer beaktade, då vj; onbris r ej som andra f ackf örbundstid- slöt giva styrelsen full och tacksan; commo i ett större förbund, att de Ungar enbart hållit sig till eget fack- dika frågor som gällde kvinnornas örbunds frågor och intressen utan.
ansvarsfrihet för den gångna tiden.
~ör&amp;t6&amp;ets ansltitning till SV.
Skräd- ~rganisationssträvanden komme att .ven uppta.git andra so~iala frågor, deriarbeta~eförbundet var nästa frgga: ner hörsammas då de framfördes aven le som gällde alla arbetarklassens som inleddes av Signe Svensson, vilken LV mannen.
: vinnor.
Styrelsen anstig.
det f örden- A.venså klandrades skraddarnes till- kull helt naturligt att Soc.-dem.
kvin- framhöll de - synpunkter som vor0 mesi vägande f ör denna av f örbundsstyrel- ragaggende att söka splittra avdel- iokongrgressens v. utskott finge övertaga sen under året väckta fråga, siisom iingar tillhörande Kvinnornas fack- idningen &gt;Morgonbris B.
Alldenstund, verkningarne av det beslut som fat- ôrbund.
De flesta betonade att de loc.-dem.
kvinnokongressen aven utta- tades på Sv.
Skradderiarbetareförbun.
roro för anslutning blott de fingo %r önskemål om att f &amp; övertaga tidnin- dets kongress i aug.
1907, gående ut behålla sina egna avdelningar, då aven: en .Morgonbris r, varför styrelsen på att de inom sitt förbund skulle len synpunkten att det ej skulle skada ramförde förslag om att tidningen upptaga såväl kapp- som klädnings- ia gemensamma möton med mannen kulle få övertagas fr. o '.
m. '
den 1:sta sömmerskor.
Genom detta kommo v bland framkom.
Frågan om en kvinn- an.
1909, med de skulder .och fordrin- alltmer inför den situationen att kon, ig funktionär talades även om, och; ar som då finnes och att den blivande kurrera om medlemmarne inom dessa 1a det gått in i beslutet från skräd- edaktionen beaktar den fackliga agi- grupper, vilket icke kan vara sunt föl larne att anställa en kvinnlig funk.
ationen så mycket som möjligt i tid- organisationsarbetet.
Förbundets möj-, ionär så ansåg sig kongressen vilja ingen.
ligheter att utveckla sig blir aven ge- ' örorda person till denna post.
Ron- De talare som yttrade sig i frågan nom detta mer begränsade och dess ingentfrågan ansågs ej så svår då ostämde i styrelsens förslag och be-.
agitatoriska.
möjligheter mindre, då på len fick laggas till veckokontingent, onade att de .hoppades att kvinnornas dess lott mer kommer att falla att let var då att välja duktiga uppbörds- ackliga intressen ej skulle bortglöm- organisera de svagast organiserade aän på arbetsplatserna.
.
las utan även anses som viktiga mo- yrkesgrupperna, såsom linne-, rosett- Beslut att Ibinnornas f ackf örbnnd ment i arbetarkvinnornas frigörelse-.
och mössömmer~korna m. fi.
Det är även kulle ansluta sig till Sv.
Skräddori- rbete.
lönlöst för Kvinnornas fackförbund att xbetareförbundet fattades med 13 Redaktionsutskottet - ' framlade föl- mer rikta sin verksamhet och agitera öster. '
Ombuden f r i n .Malmö och tnde uttdande som enh&amp;lli&amp;t antogs: bland kvinnor inom andra arbetsomra- Jppsala höllo sig neutrala.
Beslut Med anledning.
av IIvinnornas fack- den då detg finnes starka förbund som m att förorda Signe Svensson till Srbunds anslutning till Sv .. skradderi- dessa kvinnor kunna ansluta sig till en Irvinnliga funktionär som Skräd- wbetarförbnndet beslutar kongressen, och dar det ar a t t.
hoppas deras in- eriarbetareförbundet skall anställa ttt förbundets tidning, i Morgonbriiss tressen bliva tillgodosedda.
.
.
attades med 13 .röster och antogs får övertagas av V. utskottet fr. o..
.. r: '.
.
I. '
: ' '
- - MORGONBRIS --- P - - - - - P - - - - - - - m. den l jan.
1009, och med de for- politiskt v a k m .vor0 cle sakraste inom dringar och skulder, som då förefin- frtckföreningarne och att mera sani.
nas, samt med det villkoret att utskot- arbete s k d e vara gott för.
bägge tet tillser a t t den blivande redaktio- parterna.
Det kunde givas impulser nen sg .mycket som möjligt tillgodoser från de olika hallon tili nytta för den fackliga agitationen i tidningen.
varann och för stark ensidighet k ' anskc illotion angciende agitatiowa hade aven ibland Irunde filas bort.
.
.
frin Eskilstuna I&lt;appsömmerskefack- 1.2edaktionsutskottet framlade föl.
~Miii .n.gitationstiir börjadc 18 o !kt.
meil .som fiirsta plats.
Eörjari &amp; g f örening inkommit, dar de ' framhålla jande uttalande att tillställas Soc.-dem ' ' Viiiicrshoi-g iwtc iiiyck~t Icvfvande ' ut;, Jiltct foblr och t.ryc- nödvändigheten utav intensiv agita- kvinnokongressenf /: V. utskott: lwndc istiitnliing.
: I ?iirdcn.
förtsn,tteu tiil tion bland kvinnorna och föreslår att Vid behandling av fragan om, löne, M:tr.icstmd,; f,.iillröpi,n.
@, S !tFivde ok11 Skara, dsr kongressen skulle göra uttalande om arbeterskornas stallning till soc.-d.em: ~11:i,; niötci.i Itiiniles trijg:~ ocli .inxn.
: ItSnde s$; rgitatiori.
' Vitlare Vad-: it; t I i i i i.
111~liii~tlcs att minst två agitationsmtiten om Aret kvinnoklubbarna har pOtpeknts do1 ~ viil I; c, I I iKir: ~, I i l ~ i.
l h ihild:1 (1 (i,3 OCII IGV; III.LOFI~R VOTO skulle förbundet bekosta varje avdel- nara samband som f örofinnes mellm I i \ flint - i I ~ ~: ~ I ~ S ~ C O I P C !&amp;Ic.
~: L.
: ~rb (: C~rcrörclscn ~C ning.
den fackliga och den politiska arbe- och .ri,vIrt.erlict.srijrclsc.n.
.C Sl; cnni.ii; c var iii- Fröken Fägerkvist från Eskilstuna tarrörelsen samt nöd.vandigheten m ~ t c t - iniito 11 % grund a v Iokdf ör,h hUlanden.
I motiverade begäran i motionen med att upplysningsarbetet bedrives bland 13osJioltii iI~i ' ld:~ilcs klidyh.
: Vidare till Lin- ' Iiiiping, Mjiil ' b; y, Åtridaborg, Viistcrvik, Worr- att möten med föredrag alltid voro kvinnorna efter &amp; vii1 politiska som Utiipitig, SödcrJiijping, Alvy,.
diir.
ilrlubb bilda- bättre besökta men att avd. kassor fa,ckliga linjer.
Kongressen anser dock des, lSrnItclc, 13f.otnla, diir 1na.n flir sjiga moötct t, Nykö- ej tilliito det så ofta .. att do soc.-dem.
kvinnoldubbarna pi var iitiniirlct gott l ~ ~ j i i l i .Oselösiind, E n del talare talade för mer och en del platser i landet ej i så hög ping, V.irig:i&amp;cr,: dia möten valbcsölcta.
I blcv intet miitc pi % p u n d av miss- bä4h-e skriftlig propaganda iivensom grad som önskligt vore söka draga R,zll.sberg fiirst:iiici fr5.n niin sida.
j3orUs) Ticlaholm, att mötena far lov att bliva mer kam- in lönearbeterskorna i den politiska dar lclii4-~ # ii xrrangcra t en rigititionsfest och ratliga och.
upplysande och talades för orgauisationen och att praktiska åt- diir glli.i&amp;fii stod hii-t i tak samt nya niedicm husagitation, som ett av de kraftigaste ggrder f r h klubbarnas sida darföi an:i.r oc1ts; i wiirv:rdcs fijr viir sani.
Alings&amp;s, Siirtc?, Sli.l~lc, Eil.svall:i, Dcjc,.
I&lt;arlstncl, ICarl- agitationsmedlen.
Följ ande uttalande böra vidtagas.
Som ett steg i den ~skogn., Oiir ' Iiliib~bnrna.
# synes nnbcta bra och framlades av redaktionsutskottet som riktnin !gen hemställer kongressen, iUtr st ' iii~in ingen vikr, n:~nfika.
gciil.
.
BorlSngc, enhiilligt antogs: kontingenten ändris p i så satt att in.
lCvnriis \ ?edeii, Awstn, Morlwg, ö.vc.iallt r a t t Som det för den fackliga rörelsens trädet i klubbarna för facltligt, orga- I ~: L ~bcsiikt:~ niötcii, i all syi~nei-Iiet av nian- ' TJpps:i.la, i1il.r h-i.n.nosn.z ', n.rbctn, livlig: frarngiing bland kvinnorna fordras ett niserade lönearbeterskor bortfallcr och i iiaii.
facklipr, Ii !iri~ceiide.
Sksho hrlik diir rö- energislrt organisations- och upplys- att kontingenten .om moj ligt endast rclsoii ii.nnu 5.r ny och nian alltid finne.r, tro ningsarbete s b a l bland de arbeterskor bestämmes till den avgift som betalas och Ii; i.iiförel~sen $är icl6ei.n.s och, lcviiinorna ha- de .talrikt in !fnnniit sig.
GG bara friskt p &amp; n i - som sysselsättas å syfabriker och verk- pr medlem till arbetarkommunen.
Itvlinno+ vid Skebo ~ocli: ~r.b:beta ' iföï v 3 stora stader som ock bland hemindustrins Vi tro att denna åtgärd skall i be- sak ocli n rbe tnrlil::.i.sscn s ' frigörelse!
8 % Herr-.
kvinnor, uttalar kongressen den för- iing, c1ii.r f tinhailhndet var nier 5n .sorgligt, dar hoppningen att förbundets anslutning tydlig grad underlätta lönearbeterskor.
hadc 1in.pitali.stcrii I y ~ k a t s ' helt odi hållet till ett starkare förbund skall visa sig nas anslutning till de politiska kvinno.
siindcrsl3, a.rbet.a.rerörelscii och flera familjer.
iitrliastailc och: I&gt;röcllös,z till julen.
vara lyckligt för det fortsatta arbetet, klnbba-rna och därigenom gagna hela stii Riinn:~.
vi ' intet göra för, dessa, som lida d &amp; ju genom mera koncentration de arbetarrörelsen.
för soaialisniens iciber .. som iii.frj.ss och svälta med .sina s n 6 tili julen, d k f ö r htt de vågat svgrigheter, som möta vid organise- Förslaget bifölls.
: Behandlades hiiirefter fragan om att organisera.
sig %r nt !t ' .tillkamp sig sida rgt- randet av yrken där förut ringa eller ingen organisation funnits liittare kan giva styrelsen och recisorerna i uppdrag tisheter.
ag kan icke glömin~a denna liopplöshet ordna förbundets angeliigenheter till övervinnas.
hos en av - dessa .nr~lxdx.re, svin d i ~ l ' l e avflytta aozslutniyqen.
På samma gång uppmanar kongres- fr2.n sin bostad (len 1. clec.
ailccl sina 6 .am.
Redogjordes för hur avdelningarne Va.rtB .Ja, det vissts han.
inte sja3v.
.
sen de olika avdelningarna att fortfa- Fiirden gick vichre till Norrtelje ocli rande var å sin plats energiskt arbeta betalt den under året pibjudna uttaxe- Stockhol~iii, diir denna ' turen &amp; v.sliitacles.
ringen ' och hur pass mycket förbundet för sin organisation för att såmedelst l %t IWSS taga ii-ya.
tag aettx Arl~e.t.nrilcvinii~or, vax i skuld till Landsorganisationen.
bliva i tillfälle höja sin egen och sina %r soni snart ilioin * nier.
Upp hi11 lamp.
m&gt;t Beslöts godkänna förslag om att or5.ttv.i.so.r och förtryalc!
I n i ledet nio a113 kamraters livsstandard.
ok, för a t t hav- avdelningarne inom december månad so.m lida iiiider fatti~~l~onieiis ' Fragaii om de fackZi,qt orgaraiserade da rirr plsts i salnki.Net.
K r r f t c i för var kvinnorlzas stallning till de soc.-dem.
skulle betala ' det som resterade och befrielse .ligger: hos oss .s$iilva.
Arbeitarkvin- inleddes av fru Sterky for dem som det var omöjligt att nor organiscren eder!
Ooli i.
s.m &lt; t t.
öpo- kv~innoklt~hbnre som framhöll hur nödvändigt det var inom denna tid till förbundsstyrekm nen öppna f ö r .Ala oriibtvisor sam bcgKs m o t ilen ai.bot.nncle klasscn,] At oai !.o % % varandra att kvinnorna deltogo i sival det po- inliimna rapport derom innan årets ntt e j viin, ffirr5.n vi nbtt ?$t ~n; oll:.~lleL.pri- slut.
Styrelse fick i uppdrag att vi- litiska som fackliga arbetet inom ar- ~; ln; l~n.ptit; ilistisl~~ .sm~liiillcts: stOrt:anclc!
MF ' d betarrörelsen, och qtt mera samar- dare konferera och p &amp; basts sätt.
få dcssa lord en .hiiIminp .till eder kamrater bete kommer till stånd.
Kvinnokongres- uttaseringsskyldiglne ter uppgjorda mel- I:in,clc t rii nf.
Rilamx '.
E t o f s t c d t.
sen hade gjort uttalande om att kvin- lan avdelningarne och: förbundet.
...
noklubbarna skulle agitera och aven Beglöts @ va styrelsen i uppdrag att.
.
.
intressera sig för de fackliga organi- lämna, rad och hjälp till de avdel- sationerna blanc1 kvinnorna.
Pgpekade ningar som ej kunna tillhöra Skriid- att det kan vara s v h t för de fack-.
iierinr ' betarförbundet d &amp; de skola över-.
ligt organiserade kvinnorna titt be- $ till.
annat förbund.
Sedan en del smärre friigor ordnats tungas med ytterligare kontingenter då ' de av dessa efter IöneförhAllanden beslöts giva styrelsen .och revisorerna ofta tages ' ganska härt i anspråk inom i uppdrag ordna förbundets angelägen- HSrvarande livinnoklnbb ' bildides deo ' 1.
den fackliga rörelsen.
Ansåg det vore heter till anslutningen.
1000 efter föredrag av frkn Hiima Hofstedt.
möjligt för kvinnoklubbarna att för Kongressen avslöts mdra dagen 21 kvinnor antecknade sig.
d i för intrsde .. Av deesa stii, glitdjsnda nog alla, ',, med nAgo$ deras vidkommanae göra något så att kl .. 6 e. m. ej kontingentfrågan vore den som Tack för gemensamt arbete u n d e ~ undantag, som verkeamma medlemmar, kvar hindrade de fackligt organiserade kvin- den tid förbundet oxisterat utbyttes i klubben.
Vi började v h t blyganmma arbete ' rnéd ' rtt norna att ~ n s l u t a sig till kvinnoklub- av ombuden och .. förbundsstyrelsen tillsamnlaii~i med arbetarekomrniinen, till d- barna.
Den kunde ju för ' dem ned- och utbringades leven f ör avdelningar- ken kliibhon anslntit sig, anordna .en Leta maj- sattas.
nes f ortsatta go,da .framgång och; gott Fest.
Denna blev mycket lyckad och&gt;fElr man, tidningarna i orten ekiille Under diskussion framkom synpunk- samarbete ' inom det nya ' föiljunde ' t h; ro t t a d e ha liberala berott p &amp; kvinnornae deltagande i ter om att de kvinnor, som &amp; ven vor0 samt för den nuvarande styre1sen; mh brrangemanget.
.
.
.
. '
' -, ' ', ' ' p - Från kvinnoklubbarna.
1 h, ',,
SQ anordnado vi en midsommarfest som liimnado en vacker ekonomisk behallning.
SA har vi haft föredr~g och .en baaar, och allt har inottngits viilv~lligt av allnianheton.
Detta ha vi nog till stor del att tillskriva det goda förliMlandet att vira manliga kamrater alltid stbllt aig förethende för vltr verkeamhst.
Men annu et &amp; m h g n av vQra kvinnor utan- för klubben.
Vad detta beror pA ar evart a t t foretil d$ bar ej finnes annat an arbetare kvinnor, som egentligen ha samma mál att kampa för.
VAra möten ilro mycket livliga och bli nog # mera remltatgivande dA vi allt mer och mer f A insikt i vAra gemensamma livsfrllgot.
&gt;Morganbris * har &amp; ven hittat hit och ilro vi i verksamhet med att f &amp; den mera spridd.
Med halsning till klubbisterna landeg runt.
.För Sparreholme Kvinnoklubb: e Annu P-n.
.Från Deje kvinnoklubb.
.
Xandke det slculle intressera " Mlor,ao.i- bris)) diisare att d1ör.a n ' bgot &amp; %n Deje; kvin- naWubb.
Den bildades i februari 1908 med 20 ~med~lemnnr.
Det Da1,a.s a % myokat om att det finns ener.giska .kvinnor som anbeta för a t t f &amp; en s3; m.mansl ' utning bland .kvinnorna till st&amp;ii~d, men h5r i Deje ' har .deras energi anheligen slappat av myclcet f ort.
.
TT?
ha haft flera dester, som h a vari * ratt Iyck~tde, kil1 tförm5.n $Ör .vår kassa, aven fiiï .att försiilm att visa In8g; ot intreme för kvin- nan.
%lJ en början var det and5 en del ikvi.1- nor, soim v i s d e intrcsso f.ör saken, men har efter .linud n Q r a sainnlnt av, men o c h 8 nbgra eiistakn,, konimit tild, sil atit .den lilla grupp solm nu Gr kvar, .Ml.ler - f$reningen uppe.
M e n \ - i 111:~ %den 5ash ~verty~felsen ~atrt Deje kvinn.0- .Iclu ' b ' b med tiden skall vakna.
upp och lära sig inse a t t iiven de ha en uppgift att fylla aven utom hemmet.
Föreningen har ända .arbetat sig fram sa .att den genom hjälp av ffivilliga bidrag skaffat sig en &amp; ina, iiven ibidr.agit till,: n sngdoms~oge.
Vi 1h.a drafit 3 agitationsmöten här $15 platsen &amp; om b a varit väliycikade för saimf511d upplpning.
Den senaste var den 1G nav.
s v fröken H4liua .Hdstedt, som gjorde ett stork intryck pii tbMe man och kminnor for .hennes välly&amp;ade .f6redng.
Avem ha vi kunnat sänd.a olmbud till kdn- gr,essen i Bto~kibolnn.
Föreningen, här försö- ker nog arheta fram faat niad stora mot- drangar.
Men mi hoppas at &amp; en g %ng hunna saga: Kvinnor ivaknen upp till eder fram- @ ng, n i har en stor plikt, att fylla.
Till sist en särskild m&amp;ng itil1 de unga:) ' g % inte Jangre, tvekande, utan amluten eder till ' Iwinnakl~wbben för - att p % d&amp;a sa %t un- derstödja .och hjälpa niännen i deris strävan för bättre upplywning och, miinniskrovärde Med partii:halmin,a ooh Jyaka itil1 god fram- ganng till alla, kamrater loah tklluibbar iandet runt br5n Deje ikvinnokluibb.s ordförande C.
h r i s t i n e Löf. '
.
) j. Fran Norbergs soc.-dem.
kvinnoklubb.
Ovanntimnda klubb ar en bland de m h g a som har att kampa sig fram p &amp; en ganska runt att göra vad eotn kan garas i namnda [raga.
.
Mod hBlsning A h a Xhorcll.
Frin Svartöstadens socialdemokratiska kvinnoklu bb.
Kvinnoklubben bi1d:idee den 20 april i; \ r eftor ett föredrag av d:r Sibia- koffeky varvid 50 medlemmar antecknado sig för intrlde och skulle man ju, att döma daref- ter, kunnat föreapa klubben en ljus framtid.
Dessa förhoppningar bar emellertid blivit priisade, det visade sig snart att en hel del blevo medlemmar endast utav nyfikenhet, en del tycke hava ansett klubben liimplig fför att.
d i r slita sina personliga tvister.
Utom deesa olagenhoter ha vi haft det allra största motsthdet f r h l en del religiöea, vilka med hjalp av ett par predikanter söka göra allt upplyeningearbete bland proletariatet om intet.
Men trote, alla deras anetrangningar fanns bland klubbens medlemmar en liten kar, som ggde mod att obrottsligen arbeta for klubbens frarngiing.
Vi hoppae nu att klubben ekall g &amp; sakta, men eiikert framat, övertygade som vi gro, att endast i socialdemokratin finnee riidd- ningen för de förtryckta och egendomslösa i detta baggbölarnes förlovade land.
Vad kvin- nan i egenskap av det utvaxande släktets fostrarinn a betyder, för v Art frigöreleee ar- bete, ekall aiikerligen kommande generationer bevisa, dhrför kamrater landet runt, IBt oas enigt kampa för upplysning bland kvinnorna och befrielsen skall komma förr iin vi nu vagar hoppae.
Med kamrathtilsning För Svartöstadcits kvinnoklubb: Kor-resp. sekvetcraven.
Forsbacka soc.-dem.
kvinnoklubb firade lör- dagen ' den 26 septandber sin första LLrsfest under gan&amp;a stor tiillslutnhg a v besökare.
Forsbaclraborss !h:ade hela vedkan glatt sig %t a t t vid festen få, höra " allas v %r " Fa- bian ~ %n:sson tala, anen tZarp % tblevo de grund- 9igt .lurade.
Herr Månsson .uteblev a v obc- - kant anledning kil.1 st; or saknad för de flesta.
Kvinmklubbern hade i elfte Itimmen vant &amp; g Itil1 hr Aug.
Rylilberg, soun böll ett a d ö - rasde töver 2mne.t: ' Sattet a t t vara ".
Där- under franilhiiiil Maren .nliånga bearl&lt;hansvärda sppunlkter.
Tal.
betonade a t t man ekall öva sjalvknitiik, bära respakt för Isig sjalv samt hiinsyn +i !l * andra, manniskor.
TTid festen Grekom Idlessutom ip&amp;ktig mii- sik av)) Nya strlldluapel.let daldamartion .av den kil1 sy- och s %ng, .ali-t li ' vliigt: senmt; erak, nes tackwmma pub.likeai.
Frii Qvarfodli up,pl %ste en reaumé över Idub ' bens venlusam ' het under Bret, varav vi hämta, a t t klnibben ibjldadee .den 23 sept.
1907 efter ett &amp; öredrag av fxu Ru6h Gustafs- son, att .don !h % ' llit 6 rfeater i agitationssyfte .talare, samt mied iföredmg av f r * ?mts " t %end.e .teckna4 2 andelar i For,sba (3rkta ikonsumti.ons- j ', förenaing ooh 2 .i Fo ' 1) ket.s-Rwibygpds+för- eningen.
Kl~uhBen, sam vid ' %nsfesten ä.g.
: .de 54lgjdkhda medslemmar, bar under %r &amp; bo- dri v.lt en .energi &amp; agitahitoli för spridandot av - tidningen Morgofibrig.
Efter festens diut vk3tog dans som radite till $ram p8 smi %timmaraa.
Till silst vi1 ja vi uppinana anbetsnkvinnornn i ~c ' orsbaclca: - Ansl~tten eder till Ici.ubbon, ung, s&amp;väl ' som ga~~ilmlal, det ar varje h i n - na.s plikt &amp; t deltaga i arbetet, för v %r ratt- visirss sak.
.Da~fIör, kvinaor, söken lösgöra adar fr5n invanda fförestaInj.ngar och lyssnja till nya ' tanikar och i.déer, dom iha till uppgift att tsk:q&gt;a frihet odh lyaka &amp; ven %t anbetar- kvinnan.
Forsbacka i noyemiber.
Med partn ' halsnhg till ikvinnolclubbarna, landet runt:.
Joihianna J e r n s t r ö m.
Mrdarbetad mark och.
gAr ej framit som önskligt vore.
Orsaken dërtill kan man finna fran mlnga hA11, den etöreta faktorn harvid.
lag kan man tillskriva kvinnans okunnighet om ein politiska stallning.
Till stor del aven d r a manliga kamrater.
Därför kvinnor i Korberg sluten eder i massa till vHr lilla klubb som finnes p &amp; plateen.
Nitmnda klubb var aatulad till möte tora.
dagen den " fll - 08 och upptog bland andra foljanJe fraga till behandling: sk ' unna vi h i n - nor pil nigot satt motarbeta tobaksbruket bland mindedrigaln Nötet uttalade eom sin mening att tobakabriket som för varje Ar tilltager bland minderáriga, bör p &amp; det kraf- tigaete rnotarbetae.
Att föräldrar och inSle- man i friimsta rummet föregar barnen med All redovisning för Morgonbris f l 0 8 goda exempel.
Det ër varje organiserad mans bör ske innan december manads ut- och kvinnas p !ikt s i langt i deras formaga Anna Sterky, stsr, att underviea den uppvaxande genera- gang under adress tionen, om det ekadliga och demoraliserande att Partistyrelsens: exp., Barnhusgatan 1 6, anvanda eig av nikotin som medför farliga fdljder.
Vi vtrdja dërE6r till kamrater landet Stockholm.
- ' - Den nallen talade.
konungens.
sola så sallsamma ord till s i n K&amp;, att hon plötsligt såg honom ffar-, ran ' f&amp;n ock dock som aldvigf6rr: nära.
- I. '
Han falte om stjä&amp;o?, som alskaf.
ejz gång den gyllene solens.
låga,.
.
om skald&amp;, som &amp; de till R h - -.
.
g&amp;nde sång, I sitt livs ock sitt, lrdandes.
p l6.g-a.
H a n talh on8 den,.
som allena red.
från kejsarekronan till gravejz.
och som gömde, klostrets i tigande.
fred. '
den maht, som gått över havert.
,,.
.
Och konungerrs son emot kattens, förbannande l y J e sin.
kand: var fanns väj en ' gåAg en stjärvlas:.
prakt, som e j slocknat &lt;; d&amp;s.
h r i i?
.
.
-.
: I.
.
Var fanns val det, ord, som ef .- en gång förr var stammat av (wsqlzde ' emunnar,.
nar hörde man väl bakom dödens,,.
... '
.. &amp; y,- ett eko fran live &amp; biynnar?
.
...
-.
Men Ronungasonens ': ku festa s&amp;.
ett äppeltuad blomma 1 parkelr och manem str&amp;&amp;b '; på:.
havets.
.
.våg 1 ...
och d a ~ w ~ glaizs zs över nzarkerc.
, (Ur Elden och ~ l t.
i r e t '.
Sven Lidman.)
.
e.
Springdans.
8to1:bon~eii i dalen hade fest.
ICakor, stora som mjöJlcbun1car pöste p5 bor- den och triis t5.uilcorna i fosterlandsfärg jliste över av hcni ' brygd.
.
ICarlarne hade tviittat handerna och kvirmor.na buro ' blodröda tiakar och silversöl jor p å höga barmar.
Det var sorl och skratt i storstugan, dlar man dansa&amp;e.
Dammet stod hölg ' t i tak.
" Viem dansar Anni med? "
N g a d e fiiokorna.
.
" Med Knut, nya drän.gen ' på Ulv- heim ", svarade pojkarna.
Flickorna tittade.
- h n i var liten, Knut var stor, ' bred: över skuldrorna som en forntidskämpe; 13ej!
vad han svingade !henne.
Och vilka vador ohlan bede!
E ' lickoraa vi- slrdde.
Anni %ande sig som en biomma i storm.
Hennes fötter rörde knappt golvet, så: bass hon av Knuts a m a r, på gungande, starka immar, som svängde henne upp, så hon såg hans kiictka leende anaikte under sig.
Och nar han tog dansspranget och slog.
f ~ t t e m a i talget vm det som om han sparkat un- dan bjälkarne och hon skulle f * &amp; se ...
stjamorn ' a lysa in genom hålet.
# De dansade &amp; amman den natten.
, " Nu ar Anni fast ", sad.e flickorna.
" Äntligen ' ', sade po jharne.
,.
Anni.
var fast.
Den sommaren d a n s d e de, &amp; ut och Anni.
Och hösben, och vintern.
Folk började tala om dem p % trgkten.
Stor- - bonden %ck upp si; n ' a sömniga ö-gon.
" Vad &amp; r men ingen,.
Anni.? "
frågade ' han.
' ' Vi ska gifta o+! ' '
svaraade flickan.
" Ulvheimsdrän.gen o &amp; min do tt er? ' "
Han skrattade som endwt en storbonde.
.
kan,. '
Anni ' bleknade.
Den v %rezl dansade varken Knut idler Anni.
När de träffades, byggde de l u f t s l ~ t t, som ramlade # bara de vande varann ryggen.
f.
En duag; n &amp; f julllfloiten; ar sam &amp; imty kom Knut sed till storbonden i dalen.
" Jag vill .ha din dotter, Ole l " sade han.
.
.
.
" En far inte alltid vad .en vill 1 " ma- EVA MED BARNEN,av.ADOLF BRUTT; - rade Ole loch grinade brett .. " Jo, det får en, bara en vill sfarkt. "
.
.
.
" Jagy .men jag vill inte ", 8ad.e Ole.
" Bon skall ha st.o~bonldens pojke i Knut o &amp; Annie stido viid v5gskälet.
3 Jag skall viiva för vii * t ' em, sh blir Otta.
Han ar sik, han.
Du Er ju bara och kysste avsked: ~KvalJen var varm inte tiden lång. "
.
en dfäng.
Bar varken gård ePer ko. "
, ch röd av kkirlelr och solnedgång.
" Men inget inslag med tårar l " " Nej, men jag har två starka armar.
FjaUbii~k+rna rasslade, som guldmynt " Med skratt Knut.
Jag.
väntar ju Vill .du viinta, Ole? "
d e r sol&amp;elysta branterna och du- dig " ~tf~ö " EIur l k g e? "
kades av ldnalskuggan.
- De togo varann i famn; så de tyckte Knut beg&amp;ntda.de. '
' Du b m m e r? "
f rågade Anni.
att fjgllen vacklade. '
T a till du ", isade Ole.
" D &amp; kos- " Var viss på det .. " Han s %g henne Hon sig Iionom vandr8 uppit Ulf: tar ingenting. "
trolijiirtat i ögonen.
" Och du viin- Piei.msv5gen.
Han steg högre och högic,.
" Om vi gkulle t a tvi &amp; r? "
vP.&amp;gaae tar? "
följande vindlin~ame.
Han blev min- Knut.
' " Vi &amp; * n tar ' jaag.: ' '. '
dre och mindmy men han n8dde höjder-.
" Låt gå ", svarad; e Ole.
" Det blir lång tid att inate ses ", sade na, skimrand-e .i aftonsoll Dar vände Han .visste att, mycket kunde hiinda Knut, " men n %r jag kommer en .gBng, han sig om och syängde sin hatt till p % den tiden.
SH; blir det mm: biickarne daruppiirån ' ' avsked.
Han stod stilla diiruppe en, ' ' I i;.
e, U ' ' '.
.
Pcjscn !blev m~irad och lialltad.
Det had.e Knut ingenthg emot ocrl Knut d o g shop n5gra, sängibritmr.
det eggade: honom att icke slappa tagel Nu var det fi ' ardigtt Nu kunde de Nar sommaren led mot slut, börjad turjstterna tryta.
Men Knut höll u 1comm; a..
.
Och det gjorde de.
14ingre $n andra förare.
Ända cent i i Aldrig hade.
s&lt; mycket folk dragits på hösten, långt efter björkarna fil1 s.ina rostriida och frostgula blad, lot till trklcten förut.
Knut kunde inte h h n a med alla.
D &amp; ' .hitt.ade han p &amp; kne- sade han tili högsta fjället.
- N4ir snön horn, räknade Knut ihq pet att slå ihop en hel massa på en ghng Och kommm dagar kd1:a.
.
niohundratrettio kronor.
.
och lotsa dem.
upp, högst.a fjallet.
och kommer dagar, grå,.
Alla prisade hans stuga.
Och skön, Daet var pengar för h.onom.
Hal en gång skau solen &gt;ysa.
var den.
Ty f; jslllen kimdevara nyck-.
Fande sig stolt som en kung.
pil, himmelen !den blå; Han ~Eiimpade - mot en stark frestelssi fullla.
Enta dagen sol ' och sommar, an- nog skall jag v h t a, vänta pil dig, att v$.nd * a om .ner till dalen och sökt clra dagen rykande snöstorm.
Men då h fast skuggorna gå mörka .invid imig.
upp Anni sch breda u ' t sina cskatter fö: kröpo vandrarnc in i .stagan o ~ myste av välbehag att slippa, vara ute och henne, men ' han övervann den.
.
Jag vet, att tid skalil ' komma rsl5ss # med fjiillskräeken.
De lago i I stiillet började han fälla ti~rnrne~ ring pil, go1ve.t kring pe jsen, diar björk- ' för 8åde dig ooh mig, och föra upp till fjiills .. Ensam, j ' atte niir iatet mörkt skall akymma ilmub:barnleg4ödde;. '
stark, sl+pade filan de tunga stockarm vfr kärleks ljusa rstig;.
,.
Ehi!
Ziui!
skr.ek &amp; ormen och ville på den vi ' ~an.dra, vandra vi tv %.
p % snön, en för en, outtröttlig odh seg in och värma sig.
Tu~jiterna skratta- bar dem uppför brantlerna med sviktan mot soliga rymder i det YH.
d.e.
De straakte vallustigt u t sig på de lhIan, bar dem på skuldrorna, son f årskiansfaliarne.
Pe jselden värmde, " ' Vart skall d u ta vägen? "
fråagadc Atlas fordom jorden.
D,et var en strit kiaffepannan putttrade .och Knut berat- Ulfheimsbonden f öl janlde dag, nä9 för honom.
Snilstormen pjls ' kade ho t ' aCZ.e !hjrs.toriler.
no,m andlös filland w h isbarkoen skål Knut sade upp sin drane@ats.
Blev stormen för ih&amp;rdig, måste han " Jag skall; bli min egen. "
Enut log lade hans ansikte, Imen ingenting hej, ut oqh skaffa mat.
D L gick .han ned " Gratulerar.
Ear .&amp;u fått pengar Y ' dade honom.
Vahade någon gang et1 och npp pi, en ' halv dag ouh en svagt tvivel hos honom, drap te han dai sli&amp;n~ta.d~e bonden.
Iiiiitbörda meci shör och ö1 och kött genast * genom att tänka pk Anni.
&gt; ' Jag far ", svarade Knut.
.med sig p &amp; ryggen.
O &amp; då För h,en.ne ib-ar han.
För henne str.ei till~b ' aulca " Vad skall du göra.? "
htur.ra.de twis ' terna.
.
.
" Olio, det aktar jag niig nog a t t tala hgn.
Knut B1skade a t t se nöjda människor Stock Ilade h1a.n till atoak.
Fort gic4 om.
Jag har min p l a a: Jag vill inte det inte, men.
högen v4ixte.
1bl.and n51 odcrimg .sig.
Niir han fiak upp dem i.
den sk.all bli din. "
tian kom upp med .en ny, var hela högen vackBert väder på högsta f~alket var han " Är den s &amp; gold8 " begraven iinuder nysnö.
* Di kunde han m.est g h d och haii pekade på, t.aggarna.
' 4Dsen som lever f&amp;r .se. " '
icunder dem med .en viss stolthet, som Niir Knut; dmg sin väg nästa mm- någon g&amp;ng i ~ b i l l a sig, att han ilngen- rulla förl3to honom.
.. h g gjort, a t t han stod id den allra gon, satt ~bsnden p &amp; stugtrappan.
Dct Viar hans rike, tyckte han.
" Du gUr fel ' E (inut?
" .sade han.
" In- f ~ r s t a .början.
: Men n5r !han då tog till ~Och ingen ville göra .honom det stri- te finas det pengar ti&amp;l ff,jalls.
Du skal!
spaden och ekottade sig ner till &amp; oc- dig t. ner till lddbottnen, till - .minniskorna karna och fick se dem lysa smö~gulr NGT hösten kom igen, var Knut mer och liickra nere ii n&amp;n, hojtalde han a \ om du vill bli rtk. "
an dubbelt B &amp; rik. '
IIan kämpade en. '
' Afiinnis:korna f å llcom~ma t il1 mig " ', glädje.
Och d &amp; tyyokte han, a t t har svår ' kamp.
Han ~iB1.e ' så gärna träffa var på sin ratta,plats.
Uppe i fjauen Anni.
.Men när han t.än.kte på vad hoan svaradte Knut och gick dit .htan .ville.
Nar våren kom Började han: bygga kunde; bjuda henne,: blygdes han.
I Innan som~maren riktigt började, val Knut förare i fjället.
Dag ut och d+ @ Han griivde sig ned s 5 långt, a t t har två &amp; r skulle h,on vänta.
Ocih det - gj:or- in slet han som - en ploghiit.
Sömq fick E n d e själva berget.
; under sig.
Ser de hon nog.
h-anaild~ig.
Det var bara att gå.och gir Eogaide / han sitt ibloekhus samman stark41: Sil, tog han .fatt igen: upp oc:h ner, ner och upp .. Där kmnmc i fogarne, s &amp; det skulle tåla vid st!
.13an Ealllde mler träd ocih sliapadae upp.
s tsenriks.
engekmän ' körande och ridan.
brotths mod s~torm ' ilrna däruppe.
s bo ckar.
de med hela bei.g.
a v fotografiappara * er # De ' t var en - frö$dnatt ut4an like, n ä r ' &amp; ugan.
var för liten, det !made han Tyskar och danskar, svenskar o &amp; norr- han första gingen kunde ligga undler miirkt.
I h n byggde p &amp; en loft med miin och till och med en o &amp; - .annan eget tak uppe i fjEBet.
Rikare tyekte små krypin pli sidorna, smetade fast fsansman fann vagen .dit.
Allla .ville ban, aldrig %an.
hnde ' bli.
Det var nog Itt kok på # ena gavdn och la&amp;e in plåt- de upp på landets bögsta fjäll.
för honom a t t ha et-t.skydd både för sig rör i a,lla sm &amp; lkryphålen, s &amp; a t t ingen Knut fick nikapii något slags p r i ~ i - mtli d e andra, som: skulle komma med skulle frysa.
Rören ledde han ned hiil lcgium på att föra.
.
Han stretade sig siommaren.
m kamin, mm han Sopt .för billigt pris, så måaga gånger upp och ned att d,et Elin Far inte s ' tiugan, men atark, stark Sen börjede lyxen p &amp; allvar.
Han köpta.
blev e9 smal stig i fj; allet.
Mia vor0: om Bans egen viilja.
Låg var den i tak, ?n gammal utidrsgmoffa med blodrött rak kunadle miau stå 8Qriinne och 5vcrdrag.
Dnen bar,:han och en annan stormförtjusta i h0no.m.
Han var en !man akt 1it.a pk, - ett par präktiga shI &amp; n p !b,ehövdes inte.
Den, s0.m ville ha förare upp till hyddan.
Soffan fick ror, som plockade ränslarne till sig, den li&gt;g~e .i %&amp;et, # behövde bara gå ut utan- flah på långväggen.
Si kommo sto- e n a efter - den .andra,.
från.
pustande ?$r !knuten.
Diir fanns .god plats b&amp;de !ar oeh~bord och skank oc ' h porslin och.
vandrare.
Följde man hans spår, al- höjd och bbred-d.
Ty hur högt han h k a r loch konserver bdh ' öl.
drig kund.e.lman slinta.
Och i ' ur och in lagt stugan, hilmlnh,ket var lika " Har ni sett Knuts stuga?
" .frågades .skur VW han redobogen a t t; bryta upp.
.ångt borta.
iere i lbygden.
" Den 3 r fin den. "
Stugan var kall och dragig att sova Sutto de andra förarna och jgmrade Vid pingsttiden fick IChut upp tape- .sig över vädret, ' G u t drog @ korna på, kände Knu; t.
Hela # &amp; ng med lavar; er i stora rummelt.
Han dukade iing-.
.
sig, tröstade vandrame med a t t fj2ille:) ch mossor bar han upp nerifrån sko- iofdet med len snövit di&amp;, satte fram., har överraskningar till hands ja,; en ' för a t t tata springorna mellan) orskin loch vad huset fömkdde.
&amp; n ' oc ' h så blev det överraskningar.
Reg-: ~ookarna.
det hjä1.pte.
Mkn det ens irog ' han på, aig helgdagskl~der och ' n e t kunde tvärt sluta, molnen sprioka) ehoveIt 9od:de det andra.
IEan måste $ck ned !för fjället. '
, oc ' h, solen gliinsa h1arl.i.g ocli.varm över ia en pejs, en riktig h; &amp; rlig, öppen spis, " Goddag, Anni, m u kommer jag. "
.
socker vi ta vidder.
iiar tunisterna ~ h n d .f5 e +o&amp;a tikor och Anni sSg upp frbn vavin.
.
.
:.
.
.
.
.
D &amp; blevo 4e resande glada o &amp; ökade rlader och dläio * n .kunde Egga sig Bon 1grii.t.
.
.
.
.
.
.
.
nukring och mila, niär man frös;, pA föraretaxan.
" Det Gr bara glid je; .Enut.
stund och spejade dit ned till h.enne S &amp; sviingde han annu en gAng sin hat och f örsvann bakom: bergskammen.
Skuggorna föllo Gnnu djupare scl kallare kring Anni.
Det blev förunder ligt tyst omkring men så hörd1 hon bruset av biiekarne igen.
Hon $in de hemat och sjöng: ' a ', ' s s ' -, ',, ' g '.
.
.
.
.
.
.
...
.
, -- -- - - -.
.
.
-.
-- -.
.-.
- -- - -- - -. -- e P -----.
11.
- -- - - --. --- --.
.. --- d.- .. A. ------ " Dii träladoe för mig, nu G r frihetei faktum och resultaten ax härvidlag bättre Ilau islcaattad e. inne.
" ...
.
.
.
.
för landsortens an Stockholms vidkom: ~Dct var en omf.ainaing.
.. ',.
" Nej, Anni.
Fr.i lär .ingen bli mande.
P5 en miingd platuer ha bil- 13röllop och mat blev det.
I&lt;uiit Iiöl1 Aimi om livet.
~ e t VW i men, jag 6~ frinre lan cle &amp; arnere, diir dats avdelningar, och förmanliga arbets- för a t t jag triiEadë.
Nu gå vi hem. '
avtal genomförts.
Det ar särskild kapp- tiiugt a t t gi.
uppför fjället.
, och klädningsbranschen samt delvis möss- " ITem? "
sade Anni.
" Di1 bor högt ' Enut? '. '
.
...
# K - n u @ &amp; de t ned: och fabrikssömnadsbranschen.
som till- " Som.
f n ~ l l ~ ~ r n Vi e.
iiro ' snlirt uppe. '
" sim .f %r.,yad man.
vill, bara - mm godosetts.
I Stockholm har ' det förnäm- " Jag: blir våt ", jjinimdIe hon.
sig.
" Det iir guldb %cka.rnes Irallox.
.
.Jag vill starlrt .. .,,Jag ville h a dig o &amp; ei ligaat varit kapp- och delvis rosett- och s l r a.
l l ~ b % ï ~ d i p. "
.
.
.
~.
.
stuga biiruppe,,, Nu %ar .jag e r !b&amp;da. '
kliidaömmerskorna som f i t t prialistor Aimi ro.dn:ade. '
genomförda.
Aven hor arbetsavtal genom- Z-Ian tog henne på a m a r n e.
" Vi tvii en ' sczlmma ", viskade hon.
förts för Stockholms Badbetjaning~före- " Jag ä r f ö r tiing; " " Ensam~ma, ' nej, Ann.i.
Hör! "
.
ning, och för ett par firmors arbeterskor I-Ian tankte p6 staoak,arne och log.
rsom en ropar inom glödljusindustrin, L.
M. Ericsson Hon lutade sjg intill honom.
HOT Han satte ih ' anderna I kvinnliga arbeterskor m. fi.
För ett par var trött och sömning.
Hon hördc tt11 munn.en.
" Norge! "
.hojtade ban.
Ar sedan genom£ördes arbetsavtal, vid de l i m s h j-ärba slå, starkt och h å r t rundel.
D0e 1yss.nad.e.
, Ett .. ögonhHck var d e atörre sy atel jbrerna i Stockholm, Nordiska den grova rocken. "
F r p e r du? "
frigad.e h m.
Han iii * tyst, så kom det !tiillbak.a, f r i n öste kompaniet, ICramer och Jahnke m.
fl., 1 dessa har dock ej förnyats, därför att henne krypa innanför rocken som on: och viister, från nonr och söder, m ooh sorlad1 sömmerskorna ej själva velat taga be- hon varit e n fagelunge, som beliövdt lade, och warade, ~~1r:a.d.e från rsy.nliiga och osynliga anlunnar: fattning.
med fackföreningen,.
utan s &amp; viknas.
Norge - Norge - Norge - Norge dar tillfälligt nar sarskilda fordringar " BXr a r ju vinter 5nnu ' ',.
klagadt " Hem! "
viskade Anni.
önskades genomdrivna, sedan fick .det Anni.
" Nere hos oss var det ju s.ozn vara med föreningen hur det kunde.
mar. '
' (Ur " TraI1:ar " av E r n s t D i d r i n g.
: 9 ' Det .skulle i sammanhang härmed vara T T,- anta bara vi hinner upp och kom, ganska frestande att vidare utveckla.
de nier n:hsrnare isolen.
Vi iiro l i skuggar svhigheter som mötte agitationsarbe- liar och Idsen är ka14are har a n annarfi. '
tet bland just sömmerskorna i den sköna Hon teg, .$y hon $anlkDe på hur män.
huvudstaden, men vi få väl.
uppskjuta ga g&amp;nger han gått i de skiiggorna föl därmed till ett annat tillfälle.
Vill dock a t t hinna upp i sol.en.
Ron fylldles a \ endast tillägga det, att här finns gott en överströnmande kiirlek och böj,di om unga kvinnor, därav en stor.
procent sig .~lpp och kysste honom.
Sen gicll Frhgan om facklig / organisation blam sömmerskor, som anse sig deltaga i.
ar- Iion själv.
" Ah, sen skdan liten stuga ", ropadi kvinnorna bar ständigt stått, som ei betarnes befrielsekamp endast de besöka avhr uppgift, vilken dock saväl för kvin de mera rafflande stora arbetarmötena hon, n a r de w r o framme.
" Duen; &amp; r in ' te så liteii gom den ser u t nornas egen skull som i hela arbetar och i övrigt slå omkring sig med radikala rörelsens intressen maste ' finna sin lös fraser nar frlgan gäller taktiken och ' Det arit f~allen, som &amp; ro eå stora. "
Hon snodde u t och in I eimg.an ock ning.
I början av 90-talet försöktes etriderna inom arbetarrörelsen, .men el jes ' lingmde på a.llt.
Hon rnska.de i bri &amp; Stockholm med ett sömmerskeförbund uträttas jiimt ingenting för: egna ekono- sarnes h-almdyn ' or, eoppade på &amp; off ty.
vilket slculle omfatta srimmerskor inorr miska intressen och sin egen fackföre- get, strök p ö v a n d e p &amp; dukame, klin.
alla branscher; detta förbund torkade ir ning.
MA härmed vara nog eagt.
gade ~med glasen och luktade i !gry.
redan efter ett par Ar.
Sedan blev de Sedan hemarbeteutstiillningen i Stock- torna.
~peciella yrkesföreningar, men med sam, holm har styrelsen för Kvinnornas fack- ma tråkiga resultat.
Slutligen tillsattei förbund varit mycket intresserad och.
Knut gjorde eld i pejien.
.
Nar solen stod ihigst, &amp; to de mtiddag p &amp; förslag af Stockholms Arbetarekom upptagen av organisationsarbetet bland Nu var Anni stark igen.
Hon skirat- mun.
och Allmänna kvinnoklutben er hemarbeterskorna.
Det var styrelsen som liicle av förtjusning, nar hon såg at ge.
igitationskommittb som skulle med eko först tog upp fragan och fick den, inom ilom fönstret.
Hoa hade varit rädd för- norpisk stöd från Arb.-kommun, be fackföreningarnes område.
.Sarskild har ut., niir d e stretade sig uppför genom hiva agitation bland kvinnorna, i fram Eörb.
ordförande Signe Svensson offrat slciiggor.n,z, - men .nu var raddan b or t- ta rummet bland sömmerskorna, då ji: mycket tid och möda för sak &amp; Detta blåst. '
Diiruppe var d l t j n g solvitt och ieesa utgjorde det stora .flertalet kvinn viktiga organisationsfält far naturligtvis.
fint.
Fjällen sto:dlo kliid&amp;a i bliindande iga arbetare i huvudstaden.
ej %ter lämnas vind för v&amp;g utan: maste i~ysti&amp;rkt linne.
Ocihtfanns dlet slkuggor Denna kommitté agbetade i flera &amp; I Skrädderiarbetareförbundet eller Lands- liar, och var, voro de l-uftblä ' a, icke mörk.
&gt;ch utförde ett genomigripande uppryck sekretariatet fortsatta arbetet härmed.
gröna oeh slem.m !iga soni på uppvagen, lingsarbete bland kvinnorna, samt bildadt Vad i övrigt anslutningen .till Sv.
" Jag vill I~ögre ", sade A m i.
lere fackföreningar; dessa utgjorde se Skriidderiarbetareförbundet betriiffar sai lan grunds tommen i Kvinnornas fack liar nog för m %nga beslutet härom kom- " Tror du, diii orkar? "
Hon sprang i haas famn.
mit som en överraskning, - som ett be- iörbund, vilket bildades 1902.
Förbundets väsentligaste verksamhet h t, fattad kanske i förargelse över det.
De st0cl.o på Bögstia fjället.
Toppar- ile lyste j lguld.
och djupt Tinder dem ikulle naturligtvie ägnas At s:jmmerskorna, satt varpa Sv.
Skradderiarbetareföh- scg1acl.e smB rosenmoln Gver da1gånga; r- 1fi desaa ju p &amp; den tiden icke kunde vänta iets avdelningar pil flera platser sökt ne, ~dgr diinniorna loch kv ' all~sk:uggornri,] &amp; got stöd friin annat förbund.
Sv.
Skräd.
?locka till sig våra kappsömmerskeav- rcclan lagt sig täta.
1eriarbetare.förbundet upptog niimligen lelningir, sedan de på, ain kongress be- " Nu ha d e redan natt dlarnere, 1 % endast kvinnliga herr-skräddare inom !lutad upptaga kappsömmerskor i.
sitt Knut. "
ina avdelningar.
!orbuind.
Naturligtvis kunde dylikt tiil- Att Kvinnornas fackförbund skola riigagAngss5tt ej hos styrelsen verka " Ja, men vi ha sol några tlimmar annu.
Anni, vill du? "
diva nhgot annat an ett överghngs- eller] Agra blidare känslor det säger sig sjiilvt, igitationsfökbund hade naturligtvis ej hel-) ch ej heller kunde dessa gran~strider Han ' bjöd henne ~harrd~en.
" Du a r tokig,!
dlansa har med er kommittén tänkt sig I stadgarne: agna nagot sv förbunden.
.
Styrelsen avgrunden vid fötterna. "
nrycktes aven.
den bestämmelsen att rom emellertid efter ett noggrant be- " Lita på .mig.
varf6r skulle inte vi indast upptaga sadana föreningar i för-; rundande till det resultatet att, en an- göra det, nu n ' acir vi iiro uppe? "
, undet som ej kunde tillhöra n&amp;got an- Ilutning till Sv.
Skriidderiarbetareför- Dc dansads spr.ingd.ans, så snön yrde lat förbund.
) undet vore att föredraga framför en czildeYatt ned i avgr.unden .. Kvinnornas fackförbind har erneller.
plittring inom egna leder.
Dock, frL " Si.
slcarld yj dansa över farorna i li- id utfört ett vackert arbete under de 6; an om koppsömmerskorna var lhngt.
vet, Annj, '?
ren det verkat.
Detta a r ett obe~tridligt frAn det enda eller kanske viktigaste " ' Kvinnornas fackförbunds anslutning til Sv.
S kr idderiarhet are förbundet. '
'. '
som föranledde beslutet.
siken ': ar j, den att sedan nrbetsgivarnes starka orgs nisntioner kommit till, har beliovet a koncentration blivit starkare aven.
p arbetarsidan, det fordras alltmer störr styrka för att öyerhuvudtaget kund komma om an aldrig s &amp; litet framAl Kvinnornas fackförbund bar,.
f r h de bildades tillhört Landsorganisationen ocl ' iiven där erballit s % val .moraliskt son ekonomisk stod.
Det förefaller dock son om vi trots detta ej .förmatt bringa fril gan om den ' fackliga ' kvinnoorgnnisatic nens stora betydelse tillriickligt ' fram ' ljuset.
.
Vi.
äro öve; tygade om.
att reforme äro nödvändiga inom Landsorganisatio nen, s &amp; vitt de lägst avlönade kvinnlig ' arbetarne skola orka; vara med i del stora ringen.
Solidariteten milste rikta nerAt till.
' de sämst etallda, om det i de hela taget skall lyckas oas f % dessa med Organisationsförhillandena äro ju ni ocksh, i och för sig lAngt svarare ä] förut, synnerligast i de senaste oroliga ti derna,, d &amp; lockouthotet med ty Atföljandc utkastning eller en dryg uttaxering stan digt hänger i luften.
Under dessa om standigheter Gr det naturligtvis tryggar, att tillhöra ett starkt förbund, helst nä: ' även därigenom utsikterna till att genom föra ovan antydda reformer ökas be tydligt.
Vi äro därför övertygade att an slutningen kommer att p % allt sat gagna kvinnorna och hoppas att orga ' nisationaarbetet nu sedan grunden ar va lagt mil gB jämt och snkert framat.
De avdelningar inom Kvinnornas fack förbund som icke kunna ansluta sig til, S v. Skrädderiarbetareförbundet komme] att genom styrelsens försorg söka in.
trade i de förbund deras yrke berör. '
. '
.
aha eorter, ~amlinne ' n, Kalsonger, Underkjolar, Nat.triljor ' samt~nllt vad dilrtill.
l i l r.
Ernottager bestiillniogar P Kappor, Prornenaddriiktei m. m;.
.
.
handlades.
Xn medlem beklagade djup att han, som sydde fina frackar efte 1:sta klass prislista, skulle vara tvungei st8 i förbund med t. '
ex. en linnesön: merska ' som kanske sydde skjortor fij 60 öre dussinet.
Historien ar sann, or: an.
komisk, den visar bjärt vilka klyfta de olika lönegraderna skapa bland ai betarne själva.
Kvinnornas fackförbund har icke be: ler helt och .ballet bestiitt av kvinnor L) e manljga damskraddarne i Stockholn med flera platser har i flera Ar tillhör förbundet.
Men först sedan Landssek retariatet vid ett representantskapsrnöt utkastad plan till mera koncentration organisationsfbrmerna och d % skräddarn; sjiilva p8 sin kongress beslöto, aven dett; efter en hird ' kamp mot yrk ' esstolthetei taga in lcappsömrnerskorna i sitt förbund först d % kunde v i tänka att bli mot tagna i förbundet ' med icke endast kapp sömmerskorna utan aven med de övrigr sömnadsbranschernas organisationer.
V ha endast velat papeka detta som et bevie p % den harda nödvändighetens la!
som vi alla få, böja oas för, om vi gill2 den eller ej.
.. A- St. ' ' '.
.
.
.
...
tillverkar och försaljer skjortor,!
Blusar, ~ a l a o n ~ e Byxor, i, Overdrapkostyrner Vi vilja icke avsluta d.essa reflektio ner utan att med ett par ord beröra iiagra synpunkter som framförts a \; Som viira ' läsare torde erinra sig fram * E-a D-n i Arbetet för 27 novembei Dars pH Soc.-dem: kvinnokongressen: - med anledning av anslutningen.
iugusti en del motioner rörande Morgon, E-a D-n skriver att hon för sin del Iris, vilka alfa yrkade p % att tidningen: aldrig gillat denna form för organisation iär Kvinnornas fackförbund anslöt sig d. v. s. enbart kvinnoförbund men at1; il1 Sv .. skra.dderiarbetarförbundet, da hon ' i disciplinens namn fatt halla ' god) orde '.
Övertagas av Soc.-dem.
kvinno- min i elakt spel.
E-a D-n har tyd.
rongressens v. utskott, samt utkomma ligen missförstAtt a&amp;val anledningen till ninst en g %ng i mbnaden.
Sa har nu Kvinnornas fackförbund tillkomst som ikett, alla formaliteter äro nu ordnade aven anledningen till anslutningen.
Det) ch fr. o. m. januari 1009 utgivee ar ingalunda av lust för enbart kvinn- Worgonbris av Sot-dem.
kvinnokongres- lig fackföreningsrörelse att Kvinnornas iens .v.
utskott med fru Ruth Gustaf- fackförening bildate, utan det fanns ju ion som redaktör och .ansvqrig utgivare.
.
helt enkelt iugen annan vag att g %, at- Morgonbris utkommer en gAng i m %- .. minstone för sömmerskorna.
De man- iaden och utsändes till kommissionärer liga arbetarne inom branschen har inte c h organisationer första dagen i varje velat ha oss med förut.
Det gick p &amp; sin rianad.
- tid likadant med handsksömmerskorna.
I flera %r fingo dessa ha.sitt sömmerske- Premmerntionspriset ar 1: ' 2b pr Ar, förbund intill dess omsider yrkeshögfarden i0 öre pr ' 1 2 Ar, 30. öre pr ' / r ar, post- av tidens tand slipats bort hos handsk- rvode inberäknad.
Prenumeration emot-.
makaregejallerna och dessa anságo att för- +ges 9, alla postkontor.
~ösnummer&amp;is samm förut 10 öre bunden kunde sammansllie i ett industri- förbund.
Detta har sedermera uppgatti De (r exempl.
med 20 Olo avdrag för orga- förenade förbunden.
Att yrkesstoltheten iisationer och.
kommissionärer och redo- sitter ganska bart aven hos skraddarne ar dsningmk yidi ' het en mAnsd efter: varje lät att pAvisa.
Detta gav sig ett sorglustigt I nummers mot gande.
uttryck A ett avdelningsmöte härom Organiiatione~ iiro ekonomiskt.
an- dagen, ' dar friigan om ' anslutningen be- mariga för ' sina kommissionärer. '
' ' i l ' I ' E, ' Morgonbris ' redigering kommer att ske i enlighet med kongressens uttalanden.
Alla frcigor som speciellt ' angA kvin- norna komma att i Xorglonbris upptagas till behandling och kommer.
för den skull speciella medarbetare, att anlitas.
Att Moryonbris ' har en stor uppgift att fylla bland ar.betarklassens kvinnor, ar självklart.
Vi kunde ej förvapta a t t.
den.
dagliga arbetareeressen som har rörelsens alla grenar och intressen.
att bevaka, att denna press i alla detaljer kan häva tid och.
öra ' för d r a frågor, och därför är ~ o r g o n b r i s sisom agita-m tions- och upplysningstidning nödvändig för kvinnorna.
Vi .kanna.
oss aven över- tygade om, att Morgodwis,.
genom den fördelning i redaktionsarbetet som nu ar planlagt samt därigenom att deii blir mhiadstidning, fullt och helt skall kunna fylla sin uppgift, och vi förvanta att kvinnorna vilja stödja oss genom att energiskt arbeta för och sprida soc.-dem.
kvinnornas tidning Jlorgonbris.
Alla brev och: meddelande rörande Morgonbris sandas fr. o. m.
1:sta jan.
1909 till fru Ruth Gustafson, adr.
Haga- gatan 18, IV ö. g.;.
Stockholm.
Rekvisitionerna sarides till fru Elin Lindley, Tunnelgatan ' 1 B, II, Stockholm.
&amp; w.-dem.
k&amp;nokoti ' ~essens v. utskott ..! "
I. '
' Katrineholms kvinuoklubb höll Iördagin den 21 nov.
ett .agi.takiansmöte, varvaid fro- ken Amanda Rorney Ifrh Stoclrholm höll förednag.
.Metet var bra toch gav helt s2ksrt klubben nya .medlemmar och / kraft att, trou svhigheter, Zortsa * tta sitt anbete.
Nyköpings allm.
kvinnoklubb invigde sin tana med en anslhende .oah vällyckad fest Gndagen den 8 nov: 5 Temphrsalen darsta- les.
PGredrag ihiolls av fru R u t h G c- 9 it a f s 8 lo n från Stoctkch~o ' lm ooh utfylldes pr-ogrammet mbd vacker s h g: och musik.
Festen var besökt av.
.200 pemoner och den biista stamning var xbd ' ande.
Sparreholms kvinnoklubb hade ett lyckat igitati.onsmöto den 15 nov.
mod fru Ruth 3usta9sson som * talnriniia., Klubben, som fick lera nya anedlcmmar, ' otrbetar bra och siikert Framht.
Motalaklubben firede sin Arsfest den 15 bov.
och Linköpingsklubben den 28, v.id v i k a ') &amp; da foster &amp; röken &amp; manda.
Hcxrney frlln.
Ito6kholm höil1 iföredragen. '
, -.
Helsingborgs kvinnoklubb.
.
Ordf. frkn hrda Pettersson.
Knsslir.
fru Christina: Jo- iansson.
Sammantr~de 1:sts och $:die m h - lagen varje manad, Folkets Hns ' F-sal.
Sjukkassans ordf. frii f hr it it ina Johansson, Larl Kroksgatan 50.
' Iinsebr fru Ida Olss ' on, larlsro n !r 35..
.
.
.
.
1.
.,. '
.
.
A.-B.
Arbetames ~ r ~ c k e r Folkets i, Hus.
1908.:.
,
