# ID: svediakorp-per2323
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,845
# sentences: 1,766
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 5.
Arbeterskornas tidning.
- Iltgi~en a * ~ ~ i n n o r n Faokförbund.
es Okt.
1908..
Det är naturligt mest tacksamt och lyckligast för den styrelpe kongressen valde att SA blev, och nu ha vi alla den uppgiften att fylla, att söka få ' allt flera arbetarekvinnor förstående för socia- lismen och anslutna till vtlr: arbetar- rörelse.
.
.
En egen tidning var ett allmänt.
önskemal hos klubbarna och finnes alla utsikter att frbn och med den 1 jan.
Morgonbris blir detta vart.
gemensamma band.
Kongressen upp- drog aven lihjer för en blivande tid- nings redigering och arbetssätt.
.. En annan fraga som inleddes m e d ett präktigt föredrag och fick en, lang .men eaklig och belysande de- batt, var den ömtaliga motionen i B sexuell hygiens.
Uttalandet i frågan, s o m utarbetats av en.
därtill vald kommitté, (bland dem motionären), antogs av kongressen i, dess.
sista ple- - num, och trötthet hos oss alla samt forcering av arbetet, var val orsaken till, att den reservation.
som lamna- des mot uttalandet, fick komma fram utan debatt.
Diskussionen i friigan var ganska likartad, och meningarna bröto sig ej nämnvärt, varför vi finna reservationen utan skal.
.
De övriga frågorna fingo, de allra flesta, enn sakrik inledning av därtill vidtalade föredragshaillare, goda dis- kussioner och klara uttalanden.
Vi namna exempelvis mkol- och upplysningsfragor, nykterhets-, röst- r&amp;tts-, militsr-, lag.
och rattsfrligor, livamedelstullarna, barnarbetet.
inom industrin, religionsfrbgan B, och i öv- rigt hela koi~gressens arbete var för oss alla lärorikt och gediget.
Det bör vara av intresse for mbnga.
att rakna p % v %rt verksamma stöd och arbete n k vi iintligen; börja vakna .. Kongressen tog likväl hänsyn till prin-.
cipen om en enhetlig arbetarrörelse och Det ar nu tv % mhnader sedan arbetar- gjorde intet uttalande för varken för- klassens kvinnor genom sina represen- bund eller distrikt, utan beslöt.at,t vi tanter voro samlade för rAdslan om skola arbeta som hitintills,.
.
vilka vägar de böra gli .och vilkawre- former de m %ate arbeta för, för att pA basta satt fA det sv %rlösta problemet ', den s. k. sociala friigan, i hela sin .vidd löst.
.
I ett föregaende nummer av Mor- gonbris lämnade vi en kort översikt av det arbete som förestod denna kongress, och av referaten i partipres- sen kanna vi alla till de olika beslut och uttalanden som gjordes.
NU skola, vi helt hastigt se till huru denna svar riksdags fyllde sitt varv.
I fem dagar vor0 vi aamman i ett strävsamt arbete för att behandla motionerna och giva klara, förnuf- tiga och reella ' svar p &amp; de stora fra- gor som lämnats till korigressan.
Den viktigaste och för kongressen m e ~ t sv %rlösta fragan var förslagen om organisations formm.
Att ännu en gång klargöra ska- len varför m@ga av oss ville ha alla vara kvinnoklubbar samlade i ett förbund, för en rent praktisk admini- strativ verksamhet, ar onödigt.
och farhagan hos en del ledande manliga pa+vanner för en B kvinnosaksxörelse~ inom partiet, ar mer an lovligt malplacerad.
VArt parti bör val ha den utsikten att E &amp; vara befriad frAn en slidan företeelse, dA det ju alltid arbetat för kvin- nornas frigörelse och just därför har MJ~LKSURRAN av RUTH MILLIS,, Vår kongress.
m I ', ',
.
2.
.
.
.
- --- -- --.
--- - -- - _ -.
.
.
.
-.
...
.
.. - - - - .- -.
- - -- -.
-- SA iir det i stort som smitt, det kara att genom protokollen taga del av kor jag ar ofelbart.
J a g, ar en angal.
Jag gresseii och genoni dem komma ti: iir stiiclue oskyldig .. - Jag vill det bnsta.
visshet om, att de arbetande kvinnorn .Men: de andra, $q kanaljerna l energiskt söka skola och fostra sig til att nb sitt medborgeiliga förtroende oc ' Vem förmdr.
förneka, det vi har ut- diirefteï anviiiida det i socialdemokratin talat en ratt allmän böjelse för att rcn-.
striivanden.
MAngn av de kvinnor, som togo d, tviitta.
sig ~jiilv.
' .och nedsvärta andra, De gäster kongressen hade gliidje?
i det motstrind, som fiirliden vintf eller tiinka vi efter det detta ar kallan att finna närvarande vid hela sitt arbetr restes mot lagförslaget om förbud f i till mycket ont;.
Och hade vi litet mera voro friiinst dem vart ' norska - brodc1 kvinnor att * göra nattarbete, torde hav qjiilvk~nuedom, uppriktighet och mod parti siint, fru Martha T p n ä s och frkl i friskt minne, huru förslagets anhiii.
att tillst % begingna fel - slculle detta Helga Thorssen samt fru Camilla Nie1 gare skrif tligen och miintligen gjord icke verka fördelaktigt p &amp; m h g a för- sen frbn Köpenhamn, som var ombuc den.
Asikt.en gällande, att de svensk hillanden, avliigsna '.
den giftiga gadd för de socialdemokratiska kvinnorna däi kvinnornari motsthd berodde p i - dera frin vilken SA mangen strid uppothr?
De vor0 olindligt nöjda med kongressen stora, okunnighet om skyddslagstif tnir Skulle icke särdeles arbetarerörelsen vara och sade upprepade g8nger att de a1 !enk väsende och anda och att i de 1Br mycket gagnad därigenom om Atminstone, densamma haft den största nytta ocl der, där kvinnorna vor0 vida mcra ~ s k g d den egna belysningen höll jämna steg behRllning, därför att den för dem vari jade,, okgenheterna diirav vor0 f A elle med den - ofta viseerligen berättigade - sA 1ii.rorik.
inga.
En i v talarne vid det stora möte kritik och anklagelser varmed, den andre s FrAn Finlands kvinnor anlände tvi I Folkets Hus omnämnde särskilt be di ymnigt beskylles?
. '
' --- halsningstelegram och sände kongresser latenheten med vissa skyddslagar fö Vi vilja härmed anföra ett kapitel i dem en hjärtlig telegrafisk hälsning rvinnor bland denna fråga.
Englands intelligent Aven frAn Danmark mottog kongresser v i n o r.
Redan dil .torde det för mån Om arbetareklassen för närvarande ej telegrafisk hälsning från Kv.
herrskrad geni varit bekant - siirrskilt genom et besitter, det inflytande, .den makt, den darnes fackf.
samt frAn fru Andrkr IV mrs Palme Dutts föredrag, vari skild bör ha; om den m h t e se sin rätt be- Brochman.
mades, hur engelska arbeterskor i mbng; iviken, som den gjort anspråk ps; om Partistyrelsen och Landssekretariatei iall drivits frin ett bättre till ett samri striden ofta ar resultatlös eller ej med- vor0 aven representerade, vilket ju be; enom de sarfikildit skyddslagarne - at Eör vad man Asyftat, s8 ligger skulden visar att kvinnorna vilja arbeta .i bästa iven eng glan da intelligenta kvinnor) 511 nio tiondelar hos d e .likgiltiges un- samförstfdnd med .de ledande styrelserna tvi- lerliten hetssynder,.
dera8 dumhet eller av dem funno valsinnelsen - inom partiet.
Vi veta ock &amp; ätt deras ', mAnga, ' 11 jröghet i att söka hjälpen genom egen.
relaktig.
ombud fingo de basta intryck med f r h Nu har vid innevarande parlamen.
irerksarnhet.
ICndera vänta de överhuvud vart arbete.
a .v John Burns väckts förslag om - för aget ingen förbattring i förhAllandena, När vi läsa protokollen och komrr la iud för gifta kvinnor att göra fabrik8 höna bort sin tid i .maklig ro, i ett liv b ihAg kongressveckan ha vi ännu al; la a rbete, och .missnöjet har tagit sig många itan andamAl och innehåll, eller ockah samma kiii~sla som nar vi ekildes,: t. tt ch starka uttryck.
Det inest anmärk * överlämna de sig &amp; t förhoppningen: de O vi fullgjort vara mandat och arbett &amp; t ingsvarda draget i en valstrid i York- andra skola göra %.
.
D D andra,, ~ det är redligt och ansvarsfullt, att vi fattr %t =!
vilka.
med insats av alla i dessa fall de, .s hire, d &amp; regeringspartiets kandidat föll klara och försthdiga beslut som .i iri; enom,.
var de gifta kvinnornas livliga k: rafter strävar- efter förbattring i sina kunna arbeta efter med entusiasm, oc h i (d eltagande .i valkampanjen.
Det var .rbetsförhållanden och vilka veta att vilka skola giva de .bästa resultat fi: ir 1: rgförslaget, mom icke.
gav nAgon annan len tid ar förbi da det regnade manna hela arbetarrörelsen.
u tsikt an fattighuset för dem, vilkas r h himmelen; ' Bom ' veta att utan plikt- Dartill veta vi att kongressen börjad .e.
u iiin underlåta att föreörja dem,, vilkc rohet och uppoffrande arbete vinnes en samverkan med arbetarekvinnorna 1 erkade, som en stimulua på, kvinnorna it ngenting.
.Men de andra ' tillfredsstiilla vdra grannland, och att vi därigenor n VI n maning att, i enlighet med den tak L, ig ' darmed att.
det gfdr ändå, resultat 01 bidrog0 till att starka samarbetet m e l h n ti k, som suffragisterna nu följa, sök a ppnbs jii i alla fall, mer eller mindre.
vbra partier i sin helhet i dessa landel r.
Organisationen.
g ö r det ju, vad skall.
rL iotarbeta en regering, som alltjam Vi sanda med denna, Aterblicks et; t si iker undanhiilla kvinnorna medlet t ian med &amp; s att göra?
Vi andra äro hjärtligt tack till samtliga ombud ocl h istratten, varigenom de f % inflytandl verflödiga.
s till de inbjudna gästerna, för ett got .t Nej, ni, andra,!
.Det gAr inte eål lagar, de maste lyda.
Vidare ha kamratskap och arbete, och en hälsnini g P ' B i de bet går ej utan '; eder, som det skulle ett Arsmöte av a freedom of Labou till dem alla och klubbarna över.
hel; a pi ch borde gA om i vore mera insikts- D efence~ protester uttalats .mot restrik landet att s % l h g t det ar möjligt ök;.
- -.
- ... -.
. --- -- - .- - -. --- ------- .. ---.
.
.
--.
- - - ...
.
.
.
Sirs kild skydrlslagstiftnii för kvinnor.
...,, - t ' ' L tit oner, som endast drabba, en kategor realisera kongressens beslut, framför all 8 7 r arbetare, och kvinnornae be7tov n, strätt framhAll ' ite.
rö och upplysningsarbetet för socialdemo (Dagny * &gt; kratiens stora sak bland vara kvinnor att verksamt hjälpa till med agitations I R.
G.
D en ' andra.
M o r g o n b r i s j u l n u m m e r utkom m e r i b ö r j a n av dec.
m a n a d.
P r i s m öre.
Återförsäljare 8 öre.
Rekvisitioner s ä a d a s t i l l f r u 1 A n n a S t e r k y, ~ a r n h u s ~ a t ' a 16, n i tr., Partistyrelsens.
exp, Stock- ' holm.
, ' R e d o v i s n i n g för tidningen u n d e r samma adress.
Det är en allman egenskap i den m, anskliga karaktären att avvältra skul- de in för alla felaktiga och.
mindre vackra ha ndlingar p &amp; den andra parten.
När tvi B rAkar i strid, vem ar den skyldige?
D€: n andre.
När ett äktenskap ar olyck- lig; t, p % vilken sida ligger felet?
P i den en dra.
Nar den ena staten förklarar de n andra krig, vem var anledningen?
De: n andra.
Nar pojkar slam med snii- bo Ilar och en alltför hird kliimp rbknr ett, alltför mjukt huvud eller en fönster- vem var skadegöraren?
Ndgon, rul ta av de andra.
Helt enkelt1 Den andre. '
- En kapp bryter man, ockss tvA, # e o. s. v. Men en hel knippa bryter lan icke, och ju flera det, tillkommer esto omöjligare.
blir det; för w r j e en- et som tillkommer ökas motsthds- raften ..
Detta iir exemplet p &amp; makt, lm envar bör överväga som ej riitt .ttat organisationen eller tror att den ir allt, utan de andra.
Detta har oräkneliga gilnger blivit gt. Alla de hava sagt det som dragit ndet runt för att väcka den sista so- inde arbetaren, att han bör.
organisera;, lära honom känna vilken tyngd han.
mäktig kasta i tidens vAgskii1.
Det ar en stad, en by, en arbetsplats - ty, vihr finnes - det .mAnga!
- det har ko lmmit en agitator ' dit som vant sig til 1 sina kolleger, sina.
klnssbröder, talat til ' 1 dem ined kiin ' sla och mmvete.
Han ha r talat 01x1 den riitt som fattas, om pli ikter, vi iiro.
skyldiga oss sjölva, var fal uilj, det allmäii~a och hur nlakten uppnba.
Kollegan, ge1 nom enighet kan.
.. xlla.
.
.
. '
- -- ... -.
--.
-.
-.
-. ---- ... -- e.
------. --- -- -.
-. -- .-.
.
--- .. -------- -- ------- klasskaniraten har hört ciet och @ er &gt;Ja, vad du sagt 5.r mycket riktigt, p!
annat ~ Z t t kunna vi ej förbiittra vilr Eige.
Jag själv ' Zir nog med diirom Men cle andra!
Ack, de andra!
Det ä1 ett 1ikgilti.gt siillskap, du kan ej skaff: dig ett begrepp diironi.
Ser du, mir viin, med desea manniskor kommer mar ingen vart.
I vAr stad, - eller i YA] by - eller p5 vilr verkstad, är det rak1 omöjligt.
Du har ingenting för dir: möda.
De andra äro.
ännu för dumma, f ör slöa!
D Agitatorn skakar huvudet och tiinker, &gt;Ett mörkt omrAdets Han har gått til: iiilnu en kollega och framställt saken Denne har ocksil nickat mycket sam * tgcliande:.
9 Jag gr av samma mening om vi vor0 eniga, kunna vi göra myc- ket, nien - de ' andral Dem begriper jag inte !s Agitatorn har smilsmilande tänkt: STVS gör blott ett par,.
Han har si gktt till den tredje, fjiirde, femte kolle- gan, alla ha givit honom ratt.
&gt; J a om blott alla vor0 s t kloka som jag, slrulle det nog g&amp;.
Men - de andra!
w &gt; H m D, liar agitatorn tankt,, mina kolleger ha blott ej lart sig rakna.
Lära de det, skola de snart fH ' ett begrepp om sin makt,.
Han har kallat till ett möte och i ett tal papekat det daraktiga i deras rakne- och talesätt.
DA ha kol- legeroa blivit helt förvbnade, de hade ju alla samma önskan, nbgra, andra, funnes .ej.
SA ha de bildat en förening och efter ett halvt Ar lin, de en praktisk erfarenhet av att enighet ger styrka.
Diirför vi detsamma stadse iter och &amp; ter, och slutligen skola vi övertyga de sandra,, att det icke finnes nAgra andra.
Att de sjiilva äro de andra, som stii hindrande i vägen för sitt eget, för v8rt framskridande.
Gören blott en klar blick över de olycksaliga följderna av er försumlighet, erinren er organisatio- nens egenukaper, tänk över den fast beslutna viljans makt, se frukterna av enighet p &amp; alla omraden l Pröva de be- vekelsegrunder som hittills hilllit er f r h organisationen - och om ni äro ' ärliga, måste ni inse, det legenden om de san- dra, blott Br ett tomt talesätt.
MORGONBRIS, -.
- --.
- - -. --.
-.
.
-.
-. -- A.-.
.
Gör blott en början ni # andra,.
' Ni slzola db se, hisru den ena griper den andra och medföres i den stora världs.
strömmen, huru de utbreda sig atom e£ter atom ocli bildar nya former, for.
mer, aom av envar fordrar medvetna ocks8 av dig, du, som medarbetare hittills har tillhört den, andre,.
(Ur ~Förhundetw.)
C.
E. S-g.
.
-.
_ -.
._; ' 3.
.
- - slcor it10111 I,i.ii.nsclir !i~ ut:; i.ii lii~va clc.
' fle- si.;,.
(: fot sto i:t Ilii. '!
t; a.v; I. t:l) (A.skii.nl i::itcr, som st # ntimfiir orgui~isat; j6i1cri.
I h t 1Br till clcssii som.
arbctct m h t c riktas, för vi 1i.oppns i ~ t t d e t, mlmcïa h o n i d e ftcsta.
ik~ (1cl n i i i p r ii.r en övervunnen stcnd punkt, a t t d.at I~chovcr riccll&amp;ggas w,yckct n.rl) cl; c fijr a t t li %ll.
.saniman rnc~ll.ci~iiiii~.~:r~~,, 1ltri.n; it t alla iiro n ~ d - vctna om sin pl.ikt.
Som sagt, IRmldig tidpunkt ar.
n u icnc a t t aiilrn.
agitcra.
in nya medlem-.
.
i m r j a,vclclningu~~na.
Alla kunna cliirv.ii1 nlctlvcrka, var och eii p % sitt satt;, ocli det H r icke tic1 f ö r vare sig clcn ena, cllcr a; ndra:att gå och Spela, Orfczcs, att vi glömma siiclrs över a t t clcn i c h.
lrin det.
eller allt &amp; t kval och all vår längtan, det, som möjligen den andra kamraten spela Orfeus, att vi dvönrma Icaii, och d; ir.igonoin draga sig iindan ar- oss att.
f ria vandra d i sol och sånger1 bctct.
SpelaJ spela att vårt ldiirta glädes.
Dctta miste vi komma, ifrån, " ty ntt vårt mörker skingras och det ljzcsa sades alla vagar blira till.
Rom '.
', siig ' er orcl- sådd Blir evig sol och saga!
spr&amp;lrct, och det Fnrics inkriga sätt a t t.
Orfezcs, spela!
agitera p %, s % det hlir~liiir, att taga rccla p5 genom v i l l a t siitt var och en h a r EZ &amp; jör .oss an, oss alla!
,, bilsta förin5gaii a t t agitera.
.. Må du flöjten.
kastn, blosset taga1 En l &lt; m linva sSrsliil.cI ' förrniga a t t OrfcwJ Orfezcs l ' F &amp; oss; wnderjordcns mängde *, pcrsonligt tala med o &amp; .övertyga de upp till sokns slätter, tcpp till @ isa ängder!
oförst&amp;mclc, cn a.ii1ia.n uter Isan biittre sHga sin mening öppet p i möte, någon Orfeus, dlc som ser oss lida: Iran cleklamera lcansliga gikter, n i g r a.
.
tunga ' siisom Block av ' kvalen iige förinagam a t t sjunga och ' s &amp; finns våqz ryggar löjas, det Atcr dem, soin kunna nedskiiva sina dåra knän de svikta, tax1ca.r.
våra sjular dö.
.
.
ni y ckct slcylle kiin n a ' J.in1 V ~.sl; ri.cllconi~iiri.s, oin yar och c11 a.rl) ctaclc Orfeus, Or f etts!
@ tc ?ig till samling, dk~ * si11 fii~111G.gii.
h n g till santlhg rårn skaror, Vad soin ii.r ~iiidviiiitl i @ för, agi tatio- $ung till vällig allaa samling i ' icii iii.
; .i.tt I I Z O ~ C I I ~ gOl ' i \ L S S; n (, i 1 1 ~ ~ ~ S ~ t ztt vi tåga må mot ' solen!
sciii 11iö; i1 igt och dctt:i. bliva, clc oin Blosset grip!
För an!
Mot solen, viirjt?
nici1lo11i I C O I ~ I ~ I till I C ~ siil rii.tt i rolen,.
solen, solen!
a g itutionsarbctct, s.i ?oin ?vaii antytts (Ur Moeaik af Fr.
Ström.)
ocli alla Ikiinnn sig cnti.isia.siiien~de f ö r.
det riittvjsa i cht vi lciimpn.
för, vilket.
.
alltid sinittar ined sig till dem, som e s t &amp; obeslutsamina om villret d e skola göra, om d e skola gå nicd.och Iiliva köinrater såväl p$ arbetspl ' t a sen som.
i arbetet f ö r viira idéer eller ej.
Vi hoppas a t t medleinruarne iiiider vintern k o m n a aptt energiskt arbeta,.
Till avdelningartie!
.
va.r och en tar till sin uppgift a t t r a r a ' ' -- ', Människornas sang.
.
, b Fran Kviiinornas fack- förbund. '
N u Kr åter Iiöstens tid inne och med agitator för siii.
fackförening och vi d m följer oftast större livlighet på ar- Varför togo ni ej ' exempel frAn andra, bet.splstseraa cl.
v. s. inom sömaacls- som genom en kraftig organisation till- Grimschen bör,jar mera arbete strömma kämpat sig och m9nga av eder bättre till, clct blir " säsong ",.
men livligheten levnadsbetingelser.
- Manniekrin bör val biir clii icke stanna p &amp; arbetsplatsen icke taga det mindre varde, ritan t v a ~ t - ita an vi måste föra u t den vi ' clare.
Vi om det biista som mönster1 iri; fietc n u raskt sc över ' ilara avdclnin-.
Eller ar det biittre, att med slö lik- g z.
~, mr i. sin stad, och vi skol$ bliva giltighet leva sitt liv utan intresse för w r s c a t t clct iir m,ycket arbete.
som eget och andras väl? '
Ingen torde med behövcr utföras för a t t f$ föreningarm gott samvete kunna bejaka denna frkga.
sta bila.
En början m h t e göras.
Hade ' i den Varjc nvciclnings styrclsc bör for- stora världsrymden icke en atom först last iiiö jligt utarbcta någon priiktig satt sig i rörelse, för att mer och mer egitntionsplan och framliigga p5 möte draga med sig andra, da.
hade ej heller för nie; llei~iinariic!, s2 a t t ilet blir p117.11- vår jord, ej solen, ej stjarnorna exieterat.
rwssigtict i agitationcii och s &amp; blir clet E t t ' enda griltt töcken hade kanhända n!
l a .niccllernii~nrs skyldigliet a t t agi- dA orörligt uppfyllt oändligheten och ej lera.
energiskt, iclrc överliimnii arbetet det ringaste separ av liv varit i rörelse.
kt n5g:ra stycken, utan varenda med- Töcknet, det ar ocksA har1 Töcknet lem rnkste kanna sig ansvsrig f ö r a t t i huvudena, som maste bringas i rörelse, nvc1elningens - ineclleii~satitd blir allt.
sii att ljus och liv ur detta mA fram- större.
Wi veta a t t det a r f &amp; platser träda.
liir avddlningen omfattar alla orbetcr-, _.
.
_ _ -- _ _ _ _ _.
.
.
-.
-.
.
. -- - -.
- --- .. .- 1.
slcola ined all sii.1rcdiet se goda fi; iiktcr darav.
Dct iir di.irvic1 myclict nöclviin- digt a t t vi.
.
inte inslcriiiilra vAr agi- tation till clcii eller den arbetsplatseii, dar avclcliiiiigcn blcv bildad, u t a n vid- gar u t oss tin. alla inom brarisclicii ar- l~ctande iiiiin och Irvjiiiior i den stadcn cller d c t na.mliiillct.
Avdcliiingar \ rne uppmanas n t t skriva till förbiindsstyrclscn nng; " i,rn &amp; sillil.
plancr i n.gitatioiicii, SR] &lt;i~nsl~c vi lciin-.
im rail göra ii~cd vniimdra.
il5r.0111.
R.c- kvircrn f r i h förbiiiidet.
agitations- l.
) rosc11 yrcr.
Dct finns dcn pi; Actiga hr oscli yïcii " Va.rf ö r böra kviiiilorna or- giiniscra sig??
S5 finnes- iiviii upprop.
Kamrater!
E t t enigt nrbcte f ö r vBr organisatioii, som kort sagt iiied ' tiden betyder mera och biittre iiiRt, .iner vila, mer liift, mcr l j 11 s i v k r a.
Ii &amp; ' iii ocli s i n n e n!
.
.
,.
...
s. s ...
.
~ l i h
, SOCIALDEMOKRATISKA KVINNOKONGRESSEN ...
I FOLKETS HUS 2-6 AUGUSTI 1908, STOCKHOLM.
Förutom inbjudna £ r h Danmark och Norge s y n t Sot-Dem.
~ a r t i s t ~ r e l e e och i Landsorganisationen, hade 36 kvinnoklubbnr ich 25 fackargsnisntioncr ' e %nt ombud.
Vi maddels har namnen pA en del av v L a partikrinnor: Fru Arda Ostlund, Stockholm (l), frkn H. Hofetedt, Göteborg (S), fril Kata Ddstrtlm (3), fru blarta Tyniis, Kriatania (4), frkn Halgs Thorsson, Kristiania (R), fru Caniilla Kielsen, Köpenhamn (6), fru Anna Sterky, Stockbolm (7), frkn Gertriid MAnsson, Stockholm (B), frnu E. Aberg, Sthlm (g), i r h SigneSvensson, Sthlm (lo), fru Elin Lindley, Sthlm (11), frkn Amanda Horney, Sthlm (12), fru Signe lljerpe, BorlBnge (13), fru Elisabet Andersson, Orebro (14), .fru Fredin, Lule &amp; (15), frkn A n m Joha~ieson, Sthlm (lu), frkn E. Eskilsson, Arlöv (l?
), fru Anna Johansson, Sthlm (IS), frkn Jenny Karlsson, Sthlm (19), fru I. Carlsson, Sthlm (20), frkn A. Ekberg, Malm6 (21), fru Ugland-Andersson, Norrköping (22).
fru E. h ' ordetrörn, Sthlm (23), h r A. Weidenhaijn, Sthlm (Partietyreleene representant) (24).
(Karbasens kliche av.
Den beslojade Isisbilden i Sais.
..: .. l.
(after Schlller.)
.
.
., Eu yntgling, driven av begär att forska,.
sig fragande: ' Vad mdnde detta vara,.
till staden Sais i Egyplen kommil som har sig döjer bakom sl0jans hö (je? '
att lära dar av prästerna den vishet,).
.
' Jo, sannijzgen.
, kom svaret blilt och stilla:.
.
.
.
som d@er sig bark hemlighetens slöja.
a Vad!
Sanningen?
Den enda, som jag söker Och mäitga ' / arosp &amp; han redan ta&amp;f,,l.
att vinna, hdller man för mig fördold? '
.
.
.
.
.
.
.
1 dock drevs kan städse vidare att söka: ' Det gjorde gudarne ', kom svaret etev Till övevsfprästen han till sist sig vände.
- '.
fvdn prasicns läppar, ' ty de ha förkunnat,. '
. '
otciligt frdgamie: ' Ont e j jag haver.
: att irrgen dödlig lyfter denna slaja.
.
.
.
.
det hela alltet, har jag mdme ndgot?
.
1 förraig allfader själv det täckes göra.
f i n därav gives vnirzdre eller mera?
.
O m ndgon oinvi @ med brottslig hand.
.
.
.
.
.
A r sanrringen da sinnlig lycka lik?
i förlid rör det keliga förbjudna,.
.
.
.
En summa blott, de92 - större elhr mindre - dd ska fl han - det är guds be fallning - skåda ... u man kan besitta?
Måste hon ej vara ' Vad skdda? '
- ' H a n skall skdda sanningen:.
en enda enhet, hel och odelbar?
. '
E t t sällsamt, mörkt brakeZspråk.
Du allts &amp;.
.
.
.
' Tag, om du kan, e n ton av harmoni, harq2Zvidennaslöjaaldrigtagit? "
.
ryck frdn ragnbågen loss en av dess fdrger,.
' Jag?
Gudarne mig skydde!
aldrig har jag.
.
.
.
.. ock allt, vad övrigt blir, ett intet är,.
.
.
.
till sddant brott mig låtit wdgon fresta.
u;.
.
-.
-.
.
.
s &amp; snart en ton, en färg daruti saknas. '. '
Def kan jag icke fatta.
Nav ett skynke.
.
-.
.
.
.
.
si e d a s t hinduande i vagert ställer. "
.
.
.
,.
.
' &amp; h lagen ', föll den andre hastigt in.
. '
.
.
...
'.
.
.
.
.
.
De stodo, medan sd de &amp; lade,.
.
.
.
' Långt viktigare ar den ticnna slojan,.
.
.
.
.
.
.
i en rotunda, dar i elasam stilZ / zet an du, min son, kan falta eller tanka;.
... erz jättelik, besldj ' ad bild sd sällsamt '.
.
.
.
'.
.
.
hon i din hand ar fiadeilatt, men enge ?.
defi unge mannens blickar tiZZ sigdrog.
.
.
.
.
.
.
.
.
dift savnvt ?e med mdnga centners v i k '.
Förundrad ti (l sin förare han vände, I. '
' ' ', e: ', ' ' ' s, B ' .. J:.
.
.
.
Till hemmet ynglingen gick, fylld av gvuóblan,: den Quva sömizen flydde frdn hans läger.
;.
.
/ ör f ööljd av jörevetandets begär.
,.
.
.
. '
Ifeberhetta låg han, tills vid midnatt han lämnade szn bädd, och ofrivilligt.
,.
.
.
-.
,.
.
.
mot templei bter han kan styrde stegen.
.
.
.
.
.
Latt honom jöll att muren 6versfiga,.
.!
.
.
och med ett &amp; istigt.språng snart stod han inne '.
.
mitt i rotundan, &amp; v en livlös stillhet.
.
-.
.
var harskande liksont i gravens boriing,.
där varje steg ur dolda valv och grottor.
.
.
med dubbel styrka kastades ti (lbaka.
.
.
.
.
.
.
.
.
Frän ovan silade den silverskara ' ....
mdnljusets ström in genom glaskapolen,.
. '
.
.
,.
och som en fruktad gud från f o r n tider,.
stod, glansande i dunklets mitt där inne,.
.
.
.
gestalten - i sin langa slöja höjd.
.
Han närmade sig omedvetet, grep '.
.
.
med harzden vedan efter det förbjudna,.
.
.
.
.
dd feberfrossa kom hans kropp aM rysa,.
I, I.
och e~ osynli hand höll honom a-attrad.
,.
.
.
. '
.
. '
Olyckligel fad tänker du att.
göra?
.
.
.
.
- så ropade L ?N stamma i hans inre - / ' " du vill dB fresta den allsmäktz ' we e7u.
.
.
.
. '
E migon dödligu, sada ju oratlet,.
- u &amp; slqkn Z y fter, förrOn jag själv drn (yfltu.
Dock var det ej den samma mun, som sade: ...
.
.
.
' Den, som det gör, skall skdda aming gen ?^ ' Ma dö&amp;a sig där bakom vad som hekit, jag lyfter sl6jnn dock. '
Med höggudd stamma. '
.
kan ropade: ' Nu vill jag sannivzg sRddaP ' dovt ekot ropade tillbaka: ' Skdda P ' Han .talade och ryckte slqan undan.
.
Nu, frdga tri: vad var det han Jck se?
.
.
Jag vet det icke.
Blek vch sansIos ldg han.
.
.
vid Isis ' fo / apa !Il, dä andra dagen han hittades .av pras ferna i temp / et * * Vad kan därinne skadat och erfarit.
. "
kar ingen tunga si bckant.
Fsr alltid .. var frdn den stun en all hans glä4e boria; '.
.
i t a g grav han drogs av +tpa sorgw.
V e denu, han varnade, nar ncigon +hdes alt tränga irr på honom med en fråga, ' " ve den, som buottslig nalkas sBtrnin en, till honom aldrig mera kon sig vän eru.
.
.
.
.
5.
.
,.
.
.
.
.
a.
.
L ...
s a a '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
_.
.
.
.
,.
. '
I '.
.
.
.
.
.
1 fi.
.
.
s I.
.
.
s.
.
. '
a.
a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
l.
.
-,.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
,.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
3 - - H. U-d.
.
:,.
.. ' I f.
I I I.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
_..
......
.
.
.
.
.
r.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, '.
..,.
.
.
.
.
.
e T. a.
.
.
.
, f.
.
b ",.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
,.
8 .... ' i.
.
.
.
.,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,,.
I I.
.
.
.
.
_.
. '
n.
.
.
.
.
.
.
.
.
, l '.
.
.
.
.
. "
.
.
va.
I,.
.
.
.
.
.
I ' ' i.
.
. '
-.
' - ' I.
.
,.
a.
.
.
.
.
.
.
.
.
G .. ......
.
.
.
.
.
, '.
.
.
.
.
.
, '.
\. '
. '
. '
. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I..
.,;.
...
.: ..
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I ......
.
.
,:.
:.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
'.
.
.
.
.
.
.
,.
.
l:.
.
MORGONBRIS Kvinnorna och valen.
.
.
För den nyes avslutade valrörelsei liar kvinnorna visat ett ovanligt intresse ocb det har för dem inte gallt mindrc iin att ur rilisdagens andra kammare f; bort de mest markanta motstandare mo kvinnorösträtten.
.
Nar sb denna derrie strävan samman föll i denna.
punkt m.ed vänsterns ocl socialdemokruternas, e5 ha ju kvinporn; för sin fragas sltull alla,skal att var: nöjsda med valens utgilng.
Overallt i landet p5 de olika .val möten som hnllits har i regeln kandi daterna interpellerats om sin stallninl till frbgan om röstratt för kvinnor, ocl efter de avgivna svaren har kvinnorna!
vala~itation riktats.
Därvid har hilllits stora röstrattsmöter och i Stockholm anordnades ett av &gt;För eningen för kvinnans politiska rösträtt r den 16 sept.
d Runans stora .sal.
Av föredragen å mötet!
skulle erhallac visshet om de olika partiernas stiillniiq till frbgnn och första anförandet Iiöllr av trafikdirektör G. Wetira, representam för högern, som ' först redogjorde föl Allm.
valmansförbundets ställning tilj fragan och .för de urgamla, och därföi ej sakliga, skal varför högern Sr mot.
stindare till kvinnornas rösträtt.
För, klarade sig sjiilv likviil som principiell anhängare av friigan, men var tveksam om möjligheten att f % den löst i sam.
band med det vilande förslaget.
Av det i övrigt ratt sympatiska anförande1 fann man likväl överklassn~annens för- akt för arbetarne och goda vilja att utestänga hela denna klass fr0 an sam- ballet, vid hans tal om det orätta uti D att den okunnige hamnarbetaren kan ha röatratt men ej den kvinnliga läka- ren %.
Ett sådant tal finner gott gehör hos röstrattsrörelsen, men dess medlemmar böra tanka på det orättvisa i ett s. k. s bildningastreek %, och de borde veta att det ej ar deras förtjiinst som äga kun- skap, att de fått den, då, den frhtagits och förnekat8 den stora massan av ar- betarklasens man och kvinnor.
I övrigt bekände hr Welin sin rädsla för kvinnoröstratten däruti att han trod- de socialismens framgångar skulle be- tydligt stärka &amp; genom .deneamma.
VBrt partie representant var journalist hr Seen Persson, eom relaterade partiets program och stallning till fragan, nagot som vi ju alla kanna till och diirför ej behöva vidare nämna an att föredraget var utmärkt och mottogs med de var- maste appladér.
Liberalernas stallning, som till deras sista årsmöte varit oklar, företräddes vid mötet av d:r Fridtjuv Berg, som upplyste om det partiets arbete för fr &amp; gan inom riksdagen.
I hane föredrag, eorn flera ginger hade lyckade vändningar i gycklet med högerns arbete för de då pAgAende valen, spiirades till slut en pessimism om själva fr %gans lösilhg i en snar framtid.
Om första kammaren och dess annex i ' andra först ville ha det vilande förslage lyckligt i hamn, och sedan se hiir de verkar ett par perioder, skulle, enlig tal., de flickebarn som nu iiro spada när de bliva fullvuxna kanske fb var med om att se friigan lösas.
Sedan borgrniistare Lincïlzagen i et anförande skarpt kritiserat den Staaffsk; ministiiren för clet den ' ej i sin röst rättsproposition medtagit kvinnorösträl ten, och darigenom bidragit att förhal, frtgan och försvha en rättvis lösning var detta stora möte för kvinnans röst ratt slut.
o * B e att in @ i ' particfsi .. ~ a l o r ~ a n i ~ a t i o n och er diir iijra sin talan, och dc äro saker- ' ligen genom clet arslhnga bildningsarbete de ut£öi:t bland ' sitt eget kön, tillräck- ligt skolade för att dar kunna göra sig giillande.
Förhhllanclet ar likadant i Danmark, kvinnorna kunna där tillhöra ' val jarföreningarne.
Vi tro ej.
heller att kvinnorna där begart eller önska att bilda ett eget kvinnoförbund, ty de spörsmå.1 som kvinnorna nu, sedan de f i t t Irommunal rösträtt, önska behandla,.
kan antagligen avgöras inom den gemen-.
samma organisationen: ' Förhiillandena här i landet äro annor- lunda därför a t t.
soc.-dem.
arbetarepar- tiet vilar p &amp; anclra organisationsforme.r, och speciellr, k~i~noorganisationer äro diirför nödvändiga än. &amp; Ilinge; I stort sett kan dock icke den ' soc.-dem.
kvinno- rörelsen därför ka1l.a~ ' för en separat- rörelse, ty kvinnoklubbarne bildas ju i enlighet med partiets program och stad- ga:, och tillhör i flesta fall partiet ge- nom arbetarkommunerna.
NAgon fara för politisk separation mellan arbetar- klassens.
m i n och .Itvinnor kan rimligt- vis heller icke föreligga.
Kommun: mötena iir det plan, dHr man och kvinnor mötas och fatta beslut ', i partiangeliigen heterna.,; ' Kvinnorna äro Btminstone i Stockholm vanligtvis talrikt represen terade dar, och del tager allmänt i diskussionen och omröstningarna.
Dock, denna livliga tillslut.ning skulle icke ha.
Eunnits om ej Stockholms.
allm.
kvinno-.
klubb arbetat bland kvinnorna, och väckt deim politiska intresie.
: Samma ar för- biillandet på mknga andra platser.
Kvinnoklubbarne ha en stor uppgift, ritt fylia som uppfostringsskolor och barare av de speciella k ?av; vilka kvin- norna mfiste s5tti friimst;, däribland röst-.
riittsfriigan, lagstiftningsfrigan för arbeter- skorna, mödrarne, och, .barnen, m. fl.
.. indra.
Det ar otinkbart att alla dessa %Agor i en ÖverskAblig framtid skall runna lösas, om ej k ?innorna gör % sig jekant med detaljerna diiri; agitera och .agga sin mening i dagen .om de friigor lom rör deras djupaste intressen.
.Hur skall detta kunna ske annat än; enom kvinnoklubbarne?
, .,Aven den so- hlistiska propagandan har naturligtvis slngt lättare att E % .fotfaste bland kvin-.
iorna i de breda lagret ' pil de platser lär kvinnoklubbar finnes, och där in- tresset för idberna jämt ' halles uppe *; enom klubbarna.
Det %r viil ocksil frbn dessa synpiinkter ett, och i medvetandet om den ofant- igt stora betydelse, det har för partiet, tt kvinnorna skolas .och Izoxn~a med partiet, soin partikongressen i, Göte borg .896. fattade sitt ' bealut rörande kvin- iornas politiska organisntion, och d$rvid ittryckligen fastslog följande uttalande: För att kvinnorna ' m &amp; lara sig att sjalvs~alidigt taga.
vnraph shia int9 * esscta, forordar I~oiigressen bil-.
dande av sikskilda kvinnoklnbbnr p5 socialdernokr~tisk griind.
.
, ' Valen iiro nu över och en betydlig mera vaneterfiirgad andra kammare g &amp; till sitt arbete med de stora fragorna För oas arbetarkvinnor gäller det at uppmärksamt följa arbetet i rösträtts Erågan och vi skola i nästa numme hterkomma med en artikel i själv: denna friiga och huru dess niirmastc möjliga lösning kan komma att bli.
n.
G. '
' Separata kvinnoorganisationer.
På.den nyligen avslutade tyska parti kongressen i Huriiberg, såväl som pi len danska partikongressen i Odenst.
] ar flagan om kvinnornak politiska orga: iisation varit uppe till debatt.
De ut; alanden som gjorts p % ' bada kongres; erna äro lika, sil ' tillvida att de biiggt tvstyrka bildandet av separata kvinilo nganisationer, och ålägga kvinnorna at1; Asom enskilda personer ingå, i partiet giirn berg-resolutionen utlovar dock kvin- iorna en vise andel i partiledningen, j iet kvinnliga medlemmar inom partiei kola hava efter deras antal motsvarandc rvinnliga representanter i styrelsen, var.
!mot danska resolutionen endast med.
liver att lrvinnornas kontingent till par.
, iet sattes lägre an männens.
Vid diskussionen vid kongressen i liirnberg lär det ha gbtt hett till mellan, köldarna.
Herr von Elm fran Harn- mrg, h a r med anledning av kvinnornas beklagande över att ej vara jämställda ned mannen beskyllt dessa för att vara ödda terrorister, som t. o. m., ville errorisera partidagen, men partiet skullo cke stalla sig under toffeln l, (Nej nd- urligtvia inte, absolut icke under kvin- iornas.)
I Odense var ingen diskussion alls, y bland de 300 ombud var endast en: vinna, utom doktorinnan fru Nina Bang, ilken rest dit eom &amp; hörare.
Frilgan om separata kvinnoorganiea- ione) har ett visst intresse edan pA vinno ok on gr essen hiirstides behandlades c h ivrigt diskuterades bildandet ' av ett; vin:noförbund.
Sa.ken staller sig dock annorlunda for iss a.n för Tysklands och Danmarks kvin- ior.
I Tyskland har kvi.nnorna icke tidi-: are fAtt bilda politiska organisationer.
Vi htergiva detta koiigreesbesliit till) en nya föreningslagen medgiver den1 nu ipplysuing för dem, som enligt viid som Ienna ratt, och intet hindrar dem nu i neddelnts oss, ute i bygderna söka att ', ' ' ' ' ' '. '
'.
.
.
.
:.
.
.
.
: -
7: - ...
öppet eller i srnig motarbeta bildandc trangande, den allra nödtorvtigaete bjalpe.
hjiilpkassa.
Hon instämde med hr av krinnoklutbar, och som skii1 .för si1 och Iijfilpkneeorna kunna ej f. n. hjiilpa al Sabro och tillade ironiskt: .En million de, nom behöva Iijiilp.
Diirför boliövee e hnndlingssiitt förklarar att ?separat s !irekild Ing, som etipiilera Iijiilp Ht fnderlöc miste vi ha till hjal.pkass.orna; numera 1; vinnoföreningar icke fAr finnas diirfc barii, ty desea böra föreörjas genoin el; atoi riiknas en million ju icke för di mycket att dessa kunde skada partiet och enil Tdnrinnan Imde verl~stfillt en undei.eöknin i llanmark.
9 (Alberti.)
(Skr,attsalvor.)
i lC (ipenhnmn rörande &amp; inkora och nndra kvii hetcn inom detsamma., Vi först8 c nors Mötet enades till slut om ' en.
resolu- Iöiief6rhAllanclon.
Ibesultatot av dost hur soci:iidemokrater kunna ha en dyli.
visar tillfullo behovet av utatelijitlp.
Yrke tion, däri fordras att regeringen iilagges uppfattning.
Här ar ju ej frAga on iitbildnde fabriksarbeterskor kiinna förtjan att undersöka förhiillandena eamt ut- annat 511 att kvinnorna f. n. i full öve frbn 12-14 * kr.
; nRgra 16-18 kr.
pr veck arbeta lagförslag till skydd för barnen, icke yrkeelgrdo omkr. 12 kr.
Tvätt och re: pH SA satt att det tillför ?akras varje cii~stiinimelse med partibeslut organisei göringskvinnor ondast 8-12 kr., i enatal sig i särslrilda klubbar, för att p &amp; E fall 15 kr.
pr vecka.
Sönimerskornas lön faderlöst barn en årlig.
' penningsumma satt biittre kunna skaffa sig den nöc villkor samnianfaller i det vasentliga rnf som iif betalas till barnets.
moder, men vandiga ulpplyeningen om vArt mlil, san: fabriksnrboterekornae.
Mfinga av dessa sena] utan fattigvhrdens medverkan.
CkP+in yrkealarde, förtjiha dock endast 3- aven med större kraft kunna arbeta fc icke vidare, att det; intill dess d e n n a lag kr.
pr vecka.
SA i ?.selt iiro kvinnorna i ai sina speciella, har ovan nämnda kvinnc mitnhet avlönade.
Ankorna aro ju dubba kommer till stand, rna stallas extra intressen, och därigenom för pnrtiir olyckligt etflllda, i det de efter sina mar penningemedel.
.till hjälpkassornas dispo- död kastne u pA arbetsmarknaden, ofta rita sition, sh att de behövande, kunna hjäl- treesena.
ringaste \ ~kesiitbildnin~.
Ar 1907 fiinr pas för tillfallet.
I stallet för a.tt motarbeta kvinnorn i den Köponhamn c:a 8,300 än.kor under 56 1 genom en dylik ovärdig kaninpoliti: d. v. B. i den åldern, da flertalet ha barn a ' böra alla verkliga socialdemokrater stödj försörja.
Mhnge av deesa kvinnor bo uselt, oft .. livinnoklubbarna i deras svtlra arbete och 5 h 6 barn i ett rum, milngrt me SA långt har man alltsi nu kommit Vi behöva säkerligen icke vara radd moder 3 h 4 barn förtjiina knappast 1 kr.
om d a g a för ' att störa enigheten inom partiet, t; Men, en.
kvinna.
som ' bar endast ett bar i Danmark: att ropet från d e svagaste, om iin kvinnorna ndgon g h g kanske e behöver minst 600 kr.
om hret, (berakna inkorna.
med barnen har hörsammats.
ser p i olika frlgor med precis samm; ~f ter Köpenhamns lov.nadsprisor, vilka ji Det ar nu icke mera nödvändigt att alla ögon som flertalet miin, äro dock de stor eoin bekant, ilro betydligt Iiigre I n Stocl fattiga kvinnor obarmhärtigt hänvisas bolm).
E11 moder med 3 barn eknll bn mini sporsmNen inom vLlr rörelse alla a, 900 kr.
och en moder med 5 barn 1,200 01 till den brutala fattigvdrden ' för att få den natur, att de trtl diskussioil oc; kret.
Dessa siffror &amp; ro d e Itbgsta som kiinn en knapp nödhjiilp sig tillkaetad, det som känns s % bittert, därför att det ar komma ifr8gn.
meningsbrytning.
Vi kirnna ej, fortsatte fru Hoff, fortfarand Eörödm jukande.
Genom h jalpkassorna.
L5t oss därför gamensarht arbet IAta Inkorna bo i djliga bostader och osiini framiit mot v5rt stora och sköna .mal luft, barnen &amp; drages Mrigenom m h g a herr behandlas de behövande vänligt och till- ska ejukdomar, e h o m tuberknlos, febersjuk mötesgiiende av humana personer, som.
domar m. m.
V i fordrar darför att de .cke äro och ej heller uppträda som genom lag tillförslkrae Lnkornas barn iindei; jalvharskare eller poliser.
De fram- hAllningshidrag gonom staten, men icke sBeon italla sina frågor och göra ' undersök- iattigb jalp.
iingar som förtroendepersoner, valda En riv mötets mest bemärkte delta; enom allmiin rösträtt av kretsens man; are var den socialdemokratiske folke ich kvinnoi.
De som mottaga hjalp; ingsman P. Sabro.
Han iir kand fö lehöva ej kanna sig förödmjukade, de I augusti-n:t av Morgonbris omtaladel iitt stora arbete för de fattiga.
barnen1 örlora ej heller sin.
röatratt eller sitt huru det i Danmark bildats kommunalr ikydd, och för sina uppseendevackandc ociala anseende.
ajalpkassor, vars uppgift ar att under ~vslöjanden av skandalösa förhbllandel: Fru Camilla Nielsen invaldas i huvud- stijdja behövande famgjer, i framstr i flera av statens nppfostringsaostaltei diyrelsen för hja1pkassorn.a.
Hon med- rummet änkor och ensamma kvinro Han yttrade bl.
a.: Mar i ett privatbrev att kvinnorna med barn.
Hjiilpkassorna Atnjuta Brlig Utgiften för ett barns underh:lll pA up^ loppas kunna uträtta mycket gott bland understöd av staten, och att dessa kasso: iostringsanetal ten &amp; r omkring 800 kr.
om Arel; ina lidande medsystrar.
genom hjalp- ha en bebjiirtansväid uppgift att fylla Detta ar dyrt, det blir billigrire om stabi rasseverksamheten.
De ha har fhtt ett bevisas bast av de uttalanden, som före) ch kommunerna nrbeta gersensnmt.
Genoo rrbetsområde, vars nuvarande betydelse blanketter, som ritsants till al11 kom p &amp; ett i dagarne i Köpenhamr ~tatistiska, lan ' ska köpstader, har en del material sam ir stort, men vars framtidsmöjligheter hallet geinensamt hjälpkassemöte, dal ate.
Det framglr harav, att av 23 stade, mo iinnu större, sett ur synpunkten av 150 man och kvinnor vor0 närvarande ned tillsammans 1,420 Lnkor och 1,700 barr: vinnornas snara erövrande av den po- Dessa man och kvinnor voro, sagei in?
till dessas understöd \ itgivits 200,000 kr itiska rösträtten.
Det är &amp; d &amp; genom skulle med dessa penniggal danska Soc.-Dem., komna dit, w n dc Ijiilpkassorna: unnat iitratta IRngt mern ifti fattigvirden taten som dessa och mbnga andra friIgor flesta av Danmark8 köpstäder, dar var) et finns i landet 115,000 finkor, darav 90,00 (kola n &amp; sin slutliga lösning.
och en inom sin krets bilda en slags bemedlado.
Dessa fora en bitter kamp föl social ambulans.
Deras uppgift Br ju illvaron, och deras liv ar en enda lang ar.
att taga handg &amp; alla de som blivit etsdag, uppfylld av bekymmer.
Alltid radel öd och nHringsbekymiiier i derae hem, ock hhdast sArade i den sociala kampen och arnen f:f, taga del i alla bekymmer.
Om vi.
att söka rädda dessa olyckliga från att il1 botten kilnde nöden i iknkornne hem, vrl sjunka ner i: fattigvlirdens kalla.
famn borde vi elriimmne.
Det I r i ~ian~hallete d r s t h h h intresse iitt vi nied all kraft rosi Kvinnorna har p &amp; detta omrdde en ipörsmRlot om Itnkore föreörjning genon VAr klubb bilclndes efter fröken Hof- stor och ansvarsfull uppgift att fylla, taten.
Vi mhste nit dit han, att ingon lieder tedts föredrag den 12 februari i kr.
nien att de bAda vilja arbeta och vdgo ig kvinna h g r e behöver anlita fnttigvhrden kunna inte berömma oss av ' att ha Till dees att cienna Iig kommer till stdnd, itaga sig ansvaret, bevisas diirav att vid vi tillrHckligt andng .av stt~ten 161 trattat nigra storverk, inen .vi.
ha pH.
st ?nliste styrelsevalen till hjälpkassorna leg !ir jiilpknssor; nae behov, minet 1 million kr, dra möten utbytt vackra .tankar och över hela lanclet invalts inalles 2,500 m Aret.
ett varandra goda intryck, som kanske kvinnor.
Till dessa uttalanden slöto ~ i g alla en framtid skola mogna.
till.
handling, Det spörsrnA.1 som isynnerhet syssel- ch vi riikna oss därför.
aven vi som satte mötet, rörde ankors och faderlösa ~mbuden.
barns ställning, samt bästa eattet att .En lärare frbn landsorten yttrade, att n länk i utvecklingens kedja .. hjälpa dessa.
Den kvinnliga läkaren mderstödet tiil ankorna borde vara s &amp; Vi äro nu närmare 50 kvinnor inom fru A. Harbon-EIoff inledde, och säger i ?ass stort, att be kunde f8 stanna i dubben.
Det r5der god och kamratlig lina hem och sköta sina barn.
mda oss emellan, ty redan p &amp; v; \ rt första sitt anförande bl.
a.: Bland ombuden var även vAr gast nöte enades vi om att utesluta.
fritn Omsorgen far faderlösa barn Bligger f. n. '
d n kvinnokongresaen i somras fru rbra sammankometer all s m ~ a k t i ~ h .och et fattigvbrden eller ockah hanvieas dessa till den privata viilgorenheten.
FattigvBrden &amp; r: amilla Nielsen.
Hon ar som bekant arvlighet, och i stjulet samhörigt.
och emellertid endast förpliktad att lamna den sedlem i styrelsen för Fredriksberge: ni @ samlas omkring våm stora mA1.
_ I _ - - - - - - - ' ', ' ' ' ' Hur man hjälper änkor och ' faderlösa i Danmark. '
' Fran Smedjebackens kvinnoklubb. '
' ",.
.
, Även kunna vi glëiija oss &amp; t att %g vAra maiiliga kamraters förstilelse oc understöd.
I början tycktes dock son liga av dem ej första nyttan av att 1 kvinnor isolerade oss inom en siirskil förening.
Men * torde det nu mera var kla.rt för alla, att kvinnoklubbar ich ar nigot eftersträvansvärt mal utan el medet ritt nå. '
mAlet och sillecles ett slag övergangsform, som har ratt att finna1 till dess vi kvinnor ha tillägnat oss de siikerhet i tal och upptriidande, sor fordras för att kunna bland våra mer skolade manliga kamrater framföra v %r tankar och Asikter.
En trevlig ' och lyckad samarbetsfer ha vi haft tillsamman med ungdomi klubben har.
Darvid förekom sAvä nyttiga eom nöjsamma saker, s b o r diskussion, diktläsning, kaffedricknin, ocli lek.
Vidare har anordnats ett ag; tatioiismöte i Folkets park, med fri Agda Ostlund som talarinna.
.
Vid vArt senaste möte behandlade en frAga huruvida en agitationskommitt ' skulle tillsattas för att £ii in flera kvin nor i klubben.
.
Men .gjordes det ut talandet att ännu sH länge vore de lycl+gast att nedlägga den mesta kraf ten.
pK vAr klubbs kvalitativa utvecklinl och eedan ägna mera uppmiirksamhe At den kvantitativa ...
Av frågor, som vidare behandlats pi vira möten, ha vi först den om kvin norms stiillning till kooperationen.
Dar ha vi enats om att det ar vAr plikt at kraftigt arbeta för och stödja dennr stora idé.
.
SA ha ' vi därför anordna ' föredrag i iimnet av fröken Agnes Jans ' son, spritt kooperativa broschyrer sam1 enats om att var i sin stad föregii med exempel: bli kooperatör samt söka at1 även diirför intressera andra.
, Kan ur fredssynpunkt sett den fri villiga skyt terörelsen försvbras 3 B ar även en.
frdga som diskuterats.
HBröver gjor- des följande uttalande: %DA den frivilliga skytterörelsen, som mera ar ett utslag av patentpatriotism än av sann fosterlandskärlek, till sin innersta mening och yttersta konsekvene Asyftar mord, .anse vi den antikylturell och sAledes oförenlig med en fredsvänlig uppfattning.
DA socialismen ar var tids största freds- och kulturbärande rörelse, bör det vara varje sann socialdemokrats plikt att taga a v s t h d frdn skytterörelsen, vars antikulturella tendenser icke kunna förnekas.
Och det bör vara soc.-dem.
kvinnors plikt att uppfostra sina barn ti.11 barare och fortsattare av de idéer, som i en framtid skola omöjliggöra, att rättskipning folken emellan sker pA val- dets och krigets väg, men i stället möj- liggöra real iserandet av var program- punkt: skiljedoms avtal^.
D Vi1 ken betydelse har skönhetssin- nets uppodling för v&amp;r klaga ' frigörelse?, ha vi ocksA utbytt tankar över.
Därvid framhölls bland annat, att, om skön- hetssinnet vore mera uppodlat hos vAr klass, skulle.
en allt starkare och enhet- ligare fordran pil skönhet göra sig gäl- lande; Ty först dP man fordrar niigot, filr man nAgot, Den ekonomiaka olik- ' ' ' ställigheten omöjli.ggör för den fattigar klassen att fil, nigon niimiivärd del a kulturens skönhetsv; irden oeh inclirek icke heller av naturens, i det att fattig domen ' och den ItInga arbetstiden föl slöar skönhetssinnet, att vi icke up &amp; fatta den skönhet, som ligger oss nars Langtan efter skönhet framskapar ha till fvlhet och .darmed aven till de fulas orsak, fattigdomen, som ar e: följd lav det radande ekonomiska systf met.
Den arbetande klassens kvinna elle man med ett uppodlat skönhetssinn diirför sin kraft pll att bekiimp det .samhällssystem, som ger skönhe och kultur ht nigra fll, men fattigdon och fulhet &amp; t de många.
Under det at den som &amp; r slö och likgiltig för fullie och skönhet of tast aven blir likgiltig fö både egna och hela klassens levnads förbAllanden.
Av vikt %r diirför, att vi odla v5.r skönhetssinne, och i synnerhet göra bar oens sinnen mottagliga för det sköna p &amp; det att deras liv niá bli rikare oct skönare an vart.
Diirför rna vi förs W e, att d e m lekar verka uppfost rande i den riktningen.
Alltid böra dc E i l ha papper, penna och fikger att syssl: med, och en aldrig sh liten jordbit fö: ~dlande av blommor.
Vi skola visa p!
dlt skönt som ögat och örat kunnr ~ppfatta och lara dem att alska varjc minsta yttring av det sköna.
S &amp; skola män och kvinnor uppviixr ned en lidelsefull liingtan efter del ock: titt i alla vAr kulturs njutningar, max) ch kvinnor som icke skola nöja sig ned att 6th p &amp; avstand och ' njuta al indras njutningar; utan som skola ha riaft att taga för sig, d. v. s. omskapa iamhiillet, att kulturens som naturen€ ikönhetsvarden m &amp; bli allas rjamfalda Igendom.
Vi sända härmed * en allvarlig maning il1 vara systrar i klasskampen att icke örtrött.as.
Ännu synes e j vArt arbete A mycket, men en g %ng skall det er-: annas, att den insats som gjordes av rv.innorna, då arbetarklassen stred &amp; in tora strid, icke var SA betydelselös.
Led .tro p &amp; frarngilng ocli seger för v&amp;r; emensamma sak tecknar med halsning Smedjebackens soc.-dem .. @ innor.
Smedjehas kens socialdemokuitiska kvinnokluhb lar tillstallt sina manliga organiserade rlanskamrater följande viidjan l Ni gro ju sanna socialister.
Ni hava ju iiinförts av eocialismene sanningar.
I denna Rras tecken ha ni sammanslutit er.
Ni veta, att arbetareklaesen vore dömd till saval and- lig uom lekamlig nnderghg, till en stgndig; rllatillvaro, on1 icke eocinlismene befriande; ankar blivit framsagda, Socialismen ar vllr dass ' enda raddning.
Dan har 1Xrt om, att vi alla aro mtlnniskor, och som m#nniakor ha vi alla ratt till livet, ratt till att leval Det ir det enda vi krhva.
Vi fordra att fA leva i&amp;rt liv s h o m mrilniskor, leva det helt, fullt) cb rikt.
Knappaet skola dock vi som nu iro till fS kanna vad detta vill saga.
Meri ifter ose komma v&amp;ra barn.
Knrnrnterl Veta ni, i vilkas hand nilata ' generntionci öden vila?
Veta ni, vilka ekola föda och fostra framtidena eocialieter och i deras ejalar ingjiita slira stora, sköna och befriando sanningar?
.. Veta, ni, vilka fatt.
makten att föra socin1ismefie ' -- ooh.,darmed jiimettillcla.
tiiirliga idbor till slutlig eeger?
Det iir kvinnorna - mödrarna.
I deras hand lig- ger de smRe sjiilar.
Skola dq bli trillar.
eller ekola de .bli fria?
Ni veta aiikert detta, ni veta vilket ofant-.
ligt ansvar ar lagt pA kvinnorna.
Ni vilja jn ock &amp; kallae verkliga socialdemokrater.
Och andock finnes de bland eder, som för- nekn ntidvfindigheten av att kvinnorna 6th ~olidarisk t foetrade, som icke inse fördelen.
av att kvinnorna i bildning, i intellektuell utveckling och politiskt.
medvetande 8tA pil mmma plan uom eina man.
Den, som skall dana framtidens hji5ltesjalar1 far icke ejalv aga en tralaejiil.
Den, som skall iippfostra, m h t e hn sinnet.
öppet och blicken klar, m h t e aga bilclning och kunskap samt.fram- för allt itga ett mal.
.Bort med ' det planlösa.
sliimpsystemet p &amp; uppfostrans omrade och fram med ett mora syetematiskt.bedriret och, mblmedvotet arbete aven dar1 Darfor: den som skall fostra andra, maste föret fostras @ v. Samhället ger ose, ' kvinnor, ingen upp- Fostran; vi m b t e sjalva taga var ratt.
Ett IV de bada bildningsmedel kvinnorna ha att Alg &amp; ar en förening.
Vad vore darför na-; urligare %n att alla arbetarekvinnor gingo in ain förening, niimligen den socialdemokra-: isks kvinnokliibben.
Donna klubbs uppgift ir att hos kvinnorna skapa hanförelse för iocialismen.
Och vi tro, att nar kvinnorna ~ t b vid, socialismens fanor, d % ar eocialismene reger given.
Men m h g a av dem st8 annii omedvetna, m det ansvar, som vilar på, dem och om %ckvidden av den makt, som ar deras.
Er, rainrnter, som av lyckligs oinst#ndigheter ' örts ett stcg I !ingre i utveckling, er tillkom- ner dot att rikkn oss en.
hjiilpande hnnd.
: etilllet för, som fiera av er göra, avrhda lina hustrur och kvinnliga viinner att besöka d r a klubbmöten, böra .ni i sttillet med all t: raft frsinhAlla fördelen av att vara med.
.
Iari.
TJppmana dem att bli ' medlemmar av lir klubb och understödjen dem i derae Orsta waga försök pk sj&amp;lvutvacklingens v#g.
Jppmana dem att beeöka nyttiga,.
upplysande öredrag, att lasa god litteratur och att icke öreumma n !igot biidningstillfiille.
Detta m b t e ii göra, för s &amp; vitt ni iiro verkliga eocial- lemokrater och eA vitt ni ' aro angelagna om Agon effektiv frarnghg för vAr gemeneamma ivseat.
Lagg bort den gamla konservativa uppfatt- ingen, att kviiinorna ' ditrigenom skulle för- umma sin egentliga uppgift, som a r hemmet1 ' vart om ekall den kvinna, som fattats av auförelee för höga idber och IivsmAl, med iora gliidje fylla sina plikter an den slöa ch ointresserade vilkens tankevärld ar be.
ransad endast till hemmets omride och vil- ens ends andliga njutning ilr skvaller och.
jrtal.
Lagg bort den gamla löjliga tron, att unekap gör kvinnorna envisa och harek-.
rstnal Tvart om ar det.88 att okunnighet ch envishet bruka följrrs it .. En tankande iiinniska hAller ej envist pk ein tnnke som en enda rhttn utan forsökor aven föret8 ndrns.
Tro ej heller, att kunskap och thn-.
ande gör kvinnan okvinnlig1 Kamrater1 Vi erbjuda eir vllr .hjalp.
Vi ildja till er tro pK socialismens, heliga lara: h bedja, att ni siviil i ord eom handlinge- itt ekfinka den socialdemokratiska kvinno- jrelsen hela ert moralieka understöd.
Stöt 3j bort oss, sugande, att vi .intet begripa och.
ntet föret &amp; l Kanske skall .en gang prövotider Komma, da ni f i skatta - er lyckliga över att.
vid er sida ha en förstdeide och offervillig kamrnt i stallet for ett simpelt etrejkbrytar- mnterial.
Eniga vi st&amp;, söndrnde vi falln ' l Upp till gemensam, h#nsynelöe kanlp ' mot kapitalist- aamhiillet, som ger livete lycka och ekönhet kt n8grn fA, men Iiiter det stora flertalet g &amp; dar hungrande efter ekönhet ocli lycka, efter ijue och jord!
?hd partihtilsning.
.
.
. '
.
.
&amp; pinnoklubbcn. '
.
.
.
:: ' ', ' ' '.
, * r- '.
MORGONBRIS -. --- - -- .-.
.
.. --- - .. -- ----- - - ---- - -- F .. - -- * -- e * - ---- - - .. .- - e. --- vi uppvdctat clisponcnt Lautz ocl iordniugsst&amp;llande av e t lcviiinligt badliins, villcet lian också lo vide .. .FL; ti Skrolii bcrga liar aldrig nifigo.
Vi Iia iltaffat oss on ny fana, som in vainit synligt i filorgonbris, diirför ä1 vigtles.
i juni manad i fjor efter et.
Jei v51 g % tiden, att vi lata höra al i,lreclrag av joiiraalisten Erik 138kans son fran Lanclslcroaa.
OSS.
1 fjor hade vi ratt minga talarinnoj r h.
~ 5 1 - seiiaste t inöte gjordcs dlrilnn.
&amp; i!
iiicn,ingen sig gällande, a t t lwiniio scm besökte platsen.
Dessa voro: EIe Itlubbarna nlciOa alll~iiiut bordil ~ 1 ~ r Irnc.
i ~ 12gla.ud-Aiid crson; S&gt; giid West i .Xorgoiil) ris, SH blev tidningen intres clnl-ITansson, Ruth Gustafsoii och Em saiilaix att]. %sa.
Darför blcv u.ndcr ina ' Esicilsson.
Som vi se liar aven ar tcc~kiiad iitscdd att skriva liari.fr %ii.
botats i deiilin riktning.
Vi.
iiro nagra, som arbeta för Mor Tjll att börja nied Ear jag d &amp; om.ta.la at t Irhi b belis vcrlrsaiiilic t kao mx+es sonr goril:~ris, mcn vi möta stort m o t s t h iiiycliet god.
Vi ha riitt många bHdc frin en Iiel clcl av ' Irliibbens medlcm iisI,rcsx; .i,i~h och go&amp;.
iiiedlciniiinr, son i i w, som ltl.
: ~ga övcr att deii ej iir n &amp; giir~iit gGrn on up~) offring, c15 det gii1Ic.1 p m trcvlig titftii ng att lasa, varför v nri) ct,; i L-iivwiioriins sak.
Var fii~criiiq lin.
svhrt att siilja den.
, Dl.and niinat vi haft före p % viri i~ilil:,il~s dcn 6 iIi; lrs 1.907 efter ctt före c7r; i.g lirii I: [clciie Uglnii.cl-Aiidcrm lniitcii iiil n ylitcrlictsf rignn, bclriimpnn nicd 45 inc.clI.ciiiiii; lr, incn liar elen scclar dc liv militarismen, avskaffande ny (ri ti .I ' ril,irii %t, si &amp; att vi vi (:: dc ?t sista kvar vnxiiiationstvfitiget, borttnganclet av .kri t d c t crlnde avgift för 178 godlrëndr stendomsilndervisning och svensk h i i~icdlcinniar till IcPnimunen.
Vi~scrli~ storia i viira skolor och ersatta den gcii lin vi inotgangar oclrså, ' ty liai med nyttigare Rmnen.
Soin vi bcslirtrit atit pH al1.a vis stöcljs, finns ju eii och alinaii kvinna, som., fas1 kcwpcra.tioncii, SH iiro vi biide fruktadc !.i (lii gatt in i Irltrbben, ej fatt den riitto i av cn del privatkapitalistel blicimi p &amp; tingcn oinkring.oss, siiledet i t c ~ Imtade 113 5 ~~~cdlcmniar uteslutits för skuld till och balritsträvare hiir p5 platsen.
IUycket mera slculle kunna upprak.
föreningen.
En ansåg sig för klok att mr.
men f ö r, att inte taga tidningen8 ~i ' - i !iijri~ vHr klubb o. s. V. OJII l-rliibbens verksamhet fik övrjgl iitrimme: för mycket i anspråk skaD n k namnas, att vi redan under dc1 jag be att få återkomma en annan f i j r s t ~ årct hunnit med ratt mycl ' et, gtig.
Till slut en ~ i j ä r t l i hälsning: ~ till våra \ ' i liacie 32 styrelse- och, klubbmöten o &amp; behandlade rätt många ' nyttiga frå- mcdsystrar och partivänner landel g w. Redan på ett möte i april m&amp;nad runt och önskar jag att ni inteströttar i fjor diskuterades frågan: Kan b i n - att väcka och upplysa de utomstående nokliibben bliva till någon nytta i elro- Eiir vår stora sak.
B. O., ri \) riaiskt hänseende?
Svaret blev ja- 1r:plc.
och vi beslöto att bilda en koo- pcrai:.iv Icvinnofijrening bland lclul&gt;bct.ns mc:llemmm, som skulle tillhandahalla sill och fisk till billigt pris och prima e. varm ' (ty i dc st.yckena vor0 inte alltid Eskliaiiillfirna så pålitliga) och aff aren €Ar bl-a, t y redan första året omsattes Tunga susa vindar över falt och skogar, sill och Gak för omkring - 3,000 kr.
Som jurgud ~kb ' rd a r lagrad uti tysta gårdar, flera la-inrinklubbar arbeta i samma an- ljupt i rronzmarns marker skära vassa plogar dat.
s$ s~ ~; att i lcvinnoklubbarna också) ch om somnaarns blommor lu %tcna lie vårdar, kiiuiia:: i:i,~eta for kooperationen.
Men i; u har clcn tanken iippstått hos mig: runga sjunka skuggor över $0 och garde, K~iiidc vi il l c förs8ka att få till:; thnd röstens ande skrider genom landen; ii; ioc) pt:::~.tiv iippköpsförening i Gbte- k m om än i döden livet log, s6 av det borg c l l ~ r Varberg, som kunde skaifa rar i gutd och rosa hösten tänder branden.
oss sill och fisk, t y vi veta ju att E r n G n ga rii d l a n h h d e r fördyra varbma?
Ilmens guld och lönmm gylle9ddelca välvning, J \: - \ - iiinol~ji~iliben har också haft en lokens röda kronor, askens silvervita, s:iniiii; rn~ii.ni&gt;bning med platseris rwga- kens kopparelten med to? &amp; av i skälvning n ?.
soin iv !r; i~lterade i att flera offentliga - livets färger sig i dödens nita.
m::lten ii tlyslxs, vartill bagarna in b jö- cl.x, mcn soin ingen enighet kund: vin- röstens ande skrider genom landen, nas, blev aven denna fråga remitte- akta böjes blotnmans kallr mot döden,. '
rad till d m 1; ooperativa kvinnoförenin- ' agors gång blir k n g mot videotranden, ' g.:), villm~ träflade avtal med Helsing, yngre bliva munukors egna öden.
lwrgs Koop ?rativa Bagcriförcning n: r.
(Ur rMosaik~ av Fr. Ström) 3, som nu levererar bröd till platsen tv2 ginger i veckan, betydligt storrct an vad de förra ville lämna.
Vidare har ldubben tecknat 5 ande- !ar i en bageriförening på platsen och insamlat i frivilliga bidrag, 31 kr.
till {?i * stridande lantarbetarna vid Råbe- liir och 15 kr.
till Savsjöström.
Och Brev från Skromberga ht.1; om Höst. '
' ' 4gitera för Morgon= ris ' Julnummer = Eko fran h ö g a norden.,.
.
-.
.
et torde intressera ~ o &amp; o n b r i s lä- sare ocli l i i ~ i ~ r i i att ~ i höra ~ ~ r nggot fran.
Korrbotten.
iinclcr valstriden.
, '.
.
D m 23 uug.
hölls det valmotc i Kiru-, m: Bör dessa val.mliii iir det jörsta.gån.- gen soin de Ituntia deltag3 i v$, därför n tt Julrl~asjiir~vi socken tillhör friin ' och med 1908 Gellivare domsaga.,.
Mötet öppuadcs, av komm-ens ordförande, som hiilsade dc niirvarandc vallxomna, vilka nästan fyllde den .stora salen i Folltcts Hus.
Scclan bcsteg 1.jl.csda.g ' ~- mnii L. tJ.
C1; ~rlsson fr&amp;n .&gt; ' la1 mhcrgct ta.l; i rcst; ol w.i och liiill.
c t t] .&amp;r!
gt ' oc1.i silk- r.ikt fiircdr; i,g, tliiri 11ri.i.l rcdog; jorclc fiir dc stora politislm, £r: " lgori; n s:~int; ' hö- geriis v:ilpirroll.
och doriis sl&lt;ri$. '
' l !iro.rit mot soc:i; i.l isincri! "
.
I4ft; ~l: .förcdragct E ' J X C ~ S t il].
i ~ ~:) ~?
~ l i t t; LV i ~.
n rjlcödiqp d~ ii:; ~iiri; iJz; i.ri~1ic ' 1:itc.r l; ill. clct ii.i.i.ic:varrriitic ~ a l c t.
Till att 1ctlii.i.iiötct i.itsiigs lands- tin gsinan. '
X J3acll.i.1r1.~1 och.
via proto- lmllct rcdalctijr IIoliiisti.ij~n;.
Uiidcr d.iskiissioncn lwnclc ~ i ~ cj i fi.nnn i annat ' An att vnrjc t; i.lrwc var crisc ' om L .. J.
C:nrlssons f .r; oLii.
?li~l~nl.
) ~rgct liandic7rZtiir.
Det.
niii,rlcI:jgastc i i m i fick höra under denna.
debatt var, att ' iiven lcviiiiio~na dnltogodarj.
Det var v&amp;.r partivän fru Maria St, ?,l, som förde lyviiinornas ta- lm och under liennes .anförande var.
det en allvarlig qq~inirlrsamhet.
f r i n F t~lmännens sida, kanske darf ör att det syn tes ', ovanligt.
Darför .vilja vi orda- g a n t atergiva ta1ar:anföranden.
Tal., ytirade som följer: ' " Siil1a.n ' eller aldrig, .åtminstone i drmm valkrets,: torde lrvinnorna hava dcltagit i några.
valmöten, inen darför, bcder jag att f,?, bryta denna laagvari- go tystnad.
För det %r var.
plikt att vid alls tillfallen vara närvarande: och bc~akn våra intressen, fast +i: annu äro.
samhälletsm styvbarn.
I dag ', .. då vi.
lia vår riksdagsman iiiirvarande, .så ' vill.
jag rikta ' några ord till honom.,.
Med ' niin bestanida tro pB att valinannen i h m a vallcrets gör si11 plikt vid, instull-:: inde val, si att d.e behålla den .map.
h a r, som de för tre $r sedan med myc- Len strid ixtlrorade till sin representant i den lagstiftande f örsadingen, i full Fikhoppning pH detta vill jag- bed ja hr ... r:ilzsdagsmnn L.
J.
' Cnrlsson att han jamte de övriga rilcsdagsiniinncn i.
dc11: ocialdcniolcratisla riksdngsf rnktioi~cn.
d l e till den instnnila~~dc riksdagen och iren de foljandc h jiilpa lcvini~orna * f &amp;; ina frågor väckta i riksc1sge.n.
.
De,; om vi för närvarande ha först 8r nya- x skolreformer,.
n~rl&lt;terl~etslagstift- .iing, sky~dslagstiftiii.ug, modersknps- %rsälrrin g, Iieiiiarbetslagstif tniiig, i~~~1ttullarneoclifattigvArcleiiocli ' ~ter gen var s t o p fråga, 1cv.innoriias röst- %tt.
Jag vill saga till lir Carlsson!
ntt a g viid jnr icke till eder.
soiii enskild) crson, utan detta ar riktat till eder itmar rilisdagsmli.ii frin.
16$73 orga- 1isersd.e svanslca kvinnor; (menar &amp; l-; innor).
Och till eder niRn, soin hn.
len ratten given att avlämna eder iiost;. '
',
' s !iiteii cder ciiig; ~ idla ti1l.w stark ric lrl * ii~g di ?n iiiaii som ni 611 &amp; ng giv cclert fCirtrocucle.
IIaii Iiar iivcil vjsi il i i ilor trcc " irspcrioc1cri a t t lian bcvar; C L l ' ~ ~ i l l l l l l.
l i t ~ i, l ~ k! "
8cd:~n Iii * Carlsson bcsv,zrat talari I i i g i i iiiecl iiigra ord v a r dcl~aktcn slu 041 vi sRga Iieder och tack till s, ' ~dni; kviiirioi: soin lata clylilra agit; atjoiisboi~?
) (* r csplodcrn ' bland flera Iiiiiidra m %] Och det kunde iiven höras, att densamu bar frukt, ty db ordföranden tillfrigac i * ibl; et oin (Id; uppsattc h r Carlsson ti i~i !~~clngsiiiaiinslcandidat liörcles e t t si - .int allvarligt och enigt ja, som a1dr.i F h torclo Iisva hörts i Follcets Hus ii.im3a.
Ja ?.
' " boniber " av detta slag vcrlz .gutt, och öiiskligt vorc det] runde sci vtbras iriHiiga., incn iiiarlreii Er för .h8rc l .. lrutcn liiir iippc i norden.
Men oin nu r a fiirsthelse vorc ghllai~7c f r h iiiiii.
i i ~ i i s sida om kvinnornas organisatio Jiiir ' iippc, slzulle vi snart kunna &amp; g: a t t Sorrbottens lwiniior vor0 soin e " griricl borg lilit en I&gt; jiirii i striden ".
M ö t e s d e l t a g a r c .. # l gav 1ioiioii.i siniicbildcr a v kiirl.clcc:u oc I1:itc.t.
Det tycktes hoiioi~i ickc oinö, (, ii röst, vars klang va?
s0112 SICO~S-.
och clyc.lisli~nclelscr Iiciilsökte c t t lalit fi ' ig,rc:lris röst, niix clcn sjunger p5 hcthn, att luftcn d. &amp; var fylld a v illvillig vllcr L.loc1.cr.na.s 111 doc1 islm s w m el i an cle +isen.
Mcii niir solcn.
log övcr frodig höga str %i.idr:rna., o d i .at.t den vac1:te bö1; jn.nclC gltrar och iiii.niiislzornri, ging r ~ ö i m i n r ' lilrsorn skyarnas g i n g övcr .I-Iaii liaclc hört gl~.dix ocli sju.iigaide till arbetet, anad ~ i a t stora b.iri-ili~va~lvet.
rn.c,dcrii sjnnga i hans sjii.1 s &amp;; .i~igc lian han.
niirlieten av sin moclcr.
Och ' lienilcs ' o~dlösix svar iisde es.
in .. nd 3Sodern hade Iian aldrig sctt.
h a n tolJ; a,i: f ö r sig s.j %h, o.ch i stkrdigt ' Stcfans m o c l ~ r haclc dött cl &amp; han va n3 grci, in~~n; .i.c7cr garrim.al.
DA Iincle 110, nyn och slciftamdc.
ord taladc han till %c.-Dem.
kvinnokongressens ' v 1tit.t eri gryin.
ocli v !iIdsaiii död iiridc ticnncs niörcla.rc, tal; ~clc, mcd ' dciina li- och Iiatct utskott.
Ordf. Fru Rutlr Gtrstafsso&gt; 8, i Eöïf ' ö1,jclscrna riiot alla som Bunde miss: ldsc, so111 cndnst ~J&lt;ii.i~Icikcii Hagngatan 18, 4 tr. ö. g., Stockboln l 1; iinlcii~ a t t vii.1~; ~ planer mot clespotic iiwkm inge en mnii j ' hans inanclmns Alla skrivelser som röra utskottet oc h i Inil !let, god tyclcct, korriiptjonen.
Pa ' lliicr, c!
; " io pillsa.rn; x s15 Av 5ti.r " ~ och lians agitationen bland kvinnorna, sändes er I- i wri h aclc ~ i t s l r ~ i v i till t s kriget, diir ha; wösl; vill hïista f ö r blo$ets oemotsthnd- ligt ovanstaende adress.
G: iilriinn rriecl inAnga tusentals andr ' iga sprangkraft jiiföi.
I.; V~.IIII:LLI, clcn till- ljuv och Skrivelser till Morgonbris samt redc k.
l jiiin otirat sitt liv undcr uppfyllaude ledda och förbannacle, '.
.
incc1.
?itfull blick .. visningar till Anna Sterky, Barr l- ï i v sin plikt.
Och hustrun hade sörj - * ~ l ~ w ~ r vi~skförda li~e, Fi3.n) utbrast husgatan 16, 1 tr., Partistyrelsens exp., 1, i.onon.i med stolthet och u t a n a t t an Stockholm.
1. d a g a ödet, som berövat henne karle i m, vilddjiirct has c t t.
', littrc öde lin d u viidden, ty clet liar ej; aningen om ett i ic !ns lycka.
IGirleken till fosterlande I V annat i i i i i rovlystnacl och nl4ttnacl.
Kongressprotokollen äro unde !r i igde Iion ltvar, och den hade besjiila tryckning och u t ~ ä n d a s i dagarne til 11 i icniic, d. % hon.
talat till d e sörjand Geii dn, i din barndom Iiqr dock nbgon ombuden och de organisationer con n l!
r vinnorna, n a r utsl~rivningsorctcr~ iiiidiietens str2.le lyst och diii ' ajiil iiar sant ombud .. l?
: oinmit.
Den svek henne ej heller nä: itgit intryck, cliirav, e t t viiuligt ansikte 1a.r val varit höjt övei dig en g&amp;ng, en .l l6ds ' uiidet kom.
Kvinnornas fackfiirbunds kong Genom berättelserna om sia mode: ivjn.nm ömma blick Iinr.
dock sök t, i lina d r a g dcn g o d h ~ soin i ar 1.ik cn sol- gress kommer troligen att inkallas til .l b lade Stefan 18rt I+inna henne ...
d e n 22 nov.
Vi uppmana an en gan1 P;, En d a g hade hon blivit lcallad til y !ld dag, djiireu ha slickst din ha ?id, avdelningarne att besluta sig för a t t g: i i v e r n ö r e ~ i .stadcn.
Det Ilade lroi11 iuncleii vaktat din sömn, fkglnrna sjiiii-, it utanför ditt fönstcr, medan s j ö n.
bliva representerade på kongressen.
11 n ~ l en; augivelso mot herine, och guver $ttr; it för a t t lelra.
med dig och lorika II ioren hade låtit balla henne.
.Siclaliz lig till leende.
Xtt .bnrii liar dit vurit, iigivelser lcommo med k o r t a mellanti Keros kvinnoklubb, har uppl&amp;a f emedan fabriken flyttat ' till Södertelje a er .mot unga kvin !bor som icke hade Ilirrned levaildc i osl~alclens ocli iigr- och endast nr5gra medlemmar följt med l!
5 gon miilctig beskyddare, och Stefans: iicm närhet.
D5rför.ii.r du ni1 olpck- c711 Gvcrliirn ?ar till den nya fabriken.
Vi hoppas dock n ioder v a r ansedd som clcn slrönn.stc igarc: in vildd~iret, ' d ?~, det aj skall dröja lange förrän orgam ' LV d n sl %kt.
RAret ~jllglt ' lcle mÖdd ~g endast R t rovlysbad och ninttnnl!
... 1Jiidcr guvern6rhns 4mbetsriim 1Bg nisation kommer till s t h d pA den nya ' ch stolt om ett ansilite, viys bl.elrliet r r r r n n c t Dct uai: e t t I$kt r1in.i l~irrådclc blodcts eld, och II enncs Ogon arbetsplatsen.
- Kandors klubb har aven upplöstc 1 ' iintlcr dc 15 ngil l \ irölrl; a f r; ~.iis; i.rnn.
triliidc: d tjmlici.
m n ieii.l!
: i %:; i.I; .I; iit; c~sti.ii g; t tlc * o] ~ ': fiirl,vivloiiis.
emedan fiibriken i detta nbdcns lir 1908 I ' sin (: ii liclclw soin .ii; gn,v ~tiii.iiiic:ii: i:t:ilt- ~ I I ~ I ~ ~ ~ ~ C ~ ~ S I I I I ~ I (!
I ~ L och irik.
M c n tilossbottiicii v.
a r gpnoi:nl) i-ii- 1 n I i.
VLstcit iipil (!
g; iacl: (!ils, r necllngt ai 11 verksamhet.
.
Flickornn som voro nnstiillda diir iira I wiidighcl:, och lieilncn @ ing iiii !Ic: I ~ I P.
- 11.1 och vid i1; fiiirit; i. \ * giivosiiiirriiis ti.ii.1- .ii Stcfaiis nu skingrade pi \ olika platser och arbsts- l iiit iniiipm sHiignrc i ~ t t p !~ inniidnlin i l d i 0 s; iölik: h.]
?
~ ~ h uiidt !r.
.
~ i d c r.
~ t l c t a vi1d:i. och bcta.g; iniidc nicloc.l.icr.
omrhden.
Niir St; cf; ~~is I I I O ~ C L ' stod inföl * don hlcd c ' jiiv~ilsl; gry~lil~ct.
liado mnnnrii nii.litigc.
nianncll.
litdc Iion i ~ l hcviir- i ~ icittat si tt iiiotttigniiigsriiin f ö r a t t I.igat honoiii iiled ett, svar.
Shilla stad unna tjll:t ' rcdsst; iil.In.
' sig gciioni clc ioii piL den plats, c1i.r lcnelrtariia st %l.idc iy~kligii~ oflrci~s iii~derlinstclsc 1711 drr I-Ian tiinktc p &amp; sin moder.
mm, och fhörclc hans tal, som 511 val: ans bcstinlislcn.
aI; r %,.
: cllcr.
.
c75r de Han t i h k t c alltid plr sin moder nar: om en katts qmygandc i griisct mot jorde niotstiiiic?, gc~lo~il .. a:il blj~lieii t1.v lian var olycltlig, och d e korta stunder!
: i E g c l, iii?
tiingt och hotande soni n a r eras sliijna nnsi1; tciis f ö r ~ r i d n i i i p vici som han varit lyclclig var det henne han isliinoln Iiapn sig samiiinii och naturcri c11 liögstn .fysi~lca. '
siiiiirt-aii ocli llelgadc sin lycka.
; lziilver i vantan p &amp; utbrottet.
mnliis hlygscl.
: Vfildsq~iit sletos lilii- Stefan var naturve tenskapsman.
Shitljgcn, niir han lindr.
tnlnt liiogc, ?rna a v clcrns kropp;.
' varp; " l linii t pi- Materiens och det andliga livets d i intet hos dcn unga lrvinnnn Pör- inn bcgyiitc sitt vcdi, som slutndc krafter vor0 honom en skara av demo- fddc a t t hon rönte intryck a v 1i:rns irst n5.r iiicdvetslös1~c.t.
int.rii.ddc ~ c l i 1; gt a t t tlimlca, niir krig och injssvii~ irnclc (L nu ' I J (, ', Den moderlöse. '
c7r1i tortcradc sjönk som en trasa ncc i tostyrkiiiilriinrcn.
Friiktiiiisviirt liit gisslcts viiiande liiftcii.
Ic ' ke j5tteormcns viisarde, i n ii211 dcss grip oinfattnr och sliter 11 ctt stycke av sitt rov, lciincl jii nif öras cliirined.
Det var blis i siclcsaclr gemr tc~ls g: ii g liiftcii, iniinu .den plöjcr dcn djupa ffi ïczi i ina.rlrcti.
13ödl.ariicis armar vSrb t (!
irii (1er arbctct med dct timga instru i~ictiit~t.
IIcn ingen trötthet fick visaf oin d c c j sjiilva skiillk rjskcra a t t vardi straffadc som oliörsnlii~na tjiinare.
N5 siigen icke föllo starkt nog Iiörde tyrannens eder ocli förbannelser öve i !.
!.crns linviid.
ocli det tyclrtes dem a t Iiniis jiiriiskoclda lrlack sattes pk dera i.vickc var &amp; ng lian stampade i golve ocli tvang dem a t t böja sig allt djupa re i dov iinderkastelse.
S5 som detta tortyrrum, låg liela lan clet iii~cler ett styrande fgtals valde, os1 med folkets egna söner förtrycktes f01 skap och siiiii; ja rölrtc sina, pipor, pra tciiid~ 0111 rivi.l) ct~t ocli 0111 da.n~cn, or Iii; st-ru ns gl.
: dn, sliratt och om hii.su cn Ii1 tira ögon och iiii~n.tra 1clca.r och or - framl %l.cn, aoni tycldxs clcni.
trygv 9 oc ' ljiia i dct r i l a Ianilct, vilket iilskacle av sol.czn och stB; j5rnorna.
Nii Iigo vii g m i a .tonima milsliolngt, och hördes ljil var det salerast at dct riv Iiiistlio~a~, l ~ ~ s t sig, a in i sn9rer1, tills clen viipnacl 1ccvall.raclcn pnsscrat.
Mccl vinden kor e j IAngre bloininornas doft, men kva wmde rök, floclerna, som genoinbru ti cl:i.mmverlceii, fyllde rn.3mgenstiides da larna ined stin1ca.ncle Irarr, alstrand febrar, miinnjslcorna hungrade, ocl hela.
det stora landet led .. % ' ör Stefan var det som om han hör sin moder dampat lrlaga, t y landet va hans m:odei *, som under kampen med iiödslcv~len bjöd sitt barn di.
Det kon.
iiiyen iiijölk, inen blod.
.
I ket ... P5 1.Gclden invid den lilla Stefan; \ .rigga 1in.d~ man lagt Iiam moder.
I ei i; iitt lcvclc lim, diiinpanclc sin lrlagm för a t t iclrc dc11 1il.l~ slciillc bara inin i:ct darav i sin sjR1, itii lians liv slrullc h !.i alltför tungt.
Men nar solen kasta dt: en gyllenc pil på den blo.dfl5cltadt biiddcn, cliir hon lhg i~tstraclrt, sargat och vanstiilld.
bedjande om döden: 1ia c11: barnct valriiat och slrrilrit a v liiins ger.
E n grannlrvinna, sjiilv moder hade delat sitt bröst å t Stefan den f 6 rcgaende lrva.l.len, och hon ville aver riii tysta den lille vid sitt sköte, mer Stef ans moder tecknade a t t barnel sl.
: iill.e riickas henne.
Och med samman.
bitna tander bjöd honi sin.
gosse bröstet, Den lille omfattade d e t girigt, van att d 5 finna sin .hiinger stillad, men nu fick lian för första g h g e n ingen varm: livgivande mjölk.
Det kom ' endast bl.ocl.
NRr solen natt till d.e vita molnens 1i:int och rnmmet siinlrtes i sbiigga, dog Stefans moder.
.
Men barnet växte upp.
En slSlcting tog sig an Iionom, och han fick studera, h a s håg förbe honom.
liingre och lang- m.
mot vetandets obriitna marker, för sila.
forslrningars slriill genomreste han dct stora l ?ndet, sig dess skönhet och d w, rika Iijiilplrä.llor, men allt var lagt i hojor gcnoin tyranniet och okunnig- hcteii, follrcts mod k i ~ v a t gcnom för- fGljclsen, dcsx arbctslcraft förlamad, dcsr; tro p. % dct godas seger briltcn!
nien cn litcn skara av man och kvin- nor hade slutit sig saininan för a t t av-.
kasta förtryclrct.
Till dem sällade sig S i d an.
Alla bes.jjiladcs c h av ett minne.
Ste- fan r7.v minnet a v sin moder.
.
Niir lian sag en ncjd där fordom sko- gcil stgtt hög och kraftfull, nu svart av braad, nar han s&amp;g byar lagda öde, girdar brSndn, iikrarna igenv~ixna, di, tiinktc han p &amp; henne som en gang le: vat stolt och lyclrlig mcd sitt barn i fnrnncn.
SK ock nar hnn fiirdades vii- r; axna., d s r Jmtmiirinen förr forslat ilen huriliga joMcns alster, medan de i v h - - Glöm imte tt iira denna, dag, ' mina h:rrn, som c i: IV ile gnrl:~, gamln ' scderna~ dag.
1 vfrn tider lin d: " lligt .folk gjort denna dag till sin för a t t (15 protcstcr:~ mot a11 .~~rganimal sed och Iiiivd och, not all:, .lngvunna riittjg- Iictcr.
Soci; il.istcr Ir .. i.llns.
ile och äro dct slags iiiiiiiniulror, soni v.ilja iita utan a t t ar- bctn, som vjlj:~ avsl (afl:.~ viira lagar och av- sjitta Itungcn.
Stn.clt:irs tr:~svargar Gro dc, ii tnn Iicrlcr och iira,.
- Och de h ata Jesus, tillailc ' J~orginkt,w- innan, soin tillliijrilc styrclscn ' f &amp; stadens lc.rist !iga fiircni ng för unga] !vinnor. '
13orginiist:~rcn f ortaattc: - Snart sltoln cle drag,z Iiiir förbi gatan i i - r ~ i i i, i c11 stor hop, mcd cll socialistflagga Irairifiir sig, som ser blodig.
och hemsk ut.
Ijct ii.].
symbolcn - symbol betyder liknelse, utt.~dde borginiistnriiinan för ' barnen av cld och braiiil och niord, a v allt .det förfbliga Pain sliiillc Itomina över oss on1 dessa ' man- ':.
ni::lwr finge mnlrtcn.
liil, Iinnn borginRstarcn i sitt .tal; n &amp; e t t t~iiinspcl Iiördes genom det för solen öppnade fkristret.
.
.
R1J:i barnen sprungo dit.
..:,.
: IJcii ~ ~: L I I iircviirilig; ~ I~:L g:~t.
; i,n fram, mcllnn !Iv riitig:~ I~orsvirl~cnliuscii, Ironi (1.; feni Iiun- / IIWICS t:~g.
: Först Iiördc] n:&amp;.
fraii borg11,ii- itarns föns:er blott musiken. '
.
' SA stucko Fanoriia iipp en och en i en IBng jhd ovan hus- inlren, tolk stycken, spelande i solen. '
Det vccltaclc siclenet, glödande rött; ', glänste i uften.
Vinden slog om de ' stora duliarna, $5 att.
de bÖlj:~ (le i stora, salrth.
vagor. '
Knap- y n a pa fmstiingerna lyste.
soiii guldlrulor.
,.
Det var e t t miildigt sk~despcl för- alla, nulttigast för dem som stod;, i ddn d j u p ilcuggan p5 gatan ocli sågo .. solen.
spela i liilcarna.
De linde aldrig sett sol&amp;.sldna på lagot, som Ironi gatan fram, förr a n nu.
Borgmästarns &amp; go de fein liundrades ldder; $ga frani p5 det soliga torget framför deni.
kfed trunimanaet och ~ i o ~ n s ~ ~ blanclades.
elet ' b e t a v de trampande tusen.
fgtterna och.
judet a v vindslagen i fan ' orna ...
: Han, den gamle, som .nyss t a l a t, o ~ n ~ t r a s - ?argar och dåligt, folk, stod Yörundrad:ÖZi? "
Ag lederna tåga fram, de: fein hundrades.
) et var inte det slags folk han tänkt, sig.
Ian sag a t t det var e t t nytt ' släkte, som; om tagande, nästan en ny ras,.
ty ' ckta ' han.
Barnen tittade förtjusta p &amp; tgget, som gick.
.
örbi.
Friimst lromino pfistensliuggarna).
som ' ar- otade i Irlippbergcn utanför den lilla staiien.
iilrsoin alla cle följande hxdo de hela, vackra.
.
Iiider ocli shgo vanliga och hyggliga ' ut.
TKgrn, do iililstc, hado kroltign .ryggar uv e t t elt Ii \ - s 1iit:~iiile övcr hacka och borr.
.
E t t ar ~tycltcn.
Iindc ett t o q t hai i gtiillct för ga, noi ii dct förstodo Rvon barncn,.
: att ston- isor ocli sprRngslcärvor gjort.
, Efter steiiarbctarna Icoiiinio liaiiinkarlariia t5get.
3ffing.a Iiadc oclts5 Iiär bojda ryggar.
, c lind &amp; Itrolcnnt av sRcltarna.
do ' burit dng Eter dag friln fartygen i linnincn ' upp till iagasinen.
Barnen miirkto Aven a t t dessa ian Iiade tunga ögonloclc, ' inen d e vissto: lie, akt clet berodde pfi a t t hnmnltnrlarnas *; on mest f 5 slt&amp;cla mot niariten.
&amp; lie IGlIcr irstodo dc, varför bcnohgjorde: t&amp;bvink-.
, r vid kiiii.ii:a, l.ilwm ltiiiiilc de icke biiro pp l c r q ~ ~ ~ c i i.
:: ...
Niist liaiiiiiltnrl~r.~ia gingo i tfi$et atbct.nrnn icl t~ndsticIrsfnbriIrcii.
13arrieu sllgo a t t hiir ' ' - ' De femhundrades tåg.
Solen lyste ocli slccn p &amp; do gulröda tegel taken i dan lilla staden, stiinltte litet glan över den giirnliga, grli&amp;a h, dar sn1iipo-j ltarna siitto och ineta ' ilc fraii stenarna pi strand, k ' wtacle en smula ljus i n i alclungarna soni stodo tgta soin hiicka.r p % andra sidai vntt~iidrngct.
V5rljiiin ocli silande, som alltid sol i m l j Iörsölito den oclrs5 a t t triinga in genom fön 3trcn, dar den Icuiiilc, s$oni i a t t och annx €roiitcspidfönster till nagot a v de gamla kors r~irlrcsliiisexi, .dar dcssa fönster nadds oval ilruggranden.
31en slcuggranden lag högt, t: p t o r n a i deii lilla staden voro smala ocl iRrför slrynide, alltid husraderna bort eoler För miinniskorna.
SB a t t gatorna, Ilgo nästar rlltid i skugga, tung och dyster.
Ty solar Ikom a1dri.g i zenit, då den ju slriillo för er itund kunna driva bort skuggan.
För der ilrull Iiado man heller aldrig sett n %got glim ila och spela i sol fr&amp;n gatan.
Ville mam; e nRgot som lekts i solljiis, så fick man an.
; ingen g &amp; utoni staden eller ner till torget, läf i n i n husraher skymde bndan solen.
.
R a r vid torget bodde.
borgm " astarens.
Det var första inaj, det var söndag och dockan var tre.
Borgm5staron och hans amilj Ii ?de just rest sig f r h bordet, där iian dagen till iira driiclrit rhcnslct.
BorgmRstaren stod i tankar lutad mot fön- tmpostcn.
H:ui tiinkto p5 a t t lian borde t t r a iibgrn ord till sina barn i dag.
Dct: iincles sh Iiögtidligt inom lionoin.
S8 talade an.
~ ö r s t s maj - borgrniistarim gick till jiipct a v ina Iiistorislra lrunslcapcr - Sr on inimal iirsvcnslc liögticlsdag, nedärvd till ss frlin, goter och germaner.
Av alla v h a Cdcr Iinr den (lagen Libllits liolig.
Porcloin- ags Itallades festen] &gt;.S, denns dag midvin- ersfcsten, a b f ö r a t t deq inföll mitt emellan intern och somniarn.
11iir rodnadc borgnilistarinnan, som varit iivcrnant och.
li~indc sin $istoria biittre, liitt.
B o r p i i ~ t a r n fortriattc, i det 1i:~ii lado en iidcrlig nrin Itring &amp; .n 3dst:r dotters liv, nr hon ~ t o d vitltliidcl.
och f,jortoiii " Lrig mod en ulrctt nyblii v8rvioler vid bröstct.
-,.
.
MORGONBRIS var det barn ungt folk i Icdcrns.
Det undra dc de över, t y bland de andra hade do set1 iii5ngh gamla karlar.
~8 tittade cftor n&amp;: ined Engt slrRgg, men slLgo.
ingen.
Om dc 1riiiin:~t frHga dcm som gingo förbi, slriillc dl D % skulle de ' falt1.
fatt lösning p5.
gAtan.
veta a t t bland deni som arbeta p &amp; en tiind sticksfabrilc, blir ingon gaminal.
Giftiga ga ser och %ngor döda deni.
Men innan de di bli de gulbleka i hyn och röda i ögonen.
Del 5.1- fosforn som fräter bort rodnaaen p &amp; kin dcrna och förstör ögats hiithinna.
Dctt: lciiiide icke barnen till, darför förstodo do e; Iicllcr .mrför ni5nga av de unga har ' sggc ' ca sjuka ut!
S &amp; följdc i thg &amp; glasbrbksarbetarbn mot rö &amp; branns8r i. ansikten och med slriilvandc .lriinclcr efter hhrda tag kring hota staiiger Scdati lroinmo milrarria och niAllarna och snic.
liarna och bagarna, led efter Icd i taget,.
z f t c r dessa gingo arbeterskorna vid iiltfa.
briken.
Gr %b$k.
hy hade flickorna, soni de ju ' allt.id f %, vilka dagon l %ng st &amp; i damm.
i ~ ~ &gt; ~ rum.
f ~ l l En d ~ svag rodnad brann v$] p &amp; Icinderna - nar barnen blevo iildre finga dc reta, att de, människor ' alltid bara blelra rosor i hyn, villra e j ha fris.
lungor.
Eftor fabriksflicliorna tagadc triiarbetrtrna, meka- iiisterna och j~rnavsrvarna, s &amp; tobalrsarbe- tnrna och filxrna, sii ' alla de andra; femhundra arbetsbin i samhällets bikupa tAgade förbi i n p &amp; soltorget.
,. '
Det var en miilrtig syn, t y det var spe- lande sol över t&amp;gct.
. '
.
.
Do fcmhundradcs tig!
Boigrnastarns äldsta, fjortoniiringen, ' hon i den vita vardrakton ocli violerna, stod vid act öppna4e fönstret och &amp; g lederna t5ga fram., Hon tankte p i a t t det var det, vack- raste hon sett, detta t i g med ' de ' gyllenröda dukarna, och ' hon hade alldeles glömt a t t fadern sagt, att det var d %ligt folk detta.
Hon kande a t t det susade i huvudet och sjöng ' inom Iicnne av gladje över det hon s %g.
Hon blcv sh glad, att hon.
fick t h r i ögonen.
Ron vissto.inte alls, hur det var fatt med licnne själv, men hon tittade Bt ' sidan, &amp; t det 1iU1 d2r fadren och modrcn stodo.
Eon s8g a t t do i.nto markte licnne.
DA tog hon viol- buketten, som satt vid barmen, blommorna Iion filtt av mor, och hon kastade dem ner övcr cleil sista fanan och de ' sista loden.
Dé bl5 blommorna rPgnade sakta nor och ett par arbctare tittade undrande upp mot .borg-.
miistarliuset.
X ' licltan villc le mot dem, men tokdes inte, ty fadken s&amp;g just &amp; t hennes 11511.
S5 Var taget liunnet förbi och de sista RV de femliundra sviingde in.p &amp; soltorget.
.
.
(ur.
" Mosaik) ' av Fr. Ström,), ' - \ i Stockholm.
.
seadefi en hjertelig.
.
ils en: og.
.
Tak for al Vedighed I mod mig.
M. Camilla N i e l s h.
I.
Aaboulevard 33, Köbenhavn.
Kooperativa Syfabriken tillverkar och ' föratiljer Skjortor, Blusar, ~ s l s o n g e r, Byxor, &amp; erdragskostymer alla sorter, Damlinnen, Kalsonger, Underkjolar, Nat-tröjor samt allt vad därtill hörer.
Ernottager bestfillningar ii Xapior, ~ r o m h a d d r a k t e r m. m..
I.
.
I Minneslista.
Stockholm.
Xvinnornas fnckförbimd.
Ordf. Signe Svens- lon.
Expedition Folkets hus, 4 tr., öppen illa dagar kl. 10 - f.
m.- 3 e. m., 6-8 e. m, ?redagar till kl. 9 e. m. för uppbörd.
Kaesörsknn fröken Hilma Larsson postadr.
it.
Vattugatan 5, 2 tr., Koop.
Syfabriken Anda, Stockholm.
Linnesöt) atnerskejackföreningen.
Or d f. Signe ivensson.
Sammantrhder 1:sta torsdagen i nhqden i O-salen, Folkete hus.
Stltlnas dantskradderUcvdelning.
Ordf. f röken ' enny Karlsson, Kungsholmsgatan 23 III, lammantrade 3:dje mhdagen varje manad, T-salen, Folkete hus.
ads söm mer ske jack föreningen.
Ordf. fru Anna ' ohaneson, Surbrunpsgatan.
6.
Sammantriide: dr &amp; onsdagen.
i mAnaden, G-salen, Folkets IUR.
Xalsnnr sömnaerskcfac1föl; ening.
Ordf.: frkn Vera Nilsson, Norra Landsvilgen 24.
Fnlu sön~v~tei.skcfacJfo~eni~g.
0rd.i.
hr L.
G. Nordeneon, Stiiregntan 24..
Sammantraden 2:dra tisdagen varje m0nad kl. ' /, g e. m., Ar- betarföreningens lokal.
.
Landskrona sönat,icrskcfackjö~ening.
Ordf. fru Anna Almkvist, Folkets Hua.
Eslövs sönz~~aerskejuclt f örenhg.
.
Ordf. fru Hildrr Henricksson, Almbacken n:r 1.
Sam- mantrade 2:dra onsdagen varje manad, Lilla salen, Folkets hus.
Sundsvalls sömmerskefaclc$$en.ing.
.
Ordf. fru Hanna Boström, Sidsjövagen 9.
Göteborgs kappsömnaerskcjackjörening.
Ordf. ' frkn Inez Pettersson, Vegagatan 40.
~ s k i l e h ~ n a ~ ~ ö ~ ~ a t ~ t e r s k e j ~ Ordf. ~ckför&amp;in~.
frkn Thyra Adolfeson, Smedsvreten 2.
Sam 1 mantriiden 2:dra infindagen varja manad, rum I, Folkets hus.
.
.
Uppsala stick- och sömnaerskejackf örming Ordf. frkn Hilda b, Kungsitogegatan 24.
GammantrPde 2:dra tisdagen.
varje mAnad, Folkete, hus.
.
.
.
.
Väs teräe söm.inersltejackf örening.
Ordf. f rkn Signe Anderstedt.
Sammantriide 2:dra och 4:de mandagen varje manad, Folkets hus, Bliisbo- gataa 3..
.. ~ &amp; n d ~?
t r o tvätt- na oh shykrrs?
; e fack förening.
Kassör fru Ida Malmgren, Hnndtyerkareg.
2..
, Södevteljs s ö w z n r a s ~ c c ~ a c k j ö v m i ~ Ordf. ~ ~.
frkn Garda Weetholm, Malargatan 10 .. ', ~osettsö » ir~wske~ack~örevain~~en.
Ordf. f rkn tina Lindegren, ' Pnrkgatan 12.
Samman- raden 2:dra.
tiedagen varje mAnad, Kvinnor- ~ a o fackfqrbunds ex~edition, Folkete hus, 4 tr. L.
M: Ericssons kvinnoklubb.
.
Ordf. fru igdn Hamrnarlund, Karlbergsv %gen 38.
.Sam, nantrade 4:de onsdagen varje m h a d, G-s * en, Folkets hue.
Tvätt- ock strykerslceJ&amp;cl$ireningm. '
Sam.
nantrade 2:s mandagen i miinaden, P-salen!
?olkete hus.
.
.
.
.
.
.
.. Kaseör fröken .Agren, Flerninggatan 60 B.
.
Trollhättans sötty&amp;s.keJackförcning.
.
Sekr Stockl&amp;olms Glödlampsfabriks arbetares Klubb,) fdf.- fr^.
I ~ d o r a Karlsson, Skanegatan GD, fröken Annri Börd.
Ormen 9:.
&amp; teborgs linv~esöt~zt~te&amp;slc~nckjöre~~ing.
ordf. m.
.. m.
.
O fröken Signe Karlsson, Grabergegat., 28. '
- ' ' - A-L&amp;.A,, 1Iemarbetsjöreningen n:r 1 (norr).
Sekr. fru Vasterås tvätt- och sh.ykerskefackjören-ing.
Ignes Anstrand,.
Vikingagatan 3 A. Ordf. fröken Johansson.
.
.
HenzarbetsjörenUIgen n:r 2 (soder).
ordf..
Ombro sö~~anaereir-facltrf örening.
Ordf. fru.
.
tu Axborg, Ragvaldsgatnn 18..
EemarbetsJömningen %:r 3 (Sund byberg).
Elisabeth Harissoii, Slottegat ?n 28; Sot.-Dem.
kvinnokongressens V. Jpplyeningar lamnas ?v .hr C. Pettersson, utskott har konstituerat sig s5lunda: [yr kogatan 3.
Elvadal.
Helsingborgs h vinn ok lubb. '
Ordf. frkn.
.
Ordf. fru Ruth Gustafsson, adr.
Haga-.
.
Gerda Pettersson.
Kassör.
fru Christin Jo-.
~a ' ndsorten.
gatan 18, 4 tr. ö. g., vice ordf. fru hansson.
ari il man tri de - 1:sia.och 3:dje mán- Agda.
Ostlund, kassör fru Elin Lindley, Afalntö clnn1slcr~cEc1-iarbetarejnckjÖrming.
daien vnrje manad, Folkete hus, ' F-sal.
Tunnelgat-an 1 B, 1 tr., sekr. f r u A n n a) rdC.
froken Botilda Andersson, Monbijouga- Sjukk~seans ordf.: fru.
Cbristin Johansson, Sterky, vice sekr. frkn * Amanda Horney.
an - 8.
Sammantrilde.
.4:de tisdagen i mana- Karl Kroksgatan 60..
Kassör.
£ru Ida Ol&amp;on,.
Sal n:r 5, Folkets hus.
, en.
.
.
.
1~nrlsro n:r 38.
.. ...
Helsingborgs LU~n.esöt~rnzersk~ackför~ltitt,q.
.
.
.
kdl.
fru Hildn Svensson, Jfirnv&amp;gegatan 37..
.
.
.. lammantriide 3:dje torsdagen varje manad.
E-.
.
A.-B.
Arbetarnes Tr., ' 8tookholm 1908..
.
.
.
alen, Folkete hua.
.
.
: ', 4 - 1. '
'.
